För 25 år sedan fick poeten Bruno K Öijer Sveriges Radios Lyrikpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katarina Wikars och Lise Indahl träffade honom för Lyrikmagasinets räkning och frågade bland annat: När förstod du att du var poet och är det sant att du aldrig har skrivit en rad i dagsljus? Och Bruno K Öijer svarar att det nog var i fem-ålders åldern han kände att han inte ville tillhöra det här samhället. Och att dagen är en tid av utplåning, kalkbrott, torrt.

Några klipp ur P3-programmet Rockers där Staffan Hellstrand möter Joakim Thåström, sångare i Imperiet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekon och sanningar från en mytomspunnen värld. Om förväntningar, Kriget med mig själv och framtiden för Imperiet.

Thomas Mann fick Nobelpriset i litteratur 1929 men fem år tidigare kom den ut, Bergtagen, om ingenjören Hans Castorp som besöker sin kusin på sanatoriet Berghof. Det blir en vistelse på sju år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det existerar inga sådana tidsenheter som veckor i sanatorievärlden. Castorp har fått en egen fläck på lungan.Vi hör Henrietta Hultén samtala med regissören Staffan Roos inför radioteateruppsättningen av Bergtagen med bl.a Pontus Gustafsson och Anita Björk 1999.

I en debatt på Kulturhuset i Stockholm 2002 om Det mest förbjudna förklarar filmregissören Vilgot Sjöman för programledaren Henrik Tideman varför det inte går att tala om det mest förbjudna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilgot Sjöman skulle ha fyllt 100 år 2024. Han regisserade filmer som väckte moralisk panik och/eller blev föremål för censur som ”491”, ”Tabu” och Nyfiken Gul”. I radioinslaget är han på tvärs med både ämnet och medierna.

I radioprogrammet Guld i mund intervjuar Peter R Meyer författaren Alexander Weiss 1977 om Uppvaknanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alexander Weiss skulle ha fyllt 100 år 2024. Han var yngre bror till dramatikern Peter Weiss och hans aforismsamlingar med titlar som Negationer, Ekvationer, Positioner kan man idag hitta på antikvariat.

Under många år var Maud Reuterswärd värd för radions uppesittarkväll Endast Mamma är vaken. Galaxens Jacob Dahlin lovsjunger Carola i Galaxens julspecial på åttiotalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bertil Perrolf faller i gråt då Jussi Björling sjunger O Helga natt. Och dessutom ett utdrag ur Sonja Åkessons drama om jularna förr med Sif Ruud. Radiohistoria med jultema varvat med julmusik från programmet ”Nu var det jul igen” med Christofer Murray.

Ulf Örnkloo träffar Dagmar Lange i Nora i Bergslagen och talar om att vara vaken om natten. Och meningen med pusseldeckaren är att underhålla och att luras, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Lang var Dagmar Langes alias. Hon var en av Sveriges mest lästa författare på sin tid. Hon skrev deckare med pusselelementet i centrum och berättar här vilken som är hennes allra bästa.

Barbro Alving om att vara krigskorrespondent. Hon berättar om den amerikanske kollegan Webb Miller som dog av melankoli över vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I found no peace” hette hans bok om sitt yrkesliv. Det stod en aura av ensamhet omkring honom. Han dukade under av att stå i ett nu som är destruktivt, säger hon. Hon liknar också reporteryrket vid att vara som en turist, man kan alltid ge sig iväg.

Filmkritikern Lars Lönroth berättar om Tolvskillingsoperans premiär 1928 i Berlin och några försök att filmatisera den, först 1931 i regi av G.W. Pabst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brecht inledde process då filmbolaget ville ändra i hans manus.  Tidigt sextiotal blev den åter film av Wolfgang Staudte, en film Lars Lönroth inte uppskattar.Vi hör också Brecht sjunga och Sammy Davis Jr och Lotte Lenya.Ur Kulturradion Brecht 100 år!!! I filmens svekfulla värld från 1998.

I Kulturnytt 1993 sjunger Karsten Thurfjell en konstrecension kompad av Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Måleriet fick en renässans på 80-talet och priserna rakade i höjden. Karsten Thurfjell har i postmodernismens anda tröttnat på en tysk konstnär som gjort sitt måleri till manér. Ett avsnitt ur ”Klassiska kulturbråk: om postmodernismens intåg”, också det av Karsten Thurfjell.

1979 kom den då 24-årige författaren Stig Larssons debutroman Autisterna ut. Den markerade en övergång mellan 70-talets realistiska litteratur och postmodernismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2004 begav sig Kulturredaktionens Louise Epstein och Marie Lundström hem till författaren på Lilla Essingen i Stockholm. Hur snabbt hade han skrivit den? Varje kapitel tog två timmar, säger Stig Larsson. Håller den fortfarande? Det finns ett flow och en auktoritet i språket, säger han.

Debutdiktsamlingen En tatuerad dams memoarer kallades surrealistisk och fick lysande recensioner men det blev ingen uppföljare. Margareta Renberg var då 29 år och bildkonstnär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Poeten Erik Fylkeson utnämnde den i efterskott till 70-talets bästa svenska diktsamling. Vi hör också en intervju av Kerstin M Lundberg från 1974. ”Det blir snömos om man försöker skriva om trevliga saker.”Margareta Renbergs andra diktsamling ”Tröst för ett tigerhjärta” publicerades postumt 2009.

Ulf Lundell släppte sin första skiva Vargmåne 1975. Då var han 24 år gammal och tyckte att det var ganska kul att reta folk genom att ha ring i örat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året efter kom hans roman ”Jack” som med tiden skulle anses vara 70-talets viktigaste generationsroman. Reporter i inslaget var Mats Hådell.

Sommaren 1950 hälsar radiojournalisten Åke Falck på hemma hos Gunnar Ekelöf i vad poeten kallar ett gammalt ruckligt hus på Hölö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han försöker arbeta men är för orolig. Temat är siesta men Gunnar Ekelöf har aldrig ägt en hängmatta men fallit ur en väns. Han drömmer dock om ett spartanskt inrett rum med en hoprullad hängmatta och en resväska.

I makarna Zorns testamente står det att hundarna ska få nytt vatten varje dag. Anders och Emma Zorn hade under årens lopp hela tjugotvå stycken som nu ligger begravda utmed staketet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intendenten Ylva Fahlberg på Zorngården i Mora säger att det ska kännas som ett levande hem där något hela tiden pågår och inte som ett museum. Fortfarande dukas det för middagsgästerna med sommarservisen på sommaren och med Rörstrands Flytande Blå resten av året.Kulturredaktionens Katarina Wikars besökte Zorngården en decemberkväll 2016.

Vi hör en intervju med den unge författaren Jon Fosse från Kulturnytt 1997 och redan då hade han skrivit i 20 år. Att skriva skriva så sant som möjligt om den lilla gruppen är mitt jobb, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Anneli Dufva som hade träffat honom och vi hör också en kort uppläsning ur Fosses roman ”Morgon och kväll” ur Boktornet, om fiskaren Johannes som möter sin vän Peter på stranden. Översättare är Urban Andersson. Radiofynd avslutas med ett klipp ur en senare intervju där Jon Fosse säger sig var enäldre man som lärt sig leva med sin olycka.

Kulturredaktionen Mattias Berg berättar om när Svenska Akademien 1949 inte kunde enas om en Nobelpristagare i litteratur, drabbades av fruktbart tvivel över vad som är värt något i längden. Den chilenska författaren Gabriela Mistralsfår 1945 det första Nobelpriset i litteratur efter kriget. Och allting tycks nu förändrat i skuggan av Förintelsen och Bomben. Ställt under stark existentiell vånda, tvivel och tvekan.Vad är en människa? undrar författaren Primo Levi. Att skriva poesi efter Auschwitz är barbari, säger den tyske filosofen Theodor Adorno 1949.Den 3 november samma år, 1949, kommer också nyheten i Ekot. ”I år utdelas inget Nobelpris i litteratur. Och motiveringen är i all korthet den att ingen av årets kandidater har kunnat samla den absoluta majoritet som enligt stadgarna fordras för att priset ska utdelas.” Och kanske kan man se Svenska Akademiens historiska beslut 1949 som ett slags avgörande ögonblick. Att man inte längre kan vara lika säker på att man har överblick. En symbolisk och faktisk kontrollförlust.Men fortfarande tycks Akademien mest se vita västerländska män. Till exempel den amerikanske författaren William Faulkner – som till slut blir den som får 1949 års Nobelpris, ett år i efterskott.Och ännu är det långt till en varaktig förändring av värdeskalor och hierarkier. Efter Gabriela Mistral kommer det till exempel att dröja över 20 år tills nästa kvinna får Nobelpriset i litteratur – den tysk-svenska författaren Nelly Sachs 1966.Men kanske är ändå Akademiens oenighet 1949 ett första litet frö av den nya tiden. Av fruktbart tvivel över vad som faktiskt är värt någonting i längden. På det invanda kvalitetsbegreppets egen kvalitet.Gabriela Mistrals dikt lästes av Märta Ekström.

Han hade dragit sig undan till en bistro på vänstra stranden tillsammans med Simone de Beauvoir. Sartre tände lugnt en cigarett i väntan på ostbrickan och förklarade att han inte ville ha pengarna. Det rapporterade Magnus Faxén för Ekot på plats i Paris.Jean Paul Sartre var filosofen som skrev pjäser, den metafysiske romanförfattaren. Inget händer just utom att människan kommer till insikt. Han var alltid på resa mellan kongresser och konvent, omprövade ständigt sina åsikter. Men kanske är han för all framtid fixerad i ett 70-tal han inte kan bli fri från.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

1980 intervjuade P3:s legendariska radiomakare Fredrik Grundel Ingmar Bergman om film som bruksvara och att vara samma lilla skit vid varje filminspelning. Vi kommer också att höra regissörens legendariska magkurr och får höra närmare om de gigantiska resurser inspelningen av ”Fanny och Alexander” tog i anspråk.

Stig Dagman var född 1923 i Älvkarleby. Året innan han dog 1954, 31 år gammal, gör han denna inläsning om en hektisk natt på en tidningsredaktion. 953 tolkade tolv författare  syner och stämningar under ett dygn i Stockholm. Vi hör Stig Dagerman skildra nattstämningen på en tidning i Klara. Han var förutom författare också en tid kulturredaktör för Arbetaren, där han också in i det sista skrev sina Dagsedlar.

2023 är det 100 år sedan författaren Norman Mailer föddes i Brooklyn. Han var ständigt i blåsväder med sina samhällskritiska romaner och gift sex gånger. Skrev om Vietnamkriget, boxning och Jesus.I detta Radiofynd hör vi Ulrika Knutsson utnämna hans första roman ”De nakna och de döda” till den bästa och Bodil Malmsten 1985 utbrista att Mailer inte skriver böcker längre - han skriver maskin. Själv ser han sig som den eviga lärlingen i en intervju i Kulturfönstret med Lars-Göran Bergquist från 1978.Uppläsare: Frej Lindqvist.

2023 är det 100 år sedan författaren Maria Gripe föddes i Vaxholm. Vi hör henne i ett radioinslag från 1968 prata med en ung flicka om sina böcker "Julia och nattpappan" och "Pappa Pellerins dotter" om försvunna pappor och om att komma från skogen till stan.

Regissören William Friedkin är mest känd för sina banbrytande 70-talsfilmer French Connection, Exorcisten och Fruktans lön. Filmkritikern Ronny Svensson gjorde 2002 ett "Klippt & Skuret" om William Friedkin, "En värsting i Hollywood" - om hans inspiration av fransk femtiotalsfilm och och hans minst sagt okonventionella regimetoder där han inte skonade någon.

Vad gör man egentligen när man repeterar? 1982 intervjuades Inga Landgré om sitt arbete som skådespelare i programmet som hette just "Om skådespelarens arbete". Det var i samband med Unga Klaras uppsättning av "Undejordens leende" av Lars Norén i regi av Suzanne Osten som Inga Landgré berättar att en regissörs uppgift är att ingjuta mod, om publikens roll och hur man närmar sig en roll. Och om vad hon trodde om teatern som ung elev på Calle Flygares teaterskola.Programmet var gjort av Elisabeth Frick och Kent Hägglund 1982.

1988 intervjuades den irländska sångaren, musikern och aktivisten Sinead O'Connor i "Avsminkat" om debutalbumet "The Lion and the Cobra", som hon också producerade. Jag gör skivor för mig själv, inte för för att tjäna pengar, sa hon, musikbranschen bygger på oärlighet. Texter vill hon inte prata om, hon sjunger dem för sig själv. De kan betyda något helt annat för dem som lyssnar. Reporter: Mikael Castro-Ohlsson.

Det är sommaren 1964 och radions Kerstin M Lundberg har kastat sig ut till Arlanda för att intervjua den celebra sångerskan. Även Carl Gustaf Lindstedt i nöjesronden ”Kabaré Sommar” är på fötterna.

Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet. Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor. Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.

Radiofynd faller baklänges ner i en svunnen tid, då danske resekungen Simon Spies sa sig vilja göra människor lyckligare. Det var förövrigt han som uppfann restresan. Författaren Monika Fagerholm filosoferar över hedonismen och vi hör också Anita Björk läsa ett litet stycke ur en novell av Herta Müller.Detta är några klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

På 1920-talet tillbringade den tyske satirtecknaren Georg Grosz somrarna på den tyska ön Rügen med vänner och sitt ritblock. Serietecknaren Max Andersson berättar mer. Konstnären George Grosz förknippas med stilriktningen Den nya sakligheten i 1920-talets Tyskland. Han målade storstadens nattliv, de som skott sig på kriget och borgarklassens självbelåtenhet. 1933 lämnade han Tyskland och hans verk brändes samma år på nazisternas bokbål.Detta är et klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Två favoriter från förr dyker upp på midsommaraftonen. Elvis Presley beger sig till Eskilstuna för att se nässlorna blomma och Poeten Sonja Åkesson läser sin katalogdikt Sommarräkning. Vi hör ett utdrag ur "Elvis Presley och årets svenska högtider", en fiktiv resa av Karsten Thurfjell från 1998 och Sonja Åkesson ur "Poesikapellet" - lyriska musikaliska improvisationer från 1972.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Efter andra världskriget öppnade sig världen och den unga Birgitta Stenberg gav sig ut och hamnade så småningom på Rivieran. Mer än trettio år senare skrev hon "Kärlek i Europa" - som blev en frigörelsens bibel för en hel generation.Här berättar hon om att sova på stranden, om att skriva sig ut ur jobbiga minnen, och om att använda hotellgardinen som klänning på casinot i Cannes.Detta är klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Det är lätt att falla ner i Beppe Wolgers genreöverskridande serie "Du-plattor!" från sent 60-tal. I denna del åker Beppe båt efter att ha vunnit pengar på Täby galopp och träffar en man som heter Sten på däck och lyssnar på hans livshistoria. De andra avsnitten i serien har varit möten med kulturpersoner men är detta istället ett radiodrama?Den som medverkar förutom Beppe är skådespelaren Lars Ekborg.

I den allra lika överraskande serien "Du-plattor" åker har Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten. Det är på Queen Elisabeth, Beppe har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40? Och vem Beppe egentligen träffar får man veta nästa vecka.

I radioprogrammet Du-plattor! träffar Beppe Wolgers här konstprofessorn Ulf Linde, för att spisa jazzplattor och tala om livet och lyckan i att spela vibrafon. Hur kan man vara lycklig när man spelar? Man gör vad man vill, svarar Ulf Linde, man möter omvärlden som man har den inom sig själv. Världen är inte en stor gnällig moster, man står ut med den när man skapar.

Ibland blir man förälskad i inledningen till ett radioprogram från förr. Här möter en vilsen Beppe Wolgers skådespelaren Harriet Andersson på en tågstation i Paris. Serien "Du plattor" sändes några år i skiftet sent 60-tal och tidigt 70-tal. Detta avsnitt med Harriet Andersson är ett makalöst exempel på gestaltad på plats-radio, "om hur en sak blev en helt annan".

Det har varit en kall vår, och radions småländske redaktör Jan-Erik Anderbjörk introducerar författaren Elin Wägner, som vid 62 års ålder utnämnts till ledamot i Svenska Akademien. Elin Wägner var ständigt beredd att belysa olika samhällsfenomen, och med ett solitt rykte som besvärlig moralist kunde hon hårdhänt vrida och vända på det mesta, även sin egen roll som uppburen författare, idealist, kvinnosakskämpe, opinionsbildare och debattör.

"I huvet på en gammal gubbe"räknas som Sveriges första animerade långfilm, 50 av 77 minuter var helt animerade. Muraren Johan på ålderdomshemmet tänker tillbaka på livet. I Biodags intervjuas filmens skapare Hasse Alfredsson, Tage Danielsson och Per Åhlin. Han arbetade i två år med animationerna och anledningen till att filmen inte blev dyrare var, säger Hasse Alfredsson, att Per Åhlin i stort sett arbetade gratis.

"Självbiografi" är en av poeten Sonja Åkessons mest kända dikter, som börjar "Jag lever ett lugnt liv i närheten av tunnelbanan". Man ska dock inte se den som en hemmafrus självbiografi. Den skrevs som replik till den amerikanske poeten Lawrence Ferlinghettis långa dikt femtiotalsdikt "Autobiography" men istället för en man som likt Ikaros flyger för nära solen har vi här en kvinna som skyndar hem för att inte bränna vid potatisen.Ur radioarkivet bland andra Sonja Åkesson, Ingrid Hiort af Ornäs och Carl Magnus von Seth.

"Hon satt i sin soffa som på en tillfällig järnvägsstation." Så beskriver Sonja Carlberg i Bokfönstret sitt besök hemma hos den danska författaren Tove Ditlevsen i Köpenhamn 1975. Tove Ditlevsen har fått en litterär renässans, inte minst genom återutgivningen av självbiografierna Barndom, Ungdom och Gift. Här säger hon att ingen har haft en lycklig barndom och berättar också att man kan läsa nyckelromanen Vilhelms rum som ett kärleksbrev riktat till en enda människa. Vi hör också delar av den nekrolog Tove Ditlevsen skrev över sig själv.

1984 kom Mai Zetterlings självbiografi Osminkat ut. Hon var skådespelaren som for till Hollywood och sen slog igenom som kontroversiell filmregissör med "Älskande par". "En av de mest ambitiösa debutfilmerna sedan Citizen Kane" skrev en brittisk kritiker om den.Här kallar hon Hollywood en fruktansvärd håla och berättar om Ingmar Bergmans skära flanellpyjamas. I "Osminkat"sparar hon allra minst sig själv, gudskelov har jag självironi, konstaterar hon, det är för roligt, livet.Hör en intervju ur Kulturnytt av Maarja Talgre från 1984.

Målaren Oskar Bergman (1879-1963), aktuell på Thielska galleriet, var på sin tid en av landets mest välkända och folkkära konstnärer, med sina detaljrika landskap. Men hans röst saknas i radioarkivet. Dessutom var han en sällskapsbroder med stort umgänge och många uppmärksammade utställningar. Så varför fastnade han inte på band? Vi hör gode vännen Per-Erik Lindorm berätta varför, intervjuad av Folke Olhagen 1980.Ett radiofynd av Karsten Thurfjell från 2022.

1963 sändes en serie radioprogram av och med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng. I detta avsnitt som också blev det sista filosoferas det om begreppet släng tillsammans med intendenten på Moderna Museet Pontus Hultén och författaren Stig Claesson, "Slas".

1963 sändes en serie radioprogram med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng. Lena Larsson om mellanordet "slit", varför vi köper något och hur vi blir mer självkritiska. Det handlar om en rörelse från det ena till det andra, och konstnären Carl Fredrik Reuterswärd läser om kor som rör sig och de fetaste av flugor.

1963 sändes en serie radioprogram med inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, gestaltad och infallsrik konsumentjournalistik - muntrationer kring köp, slit och släng. Detta avsnitt som utspelar sig i en ekande tom lägenhet handlar om trettiotalets kaktusar, första hemmet och vad en frysbox egentligen kan tänkas representera.

1973 skrev Astrid Lindgren "Bröderna Lejonhjärta" om den TBC-sjuke Skorpan som återförenas med sin döde bror Jonatan i Nangijala. Det är en av hennes mest sorgliga berättelser men som också kan vara tröstande. Det menar Astrid Lindgren själv i en intervju med Maj Ödman ur radioarkivet 1977. Vi hör också utdrag ur en intervju med Tage Danielsson 1960 där författaren får frågan: Vad läste du som ung när det inte fanns några barnböcker av Astrid Lindgren att läsa?

1984 rapporterar P3-programmet "Cult" från tidskriften 80-tals poetiska natt på nattklubben Alexandra och kulturjournalisten Per Ögren minns 1983, året då historien gjorde en liten inandning. Kulturen ska ut ur lådorna och träffa sin publik, och det går över förväntan i Barbro Schultz reportage. Per Ögren ur ett "Sena Vanor" om mellanrummet 1983, då Ulf Lundell ville köpa Evas avklippta handskar för 1000 spänn.

1984 debuterade den då 22-åriga Mare Kandre med den prosalyriska "I ett annat land" och blev geniförklarad. Hon var också konstnär och musiker, sångare i "Global Infantilists." Vi hör Göran Willis intervju henne i "Cult" 1984 och de pratar bland annat om videoanläggningar, ett skapande på liv och död och varför författare behövs i ett samhälle: "Om vi inte hade konstnärer skulle vi inte veta något om människors drömmar och innanmäten."

