Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnys död uppmärksammas världen över - men Putin tiger. Vad vill han signalera med denna tystnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aleksej Navalny kallades för Putins största hot. Omständigheterna kring hans död i ryskt fängelse diskuteras världen över samtidigt som Putin möter händelsen med total tystnad. Tidigare har Putin vägrat att ens nämna Navalnyj vid namn för att på så sätt signalera hans ringa betydelse. Frågan är hur länge Putin kan stå emot omvärldens frågor och vilket fäste Navalnyjs änka, Julia Navalnaja kommer att få för den ryska oppositionen. Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutetJohanna Melén, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentRedaktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Catarina Spåre Gustafsson

Två timmar med Putins världsbild i uppmärksammad tv-intervju. Därför vill Putin nå ut till väst just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryssland lider förluster i Svarta Havet och kan tvingas dra sin flotta längre bort från Ukraina. Tusentals människor dör i det ryska anfallskriget, både ukrainare och ryssar. Samtidigt nämner Vladimir Putin knappt det pågående kriget alls under den uppmärksammade tv-intervjun med före detta Fox-stjärnan Tucker Carlson. Hör varför och vad Putin egentligen vill förmedla till väst.Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Putins överbefälhavare tycks försvunnen medan Zelenskyj har planer på att sparka sin ÖB. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två rykten har på senare tid vuxit sig allt starkare: att den ukrainske överbefälhavaren ska få sparken och att den ryske överbefälhavaren är död.I Ryssland sågs den ryska generalen Valeryj Gerasimov offentligt senast i slutet av december förra året. Sedan en rad ukrainska attacker mot ockuperade Krim i början av januari ryktas det att Gerasimov var där och att han dödats. Kreml har inte velat kommentera uppgifterna vilket har spätt på ryktena.I Ukraina säger presidenten att han vill skaka om i det politiska och militära toppskiktet. Hör om vad det kan det få för effekt för det ukrainska försvarsinsatsen mot invasionen om den omåttligt populära militärledaren tvingas bort.Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Utmanaren Boris Nadezjdin dömer ut invasionskriget i Ukraina som ett misstag och har redan samlat tillräckligt med röster för att delta i presidentvalet i mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela Ryssland har människor köat i sträng kyla för att ge politikern Boris Nadezjdin sin röst och därmed en plats i det kommande valet.Med Nadezjdin som utmanare får Putin problem. Valet skulle plötsligt förvandlas till en form av öppen opinionsmätning om invasionskriget.I ryska presidentval brukar det finnas kandidater som egentligen bara är med för att ge sken av att det finns en debatt i landet fast kandidaterna själva är extremt lojala med den sittande makten.Samtidigt ser Nadezjdin ut att överraska genom ett brett stöd över hela landet redan nu.Hör också om det nedskjutna transportplanet i Belgorodregionen och korruptionsskandalen inom det ukrainska försvarsministeriet. Tiotals miljoner dollar som skulle gått till inköp av vapen och ammunition till den ukrainska armén har stulits.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och radions tidigare Moskvakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslands korrespondent.Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Ryska oljelager brinner efter ukrainska drönarattacker när den asymmetriska krigföringen blir allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur den ryska militären kan komma att påverkas av att flera ryska oljeanläggningar bombats av Ukraina, som den viktiga ryska exporthamnen vid Östersjön, Ust-Luga nära Sankt Petersburg. Gastankar exploderade och brandmän täckte stora cisterner i släckningsskum. Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland ställer i ordning allt fler skyddsrum för befolkningen.Sanktionerna biter i Ryssland, men kryphål finns alltid. Hör om hur Ryssland tar sig förbi en del av sanktionerna men också tvingas använda gammal och misskött ammunition från Nordkorea.Moskva skakas av protester i Basjkortostan i sydvästra Ryssland, där röster höjs mot bland annat kriget och metoderna för rekrytering till den ryska armén.Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Nedisade trapphus i ryska städer medan Putins vapenfabriker går varma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kommer rapporter från olika delar av Ryssland där folk värmer sig utomhus vid öppna eldar. Uppvärmningen av husen och varmvattnet försvunnit mitt i den stränga vinterkyla. Det delas protestfilmer från de boende, med vädjan till president Putin om att hjälpa dem.Samtidigt som det sprids mobilfilmer med istappar i trappuppgångar eftersom infrastrukturen är så pass eftersatt, har Ryssland ställt om till krigsekonomi, där alla intäkter ska gå till invasionen av Ukraina. Bland det dyraste som de ryska flygvapnet har är radarspaningsplanet A-50 och ett av dessa ska ha skjutits ned häromdagen. Ett sådant plan beräknas vara värt upp mellan 3 och 4 miljarder svenska kronor och används bland annat för att koordinera ryska robotattacker mot ukrainska städer.Hör hur ryssar får ihop det ibland knappa vardagslivet med massiva ekonomiska och mänskliga insatser i krigföringen.Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen.SR:s Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på länk från västra Ukraina.Ekots Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Flera ryska militära mål utslagna medan Rysslands robotar och drönare regnar över ukrainska städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste veckorna har Rysslands krig i Ukraina rasat vidare med dramatiska nyheter nästan dagligen. Med bara dagar kvar av förra året sänkte Ukraina ett ryskt landstigningsfartyg i hamnen i Feodosija på östra delen av Krimhalvön. Ett par dagar tidigare ska Ukraina ha skjutit ned tre ryska stridsplan över Chersonregionen alldeles norr om Krim.Några dagar in på det nya året kom uppgifter från den ukrainska flygvapenchefen att Ukraina bombat en rysk flygbas i staden Saky på Krim.Samtidigt skruvar Ryssland upp intensiteten i bombräderna över Ukrainska städer. Hör om hur Ukrainas framsteg påverkar Rysslands krigföring.Medverkar gör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskva korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Malmström

Minor, lera och skyttegravar så ser vardagen ut för soldater, sjukvårdare och reportrar, vid fronten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har journalisten Alex Voronov rest genom landet för att rapportera från den ukrainska fronten för Liberala Nyhetsbyrån. Hör honom berätta om en middag som tog en olycksbådande vändning, lyxbilsinköp i brinnande krig och om en ukrainsk självbild i förändring.Hör också om boken där Alex Voronov följer tre svenska volontärer som tagit sig till Ukraina för att hjälpa människor på flykt – eller till och med strida. Vad är det med kriget i Ukraina som får svenskar att engagera sig på det här sättet, hur skiljer sig hjälpinsatserna i Ukraina mot dem i andra konflikter och hur utmanas journalistrollen när det handlar om liv och död?Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Presidenten avslöjar i direktsändning Rysslands stora förluster i invasionen av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur dödstalen påverkar makten i Kreml och om oron som spridit sig efter uppgifter från den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) om att Ryssland kan vara på väg att förbereda för ett krig mot NATO.Dessutom hur Ukraina nu kan börja förhandla med EU om medlemskap.Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina. Nu på Centrum för Östeuropastudier i Stockholm. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Vintern är här och den ryska invasionen i Ukraina är inne i en ny fas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om varför Ryssland inte kan dominera Svarta Havet men också om hur soldaterna vid fronten nu använder sig av vintern. Dessutom om vapenleveranserna, stridsflygplanen och hur de amerikanska republikanerna som tvekat kring ekonomiskt stöd till Ukraina vaknade till när Moskva började prata om framgångar.Medverkar gör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Putin utökar den ryska armén samtidigt som inresande utlänningar kan tvingas svära lojalitet mot Ryska Federationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör forskarna Martin Krag och Gudrun Persson, och korrespondent Lubna El-Shanti, om den största utmaningen för den ryska krigföringen och varför den ryska armén måste utökas.Hör även om dokumentet som utlänningar kan komma att tvingas skriva på för att komma in i Ryssland. Blir det verklighet krävs full lojalitet och betyder stopp för kritik.Medverkande: Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet. Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Inför världens ledare talar Putin om kriget som en tragedi, som någon borde stoppa. Samtidigt förbereder sig ukrainarna för en kall krigsvinter med ryska robotattacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela poddens redaktion är i Kiev, Ukraina. Hör Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ukraina. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, korrespondent på Sveriges Radio med flera årtiondens erfarenhet av att rapportera från Ukraina.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Nu finns en podd för dig som vill följa konflikten mellan Israel och Hamas. Lyssna på vår systerpodd Radiokorrespondenterna Mellanöstern med Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström.

Hemsnickrade barrikader, brinnande bildäck och tältläger på Kievs största torg. Den politiska jordbävningen hade startat - och den pågår än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om varför president Volodymyr Zelenskyj nu står här i Kiev, på torget och kallar just det här för Ukrainas första motoffensiv. Det här avsnittet görs från Kiev, Ukraina, Majdantorget. Hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren, som gick runt bland barrikaderna på torget berätta om hur presidenten till slut flydde i helikopter till Ryssland. Hör också korrespondent Lubna El-Shanti om hur det plötsligt dök upp inbussade motdemonstranter och Volodymyr Senatovskyi som själv deltog i protesterna.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Efter att Putins närmaste man höll tal om presidentens betydelse i den ryska historien fylldes internet av konspirationsteorier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nikolaj Patrusjev, före detta chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB, och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd är en gammal vän med Vladimir Putin. I talet från Patrusjev räknade upp alla goda egenskaper Putin hade som ledare när han kom till makten och hur det har vänt utvecklingen i Ryssland i vad han beskriver som den allra bästa riktning.Hör om varför den här bilden av Putin presenteras just nu och om ryktesfloden som talet öppnade för.Hör Hugo von Essen analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Natochefen pratar om förhandlingsbordet, politiker i Europa pratar om krigströtthet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vapenleveranser är vägen för att skapa en stark utgångspunkt i fredsförhandlingar, menar Natos generalsekreterare. Andra ser läget från motsatt håll, ju färre vapen desto färre dödas.Samtidigt beskriver europeiska politiker en krigströtthet, medan ukrainare ställer sig frågan hur länder som lever i fred kan tröttna före ukrainarna själva.Lubna El Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudieranalytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Han pekas ut som Putins torped och kopplas samman med giftattacker, sprängningar och det störtade Wagnerplanet. Hör om general Andrej Averjanov och Rysslands långdragna skuggkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strålkastarljuset riktas allt mer mot specialenhet 29155 inom den ryska militära säkerhetstjänsten, efter medieuppgifter om dess inblandning i den flygkrasch som dödade Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin i slutet av augusti. Detta är bara en av många uppmärksammade attacker utomlands som GRU-enheten misstänks ligga bakom, så vilken funktion i det ryska skuggkriget har den här sortens operationer? Och vem är han – den tidigare så okända general Andrej Averjanov – som leder 29155?Flygplatsstormningen i DagestanHör också om stormningen av en flygplats i ryska delrepubliken Dagestan, där en aggressiv folkmassa samlades för att ge sig på judar som kom med ett plan från Tel Aviv. I vilken kontext sker attacken, och kan vi vänta oss fler, liknande händelser?Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Tusentals ukrainska barn bortförda till Ryssland. Så ska de bli ryska patrioter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska myndigheter påstår att barn från Ukraina räddas undan kriget och att de får den bästa patriotiska fostran i Ryssland.Hör om vad de barn som skulle på sommarkollo och istället hamnade i omskolningsläger. Nu har några återvänt och kan berätta om tiden i Ryssland.Det finns också de fall där ukrainska föräldrar åkt till Ryssland för att ta tillbaka sina barn.Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. På plats i Kiev finns Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Utsmugglade iranska vapen beslagtas av USA och skickas till Ukraina medan Ryssland får drönare från Kina och ammunition från Nordkorea Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en spektakulär aktion förra året bordade amerikanska soldater ett skepp utanför Omans kust och hittade iranska vapen på väg till Huthi-rebellerna i inbördeskriget i Jemen. USA beslagtog vapnen från Iran för att de bröt mot ett FN-embargo mot vapenleveranser till Jemen. Nyligen bestämde USA sig för att skicka ammunitionen som beslagtogs vid tillslaget, över en miljon patroner, till Ukraina för att förstärka den ukrainska armén i kampen mot den ryska invasionen.Det kommer också rapporter om att Ukraina börjat använda det amerikanska ballistiska robotsystemet ATACMS mot ryska mål på ockuperade områden i östra och södra Ukraina. Hör om hur kapplöpningen om vapenleveranser till både Ryssland och Ukraina skruvas upp för varje månad. Iran och Nordkorea stöder på olika sätt Ryssland och nu verkar också Kina finnas med i bilden. Ukraina har en rad länder på sin sida med USA och flera EU-länder i spetsen. Medverkande:överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Charlotta Rodhe, biträdande chef på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Stödet för kriget i Ryssland tycks vackla men Putins popularitetssiffror är starka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av förklaringarna till det ryska anfallet mot Ukraina var att Putin behövde ett patriotiskt projekt eftersom hans popularitet dalade i de statliga ryska opinionsmätningarna. Nu säger den officiella ryska statistiken att majoriteten av ryssarna inte aktivt stöder kriget men Putins siffror ligger ändå högre än för några år sedan.Hör om hur Putin lyckas hålla isär sitt ledarskap med hur det går för den ryska invasionen i Ukraina.Dessutom om den ryska ledarens spekulationer kring flygkraschen i augusti där Jevgenij Prigozjin och delar av ledningen för den paramilitära Wagnergruppen dog.Hör också om hur det ryska invasionskriget i Ukraina påverkas av utvecklingen mellan Israel och Palestina.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Tekniker: Linus SjöholmProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland hävdar anslutning av fyra Ukrainska territorier - Armenien har skrivit under Romfördraget och håller EU:s enighet om stöd till Ukraina? På Röda Torget i Moskva firades nyligen den påstådda anslutningen av fyra ukrainska territorier, fastän de fortfarande inte är under rysk kontroll. Mängder av svajande flaggor ramade in scenen men huvudpersonen saknades, president Vladimir Putin dök inte upp. Hör om vad det skickar för signaler och om vad Ryssland gör i de ockuperade områdena för att vinna över befolkningen.Efter cirka 30 år har FN skickat en delegation till Nagorno-Karabach, varifrån över 100 000 armenier just flytt över gränsen till Armenien. Samtidigt valde Armenien att skriva på Romfördraget och därmed bli en del av den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ryssland kritiserar Armenien för detta eftersom Vladimir Putin är efterlyst av domstolen för krigsbrott i Ukraina.Parlamentsvalet i EU-landet Slovakien vanns av ett parti som historiskt stått Kreml nära. Hör om vad det kan innebära för enigheten inom EU för stödet till Ukraina.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudieÖverstelöjtnant Joakim Paasikivi, FörsvarshögskolanSR:s Rysslandskorrespondent Maria Persson LöfgrenProgramledare Fredrik Wadström

Ukraina pekar ut genombrott vid fronten medan ryska Svarta havsflottans högkvarter brinner. Vladimir Putin ska ha gett den ryske försvarsministern en deadline för att återta det militära initiativet i Ukraina, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW i ny rapport.Hör om de genombrott Ukraina pekar på i söder, samtidigt som ryska Svarta havsflottans högkvarter på Krim som träffats av kryssningsrobotar.Dessutom blossar en gammal konflikt upp söder om Ryssland, trots att landet ser sig som en stabiliserande faktor i regionen.Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare vid Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, på plats i Ukraina.Tekniker: Fabian BegnertProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

I en internationell tidning drar Ukrainas militära säkerhetschef slutsatsen att Ryssland har militär kapacitet för högst två år till. Hör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren om varför han drar de slutsatserna.Tekniker: Linus SjöholmProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Världens ögon skiftar fokus från fronten mot Svarta havet efter ukrainsk robotattack mot Krim. Natten till onsdagen genomförde Ukraina en stor attack mot en militär anläggning i hamnstaden Sevastopol på den ryskockuperade Krim-halvön.Hör överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare vid försvarshögskolan. Ekots ekonomikommentator Kristian Åström som precis kommit hem från en topphemlig konferens i Kiev med bland andra Zelenskyj. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent.Tekniker: Fabian BegnertProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Den nya Ukrainska försvarsministern är från Krim. Utnämningen är en stark signal om att Ukraina inte kommer förhandla om ockuperad mark. Rustem Umjerov, 41, är en doldis för allmänheten men i det politiska toppskiktet. Han har tidigare medverkat i fredssamtal med Ryssland tillsammans med den nu sparkade försvarsministern, ett tillfälle då Umjerov rapporteras ha blivit förgiftad.Den förra försvarsministern fick sparken för vinterjackor som inte tålde kyla, men har också hyllats för att lyckats få vapensystem från väst. Hör om hur relationerna till väst nu påverkas.Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Tekniker: Elin HagmanProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

I Ryssland försvinner de från kriget en efter en. Wagnerledaren död, generalen avskedad, militären som startade kriget fängslad. Hör om General Surovikin, som förra hösten ledde de ryska styrkorna men avskedades i förra veckan från det ryska flygvapnet. Varför spekuleras det nu öppet i statlig propaganda-tv om Surovikins eventuella död?Militären och säkerhetsagenten Igor Girkin, som var med och startade den ryska invasionen 2014, sitter i fängelse sedan i juli. Ledaren för ryska paramilitära Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, död i flygkrasch i förra veckan och begravdes han under stort hemlighetsmakeri.Hör om vad som händer med militärerna som tagit sig ton och vad som väntas bli nästa steg. Medverkar gör Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent på plats i Ukraina.Tekniker: Monika BergmarkProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Fredrik Wadström från Radiokorrespondenterna Ryssland gästar podden Dagens Eko, och berättar om Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins liv den sista tiden före flygkraschen som tog hans liv.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i ett år och 139 dagar. Hör Sveriges Radios korrespondenter i ett samtal från Kulturhusets stora scen. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Samuel Larsson, Polenkorrespondent och Carina Holmberg, korrespondent i Baltikum.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Putin tycks ha lämnat sin isolering, nu syns han krama jublande folksamlingar. Samtidigt hägrar ett presidentval. Den senaste tiden har omvärlden fått se en annan sida av Vladimir Putin. På bilderna sitter han inte längre långt ifrån sina gäster vid enorma mötesbord i storslagna salar. Nu ser vi honom istället i pussa, krama och ställa upp på selfies. Hör om vad det är för bild som han vill ge av sig själv och varför.Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent nyss hemkommen från Moskva. Överstelöjtnant Peter Lidén, som undervisar på Försvarshögskolan.Tekniker: Jakob GustavssonProgramledare: Eriks MårtenssonProducent: Marina Nilsson Malmström

Polens luftrum har kränkts av militär från Belarus, där den paramilitära Wagnergruppen tränar Belarus soldater. Samtidigt kommer varningar om att inte ta kränkningen lättvindigt. "Vi kommer vi göra den belarusiska armén till den näst bästa i världen". Det säger den ryska ledaren för den ökända Wagnergruppen från en Belarusisk militärbas, dit gruppen placerats efter sitt uppror mot Moskva.I Ryssland slår Vladimir Putin allt hårdare mot sina kritiker, i efterspelet av Wagnergruppens uppror. Samtidigt slipar Ukraina på en fredsplan, som storspelaren Kina verkar intresserad av, något som irriterar rejält i Ryssland.Medverkande: Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, Ekots utsände i Ukraina. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.Tekniker: Oskar ThorProgramledare: Erika MårtenssonProducent: Marina Nilsson Malmström

Drönare slår till mot Moskva och skapar oro. Samtidigt planerar Ryssland en ny drönarfabrik, trots sanktioner som pressat industrin. Vid fronten påstås kriget nu vara i ett nytt skede. På gatorna i Moskva är förödelsen efter drönarattackerna visserligen inte att jämföra med förödelsen i Ukraina, men kriget kommer allt närmare de ryssar som är långt från fronten.När den senaste veckans attacker inträffade var Vladimir Putin inte där. Han var i St. Petersburg där han lovade bort enorma mängder gratis spannmål. Majoriteten av de inbjudna afrikanska länderna dök inte upp. Hör Torbjörn Becker, doktor i ekonomi, om hur vägen till inflytande i FN för Ryssland, skulle kunna gå via de afrikanska länderna.Samtidigt vid fronten pågår den ukrainska motoffensiven, vars största utmaning just nu är minor.Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Fredrik Wadström, utsänd reporter i Kiev.Tekniker: Joachim PerssonProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Marina Nilsson Malmström

SOMMARSPECIAL: Slagfälten i Ukraina har blivit en experimentverkstad i realtid för nya typer av vapen: havsdrönare, störning av teletrafik och nya appar för positionering av stridande är några exempel. Samtidigt pågår strider längs gammaldags skyttegravar, med gammal utrustning och stridsvagnar från Sovjettiden. Podden handlar denna vecka också om hur mycket ukrainska specialstyrkor egentligen opererar på ryskkontrollerad och till och med rysk mark? Medverkar gör Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Radiokorrespondenterna Rysslands egen Fredrik Wadström, Sveriges radios utsände i Ukraina.Programledare: Marie-Louise KristolaTekniker: Joachim PerssonProducent: Anna Pandolfi

SOMMARSPECIAL: Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

SOMMARSPECIAL: Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet. Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.Medverkande:Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen. Programledare: Nina BennerProducent: Anna HolmTekniker: Linus Sjöholm

SOMMARSPECIAL: Den ryska regimens propagandaapparat går på högvarv efter Wagnergruppens marsch mot Moskva: det är en enad och stark front som visas upp. Men vad vet vi egentligen om vad som pågår i Kreml just nu? Och vad har hänt general Surovikin, som tidigare var befälhavare över de ryska styrkorna i Ukraina? Hör om ett vykort som kanske kom fram, de avslagna mobilerna, privatarméer, pengar och sprickorna i den högsta militära ledningen i Moskva.Medverkande denna vecka är Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, själv utbildad vid Generalstabskademin i Moskva och Trygve Ulriksen Skogseth, som bevakar Ryssland för Sveriges radios räkning i sommar.Tekniker: Joar JonssonProgramledare: Jesper LindauProducent: Anna Pandolfi

SOMMARSPECIAL: Ryska soldater förhindrade ett inbördeskrig genom att stoppa Wagnergruppens marsch mot Moskva, hävdar Putin. Men kanske är Wagner bara ett av de monster som Putin själv har skapat. De dramatiska händelserna i helgen, då privatarmén Wagnergruppen föreföll inleda ett väpnat uppror mot Putinregimen, tolkas av många som att Vladimir Putin har börjat tappa kontrollen över sitt imperium. Wagnergruppen och dess ledare Jevgenij Prigozjin har varit viktiga verktyg för den ryska staten när det kommer till militäroperationer på platser där man själv inte kan agera, men nu verkar monstret alltså ha vänt sig mot sin skapare. Vilka andra krafter kan ha satts i rörelse?Lukasjenko största vinnarenUpproret fick en oväntad vändning då Belarus president Aleksander Lukasjenko klev in och erbjöd Prigozjin och Wagnersoldaterna en fristad i landet. Lukasjenko framställer sig nu som den som räddat både Putin och Ryssland från ett hotande inbördeskrig.Hör om Wagnergruppen, kriget och propagandan som har bidragit till Putins uppgång, men som också kan komma att bli hans fall.Medverkande denna vecka är Per Enerud, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Joachim PerssonProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Anna Roxvall

Nya rapporter om sexuellt våld från ryska soldater, ryska attacker mot räddningsarbetet kring översvämningarna vid Kachovkadammen och ukrainska soldater åtalas som terrorister i rysk domstol. Hör om oroande rapporter som i helgen slog ner som en bomb i Ukraina. Brittiska The Sunday Times publicerade en artikel om något som tydligen varit känt länge i snäva kretsar men som först nu börjat talas öppet om. Ukrainska soldater som tillfångatagits av ryska soldater, det kan handla om flera hundra män, ska ha kastrerats av ryska soldater.Medverkande denna vecka är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Calle HedlundProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Lena Bejerot

Den ukrainska motoffensiven är igång. Så ska Rysslands trängas ut ur landet. Hör om varför den ukrainska motoffensiven startar nu och om varför den ukrainska säkerhetstjänstens chef inte säger ett ord om den. Hör också om de röda linjer som Ryssland varnat Ukraina att inte korsa, men som gång på gång klivits över. Nu väntar nästa – de kommande F-16-planen.Medverkande:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, författare och före detta pressråd i Moskva. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Linus SjöholmProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

I appen Sveriges Radio Play uppdateras nyheterna minst hundra gånger om dagen. Om du går in på Mina sidor kan du skräddarsy dina notiser. Välj bland lokala nyheter från P4, nationella och globala nyheter från Ekot, sportnyheter från Radiosporten – eller alltihop om du vill.

Mitt i den planerade storoffensiven kämpar Ukraina med översvämningarna från Kachovkadammen. Hör analys hur dammkollapsen påverkar den planerade ukrainska offensiven. Dessutom om de långsiktiga konsekvenserna för matpriserna i världen och om varför de båda sidorna skyller på varandra.Medverkande:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent just hemkommen från södra Ukraina. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Tekniker: Erika EngborgProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina. Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på.Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas.Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.Tekniker: Jakob LalérProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Därför tar desinformation allt större plats i Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Hör om anledningarna till att den ryska paramilitära gruppens ledare hyllar de ukrainska soldaterna i slaget om staden Bachmut.Hör också om attackerna i den sydryska Belgorod-regionen, där en militär gruppering som påstår sig vara ryska regimkritiker, har attackerat mål inne i Ryssland.Medverkande: Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Tekniker: Christer TjernellProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Hör om Europas strategi för att hålla samman även på sikt. Invasionskriget i Ukraina påverkar hela Europa. På lång sikt blir läget allt mer ansträngt, något som Ryssland vet. Samtidigt arbetar Europa för att stå emot och fortsätta hålla samman.Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Tekniker: Johanna CarellProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Vi på Radiokorrespondenterna Ryssland vill tipsa om att det går att lyssna på Fredrik Wadström också i podden Dagens Eko. Hör om hur Putins vacklande hälsa påverkar kriget. Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med programledarna Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Vladimir Putin tonar ned firandet av Segerdagen på Röda torget i Moskva medan Ryssland fortsätter att bomba Ukraina. Militärorkestern spelade, soldaterna marscherade och åtminstone en stridsvagn körde förbi hedersläktaren vid Kreml-muren vid årets 9 maj i Moskva. Men Segerdagens flyguppvisning var inställd, minnesmarscherna för släktingar dödade i strid borttagna och folkmassorna på Moskvas gator fanns bortanför avspärrningar.Hör om varför årets firande av den ryska Segerdagen var så avslaget, en dag när både minnet av andra världskriget högtidlighölls och nya fiender pekades ut.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare på Försvarshögskolan, Maria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Sofie Andersson

Hör om Vladimir Putins drag i jakten på resultat inför sin årliga militäruppvisning på Röda torget. Nästa vecka firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget genom en stor militäruppvisning på Röda torget. En tradition Vladimir Putin själv skapat. Hör om varför det blir viktigt för Rysslands ledare att kunna leverera resultat från invasionskriget i Ukraina när strålkastarna riktas mot honom.Hör också om de allt mer intensiva striderna och ifall det kan ses som starten på den väntade ukrainska offensiven – och hur den ryska segerdagen spelar roll även här.Medverkade:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, korrespondent för Sveriges Radio i Ukraina. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Trots Rysslands militära motgångar i Ukraina kan Putin inte dra sig ur det krig han startat. Hör om varför Vladimir Putin inte längre skulle sitta på makten om Ryssland drog tillbaka sina trupper i morgon. Om varför hans position står och faller med invasionskriget.Hör också om den ryska ledarens strategi för att undvika interna fiender och aldrig låta någon annan växa sig för stor nära makten.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen. Programledare & manus: Fredrik WadströmProducent & manus: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Hanna Melander

Läckta dokumenten från Pentagon blottar sårbarheter även för Ryssland och Vladimir Putin. Dokumenten avslöjar brister i Ukrainas luftförsvar och att nya avancerade system är på väg från USA. Men de visar också att ryska specialtrupper nästan helt utplånats i invasionen av Ukraina. Hör om hur stort problem läckan är för Ryssland.Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot.Programledare & manus: Fredrik WadströmProducent & manus: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Rysk gas går genom ukrainska ledningar. Hör om varför har Zelenskyj inte stängt gaskranen. Europa är på väg att göra sig fritt från sitt ryska energiberoende. Sanktionerna äter sig in i den ryska ekonomin och viktiga näringsgrenar går ner, enligt forskning från Yale universitetet i USA.Hör om hur avgörande ekonomin är för Rysslands fortsatta invasion.Samtidigt låter Ukraina rysk gas flöda genom ledningar på Ukrainsk mark. Hör om vad Ukraina kan dra för nytta av det.Medverkande: Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare om rysk gas och tidigare korrespondent i Moskva. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joakim Carlsson

Putin hyllar den kände militärpropagandisten som sprängdes i Sankt Petersburg när kriget nu sprider sig in i Ryssland. Trycket ökat i Ryssland. I landets näst största stad utförs ett bombdåd mot en känd bloggande propagandist, Vladlen Tatarsky, som tycker att kriget inte förs på ett tillräckligt effektivt sätt. Hör om varför Vladimir Putin väljer att tilldela en tapperhetsmedalj postumt till Tatarsky och teorierna om vem som ligger bakom dådet.Ett annat tecken är gripandet av den amerikanska korrespondenten Evan Gershkovich från Wall Street Journal. Att en amerikansk journalist grips i Ryssland har inte hänt sedan Kalla kriget och gripandet får USA:s president att begära honom fri. Hör om vad Ryssland kan ha för planer med gripandet.Dessutom tar nu Ryssland plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och Ukraina är rasande. Hör om vad de kan tänkas använda platsen till.Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Ekots Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Josef Reinhold

Medan Ukraina strider i skyttegravarna sätter landet press på omvärlden för att slå tillbaka den ryska invasionen. Det globala politiska spelet mellan länder är i full gång.Ukraina är beroende av Europas fortsatta stöd, och som landet påpekar är Europa beroende av att Ukraina får stopp på Rysslands fullskaliga invasion av landet.Kinas högsta ledare besöker Moskva samtidigt som man skickar stöd till Ukraina. Kina vill hålla sig väl med båda länderna och agera fredsmäklare. Ukraina har inte rakt av avfärdat Kinas ambitioner om fred trots att de är långt borta - för Ukraina vill hellre ha Kina på sin sida, än på Rysslands sida.Dessutom som stödet till Ukraina kan bli en valfråga i det annalkande valet i USA nästa år. Samtidigt uppvaktar Ryssland fler länder i Afrika.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina. Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joakim Carlsson

Nu när Putin är efterlyst för krigsbrott, så förändrar det Rysslands roll i världen. Ingen väntar sig en rättegång inom överskådlig tid. Men Vladimir Putin kan inte längre resa internationellt som han vill och alla länder måste förhålla sig till en ny politisk spelplan.Hör också om varför det ses som en trotsig handling att Vladimir Putin dagen efter arresteringsordern, för första gången besöker ockuperade områden i Donbass sedan starten på den storskaliga ryska invasionen av Ukraina.Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, programledare.Tekniker: Heinz WenninProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland kör fast i östra Ukraina men den ryske försvarsministern är en politisk överlevare. Striderna rasar i staden Bachmut som blivit symbolisk. Mitt i striderna står Wagnergruppens grundare och försöker få mer ammunition från Ryssland. Samtidigt stiger försvarsministern Sergej Sjojgu allt mer fram i rampljuset - trots de ryska motgångarna.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Tekniker - Maria StockhausProgramledare - Fredrik WadströmProducent - Marina Nilsson Malmström

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget. Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes. Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Monica Bergmark

Så tränger den ryska invasionen in i vardagen för svenskar i Ukraina, från frontlinjen till de politiska förhandlingsborden. Podden på plats i Ukraina. Flera svenskar har åkt till Ukraina för att som frivilliga delta i både stridigheter, hjälptransporter och sjukvård. Hör om svenskarna som stöttar Ukraina, varför de är där och vad som driver dem.Dessutom med en av de mest uppmärksammade sommarpratarna i P1, svensktalande Kateryna Martiniuk, om varför hon vägrar lämna Ukraina.Hör också om vad som driver den svenska ambassadören som fortfarande är kvar i landet och journalisten som rör sig längs frontlinjen för att fånga svenskarnas röster. Men också om hur Ukraina fortsätter sin strävan mot den Europeiska gemenskapen.Medverkande: Tobias Thyberg, Sveriges ambassadör i Ukraina. Alex Voronov, journalist. Kateryna Martiniuk, studentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Emilia Martin

Podden på plats i Ukraina för att se hur landet håller emot, ett år efter den fullskaliga invasionen från Ryssland. Dessutom fångar vi reaktioner efter utspelen från presidenterna Putin, Biden och Zelenskyj. Det är flyglarm och beskjutning under inspelningen, när podden är på plats i Ukraina. Våra två utsända team befinner sig dels nära fronten och dels i huvudstaden Kiev.Hör om reaktionerna på den amerikanska presidentens besök i Kiev, om vardagen i kriget och om kampen för att stå emot Putins försök att få väst att tröttna.Medverkande är korrespondenterna Lubna El-Shanti och Caroline Kernen, även utsända Johan-Mathias Sommarström och utsänd programledare Fredrik Wadström.Producent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Maria Stockhouse

Just nu kraftsamlar både Ryssland och Ukraina och det kan bli avgörande vem som först blir tillräckligt stark. Ukraina väntar på fordon från väst. Ryssland samlar ihop soldater. Striderna fortsätter, men ännu har ingen sida i Rysslands invasionskrig mot Ukraina ett tydligt övertag.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, forskare Martin Kragh och korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgren. Hör dem om hur Ryssland nu försöker utnyttja det krypande tidsfönster som finns så länge Ukraina väntar på stridsvagnarna från väst.Samtidigt gör ryska propagandister utspel om att sikta mot Polen och Ukrainas grannland Moldavien får veta att Ryssland planerar statskupp för att destabilisera regionen ytterligare.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Adam Alwin

Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen. Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joachim Persson

I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina. Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den.Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig. När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år.Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joachim Persson

Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen. Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Jakob Lalér

Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande. Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik. Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken ”Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten”.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Barn från Ukraina förs ut ur landet och adopteras bort till ryska familjer ibland utan att barnens familjer vet om det. Det kan handla om tusentals barn. En konsekvens av kriget är att barn från Ukraina förs till Ryssland och senare adopterats bort till ryska familjer. Det handlar både om krigsbarn från Ukraina som skiljts från sina föräldrar och evakuerats till ryska områden och om barn som tidigare levt på barnhem i Ukraina. Ryssland däremot kallar beskrivningen att barnen förts bort mot sin vilja för propaganda. Vad som hänt med de ukrainska barnen är en av många frågor som Radiokorrespondenterna Rysslands lyssnare skickat in och som vår expertpanel svarar på. Hör också om allt från hur länge det ryska krigsmaterialet räcker till hur fattiga folk är på landsbygden i Ryssland.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och våra korrespondenter besvarar lyssnarnas frågor om Rysslands krig mot Ukraina hör om allt från luftförsvar till Zelenskyjs sommarhus. Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått sen den 24 februari då Rysslands president deklarerade att han inlett det han kallar en ”militär specialoperation”. Under året som gått har Radiokorrespondenterna Ryssland fått in en mängd frågor från våra lyssnare. För att svara på frågorna har vi samlat en expertpanel som ger svar på allt från vart vapnen tar vägen efter kriget till säkerhetspådraget runt Ukrainas president.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin

Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin. Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen – så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina. Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.Ryssland försöker pressa Ukraina till förhandlingarEn teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen. Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducenter: Marina Nilsson Malmström och Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson

Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland. Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.Cyberangrepp från Ryssland och UkrainaSamtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, TruesecProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.Hundratals män flyr från RysslandMängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland."Putin är den enda som inte tröttnat"I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättareProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark. Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna RoxvallTekniker: Hanna Melander

Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen. Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ”alla tillgängliga medel” för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka – i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen – en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic CouncilProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president. Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella CenterProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Joar JonssonProducent: Catarina Spåre Gustafsson

Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget. Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.Kan bli brist på vapen i både Ukraina och RysslandBåde Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst – något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.Beslagtagna ryska stridsvagnar avgörande för UkrainaNär ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Monica BergmarkProducent: Katja Magnusson

Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till. Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar – en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria StillbergLjudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.

Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget. Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt – Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.Ny rysk befälhavare utsedd i UkrainaEfter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en ”militär specialoperation” i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson

Rysslands president har deklarerat att fyra ockuperade regioner i Ukraina har annekterats. Men samtidigt tar Ukraina tillbaka land i området. Hör om luckorna i Putins plan för att ockupera Ukraina. Nyligen genomfördes det som Ryssland kallat ”folkomröstningar” i fyra regioner i Ukraina, men dessa omröstningar beskrivs av oberoende bedömare som fejkade skenomröstningar. Soldater med vapen har gått runt och tvingat folk att lägga sin röst. Men trots att omröstningarna helt saknar legitimitet så har Rysslands president Vladimir Putin använt resultaten för att hävda att folket i dessa områden nu vill tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. I ett tal på Röda torget nyligen sa Putin att de här delarna av Ukraina nu ska ses som ryskt territorium och ska försvaras som om det vore Ryssland. Människorättsgrupper har beskrivit hur de ryska ockupationsstyrkorna fängslat, torterat och dödat personer i dessa områden. Även om Putins agerande fördömts av en rad ledare världen över så verkar Rysslands president fast besluten att genomföra sin plan. Men trots att Ryssland hävdar sig ha rätt till de fyra delarna så kontrollerar Putins styrkor idag bara delar av området. Hårda strider rasar på flera frontlinjer och de senaste veckorna har Ukraina tagit tillbaka en mängd byar och städer i just de här de ockuperade områdena.Motståndet mot Putins ockupationSamtidigt som Ryssland med militär makt försöker hålla kontrollen över ockuperad mark så genomför ukrainska partisaner attacker inne på ryskkontrollerade områden, långt bakom frontlinjerna. Partisanerna utlöser sprängladdningar vid strategiska mål och lämnar avgörande information som gör att ukrainska styrkor kan attackera ryska positioner.Hör hur den ryska ockupationsmakten vacklar då Ukraina fortsätter att göra motstånd.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson, Torbjörn Andersson

Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget. Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ”ingen mobilisering till graven” och ”nej till kriget”. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.Ryska män flyr Putins mobiliseringDet har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson

Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott. Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.Möjligheterna att få Putin fälld för krigsbrottDet var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en ”militär specialoperation” inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnantProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson

Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu. Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas ”en militär specialoperation" – det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har ”olika sorters vapen att använda” vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.Omröstningar i ryskkontrollerade områdenRyssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson

När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina. Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg

Ukraina har tagit tillbaka stora landområden de senaste dagarna och de ryska trupperna har tvingats bort från flera strategiska städer. Hör om dramatiska motgångar för Putins styrkor i Ukraina. Efter en kraftig ukrainsk motoffensiv har ryska styrkor snabbt fått lämna stora delar av Charkiv-provinsen i nordöstra Ukraina. Kvar längs vägen finns övergivna ryska militärfordon, vapen och annat ryskt krigsmateriel. Ukrainas president Zelenskyj beskriver offensiven som en stor seger men även ryska propagandakanaler har medgett att Putins armé fått retirera. I helgen skulle en rysk artist ha hållit en rysk-patriotisk konsert i staden Izium för att fira de ryska framgångarna, men konserten fick ställas in eftersom de ryska trupperna i stället snabbt fick ge sig av. Ryska debattörer och lokalpolitiker har också börjat ifrågasätta kriget och president Putin. Hör vad de ryska bakslagen betyder för president Vladimir Putins ställning och vad som kan bli Rysslands nästa drag.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar. Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara – vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.Mordet på Dugins dotterI slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far – den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om UkrainaFörgiftningar av oppositionellaBland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i MoskvaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall. Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen ”glasnost” (öppenhet) och ”perestrojka” (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris – enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den ”demokratiska chans” som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat. I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade ”orangea revolutionen” ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget. När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en ”särskild militäroperation” trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Rysslands invasion av Ukraina har drivit miljontals på flykt och lett till stort lidande. Hör våra korrespondenter om att bevaka kriget på plats och om deras starkaste minnen av sex månaders krig. Sen den ryska invasionen inleddes den 24 februari har Sveriges Radio haft olika reportrar på plats i Ukraina. De har skildrat död, krigsbrott, splittrade familjer men också glimtar av vardagsliv mitt i kriget. Nu är de hemma i Sverige och berättar om arbetet i Ukraina och hur det är att jobba tillsammans i en krigszon.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorrespondent, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig. I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på EkotProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mernoosh

Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina. I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier

Nyligen jämförde sig president Putin med tsar Peter den store och antydde att Ryssland nu kan komma att erövra ännu mer land än i Ukraina Om Putins gränslösa ambitioner att bli en historisk hjälte. Den 9 juni höll Rysslands president Putin ett tal där han direkt jämförde den ryska invasionen av Ukraina med tsar Peter den stores krig på 1700-talet. Det stora Nordiska kriget var mot Sverige och Putin antydde att, precis som då, är det idag hans uppgift att ta tillbaka landområden han anser vara ”ryska”. Det var inte första gången som Vladimir Putin använt hotfulla historiska referenser för att rättfärdiga sitt eget agerande och ignorera de gränsdragningar som finns idag. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra månader, men målet för den ryska invasionen har omformulerats flera gånger. Först sas det att syftet var att ”avnazifiera” Ukraina, sen har det talats om att ta över Donbas och sen om att återta hela det landområde som Putin anser tillhör Ryssland. Hur långt är president Vladimir Putin beredd att gå för att nå sina mål och vad är hans grandiosa plan?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar. I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.Plundring av spannmål och stålEfter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson

Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.Rykten om att Putin har cancer eller ParkinsonsKällor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.Planen för Putins efterträdareDet är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt FörsvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Sen kriget bröt ut håller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj dagliga tal till folket. Hör hur han genom sin retorik, sina filmer och sin person påverkar hur Ukraina uppfattas i världen. Volodymyr Zelenskyj är den kände komikern som spelade president i tv-satiren ”Folkets tjänare” men som sen valdes till Ukrainas verklige president. Tidigare har han gjort humorsketcher där han drivit hårt med Rysslands president Vladimir Putin. Nu leder Zelenskyj landet genom ett krig efter att Putin inlett det han beskriver som en ”specialoperation” mot Ukraina. Idag utnyttjar president Zelenskyj hela sin dramaturgiska förmåga och erfarenhet från filmbranschen för att sprida Ukrainas budskap över världen. Han har hyllats för sina starka tal och genomtänkta retorik. Men kritiker anser att han inte tillräckligt uppmärksammade hotet från Ryssland före invasionen. Hör hur Ukrainas president nu lyckats få hela världen att lyssna på hans budskap om Ukraina.Fakta om Volodymyr ZelenskyjFödd 1978 i en judisk familj i dåvarande Sovjetunionen/nuvarande Ukraina.Var komiker i humorgruppen ”Kvartal 95”.Valdes till president år 2019.Företräder partiet ”Folkets tjänare” med samma namn som tv-serien han spelade i.Gick till val på att minska korruptionen men har kallats för populist av kritiker.Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson

Ryska styrkor har tryckts tillbaka från Ukrainas näst största stad Charkiv och hundratals ryska soldater dog när de misslyckades med att korsa en flod. Hör om svårigheterna för Putins armé. När de ryska trupperna försökte ta sig över floden Donets i östra Ukraina blev de beskjutna av ukrainskt artilleri, pontonbroar som lagts över floden trasades sönder och ett stort antal ryska soldater dödades. Men det är bara ett exempel på hur Putins styrkor misslyckats med ta sig fram i Ukraina. De ryska militären tros ha lidit stora förluster i kriget och det ukrainska motståndet har varit hårdare och mer effektivt än väntat. Hittills har de stora militära framgångarna i det Vladimir Putin beskriver som en ”specialoperation” i Ukraina uteblivit.Sprickor i Rysslands propaganda om krigetDen ryske pensionerade översten och militärexperten Michail Chodarjonok har sagt på rysk statlig TV att de ryska trupperna har problem och att Ryssland är isolerat, men ett par dagar senare har han tagit tillbaka sina uttalanden. Men samtidigt kan utvecklingen vända snabbt. Systematiska attacker mot bränsledepåer i Ukraina gör att den ukrainska armén riskerar att bli utan bränsle till sina stridsfordon. Hör om bakslagen för de ryska styrkorna och om de svaga punkterna i Ukrainas försvar. Vi beskriver också varför bedömare tror att Vladimir Putin inte kan acceptera en rysk förlust i Ukraina.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina och David Carlqvist, reporter på Ekot som bevakar försvarsfrågorProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joachim Persson

Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorier för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan. Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att ”väst” gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.Påståendet att nazister styr UkrainaRysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformationProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman

Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion. Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller ”det stora fosterländska kriget”som det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara ”moderlandet” och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh

Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland. Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds UniversitetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman

Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina. I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien ”Folkets tjänare” där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen ”Kiborgi” på engelska: ”Cyborgs: Heroes Never Die” som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman ”I det heliga Rysslands tjänst” förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:”Det vita gardet”av Michail Bulgakov”Hadji Murat” av Lev Tolstoj”Vid glömskans rand” av Sergej Lebedev”Tiden Second hand” av Svetlana AleksijevitjMedverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg

I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten. Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras.Oligarkerna nära Vladimir PutinOligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas ”Putins personliga bankir”. Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som ”en av Putins favorit-oligarker”. Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht.Roman Abramovitj vill sälja ChelseaEn annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Torbjörn Becker, expert på rysk ekonomi vid Handelshögskolan i StockholmProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonLjudtekniker: Andreas Ericsson

Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten? Verkligheten i ButjaLubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.Propagandan i RysslandI Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.Programledare: Jesper Lindau Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina Johanna Melén, Rysslandskorrespondent Producent: Lena BejerotTekniker: Jakob Gustavsson

När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas? Butja och krigen i TjetjenienLiken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj  i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen. Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Putins maktbas och gamla arbetsgivare är säkerhetstjänsten FSB, fd. KGB. Hör experterna om Putins tid vid Ryska säkerhetstjänsten och hur den präglat honom. Medverkande: Johanna Melén, vår Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare FOI, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Ukrainas motstånd, informationskriget och den militära strategin. Hör experterna om Vladimir Putins misslyckanden i kriget i Ukraina. Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut och Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Ryssland är ett land med djupa erfarenheter av att göra motstånd. Inte minst nu under Putins hårda tillslag mot all opposition i Ryssland, som kulminerat under invasionen av Ukraina. Är Ryssland en diktatur?Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Oleg Orlov från Memorial, om striden om historieskrivningen, striden om hur ryssar ska minnas sin historia, en avgörande strid för Vladimir Putin. Vi ställer också frågan om Ryssland nu är en diktatur, ett totalitärt samhälle?Konst som motstånd I programmet pratar vi också om Aleksej Navalnyj, varför hans rörelse varit så farlig för Vladimir Putin och om det är så att en rysk liberal verkligen automatiskt är emot invasionen av Ukraina. Pussy Riot och Maria Aljochina berättar vi också om, om hur Punkbönen i Frälsarkatedralen blev ett tillfälle för det Putinska systemet.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Hyreshus i brand efter träff från artilleri och helförstörda sjukhus. Varför skjuter Ryssland på bostadsområden i Ukraina och vad gäller för civila i ett krig? Belägrad stadVad är egentligen Vladimir Putins strategi, varför angriper han så många civila mål? En av de städer där många civila drabbats mycket hårt av Rysslands krig i Ukraina är kuststaden Mariupol som en gång hade mer än 400 000 invånare. Staden bombas dag ut och dag in och är belägrad av ryska styrkor. Folk har svårt med mat och vatten och döda får ibland lämnas ute på gatan.Krigets lagarKrig handlar ju en hel del om våld, men är inte utan ordning och det finns det som kallas ”Krigets lagar” eller ”den humanitära rätten”. Det som ska göra det omänskliga i krig mer civiliserat. En kärna är de fyra Genèvekonventionerna från 1949, speciellt den fjärde som gäller skydd av civila i krig. Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson Totalförsvarets forskningsinstitut, Gregor Noll, professor i internationell rätt på Göteborgs universitet.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Det ryska folket, presidentens inre krets eller ekonomiska sanktioner. I Radiokorrespondenterna Ryssland tittar vi på vad som skulle kunna vara nyckeln för att få Vladimir Putin att avsluta kriget i Ukraina. Det ryska folket eller Putins närmaste män?Kan det ryska folket stoppa Vladimir Putin, eller kommer de att sluta upp bakom honom? De ekonomiska sanktionerna, kan dom stoppa Putin? Vad händer om Ukraina vinner kriget? Kommer den inre kretsen att göra slut på Putin?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller? Att erövra en stadI Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.KievKiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Den ryska invasionen är beordrad av Vladimir Putin, men bakom honom finns flera andra personer. Vilka är männen i Putins inre krets och vad har dom för makt ? Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är sjätte avsnittet.Systemet bakom PutinI Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vi om Putins närmaste män: försvarsministern Sergej Sjojgu som ligger bakom annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Jevgenij Prigozjin, som kallas ”Putins kock”, som ligger bakom påverkan på det amerikanska presidentvalet och kopplas till legosoldaterna i företaget Wagner. Hör också om Nikolaj Patrusjev, gammal FSB-chef som känt Putin sedan 1970-talet, nu sekreterare i Säkerhetsrådet.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Martin Kragh UI och Bo Petersson, professor i statsvetenskap IMER vid institutionen för Globala politiska studier.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman och Lena Bejerotirma.norrman@sr.se

Ryssland har inlett en attack mot grannlandet Ukraina. Hör om döden för den europeiska säkerhetsordningen, om Putins alltmer auktoritära styre, och vi frågar oss om detta är början på Putins fall? Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är femte avsnittet.Sedan Ryssland började samla trupp längs med Ukrainas gränser har projektet handlat om att med militär makt sätta press på NATO, USA och EU. Vladimir Putin verkar nu sikta på att ta hela Ukraina militärt. Vi samtalar om det då innebär döden för den så kallade europeiska säkerhetsordningen?Putins andra frontDet finns många grenar på det putinska trädet. Inne i Ryssland har systemet kring Putin under en längre tid slagit till allt hårdare mot alla former av opposition, mot det civila samhället som vill beskriva utveckla Ryssland på ett sätt som avviker från Vladimir Putins. Vi diskuterar om attacken mot Ukraina är en annan del av samma auktoritära system.Ekonomiskt kaosDen ryska attacken mot Ukraina får snabbt ekonomiska effekter. Både från de ukrainska städerna Mariupol och Charkiv kommer röster om att det är köer till bankomater och i mataffärer. Vladimir Putins framtid är också kopplat till om han kan leverera en bra vardag till de ryska medborgarna, annars kan förändringar komma fort.Medverkande: Johann Melén, Rysslandskorrespondent, Maria Persson-Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson. FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut och Torbjörn Becker, SITE, Stockholm Institute of Transition Economics.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seAvsnittet spelades in på torsdagsförmiddagen den 24 februari.

