Hur har vårt sinne för vad som är proportionerligt förändrats den senaste tiden? Många vill ständigt bo större, tjäna mer, köpa mer och äta mer. Samtidigt som jordens resurser sakta sinar. Världens åtta rikaste personer äger mer än de 3,6 miljarder människor som utgör den fattigaste hälften av världens befolkning, enligt hjälporganisationen Oxfam. Det är också en växande klyfta mellan fattig och rik, den tenderar att öka. Men det är inte bara när det gäller fördelningen av pengar i världen som ser oproportionerlig ut. I den rikare delen av världen äter vi allt mer, köper allt mer men mår oftast inte bättre för det. Hur har det blivit så här? Gäst är Micael Dahlén, svensk ekonom, författare och professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Varför verkar vi vara för evigt dömda att leva i en verklighet där högre social status ständigt är en lockelse? Vad är status? Svaret blir olika beroende på vem du frågar. Men så gott som alla strävar efter att antingen behålla sin sociala status, eller att nå en annan högre status på något sätt. Det är ett socialt verktyg för människan. En markör som visar samhörighet eller avståndstagande till andra människor. Men hur medvetna är vi om hur stor roll detta spelar i våra liv egentligen? Gäst är Jacob Östberg professor i reklam och PR vid Stockholms Universitet. I reportaget berättar författaren Elsie Johansson hur det var att göra en lång och krävande resa från en social status till en annan.

Hur mycket, eller hur litet pengar vi har, påverkar hur vi agerar som människor. Amelia Adamo berättar om sina relationer där hon oftast varit den som haft sämst ekonomi, men nu är det tvärtom. I reportaget berättar Johan Sjögren hur hans liv och relation påverkades av att han plötsligt vann flera miljoner på en trisslott.

Pengar och hur bra eller dåliga vi är på att hantera dom påverkar våra relationer i familjen och med våra vänner. Varför är det så svårt att prata om det? En del är bättre än andra på att ta hand om sina pengar. De planerar inköp, sparar pengar och hamnar aldrig efter i att betala räkningar. Vad är det som gör att vissa inte klarar det? Och i hur hög grad påverkar vårt sinnelag för ekonomi våra relationer med andra? Gäst är Elin Helander, kognitionsvetare som forskar på hur beteenden och ekonomi hänger ihop. Reportage med Petra Stentagg, en av de främsta i Sverige på att hitta gratisprodukter.

Mycket blir bättre i vår värld. Men när det gäller klimatförändringar och miljöhot så ser det mörkare ut. Hur förhåller man sig till dystra rapporter om framtiden? "There is always hope" säger Aragorn i filmen Sagan om ringen. Hoppet överger inte huvudrollsinnehavaren hur dyster situationen än var. Och till slut segrar han och hans vänner.Men hur ser vi på vår situation ut idag? Hur gör vi för att hoppet inte ska överge oss om framtiden?

Ateist eller troende, hur olika är vi egentligen i hur vi ser på världen och verkligheten? Kan behovet av att tro vara något grundläggande hos människan men att vi manifesterar det behovet på olika sätt? Hur vår värld,  universum, till och med hur vårt eget medvetande fungerar är ju knappast fullständigt utrett och förklarat. Alla luckor och glapp när det kommer till fullständiga förklaringar, vad öppnar det upp och möjliggör för tankar och idéer inuti oss?

Tröst är en livsviktig aspekt i våra liv. Det är något alla behöver, men som alla inte får. Hur mycket i våra liv går ut på att söka tröst på ett eller annat sätt? Gäst är Marta Cullberg Weston, författare och psykolog som skrivit boken " Tröst och reparation, finn din egen tröstfunktion".

Att avstå från det jordiskt goda anses av vissa vara en dygd. Man vinner något på att göra det. Men vad? Vi vill gärna tro att vi kommer få det bättre och bli lyckligare om vi får det vi vill ha. Men är det sant? Kan det vara så att det är tvärtom? Att vi mår bättre om vi frivilligt avstår från våra begär?Gäst är Patricia Tudor Sandahl, som är  psykoterapeut och författare. Hon är också ledare för retreat.