Den danske poeten Michael Strunge var åttiotalets lyriska ängel, upprorisk och intensiv, influerad av Bowie och punken. Han försökte förändra samhället med hjälp av poesin. 1986 tog han sitt liv, 27 år gammal. Samma år sände P3-programmet "Cult" den sista intervjun med honom. "Genom mina dikter har jag tillfört världen något som inte fanns där förut", säger han. Stellan Skarsgård läser ur diktsamlingen"Framtidsminnen."

I programmet "Skivsamlaren, forum för diskofiler" berättar Olle Adolphson om sin första inspelning från Medborgarhuset, och hur det kommer sig att hastigheten på skivan går för fort. Han väljer också den visa han vid tillfället är mest nöjd, eller snarare minst missnöjd med. Programledare är Robert Rönnström.

Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land. Det här kylslagna Radiofyndet av Rigmor Olsson sändes första gången 2011.

I den legendariska serien "Du, vänner" möter Beppe Wolgers skådespelaren Ernst-Hugo Järegård 1974. "Det är väl framgångstänkandet, tyvärr", svarar Ernst-Hugo Järegård på frågan om vad som driver honom. "I en småstad vill man vara bäst, men det var delvis beroende på att jag var sämst." Det handlar också om status och konsten att lyckas och misslyckas.

Dottern Anne-Marie var tio år när fadern August dog 1912. När Bertil Perrolf träffade henne 1972 hade hon många minnen av honom. Hon mindes en snäll, omtänksam och generös pappa. Anne-Marie Strindberg liknade sin far till utseendet. Och inte alls sin mor, Harriet Bosse, tyckte Bertil Perrolf. Hör bland annat om en gäddmiddag där ett ben fastnade i Anne-Maries hals. Detta är en radiofyndsrepris från 2007 av Håkan Sandblad.

Göteborgaren Claes Hylinger är både författare och översättare. Mest känd är han för sin trilogi om "Det hemliga sällskapet." Den 9 januari 2023 fyllde han 80 år. Här följer ett utdrag ur "Absurt sa räven" från 1989 där Claes Hylinger samtalar om patafysikens grunder med författaren Magnus Hedlund och ett inslag om vad som finns på havets botten ur "Boulevard special" med Lise Indahl från 1999.

I ett utdrag ur programmet Bakom rubrikerna från 1970 intervjuar Fritiof Haglund journalisten Marianne Höök, en av den tidens vassaste skribenter. Här hör vi henne fälla klassiska repliker som: "Får man se tilltalande ut i ett rättvist samhälle?" och "Det är bara att fortsätta i tangentens riktning". Marianne Höök skrev först för Veckojournalen och Svenska Dagbladet med valde på 60-talet att gå över till Aftonbladet vilket väckte stor uppståndelse.

Redaktionens favoriter: serietecknaren Joakim Pirinen förvandlad till Evert Taube beställer nyårssupé på Gyldene Freden och ett utdrag ur "Du nyår, du kan väl ringa nån gång?" från 1964 Vi hör Beppe Wolgers försöka sig på Tennysons "Nyårsklockorna" i "Du nyår, du kan väl ringa nån gång?" av Britt Edwall från 1964, "Bolagsstämma i Du Grabbar AB" där också Monica Nielsen, Jan-Öjvind Swahn, Äke Söderqvist och Yngve Gamlin medverkade.Inslaget med Joakim Pirinen sändes nyårsafton 2008 i "Himlen svider av fyrverkerier".

Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör, fullastad med paket. 1941 hälsade Gösta Knutsson på den då 87-åriga konstnären. Författaren Viktor Rydberg sa att Jenny Nyström kunde ”giva själsuttryck även åt de minsta figurer." Jenny Nyström hade gått på Kungliga Konstakademien och studerat måleri Paris i många år innan hon kom tillbaka till Sverige, gifte sig och försörjde en hel familj på sina många illustrationer av tomten.

I dessa tider av stress och oro vägleder författaren Stina Aronson oss till stillheten i ett radioklipp ur "Envars tillgångar" 1949. Författaren Stina Aronson (1892-1956) är kanske mest känd för sin språkligt karga roman "Hitom himlen" från 1946, som Sara Lidman såg som en inspiration för sitt skrivande. I början av trettiotalet kom också hennes modernistiska formexperiment "Feberboken".I denna radioessä från 1949 talar Stina Aronson uppfordrande till vår tid - om behovet av stillhet och att våga vara ensam för att hitta sina egna andliga tillgångar. "Det är ingen uppoffring att stanna hemma ifrån bion."

Ingvar Björkeson, översättaren av klassiska verk av Dante, Vergilius och Homeros avled i våras. Hör den enda intervjun med honom i Sveriges Radios arkiv, ur Lyrikmagasinet med Jan Olof Ullén 1988. Ingvar Björkeson hade ett förflutet i resebranschen och framträdde sällan i offentligheten. Det var ju så mycket kvar att översätta. Han uppväckte våra våra andliga förfäder från de döda, sa OBS-redaktören Olof Åkerlund sin runa över Björkesons gärning.Och på OBS:s hemsida finns också ett längre avsnitt ur intervjun i Lyrikmagasinet.

"Muntrationer kring köp, slit och släng" hette några program med inredningsarkitekten Lena Larsson som sändes 1963. Här får hovtraktören Tore Wretman frågan om vad göra med restmaten i kylen. Passa på att få ett recept på överbliven slottsstek med sky och ärter. Och frys för allt i världen inte det som en gång tinat upp igen!!!

Årets julklapp inflationsvintern 2022 ska vara hemstickad. 1949 framför författaren Moa Martinson sin syn på stickning: "Låt oss förövrigt sluta upp med att handarbeta så förtvivlat mycket." Hon inleder sitt anförande med "Damer, väninnor, medsystrar!" i radioprogrammet "Septemberrevyn".Vi hör också generalskan Cederskiöld, ordförande för kronprinsessans gåvokommitté i ett inslag om stickning från den kalla vintern 1940, under beredskapsåren.

En svartvit film från 1965 om två unga människor och en bilolycka. "Sven-Bertil Taube knäpper bilhandskarna om sin neuros med osviklig precision"stod det i en recension. Regissör var Lars Görling, mest känd för boken 491 om killar på ungdomsvårdskola. Han var på den tiden SF:s farliga kille skinnjacka som körde Ferrari fort.Sven Bertil Taube berättar i en intervju från 2002 i reportaget "240 genom Järna" om filminspelningen och om deras filmbolag som knappt hann starta innan Lars Görling dog 1966 och det hastigt avvecklades."När han sa spring så sprang jag och när han inte säger spring så springer jag inte. Och det saknar jag."   

Vår eminenta radiomedarbetare på Kulturredaktionen och Radiofyndsredaktör Karsten Thurfjell går i pension. Vi hyllar honom med ett utdrag ur hans program "Elvis Presley och årets svenska högtider." I många år skrev Karsten Thurfjell fantasifulla historier om Elvis Presleys olika resor i Sverige som sändes i Kulturnytt i samband med olika högtider som Elvis Presley visade sig vara oväntat intresserad av."När Elvis Presley kom till Sverige så blev midsommar för första gången något annat än en litterär konstruktion för Elvis. Han hade förstås sett Shakespeare och läst en och annan novell av de svenska arbetarförfattarna..." Och sen bär det av till ett pensionat i Eskilstuna.Så börjar Karsten Thurfjells program "Elvis Presley och årets svenska högtider" från 1998 i uppläsning av vetenskapsradions mångårige medarbetare Rolf Herson.I detta avsnitt som också blev det sista besöker Elvis Presley Saltsjöbaden för att titta närmare på Saltsjöbadsandan och Vår gård.Intervjuare í programmets inledning är Elin Claeson.

Hösten 2022 är Åke Göransson aktuell med en utställning på Liljevalchs, "Färgens tröst". Hör vännen Arne Stubelius berätta när han hittade hans målningar i början av 1940-talet, gömda i en kökssoffa. Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna, gick på Valands konstskola på 1920-talet men insjuknade tidigt och bodde med sin mamma i en etta i Landala i Göteborg. Hans motiv blev interiörer, utsikten på gatans husgavlar och porträtt av modern. Hemmet blev ett skimrande töcken av färger. I ett reportage av Anna-Karin Djurberg från 1976 berättar konstnären och vännen Arne Stubelius om Göranssons måleri och hur det gick till när han fann 180 målningar i en kökssoffa hemma hos Göranssons mamma.

Att vår nutida skolas långa hösttermin kunde behöva en paus var en tanke som började spridas på 1980-talet och nu omfattar en hel vecka. 1945 innebar friveckan ett lantligt inslag i gatulivet. Idag är det kanske inte pigor och drängar vi tänker på när det vankas höstlov i skolorna, eller läslov som man numera vill kalla det. När folkskolan infördes i mitten av 1800-talet dominerade jordbruket i landet, och skolelever i flera europeiska länder hade så kallat ”potatislov” i början av hösten för att hjälpa till hemma med skörden. Men på 1900-talet infördes också en frivecka för lantbruksanställda vid oktobers slut.

På nyåret 1957 har radions Lars Madsén lagt en eftertänksam ton över magasinet Landet Runt, med en serie intervjuer om livsgärningar i det tysta. Man har helt enkelt låtit "vanliga" människor berätta om sina liv, men Henry Ingeström på Norryda gård mellan Mariannelund och Vimmerby är inte vem som helst.

Redan 1946 var de halvvilda hjordarna av Gotlandsruss populära turistattraktioner på ön. I Månadens Magasin har Gösta Knutson sökt upp några nyckelpersoner vid Lojsta hed där "skogsbaggen" strövar.

Fredsåret 1945 lät det rappa programmet Månadens Magasin, 35 år innan Kulturnytt var påtänkt, några av sina lokala redaktörer blixtbelysa kulturlivet på ort och ställe, från Kiruna till Karlskrona.

Mats Arvidsson var en mästare på att beskriva det han såg. När han nu lämnat jordelivet känns det bra att han 1992 nådde paradiset, måhända ett artificiellt sådant, i Karibien 500 år efter Columbus.

På Stockholms slott i juni 1956 håller drottning Elizabeth II, nyss fyllda 30, tal på sitt första statsbesök i Sverige. Välkomnar till kvällens galamiddag gör hennes släkting Kung Gustaf VI Adolf. Det hörs att kung Gustaf VI Adolf talat mycket engelska, både i sitt första äktenskap med den tidigt bortgångna kronprinsessan Margaret, barnbarn till Drottning Victoria och farmor till vår nuvarande kung, och i det andra med drottning Louise, född Mountbatten. Och vid den här tiden i mitten av 50-talet var vurmen för det brittiska större än någonsin.För drottning Elizabeth framstod vänskapen mellan länder utan formella avtal som helt självklar och det lär nog vara något nutida anglofiler håller fast vid – trots Brexit.

I programmet Svensklördag underhållning runt hela landet rapporterar utsända reportrar om hur aftonen ter sig. I Trosa har radions Barbro Lindström anlitat stadens berömde målare Reinhold Ljunggren. Dessutom medverkar ”Kött-Lars”, den poetiske kötthandlaren Lars Lundwall.

Ett år efter krigsslutet har Sven Jerring gett sig ut på reportageresa till USA och hamnat på en restaurang i New Yorks Chinatown, där han bekantar sig med både kinesisk opera och unga damer.

I 50-talets matlagningsprogram Novisen vid spisen var Folke Olhagen novisen som lärde sig laga mat av Tore Wretman, men ibland inträdde gästlärare, som här skådespelaren och regissören Mimi Pollak.

I 50-talets matlagningsprogram Novisen vid spisen var Folke Olhagen novisen som lärde sig laga mat av Tore Wretman, men ibland inträdde gästlärare, som här skådespelaren och regissören Mimi Pollak.

Matlagningsprogrammet Novisen vid spisen startade i oktober 1950 och blev snabbt populärt. I maj 1951 for novis och lärare till Hallarna i Paris, och här har duon kommit till fiskmarknaden. I Novisen vid spisen lagade två herrar i skjortärmarna mat, den ene djupt okunnig – Folke Olhagen, och den andre var restaurangprofilen och kocken Tore Wretman som varsamt ledde sin adept genom kökets mysterier.

När surströmmingen har sin premiär tredje torsdagen i augusti uppstår samma diskussion som nu: för eller emot? Sundsvalls legendariske hotell- och restaurangman Oscar Knaust tvekar inte med svaret.

Den matglade skådespelaren Erik Bullen Berglund blev på 30-talet radions förste matpratare, här under rubriken Prat om mat av Bullen och Bullan. Ofta spelade han sig själv i fiktiva sketcher, här med hustrun Elsa Berglund som det nya hembiträdet Anna.

I sann folkbildaranda har reportern Rolf Engström gett sig in bakom SJ:s köksdörrar för att med en tidig variant av så funkar det beskriva det arbete som krävs för att sköta tågens restaurangvagnar.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor:

Mitt i juli 1948 har radions reportagebil sökt sig till nordvästra Uppland, närmare bestämt en av småsjöarna norr om Heby, där Sven Olof Olsson har hittat en simskola, ledd av Lisa Gedin från Uppsala.

Sommaren 1947 sätts värmerekord över hela landet, och kylskåp var ännu inte i var kvinnas kök. Radions reporter i Sundsvall, Nils Ericson har fått fatt på stans lätt jäktade iskörare Harry Norberg. I en annan ända av landet, närmare bestämt västkustmetropolen Göteborg, har Jan Prytz ställt sig på vakt i ett gathörn för att fånga upp en annan av sommarens välgörare som utnyttjat en teknisk nymodighet – den batteridrivna radion.

Sommaren 1947 sätts många värmerekord, och ljusa nätter gör att många vaknar tidigt. Radions reporter Jan-Erik Anderbjörk har mött en ungdomlig klubb som har för vana att samla sig i gryningen. Några mil söder om Växjö, närmare bestämt i trakten av Tingsryd, har han fått korn på ett av efterkrigstidens talrika rörelser som i reaktion mot krigets ondska bildat en ideell förening för att med olika välgärningar försöka lappa ihop världen i humanistisk riktning.

Under rubriken Här är min herres hatt har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens. Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.

Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854.

När Henrik Hahr reste runt 1943 och intervjuade närkingar i och kring Örebro finns massor av namn uppräknade, men vem av dem är den lärde man som berättar om floran på en äng väster om Hallsberg? I radions arkiv hittar man ibland gamla inspelningar som samlats ihop efter en reportageresa, oredigerade och sparade som smakprov, och ganska ofta är det mycket svårt att gissa sig till vem som pratar.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Blir det ett uggleår i år? Det var det i alla fall 1957, när fågeloraklet Erik Rosenberg mötte ugglor i mossen vid Kvismaren i Närke.

Radions reporter Henrik Hahr har tagit sig till Paris och den stora världsutställningen 1937. Men han är också på jakt efter ett mycket parisiskt fenomen, nämligen modehusens flitiga midinetter. Dessa sämmerskor och designers passerar varje dag genom Gare Saint-Lazare på väg till och från sina arbetsplatser.

Intet är som Fiskhamnsrapporten. Den som bott i Göteborg före 1984 blir garanterat gråtfärdig av nostalgi. Varje dag strax före klockan tolv lästes den upp lokalt - konkret poesi när den är som bäst! Fiskhamnsrapporten förmedlades ofta av hallåkvinnan Brita Kjell, och det var inte bara fiskbranschens köpare och säljare som lystrade. Här har hon fått sällskap i studion av kollegan Jan Prytz för en intervju.

Maj månads inträde 1937 var minst lika sångframkallande som det är idag. På Österlen har äggen haft en viktig huvudroll även på Valborg och helgen därpå. Berättar gör folkskolläraren Axel Hörlén, med vokalt stöd av ungdomar från Valleberga.

Med sju år kvar till den första månlandningen medverkar radions vetenskapsreporter Bengt Feldreich i barnprogrammet Lustiga Huset, där vildsinta sketcher blandas med frågor om vetenskapliga ting...

Svenska Akademiens högtidssammankomst 1958 inleddes med ett tal av det årets direktör Harry Martinson. Det var ett tal med stark bäring till vår tid. I Börssalen 1958 är allt sig likt sedan Svenska Akademiens första högtidssammankomst 1786, noterade radions kommentator Bengt Feldreich. Och allt är sig likt än idag. Enda skillnaden är att nya generationer av högtidsklädda ledamöter, kungligheter och publik intagit platserna.

Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på Förlorade ägg en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk. ”Förlorade ägg”, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne.Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.

Påskveckan står för dörren, och dagens ganska bekväma sedvänjor med påskris, påskägg och generösa påskmåltider var inte fullt lika tillåtande i gamla tider, hör vi i Mats Åmarks föredrag. Prästen och kyrkohistorikern Mats Åmark citerar ur Werner von Heidenstams andra roman om Folkungarna, Bjälboarvet. Den handlar om stridigheterna mellan Birger Jarls söner Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås på 1200-talet, där en tidig episod förklarar varför onsdagen i påskveckan kallas dymmelonsdagen.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur "Resa i Schweiz" läste han dock in några texter för Radiotjänst. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista. Den skrevs året efter andra världskrigets slut, och under arbetet med den läste han in några av texterna för Radiotjänst, i januari 1946.

Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer. Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.

Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med? Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.

Våren 1944 håller historieprofessorn och sedermera akademiledamoten Erik Lönnroth ett radioföredrag om invasionernas historia, i uppenbar väntan på en av världshistoriens största i sitt slag.

Året är 1944 och radions reporter Lars Madsén besöker Berns kinesiska, en nymodighet på Stockholms restaurangscen som verkligen var före sin tid. Bland gästerna som försöker äta med pinnar återfinns skådespelaren Katie Rolfsen.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren.

Operetten Serenad 1944 var en av Gustav Wallys stora succéer under hans chefstid på Oscarsteatern under 40-talet. Serenad innebar också ett genombrott för den 21-åriga talangen Ulla Sallert. Ulla Sallert skulle snart bli Sveriges musikaldrottning, med engagemang i Wien och på Broadway. Hennes hyllade debut fick radions Lars Madsén att söka upp operettmakaren Gustav Wally.

Vad var det för språk som de båda systrarna fröken Andersson och fru Lundgren samtalade på i radion?

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

1941 har Vinga Fyr lyst på ön i ett sekel, vilket innebär 180 år idag. Daniel Thorén har lockat in fyrvaktarhustrun Sigrid Holm till studion i Göteborg för ett stämningsfullt samtal vid årets slut.

Till julen 1948 har låtskrivaren och sedermera underhållningschefen på radion Georg Eliasson skrivit ihop en sketch för två av våra mest virtuosa replikleverantörer: Dagmar Ebbesen och Julia Caesar.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

I februari 1992 ringer telefonen ideligen i konstnären Dan Wolgers ateljé. Att det ringer är kanske inte så konstigt eftersom hans telefonnummer pryder omslaget på Stockholmsdelens Gula Sidor, Televerket lät 1992 års kataloger, 35 delar totalt, få samtida konst på omslagen, totalt 15 miljoner exemplar spridda över landet.Att en del av uppringarna gjort sig föreställningar om vad konstnären sysslade med kan ha berott på den uppmärksamhet Dan Wolgers väckt hösten 1991, när han överlät åt en reklambyrå att förfärdiga hans utställning på Galleri Lars Boman i Stockholm, som ett drastiskt inlägg i kulturdebatten om autenticitet och konstnärsjagets upplösning.Stormen kring Dan Wolgers person skulle senare på hösten 1992 nå orkannivå, när hans insats i grupputställningen ”Se människan” på Liljevalchs bestod i att forsla iväg två av konsthallens vackra bänkar och sälja dom på auktion.

År 1983 firar den svenska boken 500 år och som 1900-talets viktigaste bok väljer litteraturprofessorn Magnus von Platen den mest tryckta och kanske också mest lästa.

I november 1939 är det dags att trycka årets upplaga av förra århundradets bok, om man ser till den då ofattbart stora upplagan och att den började avvecklas efter att 1996 lagts ut på nätet. Under de fasta telefonernas tid var Sverige under flera år världens telefontätaste land, och antalet årligen tryckta telefonkataloger låg då i nivå med antalet invånare. Katalogen trycktes i Göteborg, och radions reporter Daniel Thorén hade ett antal logistiska frågor att ställa till direktör Douglas Elander.

Tågets rytmiska poesi, förmedlad av Gunnar Stigmark, var något man lätt förlorade sig i under en resa, men många sökte sig nog ännu hellre till restaurangvagnen, som radions reporter Rolf Lundgren.

1930-talet var radioföredragets gyllene decennium, i en tid då radions medarbetare talade mer till folket än med. Här hör vi språkforskaren Natan Lindqvist om ett av denna månads talesätt. Som bonus hinner vi höra dåtidens populära allvetare Ejnar Haglund definiera termen bojkott.

Signaturen Cello, det vill säga kåsören Olle Carle, har i radion laddat upp för ett ovanligt oförblommerat angrepp på en av höstsäsongens stora begivenheter.

Under 40-talet blev musik och dans populära inslag inom nykterhetsrörelsen, och 1946 besöker Lars Madsén en underhållningspatrull, organiserad av rörelsens flaggskepp IOGT inför en turné genom landet.

Radions oförvägne reporter Manne Berggren har letat sig fram till en villa i Ålsten vars ägare, herr Arborén, utövar en hobby utöver det vanliga.

I programmet Larssons blandning har inredningsarkitekten Lena Larsson bjudit in författaren Bengt Anderberg för ett samtal om katten, ett av våra mest slitstarka husdjur.

Hösten är inflyttningens tid, och strax efter kriget råder skriande bostadsbrist. Även bostädernas planering debatteras flitigt. Fru Ingrid Andersson gav gärna praktiska råd till våra beslutsfattare.