Hör om Putins militära muskler: om soldater, stridsvagnar och stridsflygplan. Radiokorrespondenterna Ryssland om dom stridskrafter Ryssland samlat längs med Ukrainas gränser. Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är fjärde avsnittet.Vilka styrkor har Ryssland ställt upp?Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, sedan annekteringen av Krim. Det som är speciellt åtta år senare är den extremt stora ansamlingen av stridskrafter runt Ukrainas gränser. I Radiokorrespondenterna Ryssland talar vi om vilka dessa uppemot 150 000 ryska soldater är, och om deras syfte. Att försörjningslinjerna är kompletta, vilket budskap vill Vladimir Putin skicka till väst med det?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Per Enerud författare och journalist.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Vad spelar ekonomin för roll när Ryssland hotar med krig i Europa? Hör om rysk ekonomi, om sanktioner, gasledningar och villkoren i den globala ekonomin. Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är tredje avsnittet.Har Ryssland råd med en attack?Ryssland har samlat stora militära styrkor runt Ukrainas gränser. Bakom soldater och stridsvagnar på en markplätt finns som alltid pengar och ekonomi. I det här avsnittet pratar vi om om den ryska ekonomin som är ungefär lika stor som Italiens, om varför det är farligt för Ryssland att Ukraina lyckas ekonomiskt, om Ryssland ekonomiskt förberett sig för krig och om Ryssland verkligen har råd att attackera Ukraina.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kristian Åström Ekonomikommentator, Torbjörn Becker SITEProgramledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se 

Hör om Rysslands ställning i världen och om kampen om den geopolitiska strukturen. Hör också om relationen mellan Moskva och Peking. Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är andra avsnittet.Ryssland vill förändra världenDet som Ryssland nu gör, och det som NATO svarar med, det som händer längs med gränsen till Ukraina, det är en del av en större kamp om hur den geopolitiska strukturen i världen ska se ut. Både Ryssland och Kina talar om en multipolär värld, där de har sina egna intressesfärer, världar där USA, NATO och EU håller sig borta. USA har ju länge velat rikta mycket mer av sin kraft mot Stilla Havsregionen och Kina, men räcker kraften nu när Ryssland utmanar i Europa?Moskva vs PekingDet är ju nu Vinter-OS i Peking. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer till skillnad från många andra ledare att besöka OS i Peking och hälsa på Kinas ledare Xi Jinping. Hur tänker man i Peking, 600 mil bort från Ukraina, om varför Ryssland samlar så mycket trupp vid Ukrainas gräns? Hur tänker man i Moskva om den allt mäktigare grannen i Öster och hur hanterar Vladimir Putin att Kina har så pass mycket större ekonomiska muskler. I Moskva finns en beundran över att Kina behållit diktaturen och inte bara kollapsat som Sovjetunionen gjorde.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Hanna Sahlberg Kinakommentator samt Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se 

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att trappas upp. Hör om vad som händer på gränsen mellan länderna. Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är första avsnittet.Livet vid gränsen mellan Ryssland och UkrainaRisken för ett större krig i Europa har inte varit så här hög sedan krigen på Balkan på 1990-talet. Ryssland har fört fram stora styrkor till gränsen mot Ukraina, andra styrkor finns i Belarus och i söder på det annekterade Krim. Krig är alltid lokala, dom berör människor i deras vardag. Våra korrespondenter Johanna Melén och Maria Persson-Löfgren berättar om livet vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Johanna besökte gränsen helt nyligen och Maria var i samma trakter i Ukraina för en tid sedan.Så påverkas NATO av konfliktenVår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar om vad som händer i NATOs högkvarter, om den omskakande nya situationen, Rysslands krav på väst och USAs svar som kom per vanligt brev till Moskva. Vi hör den nederländske utrikesministern Wopke Hoekstra om evakueringar från Kiev. Våra Rysslandskorrespondenter samtalar om vad som ska hända nu, är det nu det blir farligt. Fram tills idag gick det mesta att förutse, men nu när USA och NATO sagt nej till Rysslands krav, kan då vad som helst hända?Funkar sanktionerna mot Ryssland?USA, NATO och EU har försökt avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina genom att hota med enorma sanktioner. Det skulle kunna vara att Ryssland sparkas ut ur det internationella betalningssystemet SWIFT. Det är inte de första sanktionerna mot Ryssland och frågan är om det kommer att fungera.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Maria Persson Löfgren RysslandskorrespondentProgramledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Hur löst sitter Boris Johnson efter avslöjanden om fester på Downing Street mitt under lockdown? Hör om premiärministerns position, om två år av pandemi och om britternas ilska. Medverkande: Frida Fagerlund, journalist på Aftonbladet och ViaplayPhelan Chatterjee, journalist på nyhetsbyrån AP. Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Irma Norrman

Hör om Danmarks judiska minoriteten 6 år efter attacken mot Köpenhamns synagoga. Reportage om hur huvudstaden hanterat sina el-sparkcyklar. Och Danmark vill bli helt oberoende av fossil energi till 2050 så nu satsas stort på havsbaserad vindkraft, följ med till Skandinaviens största vindkraftspark ute i Östersjön.

Radiokorrespondenterna summerar läget i USA ett år efter att Trumpanhängare stormade kongressen i Washington. Hör om det politiska spelet, det omfattande utredningsarbetet och hur det som skedde den 6 januari 2021 har påverkat tilltron till den amerikanska demokratin. Medverkande: Cecilia Khavar, korrespondent i WashingtonProgramledare: Roger WilsonProducent: Irma Norrman

Tyskland har fått en ny regering och en ny förbundskansler. Men vem är Olaf Scholz och vart vill hans trepartikoalition föra Europas folkrikaste land och största ekonomi? Medverkande: Jona Källgren TV4 och Lovisa Herold från DN.Programledare: Caroline Salzinger  caroline.salzinger@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om migration i Latinamerika. Vi hör bland annat om haitiska migranter som drömmer om ett nytt liv i USA. Vi hör också reportage om venezolanska migranter i Colombia. Medverkande: Hans Magnusson, Sveriges ambassadör i Guatemala.Programledare: Ivan Garcia ivan.garcia@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om energiomställning och energieffektivisering. Vi hör bland annat om läckande hus i England. Vi hör också reportage från en by i Tyskland som går i bräschen för innovativ energilagring. Medverkande: Björn Sandén professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Tekniska högskola och Brigitte Knopf generalsekreterare för forskningsinstitutet Mercator i Berlin. I programmet medverkar även Joanne Wade som är specialist på energieffektivisering. Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja. Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska  journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin. Programledare: Peder Gustafsson peder.gustavsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

För en knapp månad sedan var Ann Linde på officiellt besök i Israel, det första svenska utrikesministerbesöket på över 10 år. Ann Lindes företrädare, Margot Wallström, var inte välkommen efter Sveriges erkännande av Palestina. Wallström beskylldes till och med för antisemitism efter uttalanden hon gjort. Men nu har relationen Sverige-Israel reparerats.  Israels utrikesminister Yair Lapid rördes till tårar under Ann Lindes besök. Den förbättrade relationen handlar dels om att Israel har en ny regering där Benjamin Netanyahu inte ingår. Men också om Sveriges arbete för att bekämpa antisemitism.I Radiokorrespondenterna möter vi Ann Linde, de israeliska akademikerna Amos Goldberg och Eva Illouz,  som är kritiska till hur man definierar antisemtism, och den palestinske arbetaren Ayman Mosleh från Gaza, som är en av de ca 10 000 arbetare som för första gången på två decennier släpps in i Israel för att jobba.

USA räknar i skrivande stund till över 700 000 döda med covid-19 i landet. Hur har president Joe Biden egentligen lyckats hantera pandemin? Hör Cecilia Khavar, USA-korrespondent, samtala med USA-kommentator Ginna Lindberg om den just nu så impopuläre president Biden. Och så berättar Roger Wilson, USA-korrespondent, för närvarande stationerad i San Francisco, om hur vaccinationskraven påverkat människor i USA. 

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om ett sårigt land, sönderslitet av krig och terror. Men även här i Irak finns framtidshopp, kulturliv och inte minst masgouf: den så goda grillade fisken. Mellanösternkorrespondenten Johan-Mathias Sommarström samtalar om Iraks framtid med Lahib Higel, Irakanalytiker på International Crisis Group i Bagdad.

Den historiska rättegången kring terrorattentaten i Paris väcker mardrömmen till liv igen. Hur har dåden förändrat Frankrike? Har nya lagar och säkerhetspådrag gett fransmännen mer trygghet? Medverkande: Marc Hecker, forskare på avdelningen för säkerhetsstudier vid franska institutet för internationella relationer, Ifri, Stephanie Zarev, överlevare efter attentatet i konsertlokalen Bataclan i Paris m.fl. Programledare: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Radiokorrespondenterna handlar idag om Ungern där valfebern börjar stiga - kan en för första gången enad opposition utmana premiärminister Orban? Om hbtq-stämpade barnböcker som göms undan i bokhandlarna. Och om ett parti som vill lägga högerextremismen bakom sig och om en avlyssningsskandal som fortfarande gäckar. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis tar oss med till Ungern där valfebern stiger inför valet i april nästa år.

I USA pågår den hetaste striden om aborträtten på många årtionden. Vi går på galamiddag med firande abortmotståndare och möter Nick som riskerar att bli straffad för att hjälpa någon som vill göra abort. I veckan stoppade en amerikansk domare tillfälligt den omdiskuterade lag i Texas som i praktiken förhindrar att aborter utförs i delstaten, beslutet överklagades snabbt och gav Texas rätt att införa förbudet igen. Men den juridiska och politiska striden om abortfrågan är långt ifrån över. Kanske är perioden då kvinnor hade rätt till abort i USA på väg att ta slut. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, rapporterar från Texas. Av: Caroline Kernen Producent: Nina Benner Radiokorrespondenterna

Militärkupper i Västafrika, oheliga allianser på annat håll, och så miraklet i Zambia i ett val som förvånade alla. Gäst är Mette Bakken som i många år arbetat med demokrati- och valfrågor i Afrika, nu inom  EU:s enhet som ansvarar för valobservatörer.

Veckans Radiokorrespondenterna kommer från New York, där Roger Wilson möter svenskarna som skrivit böcker om hur staden lamslogs och stängdes ner på grund av Covidpandemin i början av förra året. Men vi ska också prata om stadens framtid. Hur ser det nya normala när staden reser sig på nytt. Medverkande: Per Bjurman (Aftonbladet), Helena Gustavsson (frilans), Charlie Bennet (Frilans). Programledare: Roger WilsonProducent: Mark Malmström FastTekniker: Ben McHugh

Sedan 2015 har Alice Petrén bevakat flykting- och migrationsfrågor, nu slutar hon på Sveriges Radio och samlar i det här programmet intryck från några av hennes reportageresor världen över.

Dags att rita upp kartan inför höstens viktigaste val. Vem ska axla Angela Merkels mantel, vilka ska styra Europas tyngsta land? Allt du behöver veta om läget i Tyskland innan du går in i semesterläge. Medverkande: Jona Källgren som är TV4:s korrespondent i Tyskland och Lovisa Herold som är DN:s Berlinkorrespondent. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Brady Juvier

Kinas befolkning åldras snabbt, samtidigt föds färre barn. Hur påverkar den demografiska utvecklingen världens än så länge folkrikaste land och när överger Kina sin barnbegränsningspolitik? Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg sänder från Peking och gäst i programmet är Lisa Eklund, docent i sociologi vid Lunds universitet som forskar på Kinas befolkningsfrågor. Hör reportage från Kinas ”rostbälte”, de nordöstra delarna av landet där befolkningen redan börjat minska. Hör också om varför unga kvinnor och män tvekar inför att gifta sig i megastaden Shanghai. Björn Djurberg, Peking bjorn.djurberg@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

USA är tillbaka med höjda klimatmål men nu krävs att Kina växlar upp om världen ska klara klimatutmaningarna. USA och Kina måste kunna prata klimat trots att det är så spänt mellan dem. Klarar de det? Medverkande: Anders Turesson, fd svensk chefsförhandlare i internationella klimatfrågor och Karl Hallding, forskningsledare på Stockholm Environment Institute.

Militärens maktövertagande i en kupp den 1 februari har lett till en våg av demonstrationer. Militärens svar är brutalt, död och massfängslanden men protesterna avtar inte. Vad händer i Myanmar? Medverkande: Johan Hallenborg, tillförordnad chef vid svenska ambassadens sektionskansli i Myanmar. Han har lång erfarenhet av att jobba i landet, bland annat under den nu avsatta regeringens tid vid makten. Hur blev militären en stat i staten och varför är kvinnorna särskilt utsatta nu? Programledare: Peder Gustafssonpeder.gustafsson@sr.se

Pandemin har satt stor press på Islands turistbaserade ekonomi. Kan ett vulkanutbrott få turisterna att återvända? Om vägen framåt för öriket som snart går till val. Medverkande: Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Island. Programledare: Carina Holmbergcarina.holmberg@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Glädjescener utbröt när beskedet kom att den före detta polisen Derek Chauvin döms för dråp på afroamerikanen George Floyd. Nu väcks hopp om en bättre framtid för nästa generation. Hör Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar från George Floyd Square i Minneapolis och Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg om ett omvälvande år av protester, om arvet från medborgarrättsrörelsen och om vad domen kan leda till. Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Grannarna i öster har genomlevt ett år med strikta restriktioner, hur har det förändrat Finland och finländarna? Och så får vi någon sorts svar på frågan vi alla undrar över: När är pandemin över? Medverkande: Susanna Ginman, chef för opinionsavdelningen på Hufvudstadsbladet samt performancekonstnärerna Joanna Wingren och Sonja Ahlfors. Programledare: Lubna el-Shantilubna.el-shanti@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Det har varit produktionsproblem och uteblivna leveranser, interna bråk om fördelning av vaccin och dispyter med andra länder om export. Vad skulle man ha gjort annorlunda och hade det spelat någon roll? Medverkande: Richard Bergström, Vaccinsamordnare.

Trots att Brexit-frågan slutgiltigt avgjorts står nu Storbritannien mitt i en jättedebatt om unionens framtid. Kommer den att hålla ihop? Om Nordirland, Skottland och vaccinet som kanske kan förena. Programledare: Daniel Allingdanliel.alling@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Snart 60 år efter kriget i Algeriet och självständigheten från Frankrike är relationen fortfarande känslig som ett öppet sår. Varför är det så och vad krävs för att såret ska läka? Medverkande: Inga Brandell, professor emerita i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Som en av få journalister i världen har Johan-Mathias Sommarström fått en exklusiv chans att återvända till krigets Jemen. Möt vardagen på båda sidor av stridslinjen. Krigets Jemen brukar kallas världens största humanitära kris. Väldigt få journalister släpps in i landet för att besöka både den södra, regeringskontrollerade delen och de områden som kontrolleras av houthi-rebellerna, landets norra delar och huvudstaden Sanaa. Följ med till huset precis vid fronten i staden Taiz, möt mormodern som kämpar för att hitta mat åt barnbarnen, läkaren på sjukhuset för undernärda barn och mannen som hoppas att en bröllopsfest återigen ska bli en helt normal del av livet. Det här avsnittet finns också i en längre engelskspråkig version. Ett program av: Johan-Mathias Sommarströmjohan-mathias.sommarstrom@sr.se Producent i fält/field producer: Ahmed Baider  Producent: Ulrika Bergqvist.ulrika.bergqvist@sr.se

As one of few reporters Johan-Mathias Sommarström got a chance to travel to both the South, government-controlled areas and the Houthi-controlled North. Hear the civilians on both sides of the war. It’s called the worst humanitarian disaster in the world. Very few journalists get a permit to visit the country, let alone a chance to visit both the government-controlled areas with the city of Aden in the South and big parts of Taiz, and the North, Houthi-controlled areas with the capital Sanaa and the other side of the city of Taiz. Meet the family with a house right on the frontline, the despair at a hospital with malnourished children and the man who puts his hope to a future where a wedding-party is a normal part of daily life again. Field producer: Ahmed Baider English speaking host: Bradley Secker

Vem är han bloggaren, politikern och fången Aleksej Navalnyj och blir han den som på riktigt kan utmana president Vladimir Putin om makten?

Locket på gäller på allt fler platser. Konflikten i Tigray, valet i Tanzania utländska journalister fick inte tillträde. Men Sveriges Radios afrikakorrespondent Richard Myrenberg var där ändå. Det här är Radiokorrespondenterna med mig Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent Regionen Tigray har i månader, alltsedan konflikten började i november, varit i det närmaste totalisolerad från omvärlden. Det är först på senare tid som en del kommit fram på fasta telefoner.  I Tanzania är det inte lika illa – men där fick utländska journalister helt enkelt inte tillstånd att bevaka det senaste valet på plats. Gäst i programmet: Kjetil Tronvoll, norsk forskare och professor inom freds- och konfliktkunskap vid Björknäs universitet med inriktning på Eritrea, Etiopien och Zanzibar.

För drygt ett år sedan stängdes gränsen mot Danmark och det som bara var ett streck på kartan blev en spricka genom Nordens folkrikaste region. Hur ska Öresundsregionen gå vidare efter pandemin? Medverkande: Carl-Johan Sonesson (M), regionstyrelseordförande i Skåne.

Följ med till interneringsläger i norra Syrien där vi möter IS-mammorna och deras barn och till ungdomsanstalten för pojkar som tidigare stred för IS. Vad ska hända med barnen nu? Medverkande: Malena Rembe, tidigare Mellanösternanalytiker på SÄPO och utsänd i Mellanöstern för Röda Korset.

Följ med på en resa genom ett valår sett ur ungas perspektiv. Hur är det att leva med en politisk motståndare? Möt familjer som försöker läka såren efter valrörelsen som skapat sprickor mellan generationer. Programledare: Caroline Kernencaroline.kernen@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Följ med till den bulgariska elitens gamla semesterpärla som hamnade i fritt fall när folk drog. Och till Ungern, där familjer kan bli skuldsatta om de inte skaffar barn. Medverkande: Marin Kolk demograf vid Stockholms universitet, knuten till Institutet för Framtidsstudier. Programledare: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Europas befolkning blir allt äldre och det ställer andra krav på samhället. Men i Paris står leksaksbutikerna tätt och Sverige tillhör faktiskt de länder som är bäst förberedda för en ny tid. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent och Maria Stanfors, professor i Ekonomisk historia vid Lunds universitet med fokus på demografi. Programledare: Alice Petrénalice.petren@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

I höst lämnar Tysklands förbundskansler politiken efter mer än 15 år. Vilka gör sig nu redo att axla Merkels mantel och leda Europas folkrikaste land och vad krävs för att ta Tyskland in i framtiden? Medverkande: Sveriges Radios tidigare korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Programledare: Caroline Salzingercaroline.salzinger@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Följ med Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia till Maradonas fattiga hemkvarter i Buenos Aires, Argentina. Hör också Radiosportens Susanna Andrén om den nyligen avlidna fotbollslegenden, omtalad för sitt drogmissbruk sin kvinnomisshandel och sin revolutionsromantik.

Följ med Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia till Maradonas fattiga hemkvarter i Buenos Aires, Argentina. Hör också Radiosportens Susanna Andrén om den nyligen avlidna fotbollslegenden, omtalad för sitt drogmissbruk sin kvinnomisshandel och sin revolutionsromantik.

Den digitala och teknologiska utvecklingen i Kina går kanske snabbare än någon annanstans. Vart är Kina på väg när det styrande kommunistpartiet säger sig prioritera teknologisk självförsörjning. Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg försöker ta reda på svaret på de frågorna tillsammans med gästen Tom Xiong, svensk tech-profil och entreprenör som i många år jobbat utifrån Shanghai och som även driver podcasten ”Den digitala draken”, om Kinas digitala utveckling. Du hör också reportage från kinesiska e-handelsjätten Jingdong och om telekomjätten Huaweis nya operativsystem som är tänkt ska utmana de amerikanska jättarna Google och Apple.

Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola samtalar med Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institut och Rebecka Carlsson, författare och hållbarhetsentreprenör.

Samtidigt som Coronapandemin drabbat Thailand har demonstrerar studenterna mot regeringen och det heliga kungahuset. Vad vill dom? När inga turister kan komma in i landet bidrar det till att ekonomin är i fritt fall. Och så besöker vi ett pensionärshem för elefanter.

För bara ett år sedan uttalade politikerna i Nordiska rådet visionen om att Norden skulle bli världens mest hållbara och integrerade region. Idag är bilden en helt annan. Längs gränsen till Sverige står norska hemvärnet och vaktar. Brödrafolkens väl har bytts ut mot något helt annat. Sverigeskam och Sverigeskräck är nya begrepp som som svenskar i Norge fått förhålla sig till.

Medan världens strålkastarljus riktades mot Sverige under våren hamnade Finland lite i skymundan. Nu är det vår granne i öst som sticker ut i statistiken, ett land som kan ha klarat krisen bättre än många andra länder i Europa. Hur kommer det sig att det har gått så bra? Är det för landets krisberedskap, eller kvinnodominerade regering? Hör nordenforskaren Johan Strang, Finlands tidigare president Tarja Halonen och landets hälsosäkerhetschef Mika Salminen.

Det har gått tre veckor sedan Joe Biden utropades till segrare i det amerikanska presidentvalet, men Donald Trump fortsätter att vägra erkänna sig besegrad. Vilka konsekvenser kan hans anklagelser om valfusk få och vilken roll kommer han spela i det amerikanska samhället? Hör också New York-korrespondent Fernando Arias och USA- kommentator Ginna Lindberg, i ett program om det valefterspel som saknar motstycke i den amerikanska historien.

Belgien har drabbats hårt i coronapandemin, med över en halv miljon smittade och omkring 15.000 döda. Hör Belgiens motsvarighet till Anders Tegnell, Steven Van Gucht om varför det har gått så illa. Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter.

I Frankrike har kampen mot islamistisk terrorism nått en ny dimension. Genom att i lag stärka den franska religionsneutraliteten och de republikanska värderingarna vill presidenten bekämpa separatistiska miljöer där han menar att radikal islamism gror. Vad innebär lagförslaget mer konkret? Och hur ser utmaningarna ut? Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij intervjuar kommunikationskonsulten och frankrikekännaren Tomas Lindbom.

Varför är TV-serien the Crown så väldigt populär och tittar The Queen själv? Hur mår egentligen den brittiska monarkin efter ett nytt jobbigt år, annus horribilis? Londonkorrespondenten Daniel Alling tillsammans med bl a hans företrädare på posten Agneta Ramberg sänder utanför Buckingham Palace.

Danmarkkorrespondent David Rasmusson träffar Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på arktisk politik. Tillsammans försöker de förklara vad som händer när när isen smälter och stormakternas intressen kolliderar i Arktis.

I mer än två månader har protesterna mot diktatorn Aleksander Lukasjenko pågått. Tusentals människor har gripits, många har misshandlas och torterats i häkten och fängelser. Trots det fortsätter folk att demonstrera. Möt motståndsturister, sagosångare och kamp-pensionärer från Belarus och få svar på er undran om vad Mamma Mu hade gjort i Minsk.

Skräckrapporterna om Afrika och corona var många i våras. Pandemin skulle slå hårt mot kontinenten sas det. Men så blev det inte. Relativt få har dött, flera länder har varit proaktiva att bekämpa pandemin. Fördomarna om Afrika kom på skam. Ekonomiskt har smittan och nedstängningarna däremot inneburit ett hårt slag för vanliga människor.

Turkiet är inblandat i flera konflikter i närområdet, nu senast Nagorno-Karabach. Har president Tayyip Erdogan storpolitiska ambitioner? Vad ligger bakom landets förhöjda internationella profil? Programledaren Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios korrespondent i Istanbul, intervjuar experter i Turkiet och Sverige som ger en mångfacetterad bild av den turkiska utrikespolitiken i dag. Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Grekland och Turkiet har står på randen till militär konfrontation i stormens öga befinner sig den lilla grekiska ön Kastellorizo. Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Hur drabbas unga runt om i världen av krisen i pandemins spår? Hur kommer den att forma unga generationer och deras framtid? Det frågar Caroline Kernen, som är korrespondent med ungt perspektiv. Vi hör bland annat Alba som är 25 år och har en masterexamen men inte får något jobb och nu måste bo i sitt flickrum hos föräldrarna i Madrid, och Henri som förlorat sitt jobb på ett callcenter i Dakar och som är oroad för sin framtid.

Sommaren 2015 hade syriern Mohammad Rashad Al Shabeen varit på flykt i fyra år och ville bort från Turkiet där han hade blivit blåst av en smugglare. Vad gör han i dag? Fem år efter flyktingkrisåret 2015 återvänder Radiokorrespondenterna till en av alla de flyktingar som vi mötte i Sveriges Radio det året. Då väntade Mohammad Rashad Al Shabeen på att få lämna livet i limbo i Turkiet, där han var fast efter att han hade blivit lurad på sina besparingar. Hur gick det för honom sedan? Och hur ser livet ut idag? Medverkande: Mohammad Rashad al Shabeen. Jalal Lalounijalal.lalouni@sverigesradio.se

Vad har hänt med världen under året med en kris som ingen annan? Och hur har det varit att arbeta som korrespondent under dessa extraordinära coronatider? Hör Sveriges Radios korrespondenter live på scen. Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösterkorrespondent, Fernando Arias, USA-korrespondent, Alice Petrén, migrationskorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på Ekot. Producent: Magnus Westberg Tekniker: Maria Stillberg och Stina Fagerberg. Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Går vi mot ett nytt 1930-tal med skyhög arbetslöshet eller finns en vändning i sikte redan? Ja, vad händer med världsekonomin i coronakrisens spår och vad får det för politiska konsekvenser? Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Kajsa Boglind, korrespondent i Washington, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Afrikakorrespondent Samuel Larsson och migrationskorrespondent Alice Petrén. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Auktoritära ledare som har tagit chansen i krisens spår, och demokrater med nya maktbefogenheter hur är det ställt med demokratin i coronans tid? Medverkande: Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, Asienkorrespondent Peder Gustafsson, Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, Rysslandskorrespondent Jesper Lindau, Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Coronaviruset har orsakat stort mänskligt lidande och slagit hårt mot världsekonomin. Men kan pandemin också bidra med viktiga lärdomar inför framtiden? Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Hur har migrationsströmmarna påverkats av coronakrisen? Och hur har världens demografi påverkat hur pandemin har slagit? Om betydelsen av gamla och unga kontinenter för världens framtid. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv, Afrikakorrespondent Samuel Larsson, migrationskorrespondent Alice Petrén, Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis och Mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Vi flyger mindre och i länders förhandlingar om stora krispaket ställs krav på grön omställning. Kan pandemin vara en möjlighet för klimatarbetet? Medverkande: Jens Möller, Norgekorrespondent, Lotten Collin, korrespondent i Latinamerika, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Danmarkskorrespondent David Rasmusson och Peder Gustafsson, korrespondent i Asien. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Adjö Norge, USA och södra Europa! Nu är tiden som korrespondent till ända för Jens Möller, Kajsa Boglind och Margareta Svensson. Vad kommer de sakna mest? Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Lotten Collin och Samuel Larsson återvänder till Sverige efter flera år som korrespondenter i Afrika respektive Latinamerika. Vad kommer de att sakna mest? Medverkande: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent och Samuel Larsson, Afrikakorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Maria Stillberg Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se Vill du höra mer? På onsdag 19 augusti släpps andra delen av Mitt liv som korre – med Jens Möller, Norgekorrespondent, Kajsa Boglind, USA-korrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent.

Radiokorrespondenterna om pandemins något oväntade påverkan på stadstrafiken. I flera europeiska storstäder experimenteras nu med färre bilar och fler cyklar. Medverkar gör bland andra: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Sophia Becker, trafikforskare på tekniska universitetet i Berlin. Caroline Salzinger, Berlinkorrespondentcaroline.salzinger@sverigesradio.se

Mångmiljonstaden Wuhan i Kina var staden där coronaviruset först bröt ut. Vad säger det som hände i Wuhan om Kina i övrigt? I april reste Sveriges Radios Kinakorrespondent in i Wuhan efter att staden öppnat igen efter en 76 dagar lång karantän. Hur hanterade Wuhanborna viruset och vad hände sedan? Medverkande: Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ling, frilandsfotograf Wuhan. Dai Zhenqing, professor i psykologi vid Wuhans universitet. Ji Shuhui, expressbud Wuhan.

Coronautbrottet har vidgat sprickorna inom EU. Vad är det för samarbete som blir kvar när pandemin ebbar ut? Ett splittrat EU eller en union stärkt av krisen? Medverkande: Ylva "Elvis" Nilsson, frilansjournalist och krönikör i Expressen med mångårig erfarenhet som Brysselkorrespondent och Göran von Sydow, chef på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondentandreas.liljeheden@sverigesradio.se

En del argumenterar nu för att coronakrisen ger en chans att starta om ekonomierna på ett mer miljö- och klimatvänligt sätt. Men redan kommer rapporter om att utsläppen i Kina är tillbaka på högre nivåer än före krisen. Har coronakrisen ökat eller minskat möjligheten att bromsa den globala uppvärmningen? Hör Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori som forskar på klimat, energi och jordbruk vid Chalmers Tekniska Högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentmarie-louise.kristola@sverigesradio.se

Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga i världen Caroline Kernen, berättar om högerextrema unga män som hatar, som inspireras av varandra och som mördar i tron om att de skyddar någonting. Bland annat Tyskland, USA, Nya Zeeland och Norge har de senaste åren drabbats av misstänkta terrordåd där man tror att gärningsmännen hade högerextrema motiv. Säpo rapporterar att högerextremismen i Sverige ökar och att mäns hat mot kvinnor  också är ett växande hot. Det finns exempel på attentat där de misstänkta gärningsmännen har kopplats till den så kallade Incel-kulturen. Radiokorrespondenterna denna vecka handlar om attackerna, om de som drabbas och om ideologin bakom. Caroline Kernencaroline.kernen@sr.se

Som reporter blickar man ofta framåt mot nästa berättelse, nästa nyhet. I detta avsnitt blickar Latinamerikakorrespondent Lotten Collin bakåt och tar reda på vad som hände sedan, efter att reportagen sänts. Hör Juana i Colombia som lämnade Farc-gerillan och i dag lever helt annat liv, Zenaida Perez i Guatemala vars söner reste till USA för att försöka hitta jobb och skicka hem pengar och Mariza De Souza, sjuksköterskan på Amazonasfloden. Vi träffar också Imelda Gutierrez i Mexiko som kämpat mot bilfabrikernas miljöförstöring hennes by, läraren Zuleika Matamoros i coronakrisens Venezuela och toppolitikern Gabriela Montaño som flydde Bolivia tillsammans med tidigare president Evo Morales och som i dag lever i exil. Lotten Collin, Bogotalotten.collin@sverigesradio.se

Trots coronakrisen vill den polska regeringen hålla presidentval i maj. Oppositionen rasar mot planerna. Kommer det bli av? Och kommer det i sådana fall att ses som legitimt? Medverkande: Sophie Engström, lektor i svenska på Jagellonska universitetet i Krakow och Michael Winiarski, korrespondent på Dagens Nyheter. Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondentlubna.el-shanti@sverigesradio.se

Under de drygt 100 dagar som gått sedan det första fallet av det nya Coronaviruset rapporterades har världen förändrats dramatiskt. Nästan alla världens länder är drabbade av pandemin, men konsekvenserna för enskilda skiljer sig åt beroende var i världen man bor. Sveriges Radios korrespondenter har talat med människor i Colombia, Nepal, Senegal och Turkiet om hur deras vardag förändrats på grund av pandemin och de restriktioner som införts för att stoppa smittspridningen. Programledare: Maja Lagercrantz

USA drabbas hårt av coronasmittan. Hur hanterar myndigheterna utbrottet och hur tacklar vanliga amerikaner krisen och oron i sin vardag? Radiokorrespondenterna handlar denna veckan om coronautbrottet i USA och dess enorma följdverkningar. Hör röster från runtom USA om hur de påverkas. Gäst: Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i Washington. Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondentkajsa.boglind@sverigesradio.se

I Iran har invånarna samma drömmar och längtan som svenskarna. Men iranierna måste också hantera konsekvenserna av hårda sanktioner från omvärlden och ett hårt tryck från de styrande mullorna. Dessutom finns nu hotet från coronaviruset. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström besöker en medelklassfamilj i Teheran och tar en titt i kylskåpet. I takt med höjda matpriser blir det allt glesare på hyllorna. Han träffar också en regimkritisk serietecknare som tar en risk med varje pennstreck. Och en ballerina vars steg är förbjudna. Medverkar gör också Erika Holmquist, Irananalytiker på Försvarets Forskningsinstitut, FOI Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondentjohan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

Radiokorrespondenterna om situationen för kvinnor runtom i Afrika och de som trotsar gamla seder och traditioner. Den 8:e mars är Internationella kvinnodagen och kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna liv uppmärksammas över hela världen. I Radiokorrespondenterna denna vecka gör vi nedslag runtom i Afrika och träffar kvinnor som på olika sätt vågat gå sin egen väg, ofta i väldigt mansdominerade samhällen. Hör reportage från Sudan, Rwanda och Zambia. Medverkar gör även Alice Petrén, Sveriges Radios Migrationskorrespondent. Samuel Larsson, Afrikakorrespondentsamuel.larsson@sverigesradio.se

Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier. Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidisk rapporterar om klyftan mellan stad och land i Centraleuropa. I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare. Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna. Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Caroline Salzingercaroline.salzinger@sverigesradio.se

Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen? – Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10. Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism. Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen. Jesper Lindau, Moskvajesper.lindau@sverigesradio.se

Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser? Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak. – Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi. – Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han. Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera. Cecilia Uddéncecilia.udden@sverigesradio.se 

Klimatvärstingen Island vill ha noll utsläpp 2040 men brottas med tung industri och en bilälskande befolkning. Sveriges Radios korrespondent Jens Möller träffar Sveriges ambassadör, Håkan Juholt. Radiokorrespondenterna från Reykjavik, med Jens Möller. Hör bland andra Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och ministern för miljö och naturresurser Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Programmet har spelats in hos, och med, Håkan Juholt som sedan 2017 är Sveriges ambassadör i Island. Jens Möller, Reykjavikjens.moller@sverigesradio.se

I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. USA är redo för en president som är gay, säger anhängaren Sarah. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, Iowafernando.arias@sverigesradio.se Producent: Lubna El-Shantilubna.el-shanti@sverigesradio.se

Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum. Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis. Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong? Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator. Björn Djurbergbjorn.djurberg@sverigesradio.se

2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar. Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen. 2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal. Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland. Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Caroline Salzinger, Berlincaroline.salzinger@sverigesradio.se

EU är pressat mellan Kina som dominerar den nya tekniken och USA som leder på IT-sidan. Nu vill ett Europa på efterkälken komma ikapp men hur? Hur ska Europa komma ikapp jättarna USA och Kina digitalt och teknologiskt? Är Kina ett säkerhetshot mot Europa och ska vi tillåta bolaget Huawei att bygga nästa generations 5G-nät som kommer påverka stora delar av våra liv? Frågan splittrar EU-länderna som också har olika syn på hur man ska möta konkurrensen från amerikanska IT-jättar. Ökad protektionism riskerar att slå tillbaka mot Europa. Hör politiker och experter på teknologisk utveckling och säkerhet om en av vår tids stora EU-frågor. Gäst: Hosuk Lee-Makiyama, chef på tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Andreas Liljeheden, Brysselandreas.liljeheden@sverigesradio.se

Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet? I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli. Och smakar hund, katt eller marsvin gott? Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar. Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort. I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga. Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter. Här raskar inga rävar över isen. De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen. De kristna och de som firar jul är en minoritet här. Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern – varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat. I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar. I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind. För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar. Men ibland är detta julfirande också till förtret – särskilt för vissa konservativa. Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår. Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling. Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé – så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket. För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt – åtminstone för oss julälskare – sänker sig ett lugn och en stämning. För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet. Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas – ja, då blir det en annan slags julmagi. Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter – även om de inte är från Skaraborg – och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus. God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands. Johan Mathias Sommarström, Istanbuljohan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar – och året innan hade minst sagt varit ett fiasko – den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp. Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl. Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio. Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse – ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut. I Colombia – liksom i stora delar av Latinamerika – står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter – i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett. Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta – och dricka – oss ur huset. Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former – men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sverigeradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Julafton i Peking är inte en speciell dag. När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag. Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina. Det enkla svaret är: det gör man inte. Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja. Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats. I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton. Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor. Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma. Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen. Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia. Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu. Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan. Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”. Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot. 2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”. Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”. Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser. Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”. Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska. För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll. Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken. Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim. I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan. Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar. Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Björn Djurberg, Pekingbjorn.djurberg@sverigesradio.se

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent följ med Caroline Kernen genom Radiohusets korridorer. Medverkande: Helle Schunnesson, PP3 i P3, Alexander Hammarlöf, programledare i P4 Stockholm samt Louise Epstein och Thomas Nordegren, Nordegren och Epstein i P1. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på ungacaroline.kernen@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Det faller ett lätt morgonregn över krigskyrkogården i Arlington, söder om Washington. Små sjöar är på väg att bildas mellan de låga vita gravstenarna som står i raka, ändlösa rader. Men varken den tidiga timmen eller vädret har hindrat tiotusentals tillfälliga frivilligarbetare som köat sen gryningen för att få komma in och delta i årets kransläggning. Över 250 000 grankransar med röda sammetsrosetter ska läggas ut, en vid varje grav för de bortgångna militärer med familjer som vilar här. Sorlet i kön tystnar och trumpetfanfarer ljuder över den enorma kyrkogården. Luften fylls sen snabbt av barrdoft när tusentals kransar med röda band bärs ut från de lastbilar som kommit hit från USA:s alla hörn. För många amerikanska familjer hör det julen till att frivilligarbeta och ge pengar till till något man vill stödja, som till exempel genom att vara med och finansiera Arlingtonkyrkogårdens kransar här. Och även om många av USA:s militära insatser har kritiserats starkt genom åren, framför allt utomlands, så finns här i USA en djup respekt i alla politiska läger för de män och kvinnor som riskerar sina liv för fosterlandet. Att vara en patriot är viktigt och fint både på vänsterkanten och inom den mest konservativa högern. Här på den alltmer leriga slänten mellan gravarna möter jag både personer i Trumpkeps och människor som ondgör sig över sin president. En del har läst tidningen Washington Posts pågående granskning av det långa kriget i Afghanistan, några suckar över ogenomtänkta och ödesdigra militära beslut som kostat så mycket pengar och så många människoliv. I ett Washington som kommer inleda det nya året med både riksrätt och valkampanjande finns det mycket att vara oensa om. Men i just i den här stunden, här på Arlingtonkyrkogården bara några dagar före jul, är alla förenade av samma känsla – man vill minnas och hedra de som gjort så gott de kunde under de förutsättningar de fått. Patriotismen och tacksamheten gentemot dem som gett sina liv för sitt land ger den känsla av gemenskap som också är så förknippat med julhelgen. Och när vi efter ett par timmar senare lämnar Arlington ser platsen påtagligt annorlunda ut. Det är som att raderna av vita gravstenar har fått en annan värme, tack vare kransarna. Julfriden har lagt sig, också över krigskyrkogården. Kajsa Boglind, Washingtonkajsa.boglind@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Aldrig blir smaklökarna så patriotiska som under julen. Det är då vi utlandssvenskar dreglar över glasmästarsill, kryddpepprad julkorv, pepparkaksdeg med pomeransskal, och Cajsa Wargs kryddskinka med skånsk senap. Visserligen är jag inte så förtjust i lutfisk, men vad gör man inte för att en gång om året få se apotekarens min här i Kairo. – Hej, jag skulle vilja ha två och ett halvt hekto kalciumhydroxid, Ca(OH)2 alltså, och ett och ett halvt hekto natriumkarbonat, Na2CO3. I en region där militanta grupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat kan man inte klandra apotekaren när han tittar misstänksamt på mig och undrar vad jag ska ha detta till. Matlagning känns inte som ett övertygande svar. Jag märker hur nervös jag blir när jag ska försöka förklara att vi lutar torkad vit fisk och sen kokar den och serverar med bechamelsås och ärter. – Bechamel, säger apotekaren hänfört. Jag ser att han drömmer sig tillbaka till sin barndoms bechamel, vilket är namnet på stabbig egyptisk makaronipudding med kladdig fet vit sås. Det är inte alls jul här just nu. Egyptens tio miljoner kristna, kopterna, firar jul 6 och 7 januari, en vacker, stram, okommersiell jul, där det man ser fram emot inte är presenter, utan att få äta kött och mjölkprodukter för första gången efter den långa julfastan då många kopter blir veganer, förutom att de får äta fisk. Det är alltså egentligen två veckor kvar till julafton, men eftersom Egypten är ett land där mottot lyder: Everyday is a holiday unless otherwise proven, varje dag är helg och fest så länge motsatsen inte kan bevisas, så har nästan alla mina muslimska vänner julgran hemma. De har uppblåsbara plasttomtar, ljusslingor på balkongräcket. De stora hotellen överträffar varandra i juldekorationer och ljuskreationer på taket där Rudolf drar tomten i en släde över snön. Och från Mosul i Irak till Beirut i Libanon och här i Kairo kan man höra den kända libanesiska sångerskan Fairuz sjunga bjällerklang på arabiska. Men det här är ingen självklarhet, det finns grupper, både bland muslimer i hela Mellanöstern och judar i Israel, som vill förbjuda kristna juldekorationer och extremister som hävdar att det går emot Guds vilja att önska sin kristna granne god jul. Ibland undrar jag om det är av så kallad kulturkänslig rädsla som det stora svenska möbelvaruhuset i sina butiker i Israel och Egypten varken säljer röda servetter, röda ljus, rött omslagspapper eller ens pepparkakor nu i juletid när det trots allt finns många i Mellanöstern som längtar efter just detta. En palestinsk journalist som jag känt länge, han kommer från Gaza, han var i Kairo i förra veckan för att genomgå en komplicerad sköldkörtelundersökning som inte kan göras i Gaza – där man får ett radioaktivt ämne insprutat i kroppen för att sen se hur sköldkörteln reagerar. Han hade väntat på utresetillstånd från Gaza för att göra denna undersökning i sex månader och reste sen fram och tillbaka mellan Gaza och Kairo över livsfarliga norra Sinai med IS-terrorceller – och så Suezkanalen där Gazabor kan få vänta i upp till tre dygn för att ta färjan över. Det är en resa på fyrtio mil. Förr tog den sex timmar, i dag flera dagar. Min journalistvän tillbringade ett par dagar här i Kairo innan han började längta hem till sina barn. Han sa att han ville hinna hem till jul och att han skulle gå i kyrkan med sina barn. Ja, vi är muslimer, tillade han, men när extremister i Gaza säger åt oss att vi ska avstå från att önska våra kristna grannar god jul, ja, då går jag i midnattsmässan i kyrkan med mina barn för att de inte ska bli inskränkta i isolerade Gaza. I Gaza, där terrorgrupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat, har jag också stött på en tomteskyltdocka med saxofon och gått in i en bokhandel där de spelade “Jingle bells” på arabiska. God jul Sverige från min journalistvän i Gaza och från mig, Cecilia Uddén, Kairocecilia.udden@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. I Danmark är det sällan man kan tala om en vit jul,  och Danmark är kanske inget land vi svenskar förknippar så mycket med julen. Men chansen att du har något danskt i ditt hem under jul är ganska hög. För här är en av högtidens viktigaste inslag nämligen big business. – I början var det trögt, men nu går försäljningen bra, berättar Steven Altenburg som står och säljer julgranar, eller juletræer som man säger här i Danmark, på Kultorvet mitt i Köpenhamn. Granarna är givetvis danska – för Danmark är en av världens ledande producenter och exportörer av just julgranar. Den gran som är vanligast är nordmannsgranen, det som vi i Sverige kallar Kungsgran. Nordmannsgranen är uppkallad, inte efter en norrman, utan den finske botanikern Alexander von Nordmann som upptäckte den under en expedition i Kaukasus 1836. Runt om i Danmark finns cirka 2500 odlare som varje år säljer ungefär 10 miljoner granar. Ungefär 95 procent går på export. Nästan hälften körs till Tyskland, medan vi i Sverige är den tredje största exportmarknaden för danska granar. Totalt exporteras det för cirka en miljard danska kronor och granarna från Danmark bidrar till julstämning runtom i världen bland annat i länder som Marocko, Singapore och Förenade Arabemiraten. Men julgransbranchen har några tuffa år bakom sig. Efter bra år med höga vinster 2011 och 2102 var det många som utökade odlingarna, både här i Danmark och i andra länder i Europa och fler granar på marknaden har lett till att producenterna nu får sämre betalt. Prisfallet har lett till att vissa odlare fått det tufft och en del har fått lägga ner verksamheten. Och kunderna är ganska kräsna, berättar granförsäljaren Steven Altenburg.  – Köpenhamnarna vill ha symmetriska, smala träd, runt två meter höga, säger han. Och man vill heller inte betala för mycket.  – Tvåhundra kronor är ungefär det man är beredd att ge för en gran, säger Steven Altenburg. Med det vill jag passa på att önska er alla glædelig jul og godt nytår. David Rasmusson, Köpenhamndavid.rasmusson@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Det är julparad i staden Kramatorsk i krigets östra Ukraina. Bakom en svart bil med juldekorationer över hela motorhuven och högtalare i bakluckan paraderar barn, unga och vuxna. Mitt i paraden går en kille med sin dotter på axlarna och en Guy Fawkes-mask på sig, ni vet en sådan som finns i filmen "V för Vendetta", och sedan dess synts till i allehanda demonstrationer världen över. – Det bästa med julen är barnens glädje, säger killen som talar genom plastmasken. I hans familj ska de fira jul och nyår hemma. De ska bygga upp en liten eldstad, det ska göras presentstrumpor och sättas upp dekorationer, så att barnen hela tiden har julstämning runt omkring sig. Paraden i Kramatorsk är på Nikolausdagen som  i ortodoxa länder är 19 december. Här firas det annars allra mest på nyår, och för lite mer troende eller kyrkliga på den ortodoxa julen 7 januari. I östra Ukraina är det krig. Det har dött mer än 13 000 människor. Den lilla byn Luhanske, mitt på fronten, här hörs vardagligen granatkastare och automatvapen. Allra, allra längst ut mot fronten bor den äldre damen Valentina i ett litet hus. Hennes hundar i små hundkojor utanför skäller när vi kommer. Förra gången vi träffades kunde vi räkna till tolv skott med granatkastare på bara en kvart. När vi hälsade på den här gången var det tyst. – På Nikolausdagen tog jag med en chokladbit, säger dottern Olga som har promenerat ut till fronten för att hälsa på mamma Valentina. Valentina skrattar och säger att det vart vad det blev till jul, lite choklad. Valentina sitter i det enda rummet, omgiven av åtta katter och en fin samling porslinsfigurer. – Ja, innan var det lite annat med julen, det var mer barn här då säger Valentina. Det kom gäster med mat och det var presenter, nu blir det inte så. Valentina och henne dotter Olga önskar sig bara fred till jul. – Vi önskar oss det, vi önskar och ber för fred, säger Valentina. På tv säger de att det kan man få från Sankt Nikolaus, så vi önskar och väntar. Nere på torget i staden Kramatorsk har de tänt julgranen på torget. Där står mamma Maria med dottern Sofia. Maria vill inte säga vad hon önskar sig. – Det är en hemlighet annars blir det ju inget med en önskning, säger Maria, men hon önskar alla glädje och fred. Dottern, elvaåriga Sofia har en specifik önskan. – Jag ska snart åka på en resa med mina föräldrar, på semester, säger Sofia och hon skulle älska att få en resväska. God jul från Jesper Lindau, korrespondent i Ukrainajesper.lindau@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet. Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm. Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck. När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk. Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra. Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i. Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut. Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe. När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein  –  är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag. Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april. Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul. Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså. Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från Margareta Svensson i Paris

