Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Grängesberg och järnmalmsgruvan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv. Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke. Reporter: Lisen DäldborgProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia ÖjbrandtResearch: Lisen Däldborg och Måns HåkanssonProgrammet produceras av Umami produktion.

En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!”Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro. Vad hände?När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring. Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.Reporter: Joakim SilverdalMedverkande: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.   Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.  Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”Slut citat.Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.  Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

En tämligen innerlig julstämning med de erkända julmarknaderna, som det brukar vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Korrespondenten ger en bild av det aktuella läget i Tyskland och berättar bland annat om ett land som har det fortsatt knackigt ekonomiskt.

Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.– Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.Musik som spelas;Chris Isaak - Hey SantaAnita Lindblom – JulbockenNat King Cole – The Christmas SongTre Små Tomtar  - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

Julsånger och schlagers från 1900-talets början Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som turnerade land och rike runt. Han fick till exempel skivkontrakt med Columbia Records.

Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen.– Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco.Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.

Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.

Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen? Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti säger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna.Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat?Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna?Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I ett samtal med Magnus Viktorin berättar journalisten och tidigare talkshowvärden Thomas Nordegren om Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musik och sång har länge haft en särskild plats i Thomas Nordegrens hjärta och kanske har hans morfar Carl Leonard Nilsson inspirerat honom till det stora intresset.Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare, som bland annat spelade in julsånger, turnerade land och rike runt och fick skivkontrakt med Columbia records.Thomas komplicerade relation till julen är också ett ämne för samtalet och behovet att inte ta saker så allvarligt.Producent: Magnus Viktorin

Carl XVI Gustaf har varit kung i Sverige sedan 15 september 1973. I ett tal till svenska folket tackar han för de 50 år som gått. Talet från Hans Majestät kommer från prins Bertils våning på Kungliga slottet i Gamla stan.

I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den? MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:Shakespeare networkJurassic ParkPodcast: We are as godsOpen to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to LifeLjud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på SoundcloudTEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga. MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned SheepSveriges RadioTEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-AriasStockholms universitetNaturhistoriska riksmuseetThe Nobel PrizeNPRMcKinsey & CompanyRadiolabThe Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & BeyondRevive & Restore: Reviving and restoring wooly mammothsPodcast: We are as godsTED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?Deutsche WelleAl Jazeera America: The Frozen ZooRevive & Restore: Elizabeth Ann—World's First Cloned US Endangered SpeciesCBC RadioTEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben NovakThe Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead SpeciesRNZ Radio

Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern. MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:Hitlers sista radiosända talBritish MovietoneDokumentär: Hitlers Jurassic MonstersSteve Jobs' 2005 Stanford Commencement AddressHippies Change a Generation, Decades TV NetworkDokumentär: We Are As Gods — a film about Stewart BrandUNEP:s dokumentär om Stockholmskonferensen 1972The Long Now Foundation: : Floating Upstream: The Many Lives of Stewart BrandSveriges RadioOpen to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to LifeLjud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på SoundcloudWyoming Game and Fish Department: A History of Black-Footed FerretsU.S. Fish & Wildlife Service: Dodging Extinction: The Black-footed Ferret Recovery ProgramWyoming Game and Fish Department: Black-Footed Ferrets: The RediscoveryReal Wild: Bucardo: The First And Only Animal To Survive De-ExtinctionTEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter. MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:Jurassic ParkDokumentär: The Real Jurassic ParkSVT RapportLjud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på SoundcloudNatural History Museum, LondonVärldens historia på tre minuter, SVTThe Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead SpeciesTED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation. Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen. Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare av folkmusikkommissionen som målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik. Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder. Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska?På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med etnologen Owe Ronström, idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Katarina Barrling om nationalismens roll i svensk politik.Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick? Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap. På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm möter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1. Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster. Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

I 20 år har Kiruna saknat ett BB. Marie är en av de som inte hinner fram till Gällivare i tid. Det är nyårsafton, bäcksvart och snöstorm."Jag ju har inte fått lära mig hur man återupplivar sitt barn".

På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud. Norge har Edvard Grieg, Finland har Jean Sibelius och Danmark har Carl Nielsen – men varför har inte Sverige en nationaltonsättare? Vår ciceron, musikprofessor Mattias Lundberg, berättar om hur musiken har låtit i Sverige under 500 år och vi får ett smakprov från musiken på Gustav Vasas tid med Romeo & Juliakören på Gripsholms slott, en av Vasaborgarna.Med dialektforskaren Jenny Nilsson djupdyker vi i svenska språkets klanger.Jojken har funnits längre än Sverige har varit en stat och lever och utvecklas än. Artisten Elin Teilus berättar om att verka i en samisk tradition hundratals mil från Sápmi och jojkar Sverige.Hundratals ljud har skickats in till Arbetets museums utställning för att sparas till eftervärlden och arbetslivsintendent Helena Törnqvist ger oss smakprov ur samlingen.Programledare: Britta Svanholm ManietteProducent: Viveca Bladh

Nöjesparken Medeltidens värld skulle göra Götene rikt och berömt. Men allt gick fel. Hur ska kommunen ska våga satsa igen efter fiaskot med äventyrsparken? Filmatiseringen av Jan Guillous böcker om Arn spelas in i Skaraborg och Götene kommun köper kulisserna för att bygga en medeltidsby. Nu ska kommunen dra nytta av alla turister som vallfärdar till området efter filmerna. Ambitionerna är höga - och parken blir en flopp. Vad var det egentligen som hände när Götenenborna fick betala 100 miljoner för en äventyrspark som gick upp i rök? Det här är en berättelse om en liten kommun på Västgötaslätten som kämpar för att “sättas på kartan”, om framtidsvisioner som gick i kras och kärlek till hembygden.Ett program av Linnea Svensson.Producent: Jenny Bergman Slutmix: Viktor Bergdahl Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Den kallas Dödens väg, E10 mellan Kiruna och Gällivare. Tung trafik. Inget mitträcke. Arktiskt klimat. 2001 stängdes BB i Kiruna, sedan dess föds flera barn i vägrenen på "Dödens väg" varje år.

Om när arbetsplatsen försvinner och människorna står kvar När Jörgen Sjöbeck börjar arbeta på Kockumsvarvet är han 21 år gammal. Då är året 1974. Varje dag tar han cykeln över bron som binder ihop varvsområdet med resten av Malmö. Bron finns fortfarande kvar, men staden har blivit en annan. På platsen där världens största varv en gång låg ligger i dag bostadsområdet Västra hamnen. Och de som cyklar över bron är inte längre varvsarbetare, utan cykelbud. En av dem är Muhammed Ali, som är lika gammal nu som Jörgen var då. Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en stad? Det här är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.Medverkande i programmet: Jörgen Sjöbeck, Leif Holmgren, Sofia, Ilmar Reepalu, Muhammed Ali och Anita.Reporter: Lisen Däldborg Producent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia Öjbrandt Research: Lisen Däldborg och Måns HåkanssonProgrammet producerades av Umami produktion. Delar av materialet är framtaget i samarbete med Malmö Stadsteater.

I förstamajmorgon i P1 var våren temat och det blir tydligt att vi bor i ett avlångt land. Medan man går och väntar på att isen ska släppa taget om Torneälven så gör man sig redo att ta upp den första potatisen i Skåne. Och för Moa Hamré, stugvärd i Unna Allakas, ligger snön fortfarande djup även om vårsolen har börjat göra sitt. Programledare: Tova Nilsson.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia. Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över. Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.Programledare: Agnes LakatosProducent: Lotta MalmstedtAnsvarig utgivare: Anne SseruwagiEtt program från 2023.

Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap. Får män som grupp för mycket skit i dagspressen? Finns det rivaliserande mansnormer som krockar med varandra? Och hur ska man vara egentligen? Kalle Lind tar utgångspunkt i sin egen medelålderskris för att utforska manligheten, och tar hjälp av sin egen far och son, författaren Maria Maunsbach, sexualupplysaren Marco Vega, mikrobiologen och författaren Farshid Jalalvand, med flera.Programledare: Kalle LindGäster: Maria Maunsbach, författare. Marco Vega, sexualupplysare. Farshid Jalalvand, mikrobiolog och författare.Producent: Jesper CederstrandAnsvarig utgivare: Karin Arbsjö

Då har Sverige tagit ställning i konflikter, och balanserat på en slak lina mellan stormakterna. I Sverige har vi haft fred i över 200 år. Under världskrigen på 1900-talet var det skakigt, men Sverige förklarade sig neutralt och slapp dras med. När Sverige ansökte om medlemskap i Nato förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik.Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under 1800- och 1900-talen. I den andra delen av ”Den svenska fredens historia” hör vi om några tillfällen då vårt land har tagit ställning i konflikter och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt? Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union.Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad.

Ett år efter påskupploppen besöker vi Navestad i Norrköping för att ta reda på vad som hände och hur tiden efteråt har varit. Under påsken 2022 söker den kontroversiella politikern Rasmus Paludan tillstånd om att bränna Koranen på flera platser i Sverige. Det blir början på en ilska hos många, framförallt muslimer, en ilska som för vissa går över i våld mot polis och brandmän.I programmet Påskupploppen och tiden efter tecknar reportern Lisen Elowson Tosting en bild av vad som hände i stadsdelen Navestad i Norrköping under påskhelgen 2022. De som var på plats berättar om händelserna men också om hur de mår idag och vad som har hänt med området ett år senare.- Den här krigskänslan. När det brinner bilar. Man ser rökpelare och det kommer folk springande mot en, svartklädda, det är en väldigt märklig känsla, säger Andreas Fogelberg som är en av brandmännen som attackerades under händelserna.Under upploppen skadades flera hundra poliser och ett antal andra personer, bland annat annat annan blåljuspersonal, på flera platser i landet. Än idag pågår det rättsliga efterspelet av den våldsamma påsken 2022.Reporter Lisen Elowson Tosting reporter P4 Östergötland/EkotTekniker Andreas TostingProducent Malin Marcko, Iris MediaAnsvarig utgivare Sofie Lycksell

Hönor är smarta fåglar, har över 30 olika läten och kan känna empati. Fler och fler väljer att skaffa höns och som hobbyhönsägare finns mycket att lära genom att umgås med dem, observera deras relation till varandra och inte minst glädjas åt färska ägg. Det finns mellan åtta och nio miljoner värphöns i Sverige och till påsk äter vi i Sverige cirka 70 miljoner ägg.I det här programmet får vi följa med hem till två hönsägare och höra om deras relation till hönsen, hur de kan skilja dem åt – inte bara genom utseendet – utan även genom hönsens olika personligheter.Vi pratar med Per Jensen, professor i etologi om vad som rör sig i huvudet på en höna. Att hon har rikt socialt liv och en känsla för rättvisa. Och att hönor, även nykläckta kycklingar, kan räkna. Vi pratar också om forskning som visar hur man kan hjälpa kycklingar att utveckla egenskaper som gör att de klarar sig bättre i ett liv som värphöna i livsmedelsproduktionen.Medverkande: Maria Estling Vannestål, Nina Götestam Runeson, Per Jensen, Lena Skånberg.Programledare och producent: Lena PetterssonReporter: Karin Ernstsson

Påskkäringarna, midsommarstången och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med. Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet.Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien? Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen – och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid – skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden? I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen – En historia om 1800-talets manlighet. Producent: David RuneSlutmix: Viktor Bergdahl

Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp. Frågor om framtiden har intresserat oss sedan antiken. I den här specialsändningen tar vi experter inom olika områden till hjälp för att försöka ta reda på vad som väntar oss och varför.Vi pratar förväntningar, oro, utopier och dystopier. Vi frågar oss vad som är det bästa som kan hända för klimatet, hur långt AI-tekniken kan gå och om det behövs en framtidsombudsman.Vi pratar med Susanne Eriksson som för 25 år sen skrev brev till sitt framtida jag - blev livet som hon trodde? Vi hör om Karl-Ove Knausgårds bidrag till framtidsbiblioteket - böckerna som ingen får läsa förrän om hundra år. Och vi frågar elvaåringar om vad de tror om den framtid de kommer att leva i.Medverkande: Gunnar Arrhenius, Anna Carlstedt, Susanne Eriksson, Mathias Fridahl, Annelie Horáková Eriksson, Anne Beate Hovind, Hana Jamali, Amy Loutfi, Mats Strandberg, Roger Wilson.Programledare: Mina BenaissaProducent: Nina Sjöman

Om man varit en av de största, hur blir livet sedan när man sammanfattar vad som hänt och vad som händer? Hans dröm var att bli skådespelare, stå på de stora teaterscenerna, så blev också. Ingmar Bergman och Bo Widerberg och många andra slogs om honom. För sina efterlängtade barn berättade han hitta på sagor och i trädgården plockar han rosor, vad ska han göra härnäst bestämma sig på riktigt för att sluta jobba eller bli operasångare?Susanna Einerstam producentsusanna.einerstam@sverigesradio.se

Om folktro förr och nu. I det tredje och sista avsnittet berättar folkloristen Tora Wall om de medeltida mysteriespelen, om rädslan för att mylingen skulle dyka upp och suga livet ur kvinnor och om hur man plågade de barn som man trodde var trollens bortbytingar.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan. Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen. Ett program av Julia WiræusProducent: Tiina Laitila Kälvemarktiina.laitila@sverigesradio.seSlutmix: Emilia MartinProgrammet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.Medverkande:Johanna Holmström, författareRainer Knapas, kulturhistorikerJyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska FörbundetMarika Tandefelt, språkvetare med rötter i ViborgLars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur 

Om folktro förr och nu. I det andra avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om nyårsnattens magi, om hur varulvarna strök omkring där ute i mörkret och om skräcken för att bli riden av Maran under natten.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt. I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden. Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.   Ett program av Julia WiræusProducent: Tiina Laitila Kälvemarktiina.laitila@sverigesradio.se Slutmix: Emilia MartinProgrammet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.Medverkande:Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i ViborgLars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs NyheterRainer Knapas, kulturhistoriker

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning. Titta, det snöar!Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö 

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän. Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som medmänniskor.Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.  Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark – och lämnat det vidare till oss att förvalta.På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma – kanske till och med tar för givet – bygger på en grund som andra har lagt.I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ”Härlig är jorden” – en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.”Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.”Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra – nu i jul och under året som kommer.Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom. Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höraberättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen.Vi möter:Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. “Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong.”Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet.Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. “Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting”. Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen.Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. “Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm”, berättar Nannie.I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår.Ett program av Lena CallneLjuddesign: Maths KällqvistSpecialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB

Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.

Johan Bendjelloul och Josefin Johansson som både vunnit På spåret tillsammans och dessutom spelat in tysk europop ihop, pratar om det som känns extra svårt just på julen; om sorg och saknaden av dem vi älskar.

Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten. Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.

Malin Persson Giolito, som skrivit Julberättelsen i P1, gästar julstudion. Marie Lundström kommer också och hälsar på Johar Bendjelloul det handlar om julläsning bl a Viktor Rydbergs Tomten (dessutom om Stargate av Ingvild Rishøi)

Johar Bendjelloul ringer upp Kateryna Martyniuk, i Lviv, om julafton i Ukraina. Om att ”fira” på en helt annan dag än tidigare och om att sakna sina närmaste, som befinner sig vid fronten.

Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.

Gäst i studion hos Johar Bendjelloull: Anna Asp, som satt tonen för hur vi svenskar vill ha vår jul en Fanny och Alexander-jul! Hon är scenografen som dessutom var den första kvinna någonsin som vann en Oscar för Best Art Direction ( 1984, för Fanny och Alexander) 

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Om folktro förr och nu. I det första avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om den farliga julnatten, om hur djävulen dök upp som en skrämmande bock och om den nattliga ritualen att gå årsgång runt kyrkor för att kunna skåda in i framtiden.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer. På mentalsjukhuset ordineras Alma sängläge. Hennes två barn blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Det ska visa sig att det finns vissa frågetecken kring Almas moderskap. Det är oklart vem som är pappa till den nyfödda dottern och vad Alma egentligen försörjer sig på.I programmet får vi veta hur det går för Alma och hennes barn och hur vården på Ulleråkers sjukhus kunde se ut 1928 och framåt.Programmet gjordes 2021 som en P Dokumentär.Reporter: Cecilia OhlénProducent: Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

Programledarna Midia Saleh och Mattias Persson reder ut om det du en gång hört är sant eller falskt? Det här är ett smakprov av P4-serien Är det sant? Här reder vi ut sanningen bakom ett hårresande mysterium. Blir hårstråna tjockare och fler om vi rakar det? Eller är det verkligen sant? Vi tar också reda på om man som till exempel blind hör bättre än andra människor. För visst är det så att ett sinne blir starkare när ett annat försvagas, saknas eller försvinner? Eller?

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar.Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor.Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..Emilia Fogelklou - bakgrund och historiaEmilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn  1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter.Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi - bakgrund och historiaPaulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl   

Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det konsten att stå i kö, konflikträdslan, eller smörgåsbordet? Vi tar oss genom och kanske utanför svenskhetens korridorer med hjälp av allt från utlandssvenskar till forskare och båtbyggare. Vi pratar om hur vi känner oss, vad vi tänker och hur vi firar. Signaturmelodi: Nationalsången med Ida Redig

Palatset var den största svenska satsningen på barnkultur någonsin. Ett enormt kulturhus, mitt i Stockholm. Men knappt fyra månader efter invigningen gick allt i konkurs. Hur kunde det gå så snett? Palatset skulle bli barnens eget smultronställe. Ett enormt kulturhus, i en av de mest storslagna byggnader Stockholm hade att erbjuda. Där skulle barnen visa vägen och kreativiteten flöda fritt – en dröm för politikerna, som tillsammans med näringslivet öppnar sina plånböcker.I Palatsets fantastiska värld ryms allt från biograf och bibliotek till scener, film- och musikstudios. Det verkar nästan för bra för att vara sant. Och det är det kanske också. Knappt fyra månader efter att man slagit upp de pampiga portarna går alltsamman i konkurs.Det här är berättelsen om Palatset – kulturdrömmarna som gick upp i rök. Ett program av Elina Perdahl.Exekutiv producent: Susan Myrdal.Slutmix: Joakim Löfgren.Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Ett program om vattentoaletten och framtidens toaletter. Reporter är Karin Gyllenklev. Vi går dit - gör vår grej - spolar - sedan är skiten borta! Men vattentoaletten är långt ifrån optimal. Vi spolar iväg toalettinnehållet med rent dricksvatten samtidigt som vi har vattenbrist i flera delar av landet. Dessutom spolar vi iväg eftertraktad växtnäring som finns i vårt kiss och bajs. Växtnäring som vi importerar från andra länder för att lägga ut på våra åkrar.Men forskning pågår och det bubblar upp allt fler utmanare till den traditionella vattentoaletten. Vad sägs om att spola med regnvatten? Eller varför inte en toalett som torkar ditt kiss till ett gödselpulver? Eller en vakuumtoalett? Ni vet sådana där som finns på tåg och flyg. De börjar göra sig hemmastadda även i bostadsområden nu.Karin GyllenklevSveriges Radio Kronobergkarin.gyllenklev@sverigesradio.se

Sverige har en lång historia av invandring och lika länge har svenska skolan mött elever som inte kan svenska. Tuulikki och Risto är två av väldigt många som vet, hur det är att sitta i klassrummet och inte förstå vad läraren eller klasskamraterna säger. Under 1960-talet och 1970-talet lämnar familj efter familj Finland och flyttar till Sverige, och i klassrummen runt om i Sverige sitter det snart finskspråkiga barn som inte kan ett ord svenska. 13-åriga Risto Vikman är en av dem. Han sitter med på lektionerna, men förstår inte vad lärarna eller klasskamraterna säger. -Ibland kände jag mig lite obetydlig eller dum, när andra barnen satt och löste uppgifter och jag bara tittade på och drev tiden, berättar Risto Vikman.Också Tuulikki Pihl är 13 år gammal när hennes familj flyttar till Sverige.-Det var hemsk känsla att inte kunna förstå vad folk säger runt omkring en. Jag har alltid läst mycket, och nu kunde jag plötsligt inte ens läsa. Det var ingen kul, säger Tuulikki Pihl. Barnens erfarenheter leder till att Sverige får nya lagar och skolorna börjar använda rutiner som tillämpas än idag. Men fungerar 70-talets metoder i 2020-talets Sverige? Medverkande:Risto VikmanTuulikki PihlHanna Snellman, professor i etnologi och vicerektor vid Helsingfors universitet Tunde Puskas, professor i pedagogiskt arbete, vid Linköpings universitet i Norrköping Reporter: Hanna Sihlman, hanna.sihlman@sverigesradio.seProducent: Virpi InkeriProgrammet gjordes 2022.

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Pär Lagerkvist - bakgrund och historiaPär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet ”den kämpande humanisten”. Pär Lagerkvist dog 1974.Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

De flesta djurägare pratar med sina djur. Men vilket är bästa sättet att göra det på? Och hur mycket förstår djuren? Forskning har gett nya svara på frågorna om hur vi kan umgås med våra djur: Djur inte bara känner ungefär samma känslor som vi, de har också förmåga att fånga upp våra känslor och reagera på dem.Allt fler letar nu efter nya sätt att kommunicera med och umgås med sina djur. Vi träffar Anette Eilert som har fått hjälp att hitta en bra relation till hästen Kalle och Åsa Ahlbom som utbildar hundägare i det hon kallar känslospråket. Vi får också veta vad forskningen säger med hjälp av etolog Per Jensen.Och hur skulle världen se ut om vi levde mer som jämlika med djuren? Michelle Westerlaken är forskaren som har låtit den frågan genomsyra sitt arbete. Ett program av Lena Pettersson

Över 2,5 miljoner flyktingar från Ukraina har kommit till Polen sedan kriget startade. Hur påverkar det vårt grannland i söder? I och med kriget i Ukraina och den enorma flyktingströmmen har ett EU-land hamnat extra mycket i fokus: Polen. Vi ägnar hela den här morgonen åt vårt grannland vid Östersjön. Det rör sig om den akuta situationen och om flyktingmottagandet, men vi ska också prata om Polens identitet och hur den förändrats, och om Polen och Sveriges relation som de grannländer vi är.I programmet medverkar journalisten och författaren Maciej Zaremba och Barbara Törnquist-Plewa som är professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet. Hör ett reportage från den färjerutt som binder samman polska Gdynia med Karlskrona, och om polsk fotbollskultur och det landslag som slog ut Sverige i VM-kvalet. Dessutom möter vi sångaren Hiob Dylan som försöker sätta fingret på vad för slags samhälle Polen är idag.Programledare: Lars MogensenProducent: Karin ArbsjöReportrar: Morris Wikström, Henrik Olsson och Helena Stenkvist Söderlin

I Det Nya Blomsterspråket får ni träffa florister och blomsterodlare i både Sverige och USA - blomsterkreatörer som alla är en del av en ny blomster-boom. Idag behöver vi inte gå till en blomsteraffär för att handla en bukett. Pioner och körsbärskvistar säljs numera i både modebutiker och på kaféer. Och under förra året ökade blomsterhandeln i Sverige sin försäljning med över tolv procent.Konstnärer, reklamare och modemänniskor har sadlat om och blivit en ny generation florister. All vår tid framför datorer och mobiler har också banat vägen för trenden att fler människor vill se något levande i hemmet som kontrast till alla skärmar.Föreningen Snittblomsodlare i Sverige har nästan tredubblat sina medlemmar sedan 2020 och en ny studie från University of Georgia i USA visar att människor som är födda på 1970- och 1980-talet är mer benägna att köpa blommor än sina föräldrar. 

När du sover som djupast och Sverige ligger i dvala är det många som precis klivit på arbetspasset. Vi möter några av dem som håller Sverige rullande under dygnets mörka timmar.