Det har gått 75 år sedan programmet Månadens magasin lät några utvalda personer från olika håll i landet summera den september som varit: Sten Broman, C-O Nilsson, Ruth Grenholm och Sixten Jonsson.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Författaren, journalisten och debattören Sven Stolpe vistades efter andra världskriget i Paris, upptogs i katolska kyrkan och inledde arbetet med sin famösa avhandling om drottning Kristina. Här berättar han om sin återkomst till den franska huvudstaden efter ferier i provinsen den heta sommaren 1955.

I matprogrammet Meny har Ulf Elfving lyckats ta sig in till Björn Ulvaeus kök i villan på holmen i Djursholm. Där berättar ABBA-legenden en korvhistoria och tipsar om en både läcker och galen sallad.

I programmet Pojkar i skolkök presenteras ett mycket ovanligt ämne för ynglingar. Ingrid Samuelsson och Daniel Thorén träffar några av de unga pionjärer som på Göteborgs folkskolor släppts in i detta kvinnliga revir.

På 1940-talet blir frågan om samskolor eller separata pojk- och flickskolor ett hett debattämne. I programpunkten ”Skolrutan” i ungdomsmagasinet ”Vi öppnar ett fönster” ordnar radions Gunnar Helén en debatt där fyra gymnasieelever yttrar sig i ämnet; två från Stockholm och två från Luleå.

Sommaren 1964 är det dags för celebert besök av sångerskan och skådespelerskan Marlene Dietrich - den gudomliga. På Arlanda fick inte Sveriges Radios utsände Sven Valtersson stjärnan på så vidare gott humör, och när hon på samma resa anlände till Göteborg, fick reportern Sigfrid Leijonhufvud höra hur exemplariskt den sovjetryska journalistkåren betett sig veckan dessförinnan.

I augusti 1946 har Karl Axel Arvidsson tagit sig till Allmänningbo i Västmanland för att följa premiärfisket i de kräftrika sankmarkerna, iförd sjöstövlar och skidor för att inte sjunka ner i gölarna.

I nöjesronden Kabaré Sommar underhåller Git Gay med skabrösa sångnummer på Berns i Stockholm. Bland gräsänklingarna återfinns Carl-Gustaf Lindstedt och i minglet radions reporter Barbro Lindström.

Hösten 1958 gör den sjuka humorn entré i etern under ledning av Lasse OMånsson i "Blå Tummen - ett konstigt magasin". Detta avsnitt har temat "Vår barndoms hjältar".

När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa". Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals.

Det är nu 30 år sedan Dagmar Lange lämnade jordelivet 1991. Här hör vi henne 1978, då hon firade 30 år som den framgångsrika deckarförfattaren Maria Lang, en lika uppskattad som mordisk skrivarröst. Dagmar Lange medverkade flitigt i radio, exempelvis som operakännare anlitad av Dagens Eko 1977. Som rektor uttalade hon sig i skolfrågor, här i Dagens Eko 1966.

Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet. Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.

Fredssommaren 1945 bjöd på ett vintrigt väderfenomen, i alla fall för göteborgarna, och i huvudstaden iakttogs ett allt frekventare frisyrfenomen permanenten, och inte bara bland kvinnor. Rapportörer är radions Jan Prytz och Helga Anderberg, samt NK:s frisörska Elsa Järbin.

Fredssommarens kulturdebatt fick rejäl fart när författaren, journalisten och Gamla Stan-räddaren Vera Siöcrona firat midsommar i Dalarna och sedan kölhalat Dalakulturen i ett eldfängt debattinlägg. Radions Gösta Knutson lät Vera Siöcrona gå i clinch med urdalmasen Per Johannes.

Den 20 augusti 1959 följer radions reporter Fritiof Haglund bärgningen i Saltsjön av det regalskeppet Wasa, 331 år sedan hon sjönk på sin jungfrufärd, den 10 augusti 1628.

Radions reporter Sven Jerring har sökt sig till Östermalms Högre Allmänna läroverk i Stockholm för att vänta in det förlösande ögonblick då de nyblivna studenterna rusar ut med påtagna mössor.

När Flen får stadsrättigheter på nyåret 1949 intervjuas stadens mest kände invånare Prins Wilhelm av radions utsände Folke Olhagen. Nyårsafton 1948 är Flens sista dag som municipalsamhälle, och inför att denna sörmländska järnvägsknut med sitt imponerande stationshus ska erhålla sin nya status hör vi Prins Wilhelm ge sin syn på den blivande stadens framtida expansion.

Ekots reporter Lennart Swahn har skickats ut till Hotell Foresta på Lidingö för att träffa Josephine Baker med sina adoptivbarn som detta år nått antalet elva, det blev sedermera tolv. Josephine Baker slog igenom i Paris i mitten av 20-talet och betraktas som den första afro-amerikanska scenartist som nått världsstjärnstatus. Under andra världskriget var hon verksam som spion åt den allierade sidan, och på 60-talet klev hon fram som en av den amerikanska medborgarrättsrörelsens stora profiler, känd för sin regnbågsfamilj av barn från världens alla hörn.

Radions reporter Pontus Boman drabbas av både nostalgi och främlingskap när han på sin vårpromenad passerar den gamla skolgården och iakttar de nya generationernas aktiviteter.

Lusten att till våren klä sig i något nytt har inte ändrats nämnvärt på 70 år. Programmet Kvar i sängen engagerade journalisten och författaren Kristina Hasselgren för en inträngande modeanalys.

I vårt pandemidrabbade land blev det inte mycket av det traditionella valborgsfirandet, så varför inte lyssna på ett riktigt eldande vårtal från förr? Norrland var 1936 den del av landet som kanske längtat mest efter att isarna skulle rämna och storskogen frigöra sig ur de meterdjupa drivornas famntag. Här firas vårens ankomst efter urgammal ritual vid bruken, i byarna och i städerna. I Sundsvall har täta folkmassor samlats kring kyrktrappan, där våren hälsas på traditionsenligt vis med tal och sång av Sundsvalls sångarförbund. Talade gjorde folkbildaren och författaren Giovanni Lindeberg.

Otto G Carlsund hör till vår konsthistorias mer gåtfulla öden. Här hör vi honom i radio bena ut förhållandet mellan abstrakt och konkret inom den moderna konsten. På 1920-talet åkte Otto G Carlsund till Paris för att utbilda sig. Med sin stora begåvning blev han Fernand Legers favoritelev. Han förutspåddes en lysande framtid och fick organisera konsten vid den stora Stockholmsutställningen 1930. Men den geometriskt abstrakta konst som Carlsund ställde ut blev inte den framgång han hade väntat sig. Kritiken blev ganska ljum, i några fall rent fientlig, Carlsund fick ett sammanbrott och konstnärskarriären kom av sig. I stället etablerade han sig som kritiker – han skrev ungefär 2000 artiklar på 30- och 40-talet, Filmaren och konstvetaren Anders Wahlgren har med utställningar och nu med en omfattande biografi velat nyansera bilden av Carlsund, att han faktiskt fortsatte att måla, fram till come back-utställningen 1947. Inte minst har det inneburit en renässans som gjort Carlsunds bilder till hårdvaluta på konstauktionerna.

Radiotjänsts reportagebil har letat sig ända till den franska huvudstaden med sina reportrar Gustaf Näsström och Henrik Hahr, och på svenska klubben möter de en ryktbar Parissvensk. Det är faktiskt Ivan Bratt, det minst sagt omstridda Brattsystemets skapare som uppenbarar sig på Svenska Klubben i Paris, mannen som tog befälet över den svenska alkoholpolitiken under 1900-talets första decennier och införde motboken 1917 som en av flera restriktioner kring bruket av alkohol. Som läkare drev Ivan Bratt en hård linje mot ett totalt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922, till all lycka om man jämför med förbudstidens gangstervälde i USA och smugglingsexplosionerna i Norge och Finland. Men 1937 verkar motboken kännas fjärran för Parissvensken Ivan Bratt.

Med drygt 100 år sedan Anders Zorns frånfälle öppnar nu Nationalmuseum sin försenade utställning. Vi hör en av hans vänner, konsthistorikern Carl G Laurin minnas honom i ett radioföredrag från 1938.

I serien Modern svensk konst introducerar konsthistorikern Nils-Gösta Sandblad dåtidens stora namn, där GAN, Gösta Adrian-Nilsson berättar om sin målning av Lunds domkyrka från 1918. Vintern 1959 är det dags för Sveriges Radio att i ett ambitiöst utbildningspaket visa vägen till den svenska moderna konsten. I tio radioföreläsningar, med tillhörande bildkatalog, presenterade konsthistorikern och museimannen Nils-Gösta Sandblad det tidiga 1900-talets stora konstnärer, där GAN gör sin enda radiointervju.

Allt var inte bättre förr, åtminstone inte den allmänna självdeklarationen, som idag är enkel för de flesta. Annat var det för 60 år sedan, när Gösta Bernhard och Sif Ruud skulle till att deklarera.

Vårvintern 1961 får radiolyssnarna en dos crazyhumor under tre onsdagskvällar i Kvartetten som trängdes, signerad Casinorevyns skrivarduo Gösta Bernhard och Stig Bergendorff. I detta andra Radiofynd med Kvartetten deltar tre av medlemmarna. Förutom Gösta Bernhard själv, revyprimadonnan och comediennen Siw Ericks och Dramatens Sif Ruud – i resfebern på Resebyrån ”Res bort”.

Vårvintern 1961 fick radiolyssnarna en dos crazyhumor under tre onsdagskvällar i Kvartetten som trängdes, signerad Casinorevyns skrivarduo Gösta Bernhard och Stig Bergendorff. I de fyra rollerna hördes en ganska ovanlig kvartett trängas i en tunnelbanevagn. Gösta Bernhard själv och revyprimadonnan och comediennen Siw Ericks mötte Dramatens Sif Ruud och Max von Sydow.

I monologen Ett flöjtsolo inspelat på radion 1933 uppträder Thor Modéen som musiker med ovanligt lång startsträcka, där man snart anar vartåt det lutar. Revymästaren och pilsnerfilmens konung Thor Modéen tog på 30-talet täten inom den muntliga nonsenshumorn, och hans sketcher kunde basera sig på ytterligt tunna intrigtrådar.

I februari 1936 är sportlovet ännu inte uppfunnet, men på söndagar ordnar SJ speciella sporttåg som forslar tusentals stockholmare ut till Sörmlands och Södertörns friluftsanläggningar.

Året är 1935 när ett gäng entusiastiska vinterbadare tar ett dopp i Riddarfjärden i Stockholm. En betydligt mindre entusiastisk och väl påpälsad Sven Jerring ser till att hålla sig på land.

Skådespelaren Margreth Weivers berättar om ett par sällsamma möten i kölvattnet till en uppsättning av Strindbergs Drömspel 1963. Margreth Weivers kom 1953 till Norrköping-Linköpings stadsteater och stannade kvar i 27 år, trots en stigande mängd roller inom film, radio och tv, ofta tillsammans med maken Bertil Norström. Här berättar hon och Bertil Norström, i ett samtal 2007 med kollegorna Olof Thunberg och Ingrid Luterkort, som också tillhörde den östgötska tvillingteaterns ensemble under en lycklig period på 50- och 60-talet.

I en inspelning från Blancheteatern och Kar de Mummarevyn "Låt människan skratta" , hör vi den då 30-årige Sven Lindberg gör en ganska otypisk insats som ungdom på glid i monologen Skinnknutten.

Journalistlegenden Annette Kullenberg sätter sin oförlikneliga prägel på samtalet när intervju-maestron Ulf Elfving sänder programmet Elfving möter på Bokmässans Sveriges Radio-scen.

I programmet Filmkvinnor och kvinnofilm 1974 intervjuar Stefan Johansson skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom om kvinnor framför och bakom kameran. I kölvattnet efter bland annat "Jösses flickor" av Margareta Garpe och Suzanne Osten uppstod en av flera debatter om kvinnosynen inom filmen, inte minst efter Sverigepremiären på Bernardo Bertoluccis  skandalomsusade "Sista tangon i Paris".

I maj 1974 har Watergateskandalen rullat på i nästan två år, och kongressen beslutar att för andra gången i USA:s historia agera för att ställa en president inför riksrätt. Men riksrättsåtalet mot Richard Nixon hinner aldrig förverkligas. Under sommaren blir trycket på presidenten allt hårdare och stödet för honom allt svagare. Den åttonde augusti annonserar han sin avgång.

Det är nu 30 år sedan Dagmar Lange lämnade jordelivet 1991. Här hör vi henne 1978, då hon firade 30 år som den framgångsrika deckarförfattaren Maria Lang, en lika uppskattad som mordisk skrivarröst. Dagmar Lange medverkade flitigt i radio, exempelvis som operakännare anlitad av Dagens Eko 1977. Som rektor uttalade hon sig i skolfrågor, här i Dagens Eko 1966.

Säsongen för lake varar från januari till mars. Nils-Olof Andersson & Eivor Öhman åkte till Boden och traktens erfarna lakauktoritet Karin Karlsson, som tillagade ett 1800-talsrecept på stuvad lake. I dag är nog de som kallar sig lakhatare lätt räknade, främst för att man aldrig kommit i kontakt med denna fula fisk. Men har man väl fått smaka är man fast. Störst chans har man i Norrbotten. Under vintern lade sig lakarna strax under isen, och påpassliga fiskare kunde bedöva dem med en slägga och sedan snabbt slå upp ett hål och ta upp dem.

Året 1938 sjunger på sista versen och revyräven Åke Söderblom redogör i radio för en möjligen irreell Sylvesterkabaret, medan Karl Gerhard ger fredsåret 1945 en refräng som bär synnerligen väl 2020.

Den berömde kulturhistorikern Gustaf Näsström gör ett återbesök på Carl Larssongården, som genom konstnärens bilder blivit en av landets mest kända julfirarmiljöer. Intervjuar gör Lars Ramsten.

I andra världskrigets efterdyningar har skinnbranschen i Tranås med omnejd brist på garvsyra, och eftersom den kan utvinnas ur granbark har traktens handlingskraftiga anordnat en tävling.

Med Louise Glück som den fjärde kvinnliga Nobelprisbelönade lyrikern, kan det vara på sin plats att höra hur beskedet om den första lyriska pristagerskan, chilenska Gabriela Mistral, togs emot. Vi låter det svenska litteraturlivet representeras av Uppsalaprofessorn i litteratur Anton Blanck.

I programmet Matbörsen hör vi en av efterkrigstidens matlegendarer. Anna-Britt Agnsäter blev 1946 chef för KF:s nybildade provkök, en post hon stannade på i 35 år, fram till 1980. På KF:s provkök uppfann Anna-Britt Agnsäter måttsatsen och stektermometern. Hon var redaktör för Vår Kokbok som sedan 1951 sålt i över två miljoner exemplar. Hon fostrade generationer av framgångsrika dietister och krönte sin karriär med kostpyramiden, en modell för balans i vårt matintag som fick internationell spridning och står sig än idag. När ransoneringarna släppte efter andra världskriget frossade folk i smör, och bakade kakor och wienerbröd som besatta. På 50-talet var tävlingar med bakverk mycket populära, men enligt Anna-Britt Agnsäter tävlade man snarare i fettförbrukning. Hon tog det som sin uppgift att få slut på sötebrödsdagarna, och i slutet av 1960-talet kunde hon notera en positiv utveckling.

Trots krigsutbrottet två månader tidigare, finns det andra viktiga händelser att fördjupa sig i, inte minst Mårten Gåsfirandet i Skåne som ännu ekar i landskapet, förmedlat av radions Anders Sten. Att kvinnokraft råder i gåsahagen är en väl känd sanning i Skåne. Men även under den småländska höstplöjningen uppvisas ett prov på densamma, när radions Olof Forsén möter plöjerskan Britta Andersson i Lidekvarn norr om Växjö.

Barbro Alving var en av tidens mest kända och uppskattade radioröster. Här, under ett av världskrigets värsta år, lättar Bang upp stämningen med historien om en god väns novembervedermödor. Som författare och skrivande journalist lät Barbro Alving också gärna sin stämma höras i etern, hela vägen från 1930- till 80-tal. Hon rapporterade lika självklart från världens slagfält och oroshärdar som hon författade kåserier.

Livet i de växande förorterna runt våra storstäder var ämnet för denna rikligt ljudillustrerade monolog, framförd av Torsten Lilliecrona. Monologen ingick i programmet Höstspel, underhållning i ord och toner av William Ringstrand och Allan Schulman. Skådespelaren Torsten Lilliecrona blev sedermera folkkär som den olycksdrabbade farbror Melker i ”Vi på Saltkråkan”. Här har han råkat ut för sovstadens kärva modernitet, och redan då var han mästerlig på att gestalta det vardagliga livets vedermödor.

Den populäre krigshjälten Dwight D "Ike" Eisenhower blir som väntat omvald för en andra presidentperiod, genom att återigen besegra demokraternas kandidat Adlai Stevenson. Presidentvalet 1956 skedde bokstavligen i det kalla krigets skugga. Veckan fram till valet kulminerade Suezkrisen, då Israel, Storbritannien och Frankrike anföll Egypten som under president Nasser nationaliserat Suezkanalen. Samtidigt gick Sovjetiska arméstyrkor in i Ungern och krossade det folkliga uppror som utbrutit i landet veckan innan. Tusentals dödsoffer krävdes. Det fanns mycket att rapportera om för radions New York-korrespondent T G Wickbom

Filmfestivalen i Cannes planerades redan på 1930-talet, men på grund av andra världskriget sköts starten upp till 1946, då den bar titeln Filmolympiad och hölls kring månadsskiftet september-oktober. Vår filmstjärna Ingrid Bergman försvarade de svenska färgerna, men mest uppmärksammad blev kontoristen och sångerskan Ingegerd Ehn som vunnit en festivalresa i tidningen Vecko-Revyn. Programledaren Lars Madsén hade också som rapportör engagerat Jules Berman, journalist, författare, reklamman och nöjesprofil.

På Radiounderhållningen lierar sig Tage Danielsson 1956 med den nyanställde Hans Alfredson i manusarbetet till höstserien Skillingspelet, varur vi väljer ett kärleksdrama i Sörgårdsmiljö.

I serien Möte med bild berättar författaren Claes Hylinger om sitt förhållande till en trådsmal skulptur på Moderna Museet, Alberto Giacomettis "Hög gestalt".

Det har hänt förr, flera gånger faktiskt, att Nobelpriset i litteratur inte delats ut. Exempelvis 1949 då Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling fick förklara varför i Dagens Eko. Österlings uttalande kommenteras sedan av Erik Hjalmar Linder som då var chef för föredragsavdelningen på Radiotjänst. Fotnot: Det blev William Faulkner som året därpå fick ta emot 1949 års Nobelpris, samtidigt som ceremonin firade 50 och Bertrand Russel tog emot 1950 års pris.

För 65 år sedan, den 3 oktober 1955, öppnar det nya nationella Systembolaget sina dörrar efter motbokens avskaffande. Radions reporter Qvitt Holmgren sökte sig ut på jakt efter eventuella köpruscher. Att alkoholrestriktionerna avskaffades innebar också att starköl blev tillåtet efter att ha varit förbjudet i 35 år, och när butikerna öppnade hade ölbuteljerna en strykande åtgång. Medverkande är Harry Broman, föreståndare på Systembolagets butik i Gamla stan, Bo Scherdin, jourhavande på Nikolai polisstation, allt ackompanjerat av en sång om motboken från 1947, framförd av Majken Torkelli.

Seklets främsta studie av en toffelhjälte, Lilla Fridolf och jag, spelades direkt inför publik. Fridolf har just fått ett telefonsamtal med inbjudan till hummer på krogen med kompisarna, och han vill INTE medla i ett familjegräl. Just under grälet ringer dessutom forskaren Amanuensen Svensen på dörren för en undersökning om kulturvanor. Vi hör Lars Ekborg som svärsonen Valdemar, Inga Gill som dottern Maggan, Hjördis Pettersson som hustrun Selma och Douglas Håge som stackars pappa Fridolf.

Året närmar sig sitt slut och nöjesutbudet summeras i programmet Revyernas revy av Gunnar Skoglund, skådespelare, journalist, författare och regissör, känd också som speaker i SF-journalen. Ur programmet väljer vi en sketch ur Karl Gerhardrevyn på Folkan, om en allt annat än tjänstvillig postkassörska, spelad av Lili Ziedner.

De bryderier som kunde drabba den moderna, urbana människan var ämnet för Thor Modéens nyårsrevy Klart Söderut med Åke Söderblom och Katie Rolfsen på Södra Teatern. Som när man stöter på någon i storstadsvimlet som man så väl känner igen, men inte för sitt liv kan komma ihåg namnet på. Är man kanske du och bror med vederbörande efter en blöt afton? Så att man inte törs säga ni? Bäst att undvika pronomen...

Hasse Z verkade bland annat som redaktör för tidningarna Söndags-Nisse, Strix och Grönköpings Veckoblad, och därmed stod han under seklets första halva för en stor del av det roliga i riket. Då och då ombads han förklara humorns väsen i radio, exempelvis 1938 då han svarade på frågan om vad som är roligt - det finns också som radiofynd - och den här gången, under Andra Världskrigets mörkaste år, är alltså frågan till Hasse Z om svensken har någon humor.

Landsbygdens avfolkning var 1944 ingen ny process, det blir man varse i en intervju som Gunnar Helén gjorde med den unge lantbrukaren Mats Hjelm som lämnat Alsike för Uppsala. Situationen var absolut inte muntrare i Berndt Fribergs skildring från Husarö i Stockholms ytterskärgård, då inte bara sommargästerna lämnade ön när skolan lades ned i september 1957.

