I mars 2022 stoppas en iransk man på Arlanda. Han har bott i Sverige i över ett decennium, men nu ser Säkerhetspolisen honom som ett hot mot rikets säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara veckor tidigare utvisades det iranska par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar. Också den här mannen kommer att utvisas.Han hade bland annat stått en iransk diplomat nära, en man som misstänks vara en iransk underrättelseofficer som skickats till Sverige under diplomatisk täckmantel.Det här är fjärde och sista avsnittet av ”Agenterna”, om Irans misstänkta attentatsplaner och underrättelseoperationer i Sverige.De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Jakob LalérHar du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Sommaren 2016 får Migrationsverket två anonyma tips. Tipsen innehåller varningar om en asylsökande man. Mannen pekas ut som farlig, och enligt tipsen jobbar han för Irans ökända Revolutionsgarde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots varningarna får mannen och hans fru asyl i Sverige, i sina falska afghanska identiteter. Några år senare misstänks de ha planerat mord på Aron Verständig och ytterligare två svenska judar. Ett uppdrag de ska ha fått av just Irans Revolutionsgarde.Det här är tredje avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.De misstänkta agenterna har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Jakob LalérHar du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

En septemberdag får Aron Verständig ett samtal från Säkerhetspolisen. Han får veta att Iran misstänks ha planerat att mörda honom och två andra svenska judar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett misstänkt agentpar har redan kartlagt Aron Verständig och de två andra svenska judarna, de har samlat på sig bilder och adresser.Det här är andra avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

I flera år har Stockholmsparet levt ett till synes helt vanligt liv. Men nu ska de ha fått ett uppdrag: Planera flera mord i Sverige. Paret verkar vara iranska agenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De ska ha varit en iransk sovande terrorcell i Sverige sen 2015, men i början av 2021 händer något. De kartlägger tre svenskar, och misstanken är att de planerar ett terrordåd. I april 2021 slår Säkerhetspolisen till mot paret som kallar sig ”Salma” och ”Foad”.Våra granskande reportrar har följt i parets fotspår för att ta reda på vad som hände när en misstänkt iransk terrorcell infiltrerade Sverige, och vilka det egentligen var som skulle mördas. De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.Serien ”Agenterna” är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.Programmet är gjort av Anna Hammarén.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonGöteborg, sommaren 2020.

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 15-årige Hugo föddes som Klara, men har alltid, sedan han var riktigt liten, själv uppfattat sig som pojke. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön man tilldelades vid födseln inte stämmer med ens könsidentitet. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av den svenska transvården.StopphormonMen 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige: behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av den svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att hans kropp skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som. Hugos kropp skulle bli en kvinnas.TestosteronEn gång i månaden åker nu Hugos mamma Frida med tåg från Västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.KönsbekräftandeOch Hugos familj är inte ensamma om att ha gjort ett drastiskt val. Även de långa köerna för utredning i Sverige har fått familjer att vända sig utomlands. Kliniken i England, där Hugo får sin könsbekräftande vård, uppger att dom har hundratals patienter från Sverige.Köer till transvårdDokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.Vi har bytt ut namnen på de personer som medverkar i programmet.  Ett program från 2024.Reporter Ester Chiedza RoxbergProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias Miselli 

Ronja och Ramtin åker på ett larm om misstänkt suicid. De möts av en tjej som trots sin unga ålder varit på psykiatri-avdelningen många gånger utan att få bukt med sina problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Väcker programmet svåra tankar kan du vända dig hit:Mind - Självmordslinjenhttps://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/Jourhavande medmänniskahttps://www.jourhavande-medmanniska.se/Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

En ensam äldre dam visar sig vara i enormt behov av hjälp när Erika och Tobias kommer till hennes hem. Att det har kunnat gå så här långt utan att någon ryckt in gör dem båda upprörda och ledsna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Ett prio-ett larm om misstänkt nackskada gör att ambulansförarna Ramtin och Ronjas lugna morgon förbyts mot skarpt fokus när de kastar sig in i ambulansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulansbilar och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulansvårdarna emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Inne på apoteket har en man fallit ihop och ligger nu medvetslös på golvet. Ambulansförarna Tobias och Erika jobbar mot klockan när de inser att läget är betydligt mer kritiskt än de först trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulansbilar och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulansvårdarna emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Ola.hemstrom@sverigesradio.se Producent Sofia Kottorp.Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro. En tid för reflektionInnanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått. Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.Dokumentären är gjord 2023.Av: Kicki MöllerProducent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson

Med glitter och glamour slår han igenom i TV under 80-talet. Men så dör han, 39 år. Att det är aids nämns aldrig och hans namn står inte på gravstenen. Nu berättar vänner och familj om tystnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.Jacob Dahlin blir sjuk i aidsMen när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.Medverkande: Ebba Fisch, Jacobs storasysterJens, Jacobs brorson Annika Hagström, vän och journalistkollegaTom Hedqvist, vän och formgivareBenny Andersson, vän och musikerMeta Bergqvist, vän och kollegaEn P4 Dokumentär från 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre.Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning.Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär.Reporter: Johanna HintereggerProducent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shamsdokred@sverigesradio.se

Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.Programmet producerades 2022.Reporter: David OhlssonProducent: Mikael CohenSlutmix: Tor Sigvardson

Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I snart 30 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.             Ett program från 2023.Reporter: Maria SvelandProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonDen här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Ring 020-50 50 50.Ungdomsmottagningen i din stad.

Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I snart 30 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.             Ett program från 2023.Reporter: Maria SvelandProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonDen här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Ring 020-50 50 50.Ungdomsmottagningen i din stad

Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder. Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.Dokumentären är gjord 2002.Reporter: Bo SjöqvistProducent: Christer Ekbom

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 årLena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.Medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonEtt program från 2023.

Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet. I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.Dokumentären gjordes 2023. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardsson

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?Programmet gjordes 2020.Reporter: Anna FreyProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Daniel Högberg

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?En dokumentär från 2023.Reporter: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elin Hagman 

Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång. Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015. RegnbågsfamiljHär blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.Programmet gjordes 2022.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar? Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff. En viktig gemenskapUnder ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.   - Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.   Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?Reporter: Matilda BerggrenProducent: Frida Fernqvist och Anna ÅkerlundExekutiv producent Sveriges Radio: Anna FreySlutmix: Gustav SondénProgrammet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.

5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen. Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.Reporter: Daniel VärjöProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonEtt program från 2023.

11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta. Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.Reporter: Juan Diego Spoerer Prooducent: Mikael Cohen 

Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd. Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och  startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.Dokumentären gjordes 2021.Reporter: Jacob FrössénProducenter: Håkan Engström och Magnus ArvidsonSlutmix: Nima Shams

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.sigrid.edsenius@sverigesradio.seProducent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023. Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.  GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och FadimeDu kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. KvinnofridslinjenTill kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället  Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem  Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.  Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryckPå www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. 

Om Cecilia Uddéns allra första möte med den heliga staden, Jerusalemsyndromet och om två pojkar som utnyttjas som symboler i striden mellan palestinier och israeler. Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson

Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig. Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad. I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Jacob Gustavsson

Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati. Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio 

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten. Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.Ett program av Moa Lichtenstein och Joy KlackenbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo. Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.Ett program av Moa LichtensteinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan. De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.Läkare ger legitimitetNågra få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardsson Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd. Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.Vaccinet delar SverigeHur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.Reporter Sigrid EdseniusProducent Ylva LindgrenSlutmix Tor SigvardssonDenna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021. Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.  Spretig antivaxx-rörelseCovidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet. Reporter: Sigrid EdseniusProducent: Ylva LindgrenDenna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna? Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården? I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert.  Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.Koffertmordet på LansaUnder en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.Reporter: Jannike ÅhlundProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson 

Eilert är tonåring när han upplever att Elvis Presleys ande tar över honom. Efter år av elchocker och tung medicinering bestämmer han sig för att driva ut anden. Genom att ställa sig på scenen. Eilert Dahlberg blir Elvis från HusumNär Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis.  2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.Eilert Pilarm får elchockerMen bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.Reporter: Alexander ArvidssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär. Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där  nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.Programmet gjordes 2021.Reporter: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtMusiken är gjord av Philip Ekström.Slutmix: Mattias Miselli

Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män. Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.Kriminella syskon sätter spårDet är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.Gängen pressar de anhörigaI den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.Dokumentären är gjord 2023Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson  

När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget. Åren på Livets Ords kristna skolaIdag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove LindellProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar. När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.Ett program från 2023Av: Alexandra SannermalmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Fredrik Nilsson

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel. Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.   Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja. Planer på att leva i celibatNär sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix av: Tor Sigvardsson

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i? När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälleHans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.  Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.Antroposofin skapade ett utanförskapTobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.Reporter: Tobias AspelinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Jacob GustavssonFrån 2023. 

Böcker värda miljoner är borta. En hemligspaningsgrupp börjar undersöka spår i register. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset? Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?Av: Jesper HuorProducent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.Programmet gjordes 2008.

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet. Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.Reporter: Elinor AhlbornProducent: Anna FreySlutmix av: Tor SigvardsonDen här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.Polisen – information om hur anmälan går till.

Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar. När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?Ett program från 2023Av: Bertholof BrännströmProducent: Håkan EngströmSlutmix av: Tor Sigvardson

I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.Producent: Robert Barkman

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.”Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,” säger Vilda.När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson Slutmix: Elvira Björnfot

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt. Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.Kerstin heter egentligen något annat.Hoarders är en serie från P1 Dokumentär Miniserie i samarbete med Tredje Statsmakten. Hör hela serien här.Av: David OhlssonProducent: Sigrid EdseniusSlutmix: Fredrik Nilsson

Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog. Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor. Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.Kvinnor kan ha tvingats till dopningOrganisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål. Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla. Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.Löpare utnyttjas av personer med maktDet har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande. Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.Flera tjänar på dopningEtt sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän. I sökandet efter honom hittas kvarlevor från någon helt annan. Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.Hittar kvarlevor från en annan personMen i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?Reporter: Alexander GaglianoProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima ShamsEn P1 Dokumentär från 2019.

Lyssna på podden Dagens Eko med reportern Karwan Faraj, om automatvapnet som används i svenska gängkrig. Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Gängen lockar unga med löften om snabba pengar. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran tar han första klivet in. – Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.Det här är första delen i P1 Dokumentärs systerpodd P1 Dokumentär miniserie Ung Ganster. En serie av Karwan Faraj från 2021.Hör om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken. Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt Pettersson

Tre män från Skåne smugglar in stora mängder skjutvapen som dyker upp i mord och skjutningar över hela landet. Hur ska smugglarna stoppas? 2015 ändrar Slovakien sin lagstiftning kring försäljning av deaktiverade vapen efter att det framkommit att de används vid terrordåd. Då har tiotusentals Kalasjnikovs, pistoler och skorpioner redan sålts och är på drift i Europa.Nätverken säljer vapen till båda sidor i konfliktenMed Operation Skorpion vill svenska polisen sätta stopp för vapensmugglingen. Snart får de upp ögonen för det så kallade Skånenätverket som består av tre män som köper vapnen i Slovakien, smugglar dem till Sverige och bygger om dem till skarpa. Totalt har de smugglat in 235 vapen till Sverige.Ett 70-tal vapen som tagits i beslag runt om i Sverige kopplas till nätverket, från Malmö i söder till Kramfors i norr. Ett av vapnen har kopplingar till masskjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården. Där visar det sig att båda sidorna i det pågående gängkriget har fått vapen från Skånenätverket.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Bengt PetterssonSkådespelare: ”Alex” - Dennis FrancoSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva. Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.Vapnet spåras till SlovakienVapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Bengt PetterssonSkådespelare: "Alex" - Dennis FrancoSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

FBI och svensk underrättelsepolis har gillrat en fälla för smugglarna. Jakten på det största narkotikabeslaget i svensk historia har börjat. I november 2020 får tullen i Göteborgs hamn ett kontrolluppdrag. De ska undersöka en last från Casablanca. Tre containrar med marmorplattor gås igenom och till slut hittar tullen vakuumförpackad hasch i något som ska likna marmorplattor. Totalt rör det sig om 1,2 ton och det blir det största narkotikabeslaget i svensk historia.FBI låg bakom krypterad appTipset har nått tullen efter att amerikanska FBI har låtit upprätthålla en krypterad app. Anom har marknadsförts som en säker kommunikationstjänst, gjord av kriminella – för kriminella. När FBI upptäcker att många användare skriver på svenska kopplas den svenska polisen in.Över 12 000 telefoner kopplade till 300 nätverk i 100 länder har använt Anom. I juni 2021 görs ett globalt tillslag av 9 000 poliser. I Sverige grips 65 personer bara första dygnet.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidssonSlutmix: Bengt PetterssonSkådespelare: ”Micke” - Stefan BladhSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark. Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.Går med vapen dygnet runtI Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.Alex och Micke heter egentligen något annat. Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardssonSkådespelare: "Alex" - Dennis Franco och "Micke" - Stefan Bladh. Så gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Vapensmugglare har försett svenska kriminella med tusentals skjutvapen. Nu träder en av dem fram och berättar hur smugglingen går till. Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.En ond spiral i SverigeDen ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: ”Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra”.Marko heter egentligen något annat.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardssonSkådespelare: "Alex" - Dennis FrancoSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa. Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.Gängkriget i BiskopsgårdenI Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardssonSkådespelare: "Alex" - Dennis Franco Så gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet! Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro. En tid för reflektionInnanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått. Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.Av: Kicki MöllerProducent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson

Som 17-åring lämnar Trifa sin familj för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp dem. 1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.Hon frågar sig än i dag om frihetens pris var för högt.Av Trifa AbdullaSlutmix Nima ShamsProducent Håkan EngströmEn P1 Dokumentär från 2019.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet? Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.Många snabba beslut med dejtingapparBåde Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?Av: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliHannes och Adriana heter egentligen något annat.

En familj försöker bryta tystnaden om vad som hände släkten och mammans tid i förintelselägren innan det är för sent. Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?Dokumentären gjordes 2016.Reporter: Peter NormarkProdcent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik Nilsson

Jimmy har varit kriminell hela sitt liv. Men hösten 2019 förändras allt. Han träffar Mikaela och bestämmer sig för att lämna kriminaliteten. Jimmy och Mikaela lever ett till synes vanligt liv med småbarn och villa. Men för bara några år sedan såg allt annorlunda ut.2019 skriver Jimmy in sig på ett LVM-hem för att bli nykter. Där jobbar Mikaela och de får snabbt känslor för varandra. Men de är varandras motsatser.Kärleken får Jimmy att lämna kriminella livsstilenHan har varit kriminell hela sitt liv. Uppväxten kantas av småstölder och snatterier och allt eftersom blir brotten tyngre. Han gör sig ett namn i kriminella kretsar. Driver in skulder, är med i mc-klubbar och skadar människor.Hon är dotter till en militär och uppväxt med vad som är rätt och riktigt.När de träffas bestämmer Jimmy sig för att lämna den kriminella livsstilen men vägen till ett vanligt Svenssonliv visar sig innehålla både utmaningar och krockar för dem båda.Jimmy och Mikaela heter egentligen något annat.Av: Alexandra SannemalmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Fredrik Nilsson

Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande. När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard."Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."Dokumenterar med sin mobiltelefonTrots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv. Av: Henrik BrandtProducent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson 

Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly. Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.Flyr efter 20 årHon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.Reporter: Alexandra SannemalmProducent: Mikael CohenSlutmix: Johanna Carell En P1 Dokumentär från 2021.

Affärsmannen Eric Erickson anses vara nazisternas räddning. Men egentligen är han spionen som ska se till att andra världskriget tar slut. Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.Varför blev Eric Erickson spion?Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?Slutmix: Nima ShamsProducent: Martin JönssonEn P1 Dokumentär från 2021.

2008 ska Troels Hansen flyga ett plan från USA hem till Göteborg men på 3 000 meters höjd går något fel. De kraschar ner i Ishavet. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att tillsammans med sin australiensiska kollega Oliver Edwards-Neil flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA i olika etapper via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.Får problem hundratals kilometer från civilisationenDe första etapperna går utan anmärkningar och söndagen 7 december lyfter de från Wabush i norra Kanada. Planen är att landa på Grönland. Denna sträcka beräknas ta fyra timmar och ska till stor del flygas över Ishavet.Det som till en början är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång blir snart en mardröm. Något är fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, sen kollapsar även den andra.Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén HansenReporter: Anna HammarénProducent: Håkan EngströmEn produktion från 2016.

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände. De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.seSlutmix: Tor Sigvardson

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten. När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.Av: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardsson

Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer och under en manskväll. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.Reporter: Elin von WrightProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima ShamsEn P1 Dokumentär från 2021

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom. Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst. Polisen Rissa Seidou vill rädda livI Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son. Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.Emirhan hyllas på sin studentdagEmirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Elin HagmanVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Nästa del släpps onsdag 30 november.

Valet 2022 ställdes Sverigedemokraterna och Liberalernas relation på sin yttersta spets. Så gick det till när en ny regering skulle bildas. Ekots reporter Katarina Helmerson följer riksdagsledamöterna Anna Starbrink (L) och Leonid Yurkovskiy (SD) från valet fram till regeringsbildningen. Hör deras beskrivning av partiernas samarbete och hur Starbrink som tidigare var emot ett SD-samarbete, hanterar sin nya roll.Så blev Tidöavtalet tillEfter tre dagar på ett slott är moderatledaren Ulf Kristersson redo att presentera sin regering. Men vägen till det så kallade Tidöavtalet har inte varit enkel. Sverigedemokraternas och Liberalernas komplicerade relation är i blickfånget under regeringsbildningen . Hör Gustav Gellerbrant (SD) om hur svårt läget var när partierna träffades på Tidö slott.Till slut enas partierna om att släppa in Liberalerna i regeringen. När avtalet ska presenteras är det Jimmie Åkesson som går först av partiledarna in till det väntande pressuppbådet. För första gången har Sverigedemokraterna tjänstemän i regeringskansliet.Avsnittsbilden är ett montage och handslagsbilden är AI-genererad.Dokumentären gjordes november 2022.Reporter Katarina HelmersonProducent Ylva Lindgren

Runt sekelskiftet ses syfilis som en samhällsfara. Ingrid föds med sjukdomen. Läkaren Edvard Welander gör allt för att hjälpa de övergivna barnen. Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Snart står Lilla Hemmet klart.Kvicksilverbehandling mot syfilisEn av de första patienterna på Lilla Hemmet är ettåriga Ingrid. Här ska hon tillsammans med andra barn få en långvarig behandling med kvicksilver. Behandlingen har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.Hör om när syfilissmittan spreds genom Stockholms bordeller, hur kvinnor tvingades till gynekologiska kontroller på besiktningsbyråer.Möt också några av Lilla Hemmets patienter, vad hände med deras liv sen?20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.Det här är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2022.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

I en trappuppgång hittas Adam död med en tom flaska handsprit bredvid sig. De sista månaderna i livet videobloggar han om sitt missbruk. Adam Heij växer upp med mamma, pappa och lillebror i Mariestad. I skolan uppfattas han som lite slarvig men Adam tar revansch och studerar sedan vid universitetet i Lund. Men där börjar också hans missbruk.Våren 2018 hamnar Adam på ett behandlingshem. Då börjar han också videoblogga. Via bloggen följer vi Adams sista månader i livet. Om hemlöshet, avgiftning och kampen att få hjälp.Det här är också en berättelse om hur polis och sjukvård slår larm och kommuner som inte tar sitt ansvar. Adams kamp mot alkohol och narkotika blir även en kamp för familjen, som till slut är nära att gå under.Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Sofia KottorpSlutmix Adam samuelssonDet här programmet är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2020.P4 Dokumentär

Med livet som insats för den norska oljan. Hör Anders och Ulf om tiden som djuphavsdykare i Nordsjön på 70-talet där kollegorna dog som flugor. Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Säkerheten var inte viktigast. Det var den nyupptäckta oljan.Men oljan behövde komma in till land och för det behövdes pipelines, som svetsades av djuphavsdykare. Dykarna som lämnades kvarHundratals meter ner under vattenytan blev unga människor levande försökskaniner. Dödsfall av kollegor blev en del av arbetet - ändå valde många att fortsätta.Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.En dokumentär från 2012.Reporter: Martin Johnson

För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Diana, som var sex år vid mordet, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas. Diana och hennes två systrar hade blivit lovade att gå på bio den där lördagen. Men istället för bio förändras livet för alltid.I ett förråd i deras egen trädgård dödar Dianas pappa hennes mamma. Sedan skjuter han ihjäl ytterligare en person.Ett halvår av sökandeNu är Diana 21 år och söker svaren, om vem hennes mamma var men också vad det var som egentligen hände. Hon har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund.Till sin hjälp kontaktar hon tre viktiga personer som hon hoppas kan ge henne svaren.Reporter: Alexandra SannemalmEn dokumentär från 2017.

Mannen döms igen för nya brott mot unga flickor. Fängelsestraff tycks inte stoppa honom och polisen misstänker att han kommer slå till igen. Nu bestäms det att mannens psykiska tillstånd ska bedömas professionellt för att se om han kan lida av en alvarlig psykisk störning. Detta har gjorts en gång tidigare – för 16 år sen.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända dig:Vid fara för liv: ring larmnumret 112Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50Ecpat: dittecpat.seJourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenManipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Efter 3 års fängelse friges mannen som våldtog Amanda. Nu börjar hon få samma nakenbilder skickade till sig igen. Bilder hon trodde att polisen förstört. En dolda avsändaren skickar även en video på Amanda. Återigen hotas Amanda att lyda för att videon inte ska skickas till hennes nära och kära.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända digVid fara för liv: ring larmnumret 112Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50Ecpat: dittecpat.seJourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Victoria Gaunitz, Emelie Rosén och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenManipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Mannen som våldtog Amanda döms till fängelse. Trots att han är inlåst blir han beviljad flertal permissioner. Förutom Amanda döms mannen för att ha utsatt ytterligare sju barn för brott, och döms till 4,5 års fängelse. Kriminalvården bedömer att risken är låg för att mannen ska begå nya brott under fängelsetiden.Men under en obevakad permission åker han till bibliotek. Där öppnas ett konto i en moln-tjänst och en ny mejladress som ser ut att tillhöra någon annan.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända digVid fara för liv: ring larmnumret 112Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50Ecpat: dittecpat.seJourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoResearch: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Amanda går till slut med på att träffa mannen som hotar henne, för att hindra honom från att sprida nakenbilder. Mannen åker iväg med Amanda till ett hus utanför stan. Hon är 14 år och inser att nu kommer det allra värsta att hända.Senare gör polisen ett fynd hos en man. 300 mappar - en mapp med information om varje tjej. Fyndet gör också att mannens före detta sambo får sina misstankar bekräftade.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända digVid fara för liv: ring larmnumret 112Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50Ecpat: dittecpat.seJourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenManipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

14-åriga Amanda chattar dagligen med studenten Douglas. Nu ska de ses. Då kommer hot från en okänd person, att nakenbilder på henne kommer spridas. Flera unga tjejer får alla hotfulla sms om att nakenbilder på dem kommer skickas till deras nära och kära. Det finns bara ett sätt för dem att stoppa detta. Att träffa personen som skickat SMS:en.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända digVid fara för liv: ring larmnumret 112Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50Ecpat: dittecpat.seJourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenManipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Hör hur sekten Aum Shinrikyo gick från yoga och meditation till att genomföra den dödligaste attacken i Japans historia sedan andra världskriget. 1995 hamnar den japanska undergångssekten Aum Shinrikyo på världens löpsedlar. Sektledaren Shoko Asahara menar att världen kommer gå under och bara medlemmarna i sekten kommer överleva. När fem sektmedlemmar placerar ut behållare med nervgasen sarin på fullsatta tunnelbanetåg i Tokyo är katastrofen ett faktum. 13 personer dör och 5000 skadas.Sektmedlemmen Yoshihiro Inoue som försöker sona sina brottAttacken blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren liksom tolv av hans närmaste män dömds till döden.Reportern Jon Thunqvist träffar en av Asaharas närmaste följare och dödsdömde Yoshihiro Inoue i fängelset i Tokyo som fokuserar på att gottgöra offren och deras anhöriga. Hör även Yoshihiros anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att hans dödsdom ska omvandlas till livstids fängelse.Reporter: Jon Thunqvist.En dokumentär från 2018.

Josefin ställer sig upp i planet. Nu ska hon berätta för medpassagerarna varför hon ska göra allt för att planet inte ska lyfta. Hör klimataktivisterna berätta hur de tänker. I den här dokumentären hör du flera klimataktivister i Extinction Rebellion (XR) som alla riskerar eller redan har dömts för brott som luftfartssabotage och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. De säger att de vill störa samhället så mycket som möjligt.Josefin, 28 år, ska göra sin första stora aktion: att stoppa ett inrikesplan från att lyfta genom att gå ombord som passagerare men vägra att sätta sig på sin plats.Helen, 57 år, väntar på rättegång efter att ha rusat in på Sturups flygplats. Nu ”fängelsestädar” hon sin lägenhet för att kunna hyra ut den under ett fängelsestraff.Alfred, 28 år, flög jorden runt i jakt på den bästa pudersnön innan han blev klimataktivist för ett och ett halvt år sedan. Nu har han genomfört hundratals aktioner, blivit gripen mer än 15 gånger och är dömd i domstol tre gånger, hittills.Icke-våld som politisk metodNär klimataktivisterna ses låser de in telefonerna i garderoben för att inte polisen ska kunna avlyssna dem. Hör hur de talar om sina ”oh shit moments”, fredlig civil olydnad och varför de vill störa samhället så mycket som möjligt.En dokumentär från 2022.Reporter: Simon FolgerProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Janne Waldenmark

Just nu försöker Ulf Kristersson bilda regering. Men spelplanen som han måste förhålla sig till sattes för fyra år sedan. Tack vare unika intervjuer får du höra dramat bakom dagens politiska läge. Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 - och dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna (SD) inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av SD:s stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik: det som vann årets riksdagsval.Reporter: Maggie StrömbergProducent: Robert BarkmanTekniker: Ludvig JanssonEn dokumentär från 2019.

Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara. På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 Dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om meddelarfriheten och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna SjövallProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna. Covid-19 sprider sig som en löpeld på äldreboenden. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera när smittan tar sig in på fem avdelningar.När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna SjövallProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Jens Garnfeldt säger att Gud genom honom helar sjuka och återuppväcker döda. P1 Dokumentär följer den kontroversielle pastorn som försöker frälsa Sverige. Den danska frikyrkopastorn Jens Garnfeldt eggar publiken i den fullsatta aulan i Göteborg. Han säger att en ny väckelse är här. Han säger att Gud säger till honom vilka Gud vill vidröra. De som pekats ut kommer upp på scen och ställer sig på en lång rad. Jens Garnfeldt lägger händerna på dem och skriker: Fire!De faller direkt.Från Köpenhamn via Livets ord till ÄlmhultsväckelsenJens Garnfeldt föddes i Köpenhamn och växte upp i en kristen familj med föräldrar som var pastorer inom pingstkyrkan. Efter att ha studerat i Livets ord startar han den egna församlingen Köpenhamns bibelträningcenter.  Dokumentärmakaren Bo Sjökvist ser hans ”Älmhultsväckelse” på en kristen tv-kanal och börjar följa hans resa genom Sverige. Hör hur det låter inifrån mötena där handpåläggning sägs bota deltagarna och människor ligger i högar på golvet. En dokumentär från 2014.Reporter: Bo SjökvistProducent: Håkan EngströmSlutmix: Fredrik Nilsson

Cecilia och Madde brevväxlar med livstidsdömda fångar i Texas. Hör historien om hur det som börjar som en kul grej blir ett stort ansvar. Två miljoner människor sitter i fängelse i USA. Många av dem förlorar kontakten med vänner och familj efter domen, vilket har gjort fenomenet ”Prison Penpal” populärt.I fem år har Cecilia Ekman skrivit med ”Henry”, som sitter på livstid för trippelmord i Texas. Hennes vän Madde brevväxlar också med en intagen i samma delstat.Men kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall visa det på Facebook?Hör också Genni från Texas som i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.Dokumentären har också fått en uppföljare i Kärlek på Death Row.Henry heter egentligen någonting annat.En dokumentär från 2018.Reporter: Cecilia EkmanProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliMusik: Lars Ekman

Anna Wallentin åker till Turkiet för att göra en Brazilian Butt Lift. Men hon kommer aldrig hem. Hör jakten på sanningen om vad som hände. En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.Men Anna dör. I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna? En dokumentär från 2022.Reporter: Caroline KernenProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Sanna köper en paketresa för att göra BBL, Brazilian Butt Lift. Men så kommer det fram att en svensk kvinna dött efter en BBL-operation hos samma kirurg. Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.P1 Dokumentär följer "Sanna" som betalat runt 45 000 kronor för sin "SAFE BBL" som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som "Sanna" ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska "Sanna" våga gå hela vägen ändå?I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin. En dokumentär från 2022.Reporter: Caroline KernenProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären. 32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Ett nedknarkat lik. Så beskrivs den världskände gitarristen Johnny Thunders i svensk media tidigt 80-tal. Några år senare leker han med sin dotter i sandlådan i en Stockholmsförort. I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Gitarristen och sångaren, en av originalmedlemmarna i legendariska bandet New York Dolls, syns på otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra.Men så träffar Johnny Thunders en svensk tjej – Susanne. De får barn ihop.Plötsligt är Sverige Johnny Thunders nya hem. I ett fridfullt bostadsområde i södra Stockholm försöker han bli drogfri och bygga ett nytt liv tillsammans med sin familj i Sverige.I dokumentären berättar flickvännen Susanne, bandmedlemmar och vänner öppenhjärtigt om mannen bakom legenden. Från heroinet på gatorna i New York via världsberömmelsen till lekparken i Hägersten och slutligen hans gåtfulla död på ett hotellrum i New Orleans.Dokumentären sändes första gången juli 2017 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Michael Thimrén, som medverkar i avsnittet, avled 2021.Reporter: Magnus Thorén.Producent: Jarri Häninen

Malin Appeltofft är en 47-årig lärare med man, tre barn och en envis dröm att göra karriär som standup-komiker. Men ofta kommer verkligheten emellan. I Tobias Aspelins dokumentär får vi följa hur hans fru Malin Appeltofft förvandlar den grå och slitsamma vardagen till färgstarka skämt som får publiken att vrida sig av skratt. Men Malin erbjuds mest små gig och får aldrig riktigt komma in i värmen på de stora klubbarna. Nu har hennes 10 år av att skapa sig en karriär inom stand-up har börjat slita både på henne och på familjen.Min roliga fru är en dokumentär från 2018 om att göra drömmar till verklighet och vad vi är beredda att stå ut med för att nå dem. Sänds igen sommaren 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.Reporter: Tobias AspelinProducent: Håkan EngströmMix: Nima Shams

Åsas föräldrar har skilt sig och gift sig tre gånger med varandra. Hör hur Åsa och hennes syster försöker förstå sina föräldrars stormiga och veliga relation. Trots alla sina olikheter blir Åsas föräldrar förälskade och gifter sig våren 1983. Knappt 40 år senare – två skilsmässor och tre bröllop senare – undrar Åsa vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att deras relation alltid varit full av konflikter och alla runt omkring sagt åt dem att ge upp.Själva säger föräldrarna att kärleken de haft för varandra fortfarande finns kvar.Hos Åsa väcker föräldrarnas relation frågan om vilka spår det satt i henne själv att växa upp i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte.Programmet sändes första gången maj 2020 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentär Kärlekssommar.Reporter: Åsa SecherProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.En podd av Martin JönssonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev. Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.Programmet gjordes 2021 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.Ett program av: Jens Arnstad och Jonas TornbergProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna. Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.Hedvig konfronterar näthatetNu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.Programmet gjordes 2022.Reporter: Hedvig HolgerssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotFlera namn och röster är utbytta i dokumentären. 