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Jag traskar omkring på en av Bryssels klassiska marknader – Jeu de Balle i de slitna gamla kvarteren Les Marolles. Där barer och restauranger varvas med antikvitetsbutiker. Jeu de balle är kanske mest känd för att det är här den belgiska serieikonen Tintin köper en fartygsmodell till sin vän Kapten Haddock i albumet ”Enhörningens hemlighet”. I verkligheten är det sällan man hittar vackra fartygsmodeller här – det mesta är rätt slitet. Men det är alltid kul att gå runt och titta på alla gamla prylar, husgeråd, tavlor, leksaker, trasiga instrument, slitna möbler och kläder som ligger lite huller om buller i lådor och på marken. Men det finns en sak som säljs här, som jag alltid har förundrats över. Foton. Andra människors privata bilder. Frågorna som det väcker är många. Hur har de hamnat här? Finns det dem som säljer sina familjealbum? Vad kan man få för det? Eller är det döda människors foton? Och framförallt – vem köper någon annans bilder? Är det ensamma människor som saknar egen familj? Är det personer som vill skapa sig en annan identitet med någon annans släkthistoria? Eller bara drömma sig bort i någon annans verklighet? Jag frågar en av försäljarna, Anas. Ja, det är ofta döda människors foton som säljs här säger han, bilderna kommer som delar i dödsbon. Och vem som köper. Det är lite olika. – Det finns samlare som vill bevara en gammal kultur, en historia, eller fotointresserade eller andra som bara köper på kul, säger han. Anas säljer inte bara foton utan också kuvert som innehåller andra människors privata brev. En antikhandlare från Japan köper en hel bunt. Jag bläddrar försiktigt bland bilderna i en av Anas lådor. De döda lär väl inte bryr sig men jag får ändå lite skamkänsla, som att jag smygtittar in i någon annans privatliv. Där finns flera julbilder. Ett svartvitt foto på en ung flicka med texten Meilleurs voeux pour Noël et nouvel an. God jul och gott nytt år. Och ett annat svartvitt foto på en hel familj. En kvinna i blommig klänning, man i kostym och två små barn. Där står det på italienska: Buon natale e prosepro capo d’anno. På baksidan finns det en handskriven hälsning, daterad 17 december 1964. Där finns också ett större foto i färg på Saint Nicolas. I knät på det utklädda helgonet sitter en bebis i full julutstyrsel med en tillhörande clownliknande prickig mössa. Foton på familjemedlemmar som en gång i tiden skulle skänka varma julhälsningar till mottagaren. Men som nu ligger och blir fuktiga i Anas låda på en regnig marknad i Bryssel. Det känns lite sorgligt. Samtidigt slår det mig att det kanske finns något vackert i den här smått bisarra försäljningen av någon annans bilder. Istället för att kastas och glömmas bort finns de ju kvar. Och vem vet, kanske kan de fortfarande skänka lite julstämning och glädje till andra människor. Om inte annat kunde jag själv inte låta bli att dra på smilbanden när jag såg den skrattande lilla pojken med den prickiga clownmössan. Och så blev det ju trots allt ett ämne för en julkrönika i Sveriges Radio. God jul önskar Andreas Liljeheden på Jeu de balles marknad i Brysselandreas.liljeheden@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Bangkok, julafton. Redan vid fyratiden på julaftons morgon ropade mina föräldrar: – Kom nu ungar, nu åker vi. Det var de, för mig, magiska orden att nu var julen här. Färden gick först mot Arlanda flygplats och sedan vidare ut i världen. Under hela min uppväxt så tillbringade jag jularna utomlands. Det berodde helt enkelt på att mina föräldrar jobbade på krogen och den enda gemensamma semestern på året vi hade var vid jul- och nyårshelgerna. Resorna i min uppväxt gick till Kenya, Gambia, Indonesien, Singapore, Barbados och hit till Thailand, för att nämna några länder. Att resa så långt bort var ovanligt i början av 70-talet, så när jag kom hem efter resorna så fick jag alltid hålla föredrag om resmålen inför mina klasskompisar. Då såg jag det som ett straff att behöva berätta om huvudstäder, floder, olika kulturer och maten. Nu är jag tacksam över att jag tvingades till de där föredragen. På något sätt så har det gjort att jag har hamnat där jag är i dag. Jag tror inte att jag hade blivit varken journalist eller utrikeskorrespondent om det inte hade varit för resorna och föredragen. Det öppnade upp ett sug efter att få uppleva mer, träffa fler människor, se fler kulturer och smaka ännu mer lokal mat, ett sug som har följt med mig genom hela livet. Den vanligaste frågan jag fick när jag kom tillbaka till skolan efter jullovet var “vad fick du i julklapp?” Jag svarade “ingenting, men vi har varit utomlands, så det var min julklapp”. “Va trist”, svarade mina klasskompisar i Katrineholm. Själv var jag nöjd med alla upplevelser och ofta nya kompisar jag hade träffat. Det är klart att jag kände mig lite utanför när mina bästisar snackade om Kalles jul och Scooby-Doo som de hade sett på tv under julen. För många är julen starkt förknippad med maten, det är den för mig också. Det är bara det att jag fick smaka chili-krabba i Singapore, ugali i Kenya istället för julskinka och risgrynsgröt. Eller Thailändsk phad thai, långt innan det fanns att köpa i snart sagt varje gathörn i Sverige. Eftersom jag fick förmånen att resa just under julen så var resandet under lång tid alltid förknippat med julen för mig. Jag kunde känna samma förväntansfulla pirrande i kroppen många år senare när jag var på en flygplats som jag kände vid jul när jag var barn och kom då på mig själv att tänka tanken “är det redan jul?”, vilket det inte var. Senare i livet har jag fortsatt att resa och ofta är jag utomlands under julhelgen. Så för mig är julen starkt förknippad med värme och ett tropiskt klimat. Eftersom jag nu har privilegiet att bo och jobba i Asien med Thailand som bas så känns det som att det är jul hela tiden. Dessutom kan jag säga att cirkeln är sluten. För det var verkligen här mina första tankar på att bli journalist kom. Det var under julen 1972, då resan med mina föräldrar hade gått hit till Thailand. Vi bodde då i en fiskeby som numera är den kända turistorten Pattaya. Söder om Pattaya låg då en flygbas där USA:s flygvapen fanns under Vietnamkriget. En dag såg vi hur stora, tunga B-52:or lyfte med bomber som skulle släppas över Vietnam. Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning såg de stora planen lyfta. Dagen därpå såg vi bilder från ett sönderbombat Hanoi på den thailändska tv:n. Jag minns att jag sa till min mamma att de måste vara de planen vi såg i går som gjort det där. – Ja, svarade hon kort. – Någon måste berätta det här för världen, för dem hemma, sa jag. – Då får du bli utrikeskorrespondent för att kunna göra det på ett bra sätt, sa min mamma. Där och då bestämde jag mig: en dag ska jag bli korrespondent. Och nu är jag det – så de där resorna och orden från min mamma är de bästa julklappar jag har fått. Nu önskar jag dig en riktigt varm och god jul från Bangkok. Peder Gustafsson, Bangkokpeder.gustafsson@sverigesradio.se

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Hör om julfirandet i Storbritannien. Daniel Alling, Londondaniel.alling@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios Östersjökorrespondent. Jag heter Erika Gabrielsson och är Östersjökorrespondent. Det innebär att jag bevakar Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Så här på julafton kanske jag borde poängtera att jultomtens hemvist, Korvatunturi, också hör till mitt bevakningsområde. Låt mig förklara! Finländarna är av den fasta övertygelsen att jultomten bor i Finland. På finlandssvenska kallas han förresten oftast för julgubben. Rovaniemi är jultomtens officiella hemstad som turister kan besöka. Men frågar man finländska barn var jultomten bor så är svaret Korvatunturi i Lappland. Var exakt i Korvatunturi med jultomtens leksaksverkstad ligger känner väl få till förutom jultomten och hans hjälpredor. Därför är det mer praktiskt att hugade julfantaster kan träffa jultomten i hans officiella by Rovaniemi dit det är betydligt lättare att ta sig än till Korvatunturi. För den som har levt i tron att jultomten bor på Nordpolen, Grönland eller liknande, kan jag varmt rekommendera Mauri Kunnas barnbok från 1982 som heter ”Hemma hos jultomten”. Boken behandlar allt som man bör känna till om jultomten i Korvatunturi. Jag hade inte läst boken på tiotals år men lånade ett tummat exemplar av mina föräldrar. I den snart 40 år gamla boken läste jag bland annat att tomtarnas fruar “tröttnat på att stå vid spisen. De vill också ut i verkstäder och arbeta, de tycker att tomtarna kan laga sin frukost själva.” En sak som tas upp i boken kan vara av särskilt intresse för Sveriges Radios lyssnare. Det är nämligen så att livet för tomtarna består av annat än arbete, och teater är en kär hobby. Enligt boken är tomten Petter ledare för tomtarnas teatergrupp. Han lär en gång i tiden ha arbetat på Dramaten i Stockholm men han slutade. Varför tänker du kanske? Jo, för att publiken inte längre trodde på tomtar, enligt boken ”Hemma hos jultomten”. Jultomten har en rätt officiell status i Finland. Varje år visar tv-nyheterna inför julhelgen hur jultomten startar sin resa söderut med sina renar för att dela ut julklappar åt snälla barn. Man kan skicka en önskelista till jultomten i Rovaniemi och han har till och med ett eget postkontor. Jag besökte jultomtens by i Rovaniemi i januari. Att det var en månad efter jul märktes inte alls där jag trängdes med en massa turister. Julmusik spelades och det fanns en massa butiker som sålde alla möjliga saker. Det var trängsel vid det ställe som markerade polcirkeln. Jag ville så klart träffa jultomten – jag hade ju kommit hela vägen från Helsingfors – men kön var så lång att jag var tvungen att ge upp. Det visade sig att samma eftermiddag som jag besökte hans kontor, så var en grupp kinesiska skolbarn också där. Jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång för att få en liten pratstund med tomten. I dag är det de långväga turisternas tur att få träffa jultomten, resonerade jag. Och turisterna är många. Att Rovaniemi ligger vid polcirkeln bidrar säkert till att öka mystiken och staden har medvetet arbetat för att locka utländska turister. Och massvis av turister strömmar till Lappland. Det talas till och med om att det tidvis är brist på arbetskraft, en svårighet är att arbetet i Lappland är säsongsbetonat. Men på julafton klockan 12 riktar många finländare inte sina blickar mot Rovaniemi, utan Åbo. Där utlyses nämligen varje år julfreden, enligt Åbo stad är det en 700 år gammal tradition. För många finländare innebär den här högläsningen – som bland annat påminner om att den som bryter mot julfreden ska bestraffas hårt – att det är nu som julen inleds på allvar och att det är dags att sluta stressa. Själv brukar jag försöka hinna med min traditionsenliga julbastu före klockan 12 så jag inte missar julfreden och nationalsången uppförd av en kör i Åbo. Och så hoppas jag så klart att jultomten kommer med några julklappar till mig, jag var ju trots allt snäll och lät turisterna träffa honom trots att jag gärna själv hade träffat honom då jag var på besök i Rovaniemi. Jag önskar er en fridfull helg! Erika Gabrielsson, Helsingforserika.gabrielsson@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Att ta med vänner eller familj och gå på julmarknad, en Weihnachtsmarkt, är bland det juligaste man kan göra i Tyskland. Det finns uppemot hundra julmarknader bara här i Berlin, där jag befinner mig. Tysklands största, den i Köln, räknar årligen med uppemot fem miljoner besökare. Marknaderna har en lång tradition, den i Österrikes huvudstad Wien räknas som världens äldsta och grundades på 1200-talet. Tysklands äldsta finns i delstaten Sachsen, marknaderna i städerna Dresden och Bautzen kan också spåra sina rötter tillbaka till medeltiden. Och det som började som ett sätt för stadsborna att inhandla råvarorna till julens maträtter har genomgått en formidabel förvandling genom århundradena. Nu finns marknader med alla möjliga teman, veganmarknader, HBTQ-marknader, medeltidsmarknader, marknader i kloster, i grottor och under akvedukter. Också den där jag befinner mig, i stadsdelen Prenzlauer Berg, har ett alldeles eget tema. Den är nämligen uppkallad efter Lucia och har, just det, nordisk och framförallt svenskt tema. Marknadens grundare Michael Wiegner berättar hur det kommer sig. – För 19 år sedan, när vi grundade julmarknaden fanns redan 89 andra i Berlin. Vi ville skilja ut oss och vi var så trötta på de vanliga slagdängorna. Jag och mina kollegor hade varit i Skandinavien och gillade hur man firar jul där, lite mer lågmält, säger Michael Wiegner. Lite ironiskt kan tyckas, eller som att sluta en cirkel. För mycket av det vi tycker hör till en svensk jul, det kommer härifrån Tyskland. Julgranen, adventskalendern och stjärnor i fönstren, för att bara nämna något av det vi importerat. Men det är inte bara vid jul som många tyskar fascineras av det svenska. Vi svenskar som bor här talar ibland om Schwedenbonus, det faktum att man alltid bemöts positivt när man berättar att man är från Sverige, vare sig det är i öst eller väst, av gammal eller ung. De rosenskimrande associationer till vårt land är så starka att jag kan bli lite generad. Jag menar, vi har ju våra problem i Sverige också. Ett av stånden här på julmarknaden drivs av Jonatan Svartbäck som har rest hit från Umeå. Han säljer lingonglögg, älgstek och syltade trattkantareller till besökarna här och han känner igen sig. – Absolut. Nu är inte min tyska superbra, men jag förstår att de vill säga "jag har varit där", "min dotter studerar där", "jag har varit med husvagnen där", och så visar de på en karta vars de har varit. De har lite en sagovärldsföreställning av det. Just Sverige är något kärleksfullt, säger Jonatan Svartbäck. Men medan jag nästan kan få dåligt samvete för att man utan egen förtjänst bemöts så förmånligt här så kan jag ibland känna det motsatta om hur svenskarna tänker om Tyskland. Visst, Berlin har numera fått en hipp aura men jag vet inte hur många gånger hört uttalanden i stil med "Berlin är ju coolt, men inte Tyskland, det är grått och stelt och trist". Som att huvudstaden skulle vara helt väsensskild från resten av landet. Så min julhälsning till dig som lyssnar, det blir en uppmaning. Nästa gång du tänker korsa Tyskland på väg mot något resmål längre söderut på kontinenten, sväng av från Autobahn, vetja, och testa din Schwedenbonus. Caroline Salzinger, Berlincaroline.salzinger@sverigesradio.se

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Hör om julfirandet i Moçambique. Samuel Larsson, Maputosamuel.larsson@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Stockholm, tisdag 24 december. Julafton. Och i dag ska jag ringa min syster som bor i södra Europa. Där firar de i och för sig jul först i morgon, men hon är svensk och det här är ju en dag då vi förväntas tänka lite extra på varandra. Telefonsamtalen blir kanske mest: “hur långt har ni kommit med julmaten?”, men ändå. Det finns också en hel del andra som jag skulle vilja ringa till – om det bara gick, och om jul alls betyder något för dem. Till exempel till den afghanske tjugoåringen Kaisalami som försökte tjäna ihop några euro om dagen som frisör i backen, i kanten av det ökända flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Han hade fixat en stol, en sax, en kam och någon sprejflaska och hängt en spegel på trädstammen. Han var full av skratt och hopp om att snart få börja ett lugnt liv i Europa. Jag skulle vilja ringa och säga – inte “god jul!” – men: må du få lite ro i den täta trängseln av människor som sover på presenningar runt dig och din familj. Det är kallt nu och varje natt är en kamp. Ja, Kaisalami, må du behålla ditt hopp för du är garanterat fast just nu på Lesbos. I London finns en butik i Covent Garden som samarbetar med en grupp frivilligarbetare på Lesbos. Varje julklappsköp i London leder till julklappar till de asylsökande på Lesbos. De får det allra mest efterfrågade – sovsäckar, tält och förnödenheter. Jag skulle också vilja kunna ringa till Centralafrikanska republiken, till Bambari där jag var häromveckan och fråga en av de där killarna som ingick i blåsorkestern om julen betyder något för dem? De var kristna centralafrikaner på flykt undan det hejdlösa våldet inom sitt eget land. Blåsinstrumenten var gjorda av trädrötter. Det var obegripligt fattigt. Ryms jul i kampen om att överleva? Religion och julfirande har förstås inte längre någon direkt koppling. I det buddistiska Thailand, i shoppingens Mekka – Bangkok – stod granen stor och pyntad utanför varuhuskomplexet på Sukhumvit Road redan den första november. Glitter med stjärnor prydde entrén till grannkomplexet – allt för att pigga upp konsumenterna. Granen av plast var hög och pyntad med stora papier maché-djurhuvuden i glada färger. Det är många fler som jag tänker på och skulle vilja kunna ringa till. Paul från Kamerun, ekonomen i vit skjorta som lyckats ta sig till Rom i båt över Medelhavet, men som inte fick något jobb. Belal, rohingyakillen från Myanmar, som jag mötte i flyktinglägret Kutupalong i södra Bangladesh och senare som servitör i staden Cox's Bazar. Också femtonårige tunisiske Monir, som tänkte köpa ny GPS för att åter sätta sig i en båt tillsammans med sina kompisar och styra mot Lampedusa. De svarar inte längre på sina mobilnummer, så jag kan tänka på dem i dag, men inte längre ringa. För att själv komma i julstämning var jag häromkvällen i kyrkan och hörde musik från tolv olika europeiska länder, i en julkonsert. Alice Petrén, migrationskorrespondentalice.petren@sverigesradio.se

En julhälsning Sveriges Radios globala hälsokorrespondent. “Henning ställde in hinkarna. Ropade att barnen skulle ta på sig ordentligt och komma ut – han hade en överraskning”. “Sedan placerade Henning Agge längst fram, satte sig själv med ryggen mot de bakre stolparna och tog Emelie i knäet. Sköt dem framåt med klackarna, kände farten öka, höll tag om barnen som skrek av förtjusning.” “[...] så for de iväg igen, den branta sista biten av Stora Bondegatan ner till Barnängsbryggan och ut på isen. Där fick Henning bråttom att bromsa, några risker ville ha inte ta”. Jag har precis läst om Per Anders Fogelströms underbara bok “Mina drömmars stad”, om hur det var att leva i Stockholm på 1860- och 1870-talen. Om den unge Henning som får tre barn med sin Lotten, och hur de försöker klara sig, trots smus och övergrepp och trångboddhet, trots tbc och smittkoppor, svält och extremt hårt arbete. Det gäller att se till att barnen har nått att äta, är hela och rena och får gå i skolan så de kan få ett jobb som förhoppningsvis ger dem ett bättre liv. Lille Agge som satt på kälken skulle kunnat vara min farfarsfar, det är inte längre sen än så. Som global hälsokorrespondent har jag träffat många fattiga föräldrar som gör allt för att deras barn ska överleva och få en ljusare framtid. Jag tänker till exempel på 25-åriga Bibiche i Goma i Demokratiska republiken Kongo som jag mötte i våras. Hon har nio barn och har tvingats fly undan gerillakriget i Kivuprovinsen där det nu också sprids ebola. Bibiche jobbar med att bära saker till marknaden. För det får hon några kronor om dagen. – Jag är så orolig för barnen, de får så lite att äta, som om de vore kycklingar, säger Bibiche. När vårdpersonalen på sjukstugan mäter hennes tvååriga son och treåriga dotters magra överarmar visar måttbandet rött. Barnen väger bara sju-åtta kilo, det dubbla vore normalt. Om undernäringen pågår länge kommer deras hjärnor utvecklas sämre och de får svårt att klara skolan. Det är lätt att känna förtvivlan. Men Bibiche och hennes barns situation är trots allt undantag, även om det fortfarande gäller upp mot en miljard människor på jorden. Det stora flertalet har trots allt fått det mycket bättre. Medelåldern i Stockholm på 1860-talet var runt 40 år. – Alla länder på jorden har högre medellivslängd än för tvåhundra år sedan, så världen har blivit friskare och rikare, men skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste länderna är fortfarande enorm, förklarar bortgångne professor Hans Rosling i en av sina berömda föreläsningar. Det finns inget land på jorden idag som har lägre medellivslängd än drygt 50, och det är bättre än de allra bästa länderna på 1860-talet som alla fanns i Norden. Det är fem miljoner fler barn idag som överlever sin femårsdag än i början av 2000-talet, tack vare vaccinering och barnmorskor, rent vatten och bättre mat. Global ekonomisk tillväxt blandat med tuffa FN-mål och bistånd har hjälpt. Nya världsmålet är att all svår fattigdom utrotas inom tio år och att ingen dör av enkelt botbara sjukdomar. Utopiskt, men fullt möjligt om världens resurser fördelas en smula mer jämlikt, enligt FN. “Han räckte henne det tunna paketet. Emelie stannade i gathörnet, vecklade upp pappret. Stod och såg på näsduken som var så fin och mjuk, silkeslen. Det är ett E, viskade hon” i boken “Mina drömmars stad”. Jag undrar vad Bibiche i Kongo ska ge sina barn till jul? Hennes två kronor om dagen räcker knappt till mat. Musikhjälpen samlade in över 50 miljoner kronor i år. Biståndsbudgeten är på över 40 miljarder kronor. Svenska folket är generösa vilket glädjer många som har det svårt. Kanske kan även Bibiche få hjälp? En riktigt god jul tillönskar jag er alla, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondentjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Radions Asienkorrespondent samtalar med Phil Robertson, Human Rights Watch, och Staffan Herrström, Sveriges ambassadör, om en yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som är satta under hård press i många länder i Sydostasien. – Aung San Suu Kyi är som Darth Vader i Stjärnornas Krig, hon har gått över till "The Dark side". Det säger Phil Robertson när han pratar om utvecklingen i Myanmar. Det är ingen ljus bild vicechefen för Human Rights Watch i Sydostasien ger av situationen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i länder som Vietnam, Kambodja, Laos och Thailand. Staffan Herrström som är Sveriges ambassadör i Thailand, Myanmar och Laos håller med om att yttrandefriheten är under press i många länder. Han är dock hoppfull inför framtiden med tanke på att det är en helt ny generation som har vana från sociala medier som nu växer upp och tar större plats i debatten. Hör den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin som suttit fängslad i över ett år i Kambodja utan att ha blivit dömd i domstol. Han berättar hur det är att förklara för sina barn att pappa sitter i fängelse för att han gjort sitt jobb. Hör också Sirikan Charoensiri som startat organisationen Thai Lawyers for Human Rights i Thailand, där en ny ung generation jurister tagit strid för det fria ordet.   – Vi är unga, de som styr landet är gamla och kommer försvinna först, säger hon. Reporter: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent peder.gustafsson@sverigesradio.se

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de pengar som flyktingar och migranter i olika länder skickar till sina ursprungsländer - så kallade remitteringar. Vilken betydelse har de? Remitteringar har ökat kraftigt under 2000-talet. Idag är de hemsända beloppen enligt Världsbanken åtminstone tre gånger större än biståndet i världen och kanske är de ännu större eftersom inte alla pengar inte skickas via banker - ibland förs de till och med i väskor till ursprungsländerna. Såvilken betydelse har pengarna för att driva på utvecklingen och ge mat, skolgång och vård till exempel? Är remitteringarna till och med mer betydelsefulla än biståndet? Medverkande är Anders Olofsgård, biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Alice Petrén

Veckans Radiokorrespondenterna reser till Assam i nordöstra Indien; en region som just nu är i hetluften på grund av ett medborgarskapsregister. Registret avgör vem som får vara kvar i Indien eller inte. Processen kring medborgarskapsregistret har pågått i flera år och välkomnades först av befolkningen. Nu har den slutat i kaos. 1,9 miljoner av Assams dryga 30 miljoner invånare saknades när myndigheterna presenterade den slutliga listan och de riskerar att deporteras - frågan är bara vart då?  Samtidigt har frågan politiserats och kommit att bli en del av BJP-regeringens anti-muslimska retorik.  I programmet medverkar drabbade som saknas på listan och advokater som arbetar med deras fall. Vi hör också de som försvarar processen med att den behövs eftersom invandrarna blivit för många och hotar förändra delstatens demografi. Reporter Naila Saleemnaila.saleem@sverigesradio.se

Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade. Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop. Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet. Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sverigesradio.se

Statlig speed-detjning, robotar på äldreboenden och öppnare gränser är några sätt som Japan försöker lösa problemen med sin åldrande befolkning. Japans befolkning minskar med en halv miljon om året eftersom det föds så få barn. Om ett sekel är invånarna sannolikt inte ens hälften så många som dagens 126 miljoner. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff sänder från Tokyo tillsammans med migrationskorrespondent Alice Petrén och ungkorrespondent Caroline Kernen. Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Nyval väntar i Storbritannien och mycket står på spel. Blir det efter detta val som brexit till slut genomförs eller blir det nya förhandlingar? Följ med Sveriges Radios Londonkorrespondent Daniel Alling in i den intensiva politiska verklighet som råder i landet. Lär känna huvudaktörerna och förstå hur man hamnade här, och vägen framåt. Vad kommer att avgöra väljarnas dom nu i vinter? Daniel Alling, Londonkorrespondentdaniel.alling@sverigesradio.se

I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller. I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra. Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh. Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Turkiets offensiv mot kurderna i Syrien, IS-ledaren al-Baghdadis död och enorma protester i Libanon. Oktober månad var en omvälvande månad för Mellanöstern. I veckans upplaga av Radiokorrespondenterna lyfter Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fram några ögonblick som etsat sig fast i hennes minne under denna händelserika månad. Träffa kurdiska flyktingar som lämnar Syrien efter Turkiets offensiv, hör IS-kvinnor i det ökända al-Hol-lägret som svär den döde IS-ledarens hämnd och följ med till Libanon där regeringen avgått efter omfattande protester. Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondentcecilia.udden@sverigesradio.se

I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort. Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.

I år har det gått 400 år sedan de första afrikanska slavarna kom till den brittiska kolonin Virginia i det som sedan skulle bli USA. Slavhandeln som fenomen var inget nytt, men det var första gången den transatlantiska handeln med människor nådde det som senare skulle bli USA. Radiokorrespondenterna lyfter fram några av de reportage som våra korrespondenter gjort om denna mörka epok i historien och dess efterspel. Hör reportage av Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent, Samuel Larsson, Afrikakorrespondent och Cecilia Khavar, utsände i USA. Producent och programledare: Viktor Mattssonviktor.mattsson@sverigesradio.se

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar. Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.

I år är det 30 år sedan den 60 mil långa baltiska kedjan bildades som en självständighetsmanifestation och det är också 25 år sedan Estonia sjönk. Hör om dessa historiska händelser som påverkat många ester. Hör också om Estland i dag som ett framgångsrikt IT-land. I augusti 1989 stod två miljoner ester, letter och litauer, hand i hand, i en 600 kilometer lång mänsklig kedja genom Baltikum, som en manifestation för självständighet från Sovjetunionen. Hör Eve Sildnik, som var en av dem som deltog och Rein Veidemann som var med och arrangerade den. Fem år senare, den 28 september 1994, sjönk fartyget Estonia som var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan slog hårt mot Sverige, men också Finland och Estland. Nu 25 år senare, på årsdagen, hölls minnesceremonier och Erika Gabrielsson besökte den som hölls i Tallinn, vid monumentet "Bruten linje". Hon har också träffat den estniska politikern Yoko Alender som drabbades personligen av katastrofen. Hör även överlevaren Anders Eriksson från Karlskoga. Veckans program avslutas med Estland i dag - som ett framgångsrikt land vad gäller IT och digitalisering. Erika Gabrielsson har besökt en skola i Tallinn för att se hur det märks där.

I Nigeria används urgammal voodoo-tro för att förhindra smuggling av unga kvinnor till Europa för ett liv i prostitution. Hör om hur religionens udd nu riktas mot förövare och inte mot deras offer. I södra Nigeria har smuggling av unga flickor till Europa för prostitution länge underlättats med hjälp av den lokala voodoo-liknande religionen juju. Av rädsla för besvärjelser har kvinnorna inte vågat gå till polisen eller rymma från sitt liv på gatan i Europa. Men samma religion, samma tro på svart magi och besvärjelser, har nu används för att stoppa en ofta hänsynslös människohandel. Efter att en lokal kung - den mäktigaste juju-magikern i hela västra Afrika - satt ner foten och använt hela sin magiska auktoritet för att strypa traktens mångmiljonbusiness har smugglingen kraftigt reducerats. Nu lever de smugglare och medicinmän, som tidigare kontrollerade kvinnorna genom besvärjelser, själva i skräck och vågar inte fortsätta med sin verksamhet. Radions afrikakorrespondent Samuel Larsson tar oss med till smugglingscentrat Benin City i södra Nigeria.

På Cypern ökar spänningarna i samband med en kapplöpning om turistparadisets naturresurser. Samtidigt förs nya samtal om att återförena ön som delades i tu 1974. Vilken väg kommer man att välja? Följ med till Cypern där få framsteg gjorts i den 45 år gamla konflikten. Hör om de naturgastillgångar som såväl den grekcypriotiska som den turkcypriotiska sidan vill ta del av, och som fått Turkiet att agera i Medelhavet. Vi besöker också stadsdelen i Famagusta som närmast kan liknas vid en spökstad. Vid konfliktutbrottet utrymdes området och har sedan dess legat öde och är förbjudet att inträda. Men det finns planer på att ändra på det. Medverkande: Paul Levin, föreståndare för Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet samt Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondentfilip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

Uppgivenheten är stor i Jemen, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin. Johan Mathias Sommarström har mött förtvivlan i flyktingläger och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig. – Ett krig som ingen bett om, och som ingen vet vad det har för syfte. Uppgivenheten är stor bland Jemens befolkning, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin.Mellanösternkorrespondenten Johan Mathias Sommarström har rest runt i Jemen, bland förtvivlan i flyktingläger där hundra barn dör varje dag av undernäring och kolera, och mött ledare och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig. Som FN:s sändebud Martin Griffith, medan Sveriges förra utrikesminister Margot Wallström ser ett glimt av hopp, och manar till fortsatt arbete, som Jemens premiärminister Maeen Abdulmalik Saeed uppskattar. Johan Mathias Sommarströmjohan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

Det kallas "protestvalet". Mot vägtullar i större städer, och mot regeringspolitiken på landsbygden. Tre partier går starkt framåt; anti-bompengspartiet FNB, miljöpartiet MDG och Senterpartiet, vilket kan rita om Norges politiska karta. Vardagsfrågorna avgör när nu Norge går till lokalval på måndag. Men den stora frågan är fortfarande konflikten stad och land. I större städer är det protesterna mot vägtullar, som kan ge stora framgångar för Bompengspartiet. På landsbygden växer Senterpartiet, som enligt mätningar kan bli största parti i Nord-Norge, i det som kallas protestvalet, för både "centrum och periferi". I Oslo ser miljöpartiet MDG hägrande framgångar. Norgekorrespondenten JENS MÖLLER skildrar förutsättningarna med hjälp av TRINE EILERTSEN, politisk redaktör på Aftenposten. Medverkande: Trym Aafløy, förstanamn anti-bompengpartiet FNB i BergenHåvard Haarstad, professor i kulturgeografi vid universitetet i BergenErna Solberg (Høyre), statsminister i NorgeRaymond Johansen (Arbeiderpartiet), byrådsleder/kommunstyrelseordförande i Oslo,Trygve Slagsvold Vedum, partiledare SenterpartietArild Hermstad, språkrör miljöpartiet MDG

Under det närmsta året väntar konjunktursvängningar, handelskonfrontationer och fortsatt teknikutveckling. Det kommer påverka människors vardag och deras möjlighet att försörja sig.  I dagens Radiokorrespondenterna besöker vi bl a Salford som är en av Storbritanniens fattigaste städer. Där hoppas många att Brexit ska leda till bättre tider. I Havanna har turistnäringen drabbats hårt av att USA ändrat sin Kubapolitik. Vi träffar också en bokhandlare i tyska staden Lüneburg där e-handelsjätten Amazon har ett av sina jättelager.

Turismen brukar beskrivas som världens största industri, men vad som lockar turisterna mest skiftar över tid. I dagens Radiokorrespondenterna ska vi besöka Nordirland som nyligen blivit ett turistland, Sri Lanka vars turistnäring återhämtar sig efter terrordåd tidigare i år, Beiruts enda offentliga strand och tjurfäktningarnas Granada. Programledare: Katarina von Arndt Reportrar: Stephanie Zakrisson, Peder Gustafsson, Samira Othman, Beatrice Janzon

Världens journalister arbetar i en ny verklighet där många krafter vill vara med och vinna kampen om att påverka. I sociala medier är reaktionerna sekundsnabba och tonläget högt. Hur ser Radiokorrespondenterna på sitt uppdrag i ett allt hårdare medieklimat? Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo), Claes Aronsson (London), Jesper Lindau (Moskva) och Alice Petrén (Migration).

Ekots korrespondent Staffan Sonning lägger skorna på hyllan, efter ett halvt liv på resande fot för Sveriges Radio. Medverkande: Staffan Sonning (Global ekonomi).

Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år. Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus. Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).

En svensk flicka i flätor har på många håll i världen blivit symbolen för en ny generations kamp för miljön. Hur ser engagemanget ut för klimat och miljö runt om i världen, och var finns lösningarna? Medverkande: Johan Bergendorff (Global hälsa), Jens Möller (Norge och Island), David Rasmusson (Danmark) och Lubna El-Shanti (Trainee).

Världen ser i dag en ny ekonomisk och militär kapprustning där Kina tävlar med både Indien, USA och Europa. Hur lång är den nya stormaktens räckvidd och hur stor oro skapar det bland grannländer och globalt? Medverkande: Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Kultur), Hanna Sahlberg (Peking) och Staffan Sonning (Global ekonomi).

Tre nya korrespondenter påbörjar sitt uppdrag i höst. Vilka händelser kommer att dominera bevakningen av Kina, Tyskland och Storbritannien? Medverkande: Daniel Alling (London), Caroline Salzinger (Berlin) och Björn Djurberg (Peking).

Saudiarabien och Iran dyker nu ständigt upp i världspolitiken. Vilket inflytande har regionens två stormakter, och var kommer världens andra ledande makter in i bilden? Om lokala intressesfärer och globala konfrontationslinjer. Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo) och Johan-Mathias Sommarström (Istanbul).

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Liberal demokrati eller nationalism i starka högervindar? Allt fler länder och regioner slits isär av motsättningar om vilken värld vi ska leva i, och hur man bäst når dit. Medverkande: Erika Gabrielsson (Östersjökorrespondent), Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Margareta Svensson (Paris), Jesper Lindau (Moskva) och Lotten Collin (Bogotá).

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

I sommarens sista talkshow med Radiokorrespondenterna så ställer Gunnar Bolin till det med ett telefonväkteri om djur! Varför finns egentligen fästingar och vilken är egentligen den smartaste fisken? Ni som lyssnar har fått möjligheten att ställa vilka frågor ni vill om djur som vår eminenta panel i studion ska få svara på. Med i studion sitter Jessica Abbott, biolog på Lunds Universitet, Gigi Sahlstrand, ornitolog samt Rasmus Hovmöller jourhavande biolog med mycket kunskap om insekter! Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Idag så tar sig Gunnar Bolin an djursommaren 2019! Är mufflonfåret på väg att bli farligt på riktigt? Och hur mår egentligen Nässelfjärilen? Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag, tillsammans med sidekick Anna Tullberg, ska de försöka ringa in djursommaren! Bo Söderström, biolog och expert på fjärilar, kommer till studion och reder ut hur fjärilarna i Sverige egentligen har det! Per-Arne Åhlén, biolog och jägare, reder ut vad invasiva djur egentligen gör för fel! Vi tar även temperaturen på mufflonfåret - oskyldigt anklagad eller farlig på riktigt? Några andra som är bra på att summera och avsluta sommaren är våra grannar i Finland som firar Venetiansk afton! Men vad är det egentligen för högtid? Journalisten Heidi Hakala är med i programmet och förklarar det för oss. Programmet kommer självklart även innehålla sommarens kulturkonsumtion och denna gång får vi höra vad Roger Wilson, kulturjournalisten, ha konsumerat i sommar. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag tar han sig an nyheterna! Hur är det att vara ledarvikarie på några av Sveriges största tidningar? Tillsammans med dagens sidekick Jenny Teleman så ska Gunnar Bolin ta sig an nyhetssommaren 2019. Vad händer på en nyhetsredaktion under dessa månader när vikarierna tar över? I studion kommer även Elsa Kugelberg & Susanna Kirkegaard som varit vikarierande ledarskribenter på Dagens Nyheter samt Aftonbladet under sommaren. Hur blir man en ledarskribent? Vilken nyhet har engagerat mest i sommar? Kulturjournalisten Nina Asarnoj tittar även in i studion och berättar om sin sommar som trädgårdsfluktare. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Gunnar Bolin med gäster rundar av sommaren 2019 med att idag besvara frågorna kring maten. Har vi slutat att grilla? Och vad är egentligen statusen för sommarjordgubbarna? Veckans första program, som leds av kulturjournalisten och tidigare kulturkorrespondenten Gunnar Bolin, kommer att handla om jordgubbar och grillning. Maja Aase är sidekick i programmet och har i sommar varit fyrväktare på Gotland. Gästar programmet gör Magnus Engstedt som är bärrådgivare på Bärfrämjandet för att förklara för oss om läget för jordgubbarna. Kan de odlas i Sverige året om? Kocken Stefan Ekengren kommer också till studion och går igenom matsommaren 2019 med speciellt fokus på grillandet. Är det dags för oss i Sverige att sluta grilla? Mattias Berg från kulturredaktion kommer in och berättar om sin upplevelse med köttjesus. Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

I torsdagens Radiokorrespondenterna bjuder vi in en kunnig panel för att svara på era frågor om Kina.  I studion sitter följande personer för att svara på lyssnarnas frågor:  Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Östasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Wang Kaimei, curator för samtidskonst i Shanghai och tidigare journalist i både Kina och Sverige Kristina Sandklef, ekonom och Kinakonsult. Programledare är Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakorrespondent. Din fråga ringer du in på 08-22 45 00 från 14:30.

Vilda svanar har aldrig varit en succé i Kina - men vilka böcker blir lästa där medan läsare i Sverige mest verkar dras till brutala berättelser på en eftersatt landsbygd? Anna Gustafsson Chen är framgångsrik översättare från kinesiska och är min gäst idag. Den erfarna Stockholmsguiden Qi Lingling kommer och berättar om kinesiska turister som lätt går vilse när de utsätts för intensiv reklam för bärnsten och fiskolja, och som är oroliga för att Sverige ska vara farligt. Och som sidekick finns kinajournalisten Tilde Lewin från SVT vid Hannas sida. Hon har ett speciellt öga för kinesisk film och populärkultur.

Är Greta Thunberg på väg att ta båten och segla åt fel håll?  Kolet fortsätter att bolma längs de nya Sidenvägarna. Kinesiska staten injicerar pengar i kolkraft till sina partnerländer och Karl Hallding på Stockholm Environment Institute förklarar varför vi borde rikta blicken österut i stället för västerut när vi våndas över klimatförändringarna. Direkt från Tibets glaciärer kommer forskaren Chen Deliang, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och ordförande vid ICSU, International Council for Science. Han ger oss en rapport om hur snabbt isarna smälter på hög höjd och om hur det var att växa upp i kulturrevolutionens Kina. Till min talkshow kommer också Ola Wong tillbaka, en riktigt bra och bitsk bisittare som också gjort många år i den kinesiska smogen.

Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg är tillbaka på svensk mark och sänder veckans talkshow. I dagens sändning handlar det om kinesisk propaganda och påverkansoperationer, riktade mot Sverige. Hur ser propagandan ut och hur effektiva är påverkansoperationerna - det reder vi ut i studion tillsammans med Oscar Almén, forskare vid FOI inriktad på den politiska systemet i Kina samt Kristina Sandklef, ekonom och Kinakonsult som arbetar för konsultbolaget Consilio International. Vi kommer även att diskutera den kommande svenska kinastrategin och få en checklista på hur man kan skapa ett repressivt samhällsklimat även i det lilla livet, till exempel på arbetsplatsen eller i hemmet.