Lev i nuet. Ja, det gör vi. Det är svårt att göra något annat. Men finns det ett djupare sätt att göra det på? Ett sätt som kan bidra till att positivt förändra våra liv? Gäst är Åsa Nilsonne, psykiater och författare till boken "Mindfulness i hjärnan".

Vänner kommer och går, förutom en del som består. Vad är det som avgör vilka vi blir vän med? Och vilka vi väljer bort. Vänskap kan för många kännas så naturligt att vi sällan tänker på vad det är, hur den uppstår och när den bryts eller förvandlas. Kan man göra slut med en vän, som i ett kärleksförhållande? Vad är egentligen skillnaden på de två relationerna. Och hur mycket styrs vi av hur vår hjärna fungerar, när vi blir vän med någon?Gäst är Britta Sjöström, journalist och författare till "Hjärnan bakom allt".

När anser vi att vi är lyckade, som personer? Och vad är det egentligen, en lyckad människa? Alla har nog en mer eller mindre medveten bild av vad det är. Och kanske strävar vi mer än vi tror, efter att uppfylla just den bilden. Men vart kommer den ifrån? Vår uppfattning om när vi är lyckade.Intervjupersoner i programmet är Jacob Östberg, som är professor i reklam och PR.Isabelle Wahlf, RFSL ungdom.Nicole B Ellison, professor i information vid University of Michigan.

Våra hem är fyllda av saker. Prylar. Ting som vi i många fall inte kan använda till något praktiskt. Och ändå kan de ha en enorm betydelse för oss. Vi lever i ett materialistiskt samhälle, tron på att saker och ting gör oss till lyckliga människor är stor. Men hur sanningsenlig är den tron? Gäst är konstnären Cilla Ramnek, medförfattare till bland annat "Ett eget rum", och "Nesting".Övriga intervjupersoner är:  John Magnus Roos, doktor i psykologi och lektor i företagsekonomi, vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet. Och Jacob Östberg, professor i reklam och PR vid Stockholms universitet.

Vi har alla känt hat någon gång. Och vanligtvis är det en avtagande känsla, som till slut försvinner. Men varför stannar hatet hos vissa? Vad är det man vinner när man inte slutar hata? Intervjuperson är Liria Ortiz, psykolog, psykoterapeut och författare.

Vad är det som avgör vem man blir sexuellt attraherad av? Det är fortfarande ett mysterium. Men det finns åtminstone en underbyggd teori som förklarar gåtan till viss del. Gäst är sociologen och kliniska sexologen Malena Ivarsson.

De tidiga grekerna ansåg att musiken var gudomlig, och kallade den musernas konst. Den hade hos orfiker och pytagoreer en magisk funktion för rening och läkedom, som katarsis. Idag finns det såklart de som fortfarande anser att musiken har ett magiskt ursprung. Men även om man inte tror på det så är musikens kraft ett mysterium. Vad är det som får oss att vilja lyssna på musik så ofta som vi gör? Intervjuperson är sångerskan och kompositören Katarina Henryson, medlem i sånggruppen Real Group, men hon framträder även i andra konstellationer bl a med Roland Pöntinen och i duo-format med cellisten Svante Henryson. 

Det finns ett människovärde. Ett begrepp som säger att alla människor är lika värda. Men vad betyder det i praktiken? Är det inte så att vi oftast värderar människor helt olika, och utifrån andra faktorer än att vi alla skulle vara lika värda? Gäst är kulturjournalisten och författaren Per Wirtén. Principen ”alla människor är lika mycket värda”, är något som säkert många ställer sig bakom. Men i många fall följer vi inte alls den princpipen. Vad är egentligen en människa värd i vårt samhälle? Det handlar Oförnuft och känsla om i säsongens första program. Gäst är journalisten och författaren Per Wirtén som har varit chefredaktör för Arena och skriver nu för bland andra kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han har dessutom skrivit flera böcker om sociala och politiska frågor.Om du redan hört programmet och vill veta mer om Brené Browns föredrag "The power of vulnerability" (sårbarhetens kraft), som hon höll på Ted Talk, så finns här en länk till detta: https://www.youtube.com/watch?v=iCvmsMzlF7oBrené Brown är en amerikansk doktor i sociologi, research professor vid University of Houston Graduate College of Social Work, författare och föreläsare.