Under en padelmatch får Jörgen en boll på halsen. En vecka senare är han förlamad i halva kroppen. Hör Jörgen själv berätta om stroken och hur den förändrat hans liv. Jörgen är 53 år gammal när bollen på halsen orsakar hans stroke. Från sjukhuset meddelar han sin chef att han kommer att vara tillbaka på jobbet om två dagar, men de första dagarna kan han inte ens sitta i en stol på egen hand.Först efter många månader på sjukhus är Jörgen tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar. Han har alltid jobbat som journalist i radio och tv och har ofta fått beröm för sin röst, men efter stroken är den platt och entonig. Det är svårt för många att höra om Jörgen är glad eller ledsen. Han kan till och med uppfattas som aggressiv, eftersom han heller inte längre kan le som förr.Vad händer när ens liv plötsligt måste levas under helt nya förutsättningar? Vad gör det med Jörgens relation till sin fru, sina barn, sina vänner och sitt jobb?Vad blir kvar av livet som tidigare tagits för givet?En dokumentär från 2020Reporter och producent: Jörgen CavelindProducent: Henrik SkarstedtProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här. I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket - och inte Polisen - fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.Nya dykningar vid Estonia 2022Sommaren 2022 - snart 28 år efter att Estoniakatastrofen - görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Erik RidderstolpeProduktion: Mikael CohenSlutmix: Elvira Björnfot

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter. Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.Reporter: Robin JonssonProducent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet gjordes 2022

Kristin Enmark är gisslan under Norrmalmstorgsdramat. Hör hennes egna ord om rånet och hur hon ger upphov till det världskända fenomenet. Den 23 augusti 1973 går Jan Olsson in genom dörren till Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Sex dagar senare får dramat sin upplösning och för några av de inblandade förändras livet för alltid.En autentisk skildring inifrån NorrmalmstorgsdramatI P1 Dokumentär hör vi de unika rösterna från bankrånet. Kristin Enmark som ingår i gisslan och ringer Olof Palme. Polisen Morgan som sjunger ”Lonesome cowboy” för att lugna den nervöse rånaren.Lyssna på deras berättelse om att vara mitt i ett av Sveriges allra kändaste brottsfall. Och om det psykologiska fenomenet Stockholmssyndromet som myntas efter dramat.Programmet sändes första gången 1998. Reporter: Helena Ardelius Producent: Håkan Engström

Simones pojkvän döms till fängelse efter att han nästan misshandlat henne till döds. För Simone betyder det en ny och tillfällig frihet. Om fem år kan han vara ute igen. I tio år lever Simone i ett förhållande där våldet och övergreppen bara blir värre. När hon är 25 år gammal är det så illa att Simone nästan dör. Pojkvännen döms till fängelse. För Simone öppnas ett nytt liv. Hon är äntligen sin egen igen, fri att göra det hon vill.  Men åren av misshandel och övergrepp har satt sina spår. Simone gör allt hon kan för att försöka läka och hitta tillbaka till sig själv.Om fem år kan ex-pojkvännen komma ut ur fängelset. Och Simone är livrädd för att han ska hitta henne.Vi har bytt ut huvudpersonens namn. Simone heter egentligen något annat.Programmet gjordes 2021.2022 tilldelades reporter Alexandra Sannemalm Stockholms Radiobiografs pris Ljudvågen för dokumentären, med motiveringen:Ljudvågen 2022 tilldelas en berättelse som är omöjlig att lämnas oberörd av. Avskalat, utan att värja för det svåra och detaljerade, tillåts lyssnaren komma oerhört nära en annan människas erfarenheter. Utan sensationslystnad eller överdramatisering får vi en inblick i hur det kan vara att leva i en relation med brutalt och rått våld. Den här dokumentären visar att det lågmälda berättandet kan bli det starkaste i bruset, något vi vill lyfta fram i dagens ljudlandskap. Reporter: Alexandra SannemalmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Fredrik von der Pahlen

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft. På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ester föddes i Zimbabwe, där hennes familj arbetade med bistånd. Nu reser hon tillbaka för att söka sina rötter och försöka förstå varför det var just där hennes pappa insåg att han var kvinna. 2010 kom författaren Ester Roxbergs pappa ut som kvinna och 2014 skrev Ester boken Min pappa Ann-Christine, som i år blivit filmen Min pappa Marianne. Idag, som småbarnsförälder, funderar Ester mycket på sin egen barndom. Hon har fått veta att det var när hennes föräldrar väntade henne, i Zimbabwe, som hennes pappa för första gången släppte fram tankarna på sin verkliga identitet. Han tog upp saken med mamma, men lade sedan locket på i nästan 30 år. Trans var i det närmaste okänt på 80-talet. Ester har inga egna minnen av Zimbabwe men har alltid fått höra att åren där var familjens lyckligaste. Nu reser hon tillbaka till sin födelseby i landet där HBTQ är förbjudet. Ingen där vet att den älskade prästen Åke idag är Ann-Christine. Varför var det just i Zimbabwe som pappa för första gången släppte fram tankarna på sitt rätta jag? Programmet gjordes 2020. Av: Ester Roxberg Research: Ida SundbergProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Jan Waldenmark

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.Programmet gjordes 2022.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Ingegerd Engfelt satsar sin förmögenhet på kassettband för att sprida en kändisgurus lära. Investeringen kostar henne både pengarna och livet. Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad: hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd engagerar sig istället i den transcendala meditationsrörelsen, som gjorts populär av världsstjärnor som The Beatles.TM-rörelsen leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och snart blir Ingegerd en del av hans närmsta krets. Där får hon rådet att satsa sina pengar på en kassettfabrik. Med kassettband ska hon sprida guruns lära.Ingegerd Engfelt blir kassettbandsdrottningenKassettfabriken Track Tape AB blir snabbt omtalad. Efter en vågad reklamkampanj som tar strid mot kassettjättarna i Japan är förväntningarna skyhöga. Kampanjen lyckas och Tracks kassetter säljer slut i hela landet.Men det visar sig att kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar Sverige. Utblottad och hårt nedgången gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos guru Maharishi.Reporter Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med. Han har tidigare gjort många uppskattade program för P1 Dokumentär, bland andra Terapeuten och ondskan och Mera brännvin – ett program om Eddie Meduza.Dokumentären gjordes 2019.Producent: Anna Maria HöglundSlutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton

Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp. – Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om "min bror, han skulle aldrig svika mig". Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.En serie av Lotta Malmstedt.Slutmix: Adam SamuelssonProducent: Martin JönssonMalmö, april 2022

Petra Malm är den första kvinnan i SOG, Sveriges hemligaste förband med högriskuppdrag utomlands. Hör berättelsen om tiden som operatör. Kodnamnet Pam skyddar hennes identitet och Petra Malm är den första operatören som träder fram med sitt riktiga namn. Efter att ha klarat de hårda testerna ansluter hon till elitstyrkan där hon jobbar i tio års tid. Hennes historia har nyligen blivit en bok. SOG – Särskilda operationsgruppen  Inom Försvarsmakten finns specialförbandet Särskilda operationsgruppen, inriktad på underrättelse och strid. Soldaterna kallas operatörer och gör hemliga operationer med hög risk, i bland annat Afghanistan. Lär känna personen bakom Kodnamn Pam Under hög sekretess och stor press navigerar Petra Malm som ensam kvinna i en manlig värld. Det här är en berättelse om att ta sig in i SOG och väl inne fortfarande få kämpa för sin plats. Och om varför Pam idag har lämnat kodnamnet bakom sig. Om Petra Malm Föddes 1977 i Kiruna Bor i Umeå med make och en dotter Känd från TV-programmet Elitstyrkans hemligheter Aktuell som ny programledare för Robinson och med en bok som har samma namn som P1 Dokumentären: Kodnamn Pam Reporter: Erica DahlgrenProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonEn P1 Dokumentär från 2019.

Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén? Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen? Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen. Programmet sändes första gången juni 2017. Av: Henrik Svensson

Saga Berlin blir påkörd av lastbilen i terrordådet. På sjukhuset stannar hon i månader för att läka den trasiga kroppen. Hon har fått en allvarlig hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka. Fredag den 7 april 2017 klockan 14:52 kör en kapad lastbil som väger 12ton i full fart längs med gågatan. Konstnären och fotografen Saga Berlin kommer från ett jobbmöte och blir påkörd, hamnar medvetslös liggande på gatan halvt under lastbilen. Den fattar eld och människor flyr bort.När Saga vaknar upp på sjukhuset är det med en svår hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.   I dokumentären medverkar stora delar av Sagas familj, sambon Tom, pappa, syskon och hennes åttaåriga son. I traumaterapin och rättegång tvingas Saga konfrontera det som hänt och försöka förstå. Varför hann hon aldrig bli rädd när lastbilen kom? Vem var det som räddade henne?Programmet gjordes 2019.Reporter: Tove Palén Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima Shams

10 poliser stormar in hos Rolf i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Rolf verkar ha hamnat mitt i en människohandelshärva. Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer. Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.När Rolf har hamnat mitt en människohandelshärva är han 76 år och nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel.Programmet gjordes mellan 2018 och 2022. Reporter: Sigrid EdseniusProducent: Sofia KottorpSlutmix: Nima Shams

Korpar är smarta djur. Så smarta att de har svårt att lita på människan. Det märker Mathias Osvath när han forskar på korpar och försöker hitta svaret på gåtan hur intelligens utvecklas. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar.– Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han.Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig.Programmet sändes första gången 2014.Reporter: Lotta Malmstedt

Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem. Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.Programmet producerades 2022.Reporter: David OhlssonProducent: Mikael CohenSlutmix: Tor Sigvardson

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015. – Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959. Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika. Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll. I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige. -1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima. Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte. Här kan du hitta information om Golden City Dixies: https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/

I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans. – Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon. Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans. Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern. Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder? Programmet är gjort 2020. Reporter: Ellen Kittel Producent: Anna Iversen Slutmix: Frida Claeson Johansson

Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten. 2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige.I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina.Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror.Anton och Jonas heter egentligen något annat.Programmet hade premiär 2017 och är gjort av Sigrid Edsenius.Researchen är gjord av My Vingren.Producent: Magnus Arvidson

Mats Karström är Sveriges meste skogsräddare. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta. Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.Reporter: Jenny Berntson Djurvall.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonEtt program från 2022.

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil. SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar. Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren. Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare. Programmet är gjort av Anna Hammarén. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, sommaren 2020.

Amandas mormor överlevde förintelsen. Hur har hennes svåra upplevelser förts vidare i familjen? Det undrar Amanda och vänder mikrofonen mot mormor, sin mamma och sig själv för att söka svaret. Amanda sitter vid sin mormors köksbord. Mormor berättar, som hon alltid gör, om vad som hände henne under andra världskriget. Samtidigt ritar hon. Hennes händer darrar och blyertsstrecken på papperet blir svaga och ojämna.Mormor ritar bilder från Auschwitz Vid samma köksbord har mormor också suttit med sin dotter, Amandas mamma. Då var hon yngre och starkare. Händerna darrade inte lika mycket och hon kunde rita bilder av schäferhundar och elektriska staket i förintelselägret Auschwitz. Detaljrika teckningar i kol, som hennes dotter satte upp på väggen i sitt tonårsrum.Det Amanda nu vill veta är inte bara vad mormodern upplevde under kriget – utan hur de upplevelserna har förts vidare och påverkat hela deras familj.Programmet gjordes 2009.Reporter: Amanda GlansProducent: Ylva Lindgren 

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio 

När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget. Åren på Livets Ords kristna skolaIdag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.  En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove LindellProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Kjell jobbar 40 meter under jord då tunneltaket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger snabbt. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet. Det kallades "Det stora tunnelraset"Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills?Medverkande: Kjell Tudare Ann-Christin EklundAnnika HagströmProgrammet är gjort 2021 och är en produktion från P4 Dokumentär.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Nils Lundin

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. En magdansös dyker upp som en födelsedagspresent ur en koffert. Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.Koffertmordet på LansaUnder en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.Reporter: Jannike ÅhlundProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson   

Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt. När Carl Johan från familjen Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.Förlorade den kungliga titeln och apanagetEtt äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.Medverkande i dokumentären:Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.Sten Hedman, journalist.Klas Åmark, professor emeritus i historia.Programmet är en produktion från P4 Dokumentär och gjordes 2021.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Anton har tappat förtroendet för svensk media. De rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige, allt annat tystas ner. Anton bestämmer sig för fly landet och själv bli invandrare. För att få nyheter söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång.I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre.Serien sändes första gången 2014 och samma år vann Måns Mosesson Stora journalistpriset som Årets berättare.

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han flickan som var lucia såg ju inte svensk ut. Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.Läs mer: Svart lucia vann dokumentärklassen i Prix Italia 2015Måns Mosesson: "Så jobbade jag med Svart lucia"I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien:

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker. Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. - Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.En dokumentär från 2018 av Erik HedtjärnProducent: Magnus ArvidsonMixning: Ludvig Jansson

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna? Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter. När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån. Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med? Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården? I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter. Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna. I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas. På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn. Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten? Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams.  Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras. I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers. Dokumentären gjordes juni 2017. Reporter: Sigge Dabrowski.Producenter: Håkan Engström och Ylva Lindgren.Slutmix: Fredrik Nilsson

Mariette Lindstein jobbar i scientologernas elitorganisation i Los Angeles i 20 år. Men det börjar kännas mer och mer som ett fängelse och en dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly. Alla scientologer på högkvarteret bär uniform. Den är inspirerad av marinen och har gradbeteckningar på axlarna som visar vilken nivå medlemmarna har.Mariette är uppfylld av läran och fascineras av hur målinriktade alla på basen är. Hon känner att hon är på helt rätt plats i livet. Åren går men så plötsligt händer det något. Och Mariette ser ingen annan utväg än att ta sig därifrån. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker. Reporter: Alexandra SannemalmProducent: Mikael CohenSlutmix: Johanna Carell 

Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker? Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna. Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt. Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams. Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann. I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar. Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt Programmet är gjort 2020.

Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat? Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka. Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen? Reporter: Alexander Gagliano Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

När han lämnar SS-chefen Heinrich Himmlers kontor, anses Eric Erickson vara nazisternas räddning. Men i själva verket spelar han ett dubbelspel som ska hjälpa till att få slut på andra världskriget. Under flera års tid spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra Tyskland och få slut på kriget. Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och av USA fick han den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. Idag vet nästan ingen vem han är. Varför blev Eric Erickson spion? Mästerspionen Eric Erickson är en dokumentär av Maja Falkeborn Willner. Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker hon lägga pusslet: Vad var det  för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och inte minst: vad i den här historien kan man egentligen lita på? Slutmix: Nima Shams Producent: Martin Jönsson En P1 Dokumentär från 2021.

Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

När Hammarbysupporten Joacims mamma Solveig tappar bort julklappen han fick av pappa bryter han kontakten med henne. En natt ringer polisen och mamma är död. Joacim Carlssons signerade Hammarbytröja, som han fått av pappa, försvinner från mamma Solveigs lägenhet. I deras sista samtal säger han att han inte kommer gå på hennes begravning om hon dör. "Hammarby har räddat mitt liv" Reportern Ivan Solander har följt Joacims sökande efter tröjan, och på vad som egentligen hände när han växte upp med två heroinmissbrukande föräldrar. Ett program av: Ivan SolanderProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima Shams Dokumentären behandlar ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och självmord. Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt. Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsaTelefon: 90101Chatt: chat.mind.seMejl: info@mind.se De har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112. SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd SPES telefonjour: 020 – 18 18 00, alla dagar 19.00 – 22.00 Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se 1177 - VårdguidenSjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177Webb: www.1177.se

Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär. Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där  nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare. Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut? I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front. Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism. Programmet gjordes 2021. Reporter: Ester Roxberg Producent: Lotta Malmstedt Musiken är gjord av Philip Ekström. Slutmix: Mattias Miselli

Planet har flugit rakt in i World Trade Center morgonen den 11 september 2001. På gatorna, i fönstren, på taken, överallt ringer folk varandra och berättar vad de ser och hur mycket de älskar varandra. När planen flyger in i tvillingtornen bryter hela New Yorks telefonsystem samman. Människor  flyr undan dammet från de raserade höghusen, personer beskådar allt från sina fönster eller är fast i de attackerade husen. I desperat jakt på anhöriga lämnar de  meddelanden i röstbrevlådor utan en aning om de någonsin kommer att avlyssnas. Meddelanden som blir ögonblicksbilder från den 11 september. Programmet gjordes 2011. Reporter: Lotta Eriksson Producent: Håkan Engström

Petra Malm är den första kvinnan i specialförbandet SOG, Sveriges hemligaste förband inriktade på underrättelse och strid. Under kodnamnet Pam åkte hon på internationella högriskuppdrag utomlands. Kodnamnet Pam skyddade hennes identitet och det är först nu som civil som hon kan prata om delar av det hon gjort som soldat. En berättelse om hemliga operationer och strider i Afghanistan men också om svårigheten att vara kvinnlig pionjär i en manlig värld. Under tio år arbetade Petra Malm under kodnamnet Pam. Hon blev den första kvinnan som klarade de hårda testerna till försvarets specialförband SOG - Särskilda operationsgruppen. Reporter: Erica DahlgrenProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonEn P1 Dokumentär från 2019.

Det doftar rökelse. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. Sedan berättar Daniel, Gustav, Lars och Adam om det som ligger dem närmast hjärtat och om vad det är att vara man. Det här är en dokumentär om fyra män. Om relationer, separationer och om deras sökande efter att hitta sig själv som man. Och om en manskväll i en förort till Stockholm. Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat. Reporter: Elin von Wright Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2021

Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd. Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker. Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och  startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort. Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år. Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv. – När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén. Programmet gjordes 2021. Reporter: Jacob Frössén Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams

Åsas föräldrar har skiljt sig två gånger, och gift sig tre gånger med varandra. I skuggan av deras obeslutsamhet finns Åsa och hennes syster som försöker förstå sina föräldrars stormiga relation. I maj 1983 gifter sig Åsas föräldrar för första gången. De är två personer som har förälskat sig i varandra, trots alla sina olikheter. Knappt 40 år senare säger de att den där kärleken fortfarande finns där, men i deras dotters ögon har relationen i stället kantats av bråk och konflikter. Olikheterna har skavt i stället för att komplettera. Två skilsmässor och tre bröllop senare undrar hon vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att alla runt omkring dem säger åt dem att ge upp. Men Åsa frågar sig också vad det har satt för spår i henne, att ha levt sitt liv i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte. Reporter: Åsa Secher Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams

En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen? Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke.På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon. Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.comProgrammet sändes första gången 7 juli 2013.

Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna... Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.  – Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein. Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan  i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst. I Hammarkullen  bestämmer  sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst  borta. – Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina. Inte  ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.  Programmet är gjort 2019.  Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Noor och Ahmed blir bortförda av milismän julafton 2017. Ingen hör nåt. Inte ett spår. Plötsligt, efter 5 månader, dyker en video av terrorsekten IS upp på sociala medier. En avrättningsvideo. Familjemedlemmar åker på nytt ner till Kurdistan, den här gången för att försöka hitta kropparna efter Noor och Ahmed för att kunna begrava dem hemma i Sverige. Men de vill också försöka få en klar bild av vad som verkligen hände. Även om den svenska polisen bekräftat att det är IS som utfört morden så är det oklart om det var IS som förde bort Noor och Ahmed. Familjen vill ha svar, vill veta sanningen, men det är en sällsynt vara i Irak. Programmet är gjort 2019.   Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Terroristen Anders Behring Breivik ringer polisen och säger att han vill ge upp. Men ändrar sig och massakern på sommarlägret fortsätter. Men människor går samman och tänker inte låta terrorn vinna. Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia. Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen.Research: Kristine Næss Larsen.Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.Svensk mixning: Elvira BjörnfotNRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

En 32-årig norrman spränger regeringskvarteret i Oslo och mördar 77 människor, de flesta barn och ungdomar på sommarläger. Hur formades han till att bli den värsta terroristen i Nordens historia? Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas.Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia. Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad.Ljuddesign Kjetil Hansen och Merete Antonsen.Research Kristine Næss Larsen.Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.Svensk mixning: Elvira BjörnfotNRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

En bomb spränger regeringskvarteren i Oslo. Terroristen, en 32-årig norrman utklädd till polis, kör därifrån mot Utöya. På den lilla ön har 564 ungdomar samlats på AUF:s politiska sommarläger. Den 22 juli 2011 drabbas Norge av terror. Högerextremisten Anders Behring Breivik spränger en bilbomb vid regeringskvarteren i centrala Oslo, 8 dör och över 200 skadas. Men det finns ett andra mål för terrorattacken - Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s sommarläger på Utöya. I en massaker som pågår i över en timme mördas 69 personer, de flesta ungdomar och barn. 77 människor miste livet den 22 juli i det värsta terrorattentatet i Nordens historia. Terrordådet på Utöya är en serie i tre delar i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och NRK. Serie av skapad av Line Alsaker och Kjetil Saugestad. Ljuddesign: Kjetil Hansen och Merete Antonsen. Research: Kristine Næss Larsen. Bearbetningen till en svensk version är gjord av Magnus Arvidson och Ylva Lindgren.Svensk mixning: Elvira BjörnfotNRK:s orginalserie i åtta avsnitt kan du lyssna på här.Serien är skapad med stöd från Nordvisionfonden.

Går det att älska en mördare? Är det möjligt att inleda en kärleksrelation med en människa som har tagit livet av tre personer? För svenska Anna är svaret ja. Hennes pojkvän sitter på Death Row. I Kalifornien sitter runt 700 personer på Death Row. En av dem är Joe, som sitter inlåst på ett av statens mest ökända fängelser. För två år sedan förändrades hans liv drastiskt efter att han fick ett brev från Sverige. Anna hade precis hört P1 Dokumentären ”Min vän mördaren” och blivit nyfiken på hur det skulle vara att brevväxla med en fånge i USA. Hon hittade Joe på en sida där intagna kan annonsera efter brevvänner och hade först ingen tanke på hur deras relation skulle utvecklas. – Men det gick fort, det blir ju så när man öppnar sig. Man pratar ju med någon som absolut inte dömer och som aldrig kan använda någon information emot dig, säger Anna.Idag är Anna och Joe ett par och Anna åker till USA för att träffa Joe var tredje månad. – Han är så mycket mer än sitt brott. 2010 mördade Joe tre personer och blev efter det dömd till döden. Sedan han träffade Anna har hans liv fått en ny mening och trots att deras relation är allt annat än vanlig är Anna lyckligare än någonsin. – På alla sätt, på alla nivåer, jag kan inte jämföra det här med något jag tidigare känt. Det är något helt annat. – Mitt liv var mörkt och meningslöst men nu känns framtiden ljus, säger Joe. I en av de första intervjuerna sedan dödsdomen berättar han om brottet och sitt liv i fängelset för P1 dokumentär. Anna och Teresa heter egentligen någonting annat. Vid kontaktförsök med anhöriga till offren har de valt att inte svara. Programmet gjordes 2020. Av: Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman Inläsningar i programmet: Gustav Wirtén

Sveriges politiska framtid står och väger. Ulf Kristersson tror att han ska bli statsminister. Men Annie Lööf kan ändra allt. I unika intervjuer avslöjas dramat bakom en historisk regeringsbildning. Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 men dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering. Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av Sverigedemokraternas stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik. Reporter: Maggie Strömberg Producent: Robert Barkman Tekniker: Ludvig Jansson Programmet gjordes 2019

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. – Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. – Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia EkmanProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias MiselliMusik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

Håkan Juholt flyttar in i Mona Sahlins gamla rum på rikskansliet. Oväntat för många. Beslutet att plötsligt sträcka sig mot toppen förvånar till och med honom själv. Det här är berättelsen om riksdagsledamoten från ingenstans som blir ordförande för Sveriges största parti, Socialdemokraterna. Tidigt under hösten 2010 börjar reportrarna Amanda Glans och Erik Hedtjärn för programmet "Riksdagen 100 dagar" följa några riksdagsledamöter i riksdagshusets vardag. En av riksdagsledarmöterna blir den då rätt okände försvarspolitikern Håkan Juholt. Då anade ingen hur rätt det valet var. Våren 2011 är Håkan Juholt partiledare för Sveriges största parti. Men han kommer att sitta på posten kortare än alla partiledare i socialdemokraternas historia. Reporter: Amanda GlansProducent och reporter: Erik Hedtjärn Producent: Lasse Truedson, Produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media AB.  

Sambon försvarar Mårten och kämpar för att bevisa hans oskuld. De som anmält ridläraren ljuger, säger hon. Men en dag är sambon borta från gården. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Sambon kommer till gården som 15åring och blir kvar. Hon får flera barn ihop med Mårten och kämpar för honom och gården när ridläraren döms till fängelse på 90-talet. När hon tillslut lämnar gården får hon med en flyttlåda med gamla kassettband med inspelade telefonsamtal och dokument. Anna börjar fundera på vad som egentligen hände. Varför försvarade hon gården och sa att de som anmält ridläraren var lögnare? Samtidigt fortsätter unga tjejer att komma till gården och Mårten fortsätter att verka som ridinstruktör. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

När ridläraren Mårten lämnar fängelset fortsätter kampen för att bevisa att han är oskyldigt dömd. Vad händer när han kommer tillbaka till gården? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. När Mårten åker in i fängelse blir han utesluten från de stora ridsportförbunden. Men snart är hästgården medlem i förbunden igen och Mårten är tillbaka på gården och tar emot nya ridelever. Mårten betraktas av många som oskyldig. Samtidigt kommer nya unga ridtjejer till gården för att rida. Deras ridlärare har nyss kommit ut från fängelset, dömd för sexuella övergrepp på minderåriga. Är han att lita på? Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser.  Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Mårten döms för sexuella övergrepp mot ridelever men stöttas av dem som stannar kvar på gården. Långt senare möts fienderna igen. Vem ljög för vem? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Lucys bästa vän Ullis står på Mårtens sida och vittnar om att ingen av rideleverna har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det ska gå över tjugo år innan Ullis och Lucy träffas igen. På gården fanns en hemlighet ingen fick berätta om. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Polisen kommer till gården och hämtar ridläraren Mårten. Han anklagas för sexuella övergrepp mot elever och döms till fängelse. Men är han oskyldig? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. När Mårten hämtas av polis bildas två grupperingar. Flera föräldrar tar avstånd från ridläraren och tar sina barn bort från hans hästgård. Men många stannar kvar och stöttar ridläraren. De tror inte på anklagelserna och samlar in pengar för att rädda gården. Stalltjejen Ullis och sambon tar över arbetet med hästarna och hjälper Mårten i kampen för upprättelse. Gårdens framtid och rykte står på spel. Ridläraren menar att han är oskyldig och Lucy, Denise, Camilla och de andra som anmält honom ingår i en konspiration för att komma över gården och hästarna. Ett grupp granskande reportrar från SVT kommer till gården och hittar nya vittnesmål som sätter allt i ett nytt ljus. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Det har gått rykten om gården i 30 år. En del säger att det är den bästa hästgård de har varit på, andra att den är en sekt, att det pågått övergrepp. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. I början av 90-talet döms Mårten till fängelse för sexuella övergrepp på flera ridelever. Men han hävdar hela tiden att han är oskyldig, att de som anklagade honom för övergreppen bara ville komma åt gården. Men folk pratar fortfarande om ryktena. En del tror att han är oskyldig, andra att han kanske fortsatt begå övergrepp. I den första delen får du följa med till starten, på 80-talet när Mårten startar upp en ridskola och flera unga tjejer kommer till gården för att bo, rida och arbeta. Han köper in hästar som han utbildar till ridskolehästar. Han behöver hjälp och annonserar i ridsportstidningar efter stalltjejer som kan jobba åt honom. Men snart börjar märkliga saker hända på gården. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.En dokumentär från 2018 av Erik HedtjärnProducent: Magnus ArvidsonMixning: Ludvig Jansson

På gården utanför Grythyttan sitter pappa Göran vid pooldäcket med mobilen i handen. Sonen Lucas, 1,5 år, leker inne i lillstugan. Några minuter senare är katastrofen ett faktum. När Lucas drunknade är en berättelse om en förälders värsta mardröm: att förlora sitt barn. Det är också historien om samhällets syn på dödsolyckan och om vem som bär skulden. – Jag har just förlorat mitt barn. Min son är död. Sen ska man åtala mig och sätta en skamstämpel på mig för att jag tittade ner i telefonen. När räcker det? säger Göran. Trots olyckan har Göran och Linda valt att fortsätta leva ihop. – Han frågade ofta om jag klandrade honom. Men jag har aldrig klandrat honom. Det hade kunnat hända mig också. Vi har lovat att vi inte ska lämna varandra. Och eftersom vi båda är så tjockskalliga håller vi fast vid det, säger Linda. När Lucas drunknade är ett program av Ida Vaske. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Adam Samuelsson Göteborg, maj 2021

På nätterna förvandlas city till en sovplats för hemlösa. Kent och Lennart sover på Centralen. Micke under en bro en bit bort, medan Jari ofta byter plats för natten. Micke 50 år kraschade mitt i livet och karriären inom precessindustrin och planerade att ta sitt liv, men han valde att gå ut i hemlöshet istället. Pensionärerna Lennart och Kent, båda runt 70, blev hemlösa efter pensionen. Medan de väntar på att boendesituationen ska lösa sig spenderar de nätterna på en bänk på Stockholms centralstation. Musiken har alltid varit en stor del av Jaris liv. Han är 67 och har bott på gatan i 19 år. För att orka laddar han på med musik i kyrkan. Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning är drygt 33 000 människor i Sverige hemlösa, de allra flesta är män. Förklaringarna och berättelserna om hemlöshet är ännu fler. I dokumentären möter ni fyra av Stockholms hemlösa män. Ett program från 2021 Av Elias Krantz Producent: Håkan Engström Slutmix: Elvira Björnfot

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon. Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen. Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan. Dokumentären är från 2016. Reporter: Magnus Arvidson Producent: Anna Åkerlund Produktionsbolaget Filt

Vårdbolaget Attendo ger Stine en erinran för illojalitet. Hon vägrar skriva under och erkänna att hon ljugit i media. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara. På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar och många smittas och dör under våren 2020. Vårdbiträdet Stine Christophersen försöker rädda liv och hon och andra i personalen slår larm i media. Äldreboendet drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcks frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media. Och vad var det som gick snett när så många smittades och dog på äldreboendet Sabbatsbergsbyn? Reporter: Johanna Sjövall Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021. Har du tips som rör det här ämnet? Kontakta Johanna Sjövall här.

Stine Christophersen försöker rädda liv på äldreboendet och slår larm i media. Vårdföretaget Attendo kallar henne till huvudkontor. Stine slår i hemlighet på inspelningsfunktionen i sin mobiltelefon. Vad hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020 när corona kom in på fem avdelningar och flera dog? Och vad gjorde Nordens största vårdbolag Attendo när vårdbiträdet Stine Christophersen försökte slå larm och stoppa smittan? I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcks frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media. Och vad var det som gick snett när så många smittades och dog på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm? Reporter: Johanna Sjövall Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021. Har du tips som rör det här ämnet? Kontakta Johanna Sjövall här.

Simones pojkvän döms till fängelse efter att han nästan misshandlat henne till döds. För Simone betyder det en ny och tillfällig frihet. Fem år att göra vad hon vill. Men vad händer när han kommer ut? I tio år, från att Simone är 15 tills dess att hon är 25, lever hon i ett våldsamt förhållande. Våldet kommer smygande och under åren blir det bara värre och värre. Till slut blir det så  illa att Simone nästan dör.  Pojkvännen döms till fängelse och för Simone öppnas nu ett nytt liv. Hon är äntligen sin egen igen. Fri att göra det hon vill - bada, måla, träffa sin familj, få nya vänner.  Men det är svårt också. Alla år av misshandel och övergrepp har satt sina spår och Simone gör allt hon kan för att försöka läka och hitta tillbaka till sig själv. Samtidigt finns hotet om framtiden. Om fem år kan ex-pojkvännen komma ut igen och Simone är livrädd för att han då ska hitta henne. Vi har bytt ut huvudpersonens namn. Simone heter egentligen något annat. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet utsätts för våld i nära relationer:  BRIS (barn och unga) BRIS (för vuxna) 1177  Programmet gjordes 2021. Reporter: Alexandra Sannemalm Producent: Håkan Engström Slutmix: Fredrik von der Pahlen

Berättelser från verkligheten.

Frankrikes armé och flygvapen avancerar norrut och pressar tillbaka al-Qaida och andra väpnade grupper. I det läget flyr Johan från sina kidnappare. Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom. Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom.Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias. Programmet sändes första gången september 2017. Den 26 september 2017 gjordes en uppdatering av innehållet i det här programmet. Förtydligandet gäller planerna på ett fritagningsförsök som aldrig blev av.

Året är 2012. Någonstans i Malis öken sitter Johan Gustafsson tillfångatagen av al-Qaida. Hans tankar upptas av hur han ska kunna rymma. Men det finns ett problem. Hans medfångar vill inte följa med.  – Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.  Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning. Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Programmet sändes första gången september 2017. Av Fernando Arias

Sofia hittas på gatan i Seoul hösten 1971. Sedan flygs hon till Arlanda. Först 45 år senare inser hon att hon är beredd på att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår. På Arlanda möter Sofia sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping finns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blir mamma väcks behovet av att veta mer. Detta leder till att hon gör tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierar och leder ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser. Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin. Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA. Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte. Programmet gjordes 2017. Reporter: Sofia FrenchProducent: Ylva Lindgren

Anna är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj. Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade. I  ”Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner – att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess. När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander. Programmet gjordes 2000.Reporter: Bosse LindquistProducent: Ylva Lindgren

Flipp med autism, led av ångest och missbruk. Han tog sitt liv 17 år gammal. Frank är 16 år och har liknande problem och lika dåliga erfarenheter av vården som Flipp. Flipp, 17 år, med autism, ångestproblematik och missbruksproblem lever inte längre, han bollades mellan socialtjänsten, beroendevården och barn och ungdomspsykiatrin tills han inte orkade mer, utan tog sitt liv. Frank,16 år med autism, ADHD får ingen hjälp för sin ångest och utan skickas runt mellan olika mottagningar. En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas ”samsjuklighet” och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för. Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder. Socialstyrelsen, IVO, myndigheten Vårdanalys och regeringens egen Samsjuklighetsutredning har i ett antal rapporter pekat ut allvarliga brister i hur vården och samordningen fungerar för samsjuka, men bristerna åtgärdas inte. Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen. Av Johanna Langhorst Producent Håkan Engström Slutmix Nima Shams

Oscar är utskriven från ett behandlingshem, tar droger och tror att han är förföljd. 17-åriga Sam har autism, add och ångest. Ingen av dem får hjälp och åren går. Oscar, 31, har bett om att få en psykiatrisk utredning sedan 2016 men inte fått någon, eftersom han har en beroendeproblematik. Sen han senast skrevs ut från psyket är han övertygad om att han är förföljd av någon som hackar hans surfplatta och kastar mörka skuggor på väggarna. Sam, 17, har autism, add och ångestproblematik. Hon har inte kunnat gå i skolan på sex år, eftersom hon varken fått behandling för sin ångest eller anpassad skolundervisning. En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas ”samsjuklighet” och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för. Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder. Den stadsdel som Oscar och Sam tillhör har fått kritik från IVO ett flertal gånger, och fortsätter ändå att trotsa lagen. Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen. Ett program från 2021 Av: Johanna Langhorst Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan. Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja. Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt. Av Martin Johnson.

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka. – De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida. När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper. De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara. De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma. Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen. På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra. Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig. – I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara. När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar. Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna. För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016.Reporter: Karwan FarajProducent: Håkan Engström  

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska? När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig? Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Frey Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Daniel Högberg

Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner? I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern. ”Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv” Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla? En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer. I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande. Programmet gjordes 2019. Reporter: Magnus ArvidsonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Ludvig Jansson Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd: Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott.Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp.Polisen - Information om hur anmälan går till.

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev. Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen... Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt? Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten. Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams

13-åriga Chrille får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen. Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med: BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020

Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn. Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack. Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med:BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020

Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits. Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor. Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form. Programmet gjordes 2013.

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker? Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna. Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt. Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams. Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann. I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar. Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt Programmet är gjort 2020.

Han räknas som en våra största genier men var usel på livet utanför brädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han 1972 besegrade ryssen Spasskij i århundradets match. Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet. I dokumentären följer vi med Ulrika Hjalmarson till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sæmundur Pálsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria. Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv. Programmet är gjort 2011. Reporter: Ulrika Hjalmarson Producent: Robert Barkman

85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020. I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding. Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal: ”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Dokumentär gjordes 2013. Reporter: Bosse SjökvistProducent: Håkan Engström

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk mitt i mörkret vid Nordpolen. År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig. 126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat. Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen. För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna. Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020. Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna. Musiktekniker: Johan Hyttnäs Ljudteknik: Olle Sjöström Slutmix: Tor Sigvardsson Reporter: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna? Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter. När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån. Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med? Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården? I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter. Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna. I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas. På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn. Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten? Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams.  Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender. En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset. Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm. Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende. I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis. Reporter: Rasmus Malm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima ShamsStockholm, 2020

Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet. Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen. Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva.  Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat. I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen. Programmet gjordes 2019. Reporter: Annika OlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Susanne Martinsson

Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

Viruset har ännu inte nått den småländska landsbygden ändå är allt annorlunda. Våren 2020 tvingar Corona-pandemin hela länder att stänga ner. Trots att Fagerhult har klarat sig än så länge, märks konsekvenserna även här. – Folk har fått ett slags avståndstagande vana. Och det har smugit sig in en misstänksamhet mot stockholmare: kom inte hit liksom, säger Ove Enler, 68 år och pensionerad flygtekniker. Hjärtat i byn är närbutiken som drivs av Jonas Andersson. Han jobbar långa dagar under pandemin och kör ut mat till folk som isolerat sig. Men själv är han inte orolig. I sociala medier har Jonas skrivit inlägg om att det verkar vara nåt lurt med hela pandemin. – Jag är en sån där ful fisk som går på tvärs mot vad andra tycker. För mig är det fullt möjligt att det finns så mäktiga krafter som kan hitta på något sånt här. Prästen Ola slår upp porten till den tomma kyrkan. Gudstjänsterna hålls digitalt och kyrkan är stängd för besökare. – Vad skulle Jesus ha gjort i den här situationen? Det funderar jag mycket på: vad skulle Jesus ha gjort? Fagerhult – i skuggan av pandemin är ett program av Maria Hansson Botin.  Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Göteborg, september 2020.

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid. Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre. Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd. I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning. Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär. Reporter: Johanna HintereggerProducent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams dokred@sverigesradio.se

Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen? När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer. I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung. Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen? Programmet gjordes 2017. Reporter: Cecilia MoraProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik Nilsson

För dig som lyssnar på P1 dokumentär - upptäck P1 Dokumentär Miniserie och nya serien Barnen vårdnadstvisterna. Vad händer med barnen när vuxna inte lyssnar ? Ute nu i appen Sveriges Radio Play

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.

Malin Appeltofft är 47 år, har man och tre barn. Hon är lärare men drömmer envist om en karriär som ståupp-komiker. Under ett år dokumenterar hennes man kampen mellan hopp och förtvivlan. Genom humoristiska och tragikomiska vardagsscener med stark igenkänning får vi följa med när Malin gräver där hon står och förvandlar den gråa, slitsamma vardagen till färgstarka skämt på standup-klubbarna som får publiken att vrida sig av skratt. Vad är det som hindrar oss från att förverkliga våra drömmar och vad är vi beredda att betala för att nå dit? Reporter: Tobias AspelinProducent: Håkan EngströmMix: Nima Shams

Kalitys fängelseportar stängs bakom tvåbarnsmamman Ingela Jansson. Game over, tänker hon. Det finns fångar som aldrig kommer levande därifrån. Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba. I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon. I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap. – Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva LindgrenLjudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2018.