I dagens direktsända program från Pride House i Stockholm handlar det om ballroom, slash fiction och bortglömda queerhistoriska personer ja, vi frossar i queer kultur helt enkelt! Radiokorrespondenternas Palmira Koukkari Mbenga tillsammans med bisittaren Melody Lovelin bjuder in P1 Kulturs Roger Wilson och Paloma Halén Román, som är ordförande för Trans Film Fest. Tillsammans diskuterar de slash fiction – queera berättelser om karaktärer i populärkulturen, skrivna av fans. Dessutom kommer Daniel Revlon, housefather för kollektivet House of Revlon, för att guida oss igenom ballroom-kulturen och vougedansens mysterier. Programledare: Palmira Koukkari MbengaSidekick; Melody Bahar LovelinProducent: Tommie JönssonRedaktör: Niklas Runsten

I dagens direktsändning från Pride House i Stockholm handlar det om avkriminaliseringen av homosexualitet i världen och hoten mot "queera rum", frizoner för HBTQ-personer. I programmet möter vi Juliet Mphande, HBTQ-aktivist med erfarenheter från Angola, Kenya och Botswana samt Asheque Haque från organisationen South Asian Pride. Karl Bertilsson från RFSL Sjuhärad, Shari Tingman, förundersökningsledare på polisens demokrati- och hatbrottsgrupp samt Lotta Nordlander, ägare av gaykrogen Bitter Pills gästar för att diskutera hoten mot av behovet av queera rum i stadsmiljöerna. Programledare: Palmira Koukkari Mbenga Bisittare: Paulo Saka

Det är Pride-veckan. I staden syns regnbågsflaggor och stora reklamkampanjer där företag visar sitt stöd för HBTQ-rörelsen. Men hur mycket djup ligger egentligen bakom viftandet med regnbågsflaggan? Ja, veckans andra talkshow handlar om kommersialiseringen av Pride. Vi gästas av influencern Thobias Thorwid, som är aktiv under Prideveckan, samt Yolanda Bohm, poet och aktivist som är kritisk mot kommersialiseringen av Pride. I ämnet hör vi även Anna-Maria Sörberg, författare och frilansjournalist samt Johnny Foglander, vice ordförande för Stockholm Pride. Dessutom gästas vi av Stacy Lentz, nuvarande ägare av den legendariska gaybaren Stonewall Inn. Programledare: Palmira Koukkari MbengaSidekick: Melody Bahar LovelinProducent: Tommie JönssonRedaktör: Niklas Runsten

Dagens program sänds från Pride House i Stockholm och handlar om att det var 50 år sedan Stonewall-upproret den händelse som startade den moderna HBTQ-rörelsen. Men vad har hänt under de 50 åren sedan Stonewalls stamgäster slog tillbaka mot New York-polisens trakasserier? Vad betyder upproret idag?  Om detta handlar måndagens program, som leds av Palmira Koukkari Mbenga med bisittaren Simon Rosenqvist samt gästerna George Svéd, Charles Campos Vargas och Ming. Vi diskuterar även att unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär, enligt Fortes forskningsrapport "Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns". Raportens författare Richard Bränström, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen medverkar. Programledare: Palmira Koukkari MbengaBisittare: Simon RosenqvistProducent: Tommie JönssonRedaktör: Niklas Runsten

I dagens program går vår globala hälsokorrespondent på djupet med pjoskande: onödigt gnäll, livsviktigt för människan eller bara bra att ta till? Pjosk brukar ses som något löjligt, vem vill vara en inbillad sjuk eller en som lider mer än andra av en mancold? Johan Bergendorff bjuder in till prat om pjosk och hans sidekick, clownen Tuta, klappar om alla som behöver. Jennifer Kucukaslan, journalist på Viasat sport vet allt om filmningar inom fotboll där spelare har så ont av en tackling att de går upp i atomer - ändå tills ingen tittar längre. Musse Hasselvall, programledare, skådespelare och fd kampsortsprofil menar att vi måste kunna ha nära till känslor. Erland Axelsson, psykolog, förklarar hur hypokondri fungerar och vad som är skillnaden mellan att sjåpa sig och ha riktig hälsoångest. Programledare: Johan BergendorffSidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand)Producent: Minna GrönforsRedaktör Niklas Runsten

I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på hälsa: hur hälsar man säkrast? Hur ser man på hälsa i Kina? Och hur ser hälsa ut runt om i världen? Johan Bergendorff, med sjukhusclownen Tuta i sällskap, har bjudit in samtalspartners till studion för att diskutera hälsa. Vår reporter Niklas Runsten besöker Dr Nie som har en alternativ syn på hälsa och kommer ta reda på hur Niklas mår egentligen. Hanna Sahlberg, Sveriges Radios förra korrespondent i Kina, har upplevt hur man där ser på hälsa och vård. Hur ser man runt om i världen på begreppet hälsa, Rebecca Popenoe är medicinsk antropolog vid Karolinska Institutet och har studerat hur man ser på vad som är idealiskt och hälsosamt i olika kulturer. Och att hälsa som folk: Anders Tegnell Statsepidemiolog vid Folkhälsoinstitutet menar att handtvätt inte är så nödvändigt som vi tror. Programledare: Johan BergerndorffSidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand)Producent: Minna GrönforsRedaktör: Niklas Runsten

Tystnaden kring mens finns fortfarande i stora delar av världen, men det sker förändringar. Bindor och menskoppar till alla - men sen då? Dessutom: hur långt har vi kommit med konstgjort blod? I dagens program tar vår globala hälsokorrespondent upp blod ur olika perspektiv. I studion finns också sjukhusclownen Tuta som observerar och kommenterar. Mens är fortfarande tabu i många länder. Men i Indien har Bollywoodfilmen Padman om en man som börjar tillverka billiga bindor för att hjälpa sin fru blivit en enorm biosuccé. Vi talar med Arunachalam Muruganantham, mannen som gjorde det på riktigt och vars liv filmen bygger på. Anna Dahlqvist, journalist och författare specialiserad på sexualitet, politik och samhälle, berättar hur långt man idag kommit vad gäller att tala öppet om mens. Louise Klintner, doktorand företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, forskar i varför man inte ännu har standardiserad testning av bla kemikalier i mensskydd i världen. Leif Bülow, Lund, professor i biokemi vid universitet i Lund arbetar sedan flera år med att framställa konstgjort vegetariskt blod. Vi undrar hur långt man har kommit. Programledare: Johan BergendorffSidekick: Sjukhusclownen Tuta (Karin Bergstrand)Producent: Minna GrönforsRedaktör: Niklas Runsten

I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på LARV - både om läskiga larver i huden och om skratt som kanske får oss att må bättre. I veckans första program är alltså LARV temat. Johans sidekick, sjukhusclownen Tuta, gör allt för att få honom att tappa fattningen. Ja, hur är det egentligen med sjukhusclowner, kan de göra att vi blir friskare eller att vi åtminstone skingrar tankarna under en stund? Eva Riepe är sjukhusclown och kan förklara. Sophie Scott, professor i neurovetenskap vid University College London, förklarar vad skratt är och varför vi skrattar. Benjamin Radford är författare och har skrivit om onda clowner. Men LARV kan också vara ett otäckt djur som kryper in under huden. Hur går det med utrotningen av guineamasken? Tore Lier på Folkhälsomyndigheten, läkare och expert på mikrobiologi, kan förklara läget just nu. Programledare: Johan BergendorffSidekick; Clownen Tuta, Karin BergstrandProducent: Minna GrönforsRedaktör: Niklas Runsten

Hur ska det gå efter Merkel? Var får jag bästa knödeln? Är lägenheter fortfarande överkomliga i Berlin? Telefonnummer: Till vår telefonsvarare om du ringer före sändningen: 08 784 3951 Till vår sluss om du vill vara med i programmet (och det vill du väl?): 08 22 45 00. Mail: korrespondenterna@sverigesradio.se Eller använd vårt facebookkonto om det passar dig bättre (Radiokorrespondenterna). https://www.facebook.com/srkorrespondenter/ Programledare: Daniela MarquardtBisittare: Jan Lewenhagen. f.d. korrespondent för DN i Tyskland.Producent: Minna Grönfors

Idag gör vi utblickar i centrala Europa. Intressanta saker händer i Slovakien. Hur mår Österrike efter vårens stormar. Och hur känns det att kallas fröken av sin granne i Berlin? Dessutom en akronym att vänja sig vid - AKK. Gäster: Ingmar Karlsson, f.d. ambassadör och författare till "Det omaka paret" om Tjeckien och Slovakiens historia. Nikolai Atefie, österrikisk frilansjournalist. Lina Lund, Dagens Nyheters korrespondent i Tyskland. Programledare: Fru Daniela MarquardtBisittare: Herr Dan Ekholm, YLEProducent: Fru Minna Grönfors

I dagens program tar vi upp den tyska bilindustrin och kärleken till bilen och den fria farten. Dessutom berlinskt vardagsliv. Vi vänder och vrider på det tyska vardagslivet med infrastruktur, kommunikation, konsumtion och en och annan anekdot. Dagens gäster är: Alexander Budde, frilansjournalist. Frederik Bombosch, reporter på Berliner Zeitung. Programledare: Daniela MarquardtBisittare: Dan Ekholm, utrikeskorrespondent på YLEProducent: Minna Grönfors

I dagens program tar vi upp hur Tysklands historia påverkar dagens samhälle. Bisittare är finska YLE:s Tysklandskorrespondent Dan Ekholm. Tysklands historia tynger bitvis dagens samhälle och människor som både lever där men också de som lämnade landet. Och hur tacklar grannarna att en finsk barägare i Berlin visar sig var aktiv i en vänförening för gamla SS-veteraner? Gäster:Cordelia Hess, professor i historia, universitetet i Greifswald. Astrid Seeberger, läkare och författare. Nina Röhlcke, teaterproducent och kulturråd i Berlin. Programledare: Daniela MarquardtBisittare: Dan EkholmProducent: Minna Grönfors

Hur är det med omtanke, generositet och empati. Är de på utdöende, eller flyger de bara under radarn? Gäster: Erik Ullenhag: tidigare kandidat till partiledarposten i Liberalerna, ambassadör i Jordanien.Arash Gilan: författare och entreprenör.David Karlsson: lärare i Uppsala och engagerad i att hjälpa flyktingar.Erik Blix: snällrolig programledare och humorist. Programledare: Cecilia UddénProducent: Jakob Runevad Kjellmer

I dagens program frågar vi oss vad som hänt med de liberala värderingarna. Å ena sidan får människor allt mer rättigheter att leva som de önskar, å andra sidan sker kraftigt våld och förtryck. Frågor om mångfald av livsstilar och uppdaterad lagstiftning är allt mer naturliga i många länder, medan man i andra går mot allt mer repression och förtryck. Är motståndet mot en modernare värld en äldre konservativ generations sista flämtning - eller är det konservativa eller rent auktoritära det som kommer starkare? Gäster: Martin Gelin, journalist i U.S.A. Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan.Dana Pourkomeylian, jurist och politiskt liberal. Dessutom Cecilias reportage om yazidiska kvinnor och barn som drabbats av ohyggligt våld. Programledare: Cecilia UddénProducent: Jakob Runevad Kjellmer

Högmod, girighet, lättja, frosseri, vällust, vrede eller avund - vilket går du igång på? I dagens program resonerar Cecilia Uddén om de där synderna som är så svåra att inte begå men som har dåligt rykte. Tillsammans med sina gäster vänder och vrider hon på de här begreppen. Gäster: Jonathan Unge, komiker, programledare och poddare.Etienne Glaser, regissör, manusförfattare och skådespelare. Dessutom får vi reportage från Cecilias resor i Mellanöstern. Hon träffar en domare i Irak som möter IS-krigare som ställs inför rätta, hur resonerar hon? Programledare: Cecilia UddénProducent: Jakob Runevad Kjellmer

I Radiokorrespondenternas talkshow tar Cecilia Uddén idag upp frågan om naivitet med gäster i studion och erfarenheter bland annat från lägren i Al-Hol där IS-krigare hålls fångna. I dagens program pratar vi om extremister som skadar både främmande människor och sin egen familj. Hur förhåller vi oss till dessa individer: kan vi förvänta oss att de ändrar sig, och hur ska det i sådan fall gå till? Hur ser vi på deras barn? Gäster: Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid FOI, journalist och författare till "Gulfen; en framtida krutdurk".Annika Söder, kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet.Sofie Löfwenmark, medlem i stiftelsen Doku.nu som granskar våldsbejakande islamistisk verksamhet.Beatrice Eriksson, socialarbetare som var med vid hämtningen av de s.k. Skråmo-barnen i Al-Hollägret i Syrien. Dessutom reportage från Cecilias reportageresor i Syrien. Programledare: Cecilia Uddén.Producent: Jakob Runevad Kjellmer.

Snart är det ett år sedan den omdebatterade gymnasielagen infördes i Sverige. Sedan dess har debatten om de unga ensamkommande afghanerna dalat på agendan. Hur ser deras situation ut i dag och varför bor massa svensktalande unga afghaner under motorvägsbroar i Paris? Vi träffar Fetemeh Khavari som organiserade och ledde sittstrejken för unga afghaner på Medborgarplatsen i Stockholm 2017. Hör Andrea Spehar, statsvetare och föreståndare på Centrum för global migrations på Göteborgs Universitet, om hur debatten förändrats. Följ med till Paris och träffa Najaf som pratar svenska men som hoppas på en framtid i Frankrike efter avslag i Sverige. Och hör Fredrik Beijer på Migrationsverket om säkerhetsläget i Afghanistan och hur det kommer sig att EU-länder gör olika bedömningar. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på ungacaroline.kernen@sverigesradio.se

Det beskrivs som världens värsta nu pågående katastrof - inbördeskriget i Jemen. Som enda internationella journalist besökte Johan-Mathias Sommarström nyligen landet. Svält, barnsoldater, flykt och fattigdom - Jemen beskrivs nu som helvetet på jorden. Få journalister släpps in och det är svårt att få visum och alla tillstånd. Och utan journalister på plats lyser ofta Jemens vidrigheter med sin frånvaro i internationella medier. I dagens Radiokorrespondenterna berättar Johan-Mathias Sommarström om bland annat barnen som får betala det yttersta priset för de vuxnas konflikter.

Indiens folk har sagt sitt. Narendra Modis hindunationalistiska BJP ska fortsätta att styra landet med egen majoritet. Vad innebär det för de minoriteter som inte känner sig inkluderade i hindunationalisternas bild av vad Indien ska vara? Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem samtalar med Henrik Chetan Aspengren som är forskare vid Utrikespolitiska institutet om det gångna valet och det nya Indien, eller Indien 2.0 som Modi kallar det. Vi hör också om en av Indiens stora utmaningar: kompetent arbetskraft. Skolsystemet har misslyckats med att leverera högkvalitativa utbildningar vilket slår mot landets ekonomiska ambitioner. Veckans upplaga av Radiokorrespondenterna är Naila Saleems sista så vi passar också på att bjuda på något extra från de åren som har gått. Naila Saleemnaila.saleem@sverigesradio.se

Migration - kanske den största frågan i det stundande EU-valet. Ledare som Ungerns Orban och Italiens Salvini sätter migrationspolitiken först. Är den också viktigast för Europas väljare? Stats- och regeringscheferna har hållit toppmöten gång efter gång utan att kunna enas om en gemensam asylpolitik i Europa. Länderna står långt ifrån varandra och ingen vill dela den andres börda. Synen på migration – om den är bra, dålig eller bara något som händer – är helt olika mellan oss invånare i Europa. Hur mycket fakta har vi egentligen för våra åsikter?Och ni vet kanske inte hur lätt det är att ta sig in i Europa bara man har pengar - själv var jag överraskad när jag insåg vidden av detta hål i Europas mur . Om allt detta i dagens Radiokorrespondenterna. Jag, Alice Petrén. sitter här med en av Sveriges skickligaste EU-analytiker Ylva Elvis Nilsson, som ska hjälpa mig att sätta in de här frågorna i ett EU-vals perspektiv.

Stödet för EU-kritiska och nationalistiska partier växer i Europa. De kan bli så stora att de får makt att blockera EU:s arbete, och kanske förändra unionens inriktning. Hör statsvetare och parlamentariker om fruktan och förväntan inför ett val som beskrivs som det viktigaste europeiska valet någonsin – ett val som kan förändra EU:s framtid. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden besöker också gränsstaden Baarle som tillhör både Nederländerna och Belgien. Staden består av ett virrvarr av komplicerade landgränser som löper tvärs över gator och torg, och rätt igenom fastigheter och bostadshus

Den traditionella tideräkningen i Japan börjar om med en ny kejsarperiod. Samtidigt som den nye kejsaren nu tar vid sker andra förändringar i det japanska samhället. Följ med Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg till Japan och träffa svensk-japanska tv-personligheten Lilico, eller Ann-Sophie, i ett samtal om Japans utveckling de senaste 30 åren. Hör om hur landets förändrats under de olika kejsarperioderna och möt papporna som bryter mot normen på arbetsplatsen och väljer att stanna hemma med sina barn. Hanna Sahlberghanna.sahlberg@sverigesradio.se

I höst har det gått 30 år sedan Berlinmuren föll. Vid tidigare jubileer har befrielsen från DDR-regimen varit i fokus. I år handlar diskussionen mer om de stora skillnaderna som fortfarande råder mellan västra och östra Tyskland. Möt den svenska fotografen Ann-Christin Jansson som har skildrat DDR-regimen och dess fall. Träffa den tidigare dissidenten Roland Jahn som nu vakar över kvarlevorna efter DDR-diktaturens övervakningsapparat Stasi. Och hör elteknikern Sandy Lehmann i en berättelse som sällan hörs från östra Tyskland, den om den framgångsrika företagaren. Daniela Marquardt, Berlindaniela.marquardt@sverigesradio.se

Den har kallats södra Afrikas värsta naturkatastrof någonsin veckans Radiokorrespondenterna handlar om cyklonen Idais framfart. Natten mellan den 14:e och 15:e mars drog cyklonen Idai in över Moçambique med våldsam kraft. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson var snabbt på plats för att rapportera om översvämningarna och ödeläggelsen i dess spår. I veckans Radiokorrespondenterna, som sänds från Moçambiques huvudstad Maputo, får du möta människorna som fick sina hem bortspolade, kvinnan vars man dödades av ett fallande träd och läkaren som förlöste barn i en översvämmad sjukhussal. Men du får också höra om hjälpen som faktiskt når fram och den solidaritet som en katastrof av det här slaget föder.

Om religion och abort som frågor som förenar främlingsfientliga, EU-kritiska partier i Europa. Om en gladiatorskola för populister i hjärtat av Europa och hat mot feminister i Spanien. I förra veckan samlades anti-abortrörelsen för en internationell konferens i Verona i Italien. Där knöts vänskapsbanden mellan Ungerns och Italiens familjeministrar. I Italien planeras även gladiatorskola för högerkonservativa och populistiska politiker. Det är dags för veckans Radiokorrespondenterna, idag är programmet gjort av Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson.

Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent tillbringade två veckor i Norra Syrien samtidigt som IS sista fäste Baghouz tömdes. Ut ur Baghouz kom IS-kvinnor med sina barn, men också yezidiska före detta sexslavar som 28-åriga Jenna vars make halshöggs framför sina barn och sin fru. Bland överlevarna fanns också 15-åriga Suad, och barnslavar som 11-åriga Jolene och de båda tonårspojkarna Ayman och Jalil. Hör deras förfärande vittnesmål och hör också Cecilia Uddéns uppmärksammade intervju med den så kallade kallade IS-svensken, som påstod att han var ambulansförare och levde ett familjeliv i staden Raqqa där huvuden spetsades på pålar.

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström

Det har gått fem år sedan Colorado som första delstat i USA legaliserade marijuana för fritidsbruk. Vad hände sen? En gång i tiden vallfärdade lycksökare till Colorado i jakten på guld, en era som kom att bli känd som guldrushen. Nu vittnar ivriga entreprenörer om den gröna rushen, där de gör stora pengar på turister som kommer till delstaten för att lära sig mer om industrin och röka marijuana lagligt. Samtidigt har den laglig marijuanan en baksida. Ett argument för att legalisera marijuana i Colorado var att det skulle få bort den svarta marknaden. Istället ser de juridiska myndigheterna hur olika gäng och maffiagrupper etablerat sig i delstaten med mord, utpressning och rån som följd. Sedan har vi alla de människor som använder cannabis för medicinskt bruk, många av dem har sökt sig till Colorado. I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna besöker vi Colorado för att se vilka konsekvenser legaliseringen av Marijuana fått utifrån olika perspektiv. Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se

Storbritanniens utträde ur den Europeiska unionen skapar inte bara splittring i de politiska partierna utan riskerar också att bryta upp hela den brittiska unionen. I Nordirland har sannolikheten för att det ska hållas en folkomröstning om att lämna Storbritannien och förenas med Irland ökat på grund av Brexit. I Skottland driver den regionala regeringen som styrs av skotska nationalister hårt frågan att upprepa folkomröstningen som hölls 2014. Då röstade skottarna för att stanna i Storbritannien men det var före beslutet att lämna EU. Även i västra Wales växer det fram en önskan om att bryta sig loss men än så länge är detta inte en lika stark rörelse som i Nordirland och Skottland.  Programledare och reporter: Claes Aronsson

Radiokorrespondenterna handlar den här veckan om förutsättningen för livet på vår planet: vatten. Följ med till Gaza, Namibia och Thailand där människor på olika sätt tacklar problem kopplade till vattnet. Veckans Radiokorrespondenterna plaskar och porlar och leds av  Asienkorrespondent Peder Gustafsson. Hur klarar människor att ordna dricksvatten i Namibia och Gaza? Vad kan vi göra för att rädda korallrev och mangroveskogar från att dö ut? Och vad händer med vårt kustnära kulturarv när havsnivåerna stiger? Sveriges Radio har en pågående reportageserie som kallas Världens vatten. Det här programmet handlar om just det. Hör reportage av Peder Gustafsson, Cecilia Uddén, Samuel Larsson och Naila Saleem. 

Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer... Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.) Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter. Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans. Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen. Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt? – Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund.   – Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år? – Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar. – Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann. Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig.   Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort.   – Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa.   Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola.   41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen.   För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral.   2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning.   Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn.   – Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga.   Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt  rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt.   Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta.   Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen.   Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten.   Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa.   – Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk.   – Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr.   Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm.   Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness).   Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen.   – Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.    Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem.   Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken.   Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt.   – Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco. När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året. Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker.   Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer.   Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna.   På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser.   Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger.   Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid.   David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika.   David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams. Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat. Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här? – Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund.   – När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.  – Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp? – Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund. – Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det? – Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA. I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken. I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore.   Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där. Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat. Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick. Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent.   På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön.   Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation.   Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden?   Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte. I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick.   Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter.   – Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige? – Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund.   – Men det blev inte så, var låg motståndet?   – Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund.   – Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga?   – Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund. – En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om ”tobacco end-game” i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det? – Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund. – Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden? – Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta.   Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten. Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs.

Vad händer med jämställdheten i Ryssland och Ungern där nationalistiska och konservativa värden tagit allt större plats i samhällsdebatten? Längst ut i Ryssland yttersta utkant Vladivostok finns en nattklubb för enbart kvinnor. I ett pressat vardagsliv blir den ett andningshål där kvinnor kan utbyta erfarenheter.  Följ också med till Budapest där många kvinnor höjer rösten mot premiärminister Viktor Orbáns allt mer konservativa retorik.Samtidigt finns det de som försvarar Ungens ambition att fler barn ska födas i landet. Aron Kuthi är talesperson för den ungerska organisationen Tre prinsar och Tre prinsessor och kallar den nya trenden i Ungern för "modern konservatism". Medverkar: Yulia Gradskova, docent i historia vid Södertörns högskola och Stockholms Universitet och Sara Svensson, statsvetare och lektor vid Högskolan i Halmstad och forskare vid det Centraleuropeiska universitetet, CEU i Budapest.  Programledare: Lubna El-Shanti, korrespondenttraineeProducent: Nina Benner

I slutet av mars håller Ukraina presidentval, ett viktigt val och ett test av demokratin i den unga nationen. Vilka utmaningar finns och hur påverkar kriget och annekteringen av Krim valet? Hör Andrew Wilson, professor i Ukrainastudier vid University College London om de utmaningar som den ukrainska valprocessen står inför. Följ med till östra Ukraina och möt Zhenja som träffades av granatsplitter och nu lever ett svårt liv med en funktionsnedsättning. Vi får också höra ett reportage från Azovska sjön som blivit en militärstrategisk bricka i ett större spel om Ukrainas framtid. Jesper Lindau, Rysslandskorrespondentjesper.lindau@sverigesradio.se

Även denna vecka har Radiokorrespondenterna fokus på klimatet. Vår Östersjökorrespondent har besök Rovaniemi vid Polcirkeln i norra Finland, som är ett mycket populärt resmål. Dagens Radiokorrespondenterna handlar om turismen i klimatförändringarnas spår i Finland och på Svalbard. Allt fler reser till dessa områden för att få uppleva en kall och vit vinter. Men i finska Lappland kom snön i år senare än den brukar och den mörka och våta hösten fick negativa konsekvenser för turismen. Och med tanke på klimatförändringarna kan vädret också i framtiden komma att bli mer oförutsägbart. Så hur tacklar företagen förändringarna?    Programledare och reporter: Erika Gabrielsson Reporter: Jens Möller

Området runt jordens norra pol är den del av världen där klimatförändringarna märks allra mest. Veckans Radiokorrespondenterna sätter fokus på Arktis. Följ med till vad som kallas världens största Arktis-möte där vi träffar forskare, politiker och näringsliv - alla med ett intresse för området, men utifrån lite olika perspektiv. Vi besöker också en av Nordnorges alla fiskodlingar. Norges laxexport omsätter mångmiljardbelopp varje år, men hur påverkas miljön? Medverkande: Line Kjelstrup, programansvarig Arctic Frontiers, Tore Furevik, professor och chef för Bjerknessenteret for klimaforskning, Ine Eriksen Søreide, Norges utrikesminister, Gunnar Guðmundsson, chef för Cermaq i norra Norge, Silje Ask Lundberg, ordförande Naturvernforbundet, Roy Angelvik, statssekreterare hos Norges fiskeriminister och Kristin Færøvik, vd Lundin Norway. Jens Möller, Norge- och Islandskorrespondentjens.moller@sverigesradio.se

Kriget i Jemen är både svårförståeligt och komplicerat. Vissa lider, andra tjänar på kriget. Hur blev det så här, och finns det något hopp om att kriget skall ta slut någon gång? Krig, svält, sjukdomar och fattigdom, är bilden av Jemen - för vanliga människor. Men ett normalt liv med sjukvård, mat och resurser för de som har pengar och kontakter med klanerna.Kriget i Jemen är både svårförståeligt och komplicerat, och är geografiskt väsenskilt.Vissa lider, andra tjänar på kriget. Hur blev det så här, och finns det något hopp om att kriget skall ta slut någon gång? Vår Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström nystar i denna härva av motsägelser som är Jemen, med hjälp av Johan von Schreeb, från Svenska läkare utan gränser och den Jemen-kunniga journalisten Tanja Holm.Om pengars makt, om grannlånders inblandning, om klaners styre, och om det finns något hopp om hur och när kriget kan ta slut.

Följ med vår New York-korrespondent till Washington och träffa en av USA:s utrikespolitiska veteraner i en lång intervju. På 90-talet var Madeleine Albright USA:s FN-ambassadör och senare landets första kvinnliga utrikesminister, och hon är på många sätt fortfarande en tongivande person på den internationella scenen. Nu är hon Sverigeaktuell med boken "Fascism: En varning". Därefter reser vi till gränsen mellan delstaterna Iowa och Nebraska. På en vapenmarknad träffar vi flera av president Donald Trumps anhängare som berättar om sin syn på hans presidentskap och deras förhoppningar på de återstående två åren av mandatperioden. Programledare: Fernando AriasProducent: Viktor Mattsson

I dagens program tar vi upp föräldraskapet i Ryssland och synen på familjen. Gäster: Vidar Vetterfalk, Män för jämställdhet och Olga Persson, Unizon. Dessutom checkar vi av dagens läge med Marias vikarie Johanna Melén som inte bara tar hand om krukväxterna i Moskvalägenheten utan framför allt bevakar Ryssland och de närliggande länderna för Sveriges Radios publik över sommaren. Programmet är en repris från augusti 2018. Programledare: Maria Persson LöfgrenBisittare: Joanna Kurosz. Producent: Jon Jordås

Traditionell indisk dans, mango-lassi, religiösa spänningar och världens sämsta luft. Allt detta diskuteras i Margita Boström eget specialprogram med inriktning på just Indien. Här kan du se en video med dagens dansuppvisning i studion! Gäster: Per J Andersson, författare, journalist och Indienkännare Henrik Chetan Aspengren, forskare på utrikespolitiska institutet och expert på hindunationalismen Usha Balasundram, danslärare samt Sofia Balasundram, dansare Hans-Christen "HC" Hansson, professor i luftföroreningar på Bolincentret vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från augusti 2018. Programledare: Margita BoströmProducent: Minna Grönfors

Brexit, flyktingfrågan, samt vem som ska bli ny ordförande för EU-kommissionen. Hur ska Theresa May lyckas med det omöjliga: att få brexitavtalet godkänt i det brittiska parlamentet? Den frågan får sitt svar i veckans Radiokorrespondenterna. Där träffar vi också Tony Connelly – nordirländsk reporter som fick brittiska toppolitiker att rasa sedan han snott det största brexitscoopet framför näsan på de brittiska journalisterna. Vi frågor oss också om det blir något av EU:s nya asylsystem och om en ganska oerfaren lågmäld tysk kan bli EU-kommissionens näste ordförande. Radiokorrespondenterna med Andreas Liljeheden i Bryssel.

Radiokorrespondenterna från Tyskland om slutet på en era när Angela Merkel efter 18 år slutar som kristdemokraternas partiledare. Vad hon har betytt för Tyskland, vilka förändringar som väntar och vad som förväntas av hennes efterträdare är frågor som vi diskuterar med våra gäster på en bar i Berlin. Medverkande: Dan Ekholm, Berlinkorrespondent finska Yle samt Dominik Rzepka, politikreporter tyska ZDF.

Sydkorea har blivit en stor musik exportör. Dels vinner sydkoreanska instrumentalister den ena internationella tävlingen efter den andra. Dels är k-popen numera en världsomspännande succé. De senaste decennierna har Sydkorea, Kina och Japan varit en tillväxtmarknad för klassiska instrumentalister. Särskilt de senaste åren har sydkoreanska musiker vunnit tävling efter tävling. Men även på publiksidan är öst asiater stora fan av klassisk musik och ibland talas det om att det är asiater som håller intresset för klassisk musik vid liv när publiken i västvärlden blir äldre. I Radiokorrespondenterna medverkar bland andra Lee Hyun Bin som är femton år och spelar klarinett. Artonåriga Jung Yae Jin hoppas också på att få spela i en orkester utomlands, även hon är klarinettist. Professor Kim Nak Gu som undervisar i klarinett på Seokyunguniversitetet i Seoul pratar om föräldrarnas inflytande på barnens musikaliska utbildning. På Seoul Arts High School visar biträdande rektorn Choi Beom Cheol runt och berättar om skolans verksamhet. Stefan Forsberg konserthuschef på Stockholms konserthus ger sin syn på asiaternas betydelse för den klassiska musiken av idag. Det är inte bara inom den klassiska musiken som sydkoreanerna excellerar. Den koreanska popen har blivit mycket populär de senaste åren och världens största band just nu är koreanska BTS. Angelina Foss som är kreativ chef på Zanybros som bland annat producerar musikvideor berättar om k-popens ställning internationellt. Jimmyn Parc är forskningsassistent vid Seouluniversitetet och föreläsare vid Institut d'Etudes Politiques de Paris. Han menar att Sydkoreas inställning till globalisering och digitalisering är orsaken till att k-popen blivit så populär och de facto gått om sin företrädare: den japanska popen. Slutligen Gyu Tag Lee som undervisar i antropologi och musik på George Mason universitetet i Seoul förklarar varför musikbranschen attraherar unga sydkoreaner.

Singapore, ett av Asiens minsta länder men en maktfaktor som påverkar livet i hela Sydostasien. Hur landet gått från fattigt utvecklingsland till ekonomisk stormakt, berättar Peder Gustafsson. I veckans radiokorrespondenterna tar vi reda på hur Singapore har tagit en allt större plats när det handlar om ekonomi, teknik och innovationer i Sydostasien. Svenska LISA ENCKELL, som beskrivs som en digitalnomad, säger att det är i Singapore man måste vara om man vill ha en chans att konkurrera om marknadsandelar i Sydostasien som är världens snabbast växande ekonomi.Asienkorrespondenten PEDER GUSTAFSSON har träffat Sveriges ambassadör NICLAS KVARNSTRÖM och CECILIA OSKARSSON från Svenska Handelskammaren. Men även Singapores strategiska läge påverkar framgången enligt historikerna KWA CHONG GUAN och SENG GUO QUAN. JAQUELINE TAN jämför utbildningssystemet i Sverige och Singapore, och älskar återvinningssystemet i Sverige och tar gärna till sig ordet "lagom".

Under veckan har det oljerika Xinjiang vid Sidenvägen åter varit i omvärldens fokus. Flera länder har i FN krävt att Kina ska frige upp till över en miljon uigurer från omskolningsläger där. Men kinesiska myndigheter hävdar att lägen är arbetsträningscenter och nödvändiga för att förebygga religiös extremism och terror från den uiguriska självständighetsrörelsen. Hanna Sahlberg har dykt ner i sitt korrespondentarkiv. För tolv år sedan läste uiguriska studenter diskriminerande jobbannonser på kinesiska, och drömde om arbete utomlands. I dag har en del av dem i stället anställning inom övervakningsindustrin i Xinjiang där arbete och religion fortsätter att stå i centrum för en djup etnisk konflikt.

Kan man köpa en BH i Kairo utan att bli trakasserad av försäljaren? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och P3:s Palmira Koukkari Mbenga om framgångar och bakslag för kvinnorna i Egypten. Nya lagar förbjuder sextrakasserier i Egypten. Samtidigt har flera aktivister som kämpar mot sexbrott gripits på senare tid. Möt Noha al Ostaz, den första kvinnan i Egypten som fick en man fälld för sextrakasserier för tio år sen, och Gehad Rawi, som nyligen lyckades hävda sin rätt gentemot en man som trakasserade henne.  Hör också feministen Mozn Hassan, och om Amal Fathey som dömdes till fängelse för en video där hon ber sitt land och dess sextrakasserare dra åt helvete.

Om Afrikas fallna Berlinmur - den öppnade gränsen mellan Etiopien och Eritrea. Glädje och återförening, men också allt fler eritreaner som nu tar chansen att fly. Hur kommer freden att påverka diktauren Eritrea?

Marocko är ett av del länder som stoppar flyktingar som annars skulle ta sig till Eúropa. Vår sydeuropakorrespondent Margareta Svensson har varit där. Marocko är en av EU:s viktigaste samtalspartners i försöken att stoppa migrationen til Europa och Spanien. Men samarbetet möter också skarp kritik från organisationer som anser att Marocko är en olämplig partner.

Förhoppningsfulla walesare och oroliga svenskar samtalar med vår Londonkorrespondent Claes Aronsson om Storbritanniens utträde ur EU nästa år. En majoritet av väljarna i Wales röstade ja till Brexit. Åsa Malmsten, svensk musikproducent, boende i Wales, och Elisabeth Roth, svensk honorärkonsul i Cardiff är båda kritiska till Brexit. Men ekonomiprofessor James Foreman-Peck, vid universitetet i Cardiff, är positiv, och pubägaren Wayne Morgan i Merthyr Tydfil, vill lämna EU så fort som möjligt. Hör dem i veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har besökt bland annat Nederländerna och Danmark, som brukar hamna i topp på rankinglistor om den bästa vården i Europa. En sådan lista är Euro Health Consumer Index som bland annat professor Arne Björnberg står bakom. Johan Bergendorff träffar honom i ett väntrum i Serbiens huvudstad Belgrad. Programmet synar också var korruptionen är värst och hur fattiga Makedonien kunnat klättra så snabbt i rankingen tack vare ett nytt vårdbokningssystem.

Vilken väg ska Demokraterna välja, den åt vänster eller den åt mitten? Efter det misslyckade presidentvalet för två år sedan står nu de amerikanska Demokraterna inför ett historiskt vägval; ska man välja att gå till vänster eller hålla sig nära mitten? Vad vill väljarna och vad vill partiet? Och så tar vi farväl av två amerikanska storstjärnor. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind gästas av journalisten och författaren Karin Henriksson, sedan länge bosatt i USA och som har lång erfarenhet från amerikansk politik.

Det svenska valet är över, nu står Danmark snart på tur och partierna rustar för valrörelse. Samtidigt krackelerar gamla allianser och ett politiskt landskap bortom blockpolitiken börjar skönjas. Hör Sveriges Radios korrespondent David Rasmusson reda ut begreppen i dansk politik tillsammans med statsvetaren Thea Wiborg.

Länge leve oljan - men hur länge? Det rika Norge har en oljefond värd motsvarande över 9 000 miljarder svenska kronor, och därtill väldiga mängder ännu orörd olja och gas. Fast nu höjs fler röster för att Norge skall ta ansvar för fossila utsläpp även i länder dit olja exporteras. De stora oljerikedomarna i Norge är inte bara till glädje, utan också ett klimatbekymmer. Vår Norgekorrespondent Jens Möller har besökt oljeplattformen Edvard Grieg i Nordsjön, dit runt 100 000 fat olja väller upp från havsbotten varje dag. Den unge processteknikern Tom Grenasberg ser en lång jobbkarriär framför sig. Ett bra och priviligerat arbete, anser sjuksköterskan Gry Blikeng på plattformen. Olje- och energiministern Terje Søviknes är mycket optimistisk inför Norges framtid, efter några tunga krisår för olje- och gasindustrin. Men Bård Vegar Solhjell, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF Norge, ser framtida problem, när klimathotet från fossila bränslen växer och kritiken likaså för Norges export. Flera kräver nu att Norge tar ansvar för sin stora export av just fossila bränslen.

Sommaren 1988 har kallats för den Östtyska rocksommaren. Då arrangerades, första gången i det kommunistiska DDR, stora utomhuskonserter med världsartister från väst.  I Radiokorrespondenterna berättar Joel Wendle om spelet bakom Bruce Springsteen-konserten. Hör också Karin Hållsten om de migranter som tagit sig till Spanien nu när Italien stängt sin hamnar,  Johanna Melén om förslaget om höjd pensionsålder som orsakat protester i Ryssland och Sara Sundberg om Britterna som passar på att köpa hus i Frankrike innan Brexit blir verklighet.Programledare Nina BennerProducent Marie-Caroline Bivér 

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström

Resor, stress och faror. Fantastiks möten, miljöer och mat från världens alla hörn. Om vardagen som korre. Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo), Alice Petrén (Migration), Margareta Svensson (Paris), Johanna Melén (Östeuropa) och Erika Gabrielsson (Helsingfors).

Några av våra välkända och uppskattade röster åker nu hem efter år på resande fot. Hör deras starkaste minnen från fält och vardag som utrikeskorrespondenter. Medverkande: Jan Andersson (Bryssel), Margita Boström (Bangkok), Maria Persson Löfgren (Moskva) pratar erfarenheter med Caroline Salzinger.

Dystopi är ordet för dagen, men hur går det för världen egentligen? Hur går det till exempel med de globala utvecklingsmålen om att utrota hunger och fattigdom, eller strävan efter en fossilfri värld? Är vår bild av världens utveckling fortfarande skev? Medverkande: Johan Bergendorff (Global hälsa), Samuel Larsson (Maputo), Hanna Sahlberg (Peking) och Jens Möller (Norge och Island).

50 år efter studentrevolterna 1968 - är dde unga på väg att ta över igen? En ny generation tar sig in i politiken i världen. Och businessen... Medverkande: Palmira Koukkari Mbenga (Ungt perspektiv), Lotten Collin (Bogotá), Johan-Mathias Sommarström (Istanbul), Daniela Marquardt (Berlin) och Claes Aronsson (London).

Har övervaknings-samhället gått längre än Orwell kunde fantisera om? Kina ligger i framkant och många vill ta efter. Medverkande: Hanna Sahlberg (Peking) och Jan Andersson (Bryssel).

Caroline Salzinger i samtal med våra nya korrespondenter på väg ut i världen Jesper Lindau (Moskva), Peder Gustafsson (Bangkok), Andreas Liljeheden (Bryssel) och Lubna El-Shanti (Trainee).

Antalet människor i världen som flyr eller migrerar är fortsatt rekordhögt. Många är på jakt efter ett bättre liv. Är det migrationsströmmarna som förändrar världen de närmsta årtiondena? Vad finns de unga och vart ska de hitta jobb? Medverkande: Alice Petrén (Migration), Samuel Larsson (Maputo), Cecilia Uddén (Kairo), Palmira Koukkari Mbenga (Ungt perspektiv), Daniela Marquardt (Berlin) och Margareta Svensson (Paris).

Det är inte bara i Sverige som #metoo-rörelsen har väckt uppmärksamhet. Hör om hur jämställdhet har blivit ett brännande ämne världen över - och inte.  Medverkande: Lotten Collin (Bogotá), Margita Boström (Bangkok), Johan-Mathias Sommarström (Istanbul), David Rasmusson (Danmark), Kajsa Boglind (Washington) och Naila Saleem (Kultur).

Starka krafter vill vinna dragkampen om att påverka oss, och nationsgränser är inga hinder. Inte minst inför ett val. Vem kan man egentligen lite på? Ett samtal på Kulturhuset i Stockholm. Start 17:15 Programledare Sara Stenholm Pihl i samtal med Johanna Melén (Östeuropa), Maria Persson Löfgren (Moskva), Claes Aronsson (London), Johan Bergendorff (Global hälsa), Fernando Arias (New York) och Beatrice Janzon, utrikesreporter. Plats: Hörsalen, plan 3.

Försvarssamarbeten, migration, drömmar om gemensamt G20-medlemskap hur fruktsamt är egentligen det nordiska samarbetet? Start 16:15. Jens Möller (Norge och Island), Erika Gabrielsson (Helsingfors) och David Rasmusson (Danmark). Programledare: Magnus Thorén. Plats: Klarabiografen, plan 2.

Hur blir man korrespondent egentligen? Hör tips och lärdomar från de som fick chansen till drömjobbet - våra unga korrespondent-trainees. Start 16:15. Utrikeschef Ginna Lindberg i samtal med Sveriges Radios Korrespondenttrainees Nivette Dawod, Hewa Abdelzadeh och Filip Kotsambouikidis samt mentorn och mellanösternkorrespondenten Johan-Mathias Sommarström. Vi presenterar också vår nya Korrespondenttrainee Lubna El-Shanti. Plats: Sveriges Radios lilla scen, plan 4.

Är det som brukar kallas "liberal demokrati" på väg ut? Varför går den starke mannen hem på så många håll i världen i dag, och vad händer med synen på mänskliga rättigheter? Start 16:15. Maria Persson Löfgren (Moskva), Margita Boström (Bangkok), Cecilia Uddén (Kairo), Samuel Larsson (Maputo), Kajsa Boglind (Washington) och Alice Petrén (Migration). Programledare: Helena Groll. Plats: Sveriges Radios stora scen, plan 4

Kina är på väg att bli den ledande ekonomin i världen med stora investeringar utomlands. Radiokorrespondenterna i ett samtal med utgångspunkt i en reportageserie om Kinas ökande inflytande i världen. Start 16:15. Hanna Sahlberg (Peking), Fernando Arias (New York), Johan Bergendorff (Global hälsa), Lotten Collin (Bogotá) och Naila Saleem (Kultur). Programledare: Pablo Dalence. Plats: Studion, plan 0.

23/8 samlas Sveriges Radios 23 korrespondenter i Stockholm. Programmet bjuder på 16 olika samtal och programpunkter, på sex olika scener. Kom och lyssna på plats, med fri entré, eller här i podden. 16:00 inleds det hela med att Ekots utrikeschef Ginna Lindberg presenterar Nordens största korrespondentnät. Plats: Hörsalen, plan 3

Vad ska man tänka på som utbytesstudent i New Delhi? Är det ok att semestra i diktaturer som Thailand? Det rasslade in spännande frågor till dagens program - här hör du svaren. Här är recepten på veckans drycker som vi använt i programmen: Lime soda, Thailand: Pressad lime, mycket is, sodavatten och sockerlag (eller saltlag om du vågar) Lassi, Indien: Naturell yoghurt eller indisk curd, mortlad kardemumma, honung eller salt, mango eller annan frukt, kanske saffran. Dekorera med krossade kardemummakärnor och hackade pistagenötter. Te, på myanmariskt vis: Assam-te eller annat svart starkt te.  Grunda i botten med lite kondenserad mjölk och häll på teet. Sitt på en plaststol och njut.   Programledare: Margita Boström Bisittare: Brittis Edman, Amnesty International och Per J Andersson, journalist och författare.Producent: Minna Grönfors

Idag blir det special om Burma/Myanmar. Vart är utvecklingen på väg efter lång tid av militärdiktatur? Dessutom tar vi upp de våldsamma och extremistiska inriktningar som finns även bland munkarna. Gäster: Axel Kronholm, journalist och Burmakännare Niklas Foxeus, religionshistoriker Joakim Kreutz, statsvetare

Traditionell indisk dans, mango-lassi, religiösa spänningar och världens sämsta luft. Allt detta diskuteras i Margita Boström eget specialprogram med inriktning på just Indien. Här kan du se en video med dagens dansuppvisning i studion! Gäster: Per J Andersson, författare, journalist och Indienkännare Henrik Chetan Aspengren, forskare på utrikespolitiska institutet och expert på hindunationalismen Usha Balasundram, danslärare samt Sofia Balasundram, dansare Hans-Christen "HC" Hansson, professor i luftföroreningar på Bolincentret vid Stockholms universitet.

Svenskarnas turistparadis, men också ett land som i drygt fyra år styrts av militären. Idag blir det Thailandspecial med särskilt fokus på kvinnans roll i det thailändska samhället. Gäster: Anders Engvall, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på Thailand. Jesper Bengtsson, författare och Thailandkännare. Sutip Austad, odlare, entreprenör och kokboksförfattare. Natasha Webster, kulturgeograf Programledare: Margita BoströmProducent: Minna Grönfors

I dagens program tar en panel emot lyssnarfrågor om Ryssland, Ukraina, Georgien mm. Mångårige journalisten Stig Fredriksson och Gudrun Persson från FOI tar emot lyssnarnas frågor om allt som rör Ryssland och intilliggande länder - om vardagsliv, politik, försvar, sociala frågor med mera. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Jon Jordås

I onsdagens program blickar vi bakåt en smula. Och framåt. När Maria Persson Löfgren nu ska lämna sitt uppdrag som Moskvakorrespondent så innebär det förstås ett bokslut över tiden som varit. Till sin hjälp har hon Sten Sjöström som också har mycket att sammanfatta. Men framtiden då? Jesper Lindau tar över Rysslandsbevakningen, vad ser han fram emot? Skribenten och matbloggaren Margit Richert har en stor skara följare på sina sociala medier som fått läsa om hennes och makens tidigare vistelse i Georgien. Allt var toppen - maten, naturen, människorna. Men varför lämnade de plötsligt landet? Medverkar gör också David Lindahl, IT-expert på FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut. Han pratar om de cyberattacker som pågick under Georgienkriget 2008. Bisittare är Joanna Kurosz, journalist. Och Johanna Melén, Marias vikarie, är med från Moskva. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Jon Jordås

I dagens program tar vi upp föräldraskapet i Ryssland och synen på familjen. Gäster i tisdagens program med tema Ryssland och föräldraskap och familj är Vidar Vetterfalk (Män för jämställdhet)  och Olga Persson (Unizon). Bisittare är journalisten Joanna Kurosz. Dessutom cjeckar vi av dagens läge med Marias vikarie Johanna Melén som inte bara tar hand om krukväxterna i Moskvalägenheten utan framför allt bevakar Ryssland och de närliggande länderna för Sveriges Radios publik över sommaren. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Jon Jordås

Det är dags för vår korrespondent i Moskva att sända sin egen talkshow under en vecka. I veckans första program tar vi upp musiklivet i Ryssland och Ukraina. Gäster är musikern  Eugene Wolynsky som översätter låttexter och framför musik - även för oss i studion. Dessutom Greg Goldenzwaig som arrangerar och promotar musik i Skandinavien och Ryssland. Vilka möjligheter och eventuella svårigheter finns i detta? Och så gör vi en koll hos Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén - vad kokar just idag i det område vi älskar att berätta om? Maria Persson Löfgren har under de fem senaste åren som stationerad i Moskva bevakat Ryssland och de tolv intilliggande länderna.   På torsdag kan du ställa din egen fråga till Maria - ring på vår telefonsvarare på 08 784 39 51 eller skicka e-post till korrespondenterna@sverigesradio.se.   Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Jon Jordås

I veckans sista program med Radiokorrespondenterna får publiken fråga Cecilia vad de vill - om henne, om HBTQ, om Mellanöstern. Förutom frågor till Cecilia om allt från hennes arbete till om HBTQ-livet i Mellanöstern berättar Palmira Koukkari Mbenga, P3s ungkorrespondent, om begreppet pink washing i Israel. Och Anahita Amirpour, narkossköterska, om hur hon upplevde Kairo som HBTQ-person. Apollo Asplund, författare och dansare, är bisittare. Programledare: Cecilia UddénProducent: Fabian Asserbäck

I veckans tredje program från Kulturhuset Stadsteatern på HBTQ-tema tar Cecilia upp kvinnors och ickebinäras situation i regionen. Vi möter Trifa Shakely, socionom och redaktör, som engagerat sig i frågan om kvinnor i HBTQ-världen i många år. Iman Al-Ghafari, författare och akademiker, lämnade Damaskus 2012 för ett liv i Europa. Hör hennes erfarenheter som lesbisk kvinna i Mellanöstern och om hennes studier i frågan. Ays Alayat är stadsplanerare med rötter i Istanbul. Hur jämför Ays Istanbul och Stockholm som ickebinär? Apollo Asplund som studerade böglivet i bland annat Syrien finns med vid Cecilas sida även idag! Programledare; Cecilia Uddén.Producent: Fabian Asserbäck.