En klinik öppnar i Stockholm där narkomaner själva får välja drog och dos. Hör om försöket som påverkar svensk narkotikapolitik för alltid. Det är under 1950- och 1960-talet som en våg av ökat droganvändande sköljer över Sverige. Grupper man inte tidigare har sett använda droger syns på gatorna uppenbart påtända. En av de populäraste drogerna är bantningsmedlet Preludin, som påminner om amfetamin. Det blir hårdare tag men det höjs också röster om att ett annat angreppssätt behövs.Den svenska legalförskrivningenMedicinalstyrelsen ger tillstånd till ett par läkare att testa en verksamhet där narkomaner får droger utskrivna. I april 1965 öppnar kliniken för legal förskrivning i centrala Stockholm och drivs av doktor Sven Erik Åström. Det som skulle bli ett försök med ett tiotal personer slutar med en okontrollerad utskrivning av amfetamin, morfin och metadon till uppemot 120 personer. Hör Monica Wachtmeister som arbetade som sjuksköterska på kliniken.Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier. Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.Amfetamin, morfin och metadonTvå personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningenSverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.Format svensk narkotikapolitikSåväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Det perfekta sparandet som alltid ger vinst, finns det eller är det bara en önskedröm? I osäkra tider talas det ofta om guld eller dollar, möjligen statsobligationer som ju inte ger så hög avkastning men som bedöms som en riskfri investering.Mer sällan hör man talas om att köpa en gammal bil och låta den stå några år, men det är vad Magnus Bengtsson gör, och hoppas ska betala sig.Hör även Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Trädgårdsmästaren som lever för att odla I väntan på att odlingssäsongen drar igång kan man ju ändå öppna lite på dörren till det gröna.Vi ska besöka en man som under större delen av sitt liv ägnat sig åt att se till att trädgårdar håller sig fina.Bo Lindahl har fyllt 83 år men har ännu inte lagt grensaxen på hyllan, och vi passade på att tala med honom mellan arbetspassen och något han noterat är att gräsmattor är något som bekymrar många.Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva? Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen.Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss. - Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.Programmet gjordes 2016.Reporter Gunilla Nordlund.

Nazanin Kamal är sju år då hon bestämmer sig för att göra lumpen. År 2017 blir värnplikten könsneutral och hon utbildar sig till skyttesoldat. Nazanin vill vara med och rädda världen, säger hon. Programmet gjordes sommaren 2017. Reporter Åsa Furuhagen.

Ryssland har invaderat Ukraina och kriget har med all tydlighet visat att idrott och politik visst hör ihop. Hur påverkar det Putin att de ryska stjärnorna stängs ute? Hur rättvist är det mot idrottarna, som inte själva startat något krig? Den internationella fotbollen har haft nära kopplingar till Ryssland, men klipps vänskapsbanden nu? Medverkande: Richard Henriksson, Radiosportens fotbollsexpert.Anders Ygeman, idrottsminister (S)Åsa Llinares Norlin, ordförande Sveriges Paralympiska KommittéJohnny Wijk, professor idrottshistoriaProgramledare: Alexander Lundholm

Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt? Medverkande:Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitikTomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i StockholmHenrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitetKalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och RysslandskännareJohanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo AkademiProgrammet är producerat av Sveriges Radio Finska.Redaktion: Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se Henrik Janssonhenrik.jansson@sverigesradio.seMaria Repitschmaria.repitsc­h@sverigesradio.se 

Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund 2019.

En granskning av svensk räddningstjänst. Del tre. Efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har beredskapen för sådana här stora bränder blivit bättre, och bland annat har det blivit lättare för räddningstjänsterna att snabbt få hjälp av helikoptrar och flygplan. Men många anser att det inte räcker, till exempel får många brandmän varken utbildning eller övning i skogsbrandsläckning. Det är också stora skillnader i vilken utrustning räddningstjänsterna har – på vissa räddningstjänster är brandbilarna fullproppade med den senaste tekniken, medan brandmän på andra håll får använda sina egna telefoner för att hitta rätt till en olycksplats.I det tredje och sista avsnittet medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Mattias Andersson och Tommy Lindgren vid Medelpads Räddningstjänstförbund, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Mats Åberg, räddningschef på Norrhälsinge räddningstjänst, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Johansson, lärare på MSB:s skola i Revinge.Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv. Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev.Programmet gjordes 2019.Sigrid Edsenius

En granskning av svensk räddningstjänst. Del två. Antalet uppgifter som brandmän ska hantera har ökat – från början vad det främst bränder de skulle släcka, men sedan har det tillkommit allt från trafikolyckor och hjärtstillestånd till drunkningslarm och utsläpp av farliga ämnen. Brandmän ska idag också bland annat samverka med polis och ambulanspersonal vid terrorattentat och skolskjutningar. Men hur välutbildade brandmännen är skiljer sig stort mellan räddningstjänster i olika delar av landet. På vissa håll har de en tvåårig utbildning medan brandmän på andra håll rycker ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning.I det andra avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Maria Svensson, Fredrik Johansson och Stefan Svensson, lärare på MSB:s skola i RevingeProgramledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Med större klasser, fler elever med särskilda behov och allmänt stökigt, bråkigt och oroligt. Hur ska man som lärare orka jobba kvar? Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30. Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan.Ett program av joseph.knevel@sr.se

En granskning av svensk räddningstjänst. Del ett. På många håll i Sverige har man stora problem med att rekrytera deltidsbrandmän. Allt färre brandmän ska göra alltmer, och värdet på det som förstörs i bränder ökar. Många brandmän rycker också ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning, och på vissa håll saknar de viktig utrustning. Det här är en försämring som pågått under lång tid, men det är också stora skillnader mellan räddningstjänster i olika delar av landet.I det första avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Mats Åberg, räddningschef vid Norrhälsinge räddningstjänst, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Lindqvist, Tommy Lindgren och Mattias Andersson vid Medelpads Räddningstjänstförbund.Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet? I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund. En kortdokumentär av Ola Hemström. Gjort 2019.ola.hemstrom@sverigesradio.se

Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president. Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland.  Medverkande:Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet. Programmet har gjorts av Julia Wiræus.julia.wiraeus@sverigesradio.seProducent var Lotta Hoppu.Källor: Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämäMattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkertaMeinander, Henrik: Finlands historia.Venho, Johanna: Ensimmäinen nainenYle:s tv-serie “Kekkonen” av journalisten Jari Tervo. 

Sedan 1978 har programpresentatören Christofer Murray sänt direkt i Sveriges Radio på Nyårsafton och med stor närvaro och personlighet talat till lyssnare i både när och fjärran. Hör Christofer Murray och hans fru Bim Clinell, författare, journalist och tidigare  Pariskorrespondent om deras tankar kring radio- och tevesändningar i jul- och nyårstid, om kärleken och responsen från publiken i både Sverige och utomlands.Magnus Viktorin träffar dem i ett personligt samtal som också handlar om traditioner i Sverige och Frankrike och om alternativa sätt att fira jul, nyår och andra högtider.Det här blir fyrtionde och sista gången Christofer sänder direkt på nyår kl. 23:35 i Sveriges Radio P1.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail.Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. – Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort 2016 av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Ola Hemström Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.

P4 Västernorrlands reporter Ulla Öhman låter sig krokas av en fejkad amerikansk doktor. Han kallar sig Charlie Anderson och påstår sig vara amerikansk läkare på uppdrag för FN i Jemen. I själva verket är han en romansbedragare. Ulla Öhman granskar på riktigt nära håll hur en romansbedragare bär sig åt för att få sina offer att skicka pengar till en person de aldrig har träffat. Reportaget vann priser Årets radioprogram 2021 på Guldörat Galan i år.Ulla ÖhmanP4 Västernorrlandulla.ohman@sverigesradio.seAnsvarig utgivare: Susanne Helsing

Willy och Gud - ett samtal hemma hos Willy Kyrklund av Marie Wennersten, med läsningar ur "Om godheten" och "Polyfem förvandlad" och med musik av Carl Myrén. 2021 skulle Willy Kyrklund ha fyllt 100 år. Hans författargärning började redan 1948 med debutromanen "Ångvälten", vidare över "Solange" till ett antal romaner, reseböcker och essäsamlingar, bl. a "Om godheten" från 1988. Vid sin bortgång 2009 hade Kyrklund, sin emellanåt svårsmälta prosa till trots, hunnit bli vida läst och nära på folkkär, med sin karaktäristiska blandning av torr humor och filosofi. Denne sverigefinlandssvenske författare hade då dessutom blivit utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet och fått ett antal litterära priser. Marie Wennersten träffade honom vid ett par tillfällen på 90-talet, för att bland annat prata om hans författarskap och sökandet efter kunskap och mening. Musiken, "Solferino" är komponerad och framförd av Carl Myrén.Ett program från Livsåskådningsredaktionen.Produktion: Marie Wennersten Ljudmix: Johanna Carell

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Det är juldag i Sverige, ja, över nästan hela världen. Och efter att förra året ha sänt en julhälsning från vårt hem på Drottningholms slott, är jag nu tillbaka här på Stockholms slott, i min mamma Prinsessan Sibyllas våning.Det är inte alla i vårt land som firar jul. Men alldeles oavsett om du gör det eller inte, så hoppas jag att du får uppleva – åtminstone en stund – det hopp och den frid som man önskar sig den här tiden på året.Under året som gått har Drottningen och jag haft glädjen att gratulera omkring 1 500 svenskar på deras hundraårsdag, genom telegram som vi skickar.Förr var det mycket ovanligt att bli så gammal. Men många av de barn som föds i dag kommer att uppleva sin hundraårsdag. Kanske kommer de att fira jul med både barnbarn och barnbarnsbarn. Det är en fantastisk utveckling!De svenskar som i år har firat sin hundraårsdag, föddes 1921. Samma år som det första svenska riksdagsvalet med lika och allmän rösträtt hölls, och de fem första kvinnliga ledamöterna valdes in i riksdagen. Genom denna förändring tog Sverige ett avgörande steg mot att bli det land vi är i dag.Under min tid som kung har jag själv fått uppleva den första kvinnliga partiledaren i riksdagen, den första kvinnliga talmannen och, i år, den första kvinnliga statsministern.Ja, utvecklingen går verkligen framåt, på olika områden!Ett skäl till att allt fler svenskar får leva så länge, och vara så friska, är alla de framsteg som forskningen och sjukvården gör.För en tid sedan talade jag med en svensk cancerforskare. Han berättade, att han hoppas att den behandling som han arbetar med ska kunna ge patienterna några månader till i livet. Men det riktigt stora, sa han, är att varje framsteg lägger grunden för nya upptäckter – så att människor kanske kan få flera år, eller till och med decennier, att leva vidare tillsammans.Under den tid som gått sedan dagens hundraåringar föddes har vetenskapen gjort enorma framsteg. Bara de senaste åren har vi sett en rekordsnabb utveckling av flera vacciner, läkemedel och behandlingar mot covid.Forskningen räddar och förlänger människoliv. Jag har svårt att tänka mig en mer meningsfull verksamhet.Om jag får hoppas på något av framtiden, så är det just det, att fler unga människor i vårt land ska ägna sin kraft och kreativitet åt att ytterligare driva vetenskapen – och hela vårt samhälle – framåt.När Drottningen och jag gifte oss, för 45 år sedan i Storkyrkan här nära slottet, bildades en bröllopsfond. Nyligen råkade jag hitta i bokhyllan den bok som fonden gav ut 1985, med titeln ”Kom igen”. Den handlade om parasport. När jag såg den där boken, så fastnade jag särskilt för titeln: ”Kom igen”.Så mycket av det gångna året har handlat om just detta: att starta om Sverige efter pandemin, att ta tillbaka verksamhet och stegvis återgå till en mer normal tillvaro. Att ”komma igen”.Sedan förra hösten har jag och min familj genomfört besök till nästan alla Sveriges län, för att uppmärksamma lokala insatser med anledning av pandemin.Vi har träffat myndigheter, företag och organisationer som påverkats av den här speciella situationen, och som bidragit med fantastiska insatser.Det har varit lärorika och givande möten. På ett personligt plan har jag många gånger fyllts av djup respekt för alla anställda, ledare och ideellt engagerade som vi mött under våra besök.Under de snart två år som vi levt med covid-19-pandemin har dessa personer – och väldigt många andra i vårt land – gjort sitt yttersta för att lösa de problem och uppgifter som uppstått.Tack vare dem – tack vare alla er – har vårt land fortsatt att fungera och står väl rustat för att ”komma igen”. För det vill jag uttrycka min stora uppskattning!Till sist vill jag vända mig särskilt till dig, som förlorat någon som stått dig nära.Kanske saknar du någon som borde ha suttit bredvid dig just nu: Ett barn. En livskamrat. En förälder eller ett syskon. En god vän eller en kollega.Jag kan inte säga något som fyller det tomrummet. Men jag vill ändå, på detta sätt, sända en hälsning och en tanke till dig.Jag hoppas att så många som möjligt i vårt land får möta det nya året med hopp och tillförsikt. Men låt oss också ha modet att se och hjälpa dem, som har det svårt.Jag vill önska dig en fortsatt god jul – och ett gott nytt år 2022.

Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun med att testa två enkelt byggda och olovliga bastur en gömd i ett naturreservat och en i en hamn. Efter att ha bastat i timmerhus, bunkrar, duschkabiner och husvagnar har Bo kommit fram till att det mesta verkar ganska dyrt och svårt. Men så får de korn på ett alternativ som verkar både enklare och billigare – att bara slänga ihop något med det man har till hands. Och om man dessutom struntar i det där med bygglov och tillstånd så verkar det gå ännu enklare. I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet. Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas ViklundKontakt: andreas.viklund@filt.comSauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Jakten efter den perfekta bastun fortsätter. Den här gången tar sig Bosse och Patti an fenomenet inomhusbastu. Måste det vara en tråkig elbastu i källaren, eller finns det något roligare alternativ? För att samla inspiration testar Bosse och Patti en liten ångbastu på en vind och en stor timmerbastu byggd inne i ett åttakantigt hus. På kuppen får de sig en lektion i det perfekta ångadet och härliga samtal i värmen om livet, Kekkonen och Moder Jord.  I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet. Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas ViklundKontakt: andreas.viklund@filt.comSauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun. Nu har Bosse fått korn på en som är byggd i en gammal bunker från andra världskriget precis intill havet i Onsala. Bosse tror på idén med att bygga om en bunker till en bastu. Patti är mer skeptisk, han tror den blir funktig och instängd. Och så funderar de över hur varmt det egentligen ska vara i en bastu och konsulterar den gamle världsmästaren i bastubad Timo Kaukonen, han som en gång nästan miste livet på en bastulav i 110 graders hetta. I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet. Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas ViklundKontakt: andreas.viklund@filt.comSauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Patti vill hjälpa sin kompis Bosse att komma igång med det där bastubygget som aldrig verkar bli av. För att inspirera honom åker de till Bosses husvagnsbastu som han byggt ihop med sitt bastugäng. Bosse är skeptisk till hela idén om en husvagnsbastu och tycker att Patti skryter alldeles för mycket om den. Och att han, bara för att han kommer från Finland, tror att han har vet bäst om precis allting som har med bastubad att göra.  I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet. Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas ViklundKontakt: andreas.viklund@filt.comSauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1. 

Julaftonsmorgon sänder vi från Umeå och temat är förhoppningar och farhågor inför julafton årets största familjehögtid. Vi hör barn som längtar efter tomten, paket och snö. Men varifrån kommer våra förväntningar på hur en riktigt god jul ska vara? Och hur hanterar vi det en dag när idealet säger att allt ska vara perfekt?Hör bland annat litteraturvetaren Annelie Brännström Öhman om hur julen beskrivs i litteratur och film, Erik Engström på SMHI om den allt mer sällsynta bilden av vit julafton.Förväntningar om att samla hela familjen på julafton kan också göra det jobbigt för de av oss som har problem med minnet. Vi träffar Umeåmusikern Tor Lundmark som berättar hur han firar i ett litet format med sin mamma som har Alzheimer. Till Umeåstudion kommer också stylisten Monika Kichau och vi möter familjepsykologen Per Höglund.Programledare: Pia Diaz Bergner. Producent: Karin Grönberg och Peter Öberg.

Bland annat om vad en människa lämnar efter sig, om saknad efter de som gått bort och om personer som Lars Vilks och Gunilla Bergström som Martin intervjuat. Om eftermälen och konsten att förlåta. Ärkebiskopen Antje Jackelén och mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Dessutom spelas julmusik av mer tveksam art. Mångmiljonären Lasse Diding pratar om Jan Myrdal och om att få en andra chans. Andra gäster är författaren Barbro Lindgren som inte bryr sig särskilt om julen, astronomen Susanne Aalto om betydelsen av teleskopet som äntligen nu skickas upp , förläggaren Christoffer Holst om explosionen av julromantik inom litteraturen och så möter Martin Wicklin Raymond Björling som är barnbarn till Jussi – och som sjunger ”O, Helga Natt” för lyssnarna. Och hur ska det gå – kommer Martin att hitta Mohammed, pojken från Irak han intervjuade för 18 år sedan på flyktingförläggningen i Lilla Edet och som helst av allt ville bli polis. Vad hände sedan? Är han kvar i Sverige? 00.00 Martin hälsar god morgon och God jul med ett ljudminne – och talar om sina möten med Lars Vilks och Gunilla Bergström06.55 Martin Wicklin letar efter Mohammed från Irak som han intervjuade för 18 år sedan12.29 astronomen Susanne Aalto om det teleskop som sänds upp denna jul16.45 författaren Barbro Lindgren om att fira jul, utan att egentligen fira, om mörkret, döden och ljuset21.50 fortsättning: Mohammeds historia – blev han polis, det som han ville?24.35 Martins julhälsning26.08 mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Om bristen på ansjovis och en oväntad vänskap.42.05 ärkebiskopen Antje Jackelén och Martin Wicklin – om konsten att förlåta57.11 Sunkjulmusik med konnässörerna Fredrik af Trampe och Anna-Lena Lodenius01.07.25 Martin om Lars Vilks, Gunilla Bergström och Jan Myrdal och (01.10.23) intervju med multimiljonären och Myrdal-vännen Lasse Diding  01.20.05 om explosionen av romantiska julromaner, med förläggaren Christoffer Holst01.26.17 Martin Wicklin om Mohammed – vad har hänt de senaste 18 åren?01.31.48 Martin möter Raymond Björling, Jussis barnbarn01.35.02 Raymond Björling sjunger ”O Helga Natt”01.36.34 Martin hälsar God natt och God Jul

Ola Hemström möter Roger Moore, alias James Bond, i samband med släppet av hans självbiografi 2009. Kan man tala med mannen som inte kan dö om döden? Roger Moore avled den 23 maj 2017, 90 år gammal. Roger Moore har gestaltat Bond, mannen som inte kan dö, i många filmer. Men i sin självbiografi 2009 dyker en annan man upp - en lätt hypokondrisk skådespelare upptagen av sitt eget åldrande. Men vågar han tala om det? Kan man tala med mannen som inte kan dö om döden?Ola Hemström gjorde 2009 ett försök men var det verkligen en så bra idé? I intervjun återvänder Roger Moore också till filmen Live and let die, en film som var reporterns första egna film som tioåring på biografen Lido i det småländska samhället Lidhult. Intervjun är gjord för programmet Kino i P1 2009. Roger Moore avled den 23 maj 2017, 90 år gammal. En intervju av Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna. Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska. Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige. Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980. En P4-Dokumentär av Ola Hemström. Researchhjälp: Magnus Karlsson ola.hemstrom@sverigesradio.se

1973 skulle Jokkmokks-Jokkes dröm förverkligas. En Amerikaturné. Gulli-kokko, aj siing lajk a börd stod det på textskylten när Jokke började sjunga sin hit "Gulli-Gullan (ko-ko som en gök)" på scen. Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.- Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika? En P4 Dokumentär av Ola Hemström som publicerades första gången 2012. ola.hemstrom@sverigesradio.se

1976 gör ett av världen största rockband, AC/DC, sin första spelning i Sverige. Som pausunderhållning till dansbandet Jigs på den lilla dansrotundan Cortina i det halländska villasamhället Vinberg. Klockan elva på kvällen lämnade dansbandet Jigs dansbanan Cortina i villasamhället Vinberg för att ta paus.  Den välklädda danspubliken gick efter en läsk när det okända bandet AC/DC från Australien äntrade scenen för att ta hand om pausunderhållningen.Det sägs att gatlyktorna blinkade ända ner till Falkenberg och att publiken drog sig undan i ren förskräckelse  när rockbandet AC/DC drog igång sin första konsert i Sverige, den där kvällen.Och inte blev det lättare av det som hände sen - där på scenen. Den kvällen förändrade livet för ett gäng unga femtonåringar som tog cykeln till Cortina, en varm halländsk sommarkväll 1976. Denna P4 Dokumentär är gjord av Ola Hemström efter en idé av Roger Bengtsson. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den 2 augusti 1944 utplånades det romska familjelägret i Auschwitz och 3.000 romer mördades. Forskningen är liten om romernas historia och själva har de varit tysta. Varför? -Det finns så mycket som är konstigt i romernas historia. Det är så mycket som saknas.Var finns alla historiska fakta om det romska folket, 15 miljoner människor utan ett eget land, en egen regering, egna politiker och institutioner? Var finns våra berättelser, våra romaner, filmer? Var finns vår forskning? De här frågorna ställer sig Agnes Lakatos, reporter på Radio Romano, i programmet, där hon  intervjuar äldre romer i Sverige som överlevde förintelsen som barn och växte upp i förintelsens skugga. Hon träffar företrädare för romer i Malmö och en ung kvinna som kallar sig romsk aktivist och intervjuar flera historieforskare. Vi får också höra om romernas kamp för att få vara en del i Sveriges arbete mot rasism och främlingsfientlighet och vi får veta varför Sverige använder begreppet ”förintelsen” enbart om folkmordet på judar, inte om folkmordet på romer. Ett program av Agnes Lakatos agnes.lakatos@sr.se Producent: Lotta Malmstedt lotta.malmstedt@sr.se

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Ola Hemström har följt spåren. Den numera avlidne skådespelaren Roger Moore fick sitt genombrott för en bred internationell TV-publik med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många och lever vidare, många år senare. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta. Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan 1966. Denna serie i två delar sändes första gången 2008. Här kan du höra på båda delarna. Roger Moore avled 2017. Serien är gjord av Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Fler Nöjesdokumentärer av Ola Hemström hittar du nedan.

- برنامج "صيف" الذي قدمه بالسويدية الشرطي نديم غزالة لاقى رواجا كبيرا، والان بات متوفرا باللغة العربية. اضغط على الرابط واستمع عبر تطبيق راديو السويد

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige kunde rösta i ett riksdagsval för första gången. Därefter har många ytterligare steg tagits mot ett jämställt samhälle. Så frågan är: Är vi framme nu? Vad innebär ett samhälle där män och kvinnor är jämställda? Går det ens att uppnå? Och hur avgör vi det i så fall det? Dessutom: Vad har gjort Island till världens mest jämställda land – 12 år i rad? Är det viktigast att män och kvinnor gör samma saker – eller att de har lika möjlighet att göra samma saker? Vad fick väldens första kvinnliga försvarsminister Elisabet Rehn att tro på sig själv? Och hur många namngivna historiska kvinnor står egentligen som staty i Malmö? Med Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik och författare till boken Genusdoktrinen samt Eva Bonde, chefredaktör för Historiskan. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Larsson

Följ med till Kullens fyr på valborgsmässoafton. Vid Kullabergs dramatiska natur och i ljuset av fyrens sken över Kattegatt reflekterar vi över vårens ankomst. Gäster är Brita Björs, folkmusiker och artist, Harald Roos, läkare och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI, i ett samtal om längtan, rörelse och hopp. Programledare, Anna Hanspers. P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Det stora Valborgsfirandet i Uppsala är inställt, men Uppsalastudenternas välkomnande av våren med vårsång och vårtal hörs ändå i P1 som vanligt, men inte riktigt som vanligt... Kören Allmänna Sången sjunger vårsånger och Uppsalastudenternas Curator Curatorum håller vårtal. Pga pandemin är det dock inte direktsändning den här gången. Vi hör sångerna i inspelning från i fjol, men vårtalet är förstås nyinspelat för i år. Traditionen med denna musikaliska vårhyllning stammar från 1820-talet och att Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst) sänder har varit en nästan obruten tradition sedan 1920-talet. Medverkande: Allmänna Sången under ledning av Maria Goundorina, Curator Curatorum Clara Eklöf. Programledare: Håkan Rehn

En inblick i Sveriges Radios stora flaggskepp inom dokumentär. Hör journalisten Fredrik Johnsson om hur idén föddes och hur det var att göra de första programmen i mitten av 00-talet och möt dokumentärmakaren Ida Lundqvist om hur det går till att göra ett program idag och vad som är den stora skillnaden från 2005. Caroline Lagergren, redaktionschef P3 Stockholm och ansvarig utgivare för P3 Dokumentär förklarar hur redaktionen tänker kring namnpubliceringar, ämnesval och om lyssnarnas förväntningar och reaktioner på programmen. Ett specialprogram av Magnus Viktorin, juni 2021. Producent Jon Jordås. Tekniker Joseph Reinhold.