37-åriga Ingela Jansson landar på Arlanda en kylig februarimorgon 2018. Efter åtta år i etiopisk fångenskap vet hon ingenting om sin framtid, inte ens vem som kommer och möter henne på flygplatsen. – Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye. Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva LindgrenLjudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2018.

Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly. Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar. Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska. – Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar. Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Ylva LindgrenLjudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2018.

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil. SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar. Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren. Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare. Programmet är gjort av Anna Hammarén. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, sommaren 2020.

För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen ett tvärstopp och en identitetskris. Men en långsegling med vännen PellePia ska åter ge honom en mening med livet. Eller? Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris. Men en långa resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som börjar för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete, Sökandet efter en mening med livet - efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner - går över stormpiskade hav och karga kuster i Europas utkanter. ”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens egen mycket personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”. Stockholm, juni, 2020. Reporter: Claes JB Löfgren Slutmix: Nima Shams Producent: Håkan Engström

Kalle och Göran, två pojkar som gick till sjöss på 50-talet och inte hörde av sig förrän många år senare. Kalle ville se vad som fanns söder om Södertälje, Göran ville slippa sin pappa. En dokumentär om pojkar, söner, pappor och äkta män, om främmande hamnar och de stora haven. Ett program från 2000Reporter: Rikke HoudProducent: Ylva Lindgren

Beslutet är taget, Göteborgs sjömanskyrka ska stänga. Billy, Bengt och Börje har träffats där i många år. Vart ska de gamla sjömännen nu ta vägen för att minnas livet till sjöss? Sjömanskyrkan högt uppe på Stigberget i stadsdelen Majorna har sedan 1954 varit mer än en kyrka. Under storhetstiden för Göteborg som sjöfartsstad hade sjöfolk här tillgång till snickeriverkstad, bastu, bio och biljard. De sista åren har besökarna kommit för att  äta lunch och läsa tidningen. Och framförallt för att umgås. Vid ett runt bord i kyrkans kafé har de gamla sjömännen Billy, Bengt och Börje sina stamgästplatser. Deras Göteborg är en stad som inte längre finns. Men här har de kunnat träffas för att minnas gamla tider: på sjön, på varven och i hamnen. Sjömanskyrkan är den sista utposten för den gamla stammens sjömän. Billy, Bengt och Börje protesterar mot stängningen, men det går trögt. Ett program av Anna Maria Höglund Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, våren 2020.

Under en padelmatch får 53-årige Jörgen en boll på halsen. En vecka senare vaknar han på morgonen och är förlamad i halva kroppen. På Sjukvårdens Larmcentral misstänker operatören att han fått en stroke. Vad händer nu med fru, barn, vänner och jobb när Jörgen över en natt får helt nya förutsättningar? Vad blir kvar, och vad försvinner av allt det som tidigare tagits för givet? Hur ska Jörgen orka "deala" med livet? Efter många månader är han tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar. Ett program från 2020 Reporter och producent: Jörgen Cavelind Producent: Henrik Skarstedt Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren Slutmix: Henrik Skarstetd och Nima Shams Medverkande: Jörgens barn Ella och Miriam, Jörgens ex-fru Sara. Urban Thoor, Ulrika Sandborg. John Carenfeldt, Henrik Johnsson, Björn Ekmark. Besse Vaseghi, Johan Grip, Robert Gurnell, Gunilla Elmgren-Frykberg, Per Hamid Gathan, Lena Grip, Johan Kottorp, John Hellström och Per Lidbom.

Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och hennes nya bok. Det ingen visste då var att 2015 skulle bli året som ställde allt på ända. Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge. – Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra! Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända. – Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen. ”Det jag inte klarar är att dö” är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid – ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan. Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen ”Det finns gränser för vad jag inte förstår” och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen ”Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen ”En dåre fri” (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.   Beate Grimsrund avled i juni 2020. Programmet är från 2016.

Böcker värda miljontals kronor är borta. En hemlig spaningsgrupp med tre kvinnliga bibliotekarier börjar diskret undersöka spår i register och magasin. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset? Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden. Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem? Dokumentären är gjord 2008 av Jesper Huor.  Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.

På Saltholmen håller sig kvinnorna för sig själva. Solar och badar bakom plank och lyckta dörrar. Så har det alltid varit. Tills en dag, mitt i sommaren, då en utbrytargrupp sätter allt på spel. - Men fattar du långsamt? Det förstår du väl att när man blir gammal och har åderbråck och bara ett bröst, att det är underbart med ett bad där man bara är kvinnor, säger en stammis som tillbringat sina somrar här i mer än 30 år. På andra sidan planket finns en avdelning för herrar, men de är så få som kommer att kvinnorna knappt märker av dem. Men mitt i sommaren sätts saker på spel. En utbrytargrupp som vill att män och kvinnor ska bada nakna tillsammans har tagit över ruljansen och starka känslor sätts i brand. Några kvinnor vill att det ska vara som det alltid varit – kvinnor för sig och män för sig. Vad är det de vaktar? Har de något emot det andra könet? ”Sommar utan män” utspelar sig under en annorlunda säsong på Saltholmens Kallbadhus. Följ med in och lära känna de hängivna stammisarna på damernas avdelning. Medverkande: Ingalill Söderholm, Astrid Lundberg, Ingrid Wintertidh, Margareta Sjöström, Marie Carlsson, Irene Eriksson, Annelie Fletcher, Anne-Christine Johansson, Christina Eriksson, Bernt-Erik Ekeroth. Dokumentären är gjord 2011 av Louise Jacobson.

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska? När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig? Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Frey Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Daniel Högberg

30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Alla undrar, hur har han blivit så sjuk? En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför?   Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på. Av Hugo Lavett. Från 2016.

Åsas föräldrar har skiljt sig två gånger, och gift sig tre gånger med varandra. I skuggan av deras obeslutsamhet finns Åsa och hennes syster som försöker förstå sina föräldrars stormiga relation. I maj 1983 gifter sig Åsas föräldrar för första gången. De är två personer som har förälskat sig i varandra, trots alla sina olikheter. Knappt 40 år senare säger de att den där kärleken fortfarande finns där, men i deras dotters ögon har relationen i stället kantats av bråk och konflikter. Olikheterna har skavt i stället för att komplettera. Två skilsmässor och tre bröllop senare undrar hon vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att alla runt omkring dem säger åt dem att ge upp. Men Åsa frågar sig också vad det har satt för spår i henne, att ha levt sitt liv i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte. Reporter: Åsa Secher Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams

Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet. Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå. – För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin. Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet. Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt. Reporter Malin Winberg.Producent: Helen Alm. Programmet är gjort 2015

Ester föddes i Zimbabwe, där hennes familj arbetade med bistånd. Nu reser hon tillbaka för att söka sina rötter och försöka förstå varför det var just där hennes pappa insåg att han var kvinna. 2010 kom författaren Ester Roxbergs pappa ut som kvinna och 2014 skrev Ester boken Min pappa Ann-Christine, som i år blivit filmen Min pappa Marianne. Idag, som småbarnsförälder, funderar Ester mycket på sin egen barndom. Hon har fått veta att det var när hennes föräldrar väntade henne, i Zimbabwe, som hennes pappa för första gången släppte fram tankarna på sin verkliga identitet. Han tog upp saken med mamma, men lade sedan locket på i nästan 30 år. Trans var i det närmaste okänt på 80-talet. Ester har inga egna minnen av Zimbabwe men har alltid fått höra att åren där var familjens lyckligaste. Nu reser hon tillbaka till sin födelseby i landet där HBTQ är förbjudet. Ingen där vet att den älskade prästen Åke idag är Ann-Christine. Varför var det just i Zimbabwe som pappa för första gången släppte fram tankarna på sitt rätta jag? Programmet gjordes 2020. Av: Ester Roxberg Research: Ida SundbergProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Jan Waldenmark

När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon bara körde bilen. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år. I första delen av serien "Efter rånet: Häktad" mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja. Programmet gjordes 2016 av Anna Hammarén.

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer de att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. Reportern Anna Hammarén möter dem i det kameraövervakade häktet i Göteborg när de för en stund får lämna isoleringen i cellerna. Programmet gjordes 2013 av Anna Hammarén.

När mamma och pappa dricker och bråkar stänger Nadia in sig och läser sagor för sin lillasyster. Men vad ska hon göra nu när de båda är vuxna? När löften från barndomen framstår som omogna. Hur ska Nadia göra när de hon älskar mest börjar bete sig som människor de aldrig skulle bli som? Ska hon lägga benen på ryggen och älska på håll eller tvinga på sina två syskon goda råd? Nadia bestämmer sig för att det är dags för henne och syskonen att göra upp om vad det egentligen innebär att hålla vad man lovat. Programmet är gjort 2008 av Nadia Ben Belgacem.  

Sent om kvällarna, när turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm stängt för dagen, lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Kanske dyker Professorn, Semlan eller Murarn upp. Det är svårt att se in i loppis-butiken för fönstren är fyllda av prylar och bråte. Men om man gläntar på dörren så öppnar sig en värld full av egenheter. Nypontet i kastrullen hålls varmt under en hög med filtar, det luktar pannkaksos och snart börjar Eddies 72-års kalas. Stenåldersmackor och pannkakstårta står på menyn. Edward Grahn äger "Eddis Loppis" i gamla stan. Butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren. Programmet är gjort 2012 av Tove Palén.

Två kvinnor i de lappländska fjällen. Med barnen på magen och tälten på ryggen antar de kraftmätningen mot moder natur. Otaliga är berättelserna om män som drar ut i vildmarken för att söka äventyret och finna sig själva; män som seglar över stora hav, bestiger höga berg och stolt pressar flaggskaftet i sin erövring. Vad händer när två kvinnor, och två bebisar, gör samma sak? Programmet gjordes 2011 av Ella Petersson.

Polisen förhandlar med kidnapparna men så blir det tyst, veckorna går. I fängelsehålan splittras svenskarna, Niclas försvinner iväg med Kaptenen. Kvar blir Magnus, han ska inte hem utan avrättas. I det sista avsnittet ställs allt på sin spets. Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström har suttit fångna i veckor, förlorar vikt och fryser i fängelsehålan. Utanför börjar saker röra på sig, men när det närmar sig en lösning tar allt en ny vändning. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Plötsligt ringer Annas telefon hemma i Sverige. Kidnapparna har tagit kontakt. Den svenska polisen reser till Beirut för att förhandla. Men kidnapparna slutar höra av sig och veckorna går. Fotografen Niclas Hammarström journalisten Magnus Falkehed kidnappas under en reportageresa i Syrien 2013. Kidnapparna tvingar dem att ringa hem och deras samtal till familjens telefonsvarare spelas in. Det är röster från andra sidan helvetet, från två som inte vet om de kommer överleva tortyren, svälten och fångenskapen i Syrien. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Niclas Hammarström är skjuten, men nekas vård och Magnus Falkehed blir torterad. Men kidnapparna är tysta, på andra sidan gränsen till Syrien fortsätter jakten - vem har tagit svenskarna och varför? Fotografen Niclas Hammarström blir skottskadad under flyktförsöket men det blir hans kollega journalisten Magnus Falkehed som straffas hårdast av kidnapparna. Under tortyren vill de få honom att berätta vem av dem det var som slog killen i den röda pickupen under flykten. Niclas liv är nu i Magnus i händer. På andra sidan gränsen har franska underrättelsetjänsten, "Rådet", svenska ambassaden och många fler börjat jakten på de gåtfulla kidnapparna. Vem kan rädda Magnus och Niclas? Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Maskerade män har klätt av dom nakna, satt på fångdräkter och stängt in svenskarna i ett litet mörkt rum. I hemlighet växer en flyktplan fram, de får upp ett fönster och hittar en möjlig väg ut. Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström hade precis lärt känna varandra när de blev kidnappade under en reportageresa i Syrien 2013. Där i fånghålan har de bara varandra och de tänker inte sitta och vänta på kidnapparnas nästa drag - de ska rymma. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

På reportageresa i Syrien tas svenskarna för spioner och blir attackerade med granater och jaktplan. Maskerade män med vapen spärrar vägen Magnus och Niclas har blivit kidnappade. Hemma går larmet. Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn – vanliga civila – som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström är i Syrien för att berätta för världen om ett hemligt källarsjukhus. Men på plats möter de IS-krigare och allt blir till en mardröm. Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn – vanliga civila – som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Polisens spår leder till en av Sveriges största uthängningar av unga tjejer på nätet.

År 2009 utlyser WHO en pandemi, den första på 41 år. Ett virus sprider sig över jorden, snabbt. Vårdcentraler förbereder sig för den kommande katastrofen och vaccinationstrycket är enormt. Över två miljarder människor flyger varje år på jorden och en sjukdom kan sprida sig mellan kontinenter inom loppet av några få timmar. På en vårdcentral i Farsta förbereder man sig för den kommande katastrofen. Dokumentären gjordes 2010 av Martin Johnson. Slutmix: Fredrik Nilsson. Producent: Håkan Engström.

Vännerna Louise Erixon (SD) och Emilie Pilthammar (fd. M) bryter trettio års isolering för SD, som får verklig politisk makt. Snart utropas Louise Erixon till Sveriges mäktigaste Sverigedemokrat. Sölvesborg hamnade i centrum för den politiska debatten när Sverigedemokraterna tog över styret – 30 år av isolering hade brutits. I ett års tid följer Ekots politiska reporter My Rohwedder med bakom kulisserna. Louise Erixon går under tiden från att vara känd som "Jimmie Åkessons sambo" till att bli en av landets mäktigaste Sverigedemokrater. - Målet är ju att rädda Sverige från socialismens och liberalismens klor, vi kan påverka debatten väldigt mycket, även från en liten kommun, så att även rikspolitiken går åt det håll som vi vill se, säger Louise Erixon (SD). I ”Sölvesborg – När SD tar makten” får vi också följa nyckelpersonen Emilie Pilthammar, då Moderat, som möjliggjorde maktskiftet, men som fick hoppa av efter den omtalade ”gruppsexbilden” - som Emilie ångrar. - Jag hade inte gjort om detta nu, men saker och ting är som de är, säger Emelie Pilthammar i dokumentären. Redan för tio år sedan var Emilie Pilthammar öppen med sina kontakter med SD och hon har länge kritiserat för sin öppenhet mot partiet. När nu moderatledaren Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson träffats och börjat prata politik på riksplanet ser Pilthammar sig som en föregångare. - Jag har försökt förändra i Moderaterna i så många år och jag har varit paria som över huvud taget har pratat med dom eller nånting. Ser du det som att du fått rätt i efterhand? - Ja. P1 Dokumentären Sölvesborg - när SD tar makten är från mars 2020. Reporter: My RohwedderProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Ludvig Jansson

De tog inget bröllopsfoto och hon tappade vigselringen samma kväll de gifte sig. Men äktenskapet har hållit i över trettio år. Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon. En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp. Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap. Programmet gjorde 2017 av Kicki Möller. kickimoller@gmail.com

I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans. – Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon. Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans. Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern. Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder? Programmet är gjort 2020. Reporter: Ellen Kittel Producent: Anna Iversen Slutmix: Frida Claeson Johansson

Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden. Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse. Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.  Av Jon Thunqvist från 2018.

I juli 2019 vaknar speladministratören Maroon Ayoub till ett meddelande på sin telefon. Det är hans spelkompis Rafi som skriver att han har mördat sin familj. Maroon vet inte säkert vad som hänt, eller var kompisen bor. Nu berättar han om hur han och andra spelare, i en kamp mot klockan, försöker lokalisera Rafi och larma polis. Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med: BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020

13-åriga Chrille får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen. Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med: BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020

Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn. Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack. Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med:BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020

En 12-årig pojke planerar att döda andra barn och skriver om det i en chattgrupp för datorspelare. Ingen försöker stoppa honom, istället börjar flera heja på och ge råd. Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack. Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020.

Sverige deltar i Nato-insatsen i Libyen 2011. Men den humanitära interventionen lugnar inte situationen i landet. Istället trappas våldet, kaoset och de rasistiska grymheterna upp. Hur blev det så? 2011 finns ett starkt stöd i opinionen för att Sverige ska delta i Natokampanjen för att skydda civila i Libyen. För första gången på 50 år skickar vi stridsflygplan till en väpnad konflikt. Men Håkan Juholt, som ny ledare för socialdemokraterna, bryter överenskommelsen hans företrädare har träffat med Reinfeldt om att JAS-piloterna även ska få bomba mål på marken. Däremot får de rekognosera bombmål åt Nato. Ett svenskt Psyopsförband (psykologiska operationer) deltar också i kriget. De sitter på en Natobas på Sicilien och utformar flygblad och radiomeddelanden. Av kritiker har Nato beskyllts för ”mission-creep”, det vill säga att de tänjde på FN-mandatet att skydda civila och i stället eskalerade ett blodigt inbördeskrig mot Muammar Gaddafis regim. Efter bombkriget lämnade Nato Libyen i ruiner och med enorma mängder vapen i händerna på militanta grupper. Landet kastades ner i en spiral av våld och laglöshet. Idag nio år senare är Libyen en kollapsad stat. Reporter: Per Shapiro Producent: Håkan Engström Slutmix: Mima Shams Programmet är gjort 2020.

Bränderna i Australien har nu nått forskningsstationen där den här dokumentären utspelar sig. Professor Eric Warrants största dröm är att lösa gåtan om det sjätte sinnet med hjälp av bogongfjärilen. – Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien. Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats. Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt – en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret. I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till. Reporter: Lena Nordlund Producent: Ylva Lindgren Mix: Nima Shams Från 2019. Januari 2020 Det kom ett mejl till Vetenskapsradions Lena Nordlund för några dagar sedan, från forskaren Eric Warrant, som bedriver zoologisk forskning i Australien:  ”Vi har blivit evakuerade från forskningsstationen,  där det är förfärligt med bränderna. Just nu brinner det i nationalparken inklusive många av de områden som vi besökte tillsammans och det finns risk för att stationen brinner upp”. Med anledning av det sänder vi nu P1 dokumentären ”Jakten på det sjätte sinnet” från förra året om Eric Warrants forskning i Australien som handlar om jakten på det sjätte sinnet.

Går det att älska en mördare? Är det möjligt att inleda en kärleksrelation med en människa som har tagit livet av tre personer? För svenska Anna är svaret ja. Hennes pojkvän sitter på Death Row. I Kalifornien sitter runt 700 personer på Death Row. En av dem är Joe, som sitter inlåst på ett av statens mest ökända fängelser. För två år sedan förändrades hans liv drastiskt efter att han fick ett brev från Sverige. Anna hade precis hört P1 Dokumentären ”Min vän mördaren” och blivit nyfiken på hur det skulle vara att brevväxla med en fånge i USA. Hon hittade Joe på en sida där intagna kan annonsera efter brevvänner och hade först ingen tanke på hur deras relation skulle utvecklas. – Men det gick fort, det blir ju så när man öppnar sig. Man pratar ju med någon som absolut inte dömer och som aldrig kan använda någon information emot dig, säger Anna.Idag är Anna och Joe ett par och Anna åker till USA för att träffa Joe var tredje månad. – Han är så mycket mer än sitt brott. 2010 mördade Joe tre personer och blev efter det dömd till döden. Sedan han träffade Anna har hans liv fått en ny mening och trots att deras relation är allt annat än vanlig är Anna lyckligare än någonsin. – På alla sätt, på alla nivåer, jag kan inte jämföra det här med något jag tidigare känt. Det är något helt annat. – Mitt liv var mörkt och meningslöst men nu känns framtiden ljus, säger Joe. I en av de första intervjuerna sedan dödsdomen berättar han om brottet och sitt liv i fängelset för P1 dokumentär. Anna och Teresa heter egentligen någonting annat. Vid kontaktförsök med anhöriga till offren har de valt att inte svara. Programmet gjordes 2020. Av: Cecilia Ekman Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Musik: Lars Ekman Inläsningar i programmet: Gustav Wirtén

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. – Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. – Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia EkmanProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias MiselliMusik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här skildras det som rör sig i tiden och under ytan.

Jakob misstänks för miljonbedrägerier. Men han lider av svår cellskräck, säger han, och rättegången skjuts upp. Samtidigt går Jakob på casino och lurar till sig nya miljoner. Vem kan stoppa honom? Sex personer har polisanmält Jakob och han misstänks för grova bedrägerier. Men samtidigt som polisutredningen pågår har han redan hittat nya offer - under nya identiteter. Jakob förvandlar sig till chalmersstudenten Emanuel Angel som saknar bostad, krögaren Hans Torstensson med ett miljardarv och den tyske banktjänstemannen Herr Schneider. Antalet människor som faller offer för Jakobs sluga historier fortsätter att öka och ingen verkar kunna stoppa honom, trots att han har haft polisen efter sig i åratal. När Jakob döms till lagens strängaste straff fortsätter han sina bedrägerier på fri fot, tillsynes oberörd. Har rättsväsendet mött sin överman? Av: Henrik Svensson Producent: Magnus Arvidson En dokumentär från 2018.

Han klär sig i dyra märkeskläder, bjuder på fest och går på casino. Han kan förvandla sig till döende italiensk modedesigner, vingårdsägare och tysk bankir. De han möter förlorar allt de äger. Anders Karlsson har tjänat ihop mycket pengar under en karriär som diplomat i Afrika. Han äger dessutom en före detta prästgård i södra Småland som, tillsammans med skog och mark, är värd flera miljoner. Men han lever ett ensamt liv som pensionär. När Anders träffar den homosexuella italienske modedesignern Leonardo på nätet blir han inbjuden till spektakulära fester, utlandsresor, sprit och stora mängder tårtor. Och så kommer Leonardo med ett erbjudande som inte går att tacka nej till: Att ta över en vingård i Milano som är värd nästan 80 miljoner kronor. Men det är bråttom, Leonardo är döende i cancer och arvet kan gå förlorat. Av: Henrik Svensson Producent: Magnus Arvidson En dokumentär från 2018.

Peter lever med OCD. Det styr stora delar av hans liv. När det är som värst kan han inte ens klä på sig på morgonen men nu ska han ta kontrollen över sin sjukdom. 1991 drabbades Peter Pekka Jonsson av tvångssyndrom eller OCD som det också kallas. I många år led han i det tysta. Han skämdes och blev specialist på att dölja sina problem. Nu vill han dela med sig av sina personliga erfarenheter av det helvete som det kan vara att leva med sjukdomen. Ett program av Peter Pekka Jonsson Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Från 2019. Musiken i programmet var: Peter Pekka Jonsson - När den här djävulen Peter Pekka Jonsson - Promenadsång från Rinkeby Patrik Tanner och Peter Pekka Jonsson - Gör mej normal Esbjörn Svensson trio - Dolores in a shoestand

Lollo föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. När hon var sex månader fick hon sin första benprotes. Problemet var bara att hon gick bättre utan och med protesen kunde hon inte leka vilda lekar. Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån. – Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar. – När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra. På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen. – Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville  hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar. Reporter: Lollo Collmar Producent: Ylva Lindgren Programmet gjordes 2011.

Innanför murarna på specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om tvång och bestraffningar och en barndom som gick förlorad. Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning. Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför. Reporter: Anna Bergholtz och Caroline GollungbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2019.

Fyra hemlösa kvinnor får tillfälligt tak över huvudet. Malin som är 21 år och går på heroin, Anita som nyss vräkts med sin son från lägenheten och överlevarna Agneta och Jelena som sover på gatan. I Stockholms stad lever 2439 personer i hemlöshet enligt siffror från förra året. Kartläggningen görs vartannat år och sen den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av dom hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet. I en P1 Dokumentär av Bengt Bok följer vi fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där dom hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället. Reporter: Bengt Bok Producent: Magnus Arvidson och Ylva LindgrenSlutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns. Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet. Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet. Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn. Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären. Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius. Producent Robert Barkman. Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).

Tomas ser kompisen falla utför ett trettio meter högt stup från ett fjäll i Norge. Några sekunder senare följer Tomas själv efter. Han hinner tänka: Jag tar den på rygg. 2170 meter över havet, överraskas de av vind och snöbyar. Då bestämmer de sig för att vända om och köra ned samma väg som de kom upp. Genom snödrevet ser de inte kanten av stupet i närheten. Trettio meter under dem väntar en snötäckt glaciär. För den norska fjällräddningsgruppen blir räddningsaktionen den mest komplicerade på flera år. I timmar blir Tomas och Tobias liggande svårt skadade på glaciären. Tomas har tio brott i ryggen men är vaken. Tobias faller efter hand in i medvetslöshet. Av Sindre Leganger. Från 2018.

Inger-Ann Omma och Torkel Stångberg växte båda upp i Tärnaby i Lappland. De gick samtidigt på sameskolan i byn. Men numera är de bittra fiender och hälsar inte längre på varandra. Inger-Ann och Torkel står på varsin sida i ett infekterat bråk som handlar om vem som egentligen har rätt att bedriva renskötsel i området, som kallas Vapsten. Varken Inger-Ann eller Torkel var födda när den här konflikten uppstod - den har gått i arv från generation till generation i snart 100 år.Med den svenska staten som en minst sagt betydelsefull aktör.I november ska domstolen avgöra vem av dem som får vara renskötande same i Tärnaby.Programmet är gjort hösten 2019.Reporter: Bertholof BrännströmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Ludvig Jansson

Rene slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det. – När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt. Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar.  I det här programmet möter vi två av dessa män. Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka. – Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand. Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam. – Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började. Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar. – Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson

Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen. – När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson

På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek. – Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag. – Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson

Två ouppklarade mordbränder och en misstänkt gärningsman som alla känner delar en by på norra Öland i två läger, de som tror att den lokala snickaren är skyldig och de som inte tror det. Under drygt sju år lever en by på norra Öland i skräck och en del bybor känner sig till slut tvungna att beväpna sig. Det är den 31 augusti 2006 när en man och en kvinna på norra Öland påträffas döda i sitt nedbrända hus. En vecka senare konstateras det som flera i byn redan misstänkt, det är en mordbrand. Kvinnans son åtalas, men tekniska bevis saknas och han frikänns. Efter den ouppklarade mordbranden sprider sig skräcken och den lilla byn delas i två läger, en del kan inte tro att deras goda vän, han som alltid ställer upp, är skyldig, medan andra är övertygade om hans skuld. Åren som följer präglas av rädsla och ovisshet på bygden. Och på Luciadagen, den 13 december 2012, brinner det på norra Öland igen. Ett par, båda gamla vänner till snickaren, hittas döda i sitt nedbrända garage. En dokumentär av Lovisa Lamm Nordenskiöld som gjordes 2015. Lovisa är journalist och radioproducent, utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm. Hon har gjort flera uppmärksammade dokumentärer för Sveriges Radio P1 och P3, och skrivit boken "Ambassaden i Paradiset" om Sveriges unika relation till Nordkorea. lovisa.lamm@gmail.com  

Petra Malm är den första kvinnan i specialförbandet SOG, Sveriges hemligaste förband inriktade på underrättelse och strid. Under kodnamnet Pam åkte hon på internationella högriskuppdrag utomlands. Kodnamnet Pam skyddade hennes identitet och det är först nu som civil som hon kan prata om delar av det hon gjort som soldat. En berättelse om hemliga operationer och strider i Afghanistan men också om svårigheten att vara kvinnlig pionjär i en manlig värld. Under tio år arbetade Petra Malm under kodnamnet Pam. Hon blev den första kvinnan som klarade de hårda testerna till försvarets specialförband SOG - Särskilda operationsgruppen. Reporter: Erica DahlgrenProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonEn P1 Dokumentär från 2019.

I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den s k Skitviken i Västerås. Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom. Två hundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor. Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.Programmet är gjort 2019. Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén Slutmix: Elvira Björnfot Producent: Håkan Engström

Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet. Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen. Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva.  Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat. I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen. Programmet gjordes 2019. Reporter: Annika OlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Susanne Martinsson

För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Sedan sköt han ihjäl ytterligare en person. Diana, som var sex år vid tidpunkten för morden, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas. – Man försöker ganska hårt med att få ett normalt liv. Tyvärr så har mitt sätt att komma över, varit att glömma bort. Det har varit så himla enkelt att skita i vem egentligen man är eller vad man har för bakgrund. Så jag behöver nog ta reda på det för min egen skull, säger Diana. Hon har knappt några minnen kvar av sin mamma. Vem var hon? Vad var det egentligen som hände när hennes pappa mördade hennes mamma? Diana har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund. – Jag tror att det kommer vara känslosamt som fan, men det behövs. Jag vill veta vad som hände och jag vill minnas henne. Programmet gjordes oktober 2017. Av Alexandra Sannemalm

Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Föreställningen försöker stoppas, musiker hoppar av och kompositören Sven David Sandström får gå under jorden.  I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikstycke av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när de kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren under andra världskriget. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor. Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa föreställningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden. Sven David Sandströms Requiem, De ur alla minnen fallna, kommer bli det dyraste verk Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både skapade skandal och gjorde succé. Det har aldrig uppförts igen. Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdigställd. Reporter Märta MyrstenerProducent Håkan EngströmSlutmix Elvira Björnfot Programmet gjordes 2019.

1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Knölpåkssatiren Kabaré Apropå med radioprofilen Frank Gunnarsson fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs. 1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp. De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen. Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar. Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka. Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson. Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018. Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén. Research - Tommy Johansson Tekniker – Rolf Hilton Producent – Christer Ekbom

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar Programmet sändes första gången i juni 2017.

Plötsligt dyker det upp danskar i den småländska skogen. De drömmer om ett friare liv i Sverige och bildar en koloni. Bland ortsbefolkningen sprids snart rykten om gruppsex och knark. Klädda i färggranna färger och ett helt annat beteende blev dom ett mysterium - danskarna som i slutet av 60-talet började bosätta sig i främst Östra Småland. De danska gröna-vågarna, med inspiration från hippies i Christiania, ville bygga något nytt på svensk mark men hamnade snart i konflikt med lokalbefolkningen. När de danska barnen börjar i svensk skola möts de av våld och hat - de blir "danskjävlar". Av: Simon Moser och Emil Rothstein Kristiansen Producent: Magnus Arvidson och Rune Sparr Geertsen.Slutmix: Krister Orreteg. Danskjävlar är gjord av produktionsbolaget Filt. Dokumentären är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Danmarks Radio med stöd från Nordvision. Den danska versionen finns att lyssna på här. Dokumentären är gjord 2019.

I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta. I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo. Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg. Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på? Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Martin JönssonSlutmix: Nima ShamsOriginalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg Programmet är gjort 2019.

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm. Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn. Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige. 31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA. Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd. Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum. Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.

Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat? Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka. Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen? Reporter: Alexander Gagliano Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

Byggmästardottern Ingegerd Engfelt får rådet: Satsa din förmögenhet på kassettband och sprid den indiska popguruns lära. Hon nappar men framgången vänder och slutar i en tragedi av sällan skådat slag. Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad, hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd är en sökande ung kvinna och engagerar sig allt djupare i TM-rörelsen som sysslar med trancendental meditation och leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och görs populär av bl a The Beatles. Ingegerd tas upp i Maharishis närmsta entourage. En utvald, brokig, skara miljonärer från olika länder. Där får hon rådet att satsa pengar på en kassettfabrik. Genom kassettband ska man sprida guruns lära. En bra idé tycker Ingegerd Engfelt. Fabriken blir snart omtalad i arbetslöshetens Malmö och efter en reklamkampanj som tar upp kampen mot kassettjättarna i Japan är Tracks på allas önskelistor. Förväntningarna är höga, kampanjen lyckas och kassetterna säljs slut i hela landet. Men snart kommer dråpslaget, kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar landet. När hon utblottad och hårt nedgången återvänder gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos gurun Maharishi. Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med. Producent: Anna Maria Höglund Slutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton

Olle Strandberg är en av Sveriges bästa akrobater när han en dag gör en misslyckad bakåtvolt och bryter nacken. Han vägrar acceptera sitt öde och blir besatt av tanken att göra om och göra rätt. Olle bestämmer sig för att göra om samma volt som han bröt nacken med. Men den här gången vill han göra det från en luftballong, 3000 meter upp i luften. Nu får inget gå fel. Av Anna Frey 2018.

Musiken skulle hålla ungdomarna borta från gatan, det var Amirs dröm. Men det skulle visa sig farligare än han trott, i en värld där missförstånd kan eskalera i våld och över en natt rasera allt. Den här dokumentären är en del i serien Det kriminella systemet som skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem.  Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter: Karwan FarajProducent: Håkan EngströmTeknik: Ludvig Jansson Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Fariahs bror firar återigen sin födelsedag i fängelset. För sista gången hoppas Fariah, men det är svårt... Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenTekniker: Nima Shams Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet: VH, Ozzy  - Valt livsstilen A Boogie Wit da Hoodie - Jungle Yasin - Kevin Gates 2Pac - Hellrazor Dblock Europe Feat. Young Adz och Dirtbike LB - Large Amounts Yasin - Chicago

Musik- och filmproducenten Quincy Jones III hör talas om Fariah. Han har bott över 30 år i USA och sett gängkonflikterna inifrån och vill hjälpa henne. Samtidigt ringer Fariahs bror från fängelset... Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenTekniker: Nima Shams Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet: Z.E - Vi gör nånting av nada Yasin - Chicago Ozzy - Askungen

Fariah i Tensta i Stockholm får en idé - att få kriminella killar att prata om känslor och osäkerhet. För hon har tröttnat på våldet och på att unga män skadar och skjuter ihjäl varandra. Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenTekniker: Nima Shams Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet: Ille FreeWay - Regnar Yasin - Chicago Ille FreeWay - Se mig skina Ozzy - Marilyn of Rosengård

Fariah hälsar på sin lillebror som sitter i säkerhetsbunkern i fängelset. Hon har börjat spela in en film om våldet i orten med scener som hon själv skriver. Men plötsligt händer något... Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Ylva LindgrenTekniker: Nima Shams Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet: Jaffar Byn - Ghetto starz Ille FreeWay - Regnar Guleed - Kvar här

Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959. Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika. Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll. I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige. -1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima. Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte. Här kan du hitta information om Golden City Dixies: https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/

11-åriga Mona friterar potatis på en balkong i Damaskus när en granat slår ner och frityroljan sköljer över flickan. Familjen flyr och hamnar i ett garage på en dammig gata i norra Libanon. Mamma, pappa, sex systrar och två småbröder försöker nu upprätthålla nån sorts värdigt liv i det trånga garaget. Ingen av systrarna har ännu fyllt 20, och  i Syrienkrigets skugga blir de utnyttjade. De blir barnbrudar, skiljer sig, en syster tvingas till abort, flera av systrarna blir slagna av sina män. Lillasyster Mona föder en son men tvingas lämna ifrån sig bebisen till barnets pappa. Hemma i Syrien har deras gamla kvarter bombats till smågrus. Föräldrarna är maktlösa. Men systrarnas pappa Abed tycker att hans döttrar är hjältinnor. Programmet gjordes 2018. Av Katja MagnussonProducent Håkan EngströmMedarbetare i Libanon Daisy MohrSlutmix Ludvig Jansson

Den 5 januari 2017 exploderar en bomb utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda i Göteborg. Nazistledaren Viktor Melin åtalas för bombdådet men frias i hovrätten. Men fick rätten se alla bevis? September 2017. Tre nazister åtalas för tre bombattentat i Göteborg. I två av fallen, det på Lilleby camping i Torslanda, och mot syndikalisternas lokal på Övre Husargatan finns gott om teknisk bevisning. Men när det gäller det allvarligaste attentatet, det mot flyktingboendet på hotell formule 1, är bevisläget sämre. Och nazisterna frias av hovrätten. När Sveriges Radios reportrar granskar fallet visar det sig att rätten aldrig fick ta del av viktig bevisning. Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018 och sändes i programmet Kaliber.