I dagens direktsända program från Kulturhuset Stadsteatern ställs frågan till en panel av sakkunniga. Idag pratar vi om religion och HBTQ, om skuld och straff. Cecilia har träffat en ung man i Kairo som är troende och studerar vid det anrika Al Azharuniversitetet och trots att han levt med en man i flera år, inte vet hur han ska få ihop det med att vara bög och tro på gud. Till scenen i Kulturhuset Stadsteatern kommer en präst, en islamolog, och en representant för judiska församlingen för att tala om saken. Dessutom får vi besök av fotografen Elisabeth Ohlsson Wallin som för ett par år sedan gjorden en kontroversiell fotoutställning med HBTQ-tema på heliga platser i Jerusalem. Två tjejer som kysser varandra på Jesu grav - får man göra så?  Gäster: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.Lars Gårdfeldt: präst, doktor.Aron Verständig, ordförande Judiska församlingen i Stockholm.Elisabeth Ohlsson Wallin, fotograf.Naz Shoval, ung aktivist och musiker.   Programledare: Cecilia UddénProducent: Fabian Asserbäck

Cecilia Uddén inleder Europrideveckan med ett program om gaycation i Mellanöstern - då och nu. Sverige firar prideveckan - med regnbågsflaggor i köttdisken på snabbköpet, på bussar och reklampelare för allt från resebyråer till myndigheter. Till och med försvarsmakten skiftar från kamouflage till regnbåge. Men i Mellanöstern, där Cecilia Uddén normalt bor, kan man hamna i fängelse om man vecklar ut en regnbågsflagga under en konsert. Om HBTQ i Mellanöstern handlar Radiokorrespondenterna denna vecka. Bisittare är Fredrik Apollo Asplund, också känd som Dr Bög, som i dagarna kommer ut med sin bok "Fröding dansade inte på gayklubb i Damaskus men det gjorde jag." Vi pratar idag om gaycation - bögsemester - nu och då. Om Oscar Wilde, Jean Genet och Andre Gide som på sin tid flydde från ett bigott Europa för att åka på ett slags kolonial gaycation i Nordafrika och Mellanöstern. Gäster: Apollo Asplund, Roger Wilson, Agri Ibrahim. Producent: Fabian AsserbäckProgramledare: Cecilia Uddén

I dagens program kunde lyssnarna ringa in och ställa frågor om 1918. Kloka frågor fick kloka svar. Klokskapen i studion svarade  idéhistorikern Sverker Sörlin, journalisten Ulrika Knutson och Klas-Göran Karlsson, professor i historia, för.  Programledare Gunnar Bolin.Producent Daniel af Klintberg.

Serien om året 1918 fortsätter. I dag om matsituationen, kvinnorörelsen och spanska sjukan. Gäster är professorn och författaren Yvonne Hirdman och nationalekonomen Therese Nilsson. Ransoneringstider 1918 ransonerades många livsmedel, socker, mjöl, potatis, kött och andra basvaror. Hur klarade folk sig? Om detta och om rösträttsfrågan ska Yvonne Hirdman, professor i genushistoria och författare berätta.   Spanska sjukan  Tusentals personer dog i sviterna av den spanska sjukan, en av de värsta epidemier som drabbat Sverige. Men varifrån kommer namnet spanska sjukan och och vilka blev de ekonomiska följderna av epidemin? Gäst är nationalekonomen Therese Nilsson.  Vad stod det i tidningen? Rigmor Ohlsson bläddrar i digitaliserade tidningsarkiv och fångar upp smått och stort ur dagstidningarna 25 juli 1918. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Daniel af Klintberg   OBS!!! Och i morgon är det telefonväkteri om året 1918 där du kan ställa frågor till Gunnar och hans kunniga panel. Redan nu kan du mejla din fråga till korrespondenterna@sverigesradio.se eller läsa in den på telefonsvarare 08-784 39 51.

Idag fortsätter Gunnar Bolin att vända och vrida på händelser kopplade till årtalet 1918. Dagens gäster är Cecilia Düringer (P3 Historia), Ingmar Karlsson (författare och f.d. diplomat) och Lina Sturfelt (historiker). Minoriteter i Europa Hur påverkades Europas minoriteter av första världskriget och de efterföljande fredsvillkoren? I boken "De små folkens historia" berättar Ingmar Karlsson om Europas minoriteter, om kända sådana som till exempel bretoner och korsikaner och om mer okända, som kasjuber karaimer torbesjer goraner och pomaker för att nämna några. Kriget som föreställningsvärld I sin bok "Eldens återsken" skildrar Lina Sturfelt hur svenska föreställningar formades om krig, neutralitet och modernitet från krigsutbrottet 1914 till några år in på 1930-talet.  Vilken roll spelade veckopress? Hur lätt var det att få korrekt information för allmänheten under kriget? Vad stod det i tidningen?   Rigmor Ohlsson har grottat ner sig i Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets arkiv från den 24 juli 1918. Skrevs det om annat än krig, epidemier och potatisransonering? Programledare: Gunnar Bolin Producent: Daniel af Klintberg

I dagens radiokorrespondenterna får ni följa med till sommaren 1918. Vad stod det om i tidningarna? Hur påverkade första världskrigets sista sommar Sverige? Vilka var de stora frågorna i politiken? 1918 - ett avgörande år Första världskriget som fortfarande pågick sommaren 1918 hade varit grymmare och krävt fler dödsoffer än något annat krig i Europa. Fortfarande i juli kunde man inte förutspå vem som skulle vinna kriget. Inte heller visste man att influensan som drabbat kontinenten, den spanska sjukan, skulle addera dödstalen på det sätt som den gjorde - bara i sverige dog knappt 40.000 människor i den värsta pandemin världen skådat sedan digerdöden. Allmän rösträtt 1918 var också året som Demokrati på allvar började att få fäste i de gamla europeiska staterna. Sverige fick det året allmän rösträtt för alla män, men den fulla rösträtten för alla, dvs även för kvinnorna, var en av tidens mest brännande politiska frågor. Och det var 1918 som grogrunden för den kvinnliga rösträtten lades.  Cecila Düringer, historielärare och programledare för podden P3 Historia gästar studion tillsammans med Per T Ohlsson, skribent på Sydsvenska Dagbladet och författare till boken 1918 - året då Sverige blev Sverige. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Daniel af Klintberg

Kulturkorrespondenten Naila Saleem och panelen fick frågor om bland annat kulturjournalistik och pakistanska kläder men också om överklass som kulturskapare. Naila Saleem svarade på dina frågor tillsammans med panelen som bestod av författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood samt Mikael Timm, kulturjournalist och författare. Programledare: Naila SaleemProducent: Minna Grönfors

Valet i Pakistan närmar sig och läget är mycket osäkert när det gäller valutgången. I dagens program dyker Naila Saleem med gästerna ner i pakistansk politik och landets rika kulturarv. Valet i Pakistan  Pakistanier går till valurnona om en vecka och det politiska läget är mycket osäkert. Forskaren Henrik Chetan Aspengren berättar varför valet är viktigt och vilka som är de stora valfrågorna. Med i programmet är även Sveriges ambassadör i Islamabad, Pakistan, Ingrid Johansson. Hon berättar bland annat om stämningen på plats en vecka före valet.  Kadafi Zaman greps i samband med demonstration Det senaste året har rapporterna om gripna journalister, bloggare och aktivister varit många. Bara i fjol höstas anmäldes 300 nya fall av försvinnanden till den kommission som utreder frågan i Pakistan. Norska TV2:s medarbetare Kadafi Zaman greps i fredags när han bevakade en demonstration i norra Pakistan. I dagens program berättar han vad som hände och hur han blev frisläppt. Kulturarvet i Pakistan I Pakistans näst största stad Lahore rustar man upp den gamla stadskärnan Walled City of Lahore. Naila Saleem frågar den Lahorefödda författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood bland annat vad han säger om pakistaniernas nyfunna intresse för sitt kulturarv. Programledare: Naila SaleemProducent: Minna Grönfors

Frankrike öppnar Louvre-filial i Abu Dhabi och Kina vill med film påverka bilden av det egna landet. I dag pratar vi om hur man jobbar med soft power mellan länder. Louvre i Mellanöstern Frankrike är ett av de främsta länderna för att använda soft power enligt Soft Power Index. När det gäller Louvrens filial i Abu Dhabi har Frankrike inte bara sålt ett museum utan också hur man bygger upp en kulturell infrastruktur - på franskt vis. Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson förklarar hur Frankrike har anammat den mjukare typen av politiskt maktmedel.  Är det Abu Dhabi eller Frankrike som är den största vinnaren? Med för att diskutera finns även Rouzbeh Parsi, forskare vid Lunds universitet och vid Utrikespolitiska institutet. Kina lär sig av Hollywood? Den kinesiska koncernen Wanda köpte för sex år sedan upp en stor del av biograferna i USA, även SF i Sverige ägs av Wanda. Kina lär sig hur man berättar en historia så att hela världen vill lyssna och har pengarna och marknaden att visa den på. Det hänger samman med landets satsning på att sprida bilden av det egna landet. Naila Saleem pratar med sinologen och kritikern Göran Sommardal om Kinas utveckling inom tex film.  Kultur som en del av utvecklingsbiståndet Emma Emitslöf är internationell projektsamordnade på Selam. Hon arbetar med kulturella biståndsprojekt framförallt i afrikanska länder, som högaktuella Etiopien. Hur arbetar man med kultur som ju helst ska vara fri från måsten när den är en del av en större plan? Programledare: Naila SaleemProducent: Minna Grönfors

Kulturkorrespondent Naila Saleem har hela världen som sitt arbetsfält. I sin första Radiokorrespondenternas talkshow frågar hon gästerna: vad är kultur? Har kulturbegreppet förändrats över tid? Finns det en specifikt svensk kultur? Programmet gästas av idéhistorikern Staffan Bergwik, konstnären Saadia Hussain, kulturrådet Nina Röhlcke samt Cecilia Blomberg, programchef för Kulturnytt och P1 Kultur på Sveriges Radio. Programledare: Naila SaleemProducent: Minna Grönfors

Lyssnarna ringde in och frågade om allt från japanska gravar till religionen i Kina. David Carlqvist och Ekots utrikesredaktör Anders Ask svarade även på frågorna som hade kommit in på röstbrevlådan under veckan. Programledare: David Carlqvist och Anders AskProducent: Jon Jordås

Kina har bekämpat fake news betydligt längre än Västvärlden. Varför? I dagens Carlqvist i P1 om fake news, censur, övervakning och sociala medier i Kina. Hur möter vi problematik såsom påverkansoperationer och falska nyheter, och vem kontrollerar egentligen vår yttrandefrihet här i Västvärlden? David Carlqvist får sällskap av säkerhetsrådgivaren Joakim Brandberg, journalisten och kinakännaren Ola Wong samt Martin L. Fällman som arbetar som Protection Officer på Civil Rights Defenders. Programledare: David CarlqvistProducent: Jon Jordås

I dagens program med David Carlqvist blir det fokus på handelskriget mellan USA och Kina. Carlqvist med gästerna reder ut vad tullbråket egentligen handlar om. Rättvisa eller orättvisa tullar? President Donald Trumps argument för högre tullar är den ekonomiska orättvisan som USA har fått lida av. Har det tidigare upplägget varit orättvist? Blir det bättre eller sämre för amerikanerna nu när USA inför högre tullar mot Kina till ett värde av 50 miljarder dollar? Kinas otroliga ekonomiska tillväxt  Vi ska också prata om hur Kina hamnade där Kina är idag. Vad är egentligen anledningen bakom landets remarkabla tillväxt de senaste decennierna? David Carlqvist gästas av nationalekonomen Stefan de Vylder, Christer Ljungwall, professor i nationalekonomi vid Pekings univeristet i Shenzhen samt Kristina Sandklef, ekonom med inriktning på Kina. Programledare: David CarlqvistProducent: Jon Jordås

I dagens program diskuterar David Carlqvist några av allra mest brännande säkerhetspolitiska frågor i Asien tillsammans med gästerna i studion. Koreakonflikten på nära håll Nordkoreas ledare Kim Jong-Un lovade bara för en månad sedan att arbeta för total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Men hur är det egentligen? Generalmajor Mats Engman har varit chef för den svenska styrkan i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea – han ska bland annat berätta om sina intryck därifrån. Läget mellan Kina och Taiwan  Vi ska också tala om det militära läget mellan Kina och Taiwan – är det över huvud taget möjligt att på sikt förhindra en väpnad konflikt? I studio även John Rydqvist som är ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han har specialiserat sig inom försvars- och säkerhetspolitik i Asien. Programledare: David CarlqvistProducent: Jon Jordås

I Makedonien livnär sig personer på att skapa falska nyheter som sprids över världen. I USA oroar sig experter för att mellanårsvalet i höst kommer utsättas för nya påverkansförsök från utlandet. Radiokorrespondenterna handlar denna vecka om hur demokratiska val allt oftare utsätts för påverkansförsök från omvärlden. Östeuropakorrespondent Johanna Melén möter Mirko Ceselkoski i Makedonien. Han skryter med att hans falska nyheter hjälpte president Donald Trump till makten.Claes Aronsson, korrespondent i Storbritannien, rapporterar från Irland där utländska intressen försökte påverka folkomröstningen om abort i maj genom sociala medier. I Washington träffar vår korrespondent Kajsa Boglind analytikern Brittany Baulieu på Tankesmedjan German Marshall Funds. Baulieu menar att alltför lite gjorts för att skydda mellanårsvalet i november från inblandning från Ryssland och andra länder. Följ också med vår Kinakorrespondent Hanna Sahlberg på lägenhetsvisning vid gränsen mellan Kina och Nordkorea, där investerare vädrar morgonluft. Programledare Nina Benner

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström

Donald Trump gick till val på att genomföra en tuffare migrationspolitik och på många sätt har han infriat sina löften. Doris Reyna Landaverde hör till dem som snart måste lämna landet. Vid sidan av det omdebatterade inreseförbudet har Trumpadministrationen också upphävt uppehållstillstånden för hundratusentals människor. Vår New York-korrespondent Fernando Arias har träffat en av dem, städerskan Doris Reyna Landaverde från El Salvador. Hon har haft tillfälligt uppehållstillstånd i USA i 18 år. Radiokorrespondenterna berättar också om det kriminella gänget MS13, som på senare tid har blivit ett viktigt argument för en hårdare amerikansk migrationspolitik.  Sveriges Radios USA-korrespondent Fernando Arias, stationerad i New  York,samtalar med Kajsa Boglind, USA-korrespondent baserad i Washington, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent och Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent med ungt perspektiv, om gängvåldet, dess konsekvenser och vad egentligen MS13 är.

Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien för tio år sedan, men det vill inte Serbien acceptera. Konflikten hindrar båda länderna från att gå med i EU. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Johanna Melén, tar i med oss till bland annat Belgrad, Pristina och Mitrovica, och vi får höra både politiker och vanliga människor i regionen berätta om hur konflikten påverkar dem. I studion finns Roland Kostic, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet, som hjälper oss att reda ut begreppen.

I år är talet 100 viktigt i Östersjöregionen: I Finland uppmärksammas det att det har gått hundra år sedan inbördeskriget, medan grannländerna firar sitt oberoende. 1918 ställdes finnar mot varandra i ett dramatiskt inbördeskrig. Men varför har det tagit så länge bryta tystnaden kring krigets grymheter? Hör bland annat redaktören och författaren Annvi Gardberg som forskat i sin egen familjs historia under kriget. Estland och Litauen har firat stort att det har gått hundra år sedan återupprättandet av ländernas oberoende – men vilka utmaningar står länderna inför i dag? Hör Litauens före detta president Valdas Adamkus tankar om det. Reporter är Sveriges Radios Östersjökorrespondent Erika Gabrielsson.

Oppositionsledaren Nikol Pasjinjan valdes i tisdags till ny premiärminister i Armenien. Hur gick det till när en fredlig proteströrelse med dans och musik ledde till maktskifte i den forna Sovjetrepubliken? Och vad händer nu? Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent programleder veckans Radiokorrespondenterna, och samtalar om Armeniens framtid med Alexander Voronov, politisk redaktör Eskilstuna-Kuriren, Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet, svensk-armeniern Arin Karapet och Fredrik Wadström, Sveriges Radios fd Rysslandskorrespondent.

Radiokorrespondenterna den här veckan handlar om genuskriget i Latinamerika. Präster och pastorer har blivit politiker, och varnar nu för genusideologins utbredning. Veckans Radiokorrespondenterna handlar om den allt hårdare retoriken kring genusfrågor i Latinamerika. Kyrkorna har de senaste åren fått mer makt, både i lagstiftande församlingar, på sociala medier och som lobbyister. I år väljer sex latinamerikanska länder ny president, och queerteori, jämställdhet och familjevärderingar står i fokus för flera av valkampanjerna. Hur påverkar den konservativa vågen hbtq-personer och feminister i Brasilien? Varför vänder sig frikyrkorna mot Sveriges bistånd till fredsprocessen i Colombia? Och varför har ordet ”genus” förbjudits i Paraguay? Reportrar: Lotten Collin och Palmira Koukkari Mbenga. Reportagen som hörs i programmet är kortade. De långa versionerna finns här: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/816774?programid=1300  https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6936080

I detta program möter vi bl a före detta barnsoldater, sjukvårdspersonal som arbetar under mycket svåra förhållanden och aktivisten Anas al-Sarari som efter ett kritiskt Facebook-inlägg greps och torterades av rebellerna. - Att höra deras berättelser krossar något inom mig, säger Johan-Mathias Sommarström om sitt möte med de före detta barnsoldaterna under sin reportageresa i Jemen. Hör dem berätta, inte bara om mörkret och de svåra minnena, men också om sina drömmar.  Musiken som hörs i programmet är stycket Peace Symphony av tonsättaren Johannes Jansson, framförd av Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören under dirigent Ville Matvejeff vid en konsert i Berwaldhallen den 13 april 2018.

Den 22 april samlas de tyska socialdemokraterna för att välja sin nya partiledare efter SPD:s mest turbulenta år på många decennier. Hur har krisen påverkat partiet? Och hur ska de gå vidare? Valet av ny partiledare sker i Wiesbaden, 60 mil sydväst om Berlin. Partiledningen har gett sitt stöd till Andrea Nahles som ny ledare för SPD, men kongressen får nu möjlighet att ta ställning till om det är Nahles som ska ta över efter Martin Schulz som avgick efter endast ett år på partiledarposten.  I veckans Radiokorrespondenterna är vi i Berlin där Daniela Marquardt tar oss tillbaka till det politiskt stökiga året i Tyskland och socialdemokraternas förtroende- och identitetskris.  Gäst är Kajsa Borgnäs, medlem i SPD och chef för tyska utredningsinstitutet för arbete och miljö vid industrifackförbundet IG BCE.

Om det Ungern som Viktor Orbán och hans parti Fidesz skapat sedan de kom till makten 2010 och om vilken roll kulturen har i detta samhälle.  Den 8 april genomförde Ungern parlamentsval och regeringspartiet Fidesz vann återigen stort. Vilken roll spelar kulturen i skapandet av en ny ungersk identitet? Följ med Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem till Budapest och träffa konstnärer, historiker, journalister samt landets operachef.

Efter nästan 40 år försvann Robert Mugabe från makten i Zimbabwe i november. I sommar väntar ett spännande val, hör ungdomar som drömmer om att oppositionen nu för första gången ska få en ärlig chans och träffa den vräkta vita lantbrukaren som fått sin gård tillbaka. Samuel Larsson Sveriges Radios Afrikakorrespondent

20 år efter fredsavtalet i Belfast ökar oron för hur Nordirland ska klara de kommande årens utmaningar Hoten mot freden på Nordirland kommer från Brexit och ökad politisk osämja, men ett ännu större problem är bristen på åtgärder för att föra protestanter och katoliker samman. I veckans Radiokorrespondenterna har vår Londonkorrespondent Claes Aronsson besökt Nordirland för att försöka ta reda på hur stark freden är där i dag. Hör reportage från Londonderry/Derry och Coleraine med mera samt intervjuer med offer för våldet, fredsforskare och högt uppsatta politiker från bägge sidorna i konflikten. Medverkar gör också Annika Nestius-Brown som bott i över 20 år i Nordirland. Programmet sänds 20 år efter det att fredsavtalet skrevs under på Långfredagen år 1998 och nästan exakt ett år innan Storbritannien lämnar EU.

Giftmord, handelskrig och Brexit; i fredags avslutades ett ovanligt och turbulent EU-topp möte i Bryssel. Ett ställningskrig med världen och EU, på ena sidan, mot USA:s hot om ståltullar bl a. I Bryssel samlades EU:s ledarte för ett toppmöte, där både förutsättningarna och utgången av mötet var oklara. USA:s hot om ståltullar, Storbritanniens väg ut ur EU, Ryssland som anklagades för giftmord på en f d spion, och ett hotande handelskrig var ämnena. Vad som står på spel, lösningar och framtid avhandlades mellan handelsminister ANN LINDE, EU-parlamentarikern KRISTOFFER FJELLNER, SR:s EU-kommentator SUSANNE PALME, Londonkorrespondenten CLAES ARONSSON, under ledning av vår Brysselkorrespondent JAN ANDERSSON.

Kina investerar kollosalt i Pakistans infrastruktur, är landet på väg att hamna i Kinas händer? Barn sex-utnyttjas i det tysta och kvinnor erövrar nya arbetsområden. Margita Boström Sveriges Radios Asienkorrespondent.

Sötade drycker står för mer än en tredjedel av allt tillsatt socker vi får i oss. I kampen mot fetmaepidemin pågår ett sockerkrig, där hälsoorganisationer och myndigheter slåss mot globala läskföretag. I Chile infördes för två år sedan en 18-procentig läskskatt. De har också världens tydligaste märkningssystem för livsmedel med höga halter, socker, salt, kalorier och mättat fett . Och ansträngningar tycks ha haft effekt. Men på andra håll sätter läskföretagen hårt mot hårt - i Colombia, där försöken att införa en sockerskatt misslyckats, vittnar hälsoorganisationer om förföljelser och dödshot.  Så frågan är vem som kommer att vinna sockerkriget, och till vilket pris? Radiokorrespondenterna den här veckan med globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff och Latinamerikakorrespondenten Lotten Collin.

Majoriteten av de som deltog i den senaste vågen av protester i Iran var just ungdomar. Vad hoppas de på? En ny revolution? Jobb? Palmira Koukkari Mbenga landade i Teheran dagar efter protesterna. Den tilltagande ekonomiska krisen i landet har slagit hårt mot Irans unga och svårigheten att få jobb var en av gnistorna bakom de landsomfattande protesterna i januari som spred sig till 80 städer. Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent med ungt perspektiv, reste till huvudstaden Teheran för att träffa studenter som uppgivet ville flytta utomlands, men också dom som valt att bygga upp något nytt i landet de älskar. I studion finns också Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg som följt utvecklingen i Iran sedan revolutionen 1979. Hur viktiga är Irans ungdomar för landets framtid och lyssnar politikerna på dom?

Migrationsfrågan har varit i fokus efter de våldsamma händelserna i Macerata och flera demonstrationer mellan fascistiska partier och vänsterextremister har slutat i våldsamheter. Men valutgången är oviss och risken är att det blir svårt att bilda regering. Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson tar oss med till Sicilien,  Neapel och Macerata.

Världen jublade när IS, islamiska staten, besegrades i Mosul i norra Irak för sju månader sedan. Men för invånarna i det krigshärjade Irak, har såren inte läkt. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén har besökt Mosul. På barnhemmet finns barn som för evigt märkts av IS, i Mosuls gamla stad finns likstanken ännu kvar och dödade Is-terrorister ligger och ruttnar på innergårdar. Gamla stan är en grå spökstad utan el och vatten där man fortfarande gräver i rasmassorna efter de dödade. Och nu varnar experter, bland dem Iraks tidigare utrikesminister Hoshyar Zebari, att IS kan komma att återuppstå under nytt namn, om inte Mosuls sunnimuslimer erbjuds ett värdigt liv, återuppbyggnad och nationell försoning.

Ytterst på en liten halvö i havet och omgivet av mäktiga grannar med motstridiga intressen, sticker Sydkorea ut med sin dynamiska demokrati och en alldeles egen stil. Vi får bland annat träffa matkreatören Han Yun-ju vars rätter fått diplomatiska konsekvenser, demonstranten fru Kang som vill att den nordkoreanska diktatorn Kim Jong-un ska dö, den 86-årige Ahn Yoon Jun som ska få träffa sina systrar för första gången sedan han var tonåring och rapparen Kang Chun-hyuk som trots allt tror på fred och försoning mellan Nord- och Sydkorea.

I USA pågår uppladdningen inför höstens viktiga kongressval. Kajsa Boglind har träffat några av dem som kommer att kandidera, bland annat den republikanske Sverigevännen, Randy Hultgren, Mississippis yngsta delstatspolitiker, Jeramey Anderson, och en av tidigare chefsrådgivaren Steve Bannons favoriter, Chris McDaniel.  Hör också Sveriges ambassadör i Washington D.C., Karin Olofsdotter.

Sveriges Radios korrespondent Jens Möller möter Islands statsminister i en exklusiv intervju, badar med turistministern och rapporterar om den nya lönediskrimineringslag som Island är först i världen med. Veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna handlar om Island, där de senaste årens politiska turbulens banat väg för en ovanlig regering och där turismen växer så snabbt att den påverkar hela landet. Den populära statsministern Katrín Jakobsdóttir berättar om arbetet i sin svindlande breda koalitionsregering, korrespondent Jens Möller tittar in hos Sverigeambassadören Håkan Juholt, åker på valsafari och badar i utomhusbassäng med turistminister Þórdís Kolbrún Gylfadótti. Vi får också höra 28-åriga Vera Illúgadóttir, en vanlig isländska, om hur hon ser på sitt lands framtid.

Hur beskriver man ett krig där TV-bilderna förvandlat omvärlden till avtrubbade åskådare? Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre syriska författare som satt ord på en av vår tids stora tragedier. I Radiokorrespondenterna möter vi Samar Yazbek, vars romaner och reportgeböcker finns översatta till svenska. Hon har skrivit en roman där hon låter en naiv flicka skildra krigetes fasor så att de ser ut som scener ur Alice I Underlandet. Yassin al Haj Saleh belönades i november 2017 med svenska PENklubbens Tucholskypris. Yassin al Haj Saleh kallas ofta för den syriska revolutionens samvete. Hans senaste bok, på engelska heter "The Impossible Revolution: Making sense of the Syrian Tragedy", men han har också uppmärksammats för sina "Brev till Samira", brev till sin försvunna hustru. Hon kidnappades av jihadister för fyra år sedan och har inte hörts av sedan dess. Yassin Al Haj Saleh talar med Cecilia Uddén om bla den överlevandes skuld. Alia Malek växte upp i USA men återvände till Syrien för att renovera sin mormors hus just när den arabiska våren började. I hennes bok "Syria the country that was our home" får man bland andra möta några av Assadregimens passiva supporters, hennes egna släktingar, som lever i Damaskus och som till sist rapporterade henne till myndigheterna, vilket gjorde att hon tvingades lämna Syrien.

Vad hände med världens flyktingar under året - och vilka utmaningar väntar framöver? Alice Petrén är Sveriges Radios migrationskorrespondent. Från slutet av augusti och under sex veckor framåt flydde mer en halv miljon rohingya från Burma till Bangladesh. Denna flyktingkris ledde till extra möten i FN:s säkerhetsråd och stark kritik från USA:s utrikesminister Rex Tillerson på plats i Burma. Slavhandeln med afrikanska migranter i Libyen skakade om hela världen efter att ha visats på CNN. Oenigheten inom EU kring asylpolitiken fortsätter medan 60 000 syrier, irakier, afghaner och andra flyktingar och migranter sedan länge sitter fast i Grekland under förfärliga levnadsförhållanden. Sveriges radios migrationskorrespondent Alice Petrén summerar i årets sista ordinarie Radiokorrespondenterna flyktingåret 2017. Hon blickar också framåt mot utmaningarna under 2018. Ska rohingya få återvända hem? Kommer afrikanska migranter evakueras från Libyen? Och ska EU en gång för alla klara sin målsättning att ha en gemensam asylpolitik klar till midsommar. Medverkar gör också Madelaine Seidlitz, jurist och flyktingansvarig på Amnesty.

I september i år slog orkanen Maria till mot Puerto Rico. Stora delar av ön förstördes och det kommer dröja åratal innan ön återhämtar sig. Tusentals puertoricaner flyttar nu till fastlandet i USA. Men det går inte att förstå katastrofen i Puerto Rico utan att också förstå Puerto Ricos historia och relation till det amerikanska fastlandet.  Radiokorrespondenterna söndag 10 december med vår New York-korrespondent Fernando Arias. Gäster i programmet är Lydia Valencia, ordförande för organisationen New Jersey Puerto Rican Congress, och Nelson Denis, demokratisk politiker och författare.

Snart läggs krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien ner, men trots alla vittnesmål och bevisning som finns går bilden av vad som hände under kriget fortfarande isär. Samma person kan vara hjälte i vissa ögon - grym mördare och krigsförbrytare i andras. Så hur långt har man kvar till försoning efter 90-talets krig på Balkan? Och är försoning alls möjlig? Radiokorrespondenterna söndag den 3 december med vår östeuropakorrespondent Johanna Melén. Gäst i programmet är Sanimir Resic, docent vid Lunds universitet.

Slutet närmar sig - det är det enda som är säkert i ett allt mer osäkert Ryssland. I Kreml förbereder sig president Vladimir Putins omgivning för Skiftet. I mars 2018 hålls presidentval i Ryssland. Och även om det inte blir ett presidentskifte då, utan Putin väljs igen, så inser alla att det lär bli för sista gången. I Radiokorrespondenterna med Maria Persson Löfgren och gäster Maria Georgieva och Anna-Lena Laurén, handlar det om osäkerheten som breder ut sig i Ryssland inför det som en del beskriver som parallell till tiden före Sovjetunionens sammanbrott. Men det handlar också om Ryssland utanför Moskva - bryr sig människor långt från maktens centrum om vem som har makten egentligen. Och så har vi talat med mannen som brukar beskrivas som Putins främste fiende, den amerikanske kommunistpartiledarens barnbarn, som revolterade och blev kapitalist och sen människorättsaktivist.

Centrum för två regionala stormakters fiendskap. En premiärministern som enligt alla bedömare tvingats av Saudiarabien att avgå och förhindrats återvända hem. Hör Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström på plats i Beirut. En stat i staten med den beväpnade shiamilisen Hizbollah, stödda av Iran och starkare än den nationella armén.Vad betyder de senaste veckornas politiska turbulens. Hur påverkar det Libanon i dag och på sikt. Reportage och samtal med Expressens korrespondent Kassem Hamadé i Beirut.

Hör Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marqurdt om tysk kultur, traditioner och historia som blockerar vägen till toppen. Angela Merkel har vunnit det fjärde förbundsdagsvalet i rad. I Tyskland kan en kvinna uppenbarligen bli förbundskansler men inte vd i ett börsbolag. Veckans Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om kontrasterna i det konservativa tyska samhället, där lager av kultur och historia fortfarande blockerar kvinnors väg till toppen. Det traditionella mönstret där kvinnan har ansvaret för barn och hushåll medan mannen försörjer familjen håller bara sakta på att lösas upp. Samtal med Wiebke Ankersen vid stiftelsen Allbright som främjar kvinnors ställning i näringslivet och Lotta Lundberg, författare som lever i Berlin sedan många år.

I veckans Radiokorrespondenterna reser Lotten Collin med en båt längs Amazonasfloden - i hängmatta och utan mobiltäckning - genom den regnskog som brukar kallas för jordens lunga. Imorgon börjar FN:s stora klimatmöte i Bonn, där makthavare samlas för att diskutera den globala uppvärmningen, som ju redan påverkar människor över hela planeten. En av de platser som drabbats hårt är Amazonas – där både torr- och regnperioder blivit alltmer extrema. I veckans Radiokorrespondenterna reser Lotten Collin med en båt längs Amazonasfloden - i hängmatta och utan mobiltäckning - genom den regnskog som brukar kallas för jordens lunga. Vad tänker människorna här om klimatförändringarna, avskogningen och framtiden? Och hur ser vardagen ut längs världens längsta flod?

Det har gått fem år sedan massakern på strejkande gruvarbetare i Marikana i Sydafrika. 34 personer sköts ihjäl av polisen, därtill skadades många svårt. Vad har hänt sen dess? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson återvänder till Sydafrika för att få svar på frågan. I programmet också om giftet från gruvslagg som sprider sig i Johannesburg och så möter vi Alex som är en zama-zama, en illegal gruvbrytare, vilket kallas världens farligaste jobb. Lyssna på Radiokorrespondenterna i P1 på söndag klockan 13.

I Spanien och nu i Argentina kritiseras medierna för att ta politisk ställning, tex inför söndagens val och under folkomröstningen i Katalonien. Och i Turkiet riskerar regimkritiska journalister fängelse. I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna träffar Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem, journalister och konstnärer som berättar om vitt skilda arbetsförhållanden i sina länder.

I Storbritannien stormar det kring Theresa May och hennes regering. Hoten mot henne kommer från åtminstone tre olika håll - från utrikesminister Boris Johnson, från Bryssel och Brexitförhandlingarna samt från oppositionsledaren Jeremy Corbyn. I veckans Radiokorrespondenterna analyserar vår Londonkorrespondent Claes Aronsson och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg premiärministerns svåra läge. Hör dessutom reportage från Brighton, Manchester och Stoke-on-Trent på samma tema. Programmet sänds ifrån en minnesplats nära det utbrända höghuset Grenfell Tower. Byggnaden, där minst 80 människor miste livet i somras, står nu som en symbol för klyftorna i det brittiska samhället, för försummelse och nedskärningar i den offentliga sektorn. Radiokorrespondenterna söndag 15 oktober kl 12.55.

I Hongkong och Gambia har ungas politiska engagemang fått stort gensvar. Hur stor påverkan har egentligen hashtagaktivismen? Vi hör även Palmira Koukkari Mbenga, Sveriges Radios korrespondent med ungt perspektiv, samtala med Anne Kaun som forskar om proteströrelser och ungas medievanor på Södertörns högskola.

Margita Boström, Sveriges Radios Asienkorrespondent, om den ökade spänningen i Asien och hur länder som tidigare sett ut att vara på väg mot ett mer demokratiskt styre nu allt mer vänder de demokratiska värdena ryggen. - Östra halvklotet är en del av världen som just nu är väldigt motsägelsefull, säger Australiens tidigare premiärminister Kevin Rudd som numera bland annat leder tankesmedjan Asia Society Policy Institute. Hör reportage från Burma, Bangladesh och Kambodja.

Varför prioriteras inte kampen mot sjukdomar högre i Indien? Är det verkligen möjligt att ge över en miljard indier tillgång till en egen toalett inom två år? I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna samtalar Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff med Vinita Batra från Business Sweden i Delhi om de stora utmaningarna och snabba framstegen i den indiska hälso- och sjukvården.   Vi får också höra flera reportage, bland annat om hur den dåliga luften påverkar Indiens 1,3 miljarder invånare och hur en Bollywoodfilm ska få fler indier att använda toaletter, istället för att göra sina behov ute i det fria. Johan Bergendorff intervjuar även Läkare utan gränser om hur patentproblem försvårar vården för bland annat Indiens barn: varje minut dör två barn i Indien i sjukdomar som går att behandla.

I maj i år valdes Emmanuel Macron till Frankrikes nye president. Men smekmånaden blev kort och de fackliga protesterna mot hans ekonomiska politik har blivit allt ilsknare. Om det tuffa tonläget i fransk politik, om Macrons reformprogram och hans snabbt dalande popularitet - och om hans eventuella likheter med Napoleon. Sveriges Radios korrespondent i Paris, Margareta Svensson samtalar med Jenny Andersson, professor i historia och statskunskap och Benedicte Berner Eyde som undervisar i media och demokrati på universitetet Sciences Po, institutet för politiska studier, i Paris. Radiokorrespondenterna söndag 17  september kl 12:55

Sommarkorrespondenter har nu återvänt hem. Men lämnat avtryck i världen genom ett antal reportage. I Radiokorrespondenterna idag, är ett litet urval från sommaren i världen. Vi skall börja i Kanada som firade sin 150 års dag som nation i juni. Ett rikt, demokratiskt och välmående land - men alla tyckte inte att Kanada var värt att fira. IVAR EKMAN reste till Montreal - eller Montreal, som en del sä Alla som har varit i Thailand, har väl noterat alla dom hus, som ligger på stranden - eller i vattnet - längs alla kanaler och floder. Viktiga transportvägar för fiskare bland andra. Men nu har en ny lag skapat massiva protester, en lag som berör hundratusentals människor. Lagen, som är ett slags strandskydd, slår fast att alla som bor i eller vid vatten, antingen måste betala en hög hyra, eller flytta. SAMIRA OTHMAN en av alla byar som hotas av den nya lagen. Det har snart gått 20 år sedan Långfredagsavtalet skrevs under, som drog upp riktlinjer för hur freden skulle upprätthållas i Nordirland. Våldet är numera sporadiskt, men spänningar finns kvar mellan katoliker och protestanter. Det upptäckte NAILA SALEEM när hon kom till Belfast. I somras öppnade något som kallas en liberal moské i Berlin, i Tyskland. En moské där kvinnor och män ber, sida vid sida. Där kvinnor kan leda bönen, och som särskilt välkomnar HBTQ-personer. I den här moskén är slöjan frivillig, och målet är att sprida en liberal, modern och fredlig version av Islam. DANIEL ALLING besökte moskén, som ligger i en protestantisk kyrka i Berlin. I somras hade också en storfilm premiär, ett krigsdrama från andra världskriget när fler än 300.000 allierade soldater evakuerades från stranden vid Dunquerke, 1940, i norra Frankrike. Skildringen av detta krigsdrama har fått besk kritik av franska filmkritiker, som hade hoppats att de franska truppernas insatser skulle uppmärksammats mer. NATHALIE ROTSCHILD reste till Dunquerke för ta reda på hur invånarna där, upplevde filmen Dunkirk, och där var reaktionerna och mottagandet annorlunda.

Tio år efter att Hamas tog kontroll över Gaza, lever unga med hårdare gränsrestriktioner, tre krig och en ständig elbrist. STEPHANIE ZAKRISSON träffar unga med drömmar - och krossade drömmar. I sommar är det tio år sedan Hamas tog kontrollen över Gaza. De åren har präglats av hårdare gränsrestriktioner, tre krig och en ständig konflikt mellan Hamas och Fatah.    Hur är det att växa upp i Gaza i dag? I programmet får ni träffa ungdomarna Heba Salem och Suzen al-Rabi som berättar om arbetslöshet, om krossade framtidsdrömmar och livsviktig vänskap.   Stephanie Zakrisson har också träffat skådespelerskan Reham al-Kahlout, som driver med Gazas konservativa könsroller i sina Youtubesketcher, trots att hon utsätts för både trakasserier och hot.   Hör också om den allt svårare bristen på el, som påverkar såväl vardagen som viktiga samhällsfunktioner i Gaza. Eftersom elen inte räcker till reningsverken spolas avloppsvattennu  rakt ut i havet längs landremsan och föroreningsnivåerna är farligt höga. Läkaren Suhail Matars barn och fru blev alla sjuka efter att ha badat i havet.

Radiokorrespondenterna gör nystart inför hösten idag, från östra Ukraina, där kriget mellan ukrainska armen och separtister har pågått i 4 år. Där stadsborna försöker leva ett normalt vardagsliv. I utbrytarstaden Donetsk i östra Ukraina, som kontrolleras av ryskstödda separatister, har strider pågått mot den ukrainska armén i snart 4 år. Det är ett krig som är bortglömt av omvärlden, och som stadsborna också gärna skulle vilja glömma, så att de kan fortsatta sina vardagsliv. STEN SJÖSTRÖM har besökt båda sidor av de stridande parterna, men skildrar också hur stadsborna försöker skaffa sig en normalitet i tillvaron. Sten Sjöström samtalar också med LJUDMILA ALEKSEJEVA om Rysslands framtid - Rysslands "grand Old Lady", som nyligen uppvaktades av president Vladimir Putin på sin 90-års dag.

Heta spaningar med Cecilia Uddén (Kairo), Thella Johnson (Helsingfors) och Johan Bergendorff (Global hälsa). Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern

Demokratiska val, robotprogram och nyhetsmedier utsätts för attacker i cyberspace. Av vem och varför? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Fernando Arias (New York), Maria Persson Löfgren (Moskva) Hanna Sahlberg (Peking), och Thella Johnson (Helsingfors). Moderator: Katherine Zimmerman, P1-morgon, Sveriges Radio

Börjar män och kvinnor bli allt mer jämställda globalt sett? Eller går det för långsamt framåt? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo), Margita Boström (Bangkok) Johan Bergendorff (Global hälsa), Richard Myrenberg (Kigali) och Palmira Koukkari Mbenga (Ungt perspektiv). Moderator: Pablo Dalence, Ekot, Sveriges Radio

Möt Kajsa Boglind (Washington), Claes Aronsson (London), Naila Saleem (Kultur) och David Rasmusson (Danmark). Sara Stenholm Pihl leder samtalet. Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Om evenemanget på Södra bar Träffa några av våra mest välkända och uppskattade röster som nu åker hem efter år på resande fot. Möt också våra nya korrar på väg ut i världen. Precis bredvid, på Kristallen, kan du mingla med korrespondenter och ställa dina egna frågor.

Starka minnen och dråpliga anekdoter. Hör Staffan Sonning (London) och Richard Myrenberg (Kigali), samt Filip Kotsambouikidis (trainee), i samtala med Johar Bendjelloul. Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Om evenemanget på Södra bar: Träffa några av våra mest välkända och uppskattade röster som nu åker hem efter år på resande fot. Möt också våra nya korrar på väg ut i världen. Precis bredvid, på Kristallen, kan du mingla med korrespondenter och ställa dina egna frågor.

Den gamla och fria norden i tider av nya säkerhetspolitiska utmaningar, politiska vindar och rekordstor migration. Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Thella Johnson (Helsingfors), Samuel Larsson (Danmark)och Jens Möller (Norge och Island). Moderator: Pablo Dalence, Ekot, Sveriges Radio

28 år efter att efterkrigstidens emblematiska mur föll i Berlin, byggs nu nya i Europa och i världen? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Lotten Collin (Bogotá), Alice Petrén (Migration), Johanna Melén (Östeuropa), Daniela Marquardt (Berlin) och Johan-Mathias Sommarström (Istanbul). Moderator: Katherine Zimmerman, P1-morgon, Sveriges Radio

Krig och brist på jobb driver fler människor än någonsin på flykt och i migration. Hur påverkar det människor världen över och politiken som formar vår tid? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Alice Petrén (Migration), Johanna Melén (Östeuropa), Johan-Mathias Sommarström (Istanbul), Richard Myrenberg (Kigali), Cecilia Uddén (Kairo) och Lotten Collin (Bogotá). Moderator: Katherine Zimmerman, P1-morgon, Sveriges Radio

Trump, Putin, Macron, populism och nyskapande vilka är det som går hem bland väljarna och varför? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Ekots utrikeschef Ginna Lindberg i samtal med Fernando Arias (New York), Maria Persson Löfgren (Moskva), Margareta Svensson (Paris), Hanna Sahlberg (Peking), Margita Boström (Bangkok) och Daniela Marquardt (Berlin).

Starka minnen och dråpliga anekdoter efter år på resande fot. Hör Thella Johnson (Helsingfors) och Samuel Larsson (Danmark) i samtala med Johar Bendjelloul. Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Om evenemanget på Södra bar: Träffa några av våra mest välkända och uppskattade röster som nu åker hem efter år på resande fot. Möt också våra nya korrar på väg ut i världen. Precis bredvid, på Kristallen, kan du mingla med korrespondenter och ställa dina egna frågor.