I år har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar. I dokumentären hör vi om dem som kände sig tvungna att flytta till Sverige för att kunna leva fritt. Under 1960-, 70- och tidigt 80-tal flyttade hundratusentals finländare till Sverige. Många kom för att jobba och bland arbetskraftsinvandrarna fanns även homosexuella. I år, 2021, har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar – 27 år senare än Sverige. I dokumentären Regnbågsflyktingarna hör vi om Finlands HBTQ-historia och om dem som kände sig tvungna att lämna landet för att kunna leva fritt. I programmet medverkar: Ira Baran, Ulf Månsson, Kati Mustola. Arkivmaterialet som används i programmet kommer från: Sveriges Radio, SVT och YLE. Slutmix: Girilal Baars En dokumentär från 2021 av Lotta Hoppu, Sveriges Radio Finska

Lisa Nilsson sångerska och författare "-Det är utmanande att gå på det historiska minfältet och se till att trampa rätt" Vad hände med jämlikheten, det har gått hundra år sedan kvinnorna fick rösträtt. Sverige är fortfarande det enda land i norden som inte haft en kvinnlig statsminister.För sångerskan Lisa Nilsson var det inte självklart att vara boss i sitt eget band.Många tjejer är både rädda för mörka gränder där de bor och känner sig instängda i skönhetskrav och prestationskrav och att sexualiseras.Birgitta Dahl (S) kämpade tidigt för att kvinnor som både ville kunna arbetade och ha familj att deras livsvillkor skulle bli rimliga. Forskaren Bi Puranen talar om åsiktskorridorer och återkommer till vikten av simultankapacitet som kvinnor ofta har, att det verkligen behövs för de politiska besluten.Hör Birgitta Dahl tidigare riksdagsledamot (S), Barbro Westerholm riksdagsledamot (L), Bi Puranen forskare, Lisa Nilsson sångare skådespelare, Alba Björkvall student sam-programmet, Nasrin Mohamoud som studerar media samt Lisa Bratt, Lisa Ström och Gabriella Jerlström.Susanna Einerstam producentsusanna.einerstam@sr.se

Armi Ratia grundade Finlands nationalklenod, textilföretaget Marimekko 1951. Hon var en powerkvinna som satte den finska designen på världskartan och var företagets själ ända fram till sin död. Hennes liv var fullt av dramatiska händelser och kantades av såväl stora framgångar som av sorg och förluster. Namnet Marimekko består av flicknamnet ”Mari” och ”mekko” som betyder klänning på finska.  Klänning för Mari. Armi Ratia ville frigöra kvinnan från korsetterna och göra snygga, lättskötta och bekväma kläder som skulle passa alla kvinnor oavsett kroppsform. Berättelsen om Marimekko börjar på företagets första modevisning i maj 1951. Det var som en färgbomb som exploderade och publiken slogs av häpnad för man hade inte sett något liknande tidigare i Finland. - Det var fascinerande och folk ville bokstavligen riva kläderna av oss, berättar Jutta Zilliacus som var mannekäng på första modevisningen. Armi Ratia var pionjär inom den finska exporten och tog sitt företag till stora världen via Sverige och USA. Hon fick jubla över stora framgångar men också stå i hård motvind.  Marimekko anses fortfarande vara ett av de mest uppskattade varumärkena i Finland och en nationell ikon inom finsk design, säger Annamari Vänska, professor i modevetenskap. Varumärket symboliserar ännu idag de idéer som Armi Ratia hade: modernitet, djärvhet, frigörelse och självständighet. MEDVERKANDE: Jutta Zilliacus, författare, fd politiker och kollega till Armi Ratia Ristomatti Ratia, son till Armi Ratia, formgivare Rebecka Tarschys, journalist på DN Hedvig Hedqvist, designskribent, kollega och samarbetspartner till Armi Ratia Annamari Vänska, professor i modevetenskap vid Aalto-universitet i Helsingfors Stort tack till författaren Marja-Leena Parkkinen för all hjälp och allt stöd. LITTERATUR: Marja-Leena Parkkinen: Love Armi - Armi Ratian henkilökuva Tuula Saarikoski: Armi Ratia legenda jo eläessäänRistomatti Ratia: Paha poikaJuha Tanttu: Armi Ratian maailmassaEsa Koivuranta, Kati Pehkonen, Tuija Sorjanen, Annina Vainio: Marimekko suuria kuvioita Andra källor:Finska Rundradios arkiv: Marimekon kulta-aika Programledare, reporter: Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se Programmet gjordes under mars månad 2021.

Sissela Kyle berättar om kvinnors mod och envishet då de kämpade för rösträtten Det har gått hundra år sedan Sverige som sista land i norden gav kvinnorna rätt att rösta. Det var lika mycket humor som laganda och framförallt mycket mod som gjorde att de som kämpade tillslut lyckades få igenom rösträtten. Det såg mörkt ut många gånger för rösträttskvinnorna som utmålades som mustaschbeklädda ”maninnor” som vare sig hörde till det kvinnliga eller manliga könet och nidbilderna vara många. Trots att de som gick i täten för kampen var både välutbildade, välformulerade, välklädda och rakryggade. Hör Sissela Kyle skådespelare om rollen som Fröken Dagmar Friman i ”Fröken Frimans krig” de som kämpade för både rösträtt, frihet och jämlikhet. Möt Barbro Westerholm riksdagsledamot (L), Barbro Hedvall skribent och författare, Christina Florin författare forskare och Elinor Holmgren Elmborg barnbarn till Ann Margret Holmgren en av kämparna i den innersta kretsen. producent Susanna Einerstamsusanna.einerstam@sr.se

Det offentliga samtalet kan innehålla både rallarsvingar och osakligheter. Hur gör man för att ha goda samtal när mycket står på spel, kunskapen är osäker och våra uppfattningar om hur den ska användas skiljer sig åt? Vad utmärker ett samtal som för den gemensamma kunskapen och förståelsen framåt? Det diskuterar Vetenskapsradion i en direktsändning på långfredagens morgon.

Vad är det som gör att våld kan bli underhållning? Vi djupdyker i underhållningsvåldets historia och pratar om filmcensur och våldsam idrott. Våld finns i olika former, överallt i vårt samhälle. På samma sätt finns det också överallt i de filmer, tv, spel eller musik som vi konsumerar. Alltså ofta ett slags våld som underhållning.Men var går gränserna för vad som är underhållande? Och vem får egentligen utöva underhållande våld? Medverkande i programmet: Dick Harrison, professor i historia, Gunnel Arrbäck, tidigare direktör för Biografbyrån, Jonas Rosenqvist, etnolog som forskat på skräckfilm, Annie Mattsson, lektor i litteraturvetenskap som forskat på skräckfilm, Tor Troéng, MMA-fighter, Wilhelm Asplund och Pappa Sami Aikio, tv-spelande Umeåbor Programledare: Joakim Silverdal och Jakob Ollander. Sändningsproducent Oscar Stål.

För 39:e gången är Christofer Murray nyårsvärd i Sveriges Radio och P1. I ett personligt samtal med Magnus Viktorin berättar han om direktsändningen och sina egna tankar om året som varit och året som kommer.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Ett omtumlande år går mot sitt slut. Och därför kommer årets julhälsning inte från Kungliga slottet, som den brukar, utan från Drottningens och mitt hem här på Drottningholm – som för 30 år sedan blev Sveriges första världsarv. Hit flyttade vi som småbarnsfamilj 1981. Och här trivs vi och har blivit kvar, liksom så många generationer före oss. Det nuvarande slottet byggdes på 1600-talet av drottning Hedvig Eleonora. Men fornlämningar visar att människor har levt och verkat här på Lovön i flera tusen år. Min farfar, Gustaf VI Adolf, var oerhört fäst vid Drottningholm. Han tillbringade mycket av sin tid här. Och precis som sin far Gustaf V – som faktiskt föddes här – bjöd han gärna hit släkten till stora julfiranden. Men, allra bäst tyckte farfar ändå om att sitta vid öppna spisen i Stensalen och läsa i någon av sina många böcker. Han hade ett stort intresse för konst, historia och arkeologi – och han var generös med att dela med sig av sina kunskaper. Något som jag haft stor glädje av genom livet. Farfar kunde också berätta mycket om vår familj; om de platser och händelser som format oss.Precis så tror jag att det är för många: Den äldre generationen är en länk till historien. Med deras hjälp kan vi se saker i ett längre perspektiv. Det här året har tragiskt nog många sådana länkar brutits, när coronapandemin skördat många tusentals liv; en betydande förlust. Andra har blivit långvarigt sjuka eller förlorat sin försörjning. Ja, det är fler än vanligt som har anledning att känna sorg och saknad den här julen. Jag sänder en alldeles särskild tanke till dem som drabbats. Låt oss visa dem stöd och omtanke den här julen. Och fortsätta med det även när helgerna är över.Vi har alla ett ansvar. Två meters avstånd kan rädda liv. Men det kan också två minuters telefonsamtal göra. I den situation som råder måste vi orka vara både kloka medborgare och omtänksamma medmänniskor. Ni är många i vårt land som dagligen arbetar med att bekämpa pandemin, att ta hand om dem som blivit sjuka, och att se till att vårt samhälle fortsätter att fungera. Era arbeten kan sällan skötas hemifrån. Men vi är alla helt beroende av det Ni gör. Till Er vill jag säga: Vi ser Era insatser – och vi är alla djupt tacksamma för dem. Här på Drottningholms slott finns många fina minnen. Jag minns min barndoms jular med värme – precis som jag önskar att mina barn och barnbarn ska minnas sina.Jag tänker på julhyacinterna och julgranen. På juldagsgudstjänsten i slottskapellet. Eller julpusslet, som ofta hade minst tusen bitar. Jag tror, att traditioner är viktiga. De håller ihop både samhällen och familjer. De skapar trygghet och kontinuitet, skänker tröst och gemenskap.Men det här är, som sagt, ett ovanligt år. Mycket av det som vi förknippar med helger och högtider – att samlas med familj och vänner, eller att gå i kyrkan – är just nu svårt eller till och med omöjligt. För att det inte skall kännas alltför tungt, får vi blicka framåt mot ett nytt och betydligt bättre år.Ljuset kommer tillbaka. Vaccin är på väg. Och redan om några månader kan mycket ha förändrats. Vi måste tro på framtiden. Och även om vi kommer att se tillbaka på detta år på olika sätt, kommer vi också att minnas att vi tog oss igenom denna prövning tillsammans. Med detta vill jag önska Dig en fortsatt god jul – och gott mod inför det nya året 2021! Och kom ihåg: håll i och håll ut!

Sara Stenholm avslutar julaftonens sändningar med ett samtal om musik och julfirande med artisten Iiris Viljanen. Den pågående pandemin sätter avtryck i kulturen. När artisten Iiris Viljanen släpper sin andra skiva för i år, "En finsk jul", handlar det mycket om hur ett virus ändrat förutsättningarna för de stundande helgerna och det innersta i livet självt. Gäst: Iiris Viljanen Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Ljudtekniker: Heinz Wennin

Sara Stenholm samtalar med författaren Malin Persson Giolito om en coronatårta, livet med pandemin och favoriten på julbordet. Belgien är ett av de länder i världen som drabbats allra hårdast av pandemin. Där bor författaren Malin Persson Giolito som har skrivit bland annat romanen "Störst av allt". Hur har hennes år varit? Och vad äter hon istället för skinka och sill till jul? Gäst: Malin Persson Giolito Tekniker: Joachim Persson Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Ett personligt samtal i en extraordinär tid. Björn Olsen samtalar om småfåglar och förhoppningarna om ett bättre nästa år. Gäst: Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Producent: Katarina von Arndt Ljudtekniker: Heinz Wennin

Julfanatiker och de som helst vill slippa - just den här julen kanske kommer få oss att reflektera mer över vad vi egentligen tycker är viktigt. Teveprogramledaren Jessika Gedin och psykologen Per Naroskin medverkar regelbundet i Spanarna i P1. Men här pratar de med Sara Stenholm om vilken relation de har till julen. Gäster: Jessika Gedin och Per Naroskin Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Tekniker: Mariette Parling

Hör gänget bakom USA-podden om sina amerikanska jultraditioner. Sara Stenholms parhäst Ginna Lindberg och Kajsa Boglind, fd Washingtonkorrespondent undrar vad Donald Trump gör nu -  och hela USA-podden stämmer upp i sång. Gäster: Kajsa Boglind och Ginna Lindberg Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Musik: Johan Zachrisson Winberg framför "Drummer boy" på piano. Sång: Ginna Lindberg, Cecilia Khavar, Fernando Arias, Anders Ask, Sara Stenholm, Viktor Mattsson och Kajsa Boglind. 

Julevangeliet läses enligt Lukas, andra kapitlet verserna 1-21 av 1917 års bibelöversättning. Uppläsning av författaren och bildkonstnären Stig (Slas) Claesson. En inspelning från 1986.

Författaren Klas Östergren pratar med Sara Stenholm om snökonst - vem har målat världens bästa snötavla? I den hyllade romanen Renegater beskriver författaren Klas Östergren en "snögalleri". Hör om varför han är så fascinerad av riktigt bra målningar av snö. Programledare: Sara Stenholm Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Tekniker: Heinz Wennin

Korrespondent Johan Mathias Sommarström om julen i Mellanöstern. Vilken är hans absoluta favoritplats att fira på? Gäst: Johan-Mathias Sommarström Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Tekniker: Heinz Wennin

Julaftonsmorgonen börjar i Jokkmokk tillsammans med författaren Margit Richert och musikern Magnus Kitok Ekelund som samtalar om bland annat samisk och georgisk julmat. Rapparen Kitok har haft ett år med mycket arbete trots pandemin och Margit Richert som flyttat till Jokkmokk tycker att det har varit en alldeles utmärkt plats att befinna sig på just i år. Musik: "Du behöver inte va rädd" med Sofia Jannok och Kitok Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Skådespelarna Helena Bergström och Andreas T Olsson om teater och behovet att rensa luften under jul. Om pandemin tillåter har Bröllop, begravning och dop - filmen premiär till våren, där Andreas T Olsson och Helena Bergström spelar syskon. Men mest av allt längtar Andreas T Olsson efter att få vara publik igen. Gäster: Andreas T Olsson och Helena Bergström Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin Tekniker: Elin Hagman

Sara Stenholm är för många lyssnare känd som programledare i veckomagasinet Godmorgon världen och USA-podden. Sara berättar i det här samtalet med Magnus Viktorin om hur det var att fira jul i Washington DC när hon var liten, om sin kärlek till direktsändningar och vad hon tycker är viktigast med att vara julvärd i P1. Sara Stenholm bjuder på egna tankar och samtalar med musiker, artister, skådespelare, kära kolleger på USA-podden och andra från klockan sju på morgonen till midnatt på julafton 24 december 2020. Producent: Magnus Viktorin

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. I dag är det Nobeldagen och coronapandemin sätter stopp för den traditionella prisutdelningen och festen i Stadshuset i Stockholm. Men Vetenskapsradion och Kulturradion sänder som vanligt och i år är temat ”Nöden är uppfinningarnas moder” - och det gäller såväl forskning, traditionerna kring prisceremonin och vår radiosändning.

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil. Vi jagar vildsvin i Västra Götalands län, det mest jägartäta länet i Sverige. Här följer vi med på jakt en tidig morgon i januari, med jägaren Andreas Martinsson och jaktlaget han är en del av. Vi pratar också om vildsvinets framfart i Sverige med vilthandläggaren Jessica Backeryd från Naturvårdsverket. Kan vildsvin bli framtidens mat i skolor och på äldreboenden? Programledare: Linnea LuttuProducent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil. I skogen i Sundnäs utanför Arjeplog jagar de tre systrarna Irene Isaksson, Kerstin Flinkfelt och Doris Flinkfelt sedan decennier tillbaka. De handarbetar, umgås, sover och jagar i jaktkojorna varje höst. Och de tar tillvara på allt av sitt byte. Av älgens klövar gör de instrument och klövolja. De gör smycken av tänder och märgben. Och de äter allt från mulen till musklerna runt ögonen. Linnea Luttu möter systrarna en jaktdag i september och pratar om kunskaper som snart gått förlorade och om varför älgjakt är "kärringgöra".I programmet blickar vi också tillbaka till tiden innan jägarexamen infördes och vad utbildningen betytt för dagens jägarkår, med jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg från Jägareförbundet i Norrbotten. Programledare: Linnea LuttuProducent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil. Linnea Luttu möter Mikael Hjort och hans engelska settrar Missy och Viking i Abiskofjällen. Tillsammans ger de sig ut på ripjakt och pratar om livet i fjällen och om den tid som läggs ner för att få till riktigt bra jakthundar. Vi pratar också ripjaktens och jakthundens historia med Kjell Danell som är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå och har på senare tid skrivit historiska faktaböcker om jakt, bland annat Jaktens historia i Sverige som kom ut 2016. Programledare: Linnea LuttuProducent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil. Marjolein är uppvuxen i Nederländerna och flyttade till Sverige i vuxen ålder. När hon blev sjukskriven ville hon hitta ett nytt intresse, och svaret blev att ta jägarexamen - trots att hon då var vegetarian. I det här programmet följer vi med den nyblivna jägaren Marjolein på toppjakt, med guiden och jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg. Vi letar skogsfågel och pratar om vad det innebär att vara jägare och att fälla sitt första vilt. Vi pratar också med filosofen Bengt Brülde om att döda och äta djur. Programledare: Linnea LuttuProducent: Joseph Knevel

Krig kan på många sätt prägla livet inte bara för krigsgenerationerna utan också efterföljande släktled. ”Jag möter finska krigsveteraners barn och barnbarn här i Sverige, som har krigsrelaterade symptom, beskriver psykolog Gunilla Björkqvist på psykiatriska kliniken vid Nyköpings lasarett. Hon säger att det kan röra sig om ångest, nedstämdhet och känsla av tomhet. "Men det kan också yttra sig som en en förmåga att uthärda svåra situationer och ett gott självförtroende då ens föräldrar eller mor/farföräldrar klarat av ett krig, så är det för många sverigefinländare", framhåller Gunilla Björkkvist. Hon skriver på en avhandling om finska soldaters och lottors krigsupplevelser under andra världskriget. Hon har också forskat om irakiska soldaters krigstrauman. Krigskappsäcken är en produktion från Sveriges Radio Finska. Medverkande: Anna Takanen skådespelare/regissör/författare och Gunilla Björkqvist, psykolog Uppläsare: Ulph Nyström och Soili Huokuna. Reporter: Merja Laitinen Musik: Konevitsan kirkonkellot – Kyrkklockorna på ön Konevitsa med gruppen Piirpauke. (På ön Konevitsa i Ladoga streds det också under andra världskriget och en av kyrkklockorna kom till Finland i samband med kriget.)

När kopplar hon av frågade jag näst yngste sonen Fredrik Westerholm -Oj aldrig, hon är alltid på gång, är hans svar Barbro Westerholm är ”årsrik” ett uttryck som hon lyft upp, dvs att med åldern kommer klokskap, erfarenhet, möjlighet att dela med sig till den yngre generationen för dem som vill ta emot. Hon har hela sitt liv kämpat för lika viktiga som svåra frågor och gör det fortfarande idag med teman som dödshjälp, värdmödraskap och orkar fortsätta trots att det ofta är en kamp i stark uppförsbacke vid varje nytt tema. Hennes vänner, arbetskramrater, barn och barnbarn berättar om en människa med mycket stort hjärta och som bidrar med hela det när helst det behövs och förstås ständigt är på väg till nästa viktiga uppdrag. Susanna Einerstam producentsusanna.einerstam@sr.se

Nu när de flestas kalendrar har fått fler luckor än vanligt så är det nog några som tänkt: Man borde banne mig ha en hobby. Kanske är det det brädspel, yoga, bokcirkel, renovering, frimärken, pyssel, eller att lära sig spela den där ukulelen som stått i garaget i så många år. Under förstamaj-morgonen får du svar på frågan om det är för sent att bli bra på ett instrument som vuxen, psykologen säger sitt om varför vi behöver en hobby och vi får lära oss att knåpa ihop egna redskap för njutningsfullt handarbete, och mycket mer. Medverkande är: Låsdyrkaren Rasmus Lindberg, Per-Anders Burman som är musiklärare i Kalix, Psykologen Anna Bennich, pusslaren Helena Larsson från Boden, Linda Berggren som är kärleksinspiratör, kulturjournalisten Göran Willis, Lars-Olov Lövgren som är kassör i föreningen Malmbanans vänner och Johanna Spolander, turismentreprenör i Kukkola. Programledare: Tova NilssonProducent: Linnea Luttu

"En kväll om våren" på valborgsmässoafton får du följa med till den magiska miljön i Slottparken i Landskrona. Vintern rasar ut och våren tar plats och redan nu med en doft av sommar på sina håll. Men den här våren är annorlunda i coronapandemins spår - med oro, ovisshet och väntan. Där det man planerat och drömt om kanske inte blir av. I programmet pratar vi om vårens ankomst, om hur ovisshet och oro påverkar, och inte minst hur man i naturen kan finna lugn, tröst och nytt hopp. Vi sänder från konsthallen i Slottsparken i Landskrona. Medverkar gör Frida Hylander, psykolog, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare är Anna Hanspers. P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Många hoppas att 2020 ska bli ett avgörande år för arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vad innebär det? En miljon arter hotas av utrotning och vi människor behöver göra stora förändringar i våra samhällen om förlusten av biologisk mångfald ska hejdas, enligt en stor forskningssammanställning. Men var är biologisk mångfald? Varför är den viktig för oss och vad är det som kommer att hända under 2020 som får många att hoppas på förändring? I programmet besöker vi bland annat savannen i Kenya och ett mossparadis i den svenska skogen. Vi hör hur klimatet hänger ihop med biologisk mångfald och vad man kan göra själv för att gynna arter och livsmiljöer. Programledare och producent:Jonna Westin och Sara Sällström

Folk slogs om biljetter, drottningar satt i publiken & recensenter var i extas när Jenny Lind sjöng runt om i världen på 1800-talet. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Utan att överdriva kan man nog kalla operasopranen Jenny Lind för världens första internationella superstjärna. Hon slog igenom stort år 1838 i Stockholm, när hon som 17-åring debuterade vid Kungliga Teatern. Det dröjde inte länge innan hon upptäcktes av de stora operahusen i Europa. Jenny Lind kallades för ”the Swedish Nightingale” och älskades av kompositörer som Felix Mendelssohn, författaren HC Andersen och drottning Victoria i England. Men hennes barndom var långt ifrån glamorös. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet och hennes mamma lämnade genast bort henne till fosterföräldrar. Vägen till succéerna började av en slump. En tjänsteflicka till en operadansös vid Kungliga Teatern råkade höra Jenny när hon satt i ett fönster och sjöng. Det ledde till att hon, 9 år gammal, antogs som elev vid teatern. I programmet hör vi Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Cathy Haill, curator vid Victoria and Albert Museum i London berätta. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2020 av Helene Almqvist.