Nyårsafton 2016. Nazistledaren Viktor Melin, misstänkt för ett bombdåd i centrala Göteborg smyger i skogen vid flyktingboendet på Lilleby camping. Säpos spanare står inför ett vägval. Ska de ingripa? Säpo har haft spaning på Viktor Melin i två veckor. De har sett honom göra mystiska inköp av material som kan användas till bombtillverkning. På en parkering har han träffat den sprängmedelskunniga nazisten Jimmie Jonasson, och något har överlämnats. Mycket tyder på att han nu är på väg att placera ut en bomb på Lilleby camping. Kommer Säpo hinna gripa Viktor Melin innan nästa bomb exploderar? Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018.

I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd. Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis. Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa?

Noor och Ahmed blir bortförda av milismän julafton 2017. Ingen hör nåt. Inte ett spår. Plötsligt, efter 5 månader, dyker en video av terrorsekten IS upp på sociala medier. En avrättningsvideo. Familjemedlemmar åker på nytt ner till Kurdistan, den här gången för att försöka hitta kropparna efter Noor och Ahmed för att kunna begrava dem hemma i Sverige. Men de vill också försöka få en klar bild av vad som verkligen hände. Även om den svenska polisen bekräftat att det är IS som utfört morden så är det oklart om det var IS som förde bort Noor och Ahmed. Familjen vill ha svar, vill veta sanningen, men det är en sällsynt vara i Irak. Programmet är gjort 2019.   Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna... Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.  – Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein. Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan  i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst. I Hammarkullen  bestämmer  sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst  borta. – Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina. Inte  ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.  Programmet är gjort 2019.  Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Det händer saker bakom kulisserna till en framgångsrik barnteater. Men trots att många vet vad som pågår dröjer det innan sanningen rullas fram i ljuset. På åttiotalet var jag  med i en barnteatergrupp som leddes av en karismatisk och passionerad lärare. Flera år efter att jag slutat i gruppen får jag höra att teaterläraren har dömts för sexuellt umgänge med barn. Jag kontaktar några av dom som var med i gruppen för att ta reda på vad det var som hände och hur det kunde ta tolv år innan någon ingrep, trots att så många visste vad som pågick.  När sanningen till slut avslöjades var det en av pojkarna i gruppen som försökte tysta ner historien genom att motarbeta polisutredningen och han förmådde de som vittnat att ta tillbaka det de berättat.  När han själv blev vuxen och fick barn rullades historien upp igen för honom. Nu vill han berätta. ”Själva övergreppen är inte det som berör mig mest, utan att han plockade allas första sexuella upplevelse. Den skulle han ta ifrån dom och göra på sitt lilla sagosätt.” Programmet gjordes 2017.  Av Tobias Aspelin Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:BRIS, Barnens rätt i samhället Här kan man få hjälp att hantera sin oönskade sexualitet: PrevenTell (Hjälplinje)

Saga Berlin blir påkörd av lastbilen i terrordådet. På sjukhuset stannar hon i månader för att läka den trasiga kroppen. Hon har fått en allvarlig hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka. Fredag den 7 april 2017 klockan 14:52 kör en kapad lastbil som väger 12ton i full fart längs med gågatan. Konstnären och fotografen Saga Berlin kommer från ett jobbmöte och blir påkörd, hamnar medvetslös liggande på gatan halvt under lastbilen. Den fattar eld och människor flyr bort. När Saga vaknar upp på sjukhuset är det med en svår hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.   I dokumentären medverkar stora delar av Sagas familj, sambon Tom, pappa, syskon och hennes åttaåriga son. I traumaterapin och rättegång tvingas Saga konfrontera det som hänt och försöka förstå. Varför hann hon aldrig bli rädd när lastbilen kom? Vem var det som räddade henne? Reporter: Tove Palén Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima Shams

Ibland spikade Kristins kille in henne i ett källarförråd, andra gånger försökte han kväva henne eller också så slog han bara. Kristin är en av alla tusentals kvinnor som utsatts för hot och våld av en man som de har eller har haft en nära relation till. Under ett år har radiojournalisten Anna Hammarén följt Kristin från att hon hamnar på en kvinnojours skyddade boende, genom rättegångar och under sökandet efter en ny bostad. Han var för bra för å vara sann... är en unik och gripande berättelse om makt, kontroll och trasiga relationer men också om livsglädje, kampvilja och längtan efter ett bättre liv. Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Programmet är gjort 2007 av Anna Hammarén. Producent Ylva Lindgren.

Ingvor avslutar sitt liv i Schweiz. Erkki är kvar hemma. Men efter tre år bestämmer han sig för att göra som sin fru.  Han vill avsluta medan han fortfarande har ork att genomföra resan. Risken är att han annars hamnar i respirator och blir liggande som ett vårdpaket. I juni för ett år sedan följer reportern Alexandra Svedberg med på resan till självmordsorganisationen i Schweiz. Erkki Kiala är i betydligt sämre skick än för ett par år sedan, nu är han i stort sett orörlig, och med ständig syrgas inkopplad via näsan.– Det var inte Gud som höll mig tillbaka. Den Gud jag tror på är förlåtande och älskande och vill inte att jag ska lida, såklart. Nu äntligen har jag kommit fram till att jag själv har hållit mig tillbaka, ingen annan, säger han. Med på resan i juni 2013 är Ingvors systerdotter Camilla Kranzén, och tre vänner som är före detta personliga assistenter. Det här är den andra och sista delen i "Sista resan – om assisterat självmord". Dokumentären gjordes 2013 av Alexandra Svedberg.

Erkki och Ingvor var livskamrater med en speciell plan. De bodde i ett litet rött hus i Vålberg utanför Karlstad. De tänkte dö tillsammans. Men det blev inte så. Sommaren 2010 kände han sig inte färdig med livet. Ingvor lämnade huset en söndagmorgon för att ta sig till en självmordsorganisation i Schweiz som skulle hjälpa henne att avsluta livet.– Jag satte mig på rampen och vinkade farväl till Ingvor i färdtjänsten. Jag kände mig som fem år, jag var så liten, så liten. Jag var så övergiven så jag tänkte; jag går i bitar. När det väl var ett faktum var det nästan ofattbart, berättar Erkki Det var 1985 på rehab-anläggningen Vintersol på Teneriffa som Ingvor satte sig i Erkkis knä under en fest, och trots att de bara känt varandra några dagar viskade hon i hans öra: – Vi ska gifta oss du och jag, hemma i vår trädgård. Paret levde med sina respektive sjukdomar. Ingvor hade MS och Erkki hade progressiv muskeldystrofi. När de såg en tv-dokumentär om en man som åkte till  Dignitas i Schweiz för assisterat självmord blev de genast medlemmar, övertygade om att det var ett värdigt sätt att dö på, istället för att vänta ut sjukdomarna, som sakta men säkert skulle bryta ner dem båda på olika sätt. Sista resan gjordes 2013 av Alexandra Svedberg.

Sveriges politiska framtid står och väger. Ulf Kristersson tror att han ska bli statsminister. Men Annie Lööf kan ändra allt. I unika intervjuer avslöjas dramat bakom en historisk regeringsbildning. Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 men dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering. Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av Sverigedemokraternas stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik. Reporter: Maggie Strömberg Producent: Robert Barkman Tekniker: Ludvig Jansson Programmet gjordes 2019

Hur kan en nattfjäril med hjärna stor som ett riskorn hitta till en grotta hundratals mil bort där den aldrig tidigare varit? Svaret kan vara ett sjätte sinne. Eric Warrant vill lösa gåtan. – Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien. Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats. Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt – en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret.   I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till. Reporter: Lena Nordlund Producent: Ylva Lindgren Mix: Nima Shams Från 2019.

På ett slutet ungdomshem i Skåne ska några ungdomar sätta upp en teaterpjäs. I arbetsprocessen flätas pjäsen ihop med ungdomarnas egna liv, deras drömmar och hopp om framtiden. På SIS Råby i Skåne är 43 ungdomar placerade. De är mellan 13 och 20 år och alla har hamnat där av olika anledningar. Några har kriminell bakgrund, andra har problem med droger eller självskadebeteende, vissa kan inte bo hos sina föräldrar och flera är ensamkommande och har hamnat i trubbel. Under arbetet med föreställningen lär sig ungdomarna att ställa upp för varandra, att samarbeta och att deras livshistorier också kan vändas till något konstruktivt.   Reporter: Tobias Aspelin Producent: Ylva Lindgren Mix: Ludvig Jansson Från 2019

Aziza är 25 år och står i pressbyrån i Gamla stan. Bland hennes stamkunder är många skinheads. Hon blir kallad både turkfan och nigger men backar inte. Azizas mamma kommer från Tyskland och hennes pappa från Tunisien. Har inte jag också rätt att bo här, undrar Aziza.   Under den tid då Susanne Björkman följer den 25-åriga Aziza går Aziza också igenom en viktig uppgörelse med sina föräldrar. Dokumentären vann Prix Italia 1994.Susanne Björkman gick bort i januari 2019.

Josef längtar efter bättre kontakt med sin bror. Det har alltid funnits tystnader i familjen om vad som hände med släkten och om mammans tid i lägren. Nu rinner tiden ut för att hinna prata. ”Förintelsen i familjen” handlar om två bröder som växer upp med föräldrar som är överlevare från Holocaust. Tystnaden kring föräldrarnas trauma har påverkat deras relationer. Samtidigt som föräldrarna Genia och Israel börjar berätta om vad de utsatts för, gör bröderna ett försök att komma varandra närmare. När Josef var liten sprang hans mamma in på sitt rum när det var skottlossning på teve. ”Det påminner mig om kriget”, sade hon. Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen. Och han kunde inte prata med sin bror. Bröderna har ansträngt sig för att inte föra rädslor vidare till sina egna barn, men oron har gått i arv. Josefs och Daniels tonåriga söner träffas och pratar om judehat, om terrorhot, och om att eventuellt måsta lämna Sverige i framtiden. Josef och Daniel åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. Där pratar de för första gången med varandra om uppväxten, och om deras egna konflikter. Hela livet har de gått och oroat sig för sin mor och far. Nu är föräldrarna över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer? Programmet är gjort 2016 Av Peter Normark.

Trifa är 17 år morgonen hon lämnar familjens radhus för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp spillrorna av sin familj för att förklara vad som hände. 1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.Men hennes beslut har ett högt pris:  sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.Hon frågar sig än idag  om frihetens pris var för högt.Av Trifa AbdullaSlutmix Nima ShamsProducent Håkan Engström

Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner? I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern. ”Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv” Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla? En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer. I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande. Reporter: Magnus ArvidsonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Ludvig Jansson Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd: Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott.Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp.Polisen - Information om hur anmälan går till.

Skrik förlöser, menar psykoterapeuten Bruno Adler. Metoden ska också utrota ondskan. Bo Sjökvist lägger sig på terapisoffan och får höra en berättelse om nazism, hippies och en indisk guru. Bruno Adlers familj, med en judisk pappa och en katolsk mamma, lämnade ett Österrike på väg in i nazismen och andra världskriget och flyttade till Libanon. Också där trappades motsättningarna upp då engelsmännen lämnade Palestina och staten Israel bildades. Bruno, som utbildat sig till arkitekt och var med och ritade Emiren av Kuwaits palats flyttade till Sverige, där han bland annat startade den första judoklubben i landet. Därefter gick resan vidare till Spanien, där han öppnade ett bageri och umgicks med hippies som sökte andlig upplevelse. En av hans vänner, en amerikansk psykiater, hade inriktat sig på terapeuten Wilhelm Reich lära, vilket gjorde så starkt intryck på Bruno att han flyttade till USA för att studera den terapiformen djupare. Han kom i kontakt med anhängare till den indiske gurun Maharaji och såg att hans anhängare var i behov av terapi, speciellt sedan de uppmanats av sin guru att överge celibatet och istället ägna sig åt sexuella förbindelser. Tillbaka i Sverige utbildade han sig till psykolog och jobbar med en metod som han säger ska utrota ondskan. Bo Sjökvist följde Bruno Adler under hösten 2018 och passade själv på lägga sig på terapisoffan för att få hjälp med att säga nej. Reporter: Bo SjökvistProducent: Christer EkbomMixning:  Henrik Henriksson

Det känns som om alla i vår familj får cancer. Som att vi är dömda. I släkten finns en genmutation. Har jag den? Vill jag veta? Och hur långt vill jag i sådana fall gå för att slippa bli sjuk? Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer. – Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia. – Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara. – Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin. – Måste det verkligen vara så att också vi drabbas? Reporter: Karin BromanderProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Janne Waldenmark Programmet gjordes 2018. Hit kan du vända dig om du har frågor om BRCA.

Det är julafton, men det vet inte Mariann. I hennes värld finns nästan inga minnen men så dyker det plötsligt upp tomtenissar, prinskorvar och folk som påstår sig vara släkt. Sjungas ska det också. I berättelsens mitt finns 86-åriga Mariann, mor till Inger och svärmor till Martin. På 50-talet flyttade hon ned till Mellansverige från Västerbotten. Båda männen hon varit gift med är döda, hennes son har flyttat utomlands och väninnorna har dött. Dessutom har alzheimern tömt henne på minnen och snart också på hela språket. "Nu är det nu igen" spelades in julen 2005 på Gude gruppboende i Västerås. Mariann dog på försommaren 2008. Hon blev 87 år. Gruppboende Gude finns inte längre. Dokumentären är gjord av Martin Hedén och Inger Orre 2006.Producent Håkan Engström.Mixning Fredrik Nilsson.

I innerfickan har Sigge en förpackning marijuana som han ska sälja för 600 kronor. Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka säger Sigge. Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan. Vem är Sigge bakom drogerna? Och vem är han bakom hallucinationerna? Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Programmet gjordes 2013.

Det här ska vara med i dokumentären om mitt liv, säger Petter och tittar in i kameran. Sedan säger han: Nu sticker det. Kompisen sätter nålen i hans armveck. Tre dagar senare dör han av en överdos. I köket i villan några mil från Boden står ett fotografi av Annica Hagbergs son. Petter är fem år och har jeansväst och blå och vit-randig tröja på sig. Rak pojklugg och ett leende som bara fotografer får. I februari 2011 i en annan tid: Petter filmar sig själv när han tar sin jungfrusil. Den andra delen av Narkotikalandet handlar om unga missbrukare som beställer varor på internet, blandar recepten hemma och filmar sina knarkupplevelser. Och om föräldrarna som försöker med allt men är helt maktlösa när barnen försvinner in i drogerna. Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Det här är den andra delen.  Serien sändes första gången 2013.

En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen? Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke.På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon. Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.comProgrammet sändes första gången 7 juli 2013.

När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen över bomullsfält och minerade åkrar. När hon är 34 reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Tillsammans med hennes dotter Här kan du hitta mer om Sîlan och #minflykt Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår? Reporter Sîlan DiljenProducent Robert BarkmanMixning Fredrik Nilsson Programmet är gjort 2013.

På en stenstrand i Syrien sitter 21-årige Nawras och väntar på en bil som ska ta honom bort därifrån. Han är på flykt från sitt hem, för han är gay. Nawras håller sin sexuella läggning hemlig under hela sin uppväxt i Syrien. Släkten och det konservativa samhället han bor i accepterar inte homosexualitet. När han till slut bestämmer sig för att komma ut blir det farligt och Nawras bestämmer sig för att lämna sitt hemland. Våren 2014 träffar Alexandra Sandels Nawras i Beirut. Han är då på ett hjälpcenter för hbtq-personer som blivit hotade av extremister och förföljda av sina familjer på grund av deras sexuella läggning. Han har precis fått reda på att han blivit accepterad som kvotflykting i Sverige. En dokumentär om att vara sig själv - och priset som vissa tvingas betala för att vara det. Dokumentären gjordes 2017 av Alexandra Sandels.

Högt upp i Peru och Bolivias bergsmassiv tar Johan Bohlin itu med sin familjs förflutna med hjälp av en schaman och en häxa. Kan de andliga övningarna och ilske-ritualerna leda till försoning? Dokumentären följer en son, en far och en syster som ingår i ett större sällskap på en längre schamanresa i Peru och Bolivia. Vi får ta del av ritualer och ceremonier med en av Perus ursprungsbefolkningar Q’eros, som sägs vara de sista som förvaltar Inkarikets kunskaper och levnadssätt. Deras andliga ledare Don Augustín tar med oss så högt upp i bergen att bilvägen tar slut till Q’occhamocco, den lilla by som Q’erosfolket kallar sitt hem. Den här resan är den första av sitt slag för Johan, men för hans pappa och syster är det ett mer bekant format. Familjens historia har präglats och påverkats av pappans äventyr i den andliga världen, och i minnesbilderna av barndomen, tonåren, föräldrarnas relation och deras tidiga skilsmässa har andligheten alltid mer än ett finger med i spelet. Kan man ta hjälp av samma värld som har orsakat smärta för att söka förståelse? Reporter Johan BohlinProducent Håkan EngströmProgrammet gjordes 2018.

De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna granska en skrupulös svensk miljardindustri. Från 2016. Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas. De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit – de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva.  Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London? Dokumentären Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system – även mot de mest utsatta.   Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet.

Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden.    Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse. Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.  Av Jon Thunqvist från 2018.

Jag har precis slutat på Sveriges Radio efter 43 år. I nästan lika många år har jag gjort dokumentärer om andra. Varför jag själv inte synts mycket har jag inte tänkt närmare på. Inte förrän nu. Det är min äldsta dotter Emily som konfronterar mig. ”Jag vet ingenting om dig”, säger hon. Det gör mig svarslös. ”Hur menar du då?", frågar jag svävande. ”Du berättar ingenting om ditt liv” fortsätter hon. ”Och frågar man får man ändå inte veta.” Själv förstår jag ingenting. Varför tycker hon inte att jag berättar något om mitt liv? Vad är det hon ser som jag inte visar? På senare år har jag ofta fått frågan om jag inte någon gång skulle vilja göra program om mig själv, en tanke som aldrig fallit mig in. Men Emily ställer frågan på sin spets. ”Det är som om du håller tillbaka, som om du har något hemlighetsfullt omkring dig”, säger hon. Samtidigt som jag värjer mig anar jag att det ligger något i vad hon säger. Därför funderar jag ett varv till. Sedan bestämmer jag mig för att försöka göra något åt saken. Så blev det ett program om mig till slut. Programmet är gjort 2013 av Susanne Björkman.

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.En dokumentär från 2018 av Erik HedtjärnProducent: Magnus ArvidsonMixning: Ludvig Jansson

24-årige Haidar Hajdari från Husby drömmer om att bli fotbollsproffs men tiden börjar att rinna ut. Hans sista chans blir att provspela för fotbollslaget Los Angeles Galaxy i USA. Haidar är skolad i ett annat Galaxy - Kista Galaxy, föreningen som startades av fotbollsspelaren Henok Goitom och hans familj. De har inte alltid kommit överens men Haidar kommer att behöva använda sig av allt han har lärt sig av Allsvenska profilen Henok om han ska lyckas förverkliga proffsdrömmen.  Enkelt blir det inte - han får kämpa med jetlag, en annan fotbollskultur och hundratals andra hoppfulla spelare från hela världen.  En dokumentär från april 2017 av Philip O´Connor.

Olle Strandberg är en av Sveriges bästa akrobater när han en dag gör en misslyckad bakåtvolt och bryter nacken. Han vägrar acceptera sitt öde och blir besatt av tanken att göra om och göra rätt. Olle bestämmer sig för att göra om samma volt som han bröt nacken med. Men den här gången vill han göra det från en luftballong, 3000 meter upp i luften. Nu får inget gå fel. Av Anna Frey

Författaren Sara Villius följer människor, arbete och tankar på en kyrkogård under en arbetssäsong. En berättelse om liv, död, mat, arbete, pengar och en liten vit hund. Dokumentären följer årstiderna på kyrkogården där livet och döden finns samtidigt. Särskilt tydligt är det på våren när fåglarna sjunger, blommorna ska planteras på gravarna och alla säsongsarbetare börjar jobba.  

Musiken skulle hålla ungdomarna borta från gatan, det var Amirs dröm. Men det skulle visa sig farligare än han trott, i en värld där missförstånd kan eskalera i våld och över en natt rasera allt. Den här dokumentären är en del i serien Det kriminella systemet som skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem.  Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter: Karwan FarajProducent: Håkan EngströmTeknik: Ludvig Jansson Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén? Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen? Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen. Programmet sändes första gången juni 2017. Av: Henrik Svensson

Frankrikes armé och flygvapen avancerar norrut och pressar tillbaka al-Qaida och andra väpnade grupper. I det läget flyr Johan från sina kidnappare. Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom. Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom.Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias. Programmet sändes första gången september 2017. Den 26 september 2017 gjordes en uppdatering av innehållet i det här programmet. Förtydligandet gäller planerna på ett fritagningsförsök som aldrig blev av.

Året är 2012. Någonstans i Malis öken sitter Johan Gustafsson tillfångatagen av al-Qaida. Hans tankar upptas av hur han ska kunna rymma. Men det finns ett problem. Hans medfångar vill inte följa med.  – Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.  Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning. Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Programmet sändes första gången september 2017. Av Fernando Arias

Lina, Nadja och Olivia. Tre bästa vänner som under gymnasiet delar allt viktigt. Och det allra viktigaste är att vara snygg. Det är sensommar 2008. Bästa kompisarna Lina, Nadja och Olivia börjar i samma klass på gymnasiet, där korridorerna är catwalks och lunchrasterna tillfällen att sminka om sig. Efter skolan hänger de i Linas källare och pratar om det som är viktigt. Fester, killar, kläder. Och kroppen. På ett eller annat sätt blir det sistnämnda det viktigaste för var och en i gänget. Det ska visa sig att de är det ätstörda gänget. Om du misstänker att du eller någon i din närhet är drabbad av en ätstörning kan du vända dig till exempelvis “Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.” www.friskfri.se Där finns information om stödchattar och telefonlinjer för både drabbade och närstående. De kan också guida i att söka professionell hjälp. Av Olivia Wikström från 2018.

John behöver pengar till heroin. Han stjäl tio kilo oxfilé men åker fast. Hamnar i fängelset och bestämmer sig för att bli drogfri. Randi Mossige- Norheim följer honom i kampen för ett nytt liv. I det gamla livet var John kriminell, han stal för att finansiera sitt missbruk och han blev utslängd från stödboenden. Hur ska det gå nu? Livet som drogfri är svårare än han trodde. Hur lever man ett normalt liv om man aldrig haft något sådant? Randi Mossige-Norheim följer den unga man som hon stötte ihop med första gången på Plattan i Stockholm 2012. Hon blir vittne till Johns liv och träffar honom då och då mellan 2015 och 2018. John heter egentligen något annat. Vadet med Kjell avgörs 2020. Programmet bygger på reportage i serien Följa John som gjorts  2015 till 2018.

När Melinda är åtta år döps hon i mormonernas kyrka. Hela familjen lever efter strikta riktlinjer i tron att de tillsammans hamnar i evigheten tillsammans med gud. Men så börjar Melinda tvivla. Melinda kallar sin pappa Tommy för en ”supermormon”. Han önskar att alla fem barnen i familjen ska vara knutna till tron. Men när Melinda och även hennes syster börjar tvivla ser han sin dröm om den eviga mormonfamiljen gå i bitar. Enligt Jesu Krist Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormonernas kyrka) så finns det 9 000 mormoner i Sverige. Templet finns i Västerhaninge. För att få komma in i templet måste man vara medlem och när två mormoner gifter sig i templet är dom bundna vid varandra efter döden in i evigheten. Mormonernas barn är en dokumentär om att födas in i tron om den absoluta sanningen.  Programmet är gjort 2012 av Robert Barkman.

I över 25 år har Dan Parks affischer och gatukonst skapat rubriker och väckt starka reaktioner. Vem är Dan Park och hur blev han Sveriges mest utskällda gatukonstnär? Han har dömts för hets mot folkgrupp och medverkar i nynazistiska demonstrationer. Själv hävdar han att han slåss för yttrandefrihet och mot de "politiskt korrekta". I programmet förekommer uttryck och åsikter som kan uppfattas som stötande och kränkande. Sveriges Radio tar avstånd från dem. En dokumentär av Magnus Thorén från 2018.Producent: Ylva Lindgren

Malin Appeltofft är 47 år, har man och tre barn. Hon är lärare men drömmer envist om en karriär som ståupp-komiker. Under ett år dokumenterar hennes man kampen mellan hopp och förtvivlan. Genom humoristiska och tragikomiska vardagsscener med stark igenkänning får vi följa med när Malin gräver där hon står och förvandlar den gråa, slitsamma vardagen till färgstarka skämt på standup-klubbarna som får publiken att vrida sig av skratt. Vad är det som hindrar oss från att förverkliga våra drömmar och vad är vi beredda att betala för att nå dit? Reporter: Tobias AspelinProducent: Håkan EngströmMix: Nima Shams

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras. I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers.  Dokumentären gjordes juni 2017.Av Sigge Dabrowski.

Somliga hyllar kulturprofilens insatser för konsten, andra påstår att han är en förövare, skyddad av mäktiga vänner. I nära 30 år drev kulturprofilen Forum, en av Sveriges mest exklusiva kulturscener, finansierad av skattemedel och av Svenska Akademien, en källarscen där eliten av författare, konstnärer och filosofer framträdde – i hyllade föreställningar.  Hösten 2017 anklagas kulturprofilen av 18 kvinnor för olika sexuella övergrepp mot kvinnor, i ett reportage i Dagens Nyheter. I juni 2018 åtals mannen för två fall av våldtäkt mot en kvinna. Och konsekvenserna för en av världens mest kända kulturinstitutioner blir enorma: Svenska akademien splittras, flera ledamöter avgår och Nobelpriset i litteratur 2018 ställs in.  Det här är historien bakom historien, P1 dokumentär har talat med över 100 människor som mött kulturprofilen i olika tider och olika sammanhang och kartlägger hans väg in i kulturvärldens allra högsta kast.  Via sin advokat Björn Hurtig nekar Kulturprofilen till allt och vill inte bli intervjuad. Ett program av Jesper HuorResearch: My VingrenProducent: Magnus ArvidsonMixning: Nima ShamsKontakt: jesper.huor@gmail.com

Schimpansen Ola gör sensation på teatern, medverkar i filmer och i jippon. Men plötsligt säljs han till ett zoo i Thailand och en konflikt om hans öde blossar upp. Vad är egentligen bäst för Ola? Ola föddes 1987. Mamman dog vid förlossningen och han behövde flaskmatas. När Stockholms Stadsteater 1988 sökte en apa till uppsättningen av Strindbergs Gustav III, fann de Ola på Ölands djurpark. Teatern behövde någon som kunde ta hand om schimpansen. Skådespelaren, Stephan Karlsén och hans fru, konstnären Louise Tillberg tog sig an den uppgiften. Ola kom att tillbringa ett knappt år tillsammans med deras familj. Livet med dem filmades, vilket resulterade i en serie barnprogram i TV. Louise Tillberg skrev dessutom 7 barnböcker, gjorde målningar och smycken, där motivet var Ola. När pjäsen spelats en sista gång kördes Ola tillbaka till Ölands djurpark. Nu var han en kändis som fick delta i olika slags jippon, bl.a. medverkade han i bio-filmer och satt i Robert Aschbergs TV-soffa. När djurparken en dag meddelade att schimpansen har sålts utomlands uppstod en konflikt som t.o.m. engagerade Sveriges Kung. I år fyller Ola 30 år, men det är osäkert om han är i livet. Ett program av Bo Sjökvist. Det gjordes 2017. Producent Christer Ekbom

Sambon Emma försvarar Mårten och kämpar för att bevisa hans oskuld. De som anmält ridläraren ljuger, säger hon. Men en dag är Emma borta från gården. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet – och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Emma kommer till gården som 15åring och blir kvar. Hon får flera barn ihop med Mårten och kämpar för honom och gården när ridläraren döms till fängelse på 90-talet. När hon tillslut lämnar gården får hon med en flyttlåda med gamla kassettband med inspelade telefonsamtal och dokument. Emma börjar fundera på vad som egentligen hände. Varför försvarade hon gården och sa att de som anmält ridläraren var lögnare? Samtidigt fortsätter unga tjejer att komma till gården och Mårten fortsätter att verka som ridinstruktör. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

När ridläraren Mårten lämnar fängelset fortsätter kampen för att bevisa att han är oskyldigt dömd. Vad händer när han kommer tillbaka till gården? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet – och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. När Mårten åker in i fängelse blir han utesluten från de stora ridsportförbunden. Men snart är hästgården medlem i förbunden igen och Mårten är tillbaka på gården och tar emot nya ridelever. Mårten betraktas av många som oskyldig. Samtidigt kommer nya unga ridtjejer till gården för att rida. Deras ridlärare har nyss kommit ut från fängelset, dömd för sexuella övergrepp på minderåriga. Är han att lita på? Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Mårten döms för sexuella övergrepp mot ridelever men stöttas av dem som stannar kvar på gården. Långt senare möts fienderna igen. Vem ljög för vem? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. Lucys bästa vän Ullis står på Mårtens sida och vittnar om att ingen av rideleverna har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det ska gå över tjugo år innan Ullis och Lucy träffas igen. På gården fanns en hemlighet ingen fick berätta om. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet – och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Polisen kommer till gården och hämtar ridläraren Mårten. Han anklagas för sexuella övergrepp mot elever och döms till fängelse. Men är han oskyldig? En serie i fem delar om makt, lögner och svek. När Mårten hämtas av polis bildas två grupperingar. Flera föräldrar tar avstånd från ridläraren och tar sina barn bort från hans hästgård. Men många stannar kvar och stöttar ridläraren. De tror inte på anklagelserna och samlar in pengar för att rädda gården. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet – och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. Stalltjejen Ullis och sambon Emma tar över arbetet med hästarna och hjälper Mårten i kampen för upprättelse. Gårdens framtid och rykte står på spel. Ridläraren menar att han är oskyldig och Lucy, Denise, Camilla och de andra som anmält honom ingår i en konspiration för att komma över gården och hästarna. Ett grupp granskande reportrar från SVT kommer till gården och hittar nya vittnesmål som sätter allt i ett nytt ljus. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Det har gått rykten om gården i 30 år. En del säger att det är den bästa hästgård de har varit på, andra att den är en sekt, att det pågått övergrepp. En serie i fem delar om makt, lögner och svek. I början av 90-talet döms Mårten till fängelse för sexuella övergrepp på flera ridelever. Men han hävdar hela tiden att han är oskyldig, att de som anklagade honom för övergreppen bara ville komma åt gården. Men folk pratar fortfarande om ryktena. En del tror att han är oskyldig, andra att han kanske fortsatt begå övergrepp. Dokumentärserien Hästgården fälldes i december 2019 av Granskningsnämnden som ansåg att programmen gjort intrång i den granskades privatliv. Samtidigt friades dokumentärerna vad det gäller sakligheten och opartiskheten. Efter det avpublicerade vi tillfälligt den granskande serien för att i lugn och ro se över den, med målet att kunna återpublicera dokumentärerna. Det har vi gjort nu, och efter en del omgörningar finns nu programmen att lyssna på igen. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det här är en viktig historia att berätta. Hästgården skildrade hur det gick till när en ridlärare, som dömdes för sexualbrott mot elever på 90-talet tilläts fortsätta vara verksam efter fängelsestraffet – och hur elever nu vittnar om fortsatta övergrepp långt efter domen. Dokumentärserien vann Stora Journalistpriset 2018 i kategorin årets berättare. I den första delen får du följa med till starten, på 80-talet när Mårten startar upp en ridskola och flera unga tjejer kommer till gården för att bo, rida och arbeta. Han köper in hästar som han utbildar till ridskolehästar. Han behöver hjälp och annonserar i ridsportstidningar efter stalltjejer som kan jobba åt honom. Men snart börjar märkliga saker hända på gården. Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta. Av: Robert Barkman och Daniel Velasco Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik NilssonPresentatör: Sara LundinHästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.Dokumentärserien är från 2018.

Efter en jätteskandal beskrivs New York-artisten Johnny Thunders i svensk media som ett nedknarkat lik. Några år senare är han pappaledig och leker i sandlådan med sin dotter i en Stockholmsförort. I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Han pryder otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra. Men när han träffar en svensk tjej och får barn blir plötsligt Sverige Johnny Thunders nya hem. Det är i Hägerstensåsen i södra Stockholm som han försöker bli drogfri och att bygga upp ett nytt, lugnare liv. I dokumentären berättar flickvännen Susanne, vännerna och personerna runt omkring Johnny Thunders om vägen från heroinberoendet på gatorna i New York till familjelivet i lekparkerna i Hägerstensåsen i södra Stockholm. Programmet sändes första gången juli 2017. Av Magnus Thorén.   Musik i programmet: Born to loose (The Heartbreakers) Personality crisis (The New York Dolls) Too much junkie business/Pills (Johnny Thunders) You can´t put your arms around a memory (Johnny Thunders) I only wrote this song for you (privat inspelning Värdshuset, Stockholm 1987/ live från Osaka, Japan april 1991 Johnny Thunders) Cool operator (Johnny Thunders Big blue diamonds (Willy de Ville) Teasin´you (Willy de Ville)

Alf och Aina har älskat varandra i sjuttio år. Hon var flickan som grannarna viskade om, han var pojken som friade mot sin familjs vilja. Nu har demensen kommit på besök för att stanna. Ainas röst är i trasor. Vad gör man av sin sorg när ens hustru snart inte minns vem man var? Alf har tagit fram sina gamla oljemålningar och låter landskapen och husen förändras i takt med henne. Helst hoppas han att en vänlig bakterie ska ta över världen och äta upp alla känslor. Men innan det sker, vad gör man? Knogar, smeker och älskar vidare. Jenny Teleman hittade ett tjugo år gammalt band i en låda, tryckte på play och fram trädde minnet av en passion i Hässelby Strand som alla nu kanske glömt. Inspelningarna med Alf och Aina gjordes år 2000. Programmet sändes första gången i maj 2018.

Emy Maru pluggar till läkare. Hon har bara en tenta kvar när telefonen ringer. Hennes pappa är förd till det ökända häktet Maekelawi i Etiopien. Ingen berättar varför, ingen får kontakt. Fikru Maru flydde från Etiopien till Sverige 1977. Han startade 2006 det första sjukhuset för avancerad hjärtvård i Etiopien, Addis Cardiac Hospital. Fikru, som är hjärtläkare, pendlar mellan familjens villa i Aspudden och sjukhuset i Addis Abeba. En morgon 2013 grips han i sitt hem i Addis misstänkt för att vara del i en omfattande korruptionshärva kring landets tullminister. Sedan dess har han – utan att få någon friande eller fällande dom – suttit frihetsberövad på fängelset Kilinto. Sjukhuset står till viss del still.  I dokumentären följer Johan Cedersjö Emys kamp för att få sin pappa fri. Det är kamp mot Etiopien, en kamp mot svenska utrikesdepartementet och en kamp som aldrig verkar ta slut. DETTA HAR HÄNT SEDAN DOKUMENTÄREN SÄNDES FÖRSTA GÅNGEN SEPTEMBER 2016: I maj 2017 friades Fikru Maru från alla misstankar om korruptionsbrott i Etiopiens högsta domstol. Detta efter att domstolen ogiltigförklarat de vittnesmål som vi hörde om i dokumentären. Men Fikru Maru blev inte fri. För redan innan han frikändes anklagades han för att ligga bakom det fånguppror som ledde till branden på fängelset Kilinto.  Fikru Maru har hela tiden nekat till anklagelserna men även denna rättsprocess har dragit ut på tiden. Senaste beskedet från domstolen är att domen, som skjutits framåt flera gånger, nu kommer att avkunnas på tisdag, 8 maj. Emy Maru har inte slutat sin kamp. Hon stannade i Etiopien i 19 månader. Hon bor idag i Sverige men kommer att vara på plats i Etiopien igen den 8 maj. Emy omfamnar Fikru i samband med förhandlingar i domstolen 2 augusti 2016.