Vad är sant och vad är falskt, hur rapporterar man i tider när fakta ifrågasätts? Läs mer: Möt Radiokorrespondenterna på Södra teatern Medverkande: Inger Arenander (Washington), Johan Bergendorff (Global hälsa), Jan Andersson (Bryssel) och Palmira Koukkari Mbenga (Ungt perspektiv). Moderator: Pablo Dalence, Ekot, Sveriges Radio

Idag är det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. I studion finns en panel bestående av Gudrun Persson, Rysslandsforskare på FOI, expert på försvarsfrågor med intresse för rysk historia och säkerhets- och utrikespolitik och Johan Molander, tidigare ambassadör i Ryssland med intresse för rysk litteratur, historia och mat. Han har även erfarenhet av att jobba med frågor kring mänskliga rättigheter.   Här är boktitlarna som nämndes i programmet: Ljudmila Ulitskaja - Jakobs stege, Det gröna tältet Olga Slavnikova - 2017 Varlam Sjalamov - Genom snön (Berättelser från Gulag) Andrej Platonov - Tjevengur Lidia Tjukovskaja - Anteckningar om Anna Achmatova Michail Sjisjkin - Brevboken Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Helena Huhta

Vi kommit fram till Belarus, eller ska vi säga Vitryssland? I dagens program är alla deltagare överens om att landet ska kallas för Belarus. Belarus brukar också kallas Europas sista diktatur och det sista sovjetreservatet där säkerhetstjänsten fortfarande kallas för KGB, precis som under Sovjettiden. Med i studion för att vrida och vända på frågor om Belarus finns regissören och författaren Dmitri Plax, som kom till Sverige på 90-talet. Han kan det mesta om undergroundkulturen i Belarus och Iryna Azaranka, ordförande i föreningen Sveriges Belarusier, som bor i Sverige sedan 2015. Hon växte upp i en liten stad i södra Belarus, studerade och bodde nio år i Minsk, men trivdes aldrig i det samhälle som hon beskriver som kollektivistiskt. I Stockholm har hon landat och känner sig äntligen hemma. Men vad saknar hon från hemlandet? I ett land med osäkra val och ett nyckfullt rättssystem är frågan om demokrati och mänskliga rättigheter ständigt aktuell. Martin Uggla, ordförande för Östgruppen, har koll på läget i Belarus. Sen undrar vi hur det är att bo i Minsk som ung svensk HBTQ-tjej? Vi ringer upp bloggaren Laura Ekemar, som sedan ett år jobbar där som volontär i Belarusian Association of UNESCO Clubs. Imorgon blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se alternativt ringa till telefonsvaren på 08-784 39 51. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Helena Huhta

Idag handlar det om landet som vill borsta bort lillebrorsstämpeln och som sakta men säkert lägger om kursen från öst mot väst. Ukraina, till ytan det största landet i Europa och ett land där ingen kan klaga på att det inte händer något, tre omvälvande revolter på mindre än 30 år till exempel. Vardagsliv i Kiev Med i studion finns Elin Jönsson, SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent, som just kommit hem efter att ha bott två år i Kiev. Hon berättar bland annat om hur vardagslivet ser ut, om hur otroligt krångligt det är att ta sig in på Krimhalvön och hur Kiev trots allt präglas av en atmosfär av framtidstro. Och vi ringer upp lyssnaren Viktor Pylypenko, som hörde av sig via sociala medier för att berätta om hur hans ansökan om att besöka sin mormor i de förbjudna zonerna under mitten av sjuttiotalet drog till sig både KGB och SÄPO. Från moll till dur? Musiken har alltid varit en tröst för Ukraina. För att skapa hopp har konsertpianisten Natalya Pasichnyk valt att tolka ett pianostycke i dur, något mycket ovanligt inom den ukrainska klassiska musiken som nästan alltid går i moll. Dessutom har vi bjudit in Andriy Kachur, ordförande för Unga ukrainare i Sverige, som har koll på vad som händer på gräsrotsnivå bland Ukrainas unga och i kulturen. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se alternativt ringa till telefonsvaren på 08-784 39 51. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Helena Huhta

Hon bevakar världens största land och tolv till. Hon är ärrad efter att ha misshandlats av en tjetjensk mobb, men fortsätter ändå ställa obekväma frågor. Maria Persson Löfgren leder denna vecka Radiokorrespondenterna. Den stora terrorn Just i år är det 80 år sedan den stora terrorn inleddes av diktatorn Josef Stalin. Den gångna helgen brukar det varje år hållas minneshögtider för offren för denna terror. Hur har det uppmärksammats i ryska medier i år? Sveriges Radios sommarkorrespondent Sten Sjöström berättar.  Alla Pugatjova Vi har bjudit in Marianne Hultberg som haft avgörande betydelse för hur svenskt mött ryskt: hon har arbetat och bott länge i Ryssland och tog schlagersångerskan Alla Pugatjova till Sverige på 80-talet.  I programmet hörs också kulturrådet Stefan Ingvarsson och pressrådet vid svenska ambassaden Per Enerud från Sveriges Radios studio i Moskva. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se alternativt ringa till telefonsvaren på 08-784 39 51. Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Helena Huhta

Idag är det väkteri i radiokorrespondenterna. Lyssnarna ställer sina frågor i direktsändning om Finland, Polen och Baltikum. Under veckan har vi pratat om Finland, Polen och Baltikum, nu vill vi ha era frågor om områdena. Kanske undrar ni vilka sevärdheter ni inte får missa Polen? Eller varför inte film och boktips från Finland? Alla frågor är välkomna!  Panelen för att svara på era frågor är precis som tidigare i veckan korren Thella Johnson och bisittaren Philip Teir samt att poeten, författaren och kritikern Göran Sommardal kommer till studion.  Programledare: Thella JohnsonBisittare: Philip TeirProducent: Minna Grönfors

I dagens program pratar Thella Johnson och Philip Teir om hatet som går i arv med den Sverigeaktuella finländska författaren Sirpa Kähkönen. Hatet som arv En av Finlands främsta författare, Sirpa Kähkönen, medverkar i dagens program. Hon är ordförande i finska PEN och i höst utkommer boken Granitmannen i svensk översättning. För att förstå Finland är det Kähkönen man ska läsa. Granitmannen och den stora sjudelade Kuopiosviten där hon skildrat förlorarsidan efter inbördeskriget och tankegångarna som går i arv. Vykortsexperiment (äntligen!) I gårdagens sändning hann vi inte följa upp vykortsexperimentet. Men idag är det äntligen dags. Finska posten har ju beslutat att sluta dela ut post på tisdagar. Man vill spara på krafterna och tycker att man kan använda brevbärare till annat istället - som gräsklippning eller blomvattning. Vi tänkte kolla hur det går för den finska posten och har genomfört ett experiment. I fredags skrev vi sammanlagt fem vykort som vi postade till olika orter i Finland. I dagens sändning får du veta hur experimentet gått.   Polentips Dessutom ringer vi till Stefan Ingvarsson som ger sina bästa kulturtips för att förstå sig på grannlandet Polen. Här är hans litteraturtips:  Olga Tokarczuk, Jakobsböckerna Zofia Nalkowska, Medaljonger Anna Swirszczynska, Lidandet och glädjen Gabriel Byströms kommande bok Med Guds hjälp - Religion och politik i Ryssland, Polen och Ungern Och filmtips: Sista familjen United States of Love Villebråd Podd: Polenpodden Vad vill du veta om Finland, Polen och Baltikum? På torsdag är det dags för väkteri med lyssnarfrågor. Fråga vad du vill! Ring in redan nu på 08 784 39 51 eller mejla: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Thella JohnsonBisittare: Philip TeirProducent: Minna Grönfors

I dagens program pratar Thella Johnson och Philip Teir om hur historien kan beskrivas. Finland fyller 100 år i år och den unga nationen firas förstås stort. En ny filmatisering av Okänd soldat efter Väinö Linnas krigsskildring kommer ut i höst, den tredje i ordningen, flera böcker om marskalk Mannerheim skrivs och relationerna med grannen i öst är alltid aktuella. Vi bjuder in Bengt Lindroth, före detta korrespondent i Finland, för att prata om hur den egna nationen beskrivs. Och vi hoppas också på några spännande historier från kalla krigets dagar. En lång, het, sommar pågår i Polen. Protester mot regeringens planer om hur domare ska tillsättas började i juni - men hur ser det ut nu? Vi ringer upp Magda Domeradzka, svensklärare i Polen, som själv varit ute på gatorna och demonstrerat. Joanna Rose, vetenskapsjournalist och Polenfödd, medverkar om hur man bygger nationen genom historieskrivning och vilka ämnen som är laddade i dag. Dessutom pågår vår undersökning om resan för fem vykort från Sverige till Finland. Vi postade dem i fredags och lördags. Ett kom fram redan på måndagen till adressaten i Esbo. Idag, tisdag, ska finska posten inte dela ut brev alls enligt nya beslut. Men vi har nåtts av ett märkligt besked.   Uppdatering: Det sista inslaget om vykorten hann vi inte med i dagens program. Vi återkommer i frågan! Programledare: Thella JohnsonBisittare: Philip TeirProducent: Minna Grönfors

Välkomna till veckans första Radiokorrespondenterna med tema Finland och Polen - idag om finska i musik och poesi. Thella Johnson och Philip Teir i studion. Finska kultbandet Ultra Bra har en stor roll i dagens program. När veckans programledare Thella Johnson upptäckte bandet hade de redan splittrats men deras musik inspirerade henne att fördjupa sin finska. Vi pratar med Anni Sinnemäki, politiker i Helsingfors stad med också poet som på nittiotalet skrev bandets texter. Finskan är alltså ett språk för poesi och musik. Utmärkt både om kärlek och politik. Ibland påstår vissa att finska är ett hårt språk, ja till och med fult. Helt fel, påstår vi, och ska bevisa hur bra det passar för konsten. Till vår hjälp har vi Arja Saijonmaa som under sin långa karriär tolkat musik till både finska och svenska. Det vill vi höra mer om. Hon tolkar tillsammans med pianisten Patrik Svedberg särskilt för oss Ultra Bras musik. Love Antell gör exklusivt en version av en av bandets låtar på svenska och skickar ett videovykort till oss från Pernå där han befinner sig. Se och hör hur det låter här på vår sida. Han har sökt finskan och sina rötter under senare år och berättar om sin resa.  Finska posten slutar att dela ut post på tisdagar. Tisdagen är ändå en dålig dag, menar posten. Brevbärare kan tänkas få andra uppgifter istället, som att klippa gräs. Vi testar hur det går med grunduppdraget. Vi har postat fem vykort till släktingar i Finland och följer upp under veckan när de kommer fram. Om de kommer fram. Under veckan bisitter Philip Teir, författare och journalist bosatt i Helsingfors. Du kan bland annat läsa honom i Dagens Nyheter där han skriver om både politik och kultur i Finland. Programledare: Thella JohnsonBisittare: Philip TeirProducent: Minna Grönfors

Johan Bergendorff vill ha lyssnarnas och forskarnas bästa recept på lycka (trots att man är tjock, gammal och stressad). Skådespelaren Morgan Alling hade en tuff barndom med många svek, hur har han kunnat bli lycklig ändå? Lycka kan köpas hävdar miljöaktivisten som blev managementkonsult för den extremt höga lönens skull. Gäster Morgan Alling, skådespelare, författare och regissör. Bengt Brülde, professor, expert på lyckoforskning med global utblick. Johanna Wester, projektledare på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Markus Anderljung, ordförande för föreningen Effektiv altruism Sverige.   Tips från lyssnarna på hur man blir lycklig: ”Gläds över de lilla, så har man mycket att var glad och lycklig över!!” ”Lycka är en egen trädgård!” ”Ingen lycka utan olycka, du uppskattar det du har först när du har förlorat något som är mycket kärt.” ”Bra techno...” ”Hitta även de små lyckorusen i vardagen, sök inte bara efter de stora.” ”Återbruka snarare än att köpa nytt och inspirera andra människor till att växa. Att främja sociala möten och att våga inse att varje människa är ett äventyr.” ”Tacksam för att man vaknade idag och mår bra, att få hjälpa andra som behöver hjälp. Att ta sig tid för människor och känna trygghet ”   Programledare:Johan Bergendorff  Producent:Helena Huhta

Stressjuka är nu nummer ett bland sjukskrivningarna. Vad är det som har hänt i samhället och varför vägrar Sverige kopiera Nederländernas framgångsrecept? Johan Bergendorff möter stressade, psykologer, arbetsgivare och ansvarig minister och söker svar. Gäster/medverkande:  Eva Lind Johansson, aktuell med boken Utmattad - en novellsamling om stress.  Anna Bennich Karlstedt, psykolog.  Eva Landeståhl, HR specialist på Astrazeneca. Hon har lyckats få ned långtidssjukskrivningarna för bland annat stress från 3 till 1 %.  Annika Strandhäll, sjukvårds- och socialförsäkringsminister (S). (Inspelat samtal.)

Johan och gäster diskuterar hur det blir när nästan alla fyller hundra, om vi skulle kunna bli 950 år, varför den som passerat 40 anses passé och om det är dags för Sverige att bygga demensbyar. Hur ska samhället klara åldersboomen globalt? Johan Bergendorffs test med svältkost går vidare – metoden ska förlänga livet. Gäster:  Anna Ericsson, 101 år, bor på Ekgårdens äldreboende i Ekerö.  Brun Ulfhake, professor vid Karolinska Institutet. Expert på forskning kring att hålla sig evigt ung.  Barbro Westerholm, 84 år, riksdagsledamot, Liberalerna.  Wilhelmina Hoffmann, överläkare och föreståndare för svenskt demenscentrum Expert.

Johan Bergendorff har testat att äta svältkost under fem dagar. Efter tre dagar satt inte jeansen uppe längre. Johan och fyra gäster möts för att prata om fettaktivism, ohälsohets, hur den globala fetmaepidemin kan stoppas och varför det inte finns några anorektiker i vissa kulturer. Gäster:  Hanna Kindbom, fettaktivist och burlesquedansös.  Caroline Svelid, gjort gastricpassoperation, nu smal och lycklig. Känd på Instagram med namn "En gammal morsa".  Ata Ghaderi, expert på ätstörningar, professor vid Karolinska Institutet. Stefan Swartling Peterson, medicinsk chef UNICEF och forskare. Engagerad i frågor om diabetes, minska fetmaepidemin, fetmas hälsoeffekter och vilka metoder som är effektiva för att minska risken att barn blir överviktiga.

Idag är det telefonväkteri i radiokorrespondenterna. Lyssnarna kunde ringa i direktsändning och fråga vad de ville om det tyskspråkiga Europa! Vad vill ni veta om Tyskland, Österrike och Schweiz? Vi har ju betat av Tyskland, Österrike och Schweiz under veckan. Kanske undrar ni något inför det tyska valet i höst? Eller inför det Österrikiska? Eller ni kanske undrar hur man lyckas att göra en perfekt Schnitzel? Eller vilken bok som egentligen beskriver den tyska återföreningen bäst? En vitter panel Utöver programledaren Gunnar Bolin har vi laddat med en panel som kan allt från korv till Fassbinder - Ruth Jacoby, f d ambassadör i Tyskland, den legendariska kockprofilen Kurt Weid, Björn Sandmark, VD Göteborgs Stadsteater och expert på tysk kultur och den sommarvikarierande Berlinkorrespondenten Daniel Alling som har koll på den tyska politiken. Björn Sandmarks boktips: Tyskland: Mephisto av Klaus MannOm anpasslighet och motstånd i Hitlertyskland. Österrike:Operabalen av Josef HaslingerHär sammanfaller flera aktuella teman om terrorattack mot en teater och är samtidigt besk satir av det österrikiska klassamhällets största kändisfest. Schweiz:Sotarpojken av Lisa TetznerBarn och ungdomsbok om sotarpojkseländet i Italien och Schweiz som delvis öppnade dörren till litteraturens värld för mig. Och för den som vill börja läsa på tyska kan kanske de här böckerna fungera bra: Aus dem Leben eines Taugenichts av Joseph von Eichendorf Die Lieferantin av Zoe Beck Programledare: Gunnar BolinProducent: Daniel af Klintberg

I Radiokorrespondenternas vecka med tema det tyskspråkiga Europa har turen kommit till Schweiz, ja - den tyskspråkiga delen av landet då. Hur låter Schweiz? Tyskan har trots allt lite storebrorsläge med 63 procent av Schweiz invånare som talar den för alla utomstående rätt obegripliga Schwizerdüütschen. Vi ska tala om just schewizertyskan, om neutraliteten och direktdemokratin dvs dessa ständiga folkomröstningar och det blir ett osttest. Vad är det som gör schweizerosten så god och varför tjatar vi om schweiziska klockor? Klockor och schweiziska delikatesser Det blir prat om ost och direktdemokrati och mycket annat i studion med Bruno Kaufmann, journalist, statsvetare och expert på den schweiziska direktdemokratin, Michelle Waldispuhl, universitetslektor i tyska och Christian Ekberg, entreprenör och importör av schweiziska delikatesser. Klockspecialisten Tony Frank får förklara vurmen för schweiziska ur. Och så blir det förstås ett dialekttest! Programledare: Gunnar BolinProducent: Daniel af Klintberg På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om det tyskspråkiga Europa. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se

I dagens Radiokorrespondenterna fortsätter vi vårt tema om det tyskspråkiga Europa men vi tar oss "a bissl" längre söderut från igår då vi var i Tyskland. Och var säger man "a bissl"? Jo, i Österrike. Allt du bör veta om Österrike  Dagens program handlar helt och hållet om detta land, hur har vi det till exempel med våra österrikiska fördomar? Joddling, wienervalser och mozartkulor? Eller kanske de provokativa konstnärerna som dramatikern Elfriede Jelinek och filmregissören Ulrich Seidl? Två som älskar det som österrikarna kallar Netzbeschmutsung det vill säga att "kacka i eget bo". Dialekttest  Och så blir det en hel tal om dialekter, mat och mycket annat, med bland annat Ernst Kirchsteiger, skådespelaren Robert Fux och svenskösterrikarna Wolfgang Matl och Rosi Haiden som är med i studion. Programledare: Gunnar BolinProducent: Daniel af Klintberg På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om det tyskspråkiga Europa. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se

I veckans talkshow med radiokorrespondenterna är det Gunnar Bolin som är huvudperson. Tillsammans med inbjudna gäster vänder och vrider vi på det tyskspråkiga Europa. Han har rapporterat från olympiska spel, varit både kultur- och Tysklandskorrespondent, i år är det trettio år sedan han började på P1:s kulturredaktion. Gunnar Bolin leder denna vecka Radiokorrespondenterna - direkt från studio sju i radiohuset. Idag talar vi om Tyskland, imorgon om Österrike och på onsdag om Schweiz. Det tyskspråkiga Europa  Tyska är faktiskt det största språket i Europa med si sådär 92 miljoner människor som har det som modersmål. I dagens program pratar vi om det tyska språket, dialekterna och får dessutom en lägesrapport från sommarkorrespondenten i Berlin, Daniel Alling och tyskspråkiga journalisten och Sveriges Radio medarbetaren Luise Steinberger. Fotboll och weisswurst Till studion kommer även fotbollsspelaren Katrin Schmidt som spelar i Djurgården och har en del att säga om kvällens inledande EM-match mellan Sverige och Tyskland. Dessutom gästar den legendariska kockprofilen Kurt Weid programmet. Han har bland annat grundat det svenska kocklandslaget och vet allt om både weisswurst och det nya Michelinbeströdda tyska köket. Radiokorrespondenterna kl 15:04 i P1.  På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om det tyskspråkiga Europa. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Gunnar BolinProducent: Daniel af Klintberg 

I veckans sista talkshow med USA-korrespondenten Agneta Furvik, blev det ett telefonväkteri där ni lyssnare ringde in i direktsändning. Agneta Furvik har ju som bekant arbetat som Sveriges Radios korrespondent i USA och hon vill nu ha in era USA-frågor, så nu har du chansen. Ring in till programmet och ställ din fråga till Agneta eller mejla din fråga! Vi håller på vår programprincip och pratar helst om allt annat än president Donald Trump. För att ge svar på era frågor har vi bjudit in en panel till dagens talkshow. Till studion kommer Agnetas Sveriges Radio-kollega Inger Arenander och liksom igår har vi med oss Dag Blanck, professor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet och Katherine Angelo Hanly, amerikansk statsvetare och lobbyist. Idag slår vi på stort med TVÅ musikaliska hyllningar till New York, Barry Manilow är först ut och vi avslutar med Frank Sinatra. Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.   Epost: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Agneta FurvikProducent: Palmira Koukkari Mbenga

Åt vilket håll är demokraterna på väg? Hur har Sverigebilden av USA förändrats under åren? Och så tar vi reda på hur mode och maratonlöpning går ihop! Det har blivit dags för veckans tredje talkshow med Agneta Furvik. Liksom föregående dagar ska vi titta närmare på USA bortom - och bredvid - turerna och turbulensen kring Donald Trump. Agneta som slutade som USA-korrespondent i januari i år vill ta oss tillbaka till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. Agneta upplever att USA och amerikansk kultur är något som Sverige och svenskarna suger åt sig som svampar; att vi älskar att både älska och hata USA. Därför ska vi i dagens Radiokorrespondenterna prata mer om varför det är så. Om USA-bilden i Sverige - men också om Sverigebilden i USA - båda har ju skiftat genom åren. Till vår hjälp har vi Dag Blanck, professor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet. Dessutom tar vi ett rejält grepp om den amerikanska politiken – inte om Donald Trump i dag heller, varken senior eller junior. Dagens stora snack kommer istället att handla om Demokraterna i USA – vilken väg ska det ta? Var står partiet i dag? Och vilka kommer efter Sanders och Clinton? Är det kris i partiet på riktigt eller inte? Frågor, frågor, frågor... För att reda ut det här har Agneta bjudit in flera gäster som ska vända och vrida och förhoppningsvis bringa klarhet i Demokraternas läge. Alex Lange, ordförande i Democrats Abroad Sweden, Katherine Angelo Hanly, amerikansk statsvetare och lobbyist och Kathryn Leroux, politiskt engagerad skådespelare och komiker, kommer till studion. Med oss från New York har vi också Anna Throne-Holst, ordförande i Svenska Handelskammaren i New York och tidigare Demokratisk politiker. Sist, men inte minst blir det maraton-snack med modejournalisten och löparen Sofia Hedström direkt från New york. Och dagens musikaliska New York-hyllning står Simon & Garfunkel för! Det övergripande temat för Agnetas program är ”USA bortom Trump”. Vi ska alltså fokusera på fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden – Sverige inkluderat. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Hur ser opioid- och heroinepedemin ut i USA idag? Hur är det att komma tillbaka till Sverige efter flera år som korre over there? Dessutom: liverapport från New York med tonsättaren Mikael Karlsson. Det har blivit dags för Agneta Furviks talkshow – dag två. Liksom igår ska vi titta närmare på USA bortom - och bredvid - turerna och turbulensen kring Donald Trump. Agneta som slutade som USA-korrespondent i januari i år vill ta oss tillbaka till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. Idag återvänder vi dels till den pågående opioid- och heroinepidemin i USA, som kallas för en folkhälsokris. Om medicinsk cannabis, vars helt lagliga användning sprider sig snabbt i de amerikanska delstaterna. Hur ser det svenska kopplingarna ut till dessa båda vitt skilda, men också något sammanlänkade ämnena? Claes Hultling, läkare och debattör, kommer till studion. Lyssna på hela intervjun med Claes HÄR. I dagens talkshow blir det också ett samtal mellan, som Agneta kallar det, ”Homecoming queens”. Agneta har bjudit in sin Sveriges Radio-kollega Inger Arenander och Sanna Björling, Dagens Nyheter. Alla tre har under flera år varit korrespondenter i USA, men nu alla kommit hem, eller är på väg hem till Sverige igen. Hur har åren i USA påverkat dem? Och är det skönt att komma hem igen? Dessutom ringer Agneta upp sin New York-kompis Mikael Karlsson, som gör succé som tonsättare världen över. Sist, men inte minst: dagens musikaliska New York-hyllning – för visst blir det en sådan? Ja, den svarar Alicia Keys för! Det övergripande temat för Agnetas program är ”USA bortom Trump”. Det ska alltså handla mest om fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden – Sverige inkluderat. I veckan blir det därför bland annat samtal om hur ser amerikanarna på Sverige och oss svenskar? Och hur ser krisen inom demokraterna ut – vad är det som händer med partiet och vart är det på väg? På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se  Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

I veckans talkshow med radiokorrespondenterna är det Agneta Furvik som är huvudperson. Tillsammans med inbjudna gäster vänder och vrider vi på USA. Agneta slutade som USA-korrespondent i januari i år. Den här veckan vill hon återvända till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. I dagens talkshow pratar vi om det dödliga polisvåldet – särskilt mot svarta – som fortsätter, men inte uppmärksammas lika mycket längre. Kwame Rose, aktivist i Baltimore, rapporterar som om den rådande situationen. Fortsätter våldet eller har det minskat? Wendy Francis, medievetare och normkritisk verksamhetsutvecklare, kommer till studion och berättar vilka åtgärder som vidtagits och vad som finns kvar att göra. Dessutom återvänder vi till New York och Manhattan för att höra hur det står till i Agnetas gamla lägenhet, tillika ”korrekontor” på 35:e våningen. Där finns nämligen Jenny Nordberg, krönikör på Svenska Dagbladet och författare, och Jenny Sanner Roosqvist, Sveriges Radios New York-korrespondent i sommar. Det övergripande temat för Agnetas program är ”USA bortom Trump”. Det ska alltså handla mest om fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden – Sverige inkluderat. I veckan blir det därför bland annat samtal om medicinsk marijuana, om opioid- och heroinepidemin som rasar i USA. Hur ser amerikanarna på Sverige och oss svenskar? Och hur ser krisen inom demokraterna ut – vad är det som händer med partiet och vart är det på väg? Dagens musikaliska New York-hyllning? Ja, den står Billy Joel för. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att ringa in redan nu och lämna ett röstmeddelande eller mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se   Programledare: Agneta FurvikProducent: Palmira Koukkari Mbenga

En personlig, internationell och underhållande talkshow med tonvikt på ämnen från Mellanöstern. Radiorösten Cecilia Uddén tar klivet fram på Sveriges Radios scen i Almedalen. Robert Malley från International Crisis group och tidigare rådgivare till president Obama, är i Almedalen för att tala om vilka konflikter i världen som vi bör hålla ett öga på. Hur ser han då på den nye presidentens strategi och utrikespolitik? Hur ska public service hantera fake news-fenomenet? Och hur klarar sig Sveriges radio? Hör Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg som följt fake news fenomenet i USA. Och så kommer kommunikationsexperten Staffan Dopping till scenen för att säga några sanningens ord om Sveriges Radio. Hur mycket är vi beredda att betala för vanligt vatten i framtiden? Vi ställer frågan till Fredrik Åkesson från GE Water. Slutligen gästas vi av stand up-komikern Marcus Berggren från systerkanalen P3 som är programledare för Tankesmedjan. Han kommer hit och berättar vem han är avundsjuk på. Programledare: Cecilia UddénProducent: Jalal LalouniRedaktör och foto: Ronnie Ritterland Programledare: Cecilia UddénProducent: Jalal LalouniRedaktör: Ronnie Ritterland

En personlig, internationell och underhållande talkshow med tonvikt på ämnen från Mellanöstern. Radiorösten Cecilia Uddén tar klivet fram på Sveriges Radios scen i Almedalen. En egyptisk docka som åtalades för terrorism för tre år sedan efter att man tyckte sig se kodade meddelanden till terrorceller i barnprogram och en reklamvideo där denna berömda docka förekom. Det får vi höra om i Radiokorrespondenterna med Cecilia Uddén, som också tar upp ämnet extremism. Vi gästas av Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet som svarar på hur IS möter militära motgångar i Irak och Syrien och hur det påverkar den islamistiska extremismen i världen. Hymner som eggar till extremism Hur kan musiken kan vara rekryteringsverktyg och stridssoundtrack inom de islamistiska organisationerna Hizbollah och Hamas? Det är ämnet för en doktorsavhandling och forskaren bakom den, Carin Berg, är också på plats i Almedalen för att vara med i dagens program. Begreppsförvirring och vad ska vi säga egentligen? Vi fortsätter diskutera temat "fake news". Marcin de Kaminski, expertrådgivare inom yttrandefrihet och internet Sida.och Maja Aase, "spanare" i P1, krönikör och moderator hjälper oss att reda ut vad som egentligen är en fejknyhet och kan man ens säga så eller är det felaktigt i sig? Det verkar råda en viss begreppsförvirring som vi försöker få klarhet i. Slutligen kommer Erik Blix kommer förbi och ger sin version av den svenska avundsjukan.   Programledare: Cecilia UddénProducent: Jalal LalouniRedaktör: Ronnie Ritterland

En personlig, internationell och underhållande talkshow med tonvikt på ämnen från Mellanöstern. Radiorösten Cecilia Uddén tar klivet fram på Sveriges Radios scen i Almedalen. Qatar utfryst av andra arabländer och ställt inför ultimatum, ny kronprins i kungahuset Saudi och hårda ord mellan de båda ärkerivalerna Iran och Saudiarabien. Hur står det till med grannsämjan i Persiska viken? Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Utrikespolitiska institutets Bitte Hammargren och Stina Blomgren, SVT:s Beirutkorrespondent, reder ut vem som är ovän med vem i viken i Radiokorrespondenterna med Cecilia Uddén direkt från Almedalen. Eva Burman chefredaktör Eskilstunakuriren berättar om tidningens granskning av Granskning Sverige en grupp som satt i system att sprida misstro mot journalister genom att spela in telefonsamtal. Gruppen definierar sig själva som ett medborgarjournalistiskt initiativ. I dagens program möts de för första gången. Slutligen frågar vi Sveriges Radios vd Cilla Benkö vem hon är avundsjuk på. Programledare: Cecilia UddénProducent: Jalal LalouniRedaktör: Ronnie Ritterland

En personlig, internationell och underhållande talkshow med tonvikt på ämnen från Mellanöstern. Radiorösten Cecilia Uddén tar klivet fram på Sveriges Radios scen i Almedalen. Beskyllningar om osanning, propaganda och desinformation förekommer flitigt i krigets Syrien. Hur förhåller man sig som reporter när man inte kan vara på plats? SVT:s Mellanösternkorrespondent Stefan Åsberg om hur man navigerar bland fabricerade och verkliga nyheter. Migration är och förblir en av vår tids stora frågor med över 60 miljoner människor på flykt i dag. Cecilia Udden blickar både bakåt och framåt med hjälp av Sveriges radios migrationskorrespondent Alice Petrén och Anna Dahlberg, ledarskribent Expressen. Är sharialagar och feminism förenliga? Den saudiska feministen Hatoon al-Fassi pratar om islam och feminism. Medverkar gör även Johar Bendjelloul som bjuder på sin syn på den svenska avundsjukan ... Programledare: Cecilia Uddén Producent: Jalal Lalouni Redaktör: Ronnie Ritterland

Radiokorrespondenterna idag om den mardröm som väntar afrikanska flyktingar som vill fly via Libyen till Europa. I Libyen styr kriminella nätverk, som använder flyktingar som uthyrda slavarbetare. Flyktingar från Afrika som flyr från elände hamnar ofta i en mardröm, eller rent helvete, när de tar vägen via Libyen. Experten MIKAEL ERIKSSON från FOI, samtalar med migrationskorrespondent ALICE PETREN, om det laglösa landet, och om EU och Europas fruktlösa försök att stabilisera situationen i det laglösa Libyen. Där milis och smugglare utnyttjar flyktingar, tvingar in dem i slavarbetare, eller bara mördar dem. Och överlever flyktingarna, så väntar en ny mardröm, när de skall ta sig över Medelhavet.

Radiokorrespondenterna idag sänds från vårt grannland Norge, som går till val 11 september. Ett val som ser mycket osäkert ut, och som avgörs om småpartierna kommer över riksdagsspärren. Förra valet i Norge var en kamp mellan det röda och blåa blocket, men i höstens val är det småpartiernas framtid som kan avgöra utgången, eftersom båda blocken behöver deras mandat. De stora valfrågorna är sprickan mellan stad och landsbygd, hur många invandrare Norge vill ta emot, och oljerikedomarna som nu ställs mot det framtida klimatet. JENS MÖLLER samtalar med Aftenpostens politiske kommentator TRINE EILERTSEN, som också tror att skatterna och arbetslösheten kan bli avgörande valfrågor.

FN har beskrivit det som den största humanitära krisen sedan 1945. Miljontals människor står inför svält och akut hungersnöd i Jemen, Somalia, Sydsudan och Nigeria. Men vem bär ansvaret? Torka, klimatförändringar och uteblivna regn utgör bara en del av förklaringen till varför de fyra länderna på Arabiska halvön och i Afrika nu står inför en enorm humanitär kris. Det som förenar dessa områden är att det råder någon form av väpnad konflikt där. Det här är katastrofer där lokala ledare och politiker bär stort ansvar. Hör röster från Sydsudan och Somalia i reportage av Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg och från Nigeria i reportage av Johan Bergendorff, korrespondent med fokus på global hälsa. Hör också Robert Höglund, kommunikationsansvarig på Oxfam, om vad hjälporganisationer gör på plats. Producent: Nathalie Rothschild

Barnbrudar - en dramatisk ökning av flickor som gifts bort innan de fyllt 18. Kvinnor som ensamma familjeförsörjare. Två konsekvenser av kriget i Syrien. Katja Magnusson återvänder till en syrisk flyktingfamilj som hon följt under tre år. Under den tid som gått har flickorna gift sig, skilt sig, blivit misshandlade och nu är 16-åriga Mona gravid. Hon var hembiträde hos en libanesisk familj då mannen började tycka om henne och tog flickan som sin andra fru. När Mona blev gravid började problemen. Mannen och hans första fru vill sluta en överenskommelse om att Mona avsäger sig rättigheterna till sin son i utbyte mot pengar. Men kriget har också gjort att kvinnor tar nya roller, många kvinnor har blivit ensamma familjeförsörjare då männen dött, fängslats eller sökt asyl i Europa. "Jag känner mig starkare än en man" säger 28-åriga Lama Khalil som jobbar i en textilfabrik för att försörja sin son. Radiokorrespondenterna sänds från Libanon.

Vintern och våren har präglats av protester i Rumänien, Ungern o Serbien. Besvikelsen är stor över att förhoppningarna efter murens fall inte infriats.  Under de senaste månaderna har Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén träffat många missnöjda och oroade människor,  som demonstrerat mot sina ledare i Ungern, Rumänien och i Serbien och mot det som uppfattas som en pågående antidemokratisk utveckling. Hur lång tid ska det ta innan demokratin slår rot på allvar? Och hur mycket är EU en garant för att utvecklingen inte går bakåt vad gäller demokrati och rättssäkerhet?  I programmet medverkar också statsvetaren Andreas Bågenholm, specialiserad på Öst- och Centraleuropa.  Programledare: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se

Oppositionspartierna De Gröna och Vänstern är på frammarsch i Finland efter kommunalvalet nyligen. Samtidigt tappar regeringspartiet Sannfinländarna stort. Efter flera år av högerstyre och nationella populister vid makten, är en vänstervåg på gång i vårt grannland? Helsingforskorrespondent Thella Johnson möter partiaktiva och diskuterar läget i finländsk politik med kommentatorerna Anne Suominen och Susanna Ginman, politiska redaktörer och skapare av Polpodden, en finländsk politik-podcast.

I Radiokorrespondenterna på söndag- krig i närbild, kalifatet som sprack. Mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarströms närgångna reportage från Mosul om priset vanliga vuxna och barn tvingas betala för terroristers mörka dröm om ett kalifat. Vi får träffa 6-åringen vars föräldrar och syskon är döda, han leker nu på en gammal avrättningsplats- och mannen som inget hellre vill än att begrava sina barn som ligger fastklämda i rasmassorna av deras hem. Hör Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarströms reportage från Mosul om priset vanliga vuxna och barn tvingas betala för terroristers mörka dröm om ett kalifat. Vi får träffa 6-åringen vars föräldrar och syskon är döda, han leker nu på en gammal avrättningsplats- och mannen som inget hellre vill än att begrava sina barn som ligger fastklämda i rasmassorna av deras hem. Vi får höra människor precis när de flyr och nära vittnesmål från IS brutalitet. Producent: Irma Norrman

Nu har Donald Trump suttit drygt två månader i Vita Huset. Har polariseringen i Usa ökat? Vad betyder hans hårda stil mot medierna och vad kan hans protektionistiska tongångar få för följder? Vad innebär president Donald Trumps första månader vid makten, undrar Sveriges Radios korrespondent i  New York Fernando Arias. Till sin hjälp har han Leif Pagrotsky, Sveriges generalkonsul i New York och före detta minister i flera socialdemokratiska regeringar. Kommer klyftorna i det amerikanska samhället att fördjupas? Hur ser Trumps väljare på den politik som presidenten hittills fört? Och kommer de hårda tongångarna mot medierna att bestå? Och hur ser den svenska generalkonsuln, vars uppgift bl a är att hjälpa svenska företag att etablera sig i Usa, på Donald Trumps signaler om en mer protektionsistisk handelspolitik - vad kan det få för effekter för Sverige? Programledare: Fernando Arias Fernando.arias@sverigesradio.se

Vad händer med rätten till abort i världen? Frågan är mer aktuell nu än på länge. SR:s korrespondent med ungt perspektiv, Palmira Koukkari Mbenga, undersöker abortfrågans ställning i olika länder. På internationella kvinnodagen protesterade tusentals irländare för friare abortlagar på Irland. I USA har Donald Trump återinfört regeln som drar in amerikanska biståndspengar till organisationer som utför eller informerar om aborter. Abortfrågan är högaktuell i många länder. I veckans Radiokorrespondenterna hör vi röster från Polen, där tiotusentals polacker protesterade mot ett förslag om skärpt abortlag, som till slut slopades, i höstas. Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson är med och berättar. Women on Web är en organisation som skickar abortpiller med post till personer i länder där abortlagarna är strikta. Vi har pratat med Nedine Kachornnamsong, som är ansvarig för deras thailändska och engelska helpdesk.  I studion har vi också Kristina Ljungros, förbundsordförande på RFSU. Hon berättar om aborträttens ställning i världen. Programledare Palmira Koukkari Mbenga.

Daniela Marquardt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent, lotsar oss mellan löften och utspel om ett Tyskland som inte får ducka för ett större ansvar i världspolitiken. Från att det vid tiden för återföreningen ännu spökade en rädsla för ett nytt dominant Stortyskland, möter dagens utveckling snarast förväntan. Men vad betyder det i praktiken - vilka risker för det med sig och vilket inflytande kan Tyskland i praktiken få? Hör statsvetaren Daniela Schwarzer. Hör också Tysklands biståndsminister Gerd Müller om tankarna på en ny Marshall-plan för Afrika och författaren och nobelpristagaren Wole Soyinka om löftena som hörts så många gånger förr.

Vår Afrikakorrespondent RICHARD MYRENBERG är på jakt efter demokrati i Västafrika.. Från Gambia till det myllrande jättelandet Nigeria där Afrikas största filmindustri har vuxit fram. Från Centralafrikanska Republiken, som av bedömare anses som en "förlorad stat", reser Afrikakorrespondenten RICHARD MYRENBERG till ett mer hoppfullt Gambia, där demokratin försiktigt får fotfäste efter 22 år under en diktator. I Gambia tar den nyvalde presidenten nu trevande steg, för att pröva demokratins möjligheter. Resan går vidare och avslutas i det folkrika Nigeria, där entreprenörer frodas i en demokrati, som numera är självklar. Där idéer prövas, och kan förverkligas, som i Nollywood - Afrikas största filmindustri.

Faraonerna hade de bästa läkarna i världen, följ med till arkeologerna som vet hur bra de var. Numer blir allt fler egyptier feta och får diabetes - tips i mobilen ska testas i stor skala. Och så ska Egypten bota miljontals invånare från den dödliga leversjukdomen hepatit C och hoppas kunna göra det samma för resten av världens invånare genom medicinsk turism.   Globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff sänder tillsammans med mellanösterkorrespondenten Cecilia Uddén från Kairo.

På söndag hålls presidentval i Ecuador, där gruvföretag nu flockas i jakt på mineraler. Regeringen lovar utveckling, men lokalbefolkningen fruktar för mord, militarisering och miljöförstöring. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin gör en resa genom den mineralrika regnskogen i sydöstra Ecuador, för att skildra gruvdriftens påverkan på människor och natur. Första stoppet görs i Morona-Santiago, där en kinesisk koppargruva lett till våldsamma protester och väpnad konflikt mellan militär och urfolksgruppen Shuar, som hävdar att gruvföretaget verkar på deras mark. Staten har utfärdat undantagstillstånd och beslagtagit Shuar-folkets lokala radiostation, med motiveringen att den används för att uppmana till våld. Lokalbefolkningen menar tvärtom att det är militärerna som agerar våldsamt, genom att bränna hus och tvinga människor att lämna sina hem. Gruvdriften har nu blivit en nationell fråga som diskuteras inför söndagens presidentval. Flera av oppositionens presidentkandidater har sagt att de vill respektera mänskliga rättigheter och att de tänker respektera urfolkens självbestämmande. Resans nästa stopp görs i provinsen Zamora-Chinchipe, där det svensk-kanadensiska företaget Lundin Gold just skrivit kontrakt på att utvinna en av världens största guldfyndigheter, som väntas ge 1,5 miljarder dollar i vinst. Men invånarna i byn El Zarza som ligger bredvid gruvan är besvikna på att Lundin Gold inte hållit sina löften om att ge jobb. Byborna tillåts inte heller längre gräva guld på egen hand, vilket tidigare var en viktig inkomstkälla i området. Oron är också stor för att kemikalier ska förgifta floderna som går genom byn.  Lotten Collin avslutar sin resa i huvudstaden Quito, där hon intervjuar Lundin Golds VD Ron Hochstein och Ecuadors gruvminister Javier Cordova, som båda får svara på kritiken. Hon träffar också Eva Vasquez från miljöorganisationen Acción Ecológica, som varnar för att anklagelserna mot Lundingruppens agerande på andra håll i världen riskerar att upprepas i Ecuador.

Margita Boström, Sveriges Radios Asienkorrespondent, skildrar Filippinernas dystra utveckling och Sri Lankas mer hoppingivande. För ett drygt halvår sedan blev Rodrigo Duterte Filippinernas 16:e president och sedan dess har oron ökat för den väg landet tagit. Hårda ord och svordomar samt ett drogkrig som kostat tusentals människors liv har blivit vardagsbilder som förmedlats från Filippinerna.    Om det handlar dagens Radiokorrespondenterna och om Sri Lanka som åter växer som en turistdestination.

Gaza börjar sakta återhämta sig från kriget 2014 men hindren är många. Blockaden gör det svårt att importera varor, arbetslösheten är högst i världen, elektricitet och bränsle är stora bristvaror. Sjukvården är primitiv och komplicerade sjukdomsfall måste behandlas utanför Gaza, men alla som behöver får inte tillstånd att lämna. Hör om hur invånarna försöker få vardagen att fungera och hur ilskan nu i allt högre grad riktas internt - mot Hamas. Mellanösternkorrespondenterna Johan-Mathias Sommarström och Cecilia Uddén har besökt Gaza.

Snart drar kampanjerna igång inför det franska presidentvalet. I veckans Radiokorrespondenterna granskas tre av huvudkandidaterna närmare: François Fillon, Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Programmet tar också upp de frågor som engagerar fransmännen mest och betydelsen av den EU- invandrings- och mediekritiska våg som går över världen. Programledare är Sveriges Radios korrespondent i Paris, Margareta Svensson. Hon gästas av Jenny Andersson, professor i historia och statskunskap och Benedicte Berner Eyde som undervisar i media och demokrati på universitetet Sciences Po, Institut d'études politiques i Paris.

Under det gångna året har inte mindre än två svenska medborgare suttit som politiska fångar i Kina. Den ene av dem har utvisats, medan den andre sitter kvar i kinesiskt polisförvar, hittills utan rättegång. Trots att kinesiska myndigheter för en hård kamp mot oppositionella och oliktänkande, fortsätter kinesiska aktivister och advokater att arbeta för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det finns två samtida trender i det kinesiska samhället; hårdnande kontroll och större mångfald.Sveriges Radios Kinnakorrespondent Hanna Sahlberg har mött en rad personer som kämpar mot orättvisor.Hör Qiu Bai som stämmer utbildningsmyndigheten för diskriminerande kurslitteratur, Wei Tingting som hamnde i polishäkte medan hon planerade en informationskampanj i kollektivtrafiken mot kvinnomisshandel.Advokaten Yu Wensheng utsattes för tortyr av polisen i förhör som inte ens finns dokumenterade. Han och advokaterna Li Fangping och Zhang Keke berättar om hur de fortsätter att försvara mänskliga rättigheter i domstol.Aktivisterna och advokaterna säger att de känner den hårdnande pressen från kinesiska myndigheter - men ingen av dem är beredd att ge upp sin kamp.

Efter 8 år som USA:s president avgår Barack Obama. Vår korrespondent Inger Arenander listar plus och minus, tillsammans med två gäster Den förste afro-amerikanske presidenten, Barack Obama, avgår nu efter 8 år på presidentposten. Kommer han att bli ihågkommen för sin ekonmiska politik, eller för sin utrikespolitik? Blev det framgångar, som framförallt unga väljare hoppades på, eller svaga avtryck i världen?Vår Washingtonkorrespondent Inger Arenander, listar plus och minus, tillsammans med två kunniga gäster, socialdemokraten Tomas Östros som nu är direktör i Internationella Valutafonden, och Erik Brattberg på den borgerliga tankesmedjan McCain Institute och specialiserad på utrikespolitik.

Under 2016 har Hewa Abdelzadeh varit trainee på Sveriges Radios utrikesredaktion. Han har rest i Asien, Mellanöstern och Afrika tillsammans med radions utrikeskorrespondenter. Nu kröner Hewa Abdelzadeh utbildningsåret med en egen talkshow där han ser tillbaka på sina resor och blickar framåt.Att vara resande reporter handlar ofta om att ta risker och anpassar sig till nya situationer. Med i programmet är Asienkorrespondenten Margita Boström som var med när Hewa oavsiktligt bröt mot lagen i Thailand.Richard Myrenberg är radions Afrikakorrespondent och när Hewa Abdelzadeh reste med honom lärde han sig att släppa sitt kontrollbehov.Den sista resan som trainee gick till Irak och den präglade Hewa mycket. Han har sina rötter i staden Erbil men han blev förvånad när han återvände dit och blev betraktad som en främlig där.Qaisar Mahmood är författare och chef för Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Han har själv skrivit om att utforska sin identitet utifrån att ha sina rötter i olika länder och i programmet resonerar han varför det har betydelse att reflektera över vem man är. Hewa vänder sig också till sin lillasyster Narin Abdelzadeh för råd.Lars Nyberg, professor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet förklarar också varför minnet inte fungerar som en kamera.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hewa AbdelzadehBisittare: Agneta Ramberg.Producent: Anders Backlund

Hur är det med den unga befolkningen runt om i världen? Varför flyttar spanjorerna hemifrån senare än tidigare? Och hur ser det ut med gängkriminaliteten i El Salvador? I dag sänder vi en repris från i somras.I ungkorren Palmira Koukkari Mbengas sista program på sin talkshowvecka. Vid sin sida har hon Simon Rosenqvist, som under sommaren hörs i Morgonpasset i P3. Torsdagens program kommer att ägnas åt att undersöka hur det står till med världens unga.Det kan tänkas som ett oändligt ämne, men för att göra det mer konkret har Palmira bjudit in Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms Universitet.Tillsammans med Livia kommer Palmira och Simon göra olika nedslag runt om i världen fört att kartlägga den unga befolkningen och deras situation. Till sin hjälp har de Sveriges Radios övriga korrespondenter. Lotten Collin, som bevakar Sydamerika, berättar om bland annat om gängkriminaliteten i El Salvador och hur det påverkar de unga. Ekots utsända i Sydeuropa, Kajsa Norell, rapporterar om att spanjorer väntar allt längre med att flytta hemifrån. Vad beror det på?Dessutom kommer Marieme Niang, till studion. Hon är designer och driver ett klädföretag där hon syr upp kläderna i Senegal. Vad var det som fick henne att starta företaget och hur upplever hon att de unga har det i Senegal?Sist men inte minst kommer Sveriges Radios Kinakorrespondent, Hanna Sahlberg, till programmet. Nästa vecka är det hennes tur att leda talkshow. Palmira passar på att fråga om de ungas situation i Kina och Sydkorea. Hur ser det ut med prestationskrav och karriär? Och hur att enbarnspolitiken påverkat de ungas situation i Kina?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Palmira Koukkari Mbenga Bisittare: Simon Rosenqvist Producent: Anders Backlund

En humanitär härdsmälta. En skamfläck för vår generation. Det är några av de uttalanden som gjorts om Aleppo, staden som blivit symbol för världssamfundets misslyckande. I mitten av december 2016 tvingades vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, att lämna Aleppo och Syrien. Hennes pressvisum hade dragits in av myndigheterna som inte var nöjda med hennes rapportering. I Radiokorrespondenterna kan ni höra några av de reportage hon lyckades göra under de fyra dagar hon befann sig inne i landet, bl.a röster från det näst intill intakta Västra Aleppo, en ung man på cykel som kom fram ur ruinstaden i Östra Aleppo och underklädesfabrikören och poeten Fouad Fouad som lyckats fly från staden.