Palmolja är en av våra allra mest omdebatterade varor och den finns i allt ifrån snabbmat till smink. Men hur bemöts den växande kritiken om regnskogsskövling - på plats där palmoljan produceras? Oljepalmen är en av världens mest produktiva grödor med små krav på bevattning och gödsling - och som dessutom ger flera skördar varje år. När debatten om transfetter tog fart bytte många livsmedelstillverkare ut det härdade fettet mot palmolja som inte härsknar, saknar smak och är lätt att arbeta med. I Malaysia och Indonesien skövlades regnskog för att ge plats åt den nya supergrödan som skulle ge ett rejält ekonomiskt uppsving till de båda länderna som idag tillsammans står för 85 procent av världens palmoljeproduktion. Men när regnskog skövlas och bränns frigörs den koldioxid som tidigare varit bunden i den täta, höga biomassan. Och när regnskogen krymper, förlorar djur och växter sina naturliga omgivningar och idag är många djurarter utrotningshotade. Följ med till norra Borneo och träffa skördearbetare och plantageägare, möt volontärer som kommer från hela världen för att ta hand om skadade och föräldralösa orangutanger och häng med när oljepalmsfrukterna skördas och bearbetas inne på en bullrande och ångande palmoljefabrik. Vi ställer frågan hur den växande kritiken av palmoljeframställningen från framför allt EU tas emot i Malaysia och frågar oss om det är möjligt att framställa palmolja på ett miljövänligt och klimatsmart sätt. Ett program av Anna Torgnysdotter och Ingrid Engstedt Edfast.

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft. Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är julafton och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Nu drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare. I andra delen av Från Jesus till Greta träffar vi bland andra 17-åriga Tala Alsaadi, Malmö ungdomsråd. Hon har startat en egen studiecirkel om psykisk ohälsa för barn. - Barn och undomar idag har tappat tilliten till vuxna. Därför får vi ta saker i egna händer, säger Tala Alsaadi. I ett samtal med programledaren Kattis Ahlström hör vi Ullakarin Nyberg, psykiatriker som jobbar med suicidprevention. Hamid Zafar, lärare, fd rektor på Sjumilaskolan i Göteborg. Årets svensk 2018 av tidningen FOKUS och idag utbildningschef i Mullsjö. David Eberhard, överläkare på Maria Beroendeklinik i Stockholm. Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. H.M. Konungens jultal 2019 Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! I förrgår, dagen före julafton, hade jag glädjen att samla mina barn och barnbarn på Drottningholm för att fira Drottningens födelsedag. Så börjar julen i vår familj. För de flesta i vårt land är julen en speciell högtid, omgärdad av traditioner. Oavsett hur din julhelg ser ut och var du tillbringar den, hoppas jag att den ger dig tid för eftertanke. Om bara några dagar ringer klockorna in ett nytt år och ett nytt årtionde. Tjugotalet är fortfarande ett oskrivet blad. Vi vet att vi står inför utmaningar. Både här hemma i Sverige, i vårt närområde och globalt. Vi ser hur brottslighet av olika slag skapar otrygghet i vårt samhälle. Sprängningar och skjutningar väcker oro hos allmänheten - en oro som delas av mig och min familj. I vår omvärld förändras det säkerhetspolitiska läget snabbt. Under det kommande året genomförs Totalförsvarsövning 2020 – den största övningen på 30 år av Sveriges civila och militära beredskap. Klimatet fortsätter att förändras, vilket ställer oss inför helt nya situationer. Det gångna årtiondet ser ut att bli det varmaste sedan man började mäta. Här i Sverige har torrt och varmt väder gynnat granbarkborren; en liten skalbagge, som gjort stora skador på våra granskogar. I ett förändrat klimat kan risken för angrepp komma att öka. Värmeböljor och översvämningar som tidigare förekom kanske en gång per sekel, börjar nu inträffa regelbundet, med allvarliga konsekvenser för bland annat mat- och vattenförsörjning. Det gäller inte minst de fattigare delarna av världen. Så är det till exempel i Indien, där Drottningen och jag nyligen genomförde ett statsbesök. Landet är svårt utsatt för torka och luftföroreningar, och det var lärorikt att se hur man arbetar för att hitta nya lösningar – bland annat i samarbete med Sverige och svenska företag. Något som gladde mig personligen var att delar av resan gick i mina förfäders spår: Under 1910- och 20-talen gjorde både min farfar Gustaf Adolf och hans bror Prins Vilhelm långa resor i detta fascinerande land. Kanske är det ofrånkomligt att nyhetsrapporteringen präglas av det som är negativt och dramatiskt. Samtidigt finns det starka skäl att känna hopp och framtidstro. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att lyfta fram några av dessa skäl. Under året som gått har jag och min familj mött poliser, tulltjänstemän och andra representanter för rättsväsendet. Jag har även haft förmånen att besöka den svenska FN-styrkan i Mali. Det är människor som arbetar hårt för andras trygghet och säkerhet. Ibland under mycket krävande villkor. Deras pliktkänsla är en ovärderlig tillgång för vårt land. En annan positiv kraft är forskningen, som driver utvecklingen framåt. Det kan gälla nya behandlingsmetoder mot svåra sjukdomar. Nya sätt att minska belastningen på miljö och klimat. Eller effektiv fattigdomsbekämpning - som för övrigt var ämnet för årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Varje dag görs nya upptäckter, som ger oss nycklar till en friskare och mer hållbar framtid. Låt mig också säga något om Sveriges barn och unga, och alla som arbetar med dem. Jag är övertygad om att varje människa behöver bli sedd. Blir man inte det, då gör man kanske vad man kan för att i stället synas. Det är som Hjalmar Söderberg uttryckte det i Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet.” Just därför är det så viktigt att det finns de som arbetar för att överbrygga ”tomrummet”. Jag tänker på alla er lärare och ledare som hjälper barn och unga att finna sin plats i tillvaron - att tro på sig själva och sin förmåga. Era insatser är avgörande för Sveriges framtid. Till sist vill jag också sända en särskild hälsning till alla er som arbetar i dag och under helgerna. Ni finns på sjukhus och polisstationer. I försvarsmakten, äldreomsorgen och kollektivtrafiken – och på många andra arbetsplatser. Ni ser till att vårt samhälle fungerar även när andra är lediga. Till er vill jag säga: tack! Tidigare i år fattade jag ett beslut om att avgränsa det som kallas Det Kungliga Huset. Beslutet innebär att det görs tydligt vilka inom den kungliga familjen som i framtiden kommer att agera som officiella representanter för Sverige. För mig är detta ett sätt att klargöra vilka förväntningar som finns. Det kan förhoppningsvis vara till hjälp när mina barnbarn så småningom ska staka ut sin egen framtid. Men, till den dagen är det långt kvar. Nu närmast ser Drottningen och jag fram emot att tillbringa tid med familjen. Vi har nu sju små barnbarn mellan ett och sju år. Det är inte alltid så lugnt och stilla, men väldigt roligt! Med detta vill jag önska alla i vårt land en fortsatt god jul, ett gott nytt år – och en stark framtidstro!

Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet? I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999. Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet. Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown. När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar. Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft. Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är jul och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare. I första delen hör vi den 107-åriga bloggaren Dagny Carlsson som föddes 1912. - Det var inte barnens århundrade. Vi kunde leka och rasa utomhus men hemma skulle vi inte märkas. Vi hör också Bengt Sandin, historiker och professor vid “Tema Barn” på Linköpings universitet och Suzanne Osten, tongivande röst inom barnkultur Sverige. Vi hör även Dick Harrison, professor i historia. Och 10-åriga Zarah Kulhan som tycker att det är dags att barn får rösträtt i frågor som berör dem. Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

Det här är ett av målen i en pågående konflikt mellan markägare och stat i det som kallas fjällnära skog, den gamla skog som ligger närmast fjällen i norr. Vi träffar Albin och Hanna Holmberg, som har köpt en granskog ovanför Sorsele i Västerbotten. De ville avverka sina träd, men fick nej från Skogsstyrelsen eftersom skogen innehåller viktiga rödlistade arter, som granticka och tajgaskinn. Nu har de stämt staten, eftersom de inte får någon intrångsersättning. Vi möter också forskaren Anna Sténs, som har gjort en ny studie om debatten om att skogsägarnas äganderätt är hotad, och förvaltaren Anders Pettersson som tycker att markägarna närmast fjällen behandlas orättvist. Sedan programmet sändes hösten 2018 har markägarna vunnit över staten i Mark- och miljödomstolen. Det överklagades och ska nu upp till Mark- och miljööverdomstolenEtt program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Eller, vad ska vi ha skogen till? Under lång tid ansågs lövet i svenska skogar vara i vägen för produktionen av gran och tall. Det besprutades och sågades ner. Idag ser det annorlunda ut, lövet tar större plats. Varför?  I det här, det första programmet, ger forskaren vid SLU Anna-Lena Axelsson oss en historisk tillbakablick på hur vi brukat skogen i Sverige. Hon hjälper oss också att spana in i framtiden, hur ser skogen ut då? Vi besöker också Jesper Witzell, nationalparkschef vid Söderåsens nationalpark, som aktivt arbetar för att få bort granen, ett projekt som går ut på att återskapa vad man menar är ett ursprungligt landskap. I Borlänge träffar vi skogsägaren Bonnie Nilzon, vid ett av hans skiften, där han använder sig av skogsbrukarmetoden naturkultur för att samtala om alternativa metoder att bruka skogen på. Programmet sändes första gången hösten 2018 Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta  redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Skadorna på ungtallen får stora ekonomiska konsekvenser, men har också inneburit att markägare börjat plantera gran istället för tall och det omformar delar av den svenska skogen fullständigt. Varje vinter äter älgar stora mängder tallskott för att klara sig genom den kalla årstiden. Men älgarnas hunger väcker ilska bland skogsägarna, som vill skjuta mer älg, och slippa se sina tallplanteringar förvandlas till smörgåsbord. De som förväntas skjuta bort älgen är jägarna, men de vill å andra sidan se en stark och livskraftig älgstam, så att det finns vilt då jakten startar. I det här, det andra programmet, möter vi Göran Fahlén, som är både jägare och skogsägare, och som drabbats väldigt hårt av älgbetesskador på sin mark. Dessutom träffar vi professorn Camilla Sandström, som forskar om hur den här gamla konflikten ska lösas, och berättar om att det finns ljus i tunneln. Programmet sändes första gången hösten 2018 Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Att det finns olika åsikter om skogen, som täcker två tredjedelar av Sveriges landyta, är kanske inte så konstigt. Vi har alla någon slags relation till den.  I det här, det sista programmet, får vi hjälp att se på konflikterna "ovanifrån". Karin Beland Lindahl, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, forskar bland annat om konflikter i skogen och ger oss en bild. I Ore skogsrike, i norra Rättvik, möter vi Margareta Wikström, ordförande i Naturskyddsföreningen i Rättvik och har i många år kämpat för skogen. Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, menar i ett blogginlägg att "Skogsdebatten har kört fast i skyttegravskrig", vi hör honom berätta mer om det. Programmet sändes första gången hösten 2018 Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Vi ser tillbaka på det historiska ögonblicket.

Komiker, makthavare och i stort sett alla människor har humor som ett verktyg i vardagen. Men vad är det som egentligen gör att något är roligt? Vi försöker undersöka vad och varför något är roligt med risk för att inte vara särskilt roliga själva. Vi tittar även närmare på hur humor kan användas som politisk språngbräda och ger oss ut på en svindlande tur genom humorhistorien. I programmet hör du Bengt Strömbro, programchef på SVT Umeå och skapare av Mammas nya kille, Tora Larsson, komiker och grundare av Fanny Standup i Umeå och Hanna Söderlund, lektor i språkstudier med humor som inriktning vid Umeå universitet. Dessutom berättar Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, och Lena Lid Falkman, forskare i retorik vid Handelshögskolan, om hur humor kan vara ett maktmedel. Programledare är Emelie Svedjer och Joakim Silverdal. Producent Oscar Stål. Programmet är en förkortad version av en direktsändning i P1 från Annandagpåsk i år.

Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det andra programmet av två handlar det om slöjdaktivister och om täljandets sinnlighet. Runt om i Stockholm kan man se olika virkade verk uppsatta på tennisplaner och bänkar. Det är slöjdaktivisten Maria Yvell som ägnar sig åt sådan här så kallade gerillaslöjd, och för henne har virkandet en politisk dimension. I Göteborg visar Anders Lindberg hur man snabbt och enkelt täljer till en stol, och just täljandet står för en meditativ sinnlighet för honom. Maria Yvell och Anders Lindberg är två exempel på hemslöjdens växande popularitet och på hur slöjdandet kan stå för olika saker för olika människor. I programmet hör vi också Frida Arnqvist som är författare till boken Gerillaslöjd, etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet, samt Niclas Flink som är utvecklare i hemslöjd vid Region Jönköping.Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata. Del 1 om folkdräkter sändes 6 juni.

Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad.  I ett stort hyreshus av grå betong mitt på Södermalm i Stockholm bor Stefan, Stefanie, Micke och Gunilla – personer som alla har varit hemlösa men som nu fått en tillfällig lägenhet i det stödboende som inryms i huset. I det här stödboendet, som drivs av stiftelsen SHIS, är man som boende garanterad tak över huvudet i fem år, men många här längtar också efter att ta sig härifrån: om det så rör sig om att flytta till en helt egen bostad – eller bara att lyckas komma ut ur lägenheten nån gång under dan. Två olika sorters utmaningar, men som båda kan vara tuffa att klara av.I Ett hem till låns skildras vardagen på stödboendet och vi möter några av de som bor och jobbar här. Producent & reporter: David RuneSlutmix: Samuel Lindberg Ett hem till låns görs av Munck Studios AB.

Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det första programmet av två handlar det om varför folkdräkter blir allt mer populära, inte minst bland män. Mikael Öst från Delsbo fastnade för kiltar under ett besök i Skottland, och väl hemma i Sverige igen tog han fram den så kallade Dellenkilten. Det tillverkas i Skottland men har lånat färger och former från den traditionella Delsbodräkten. Det här är ett exempel inte bara på att folkdräkter åter stiger i popularitet, utan också på hur de utvecklas i nya varianter. I programmet hör vi också Ulla Centergran som forskat om och disputerat på folkdräkter, etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet, Ola och Joakim Depui som skrivit böcker och startat hemsidor om folkdräkter och som nu lanserar en digital dräktnyckel i Linnés anda, samt Eva Landén och Niclas Flink som är utvecklare i hemslöjd vid Region Jönköping.Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata. Del 2 sänds 21 juni.

Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad.  I ett stort hyreshus av grå betong mitt på Södermalm i Stockholm bor Lillemor, Björn, Per, Stefanie och Åke – personer som alla har varit hemlösa men som nu fått en tillfällig lägenhet i det stödboende som inryms i huset. Hos SHIS får man tak över huvudet och en egen lägenhet i fem år, men är det detsamma som känslan av att ha ett eget hem – eller känslan av att höra hemma nånstans? Hur blir vardagen när man plötsligt befinner sig i ett nytt sammanhang med personal, grannar och husregler att förhålla sig till – och med en lägenhet som bara är till låns? I Ett hem till låns skildras vardagen på stödboendet och vi möter några av de som bor och jobbar här – en vardag och ett sammanhang som kan vara både stärkande och påfrestande, beroende på vem av hyresgästerna man frågar. Producent och reporter: David Rune Slutmix: Samuel Lindberg Ett hem till låns görs av Munck Studios AB.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Hur bor vi om 30 eller 50 år? Hör Sveriges riksarkitekt och två framtidsspanare om vilka generationer som konkurrerar om resurserna, om artificiell intelligens och smarta hem från Marinmuseum i Karlskrona. Det är ju lätt att tankarna förs till science fiction med kolonier på Mars, intelligenta robotar eller hela hus gjorda i 3D-skrivare när man tänker framtidens boende. Men hur annorlunda blir det när 80% av dagens byggnader finns kvar om 30 år? Hör diskussionen i programmet där punkarkitekten Cord Siegel berättar om hur han först byggde ett semesterhus, fortsatte med att stapla radhus ovanpå varandra, och fortsatte med cykelhuset Ohboy i Malmö. Du hör också Jonas Anund Vogel som leder projektet Live-in lab på KTH i Stockholm, som startade förra året. Det handlar bland annat om en byggnad som kan känna av din puls, eller ett kylskåp som håller koll på bäst före-datum.

I "En kväll om våren" på Valborgsmässoafton pratar vi om vårvädret - om torra april i söder och läget i norr. Det handlar också om grodor och kärlek - grodor som blev prinsar och prinsessor, eller kanske tvärtom. En kväll om våren sänder direkt från skånska Lerhamn, vid kanten av Möllehässle naturreservat, där vi hoppas på klockgrodors spel. Medverkar gör Anna Hadders, ekolog och utställningsproducent på Regionmuseet i Kristanstad, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare är Anna Hanspers. P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Lars-Åke Pettersson är 82 år och har levt och fiskat nästan hela sitt liv i Gryts skärgård i Östersjön. Han berättar om Östersjöns utveckling tillsammans med ett par forskare. I omgivningarna har Lars-Åke Pettersson sett ejdrarna bli allt färre och i sina fiskenät hittar han numera ingen torsk. Men på senare år cirklar allt fler havsörnar ovanför hans huvud och sälarna blir fler ute på klipporna. Vetenskapsradion träffar honom tillsammans med marinbiologen Lena Kautsky och fågelforskaren Kjell Larsson på en brygga i Gryts skärgård i Östergötland. Vi ser förändringarna i Östersjön under decennierna bakåt med Lars-Åkes ögon, och förstår dem med hjälp av forskarna på plats. Vi hör också om hur båtlivet förändrats sedan tiden då Lars-Åke började fiska.

Sveriges Radio uppmärksammar Förintelsens minnesdag i en temakväll med samtal och musik tillsammans med kvällens värdar, P1 Kulturs Gunnar Bolin och P3 Historias Cecilia Düringer. Medverkande: Gunnar Bolin, journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Tidigare korrespondent i Tyskland. Cecilia Düringer, lärare och programledare för P3 historia. Nadine Gerson Flam, initiativtagare till föreningen Zikaron där unga föreläser i skolor om förintelsen. Bernt Hermele, journalist och författare. Programledare för podden Överlevarna. Klas Åmark, Historiker och professor emeritus. Svante Weyler, förläggare och ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism. Susanna Christensen, överlevande Hans Caldaras, artist, föreläsare, talesperson i romska frågor Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister 2014-2018 och i övergångsregeringen. Klezmerbandet Sternfall med Nils Harning står för kvällens musik. Producenter: Thella Johnson och Anders Backlund

Ett dokumentärt radiodrama om en by bredvid ett koncentrationsläger. Det är som en synvilla, koncentrationslägret och byn. Tätt samman, hoplänkade. En plats i Östra Tyskland, tyngd av berättelser. De grå barackerna, vakttornen och den omgärdade muren. Och på andra sidan muren byn, villorna och trädgårdarna. Hur kan man bo så nära? Dokumentärmakaren och journalisten Bengt Bok har under flera år återkommit till byn och människorna där. Kvinnan som bor kvar i samma hus hon föddes, precis vid muren och vars pappa var SS-officer i lägret. Sedan många år tillbaka hör hon röster därifrån, röster i hennes inre. Vi möter den gamle mannen som vandrar i lägret och söker efter spår från det förflutna. Baracken där han levde som ung, där de smala sängarna stod staplade på varandra och där SS-männen sorterade dem utifrån vilka som skulle till gasen eller inte. Där finns också den unge mannen som flyttat till byn för att leva nära lägret och alternativodlaren som söker en försoning med huset han bor i, den gamla SS-villan. De anonyma är en minnesresa i tid och rum, genom människorna i byn och lägret. Ett samlande av deras berättelser. Röster: Renate Bleibtreu, Dietrich Hollinderbäumer, Paul Garbers, Johannes Schmid, Mirko Lempert och Kerstin Gandler. Musik: Ulf Engström. Slutmix: Frida Englund.

Frihet och spänning i kombination med ströjobb som man lätt kunde skaffa sig lockade många finska ungdomar till Sverige under 1970- och 80-talen. Lise Maj Holma, Hannu Cronemyr och Reijo Kittilä var bland de många finska sommar- och säsongsjobbare som tog över arbetet på svenska arbetsplatser när ordinarie personal gick på semester eller tog ledigt under storhelger. Det var enkla jobb och oftast var kraven minimala för att få ett arbete. Lise Maj Holma var färdigutbildad teaterpedagog i Finland men fast jobb med månadslön var ingenting hon strävade efter. Hon ville se världen och Stockholm blev den första anhalten. Året var 1978. Hemma i Åbo hade hon packat ner några klädesplagg och lite smink i en tygväska inför Sverigevistelsen, men hon hade varken jobb eller lägenhet när hon kom till Sverige. – Jag hade sagt till mamma att jag har jobb och lägenhet i Stockholm, men det hade jag inte! Lise Maj behövde inte vara orolig för någonting. Redan på första eftermiddagen i Stockholm fick hon jobb som smyckeförsäljare på Lilla Hötorget och dagen därpå fick hon lägenhet. Lise Maj Holma har bott i Stockholm snart i 40 år och jobbat 30 år som teaterpedagog. Hon har aldrig tänkt att flytta tillbaka till Finland. Det handlar om frihet. Om jag jämför Sverige med Finland så finns det här en frihet att få vara den man vill vara och att man blir accepterad. Lise Maj Holma Hannu Cronemyr lämnade sitt föräldrahem och punkrockband i finska Kuusamo, i norra Finland, och följde med sin kusin, som redan bodde i Sverige, till Stockholm. – Kusinen var på besök i Kuusamo och jag hoppade i baksätet i kusinens Volvo och skrek: Kör! Stockholm vände upp och ner Hannus värld totalt och den punkrockaren han var förvandlades till modemedveten storstadsbo på en gång. – Punkrockaren i mig försvann på en gång när jag såg Stockholm första gången i dagsljus. Jag tyckte att varannan svensk kille hade en gul eller blå pikétröja, och det skulle jag också ha. Jag köpte en gul och den passade bra till min hockeyfrilla! Hannu Cronemyr fick sitt första jobb i Stockholm på ett hotell och jobbade som allt-i-allo.  Det överraskade mig jättemycket att så många som jobbade på hotellet pratade finska. Jag trodde att jag måste lära mig svenska och prata svenska, men nej. Jag klarade mig med finskan på jobbet. Hannu Cronemyr Hannu Cronemyrs yrkesväg i Sverige har gått från att städa hotellrum via olika restaurangjobb till hans nuvarande position som marknads- och försäljningschef på ett konferenshotell nära Stockholm. Reijo Kittilä studerade socialpolitik vid Åbo Universitet och ville göra som sina studiekompisar: dryga ut studentkassan genom att jobba i Stockholm. Hans första arbetsplats i Sverige var Björnkulla vårdhem i Huddinge, söder om Stockholm. Det var ett vårdhem för utvecklingsstörda.  – Jag hade väldigt många vänner som jobbade där både sommar och vinter och på långhelger, jul och nyår, då svenskar som jobbade där ville vara lediga. Jag tänkte, varför skulle inte jag göra det också? På den tiden tjänade man mycket mer pengar här än i Finland. Reijo hade aldrig jobbat inom vården förut. – Om jag ska vara uppriktig så det som krävdes var att man kunde lite svenska.  Reijo Kittilä jobbade första gången på Björnkulla vårdhem i två månader. Sedan kom han tillbaka efter ett år och började jobba där igen. Året var 1978 och sedan dess har han stannat i Sverige. Karriärstegen tog Reijo senare till socialtjänsten och han har jobbat med invandrar-, flykting- och tolkfrågor. Nu har han gått i pension. Min styvfar ringde och frågade om jag ska flytta tillbaka till Finland nu när jag gått i pension. Jag blev helt ställd och undrade vad jag skulle där och göra, eftersom hela mitt liv finns ju här. Jag har aldrig bestämt mig för att stanna, utan livet har bara gått vidare.  Reijo Kittilä Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här. Del 1: Road trip till SverigeDel 2: Det var finska som gällde på jobbet Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se 

På en av årets mörkaste dagar frågar vi vad mörker betyder i berättelser, i bilder och i vardag. Darth Vader är symbolen för den mörka sidan i Star wars-sagan. I annandagsmorgon träffar vi psykologen Filip Hagkvist som aldrig slutat samla på plastgubbar. Serietecknaren och sjömannen Karin Gafvelin berättar om sin tecknade självbiografiska roman Djupet – och om det fina med att jobba på en segelbåt när alla andra sover. Vi hör också kompositören Eric Whitacre som har inspirerats av rymdens mörker (och ljus) till att skriva musik. Stycket heter Deep field och har framförts av 8000 körsångare i 120 länder, tillsammans med the Royal Philharmonic Orchestra.  Programmet sänds från Luleå och leds av Anton Bennebrant.