Jakob misstänks för miljonbedrägerier. Men han lider av svår cellskräck, säger han, och rättegången skjuts upp. Samtidigt går Jakob på casino och lurar till sig nya miljoner. Vem kan stoppa honom? Sex personer har polisanmält Jakob och han misstänks för grova bedrägerier. Men samtidigt som polisutredningen pågår har han redan hittat nya offer - under nya identiteter. Jakob förvandlar sig till chalmersstudenten Emanuel Angel som saknar bostad, krögaren Hans Torstensson med ett miljardarv och den tyske banktjänstemannen Herr Schneider.Antalet människor som faller offer för Jakobs sluga historier fortsätter att öka och ingen verkar kunna stoppa honom, trots att han har haft polisen efter sig i åratal. När Jakob döms till lagens strängaste straff fortsätter han sina bedrägerier på fri fot, tillsynes oberörd.  Har rättsväsendet mött sin överman? Av: Henrik Svensson Producent: Magnus Arvidson En dokumentär från 2018.

Han klär sig i dyra märkeskläder, bjuder på fest och går på casino. Han kan förvandla sig till döende italiensk modedesigner, vingårdsägare och tysk bankir. De han möter förlorar allt de äger. Anders Karlsson har tjänat ihop mycket pengar under en karriär som diplomat i Afrika. Han äger dessutom en före detta prästgård i södra Småland som, tillsammans med skog och mark, är värd flera miljoner. Men han lever ett ensamt liv som pensionär. När Anders träffar den homosexuella italienske modedesignern Leonardo på nätet blir han inbjuden till spektakulära fester, utlandsresor, sprit och stora mängder tårtor. Och så kommer Leonardo med ett erbjudande som inte går att tacka nej till: Att ta över en vingård i Milano som är värd nästan 80 miljoner kronor. Men det är bråttom, Leonardo är döende i cancer och arvet kan gå förlorat. Av: Henrik Svensson Producent: Magnus Arvidson En dokumentär från 2018.

30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Alla undrar, hur har han blivit så sjuk? Från 2016. En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför?   Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på. Av Hugo Lavett. Från 2016.

Tomas ser kompisen falla utför ett trettio meter högt stup från ett fjäll i Norge. Några sekunder senare följer Tomas själv efter. Han hinner tänka: Jag tar den på rygg. Tomas Ivner är naturmänniska. Våren 2016 åker han och kompisen Tobias Matteusson och Lars Hansing på skidsemester i Norge. Målet är fjällen runt och i Jotunheimen. På toppen av Loftet, 2170 meter över havet, överraskas de av vind och snöbyar. Då bestämmer de sig för att vända om och köra ned samma väg som de kom upp. Genom snödrevet ser de inte kanten av stupet i närheten. Trettio meter under dem väntar en snötäckt glaciär. För den norska fjällräddningsgruppen blir räddningsaktionen den mest komplicerade på flera år. I timmar blir Tomas och Tobias liggande svårt skadade på glaciären. Tomas har tio brott i ryggen men är vaken. Tobias faller efter hand in i medvetslöshet. Av Sindre Leganger. Från 2018.

Strax söder om Gävle, ligger Dragon Gate. Ett stort hotell i kinesisk stil som stått färdigt i flera år. Trots det har man inte lyckats öppna, och hotellet har haft fler invigningar än hotellgäster. – Man säger inte nej till någon som vill investera och man säger inte utan vidare nej till 60 kineser.  Så väljer Erik Hemström, före detta kommunarkitekt på Älvkarleby kommun att sammanfatta det som kom att bli ett av landets mest bisarra byggprojekt. Efter att den lilla kommunen, som ligger strax söder om Gävle, under tjugo års tid genomlevt den ena skandalen efter den andra med E4-rastplatsen Hotell Älvkarlen, tändes åter hoppet när en kinesisk myggmedelsmiljardär inte bara vill köpa byggnaden, utan dessutom omvandla hela komplexet till ett Kina i miniatyr. Under 80-talet hade rastplatsens rykte präglats av mutbrott, skulder och ett avgånget kommunalråd, och därför blev den kinesiska entreprenören Mr Lis entré och ambitioner en efterlängtad vändning för kommunen. Men den kinesiska nybyggarandan kolliderar med den svenska byråkratin och svårigheterna med att färdigställa projektet verkar aldrig ta slut. Efter mer än 12 år har Dragon Gate fortfarande inte haft en enda hotellgäst. Trots det har det arrangerats en sensationell invigning - två gånger. Av: Emma Lovén Svensson och Carl-Johan Ulvenäs.Programmet är gjort 2017.

Den 5 januari 2017 exploderar en bomb utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda i Göteborg. Nazistledaren Viktor Melin åtalas för bombdådet men frias i hovrätten. Men fick rätten se alla bevis? September 2017. Tre nazister åtalas för tre bombattentat i Göteborg. I två av fallen, det på Lilleby camping i Torslanda, och mot syndikalisternas lokal på Övre Husargatan finns gott om teknisk bevisning. Men när det gäller det allvarligaste attentatet, det mot flyktingboendet på hotell formule 1, är bevisläget sämre. Och nazisterna frias av hovrätten. När Sveriges Radios reportrar granskar fallet visar det sig att rätten aldrig fick ta del av viktig bevisning. Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018.

I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd. Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis. Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa?

Nyårsafton 2016. Nazistledaren Viktor Melin, misstänkt för ett bombdåd i centrala Göteborg smyger i skogen vid flyktingboendet på Lilleby camping. Säpos spanare står inför ett vägval. Ska de ingripa? Säpo har haft spaning på Viktor Melin i två veckor. De har sett honom göra mystiska inköp av material som kan användas till bombtillverkning. På en parkering har han träffat den sprängmedelskunniga nazisten Jimmie Jonasson, och något har överlämnats. Mycket tyder på att han nu är på väg att placera ut en bomb på Lilleby camping. Kommer Säpo hinna gripa Viktor Melin innan nästa bomb exploderar? Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018.

Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens mål är att växa och införa ett nazistiskt styre i Sverige. I organisationen växer en grupp barn upp barn som uppfostras till att bli nazister. I dokumentären berättar mammor som står utanför NMR om hur deras barn har det. Barn som delvis växer upp i en nazistisk miljö. Barnens egna ord är hämtade från olika dokument och intervjuer med anhöriga. Vi har också intervjuat en vuxen dotter till en sympatisör till NMR. Vi får också möta 90-åriga Vera Oredsson som idag är hedersmedlem i NMR och som själv har tre barn. Hon är en levande länk mellan det nazistiska Tyskland och den svenska nazismen idag. I programmet förekommer våldsbejakade, rasistiska och antidemokratiska uttalanden och uttalanden som strider mot principen om alla människors lika värde. Sveriges Radio tar avstånd från den typen av uttalanden. Vi har valt att ändå ta med dem, eftersom de ger en förklaring till hur personer inom Nordiska motståndsrörelsen resonerar.   Reportrar: Sigrid Edsenius och Martin Jönsson Producent: Magnus Arvidson Researcher: My Vingren och Victoria Gaunitz Mixning: Ludvig Jansson

De vill störta demokratin och väntar på ett raskrig. Robert, Esa Henrik och Martin har varit med i Sveriges största nazistiska organisation. Varför gick de med? Vad händer när de vill hoppa av? I arbetet med det här programmet har vi varit i kontakt med ett tiotal personer som har lämnat nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Några är rädda för konsekvenserna ifall de pratar. Andra säger att de redan har blivit hotade. Den som berättar om sin tid i organisationen stämplas som förrädare.  – De hoppas såklart att dagen ska komma när de når makten och kan göra upp med förrädarna. Att hänga dem, som de ropar i sina demonstrationer. Att döda förrädarna, det är såklart vad de vill, säger Esa Henrik Holappa, tidigare chef för organisationens finska gren.  Sveriges Radio har kartlagt Nordiska motståndsrörelsen. I två program ska vi höra personer som själva levt – eller lever – inuti det som av många beskrivs som en nazistisk sekt. Det här är det första programmet i en serie av två.  I programmet förekommer våldsbejakade, rasistiska och antidemokratiska uttalanden. Sveriges Radio tar avstånd från den typen av uttalanden. Vi har valt att ändå ta med dem, eftersom de ger en förklaring till hur personer inom Nordiska motståndsrörelsen resonerar.  Av Martin Jönsson och Sigrid Edsenius.  Producent: Magnus ArvidsonResearch: My VingrenSlutmix: Ludvig Jansson

I maj 2016 hittas en ung afghansk kvinna, Marzieh, mördad i Hökarängen i Stockholm. Hon hade kommit till Sverige ett knappt år tidigare med en plan: hon ville vara fri, leva ett vanligt liv. Randi Mossige-Norheim har granskat fallet med Marzieh och letar svar på frågan vad som egentligen hände med tjejen som sökte friheten. Det visar sig att hon var lika skyddslös här i Sverige som hon var i landet hon flydde ifrån. Hennes  make, som nu misstänks för mordet, styrde hennes resa till Sverige och övervakade och hotade henne under en lång tid innan hon dog. Men trots att Marzieh hade regelbunden kontakt med en rad myndigheter så var det ingen som märkte hoten. Reza, Marziehs vän från HVB-hemmet i Hökarängen, säger att han nu vill att allt kommer fram: – Hon sa ju att det här jag berättar för dig är en hemlighet. Du ska inte berätta för någon annan. Men nu vill jag berätta hela sanningen, för att allting ska komma fram. Producent: Håkan Engström Slutmix: Ludvig Jansson

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström Dokumentären sändes första gången i mars 2017. Mer om organtransplantation i Vetandets värld

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen.  Av: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Dokumentären sändes första gången i mars 2017.   Mer om sepsis i Vetandets värld

Kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall ha en sådan person bland sina vänner på facebook? För den som är brevvän med någon i fängelse blir frågan aktuell. I USA sitter två miljoner människor i fängelse, det är det land i världen som har flest intagna. Det är vanligt att livstidsdömda förlorar kontakten med vänner och familj efter domen. Många av dem längtar efter gemenskap och kontakt med yttervärlden, därför är fenomenet "Prison Penpal", alltså fängelsebrevvänner, väldigt vanligt. På olika sidor på internet kan de intagna annonsera efter någon att skriva med. Cecilia Ekman har i fem år skrivit med Henry, som sitter på livstid för mord, i Texas. Cecilias kompis Madde har också en brevvän i Texas. Men något som först bara verkar vara spännande, blir snart också ett stort ansvar. – Ganska fort gick det uppför mig vilket ansvar det var. Han beskrev det som att han satt och väntade på mina brev medan jag kunde glömma bort att han fanns. Det kändes så himla jobbigt, säger Madde. Genni från Texas har i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med. – Jag får så mycket tillbaka från de jag besöker. Jag har lärt mig att en person inte är sina handlingar, de som sitter inne har fortfarande ett värde, trots de brott de begått. Henry heter egentligen någonting annat. Programmet gjordes 2018. Av Cecilia EkmanProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias MiselliMusik Lars Ekman Inläsningar i programmet: Eskil Krogh Larsson, Lena Birgersdotter, Jens Ericson, Lisa Wall, Tobias Wallin, Jimmie Larsson

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark. Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö. -Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det. -Vad menar du med det, betala? -Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb. -Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser. Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb. Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet.  Programmet gjordes i oktober 2016. Producent: Håkan Engström Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014.

11-åriga Mona friterar potatis på en balkong i Damaskus när en granat slår ner och frityroljan sköljer över flickan. Familjen flyr och hamnar i ett garage på en dammig gata i norra Libanon. Mamma, pappa, sex systrar och två småbröder försöker nu upprätthålla nån sorts värdigt liv i det trånga garaget. Ingen av systrarna har ännu fyllt 20, och  i Syrienkrigets skugga blir de utnyttjade. De blir barnbrudar, skiljer sig, en syster tvingas till abort, flera av systrarna blir slagna av sina män. Lillasyster Mona föder en son men tvingas lämna ifrån sig bebisen till barnets pappa.  Hemma i Syrien har deras gamla kvarter bombats till smågrus. Föräldrarna är maktlösa. Men systrarnas pappa Abed tycker att hans döttrar är hjältinnor. Av Katja MagnussonProducent Håkan EngströmMedarbetare i Libanon Daisy MohrSlutmix Ludvig Jansson

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet.Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra.Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén HansenReporter: Anna HammarénProducent: Håkan Engström

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm. Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn. Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.    31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA. Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd. Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum. Av Sara Miller och Angelica Rundberg

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram. Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande. I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna. En dokumentär av Martin Marhlo. Programmet gjordes 2016.

25 gånger har vi varit en hårsmån från kärnvapenkrig. Varje gång till följd av missförstånd eller tekniska haverier. Hur länge kan turen hålla i sig? En resa från Hiroshima 1945 till New York 2017. MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction, löftet om en garanterad ömsesidig förstörelse, själva fundamentet i terrorbalansen, är det som sägs ha upprätthållit freden efter andra världskriget. Men alla är inte lika övertygade.  En chans på tre Så stor bedömer fysikprofessor Max Tegmark risken att dö i ett kärnvapenkrig. Som fysiker vet jag att tur inte är någon långsiktig strategi. Tegmark har lett ett upprop i forskarvärlden till stöd för ett förbud mot kärnvapen. Sleepwalking into a nuclear war  William Perry var försvarsminister under Bill Clinton och har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 60-talet. Risken för att det blir katastrof i dag, bedömer han som större än under kalla kriget. Perry jämför med 1914, då länderna som drogs in i världskrig inte förstod vad som höll på att hända. De gick som i sömnen. Idag är det som att vi går i sömnen mot ett kärnvapenkrig, säger William Perry.  Atomvinter   Fysiker har visat att ett kärnvapenkrig idag skulle kunna utlösa så kallad nukleär vinter, ett tillstånd där solens strålar inte kan tränga igenom de stoftpartiklar som bildas. Följden blir en period av drastiskt kallare klimat och massvält. Klimatkollapsen ökar kärnvapenhotet Det förändrade klimatet leder till extremväder, översvämningar och andra naturkatastrofer; samt till ökat ekonomiskt och socialt tryck. Detta spär på redan existerande konflikter mellan kärnvapenstater. Indien och Pakistan är två sådana oroshärdar. Pandoras ask 1939 skickade Einstein ett brev till USA:s president, och varnade för att nazisterna kunde utveckla en atombomb. Det ledde till Manhattan-projektet och tillverkningen av den första atombomben. Einstein har kommit att symbolisera det mänskliga intellektets högsta höjder. I slutet av sitt liv vädjade han att inte låta mänsklig dumhet förstöra allt vi har skapat. Av Per Shapiro Producent Håkan Engström Slutmix Fredrik Nilsson

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar Programmet sändes första gången i juni 2017.

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. Jag är ganska lik siffran noll, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.se Vi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne. – Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne. Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen. Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater. – Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad. av: Helene Almqvist Producent: Håkan Engström Programmet gjordes 2016.

2014 grips Sonjas pappa och åtalas för medverkan i folkmordet i Rwanda, ett av de grövsta brott som någonsin behandlats i en svensk rättssal. Pappan nekar till brott och Sonja tror att han ska frias. En maratonrättegång drar igång i Stockholm. Åklagaren säger att hon driver kampen mot straffrihet, hon har över 50 personer som pekar ut Sonjas pappa som skyldig till  fasansfulla handlingar. Åklagaren tar med både tingsrätt och senare hovrätt till Rwanda för att gå syn på brottsplatserna. Sonja sitter på åhörarbänken i sal 37 i Stockholms tingsrätt och lyssnar på outhärdliga beskrivningar av vad hennes pappa anklagas för. Sonja kan inte förlika sig med tanken. Sonja heter egentligen någonting annat. Av Anna Maria Höglund

2014 grips Sonjas pappa och åtalas för medverkan i folkmordet i Rwanda, ett av de grövsta brott som någonsin behandlats i en svensk rättssal. Pappan nekar till brott och Sonja tror att han ska frias. En maratonrättegång drar igång i Stockholm. Åklagaren säger att hon driver kampen mot straffrihet, hon har över 50 personer som pekar ut Sonjas pappa som skyldig till  fasansfulla handlingar. Åklagaren tar med både tingsrätt och senare hovrätt till Rwanda för att gå syn på brottsplatserna. Sonja sitter på åhörarbänken i sal 37 i Stockholms tingsrätt och lyssnar på outhärdliga beskrivningar av vad hennes pappa anklagas för. Sonja kan inte förlika sig med tanken. Sonja heter egentligen någonting annat. Av Anna Maria Höglund

Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten. 2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige. I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina. Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror. Anton och Jonas heter egentligen något annat. Programmet är gjort av Sigrid Edsenius.Researchen är gjord av My Vingren. Producent: Magnus Arvidson

1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Knölpåkssatiren Kabaré Apropå med radioprofilen Frank Gunnarsson fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs. 1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp. De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen. Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar. Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka. Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson. Programmet är gjort av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén. Research - Tommy Johansson Tekniker – Rolf Hilton Producent – Christer Ekbom

1978 gick kvinnliga journalister på Aftonbladet ihop och skrev "Dokumentet" en bok om deras mansdominerade arbetsplats. Om spritkultur och översitteri. Boken fick Mediesverige att koka. (REPRIS) Några månader efter att Dokumentet kommit ut följde Susanne Björkman arbetet på tidningen under en period. Det minskade knappast upprördheten.  Allan Fagerström, legendarisk f. d. chefredaktör på tidningen, agiterade för att tre av de manliga chefer som medverkade i programmet skulle flyttas till Sibirien samt att Susanne Björkman snarast borde omplaceras inom radiohuset och ägna sig åt annat än programverksamhet. Programmet sändes första gången i augusti 1978.

En dag ringer min kusin Badeen och berättar en hemlighet. Han ska till Syrien för att slåss mot IS, på den kurdiska sidan. Han kommer att bli förste svensken att dö på detta sätt. Varför vill han åka? Vi träffas på Burger King på T-centralen. Några månader senare har han dött i strid, men ingen vet riktigt hur. Kvar i Sverige finns hans barn, fru och syskon. Ingen av dem visste att han skulle åka till Syrien för att delta i väpnad kamp. Han hade sagt att han skulle flyga ner för att hjälpa kurderna med IT-system och kommunikation, något han var utbildad inom. Han lämnade sin familj med en lögn och kom aldrig hem igen.  Shang Imam försöker i dokumentären Den själviske hjälten, att lägga pusselbitarna som finns kvar av sin kusin. Vad var det han ville åstadkomma? Och hur kan man lämna dem man älskar för att slåss i ett krig?

På en stenstrand i Syrien sitter 21-årige Nawras och väntar på en bil som ska ta honom bort därifrån. Han är på flykt från sitt hem, för han är gay. Nawras håller sin sexuella läggning hemlig under hela sin uppväxt i Syrien. Släkten och det konservativa samhället han bor i accepterar inte homosexualitet. När han till slut bestämmer sig för att komma ut blir det farligt och Nawras bestämmer sig för att lämna sitt hemland. Våren 2014 träffar Alexandra Sandels Nawras i Beirut. Han är då på ett hjälpcenter för hbtq-personer som blivit hotade av extremister och förföljda av sina familjer på grund av deras sexuella läggning. Han har precis fått reda på att han blivit accepterad som kvotflykting i Sverige. En dokumentär om att vara sig själv - och priset som vissa tvingas betala för att vara det. Av Alexandra Sandels.

Elfsborgs stora stjärna Anders Svensson ska sluta och föreningen vill resa en staty till hans ära, men när initiativtagaren Sven-Bertil lyfter frågan på klubbens årsmöte uppstår dramatik. Från 2016. Styrelsen gör plötsligt en helomvändning och bordlägger Sven-Bertils motion.  Tiden går, men inget händer med Anders Svensson-statyn.  Det visar sig att någon i föreningen vill stoppa projektet. Sven-Bertil vill veta vem och varför. Han tänker inte ge upp.   Parallellt berättas historien om en av Sveriges mest ifrågasatta spelare någonsin: Elfsborgs Anders Svensson. Svensson ville sluta i landslaget efter att ha blivit mobbad av fans och medier under VM i Tyskland 2006 – men fortsatte och blev Sveriges meste landslagsman i fotboll genom tiderna. Han har spelat 148 matcher för Sverige. Av Sigge Dabrowski.

För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Sedan sköt han ihjäl ytterligare en person. Diana, som var sex år vid tidpunkten för morden, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas. – Man försöker ganska hårt med att få ett normalt liv. Tyvärr så har mitt sätt att komma över, varit att glömma bort. Det har varit så himla enkelt att skita i vem egentligen man är eller vad man har för bakgrund. Så jag behöver nog ta reda på det för min egen skull, säger Diana. Hon har knappt några minnen kvar av sin mamma. Vem var hon? Vad var det egentligen som hände när hennes pappa mördade hennes mamma? Diana har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund. – Jag tror att det kommer vara känslosamt som fan, men det behövs. Jag vill veta vad som hände och jag vill minnas henne. Av Alexandra Sannemalm

Frankrikes armé och flygvapen avancerar norrut och pressar tillbaka al-Qaida och andra väpnade grupper. I det läget flyr Johan från sina kidnappare. Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom. Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom.Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias. Den 26 september gjordes en uppdatering av innehållet i det här programmet. Förtydligandet gäller planerna på ett fritagningsförsök som aldrig blev av.

Året är 2012. Någonstans i Malis öken sitter Johan Gustafsson tillfångatagen av al-Qaida. Hans tankar upptas av hur han ska kunna rymma. Men det finns ett problem. Hans medfångar vill inte följa med.  – Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.  Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning. Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias

I Svinesund, vid norska gränsen, längs en öde skogsväg, ligger porrklubben Cabaret Kattan. I 27 år har Stefan Ottosson lockat till sig nyfikna norrmän, men nu ska han pensionera sig (REPRIS). I och med pensionen blir den svenska synden i gränstrakterna mot Norge historia. Dokumentären sändes första gången i NRK i mars 2014 och den svenska versionen i juni samma år. Av Sindre Leganger.

Parketten knarrar, en ensam diskoboll dinglar i förmiddagsljuset i den gamla damsalongen. Samtiden har trängt in också här i det sekelgamla Hotell Billingen i Skövde (REPRIS). Men en gång var det 40-tal med ransonering och korridorer fyllda av adelns leriga ridstövlar, och 50-tal med tyrolerorkestrar och handelsresanden. Då kunde kaffekokerskan ännu kasta kniv, och den hemlighetsfulle ismannen strök ostörd runt i källargångarna. Susanne Skog har sökt bland minnen av en försvunnen värld – ett landsortshotell långt innan du-reform, rationaliseringar och konferenssällskap. Hotell Billingen i Skövde är stadens äldsta hotell från 1888. I dagens dämpade lobby lyser datorskärmar, mobiltelefoner piper och konferenssällskap drar förbi… men om man skärper blicken kan man kanske ändå se spåren av Den Gamla Hotellvärlden med strikta uniformer, långa titlar och skor som skulle putsas i gryningen. Programmet är en repris från 2001. Av Susanne Skog

Natalia är dömd till livstid för mord. I fängelset har hon träffat och förlovat sig med Alexandra, som nu är frigiven. De vill gifta sig, men får inte ens träffas. – När man är begränsad i allt, saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv, fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia. Tidigare straffade får komma på fängelsebesök endast om de är närstående och har en varaktig relation till en intagen. Om de är till exempel maka, make eller barn. Men trots att Alexandra och Natalia är förlovade, bedömer kriminalvården dem inte som närstående. Nu kämpar de, var och en på sitt håll, för kärleken. – Man kan inte bara ge upp. Det kan man inte göra. För att om man ger upp, vad blir det då? säger Natalia. I ett år har Alexandra väntat på Natalia, och hon kommer fortsätta vänta, så länge som behövs. Livstid är ett program om kärlek mot alla odds. Josefin Patzauer är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Hon har tillsammans med Katia Boberg tidigare gjort P1-dokumnetären ”Min farliga son”.

Schimpansen Ola gör sensation på teatern, medverkar i filmer och i jippon. Men plötsligt säljs han till ett zoo i Thailand och en konflikt om hans öde blossar upp. Vad är egentligen bäst för Ola? Ola föddes 1987. Mamman dog vid förlossningen och han behövde flaskmatas. När Stockholms Stadsteater 1988 sökte en apa till uppsättningen av Strindbergs Gustav III, fann de Ola på Ölands djurpark. Teatern behövde någon som kunde ta hand om schimpansen. Skådespelaren, Stephan Karlsén och hans fru, konstnären Louise Tillberg tog sig an den uppgiften. Ola kom att tillbringa ett knappt år tillsammans med deras familj. Livet med dem filmades, vilket resulterade i en serie barnprogram i TV. Louise Tillberg skrev dessutom 7 barnböcker, gjorde målningar och smycken, där motivet var Ola. När pjäsen spelats en sista gång kördes Ola tillbaka till Ölands djurpark. Nu var han en kändis som fick delta i olika slags jippon, bl.a. medverkade han i bio-filmer och satt i Robert Aschbergs TV-soffa. När djurparken en dag meddelade att schimpansen har sålts utomlands uppstod en konflikt som t.o.m. engagerade Sveriges Kung. I år fyller Ola 30 år, men det är osäkert om han är i livet. Ett program av Bo Sjökvist. Producent Christer Ekbom

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.

Mormor började sitt vuxna liv i fel ände. Blev tvungen att gifta sig för att hon väntade barn. Det var en skam. Men kvar i hennes hjärta fanns längtan efter ungdomskärleken. Ulrikas mormor är 90 år. Efter 57 års äktenskap med Ulrikas morfar, som idag är död, lever mormor nu tillsammans med sin ungdomskärlek, Konrad. Ulrika är 24 år och börjar ställa frågor om det ingen i släkten har talat högt om: "Vad har mormor egentligen burit inom sig under alla år?" Mormor och kärleken är ett program om plikt, ansvar, skam – och kärlek. Om längtan som inte försvinner, trots att åren går.  Av Ulrika Svensson

Efter en jätteskandal beskrivs New York-artisten Johnny Thunders i svensk media som ett nedknarkat lik. Några år senare är han pappaledig och leker i sandlådan med sin dotter i en Stockholmsförort. I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Han pryder otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra. Men när han träffar en svensk tjej och får barn blir plötsligt Sverige Johnny Thunders nya hem. Det är i Hägerstensåsen i södra Stockholm som han försöker bli drogfri och att bygga upp ett nytt, lugnare liv. I dokumentären berättar flickvännen Susanne, vännerna och personerna runt omkring Johnny Thunders om vägen från heroinberoendet på gatorna i New York till familjelivet i lekparkerna i Hägerstensåsen i södra Stockholm. Av Magnus Thorén.   Musik i programmet: Born to loose (The Heartbreakers) Personality crisis (The New York Dolls) Too much junkie business/Pills (Johnny Thunders) You can´t put your arms around a memory (Johnny Thunders) I only wrote this song for you (privat inspelning Värdshuset, Stockholm 1987/ live från Osaka, Japan april 1991 Johnny Thunders) Cool operator (Johnny Thunders Big blue diamonds (Willy de Ville) Teasin´you (Willy de Ville)

Hanin och Sara råkade bli kära i "fel" killar. Familj, släkt och vänner är kritiska och försöker tvinga dem att göra slut. Kan kärleken segra över hedersnormerna? -Han kommer från Israel och jag är från Palestina. Så det funkar inte, i andras ögon. Men det var inte så vi såg det. Vi såg det som två ungdomar som bara var helt störtkära i varandra. Hanin är 16 år när hon blir tillsammans med Aviv. Föräldrarna oroar sig för vad släkten ska säga och förbjuder dem att träffas. En kompis spottar på marken framför och säger: Fan, vad smutsigt av dig. 17-åriga Sara, som är rom, blir ihop med Abdou, som är arab. -Hans mamma gillade inte ens tanken på att han skulle vara tillsammans med mig. Jag har ju alltid vetat romer gillar inte araber och araber gillar inte romer alls. Hade jag varit arab, hade det inte slutat som det gjorde, säger Sara. Även de får press på sig att göra slut. Sara söker hjälp, men upplever att samhället brister. Men Sara och Hanin ger inte upp kampen för kärleken. Många har vittnat kring det som kallas hedersförtryck. I det här programmet ger Sara och Hanin en djupare inblick i vilka mekanismer som kan ligga bakom det. De berättar om förälskelse mellan ungdomar, föräldrars kärlek till sina barn och släktingars omtanke om familjen, men på en spelplan där de flesta känner sig maktlösa. Av: Klara LevinNamnen är fingerade. Ljudmaterialet är framtaget i samarbete med Auto Images, Malmö. Hit kan du vända dig om du är drabbad av hedersförtryck: Rädda Barnen (om du är under 18 år) GAPFKvinnofridslinjen

De tog inget bröllopsfoto och hon tappade vigselringen samma kväll de gifte sig. Men äktenskapet har hållit i över trettio år. Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon. En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp. Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap.   Av Kicki Möller kickimoller@gmail.com

För 22 år sen gjorde Malin Bring ett program om sin son Pelle, som föddes med för liten hjärna. Idag är sonen vuxen, redo att flytta hemifrån. Hur blev livet för Pelle och för hans föräldrar? Ett föräldrapar som reagerar helt olika på upplevelsen av att få ett svårt utvecklingsstört barn skildrades i dokumentären Den gladaste jag känner från 1995. Nu kommer uppföljaren Den gladaste jag känner flyttar hemifrån, som berättar hur det gick sedan för den glade Pelle och människorna i hans omgivning. När vi kommer in i historien har Pelle hunnit bli 24 år, föräldrarna har skilt sig och mor och son bosatt sig i Sverige efter många år i Danmark. Dokumentären ser tillbaka på åren som gått och ställer frågor om svek och ansvar, föräldrakärlek och utmattning, oförsonlighet och försoning. Av Malin Bring

När det efterlängtade barnet föds med en allvarlig utvecklingsstörning reagerar föräldrarna mycket olika. Mamman gråter och ältar, pappan försöker vara optimistisk och handlingskraftig. Från 1995. En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - ”den gladaste jag känner” inte är som andra. Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel – läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer – Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna. Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet. Av Malin Bring

- När jag behövde skumgummi till ett flygande tefat slaktade jag min soffa. 59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb. – Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. – Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Av Emil Östlund.

När jag var nio skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa. Jag och min lillasyster fick bo hos mamma. Vi barn fick helt olika liv. Från 2016. Skilsmässan skapade två föräldrar som helt tappade greppet och inte kunde kommunicera om någonting. Deras hat blev ett krig där vi barn hamnade mitt i skottelden. Vad var det som hände, och hur kunde det gå så illa som det gick? – Varannan helg får vi hälsa på hos pappa. I badrummet hänger det sju krokar för handdukar med namn på. Det är en krok för pappa, en för hans nya tjej, två för hennes två barn, två för mina äldre syskon, och en för gäster. Jag och min lillasyster får torka oss på den som är för gäster. Vi är främlingar på besök i en annan familj. Familjen som delades på mitten är resultatet av min vilja att förstå vad som hände då, för trettioåtta år sen. – Vart man än såg var det spillror, och det handlade om att försöka överleva, säger min pappa.  Av Tobias Aspelin

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan. Från 2011. Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja. Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt. Av Martin Johnson.

De flesta familjer har sina hemligheter. Det man inte pratar högt om, utan sopar under mattan, det man skäms över att man överhuvudtaget skäms över. Från 2012. I december 2008 fick Pelle Alexandersson ett telefonsamtal från sin mor, som berättade att hennes syster avlidit. Det blev upprinnelsen till att en historia som modern burit för sig själv under drygt 40 års tid kom fram i dager. I slutet av 60-talet, när systern var 24 år, blev hon intagen på en psykiatrisk avdelning. Därefter flyttade systern till en lägenhet som Socialtjänsten ordnade. Hon kom att leva sitt vuxna liv i ensamhet, och de enda personer hon träffade jobbade inom Socialtjänsten och hemtjänsten. När Pelle går igenom sin mosters dödsbo hittar han hundratals brev skrivna av hans mor och mormor. Pelle tar hem breven till sin mor som börjar berätta om sin syster och den historia hon burit på. ”Hon lämnade inte så mycket spår efter sig” är en radiodokumentär om otillräcklighet och ensamhet av Pelle Alexandersson.

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar

Är du säker?" frågar barnmorskan, minuterna innan allt ska ske. "Nej", svarar jag, "är någon som sitter på den här platsen, säker? Från 2016. Den 1 april 2016 ändrades lagen. Nu får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand. Men hur fattar man ett så livsavgörande beslut? Kanske genom att skriva listor. Kanske genom att se en hjärtformad lapp på en anslagstavla. Kanske genom att i hemlighet kliva på ett nattåg. Kanske genom att sluta tänka och bara göra. Producent: Kicki Möllerkickimoller@gmail.com

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras. I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers. Av Sigge Dabrowski.

Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén? Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen? Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen. Av: Henrik Svensson

Peter och Hanna har missbrukat och langat amfetamin i tjugo år när deras barn hittar sin mamma blodig på köksgolvet. Där och då börjar kampen för ett annat liv. Från 2016. – Vad ska man säga, mamma och pappa är sjuka, vi ska iväg för att bli friska, säger Peter.  Under många år har Peter finansierat sitt och sambons missbruk genom att langa amfetamin. Men Peter och Hanna vill in på behandlingshem. Hösten 2013 ber de socialen om hjälp och placerar frivilligt sina tre små barn i familjehem.  Det är tredje gången barnen är familjehemsplacerade, trots att Hanna lovat deras åttaåriga son att det inte ska hända någon mer gång. – Det känns bara… fan också, du vet. Det känns som värsta sveket, att ha lämnat bort dem. Igen, säger hon.  I dokumentären följer vi Peter och Hannas kamp för att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och för att bli bättre föräldrar till sina barn. Peter och Hanna heter egentligen något annat. Producent: Maria Hansson Trens.

Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen? När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer. I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung. Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen? Av Cecilia Mora

När Anna får sitt andra barn sätter oron in direkt. Vilmer är stel i kroppen och tungan sticker ofta ut. Det ska dröja månader innan läkarna börjar fundera på Vilmers mysterium. Från 2016. Medan oron håller på att äta upp Anna kämpar Anton hemma med att hålla familjen flytande. När läkarvården kommer in i bilden får paret bekräftat att oron är befogad. Ett sökande efter orsaken till Vilmers avvikande beteende påbörjades. Nu vill alla veta vad hans svårigheter beror på. Av Anna Berg

Den syriska exilorkester, vars medlemmar är utspridda över hela Europa, har rönt stor uppmärksamhet. Men visionen störs av en konflikt om ledarskapet. Vem ska bli orkesterns konstnärliga ledare; en väletablerad tysk dirigent eller en syrisk musiker som nyligen anländ från Damaskus? Av Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad och Tuva Jordfald, NRK Dokumentar.

I Syrien har kulturlivet blivit helt utarmat. Men ändå finns det fortfarande hopp. Syriska musiker strömmar samman i Bremen för att grunda en orkester. Men det blir många hinder på vägen. Orkestern saknar både resurser och organisation. Några musiker saknar instrument. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa? Av Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad och Tuva Jorfald, NRK Dokumentar.