Hur ska Storbritannien få till ett Brexit? Inget land har tidigare lämnat EU så gången är oviss och kantas av hinder och frågetecken.  Radiokorrespondenterna på söndag handlar om Brexit - Storbritanniens utträde ur EU. Just nu är utträdesprocessen frusen, eftersom högsta domstolen ska avgöra om Premiärminister Theresa May ens får lämna in utträdesansökan, eller om det krävs ett beslut av parlamentet. SR:s Londonkorrespondent Staffan Sonning diskuterar Storbritanniens - och Europas - framtid. Gäster: Maria Borelius, journalist och entrepenör boende i London och Katrine Marcal, journalist och författare med London som bas.

Arktis blir allt varmare och vinterisarna över Nordpolen är rekordsmå. Men hur påverkas egentligen människorna i Arktis? Och vad betyder det att ett varmare Arktis ger allt större möjligheter att börja utvinna områdets naturresurser? Arktis blir allt varmare och vinterisarna över Nordpolen är rekordsmå.Men hur påverkas egentligen människorna i Arktis? Och vad betyder det att ett varmare Arktis ger allt större möjligheter att börja utvinna områdets naturresurser?Hör SR:s korrespondent Samuel Larsson som besöker Grönland - där klimatet och de känsliga ekosystemen är heta politiska potatisar. Hör också professor Markku Mummukainen från Lunds universitet.Producent: Irma Norrman

Radiokorrespondeterna idag tar upp den stora flyktingströmmen - men inte den till Europa, utan den mycket större till södra Afrika, och framförallt till Sydafrika.

Stängda medier, massavskedningar av statsanställda, fängslade politiker och journalister. Vad är det egentligen som händer i Turkiet? Efter det dramatiska kuppförsöket i Turkiet i somras inleddes en hårdför jakt på terrorister och innefattat både journalister, oppositionella och statsanställda. Rubrikerna har ofta handlat om hårda tag mot yttrandefrihet och opposition. Hur påverkas invånarna i landet av allt detta? Tillsammans med Turkiet-baserade frilansjournalisten Tomas Thorén tecknar SR:s korrespondent Johan-Mathias Sommarström en aktuell bild av situationen i Turkiet.

Att utrota polio från mänskligheten beskrivs av vissa som en större bedrift än att sätta en man på månen. Hör Johan Bergendorffs reportage från Nigeria där en polioepedemi just nu rasar. Utrotningen av sjukdomen polio från mänskligheten beskrivs av forskaren Kimberley Thompson vid Harvard School of Public health i USA, som en större bedrift än att sätta en man på månen, och har kostat mer. Hör henne och Ukrainas vice hälsominister Igor Pereginets - reportage från ett land där själva vaccinet utlöste ett polioutbrott.Sveriges Radios Johan Bergendorff som bevakar global hälsa rapporterar från Nigeria där en polioepidemi rasar just nu. Följ med till byarna som bojkottar vaccin som ett utpressningsvapen. Idag sprids polio bara i tre länder, Nigeria, Afghanistan och Pakistan. Det var meningen att polio skulle ha utrotats redan i år 2016, den andra sjukdomen i mänsklighetens historia efter smittkoppor 1980.Nu siktar WHO på att polio ska vara utrotat från jordens yta 2018.Producent: Lena Bejerot

Moskvakorrespondenten Maria Persson Löfgren om 25 år efter Sovjetunionens kollaps och hur blir relationerna mellan Ryssland och USA med Donald Trump som president. I studion författaren och journalisten Stig Fredrikson, och Joanna Kurosz från Civil Rights Defenders. Producent: Irma Norrman. Tekniker: Sandra Pettersson. 25 år efter Sovjetunionens kollaps och om hur relationerna mellan Ryssland och USA blir med Donald Trump som president. I studion författaren och journalisten Stig Fredrikson, Joanna Kurosz från Civil Rights Defenders och Moskvakorrespondenten Maria Persson Löfgren. Producent: Irma Norrman

Har det en gång så öppna Norden börjat vänja sig vid gränser och passkontroller? I veckans Radiokorrespondenterna från Köpenhamn diskuterar vi det nordiska samarbetet i en tid av både egna gränshinder och ett allt mer spänt säkerhetsläge på Östersjön.  Vad förenar de nordiska länderna, och vad splittrar oss i en orolig tid? Även nyttan med nordiska kulturpriser diskuteras.Thella Johnson och Jens Möller talar med Nordiska rådets direktör Britt Bohlin och Hans Wallmark, svensk riksdagsman och ledamot i Nordiska Rådet. Även Samuel Larsson, SR:s Danmarkskorrespondent.

Egypten är ett land som gått igenom mycket: den arabiska våren, en revolution och en massaker i en vägkorsning. Under president Fattah al Sisis tid vid makten är det många av de som var aktiva på olika sätt under revolutionen som har hamnat i fängelse, dömts, en del är fria igen, andra är fortfarande inspärrade.Hör bland annat Esraa Al-Taweel berätta. Hon försvann i säkerhetstjänstens fängelse där hon tvingades spela in så kallade erkännanden. Hör också kvinnliga flyktingar från ett häkte i egyptiska Alexandria som misshandlats och trakasserats sexuellt.I slutet av programmet möter vi aktivisten Elham Eidarous som talar om hur man undviker att bli bitter efter revolutionen och som berättar om hur hon får livet att gå vidare med gemenskap.Programledare: Jesper LindauProducent: Irma Norrman

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter.

Radiokorrespondenterna innehåller bitar av korrespondentdagen på Södra Teatern i Stockholm.

EU-podden spelades in live från Radiokorrespondenternas dag på Södra Teatern. Paneldiskussion från Stora scenen. Programledare Ci Holmgren med gästerna Jan Andersson (Bryssel), Staffan Sonning (London), Daniela Marquardt (Berlin), Beatrice Janzon (Paris) och Agneta Ramberg (Utrikeskommentator). 

Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" Kägelbanan östra, Södra Teatern, Stockholm. Medverkande: Thella Johnson (Helsingfors),Jens Möller (Norge och Island) och Samuel Larsson (Danmark).

Medverkande: Maria Persson Löfgren (Moskva), Cecilia Uddén (Kairo), Margita Boström (Bangkok) och Lotten Collin (Rio de Janeiro). Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" Kägelbanan västra, Södra Teatern, Stockholm.

Medverkande: Thella Johnson (Helsingfors), Johanna Melén (Östeuropa), Beatrice Janzon (Paris), Daniela Marquardt (Berlin) och Staffan Sonning (London). Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" på Kägelbanan östra, Södra Teatern, Stockholm.

Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" på Kägelbanan östra, Södra Teatern, Stockholm.  Medverkande: Beatrice Janzon (Paris), Johanna Melén (Östeuropa), Alice Petrén (Migration), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Kigali).

Paneldiskussion från Stora scenen på Södra Teatern. Från Radiokorrespondenternas dag den 23 augusti. Progamledare Ci Holmgren med Richard Myrenberg (Kigali), Margita Boström (Bangkok), Hanna Sahlberg (Peking) och Johan Bergendorff (Global hälsa).

Cecilia Uddén, Lisa Bergström och Johan Bergendorff spanar från Stora scenen på Södra Teatern tillsammans med Ingvar Storm. Från Radiokorrespondenternas dag på Södra Teatern i Stockholm den 23 augusti.

Paneldiskussion från Stora scenen på Södra Teatern. Från Radiokorrespondenternas dag den 23 augusti. Medverkande: Katja Magnusson (Istanbul), Cecilia Uddén (Kairo), Agneta Ramberg (Utrikeskommentator) och Johan-Mathias Sommarström (Istanbul).

Medverkande: Lotten Collin (Rio de Janeiro), Hanna Sahlberg (Peking) och Johan Bergendorff (Global hälsa). Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" på Kägelbanan västra, Södra Teatern, Stockholm.

Medverkande: Hanna Sahlberg (Peking), Alice Petrén (Migration), Hewa Abdelzadeh (Trainee) och Palmira Koukkari Mbenga (Ungt perspektiv). Live från "Förstå världen med Radiokorrespondenterna" på Kägelbanan västra, Södra Teatern, Stockholm.

Paneldiskussion från Kägelbanan västra på Södra Teatern. Från Radiokorrespondenternas dag den 23 augusti. Medverkande: Maria Persson Löfgren (Moskva),Inger Arenander (Washington), Johanna Melén (Östeuropa), Thella Johnson (Helsingfors) och Jan Andersson (Bryssel).

Vilken är världens bästa film? Hur ska barn introduceras för kultur? Måste man läsa alla klassiker? Ring in med din kulturfråga! 08-22 45 00 Idag är det Radiokorrespondenternas sista talkshow för den här sommaren. Och vad kunde passa bättre som avslutning än ett Ring in-program med kulturpanel. Kulturkorrespondent Lisa Bergström.Har under hela veckan pratat om kultur på olika sätt; om Pusjkin, Kosovo och Hollywood, men vad tycker du att vi har missat att ta upp? Ta chansen och ring in till programmet och ställ din fråga till Lisa i direktsändning! Kort och gott: Vad undrar du om kultur?För att få svar på lyssnarnas kulturella funderingar har Lisa bjudit in en panel till dagens talkshow. Till studion kommer Birgitta Rubin, konstkritiker på Dagens Nyheter, Ebba Witt-Brattström, författare och professor i litteratur, och Mårten Blomkvist, filmkritiker på Dagens Nyheter.Dessutom gör vi en ergonomisk förberedelse inför höstens kulturkonsumtion. Anders Jansten, naprapat och ergonomikonsult, kommer till studion. Hur ska man sitta i tv-soffan utan att få ont i ryggen och i vilken höjd ska boken vara i för att skydda nackmuskulaturen? Och vad säger panelen – hur hälsosamt är kultur egentligen?Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Lisa Bergström Producent: Amanda Rydman

Vad spelar det för roll vilka filmer som görs i Hollywood? Hur funkar A-märkt? Och kan en hashtag påverka en drömfabrik? I dagens talkshow med kulturkorrespondenten Lisa Bergström vänder vi blicken mot väst och Hollywood. Är det bara glitter och glamour? Lisa själv upplever att ”Drömfabriken” som det kallades en gång i tiden, har blivit ganska dammig och halkat efter, inte minst när det kommer till jämställdhet. Kort och gott: Hollywood – vad händer?!Under våren har det rasat två stora debatter i Hollywood. Haschtagen #OscarsSoWhite fick en enorm spridning på sociala medier, men vad handlade allt om och hade den någon effekt? Melody Lovelin, redaktör på PP3, kommer till programmet. Den andra stora debatten har handlat om representation och diskriminering på Oscarsgalan och om genus och glastak. Lisa var på ett svettigt seminarium om kvinnor inom filmbranschen där skådespelaren Jodie Foster deltog. Hon vittnade om ett konstant förminskade av kvinnor och om sina erfarenheter av så kallade ”glastaket” som hindrar kvinnor från att avancera. Susan Cartsonis, filmproducent som har suttit med i Oscarsakademin, med verkar i dagens talkshow. Hur har årets debatter mottagits inom filmbranschen? Har de förändrat klimatet inom Hollywood? Vad tror hon är orsaken till att saker och ting är som de är? Och hur är hennes relation till det så kallade glastaket?Julia Roberts går barfota på den röda mattan, Geena Davis och Susan Sarandon håller seminarium om jämställdhet och Jennifer Lawrence kräver högre lön. Kommer det här påverka den gamla dammiga drömfabriken? Kommer vi få andra filmer? Detta reder vi ut tillsammans med Melissa Silverstein, debattör och en flitig twittrare som driver bloggen Women and Hollywood.Dessutom diskuterar vi att Sverige, i omvärlden, har blivit ett föregångsexempel på en jämställd filmbransch. Till studion kommer Ellen Tejle, en av initiativtagarna till A-märkt – ett verktyg baserat på Beschdel-testet för att mäta kvinnlig medverkan i film. Hur funkar A-märkt? Vad har de fått för reaktioner? Vad spelar det för roll vilka filmer som görs i Hollywood? Och vad förväntar sig Ellen av framtidens filmer?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Lisa Bergström Producent: Amanda Rydman

Hur har Kosovo inspirerat PJ Harvey? Kan serber och kosovoalbaner leva sida vid sida i dagens Kosovo? Och vilken roll spelar kultur och film för att göra upp med det förflutna? Idag är ämnet för dagens talkshow med kulturkorrespondent Lisa Bergström Kosovo.En av de länder som inte har erkänt Kosovo är Brasilien där OS pågår för fullt. Olympiska Spelen är de första som Kosovo deltar i och förra veckan tog de sitt första olympiska guld någonsin. Medverkar i programmet Radiosportens Gunnar Bolin, direkt från Rio. Är det lättare att bli erkänd som nation inom sportsammanhang än andra? Hur pratas det om de länder som inte ärt helt och fullt erkända? Vad kan vi förvänta oss av framtiden?Förra året besökte Lisa Dokufest i Prizren som är en filmfestival i Kosovo. Hon minns tydligt utomhusbiograferna inklämde mellan minareter, drönarna i luften och KFOR-styrkor som gick förbi. Hur viktig är festivalen för landet? Är den opinionsbildande? Sanjin Pejković, doktorand i filmvetenskap och har också suttit med i juryn på dokumentärfestivalen, medverkar i dagens talkshow. Temat för årets Dokufest är korruption – hur visar sig det och är det känsligt? Och vilken roll spelar kultur och film för att göra upp med det förflutna?En annan som också har gästat och berörts av festivalen i Prizren är artisten PJ Harvey. Det senaste året har hon gett ut både en diktsamling och ett album bland annat inspirerat av hennes besök i Kosovo. När Lisa lyssnar på PJ Harveys musik kastas hon tillbaka till minareterna i Prizren. Journalisten och musikkritikern Sara-Märta Höglund. Hur har Kosovo inspirerat PJ Harvey? Och vad säger hennes konstnärliga process om hennes artisteri?Dessutom kommer Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till studion. Hur märks landets inre konflikter i vardagen? Kan serber och kosovoalbaner leva sida vid sida i dagens Kosovo? Och hur förhåller sig Kosovo till de snart 16 år gamla krigsbrotten?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Lisa Bergström Producent: Amanda Rydman

Aleksandr Pusjkin vem var han? Var ska man börja för att ta sig an den ryska nationalskalden? Och vad har Linköping med Pusjkin att göra? Idag är det Radiokorrespondenternas sista talkshow vecka. Och den som avslutar sommaren är ingen mindre än Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström.Måndagens program ägnas åt rysk litteratur i allmänhet och nationalskalden Aleksandr Pusjkin i synnerhet. Lisa känner själv att hon har en kunskapslucka att fylla när det kommer till Pusjkin – idag ska det åtgärdas.Lisas första möte med Pusjkin var 90-talsbandet The Pusjkins. Hur kom det sig att ett rockband från Linköping döpte sig efter den ryske nationalskalden? Vi ringer upp en av de forna bandmedlemmen Christel Valsinger.Hur stor är Pusjkin i Ryssland idag och hur tar det sig uttryck? För att besvara den frågan har vi med oss kulturrådet Stefan Ingvarsson, direkt från Moskva. Vilken är hans personliga Pusjkin-favorit?Det sägs att Pusjkin är svåröversatt – går det att ta till sig hans verk på svenska? Till studion kommer Fredrik Wadström, från Sveriges Radios kulturredaktion och före detta Rysslandkorrespondent. En annan som också är väl insatt i Aleksandr Pusjkin är Magnus Ljunggren, professor i rysk litteratur. Var ska Lisa själv börja om hon ska ta sig an nationalskalden? Lisa upplever att det finns ett romantiskt skimmer över författaren och poeten. Men hur hade Pusjkin det själv med kärleken? Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Lisa Bergström Producent: Amanda Rydman

Åt vilket håll går utvecklingen i Kina? Hur varmt är det på sommaren? Är det svårt eller lätt att bevaka Kina? Ring in din Kina-fråga i direktsändning 08-22 45 00. Idag kan du som lyssnar ringa in i direktsändning. Hanna Sahlberg är ju som bekant Sveriges Radios Kinakorrespondent, som förutom Kina också bevakar Nord- och Sydkorea, Japan och Taiwan. Hela veckan har vi pratat om Kina på olika sätt, men vad tycker du att vi har missat att ta upp? Ta chansen och ring in till programmet och ställ din fråga till Hanna!Hur är det med kinesisk opera? Hur ser kineser på resten av världen? Vad går bäst att odla i pekingska köksträdgårdar? Hur ser den feministiska rörelsen ut i Kina? Inga frågor är för små eller stora.För att få svar på lyssnarnas frågor har Hanna bjudit in en panel till dagens talkshow. Till studion kommer Karl Hallding, forskningsledare på Svenska Miljöinstitutet. Och liksom igår har vi med oss Tilde Lewin, frilansjournalist och tidigare Pekingbo, från Göteborg. Dessutom medverkar Michael Schoenhals, professor i kinesiska. Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hanna Sahlberg Producent: Nina Kruse

Åt vilket håll går utvecklingen i Kina? Hur låter kinesisk hip-hop? Och så blir det en exklusiv intervju med dottern till den försvunne bokförläggaren. Hur är läget i Kina egentligen? Malin Oud, Kinakännare och rådgivare i frågor om mänskliga rättigheter och hållbart företagande, kommer till studion. Hon följer utvecklingen i Kina och vittnar om att landet går utanför gränserna för att kontrollera yttrandefriheten – hur märks det? Hur stort spelrum får organisationer i Kinas offentliga rum?Medverkar i programmet gör också Tilde Lewin, frilansjournalist och tidigare Pekingbo. Hur har populärkulturen förändrats i Kina? Hanna har själv en spaning om att de kinesiska myndigheterna har börjat driva en nya slags propagandaestetik. Stämmer det? Vi får också smakprov på kinesisk hip-hop. Vilka initiativ tas i det kinesiska kulturlivet som ligger utanför kommunistpartiets radie?Hanna frågar sig också om Kina försöker sätta nya diplomatiska spelregler? Förra hösten fängslades den svenske bokförläggaren Gui Minhai i Kina. Han har ännu inte släppts och har hittills tvingats till två bekännelser på kinesisk TV. Vi har med oss publicistens dotter, Angela Gui, direkt ifrån London. Vad är det senaste hon har hört angående sin pappa? Vad tycker hon att svenska myndigheter har gjort för Gui Minhai? Och vad vill hon att de ska göra?Går det att dra paralleller mellan fallen Gui Minhai och Dawit Isak? Har svenska myndigheter och det svenska samhället tagit lika starka initiativ? Hanna hör med Ola Wallin, ordförande i Internationella Förläggareföreningen IPA. Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hanna Sahlberg Producent: Nina Kruse

Vad är nyckeln till en lyckad skolgång? Är hemläxor något att ha? Vilka är de största skillnaderna mellan det svenska och kinesiska skolsystemet? Förra veckan åkte Hanna Sahlberg förbi sin gamla högstadieskola i Örebro. Hon kastades tillbaka till snusprillorna i taket och bänkkamrater. Där och då drömde Hanna om att få gå på ett strikt internat och hon lovade sig själv att hennes barn aldrig skulle gå i en svensk skola. Idag ska vi kort och gott prata om skolgång och pedagogik.Medverkar i programmet gör Stefan Wennberg - läraren som gjorde uppror och vägrade låta sina barn göra hemläxor och ge sina egna elever läxor. Martin Karlberg är pedagog vid Uppsala universitet och forskar på hur pedagogik förhåller sig till prestation och hälsa. Vilka tycker han är de största skillnaderna mellan det svenska och kinesiska skolsystemet? Men vilken inlärningsteknik hade passat Hannas ambitiösa 14-åriga jag? Var hon kanske för driven och prestationsinriktad? Eller kan man ens vara det? Hanna ringer upp sin gamla högstadierektor Mats och reder ut det förflutna. Dessutom kommer Björn Kullgard, rektor på Franska skolan i Stockholm, till studion. Hur ser han på skolklimatet i Sverige? Vad tror han är nyckeln till en lyckad skolgång?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Hanna SahlbergProducent: Nina Kruse 

Hur ser framtiden ut för internetanvändarna? Vilken app saknas på marknaden? Och hur stor makt har sociala medier? I dag är det första dagen på Hanna Sahlbergs talkshowvecka. Hanna Sahlberg är Sveriges Radio Kinakorrespondent och bevakar förutom Kina också Japan och Sydkorea.Måndagens program har it och integritet som underliggande tema. Hur kan sociala medier utnyttjas för att kontrollera och styra? På vilket sätt användes internet och sociala medier i samband med statskuppen i Turkiet tidigare i somras? Sveriges Radios utsända i Turkiet, Ülkü Holago, medverkar.I Kina finns det, vad Hanna kallar för, en ”super-app”. Med den kan hon göra allt. Varför finns inte den i Sverige och vilka app-utmaningar står vi inför? Teo Hanzon, grafisk designer på dejting-appen Tantan i Peking, är med oss direkt från Peking och Roger Åberg, chefredaktör för tekniksajten feber.se, kommer till studion.Men hur står sig Sverige när det kommer till digitalisering överlag? Ligger vi i framkant eller ligger det oss snarare i fatet att vi var några av de första som hoppade på digitaliseringståget? Darja Isaksson, digital strateg och ledamot i regeringens Innovationsråd, förklarar hur det digitala kan lösa vår vardag.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hanna Sahlberg Producent: Nina Kruse

Hur är det med den unga befolkningen runt om i världen? Varför flyttar spanjorerna hemifrån senare än tidigare? Och hur ser det ut med gängkriminaliteten i El Salvador? I ungkorren Palmira Koukkari Mbengas sista program på sin talkshowvecka. Vid sin sida har hon Simon Rosenqvist, som under sommaren hörs i Morgonpasset i P3. Torsdagens program kommer att ägnas åt att undersöka hur det står till med världens unga.Det kan tänkas som ett oändligt ämne, men för att göra det mer konkret har Palmira bjudit in Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms Universitet.Tillsammans med Livia kommer Palmira och Simon göra olika nedslag runt om i världen fört att kartlägga den unga befolkningen och deras situation. Till sin hjälp har de Sveriges Radios övriga korrespondenter. Lotten Collin, som bevakar Sydamerika, berättar om bland annat om gängkriminaliteten i El Salvador och hur det påverkar de unga. Ekots utsända i Sydeuropa, Kajsa Norell, rapporterar om att spanjorer väntar allt längre med att flytta hemifrån. Vad beror det på?Dessutom kommer Marieme Niang, till studion. Hon är designer och driver ett klädföretag där hon syr upp kläderna i Senegal. Vad var det som fick henne att starta företaget och hur upplever hon att de unga har det i Senegal?Sist men inte minst kommer Sveriges Radios Kinakorrespondent, Hanna Sahlberg, till programmet. Nästa vecka är det hennes tur att leda talkshow. Palmira passar på att fråga om de ungas situation i Kina och Sydkorea. Hur ser det ut med prestationskrav och karriär? Och hur att enbarnspolitiken påverkat de ungas situation i Kina?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Palmira Koukkari Mbenga Bisittare: Simon Rosenqvist Producent: Anders Backlund

Hur ser omvärlden på Sverige? Hur väl överensstämmer den med hur det faktiskt är? Och vad gör Sverige för att nå ut till resten av världen? Vi har kommit till dag tre på ungkorren Palmira Koukkari Mbengas talkshowvecka. Vid sin sida har hon Simon Rosenqvist, som under sommaren hörs i Morgonpasset i P3. Onsdagens program kommer att ägnas åt bilden av Sverige.Vilken bild av Sverige vill vi att resten av världen ska ha? Vad kan vi göra för att sälja in landet och samtidigt leva upp till omvärldens förväntningar? För att få svar på detta kommer Henrik Selin, Svenska institutet, till studion.När Palmira rapporterar och möter människor runt om i världen har de flesta en positiv bild av Sverige. Ett välfärdsland där alla är välkomna, alla är friska och lyckliga. Vad är det som gör att människor har den synen på Sverige? Och hur väl tycker de som flyttar till Sverige från ett annat land att det stämmer med verkligheten? Palmira har därför bjudit in Asbed Wanes och Brinda Gangopadhya Lundmark. Asbed Wanes är journalist på SVT och kom till Sverige från Syrien för två årsedan. Brinda Gangopadhya Lundmark har tidigare bott i England, Jordanien och Indien, men är numera bosatt i Sverige. Hur ser deras bild av Sverige ut och har den förändrats sedan de flyttade hit? undrar Palmira.Dessutom kommer Emma Löfgren, journalist på den engelskspråkiga nyhetssajten The Local, till programmet. Vilka lyssnarreaktioner får de på deras rapportering av Sverige?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Palmira Koukkari Mbenga Bisittare: Simon Rosenqvist Producent: Anders Backlund

Är det viktigt att känna till sin historia? Hur kan skate och konst bli ett frihetsverktyg? Idag är det ungkorren Palmira Koukkari Mbengas andra talkshowdag. Vid sin sida har hon, liksom igår, Paulo Saka. Tisdagens program kommer att ägnas åt historia, kultur och frihet.Hur viktigt är det att känna till sin historia? Har unga en skyldighet att ha kunskap om det förflutna? För att få svar på detta kommer ingen mindre är kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke till studion.När Palmira rapporterade från Kuba slogs hon av att människorna där var stolta över sin kultur och att det var generationsöverskridande. Det fick henne att fundera över hur unga i Sverige anammar kultur och tradition. Paulo har sjungit i gosskör och dansat både bugg och schottis. Stina Sämgård, som är redaktör för programmet, spelar folkmusik. Vad ger det dem? frågar sig Palmira.Skateande har blivit stort på Västbanken. När Palmira var där pratade hon med en ung skateare. Han beskrev det som att när han skateade så kändes det som om han ”flög över muren”. Vilken roll spelar kulturutövande för frihetskänslan? Ossian Rossland Lindvall är väggkonstnär och kommer till programmet för att berätta om vad konsten betyder för honom.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Palmira Koukkari Mbenga Bisittare: Paulo Saka Producent: Anders Backlund

Vilken roll kan en debatt spela för att få älska vem man vill? Och hur är det att vara i minoritet inom en minoritet? Idag inleder Palmira Koukkari Mbenga sin talkshowvecka. Palmira är radiokorrespondenten som bevakar unga frågor runt om i världen och hörs för det mesta i P3 Nyheters rapporteringar. Vid sin sida har hon Paulo Saka, Morgonpasset i P3.Dagens program kommer att ägnas åt HBTQ-rörelser och att vara en minoritet i minoriteten. För att diskutera detta har Palmira bjudit in en panel. När Palmira rapporterade från terrordådet på nattklubben i Orlando slogs hon del av att många av offren dela var unga, men också att de var just en minoritet i minoriteten – hbtq-personer och många med latinamerikanskt ursprung.Andrés Esteche, artist och ordförande i RFSL Stockholm, gästar programmet och pratar om hur han ser på dådet och vad det förde med sig. Dessutom kommer Agri Ibrahim, Pride of Color, ett initiativ för hbtq-personer som rasifieras.Efter attacken i Orlando visade många stöd till offren på sociala medier. Lina Blanco, HBTQ-aktivist och Juliet Atto, Black Coffee HBTQ, en separatistisk grupp för svarta hbtq-personer i Sverige, kommer till dagens talkshow för att prata om hur det är att väcka debatt. I helgen avslutades årets Pridevecka i Stockholm. År 2003 attackerades paraden av dåvarande högerextrema Nationaldemokratisk ungdom. Facundo Unia, journalist och dåvarande pressassistenten till Pride, blev svårt misshandlad och fick föras till sjukhus. Han medverkar i dagens talkshow för att prata om hur han ser på händelsen idag. Hur skulle han säga att situationen ser ut idag vad gäller hbtq-personers utsatthet?Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Palmira Koukkari MbengaBisittare: Paulo SakaProducent: Anders Backlund

Hur är det att bevaka 13 exsovjetiska länder? Vad tycker Maria om det ryska köket? Hur ser landskapet ut i Ukraina? Ring in på 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30. I Maria Persson Löfgrens sista talkshow kan DU som lyssnar ringa in till programmet. Har några frågor om de forna sovjetiska länderna? Kanske har du någon fundering kring det som har tagits upp under veckans program? Eller undrar du något om hur det är att bevaka 13 exsovjetiska länder?För att kunna besvara lyssnarnas frågor har Maria, dagen till ära, bjudit in en expertpanel. Erik Norbergh, är journalist och dessutom gift med en ryska kommer till studion. Det gör också Elin Jönsson, SVTs Rysslandskorrespondent.Dessutom medverkar Gudrun Persson i panelen som är Rysslandforskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Och så stämmer vi av en sista gång med Marias vikarie – Sten Sjöström, direkt från Moskva.Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Sofia Thermaenius

Hur ser HBTQ-rörelsen ut i de forna sovjetländerna? Vilken bild av Georgien sprids utanför landets gränser? Och hur står sig det georgiska vinet? I dagens talkshow med Maria Persson Löfgren har turen kommit till Georgien. Vi tar tempen på landet som kallas för ”vinets vagga”; för visst är det mycket mer än så?Sveriges Radios Nordenkorrespondent, som för närvarande också bevakar Bryssel, Jens Möller sjunger i kör och är svag för just Georgisk sång. Hur kommer det sig? Maria hör sig för och hoppas på en skönsjungande Jens Möller.Den här veckan är det Stockholm Pride och Maria frågar sig hur aktivismen och rörelsen kring hbtq ser ut i Georgien. Hon upplever att det fortfarande finns starka homofoba krafter i Georgien, som det gör i många de forna sovjetländerna. Till programmet kommer Natia Lortkipanidze, georgisk ungdomsambassadör och Marie Oskarsson, författare och vinskribent. Hur gör Natia Lortkipanidze för att sprida den georgiska litteraturen utanför landets gränser och hur väl tycker Marie Oskarsson att Georgiens slogan – ”vinets vagga” stämmer överens med dagens vinproduktion?Dessutom har vi återigen med oss Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandkorrespondent, direkt från Moskva.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Sofia Thermaenius

Hur är det att vara ung ukrainare i Sverige? Hur är läget med vikarien Sten Sjöström? Och så har Maria har träffat Eurovisionvinnaren Jamala. I Maria Persson Löfgrens andra program fortsätter vi att pratat om identitet – idag med Ukraina som underliggande tema.Maria har träffat eurovisionvinnaren Susana Alimivna Jamaladinova, mer känd som Jamala. Hennes pappa är krimtatar och hennes mamma armeniska. Hur har det påverkat hennes identitet i postsovjetisk tid? Hon säger att hon identifierar sig som en krimtatarisk ukrainska.Till studion kommer Andriy Kachur, från föreningen Unga Ukrainare i Sverige. Han flyttade från Ukraina till Sverige 2004. Hur upplever han att det är att vara Ukrainare idag? Och vilken roll spelar det för ens identitet att leva och bo i ett annat land än det man är född i? Sophie Engström, lektor i svenska i Lviv västra Ukraina, medverkar i dagens program.Dessutom stämmer vi av med Marias vikarie, Sten Sjöström. Hur har han det på kontoret i Moskva och vad har han för tankar och reflektioner kring Ukraina.Gästernas författartips på tema Ukraina: Andrey Kurkov Serhij ZjadanTaras ShevchenkoIvan FrankoNikolai GogolMikhail BulgakovAnton TjechovEpost: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Maria Persson LöfgrenProducent: Sofia Thermaenius

Hur är det att bevaka Ryssland? Vad gör Marias vikarie idag? Och så blir det livemusik med balalaikaorkester. Ny vecka – ny korre! Idag äntrar Sveriges Radios rysslandkorrespondent, Maria Persson Löfgren, studion. Det genomgående temat för veckans talkshow kommer att vara: identitet.Maria Persson Löfgrens vecka kommer att invigas högtidligt med livemusik i form av Södra Bergens Balalaikor. Det trekantiga instrumentet som tar Maria tillbaka till 60-talet och en familjesemester i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. Det blir ett samtal med Dan Lundberg och Jonas Nyberg från orkestern om kultur och rysk musik.Vid sin sida kommer Maria att ha Anna-Lena Laurén, som bevakar Ryssland för Dagens Nyheters räkning.Dessutom stämmer vi av med Marias vikarie, Sten Sjöström, i Moskva. Hur är läget med honom? Med oss från Moskva har vi också Maria Georgieva, på Svenska Dagbladet.Södra Bergens Balalaikors set list:Månen lyserDrömmarDen gladaEpost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Maria Persson LöfgrenBisittare: Anna-Lena LaurénProducent: Sofia Thermaenius

Vilket är ditt bästa hälsotips? Vad gjorde du för att gå ner i vikt? Hur gör du för att sova gott? Vad gör du när du får ett getingstick? Ring in på 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30. Johan Bergendorff avslutar sin talkshowvecka med ett ring-in-program. Som Sveriges Radios bevakare av global hälsa har han, med bisittaren Ulrika Hjalmarson Neideman, under veckan sänt vad han själv kallar för ”ohälsoradio”. Han har tjuvrökt, druckit sprit, ätit övergrillad fläskkarré, kelat med fästingar, ätit bajspiller och fått en släng av tyfoidfeber för att bara nämna några saker.Nu vill han ha er lyssnares hjälp. Vilket är ditt bästa hälsotips? Vad gjorde du för att gå ner i vikt? Hur gör du för att upprätthålla en god sömn? Vad gör du när du får ett getingstick? Till studion kommer Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Kanske har du inget tips, utan en fråga? Har du gått och funderat över något som tagits upp tidigare i veckan är du också hjärtligt välkommen att höra av dig.Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Johan BergendorffBisittare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Daniel af Klintberg

Har Johan påverkats av tyfoidsprutan ? Ett smärttest får avgöra. Hur står det till med våra solvanor? Och bär Johan på en dödlig, smittsam sjukdom - provsvaret får han i direktsändning. Idag blir det bland annat stress och inbillningssjuka med Johan Bergendorff. För att undersöka detta närmare har Johan inför dagens sändning vaccinerat sig mot tyfoid. Av sprutan kan han nämligen bli lite febrig efteråt. Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, kommer till studion för att göra ett smärttest på Johan för att se hur han har påverkats av vaccinationen.Det blir också solning i dagens talkshow. Hur står det till med Johans solvanor? Med hjälp av en uv-spot har han försökt att se hur solskadad han egentligen är. Yvonne Brandberg, psykolog, berättar om risker och hur ideal påverkar våra solvanor.Dessutom kommer Johan att få reda på om han bär på en dödlig, smittsam sjukdom. Ola Weiland, överläkare och professor i infektionssjukdomar, har med sig ett kuvert till studion med Johans provsvar.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Johan BergendorffBisittare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Daniel af Klintberg

....Allt detta kommer rymmas i talkshow. Det blir blindtest med sprit, livs levande fästingar. Dessutom tänder vi grillen inne i studion. I dagens talkshow tar sig Johan Bergendorff an vad han kallar ”sommarens största hälsofaror”; alkohol, fästingar och grillat kött. Vi sin sida har han liksom igår Ulrika Hjalmarson Neideman.Vilka effekter har alkohol? Varför ser gränsvärdena för vad som är en måttlig alkoholkonsumtion olika ut runt om i världen? Och kan Johan och Ulrika avgöra hur mycket sprit det är i en drink? Tillsammans med Sven Wåhlin, distriktsläkare och expert på alkohol och beroende, arrangerar de ett blindtest.Högt gräs är det många som drar sig för att ge sig in i så här års, i synnerhet i skärgården. Johan, som har tagit sin fjärde TBE-spruta, kommer i dagens program att kela med fästingar. Allt under ledning av Thomas Jaenson, professor i entomologi.Hur farligt är det att äta en rejält övergrillad fläskkarré? Och vad händer om man skulle få i sig en bit rå kyckling? I studion stänger vi tillfälligt av brandlarmet och tänder grillen. Det blir en alternativ grillfest tillsammans med Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Johan BergendorffBisittare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Daniel af Klintberg

Hur funkar bajspiller? Kan extrema intervaller råda bot motionsbrist? Och hur ska det gå när Johan röker sin första cigarett på decennier? Under veckan kommer Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff att bjuda på "ohälsoradio" i sin talkshow. Vid sin sida har han Ulrika Hjalmarson Neideman, som annars är programledare för Kropp & Själ i P1. Hur funkar det med avföringstransplantation egentligen? Elisabeth Norin som är expert på magens bakterieflora kommer till studion. Senast Johan rökte var i smyg - nu är det dags igen! Vad händer i kroppen när vi tar oss en cigarett. Johan har bjudit in Gunilla Bolinder, överläkare och tobaksexpert, till programmet för att reda ut. Vad är det som gör att man röker om man vet om att det är farligt? undrar Johan. Dessutom blir det intervallträning i studion. Kan en lösning på motionsbrist vara extremt snabb hårdträning? frågar sig Johan. Till studion kommer Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi, och tar pulsen på Johan.  Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Johan BergendorffBisittare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Daniel af Klintberg

Ställ din fråga om Afrika i direktsändning: ring in på 08-22 45 00. Dessutom blir det den sista låten i musiksafarin. I veckans sista talkshow med Richard Myrenberg kan du som lyssnar ställa din fråga om Afrika. Jag veckans program väckt tankar och funderingar hos dig? Ring in till 08-22 45 00 och ställ din fråga i direktsändning.Till frågestunden har Richard bjudit in en panel. Till studion kommer Afrikakännarna Vincent Dahlbäck, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent, och Bengt G. Nilsson, författare och journalist.Dessutom är det avslutning för den uppskattade programpunkten Musiksafari med Lennart Wretlind. För den uppmärksamme lyssnaren så hann vi ju som bekant inte med den sista låten i gårdagens program - det tar vi igen idag!Wretlinds musiksafari del 4:AngolaMacongo Me Chiquita - Ferreira Do Nascimento (album “Angola soundtrack”)Programledare: Richard MyrenbergProducent: Anders BacklundEpost: korrespondenterna@sverigesradio.seTelefon: 08-22 45 00

Idag blir det hbtq-aktivism, sydlig musiksafari och så tar vi greppet om den afrikanska medelklassen. I dagens talkshow tar Richard Myrenberg avstamp i klassfrågan. Vad kännetecknar den afrikanska medelklassen? Och hur väl stämmer omvärldens bild överens med verkligheten Maria Eriksson Baaz, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, kommer till studion och reder ut.Förutom Maria Eriksson Bazz kommer också Miles Tanhira från RFSL. Han jobbar internationellt med så kallade rainbow leaders som fokuserar på att utbilda ledare för hbtq-organisationer runt om i världen. Hur ser arbetet med hbtq-frågor ut i dagens Afrika och vad kan vi vänta oss av framtiden?Dessutom är det dags för del 3 i Lennart Wretlinds musiksafari. Idag blir det toner från Afrikas södra delar.Och som vanligt stämmer vi av med Richards sommarvikare, tillika getvakt, David Rasmusson – direkt från Kigali.Wretlinds musiksafari del 3:TanzaniaDone changed my way of living - Taj Mahal & Bi Kidude & Culture Musical ClubSydafrikaO mmu beno mmu - Ladysmith Black Mambazo Programledare: Richard MyrenbergProducent: Anders BacklundEpost: korrespondenterna@sverigesradio.se

Vi benar ut franskans betydelse i afrikanska länder och lyssnar på toner från Mali. Dessutom blir det deckarskola och direktrapport om getter i Kigali. Med Afrika som övergripande tema och Västafrika som underliggande tema tar Richard Myrenberg sig an dagens program. Hur står sig franskan i dagens Afrika? Trots att franskan avskaffats som officiellt språk i flera afrikanska länder upplever Richard att många konversationer i kontinenten fortfarande förs på franska. Wandrille Micaux, lektor i franska, medverkar. Richard är sugen på att skriva en deckare med ett afrikanskt land som fond. Men hur ska han börja? Och hur viktigt är det att bygga karaktärer? Författaren Olivier Truc kommer till studion för att ge Richard tips och råd i konsten att skriva en deckare Och så kommer Lennart Wretlind tillbaka med en västafrikansk spellista. Idag blir det ögongodis från bland annat Mali.Och så kollar vi läget med Richards sommarvikarie David Rasmusson. Hur det går för alla Richards djur i huset i Kigali?Wretlinds musiksafari del 2:MaliWayeina - Oumou Sangare (sångerska) GhanaPostal workers cancelling stamps - Postal Workers in GhanaKongoEl Carretero - Kékélé & Mbilia BelProgramledare: Richard MyrenbergProducent: Anders BacklundEpost: korrespondenterna@sverigesradio.se

Vilka är de hetaste apparna i Kenya? Hur går det för Richards sommarvikarie? Och musiksafari med siktet på östra Afrika. Idag drar Radiokorrespondenterna i gång i P1 och först ut är ingen mindre än Richard Myrenberg, Sveriges Radio utsände i Afrika.Det pratas om Kenya som ett land med duktiga entreprenörer med ett växande näringsliv. En del jämför huvudstaden Nairobi med New York. Linus Lennstrand, som arbetar med start-up-företag i just Nairobi vet vilka fiffiga idéer som är på gång i landet, medverkar i programmet. Vilka är de hetaste apparna i Kenya? Och varför ”Afrikas amerikaner” så framgångsrika inom näringsliv och entreprenörskap?När Richard har rest inom Afrika har han många gånger funderat över flygkommunikationen. Han tycker själv att flygandet har blivit lättare och smidigare med åren. Till exempel är det färre mellanlandningar och att det har tillkommit fler flygbolag. Men vilka är nycklarna för en välfungerande flygkommunikation? Hur mycket hänger övrig kommunikation och infrastruktur ihop med flygande? Åke Wall konsult och projektledare på Luftfartsverket kommer till studion och reder ut.Dessutom blir det afrikansk musik-safari med den tidigare SR-profilen Lennart Wretlind. Idag grottar vi ner oss i kontinentens östra delar. Och hur går det för Richards sommarvikarie, David Rasmusson? Vi ringer och kollar läget.Wretlinds musiksafari del 1:EtiopienYekermo sew - Mulatu Astatke (från soundtrack ”Broken flowers”)BurundiWhispered song – Burundi Musiques TraditionellEtiopienBole 2 Harlem - Bole 2 Harlem (etiopisk ung grupp i New York)Programledare: Richard Myrenberg Producent: Anders BacklundEpost: korrespondenterna@sverigesradio.se

Om saudisk olja som smörjer vapen och krig. Och vad är en avslutning på Cecilia Uddéns vecka i Almedalen, utan ett framträdande av rapparen Behrang Miri. Intervju med Paul Simons, en av världens främsta oljeanalytiker. Lena Ag berättar om kvinnor som tar vapnen ifrån soldater i Syrien och kämpar för att ta plats vid förhandlingsbordet. Rouzbeh Parsi analyser konflikten mellan Iran och Saudiarabien.

Anders Kompass utmanade FN och fick gå. Ett samtal om civilkurage och människosyn. Skolminister Aida Hadzialic om vikten av ta i hand. Och religionshistorikern David Thurfjell om shiafobi.

Vilka grepp använder journalister när de skildrar människor som förlorat allt? Almedalenkonceptet på export, fungerar det? Man provade i Egypten, men hur gick det? Birgitta Holst-Alani, diplomat, Erik Ullenhag, Liberalerna och tillträdande ambassadör i Jordanien, Bitte Hammargren, tidigare mellanösternkorrespondent för SvD och Stina Blomgren, SVTs mellanösterkorrespondent gästar Sveriges Radios pratshow i Almedalen med Cecilia Uddén, mellanösternkorrespondent. Välkommen till Sveriges radios scen om du råkar befinna dig i Visby klockan 11.03!

Carl Bildt gästar Uddén i Radiokorrespondenterna direkt från Almedalen. Om världskriser som oroar men finns det också kriser som roar den före detta utrikesministern? Och får en ärkebiskop vara avundsjuk? Antje Jackelén och den nigerianske författaren Jude Dibia gästar också Radiokorrespondenternas direktsända program från Sveriges Radios scen i Almedalen. Du som är i Visby är mycket välkommen att vara publik när programmet sänds klockan 11 i P1.

2014 svepte IS in över Irak och suddade ut gränsen mellan Irak och Syrien. Nu pågår en offensiv där IS tappar mark. Men det är ett djupt splittrat land som återtas. Veckans Radiokorrespondenterna börjar på en bro över Eufrat, där flyktingar från IS-kontrollerade Falluja köar för att komma bort från striderna mellan irakiska styrkor och terrorgruppen. När de väl lyckas lämna staden skiljs männen ut för särskilda säkerhetsundersökningar, och därifrån kommer inte alla tillbaka. Programledare Katja Magnusson har tillsammans med Ekots andra Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rest längs med fronten i kriget mot IS. Hör kvinnorna och barnen i flyktinglägren, som undrar vart deras söner och fäder har tagit vägen, och irakiska bedömare om den bästa strategin för att bekämpa IS.Hör också om kontrasterna mellan kriget som pågår bara några mil bort och ljumma Ramadan-kvällar på Bagdads finaste caféer där besökarna äter och röker vattenpipa till sent om nätterna.

Vad händer när konsten blandar sig med stora och svåra samhällsfrågor? Ai Wei Wei gör konst av flykting situationen på Lesbos. Olafur Eliasson ställer stora isblock från Grönland på ett torg i Paris för att uppmärksamma klimatfrågan.Vad händer när konsten blandar sig med stora och svåra samhällsfrågor?Och vad är nytt med detta?Det diskuteras i Radiokorrespondenterna med Kulturkorrespondent Lisa Bergström.Gäster: Birgitta Rubin, konstkritiker på Dagens Nyheter och  Kajsa Ekis Ekman, krönikör.

För att bli medlem av EU ställs höga krav, inte minst när det kommer till demokrati. Men när man väl är med i unionen, får man bete sig hur man vill då? I veckans Radiokorrespondenterna hör vi om minskad pressfrihet i Kroatien, om centralstyrning i Ungern och så får vi en rapport från Polen där utvecklingen bekymrar EU-ledarna alltmer.Hur odemokratisk får man egentligen bli och fortfarande platsa i EU-klubben? Och hur står det till med de demokratiska spelreglerna i länderna som vill gå med i EU, som Serbien och Makedonien?Programledare är Johanna Melén som samtalar med journalisten och författaren Annika Ström Melin och Sveriges Radios Polenkorrespondent Thella Jonsson.

Var går egentligen gränsen för vad man får säga i religionens namn, och hur står det till med feminismen inom islam? Dessa två frågor står i centrum när Radiokorrespondenterna med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tar sig an den yviga danska religionsdebatten - där skärningslinjen mellan det traditionella och moderna och det sekulära och det religiösa - väcker känslor. Gäst i programmet är Magdalena Nordin, religionssociolog vid Lunds universitet som forskat på religionens plats i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.