Riitta Eddib och Erkki Häkli kom till Sverige från Finland i slutet av 1970-talet. Kärleken fick Riitta att lämna föräldrahemmet och Erkki var på jakt efter nya upplevelser. De hade varken jobb eller bostad och kunde knappt någon svenska när de kom hit, men allt har ordnat sig och efter fyra decennier i Sverige har de bit för bit etablerat sig i det svenska samhället. Riitta Eddib var 17 år när hon träffade sin kärlek och blivande make i Helsingfors. Han var från Marocko men bodde i Stockholm och hade åkt  till Helsingfors för att besöka en vän. Paret träffades på ett ungdomsfik och blev kära i varandra. Redan efter några dagar bestämde Riitta sig för att flytta med honom till Sverige och till Stockholmsförorten Rinkeby. Hon hade inget jobb och kunde inte heller prata svenska när hon kom till Stockholm. Jag visste inte hur man söker jobb i Sverige men jag visste att alla finnar jobbar på Marabou. Jag åkte dit och fick både jobb och tjänstebostad. Riitta Eddib om sitt första i jobb i Sverige i Maraboufabriken i Sundbyberg Riitta Eddib har hunnit med mycket under sina 40 år i Sverige. Hon är mamma till fyra söner, har lärt sig svenska, utbildat sig till barnskötare, varit arbetsplatsombud, huvudskyddsombud, gått olika kurser inom IT och arbetsmiljö. Idag är hon förtroendevald i Kommunal och jobbar fackligt. Hennes tillvaro i Sverige har kantats av överraskningar, missförstånd, lyckorus men också av sorg. – Jag har gjort en fantastisk resa i Sverige, men mina söner har inte alltid haft det lika lätt. Sonen funderade på att byta sitt namn för att få jobb, men jag sa till honom att han inte blir bättre människa om han gör det. Erkki Häklis Sverigeresa började i finska Joensuu, nära ryska gränsen. Han och hans vänner tog bilen och körde från Joensuu via Haparanda till Sverige och efter ett tags rundresande fick de idén att besöka en bekant i Göteborg. – Vi bodde hos kompisen ett par dagar och sedan ville de andra killarna åka tillbaka till Finland. Åk ni, sade jag, jag stannar här. Efter några veckor i Göteborg tog Erkkis pengar slut. Han åkte till Volvos fabrik i Torslanda och fick jobb på en gång. Sedan ville han flytta till egen bostad och det var inte heller svårt att skaffa sig en lägenhet i Göteborg i slutet av 1970-talet. – Jag hörde att det fanns lediga lägenheter i Angered i Göteborg. Jag åkte dit och följande dag fick jag nycklarna till en lägenhet. Erkki Häkli har jobbat i Volvos Torslanda –fabrik, städat och diskat på restauranger, arbetat som oljesanerare, fönsterputsare, trappstädare och elektriker och gymnasielärare. För närvarande håller han på att avveckla sin serietidningsbutik i Stockholm. Erkki har alltid känt att han vill stanna i Sverige. Han säger att här kan han vara sig själv. Jag har undrat många gånger varför jag inte föddes som svensk, eftersom jag älskar det här landet så mycket. Erkki Häkli   Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här. Del 1: Road trip till SverigeDel 2: Det var finska som gällde på jobbet Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se 

Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019.   Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt. Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna. En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna. Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början. * När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen. Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft. Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap. Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser. * Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras. Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar. Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet. * När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna. Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor. Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet: Tack, för att Ni valde att ta ansvar. * 2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält. Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig. I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin. Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut. * Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten. Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid. Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder. * Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan. För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken. Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november. * Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763. Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899. Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden. * Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året. Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss. Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns. * Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år. Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta". Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre. Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden! * För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag. Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom. Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag. Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga! Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj. Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019. Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Frank Andersson är brottaren som varvade sin framgångsrika idrottskarriär med ett spektakulärt partyliv. Han dog i september i år, 62 år gammal. Här i en intervju med Lotta Bromé i P4 Extra 2010. Frank Andersson är brottaren som varvade sin framgångsrikaidrottskarriär med ett ganska spektakulärt partyliv. Han dog i början av september, 62 år gammal, i sviterna av en komplicerad hjärtoperation. Här hör vi honom, hämtat ur Sveriges Radios arkiv, som dagens gäst hos Lotta Bromé i P4 Extra 10 oktober 2010. Den här intervjun är en del av samlingen "56:ornas storhetstid" under rubriken "Upptäck Sveriges Radio" i SR Play. Där hittar du också program om de fyra andra 56:orna, dvs stora idrottspersonligheterna födda detta år:Ingemar Stenmark, Björn Borg, Linda Haglund och Thomas Wassberg.Dessutom ett bonusprogram om OS 1984.

En av våra mest egensinniga, nyfikna, experimentella och kreativa radiomakare, Fredrik Grundel, har gått bort. Fredrik Grundel avled söndagen den 19 augusti, 74 år, efter en tids sjukdom. Fredrik Grundel arbetade under många år som programledare, reporter och producent på Sveriges Radio och han var känd för sin öppenhet, sin närvaro och sin stora lust att resa i det okända; också i sina möten med nya människor. Fredrik Grundel arbetade bland annat med program som Radio Europa, På gränsen, På Tiden, Drömspel och Frispel. Hör delar av några av hans nära intervjuer och ögonöppnande program i en poddradiospecial sammanställd av Magnus Viktorin.

Skådespelaren Ernst-Hugo Järegård pratar med författaren, konstnären och underhållaren Beppe Wolgers bland annat om att lyckas, misslyckas, om att tycka om sig själv och att kunna ta kritik. Programmet sändes ursprungligen i serien Du vänner 1974.

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Möt människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. Återutsändning. I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet. - För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig.  Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter. I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild “Ninis” Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar.  Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen.   Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media. Tekniker, Maths Källqvist Producent & reporter, Pernilla Kommes Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Sommarlovet står för dörren med löfte om ledighet för alla skolbarn. En del barn och unga kommer att ta med sig en bok till stranden men många kommer inte läsa alls och det kommer att märkas i höst. På nationaldagsmorgonen 6 juni ska vi prata unga och läsning och varför det är så viktigt att hålla igång läsningen under sommaren och detta gör vi tillsammans med artisten Ison Glasgow, forskaren Martin Ingvar, författaren och läraren Jenny Edvardsson, storläsaren Christian Wassenius och bibliotekarien Bodil Alvarsdotter. Författaren Jacqueline Woodson som just fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är också med och berättar hur svårt hon hade att läsa. Ladda med frukosten och knäpp på radion kl 8.05 6 juni! Programledare Ylva NilssonProducent Viveca BladhProgrammet sänds från Göteborg

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Vi möter människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet. – För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig.  Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter. I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild “Ninis” Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar.  Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen. Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media. Tekniker, Maths Källqvist Producent & reporter, Pernilla Kommes Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1982-2018: Agnarna skiljs från vetet. 1982 – Robert Hjalmarsson är 2 år och flyttar in i en nyrenoverad lägenhet på Östergård tillsammans med sin mamma. Kvarteret är räddat från rivning och har ombildats till bostadsrätt. Trettiofem år senare arbetar Robert som mäklare och slår hela tiden nya rekord när han säljer lägenheter i kvarteret. Runt omkring ligger hyresrätterna fortfarande kvar. I det tredje programmet får vi följa hur Kvarteret delas upp mellan de som hoppar på en bostadskarriär, och de som inte kan eller vill göra samma sak. Det blir ett program om ett mångkulturellt område där människor lever sida vid sida, men ändå i skilda världar. Det handlar om pengar, frihet, och vem som definierar vem.Medverkande i programmet: Robert Hjalmarsson, Hampus Jonason Bjärenstam, Mohammad Sharif Safi, Anna Karlsson, Carl-Erik Sandberg, Kirsi Berg, Annette Ahlgren, Anna Karlsson, Anna Kosztovics, Madeleine Ahrle, Mario Mustafic och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.orgAvsnitt 1: "Vi skulle aldrig vara fattiga mer"Avsnitt 2: "Vi hade aldrig klarat oss utan varandra"   Kvarteret produceras av Umami Produktion Programledare och producent: Fredrik Pålsson I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1967-1982: Nu täpper vi till de sista hålen i välfärden. 1967 – rekordåren i Sverige når sin kulmen. Industrin går på högvarv, du-reformen införs och det enda som skakar socialdemokraterna en aning är att man inte hinner bygga nya bostäder tillräckligt snabbt.  Men det finns också de som står utanför välfärden. De gamla husen Östergård och Österhus som en gång var mönsterboenden för arbetare har nu förvandlats till slum. Socialarbetaren Bodil Nilsson slår larm: barn och vuxna far väldigt illa i kvarteret. Bodils larm blir upptakten till Östergårdsprojektet, ett unikt socialt projekt där husen rustas upp samtidigt som de som bor i kvarteret ska stärkas och få hjälp. De sista hålen i välfärden ska täppas till. Andra avsnittet handlar om en hård tid i kvarteret men också om en tid då många upplever en stor och stark gemenskap. Vi möter barnen i kvarteret: Micke och Annette som kämpar tillsammans med sin ensamstående mamma, Susanne och Catharina som växer upp med missbrukande föräldrar. Vi möter också Inga och Anna som är med och driver Östergårds kvartersförening och den socialdemokratiske politikern Nils Yngvesson. Bägge sidor hävdar med bestämdhet att det var deras engagemang som gjorde att Östergård räddades från rivning i slutet av 70-talet. Medverkande i programmet: Catharina Stuhre, Susanne Ekstrand, Mikael Åkesson, Annette Ahlgren, Mona Anderberg, Bodil Nilsson, Gunnel Andersson, Nils Yngvesson, Anna Karlsson, Inga Sandström, Robert Hjalmarsson och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar   Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.orgAvsnitt 3, "Vi på gården och de på andra sidan gatan"   Kvarteret produceras av Umami Produktion Programledare och producent: Fredrik Pålsson I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Nu längtar många efter semester och sommarledighet. En del har detaljerade planer klara andra längtar efter att få ta dagen som den kommer. Betald semester infördes i Sverige 1938 ända sedan dess har resan varit idealet men målet var egentligen att arbetstagaren skulle vila upp sig. I programmet pratar vi om hur vi valt att tillbringa vår semestrar från förr till nu och om vad det är som lockar människor från andra länder till Sverige. Medverkar gör Lena Eskilsson Idehistoriker från Umeå Universitet, Lasse Åberg mångsysslande filmmakare, Per J Andersson reseredaktör, Ove von Ahn mopedresenären, Ewa Lagerqvist Visit Sweden, Kristina Kappelin från Italien, Karyn Sandström ursprungligen från USA, Caroline Schneider Sandsjögården och Josefin Lämås författare. Reportage från projektet Ålidhem äger med Edvin Erfanian, Jenny Forslund och Basma Mohammed. Programledare Joakim Silverdal och Freja Lantto Heldebro. Producent Karin Grönberg

Vi pratar om den efterlängtade och försenade våren, efter en ovanligt snörik vinter. Om årstiderna som delar in och gränsar av året, och hur växlingarna påverkar och styr våra känslor och handlingar. Medverkar gör poeten Angela Garcìa, som känner årstidsväxlingarna i kropp och själ och ger uttryck för det i poesin. Naturguiden Ulrik Alm funderar kring tidsgränser - hur människors medvetenhet om tid får oss att exempelvis fira Valborg, medan djuren är här och nu. Meteorolog Johan Wiksten vet var gränsen går mellan vinter och vår i vårt avlånga land. Programledare är Anna Hanspers.  ”En kväll om våren” sänds direkt i P1 från Vattenriket i Kristianstad – på gränsen mellan land och stad.

Kvarteret är en serie i tre delar, om människor i Malmö-huset Östergård genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1917-1968: Om kampen för ett anständigt hem. 1932 dör ett spädbarn på en spårvagn i Malmö. Spårvagnschauffören vill inte köra vidare, och mamman tvingas gå de tre kilometrarna till sjukhuset med sitt döda barn i famnen. Familjen får köpa en enkel kista från kommunen på avbetalning. När skulden är betald flyttar de in i en etta i kvarteret Östergård-Österhus i Malmö. Ett år senare föds deras son Bengt, i kökssoffan där. Där börjar historien om Bengt - en av flera historier som bildar stommen i Kvarteret, en dokumentär radioföljetong som sträcker sig över ett sekel och berättar historien om ett hus, om ett samhälle, och om drömmen om ett bättre liv. Första avsnittet handlar om att växa upp i en stadsdel med dåligt rykte, och vad som händer när huset där du bor får sämre och sämre standard, samtidigt som omgivningen får det bättre. Vi träffar bland annat Ulla-Britt som kämpar för sin sjuka mamma och sig själv, och Bengt vars föräldrar kommer till en punkt där de beslutar sig för att de aldrig ska vara fattiga mer. Medverkande i programmet: Robert Hjalmarsson, Susanne Ekstrand, Catharina Stuhre, Ulla-Britt Fohrman, Bengt Janshagen, Anette Ahlgren, Lajla Kronqvist, Stig Jönsson och Bodil Nilsson. Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.orgAvsnitt 2: "Vi hade inte klarat oss utan varandra"  Kvarteret produceras av Umami Produktion Programledare och producent: Fredrik Pålsson I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen DäldborgResearch: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid NilssonLjudteknik och ljudmix: Johan ChandorkarSignatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Hur ställer vi om till ett samhälle där naturen inte överexploateras och ekonomin inte undergräver framtidens välstånd? Vi testar några av idéerna som kan bidra till att lösa dagens miljöproblem. Varje dag matas vi med larm om hoten mot miljön; rovdrift på naturresurser, skenande klimat, utrotade arter och bristen på ledare som kan att ta itu med problemen. Men mycket sker också som ger hopp. Idéerna om hur vi ska kunna stoppa miljökatastrofen frodas i skuggan av hotbilderna och det ger oss också nya möjligheter. I programmet berättar vi om några av de nya idéerna och låter en engagerad panel på Naturum i Blekinge reflektera över dessa. Ett samtal om bland annat hållbart ledarskap, om en ekonomi i kretsloppets tjänst, om uråldrig design och att återskapa det vi förlorat i naturen. Medverkar gör Jonas Roupé strategisk hållbarhetsrådgivare, Agneta Nyholm som utbildar i feminint ledarskap, Louise Lindén från Artister för miljön, Jörg Teichgraeber från Hyper Island, Johan Sandberg på Cefur, Heleen Podsedkowska biosfärområdessamordnare, ornitologen Rolf Larsson och Joakim Andersson Hemberg från Skogsstyrelsen. I inslagen hör vi Gustaf Källstrand om nobelpris som gynnat miljön, Karl-Henrik Robèrt om strategiskt ledarskap, Markus Johansson om metaller i samhällskretsloppet, Per Arne Olsson om Rewilding, Alexina Thorén Williams om biomimik och Pella Thiel om naturens rättigheter. Programledare är Daniel Kjellander och producent Sofia Bothorp.

Vad gör ägandet med dig? Måste vi prylbanta eller är det fortsatt konsumtion som ska göra oss lyckliga? Och vilket ansvar har vi som ägare och konsumenter? På tio år har konsumtionen ökat med över 20 procent - samtidigt pratar vi i Sverige om att prylbanta, skala ner och tänka mer minimalistiskt. Hur går det här ihop?På Annandagens morgon i P1 handlar det om ägande och vad det gör med en människa. Om lyckan av att köpa sånt man längtar efter och om prylångesten som kan komma därefter. Programledare: Erica Dahlgren och Olov Antonsson. Producent: Märet Öman/ Sveriges Radio Västerbotten.

Medmänsklighet är temat när Kungen håller sitt traditionella jultal i Sveriges Radio. Kungen tar upp terrorattacken i Stockholm, världens klimatutmaningar och metoo. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! "Ett barn är fött på denna dag." Så börjar en av våra mest välkända julpsalmer, med text av reformatorn Martin Luther. Julen är en kristen högtid. Vi firar den till minne av Jesu födelse. Men julens budskap - om frid, glädje och gemenskap - det är universellt och kan omfattas av alla. Oavsett var man kommer ifrån eller vad man tror på. Det gäller också den uppmaning som Bibeln riktar till oss: Bär varandras bördor! Tröttna inte på att göra gott. Jag vet att ni är många i vårt land som ägnar mycket tid och kraft åt just det här: att bära andras bördor. Att hjälpa efter bästa förmåga.  Vi ser det gång på gång vid olika kriser i samhället. Efter terrordådet på Drottninggatan var det många som visade vad det innebär att vara medmänniska. Som agerade med mod, omtanke och handlingskraft. Den här viljan att hjälpa finns också i vardagen. Handen som sträcks ut för att stödja, som knackar på dörren hos en sjuk granne, som bjuder in den ensamma till gemenskapen; den handen bär på en enorm kraft, långt mycket starkare än hat, våld och misstro. Året 2017 kommer ofrånkomligen att förknippas med terrorattacken i Stockholm i april. Fem personer miste livet. Till deras familjer och närstående vill jag och min familj rikta vårt varmaste deltagande denna svåra första jul. Det här året har också inneburit början på ett viktigt samtal oss alla emellan. Hur behandlar vi varandra med respekt? Hur visar vi varandra hänsyn? Hur stärker vi ansvarstagande och civilkurage? Det är frågor som alltid varit viktiga. Men som blivit särskilt aktuella efter höstens många vittnesmål om oacceptabla kränkningar. Hur vi svarar på dessa frågor kommer att forma det samhälle som våra barn och unga växer upp i. Därför hoppas jag att detta är något som vi fortsätter att tala om, nu och framöver. När jag ser tillbaka på året som gått är det några händelser som jag kommer att minnas särskilt: I september genomfördes Aurora, den största försvarsövningen i vårt land sedan tidigt 1990-tal, med över 20 000 deltagare från åtta länder och ett 40-tal civila myndigheter. Jag hade själv förmånen att tillsammans med Prins Carl Philip besöka både Gotland och Sörmland för att på plats få en bild av övningen. På marken, i luften och till sjöss mötte jag försvarsanställda och frivilliga. Män och kvinnor med olika bakgrunder som står beredda att försvara Sverige, vår frihet och vår demokrati. För deras engagemang känner jag respekt och tacksamhet. Klimatmötet i Bonn i november blev en bekräftelse på att det viktiga avtalet från Paris 2015 ligger fast. Stigande globala utsläpp väcker oro. Men det finns konstruktiva krafter, som är beredda att ta ansvar för framtiden. Sverige är ett relativt litet land, men en stor skogsnation. Under lång tid har vi byggt upp värdefull kunskap om hur skogen kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Jag är övertygad om att vi, med hjälp av dessa kunskaper, kan lämna viktiga bidrag i arbetet för att möta världens klimatutmaningar. På kvällen den sjätte december, på den finska självständighetsdagen, tändes blåvita ljus i många fönster i vårt östra grannland. En tradition som fick extra betydelse av att Finland firade hundra år som självständig nation. Själv deltog jag i juni tillsammans med övriga nordiska statschefer i en fin ceremoni på kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors. Många svenskar har sina rötter i Finland. Andra har anknytning genom personliga band. Den nordiska gemenskapen är stark. Inte bara historiskt. Vi är grannar och kollegor. Vi samarbetar och delar värderingar om demokrati och alla människors lika värde. I affärer och idrott är vi ibland konkurrenter. Men framför allt är vi familj och vänner. Sveriges relationer till de nordiska länderna är viktiga. Liksom relationerna till övriga länder i vår omvärld. Dessa ska vi fortsätta att vårda. 2017 har varit ett händelserikt år. Även i min familj: Kronprinsessan Victoria firade sin 40-årsdag. Ett glädjerikt firande, med fantastisk uppslutning både i Stockholm och på Öland. Kronprinsessan har också inlett en serie vandringar som ska gå genom Sveriges alla landskap. För mig, som alltid haft ett starkt engagemang för natur och miljö, är det glädjande att dela det här intresset med mina barn. Det är min förhoppning, att landskapsvandringarna ska bidra till att fler får upp ögonen för den fantastiska natur som vi alla i Sverige har tillgång till.   Under året har familjen utökats med en ny medlem: Prins Gabriel. Han döptes för bara några veckor sedan i den vintersmyckade Slottskyrkan på Drottningholm, med dopvatten från vår egen källa på Öland. Och nu ser vi fram emot att få välkomna ännu ett litet barn framåt vårkanten. Jag vill passa på att tacka för alla de lyckönskningar som vi har tagit emot under året och för det varma mottagande som vi får på våra resor och besök till olika verksamheter. Min familj och jag sätter stort värde på denna omtanke. Jag inledde julhälsningen med att tala om att bära varandras bördor. Vi människor vill ogärna tränga oss på. Vi vill inte ligga andra till last. Det kan kräva mod, både att erbjuda hjälp och att ta emot den. Min önskan för året som kommer är att vi alla ska finna detta mod. Att vara inte bara människor, utan också medmänniskor. Med detta vill jag och min familj tillönska alla i vårt land en fortsatt god jul med frid, glädje och gemenskap - och därefter ett gott nytt år 2018. Se kungens tal på SVT Play.

Över hela världen pågår kampen för att försöka begränsa klimatpåverkan och ställa om till förnyelsebara energikällor. I det snabbväxande Indien är behovet av en omställning särskilt skriande, samtidigt som en omställning från det fossila faktiskt sker i hög takt. Under våren reste Anders Wennersten runt i landet och gjorde en serie P1 reportage som här har sammanställts för att visa på vad som faktiskt sker.  Avstampet sker i Kamuthi, längst ned på subkontinenten, där något extraordinärt nyligen har uppförts. – Det här är världens största solkraftspark på en och samma plats. Det säger Jose Joseph, affärsansvarig på ABB som byggt nästan all teknik i projektet så när som själva solpanelerna. Han pekar ut över till synes oändliga rader av paneler i det brunbrända landskapet under solen.  Följ med på en resa genom landet där kraven på klimatsmartare lösningar ställs mot väldeliga och växande behov av energi.   Anders Wennerstenanders.wennersten@sverigesradio.se

Daniel Alling, utrikeskorrespondent och tidigare programledare bjuder på julpärlor tillsammans med vänner från Radiokören. Daniel sjunger tillsammans med Fredrik Wiberg, Maria Eby von Zweigbergk  och Ulla Sjöblom. Nu tändas tusen juleljus, julpsalm av Emmy Köhler från år 1898 När det lider mot jul, av Ruben Liljefors Jul jul, strålande jul av Edvard Evers. Ljudtekniker: Nima Shams Producent: Magnus Viktorin

Följ med på en resa i julens Sápmi och ta del av samiska delikatesser på julbordet, hårt renskötselarbete, berättelser från förr och historien om hur tomten egentligen fick sina renar. Under resan i julens Sápmi så gör vi tre nedslag. I Porjus berättar matboksförfattaren Victoria Harnesk om hur hennes jular brukar se ut och lagar samiska delikatesser som renkok och blodkorv, som har en viktig plats intill julskinkan på julbordet hemma hos Victoria. I programmet möter vi också renskötaren Ber-Jona Labba i Karesuando som beskriver det hårda och intensiva renskötselarbetet i december som ofta präglar hans jul. Och på Ajtte museum i Jokkmokk berättar Elina Nygård om den förkristna samiska julen då det fanns en föreställning om att julen var en skrämmande och farlig tid med många väsen i rörelse. Under resan i julens Sápmi träder också historien om hur tomten fick sina renar, fram.