Långt innan civilisationen startade så skapade människan konst och utsmyckade hem och redskap. Det ska vara skönt och vackert för människan. Det är tydligt. Men det någon tycker är vackert, kan en annan se som fult. Vad är vad? Ligger skönheten i betraktarens öga eller finns det något objektivt vackert i världen? Medverkande är Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Tobias Barenthin Lindblad, förläggare och gatukonstguide.

På olika sätt har människan berusat sig i olika kulturer i tusentals år. Skälen till att man väljer att berusa sig är många och för vissa ibland oklart. Men något finns där som får oss att vilja lämna den nyktra, och rationellt ordnade världen. Kan det finnas en nytta med det "onyttiga" ruset? Medverkande är författaren Susanna Alakoski och Kristian Petterson, lärare i kursen "Droger, religion och kultur" på Stockholms Universitet.

En persons självupptagenhet och överdrivna tro på ens förmåga kan ligga till grund för att åstadkomma stora saker i livet. Människor som lyckas bra inom till exempel sport, politik och i affärsvärlden kan ha större narcissistiska drag i sin personlighet än genomsnittet hos en befolkning. Narcissism kan på ont eller gott vara motorn i livet. Medverkande personer är Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och Aina Lesse, bloggare och programledare som blev känd för många efter sin medverkan i dokusåpan Paradise Hotel där man filmas 24 timmar om dygnet.

Finns det skillnader i hjärnan mellan män och kvinnor? Följ med Helena von Zweigbergk i turerna kring varför det är viktigt att veta om skillnaden mellan män och kvinnors beteende sitter i hjärnan eller mest någon annanstans. Medverkande är Ivanca Savic-Berglund, professor i neurologi, och Ann-Christine Roxberg, präst som kom ut som transsexuell efter att ha levt med hemligheten i 57 år.

Minnena förändras kontinuerligt inuti våra hjärnor. Man glömmer, förskönar och förtränger händelser i livet. Vad minns vi egentligen? Och hur avgörande är det för hur vi uppfattar vårt "jag", vår personlighet? Helena von Zweigbergk undersöker gåtan om minnet och jaget. Medverkande är Pehr Häggkvist som efter en brutal trafikolycka, inte kommer ihåg någonting av sina 26 tidigare år. Och Agneta Herlitz, professor i neurovetenskap.

Det du drömde om och gav allt för att nå är bortom räddning. Nu är botten nådd. Det slutade katastrofalt. Hur vänder man en sådan situation? Hur går man vidare efter att ha satsat högt - och förlorat stort? Medverkande i programmet är journalisten och författaren Paul Frigyes som fick se fem års arbete krossat på mindre än tio minuter i direktsänd tv. Och författaren och föreläsaren Mia Törnblom som "byggt en karriär på misslyckanden". 

Skillnaden mellan oss människor och andra däggdjur har länge diskuterats och befinner sig någonstans i en gråzon. Det kan i många fall vara lättare att hitta likheter snarare än skillnader. Men vad händer när man blir vän med ett djur? Går det överhuvudtaget? Eller är det bara mellan oss människor som vänskapsrelationer kan uppstå? Följ med Helena von Zweigbergk på en snårig tur bland artöverskridande relationer. Medverkar i programmet gör Åsa Nilsonne, författare och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, och Fred O Donaldson, som i över trettio år forskat på lekbeteende hos människan och andra däggdjur. 

Det finns forskning som visar att det oftast är känslor snarare än logik som avgör vilka beslut vi tar i våra liv. Men kan man lita på magkänslan? Följ med Helena von Zweigbergk i turerna kring vad magkänsla är för något, hur pålitlig den är och varför det i vissa fall slutar katastrofalt om man inte använder sig av den. Medverkande i programmet är beslutsstrategen Ari Riabacke, filosofen Kristoffer Ahlström-Vij och Antoine Bechara som genomförde det första vetenskapliga experimentet som visade på magkänslans betydelse i beslutsfattande.