Radions konstreporter Karl Axel Arvidsson besöker den franska huvudstaden för att med Parissvenskan Hedy Bäcklin ta pulsen på det konstliv som sju år efter krigsslutet tycks svämma över alla bräddar.

Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet. Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.

Det är sommaren 1964 och radions Kerstin M Lundberg har kastat sig ut till Arlanda för att intervjua den celebra sångerskan, men även Carl Gustaf Lindstedt i nöjesronden Kabaré Sommar är på fötterna

Sommaren 1964 är det dags för celebert besök av sångerskan och skådespelerskan Marlene Dietrich - den gudomliga. På Arlanda fick inte Sveriges Radios utsände Sven Valtersson stjärnan på så vidare gott humör, och när hon på samma resa anlände till Göteborg, fick reportern Sigfrid Leijonhufvud höra hur exemplariskt den sovjetryska journalistkåren betett sig veckan dessförinnan.

Hösten 1958 gör den sjuka humorn entré i etern under ledning av Lasse OMånsson i "Blå Tummen - ett konstigt magasin". Detta avsnitt har temat "Vår barndoms hjältar".

På Lilla Hornsberg framträder poetparet Sonja Åkesson och Jarl Hammarberg med en gemensam uppläsning ur samlingen "Pris", introducerade av Kerstin M Lundberg. Men även ljudkonstens boning Fylkingen var en hemtam scen för paret Åkesson-Hammarberg som 1968, när deras konkreta dikt ”Frågade du vad vi håller på med?” framförs, med avsiktsförklaringen förmedlad av Lars Gunnar Bodin.

Talkören Högt och tydligt uppträder i programmet Pekkas spegel, ett forum för fria fantasier från radiounderhållningen av Pekka Langer och Jörgen Cederberg. Det skulle visst vara en talkör 1956. På Ideonteatern i Stockholm gästspelar de danska musikerna och tungvrickningsekvilibristerna Svend Asmussen och Ulrik Neumann - som tyska barockmästare.

I år skulle skådespelaren Bengt Ekerot ha fyllt 100. Här intervjuas han som 24-årigt stjärnskott efter uppmärksammade insatser på teatern, av Radions flitige reporter Gunnar Helén. Bengt Ekerot krävde mycket av sig själv och andra, och med det hade han stora framgångar i dramatiska roller på scen, och snart även som regissör. Men han drog sig inte för att år 1956 underhålla på förarglig kabaré av Lars Forssell och Pär Rådström på Teater Två Åsnor. Som 24-åring tyckte Bengt Ekerot att filmmediet inte verkade passa honom, och  det ska man höra från en man som 1957 spelade i en av filmhistoriens mest berömda scener…

I programmet Pekkas spegel, lett av Pekka Langer, ett 1956 öppnat forum för fria fantasier, rapporterar professor Ruben C:son Gamling, alias Yngve Gamlin, från en internationell kongress i symmetri. Men det var inte alltid det gick lika snabbt för Yngve Gamlins figurer...

Blekingemetropolens lokala revysällskap KASI Studio framför ett av sina nummer i radio, dock utan publik. Vi kan även idag få vara med på gissningsleken: vilka är de kända personer som imiteras?

Det har varit en kall vår, och radions småländske redaktör Jan-Erik Anderbjörk introducerar författaren Elin Wägner, som vid 62 års ålder utnämnts till ledamot i Svenska Akademien. Elin Wägner var ständigt beredd att belysa olika samhällsfenomen, och med ett solitt rykte som besvärlig moralist kunde hon hårdhänt vrida och vända på det mesta, även sin egen roll som uppburen författare, idealist, kvinnosakskämpe, opinionsbildare och debattör.

Året är 1944, och Radiotjänsts flygande reporter Lars Madsén gör ett ateljébesök hemma hos den musikaliske nakenmålaren Birger Ljungquist. Konstnärsintervjuerna var lite annorlunda förr.

Året är 1950, och den berömde filmregissören och skådespelaren Orson Welles gästar Sverige och programmet Lördagskväll efter sin insats i filmen Den tredje mannen. Programvärd är Lennart Hyland. Orson Welles var ryktbar för många saker, inte minst för sin mäktiga teaterstämma, men se sjunga Harry Lime Theme, det ville han inte.

Året är 1986. I programmet Svar idag kunde lyssnarna ringa in och fråga om vad som helst, och redaktionen med Ursula Richter, Thord Carlsson och Håkan Norlén såg till att kunniga personer svarade.

Britt Edwall började 1963 på Sveriges Radio och etablerade sig snabbt som en skarp profil i etern. I den här kavalkaden söker hon festprissar och kulturknuttar på Dramaten och Operabaren. Musicerande artister är Leppe Sundevall, Östen Warnerbring och Gunnar Svenssons trio. Dessutom intervjuas Tore Wretman på Operabaren.

Året är 1948, ransoneringen efter kriget är äntligen över, och matskribenten Ria Wägner debuterar i radio med morgonprogrammet På tröskeln, där hon ger recept på en potatissoppa med purjo. Efter kriget var det angeläget att lära svenska folket att äta mer grönsaker, något som många fortfarande var tveksamma till. Dessutom framför fru Brita Åkerman några väl valda ord om de ensamma mödrarnas situation.

I dagarna skulle författaren, journalisten, resenären, flanören och inte minst kåsören Jolo fyllt hundra, och vi tar oss tillbaka till en kåserande radioinsats i maj 1972. Jan Olof Olsson var också historiker och skrev böcker och tv-manus om det tidiga 1900-talet, inte minst om de båda världskrigen. Han var mycket produktiv, och vid sidan av sitt skrivande medverkade han regelbundet i radio.

Frukostklubben inledde lördagsmorgnarna 1946-1978, nästan alltid med den oförtröttlige Sigge Fürst som programledare. Vid den 300:e sändningen 1958 hälsade Tatiana Angelini våren med en sång. Tatiana Angelini var känd för en stor publik genom sina sånginsatser i Walt Disneys tecknade filmer, både som Snövit och Askungen, och till denna frukostklubb har hon satt ihop sin egen damorkester.

Året är 1980. Estradören och musikkännaren Sten Broman har intagit Paris i sällskap med Bengt Roslund och Bertil Svensson. Här har vi hamnat på Lasserre, en av Paris topprestauranger.

Året är 1959. Arne Eriksson är på besök hos Max von Sydow i hemmet på Kungsgatan i Malmö, för att få svar på frågan om skådespelandets drivkrafter.

Det är krigsåret 1944, och Stockholm besöks av världens längste man, finländaren Väinö Myllyrinne, som 35 år gammal äntligen vuxit färdigt och nått sin fulla längd, 248 centimeter.

Året är 1944 när Sven Jerring besöker Sundborn, Carl Larssons gård i Dalarna. Här träffar han lärarinnan, köksan och husan som alla minns när de stod modell för konstnären.

Året är 1941 när radions Gösta Knutsson träffar konstnären Jenny Nyström. Hon började som porträtt och landskapsmålare men det är framförallt tomtar hon numera förknippas med.

Året är 1969 när journalisten Marianne Höök i radion berättar om en upplevelse som barn som kom att förändra hennes världsbild för alltid.

Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar.

Året är 1960 när Karl Gerhard och Evert Taube för första gången träffas framför en radiomikrofon för att prata om gamla tider. Ett gemensamt minne är en speciell supé i Malmö.

Att Tennysons Nyårsklockorna vid tolvslaget deklameras på Skansen är en gammal nyårstradition. Skådespelaren Anders de Wahl har det svårslagna rekordet av att ha haft uppdraget hela 36 gånger.

Året är 1947 när Ingrid Samuelsson blir bjuden på kafferep hos svenska emigranter i den lilla staden Stanton. Här talas det svenska och bjuds på kakor, bakade enligt recept från det gamla hemlandet.

Lubbe Nordström, mest känd för sina radioreportage om Lortsverige, växte upp i ett borgerligt hem i slutet av 1800-talet. Men tidigt märkte han att alla inte levde lika privilegierat som han själv.

Året är 1938 och de senaste decennierna har, framförallt i storstäderna, allt fler kvinnor börjat jobba utanför hemmen. I takt med denna utveckling har också köken förändrats.

Många har roats av Kolingen, den försupne men slagfärdige trashanken som Albert Engström skildrat i såväl text som bild. En som dock var mindre road var Alberts fru, Sigrid Engström.

Hur mycket av teaterpublikens kommentarer uppfattar en skådespelare på scen? År 1960 var detta en fråga som radio- och TV-mannen och tillika regissören Åke Falck funderade över.

Om kaffekoppar finns det betydligt mer att säga än vad man som lekman kan ana. Form och design är bara några av alla faktorer att beakta vid köp, menade 1949 formgivaren Stig Lindberg.

I radions barndom sökte reportrar ofta upp människor som levde långt från samhällets maktcentra. I programmet Lilla varietén 1951 gjorde Stig Järrel och Eva Dahlbeck en parodi på dessa reportage.

Pappor på förlossningen . En självklarhet i 2000-talets Sverige, men 1949 inte bara ovanligt utan också otillåtet. Det fick radions Lars G Warne erfara när hans barn skulle födas.

Året är 1952 när Erik Adolf Sjöblom berättar om sin skolgång på den ångermanländska landsbygden på 1880-talet. Inte mycket påminner om den skola vi har idag. Det mesta saknades, till och med lokaler.

1956 sätter kvinnor sig för första gången bakom rattarna i Stockholms taxibilar. Det är så revolutionerande att radions Bengt Feldreich skickats ut för att dokumentera händelsen.

Författaren Hjalmar Bergman avled 1931, bara 47 år gammal. 1949 berättade hans fru Stina Bergman om hans barndom, där, enligt henne, förklaringen fanns till såväl hans destruktivitet som kreativitet.

Året är 1946 och den kollektiva tvättstugan i stockholmsförorten Ängby har blivit en succé. Tvätt som tidigare tog flera dagar att få ren är nu klar på ett par timmar.

1939 avslöjade fru Sigrid Pettersson sitt recept på äkta småländsk ostkaka för radions Olof Forsén. För alla ostkakor är inte lika goda, hintade hon lite diskret.

Krattade grusgångar är överskattat. Åtminstone om det är man själv som står för krattningen. Det menade journalisten och kåsören Torsten Ehrenmark i ett av sina många radiokåserier.

Yngsjömörderskan Anna Månsdotter blev den sista kvinnan som avrättades i Sverige. Fängelseprästen Malte Hasselqvist var med henne när skarprättarens bila föll den 7 augusti 1890.

I början av 1900-talet var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i sverige. Till sanatoriet Apelviken i Varberg skickades barn från hela Sverige för att få vård. För många kom hjälpen för sent.

Året är 1943 och trots att det är mitt i natten har ett stort pressuppbåd samlats på Bromma flygplats för att ta emot en av Sveriges största celebriteter som snart landar. Men vem är det de väntar på?

1951 köar ungdomar som vill höra jazz utanför klubben Gazell i Gamla stan i Stockholm. Suget efter att få lyssna till beebop, dixiland och New Orleansjazz är stort och väl inne är det trångt och rökigt.

Året är 1957 och i Stockholm är bostadsbristen skriande. Att såväl människors relationer som hälsa tar stryk av att bostäder saknas kan många vittna om.

Det är 1890-tal och till ett torp vid en vik av Ångermanälven flyttar en familj som helst håller sig för sig själv. Men vad händer egentligen i torpet ? I bygden sprider sig ryktena.

Gurli Hertzman-Ericson har inga fritidsproblem. Hon virkar spetsar. 1946 får radions Karl Axel Arvidsson botanisera i hennes linneskåp.

På 1960-talet blir bingospelande omåttligt populärt i Sverige och det finns de som oroar sig för att speldjävulen tagit över i svenska folkhemmet. 

Mors lilla Olle. Ekorr´n satt i granen. Bä, bä, vita lamm. Att dessa melodier skulle bli en del av det svenska kulturarvet anade inte upphovsmannen Alice Tegnér.

Det är ett späckat schema för pojkarna på KFUM:s sommarläger år 1942. Klockan 7:43 inleds dagen med uppställning, givakt och parad för fanan.

När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så levde han ett lugnt liv på landet i Roslagen. Mycket hade förändrats sen hans vilda bohemliv i Stockholms Klarakvarter.

Det är en vacker junidag 1949 och byggnadsnämnden i Österhaninge utanför Stockholm får ett anonymt tips om ett svartbygge. Bygget stoppas och för en man går drömmen om en sommarstuga i kras.

Sommaren 1936 är varm och solig och affärerna blomstrar för glassförsäljarna i Stockholm med lådor på magen. Men för skoputsarna är det moln och regn som lockar kunder.

Året är 1942 och på stora Bosarp i Småland är rävjakten i full gång. Ett femtiotal personer, beväpnade med bössor och garn har samlats för att ta kål på tamhönsens värsta fiende.

Sveriges längsta man, halmhattar, gycklare och musikanter - det var full rulle när Kiviks marknad åter öppnade 1946 efter uppehåll under krigsåren. Bland besökarna fanns också radions Lennart Hyland.

Skådespelaren Martin Ljung medverkade ofta i radion. I programmet "Så får det bli" var det busringningar som gällde. Som här 1954, när han sökte jobb som biträde i en fiskaffär.

Många storstadsbarn fick under 1900-talets första hälft tillbringa sina somrar i olika feriehem på landsbygden. År 1937 vädjade Sven Jerring i radion om att fler människor ska öppna sina hem.

Television - vad ska det vara bra för, undrade många i TV:s barndom på 1950-talet. Men det fanns också tidiga TV-entusiaster. En av de första var paraplyfabrikören Herbert Mårtensson i Malmö.

Året är 1934 när Sven Jerring besöker Stockholms golfklubb för att utforska golfspelets hemligheter och eventuella charm.

Vem som helst kan inte stryka en skjorta, säger år 1959 Henrietta Busso som jobbar i tvätteriet på Grand hotell i Stockholm. Själv har hon under sina 41 år som anställd hunnit stryka 250 000 skjortor.

Enligt gammal skånsk tradition gick "äggasångare" på valborgsmässoafton runt på gårdarna och sjöng för att fira vårens ankomst. Som tack förväntades bönderna fylla korgen med nyvärpta ägg.

Den legendariske stumfilmsregissören Victor Sjöström oroar sig inför ett möte med författarinnan Selma Lagerlöf. 1917 anses film som en vulgär konstform, alls inte i klass med den fina litteraturen.

Som ung gift tvåbarnsmor bodde Zarah Leander hos svärföräldrarna på prästgården i Finspång. Världslig musik sågs inte med blida ögon men det hindrade inte Zarah från att i hemlighet öva på sin sång.

1947 ligger Tyskland i ruiner. Människor saknar mat, kläder och bostäder. Handfast hjälp är vad som behövs och handfast hjälp är vad skomakare Olsson och andra svenska rödakorsarbetare erbjuder.

1938 får den kände kåsören och grundaren av Grönköpings veckoblad Hasse Zetterström, alias Hasse Z, det inte helt enkla uppdraget att i radio förklara hur humor skiftar från en tid till en annan.

Året är 1940 och Anna Ekbohm berättar om sitt jobb som hemsyster. Hon rycker in och hjälper till hos fattiga arbetarfamiljer, när mammorna av olika skäl, ofta sjukdom, inte orkar sköta hem och barn.

Marknads- och opinionsundersökningar var inget Tage Danielsson uppskattade. Släng skräpet i papperskorgen uppmanade han i sitt sommarprogram 1982.

 Året är 1950 när svenska husmödrar får tvättråd i radioprogrammet Husmorsskolan. Ett viktigt påpekande är vikten av blötläggning i kallt vatten före själva tvätten för att få bort smuts och fläckar.

När radions Bertil Perrolf 1981 besöker den firade skådespelaren Georg Rydeberg i hans hem på Östermalm i Stockholm är det en mycket ensam man han möter. En man som längtar till ett dockhus i Laholm.

Under 1930 och 40-talet flyttade många unga flickor från landsbygden till storstäderna. Jobb fanns att få men med bostäder var det värre.

1891 rymmer stjärnan på Dramatiska teatern, den gifta skådespelerskan Ellen Hartman med en ung kavallerilöjtnant. Många år senare berättar Anders de Wahl hur teaterstockholm skakas av skandalen.

Det är april 1944 när Sven Jerring besöker tullen i Helsingborg. Färjorna till Helsingör far som vanligt över sundet även under kriget. Men tullkontrollen är betydligt strängare än i fredstid.

Länge teg, med några undantag, de som överlevt förintelsen om sina upplevelser. Det skulle ta drygt fyrtio år innan tystnaden bröts. Men varför teg de så länge och vad fick dem att börja berätta?   De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid.Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren?I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser.Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Sigmund Freud som bodde större delen av sitt liv i Wien gjorde inte mycket väsen av sig i hemmakvarteren. Med ett undantag, berättar Elsa Björkman-Goldschmidt som var hans granne i många år.

Överlevare från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. Men hur var det att försöka anpassa sig till ett normalt liv? De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Året är 1940 och generalskan Margareta Cederschiöld har engagerat sig i kronprinsessan Louises gåvokommitté. Många är de kvinnor som vill stötta svenska soldater med stickade gåvor.

Grymheten i de tyska koncentrationslägren är ofattbar, men kanske är ändå det märkligaste att det fanns dom som överlevde. Som Jakob, Margareta, Irena, Hedi, Magda, Ebba, Katja, Max och Lilly.   Överlevarna från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. De var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid.Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren?I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser.

1946 är läget spänt i Palestina. Britterna som förvaltar området vill inte släppa in fler judar i landet. Beslutet välkomnas av palestinier men accepteras inte av den judiska befolkningen.

Hur vet brevduvor vart dom ska flyga? Och bär de verkligen breven i näbben? 1941 ville radions reporter Sverker Martin Löf ta reda på hur det egentligen fungerade med brevduveleveranser.

Författaren och diplomaten Knut Bonde tror på spöken. 1944 berättar han om sina möten med pinntorpafrun.

Året är 1916 och Elsa Björkman- Goldschmidt jobbar som delegat för Röda Korset i Moskva. Där upplever hon en jul hon aldrig glömmer.

Året är 1947 och Tommy ska köpa en julklapp till sin pappa. Han vet precis pappa behöver och styr stegen direkt till leksaksavdelningen på det stora varuhuset.

I början av 1900talet var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Främst drabbade sjukdomen fattiga och trångbodda. Fru Nyberg förlorade fyra av sina barn i tuberkulos.

Året är 1976 och livet leker för Ted Gärdestad. Han får syssla med det han älskar, musik, på heltid och har dessutom blivit en av Sveriges populäraste artister. Men hur ser han på tillvaron som idol?

Året är 1944 när tusentals Porkalabor får veta att de ska evakueras från sina hem på udden i Finska viken. Segraren i finska fortsättningskriget, Sovjetunionen, ska upprätta en marinbas i området.

Många ämnen avhandlades på elevriksdagen i januari 1964. Mest debatt skapade motion nummer 99 om skolans sexualundervisning. I motionen krävdes bland annat undervisning i samlagsteknik.

Ska inte en målad ko se ut som en ko? Året är 1935 när sportjournalisten Erik Pallin ber konstnären och konstprofessorn Isaac Grünewald reda ut vad som är rätt och fel inom konsten.

I början av maj år 1943, gör Sven Jerring en tågresa. Han stiger på tåget vid Riksgränsen för en lång resa söderut. Han passerar polcirkeln och blir i Boden påmind om det krig som pågår i Europa.

1940 spärrade tyskarna in Warszawas judiska befolkning i ett slutet getto. En av de få som överlevde fasorna var Halina Neujahr.

Året är 1919 när Signe Höjer i London av en slump träffar Sylvia Pankhurst, den legendariska suffragetten. Det blir ett möte som gör ett djupt intryck på den unga svenskan.

Det är en kväll i oktober 1966. På Nalen i Stockholm är det lika trångt och varmt som vanligt. Om inte mer för det engelska popbandet, the Who, lockar storpublik.

Året är 1945 och barnpsykiatern Gustav Jonsson, som några år senare startade barnbyn SKÅ, tar emot en mamma som sökt hjälp för sin sexåriga dotter som vägrar att äta. Vilket blir hans råd?

Många bekanta ansikten passerade förbi när författaren Hjalmar Söderberg år 1900 satt på sitt favorithak, Rydbergs, vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. En av dem var August Strindberg.

Hur rak är fåran och hur jämn är bredden och djupet? Det är strid på kniven när svenska eliten i plöjning år 1941 tävlar i Fellingsbro socken i Västmanland om titeln som Sveriges bästa plöjare.

1940 besökte Radiotjänst godset Fogelstad i Sörmland där en av de första riksdagskvinnorna, Elisabeth Tamm, förverkligat sin dröm om en medborgarskola för kvinnor.

Året är 1936 när Gustav Näsström på sin resa i radions inspelningsbil stannar till i det lilla fiskeläget Bönhamn i Ångermanland. Här är det salt- och surströmming som ger försörjning.

24-åriga Agnes Sandström var en av de tredjeklasspassagerare som i april 1912 steg ombord på Titanic, som skulle göra sin jungfruresa. Hon var också en av dem som räddades när fartyget förliste.

Två radioreportrar ska i den stilla augustinatten år 1936 lära sig fånga kräftor. Herr Björkman, som visar sitt hemliga fångstställe, får sina fördomar om bortkomna stockholmare bekräftade.

Den 29 april 1959 var stämningen laddad i riksdagen. Skulle lagen om preventivmedel ändras så att kondomförsäljning i automat blev tillåtet? Motståndarna menade att det skulle uppmuntra lösaktighet.