Under Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år handlar sändningen om film och feminism   förutom vetenskap, fred och litteratur. Inte mindre än tre av årets pristagare har varit med och gjort film – med avstamp i fysik, ekonomi, och litteratur. Nobelpriset har också varit ett återkommande tema på film. Och så är det 150 år sedan födelsen av den enda som någons fått två naturvetenskapliga Nobelpriser – Marie Curie. Om hennes liv har flera filmer gjorts, från 1940-talet till våra dagar. Medverkar gör bland annat författaren David Lagercrantz, Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Linköpings universitet som studerat bilden av Marie Curie samt Anders Ekström, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. Från Vetenskapsradion medverkar Camilla Widebeck, Sara Sällström och Katarina Sundberg som träffat årets naturvetenskapliga Nobelpristagare. Kulturradions Roger Wilson och Lisa Bergström pratar film och Ekots Beatrice Janzon och Kristian Åström berättar om freds- och ekonomiprisen. Dessutom spelar kontrabaskvartetten Fat String Quartet och så blir det teater med Besatta teatern om bristen på kvinnliga Nobelpristagare. Programledare Lena Nordlund och Karsten Thurfjell.

Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Jannice Ratus och Sebastien Valtakari skall gifta sig i Närpes kyrka i sommar. Vi följer med till kyrkan och till deras sommarjobb, på Närpes brandstation. Vi pratar nerver, jobb och varför Jannice väljer Kalle Anka när hon skall beskriva Finland som en person. På ett kafé, mitt i Närpes, träffar vi deras vän Marie Westdijk och här hamnar den väldigt speciella dialekten, närpesiska, i fokus.  Vi tar också en tur till Svenska Teatern i Helsingfors, teaterpedagogen Noona Leppinen visar oss runt och berättar om teaterns roll i Finland idag.  Linnea Luttulinnea.luttu@sverigesradio.se Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. I en villaförort till Jakobstad bor Sebastian, Linn och Egon Holmgård tillsammans med hunden Churchill. Sebastian är utbildad språklärare men är just nu pappledig och hemma med Egon. Vi pratar barn, jämställdhet och så klart språk. Vi tar också en lunchpromenad över till Bertel Widjeskog, Sebastians morfar. Här sjungs det finlandssvenska folkvisor och Bertel pratar om kopplingen mellan finlandssvenskar och välklippta gräsmattor. Vi möter också kanslern vid Åbo Akademi, Ulrika Wolf-Knuts. Ett samtal om svenska språket, akademins historia och jordgubbsplantor. Linnea Luttulinnea.luttu@sverigesradio.se Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Namka Gutic kom till Finland och Närpes i början av 90-talet från kriget i Jugoslavien. Närpes är en av få platser i Finland där i stort sett alla pratar svenska vilket också gjorde att Namka Gutic aldrig lärde sig det finska språket. Vi samtalar med Namka om språk och identitet. Vi får också följa med till vännen Barbro Banck, multikonstnär, som bor i vacker Hälsingegård i utkanten av Närpes.40 mil norr om Närpes ligger Svenska Privatskolan i Uleåborg. Här bor ungefär 400 svensktalande vilket gör Uleåborg och skolan till en av de nordligaste språköarna. På skolan möter vi Eva-Lisa Storbacka.  Linnea Luttulinnea.luttu@sverigesradio.se Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Alfred Backa har inför Finlands hundraårsfirande skrivit en humoristisk historiebok som heter Finland hundranånting. Boken är fylld av historiska händelser i Finland och världen, från 1917 till 2017. Vi träffar Alfred i Vasa och följer med honom till biblioteket där han brukar skriva. Vi bjuds också på en sång om hur det är att vara finlandssvensk och får hänga med  till sommarteatern i Oravais. Där pratar vi fenomenet sommarteater med hans vän skådespelaren Boris Bränn. I det här programmet gör vi också ett stopp på den enorma sjöfästningen Sveaborg, i Helsingfors. Det är Carita Wilenius-Rantala som visar oss runt och ger oss en kort historielektion.  Linnea Luttulinnea.luttu@sverigesradio.se Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Den 31 mars i år var den sista arbetsdagen för de flesta av de anställda på Sveriges största livsmedelsindustri, Findus i Bjuv. Hur kunde det gå så illa? Findus lades ned fem månader efter att fabriken köpts av riskkapitalbolaget Nomad Foods. Detta trots att industrin var lönsam. Och trots att det nyligen investerats 700 miljoner i ett nytt fryslager vid fabriken och åtskilliga miljoner i en ny produktionslinje.   Hur kunde det gå så illa? Det kan journalisten Åke Pettersson, som själv växt upp med Findus, inte fatta. Därför har han begett sig till barndomens Bjuv för att söka svaren. Reporter/Producent: Åke Pettersson Ljudmix: Thobias Ericsson

En värld där vi skapar våra egna informationsflöden. En ny ordning där den bästa berättaren får den största publiken. Med hjälp av bland andra William Spetz, I just want to be cool, Therése Lindgren och andra experter tar vi grepp om det nya medielandskapet. Med tillsammans miljontals prenumeranter har dagens gäster en direktlinje in i sina prenumeranters telefoner. Vi pratar med tidiga pionjärer på Youtube som William Spetz och i bloggvärlden som Foki Soiraks. De största svenska Youtube-stjärnorna just nu gästar också programmet: livsstilsbloggaren Therése Lindgren, som också gjort psykisk ohälsa till en hjärtefråga, Joel Adolphsson från humorkollektivet I just want to be cool vars 730 000 prenumeranter gör dem till Sveriges största kanal och Arek "Keralis" Lisowski, vars spelklipp på engelska gjort att han når en internationell miljonpublik. Men hur anpassar sig traditionella medier till det här nya landskapet? Det pratar vi om med Jan Helin, programdirektör på SVT, mediestrategen Annika Lidne och Julia Agha, projektledare på Al Kompis media, vars Facebook-sida med svenska nyheter på arabiska når en miljonpublik. Under programmet får vi också hjälp att analysera det nya medielandskapet av Maria Norbäck, forskare inom medieföretagsorganisation på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Joakim Jardenberg, internetstrateg. Programledare: Emanuel Karlsten

I år firar Finland 100 år. Finland må ha varit en liten spelbricka i andra världskriget men för det lilla folket var insatsen hög. Det finns fortfarande några kvar som kan berätta hur det var. För drygt 70 år sedan var Finland med hela tre krig: vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. 100 000 finländska soldater miste livet, andra kom tillbaka med sår i själen.  Katrin Berggren ingick i Lotta Svärd-organisationen och arbetade under fortsättningskriget som meteorolog nära fronten. Kurt Antskog var soldat och tillbringade nästan 4 år av sin ungdomstid i kriget. Han sårades, men återvände till fronten. Både för Katrin och Kurt var det självklart att ställa upp när fosterlandet behövde försvaras. Programmet är gjort av Soili Huokuna.

Gustaf Mannerheims betydelse för Finland är enormt. Han byggde upp den unga nationen och försvarade landets självständighet, men marskalk Mannerheim är också en omstridd person i Finlands historia. När den 77-åriga Gustaf Mannerheim, marskalken av Finland svor presidenteden 1944 hade han redan blivit symbolen för det moderna, självständiga Finland. Han, som varit officer i den ryska kejserliga armén, som kallats slaktargeneral efter inbördeskriget i Finland 1918. Marskalk Mannerheim blev nationalhjälten som ledde det finska motståndet mot den stora fienden i öst. Vi har Gud och vi har Mannerheim, ryssarna har ingenting”, sade soldaterna i vinterkriget. Idag, 150 år efter sin födelse är ikonen Mannerheim fortfarande närvarande i berättelsen om Finland. Han är en figur i mytologin och en kulturell symbol.    Vem var Gustaf Mannerheim, aristokraten som sov på fältsängen? Producent: Virpi Inkeri. Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se

Lövsprickningens tid kan innebära festligheter och måltider och kanske behov av vägledning från Karsten Thurfjell och hans gäster kring bordet: Emma Frans, Magdalena Ribbing och Carl Jan Granqvist. Om champagne, sabrering med Thomas Holstein smörgåstårta och mingelfester! Bland annat! Och så förstås en god portion anekdoter.

Säkerhetsläget i världen har försämrats och i Sverige rustar försvaret upp och värnplikten återinförs, men vilken försvarsförmåga har vi lämnat bakom oss och vilka nya hot ställs vi inför idag? Efter Berlinmurens fall och Kalla krigets slut följde en lång period av avspänning, men nu har säkerhetsläget i världen åter försämrats. Idag ser vi dessutom hur stater försöker påverka andra staters demokratiska val, vi utsätts för psykologiska påverkansoperationer och ute på Nätet vimlar det av så kallade nättroll. Samhället har blivit sårbarare och kan man stänga av fiendens eldistribution eller datatrafik så kan det räcka för att gå segrande ur en konfliktsituation. I Sverige rustar Försvaret upp och värnplikten återinförs och i andra delen av Om kriget kommer diskuteras vilken försvarsförmåga vi har lämnat bakom oss och vilka nya hot vi ställs inför idag. Har Försvaret en tillräckligt avskräckande förmåga?Vi hör löjtnant Tomaz Hardingz och soldaten Daniel Ros, överste Mattias Ardin som ansvarar för återuppbyggnaden av försvaret på Gotland, konteramiral Jonas Haggren som är chef för ledningsstabens inriktningsavdelning, samt Kaarlis Neretnieks som är tidigare rektor för Försvarshögskolan och ledamot av Krigsvetenskapsakademin.Programledare är Urban Björstadius.

Vi fångar upp vårens väsen och pratar om naturens förvandling, väderskrock och våreldar. Det kommer en vår varje år, vitsippor blommar och knoppar sväller och det är ju nästan magiskt. Vi fångar upp vårens väsen i Pålsjö skog i Helsingborg. Medverkande: Gabi Louisedotter, folklorist och arkivarie på Lunds universitets folklivsarkiv, naturguiden Ulrik Alm och meteorolog Johan Wiksten, samt programledare Anna Hanspers.

Efter en lång tid av fred så har säkerhetsläget åter försämrats, men hur ser vår offervilja ut idag har vår mentala beredskap också nedrustats och är vi idag beredda att döda och dö för Sverige? Det säkerhetspolitiska läget i världen har försämrats under de senaste åren och en lång period av nedrustning har nu ersatts av en satsning på ökad militär förmåga. All personal ska krigsplaceras och alla förband ska övas, värnplikten återinförs och försvaret av Gotland stärks. För några årtionden sedan hade de flesta svenska män egna erfarenheter av Försvarsmakten genom värnplikten och under det kalla kriget fanns en mental beredskap i samhället för att kriget skulle kunna bryta ut. Flera generationer svenskar levde under hotet av ett tredje världskrig och i telefonkatalogerna fanns instruktioner hur man skulle bete sig om kriget kom. Men hur ser den mentala beredskapen ut idag, efter årtionden av nedrustning och avspänning? Har vi svenskar även genomgått en mental nedrustning? Hur många är idag redo att rycka in och ytterst riskera att både döda och dö för sitt land? Vi hör Marc Mörén och Stefan Sundman från Hemvärnet, statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg, freds- och utvecklingsforskaren Joakim Berndtsson, Försvarsmaktens rekryteringssamordnare Peter Tagesson och Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Programledare är Urban Björstadius.

Om långtråkighet och tristess - finns det nån mening med att ha tråkigt? Anton Bennebrant och gäster vänder och vrider på begreppet långtråkighet. Tristessen kan dyka upp var som helst och när som helst, i vardagen, på jobbet, hos djuren och även i musiken. Reportage från dagis, skola, äldreboende, isbrytaren Ymer och Skansens djurpark. Samtal med Lars Svendsen, filosof, Elza Dunkelz, docent i pedagogiskt arbete, Anitha Risberg, lektor i hälsovetenskap, KG Johansson, Sveriges första rockprofessor, Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap, Sven Teglund, konstnär.

Östra Förstadsgatan ligger mitt i Malmö och löper från kanalen till Värnhemstorget. En gång i tiden var det Malmös flottaste butiksgata. Nu kämpar de små familjeägda butikerna för sin överlevnad. Här finns den excentriske päls- och ikonhandlaren Panos och den levnadsglade optikern Ferraro. Dessutom finns här Westerblads hattaffär, en gammal butik som fick oväntat besök 2010 när Lady Gaga släntrade in och köpte upp hela lagret av baskrar. Programmakarna Pernilla Ståhl och Hilda Ärlemyr träffar också ”Lilly”, en omskriven  prostituerad kvinna som hade en presentbutik på gatan. Vilka band skapas här bland glasögonbågar, rävpälsar och tobakshandlare? Historien om Östra Förstadsgatan är en berättelse om migrationsströmmar och om ett förändrat Sverige. 

På Trettondagen beger sig Vetenskapsradion till stallet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Vi möter sagohästen som med sin långa man ska hjälpa flintskalliga män att få håret tillbaka.Genom ett hål ska vi blicka djupt in i magen på en ko och sedan kika vidare ut i rymden. Allt fler bönder använder sig nämligen av rymdteknik för att bruka jorden.Det ska också handla om Europas skogar som breder ut sig allt mer, hur koldioxidutsläppen påverkar jordbruket, smärtforskning på hästar, framsteg inom genmodifieringen, kornas behov av beröring och om miljöpolitik i blindo.En grupp vise män och kvinnor som forskar vid Sveriges Lantbruksuniversitet kommer till stallet.Katarina Sundberg och Gustaf Klarin är programledare i denna direktsändning från SLU:s forskningsstall i Uppsala.

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv. Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.Tillsammans med vännerna Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. I fjärde delen av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring hur man håller den samiska glöden vid liv långt hemifrån, vad som känns viktigt att föra vidare till nästa generation och hur man håller igång och för vidare det samiska språket. Medverkande: Sofia JannokSara BlindMalin SundbergProducent: Sally HenrikssonLjudtekniker: Kristofer KrookExekutiv producent: Anna IversenProgrammet görs av produktionsbolaget Munck.

Två poddar om helt olika sorters mörker: Emmy Rasper berättar om Psyket och Jack Werner om Creepypodden. Psyket handlar om psykisk ohälsa och Creepypodden består av moderna spökhistorier. Poddproducenterna Emmy Rasper och Jack Werner pratar bland annat om hur det är att intervjua kändisar som mår dåligt (Emmy) och om varför poddlyssnarna inte kan få nog av läskiga berättelser (Jack).Och det här med podd förresten...? Vad är det egentligen och på vilket sätt låter poddar annorlunda jämfört med FM-radio?Producent: Anna Westman Swantesson

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv. Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.Tillsammans med vännerna Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. I tredje avsnittet av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring samer i kulturen och medier. Hur skildras samer och vad har det för betydelse? Och vad spelar det för roll att samer de senaste åren har blivit mer synliga i populärkulturen? Medverkande: Sofia JannokSara BlindMalin SundbergProducent: Sally HenrikssonLjudtekniker: Kristofer KrookExekutiv producent: Anna IversenProgrammet görs av produktionsbolaget Munck.

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv. Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.Tillsammans med vännerna Ida, Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. I andra avsnittet av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring balansen mellan det urbana livet och det renskötande, naturnära livet, könsskillnader när det kommer till samiska traditioner och om att vara homosexuell i Sápmi.  Medverkande: Sofia JannokSara BlindMalin SundbergIdaProducent: Sally HenrikssonLjudtekniker: Kristofer KrookExekutiv producent: Anna IversenProgrammet görs av produktionsbolaget Munck.

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv. Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.Tillsammans med vännerna Ida, Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. I första avsnittet av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring de fördomar som de möter som samer. Varför använder fortfarande så många ordet lapp? Och hur bemöter man okunskapen?Medverkande: Sofia JannokSara BlindMalin SundbergIdaProducent: Sally HenrikssonLjudtekniker: Kristofer KrookExekutiv producent: Anna IversenProgrammet görs av produktionsbolaget Munck. 

Dags för ett program som har en mycket lång tradition här i Sveriges Radio. Det allra första jultalet hölls av Prins Wilhelm år 1938. Vår nuvarande Kung höll sitt första jultal 1972, då som Kronprins och sedan dess har Kung Carl XVI Gustaf hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd.

Vinterturismen under den mörka perioden på året blir bara större och större. Följ med på en roadtrip i Norrbotten med spännande norrskensjakt, hundspann och tomtebesök. Vinterturismen i norr blir bara större och större, den mörka perioden av året lockar gäster från hela världen som vill uppleva extrem kyla och absolut tystnad.  I Juhonpieti utanför Pajala landar över 2000 brittiska turister bara nu i december för att träffa tomten. I Kiruna bromsar flyg in från Kina, Japan och Singapore, för att sedan ta sig vidare ännu längre norrut på jakt efter norrsken. Till Särkimukka utanför Kangos letar sig belgiska turister fram för att försvinna ut i vinterlandskapet med hund och släde.   Vår reporter Malin Winberg har åkt ut på en resa i Norrbotten för att ta reda på hur man gör för att sälja jul, mörker och något så okontrollerbart som ett magiskt norrsken och gnistrande vinterväder.Sänds även nyårsafton kl. 19.03.

Sista programmet i Daniel Sjölins serie kretsar kring frågan om elden verkligen står i människans tjänst, eller om den förleder oss. Gäster är Elisabeth Åsbrink och psykiatern Niklas Långström. Vår förmåga att hantera eld är det stora gesällprovet för det mänskliga förnuftet. Konsekvenstänkande, samarbete, förmåga att förstå tid och verkan.Men klarar vi av det, eller är det elden som kommer att förgöra oss?Med utgångspunkt i olyckor, skogsbränder,  pyromani, folkmord och klimatkatastrofer kretsar programmet kring frågan om elden verkligen står i människans tjänst, eller om den förleder oss.Författaren Elisabeth Åsbrink, senaste aktuell med boken 1947, har skrivit om Förintelsen och talar om hur elden kan används retoriskt i föreställning om att “rena” världen, när detta egentligen innebär att släppa ut ondskan. Henne farfar mördades i nazisternas folkmord. Holocaust (Förintelsen) betyder “brännoffer”, men det ordet är missvisande menar hon. Varför?Niklas Långström berättar varför pyromani är ett begrepp som nästan inte finns kvar inom psykiatrin. Och om hur han själv som liten råkade starta en brand. Vad är det som så hypnotiskt och destruktivt - och drar oss till elden?Annie Johansson, jägmästare i Småland och specialist på skogsbrand, satt hemma framför teven för två år sedan och såg hur den stora skogsbranden i Västmanland rasade. Hemkommen från Kanada hade hon lärt sig en ny metod för att bekämpa eld, och efter några telefonsamtal var hon med och ledde ett analysarbete där förnuftet stod mot den största branden på 70 år.Elisabeth Åsbrink varnar för domedagspredikningar. De kan låta oss förledas till medverka hemska brott för att mänskligheten ska “starta om”.Detta försätter Daniel Sjölin i ett svårt läge när han ska summera programserien. Ska man avsluta med en förhoppning eller med en varning?– Hur mycket jag än tror på människor har jag svårt att tro på mänskligheten.Daniel Sjölin menar att människans öde står och faller med elden.– Det är hanteringen av eld som genom kosten och sitt krav på samarbete, en gång gjorde oss till de tänkande, fantiserande, älskande, kreativa och destruktiva varelser vi är. Elden på vår planet är faktisk unik i universum, och människan som bemästrar den, har med sitt tänkande blivit en unik varelse på jorden.Medverkande:Elisabeth Åsbrink, författareNiklas Långström, professor i barnpsykiatri.Annie Johansson, skogsbrandsspecialistMusik i programmet: Feuer und Wasser av och med med gruppen Rammstein; Sofie Livebrants sättning av Dan Anderssons Milrök med Sofia Andersson, och till sist yiddish-sången Arum dem Fayer med Jacinta.Får du lust att stanna kvar i eldens magiska sfär? Lyssna på vår sprakande heta Spotify-lista med eldinspirerade låtar:https://open.spotify.com/user/p1_sverigesradio/playlist/5BwS3eAaGhn0Gkk71JGlLCProducent och eldreporter: Sofia Nyblom. Programserien görs av produktionsbolaget Munck.

Elden som förföraren, förvandlaren och förgöraren är temat när Daniel Sjölin i tre avsnitt - på julafton, nyårsafton och trettondagen - undersöker eldens betydelse för människan och mänskligheten. – Finns det brasteve går det väl att göra brasradio också? säger författaren och programledaren Daniel Sjölin.– Vi tror lätt att elden är borta ur våra liv. Härden har ersatts av induktionsspisar och  knastret från teveskärmar. Samtidigt eldar vi mer än någonsin. Vi har stoppat in elden i våra maskiner, vilka dessutom är tillverkade av metaller stöpta ur eld. Men förstår vi konsekvenserna? Vår förnuft kommer ur hanteringen av eld, men är förnuftet rent av vår största fiende lika mycket som vårt största tillgång? säger Daniel Sjölin.Daniel Sjölin är författare och har tidigare varit programledare på SVT:s Babel och Kulturnyheterna. Samtal i studion - med poeter, operasångare, lingvister, psykiater, författare och skådespelare - varvas med inslag där producent/reportern Sofia Nyblom söker upp människor och platser där elden förfört, förvandlat eller förgjort sin omgivning– Vi ville utforska elden som sinnligt fenomen och som metafor, säger producenten Sofia Nyblom. De berättelser vi tagit del av bekräftar att eld spelar en avgörande roll i våra liv - som verktyg för eldkonstnärernas lek, eller för ritualerna kring persiska nyåret och svenska Valborgsmässofirandet. Inte minst Daniel Sjölins och gästernas egna eldminnen har överraskat och berört mig starkt, säger Sofia Nyblom.I det första programmet - Elden, förföraren - som sänds på julaftonens morgon, diskuterar Daniel Sjölin elden som metafor för kärlek och passion tillsammans med poeten Kjell Espmark och operasångerskan Kerstin Avemo. Eldreportern Sofia Nyblom tar med lyssnaren till samevistet i Vilhelmina, där vi lagar suovas och märgpipa tillsammans med samiske kocken Kristoffer Åström.  – Poeten Sapfo lanserade en syn på kärleken som det  uppflammande bålet - som de älskade sen ska hålla i liv, säger Daniel Sjölin. Men i andra kulturer är det tvärtom - att kärleken börjar som en glöd - som sakta med åren växer till ett bål. I västvärlden satsar vi allt på våra bröllop och sen tycker vi kanske att kärleken falnar och svalnar med åren. Kanske har Sapfo lurat oss? säger Daniel Sjölin.Språkforskaren Maria Koptjevskaja Tamm och Daniel Sjölin samtalar kring elden som metafor i olika språk och talesätt.Musik i första avsnittet:I första reportaget från samevistet sjunger Sofia Jannok, och i andra reportaget hörs Mari Boine med låten Eallin. Sedan följer ett par avsnitt ur Igor Stravinskys Eldfågeln. Vi hör Kerstin Avemo och Mats Bergström framföra en vers ur Franz Schuberts Gretchen am Spinnrade. Programmet avslutas med att Sofia Karlsson spelar och sjunger sin egen låt, 'Smält mig till glöd.'Får du lust att stanna kvar i eldens magiska sfär? Lyssna på vår sprakande heta Spotify-lista med eldinspirerade låtar:https://open.spotify.com/user/p1_sverigesradio/playlist/5BwS3eAaGhn0Gkk71JGlLCProducent och eldreporter: Sofia Nyblom.Programserien görs av produktionsbolaget Munck.