I första hand kanske man tycker att det är enkelt att definiera ironi, det vet väl alla vad det står för. Men ju mer man tänker på det och undersöker begreppet så framstår det som ett mycket mer mystiskt begrepp än bara hård humor. Vad är det med detta gåtfulla som både lockar till goda skratt men också bidrar till att skapa ett tomrum i livet? Intervjuperson i detta program är Jonas Hallberg.

En del har inga problem att säga nej, att stå upp för sin integritet, att inte ta på sig för mycket ansvar eller jobb. Andra går hellre på knäna än yttrar det svåra svaret nej, när någon ber en om en tjänst eller att jobba över. Var, och hur ska man sätta sin gräns mot andra? Programmet handlar om och resonerar kring de gränser vi sätter upp, eller inte sätter upp mot omvärlden för att skydda vår personliga integritet.Intervjupersoner är Else Marie Bruhner, som startat en förening för "högkänsliga" personer i Sverige, och författaren Sami Said, som skrivit skönlitterärt om karaktärer som minst sagt har en väldigt tydlig, personlig integritet.

Många framgångsrika, kända människor framstår eller framställs som lyckliga och lyckade. Det kan knappt undvikas att man kopplar ihop begreppet "att lyckas" med att vara lycklig. Men hur är det med det, blir man lycklig om man når fram till sina drömmars mål? Intervjupersoner är musikern och sångaren Jan Johansen som 1995 slog igenom över en natt när han vann Melodifestivalen med "Se på mig". Och succéförfattaren Alexandra Coelho Ahndoril som tillsammans med sin man skrivit romanerna Hypnotisören, Paganinikontraktet och Eldvittnet under pseudonymen Lars Kepler och nått en världspublik.

Människan strävar alltid efter att göra rutiner och vanor i sitt liv. Och historien visar att vi kan vänja oss vid närapå vad som helst. Mord, krig, tortyr och år av isolering. Även det riktigt hemska kan bli en del av vardagen och en del av rutinen. Så är vanor vår vän, eller är det en fiende? Det kretsar detta Oförnuft och känsla kring. Rickard Flinga, som suttit i isoleringscell i Texas i 13 år intervjuas om hur han byggde upp sin tillvaro på strikta rutiner och vanor för att mentalt överleva den långa isoleringstiden. Författaren Katarina Kieri intervjuas om hur hennes rutiner som hon utför varje dag hänger ihop med hennes fria kreativitet.

Det går inte att förmedla verkligheten på ett hundraprocentigt korrekt sätt till en annan person. Vi förkortar, förbättrar och förändrar vår version av det vi upplevt. Och många gånger gör vi om det till en "bra historia". En historia som tappats på en hel del av verklighetens nyanser. Men vad händer när den historien förstörs av någon annan? Oförnuft och känsla kretsar idag kring temat "Att förstöra en bra historia". Intervjuperson är journalisten Thord Eriksson.

Det är viktigt att vara självständig. Att kunna vara ensam och ändå klara sig bra. Men som människa måste vi också acceptera att vi är beroende av andra. Och det starkaste beroendet är kanske det av en annan människas kärlek. Det här programmet handlar om hur man kan balansera dessa två motstridiga behov och samtidigt ha en stark kärleksrelation. Programledare är Helena von Zweigbergk, intervjuperson är författaren Agneta Pleijel.

Den fria viljan kan finnas i teorin men knappast mitt i det praktiska vardagslivet. Hur ska man göra för att välja rätt när så mycket i oss människor, och runtomkring oss påverkar våra val hela tiden? Kanske ska man överlåta allt fler av sina beslut åt slumpen? - Det är det mest vitala och riktiga vi kan göra i våra liv och samhällen, säger George Cockcroft, författaren till boken "Tärningsspelaren". Förutom yttre faktorer som påverkar ens beslut så pågår det även inne i oss människor olika processer som tävlar om att avgöra det val som du som person till slut gör. Vad betyder det för den så kallade "fria viljan"? Intervjupersoner är Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi och författare till fackboken "Vem är det som bestämmer i ditt liv?" Och George Cockcroft, författare till boken "Tärningsspelaren".