Terrorgruppen Boko Haram sprider skräck i Nigeria och Kamerun. Men nu finns tecken på att den ökända terrorgruppen pressas tillbaka. Brända byar, kidnappade barn, våldtagna kvinnor och  unga flickor som hjärntvättats för att användas som självmordsbombare. Terrorgruppen Boko Harams härjningar har slagit hårt mot människor i nordöstra Nigeria, men också över gränsen i Kamerun. Allt sedan våldet började 2009 har nästan 3 miljoner tvingats på flykt och 20 000 dödats. Det gör Boko Haram till en av de dödligaste terrorgrupperna i världen. Men nu finns det tecken på att Boko Haram pressas tillbaka. Hör röster från Nigeria och Kamerun om en kamp på liv och död mot Boko Haram.Ett program av Richard Myrenberg, radions Afrikakorrespondent.

De säger att de vill skapa trygghet men har ofta själva begått våldsbrott. Vilka är grupperna som kallar sig medborgargarden och varför har just Finland varit en tacksam grogrund för dem? Gängen klädda i bombarjackor med gotiska bokstäver och vikingahjälmar tryckta på ryggen har blivit en allt vanligare syn på gator i nordiska städer - inte minst i Finland. I veckans upplaga av Radiokorrespondenterna möter Helsingforskorrespondent Thella Johnson oroade ortsbor, Odin-soldater och ättlingar till grundarna av den ökända Lapporörelsen, som influerades av fascismen och satte skräck i finländska samhällen under 1930-talet.

Cecilia Uddén och journalisten Magdi Abdel Hadi lotsar oss genom egyptisk vardag och samhällsklimat. Radiokorrespondenterna denna vecka handlar bland annat om mat. Cecilia Uddén tar oss med till en kusharirestaurang. Kushari är en egyptisk nationalrätt bestående av makaroner, ris, linser, kikärter, rostad lök och stark tomatsås.  Tillsammans med den svensk-egyptiske journalisten Magdi Abdel Hadi, begrundar och analyserar Cecilia Uddén dagens situation i Egypten. Hur är det till exempel med egyptiska män, skakar dom hand med kvinnor eller inte? Och så får vi följa med på Shaabikonsert och lyssna på den populäre egyptiske Shaabimusikern Abdel Baset Hammouda och den explosivt extatiske unge kompositören Islam Chipsy.      

Sveriges Radios asienkorrespondent Margita Boström djupdyker denna vecka i ämnet turism som har blivit en allt viktigare inkomstkälla för många länder i världen. Turismen står nu för nästan 10 procent av världens totala bruttoinkomst. En av elva i världen arbetar inom turistindustrin och det är en näring som bara växer.Men har vi som turister något eget ansvar att tänka oss för till vilka länder vi åker som turist eller ska vi inte bry oss om det? I snart två år har ett av svenskarnas mest populära turistland styrts av militär med repressalier mot den egna befolkningen som till exempel internering där man försöker ändra människors åsikter. Men trots det så ökar turismen till Thailand.Och orter eller monument som blir utnämnda till världsarv lockar så mycket turister att själva själen på stället går förlorad. Hur ska vi agera för att inte slita sönder världsarven? Det är några av frågorna som Margita Boström avhandlar tillsammans med resejournalisten Per J Andersson i veckans Radiokorrespondenterna.

Konflikten i Syrien har utvecklats till ett blodigt inbördeskrig med långtgående effekter på såväl sina grannländer som på världspolitiken. Hör reportage från Syrien och hör Stephanie Zakrisson tala med Agneta Ramberg, Katja Magnusson och May Alkhetyar som flydde från Damaskus 2013 och i dag bor i Sverige. Hör också Shahd Hasakos dikt "Flyktingens blixt".

Koleldningen i Kina har skapat den livsfarliga smog som tidvis har täckt landsändar och huvudstaden Peking. Men nu tas krafttag mot den dåliga luften. Kina är känt som väldens största utsläppare av växthusgasen koldioxid. Men landet har på senare år också blivit världsledande på både vind- och solkraft och de kolkraftverk som byggs släpper ut väsentligt lägre halter än motsvarande anläggningar i exempelvis Europa. Hör om Kinas nya gröna väg med bland andra Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg och Tomas Kåberger, generaldirektör för den svenska energimyndigheten.   

Omvärldens bild av Tyskland förändrades i ett slag mellan den 4 och 5 september 2015. Angela Merkels beslut att ta emot tusentals människor på flykt, som strandat i Ungern, gjorde stort intryck. Välkomstscener på tågstationer och de många frivilliga hjälpinsatserna präglade intrycket av ett nytt öppet och medmänskligt Tyskland.Det skymde också länge de våldsamma reaktioner som samtidigt ökade. Under 2015 skedde fem gånger så många attacker riktade mot människor som söker skydd och mot dem som engagerar sig för flyktingar. Brandattentat, vandalisering och misshandel sker i hela landet men är tydligt vanligare i östra Tyskland.En ny flyktingförläggning i Bautzen som stacks i brand och en aggressiv mobb som mötte en grupp flyktingar i Clausnitz väckte till slut en djupare diskussion om högerextremismens utbredning i Tyskland. Om det handlar veckans Radiokorrespondenterna med Daniela Marquardt från Berlin. 

Radiokorrespondenterna om Colombia, där Farc-gerillan och regeringen sitter i fredsförhandlingar som snart, förhoppningsvis, ska göra slut på 60 år av väpnad konflikt. Fredssamtalen har pågått i flera år. Nu i slutet av mars skulle ett avtal skrivas under, men för närvarande tyder allt på att datumet för undertecknandet kommer att skjutas fram.Men vilka sår lämnar kriget efter sig? Och vilka förväntningar finns på freden?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest i områden märkta av konflikten. Hon har mött gerillasoldater och besökt krigshärjade byar där invånarna har svårt att glömma de övergrepp som skett.Hennes reportage om krigets verkningar är samtidigt en skildring av urbefolkningens tillvaro i bergslandskapen i nordvästra Colombia.

Sveriges Radios USA-korrespondenten Inger Arenander blandar reportage och samtal med författaren Lennart Pehrson om den pågående valrörelsen och partiernas roll i USA.  I USA pågår kampen om vem som ska bli USAs nästa president och särskilt två kandidater har överträffat förväntningarna.Affärsmannen Donald Trump för republikanerna och senatorn Bernie Sanders för demokraterna har fått fler väljare än någon trodde när valrörelsen började.Det republikanska partiets ledning försöker stoppa Donald Trump, men partiets makt har minskat med tiden.Bernie Sanders och socialismen är inte nytt för USA, där vänsterpartier och mer radikala rörelser haft historisk betydelse.Religionen och konstitutionen är två parhästar i amerikansk primärvalrörelse, men den ena är mycket viktigare än den andra.Allt det här avhandlas i veckans Radiokorrespondenterna, tillsammans med reportage från valrörelsen.Sakkunnig gäst är i programmet är Lennart Pehrson, författare till flera uppmärksammade böcker om de svenska utvandrarna till USA och om USA:s historia. Lennart Pehrson har varit bosatt i USA de senaste trettio åren och samtalar med vår USA-korrespondent Inger Arenander. 

Hur påverkas fransk politik och vardag av det växande hotet och av flera attacker?

Hör Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson-Löfgren om hur det nyväckta Stalin-intresset bland ryssar kan tolkas. I Ryssland talas om risken för ett nytt krig och så väcks Stalinlegenderna till liv igen. En ny stalinistisk våg manifesteras i nya statyer, museer och souvenirbutiker som säljer tröjor och muggar med bilder på den man som inte längre bara går under epiteten fruktad despot. Reportage av Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson-Löfgren som också samtalar med rysslandsexperten, professor Magnus Ljunggren om vart Ryssland är på väg.  

I veckan förhandlar Storbritannien om nya villkor för sitt EU-medlemskap, och sen väntar folkomröstning. Nästa vecka hålls februaris toppmöte inom EU. En av frågorna på bordet den här gången är om Storbritannien ska få nya villkor för sitt medlemskap i EU. Det är de nya villkoren som britterna sedan ska ta ställning till i en folkomröstning om landet ska vara kvar eller lämna EU, med i så fall svåröverskådliga konsekvenser för resten av Europa. Radiokorrespondenterna handlar i veckan om risken för en Brexit, som ett brittiskt utträde kallas. Vår Londonkorrespondent Staffan Sonning samtalar med Sveriges ambassadör i London, Nicola Clase, och Maria Borelius, journalist och författare, boende i London.

Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterar om kampen för att minska barn- och mödradödlighet i Sydafrika, Zambia, Indien och Ukraina.  Inom femton år hoppas FN att inte några barn ska dö av sjukdomar som går att förebygga. Vilka är de bästa metoderna? Följ med till kåkstäder i Sydafrika och Indien, till vårdcentraler i Zambia och Kambodja och hör ukrainska föräldrar med vaccinskräck. Radiokorrespondenterna från Khayelitsha utanför Kapstaden med globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff i samtal med läkaren Ingrid Le Roux, på organisationen Philani. Söndag 31/1 kl. 12.55 och måndag 2/1 kl. 19.03 i P1.

Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag.Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar.Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor.

Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström om det gångna filmåret. Några filmskapare som Lisa Bergström intervjuat och imponerats av under året som gått:Betzabe Garcia, Laurie Andersson och Charlie Kaufmann. Hör utdrag ur intervjuerna och kommentarer av Roger Wilson.

Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller har besökt oljehuvudstaden Stavanger där arbetslösheten ökar i oljekrisens spår. Är oljeboomen över för alltid i Norge och vad ska landet leva av framöver? Hör statsminister Erna Solberg, oljearbetarna Fredrik Eriksson och Ludwig Sterner och Frederic Hauge från miljöstiftelsen Bellona, fiskeriministern Elisabeth Aspaker och Maren Esmark, generalsekreterare på norska naturskyddsföreningenmiljörörelsen om oljan och framtidens inkomster för Norge.

Flerspråkighet, flykt och långt ifrån lagom Nivette Dawod har under sitt år som Nils Horner-trainee rapporterat från 15 länder. I sin egen talkshow tar hon upp flerspråkighet och relationen till sitt modersmål arabiska. Amale Hanna-Dawod, modersmålslärare och mamma till Nivette, medverkar tillsammans med Leena Huss, professor emerita i finska vid Uppsala universitet som forskat mycket kring flerspråkighet och språkbevarande.Botkyrka kommun utanför Stockholm har ett starkt varumärke och marknadsför sig med mottot "Långt ifrån lagom". Men vad vill man egentligen signalera? Och hur ser boende på kommunens slogan? Samtal med Emma Dominguez, konstnär, aktivist, Botkyrkabo och Marica Nordwallkommunikationschef, Botkyrka kommun.Hur påverkar minnet av flykt en familj? Elias Dawod berättar om hur han kom via gamla hemlandet Syrien och Libanon till Sverige. Programledare: Nivette DawodBisittare: Johan-Mathias SommarströmProducent: Ülkü Holago

I dag bjuder vi på talkshow med tidigare Kinakorrespondenten David Carlqvist! Med sig som bisittare har han Jenny Hedelin - journalist på Dagens Industri och även hon före detta korrespondent. Det blir ett program om hur det är att flytta hem från Kina - att sakna och inte sakna. David Carlqvist saknar inte smogen, korruptionen och den ibland riktigt usla livsmedelssäkerheten. Däremot längtar han efter friheten i jobbet som korrespondent och efter riktigt goda dumplings. Vi får besök av Jumei och Hongwei som i snart 20 år har haft dumplings som självklar del av menyn på sin restaurang. Men - de gillar framför allt stekta dumplings, vilket David inte gör. Kan de omvända honom tro?Den absolut vanligaste frågan under Davids tid som korrespondent var om Kina någonsin kommer att bli en demokrati och i så fall när. Vi gör ett försök att gå till botten med frågan tillsammans med statsvetaren Eva Hansson som forskar om demokratiseringsprocesser med fokus på Asien. Ibland när man jobbar utomlands händer det omvälvande saker hemma under tiden. Det byggs hus till exempel. I Stockholm planeras ju ett nytt Nobelcenter där Nobels arv ska kunna hedras med utställningar, seminarier och annan verksamhet. Vissa kritiska röster har kallat huset skrymmande och jämfört det med Barsebäcks kärnkraftverk. Varför? Och är det rätt att använda Barsebäck som exempel på avskräckande arkitektur? Olle Amelin, museichef för Nobelmuseet och medlem i Nobelcenter-juryn, och Henrik Borg som är stadsantikvarie i Lund medverkar. Programledare: David CarlqvistBisittare: Jenny HedelinProducent: Ulrika Lindqvist

Vad var det som hände Lisa Bergström på det där galleriet i Ungern? Hon är Sveriges Radios kulturkorrespondent och under en av sina resor hände någon märkligt när hon skulle göra en intervju. Ungern är ett land där det blir svårare för journalister att verka. Gabriel Byström är kulturjournalist och kanalchef för P4 Skaraborg. Han har skrivit boken Tystnadens triumf om den politiska situationen i Ungern. Han hjälper Lisa Bergström att tolka vad som utspelade sig i konsthallen. Det är censur! Uttrycket används ibland slängigt när någon person inte känner att den får utrymme att uttrycka sig, men stämmer det verkligen? Gunnel Arrbäck var direktör för Statens Biografbyrå, i folkmun kallad filmcensuren. Hon tycker det är viktigt att inte blanda samman begreppen. Gunnel Arrbäck berättar också att det senast klipptes i en biofilm på 90-talet. Då var det våldsamma tortyrskildringar som fick känna på saxen. Filosofen Karim Jebari reder ut vad som händer med en människa som idkar allt för Vad var det som hände Lisa Bergström på det där galleriet i Ungern? Hon är Sveriges Radios kulturkorrespondent och under en av sina resor hände någon märkligt när hon skulle göra en intervju. Ungern är ett land där det blir svårare för journalister att verka. Gabriel Byström är kulturjournalist och kanalchef för P4 Skaraborg. Han har skrivit boken Tystnadens triumf om den politiska situationen i Ungern. Han hjälper Lisa Bergström att tolka vad som utspelade sig i konsthallen. ”Det är censur!” Uttrycket används ibland slängigt när någon person inte känner att den får utrymme att uttrycka sig, men stämmer det verkligen? Gunnel Arrbäck var direktör för Statens Biografbyrå, i folkmun kallad filmcensuren. Hon tycker det är viktigt att inte blanda samman begreppen. Gunnel Arrbäck berättar också att det senast  klipptes i en biofilm på 90-talet. Då var det våldsamma tortyrskildringar som fick känna på saxen. Filosofen Karim Jebari reder ut vad som händer med en människa som idkar allt för mycket självcensur men också vad det skulle innebära för ett samhälle om alla sa vad de tänkte. Programledare: Lisa BergströmBisittare: Gunnar BolinProducent: Anders Backlund

Amazonas håller på att förändras i grunden. Den brasilianska regeringen planerar att bygga 30 vattenkraftverk de kommande åren. De planerade fördämningarna i floderna medför att urinvånarnas traditionella tillvaro med fiske och jakt riskerar att slås i spillror.Representanter för bolagen hävdar att invånarna i området nu kommer att få det bättre, medan andra talar om ett pågående "etnocid", urfolkens undergång.Och vem tillhör egentligen detta område?Lotten Collins resa är en skildring av en kollision mellan två världar, brasilianska bolag och Amazonas urbefolkning, med stora konsekvenser för människor och natur.

Sveriges Radios utsända i Danmark, Samuel Larsson, påminner oss om dom stolta planerna för Öresundsregionen - och gör en djupdykning i vad ID-kontroller och en skarp nationsgräns kan leda till. Den här veckan handlar Radiokorrespondenterna om den skånsk-danska Öresundsregionen. Om visionen om den gränslösa storstadsregionen där invånarna vant sig vid att bo, arbeta och roa sig utan en tanke på den nationsgräns som skiljer dem åt på kartan. Men också om vad som kan hända om regeringarna i Sverige och Danmark nu gör allvar om sina hot att återupprätta gränskontroller och vrider integrationen i regionen flera decennier bakåt i tiden. Programmet sänds från Köpenhamns flygplats Kastrup, mellan Malmö och Köpenhamn och gästas av Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.

I Sydafrika har det varit en het politisk höst, med studenter som har protesterat på gatorna, en ekonomi som har gått i stå och stort missnöje med landets politiska ledning. Palmira Koukari Mbenga har träffat arga studenter i Kapstaden och programledare Maria Sjöqvist söker svaret på vad det är för fel på Sydafrikas ekonomi. Dessutom om den oväntade sydafrikanska staden som blivit hippaste nya resmålet: Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg promenerar runt i de en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg, i dag de trendigaste som går att hitta i landets största stad. 

Från Helsingfors till Warszawa minns och firar man. Höjer glas till krigsveteraners minne eller marscherar på gatorna. Vad är det för nationella berättelser som upprepas på nationaldagen och varför? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson samtalar med gästerna Anu Koivunen, professor i filmvetenskap och Philip Teir, författare, i Helsingfors. Dessutom får vi följa med succéförfattaren Sofi Oksanen till Estland och höra om hennes syn kritiska syn på Putin och Ryssland.

Rekryteringen till Islamiska Staten, IS, tycks inte minska, trots brutala och blodiga terrordåd. Vad är det som driver en ung medelklasstudent att ansluta sig till IS? Och var finns motkraften? I denna upplaga av Radiokorrespondenterna får vi möta Hazem, en IS-rekryt från Egypten, som intervjuas av vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Han hävdar bl.a att Islam ger IS rätt att röva bort flickor som krigsbyte från fienden.Vi får också möta en av de flickor som varit sex-slav hos IS men därefter lyckats rymma, i ett reportage av Katja Magnusson. Och så har Cecilia Uddén träffat en student från det ansedda Al Azhar-universitetet som vittnar om vilka extrema uppfattningar som finns inom institutionen - vilket försvårar bekämpandet av IS våldsideologi.Radiokorrespondenterna från Kairo - Söndag 12.55 i P1

För två veckor sedan genomfördes det första riktiga valet i Burma på mycket länge. Radiokorrespondenterna skildrar landets resa mot demokrati. I centrum för kampen har fredspristagaren Aung San Suu Kyi partiledaren för oppositionspartiet NLD som vann valet övertygande. Hoppet är stort till att Burma kommer att bli ett modernt och demokratiskt land. Men landet har en lång väg att gå. Men Burma har ännu en lång väg att gå för att bli ett demokratiskt land som respekterar mänskliga rättigheter. Landets muslimska minoritet rohingyas räknas som en av världens mest förtryckta minoriteter.  Radiokorrespondenterna görs av Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström.

Frågan om USA:s roll i kriget i Syrien och en grasserande heroinepidemi är frågor som väljarna nu vill ha svar på från presidentkandidaterna inför valet om knappt ett år. Många amerikaner har frivilligt begett sig till Syrien för att strida för Islamiska staten, IS, men det finns också de som åkt i väg för att strida mot organisationens trupper. Många kritiserar USA:s regering för ha varit alldeles för passiv i kampen mot IS. Men också frågan om den grasserande heroinepidemin som skördar nya offer varje dag, har blivit något som de som vill bli presidentkandidat måste ge svar på under sina möten med väljare. Heroinmissbruket har nått nya grupper som utåt sett kan ha det bättre ställt än dem vi traditionellt förknippar med heroinmissbruk.

Miljontals människor söker vård i andra länder. Vilka är riskerna och möjligheterna på en allt hetare internationell vårdmarknad? Medicinsk turism kan handla om allt från att fixa till tänderna och njuta av fina stränder i samma veva, eller att få en livräddande canceroperation som inte erbjuds hemmavid, eller att köpa en njure när man inte längre mäktar med transplantationskön. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff tar oss med till Indien, Kambodja och Filippinerna i samtal med etnologen Jenny Gunnarsson Payne och företagsekonomen Kjell Ljungbo vid Södertörns högskola. Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sr.se

Dagligen tar sig tusentals flyktingar till Tyskland. Och förbundskansler Angela Merkel blir nu kritiserad för sin politik på hemmaplan. Men den har också gett omvärlden en ny bild av Tyskland. Radiokorrespondenterna görs den här veckan av Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och sänds från Berlin. Om Angela Merkel som hårt kritiserad hjälte och om hennes - och Tysklands nya roll - 25 år efter landets enande.  

Programledare Inger Arenander, Sveriges Radios korrespondent i USA:s huvudstad Washington DC Torsdagen 22 oktober fick Sverige i modern tid uppleva ett det första attentatet på en skola i Trollhättan. I USA har man fått vänja sig vid att skolskjutningar tillhör vardagen utan att politikerna förmår att stoppa våldet. Under den gångna sommaren har våldet trappats upp på gatorna i amerikanska städer. Även polisen kritiseras för att övervåld inte minst mot afroamerikaner. Men det finns också de som försöker göra något för att stävja utvecklingen och få unga arga män in i andra banor.

Ett drygt kvartssekel efter murens fall byggs nya murar i Europa. Den här gången är det Ungern som sätter upp taggtrådsstängsel för att hindra flyktingar från bland annat krigets Syrien. Om ungersk taggtrådspolitik och om den demokratiska utvecklingen under landets premiärminister Viktor Orbán. Radiokorrespondenterna görs den här veckan av Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén och sänds från Ungerns huvudstad Budapest. Hennes gäster i programmet är Sara Svensson, statsvetare och gästprofessor i Budapest och Peter Balogh, kulturgeograf som bott många år i Sverige men nu återvänt till Ungern. 

Brysselkorrespondenten Jan Andersson riktar ljuset mot det upptrappade säkerhetspolitiska läget mellan militäralliansen NATO och Ryssland. Han tar oss med ut på Östersjön, ett hav som är strategiskt viktigt för inte minst Sverige, men också Ryssland och många NATO-länder. Samtal med den svenske NATO-ambassadören Håkan Malmqvist. Medverkar gör också Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren.

I ett av Limas mest överbefolkade fängelser syr fångar kläder till små trendiga butiker i Los Angeles, Paris och New York. Vår ungkorrespondent Paloma Vangpreecha har varit i Peru och besökt fängelset Lurigancho och träffat personer som kunna tjäna extra pengar genom det franska modeprojektet. Hör också när radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte Brasiliens största fängelse, Presídio Central, i Porto Alegre.

Nu har Grekland en ny -sista?- chans att undvika statsbankrutt och bli kvar inom Eurozonen. Den grekiska krisen inleddes för sex år sedan och var nära att dra med sig hela Eurozonen i fallet. Sedan dess har Staffan Sonning återkommande bevakat återkommande grekiska ödesstund. Nu är det dags igen. Grekland har haft en ny regering i tre dagar sedan nyvalet i söndags. En regering som säger sig vara fast besluten att genomföra alla de krav på landet som de internationella långivarna ställer som villkor för att ge landet ett tredje räddningspaket, den här gången på 86 miljarder Euro. Kommer det att lyckas?Är det den sista sista chansen som nu har inletts för landet som brukar beskrivas som demokratins vagga? Radiokorrespondenterna kommer den här gången från Atén, där Sveriges Radios Staffan Sonning är kvar efter att ha bevakat nyvalet.

Vår korrespondent har följt med ukrainska soldater på en bussresa tillbaka från fronten. Det har jämförts med Balkankriget och kallats den värsta konfrontationen mellan väst och Ryssland sedan Kalla krigets dagar. I drygt ett år har nu kriget i östra Ukraina pågått. 8 000 döda, 20 000 skadade och nära två miljoner flyktingar är det tragiska siffrorna över en konflikt, som trots ständiga besked om att en lösning är nära hittills inte har nått något positivt konkret resultat. Ukrainakriget har också blivit slagträ i debatten om synen på Ryssland och väst. Men vad säger de som är direkt berörda? Ekots korrespondent Maria Persson Löfgren var i maj vid fronten precis innan striderna blossade upp på nytt. Nu har hon träffat samma soldater igen när de gjorde sin sista dag vid fronten och följde dem de fyra timmarnas bussresa innan de återförenades med sina familjer och återupptog sitt civila liv.

Radiostationer bränns ner och journalister utsätts för hot, trakasserier och sätts även i fängelse. Pressfriheten sitter hårt inne i flera afrikanska länder, som till exempel i Burundi, Sudan och Kenya. Radiostationer bränns ner av polisen i Burundi. Reportrar skjuts ihjäl på öppen gata i Sydsudan. I många länder i Afrika har det blivit inte bara svårt utan livsfarligt att utför sitt arbete och rapportera. Men allt är inte mörker på den afrikanska kontinenten, utan det finns också de hoppfulla exemplen där medierna blommar upp. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg i Rwanda samtalar med Antoine Kaburahe, chefredaktör för den obeoende burundiska tidningen Iwacuoch och ger oss åter bilder om journalisters villkor. Nivette Dawood medverkar från Nairobi och om kenyanska journalisters arbetsvillkor.

Följ med till Kambodja där barnhemsbarn används för att locka turister - Namibia hotas av landockupationer om landets jordlösa inte snabbt får lite mark - hör sen om en epok som går i graven, den brittiska kolgruveindustrin stänger sina sista gruvor - och följ med till Frankrikes äldsta kåkstad, som nu ska rivas. Radiokorrespondenterna med några av sommarens höjdpunkter, söndag 12.55 Gunilla Österlund begav sig till Kambodja där hon inkognito besökte ett av dom barnhem som misstänks utnyttja barn till att dansa och uppträda, för att locka turister. Markus Alfredsson reste till Namibia där den vita minoriteten fortfarande äger stora delar av all mark. Där har en nya rörelse växt fram som hotar med landockupationer för att tvinga fram en jordreform som skulle ge fattiga Namibier mark. Martin Jönsson besökte en kolgruva i Hatfield i södra Yorkshire samma dag gruvan stängde. Det var den näst sista brittiska kolgruvan som slogs igen, den allra sista stängs vid årskskiftet och då går en hel epok i graven. Margareta Svensson skildrade Frankrikes äldsta kåkstad, La Courneuve utanför Paris, som nu ska rivas och därmed lämnar 300 romer och personer med rötter i Östeuropa att bo på gatan.

Ett lågintensivt krig som har blivit till sorglig vardag i östra Ukraina - följ med till byn nära fronten där bara en fjärdedel av invånarna vågat bo kvar. Hör om ett av president Obamas politiska misslyckanden: Kommer Guantanamo-fängelset någonsin att stängas? Och så ska vi till Chile och vara med när överlevaren Carmen Gloria möter soldaten som efter årtionden vågar träda fram och berätta sanningen om militärens övergrepp.

Lisa Bergström (Kultur), Paloma Vangpreecha (Ungt perspektiv), Lotten Collin (Rio de Janeiro) och utrikesreporter Johan-Mathias Sommarström deltar i seminerium om sociala mediers roll i utrikesbevakningen, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3

Inger Arenander (Washington) och Agneta Furvik (New York) deltar i seminarium om hur polisvåld mot svarta blivit en stor fråga i USA, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Medborgarrättsrörelsen bland afroamerikaner i USA väcktes på allvar till liv efter att 18-årige Michael Brown sköts till döds i Ferguson av en vit polisman förra året. ”Svarta liv spelar roll” skanderar demonstranter och aktivister runt om i landet, men vad har egentligen skett under året? Svarta män löper fortfarande högre risk att skjutas av polis än vita. På årsdagen av Michael Browns död sköts ytterligare en svart man av polis. Möt Sveriges Radios två USA-korrespondenter på scenen under Radiokorrespondenternas sommarturné 2015.

Staffan Sonning (London), Johanna Melén (Östeuropa), Kristian Åström (Ekonomi) och Jan Andersson (Bryssel) deltar i seminerium om EU:s inre konvulsioner, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1

Anna Landelius (Danmark), Thella Johnson (Finland) och Jens Möller (Norge och Island) deltar i seminerium om våra Nordiska grannländer, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3

Cecilia Uddén (Kairo), utrikesreportern Johan-Mathias Sommarström, Richard Myrenberg (Nairobi) och Katja Magnusson (Istanbul) deltar i seminerium om våra kampen mot IS, Islamiska staten, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Det är ett år sedan terrororganisationen IS utropade sitt kalifat i områden som de ockuperar i bland annat Syrien och Irak. Det kommer ständigt nya bevis på deras brutalitet, inte minst via deras egna propagandafilmer.  Hela världen pratar om hur man ska stoppa IS. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen. Vad är det svåraste med att rapportera om IS? – Det absolut svåraste är att vi torrsimmar. Vi kan inte åka dit eftersom att vi antagligen inte skulle överleva en sådan resa om vi inte till hundra procent anpassade oss till IS:s medialagar. Det finns ett par journalister, bland annat en tysk journalist, som har varit inne i IS-områden och rapporterat om IS på ett sätt som de godkände. Det gör inte vi och det är ett helvete för varje journalist som vill beskriva något, att man inte kan se det med egna ögon. Det är det värsta vi vet, säger Cecilia Uddén. Johan-Mathias Sommarström har varit mycket i Tunisien, som man kan säga är IS stora rekryteringsbas. – I Tunisien handlar det framför allt om att IS lovar dem ett liv i ett kalifat där alla är lika mycket värda. Kommer man från ett land där man har utsatts för förtryck, där många är fattiga, även om inte alla som rekryteras till IS är fattiga, då är det ganska lockande att sälla sig till de skarorna där alla är lika mycket värda och alla hyllas lika mycket, säger Johan-Mathias Sommarström. Vad händer med dem när de rekryteras och skickas vidare? – Det är väldigt olika. Tunisien har infört nya terrorlagar så nu förhindrar man framför allt unga människor från att resa utomlands. Många har åkt vidare till Libyen som är ett i princip laglöst land just nu. Där har IS etablerat sig och har stora träningsläger. Det är dit många av de tunisiska ungdomarna åker först innan de är färdigutbildade. Richard Myrenberg har sett den islamistiska terrorn på annat håll när han rapporterade från Garissa i Kenya där en attack mot ett universitet genomfördes tidigare i år. – Skrämmande för Kenya som nation var att en av gärningsmännen i attacken en gång i tiden var en lovande juriststudent på ett av Nairobis främsta universitet. Alla gärningsmännen i Garissa var kenyaner så på något sätt har man importerat den islamistiska terrorn. Terrorgruppen Al-Shabaab som ursprungligen är från Somalia hade lyckats exportera det här extrema våldet till Kenya. Hänger terrorgrupperna Al-Shabaab och Boko Haram ihop med IS, har de någon kontakt? – Al-Shabaab säger sig vara en del av al-Qaida. Boko Haram däremot har närmare kontakt med IS. I vintras kom det nya filmer på nätet från Boko Haram som plötsligt var väldigt välproducerade och välgjorda och då är det många som misstänker att IS har tagit över mediakommunikationen för Boko Haram. Dessutom påstår nigeriska myndigheter att man har lyckats stoppa hundratals nigerianer som, precis som i Tunisien och i andra länder, är på väg till Turkiet för att gå med i IS. Katja Magnusson har varit mycket i Irak och bland annat träffat yazidiska kvinnor som utsatts för IS:s våld. De har berättat om systematiska våldtäkter och andra medier rapporterar om att IS bedriver sexslaveri. Hur rättfärdigar de här IS-männen, som säger sig vara djupt religiösa, något sådant som våldtäkt? – De ser inte de här yazidiska flickorna som goda muslimer, de ser dem som avfällningar. De har till och med gått ut med i sin tidning med att det är tillåtet att våldta de här flickorna då de inte anses vara muslimer. Ska man tolka det som att det är en del av tron att man får våldta? – Många muslimer skulle säga att IS inte över huvud taget representerar islam och att det här är en brutalitet och en avart som inte har något med religion att göra. IS försöker försvara de här handlingarna i religionens namn men de flesta muslimer skulle säga att de är helt oacceptabelt, precis som alla känner när man träffar de här unga flickorna. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nanna Isaksson, Ekotnanna.isaksson@sverigesradio.se

Maria Persson Löfgren (Moskva), Johanna Melén (Östeuropa) och Thella Johnson (Helsingfors) deltar i seminarium om synen på Ryssland, och landets roll i världspolitiken, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Krimhalvön är annekterad, president Vladimir Putin anklagas för att bryta mot nedrustningsavtalet kring kärnvapen, och plötsligt får en svensk diplomat lämna Moskva. Vad är det som pågår i Ryssland egentligen, och hur känner stormaktens grannar?

Johan Bergendorff (global hälsa), Agneta Furvik (New York) och Cecilia Uddén (Kairo) ger var sin spaning när Ingvar Storm tar över rodret vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015.

David Carlqvist (Peking) och Margita Boström (Bangkok) deltar i seminarium om konflikten i Sydkinesiska sjön, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Kina har höjt tonläget kring öarna i den sydkinesiska sjön sedan man placerade en oljerigg i området förra våren. Grannländer som gör anspråk på öarna har allt tydligare börjat visa sitt missnöje med de kinesiska militära musklerna. Våldsamma protester pågick förra året i Vietnam, och kineser fick evakueras från landet. ”Den här konflikten kan bli en av de dödligaste i vår tid”, sa Malaysias försvarsminister då om konflikten i sydkinesiska sjön. Hör våra korrespondenter i Asien om konflikten.

Johan Bergendorff (global hälsa), Margita Boström (Bangkok), Lotten Collin (Rio de Janeiro), Richard Myrenberg (Nairobi) och utrikesreporter Maria Sjöqvist deltar i seminerium om millenniemålen, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1

Beatrice Janzon (Paris), Cecilia Uddén (Kairo), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Nairobi) deltar i seminerium om flykten över Medelhavet, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Över 2 000 människor har bara det här året förlorat sina liv på sin väg till Europa. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen, och ofta innebär det möten med tunga människoöden och berättelser. – Det är oerhört starkt och märkligt, surrealistiskt att vara på plats och se de första staplande stegen som människor tar på Europeisk mark, berättar Beatrice Janzon, korrespondent i Paris. Vad har varit svårast att möta? – Det är människoödena, och tragiken. Många är kvar i den svåra upplevelsen av flera dagar till havs, med ibland flera års svår flykt bakom sig. När de fortfarande är inne i den upplevelsen är det svårt att avgöra vilka man ska våga sig på att intervjua. – Absolut så finns en stor lättnad och glädje hos många. Det är otroligt att se barn som suttit på en båt och kanske inte fått röra sig på sex-sju dagar kan leka precis som våra barn när de kommer in till en hamn. Det är precis så många italienare resonerar – de träffar dem som klarat resan och överlevt, det finns en glädje i det också, säger Beatrice Janzon. Cecilia Uddén, korrespondent i Kairo, känner igen bilderna av tragik. -– De jag träffar, på andra sidan Medelhavet, är de som misslyckats med att fly. De har suttit på båtar som sjunkit, för att sedan hamna på fängelse eller i häkte i Egypten. Det är människoöden som är svåra att beskriva. Hur närmar du dig det här? – Paradoxalt nog är det så att människor ofta vill prata. Journalister som kommer blir en sorts terapeuter, man vill prata med någon som inte är med om samma sak. – När man vet att andra inte överlevt drabbas man av en förfärlig skuldkänsla över att ha överlevt. Då kan man inte prata med de som är i samma situation, för de lider lika mycket. Då kommer vi journalister och suger i oss deras berättelser, förmedlar dem till världen, och sedan känner man sig ganska rutten. – Vi tar deras berättelser och åker vidare till nästa konflikt eller katastrof, för att suga ur fler berättelser. Sättet att hantera detta är att veta att många av er som sitter här har hört dessa berättelser – och gör något för någon annan i framtiden, säger Cecilia Uddén. Katja Magnusson har träffat många som inte tagit sig så långt att de satt sig i en båt, utan snarare hamnat i flyktingläger. Där finns ibland en uppgivenhet inför journalister som kommer dit. – De säger att det varit många journalister där, men ingenting blir bättre. Vad spelar det för roll om människor i Sverige lyssnar på våra berättelser, ”vi sitter ändå kvar i de här tälten och våra barn har inga vinterskor i snön”. Man kan förstå hur svårt det är, men det finns alltid de som hoppas att journalister ska kunna hjälpa till. – Det är svårt som journalist, när människor är desperata. Vad ska man göra när någon hellre vill ha pengar till en symaskin än att prata med en journalist? Många av de som tar beslutet att ge sig ut i små rangliga båtar på ett farligt hav kommer från Afrikanska länder. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tycker det är slående att de som flyr över Medelhavet inte kommer från de mest utsatta länderna på kontinenten. – De kommer inte från de fattigaste och mest miserabla länderna. Skulle det vara så hade vi haft flyktingar från Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. De finns i stället i flyktingläger i Afrika där det i många fall är hemska förhållanden. – De som flyr kommer i stället från Västafrika, som Guinea, Elfenbenskusten. Eritrea är det land som bidrar med den största flyktingströmen efter Syrien. Jag tror att det handlar om folk som har tillräckligt med medel för att våga hoppas på någonting bättre. – Man flyr ifrån en mental tryckkokare. Eritrea beskrivs av flera organisationer som ett land där medborgarna kontrolleras mer än i Nordkorea, säger Richard Myrenberg. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nils Lindström, Ekotnils.lindstrom@sverigesradio.se

I irakiska Kurdistan träffar vi Karwan, uppvuxen i Eskilstuna, men nu bosatt i Erbil där världspolitiken hela tiden påverkar det dagliga livet. Ett av dom länder som deltar i spelet kring Kurdistan är ju USA. Men på hemmaplan i Förenta staterna har man ju egna problem. Det senaste året har polisvåldet mot svarta amerikaner varit en hett debatterad fråga som vi skall spegla här också. Så gör vi ett hopp från USA över Stilla Havet till Japan där man nu börjar starta kärnkraftverken igen efter den dramatiska Fukushimaolyckan för fyra år sedan. Slutligen beger vi oss till Ryssland där oberoende röster och organisationer upplever ett allt hårdare samhällsklimat.

Idag står Grekland i fokus i Sonning i P1. En uppgörelse om ett tredje räddningspaket från de internationella långivarna är på väg, men räcker det? Kommer Grekland överleva som medlem i eurozonen och kommer eurozonen överleva i sin nuvarande form? Staffan Sonning pratar med gästerna Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Sotiris Delis, moderat riksdagsledarmot som liksom många andra greker kom till Sverige på sjuttiotalet och Anette Nordgren, bosatt i Grekland sedan tjugoåtta år där hon är svensklärare vid Atens universitet och just har färdigställt en svensk grammatik på grekiska. Hur oroliga ska vi vara för att åka till Grekland på semester? Vår reporter Alfred Wreeby har varit ute och pratat med de resenärer som just nu står på resebyrån och bokar sin Greklandsresa, vad tänker dom? Kajsa Moström, informationschef på Apollo resebyrå kommer också hit och berättar hur resenärerna resonerar och vem som egentligen tjänar på att turister kommer till Grekland. Och så är förstås vår huskock Erik Videgård på plats med sin lilla kokplatta i studion. Idag lagar han grekisk husmanskost som lämpar sig för vilket ekonomisk läge som helst.

Dagens land i Sonning i P1 är Kina. Kinas ekonomi har börjat hacka, vilket bekymrar ganska många. Just idag är ämnet dessutom toppaktuellt eftersom Kina devalverade sin valuta i morse för att få fart på ekonomin. Hur påverkar det här resten av världen, inklusive Sverige? Vi pratar med Hanna Sahlberg, journalist, på väg att återuppta uppdraget som Sveriges Radios korrespondent i Kina, och Frederic Cho, fristående Kinarådgivare. Båda gästerna har alltså bott i Kina och Hanna Sahlberg är mitt i flytten tillbaka. Hur är det att bo i Kina och vilka byråkratiska besvärligheter kan man kan stöta på mitt i flyttlasset? Vi pratar också om Kinas ekonomi kopplat till sport. Snart börjar friidrotts-VM i Peking och 2022 invigs vinter-OS i samma stad. Varför är det så viktigt för Kina att anordna stora och dyra evenemang? Radiosportens Bengt Skött bevakade sommar-OS i Peking 2008 och berättar vad som är annorlunda med att arbeta med ett olympiskt spel i Kina jämfört med andra länder. Och så fortsätter det osa och fräsa i studion. Huskocken Erik Videgård har precis kommit ut med en kokbok om Sichuanköket och lagar tre små rätter på två små kokplattor. Det gäller bara att komma ihåg att slå av brandlarmet

Den här veckan bjuder Sveriges Radios ekonomikorrespondent Staffan Sonning på ekonomi och gastronomi! Tillsammans med gäster lotsar han oss genom Storbritannien, Kina och Grekland - tre länder i mer eller mindre ekonomisk kris. Hur blev det så och vilka konsekvenser kan det få för Sverige? Gäster i studion är Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, Madeleine Klintebo, översättare bosatt i London och Nicola Clase, svensk ambassadör i Storbritannien. Med skral ekonomi får man dra in på det mesta, även på maten. Därför har stjärnkocken Erik Videgård packat upp sitt minikök i vår studio och lagar vardagsmat som passar i kristider. Programledare: Staffan Sonning Producent: Amanda Rydman korrespondenterna@sverigesradio.se

Det är 70 år sedan den första atombomben sprängdes över Hiroshima i Japan. Vi minns i ett reportage från den hårt drabbade staden. Vi skall också till Afrika, till Namibia. Där pågår nu förberedelserna för att få ett över 100 år gammalt folkmord erkänt. Nästa anhalt är Frankrike, närmare bestämt Calais. Där har tusentals flyktingar samlats för att försöka ta sig över Engelska Kanalen till Storbritannien. Många har dött under dom försöken. Och så skall vi se på TV, eller rättare höra ett reportage om ett alldeles speciellt TV-program. Det är den tyska TV-serien Tatort som nu har sänts i 45 år och den här kriminalserien samlar fortfarande miljonpublik framför TV-apparaterna.

Vilken författare är hetast i höst? Hur mår porträttkonsten i världen? Vad betyder det för svensk film att svenska filmer går bra på internationella festivaler? Det är dags för telefonväkteri i Bergström i P1 när Lisa Bergström bjuder in konstnären och filmmakaren Anna Odell, Dagens Nyheters filmkritiker Mårten Blomkvist och litteraturkännaren, kulturskribent och initiativtagare till litteraturfestivalen Stockholm Literature Stefan Ingvarsson. Även Ebba Witt-Brattström, professor i litteratur, svarar på en fråga om kulturmansdebatten som rasade i våras. Fråga vad du vill om konst, film, litteratur, ja, kultur helt enkelt och panelen ska försöka svara. Slussen öppnar 14:30 - vi ser fram emot din fråga! PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström BISITTARE: Anna Odell, Mårten Blomkvist, Stefan Ingvarsson PRODUCENT: Kicki Möller Ring direkt till programmet: 08-14 88 00 Eller ställ din fråga på vår telefonsvarare: 08- 7843951 Du kan också maila: korrespondenterna@sverigesradio.se

Under våren har det i Europa pågått en debatt om det offentliga rummet och konsten i det. Lisa undrar i Bergström i P1 vad de allmänna platserna gör för konsten och vad konsten gör för dem? Kieran Long är arkitekt och kurator vid konstmuseet Victoria and Albert Museum i London, han är med oss, för han älskar den här frågan om konst och plasterna som tillhör oss alla. Teatern är en konstform som i början alltid var ute i det fria, när flyttade den inomhus och när och varför kom den att flytta ut igen? Detta när teaterhistorikern och dramaturgen från Göteborgsoperan Göran Gademan kommer till studion. Dessutom så diskuterar vi vett och etikett när teatern flyttar utomhus. För när Lisa Bergström var på utomhusteater senast, Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken, så började hon undra - hur mycket vin får en dricka på sin picknickfilt precis vid scenen och hur högt får en prata? Skådespelaren och regissören Albin Flinkas guidar oss. På filmfronten så har det de senaste åren blivit allt mer populärt med biodukar utomhus. Festival på festival hakar på och om några veckor bjuder Venedigs filmfestival för första gången på bioupplevelser utomhus. Alberto Barbera är festivalchef på Venedigs filmfestival och berättar om vad han hoppas med nyheten. Bisittare idag är Martina Montelius, vad tycker en författare och teaterchef om konceptet utomhuskultur? PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström BISITTARE: Martina Montelius PRODUCENT: Kicki Möller korrespondenterna@sverigesradio.se

I Bergström i P1 funderar vi kring hur viktigt det egna ursprunget är för konsten? Den så väl nationellt som internationellt erkända konstnären Charlotte Gyllenhammar svarar på den frågan. Charlotte, som också undervisar i konst, berättar om hon även ser att åren mellan födsel och kring de tjugo är viktiga för skapandet bland sina medkonstnärer. Vi hör också författaren Gertrud Hellband, som använt sitt ursprung i Östergötland som stoff i en av sina böcker, Veterinären, som kom i fjol. Vad säger Gertrud om sambandet mellan författarskap och bakgrund? Bisittare idag är journalisten Asbed Wanes, han kom till Sverige för två år sen från krigets Syrien. Hur behåller han sitt ursprung samtidigt som han gör sig hemmastadd i sitt nya hemland? Han kan också en del om dialeketer, lika så Eva Sundgren, professor i sociolingvistik Mälardalens högskola, vilket är bra då vi kommer gräva i vart Lisas östgötska tagit vägen. Dessutom bjuder vi på livemusik när sångerskan Rojda Sahin och cellisten Tove Lindeborg tolkar Wannadies låt My Hometown. PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström BISITTARE: Asbed Wanes PRODUCENT: Kicki Möller korrespondenterna@sverigesradio.se

I det första Bergström i P1 undrar kulturkorrepsondet Lisa Bergström om vi och världen vi lever i inte håller på att bli för likriktad? Som korrespondent i kultur med jordklotet som arbetsplats har hon rest en hel del de senaste månaderna och det är likheten som slagit henne - det är samma utställningar, samma kläder, samma sätt att inreda på ja, det är till och med samma kaffe oavsett land. Hur blev vi så här lika? Eller är det bara vissa av oss som är lika, och vad är det i så fall ett tecken på? Gästar gör Martin Adolfsson, fotografen som fotograferat medelklassen på husvisningar i förorter i fem världsdelar. Vad såg han? Vi pratar med Jenny Lantz, forskare på handelshögskolan, som intresserat sig för hur kultur och ekonomi hänger ihop och hur det påverkar utbudet. Dessutom funderar vi kring varför konstnären Frida Kahlo gått från att vara en udda fågel till att bli älskad av alla, varför nu? Det förklarar Eva Zetterman, docent i konst bildvetenskap vid Göteborgs universitet för oss. Vi ringer dessutom till brittiska galleriägaren Michael Hoppen som berättar om den nu avslutade, men oerhört populära utställningen av Hasselbladsbelönade Ishiuchis Miyako fotografier av konstnären Frida Kahlos pryttlar och pinaler som korsetter, solglasögon och skor. Hur kommer det sig att besökarna kunde stanna i timmar vid ett fotografi av konstnärens gamla nagellack? PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström PRODUCENT: Kicki Möller BISITTARE: Ragnar Dahlberg korrespondenterna@sverigesradio.se

Övergrepp mot oliktänkande i nyomvalde president Nkurunzizas Burundi, Marcus Alfredsson träffar en av dom som vittnar om tortyr och försvinnanden. 40 år efter mordet på Victor Jara i Chile har nu flera personer åtalats, Lars Palmgren tar oss tillbaka till militärdiktaturens Santiago. Krisen djupnar inom grekiska regeringspartiet Syriza, hör professorn som kallar partiets politik för "omogen".