Daniel Sjölin möter skådespelerskan Bahar Pars och religionshistorikern Christer Hedin. Vi möter eldkonstnären Björn Olsson, som förvandlades när han kom för nära elden. Vårt moderna nyårsfirande är en helt ny företeelse: en kalenderhändelse som beror på att industrialismen - elden i våra maskiner - gjorde oss till de schemalagda människorna. Men det finns uråldriga nyårsfiranden på håll i världen, inte minst i det Persiska nyåret, som bottnar i zoroastrismen, där elden är central som förvandlingskonstnär.I del 2 av Daniel Sjölins serie samtalar han med skådespelerskan Bahar Pars, känd från Sveriges Oscars-bidrag "En man som heter Ove" och religionshistoriken Christer Hedin. Vi möter även eldkonstnären Björn Olsson, som kom för nära elden i en olycka - samtidigt som han stod inför de största inre förvandling av alla - kärleken.Insikten om att man ska dö, menar Daniel Sjölin, det är priset för den apliknande varelse som genom hanteringen av eld lär sig att  planera, förstår konsekvenser. Det var insikten om den egna dödligheten, menar forskare, som fick oss att att sätta våra handavtryck på grottornas väggar: konsten föddes och i små figurer av lera brände vi fram våra  gudar till  ta hand om vår fantasifulla själars flyktiga stoff.Religionsvetaren Christer Hedin berättar om eldens roll  som fövandlingsnummer i riter, religioner och myter. Skådespelaren Bahar Pars talar om elden som förvandlande kraft för en skådespelare. Och att brinna för konsten, vad innebär det?Musiken som klingar i programmet:Uvertyr samt duetten / eldvandringen Pamina - Tamino ur akt II av Mozarts opera Trollflöjten, med sångarna Inga Kalna och Daniel Behle. René Jacobs dirigerar Akademie für Alte Musik. I första eldreportaget hörs Leonard Cohen framföra låten Who By Fire.Får du lust att stanna kvar i eldens magiska sfär? Lyssna på vår sprakande heta Spotify-lista med eldinspirerade låtar:https://open.spotify.com/user/p1_sverigesradio/playlist/5BwS3eAaGhn0Gkk71JGlLCMedverkande:Bahar Pars, skådespelerskaChrister Hedin, religionsvetareBurnt Out Punks, eldkonstnärerProducent och eldreporter: Sofia Nyblom.Programmet görs av Produktionsbolaget Munck.

Under Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år slår vi ihop Nobelpris och yttrandefrihet till ett enda långt festprogram. Medverkar gör bland annat stamcellsforskaren Jonas Frisén och forskaren Jon Lundberg som smugglat in Dylancitat i sina vetenskapliga publikationer i många år, idéhistorikern Marie-Christine Skuncke som studerat hur den första svenska tryckfrihetsförordningen kom till 1766 och vetenskapshistorikern Nina Wormbs som pratar om hur teknikskiften genom tiderna påverkat yttrandefrihet.Andreas Boonstra har regisserat och medverkar i iscensättningen av Bob Dylans roman Tarantula, som sänds av Sveriges Radio Drama direkt efter Nobelsändningen.Han gäster också vår sändning där han framför ett par Dylanlåtar. Vetenskapsradions medarbetare, som träffat årets pristagare, ger sin bild av genierna. Och så pratar Magdalena Ribbing vett och etikett på Nobelfest och andra tillställningar.I programmet medverkar också Christian Cristensen, professor i journalistik och Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen.Programledare Lena Nordlund och Karsten Thurfjell.

Från vaggan till graven. Hela ditt privatliv kan rymmas på nätet - vad väljer du att berätta? Vad ger det att dela med sig av allt från sorg till sex på nätet, och hur har det förändrats sen 90-talet då internet kom in i svenska hem?Medverkande är nätprofilen Clara Lidström, internetforskare Annakarin Nyberg, Pär Isling Poromaa ur popgruppen Väärt, Cassandra Klatzkow som är kroppsaktivist i sociala medier, Tomas Åström som på nätet skrivit om sin sorg och Eva Mårell Olsson som forskar om kroppsnära teknik.Programledare: Erica Dahlgren. Producent:Karin Grönberg/ Sveriges Radio Västerbotten.

Krig, klimatkatastrof eller zombieapokalyps - i väntan på jordens undergång förbereder sig svenska preppers genom att lagra vatten, mat och medicin. Förr ansågs människor som bunkrade konserver och fotogen inför världens undergång som udda och konstiga, men sedan några år tillbaka har så kallade preppers blivit allt vanligare. MSB uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi kan klara oss själva i minst tre dygn vid till exempel ett större elavbrott, och många har också ett lager av batterier och stearinljus hemma. En riktig prepper går dock betydligt längre. I en liten stad i Mellansverige bor Andreas Karlsson. I källaren har han lagrat mat, vatten, bränsle och medicin som gör att han kan klara sig själv många månader i sträck om samhället skulle kollapsa. Han har skaffat gasmasker till alla i familjen och har nyligen också börjat experimentera med att konservera kött.Intresset för prepping växer och det har blivit högsta mode att inte lita på staten. Ryssland rustar, terrorattentaten kommer allt närmare och över oss alla hänger ständigt klimathotet. Samtidigt har Sverige monterat ned både civilförsvar och det militära försvaret, beredskapslagren har skrotats och samhället är på många sätt mer sårbart än någonsin. Journalisten Patrik Oksanen har nyligen startat en podd som heter Podd72 och som bland annat handlar om prepping och krisberedskap, och han ser preppern som en person som tar personligt ansvar att inte ligga andra till last om det skulle inträffa en kris.Samtidigt finns det också en slags undergångsstämning i kulturen med katastroffilmer och zombieserier på tv. Ledarskribenten Patrik Kronqvist ser den växande preppersrörelsen som en reaktion mot vår tids urbaniserade och specialiserade ideal, där preppern står för gamla tiders praktiska kunnande - en riktig prepper ska kunna klara gamla färdigheter som att jaga, bygga vindskydd och göra upp eld.I programmet medverkar också Misse Wester som är doktor i psykologi och forskare i risk- och kriskommunikation vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Maria Solevid som är statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Fredrik Qvarnström som driver Överlevnadsbutiken, en webbutik som säljer allt från sjukvårdsmaterial och gasmasker till vattenreningsutrustning och nödmat.Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata AB.

Berättelsen om en småländsk gård som svenska staten sålde efter andra världskriget. Jag förlorade allt jag hade tyckt om: hästarna, stallet och naturen, säger dottern som tvingades lämna gården. En dag åker P4-journalisten Tomas Lindberg ut på ett vanligt nyhetsuppdrag om trafikproblem men ramlar rakt in i en historia om hur en svensk familj tvingades bort från sin småländska släktgård.Gårdens ägare var tyska och änka till Hugo Stinnes som på 1920-talet var en av Europas mäktigaste industrimän.1949 säljs gården av Flyktkapitalbyrån, en svenska myndighet som efter kriget skulle verkställa USA:s och de allierades krav på att eliminera tysk egendom i Sverige.Familjen hade inte en chans att få behålla gården menar Sven Nordlund som forskat på de tyska företagen i Sverige efter andra världskriget, bara ordet Stinnes skapade en lukt av något som måste elimineras.

Den nya molekylär genkniven CRISPR/Cas9 skapar nya möjligheter. Det är billigare, snabbare och enklare än någonsin att ändra i arvsmassan hos djur, människor och växter. Men vad blir konsekvenserna? Genkniven CRISPR/Cas9 upptäcktes i Umeå för några år sedan, och har sedan dess toppat Nobelprisspekulationerna. Men vad vill vi använda den nya tekniken till och vad blir konsekvenserna? Var går gränsen mellan att förebygga ärftliga sjukdomar och att skräddarsy barn? Kommer vi att kunna återuppväcka döda djur, och vill vi det? Vi pratar också om hur den nya tekniken kan användas för att kringå den europeiska lagstiftningen om GMO-grödor.Naturvetare och samhällsvetare diskuterar den nya teknikens möjligheter och risker i Vetenskapsradions specialsändning på långfredagen klockan  8.05-9.30 i P1.Programledare: Annika Östman   

Det första jultalet hölls av Prins Wilhelm 1938. Kung Carl XVI Gustaf höll sitt första jultal 1972 och har sedan dess hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd. 

Vetenskapsradions och Kulturradions Nobelsändning handlar om inspiration och korsbefruktning mellan konsten och vetenskapen och mellan vetenskap, sport och helt andra områden. Många framgångsrika forskare lever nästan för sina experiment, medan andra  hämtar inspiration från ovetenskapliga fält. Men handlar det om korsbefruktning och kan det ena ge det andra. Den kanadensiske fysikpristagaren Arthur McDonald har exempelvis Mats Sundin och Börje Salming som idoler.En av gästerna är den svenske Nobelpristagaren i kemi, Tomas Lindahl. Han älskar exempelvis den brittiska komikergruppen Monty Python. – För mig är inspiration från andra källor mycket viktigt, där musiken kanske är det viktigaste, både klassisk musik och jazz. Jag läser också litteratur och uppskattar ett gott glas vin, säger Tomas Lindahl i ett samtal med reporter Gustaf Klarin på Grand Hotell.Han tycker också att litteratur är mycket inspirerande.– Jag läser ganska brett men gärna fransk surrealistisk litteratur, fortsätter han innan han beger sig till Konserthuset för Nobelceremonin. I programmet medverkar också artisten Özz Nujen, konstnären Olafur Eliasson, historikern Marika Hedin och paret som träffades på CERN: konstnären Monica Sand och fysikern Sten Hellman. Andra gäster är fysikern Gunnar Björk, matjournalisten Per Styregård och Johan Lundström, forskare i experimentell psykologi och Elin Röös, som forskar om matens miljöpåverkan, dansaren Denny Hultén och forskaren Maria Osbeck. Dessutom läser skådepelerskan Lena Endre ur en roman av Svetlana Aleksijevitj. I programmet berättar också reportar från Vetenskapsradion om sina möten med årets Npbelpristagare.Programmet sänds från Kulturhuset i Stockholm. Programledare är vetenskapsradions Lena Nordlund och Kulturradions Karsten Thurfjell som programledare.

I den fjärde och sista delen reser vi till byn Kuttainen, 40 mil norrut från Torneälvens mynning. Vi möter en kvän, en predikant, en fåraherde och ungdomarna som skyndar till hembyn på helgerna. Från juli 2015.

Tornedalsteatern har varit bärande i kampen för att bevara tornedalsfinskan eller meänkieli. Kulturen gör det lättare att våga visa vem man är, så för andra året arrangeras Tornedalen Pride. Repris från juli 2015.

Vi möter Elina Rautio som har en fot i Sverige och en i Finland. Hon känner inte ens av gränsen som går mitt i älven. Farfar pratar bara finska och ror lax på älven. Repris från juli 2015.

Vi stannar till i Kukkola och möter världens sannolikt nordligaste oljebonde, Per Pesula, som köper upp mark av dem som lägger ner. Av rybsen gör han olja som funkar för både maskiner och människor. Repris från juli 2015.

Pernilla August och Helena von Zweigbergk återkommer med radioserien Våra egna rum. Det blir tre program med start annandag påsk om vänskap, döden och pengar. – Vår idé med de här programmen är att vi båda gör tankepromenader i våra inre rum. Precis som när man promenerar med någon på riktigt, så pratar man innerligt men mållöst med varandra. Man luftar sig, helt enkelt, säger Pernilla August. – Vi börjar att lufta våra tankar om vänskap, vad kan man kräva av en vän egentligen? Kan man kräva något överhuvudtaget? Och vad är det som avgör skillnaden på en vän och en bekant? Det kommer vi bland annat fundera och diskutera om, säger Helena von Zweigbergk. 

Pod, podd, podcast, poddradio... Vad är det "alla" pratar om? I Lilla poddskolan pratar Sveriges Radios poddexpert Helena Sahlén Folke med Elin Claeson och förklarar de olika begreppen och tipsar om hur man hittar lyssningsvärda poddar. I programmet nämns: Poddradiosidan: sverigesradio.se/poddradio Poddprogram:Det politiska speletSpotlight

PÅA:Och nu programmet - Vem var Loris Malaguzzi? Röster om förgrundsgestalten bakom den världsberömda förskolepedagogiken Reggio Emilia, med samma namn som staden med samma namn Reggio Emilia i norra Italien. Vem var han? Reporter Ylva Mårtens. AVA: Du har lyssnat på Vem var Loris Malaguzzi? Röster om förgrundsgestalten bakom förskolepedagogiken Reggio Emilia. Reporter Ylva Mårtens. Ljudtekniker Gardar Hansen. Vill du höra av dig till producenten, skriv till ylva.martens@sr.se Du kan också lyssna på vår app och på webben. KÖR: Musik, röster, reportage och intervjuer från Italien och Sverige. MEDV: Carla Rinaldi, pedagogista och Loris Malaguzzis närmaste medarbetare. Vea Vecchi, första ateljeristan. Carlo Barsotti, regissör och vän. Ebba Theorell, ciceron och ateljerista, Andrea Fantuzzi, dito. PRODUCENT: Ylva Mårtens PLE: Ylva Mårtens UPP: TEK: Gardar Hansen WEB: samma som tablå TABLÅ: Vem var Loris Malguzzi? Ett radioporträtt om den italienske tänkaren och ped

Just nu pågår Pesach, en av de största judiska högtiderna. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten, då judarna blev fria från slaveriet. Men för många är Pesach en tid att minnas också annat. Under Pesach uppmanas varje husfader att berätta om uttåget ur Egypten, som om han själv hade varit med. Det gör att det aldrig blir bortglömt. Jag tänker detsamma med vårt öde under förintelsen. Det måste också vara en berättelse som aldrig dör. Hedi Fried som överlevde Auschwitz. I programmet hör du musikstycket ”The lover of Beirut” och ”Barzakh” av Anouar Brahem samt ”Mir lebn ejbig” med Nizza Thobi. Ellen Mansten Bruchfeld sjunger Pesachsången ”Mah Nishtanah”. "Pesach – en tid att minnas" sänds i repris den 6 april 2015 kl 20.45 Producent Siri Ambjörnsson liv@sverigesradio.se Klippan Produktion

Ett radioporträtt av danske familjeterapeuten och författaren Jesper Juul. Många känner till hans förhållningssätt om betydelsen av likvärdighet tillsammans med barnen, om det kompetenta barnet, om den autentiska föräldern och om att erkänna barns integritet. Men vem är han som person, vad hade han själv för barndom? Mycket lite av detta finns att läsa i hans böcker. Något skymtar fram. Sveriges Radios reporter Ylva Mårtens vill veta mer och beger sig till den lilla staden Odder i Danmark.

Det var staden med textilfabriker i varenda hörn. Det var industristaden med koll på design, mode och på hur man syr och säljer kläder på ett enkelt och billigt sätt. Men så kraschade tekoindustrin - och med den även staden! Borås blev en stad med tysta gator, hög arbetslöshet - känd för sina regnvåta gator På Trettondagen, den 6:e januari, sänder P1 ett temaprogram om en stads självkänsla. Om en stad som med hjälp av skulpturer, fashion och streetartfestival lyckades ta sig upp igen. Helt plötsligt var Borås staden på allas läppar. Hur ser återvändande boråsare på sin stad? Varför ifrågasatte den före detta infrastrukturministern vad göteborgarna skulle göra i Borås? Och vad var det som fick Galenskaparna och After Shave att skriva nidlåten Borås Borås? Medverkar gör bland andra: Tomas Rossing, stadsarkitekt i Borås, Jaqueline Björnram, präst, Shai Dahan, konstnär och initiativtagare till streetartfestivalen No Limit, Helena Alcenius, vd BoråsBorås och Per Schlingman, PR-man och före detta boråsare. Programledare: Sara Nygren Producent: Karin Ivarsson

2014 var året då fler pridefestivaler än någonsin såg dagens ljus. En av dem var Sápmi Pride, världens första samiska pridefestival. 2014 grundandes också den queersamiska föreningen Queer Sámit, som arbetar för att stötta queera samer och lyfta deras frågor både i det samiska och svenska samhället. Mycket har hänt när det gäller minoritetsfrågor, brukar man säga. Men hur långt har vi egentligen kommit, och hur långt har vi kvar? Same, stolt och queer är ett program av Elina Perdahl.

En upptäcktsfärd genom en stad i fiktionen. Journalisten och stadskännaren Dan Hallemar söker upp de verkliga husen och platserna som agerar kuliss i det fiktiva Örnsköldsvik som vi möter i Kristina Sandbergs romantrilogi om hemmafrun Maj - Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris. I ett samtal med författaren diskuteras hur manliga och kvinnliga miljöer skapas i stadsrummet, vilka berättelser som ryms i ett modernt folkhemskök samt om 1900-talets stora kamp mot smutsen.

Många unga saknar den trygghet som krävs för att kunna stå på egna ben. Var tredje i åldrarna 16-34 som har ett jobb, arbetar med tillfällig anställning och vissa står helt utanför arbetsmarknaden. Hushållen i storstäderna blir samtidigt allt mer trångbodda. Allt fler unga mår till följd av osäkerheten sämre och jämför man med våra nordiska grannländer sticker Sverige ut när det gäller unga som uppger att de mår psykiskt dåligt. Unga som inte känner sig som en del av samhället tenderar också att utsättas för rekrytering av extrema grupper. I en särskild satsning har P4 Göteborg, Stockholm, Malmöhus och Ekot granskat de utmaningar som storstädernas unga möter idag. #unggranskning är samlingsnamnet för alla de granskningar kanalerna genomfört under hösten.

Bo Sjökvist badar dambastu för första gången sen han var liten. Han badar även med ett sällskap finlandssvenskar i exil. Det handlar om bastun som en livmoder, en väg tillbaka till det ursprungliga. En plats att finna sig själv på. Programmet handlar också om Romarrikets badkultur och hur den har påverkat oss.  Vårt rena samvete är en programserie i två avsnitt om att bada bastu. Om hur man badar bastu bäst och om bastubadandets betydelse för våra liv. Badaren Bo Sjökvist badar och bastar sig genom ett naket saunaverige där man pratar om känsliga saker, löser konflikter  och tar stora beslut

Bo Sjökvist reser till Tornedalen för att ta reda på bastuns ursprung. Där bastar man på samma sätt som man gjorde över hela Sverige innan bastun förbjöds 1725. Där lever också den finländska presidenten Urho Kekkonens kända bastudiplomati kvar, man löser problemen i bastun. Fast nu har bastudiplomatin orsakat en feministisk debatt och är ett hett omdebatterat ämne i Norrbotten. Programmet handlar också om Turkiets och Lenins betydelse för för den nordiska bastun. Vårt rena samvete är en programserie i två avsnitt om att bada bastu. Om hur man badar bastu bäst och om bastubadandets betydelse för våra liv. Badaren Bo Sjökvist badar och bastar sig genom ett naket saunaverige där man pratar om känsliga saker, löser konflikter  och tar stora beslut.

Humor och skratt, det är den röda tråden i Helene Alms annandagsmorgon i P1. Vilken funktion fyller den politiska humorn idag? Hur ser den judiska humortraditionen ut, och vem kan skämta om vad? Är farsen missförstådd? Skratt som företagsidé, vad är tanken bakom det? Våra gäster i annandagsstudion: Bo Renberg, retoriker och illustratör med mängder av politiska satirteckningar i bagaget. Ronn Elfors Lipsker, komiker, skådespelare och specialist på den judiska humortraditionen. Har bland annat satt upp föreställningarna Judarna måste va tokiga och Sikta mot Davidsstjärnorna. Susanne Sznajderman-Rytz, lingvist och ordförande i Sveriges Jiddischförbund, som anordnat judiska humorkvällar i Göteborg. Jan Bylund, en av Västerbottens mest kända komiker, och numer även författare. Högaktuell med den negativa självhjälpsboken Den lyckliga pessimisten – varför negativt tänkande är positivt. Pia Huss, erfaren teaterkritiker, som i många år recenserat mängder av komedier för bland annat Dagens Nyheters räkning. Frej Lindqvist, skådespelare, regissör och författare med en förkärlek för fars och komedi. Har ett långt teaterliv bakom sig, bland annat på Norrbottensteatern, Sveriges Television och Åbos svenska teater. Sandra Ilar, komiker och poet, med en humor som kännetecknas av svart satir med såväl absurda som filosofiska inslag. Är även en av grundarna av tävlingen SM i ordvits. Nour el Refai, den ständigt aktuella komikern och skådespelaren som gjort allt från melodifestivalen och sommarprat till Beck, Morgonpasset och Raw Comedy. Hör dessutom Soran Ismail och Magnus Betnér om hur rolig den svenska politiken är just nu. Följ också med när vi provar olika skrattövningar tillsammans med skrattspecialisten Lena Dur Högnelid. Programledare: Helene Alm Producent: Elina Perdahl

En upptäcktsfärd genom fiktionernas Stockholm. Urbanhistorikern Håkan Forsell och journalisten Dan Hallemar studerar det slitna och krackelerade stadsrum vi möter i Klas Östergrens roman Gentlemen. De söker upp husen, platserna och politiken som skapat staden i berättelsens kuliss - hur blev den så sliten och luguber? I programmet dras även trådar till Coco Moodysons serieroman Aldrig godnatt, en berättelse som utspelar sig i samma tid och rum, men där den nedgångna innerstaden möter moderniteten och punken i förorterna. Med hjälp av låtskrivarna Orup och Carl Michael Bellman får vi även en bakgrund till varför det fiktiva Stockholms själ är så kall och bluesig.

Jultalet är en tradition som inleddes år 1938 av prins Wilhelm. Sedan 1972 är det kung Carl XVI Gustaf som håller jultalet till alla svenskar, hemma och utomlands. Årets tal spelades in i prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa var tänd.Musiken i programmet är Drottningholmsmusiken: sats 1, Allegro con spirito (och sats 2 Allegretto) av Johan Helmich Roman med Nationalmusei kammarorkester under ledning av dirigent Claude Génetay.Länk: Läs jultalet

Konstnären Lars Lerin berättar om sitt förhållande till dagens födelsedagsbarn, Jesus, och bjuder på en jullåtsälskling med James Brown.

Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson läser ur sin bok "God Jul". Därefter här du Marie Lundströms Husband för dagen, pianisten Martin Hederos och sångerskan Sofia Karlsson i " Vinter i Gamla Stan".

Marie Lundström berättar om sin pappas ambitiösa julgransprojekt - för i Ståkkhålm finns inga riktiga granar..

Konstnären Lars Lerin berättar om hur han firar jul, förr och nu.

Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson berättar för Marie Lundström om hur han ser på den kanske svåraste rollen av alla - rollen som Tomte.