Hur utövar man rent praktiskt sin kärlek till en annan person? Efter några år i en relation så är det kanske andra saker än fina ord som visar vad man känner för någon annan. Vad? Författaren Mats Söderlund har genom egen erfarenhet hittat en väg till hur man rent praktiskt "gör kärlek" och berättar i programmet om sin resa genom och förbi kärlekens praktiska hinder. En resa där han tvingats omvärdera ordet och begreppet kärlek.

Du kan göra precis vad du vill med vem du vill och när du vill. I fantasins värld är vi helt fria. Eller? Får man verkligen fantisera om vad som helst? Följ med in i konstnären Peter Dahls eget universum, planeten Cellus. Möt kvinnan som åkt transsibiriska järnvägen utklädd till hårdrockar-Anders. Och häng med hem till paret som lever lyxliv fastän dom inte har råd. Helena von Zweigbergk pratar med konstnärinnan Karin Mamma Andersson om hennes fascination för kriminalfoton. 

Vi har höga krav på godheten. Den som utger sig för att vara god bör synas i sömmarna. Men måste godheten vara avsiktslös, ske med de rätta motiven, eller är en god handling alltid en god handling helt oavsett hur den kom till? Möt mamman som såg till att hennes egen son åkte in på kåken. Följ med på festen där även den äckligaste killen får dansa. Och hör sjuksköterskan som riskerade sitt liv för att hjälpa andra på Haiti. Helena von Zweigbergk möter komikern Henrik Schyffert som förklarar varför det är viktigt att picka hål på godhetsbubblan. 

Härliga, lustfyllda ensamhet. Sorgliga, nedslående ensamhet. När vill vi ha den och när vill vi hellre dela tillvaron med andra? Och hur går allt det där ihop egentligen? Hör mannen som hellre seglar jorden runt i en liten jolle, än slösar tid på vardag i andras sällskap. Följ med till lägenheten där en person har levt och dött – utan att lämna ett spår efter sig. Och möt mannen som lärt sig kommunicera i en isoleringscell i Syrien. Helena von Zweigbergk möter författaren PO Enquist som eftersträvar ensamhet trots att han alltid haft en kvinna vid sin sida.

Vem är man i ett skarpt läge? Och vad får det egentligen kosta att vara modig? Verkligheten är sällan som sagan, där den modige vinner kärlek och halva kungariket, där David alltid fäller Goliat. Träffa mannen som blev utfryst på jobbet när han sa ifrån. Hör kvinnan som skäms över att hon inte gjorde ett smack när det verkligen gällde. Och är det modigt eller bara dumdristigt att vandra ensam till Nordpolen? Helena von Zweigbergk möter komikern Petra Mede. För henne blev programlederiet i Melodifestivalen det yttersta beviset på att hon faktiskt kunde vinna mot – Försäkringskassan. 

Mannen som spottar vid din sko, råttor med lång svans och den älskade som du börjar tröttna på. Dom har något gemensamt, dom ÄCKLAR dig. Möt paret som har de egna bajskorvarna som underhållning. Hör den unga studenten som inte vågar bilda familj eftersom hon är rädd att någon ska spy. Och häng med sopgubbarna som får ta hand om vår skit. Kanske vänder du det där äcklet inåt, mot dig själv? Helena von Zweigbergk träffar skådespelaren Kjell Wilhelmsen som spelar ”Glenn” i SVT:s ”30 grader i februari”, en man till bredden full av självförakt. 