Tidigare KGB-agenten Andrei Molchan tar fram en mapp papper ur sin ryggsäck. Han säger att han är ett lik i det ögonblick han visar dokumenten. Ändå väljer han att göra det. Belarus eller Vitryssland har kallats Europas sista diktatur. Landet lever i stor utsträckning på oljehandel. Det är med oljepengarna förtrycket mot oppositionella fortgår. Länge har det funnits misstankar om smuggling från Vitryssland till EU. Men inga bevis har presenterats. Förrän nu. I de handlingar som den tidigare vitryska KGB-agenten plockar fram, handlingar han säger att han tagit från vitryska underrättelsetjänsten, hittar vi belägg som för oss långt upp i maktens korridorer. Men det mest häpnadsväckande är när det framgår vem som fört in de smugglade oljeprodukterna i EU. Av Daniel Öhman, Daniel Velasco och Per Shapiro.

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. (REPRIS) Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. – Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag som har gjort programmet heter Lotta Malmstedt och har sedan 1991 arbetat som reporter på olika redaktioner inom Sveriges Radio, de senaste tolv åren i P1, bl a på Ekot, Studio Ett och P1 Morgon. Programmet sändes första gången 2014.

24-årige Haidar Hajdari från Husby drömmer om att bli fotbollsproffs men tiden börjar att rinna ut. Hans sista chans blir att provspela för fotbollslaget Los Angeles Galaxy i USA. Haidar är skolad i ett annat Galaxy - Kista Galaxy, föreningen som startades av fotbollsspelaren Henok Goitom och hans familj. De har inte alltid kommit överens men Haidar kommer att behöva använda sig av allt han har lärt sig av Allsvenska profilen Henok om han ska lyckas förverkliga proffsdrömmen.  Enkelt blir det inte - han får kämpa med jetlag, en annan fotbollskultur och hundratals andra hoppfulla spelare från hela världen.  En dokumentär av Philip O´Connor

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015. – Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

Det händer saker bakom kulisserna till en framgångsrik barnteater. Men trots att många vet vad som pågår dröjer det innan sanningen rullas fram i ljuset. På åttiotalet var jag  med i en barnteatergrupp som leddes av en karismatisk och passionerad lärare. Flera år efter att jag slutat i gruppen får jag höra att teaterläraren har dömts för sexuellt umgänge med barn. Jag kontaktar några av dom som var med i gruppen för att ta reda på vad det var som hände och hur det kunde ta tolv år innan någon ingrep, trots att så många visste vad som pågick.  När sanningen till slut avslöjades var det en av pojkarna i gruppen som försökte tysta ner historien genom att motarbeta polisutredningen och han förmådde de som vittnat att ta tillbaka det de berättat.  När han själv blev vuxen och fick barn rullades historien upp igen för honom. Nu vill han berätta. ”Själva övergreppen är inte det som berör mig mest, utan att han plockade allas första sexuella upplevelse. Den skulle han ta ifrån dom och göra på sitt lilla sagosätt.”  Av Tobias Aspelin Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:BRIS, Barnens rätt i samhället Här kan man få hjälp att hantera sin oönskade sexualitet: PrevenTell (Hjälplinje)

Året är 1996. Sverige är i behov av en friidrottsstjärna. Ludmila Engquist blir svensk och tar OS-guld och VM-guld åt sitt nya hemland. Medierna har fått en ny älskling. Senare vänder allt. Från 2013 Ludmila börjar med bob och i jakten på ännu ett OS-guld dopar hon sig. Fallet blir tungt. Medierna kallar henne för "den före detta ryskan". De blå-gula linserna och örhängena kallas för ”ett mediatrick” och krönikörer beskriver sin personliga besvikelse efter Ludmilas dopning. I dokumentären berättar hennes boblagkamrat Karin Olsson om tiden med Ludmila.– Det jag fick vara med om hoppas jag att ingen annan får vara med om, säger Karin Olsson. Alexander Lundholm är reporter och programledare på Radiosporten. Han har tidigare gjort dokumentären "Susanna Kallur och kampen mot kroppen".När Alexander var åtta år såg han Ludmila Engquist vinna OS-guld i Atlanta 1996, något som fick honom att själv börja med friidrott. 

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Mer om organtransplantation i Vetandets värld

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen.  Av: Niklas Zachrisson Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion.   Mer om sepsis i Vetandets värld

Christoffer har åkt in och ut på anstalter sen han var 14 år. Nu ska det bli sista gången han sitter inne. Utanför fängelset väntar kärleken. Allt pekar åt rätt håll när det förflutna hinner i kapp. Mönsterfången Christoffer avviker från en permission. Han, som varit en omtyckt guide på en utställning om unga i fängelse på försvarsmuséet i Boden, som fått goda vitsord och avtackats av kulturchefen, som pluggat och skött sig och som väntar barn med sin stora kärlek, är försvunnen. En P1 Dokumentär om den svåra vägen bort från brottets bana. Av Helene Alm.

Alices son är aggressiv och våldsam. Hon söker hjälp överallt men då han är myndig kan hon inte göra mer än att vänta på att något ska inträffa. En dag visas en bild av honom i Efterlyst. Från 2014. När Alices son Simon växer upp är det ingen som förstår att han har en funktionsnedsättning inom autismspektrat. Han är han en mjuk kille som tycker om att sitta i sin mammas knä. I början går skolan  bra och han har vänner men i tonåren börjar problemen. Simon blir mer och mer aggressiv och våldsam och i gymnasiet hamnar han helt utanför. En kväll blir han hemkörd av polisen efter att ha misshandlat en busschaufför. Samma kväll slår han sin mamma. Trots att han döms för misshandel flera gånger blir straffet aldrig mer än böter.  Alice söker hjälp för sin son på alla sätt hon kan komma på. Men eftersom Simon är över 18 år måste han själv kontakta vården. Först när Simon får se en bild på sig själv i tv-programmet Efterlyst lyckas Alice få honom att skriva in sig på psykakuten. Efter att ha fått en diagnos inom autismspektrat får han bo på ett sjukhus där han får behandling. För första gången på mycket länge börjar han må bra. Av Josefin Patzauer och Katia Boberg

Det är ingen självklarhet att söka. Först som 45-åring inser Sofia French att hon är beredd att göra allt för att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår. Sofia hittades på gatan i Seoul hösten 1971. Tre månader senare flög hon med eskort till Arlanda där hon mötte sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping fanns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blev mamma väcktes behovet av att veta mer. Detta ledde till att hon gjorde tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierade och ledde ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser. Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin. Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA. Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte. En dokumentär av Sofia French

Sommaren 2013 försökte aktivister med sina kroppar stoppa ett brittiskt gruvbolag från att spränga prover av järnmalm i Gállok utanför Jokkmokk. Detta blev ett uppvaknade för många samer. Från 2013. Rickard Länta är renskötare i Jåhkågasska sameby, som hotas att klyvas på mitten om en gruva blir verklighet.  En gruva är ett ingrepp för mycket tycker Rickard och berättar om hur vattenkraften, skogsavverkningar och andra ingrepp gör att renbetesmarkerna krymper så att det snart inte går att bedriva någon renskötsel alls. Det var aktivisterna fick honom att våga börja protestera själv. Ett program av Anna Sunna.

Renskötaren Per-Ola tänker sluta som renskötare och skickar ett SMS till frun: Det känns som att komma ut ur garderoben. Där Per-Ola vuxit upp slutar man inte med renar, man dör ifrån det. Från 2014. – Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet.  Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar han i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. Men numera är det mest en livsstil på deltid.En dokumentär av Emil Östlund.

De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna fortsätter att granska en omstridd svensk miljardindustri. Från 2016. Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas.De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit – de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva. Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London?Den andra delen av Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system – även mot de mest utsatta.  Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet.

Det finns en ny typ av svenska miljardärer som blivit som förmögna på människans dröm om att bli rik. Casinomiljarderna granskar en hemlighetsfull bransch i skatteparadiset Malta. Från 2016. När internet började bli populärt fick travfantasten Anders Ström en idé: den som först erbjuder spel om pengar på nätet kommer att bli mycket framgångsrik och förmögen.Casinomiljarderna är historien om hur han använder sina egna spelvinster från travet till att kringgå det svenska spelmonopolet och rulla igång en svensk miljardindustri – i skatteparadiset Malta.Numera är det över fem tusen svenskar som jobbar med spel på den lilla ön i Medelhavet ­– de arbetar för företag som Betsson, Mr. Green, Leovegas och Unibet. Bolag som riktar sig till svenska spelare, men inte omfattas av svensk lag och undkommer svensk skatt.På kundtjänsten hos Casumo jobbar Pavel Ouvin, som har fått syn på hur lättledda och impulsiva människor är ­– nu vill han starta eget och bli nästa svenska casinomiljardär.Reportern Måns Mosesson är flerfaldigt belönad för sina radioreportage. 2014 vann han Stora journalistpriset samt Prix Italia för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige  och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage, samt Susanne Björkman-stipendiet.

Sofia och Sundar ska äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Från april 2016. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt. En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar. En dokumentär av Olle Wiberg.

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016.  Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco.Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.comProducent: hakan.engstrom@sr.se

Strax söder om Gävle, ligger Dragon Gate. Ett stort hotell i kinesisk stil som stått färdigt i flera år. Trots det har man inte lyckats öppna, och hotellet har haft fler invigningar än hotellgäster. – Man säger inte nej till någon som vill investera och man säger inte utan vidare nej till 60 kineser. Så väljer Erik Hemström, före detta kommunarkitekt på Älvkarleby kommun att sammanfatta det som kom att bli ett av landets mest bisarra byggprojekt.Efter att den lilla kommunen, som ligger strax söder om Gävle, under tjugo års tid genomlevt den ena skandalen efter den andra med E4-rastplatsen Hotell Älvkarlen, tändes åter hoppet när en kinesisk myggmedelsmiljardär inte bara vill köpa byggnaden, utan dessutom omvandla hela komplexet till ett Kina i miniatyr.Under 80-talet hade rastplatsens rykte präglats av mutbrott, skulder och ett avgånget kommunalråd, och därför blev den kinesiska entreprenören Mr Lis entré och ambitioner en efterlängtad vändning för kommunen.Men den kinesiska nybyggarandan kolliderar med den svenska byråkratin och svårigheterna med att färdigställa projektet verkar aldrig ta slut. Efter mer än 12 år har Dragon Gate fortfarande inte haft en enda hotellgäst. Trots det har det arrangerats en sensationell invigning - två gånger.Av: Emma Lovén Svensson och Carl-Johan Ulvenäs.

Sexfilmsinspelningar, fester och ideologisk propaganda var en del av vardagen i filmregissören Torgny Wickmans hem. Hustrun och tre söner berättar om hur det var att leva i Torgnys närhet. Torgny Wickmans banbrytande sexualupplysningsfilm Ur kärlekens språk kom att bli en viktig ingrediens i 70-talets sexuella frigörelse. Den väckte stor uppståndelse världen över när den hade premiär 1969.I London demonstrerade oroliga människor med plakat där det stod: Sverige – mer porr, mer självmord, mer alkoholism och mer gonorré för varje år! Bortom de skanderande folkmassorna och sensationella tidningsrubrikerna levde Torgny Wickman med sin familj på den Sörmländska landsbygden. Det var Torgnys universum. Här levde han som han lärde, ett sexuellt frigjort och gränslöst liv tillsammans med sin hustru Klinga och de människor som besökte hemmet. Här växte också Torgny och Klingas fyra barn upp.En dokumentär av Catharina Jaunviksna.

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram.Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande.I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna.En dokumentär av Martin Marhlo.

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet.Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra.Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén HansenReporter: Anna HammarénProducent: Håkan Engström

En av Sveriges mest välbärgade och homogena skolor tar emot sina första flyktingbarn. Föräldrar blir oroliga och är kritiska men eleverna håller inte med. Mitt i allt detta börjar Mohamed. När Mohamed lämnar sitt hemland Somalia, för att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab, så tvingas han ta farväl av sin mamma och sina syskon.Så småningom hamnar han på Äppelviksskolan. Snart börjar rykten spridas bland villorna och alla är inte nöjda med att skolan fått nya elever.Mohameds första tid i Sverige präglas av en högstadievärld där det gäller att prestera högt och passa in, samtidigt som Mohamed oroar sig över att han inte kan få tag på sin mamma.Genom egna ljudinspelningar och texter från hans dagbok berättar Mohamed sin historia. Av Olivia SandellProducent: Robert Barkman

När Fredrike gifter sig för fjärde gången är hon inte nykter. Hon dricker varje dag. Barnen reagerar och lurar henne att träffa en alkoholläkare. Tre kvinnor om vägen ut ur alkoholmissbruket. Trots att ingen av dem trodde att det fanns någon hjälp, kallar de sig nyktra alkoholister idag. Av Lise Indahl, från 2004.

Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där. Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer? En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004.

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlade man in en mängd information om folks skötsamhet och nykterhet ett register där polisen gick in och hämta uppgifter om enskilda individer. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes  i Sverige 1919.Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå.I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt – ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå.Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen.Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol.Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000.

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon ”bara körde bilen”. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år.I första delen av serien Efter rånet: Häktad mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. Reportern Anna Hammarén möter dem i det kameraövervakade häktet i Göteborg när de för en stund får lämna isoleringen i cellerna. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

Bengt Bok går runt på en kyrkogård. Röster träder fram ur jorden, röster från dem han tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. Jag är ganska lik siffran noll, säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Hemlösa.seVi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne.– Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne.Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen.Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater.– Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad.Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år.

20 december 1956. Det brinner på flyktingförläggningen i Vrigstad. En våldsam eldsvåda har brutit ut och spritt sig. Tegelpannor på taket sprängs i hettan. I en stuga bredvid sitter en ung kvinna. Hon heter Róza, hon är 25 år gammal och hon har nyligen anlänt. Till Vrigstad just den kvällen kommer journalisten Barbro Alving, Bang Hon är  tillbaka från en reportageresa till Budapest. Där har hon sett följder av den krossade Ungernrevolten, folkupproret mot den hårda kommunismen i landet. Bang skriver att hon ser sovjetiska tanks på stadens gator, att svarta sorgfanor fladdrar i den vintriga vinden och att i parkerna står vita enkla träkors där studenter begravts. Människor har stupat och deporterats. Många har flytt. Precis som Róza. Den här berättelsen börjar i mötet mellan en reporter och en ung kvinna som kom till Sverige efter revolten. Efter deras möte där i stugan bedvid flyktingförläggningen träffades de aldrig igen. Bang återvände till Stockholm, men Ròza, vart tog hon vägen? I programmet medverkar Rózas familj Sussi, Katti, Magdalena, Stefan och Veralena Deak. Barbro Alving, Bang - med reportage och texter. Helen Ardelius är dokumentärmakare och radioproducent med otaliga uppmärksammade program bakom sig, bland andra Normalmstorgsdramat , Gibraltar och Alla vill till himlen...

Anneli Lindmark, blev av med jobbet när storföretaget Ericsson började sin rekordbantning 2001. Karin Wickström följde hennes resa genom regler, ett otal åtgärder och jobb fram till 2008. Vid första mötet är Anneli 52 år och hon är chockad och ledsen över att ha fått sparken från sitt trygga arbete som produktadministratör vid Ericsson i Stockholm. Att ett av Sveriges flaggskepp plötsligt skulle hamna i utförsbacke med massuppsägningar som följd var inget Anneli trodde kunde hända. Hur ska hon få fäste i arbetslivet på nytt? – Jag tänkte att det kunde varit jag, blev nyfiken på hur det skulle gå för henne och bestämde mig för att följa Anneli, berättarKarin Wickström. Det blev en dokumentär om en sju år lång resa fylld av resignation, kämparglöd, utsatthet och anpassbarhet. Och om den sköra gränsen mellan vi och dom: Vi som har ett jobb och dom som inget har. Från 2008.

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark. Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö. -Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det. -Vad menar du med det, betala? -Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb. -Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser. Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb. Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet.    Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014. Producent: Håkan Engström

Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen.– Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco.I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade.Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt:– Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco.Av Karwan Farajkarfarhtc@gmail.com Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Också av Karwwan: Hennes resa till IS

I dokumentären hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll. Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess. I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia. Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini. Om dokumentärmakarnaKarwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet ”Maktskiftet” och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered. Kamran Rahimi Hosseini är grafiker med utbildning från Linnéuniversitetet och Konstfack. Han gör dokumentärfilmer och skriver manus. Tillsammans utvecklar och skapar Kamran Rahimi Hosseini och Karwan Faraj projekt inom radio, tv och film. Detta är deras första radiodokumentär. Kontaktuppgifter: Karwan Faraj, dokumentärmakarekarfarhtc@gmail.com Kamran Rahimi Hosseini, dokumentärmakarekami.rahimi@gmail.com

Emy Maru pluggar till läkare. Hon har bara en tenta kvar när telefonen ringer. Hennes pappa är förd till det ökända häktet Maekelawi i Etiopien. Ingen berättar varför, ingen får kontakt. Fikru Maru flydde från Etiopien till Sverige 1977. Han startade 2006 det första sjukhuset för avancerad hjärtvård i Etiopien, Addis Cardiac Hospital. Fikru, som är hjärtläkare, pendlar mellan familjens villa i Aspudden och sjukhuset i Addis Abeba. En morgon 2013 grips han i sitt hem i Addis misstänkt för att vara del i en omfattande korruptionshärva kring landets tullminister. Sedan dess har han – utan att få någon friande eller fällande dom – suttit frihetsberövad på fängelset Kilinto. Sjukhuset står till viss del still. I dokumentären följer Johan Cedersjö Emys kamp för att få sin pappa fri. Det är kamp mot Etiopien, en kamp mot svenska utrikesdepartementet och en kamp som aldrig verkar ta slut.Emy omfamnar Fikru i samband med förhandlingar i domstolen 2 augusti 2016.

Det är mitten av 1990-talet och Gladys, en 17-årig flicka från gängens Los Angeles, försöker ändra sitt liv från tung kriminalitet till något slags normalitet. "Vi får Gladys liv just då, just där och det är ett liv som balanserar på flera gränser: Förhållandet till familjen, pojkvännen och morbror gangstern och det hela tiden närvarande våldet och döden. Få författare skulle kunna dikta mer rafflande och framför allt nära."Så skrev Johan Berggren i sin recension i DN när Down Krazy Chikanas av Carmilla Floyd sändes i radio 1998.Carmilla Floyd är själv född i Los Angeles och uppvuxen i Stockholm. I drygt tre års tid följde hon några ungdomar och deras familjer i East Los Angeles. Vilken roll spelar flickorna och kvinnorna i gängens värld? Är de passiva, slåss de på lika villkor eller låter de männen slåss åt dem?Varför har just Los Angeles blivit gängens huvudstad i världen och dessutom en av USA:s mest segregerade städer? Det är några av de frågor som Carmilla Floyd har sökt svaret på.Återresan 2010! Carmilla försöker få tag på Gladys på telefonCarmilla Floyds bok "Respekt" ett reportage från gängens och våldets Los Angeles skrevs samtidigt som hon arbetade med sin radiodomkumentär. Boken nominerades till 1998 år Augustpris i kategorin Årets svenska fackbok .Foto: Carmilla FloydGladys och Gabriel på första ultraljudet

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska ”Nyala”-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.”I am coming to Sweden” skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

När Anna får sitt andra barn sätter oron in direkt. Vilmer är stel i kroppen, han spänner sig och tungan sticker ofta ut. Det ska dröja månader innan läkarvården börjar fundera på Vilmers mysterium. Medan oron håller på att äta upp Anna kämpar Anton hemma med att hålla familjen flytande.När läkarvården kommer in i bilden får paret bekräftat att oron är befogad. Ett sökande efter orsaken till Vilmers avvikande beteende påbörjades. Nu vill alla veta vad hans svårigheter beror på. Allt eftersom åren går lär sig Vilmer gå, springa, hoppa och använda tecken för att göra sig förstådd. Men svaret dröjer.Sökandet tar vägen via allmänvård till specialvård. Vilmer är tre år när han skrivs in som patient på Klinisk genetik på Karolinska sjukhuset i Solna. Här arbetar några av världens främsta experter på okända och ovanliga diagnoser, med överläkare Ann Nordgren i spetsen. Hit skickas patienter som den vanliga läkarvården inte kan göra mer för, för att hitta ett svar. Här söker några av världens främsta genetiker efter Vilmers diagnos.Men trots att genforskningen går så fort framåt och att man idag tack vare den nya gentekniken har möjlighet att hitta och fastställa en orsaksdiagnos  i allt fler fall är analysen tidskrävande och därför blir väntan lång för Anna, Anton och barnen.Varje år föds ungefär 1300 barn i Sverige som kommer att diagnosticeras med utvecklingsstörning, 700 av dessa saknar fastställd orsaksdiagnos.Sverige ligger långt fram inom genforskningen och den kliniskt genetiska diagnostiken och det pågår ett ständigt arbete med att fastställa nya, tidigare okända diagnoser. 2009 var Vilmer ett av de barnen.Vilmer utan diagnos är Anna Bergs första P1 Dokumentär. En nära och personlig berättelse om kampen, rädslan och vardagen i en familj med ett barn som ingen förstår sig på.

Elisabet, åtta år, satt i bilen medan föräldrarna tiggde. Hon spelade spel på mobilen, käkade godis och pysslade om sin docka. Sen fick familjen flytta hem till Anders, en pensionerad gymnasielärare. När den romsk-bulgariska familjen flyttar in hos Anders i Gagnef i Dalarna, börjar Elisabet vara hemma med honom på dagarna. Hon kan äntligen göra vanliga saker, laga mat, baka, cykla, åka spark och gå på ishockey. Tanken är att hon ska börja i skolan till hösten. Men så enkelt är det inte.– När man ser ett barn som inte går i skolan, det är på nåt sätt osvenskt, säger Anders.En dokumentär om ett barns mänskliga rättigheter, otydliga regler, ängsliga kommunpolitiker och några med stora hjärtan.Lise Indahl har gjort ett antal radiodokumentärer och skriver radiodrama och prosa.

På 70-talet var Lena Junoff sångerska på den obskyre schlagermakaren Jonny Bodes skiva Bordellmammans dotter. Men när hon ska intervjuas om skivan är hon mer intresserad av att prata om annat. Bo Sjökvist och Bengt Löfgren skulle göra en intervju med Lena Junoff om Jonny Bodes skiva "Bordellmammans dotter" men Lena visade sig vara mer intresserad av att prata om sitt förhållande med Duke Ellington, om invigningen av tysk färg-TV och mycket annat.När Lena Junoff dessutom lyckades övertyga Bo och Bengt om att de skulle göra ett matlagningsprogram med henne, för TV, så började en helt annan resa... Bo Sjökvist är, liksom Bengt Löfgren, radioproducent och dokumentärfilmare. Han har bland annat gjort radiodokumentärerna ”Jan Myrdals sista flytt” och ”Mera brännvin” om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt. Bland Bo Sjökvists dokumentärfilmer kan nämnas dokumentärserien Nordstan – en julsaga, Sverigedemokraterna – vägen till riksdagen” och Predikanten – om frikyrkopredikanten Målle Lindberg.

Stig Larsson fyller 60 år och gör upp med sig själv. Dokumentären inleds på författarens favoritkrog, där en dödssjuk Stig hämtades i ambulans. Stig Larsson debuterade med Autisterna 1979. Han har skrivit böcker, pjäser och regisserat film. Han har kallats för den främste konstnären i sin generation. Men han har också kallats för en litterär pedofil på DN Kultur – av sin före detta vän Ebba-Witt Brattström.I dokumentären följer Sigge Dabrowski Stig Larsson i vardagen. Stig har av hälsoskäl slutat ta amfetamin. Han har också lämnat sin dekadenta livsstil bakom sig, där sena nätter på Stureplan med unga tjejer avlöste varandra.Nuförtiden kretsar hans liv kring ön Lilla Essingen i Stockholm, dit han flyttade för knappt trettio år sedan. Han bor i en sparsamt möblerad etta, tillsammans med katten Cecil.Vi firar jul på Lilla Essingen med Stigs närmsta vänner, träffar 103-åringen Gunborg som målar av honom och lär känna restaurang Rosa Drömmar där Stig hänger dagligen.Plötsligt en dag kollapsar Stig på Rosa under dramatiska former. Rykten om vad som hänt, det ena galnare än det andra, sprids som en löpeld över ön. Och samtidigt som Stig kämpar för sitt liv så utlöses en häftig kulturdebatt – där Karl-Ove Knausgård och Stig Larsson står i centrum.Sigge Dabrowski har studerat vid Stockholms dramatiska högskola och sedan dess arbetat på Tendens - kortdokumentär. Han har själv bott på Lilla Essingen. I juni 2016 sändes hans 2:a P1 Dokumentär. Älskade, hatade Anders Svensson.

Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och året då hennes nya bok kom ut. Men då visste vi inte att 2015 skulle bli det värsta året i Beates liv. Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge. - Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra! Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända. - Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen.”Det jag inte klarar är att dö” är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid – ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan.   Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen ”Det finns gränser för vad jag inte förstår” och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen ”Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen ”En dåre fri” (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.   Siri Ambjörnsson är radioproducent och har tidigare bl a gjort dokumentärerna ”Syster min”, ”Kvinnornas fångar” och ”Mordet på Fadime”. Hon står bakom programmen Radiopsykologen och Helgsmål i P1 och driver produktionsbolaget Klippan.

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon. Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen. Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han blev för några månader sedan villkorligt frigiven och jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan. Magnus Arvidson är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms dramatiska högskola. Han har i flera år bevakat frågor som berör kriminalitet och missbruk och har tidigare gjort flera program för P1 och P3 Dokumentär, ”Det femte steget”, ”Sociala slarvet” och ”Fallet Peter Mangs” som han gjorde tillsammans med Jesper Huor. Sedan 2008 är han reporter på samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Hans tidigare dokumentärer har belönats med Prix Italia, Stora Radiopriset och Svenska Författarförbundet radiopris. Producent: Anna Åkerlund Produktionsbolaget Filt

2007 utspelar sig ett skottdrama på en enslig gård i Rödeby. Några tonårskillar kommer till gården på natten för att söka upp en ung man. I huset vaknar hans pappa, laddar sitt hagelgevär och skjuter. En sextonårig kille skottskadas allvarligt. Och en femtonårig kille, Simon, dör.Skottlossningen på gården kallas Rödebydramat. Det splittrar ett samhälle i för eller emot. Antingen är man för pappan som sköt och tyckte att han hade rätt att försvara sin familj. Eller så är man på ungdomarnas sida.Sven är lillebror till pappan som sköt. Sex år efter skottdramat så försöker Sven fortfarande fylla tystnaden när hans bror varken minns, eller vill prata om det som hände.En dokumentär av Amanda Glans.Larmsamtalet som hörs i dokumentären är publicerat med tillåtelse från familjen.

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Av Sigrid Edsenius.Producent Robert Barkman.Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).

Hur nära får en vårdare komma? Denise kämpar för att få upprättelse för det hon kallar övergrepp och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation (Denise namn är fingerat.) Den prisbelönte journalisten Daniel Velasco fortsätter att granska Vårdsverige. Efter dokumentären om Nora, ”Den fastspända flickan”, kommer nu tre nya dokumentärer i P1: ”Den legitimerade brottslingen”, ”Denises kamp” och ”Kroppen minns”.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till de tre följande dokumentärerna som handlar om missförhållanden inom vården.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.se

En kirurg kör rattfull på väg till jobbet. En barnläkare misshandlar barn. En psykiater döms för våldtäkt. Vad händer sen? En granskning av vad som hänt i flera fall där vårdpersonal dömts för brott. Patientsäkerhetslagen skulle höja kravet på legitimerad sjukvårdspersonal. Legitimationen skulle bli ett ”garantibevis” för att vårdaren är en person som allmänheten kan hysa förtroende för. Vårdpersonal skulle därför lättare kunna bli av med legitimationen om de döms för allvarliga brott. Men hur har det gått sedan lagen infördes? Vad krävs för att legitimationen ska återkallas? Och upptäcks alla brottmålsdomar?Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.seDaniel Velasco som gjort dokumentärenHan har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen. P1 Dokumentärs och Ekots hela granskning av taxibranschen!– Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Jag känner mig utanför Sverige. Jag känner mig otrygg, har inga rättigheter, ingenting. När man sitter i taxibilen och startar sitt pass, man känner att man är ensam, ingen kan komma och hjälpa dig om du får problem, säger Hamza, en av alla tusentals taxiförare.Hamza jobbar som taxichaufför sju dagar i veckan, 13 timmar om dagen. Ändå har han det svårt att få det att gå ihop. Och samtidigt köper den svenske Taxikungen palats på Mallorca för hundratals miljoner, för pengar som han dragit in på den svenska taxibranschen genom Hamza och hans kollegor.Hör av dig till Maria Ridderstedt och Karin Wettre – personerna bakom dokumentären: maria.ridderstedt@sverigesradio.se karin.wettre@sverigesradio.se

Anna vet inte hur länge hon var borta. Hon minns inte exakt vad som hände. Men ett minne har etsat sig fast: hon ligger på rygg, utan trosor och med en främmande man över sig. När Anna åkte till Thailand första gången som 21-åring hittade hon sitt paradis på en ö utanför Bangkok. Hon träffade en kille, adopterade en hund och blev erbjuden ett roligt jobb. När hon återvänder till Thailand två år senare är allt förändrat och en kväll är Anna plötsligt borta. En tid senare hittas hon på en strand, sägs det.  Själv minns hon bara fragment av vad som hänt men de minnesbilder hon har är desto starkare.Det här är berättelsen om Annas sökande efter sanningen om vad som hände henne på ön och om kampen att leva med ett oläkt trauma.Mikael Sjödell är grävande journalist på Kaliber i P1. Han har bland annat gjort grävpodden Mirakelmetoden som du kan lyssna på här nere, och blivit nominerad till Röda Korsets journalistpris för den tvådelade dokumentärserien Barn som turistattraktion tillsammans med Markus Alfredsson.

28-årige Sinthu hamnar plötsligt i en psykos. Hans vänner hjälper honom till sjukhuset. Ett dygn senare lyfter fem poliser ut honom ur ett rum, sjukvårdspersonalen upptäcker att han slutat andas. Tidslinje: Detta har hänt i fallet SinthuSinthu stängdes in i ett rum när sjukvårdspersonalen felaktigt trodde att han hade ett rakblad. Fem poliser och en ordningsvakt stormade rummet. Sedan var Sinthu död. Polisens internutredning slog fast att hans död var en olyckshändelse.Men när journalisterna Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin börjar kartlägga vad som hände bakom den stängda dörren hittar de nya uppgifter som visar något helt annat. Snart träder flera vittnen fram som såg in i det slutna rummet. Dokumentären sändes första gången i november 2015. Under våren 2016 har åklagaren återigen lagt ner förundersökningen mot de inblandade poliserna.  Läs mer om P1 Dokumentärs och Ekots granskning av fallet SinthuBo-Göran Bodin och Daniel Velasco är undersökande journalister på Ekot. De är båda mångfaldigt prisbelönta, bland annat med Stora Journalistpriset, Prix Europa, Guldspaden, Röda Korsets Journalistpris och IRE Award; det mest prestigefyllda priset i världen för undersökande journalister.

Elfsborgs stora stjärna Anders Svensson ska sluta och föreningen vill resa en staty till hans ära, men när initiativtagaren Sven-Bertil, 70, lyfter frågan på klubbens årsmöte uppstår dramatik.  Älskade, hatade Anders Svensson följer Sven-Bertil Lindblom, en hängiven supporter till fotbollslaget Elfsborg, och hans kamp för en staty till idolen Anders Svensson. Dokumentären inleds på klubbens årsmöte på Sagateatern i Borås.  Det är den 3 mars 2015. Sven-Bertil, en pensionerad industriarbetare, har lämnat in en motion som klubbstyrelsen gett sitt stöd till i media. Men när årsmötet drar igång gör styrelsen plötsligt en helomvändning och bordlägger Sven-Bertils motion. Tiden går, men inget händer med Anders Svensson-statyn. Det visar sig att någon i föreningen vill stoppa projektet. Sven-Bertil vill veta vem och varför. Han tänker inte ge upp. – Om jag skulle ge upp skulle jag gett upp för länge sen. Inte bara med det här med Anders Svensson och statyn utan i hela livet. Jag har haft mycket motgångar, säger han.   Parallellt berättas historien om en av Sveriges mest ifrågasatta spelare någonsin: Elfsborgs Anders Svensson. Svensson ville sluta i landslaget efter att ha blivit mobbad av fans och medier under VM i Tyskland 2006 – men fortsatte och blev Sveriges meste landslagsman i fotboll genom tiderna. – Hur dom kunde bära sig åt så mot sin egen landslagsman, det finns inte ord för sådant. Anders var väldigt besviken. Jag tror han kände att han skulle lägga av, men han älskar ju fotboll, säger Anders mamma Gun. Anders Svensson blev utbuad varje gång han rörde bollen på Sveriges öppna träning, svenska fans som köpt hans tröja strök över namnet med röd tuschpenna och Aftonbladet kampanjade mot mittfältaren genom att dela ut ”in med Kim”-knappar, som 94 procent av deras läsare ville ha in i startelvan i stället för Svensson. Den hårda behandlingen fick konsekvenser. – Han var snäll-Anders från början men har blivit gnäll-Anders i mångas tycke och det är ju inte bra, när det blir så, säger Jan Hansson, sportkrönikör på Borås Tidning.   Anders Svensson har spelat 148 matcher för Sverige, vilket är landslagsrekord för herrar. Han fick en Volvo för besväret.   Under sin tid i Elfsborg ledde Svensson klubben till två SM-guld och Europacupspel i nio raka säsonger. Han har spelat fyra säsonger i Southampton i Premier League åren 2001-2005 och mötte bland annat Arsenal i FA-cupfinal.  Sigge Dabrowski gör dokumentärer för Tendens i P1 och Verkligheten i P3. Han har läst till radioproducent vid Stockholms Dramatiska Högskola och har en bakgrund som sportjournalist på bland annat Expressen och fotbollsmagasinet Offside. Tidigare har Sigge Dabrowski gjort P1 Dokumentären Stig Larssons Rosa Drömmar.  

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen man som hon anförtror sig åt. Men förtroendet utnyttjas av mannen. Det tar år innan Pia vågar berätta för någon om övergreppet som mannen utsatte henne för. Och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna fortsätter att granska en omstridd svensk miljardindustri. Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas.De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit – de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva. Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London?Den andra delen av Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system – även mot de mest utsatta.  Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet.

De flyttade in med drömmar om ett nytt, bättre liv i Södertälje. De kom från Finland, Jugoslavien, Grekland och från andra delar av Sverige, för att jobba på Scania och för att bo i de nya höghusen. Men livet som hyresgäst miljonprogramsområdet i Saltskog blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Och bara 15 år senare skulle de flesta tvingas därifrån.Om en brutal upprustning av ett miljonprogramsområde i Södertälje. Jonna Berglund har arbetat på Sveriges Radio sedan 1997 och har under det senaste året arbetat på programmen Tendens och Barnen i P1. "Det som driver mig är att hitta det jag inte visste fanns. Och jag vill inte finna slutgiltiga svar, utan få frågor att leva."Tidigare har Jonna Berglund gjort flera P4-dokumentärer:

Det finns en ny typ av svenska miljardärer, som blivit som förmögna på människans dröm om att bli rik. Casinomiljarderna granskar en hemlighetsfull bransch som drivs från skatteparadiset Malta. När internet började bli populärt fick travfantasten Anders Ström en idé: den som först erbjuder spel om pengar på nätet kommer att bli mycket framgångsrik och förmögen.Casinomiljarderna är historien om hur han använder sina egna spelvinster från travet till att kringgå det svenska spelmonopolet och rulla igång en svensk miljardindustri – i skatteparadiset Malta.Numera är det över fem tusen svenskar som jobbar med spel på den lilla ön i Medelhavet ­– de arbetar för företag som Betsson, Mr. Green, Leovegas och Unibet. Bolag som riktar sig till svenska spelare, men inte omfattas av svensk lag och undkommer svensk skatt.På kundtjänsten hos Casumo jobbar Pavel Ouvin, som har fått syn på hur lättledda och impulsiva människor är ­– nu vill han starta eget och bli nästa svenska casinomiljardär.Reportern Måns Mosesson är flerfaldigt belönad för sina radioreportage. 2014 vann han Stora journalistpriset samt Prix Italia för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige  och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage, samt Susanne Björkman-stipendiet.