Med start klockan 15.03 på Nobeldagen sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt i P1 från Kulturhuset i Stockholm. Hör hårt arbetande par, kreativitetsforskare och vetenskapshistoriker diskutera recept för bra samarbeten. Bilden av den hårt arbetande ensamvargen har vi blivit matade med, oavsett om det handlar om en ensam forskare i motvind eller en skygg författare i sin skrivarlya. Men hur vanligt är det? Är det verkligen i ensamhet man når de bästa resultaten – eller är det i mötet med någon annan som kreativiteten får fart? I dag belönas det gifta paret Moser med Nobelpriset i medicin. Paret har jobbat och forskat tillsammans sedan de var riktigt unga. Litteraturpristagaren Modiano däremot har skildrats som en tillbakadragen ensling, men har trots allt flera större samarbeten bakom sig. – Det finns många exempel i historien på kända radarpar  – jag tänker till exempel på Watson och Crick, DNA-spiralens upptäckare som visserligen använde sig av fula metoder, men som kanske inte lyckats med sin upptäckt utan varandra, säger Lena Nordlund som tillsammans med Karsten Thurfjellprogramleder sändningen. I direktsändningen blir det diskussioner om samarbete, kreativitet och konkurrens med författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril (bakom pseudonymen Lars Kepler), konstnärsduon Mats Bigert och Lars Bergström och forskarparet Susanne Åkesson och Anders Hedenström och vetenskapshistorikern Gustav Källstrand. Dessutom medverkar medarbetare från Kulturradion och Vetenskapsradion som träffat årets Nobelpristagare. Programledare: Lena Nordlund och Karsten Thurfjell Sändningstid:  10 december kl. 15.03-16.45 direkt i P1. Välkommen att lyssna på sändningen i Kulturhuset plan 2.

Amira och Amra Masic, mor och dotter, bjuder in oss till sin villa i Malmö för att prata om firandet av den viktigaste muslimska högtiden Eid al-Adha, som infaller lördagen 4 oktober. Firandet ser likadant ut år efter år hos familjen Masic med fem olika sorters kakor, dans i vardagsrummet, moskébesök och middag hos farföräldrarna. Den traditionen har familjen utvecklat själva. Varken i Amiras eller i hennes mans familj var Eid viktig under deras barndom. Först i samband med flykten från Bosnien inledde paret Masic sitt religiösa sökande. Jag sökte svar. Man var väldigt sårad, i hjärtat och i kroppen. Religionen hjälpte oss att komma upp på benen. Och när vi började på Komvux så läste vi religion och då valde vi att börja praktisera islam för det gav oss ro i själen. Amira Masic berättar om sin väg till tron. Eid al-Adha firas till minne av när Gud krävde av Ibrahim att han skulle offra sin son för att testa Ibrahims tro. En berättelse som Amira Masic först hade svårt att ta till sig men som hon nu förstår. Hör mer i Eid al-Adha lördag 4 oktober kl. 10.45 i P1.  Producent Natacha Lopezliv@sverigesradio.se

Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur - den heligaste högtiden under det judiska året.  I ett dygn möts människor i alla världens synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse. Jom Kippur är en högtid då jag riktar mig inåt, i mig själv. Då känslor av sorg och förlust får plats, men också mycket glädje och värme. Det finns något läkande och försonande i det, att dela sin sorg med andra.  Daniella Mendel-Enk I programmet hör du även skådespelaren Anette Sallmander läsa texter ur Toran. Musiken är det för Jom Kippur obligatoriska stycket Kol Nidrei, här framfört av Isabelle Durin, samt gitarrsolot Improviso, av och med Antony Ocana. Hör mer om Jom Kippur i P1 fredag 3 oktober kl. 13.20 med repris samma kväll 20.45. Producent Siri AmbjörnssonKlippan Produktion för Sveriges Radioliv@sverigesradio.se

Radioproducenten Martin Dyfverman om sina mångfasetterade möten och om sökandet efter en människas kärna. Ett program av Magnus Viktorin. Under 20 år hölls personliga samtal med både kända och mindre kända personer i programmet Samtal Pågår. De fick dela med sig av sina innersta tankar om livet, karriären och annat som hör livet och döden till, utan klipp och efterhandskonstruktioner. Martin Dyfverman, som pensionerades i juni 2014, är en av dem som arbetade med programmet sedan starten och som fortsatt med liknande programserier efteråt. Vilka intervjuer har gjort starkast intryck på honom och hur har han gjort för att komma nära sina intervjupersoner? Ett program av Magnus Viktorin.

Eid al-fitr markerar avslutningen på fastemånaden Ramadan och är en av de viktigaste muslimska högtiderna. Du räknar dagarna dit. Efter 30 dagars andlig kamp, då man jobbar med sitt begär, så kommer en fest. Malmöbon Salih Tufekcioglu. Och även för Nimrah Kaaling Ali som är svensk konvertit i Malmö är Eid al-fitr, festen som avslutar ramadan, den viktigaste högtiden på året. Eid handlar inte om att fira att vi äntligen får äta, utan vi firar att vi har fått möjlighet att fasta och en möjlighet till den förlåtelse och belöning som fastan innebär.  Nimrah Kaaling Ali, Malmö. Både Salih och Nimrah ägnar fastemånaden innan Eid åt djupare studier av sin tro och introspektion. Ramadan för mig handlar om att sätta band på sina begär och låta hjärtat vara befälhavare över kroppen. Vi lever i ett samhälle som allt mer bejakar ha-begäret hos människan; följ dina begär och lustar, vill du ha det så ta det, det finns inget rätt och fel. Ramadan lär mig självdisciplin. Det är inte bara du och dina lustar som är viktiga. Det finns en Gud som du ska vända dig till men också andra medmänniskor som lider. Salih Tufekcioglu, Malmö. Hör mer om festen efter fastan i P1 måndag 28 juli kl. 11.03 med repris samma kväll 20.03. Producent Natacha Lopezliv@sverigesradio.se

Nu knäpper vi på megafonen, skanderar Umeå som motståndsstad! - och frågar oss om det ligger något i det påståendet. Umeborna själva säger att; ”Det är mycket som det pratas om i Sverige, men som görs i Umeå. Umeå är en jävla görarstad!” Björkarnas stad, som den också kallas, har i decennier haft ett rykte om sig att vara full av motståndsrörelser, aktivism och människor med ett brinnande engagemang i samhällsfrågor. Programmet Umeå som motståndsstad dyker ner i detta. Producent, reporter & programledareHelene Almqvist

En ny lag ska öka det svenska medborgarskapets betydelse, det beslutade riksdagen förra veckan. Hur ska det gå till? Och hur funkar en ökad nationell samhörighet ihop med globalisering och EU-samarbete? I Nationaldagsmorgon i P1 hörs årets svensk Gunnar Strömmer, statsminister Fredrik Reinfeldt, socialdemokraternas Stefan Löfven och hiphopartisten Silvana Imam, som identifierar sig mer med sina medmänniskor än som svensk. Medverkar gör också Blake Pettersson, som under fyra års tid fråntogs sitt medborgarskap och därför fått 100 000 i skadestånd från svenska staten. Dessutom: Hur kommer det sig att barnen på skolavslutningar sjunger “jag vill leva jag vill dö i Sverige” istället för ”i Norden”. Har Zlatan Ibrahimovic ändrat nationalsången? I panelen: Patrik Lundberg, Andreas Johansson Heinö och America Vera-Zavala. Programledare: Emmy RasperProducent: Aldijana Talic Hur firar du i dag? Mejla bilder på hur ditt firande ser ut till nyhetswebben@sverigesradio.se så kanske din bild syns på sr.se. Glöm inte att skriva vem som tagit fotot och vem som är på bilden/vad som händer på bilden.

På Kristi Himmelsfärdsmorgonen sänder vi ett specialprogram från den småländska sjön Åsnen. Här planeras nämligen Sveriges nästa nationalpark - den 30:e i ordningen. Här finns ett stycke vildmark där istidens spår är ständigt närvarande. Det blir en morgon där vi bereder plats för sagor, sägner, fiskgjusar, sällsynta lavar och riktigt gamla bokar. I programmet medverkar Helene Pettersson från Länsstyrelsen Kronoberg, Jan Borgehed från Tingsryds fågelklubb, Marie Mårtensson, föreståndare för Naturum i Huseby, Bengt Qvistgaard från Hulevik, Meg Nömgård från Sagomuseet i Ljungby samt ekolog Andreas Malmqvist. Programledare är Lena Näslund. Vi sänder direkt från den flera hundra år gamla bokskogen i Bjurkärr, en halvö i Åsnen. Sändningstiden är torsdag 29 maj 8.05-9.30, i Sveriges Radio P1.

Det skönaste med att ta en promenad är det mållösa, avsiktslösa. Man luftar sig, helt enkelt. Så tänkte vi om det här programmet. Vi luftar våra tankar om kärlek, om åldrande, om självkänsla. Våra tankars promenad. Och vi bestämde oss för frihet i de tankarna. Trots att frihet kan te sig som det mest skrämmande som finns. Välkomna in i våra egna rum! Pernilla August och Helena von Zweigbergk

Det skönaste med att ta en promenad är det mållösa, avsiktslösa. Man luftar sig, helt enkelt. Så tänkte vi om det här programmet. Vi luftar våra tankar om kärlek, om åldrande, om självkänsla. Våra tankars promenad. Och vi bestämde oss för frihet i de tankarna. Trots att frihet kan te sig som det mest skrämmande som finns. Välkomna in i våra egna rum! Pernilla August och Helena von Zweigbergk

I mitten av april firar judar runtom i världen Pesach för att minnas den 40 år långa vandringen genom öknen från slaveriet i Egypten till friheten. För Frank Kelber, Malmö, är Pesach en tid för reflektion. - Vi säger inom judendomen att vi behövde 40 år av vandring för att skaka av oss slaveriet. Men samtidig så måste vi, varje gång det är Pesach, gå tillbaka och återuppleva samma vandring för att skaka av oss slaveriet. Och jag tror att det är en djup filosofisk tanke – när blir man fri? Frank Kelber, Malmö. Frank Kelber växte upp i Polen. Där var förföljelser av judar så vanligt, att hans familj åkte på semester utanför staden för att fira de judiska högtiderna. Men att fira dem har alltid varit centralt för Frank och hans familj. - För mig är det väldigt viktigt. Min identitet som jude är en styrka. Frank Kelber, Malmö. Repris Måndag 14 april kl 20.45 i P1 Producent Natacha Lopezliv@sverigesradio.se

När det ska förklaras varför vissa män blir kriminella så hör man ofta att det beror på att de saknar manliga förebilder. Vad menas egentligen med begreppet "manlig förebild?" Hur ser han ut? Och varför går det inte bra med en kvinnlig? I programmet hör vi bland annat rapparen Zacke som växte upp utan sin pappa och fängelseprästen Pehr Hellberg som träffar så många intagna utan fadersgestalter att han pratar om ”ett svek från männen”. Hör också Socionomen Helena Johansson som undersökt föreställningen om manliga förebilder och upptäckt att den nästan aldrig ifrågasätts och att den har djupa historiska rötter.                                                            Programmet är gjort av Marcus Morey-Halldin och Märta Myrstener.

Del två. Resan genom det samiska samhället fortsätter, nu norrut, från Tärnaby till Jokkmokk, Kiruna och Karesuando. Pia Sjögren, mångårig journalist i norra Sverige, söker och finner ett stolt samiskt samhälle med många olika människor och infallsvinklar.

Christofer Murray och Rolf Gyll har presenterat radioprogram i både P1, P2 och P3. De har läst så kallade personliga telegram och efterlysningar från polisen, arbetat med melodiradio och nattradio och de har guidat lyssnarna i både lugna och dramatiska sammanhang. Vad innebär rollen som programpresentatör idag och hur har arbetet utvecklats sedan de började arbeta på Sveriges Radio på 1970-talet? Möt två av Sveriges Radios mest erfarande programpresentatörer, som pensionerades hösten 2013 i ett program om radio, hallåmän och glädjen i att alltid finnas till för lyssnaren. Ett program av Magnus Viktorin.

Del 1. Den här hösten har det varit mer rapportering än på länge från norra Norrlands inland, från svenska Sápmi/Sameland. Efter hundratals år av å ena sidan "försvenskning" och å andra sidan exotifiering har det nu gått 20 år med Sametinget, sex år med FN:s urfolksdeklaration och fyra år med ny lag för minoritetsspråk i Sverige, bland dem samiska. Ett starkt, politiskt, mer självsäkert samiskt samhälle växer fram och i två program följer vi Pia Sjögrens resa genom Sápmi i Sverige.

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt traditionella jultal för svenska folket, hemma och utomlands. Producent är Bibi Rödöö och tekniker Erland von Heijne.

På en fotbollsplan i Göteborgsförorten Hammarkullen springer 20 killar på ett led. I de vinröda matchtröjorna med ljusblå detaljer ser de ut som det engelska arbetarlaget Westham. Men det här är Göteborg och division sju. Och laget heter FC Roma United. Snart börjar dagens match och det är en viktig match. För killarna i laget vill vinna serien och flyttas upp till division 6. FC Roma United grundades för fyra år sen för romska ungdomar som inte vågade gå till eller kände sig välkomna i andra fotbollsförbund. ”Det är nåt speciellt med det här laget, vi krigar tillsammans”, säger Emran Osmanovic som tidigare spelat i division två. De flesta spelarna är romer födda i den bosniska staden Banja Luka och nästan hela laget har gått i skola i Angered. Under 40 minuter får vi lära känna Amir Husenovic, Kasim Osmanovic och de andra killarna i FC Roma United. Ett program av Rosa Fernandez Produktionsbolaget Munck rosa.fernandez@munck.se

Julstjärna, julpynt, gran och krubba. Som kommersiell högtid står sig julen stark, men hur ser det ut med innehållet. Borde själva historien om hur Jesus föds i ett stall moderniseras för att fungera. Vilka moderna figurer skulle kunna ta plats i en uppdaterad och samtida julkrubba? Tithi Hahn och Roger Wilson vakar in julaftonen tillsammans med bland annat författaren Lena Andersson och dramatikern Martina Montelius.

Alltsedan Gustaf III:s dagar sammanträder Svenska Akademien den 20:e december varje år. Sveriges Radio sänder hela sammankomsten från Börssalen i Stockholm. Karsten Thurfjell introducerar.

Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur  en av de heligaste högtiderna under det judiska året. Under ett dygn möts människor i världens alla synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse.Men vad innebär det egentligen att försonas? Och varför är det så svårt? Jag förbereder mig noggrant inför Jom Kippur och tänker igenom året som gått, säger Sonja Gelvan som är med i judiska församlingen i Malmö.Det är en mycket speciell dag, som förhoppningsvis leder till att jag känner mig som en friare människa med lättare hjärta.Kol Nidrei, som reciteras i synagogan, spelas i programmet. Ett program av Agneta Nordin, Lokatt Media.

I debatten får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra.

Tankar och tänkande är temat som Kerstin Wixe med gäster tar sig an under långfredagens morgon. Vad är kreativitet? Vad händer när en tanke är fel i ett sammanhang men rätt i ett annat? Hur hänger kroppen och tänkandet ihop? Hur är det att tänka på tvärs mot alla andra? Våra gäster i långfredagsstudion: Karin Mamma Andersson,  en av Sveriges idag största konstnärer som fått internationell framgång och finns representerad på många stora konstmuséer världen runt. Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, är också känd för sitt intresse för livsåskådningsfrågor.   Jakob Isaksson, kung fu- utövare som lämnade en internationell karriär som dansare för att i stället ägna sig åt hälsa, träning och personlig utveckling och som nyligen tillbringat tre år med studier i Kina.   Astrid Johansson som protesterade mot en sexistisk väggmålning på sin högstadieskola i Luleå och satte igång en debatt som gav eko över hela landet. Hör också Suzanne Berdino som tränar djur om hur det har påverkat hennes sätt att tänka. Var med när ett gäng gymnasieungdomar i Luleå träffas och filosoferar regelbundet en gång i veckan. Hör författaren Arkan Asaad  om hur han hittat sitt eget sätt att tänka. Och sist men inte minst reder folklivsfanatiker Job Andersson, känd bland annat från P3-programmet Mammas nya kille ut hur tänkandet uppstod och vilka konsekvenser det fått. Maila oss gärna - före, under eller efter programmet: langfredag@sverigesradio.se Om vi hinner tar vi med din tanke eller fråga i samtalet. Producent: Ragnhild Herminge

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt traditionella jultal till svenskarna hemma och utomlands.

 I synagogan för jag ett samtal med mina föräldrar, ett samtal som var svårt att ha med dem medan de levde, säger Marianne Goldman. Jag tar dem i var sin hand och känner en slags lätthet. En försoning. Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur - den heligaste högtiden under det judiska året. I ett dygn möts människor i alla världens synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse. Men vad innebär det egentligen att försonas? Och varför är det så svårt? I programmet hörs även delar av Toran, i uppläsning av Anette Sallmander, samt musikstycket Kol Nidrei, av Max Bruch och musik komponerad av Anouar Brahem. Ett program av Siri Ambjörnsson och Klippan produktion.

Det är på en balkong i Kairo som Dina El Mahi för första gången förstår att det inte bara är hon och mamma. Att hon har ett folk. Ett stort folk. - Jag stod där och såg alla människor som strömmade till moskén. Hörde bönerna, sången, bilarna och rösterna och tänkte: wow, vi är ju riktigt många! Idag firar miljontals muslimer över hela världen Id al-Fitr, avslutningen på den en månad långa fastetiden Ramadan. Id al-Fitr är en dag av fest och glädje, men också en dag då vi påminns om vad det innebär att vara människa. - När fastan bryts blir man varse hur bräcklig man är som människa. Vad det betyder att ha - och att inte ha. Ramadan och Id al-Fitr är en slags övning i att känna med den andre, säger Ozan Sunar. I programmet läses dikten ”Ramadan” av Jalal al-din Rumi, i översättning av Ashk Dahlén. Programmet är gjort av Siri Ambjörnsson på Klippan Produktion.

Dr. Chong har lagt bedövning på fem patienter. De sitter utanför rummet och väntar. Jag har nyss fyllt femton år och av någon anledning har jag fått för mig att jag ska lära mig att dra ut tänder. Just där och då, i slutet av åttiotalet på Kap Verde-öarna, verkar det som en bra idé. Nu, tjugotre år senare sätter jag mig i en tandläkarstol på Kap Verde-öarna igen. I rummet bor ett par hundvalpar och alldeles runt knuten bökar en gris omkring i sitt bås. Var god skölj handlar om en tandläkarstol, om platser som gör stora intryck och om hur länge saker fungerar och finns. Var god skölj sänds i P1 den 6:e juni kl 7.03 och 16.03 (repris) Producent Jakob Munck

I den tredje och avslutande delen av serien Stockholm-Mockba frågar vi oss hur det står till med musiklivet i Ryssland idag. Vi går på en nit när vi ska besöka den anrika Bolsjojteatern, som har varit stängd för renovering sedan 2005. I stället får vi uppleva Boljsoj-ensemblen via länk på en biograf på Södermalm i Stockholm. Musiken har alltid varit en ventil för ryssarnas förbjudna tankar och känslor. Vilken roll fyller musiken då idag, efter perestrojka och glasnost? Kan musikerna kasta grus i maskineriet på Putins oljedrivna maktapparat?

I programmet Stockholm-Mockba låter vi lyssnarna följa med på en musikalisk resa till Ryssland. Genom musiken vill vi berätta om Rysslands och Sovjetunionens dramatiska historia. I programmet undersöks relationen mellan makten och musiken ur ett historiskt perspektiv. Vad innebar den repressiva kulturpolitiken för musiklivet i Sovjetunionen? Hur tät var järnridån och hur väl lyckades man med att förhindra att ryssarna lyssnade på skadlig utländsk musik? Och så berättas historien om hur Sovjetunionens största popstjärna nästan fick ett genombrott i väst. Hör Malcolm Dixelius (fd utrikeskorrespondent), Artemy Treutskij (rockkritiker), Curt Carlsson (musikkännare), Maria Fontosh (operasångerska) och Benny Andersson (artist).

Mellansnack i P1 med poeten och musikern Emil Jensen som pratar fantasi hemma i köket med mordutredare Per-Åke Åkesson och serietecknaren Liv Strömquist. Produktion Lokatt Media.

London tillåter inga terrorattacker under OS. Den vanlige londonbon verkar ta det hela med ro, men en tydlig förändring syns i gatubilden. Det är poliser och militärer överallt. När London fick spelen, 2005 var den totala budgeten 26 miljarder kronor. Idag ligger den på 102 miljarder och säkerhetsarbetet totalt på elva miljarder kronor.

Jag befinner mig fortfarande på en ökenvandring, säger judinnan Anette Sallmander om den inre resa hon gör idag. En resa för att acceptera det faktum att hon faktiskt är fri, men ändå inte har möjlighet att göra världen god. Just nu pågår Pesach - en av de viktigaste judiska högtiderna under året. Pesach firas till minnet av uttåget ur Egypten och symboliserar den resa som det judiska folket gjort, från slavar till fria människor. Men vad innebär denna frihet idag? I programmet hör vi Anette Sallmander, Gudrun Bruchfeld och Ellen Mansten-Bruchfeld. Den dikt som inleder programmet är skriven av Primo Levi och finns i boken ”I oviss timme och övriga dikter” (Italienska kulturinstitutet 2012, i översättning av Roger Fjällström). Övriga dikter är skrivna av Anette Sallmander. Musiken är komponerad av Anouar Brahem. Ljudmix Anders Niva. Producent är Siri Ambjörnsson på Klippan Produktion, för Sveriges Radio.

Långfredagens sista timme i P1ägnas åt yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och konstnärers rätt att uttrycka sig fritt. I programmet När sanningen kallades lögn tar Pär Freij och Kerstin Berggren oss med på en resa bakåt i tiden. Utifrån de två stora konstnärerna Dimitrij Sjostakovitj och Anna Achmatova och deras livsöden under stalinismens värsta tid i Sovjetunionen berättas i programmet om konstnärers försök att vara ärliga i en tid när sanning kallades lögn.

Turistbranschen hoppas bli Sveriges svar på Klondyke och i deras egen vision ska besöksnäringen fördubblas på 10 år och bli Sveriges nya basnäring. Hur ska det gå till och varifrån ska det stora antalet gäster komma? Samtidigt som turisterna ska bli mångfalt fler ska miljön värnas, hur ser framtidens turism ut? I det direktsända programmet från Östersund samtalar man om för turismen, viktiga frågor. I programmet medverkar: Hans Gerremo, ledamot i styrelsen för Svensk Turism AB Torgny Svensson, destinationschef Skistar Vemdalen Natasha Westling, Småföretagare, Brattlandsgården Andreas Gyllenhammar, miljöforskare Robert Pettersson, forskare vid Turismforskningsinstitutet ETOUR Barbara Frilund-Ekberg, Destinationschef STF Dalarna-Gävleborg/Mittsverige Cecilia Hed-Malmström, branschutvecklare, föreläsare, f.d. polarguide Emil Björck, meteorolog SMHI Programledare: Anita Jacobsson Producent: Jessica Brander

Hur kom det sig att officerssonen Johan Ulveson valde ett liv som skådespelare och när insåg han att det var de komiska rollerna som var hans starka sida? Hur gick det egentligen till när Lorrygänget bildades och hur tacklar han den återkommande scenskräcken? Ett personporträtt av Fredrik Johnsson. Medverkande: Johan Ulveson, Peter Dalle, Annika Olsson och Erik Haag.

Direktsändning från Kulturhuset i Stockholm på Nobeldagen. Nobelpristagarna berättar om avgörande ögonblick i barndomen och personer som betytt mycket för deras framtid. Paneldiskussion om hur skolan tar vara på de bästa förmågorna inom naturvetenskap och litteratur. Programledare: Roger Wilson, Kulturradion, och Lena Nordlund, Vetenskapsradion. 2011-12-10.

Författaren och poeten Lars Gustafsson talar med Ingvar Storm om fåglarna i poesin och runt omkring oss. Programledare: Ingvar Storm.

10 år sedan Göteborgskravallerna. Direktsändning från Göteborg om dagarna som skakade Sverige. Medverkande bl. a. förre statsministern Ingvar Carlsson, också ordförande för Göteborgskommittén som utredda händelserna, och America Vera-Zavala en av svenska Attacs grundare. Programledare: David Gustafsson.

Anton Karis hemma hos Ulf Lundkvist, Martin Kellerman och Gunnar Lundkvist.