Förlåt, det där lilla nyckelordet som ska rätta till saker igen. Men kan man komma undan med ett ”förlåt då”, hur som helst? Och finns det saker som är oförlåtliga? Möt dottern till den kände diskuskastaren Ricky Bruch som sa förlåt mig via ett tv-program. Hör mannen som uppfann begreppet ”Att göra en pudel”. Och följ med på jakt efter den som skrivit ”Förlåt mig” på trottoaren utanför ett bostadshus i Stockholm. Helena von Zweigbergk träffar författarna Mian Lodalen och Felicia Feldt, den ena har förlåtit sin förälder, den andra vägrar.

Att vinna matchen, att få vara lite bättre än alla andra, är det livets kröning? Det där med jämförelse följer oss genom livet, från sandlådan till radhusets nyfriserade gräsmatta. Men det finns ingen som helt garanti för att den som är mest hyllad också känner sig mest älskad. Återupplev historien om konståkerskan som blev hela världens white trash bitch. Följ med till staden som kämpar för att kvala in på SVT:s solliga. Och hör tjejerna som har barn med samme man – och går på yoga tillsammans. Om man är väldigt framgångsrik – upphör det där jämförandet då? Helena von Zweigbergk möter internationellt hyllade filmregissören Tomas Alfredson som undviker att tävla med andra. 

Årets nypremiär av Oförnuft och känsla startar i förälskelsen. Är den psykosen alla längtar efter, det som ger oss frisedel från förnuftet? Vi möter en kvinna som lämnar precis allt, hemmet, äktenskapet, och vännerna – när hon möter kärleken på Mallorca. Vi besöker en nipprigt nyförälskad 54-åring som sover med sin älskades kalsonger. Och så hör vi berättelsen om ett inställt bröllop.  Årets första gäst är sångaren och skådespelaren Rikard Wolff som kommer ut som förälskelseknarkare. Oförnuft och känsla, fredag den 29 juli kl.10.03 i P1 med repris lördag den 30 juli kl.08.05 och tisdag den 3 juli kl.00.02. 

Rädslan är vår vän när den hjälper oss att fly farorna. Men den kan också helt spåra ur och hindra oss att göra saker vi vill och faktiskt kan. Hör mannen som vet hur det känns att stirra en tiger i vitögat och känna dess käftar i nacken. Följ med hem till konstnären Lars Vilks som har all anledning att vara livrädd - men vad skrämmer honom? Och hör om rädslan för att bli levande begravd, något som satt skräck i människor i århundraden. Helena von Zweigbergk möter regissören och skådespelerskan Pernilla August som har haft rädslan som en ryggsäck i hela sitt liv.

Ingen vill vara ett offer. Men ibland utsätts vi för saker som gör oss till offer. Får vi inte tycka synd om oss själva då? När Anne Skåner var liten ville hennes pappa ge bort henne i julklapp. Men var går gränsen, hur länge är man offer för sin taskiga barndom? Per-Erik Åström erbjöd sin ena njure till en gammal flickvän, utan att hans fru visste om det. Och aktivisten Elda Sparrelid tvingades välja mellan demokratin och sina barn i diktaturens Argentina. I studion finns författaren och punk-musikern Bosse Löthén som utsattes för övergrepp som 13-åring.

Det pratas mycket om den - självkänslan. Men vad betyder det där ordet egentligen? Och hur ska vi slippa den där jakten på det fantastiska jaget? Vi möter paret som går på kurs för att lära sig att gilla sig själva. Vi följer med på turné med en amerikansk sing a song writer som känner sig konstant misslyckad oavsett hur mycket alla applåderar. Och hur mycket av självkänslan ligger i andras blickar? Hör kompisarna vars brännskador blir ett hinder i mötet med nya människor. I studion finns tidningsdrottningen Amelia Adamo som är expert på att både boosta självkänslan och profitera på den.

Halkar vi på en isfläck är vår första tanke inte har jag skadat mig, utan här gäller det att snabbt ta sig upp igen innan någon börjar stirra. Vi skäms. Ibland kan skammen ta över hela livet. Författaren Charlotte Rudenstam dolde en våldtäkt, för att hon själv skämdes så mycket. Hör om kvinnan vars tunnhårighet gav henne problem på bussen. Och så skäms vi över skämten som spårat ur. Studiogäst är författaren och journalisten David Lagercrantz som har ett speciellt förhållande till skam. I pappa Olofs familj var skammen en dygd.