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen I berättelsen om Brotorget i Bollnäs, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. Idag, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016.  Linda Carlsson: så jobbade jag med dokumentärenLinda Carlsson är journalist utbildad på Uppsala Universitet och Södertörns högskola. Hon tycker om berättelser där stora samhällsfrågor visar sig i små sammanhang och har tidigare gjort reportage för Studio Ett, God Morgon, Världen! och Konflikt i P1. Linda Carlsson kommer från Skellefteå, men har bott ett drygt år i Bollnäs för att studera musik, då fanns ett torg i centrum. Torget som försvann är hennes första dokumentär.Vill du diskutera P1-dokumentären Torget som försvann? Använd gärna hashtagen #torgetsomförsvann.

30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Det alla undrar är, hur har han blivit så sjuk? En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför?  Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på.Hugo Lavett är samhälls- och kulturjournalist verksam på SVT och Sveriges Radio. För P1 har han tidigare gjort dokumentären Kvinna hittad död vid badplats - för vilken han bland annat fick Prix Europa och Stora radiopriset. 2015 gjorde han den uppmärksammade P3 Dokumentären Mordet på Therese Johansson Rojo i fem delar.

Årets Guldspade. I den andra delen av dokumentären fortsätter Katia Wagner och Milan Djelevic berättelsen om Tobias som i tre år kämpat för att få hem sitt barn från ett familjehem i Bollnäs. Det är ett unikt fall, så till vida att sonens placering på ett familjehem inte handlat om att Tobias förmåga att ta hand om ett barn ifrågasatts. Socialtjänsten har bromsat  en överflyttning från det familjehem pojken bor hos, på grund av att pojken är född för tidigt och enligt myndigheten är stresskänslig. Socialtjänsten har menat att hemflytten måste ske gradvis och långsamt. Pernilla Leviner, doktor i offentlig rätt och expert på social barnrätt, har granskat domarna och delar av utredningsmaterialet. Hon menar att det gick fel redan från början. – Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här Programmet sändes först gången i juni 2015.   Milan Djelevic är reporter på Ekot, SverigesRadio, och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden, och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner ärfrilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU. Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”.Hela domen hittar ni härProgrammet sändes först gången i juni 2015.Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit  Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris.Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.Producent: Håkan Engström.

En dotter, en mamma som drack och en omgivning som visste. Katarina Helmerson har rest tillbaka till de människor och platser som bara finns kvar som några minnesfragment av en barndom. – Det är klart att du vill veta varför ingen brydde sig om dig, säger Katarina Helmersons mamma till henne i ett av deras många samtal i dokumentären.Katarina Helmerson gör ett försök att minnas en barndom som det till stora delar bara finns fragment av minnen kvar av. Genom samtal med sina föräldrar och andra vuxna som fanns nära henne under barndomen försöker hon förstå hur hon som barn hanterade sin uppväxt. En uppväxt som präglades av mammans alkoholism på en liten ort där de var nykomlingar och där alla kände alla.Katarina var en duktig flicka och mamma var en välutbildad och respekterad lärare. Genom att resa tillbaka till orten där de bodde försöker hon hitta svar på hur omgivningen uppfattade henne och vilka mer eller mindre slumpartade livsval som har format henne.Katarina Helmerson är inrikespolitisk reporter på Ekot, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort reportage för flera andra redaktioner, bland andra Godmorgon, världen! och Tendens. En dokumentär från 2014.

Sofia och Sundar ska efter många hinder äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt.En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar.En dokumentär av Olle Wiberg. Kontakta honom på olle.wiberg@sverigesradio.se

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Om programmakaren  Karwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco.Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.comProducent: hakan.engstrom@sr.se

Syrienresorna sprider sig som ett virus mellan de röda tegellängorna i Örebro-förorten. Under hösten 2013 kommer sammanlagt tolv unga män att försvinna till kriget. Kvar hemma är familj och vänner. Det är lördagen den 31 augusti 2013. I Örebro-förorten Vivalla samlas spelarna från det lokala fotbollslaget inför säsongens sista match. Men tre av spelarna kommer inte. Ganska snart står det klart att de unga männen har rest till krigets Syrien. Och de kommer att följas av fler. Det här är berättelsen om förtvivlade föräldrar som ser sina barn ge sig iväg för att ansluta sig till terrororganisationen IS och om det lokala samhället som försöker att möta denna historiska utmaning.Flera av namnen på personerna är utbytta och de två mammornas historier är berättade genom tolkar.  Av Lovisa Lamm NordenskiöldProducent: Robert Barkman

Om de bortglömda planerna på att flodvända flera av norrlandsälvarna, få dem att rinna västerut i stället för österut och skapa ett väldigt Niagarafall rakt ner i Atlanten. Det var en tid då allt var möjligt. Den tunga industrin skrek efter elenergi och arbetskraft. Och när de väldiga älvdalarna längst uppe i norr tömdes på både vattenkraft och folk, vad fanns då kvar att värna om. Så föddes de stora flodvändningsprojekten. Planerna på att vända på Torne- och Kalix älvar, få dem att rinna västerut till Riksgränsen, istället för österut till Bottenviken, och därmed störta 350 meter rakt ner i Atlanten. - En härlig tid, berättar de som var med vid Statens Vattenfallsverk.– Det var rent sibiriska ambitioner i Sverige på den tiden, berättar professor Evert Vedung.Av Christer Larsson.Det andra programmet av tre om ”Rekordåren” i Sverige: 1960-talet – årtiondet då allt verkade möjligt.De två andra programmen i serien är Drömmen om en svensk atombomb och Skogsdrömmar.

Författaren Sara Villius följer människor, arbete och tankar på en kyrkogård under en arbetssäsong. En berättelse om liv, död, mat, arbete, pengar och en liten vit hund. Dokumentären följer årstiderna på kyrkogården där livet och döden finns samtidigt. Särskilt tydligt är det på våren när fåglarna sjunger, blommorna ska planteras på gravarna och alla säsongsarbetare börjar jobba. – Jag skulle vilja ha ett jobb året om, jag får panta burkar på vintern, säger Cina, en av säsongsarbetarna som har svårt att överleva ekonomiskt under vinterhalvåret.Sara Villius har skrivit tre romaner. Hon har också skrivit för film, tv och radio. Hennes kortdokumentärer Platserna och Passageraren vann Tempo Short Dox Radio 2013 respektive 2015. Kyrkogården är hennes första längre dokumentär.Du kan kontakta Sara på: saravillius@gmail.com

Är du säker?" frågar barnmorskan, minuterna innan allt ska ske. "Nej", svarar jag, "är någon som sitter på den här platsen, säker? Den 1 april 2016 ändras lagen. Då får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand.Men hur fattar man som kvinna ett så livsavgörande beslut?Kanske genom att skriva listor. Kanske genom att se en hjärtformad lapp på en anslagstavla. Kanske genom att i hemlighet kliva på ett nattåg. Kanske genom att sluta tänka och bara göra.Ärligt och nära skildrar Kicki Möller ett känsloladdat livsbeslut – att få barn på egen hand.Kicki Möller har arbetat som producent och reporter för Sveriges Radio sedan 1999. Det här är hennes tredje program för P1 Dokumentär. Hon har tidigare gjort ”Margit och Bosse – klockan två” och ”Tunnhåriga män från Södertälje”.

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om Rolf Karlsson, mannen som blev Taxikungen. En dokumentär av Maria Ridderstedt och Karin Wettre.

ÖB:s mål var 10 svenska kärnladdningar om året. I Nagasaki-klass. Det började direkt efter Hiroshima. Över 500 forskare och tekniker var inblandade i förberedelserna. Det slutade inte förrän 1972. Drömmen om en svensk atombomb, är en resa genom rekordårens Sverige, när allt var möjligt. tillsammans med de som var med. Från platserna för de första sprängförsöken med levande försöksdjur utanför Jokkmokk och kärnvapenprogrammets mystiska bergrum, djupt inne i Sörmland, dit ingen satt sin fot på över 20 år, till de som protesterade, som 93-åriga Ingrid Segerstedt-Wiberg.Alla medel var tillåtna för att bevara kärnvapenprogrammets djupaste hemlighet, samkörningen av det civila kärnenergiprogrammet i Sverige med ÖB:s militära.En dokumentär av Christer Larsson.

Peter och Hanna har missbrukat och langat amfetamin i tjugo år när deras barn hittar sin mamma blodig på köksgolvet. Där och då börjar kampen för ett annat liv.  — Vad ska man säga, mamma och pappa är sjuka, vi ska iväg för att bli friska, säger Peter. Under många år har Peter finansierat sitt och sambons missbruk genom att langa amfetamin. Men Peter och Hanna vill in på behandlingshem. Hösten 2013 ber de socialen om hjälp och placerar frivilligt sina tre små barn i familjehem. Det är tredje gången barnen är familjehemsplacerade, trots att Hanna lovat deras åttaåriga son att det inte ska hända någon mer gång. — Det känns bara… fan också, du vet. Det känns som värsta sveket, att ha lämnat bort dem. Igen, säger hon. I dokumentären följer vi Peter och Hannas kamp för att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och för att bli bättre föräldrar till sina barn.Peter och Hanna heter egentligen något annat.Dokumentären är gjord av Maria Hansson Trens.

Natalia är dömd till livstid för mord. I fängelset har hon träffat och förlovat sig med Alexandra, som nu är frigiven. De vill gifta sig, men får inte ens träffas. Sedan snart tio år tillbaka sitter Natalia i ett svenskt fängelse. Hon är dömd till livstid och utvisning tillbaka till Ryssland, som hon kommer ifrån. Hennes dagar består av ändlösa rutiner och tillrättavisningar. Hon har inga besökare och liten kontakt med familjen i Ryssland. Men hon har en ljuspunkt i tillvaron.Hon har träffat sitt livs kärlek – Alexandra. De är förlovade och vill gifta sig.Men de får inte.För enligt Kriminalvården är de inte närstående.– När man är begränsad i allt, man saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia.Josefin Patzauer, är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Det här är hennes andra P1-dokumentär. Tidigare har hon gjort ”Min farliga son” tillsammans med Katia Boberg.

Allt börjar på en Gotländsk lammgård i juli, nära midnatt. Elisabeth hittar ett kassettband inspelat på en bänk på Hornsgatan påsken 1974. På bandet står det skrivet Eduardo med röd tusch. Eduardo är Elisabeths första stora kärlek. Den typen av kärlek som gör en lite radiostyrd och får en att ta ut alla sina besparingar för att i hemlighet flyga till andra sidan jorden. Eduardo är utbildad fallskärmsjägare från Peru, bosatt i New York. Han är stilig som en filmstjärna och har ett rakvatten som man minns 40 år senare. Elisabeth fnittrar åt fyndet. Hennes dotter Stina blir nyfiken och vill genast börja googla sin mors svunna kärlek. Vad heter han i efternamn? Lever han? Var finns han? Vad gör han? Men Elisabeth tycker det känns jobbigt. Hon vill inte rota i gamla känslor och går och lägger sig. Morgonen efter är solig och varm. Elisabeth går som vanligt ut på ängen för att sköta om sina lamm. Då börjar plötsligt telefonen i fickan att vibrera. Ett samtal från en annan tidszon.   Sara Lundin (1979) är radioproducent och dokumentärmakare. Hon har arbetat med en rad olika produktioner för Sveriges Radio sedan 2003. Främst för kulturredaktionen på P1 samt gjort ett tiotal P3 Dokumentärer. (Alexandramannen, Jönköpingskravallerna, Punkmordet, Fallet Linda Chen…) och står bakom serier som Tak över huvudet och P3 Kultur. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort Fjärde bilden, Krigsgenerationen och Brevbäraren som försvann. Hon har varit nominerad till Tempo Radio Award och Ikarospriset samt fått Författarförbundets radiopris.

I början av 90-talet är Lars Gullstedt god för flera miljarder och är en av Sveriges rikaste människor. Men när hans karriär är på topp kraschar hela hans stora fastighetsimperium. Lars Gullstedt födds som en fattig bondpojke i Närpes i Finland. Men han har en drivkraft som tar honom högst i den svenska fastighetsvärlden. På 90-talet påbörjar han ett 54-våningshus i Atlanta i USA, det högsta hus en svensk någonsin byggt. Med pengar kommer även status och Kungen och Silvia semestrar på Gullstedts lyxkryssare.. När Gullsteds karriär är på topp händer det osannolika. Kraschen kommer och han blir försatt i personlig konkurs. Gullstedt förlorar allt och alla spår av Gullstedt försvinner. Vart tog Gullstedt vägen? Efter sig lämnar han en skuld på 2 miljarder kr. Dokumentären handlar om Gullstedts liv och hur en han kunde gå vidare efter att ha förlorat allt. Ett program av Antonio de la Cruz. 

När jag var nio år skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa och jag och min lillasyster fick bo hos mamma och vi barn fick helt olika liv. Skilsmässan skapade två föräldrar som helt tappade greppet och inte kunde kommunicera om någonting. Deras hat blev ett krig där vi barn hamnade mitt i skottelden. Vad var det som hände, och hur kunde det gå så illa som det gick? – Varannan helg får vi hälsa på hos pappa. I badrummet hänger det sju krokar för handdukar med namn på. Det är en krok för pappa, en för hans nya tjej, två för hennes två barn, två för mina äldre syskon, och en för gäster. Jag och min lillasyster får torka oss på den som är för gäster. Vi är främlingar på besök i en annan familj. Familjen som delades på mitten är resultatet av min vilja att förstå vad som hände då, för trettioåtta år sen. – Vart man än såg var det spillror, och det handlade om att försöka överleva, säger min pappa.  Tobias Aspelin är skådespelare och manusförfattare, utbildad på teaterhögskolan i Gbg och på Biskops Arnö. Han har medverkat i många teaterföreställningar, filmer och tv-serier och sedan ett år tillbaka utvecklar han en egen tv-serie i samarbete med Filmlance i Stockholm. Tobias Aspelin driver också podcasten Äktenskapet tillsammans med sin fru, komikern Malin Appeltofft, men detta är hans första radiodokumentär.

Våren 1945 tycktes nazisternas nederlag nära. Men för tusentals fångar som befolkade lägren var varje dag kritisk. En av dem var Samuel Janowski, som kände små förhoppningar om en snar befrielse. Samuel och hans fru Mariana tillhör den den minoritet polska judar som överlevde Tredje riket. I den här dokumentären från 1995 berättar de om den yttersta ovisshet som rådde, dagarna kring krigsslutet Den långa svälten och alla sjukdomar i dess spår skördade många liv. De engelska soldater som intog Bergen-Belsen den 15 april 1945 mötte uppstaplade likhögar utanför varje lägerbarack, människor som dukat under i krigets allra sista dagar. Men Samuel och Mariana överlevde och när de efter kriget kom till Sverige, ägnade de alltid och kraft åt att bygga sig en framtid i det nya landet. Först ett halvsekel senare valde de att tala om de ungdomsår som nazisterna stal från dem, den fruktansvärda tid då nästan alla släktingar och vänner förintades. Ett program av Otto Fagerstedt.

Josef längtar efter bättre kontakt med sin bror. Det har alltid funnits tystnader i familjen - om vad som hände med släkten och om mammans tid i lägren. Nu rinner tiden ut för att hinna prata. ”Förintelsen i familjen” handlar om två bröder som växer upp med föräldrar som är överlevare från Holocaust. Tystnaden kring föräldrarnas trauma har påverkat deras relationer. Samtidigt som föräldrarna Genia och Israel börjar berätta om vad de utsatts för, gör bröderna ett försök att komma varandra närmare.När Josef var liten sprang hans mamma in på sitt rum när det var skottlossning på teve. ”Det påminner mig om kriget”, sade hon. Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen. Och han kunde inte prata med sin bror. Bröderna har ansträngt sig för att inte föra rädslor vidare till sina egna barn, men oron har gått i arv. Josefs och Daniels tonåriga söner träffas och pratar om judehat, om terrorhot, och om att eventuellt måsta lämna Sverige i framtiden. Josef och Daniel åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. Där pratar de för första gången med varandra om uppväxten, och om deras egna konflikter. Hela livet har de gått och oroat sig för sin mor och far. Nu är föräldrarna över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?En dokumentär av Peter Normark

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon. Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen.Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han blev för några månader sedan villkorligt frigiven och jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan. Magnus Arvidson är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms dramatiska högskola. Han har i flera år bevakat frågor som berör kriminalitet och missbruk och har tidigare gjort flera program för P1 och P3 Dokumentär, ”Det femte steget”, ”Sociala slarvet” och ”Fallet Peter Mangs” som han gjorde tillsammans med Jesper Huor. Sedan 2008 är han reporter på samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Hans tidigare dokumentärer har belönats med Prix Italia, Stora Radiopriset och Svenska Författarförbundet radiopris. Producent: Anna ÅkerlundProduktionsbolaget Filt

De står framför spegeln och saknar sitt hår. Men nu ser det ut som att det finns en lösning. Det går ett rykte om en frisör som åker på hårtransplantations-resor med tunnhåriga män. Fickan kallas han. Det sägs att det är honom man ska höra av sig till när håret börjar försvinna. Fickan ordnar nämligen gruppresor för tunnhåriga män. Åker man med får man garanterat nytt hår. Och det är många som vill åka. Fickan har hela telefonboken full av namn under bokstaven h, som i hår. Nu är det dags för en ny resa.– Det är som att bli halv och sen bli hel igen, förstår du, säger Fickan.– Oavsett om du är svenne, syrian eller jugge så i grund och botten finns det en kärlek till sitt eget hår, säger John i dokumentären.– Här [i Istanbul] får du en kinesisk matta. 5 000 hårsäckar på en gång, pang! Du är klar brorsan, ta fram håret, lägg pannbandet och bara gå ut! Säger Alberto.Kicki Möller har arbetat som reporter och producent för Sveriges radio sedan 1999, de senaste åren bland annat för P1-programmen Kropp & Själ och Stil.Hon har tidigare gjort P1 Dokumentären Margit & Bosse - klockan två.

Jenny Hallberg och hennes mamma söker efter sina rötter. Minnena sviker men en annan historia rullas upp. Historien om ett krackelerande äktenskap på 50-talet. Det börjar på ett släktkalas. Mormor är arg på morfar men när mamma frågar vad det är så vill mormor inte berätta. Det handlar om mamma, men hon skulle bli så ledsen om hon fick veta. Det som alla redan vet. Alla utom mamma. Att mamma har en annan biologisk pappa.En dokumentär av Jenny Hallberg. Sändes första gången 2012. 

Jag stod ut med brinnande krig i främmande land. Men när det civila mörkret sluter sig runt mig, då står jag inte ut. Det är kriget jag utkämpar idag, säger Kongo som tjänstgjorde i Afghanistan 2010. Hans bästa vän, Kenneth Wallin dog när deras bil körde på en nergrävd bomb under ett uppdrag i Afghanistan sommaren 2010. Hemma i Sverige försöker han leva ett vardagsliv med jobb och flickvän. Men han plågas av flashbacks, förhållandet tar slut och han hamnar på psyket.Idag lever Kongo isolerad i sin lägenhet med persiennerna neddragna. Han ser hot överallt och är rädd för att gå ut. Han är kritisk till att han inte fått den hjälp han behöver efter sina upplevelser i Afghanistan.Anna Ivemarkanna.ivemark@sverigesradio.seHåkan Engströmhakan.engstrom@sverigesradio.se

På en höjd över Falun ligger Lugnets två stora hoppbackar. Det var här Jan Boklöv uppfann V-stilen av en slump. Men sen mer än 10 år har backarna stått mer eller mindre orörda och förfallit. Men nu är det åter dags för VM i Falun, och på kommunen har man spenderat miljoner på att rusta upp backarna. Frågan är vem som ska hoppa i dom.För i Falun finns det knappt några backhoppare längre. Sen kommunen 2006 stängde Faluns gamla ungdomsbacke, har ungdomarna tvingats åka 250 kilometer varje gång dom ska träna. Det har dom tröttnat på.– 2005 hade vi 40 aktiva ungdomar. I dag har vi ingenting, säger Per Balkåsen från den lokala backhoppningsklubben Holmens IF. I åratal har han kämpat för nya ungdomsbackar i Lugnet, och när Falun fick Skid-VM 2015 tändes hoppet. Kommunen lovade att bygga nya ungdomsbackar som skulle stå klara till invigningen och anslog 5 miljoner. Det var en stark bidragande orsak till att Falun blev arrangör. Och kritiken lät inte vänta på sig: Varför ska Falun ta ansvar för svensk backhoppning?Pengarna till nya ungdomsbackar räckte bara till några dynamitsalvor. Det enda som återstår av löftet är en 5 meter djup krater till höger om de stora hoppbackarna. Samtidigt väntar det svenska backhoppningslandslaget, som till hälften består av norrmän, på att det ska sluta blåsa i Lugnet.Sindre Leganger, som har gjort dokumentären är född 1987. Han växte upp i Östfold i Norge. Han har jobbat på NRKs dokumentärredaktion sen 2012. Sommaren 2014 sände vi en svensk version av hans NRK-dokumentär Den sista porrklubben i Svinesund. 

Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet. Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå.– För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin.Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet.Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt.Malin Winberg, 25, är från Stockholm men efter studierna i Piteå blev hon kvar i Norrbotten. Hon har jobbat på Sveriges Radio i flera år, mest som reporter och programledare på P4 Norrbotten. Kalkugnsolyckan och kärleken är hennes första P1 Dokumentär och sändes första gången i maj 2015.

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker. Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. - Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"

Anton har tappat förtroendet för svensk media. De rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige, allt annat tystas ner. Anton bestämmer sig för fly landet och själv bli invandrare. För att få nyheter söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång.I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre.Serien sändes första gången 2014 och samma år vann Måns Mosesson Stora journalistpriset som Årets berättare.

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han flickan som var lucia såg ju inte svensk ut. Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.Läs mer: Svart lucia vann dokumentärklassen i Prix Italia 2015Måns Mosesson: "Så jobbade jag med Svart lucia"I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien:

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster får nog och lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. När de är i Sverige får de beskedet: mamma Neda är skjuten av en krypskytt. – Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

28-årige Sinthu hamnar plötsligt i en psykos. Hans vänner hjälper honom till sjukhuset. Ett dygn senare lyfter fem poliser ut honom ur ett rum, sjukvårdspersonalen upptäcker att han slutat andas. Tidslinje: Detta har hänt i fallet Sinthu Sinthu stängdes in i ett rum när sjukvårdspersonalen felaktigt trodde att han hade ett rakblad. Fem poliser och en ordningsvakt stormade rummet. Sedan var Sinthu död. Polisens internutredning slog fast att hans död var en olyckshändelse. Men när journalisterna Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin börjar kartlägga vad som hände bakom den stängda dörren hittar de nya uppgifter som visar något helt annat. Snart träder flera vittnen fram som såg in i det slutna rummet. Läs mer om P1 Dokumentärs och Ekots granskning av fallet Sinthu Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco är undersökande journalister på Ekot. De är båda mångfaldigt prisbelönta, bland annat med Stora Journalistpriset, Prix Europa, Guldspaden, Röda Korsets Journalistpris och IRE Award; det mest prestigefyllda priset i världen för undersökande journalister.

Dokumentärserien Riksdagen i P1 följer nu tre ledamöter mitt i den politiska striden i riksdagen och utomlands, i det privata och offentliga. En närgången dokumentär om politikens personliga pris. Folkpartisten Robert Hannah är ny i Sveriges riksdag. Han sitter i bostadsutskottet. Men efter terrorgruppen Islamiska Staten (IS) grymma framryckningar i hans familjs hemland Irak känner han ett större kall än bostadspolitiken och gör en resa till krigshärjade Nineveslätten och sin pappas grav.Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har under åtta månader fått anonyma samtal och sms med sexuella trakasserier. Hon anmäler regelbundet till polisen. Plötsligt gör polisen ett genombrott i utredningen och hittar en misstänkt.För Kristdemokraten Roland Utbult blir det ett händelserikt politiskt år. Han sjunger, laddar för valrörelse, går med i decemberöverenskommelsen, får ny partiledare och ryter ifrån när champagnen korkas upp på partistämman.Ett program av Amanda Glans och Hugo Lavett.Producent Lars Truedson/Tredje Statsmakten Media AB.I dokumentärprojektet ”Riksdagen i P1” har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag sedan valet 2010. Läs mer om Riksdagen i P1 här.

När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. 30 år senare reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. Men de klarar sig och tar sig efter några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv."Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?Programmet sändes första gången i november 2013.Här kan du läsa mer om #minflykt

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska ”Nyala”-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.”I am coming to Sweden” skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

I hela sitt vuxna liv har Anna varit orolig för sin bror Albert som har diagnosen schizofreni. En morgon ringer telefonen. Det brinner på HVB-hemmet där Albert bor. Anna plågas av dåligt samvete över att hon inte gjort tillräckligt för att hjälpa sin bror och börjar söka svar på vad det egentligen var som hände. Vad var det för slags liv som Albert levde före branden och varför fanns ingen personal i huset på natten? Under sitt sökande möter hon Heléne som bodde på HVB-hemmet samtidigt som Albert. Haverikommissionen utreder brandorsaken och konstaterar en rad allvarliga brister. Tillslut bestämmer sig Anna för att konfrontera de som var ansvariga för Alberts placering. Dokumentären är gjord av Lovisa Haag som har mångårig erfarenhet som radiojournalist och vanligtvis hörs som reporter på Barnaministeriet Dokumentär i P4. Hon har också arbetat med Bildningsbyrån, Skolministeriet, Kaliber, Tendens m.m.

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm.Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig.I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet.Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan. Dokumentären Olyckan är gjord av Tove Palén.

93 gånger har Nisse Andersson seglat genom Panamakanalen. Han är bara 14 år när han lämnar den lilla och kvävande torparstugan utanför Örebro för att ge sig ut på de sju haven där äventyren väntar. På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna. En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg. I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr. Dokumentären är gjord av Mia Blomgren och är det sista och avslutande programmet i serien Svenska Sjömän.Mia: Stort tack för alla mail jag fått under hela serien :) Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.se Se den animerade och nominerade filmen om Nisse här

Dokumentären om och med nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj. En unik inblick i hur hon arbetar när hon samlar in sitt material. Sommaren 1999 fick Sveriges Radios Fredrik Wadström möjlighet att följa årets Nobelpristagare i litteratur Svetlana Aleksijevitj när hon interjvuade människor i hemstaden Minsk för ett kommande bokprojekt. Med bandspelaren påslagen satt Wadström med i kök och vardagsrum i olika delar av den vitryska huvudstaden under tio dagar. Boken Svetlana Aleksijevitj arbetade med handlar om kärlek men har ännu inte färdigställts eftersom andra projekt kommit emellan. Svetlana Aleksievitj är en av de absolut främsta dokumentära berättarna. Redan 1998 gjorde Britt Edwall en dramadokumentär på hennes intervjubok om de överlevande efter Tjenobylolyckan, Bön för Tjernobyl.

En 16-åring dör i tunnelbanan. Vem är han? Spåren leder till Marocko. En berättelse om killarna som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl. Det är september 2014 och en 16-åring pojke ligger död på Danderyds sjukhus. Kroppen är stympad. Han blev påkörd av ett tunnelbanetåg och dog morgonen därpå innan han hunnit prata med någon. Men hans ålder och ursprung stämmer inte i registren, vem var han egentligen? Spåren leder till Marocko. Reportern Ulrika Bergqvist möter 22-årige Josef när vännerna, ett gäng gatpojkar, tar farväl på bårhuset vid Danderyds sjukhus. Han och den döde killen har levt parallella liv. Dom kommer från samma lilla ort. Båda lämnade Marocko när dom fortfarande var barn och har nu levt flera år på drift i Europa. Vännen har korsat gränserna för sista gången. Josefs resa fortsätter. Det här är en berättelse om dom som levt utanför systemet hela sitt liv, först i Marocko sedan här i Sverige. Som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl. Som söker skydd i koloni-lotterna i Skanstull för att slippa frysa ihjäl om natten. Som skulle ge sin högra fot för en familj eller ett lagligt jobb som kunde ge dom en chans att få stanna i Sverige trots kylan.  Ulrika Bergqvist är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms Dramatiska Högskola. Hon har tidigare bland annat producerat tv-dokumentären "Gabriel och Lasermannen" samt dokumentärerna "Skuggmannen" och "Sagolandet" och jobbat med aktualitetsprogram som Konflikt i P1 samt "Tak över huvudet" och "Turkiet tur och retur".

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik. jesper.lindau@sverigesradio.seTwitter: @jesperlindau

Hemma i Thailand odlar Chalio Chuaprasad ris och sockerrör. I Sverige är han en av de snabbaste bärplockarna. Det händer att han plockar över hundra kilo blåbär på en enda dag. Han är en av de omkring 5000 thailändare som varje år kommer för att plocka bär i norra Sverige. De tävlar om vem som plockar mest. För det är bara de allra bästa som väljs ut av de thailändska bemanningsföretagen. – Jag kommer för att tjäna extra. Det är som en bonus, så att barnen kan ha det bättre och slipper  jobba lika hårt som vi föräldrar, säger Chalio Chuaprasad. Villkoren för de thailändska bärplockarna har blivit bättre. Numera är de garanterade en grundlön. Ingen ska behöva åka hem med stora skulder. Men det krävs många och långa dagar för att täcka kostnaderna och få nån vinst.  Ida Brännström mötte Chalio Chuaprasad av en slump under en resa till Thailand i januari 2014. Hon följde honom under bärsäsongen 2014 i de norrbottniska skogarna. Dokumentären sändes första gången den 8 februari 2015.

Vilka är våra framtida poliser? De som ska bli lagens långa arm, ordningens väktare och de i samhället med våldsmonopol. Följ med in i en unik värld på Polishögskolan. En ny termin har börjat på Polishögskolan i Solna utanför Stockholm. Av dom drygt 7000 som sökte utbildningen blev 176 antagna till Sörentorp.  Emeile Carlsson och Fredrik Sandström är två av de som ska bli våra framtida Poliser.  Emelie har gjort en helovändning. För några år sedan jobbade hon som teater och kulturproducent. Många som söker polishögskolan har en personlig koppling till polisyrket. Polisföräldrar eller vänner. Emelie känner ingen som är polis, hon umgås helst med katter och kulturarbetare. Fredrik Sandström är lång och blond och bredaxlad han ser redan ut som klassisk konstapel och kommer att bli den första konstapeln i sin familj. Polishögskolan är gjord av Tove Palén.

John vill tälta med en kompis. Mamma Marie-Louise är tveksam men kör pojkarna till Ingetorpssjön. När de kommer fram säger John, "mamma vad skulle kunna hända här?" Nästa dag är han död. Fem dagar innan John Hron ska börja i åttan misshandlas han och dränks av fyra unga pojkar med nazistsympatier. Han blev 14 år och hans mamma Marie-Louise och pappa Tony förlorade sitt enda barn. Att veta att ens barn blivit förnedrad, kränkt och fullständigt skräckslagen och till slut sparkats till medvetslöshet för att sedan slängas i en iskall sjö, är en fullständigt outhärdlig tanke. Hur orkar man leva efter att ha upplevt en sådan ondska? Anna Hammarén har träffat Marie-Louise och Tony Hron ett flertal gånger under åren som gått efter mordet. Hon har följt dom i deras energiska arbete för att öka förståelsen mellan människor och deras engagemang mot nazism och rasism. I programmet får vi höra Marie-Louise och Tony berätta om hur livet förändrades  den där augustinatten mellan den 16 och 17 augusti 1995. Programmet sändes första gången 2000.

Inför den allsvenska premiären 2012 satsar IFK Göteborg stort: Dags att försvara klubbens rykte som "mesta mästarna". För att säkra en topplacering har man rekryterat dyra spelare och en guldtränare. Men knappt har säsongen börjat förrän den haussade satsningen får fiaskostämpel. Medan säsongen fortskrider och besvikelsen tilltar lär vi känna två män som gör allt för fotbollen, men har olika perspektiv. Mikael Stahre är mannen som varit fotbollstränare sedan han var 14 och lever sin dröm nu när storklubbarna vill ha honom. Hans drivkraft är att få uppleva det söta segerruset om och om igen. Bertil Lundqvist är materialaren som varit trogen sitt Blåvitt i 22 år tillbaka. Han "är mer som folk är mest", en tvivlare och katastroftänkare. "Kom igen, gubbar" är en dokumentär av Louise Jacobson om vinnarmentalitet, självförtroende och vad som händer när det inte blir som man tänkt sig. Programmet sändes första gången i november 2012.

Nicolas går på Fordonsprogrammet på Tumba gymnasium i Stockholm. Han vill förverkliga sin dröm om att en gång bli bilmekaniker och ha egen verkstad. Precis som hans pappa hade en gång hemma i Syrien. Randi Mossige-Norheim: "Så jobbade jag med programmet" – Ibland tänker jag att min lillebror nästan är som min son, säger Nicolas. Det som en pappa skulle visat honom vill jag också visa. Han ska ha allt och lite till. För tre år sedan dog Nicolas pappa. Nu är det Nicolas som har det största ansvaret för sin lillebror. Nu är det framtiden som gäller, tänker Nicolas. Buset och stöket i grundskolan är bakom honom. Först ska han försöka fixa sommarjobb så han kan hjälpa sin mamma med pengar. Där i skolan finns lärarna Tony och Siv-Helen. För dem är varje dag en skör balansakt. När ska man skälla och när ska man bara lyssna? Hur mycket ska man ta hänsyn till hur eleverna har det utanför skolan? – Alla som går här blir inte bilmekaniker, säger Tony. Men det kan ju bli jävligt bra människor. Programmet sändes första gången 15 juni 2014. Fordonsprogrammet ingår i Sången om Sverige – en dokumentärserie i fyra delar av Randi Mossige-Norheim: 

En mataffär i Hökarängen i Stockholm. Skyltarna med lockpriser syns på långt håll. Hit kommer barnfamiljer och de som inte har råd att handla någon annanstans. För här finns det allra billigaste. Ola Johnsson, 52, lever på socialbidrag. Det är tjugo år sedan han jobbade. När köttbullarna han köpt för tio kronor och räksalladen han köpt för sju kronor, är slut, brukar han samla pantburkar för att få pengarna att räcka. Ofta skäms han och tycker att folk stirrar. – Man gör ju en tjänst åt samhället genom att samla burkar, men det är ungefär som om man vore någon jävla tiggare. Sången om Sverige är en dokumentärserie av Randi Mossige-Norheim. Randi Mossige-Norheim: Så jobbade jag med "Lågprishyllan Programmet sändes första gången 7 september 2014.