När Carl Milles Orfeusmonument på Hötorget i Stockholm avtäcks i juli 1936 vimlar det av dåtidens kändisar på torget. Det är efter många års strider om monumentets utformning som invigningen till slut kan ske.

Unga kvinnor, beroende på utseende och hjärnkapacitet, kan delas in i kategorier som bracka, sjabbel, halvsjabbel och fiskis, berättade 1960 den unge raggaren Pelle Eriksson i en radiointervju.

År 1946 uppmärksammades i radion hundraårsminnet av narkosens införande i Norden. Nils Linnman lät sig sövas medan mikrofonen registrerade hans reaktioner.

Länge, före de rörliga bildernas tid, var det radiolyssnandet som stod i centrum och då och då genom åren firades nya lyssnare. 1937 belönades den miljonte licensbetalaren med en stor pokal.

Redan på 60-talet var det trådsmala kvinnokroppar som gällde. Lena Nyman drabbades av det rådande idealet och hånades av elaka kritiker. Men tröst för tjocka flickor fanns i konstens värld.

Kvinnor bolmar och klär sig som män, tar plats i riksdagen och föder alldeles för få barn menade 1941 författaren Albert Viksten. Men Barbro Alving, alias Bang, gav svar på tal.

1935 berättade skådespelaren Åke Söderbloms sagan om Rödluvan på genuin Stockholmsslang. 14 år senare var det Julia Caesars tur att mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.

Den 6 maj 1937 gör luftskeppet Hindenburg sin sista resa. Vid landningen slår det plötsligt upp eldsflammor från den bakre flygkroppen. På mindre än en minut är Hindenburg helt övertänd.

1936, när radions Olof Forsén besökte Orrefors glasbruk hade det småländska glaset gjort världssuccé. Samarbetet mellan skickliga glasblåsare och kända formgivare hade blivit ett framgångsrecept.

Blir man klokare av ett krig? Eller är det som så att ens tidigare värderingar och åsikter mest förstärks? År 1944 ställdes frågan "Vad kan man lära av kriget?" i radioprogrammet Månadens magasin.

Hur mycket betyder applåder för en skådespelare? Och hur känns det att bli utvisslad? Det undrade Sven Jerring 1939 och fick svar av skådespelaren Edvard Persson och dramatenchefen Pauline Brunius.

Det är den 24 maj 1968. I Frankrike pågår studentupproren för fullt och i Stockholm ockuperar studenterna sitt kårhus i protest mot UKAS-förslaget om skärpta studiekrav på universitetsstudenterna.

Verkligheten för en privatdetektiv år 1947 hade inte många likheter med intrigerna i spännande detektivromaner. De flesta uppdragen handlade om otrohetsaffärer.

Ellinor Taube inspirerade sin pappa Evert till flera visor. Den mest kända av dem är Brevet från Lillan som han skrev i mitten på 1930-talet.

Att få förlagen att fatta vilken fantastisk bok man skrivit har varit en pärs för många. 1944 berättade Jan Fridegård, en av de svenska proletärförfattarna om hur det var för honom.

Det är i juli 1987 och Jerry Williams och hans band har checkat in på hotell i Hofors. På kvällen gör dom en av sommarens sista spelningar i parken där. Men först är det sportnytt på TV som gäller.

När radions Gunnar Helén i oktober 1946 besökte Hamburg var det en stad i ruiner han mötte. Tysklands ledande hamn och industristad var under kriget ett självklart mål för de allierades flyganfall.

Det är den 12 april 1961 när Jurij Gagarin för evigt skrivs in i historieböckerna. En timme och 48 minuter tog det för det första bemannade rymdskeppet Vostok att färdas runt jorden.

Det är inte bara fysiskt arbete som gäller på Margit Östergårds kolonilott. Halva nöjet tycker hon är att föra noggrann statistik på allt som skördats.

Radiotjänst har flyttat till ett nytt radiohus. Den första april 1943 visar en stolt Sven Jerring upp de nya lokalerna för ett gäng pressfotografer. Mest imponerar den fantastiska aromatorn.

1908 invigs Dramatens nya lokaler i det vita marmorpalatset vid Nybroplan i Stockholm. Skådespelaren August Lindberg ska inleda med en prolog. Hans barn är nervösa. Ska han klara anspänningen?

Sten Bergman, biolog och forskningsresande, återvände flera gånger till Nya Guinea. 1959 berättade han om hur det gick till när han och hans hustru blev adopterade av en kannibalhövding.

Stieg Trenter var under flera decennier en av Sveriges inte bara populäraste utan också flitigaste deckarförfattare. Inspiration till sina intriger hämtade han ofta från tidningsnotiser.

Året är 1942 och hushållsarbete är kvinnogöra. Men radions Ingrid Samuelsson har lyckats hitta några män som bryter normen.

Få jubilarer blir väl så uppmärksammade som Ingmar Bergman som om han levt 2018 skulle ha fyllt 100 år. Här ett bidrag ur radioarkivet om hans förhållande till politik.

Hur svårt ska det vara att som kvinna gå oantastad på Stockholms gator? Ganska så omöjligt upptäcker Marianne Höök år 1953.

Det är den 26 maj 1948. Strax lämnar tåget till Israel perrongen på järnvägsstationen i Frankfurt. Tyskland är svårt sargat av kriget. Men hos tågpassagerarna dominerar hoppet om en ljusare framtid.

Det var många års kamp innan kvinnlig rösträtt infördes i Sverige 1921. Motståndet kom från såväl kvinnor som män. Rösträttspionjärer som Signe Bergman hade inte tid att gräva ner sig i det jobbiga.

Skräp avslöjar mer än man tror. 1944, under andra världskriget, är det inte minst det skräp som saknas som ger viktiga ledtrådar om tillståndet i Sverige.

1967 är det högsäsong för dem som älskar att frossa i moralens förfall. Filmen Jag är nyfiken - gul" får sedlighetsivrare att gå i taket. I riksdagen får Olof Palme försvara sin medverkan i filmen.

Året är 1947 och fru Rut Gustavsson har tagit initiativ till en heminredningstävling. Unga bondeförbundare ska så praktiskt, smakfullt och billigt som möjligt inreda en lägenhet.

Året är 1937 och radions reportrar Gustav Näsström och Henrik Hahr har fått ett drömjobb. Att skildra en pråmfärd under Paris broar.

Inför det nya året 1966 höll fysikern Hannes Alfvén ett nyårstal i radion. Vad är det egentligen som är så märkvärdigt med ett nytt år, undrade han.

Året är 1904 och Signe Höjer som bor i Malmö får följa med sin pappa och köpa julgran. Det tar längre tid än tänkt att få hem den.

Året är 1947 och tioåringarna Janne och Sture som bor på skolhemmet Hammargården längtar hem till jul.

En gammal man på en gård i Vuollerimdistriktet i Norrbotten ligger i sin säng med fula liggsår. Han har aldrig sökt läkarhjälp. Men så kommer provinsialläkaren på sjukbesök.

I slutet av 1940-talet började flickskolor ifrågasättas alltmer, och samundervisning blev det som skulle gälla. Men det fanns protester, inte minst bland elever.

Året är 1938. I Gamla stan i Stockholm finns en man som tycker om att sjunga. Radion ska spela in hans sång. Det visar sig dock ta längre tid än vad radions reporter planerat.

I november 1938 fyllde Selma Lagerlöf 80 år. I radion tackade den berömda författarinnan för alla hyllningar och uppvaktningar.

Korta och långa, gamla och unga, smala och tjocka. Utseendet skiljer men en sak har de gemensamt, husmödrarna som år 1942 kommit till Zinkensdamms idrottsplats i Stockholm. De vill gymnastisera.

Året är 1940 och breven väller in till radions brevlåda där Anna-Lisa Söderblom gör sitt bästa för att besvara frågor om allt från oönskade graviditeter till hur stötta soldater i främmande land.

Året är 1954 och Martin Ljung svarar på en annons om hembiträdesplats. En riktigt lyckad busringning tyckte han men alla var inte lika roade.

Året är 1968 när kåsören Marianne Zetterström, med en viss skepsis återupplivar bekantskapen med 1700-talsförfattaren Hedvig Charlotta Nordenflychts mest berömda kärleksdikt.   Öfver en hyacint 1762 Du rara ört som ej din like    I färg, i glans, i täckhet har, Bland all din släkt i Floras rike    Din fägring mest mitt öga drar : På dina blad Naturen spelar,    I konst, i prakt hon yttrar sig, Den fina balsam-lukt du delar,    Förnöjer och förtjusar mig. Med trogen omsorg jag dig sköter,    En lindrig luft du andas får, En häftig il dig aldrig möter,    För hetta, köld du säker står. Ett livligt väder på dig fläktar,    Som tränger genom blad och knopp Och när av värma du försmäktar    En kylig flod dig friskar opp. Men liksom du min hydda pryder    Och dig i all din täckhet ter, En grym förvandlings lag du lyder    Du vissnar, dör och finns ej mer. Du hastigt all min möda glömmer    Och ledsnar vid min ömma vård, Bland ringa stoft din fägring gömmer,    Du är ju otacksam och hård ? Men skall jag på en blomma klandra,    Det veka väsen klaga an, Dess öde är att sig förandra,    Hon måste vara som hon kan. Hon är ett gräs, hon skall förfalna,    Jag intet agg till henne bär. Så ser jag ock ditt hjärta kallna    Det måste vara som det är.

Intresset för gamla saker och drömmen om att göra det stora fyndet var lika stort förr som det är nu. 1947 besökte Karl Axel Arvidsson en antikvitetsaffär i Stockholm.

Nils Ambolt följde med på upptäcktsresande Sven Hedins sista expedition till outforskade delar av Centralasien. Där är Ambolt med om ett möte han aldrig glömmer.

Året är 1938 när Radiotjänst besöker SJs lok och vagnstation i Hagalund. Hit kommer tågen mellan resorna för att repareras, smörjas och rengöras.

Året är 1934 och ett gäng skolpojkar från Göteborg är på tältläger med sin lärare. På plats ska de studera naturen, göra inventarielistor och kanske framförallt drillas i naturvett.

I mitten av 1940-talet utexamineras den första kullen svenska flygvärdinnor. Fram till dess är det manliga stewards som skött servicen ombord. Hur ska det gå?

Året är 1938 och på Berga gård i Sörmland används symaskin och stoppnål flitigt. Högar av strumpor ska stoppas, skjortor lagas och kalsonger lappas.

Att få av oss ägnat knappen och knapphålet nån större uppmärksamhet genom åren är knappast nån överdrift att påstå. Men det finns mycket att lära genom att grotta ner sig i knappens historia.

Lagårdskarl eller författare? Frans G Bengtssons val av yrkesbana var inte alldeles självklart.

1948 införs det allmänna barnbidraget för att minska standardskillnaderna mellan barnlösa och barnfamiljer. För fru Persson, mamma till 13 barn, är det ett välkommet tillskott till hushållskassan.

Många tror att det finns utomjordiska farkoster eller flygande tefat som det kallades i början. Begreppet myntades 1947 när en amerikan såg sju flygande föremål som inte liknade något tidigare skådat.

Några husmödrar sjunger vattenkranens lov: Farväl, farväl du urgamla hink! Du kommer ej mer igen. Året är 1943 och allt släpande av vatten från brunnar och pumpar är äntligen över.

1926 debuterar den skönsjungande näktergalen i direktsändning i svensk radio. Helt lätt att få till denna sensation är det inte. En näktergal låter sig inte styras av radiotablån.

Några enkla tips för en gräsänkling så att kaos undviks. Håll rent i skafferiet, diska omedelbart efter varje måltid och använd inte det finaste porslinet för sånt kan inte en karl sköta.

Året är 1947 och det är lördagskväll. Svenne och hans polare som tänkt sej en kväll på dansgolvet blir istället motorcykeltjuvar - eller motorcykellånare som Svenne föredrar att kalla det.

När M/S Gripsholm anländer till Göteborg sommaren 1946 finns världsstjärnan Greta Garbo ombord. Hon vill inte bli intervjuad i radio men Karl Axel Arvidsson lyckas ändå fånga hennes röst på band.

Doktor Allards badbarn kallades de tusentals göteborgsbarn som i decennier fick byta sommarlovsdammiga storstadsgator mot gratis badresor till havet i Askim.

För Elise Ottesen-Jensen blev det en livsuppgift att upplysa om preventivmedel och födelsekontroll. 1933 var hon med och startade Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

Året är 1962 när Tage Danielsson tar till orda för att upprätta och fastställa vårt behov av nonsens.

Elin Wägner var en av det tidiga svenska 1900-talets mest uppmärksammade författare. Men trots alla framgångar så snarare ökade än minskade prestationsångest och skrivkramp.

Att förr i världen få sin studentexamen var inte enkelt och det är lätt att kippa efter andan när man hör vilka uppsatsämnen eleverna hade att välja mellan vid 1950 års studentskrivningar i svenska.

Efter sin död testamenterade prins Eugen Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm till staten och i dag är det ett av Sveriges vackraste konstmuseer. Men 1945 var det fortfarande målarprinsens hem.

1947 är det två år sen andra världskriget tog slut och de finska barn som bott i svenska fosterhem har återvänt till sina finska föräldrar. Glädje förstås, men inte helt enkelt.

På vinst och förlust har några radiomedarbetare gett sig ut med mikrofonerna för att skildra livet i Stockholm en helt vanlig vardagskväll i mitten av 1950-talet. Händer det överhuvudtaget nånting?

August Strindberg tillbringade flera somrar på Kymmendö i Stockholms skärgård. Men efter att han gett ut sin roman Hemsöborna var han inte välkommen tillbaka.

Många åsikter har alltid funnits om hur kvinnor ska se ut och klä sig. Här ska vi få höra vad två mycket bestämda damer tyckte i mitten av 1900-talet, Madame Loulou och modejournalisten Else Kleen.

Bevakningen av kung Gustaf V:s begravning i november 1950 dominerar innehållet i både radio och tidningar. Det här upprör poeten Stig Dagerman som ser det hela som ett enda stort sorgeskådespel.

1936 finns det 39 lanthushållsskolor i Sverige där unga flickor med en förväntad framtid som bonnmoror ska få lära sig vad som krävs för att sköta ett lanthushåll.

Inget aprilskämt har väl blivit så klassiskt som när Kjell Stensson 1962 i SVT lurade svenska folket att med hjälp av en nylonstrumpa kunde ens svartvita TV förvandlas till en färgTV.

Året är 1938 och Uppsala läns husmodersförbund har ordnat en kursvecka för utarbetade bonnfruar. För många av kursdeltagarna känns det som rena rama lyxsemestern.

1947 gjorde Lennart Hyland program om underliga yrken. Frågan är om inte maskplockare kvalade in på förstaplatsen som märkligaste födkroken.

I ett par decennier befann sig socialdemokraten Anna-Greta Leijon i politikens centrum. Men 1990 lämnar hon riksdagen i protest. Vad hände? Numera ägnar Anna-Greta Leijon sin mesta tid åt barnbarn, måleri och vänner. Men det fanns en tid när hon av en del tippades bli Sveriges nästa socialdemokratiska statsminister. Så blev det inte. I stället lämnade hon 1990 politiken i protest mot att löftet om förlängd föräldraförsäkring inte infriades. Med i bagaget fanns förutom arbetsmarknadspolitik och invandringsfrågor också upplevelserna från sprängningen av västtyska ambassaden, utvisningen av terrorister, Kröcheraffären och Ebbe Karlssonaffären som tvingade henne att avgå som justitieminister. Politikern blev Skansenchef och terrorhot och varvsnedläggningar byttes ut mot björnberg och varghägn. I ett samtal med Rigmor Ohlsson ser hon tillbaka på några av de upplevelser som gjorde henne till en av Sveriges mest kända politiker.

Året är 1922 när liberalen Kerstin Hesselgren tillsammans med två socialdemokrater, en högerkvinna och ytterligare en liberal blir de första kvinnorna att ta plats i den svenska riksdagen.

Det är hösten 1945. Kriget är slut och många invånare i finska Lappland som evakuerats har nu kunnat återvända till sitt hemland. Men det är ett av tyskarna sprängt och sönderbombat land de återser.

Det är inga vanliga passagerare ombord på Drottningholm när fartyget 1944 anländer till Göteborgs hamn. Ombord finns 1200 tyska krigsfångar som ska växlas ut mot lika många allierade fångar.

Året är 1900 och Harriet Bosse har fått huvudrollen i Augusts Strindbergs pjäs Till Damaskus. Författaren gillar hennes skådespeleri. Men det är inte bara det han uppskattar.

Att vara fattig i 1800-talets Sverige var inget sötebrödsliv. Längst ner på skalan fanns rotehjonen som skickades runt mellan bönder i den så kallade rotegången.

Många var de masar och kullor som i sin ungdom stått modell för Anders Zorn. 1942 träffar Sven Jerring några av dem.

Det är mitt i natten den 19 april 1944. Lastfartyget Tärnan är på väg från Hälsingborg till Lübeck, när det träffas av en mina. Fartyget börjar omedelbart sjunka.

Året är 1958 och Lis Asklund har följt med provinsialläkare Arnt Meyer-Lie på sjukbesök hos familjen Larsson i den lilla byn Murjek i Norrbotten. Treåriga Ann-Sofi har insjuknat i hög feber.

Socialdemokraten Birgitta Dahl befann sig ofta i hetluften, om det så gällde kvinnans rättigheter, Vietnamkriget eller kärnkraften. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar hon om sitt politiska liv. Efter många år som riksdagspolitiker, minister och talman avslutade Birgitta Dahl 2002 sin riksdagskarriär. Men det politiska engagemanget slutade inte där och nu har hon skrivit sina memoarer: "I rörelse - minnen från ett händelserikt liv".

Var går gränsen för vad lagen ska tillåta när det gäller att driva med en religion? 1965 aktualiserades debatten om tryckfrihetens gränser när författaren Hannu Salama i Finland åtalades för hädelse.

Året är 1911 och i Stockholm arrangeras en stor rösträttskongress. Kvinnor från hela världen har samlats för att utbyta erfarenheter om kampen för kvinnlig rösträtt.

Ett nytt år igen och dags för nya nyårsönskningar. Men hur tidsbundna är egentligen önskningarna? Vad hoppades till exempel människorna på inför det nya året 1938?

Året är 1950 och eftersom julen nalkas ska Tore Wretman lära den något skeptiske novisen vid spisen Folke Olhagen att laga till lutfisk.

Den 15 april 1943 försvinner ubåten Ulven vid en militärövning i de svenska farvattnen utanför Bohuslän. En gigantisk räddningsaktion startar. Länge lever hoppet att hitta ubåtsbesättningen vid liv.

Satirtecknaren Eigil Schwab, som föddes 1882, började sin konstnärsbana som porträttmålare. Ett av hans första uppdrag fick han av konsuln som vurmade för allt som hade med 1600-talet att göra.

De levde helt olika liv, Kenta Gustavsson, rikskändis genom filmen "Dom kallar oss mods" och Olof Lagerkrantz, publicisten och författaren. Men när Kenta tolkade Strindbergs dikter möttes de.

Kända och okända, barn och gamla, artister, kriminella och statsministrar. En sak har de gemensamt. De har intervjuats av Ulf Elfving. Runt 30 000 intervjuer räknar han med att det hittills blivit. Länge förknippades Ulf Elfving med program som Svensktoppen och ringinprogrammet för barn, Upp till 13. Men det han själv ser som sin absolut roligaste tid är åren på Efter tre som startade 1987 och där aktuella intervjuer varvades med musik. Programmet fick ett enormt genomslag med många exklusiva intervjuer och avslöjanden. 1989 fick Ulf Elfving Stora journalistpriset. Ulf Elfving intervjuas av Rigmor Ohlsson.

Att få ett svin att följa regianvisningar är inte det enklaste. Det upptäckte regissörn Gustav Molander år 1942 vid filmatiseringen av Rid i natt, Vilhelm Mobergs roman om ett bondeuppror.

Sent på kvällen, den nionde november 1965, rasar en tunnel på Södermalm i Stockholm. Inspärrade i tunneln finns två män. Ett gigantiskt räddningsarbete sätts igång.

Idag säljs hans oljemålningar för miljonbelopp. 1939 berättade Isaac Grünewald, en av 1900-talets första svenska modernister, om hur allting började.

"Den 22 oktober 2016 firas femtioårminnet av radioutsändningen av denna utopi." Med dessa ord avslutade 1966 Tage Danielsson sin framtidsvision.

3 april 2018 stannade Sverige upp ett tag. Lill-Babs var död. I mer än sex decennier underhöll hon svenska folket, älskad som få. Hösten 2016 berättade hon för Rigmor Ohlsson om sin långa karriär. I mer än 60 år var Barbro Svensson alias Lill-Babs en av Sveriges mest folkkära artister. Men först efter musikalen Annie Get Your Gun 1974 fann hon också nåd inför kritiska kulturjournalister. Säg "Är du kär i mej ännu Klas-Göran" och i princip alla tänker på Lill-Babs stora braksuccé 1959. Hon blev en av Sveriges stora schlagerstjärnor och också en av Tysklands populäraste artister. Lill-Babs skulle bli Sveriges mest omskrivna artist. Hennes män, virkrecept och folkparksturnéer har varit en följetong på såväl veckotidningarnas som kvällspressens löpsedlar. Även i radions programarkiv finns otaliga intervjuer med henne sparade. Som när Lennart Hyland ringer upp 1962 och frågar hur det står till med giftermålsplanerna med den tyske sångaren Peter Kraus. Eller när Mona Krantz följer med i turnebussen 1974 och vill veta vilka framtidsplaner Lill-Babs har när artistkarriären tar slut. Tillsammans med Rigmor Ohlsson som botaniserat i arkivet ser Barbro Svensson tillbaka på sin mer än 60 år långa karriär som artist.