Lusten är en livsviktig kamrat, utan den dör vi. Men lusten kan också få oss att lägga in en överväxel där den ställer sig själv i första rummet och leder till besatthet. Vi minns mannen som åt sig till döds, Leif GW Persson berättar om matbrodern Jan Stenbeck. Vi hör om hur lust kan få oss att bestiga berg, men om toppen blir målet finns en risk att vi inte når ner till verkligheten igen. Och så möter Helena von Zweigbergk regissören och författarinnan Marianne Ahrne vars besatthet av en gift man drivit henne i nöd och lust i 41 år.

Det finns en uppsjö av förväntningar på vad vi bör och inte bör göra. Vi petar oss inte i näsan på fest, ställer oss i kö för att man ställer sig i kö och tackar när vi får en present, oavsett om vi gillar den eller inte. Men vad händer om man faktiskt inte vet hur det sociala spelet fungerar? Möt kvinnan som inte förstod att man inte brakar in hos vem som helst med frukost på säng. Hör om Apollo som fick problem att ragga när spelreglerna plötsligt ändrades. Gäst i studion är författaren Beate Grimsrud som varit en regelbrytare sen hon var liten och ville bli backhopperska.

Att vi är snåla är inget vi skryter med. Det händer att snålheten tar över helt så att vi inte kan ta ett steg utan att den flåsar oss i nacken. Att vi är snåla mot oss själva men också mot andra. Möt Samanda som höll på att förgås av missunnsamhet mot sin framgångsrike bror. Hör om miljonären som knappt kostade på sig nya glödlampor eller mat - men lyckades spara ihop guldtackor och miljoner på banken. Gäst i studion är komikern och författaren Jonas Gardell som tror att snålhet handlar om kontrollbehov, om skräcken att förlora allt som Jonas egen mamma en gång gjorde.

Oförnuft och känsla med programledaren Helena von Zweigbergk är tillbaka med 8 nya avsnitt om livet som berg och dalbana. I sommar ska det handla om snålhet, om lust så stark att vi kan bestiga berg och om hur rädslan styr våra liv. Premiären går i ärlighetens tecken. Men är det alltid bra att vara ärlig? Kan ärligheten till och med skada? Och vad gör man med all den där kunskapen man inte vill ha? Möt familjen där mamma och pappa är öppna med att de har andra partners - och schemalägger famljelivet där efter. Vi träffar läkaren som inte vågar berätta sanningen för sin patient. Och 28-åriga singeltjejen Lisa som är skyldig enlig lag att vara ärlig, i de mest intima av situationer. Helena von Zweigbergk träffar författaren Karl-Ove Knausgård som definierar ärlighet som graden av hänsynslöshet. Ju mindre hänsyn vi tar, desto ärligare vågar vi vara.

I stunden vi föds är tilliten förutsättningen för själva livet. Man lägger sitt liv i någon annans händer. Det är vad vi har att förlita oss till. Men en sådan start sätter sina spår senare i livet. Vi träffar privatdetektiven som spanar på otrogna, utan förstoringsglas men med övervakningskameror och dolda mikrofoner.   Alexander Crafoord berättar om när han sig höll tal till sin pappa på hans sextioårsdag och inför alla berättade vilken svikare han varit.  Och så besöker vi en klubb för brustna hjärtan.  Jan Guillou är gäst i studion och pratar om den lilla komiska hämnden och den stora blodiga. Och om när han själv gav igen på styvpappan. 

Vem är du i din familj? Slarvern eller den duktiga? Den som kommer ihåg födelsedagar eller den som sköter grillen? Att tvingas in i en roll, och att vara stark nog att bryta ett gammalt mönster, det tar vi upp i detta program. Vi träffar världens första lesbiska biskop och pratar om hur är det att få rollen som rebell mot sin vilja.  Lena Persson bryter också mot ett mönster, fyra personer i hennes familj har tagit sitt liv. Men hon är fast besluten om att aldrig någonsin följa deras exempel.  Systrarna Ingrid och Ulla är 91 och 77 år gamla. Ulla är har altid varit den slarviga lillasystern och så kommer det vara tills döden skiljer dom åt. 