Stig Larsson fyller 60 år och gör upp med sig själv. Dokumentären inleds på författarens favoritkrog, där en dödssjuk Stig hämtades i ambulans i våras.   Stig Larsson debuterade med Autisterna 1979. Han har skrivit böcker, pjäser och regisserat film. Han har kallats för den främste konstnären i sin generation. Men han har också kallats för en litterär pedofil på DN Kultur – av sin före detta vän Ebba-Witt Brattström. I dokumentären följer Sigge Dabrowski Stig Larsson i vardagen. Stig har av hälsoskäl slutat ta amfetamin. Han har också lämnat sin dekadenta livsstil bakom sig, där sena nätter på Stureplan med unga tjejer avlöste varandra. Nuförtiden kretsar hans liv kring ön Lilla Essingen i Stockholm, dit han flyttade för knappt trettio år sedan. Han bor i en sparsamt möblerad etta, tillsammans med katten Cecil. Vi firar jul på Lilla Essingen med Stigs närmsta vänner, träffar 103-åringen Gunborg som målar av honom och lär känna restaurang Rosa Drömmar där Stig hänger dagligen. Plötsligt en dag kollapsar Stig på Rosa under dramatiska former. Rykten om vad som hänt, det ena galnare än det andra, sprids som en löpeld över ön. Och samtidigt som Stig kämpar för sitt liv så utlöses en häftig kulturdebatt – där Karl-Ove Knausgård och Stig Larsson står i centrum. Sigge Dabrowski har just avslutat studierna vi Stockholms dramatiska högskola. Han har själv bott på Lilla Essingen. Det här är hans första P1 Dokumentär.

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns. Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet. Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet. Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn. Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären. Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).

Komikern Soran Ismail kämpar mot rasism och främlingsfientlighet. Regelbundet äter han dock lunch med sverigedemokraternas Linus Bylund. Går det att skapa dialog med sin meningsmotståndare? Han är en av Sverigedemokraternas skarpaste kritiker och huvudperson bakom partiets största skandal. Men ändå väljer Soran Ismail att träffa, luncha och regelbundet samtala med sverigedemokrater. Genom ständiga möten med sina meningsmotståndare förespråkar han dialog och vill minska hatet i de här infekterade frågorna. Vi hör Soran berätta om sin kamp och följer med när han äter lunch med sverigedemokraten Linus Bylund, som 2014 var Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons pressekreterare och stabschef. Ingen annan journalist fick närvara vid deras möten. Soran berättar också om hur han drabbades av Sveriges Radios agerande efter beslutet att han inte fick vara programledare i P3s Morgonpasset inför valet 2014. Daniel Värjö: Så jobbade jag med "Sorans kamp!" Daniel Värjö har arbetat som reporter och producent på P1-morgon, Ekot, P3 Nyheter mm och gjort flera P3 Dokumentär.  Programmet sändes första gången 27 april 2014.

I en ruin i Visby firar Feministiskt initiativ medvinden i valrörelsen. Samtidigt står Lena Ivarsson i Simrishamns kommunfullmäktige och argumentera för en FI-motion hon vet kommer att bli nedröstad. I fyra år har feministiskt initiativ varit det tredje största partiet i Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn – Schyman själv kallar området för partiets skyltfönster.   Men de hart haft svårt att påverka politiken konkret, och i takt med att partiets fixstjärna blir allt mer upptagen av intensiv valrörelse börjar flera av hennes partivänner på hemmaplan att tappa fart.   Och lantbrukaren Bertil Persson, Gudrun Schymans gamla granne, tycker att det finns större och viktigare frågor att diskutera än jämställdhet.     Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.    Gudrun Schyman och Österlen är andra delen av tre.   Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin Årets berättare.  ​ Programmet sändes första gången 25 januari 2015.

Från sin tomt ser Kenneth byn mitt i röda Ådalen där han och bästa vännen Stefan Löfven växte upp. Det är inför valet 2014, Kenneth känner att det är något i hans barndomsväns retorik som haltar. Medan Stefan Löfven åker land och rike runt och lovar en bättre skola för alla, så beslutar de socialdemokratiska politikerna i kommunhuset att stänga antagningen till det gymnasieprogram där Kenneth Sundström är lärare. Nu är han rädd att förlora sitt jobb.    Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.  Stefan Löfven och Ådalen är första delen av tre. Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin årets berättare. Programmet sändes första gången 18 januari 2015.

Peter är inte helt bekväm med det samhälle hans gamla klasskamrat Fredrik varit med att skapa. Efter att ha inspekterat flera äldreboenden för sin mamma har han till slut hittat ett som verkar bra. Redan något år innan valrörelsen drar igång köper Fredrik Reinfeldt själv en lägenhet i sin gamla hemkommun Täby. Att han inte är statsminister länge till anar hans före detta flickvän Gunilla Wirseen i hans ögon. De som förut sprakade av humor och glädje, ser nu allt tröttare ut. Och medan Reinfeldt åker kring landet och sjunger valfrihetens lov undrar hans ungdomsvänner – vilka är det egentligen som utnyttjar den där valfriheten?   Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.      Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin Årets berättare. ​ Programmet sändes första gången 1 februari 2015.

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf  Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

FC Rosengård är Sveriges bästa fotbollslag. Hösten 2014 är målet att också bli bäst i Europa och vinna Champions Leaguefinalen i Berlin. Men hindren på vägen är många, på fotbollsplanen och utanför. Kirsten van de Ven har precis kommit tillbaka till truppen efteren huvudskada som tvingat henne vila i flera månader. Hon trotsar det mesta föratt nå sina drömmar, Champions League-guld och VM. Samtidigt väljer henneslagkamrat Katrin Schmidt att lämna klubben mitt under pågående säsong. Men FC Rosengård är inte bara Sveriges bästa fotbollslag. Vd:nKlas Tjebbes och sportchefen Erling Nilsson är fotbollsgubbarna bakomkulisserna som fått nog. Nog av att Uefa fördelar sina prispengar 99,4 procenttill killar och 0,6 procent till tjejer, nog av att glömmas bort påFotbollsgalan år efter år, nog av att behöva be om pengar för att ha råd attspela Champions League. – Fotboll är passion. Det finns väldigt många passioneradefotbollsmänniskor, både på och utanför planen. Kraften i att vara ett kollektivsom kan få stå och tycka om samma sak och skrika tillsammans, den är väldigtstark. Vi som jobbar med idrott måste ju förstå det ansvaret att vi har den härpassionerade kraften och förmågan att nå ut, det vore ju väldigt dumt att baraanvända den till att prata om fotboll, säger Klas Tjebbes. Louv Brattgård är sportjournalist somvarvar att jobba på Sydsvenskan med frilansuppdrag. Louv har följt FCRosengård, under olika namn, sedan 2000. Moa Dahlin är fotograf och journalist.Hon har tidigare följt mff-supportrar i ett fotoprojekt som skildrar fotbollsom kulturyttring. Hon frilansar med Malmö som bas. 

Ibland spikade Kristins kille in henne i ett källarförråd, andra gånger försökte han kväva henne eller också så slog han bara. Kristin är en av alla tusentals kvinnor som utsatts för hot och våld av en man som de har eller har haft en nära relation till. Under ett år har radiojournalisten Anna Hammarén följt Kristin från att hon hamnar på en kvinnojours skyddade boende, genom rättegångar och under sökandet efter en ny bostad.Han var för bra för å vara sann... är en unik och gripande berättelse om makt, kontroll och trasiga relationer men också om livsglädje, kampvilja och längtan efter ett bättre liv.Kvinnofridslinjen 020-50 50 50Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot,våld eller sexuella övergrepp.Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till oss. Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara anonym.Vi har öppet dygnet runt, året om, och du ringer oss gratis oavsett var du bor. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen.

I november 1984 försvinner Cats Falck spårlöst och våren 1985 hittas hon död i Hammarbyhamnen. Tjugo år senare går journalisten Christoph Andersson igenom hennes gamla anteckningar. Det visar sig att Cats Falck hittat en tråd som ledde till topphemlig och statsunderstödd smuggling. Sommaren 1984 följer tv-journalisten Cats Falck med spänning tullens och polisens utredning om smuggling av datorer, närmare bestämt från USA till Sovjet via ett litet företag i Täby. Det skulle kanske kunna bli hennes biljett till en kommande karriär som fast anställd reporter på Rapport. ”Om man bara kunde få glutta i de dokument som beslagtogs ... vore lyckan fullständig”, noterar Cats i sitt reporterblock. Tack vare smugglingsrutten hade amerikanska hård- och mjukvaror levererats till ASEA:s kraftverksbyggen i Sovjet. Cats Falck var mycket intresserad av hur ett stort företag som ASEA kunde figurera i sammanhanget. Hon hittar kopplingar mellan ASEA och ett märkligt företag i DDR vid namn AHB-Elektronik.I dokumentären ”Scoopet som försvann” söker Christoph Andersson svaret på frågan vad Cats Falck höll på att nysta upp. Programmet sändes första gången 2004.

Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet. Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå. – För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin. Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet. Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt. Malin Winberg är från Stockholm men efter studierna i Piteå blev hon kvar i Norrbotten. Hon har jobbat på Sveriges Radio i flera år, mest som reporter och programledare på P4 Norrbotten. Hon är 24 år och Kalkugnsolyckan och kärleken är hennes första P1 Dokumentär.

Ett program om människors färd över Medelhavet och om en ung kvinna som spolats tillbaka upp på den afrikanska sidan  död. Programmet sändes första gången 2001 när gränserna mellan Norden och stora delar av EU försvann. Samtidigt blev det en gemensam angelägenhet att kontrollera Europas gränser mot omvärlden. Det är 14 år sedan nu. I dokumentären får vi följa en journalists resa in i gränslandet, in till hamnkvarteren i Algeciras. Där möter hon John som vandrat och rest i 5 år för att ta sig från Liberia till Europa. Och Ali, långtradarchauffören som varje gång han lämnar Marocko måste jaga bort unga fripassagerare som vill följa med över.  Det här är ett program av flerfaldigt prisbelönta dokumentärmakaren Helen Ardelius.

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen. Följ P1 Dokumentärs och Ekots hela granskning av taxibranschen!– Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Jag känner mig utanför Sverige. Jag känner mig otrygg, har inga rättigheter, ingenting. När man sitter i taxibilen och startar sitt pass, man känner att man är ensam, ingen kan komma och hjälpa dig om du får problem, säger Hamza, en av alla tusentals taxiförare.Hamza jobbar som taxichaufför sju dagar i veckan, 13 timmar om dagen. Ändå har han det svårt att få det att gå ihop. Och samtidigt köper den svenske Taxikungen palats på Mallorca för hundratals miljoner, för pengar som han dragit in på den svenska taxibranschen genom Hamza och hans kollegor.Hör av dig till Maria Ridderstedt och Karin Wettre – personerna bakom dokumentären. maria.ridderstedt@sr.se eller karin.wettre@sr.se

Staffan Lamm undersöker vem han är - nazisterna menade att han var jude. Ortodoxa judar ser honom som enbart svensk. Radio Islam kallar honom för juden Lamm. Men hans släkt har inte bara sett sig själva som etniska svenskar, utan har också varit det i flera hundra år. Vem har rätt att definiera Staffan Lamm? I programmet medverkar Erland Josephson, Karin Lamm och Helena Henschen. Programmet sändes första gången 2007.

Thomas Gruber är en kontroversiell hyresvärd i Motala. Han hyr bland annat ut boende för 8 000 kronor till romer från Bulgarien. Nu öppnar Gruber dörren till sin värld där romer från Bulgarien bor grannar med missbrukare och kåkfarare.  Thomas Gruber har krigat med kommuner i flera år och anklagats för att ta oskäliga hyror med tanke på den låga standarden i hans fastigheter. Dessutom saknar Grubers hyresgäster ofta kontrakt. Om lägenheter inte finns tillgängliga kan han snabbt ordna fram en husvagn som nödlösning.  Nu höjer Gruber hyrorna samtidigt som inflyttningarna fortsätter. Det kommer hela tiden romer från Bulgarien i jakt på ett boende till Motala. Aldrig tidigare har så många romer från Bulgarien kommit till Sverige som nu. En lägenhet kan kosta 8 000 kronor i månaden, en husvagn – 3 000 kronor i månaden. Hör romernas egna röster om hur det är att vistas i Sverige med Motala som scenplats.  Maria Georgieva är journalist, kritiker och dokumentärfilmare. Hon har tidigare gjort flera fördjupande reportage om EU-medborgare som kommer till Sverige från Bulgarien för Arena. Maria bevakar EU-frågor, kultur, politik och östra Europa för flera svenska medier. Hon har tidigare varit med och startat webbtidningen Dagens Arena, arbetat som reporter på SVT och jobbat med produktionsbolaget Atmo. Gruber eller gatan är hennes första radiodokumentär. 

En kvinna misstänker att hennes man är otrogen och att han svindlar deras familjeföretag för att kunna köpa en bil och en lägenhet till sin älskarinna. Hon kontaktar privatdetektiven Anneli Mattisson och ber henne skugga mannen. En lång jakt börjar, genom ett Skåne fullt av brustna drömmar och förtroenden. Anneli Mattisson är privatdetektiv och lever på människors olycka och möter dom i deras allra värsta stunder, ofta när dom är desperta och djupt olyckliga. I programmet får vi följa Anneli när hon bland annat spanar efter en man som flytt från sin familj, och håller sig gömd. Det är en privatdetektivs rafflande resa i mänsklighetens allra dunklaste vrår. Men vad är det som driver henne och vem är egentligen privatdetektiv Anneli Mattisson?  Alla namn på personer och platser, och yrken som nämns i programmet är fingerade, så att det inte går att identifiera dom personer som nämns. Bo Sjökvist är radioproducent och dokumentärfilmare. Han har bland annat gjort dom omskrivna radiodokumentärerna  Mera brännvin – om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt och Jan Myrdals sista flytt.

Roller Derby är en lagsport som utövas på rullskridskor med främst tjejer och transpersoner. I Gothenburg Roller Derby är också killar medlemmar men bara som domare eller funktionärer. Men så händer något som rör upp känslor. Nu vill också männen börja spela. I en sporthall på Hisingen i Göteborg tränar Gothenburg Roller Derby. På rullskridskor kör de ihop på banan, ramlar, reser sig och kämpar vidare.  Det är en tuff sport som kräver hjälm, tand- armbågs- och knäskydd. Allt fokus ligger på SM om ett par månader. Då bildar killarna i föreningen ett herrlag som de kallar Salty Seamen. Som om det inte vore nog vill de nu dessutom träna med damlaget, eftersom de har svårt att få ihop ett fullt lag. Flera av spelarna i damlaget tycker att det är helt otänkbart då de vare sig vill ha kroppskontakt med män, eller vill se sin sport förstöras enligt de typiska manliga normerna. Gothenburg Roller DerbyGothenburg Roller Derby på Facebook  Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för Mamma vad skulle kunna hända här, Röda korsets journalistpris för Rosengrenska för UR, och till Barncancerfondens journalistpris för När Anna blev sjuk. 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären "Han var för bra för att vara sann". Anna har gjort flera P1 Dokumentärer, Tillsammans är vi starka är hennes nionde.

Det skjuts i Biskopsgården. Människor dödas och skadas. För dem som bor där måste vardagen fungera och livet gå vidare. Men oron finns där hela tiden, för ingen kan veta när det skjuts nästa gång. Trots våldet och det dåliga ryktet lever kärleken till stadsdelen. Men hur länge till? Amir Smesem är landslagsboxare och klassföreståndare på Sjumilaskolan i Biskopsgården. När boxnings-SM arrangerades i Sjumilahallen sågs en möjlighet att visa något positivt av Biskopsgården, att det inte bara är skjutningar med de efterföljande mediabilderna. Men när Amir boxades finalen i mellanviktsklassen sköts det i området igen. I hans lärarrum sitter en löpsedel om skottlossningen men också om den final han boxades. Amir tycker den vittnar om både bra och dåliga saker. Det är därför den hänger där. Natalie Rocha och hennes väninna Rebecca Holm har båda barn i 10-årsåldern. Båda funderar då och då på att flytta men trivs bra i stadsdelen där inte minst barnens skola är så bra. De älskar det mångkulturella och att deras barn får växa upp utan rasfördomar. I programmet möter vi också områdespolisen Lisa, boxningstränaren Kenneth Johansson, Sjumilahallens koordinator Kicki Jaballah, samt barn och ungdomar i Biskopsgården. Skott och kärlek i Biskopsgården är en dokumentär av Helén Palmqvist Novik.

Två ouppklarade mordbränder och en misstänkt gärningsman som alla känner delar en by på norra Öland i två läger, de som tror att den lokala snickaren är skyldig och de som inte tror det. Under drygt sju år lever en by på norra Öland i skräck och en del bybor känner sig till slut tvungna att beväpna sig. Det är den 31 augusti 2006 när en man och en kvinna på norra Öland påträffas döda i sitt nedbrända hus. En vecka senare konstateras det som flera i byn redan misstänkt, det är en mordbrand. Kvinnans son åtalas, men tekniska bevis saknas och han frikänns. Efter den ouppklarade mordbranden sprider sig skräcken och den lilla byn delas i två läger, en del kan inte tro att deras goda vän, han som alltid ställer upp, är skyldig, medan andra är övertygade om hans skuld. Åren som följer präglas av rädsla och ovisshet på bygden. Och på Luciadagen, den 13 december 2012, brinner det på norra Öland igen. Ett par, båda gamla vänner till snickaren, hittas döda i sitt nedbrända garage. En dokumentär av Lovisa Lamm Nordenskiöld som gjordes 2015. Lovisa är journalist och radioproducent, utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm. Hon har gjort flera uppmärksammade dokumentärer för Sveriges Radio P1 och P3, och skrivit boken "Ambassaden i Paradiset" om Sveriges unika relation till Nordkorea. lovisa.lamm@gmail.com  

Det är den andra december 2014 och Sverigedemokraterna har kallat till presskonferens. De ska tala om ifall de kommer fälla regeringens budget. Och faller budgeten, då hänger hela regeringen löst. Granskningsnämnden fäller dokumentären ”Riksdagen – Alla tar ansvar” Dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har under fyra år följt några riksdagsledamöter i flera radioreportage om människan och makten. Radioprojektet fortsätter under den nya mandatperioden. Några personer har varit med förut. Andra är nya. Reportrarna Amanda Glans och Hugo Lavett började träffa dem i september 2014 utan att veta vad som skulle hända. Snart stod det klart att inget var som vanligt. Det blev en dramatisk höst av kaos, konflikt - och konsensus  Det är berättelsen om hur ett ensamt parti tog sig makten att göra riksdagen omöjlig att styra. Om en höst då de andra partierna krigade i medierna, men möttes i det dolda. I kampen om att framstå som de som tar ansvar.   Medverkande i bokstavsordning: Paula Bieler, Uppsala - riksdagsledamot SD Rossana Dinamarca, Trollhättan - riksdagsledamot V Kent Ekeroth, Lund - riksdagsledamot SD Robert Hannah, Göteborg - riksdagsledamot FP Tomas Eneroth, Växjö - riksdagsledamot S Tomas Tobé, Gävle - riksdagsledamot M Reportrar: Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent: Lasse Truedson, Tredje Statsmakten för Sveriges Radio I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag ända sen valet 2010. Ett arbete som resulterat i Stora journalistpriset. Serien följer några riksdagsledamöter i den unikt komplicerade politiska situationen som råder i Sveriges Riksdag där en koalitionsregering ska få igenom sina förslag utan att ha riksdagsmajoriteten bakom sig - och med ett extremt parti som ingen annan vill förhandla med. Arbetet presenterades först i serien Riksdagen 100 dagar som sändes i januari 2011. Senare följde dokumentären Partiledaren om Håkan Juholts väg till partiledarposten. För den fick reportrarna Stora Journalistpriset som Årets berättare 2011. Därefter följer tre dokumentärer om ledamöterna och deras liv: Partiledaren och kandidaten, Kent och Abir och  Ledamöternas bittra tårar, som avslutade förra mandatperioden och sändes på valdagen den 14 september 2014.

Pelle Hedberg behöll sin hemlighet för sig själv i 35 år. Han berättade inte ens för Claes, sin bäste vän. Varför sa han inget, vad var han rädd för? Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela. Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande. Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, Och varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål? En dokumentär av Claes JB Löfgren. Programmet sändes första gången 30 mars 2914.

Den 1 mars 1986 vaknar Mia Blomgren upp i ett höghus i Biskopsgården och hör på tv att Palme blivit mördad. Nu, 28 år senare går hon runt i samma hus och frågar de som bor där idag om de kommer ihåg?

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Jesper Lindau har följt livet på förvaret under några månader. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik. jesper.lindau@sverigesradio.se   Twitter: @jesperlindau

På en höjd över Falun ligger Lugnets två stora hoppbackar. Det var här Jan Boklöv uppfann V-stilen av en slump.  Men sen mer än 10 år har backarna stått mer eller mindre orörda och förfallit. Men nu är det åter dags för VM i Falun, och på kommunen har man spenderat miljoner på att rusta upp backarna. Frågan är vem som ska hoppa i dom.För i Falun finns det knappt några backhoppare längre. Sen kommunen 2006 stängde Faluns gamla ungdomsbacke, har ungdomarna tvingats åka 250 kilometer varje gång dom ska träna. Det har dom tröttnat på.– 2005 hade vi 40 aktiva ungdomar. I dag har vi ingenting, säger Per Balkåsen från den lokala backhoppningsklubben Holmens IF. I åratal har han kämpat för nya ungdomsbackar i Lugnet, och när Falun fick Skid-VM 2015 tändes hoppet. Kommunen lovade att bygga nya ungdomsbackar som skulle stå klara till invigningen och anslog 5 miljoner. Det var en stark bidragande orsak till att Falun blev arrangör. Och kritiken lät inte vänta på sig: Varför ska Falun ta ansvar för svensk backhoppning?Pengarna till nya ungdomsbackar räckte bara till några dynamitsalvor. Det enda som återstår av löftet är en 5 meter djup krater till höger om de stora hoppbackarna. Samtidigt väntar det svenska backhoppningslandslaget, som till hälften består av norrmän, på att det ska sluta blåsa i Lugnet.Sindre Leganger, som har gjort dokumentären är född 1987. Han växte upp i Östfold i Norge. Han har jobbat på NRKs dokumentärredaktion sen 2012.Sommaren 2014 sände vi en svensk version av hans NRK-dokumentär Den sista porrklubben i Svinesund. 

Hemma i Thailand odlar Chalio Chuaprasad ris och sockerrör. I Sverige är han en av de snabbaste bärplockarna. Det händer att han plockar över hundra kilo blåbär på en enda dag. Han är en av de omkring 5000 thailändare som varje år kommer för att plocka bär i norra Sverige. De tävlar om vem som plockar mest. För det är bara de allra bästa som väljs ut av de thailändska bemanningsföretagen. -Jag kommer för att tjäna extra. Det är som en bonus, så att barnen kan ha det bättre och slipper  jobba lika hårt som vi föräldrar, säger Chalio Chuaprasad. Villkoren för de thailändska bärplockarna har blivit bättre. Numera är de garanterade en grundlön. Ingen ska behöva åka hem med stora skulder. Men det krävs många och långa dagar för att täcka kostnaderna och få nån vinst. Ida Brännström mötte Chalio Chuaprasad av en slump under en resa till Thailand i januari 2014. Hon har följt honom under bärsäsongen 2014 i de norrbottniska skogarna.

 Peter Sjögren går ut till sin mamma i dagrummet. Efter att noggrant ha inspekterat alla olika alternativ har han till slut hittat ett äldreboende i Täby som han tycker verkar bra för henne. Men Peter är inte helt bekväm med det samhälle  som hans gamla klasskamrat Fredrik Reinfeldt har varit drivande i att skapa det där man hela tiden måste välja och värna sin egen välfärd.    Redan något år innan valrörelsen drar igång köper Reinfeldt själv en lägenhet i sin gamla hemkommun Täby. Att han inte är statsminister länge till anar hans före detta flickvän Gunilla Wirseen i hans ögon. De som förut sprakade av humor och glädje, ser nu allt tröttare ut. Och medan Reinfeldt åker kring landet och sjunger valfrihetens lov undrar hans ungdomsvänner – vilka är det egentligen som utnyttjar den där valfriheten?    Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.       Fredrik Reinfeldt och Täby är sista delen av tre.      Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin Årets berättare. ​

 Med en röd fjäderboa kring halsen står Gudrun Schyman och kramar tjejer med rosa ögonfransar och killar med glitter på kinderna. Inne i Visbys största ruin ska feministiskt initiativ fira den väldiga medvind de känner i valrörelsen.  Samtidigt sitter sjuksköterskan Lena Ivarsson i Simrishamns rådhus och suckar över sina papper. Hon är alldeles ny i kommunpolitiken, strax ska hon upp i talarstolen på kommunfullmäktige och argumentera för en FI-motion som hon vet kommer att bli nedröstad I fyra år har feministiskt initiativ varit det tredje största partiet i Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn – Schyman själv kallar området för partiets skyltfönster.  Men de hart haft svårt att påverka politiken konkret, och i takt med att partiets fixstjärna blir allt mer upptagen av intensiv valrörelse börjar flera av hennes partivänner på hemmaplan att tappa fart.   Och lantbrukaren Bertil Persson, Gudrun Schymans gamla granne, tycker att det finns större och viktigare frågor att diskutera än jämställdhet.      Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.     Gudrun Schyman och Österlen är andra delen av tre.    Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin Årets berättare.  ​

Kenneth Sundström pekar ut över åkrarna nere i dalen. Från sin tomt kan han se stora delar av Undrom, den by mitt i röda Ådalen där han och bästa vännen Stefan Löfven växte upp.   Nu inför valet känner Kenneth att det är något i hans barndomsväns retorik som haltar.  För medan Stefan Löfven åker land och rike runt och lovar en bättre skola för alla, så beslutar de socialdemokratiska politikerna i kommunhuset att stänga antagningen till det gymnasieprogram där Kenneth är lärare. Nu är han rädd att förlora sitt jobb.    Min granne, partiledaren berättar om några av det gångna valårets huvudpersoner – utifrån platserna där de tagit sina första partipolitiska steg. Här får du möta barndomsvänner, grannar, klasskamrater och partikollegor. Personer som känner av hur politiken ser ut i praktiken – bortom de löften som utfärdas i en valrörelse.  Stefan Löfven och Ådalen är första delen av tre. Måns Mosesson har tidigare producerat flera prisbelönta P1 dokumentärer. För serien Rädda Sverige fick han Stora Journalistpriset 2014 i kategorin årets berättare.

I innerfickan har Sigge en förpackning marijuana som han ska sälja för 600 kronor. Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka säger Sigge. Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan. Vem är Sigge bakom drogerna? Och vem är han bakom hallucinationerna? Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Programmet gjordes 2013.

Det här ska vara med i dokumentären om mitt liv, säger Petter och tittar rakt in i kameran. Sedan säger han: Nu sticker det. Kompisen sätter nålen i hans armveck. Tre dagar senare dör han av en överdos tabletter, 21 år gammal. I köket i villan några mil från Boden står ett fotografi av Annica Hagbergs son. Petter är fem år och har jeansväst och blå och vit-randig tröja på sig. Rak pojklugg och ett leende som bara fotografer får. I februari 2011 i en annan tid: Petter filmar sig själv när han tar sin jungfrusil. Den andra delen av Narkotikalandet handlar om unga missbrukare som beställer varor på internet, blandar recepten hemma och filmar sina knarkupplevelser. Och om föräldrarna som försöker med allt men är helt maktlösa när barnen försvinner in i drogerna. Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Del tre av Narkotikalandet sänds söndag 11/1 kl. 15:03 i P1. Serien sändes första gången 2013.

Höst på Sergels torg. Narkotikahandeln pågår som vanligt. Madeleine har bestämt sig för att sluta med heroinet. Du kommer aldrig mer se mig här, säger hon. Men en månad senare är hon tillbaka. John har just injicerat inne på en toalett på en av lunchrestaurangerna på Klarabergsgatan. ”Heroinet tar allt ifrån dig och ger dig ingenting tillbaka”, säger han. Därnere på Sergels torg går Emma runt med en svart plastsäck med sin pojkväns vinterkläder i. För fyra dagar sedan dog pojkvännen av en överdos. Det är höst på Sergels torg. Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Del två och tre av Narkotikalandet sänds 4/1 och 11/1 kl. 15:03 i P1. Programmen sändes första gången 2013.

Ny demokrati startade som ett skämt men med tiden fanns det de som satte skrattet i halsen. När en epedemi av rasistiskt våld drog genom Sverige, stod ledarna Ian Wachtmeister och Bert Karlsson på torgmöten och eldade sin publik med kritik mot invandringen. Kort därpå kollapsade partiet helt. Ny demokrati gjorde sig bra i media, tog sig in i riksdagen på hundra dagar och hotade sedan att fälla regeringen Bildt i en tid då räntan rusade upp till 500 procent. Björn Häger som följde partiet för Ekot i början av 1990-talet, berättar om en tankväckande episod i svensk politisk historia, inte helt utan paralleller till idag. Dokumentären sändes första gången 2006.

I Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Men han visar ingen ånger. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen. – Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco. I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade. Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en skrämmande inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt: – Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco. Av Karwan Farajkarfarhtc@gmail.com Om dokumentärmakaren Karwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet ”Maktskiftet” och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered.

I Skotten i Göteborg hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där Diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll i hans liv. Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess. I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia. Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini. Om dokumentärmakarnaKarwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet ”Maktskiftet” och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered. Kamran Rahimi Hosseini är grafiker med utbildning från Linnéuniversitetet och Konstfack. Han gör dokumentärfilmer och skriver manus. Tillsammans utvecklar och skapar Kamran Rahimi Hosseini och Karwan Faraj projekt inom radio, tv och film. Detta är deras första radiodokumentär. Kontaktuppgifter: Karwan Faraj, dokumentärmakarekarfarhtc@gmail.com Kamran Rahimi Hosseini, dokumentärmakarekami.rahimi@gmail.com

- Det jag gör nu är en sorts botgöring. Det har varit svåra år för släkten. Det säger Sture Bergwall, fd Thomas Quick, som efter 23 år på Säter släpptes fri våren 2014. Han är rentvådd, men inte försonad. Mannen som neddrogad erkände åtta mord han inte begått och kallades monster och seriemördare ska nu försöka ta sig in i samhället igen. Han möter både medkänsla och motvilja under sin första tid i frihet. Släkten och syskonen försonas med honom och han knyter nya kontakter. Men andra är rädda, det är bland annat svårt att hitta bostad i början. Samtidigt försöker Bergwall hitta rätt i en vardag i frihet. Han promenerar, twittrar, handlar kepsar till förklädnad och formar för kålpudding. Och han blir inlåst och frisläppt än en gång. Sigrid Flensburg har följt Sture Bergwall under hans första halvår i frihet. Har du själv känt att du inte blir accepterad där du bor? Berätta gärna om dina erfarenheter av det i kommentarerna här nedan.

Arash är 15 och ska precis börja på gymnasiet. Livet är hiphop, tjejer och festande. Efter ett halvår på gymnasiet, och ett besök i en av Stockholms källarmoskéer, är han en fullfjädrad islamist. Målet och meningen med livet är att flytta till Medina i Saudiarabien för att studera religion. Vi hör ofta talas om dem, de europeiska ungdomar som blir fanatiskt religiösa. I sin mest extrema form ansluter de sig till militanta islamistiska grupper och deltar i strider och spektakulära avrättningar som sprids på nätet. De spenderar en stor del av sin tid i källarmoskéerna, slutar träffa tjejer och icke muslimska vänner, gräver sig allt djupare ner i religiösa skrifter och debatter. Omgivningen ser dem som framtida jihadister – en del blir det också. Men långt ifrån alla. I "Mohammed tur och retur" får vi följa med en ung svensk kille till tiden då allt började. Från den dagen han för första gången klev in i en källarmoské till uppbrottet. Det är en skildring av en tonårings resa från hiphop till Mohammed, från förorten till den religiösa Medinan – och vidare… Sara Moein är frilansande radioproducent som har arbetat för såväl kultur- som samhällsredaktionerna på Sveriges radio. Hon har bl a producerat dokumentären ”Att dö stående”, om protestmusik, fatwor och de unga iraniernas drömmar om ett fritt liv. Hennes senaste dokumentär ”De von Sydowska morden” handlar om ett av de mest uppmärksammade mordfallen i Sveriges historia, mellankrigstidens klassamhälle och maktfullkomlighet. "Mohammed tur och retur" var hennes första radiodokumentär och gjordes i samarbete med Dramatiska Institutet 2009.

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en  av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. -Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag träffade på Mathias Osvath för ett reportage för Studio Ett för några år sedan. När jag insåg hur svårt det är och hur mycket tid det tar att forska på djur, blev jag intresserad av att följa Mathias i hans vardag med korparna, teorierna och experimenten. Och så ville jag försöka bli vän med en korp. Mathias och Helena har en blogg, korpgluggen,  där  kan du följa forskningsstationens arbete.  Jag som har gjort programmet heter Lotta Malmstedt och har sedan 1991 arbetat som reporter på olika redaktioner inom Sveriges Radio, de senaste tolv åren i P1, bl a på Ekot, Studio Ett och P1 Morgon.

Att vara med om sitt eget barns förlossning är en avgörande händelse i en mans liv. Om allt går som det ska blir man pappa och får ansvar för en ny människa, samtidigt är man maktlös inför den smärta och risk som förlossningen innebär, både för mamman och barnet. Ibland går det inte som planerat, varken i livet i stort eller i förlossningssalen. Sen kommer nästa utmaning. Att skapa en meningsfull relation med sin avkomma. Var lär man sig det? I programmet tar Ambjörn Johansson avstamp i sin egen pappakris och pratar med andra pappor om förlossningsupplevelser,  förväntningar och förvirring. I programmet medverkar bland andra Erik Fichtelius, Gasterosteus aculeatus och en sjöhäst. Pappastrategier sändes första gången 2009.

De står framför spegeln och saknar sitt hår. Men nu ser det ut som att det finns en lösning. Det går ett rykte om en frisör som åker på hårtransplantations-resor med tunnhåriga män. Fickan kallas han. Det sägs att det är honom man ska höra av sig till när håret börjar försvinna. Fickan ordnar nämligen gruppresor för tunnhåriga män. Åker man med får man garanterat nytt hår. Och det är många som vill åka. Fickan har hela telefonboken full av namn under bokstaven h, som i hår. Nu är det dags för en ny resa.– Det är som att bli halv och sen bli hel igen, förstår du, säger Fickan.– Oavsett om du är svenne, syrian eller jugge så i grund och botten finns det en kärlek till sitt eget hår, säger John i dokumentären.– Här [i Istanbul] får du en kinesisk matta. 5 000 hårsäckar på en gång, pang! Du är klar brorsan, ta fram håret, lägg pannbandet och bara gå ut! Säger Alberto.Kicki Möller har arbetat som reporter och producent för Sveriges radio sedan 1999, de senaste åren bland annat för P1-programmen Kropp & Själ och Stil.Hon har tidigare gjort P1 Dokumentären Margit & Bosse - klockan två.

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Hon rodnar lätt och undviker andra elever. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen som hon tror sig kunna lita på och som hon vågar anförtro sig åt. När förtroendet utnyttjas av den vuxne mannen får det katastrofala följder. En dokumentär om konsekvenserna av att tysta ner ett övergrepp. Det tar år innan Pia vågar berätta vad som hänt för någon och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer. Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden. – Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco. Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

Mentalskötare har stor makt över patienten. Men hur nära får vårdaren komma? Det handlar om patienter vars vårdare gått över gränsen. Denise för en hopplösa kamp för att få upprättelse för det som hon kallar övergrepp och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation (Denise heter egentligen något annat). Den prisbelönte journalisten Daniel Velasco fortsätter att granska Vårdsverige. Efter dokumentären om Nora, ”Den fastspända flickan”, kommer nu tre nya dokumentärer i P1: ”Den legitimerade brottslingen”, ”Denises kamp” och ”Kroppen minns”.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till de tre följande dokumentärerna som handlar om missförhållanden inom vården.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.se