Några jubelrop blev det inte precis när kafferansonering infördes i mars 1940. Men det var bara att gilla läget och uppfinningsrikedomen när det gällde att ersätta kaffebönan var stor.

Året är 1944 och på ABF:s målarkurs i Gamla stan i Stockholm är det proppfullt. Många är ungdomarna som valt staffliet framför biobesöket.

Det är en vårdag år 1958, några dar före skolavslutningen, när en taxichaufför i Stockholm är med om en händelse han aldrig glömmer.

Bananer, inte så märkvärdigt idag men 1944 var det närmast en sensation när den första bananlasten anlände till Göteborg efter ett långt uppehåll under kriget.

Året är 1948 och radions Manne Berggren träffar en snusfabrikör för att prata om just snus. Men alla intervjuer blir inte som man tänkt sig.

Finns det nån framtid? Kommer vi att vakna imorgon? 1966 var det överbefolkning och kapprustningen mellan öst och väst som fick många ungdomar att förlora sin framtidstro.

Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med nåt, sa pastor Jansson i revyn Gröna hund 1962. Upphovsmannen till citatet, Hasse Alfredson, har fyllt sin påse till brädden. Författare. Regissör. Skådespelare. Revymakare. Skansenchef. Hasse Alfredson kan välja och vraka mellan titlarna även om han länge föredrog att beskriva sig som "en som skriver".1961 bildade han tillsammans med Tage Danielsson Aktiebolaget Svenska Ord. Deras samarbete skulle fortsätta tills Tages död 1985. Hasseåtage i ett ord blev ett begrepp och tillsammans skulle de dominera svensk underhållning i ett par decennier.Länge ansågs Hasse Alfredson som Sveriges roligaste man, men han har också velat skildra livets mörkare sidor. Som ondskan i filmen "Den enfaldige mördaren."Producent Rigmor Ohlsson.

Flyg skulle bli framtidens transportsätt nummer ett, också när det gällde kortare avstånd, som mellan två olika delar av samma stad. Så såg författaren Hans Ostelius framtidsvision ut 1944.

Det är ett späckat schema för pojkarna på KFUM:s sommarläger år 1942. Klockan 7:43 inleds dagen med uppställning, givakt och parad för fanan.

Året är 1943 när radions Manne Berggren gör inbrott i en livsmedelsaffär. Hans kumpaner är två civilklädda poliskonstaplar.

I år har Storbritanniens drottning Elizabeth fyllt 90 år. Hon är inte bara landets äldsta monark genom tiderna utan också den regent som suttit längst på tronen, i 64 år. Diskret, plikttrogen och korrekt är de ord som brukar användas när drottning Elizabeth ska beskrivas. men de som känner henne brukar lägga till humoristisk och en lysande imitatör.Elisabeth kröntes till Storbritanniens drottning 1953 och blev också det brittiska samväldets överhuvud.Redan som väldigt ung lovade hon att tjäna som drottning hela sitt liv, ett löfte hon inte verkar ha några som helst planer på att bryta. Med jämna mellanrum dyker frågan upp om hon inte ska lämna över tronen till sin son Charles men varje gång har svaret varit detsamma: jag stannar på min post.Hennes popularitet är stor och 75% av den engelska befolkningen stöder monarkin. Vad som händer med kungahusets popularitet när drottningen en gång dör är däremot en öppen fråga.Drottning Elizabeth porträtteras av Agneta Ramberg, under åren 2002 - 2006 radions utrikeskorrespondent i London, i ett samtal med Rigmor Ohlsson.

Året är 1961 när Sonja Carlberg och Bengt Feldreich tar itu med djungeln av föreställningar om vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Hur beter sig till exempel män och kvinnor i skoaffären?

Skänk din lästa bok till fältbiblioteket uppmanade fältbibliotekarien på Försvarsstabens bildningsdetalj som Gösta Knutsson träffade 1942. Böcker var nåt beredskapssoldaterna eftertraktade.

Klaustrofobiska och charmlösa om än bekväma för den late. Så beskriver nog de flesta av oss de hissar vi brukar träffa på. Men det finns undantag. 1957 berättade Sven Aurén om ett sådant i Paris.

Den 29 april 1948 skapas ubåtshistoria i Sverige. För första gången har en ubåtsbesättning varit under vattenytan 14 dar i sträck utan att nån i manskapet drabbats av plåtsjukan.

Lumparhistorier har vi väl alla hört i minut och parti, ofta i ett rosafärgat skimmer. I verkligheten var värnpliktstiden ofta lite mer grådaskig. 2010 skrotade riksdagen med knapp majoritet den allmänna värnplikten. Nya tider krävde en ny typ av försvar, menade man och en 109 år gammal svensk institution gick i graven. Den allmänna värnplikten ansågs länge inte bara som en försvarspolitisk nödvändighet utan också som en del av vuxenblivandet. Åtminstone för halva befolkningen bör tilläggas, den manliga. Det var också en mötesplats där unga män som förmodligen aldrig annars skulle träffats var tvungna att samarbeta och samsas, män med olika klassbakgrund och från olika delar av landet. Nu ska värnplikten återinföras, om än i moderniserad form. Att rekrytera yrkessoldater visade sig inte vara så lätt som man tänkt 2010. Dessutom har det säkerhetspolitiska läget, flyktingkatastrofen och befarade naturkatastrofer gett värnpliktsivrarna vind i seglen. Men helt lätt att uppbåda försvarsvilja hos nya generationer kommer det kanske inte att bli. Under kalla kriget var försvarsviljan stark hos de flesta men i takt med att krig i närområdet känts allt mer avlägset blev det allt färre som såg som sin medborgerliga plikt att bära vapen för fosterlandet. Rigmor Ohlsson har gjort en djupdykning i radions arkiv där livet på luckan finns skildrat i många program.

Rörliga bilder, en självklarhet idag men en sensation för drygt 100 år sen. En disig mörk oktoberkväll i början på 1900-talet visades för första gången film i Sönnebo socken i Småland.

För det mesta fungerar det bra tycker mannen som 1950 använder fyrans spårvagn i Stockholm som sitt vinterhotell. Möjligen kan de andra passagerarna vara lite störande, särskilt på helgerna.

Uppsalaakademikern Ejnar Haglund blev rikskändis som Mannen som visste allt. 1939 deltog han i sin första frågesport i radion och under decennierna som följde skulle det bli många många fler.

Ett aprilskämt som många ännu minns är när Kjell Stensson 1962 visade hur en svartvit TV med hjälp av en nylonstrumpa förvandlades till en färg-TV. Många andra aprilskämt är sen länge glömda. Aprilskämt har anor långt tillbaka i tiden även om ingen vet exakt när eller var det började. I Sverige härstammar de första kända skämten från medeltiden.Hur är då ett lyckat aprilskämt? Är det ett som ligger verkligheten så nära att det är lätt att missa att det är ett skämt? Eller är det ett som är så absurt att det faller på sin egen orimlighet men lockar fram ett skratt?Många varianter finns det i alla fall. Inte minst i media där aprilskämt länge varit en tradition. Särskilt populärt har hittepåhistorier om tekniska uppfinningar varit, inte minst i radion.Med hjälp av radions arkiv friskar Rigmor Ohlsson upp minnet av aprilskämt från förr.

1956 sätter sig en kvinna för första gången bakom ratten i en taxibil. Det är så revolutionerande att radions Bengt Feldreich skickats ut för att dokumentera händelsen.

När radions Manne Berggren 1945 besökte en arbetsförmedling var det inte arbetslösa som hängde på låset utan arbetsgivare som sökte arbetskraft.

Vårljuset är lika skarpt o avslöjande som förr men skönhetstipsen är måhända lite annorlunda mot hur det lät i Hemmets magasin 1950.

Skånskan var länge en kontroversiell dialekt i radiosammanhang. Men var det så mycket bättre med stockholmssnacket med alla sina borttappade konsonanter?

Året är 1951 och på kvällarna i Tantolunden i Stockholm visar söders knuttar upp sina fina motorcyklar för spättorna. Men vad lockar mest? Den snyggaste bågen eller den snyggaste knutten?

Vasaloppet är kanske det mest mytomspunna och folkligaste av alla svenska sportevenemang. Redan 1925 fanns Radiotjänst på plats med Sven Jerring vid mikrofonen. Vasaloppet 1925 blev inte bara Sven Jerrings debut som sportreporter. Det blev också radions första direktsända sportreferat. För Jerring en skräckupplevelse som fick honom att ifrågasätta sin framtid som sportreporter.Men bara för ett ögonblick. Vasaloppet blev ett av hans skötebarn och fram till 1970 hade han sammanlagt bevakat 39 vasalopp.Mycket hade hänt under de här åren. Plastskidan hade ersatt trälaggen, opreparerade spår blivit en otänkbarhet och radioteknikens utveckling gjort livet betydligt lättare för mannen vid mikrofonen.Och så fanns ju det som inte förändrats. Blåbärssoppan till exempel och kranskullorna i sina moradräkter som till Sven Jerrings uttalade förtjusning var lika söta varje år.Frågan är vad han skulle tyckt om dagens vasalopp, där kranskullorna kompletterats med kransmasar.Ett program av Rigmor Ohlsson.

Edit och Helge hade inte setts på många år när de 1951 av Lennart Hyland sammanfördes i det omåttligt populära nöjesprogrammet Karusellen.

Få reformer har fått sånt genomslag som dureformen i slutet av 1960-talet. Lite krångligt med tilltalsorden var det allt innan du blev helt accepterat. Men det fanns också motståndare.

Året är 1940 och det nya gigantiska Karolinska sjukhusets centralkomplex står klart. En ny värld har skapats, en stad i staden där sjukvård, undervisning och forskning samlats på ett ställe.

Hur svårt ska det vara att som kvinna gå oantastad på Stockholms gator? Ganska så omöjligt upptäcker Marianne Höök år 1953.

Bakom en färdig intervju, oavsett om den sänds i radio, TV eller kan läsas i en tidning ligger ofta mycket hårt arbete. 1939 berättade Barbro Alving, alias Bang om intervjuandets strapatser.

Året är 1948 och på Aplaryds herrgård utanför Torsås i Småland träffar radions Manne Berggren 76-årige ladugårdsförmannen Algot Karlsson som snusat i princip hela sitt liv.

Året är 1945 och hos godtemplarna i Stockholm firas jul. Nästan 300 personer har valt att komma dit på julafton. Många har familj och vänner i andra delar av Sverige eller till och med i andra länder.

Major Elvy Olsson, en av frälsningsarméns slumsystrar, har haft en hektisk tid. Året är 1945 och det är jul. Många är de ensamma och sjuka som gläds åt ett besök.

Året är 1947 när Anna Söderblom berättar om sina möten med Alfred Nobel. Ett halvsekel tidigare hade han varit en återkommande gäst i det söderblomska hemmet i Paris.

Olika tävlingsprogram har avlöst varandra under decennierna som gått sen den allra första frågesporten sändes i radio. Det är en typ av underhållning som lockar många radiolyssnare. I Sveriges radios uppdrag har alltid funnits en ambition att underhålla, men det ska vara god underhållning som tar hänsyn till olika smakriktningar. Vilket kan låta enkelt men inte är det. Det har gällt att navigera rätt mellan finsmakares bekämpning av fördummande masskultur och det som många lyssnare faktiskt gillar. Tävlingsprogram, med sin blandning av kunskaper, tävlingslust, formuleringskonst och fantasi, har haft sin givna plats i underhållningsutbudet ända sen den allra första frågesporten sändes i svensk radio 1938. Det var "Vem vet vad?" under ledning av Gösta Knutsson. Initiativet till tävlingsprogram kom från högsta ort. Radiochefen, herr Dymling hade varit i USA och blivit inspirerad av hur populärt det var med olika quiz i amerikansk radio. Från början hade Radiotjänst tänkt att översätta quiz med intelligensprov, men som tur var, kan man väl tycka, kom nåt snille på att frågesport kanske inte hade så väldigt mycket med intelligens att göra utan mer med allmänbildning och leklust. Medverkande i programmet är Anders Eldeman, Annika Lantz och Ingvar Storm som leder programmen Melodikrysset, Lantz i P1 och På Minuten. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Det är gott kamratskap i luftvärnsbatteriets vaktstuga när Sven Jerring gör ett besök i december 1939. Men när julen närmar sig är det många av soldaterna som längtar hem till sina familjer.

I februari 1946 fick författaren Moa Martinson stå till svars för sin musiksmak. Att föredra Gnesta-Kalle framför Beethoven var lite magstarkt för en del musikkritiker.

Året är 1946 när radions Manne Berggren klättrar upp i ett högt kyrktorn för att träffa en självlärd stjärnforskare. Tillsammans ska de försöka få kontakt med andra planeter.

I 21 år, 1955-1976, var Gunnar Sträng Sveriges finansminister. Han föddes 1906 och växte upp i en arbetarbarack vid Lövsta soptipp norr om Stockholm. Bostadsvillkoren var förfärliga, men menade Sträng, det fanns också fördelar med att växa upp vid en soptipp.

Rena farmarkalsonger varje söndag är den enda lyx i klädväg som den unge knutten, som Lennart Hyland träffar 1951, unnar sig. Det är motorcykeln han lägger ner sin tid och sina pengar på.

Utrikesbevakningen är en av Sveriges radios paradgrenar. Numera finns radions utrikeskorrespondenter på plats runt om i hela världen och dessutom kompletteras de med erfarna medarbetare, stationerade i Sverige som snabbt kan rycka ut oavsett när det händer och var det händer. Men radion har inte alltid haft en egen utrikesbevakning. Saklig och opartiskhetskraven tolkades av Radiotjänst i början som så att politik det var alldeles för kontroversiellt och inget radion skulle befatta sig med. Det gällde såväl inrikespolitik som utrikes.politik. Först i slutet av 1950-talet  började Sveriges radio bygga upp ett eget korrespondentnät. Visst hade det hänt att radions reportrar fått göra reportageresor utanför Sveriges gränser men det var mer undantag än regel. För den fasta utrikesbevakningen användes av tidningarnas korrespondenter, en modell med tydliga begränsningar. Ett villkor var till exempel att tidningarnas nyhetsbehov skulle prioriteras, radions kom i andra hand. Blir det fler historier berättade idag när korrespondentnätet är världstäckande? Eller är det inte bara den geografiska placeringen som avgör vilka historier som berättas? Och vad händer när hoten mot journalister blir allt större? Finns det områden som är för farliga att bevaka? Under de senaste decennierna har det dessutom skett en teknikrevolution, Allt går snabbare, en nyhet sprids snabbt som vinden på sociala medier, och det finns många fler plattformar att publicera sig på. Hur har det påverkat radions utrikesbevakning? Finns det fortfarande behov av egna korrespondenter? I programmet medverkar tre av radions utrikesmedarbetare, Agneta Ramberg, Sten Sjöström och Johan-Mathias Sommarström. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Radions utrikesreporter Kurt Andersson glömde aldrig kvinnan han träffade i Londons tunnelbana under andra världskriget. 1958 berättade han om mötet, en historia som tidigare fått stryka på foten för all annan krigsrapportering.

Dagen M kallades den, premiärdagen för mellanölsförsäljning i Sverige. Det var den första oktober 1965 det blev möjligt för ölsugna medborgare att gå in i vilken mataffär som helst och köpa öl med alkoholhalten 3,6. Men många oroade sig för ungdomsfylleriet och mellanölsepoken varade bara i 11 år.

1948 gav fru Rut Johansson från Nossebro några råd i radion om hur man skulle undvika att ens söner blev en belastning för sina framtida fruar.

Året är 1945 och en bistroägare i Paris har fått nog av kverulanter. Sen ett par månader är andra världskriget över. Men på Paris caféer är det inte glädjen över freden som dominerar samtalen. I stället är det gnället om den nya tidens besvärligheter som dominerar.

På 1920-talet var de flesta svenskar kristna. Sen dess har andra religioner som islam och judendomen växt i betydelse. Dessutom ser sig många som icketroende. Hur påverkar detta det religiösa utbudet i radion? Ska radion verkligen sända gudstjänster? Med jämna mellanrum dimper det ner upprörda mail eller brev hos Sveriges radios livsåskådningsredaktion som ifrågasätter gudstjänstprogrammen i radion. "Många människor lever instängda i religionens bojor utan att kunna ta sig ut. Hur kan SR stödja detta genom att sända ett program som så tydligt bryter mot många av era regler? Prästen får oemotsagd sälja kyrkans lögner i statlig radio." När Radiotjänst startade 1925 var gudstjänster i radion en självklarhet. I början ställde radion tid och teknik till förfogande men befattade sig inte med innehåll och utformning av gudstjänsterna. Men så småningom uppstod det en spänning mellan de som tyckte att så ska det vara, radion ska inte peta i gudstjänsterna överhuvudtaget, och de som tyckte att gudstjänsterna precis som alla andra program ska bearbetas journalistiskt och anpassas till radiomediet. Numera är det den senare åsikten som råder. Men vad betyder det? Är producenterna inne och petar i prästernas predikningar? Hur påverkas den kyrkliga liturgin och vem väljer musiken? Finns det en risk att det skapas en särskild radioreligion?　 I programmet medverkar Louise Welander, chef för livsåskådningsprogrammen, Karin Malmsten, producent och Claes Hollander, tidigare gudstjänstproducent. Programledare Rigmor Ohlsson.

1959 sändes ett program i radion som satte en lavin i rullning när det gäller synen på hur vi ska ta hand om barn med funktionshinder. Det var Lis Asklunds reportage om förhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn.

Kvinnorna bolmar och klär sig som män, tar plats i riksdagen och föder alldeles för få barn. 1941 föranledde författaren Albert Vikstens oro för en farmtid där kvinnorna tagit över makten , Barbro Alving, alias Bang att ge svar på tal.

Sibiriens ängel kallades hon, Elsa Brändström, krigssjuksköterskan som under första världskriget gjorde stora insatser för att mildra lidandet för de tyska krigsfångarna i Ryssland. Även efter krigsslutet fortsatte hennes engagemang.

Den 20 september 1978 bärs de sista husockupanterna i kvarteret Mullvaden i Stockholm ut av polisen. I tio månader har ockupationen pågått i protest mot att husen ska rivas.

Ända sen radion föddes har språket i radion engagerat. Är det till exempel okej att svära? Ska en skåning verkligen presentera nyheter? Är det lämpligt med en radiopratare som bryter? I januari 1935 sändes i radion en diskussion om riksspråk och dialekter. Här fanns de som hävdade att radions uppgift var att hålla samman nationen genom att stärka riksspråkets ställning och här fanns de som tyckte precis tvärtom, att radions uppgift var att sprida kunskap och respekt för landets alla dialekter Även vem det är som talar har spelat roll. En av de allra första folkstormarna handlade om att Tidningarnas telegrambyrå, som länge skötte nyhetsbevakningen i radion, år 1938 för första gången lät en kvinna presentera nyheterna. Idag är det väl mest lite komiskt att folk kunde bli så upprörda över detta men då var det blodigt allvar. Hur är det idag? Finns det fortfarande språkliga tabun? Medverkar i programmet gör förutom radions nuvarande språkvårdare Eva Göransson och Lotta Ederth även radions förste språkvårdare Åke Jonsson. Programledare Rigmor Ohlsson

Året är 1939 och andra världskriget har börjat. Författaren Sonja Haneson förstår stadsbornas oro för att behöva skiljas från sina barn om kriget också når Sverige. Samtidigt vill hon påminna om att det är en oro som landsbygdsbor ständigt lever med.

Det var många som ville spela Maria när Ernest Hemingways Klockan klämtar för dej filmatiserades i Hollywood 1943. Men författaren hade sin favorit klar och han fick sista ordet. Ingrid Bergman fick rollen.

En vinterdag 1962 träffar radions Lars Hansegård den gamle gruvarbetaren Nacken som älskar att väva mattor. Men tiden vill inte riktigt räcka till. Nykterhetsarbetet hos Länkarna kräver mycket engagemang och många timmars arbete

Året är 1946. Lennart Hyland som är nyanställd på radion ger sej med dold mikrofon ut på olika arbetsplatser för att fånga stämningar, arbetsvillkor och människors röster på plats. Han tar bland annat anställning som servitör på restaurang Berns i Stockholm. En av dom första han träffar är Sonja, det lokala fackombudet som absolut vill att han ska organisera sej fackligt. Producent Rigmor Ohlsson.

Lätt associeras ordet folkbildning till trettiotalets radioföredrag. En bildad elit av vetenskapsmän och experter talar om hur saker och ting förhåller sig. Än i dag står det i Sveriges radios sändningstillstånd att programutbudet i sin helhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Hur löser man det utan pekpinnar och mästrande tonfall? Folkbildning var en av grundstenarna i Sveriges radios uppdrag redan från starten 1925. Radion skulle uppfostra lyssnarna till lämpliga levnadsvanor genom att sprida kunskap, goda idéer, värderingar och kultur. Lyssnarna fick höra föredrag om ämnen som riktlinjer för prispolitiken, arbetsårets kretslopp i ett norrländskt jordbrukshem förr i världen eller reformationstidens psalmer i Sverige. Företrädesvis också upplästa i malande ton. Kontroversiella ämnen som kunde så splittring, typ politik, valdes bort. Även om radions utbud har gått mot en mer och mer journalistisk hållning, att inte bara spegla det rådande samhället och kulturen utan också påverka genom att ifrågasätta och granska makthavare och orättvisor så lever ambitionen om folkbildning kvar. Hur ser dagens radiomedarbetare på sitt folkbildningsuppdrag? I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Vetenskapsredaktionen, Gunnar Bolin, Kulturredaktionen och Magnus Lindman Radioteatern. Programledare Rigmor Ohlsson.

Språksvårigheter var inga problem för den professionelle radiounderhållaren Sigge Fürst. Det blev tydligt när han år 1952 gästades av den amerikanske filmstjärnan Gregory Peck. Med en egenkomponerad svengelska lyckades Fürst till och med förmå Gregory Peck att sjunga. Producent Rigmor Ohlsson.

På 60-talet fanns det flera stil och värdinneskolor att välja på för kvinnor som fyllt 16 år. De vände sej inte bara till dom som hade planer på en mannekängkarriär utan till kvinnor som helt enkelt ville skaffa sej lite mer inre och yttre stil. Lars Gunnar Erlandsson besökte år 1967 två av dom poupuläraste stilskolorna i Stockholm, La femme och Kim Söderlunds. Producent Rigmor Ohlsson.

: Året är 1944 och det är en helt vanlig kväll i Vingåker. På Hemgården spelar ungdomar pingis och schack. Andra hänger vid dansbanan. Hur är det att vara ung i ett mellanstort stationssamhälle på 40-talet? Vad är det mest spännande som händer? Det är frågor Gunnar Helén och Nils-Olof Franzén söker besvara genom ett besök i Vingåker. Producent Rigmor Ohlsson.

Alexander Bards hyllning av drogen extacy i Sommar 2002, Lubbe Nordströms skildring av Lortsverige 1938 och Lis Asklunds granskning av Eugeniahemmet 1959 är några exempel på radioprogram som upprört under de 90 år som Sveriges radio sänt. Vad finns det då som upprör och skapar debatt i dagens radioutbud? Sommar i P1 är ett av radions mest hårdbevakade program. Sen starten 1959 har programmet anmälts till granskningsnämnden (eller radionämnden som den hette förr) otaliga gånger. Däremot har programmet bara fällts två gånger. Finns det några mer eller mindre uttalade regler för vad en sommarvärd inte får säga? Och vad gäller för socialreportaget? När Lis Asklunds reportage om missförhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn, sändes i radion 1959 upprördes känslorna hos såväl politiker och myndigheter som allmänheten. Inte över hur barnen hade det utan för att radion ägnade sin programtid åt kritisk granskning av en statlig institution. Radion skulle förmedla kunskap, inte ifrågasätta och svartmåla som Lis Asklund beskylldes för. I dag vore det tvärtom närmast tjänstefel att inte granska och berätta om missförhållanden. Men vilka svårigheter möter dagens socialreporter? Finns det ämnen som är svåra att hantera? Hör Sommars chef Bibi Rödöö, Sveriges radios jurist Josefin Sandstedt och Ekots samhällsreporter Katarina Gunnarsson i ett samtal om radio som upprör. Programledare Rigmor Ohlsson.

---WEB: När M/S Gripsholm anländer till Göteborg sommaren 1946 finns världsstjärnan Greta Garbo ombord. Till radions Karl Axel Arwidssons besvikelse vägrar hon ställa upp på en radiointervju. Men det finns andra som vill berätta. Väninnan Mimi Pollak till exempel som var den som kom på namnet Garbo. ---MED: Karl Axel Arvidsson, Greta Garbo Mimi Pollak Carro Bergqvist ---PROD: Rigmor Ohlsson

För många familjer blev det tufft ekonomiskt när männen kallades in till militärtjänstgöring under beredskapsåren. 1939 träffade Sven Jerring en mamma med fyra barn.

Det är inte skrivet i sten att ålderdomen bara är en transportsträcka mot döden. Det menade doktor Simon Moritz och gav 1939 några tips om hur man kunde förvandla pensionärslivet till möjligheternas tid.

Året är 1944 och radions reporter Gustav Näsström har trots världskrig fått tillåtelse att flyga över Stockholm och via kortvågsradio rapportera vad han ser.

Det är min största kärlek, säger Jonas en av eleverna på Ingelsta naturbruksgymnasium år 2004. För honom och hans skolkamrater är en traktor mycket mer än bara ett arbetsredskap.

Att radion skulle ha en egen kör var självklart från start. Körsång rimmade bra med folkbildningsidealen och i april 1925 bildades Radiokören och firar 2015 precis som resten av Sveriges radio 90-årsjubileum. - Kören är som en flock fåglar som plötsligt flyger iväg, inte genom att en ledarfågel tar initiativet utan som genom ett kollektivt medvetande lyfter alla precis samtidgt. Så beskrev en docent i idé- och lärdomshistoria sin upplevelse av Radiokören, berättar Johan Pejler som sjungit 25 år i Radiokören. Christiane Höjlund, också körsångare håller med. - Det finns en gemensam överbyggnad av tradition och överbyggnad som vi reagerar på instinktivt och samtidigt, säger hon. Redan från början var a cappella, dvs sång utan ackompanjemang ett av Radiokörens kännetecken, ett arv som fördes vidare inte minst av Eric Ericson som ledde Radiokören i 31 år, fram till 1983.  Det var under hans ledning som kören  blev  världsberömd och kom att räknas som en av världens bästa körer. Många vittnar om hans stora betydelse inte minst Gustaf Sjökvist som själv ledde kören i åtta år. - Det finns en tradition från Eric Ericsons tid som finns kvar även om Radiokören sen hans tid letts av chefsdirigenter med helt olika klangideal. I dag leds Radiokören av holländaren Peter Dijkstra som också medverkar i programmet. Det gör också körens programchef Arne Lundmark. Programledare: Rigmor Ohlsson.

Året är 1948 när radions Åke Falck besöker Gossläroverket i Helsingborg och får vara med på en klasstimme hos tolvåringarna i 1:5b. Det är roliga timmen, en lektion som eleverna själva ansvarar för.

1934 fick Radiotjänsts lyssnare höra författaren och folkskolläraren Nils Hasselskog berätta om den kloka polishunden Carolinas insatser för att bekämpa brottsligheten i Grönköping. Hasselskog var under tjugo- och början av trettiotalet en av de mest uppskattade skribenterna i Grönköpings veckoblad. Carolina som var en av de återkommande figurerna i hans grönköpingska porträttgalleri utmärkte sig inte bara som polishund utan gjorde också stora insatser i rättssalen som åklagarens vittne.

Henrik Olssons andra radiomingel i serien om Sveriges Radio 90 år, denna gång om humor och skratt. Klara Zimmergren berättar hur hon tillsammans med Mia Skäringer skapade radiohistoria i programmet Roll on. Det bjuds på en radiosketch med Stig Järrel från 1942 och programledaren Henrik Olsson ger sig på en intervju med Lennart Hyland i det stora radioarkivet.

Året är 1936 och stämningen har varit nervös på Östermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. Har alla klarat examensproven? Finns det nån som inte klarat censorernas krav och måste smyga ut bakvägen utan den vita mössan?

1946 när filmfestivalen i Cannes för första gången arrangerades tävlade 20 nationer om de åtråvärda filmpriserna. Svensk film gjorde inget större väsen av sig. Desto större uppmärksamhet fick Ingegerd Ehn, i vanliga fall kontorist på skatteverket.

Japaner som hoppar, japaner som kastar sig, japaner som fläker sig (Jerring 1936). Den gliiiider in i mååål (Hyland 62). Jag ger upp, jag slutar med det här. Det går inte att hålla på (Granqvist 2003). Att radiomediet var som gjort för sportreferat upptäcktes tidigt. Många sportreferat har blivit riktiga radiopärlor. Men vad är det som utmärker det goda referatet? Bara några månader efter Radiotjänsts start 1925 sändes det allra första sportreferatet. Vid vasaloppsmålet i Mora stod den allerstädes närvarande Sven Jerring och höll i mikrofonen. Länge var han okrönt kung som sportreporter men så kom den snabbpratande Hyland och petade ner honom från tronen. Ett av Hylands mest berömda referat är VM-matchen i ishockey mot Kanada i Colorado Springs i USA den 13 mars 1962. Sverige leder med 4-3. Kanada har plockat ut sin målvakt och spelar med sex utespelare. Spänningen är olidlig när en minut och sju sekunder återstår av matchen och Sverige gör mål. - Det är som om man sitter på pucken säger en annan känd sportprofil, Tommy Engstrand. Tillsammans med radiosportens Susanna Andrén och Christian Olsson lyssnar och kommenterar han egna och andras sportreferat. Vad krävs för att det ska bli bra? Varifrån kommer alla orden som forsar fram när det är som mest spännande? Hur ska det inte låta och hur blir man en god sportradioreferent? Programledare Rigmor Ohlsson. Medverkande: Tommy Engstrand, sportreporter Christian Olsson, Radiosporten Susanna Andrén, Radiosporten

Relationen mellan Sven Jerring och Lennart Hyland var inte den bästa och de undvek helst varandras sällskap. Men av dålig stämning fanns inte ett spår när radions Lars Gunnar Björklund 1964 lyckats få med de båda sportradiolegendarerna till bowlinghallen för att referera varandras bowlingspel.

När Jerome Holland, USA:s nyutnämnde ambassadör i Sverige, steg av planet på Arlanda var de första orden som mötte honom "mördare åk hem, du är inte välkommen här". Två månader senare möts Olof Palme, som ska bli hedersdoktor vid Kenyon college i Ohio i USA, av demonstranter som kallar honom företrädare för ett rasistiskt land. Hur kunde det bli så? Relationen USA och Sverige är kylig. I femton månader har amerikanska ambassaden stått tom. Inte minst statsminister Olof Palmes kritik mot USAs krigsföring har upprört amerikanarna. Men nu har Nixonregimen hittat den perfekte mannen för posten. Den lärde och nyanserade sociologen Jerome Holland kommer att klara det diplomatiska jobbet i Stockholm, tänker man i Washington. Men Jerome Holland möts av ägg och glåpord runtom i Sverige. USAs hänsynslösa bombningar och krigföring i Vietnam upprör de flesta svenskar och avskyn mot kriget riktas mot Jerome Holland, USAs representant i Sverige. Palme tar förstås avstånd från äggkastning, skadegörelse och rasistiska tillmälen. Men det räcker inte för demonstranterna vid Kenyon College i Ohio.

Film blir ett mäktigt propagandavapen för nazisterna som tar makten i trettiotalets Tyskland. UFA-ateljeerna utanför Berlin blir det närmaste Europa kommer ett eget Hollywood. Stora resurser satsas för att locka de stora stjärnorna. En av dem är Zarah Leander som blir en galjonsfigur för Nazityskland.

I sin skoluppsats "Varför går man i skolköket" gav den unge Lennart en förklaring till varför skolköksundervisning blivit så populärt bland pojkar i Göteborg på 1940-talet.- Tänk om man gifter sej och frun dör. Då är det bra att kunna laga mat för det dröjer väl innan man kan skaffa en ny fru.

Saga eller verklighet? Elände eller idyll? Fostran eller fantasi? Ända sen starten 1925 har pendeln slagit fram och tillbaka när det gäller synen på hur barnradio ska låta och vad programmen ska innehålla. I Sveriges radios sändningstillstånd trycks på vikten av att public service ska göra program för de små och fortfarande produceras en massa fantastisk barnradio av ambitiösa barnradiomakare. Men hur ska barnradion nå ut till publiken?  Och hur ska det låta? I programmet medverkar Agneta Leffler, tills helt nyligen ansvarig för radions barnutbud, Doreen Kanter, Unga radioteatern och Jakob Munck från Muncks produktionsbolag. Programledare Rigmor Ohlsson.

Få saker har retat upp lyssnare som svordomar i etern. Otaliga var dom klagobrev och samtal till radiotjänst som handlade om detta. Men 1 april 1943 kunde Sven Jerring presentera en revolutionerande teknisk uppfinning som skulle minimera risken för fula ord i etern, nämligen svordomskompressorn.

1965 lyckades radions Bertil Perrolf sammanföra två av Sveriges mest populära författare, Vilhelm Moberg och Fritjof Nilsson Piraten. De hade mötts som barn men inte särskilt ofta senare i livet. Vilhelm Moberg bjuder på kaffe i sin skrivarstuga i Roslagen. På väggen hänger ett diplom som påminner om första gången de båda författarna möttes. Året var 1912 och de deltog i Brokiga Bladets berättartävling. Vilhelm Moberg vann en svampkarta för sin 18:e placering medan Fritjof Nilsson Piraten som kom på tredje plats fick en ångmaskin.Förtreten över att Piraten lyckades så mycket bättre har Moberg svalt för länge sen, det finns ju en förklaring.-Du var ju så mycket mognare än vad jag var, hela 15 år medan jag precis hade fyllt 12 år.

Abortlagen innebär att man följt parollen: allt som är oss obekvämt och som ur någon synpunkt kan betraktas som en belastning för samhället ska undanröjas.Att säga att abortmotståndaren John Björklund tog till storsläggan när han debatterade abort i radion 1948 är ingen överdrift.

Det var en overklig syn som mötte barnen på Myggnäs skola på Tjörn på morgonen den 18 januari 1980. Almöbron som band ihop Tjörn och Orust med fastlandet fanns inte längre. Klockan halv två på natten hade det liberiaregistrerade fartyget Star Clipper kolliderat med bron som rasade. Sju bilar följde med ner i djupet. Åtta människor dog.

När den unge raggaren Pelle Eriksson 1960 intervjuades i radion uppstod en hel del språklig förbistring. Att den kvinnliga delen av mänskligheten, beroende på utseende och hjärnkapacitet, skulle delas in i kategorier som bracka, sjabbel, halvsjabbel och fiskis var onekligen nåt nytt för programledaren Folke Olhagen. producent Rigmor Ohlsson.

Saklighet och opartiskhet har varit Sveriges radios ledstjärnor ända sen starten för 90 år sen, 1925. Lika länge har begreppen diskuterats. Hur ser dagens politiska journalister på begreppen saklighet och opartiskhet? I Sveriges radios barndom fick politiskt intresserade radiolyssnare nöja sig med en knastertorr riksdagskrönika. Politik i övrigt var inget Radiotjänst skulle syssla med. Det ansågs inte förenligt med Radiotjänsts ledstjärnor saklighet och opartiskhet. Under följande decennier förändrades dock synen på politik i radion. Steg för steg har utvecklingen gått mot den i dag så självklara politiska bevakningen i Sveriges radio. Den hovsamma attityden gentemot politikerna har bytts mot en mer granskande journalistik. Några av milstolparna har varit den första politiska debatten 1932, utfrågningen av partiledare i mitten på fyrtiotalet,  skjutjärnsjournalistiken och telefonväkterierna på sextiotalet.  I programmet medverkar Monica Saarinen programledare för Lördagsintervjun,  Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator och Göran Elgemyr, radiohistoriker. Programledare Rigmor Ohlsson.

Så lekande lätt och tjusigt som den unga Barbro Schelin på 1930-talet föreställde sig livet i storstan var det inte. Men trots bostadsbrist, konkurrens om jobben och en ständigt brist på pengar övervägde fördelarna. Det var inte heller alltid så lätt att bryta upp. Man lämnade inte sin hembygd helt opåtalat. Vilket också Barbro Schelin fick erfara.   – Mina närmaste målade hin på väggen, så gott dom förmådde, innan jag brände mina skepp och startade ett nytt liv i kungliga huvudstaden.

Barnens brevlåda var Sven Jerrings skötebarn. I nästan 50 år tog han emot brev och samtal från barn i hela Sverige. Programmet var omåttligt populärt och för de barn som fick vara med var lyckan total. Nöjet var ömsesidigt. Bland Jerrings roligaste minnen fanns mötet med lilla Kerstin som gömde sig under mikrofonbordet i direkt sändning och gjorde sitt bästa för att störa programledaren. Men alla glada skratt till trots, det minne från tiden med Barnens brevlåda som Jerring bevarade närmast sitt hjärta, det var breven från den obotligt sjuka lilla flickan, Elsa 10 år. Under våren 1943 brevväxlade de. De breven sparade Jerring resten av sitt liv.

Var går gränsen för vad lagen ska tillåta när det gäller att driva med en religion. Den frågan ställer högermannen herr Fridolfsson 1965 i riksdagens andra kammare. Debatten om tryckfrihetens gränser har aktualiserats av att i grannlandet Finland har författaren Hannu Salama åtalats för hädelse i sin bok Midsommardansen. Producent Rigmor Ohlsson.

I Storbritannien ägnar hemmafrun 1965 större delen av sin vakna tid till kampen mot smutsen. Åtminstone om man ska tro engelsk reklam-TV. Det upptäcker en något förundrad Sveriges radiokorrespondent, Bo Järborg.

Boxning är bara slagsmål och platsar inte i public serviceradio. Så resonerade Sveriges Radios ledning i slutet av 1950-talet och sände inte Ingemar Johanssons match 1959 mot Floyd Patterson om VM-titeln i tungviktsboxning. Beslutet att inte sända Ingemar Johanssons match mot Floyd Patterson fick inte bara radiolyssnare att ta sig för pannan och ratta över till radio Luxemburg där matchen sändes. I riksdagen hölls en lång debatt om radioledningens omdöme och självpåtagna roll som smakdomare. – Jag kan inte förstå och respektera att radioledningen försöker formulera sederegler som inte har täckning i vare sig statsmakternas beslut eller svenska folkets rättsmedvetande, sa Hilding Hagberg, kommunist och en av debattörerna. Boxning betraktas numera som en ganska perifer sport ( (intresset för andra kampsporter som MMA växer däremot) men det är en sport som från Sveriges radios start 1925 speglar en svår balansgång för radion och den alltid lika aktuella frågeställningen: Ska public service ge folk vad folk vill ha eller ska public serviceutbudet präglas av en så kallat hög kulturell standard? Medverkande Mats Strandberg, i många år anställd på Radiosporten, och Jakob Sillén, tidigare chef för Radiosporten. Programledare: Rigmor Ohlsson.

En vacker snövit vinterdag 1936 tar Radiotjänsts reportrar på sig varma kläder och lämnar radiohusets sköna värme. Uppdraget är att ta pulsen på stockholmarnas vintersportande. Inför all vinteraktivitet man finner konstateras entusiastiskt att svenskarna blivit betydligt sportigare än bara ett par decennier tidigare: "Då var det lagom med en stillsam promenad före lunchen. Och många gick kanske inte längre väg till fots än mellan sängen och matbordet, och mellan matbordet och schäslongen". 

En damm har brustit. Skogsbranden sprider sig. Bron har rasat. Läckande svavelsyra strömmar ut. Statsministern är död. 220 000 hushåll är utan ström. Det här är budskap ingen vill höra, men som måste nå ut. – Vår beredskap är god, sa Sveriges statsminister Per Albin Hansson när andra världskriget bröt ut. Och radions beredskap vid kriser är god säger radions vd Cilla Benkö. 15-20 gånger per år bryts radions sändningar för ett Viktigt meddelande till allmänheten. Att i krissituationer bryta program och informera  om vad som händer och gäller är ända sen 1930-talet en viktig del av Sveriges radios uppdrag. Försvinner strömmen och mobilnätet lägger ner så fungerar ändå den marksända radion.  Men hur ska man nå ut om radiolyssnandet går ner och allt fler hushåll saknar en batteriladdad radioapparat? Hur nådde P4 Västmanland ut vid den stora skogsbranden 2014?  Vad händer om det blir krig eller ett terroristattentat? Programledare: Rigmor Ohlsson. Medverkande:  Cilla Benkö, Sveriges Radios vd Kent Nilsson, kanalchef P4 Västmanland Anna Holm, nyhetschef P4 Västmanland

Avgörande ögonblick blir samlingsplatsen för Sveriges Radios 90-årsjubileum. Här i podden kommer du även i fortsättningen att varje vecka kunna höra ett nytt Radiofynd av Rigmor Ohlsson. Och dessutom, specialpodden "Avgörande ögonblick" - Även "Avgörande ögonblick" är gjord av Rigmor Ohlson och innehåller spännande och lite längre nedslag i Sveriges Radios arkiv - poddas första måndagen i varje månad. Och dessutom kommer det under 2015 att dyka upp ett antal specialprogram kring radiojubileet.

Året är 1948, det är lördagskväll och dans i Roslagen. Radions Maud Reuterswärd är där för att med egna ögon se det så kallade dansbaneeländet, dvs det moraliska förfallet bland ungdomar med fylla, slagsmål och sex i buskarna som dansbanorna anses föra med sig.

Året är 1906 och fru Maria Stangenberg är en av de allra första kvinnorna i Sverige som sätter sig bakom ratten. Hon är tidigt ute, fordon som inte dras av hästar, väcker sensation och ger upphov till många tidningsnotiser typ: En bil har setts på Malmös gator. Producent Rigmor Ohlsson.

1 augusti 1936 inviger Adolf Hitler de olympiska spelen i Berlin. Det är en imponerande invigningsceremoni de 100 000 åskådarna på läktarna får se. Men det är också en gigantisk propagandashow för det brunskjortade och revanschsugna Tyskland. Senare skulle Sven Jerring, som var där, kalla OS 1936 för det första attentatet mot idrottens grundidé, fred och försoning. Producent Rigmor Ohlsson.

1967 träffar radions utrikeskorrespondent Bo Järborg 1967 filosofen, matematikern, nobelpristagaren, kärnvapenmotståndaren, vietnamkrigskritikern, fritänkaren och adelsmannen - allt i en person - den då 95-årige Bertrand Russell. Han är en person som världens mäktige har svårt att förbigå med tystnad, trots hans ibland obekväma ställningstaganden. Producent Rigmor Ohlsson.

Kvinnor i rymden - är det verkligen lämpligt? Det var en av många frågor som dök upp när den ryska rymdfarkosten, Vostok 6 16 juni 1963 skickades ut i rymden. Ombord fanns för första gången en kvinnlig astronaut, den 26-åriga Valentina Teresjkova. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1947 och författaren Dagmar Edqvist, mest känd för boken "Fallet Ingegerd Bremssen" om en kvinna som blivit våldtagen, har fått uppdraget att i radioprogrammet Hemmets magasin uppmuntra landets hemmafruar att ta sig tiden att läsa böcker. Producent Rigmor Ohlsson.

Det är julaftonskväll på Mårbacka år 1868 och julklappskorgarna är överfulla av paket. Men den blivande nobelpristagaren i litteratur, den tioåriga lilla flickan Selma Lagerlöf, har bara en enda önskan, att ett av julklappspaketen ska innehålla en bok. Producent Rigmor Ohlsson.

I november 1941 vädjade Folke Bernadotte till svenska folket att skänka julklappar till de tusentals beredskapsinkallade soldater som måste fira jul långt från sina familjer. Producent Rigmor Ohlsson.

Numera är det en självklarhet i valtider att partiledare ska ställa upp och svara på lyssnarfrågor i olika ringinprogram i radion. Men 1968 var det nåt nytt och revolutionerande. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1947 och radions medarbetare har gett sig ut på jakt efter den svenska ärligheten? Hur står det till med den svenska nationaldygden? En som har kvar sin tro på mänskligheten är droskchaufförn som kört passagerare i nästan 40 år. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1949 och utanför sceningången till en av Stockholms teatrar trängs ett gäng unga autografjägare. Producent Rigmor Ohlsson.

Det är den 16 juni 1938 och kung Gustav V fyller 80 år och hyllas hela dan med sång och tal. Radiotjänst bevakar det storslagna firandet och på Stockholms Stadion väntar Sven Jerring på att äntligen få se en hästdroska på Stadion. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1945, freden är här, men runtom i Europa är såren öppna efter det fasansfulla andra världskriget. I det betydligt mer välmående Sverige vill fru Ingrid Andersson i Halmstad göra en insats. Producent Rigmor Ohlsson.

1949 hade Åke och Herbert fått nog av pinuppor och skönhetstävlingar. Framförallt oroade de sig för vad som hände med flickornas självbild. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1957 och signaturen "Upprörd medborgare" vädrar sin ilska över som han tycker bortskämda ungdomar. Välfärdsbygget är i full gång och det finns gott om jobb och utbildningar att välja mellan. De unga blir den första stora ungdomsgenerationen med gott om pengar till kläder och nöjen. producent Rigmor Ohlsson.

Det är den 13 februari 1959 och om drygt fyra månader ska Ingemar Johansson slåss om världsmästartiteln i tungviktsboxning. Kanske inte så dumt med några råd från två gamla ringrävar, Olle Tandberg och Harry Persson. Producent Rigmor Ohlsson.

Under andra världskriget mörklades Sverige för att hindra bombplan från främmande makt att kunna navigera. Fönster skulle täckas för för att hindra ljuset från att tränga ut. Men hur fungerade det i realiteten? 1941 berättade överstelöjtnant Åke Grönhagen om sina intryck från en luftinspektion överdelar av mellansverige. Producent Rigmor Ohlsson.

1951 tar Tore Wretman på sig den svåra uppgiften att lära novisen vid spisen, Folke Olhagen, att koka nåt riktigt exotiskt. Spagetti. Producent Rigmor Ohlsson.

När programmet Knytkalas i Jönköping sändes i januari 1948 blev det folkstorm. När stans unga fick komma till tals och berätta om sin längtan efter mer profana nöjen som modern dans, var det många som ansåg att det var direkt sedlighetssårande. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1949 och sommarlovet är slut. På en skolgård i Karlskrona står folkskolläraren Sven-Öjvind Swahn med en mikrofon för att ta reda på hur sommarlovet varit och hur det nu är att vara tillbaka i skolan. Producent Rigmor Ohlsson.

Författaren och debattören Ellen Key var ingen okontroversiell person. Hennes tankar om barns och kvinnors rättigheter gav henne många fiender i den kulturelit som fanns vid 1900-talets början. en och annan vän fanns det också, bland annat litteraturkritikern John Landquist som i radion 1964 berättade om Ellen Key. Producent Rigmor Ohlsson.

Finska vinterkriget har pågått i drygt 2 månader när radions Sven Jerring besöker Haparanda som blivit en knutpunkt för den centrala finlandshjälpen. Härifrån skickas mat och kläder till de krigsdrabbade grannarna i öster och här tas flyktingarna emot i det gamla stationshuset. Producent Rigmor Ohlsson.

När Carl Milles Orfeusmonument på Hötorget i Stockholm avtäcks i juli 1936 vimlar det av dåtidens kändisar på torget. Det är efter många års strider om monumentets utformning som invigningen till slut kan ske. Producent Rigmor Ohlsson.

Radions reportrar Carl-Åke Wadsten och Sverker Martin-Löf ger sig år 1936 ut i den stilla augustinatten för att lära sig fånga kräftor. Herr Björkman, som tagit med sig dom till sitt hemliga fångstställe, roar sig med att bekräfta sina fördomar om bortkomna stockholmare. Producent Rigmor Ohlsson.

I slutet av 1920-talet startade skolradon. Uppgiften var bland annat " att föra eleverna till källorna och låta dem stifta bekantskap med landets ledande kulturpersonligheter". Ett besök på Selma lagerlöfs Mårbacka 1944 var helt i linje med riktlinjerna. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1938 och skoindustrin blomstrar i Sverige. Vid sina maskiner i skofabriken i Örebro sitter kvinnorna vid sina maskiner för att sy ihop skinnbitarna, som kommer rullande på bandet, till ovanlädret på skorna. 200 olika arbetsmoment krävs innan en sko blir en sko. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1911 och i Stockholm arrangeras en stor rösträttskongress. Kvinnor från hela världen har samlats för att utbyta erfarenheter om kampen för kvinnlig rösträtt. Producent Rigmor Ohlsson.

1914 föddes kvinnan som skulle bli Sveriges första Tv-kändis. Ria Wägner som från och till mellan 1956 och 1979 i programmet Hemma vände sig till Sveriges hemmafruar med en blandning av glamour, mat, musik, hantverk och konst. Kritikerna menade att programmen var menlöst trams utan ett uns av samhällsengagemang, men Ria insisterade på att göra program utan pekpinnar. Själv uppvuxen i ett matriarkat av självständiga starka kvinnor ville hon höja statusen på det som traditionellt räknats somkvinnokultur. Producent Rigmor Ohlsson.

8 juni 1937 är det skolavslutning i Högalids folkskola i Stockholm. Innan eleverna får sina betyg får de demonstrera sina kunskaper i huvudräkning. Tre gånger tre gånger tre delat med tre. Vad blir det? Producent Rigmor Ohlsson.

I Sommarboken har Tove Jansson lämnat Mumindalen men stannat kvar i den finländska skärgården. Ömsint skildrar hon relationen mellan en mycket gammal farmor (sin egen mamma) och sin brorsdotter, den lilla sexåriga Sophia. Idag är Sophia Jansson kreativ chef för familjeföretaget Moomin characters. Med hjälp av henne och skådespelerskan Birgitta Ulfsson porträtterar Rigmor Ohlsson Tove jansson som i år skulle ha fyllt 100 år.

När gräset blev grönt och solen började värma blev det för svårt att stanna på ålderdomshemmet. Så sent som 1959, när han fyllt 82 år, plockade den gamle luffaren Gustav Hermansson fram de gamla luffarskorna och gav sig ut på vandring på de östgötska vägarna igen. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1941 och glädjen är stor hos herrarna som köpt en penninglott tillsammans och vunnit 100 000 kronor. Sällan har väl en vinst varit mer välbehövlig. Producent Rigmor Ohlsson.

Konstnärskvarter och kabaréer på Place Pigalle och i Montmartre och romantiska möten på broarna över floden Seine.... I mångt och mycket såg drömmarna om Paris likadana ut i mitten av 1900-talet som dom gör nu. Berta och Ann-Marie förverkligade sina drömmar. Producent Rigmor Ohlsson.

- Detektivromaner ska underhålla, inte frossa i våld och politiska budskap. Sveriges egen deckardrottning, Maria Lang, var pusseldeckarnas största försvarare och mot slutet av sitt liv i ständig strid med författare som skrev samhällskritiska detektivromaner. Kritikerna var inte alltid nådiga men i flera decennier var Maria Lang, eller Dagmar Lange som hennes riktiga namn var, Sveriges mest lästa vuxenförfattare. Fram till sin död 1991 skrev hon drygt 40 böcker. 2014 skulle Maria Lang ha fyllt 100 år.

Året är 1937 när radions Henrik Hahr tillsammans med konsthistorikern Gustaf Näsström besöker världsutställningen i Paris. Två år senare ska andra världskriget bryta ut och de politiska spänningarna i Europa kan anas. I de tyska och sovjetiska paviljongerna var det propagandistiska inslaget tydligt. Producent Rigmor Ohlsson.

Ibland blir det inte som man tänkt sej. Ett välplanerat reportage till exempel kanske resulterar i just ingenting, och det bland annat på grund av fel kalsonger. Så var det för Torsten Jungstedt när han i slutet av 1950-talet åkte till Schweiz för att skildra Europas då största kraftverksbygge. Producent Rigmor Ohlsson.

Problem med vikten är inte nåt nytt fenomen. 1951 var det skådespelaren Douglas Håge som gav fetman ett ansikte. Han bjöds in till Lennart Hylands populära underhållningsprogram, Karusellen för att delta i ett bantningsprogram. Producent Rigmor Ohlsson.

Sagan om Rödluvan har väl de flesta hört. Men knappast på det här sättet. 1935 kunde radiolyssnarna lyssna till skådespelaren Åke Söderbloms version på genuin Stockholmsslang. 14 år senare, 1949, var det Julia Caesars tur att i en föreställning på Odeonteatern i Stockholm mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor. Producent Rigmor Ohlsson.

---WEB: Året är 1953 och Lennart Hyland provar på att jobba på systembolaget. Köerna är långa en lördagsförmiddag. Många vill köpa ut sin spritranson innan helgen och det gäller att ha ordning på sin motbok. Producent Rigmor Ohlsson.

Sommaren 1953 är det stor fest på Berns i Stockholm. Hedersgäst är skådespelerskan Ingrid Bergman som tillsammans med sin man Roberto Rosselini har två dagar på sig för bilresan från Rom till Stockholm. Kommer dom att hinna fram? Producent Rigmor Ohlsson.

Radiofynd. Året är 1945 och Eva-Lisa, en ung flicka på Öland längtar till storstaden. Men hennes jämnåriga kamrater förstår ingenting. Varför vill man till stenöknen när det är så härligt på landet? Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1941 och i Ånge finns en skola för samiska barn. De undervisas, precis som i alla andra skolor, i räkning, modersmål och kristendom. men de får också lära sig nomadkunskap. Hur går det till exempel till att fånga vildrenar?

1959 uppträdde Monica Zetterlund på en jazzklubb i Paris. I publiken satt en person hon sett många gånger förr - fast på filmduken. producent Rigmor Ohlsson.

Det är lördagskväll på Södermalm i Stockholm. Året är 1947 och Svenne och hans polare som tänkt sej en kväll på dansgolvet blir istället motorcykeltjuvar - eller motorcykellånare som Svenne föredrar att kalla det. Producent Rigmor Ohlsson.

Ibland när man lyssnar på en radioinspelning så kan man förundras över hur elegant och lätt och perfekt allting är. Vad man glömmer då är att det bakom så gott som varenda inspelning ligger oceaner av blod, svett och tårar. Så här till exempel, några glimtar från 1958 när superproffset, den då 68-årige Evert Taube gjorde en inspelning i en av radions studios. Producent Rigmor Ohlsson.

På tröskeln till ett nytt år. Fysikern Hannes Alvéns nyårstankar 1965. Sänt: 1965-12-31

Julafton 1942 fick det neutrala Sverige en julhälsning från korrespondent Sven Aurén i ett mörklagt London. Sänt: 1942-12-24

I ett inslag från 1975 berättar folklivsforkaren Bengt af Klintberg lussekattens historia. Sänt: 1975-12-12

På våren 1951 reser Folke Olhagen till Lund för att laga sultansoppa i den exentriska dirigenten och musikern Sten Broman kök. Olhagen utgjorde tillsammans med mästaren Tore Wretman det gastronomiska radraparet Novisen vid spisen som lagade mat i radion under 1950-talet. Sänt: 1951-04-30

Hans Granqvist var under 1966-76 Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Hongkong. Det var Granqvist som förklarade och tolkade kulturrevolutionen som skakade Kina under de här åren. Med sin lätt skorrande röst lotsade han de den svenska lyssnarna genom de politiska maktkamper som pågick runt Mao Zedong. Här en rapport i Ekot från 1976.

1968 meddelade utbildningsminister Olof Palme att han skulle lägga fram en proposition till vårriksdagen med förlag om att färgtelevision skulle införas reguljärt i Sverige den 1 april 1970. Finansminister Gunnar Sträng var tveksam med tanke på de samhällsekonomiska konsekvenserna, men Palme trodde inte att det skulle innebära en alltför stor ekonomisk belastning. I den här ekointervjun med Olof Palme undrar Bo Holmström om medelsvensson verkligen skulle ha råd med färgteve och om det inte riskerar att bli en reform för de redan välsituerade. Sänt: 1968-03-08

Året är 1951. Det är kall och rå vinter i det delade Berlin. Korrespondent Kurt Andersson står i den ryska delen, vid Brandenburger Tor på gränsen till den brittiska zonen, omgiven av sönderbombade hus och ruiner. Han står i närheten av resterna av Krolloperan där Hitler höll sina så kallade riksdagar sedan riksdagshuset bränts ner och inte långt härifrån låg Hitlers bunker. Sänt: 1951-02-20

Här berättar journalisten Barbro Alving, Bang, om sina intryck från spanska inbördekriget på 1930-talet. Sänt: 1954-03-02

I programet Tage Erlander talar politik från 1980 intervjuar Arvid Lagercrantz f d statsministern Tage Erlander om politiken utifrån hans bok "Sjuttiotal".

Den 27 september 1938 hade Disneys första tecknade helaftonsfilm "Snövit" svensk premiär på biografen Saga i Stockholm. Filmen som kallades "Disneys dårskap" skulle bli en av de största kassasuccéerna i filmhistorien. Här berättar filmkritikern Gunnar Oldin om hur filmen kom till. Sänt: 1973-11-30

---GBA: I programmet "Det blir kaffe och röka och jämt är det bråttom" följer Ulla Ledin med långtradarchaufförer på en resa mellan Stockholm och Örnsköldsvik en natt. Sänt: 1973-05-03

Aldrig tidigare hade så skakande scener från skolans värld visats i biosalongerna som när filmen Hets hade premiär 1944. Det är skådespelaren Stig Järrel som gestaltar den sadistiske latinläraren med det talande öknamnet Caligula i filmen Hets. Det blev en roll Järrel för evigt kom att förknippas med, ett kanske inte alltid så roligt öde, berättar han för Thorsten Jungstedt i Biodags. Sänt: April 1960.

" Det kom aldrig på pränt" handlar om den grymma och ibland absurda verklighet som finns bakom krigstelegrammen. Vi hör utrikeskorrespondenterna Alf Martin, Gustaf Adolf Nilsson, Victor Vinde, Elly Jannes och Barbro Alving. De berättar om sinna minnen från Blitzen över London, om Frankrike krigssommaren 1940, om det blodiga spanska inbördeskriget. Prrogrammet hålls samman av Kurt Andersson. Sänt: 1958-01-01

Regissören och skådespelaren Edvin Adolphson var först med mycket. Han skrev t ex den allra första radioteatern och han gjorde också Sveriges första talfilm, Säg det i toner, med musik av Jules Sylvain. Han var också flitig på teaterscenen, under senare år även i TV. Han lär ha gjort 500 roller och spelat med i 100 filmer. Här intervjuas han av fröken Mai Santesson i Månadens nytt 1943. Sänt: 1943-02-27

1949 hade den svenske syttekungen Gunnar Nordahl skrivit på ett proffskontrakt med italienska AC Milan. Tre år senare hade han fått sällskap av en lång rad svenska fotbollsspelare - som av Svenska Fotbollförbundet närmast sågs som landsförrädare. 1951 gjorde Sven Jerring programmet Grenoli & Co, där han träffade och intervjuar de tre Milan-proffsen Gunnar Nordahl, Gunnar Gren och Nils Liedholm. Sänt: 1951-11-22

Novisen vid spisen hör till radions verkliga klassiker. Folke Olhagen och Tore Wretman utgjorde det gastronomiska radraparet i programmet under 50- och 60-talet, där mästerkocken Wretman tålmodigt undervisade den ständigt lika hjälplöse novisen Olhagen. Sänt: 1968-09-28

I programmet Kvinnan bakom masken från 1987 berättar skådelspelerskan Margaretha Krook för Stig Olin om sitt yrkesliv. Krooks första jobb var som flygvärdinna, men hon hade redan i flickskolan bestämt sig för att bli skådespelerska. Sänt: 1987-06-12

I programmet Kvinnan bakom masken från 1987 berättar skådelspelerskan Margaretha Krook för Stig Olin om sitt yrkesliv. Krooks första jobb var som flygvärdinna, men hon hade redan i flickskolan bestämt sig för att bli skådespelerska. Sänt: 1987-06-05

En av de största grottorna på Stora Karlsö heter Korphålet. Här häckar tusentals sillgrisslor. I juli 1946 får de besök av Nils Linnman som firar sig ner i Korphålet med en 80 meter lång lina medan fyrmästare Lindblom håller i mikrofonsladden. Sänt: 1946-07-20

I debatten efter avslöjandet av USA:s övervakning av miljontals privatpersoner via telefon- och internettrafik hänvisas inte sällan till George Orwells roman 1984. Programmet På jakt efter George Orwell handlar om författaren Orwell och hans mörka framtidsvision. Sänt: 1983-04-17

1983 intervjuades skådespelerskan Lena Granhagen i radion på temat Vad hände sen? Programledaren Björn Lindgren spann vidare på en intervju som gjorts 1965 i programmet Nöjesprofilen. Sänt: 1983-04-17

Kärleken mellan Ingrid Bergman den italienske regissören Roberto Rossellini skapade stora rubriker eftersom båda var gifta på varsitt håll när de blev tillsammans. Här möter de den svenska pressen efter en biltur från Rom till Stockholm. Sänt: 1953-06-07

Hon kommer för alltid förknippas med Ingmar Bergmans filmer. Genombrottet kom 1953 med Sommaren med Monica. Här berättar Harriet Andersson, för Lennart Swahn i Ekot 1961, om den svåra och intressanta rollen i Ingmar Bergmans film Så som i en spegel, om hur det är att arbeta i Tyskland och om det försummade arbetet som bondmora i Skåne. Sänt: 1961-10-16

I Nytt från Medicinen rapporterar Rolf Söderberg från en operationsteater vid sjukhuset Nya Kina i Shanghai, där akupunktur används som bedövning vid en operation av en 39-årig man med allvarligt magsår. Inbjudna nordiska journalister följer operationen av den vakna och leende patienten bakom en glasruta. Sänt: 1972-12-17

Är mulliga flickor verkligen fula? Om slankheten som skönhetsideal och "smalhetshysterin". Om synen på knubbiga flickor och om knubbiga flickors svårighet att hitta ärtiga kläder. Ett program av Kerstin M Lundberg. Sänt 1968-06-18

Knut Ståhlberg rapporterade nyheter på sitt oefterhärmliga sätt i radion från Paris under ett par decennier. Här porträtterar han den franske presidenten Charles de Gaulle i ett Morgoneko från 1966. Det blir en kort och intensiv lektion i storpolitik.

I mars 1990 var Livets ords ledare Ulf Ekman gäst i radioprogrammet Efter tre och fick möjlighet att bemöta kritiken som han i mångt och mycket menade var överdriven. Programledare var Stina Dabrowski. Sänt: 1990-03-21

Föga anade någon när Ingvar Kamprad 1943 startade postorderföretaget IKEA med försäljning av småprylar som spensalva, nylonstrumpor och pennor att företaget skulle bli världens största möbelföretag och att han själv under sin livstid skulle bli en levande företagarlegend. Här intevjuas han 1991 av Rolf Lideberg. Sänt: 1991-05-26

Sveriges nationaldag blev sent omsider en helgdag. Sen 2005 är 6 juni, Sveriges nationaldag, klassad som helgdag. Men vad är det egentligen vi uppmärksammar och firar denna de blågula flaggornas dag? Sänt: 1974-06-06

1953 skänktes Harpsund till staten för att användas som statsministerresidens. Dåvarande statsministern Tage Erlander var inte odelat glad, berättade han för radions Sören Lundkvist 1978. Samtalet sändes i två delar. Det här är andra avsnittet. Sänt: 1978-11-21

I 60 år har Harpsund varit stället där utländska statsbesök ror i ekan och där många av de politiska besluten fattas. 1953 testamenterade industrimannen C. G. Wikander Harpsund till staten för att användas som statsministerbostad. Tage Erlander, dåtidens statsminister, var till att börja med måttligt road av gåvan. För en socialdemokrat på 1950-talet var tanken att associeras med tjänstefolk och överklassvanor inte särskilt lockande. Del 1/2. Sänt: November 1978.

Det handlar om den av lava begravda italienska staden Pompeji i skolradion från 1966. Sänt: 1966-02-16