Livet är fullt av bilder och föreställningar om hur allt ska bli. Man önskar, vill, tror och hoppas. Men ju större förväntningarna är desto hårdare blir smällen när det inte blir som man tänkt. I det här programmet träffar vi föräldrarna som smugglade apor från andra sidan jorden för att inte göra sin 6-åriga dotter besviken.  Vi följer med på kärleksresan som skulle bli den mest romantiska och underbara, men som slutar med tårar.  Och så besöker vi affären som tar hand om vigselringarna när äktenskapet kraschat.  Gäst i studion är Joanna Rubin Dranger, författare till bl.a. serieromanerna Fröken Livrädd & Kärleken och Fröken Märkvärdig & Karriären. Joanna är fenomenal på att skildra de storslagna drömmarna som inte blir av. 

När Maria Jansson äntligen föder sin efterlängtade son blir det inte alls som hon tänkt sig. Istället för lycka känner hon sig likgiltig. Det tar flera år innan hon hon ens tycker att lilla Viggo är söt. Maria och hennes man Jesper berättar om den svåra tiden. Det blir också reportage om mannen som var fullständigt uppslukad av att ha sex med olika kvinnor och hur han övervann det tvångsmässiga begäret.  Och om The Silent Treatmeant - att använda tystnaden som ett vapen. Studiogäst är författaren Niklas Rådström som berättar om sorgen och hålrummet efter bästa vännen som begick självmord.

Att bryta med det gamla, att gå vidare, kasta sig in i något nytt och okänt, det kan vara det svåraste som finns. Vi träffar munken som blir kär och därför måste lämna klostret och det han vigt sitt liv åt. Vi möter kvinnan som gör slut med sin allra bästa vän efter år av dagligt umgänge. Papperslösa Diana berättar om hur det är att tvingas lämna det man har mest kärt, sina barn och sitt land.  Och så får vi besök av Åsa Mattsson, författaren som beskriver sig som uppbrotts-knarkare. 

Man kan inte spola tillbaka tiden. Gjort är gjort och ibland finns det ingenting som kan gottgöra eller ställa till rätta. Man kan ångra ett helt liv och man kan ångra enskilda felsteg. Hör Kalle Åslunds historia som ägnat sitt liv åt spel och till slut spelar bort sin familj.  Vi möter även tatueraren vars uppdrag är att försöka dölja tatueringar som människor ångrar. Han avråder starkt från att tatuera in sin kärastes namn. 

Kanske är det ett brev. Eller någon vän som berättar. Helt plötsligt ändras allt. Allt du byggt ditt liv kring. Att långt efteråt få reda på att det inte varit som man trott. Att förstå att man blivit lurad. Det gör ont. I dagens Oförnuft & Känsla berättar vi historier om människor som blivit grundlurade i livet och historier om de som ljuger - och kommer undan med det. Vi besöker perukmakeriet där den stora privata hemligheten tvingas fram. Vi träffar den 15-åriga dottern som genomskådat sin pappas dubbelliv och som nu samlar mod för att konfrontera honom. Vi pratar med sonen om hur det är att plötsligt få reda på att man själv varit familjens stora hemlighet. Och så berättar författaren Hillevi Wahl om sin uppväxt med missbrukande föräldrar där det mesta handlade om att inte avslöja hur det egentligen stod till.

I krig och kärlek finns det inga regler - är det verkligen sant? FN har ändå satt upp vissa regler för krig. När det gäller kärlek råder fortfarande anarki. Men får man verkligen älska vem som helst, hur som helst? Krävs det inte i humanismens och civilisationens namn en viss balans mellan de rusiga känslorna och det rationella förnuftet? I det här programmet möter vi paret som märkligt nog provocerat många genom att älska lägre stående varelser. Vi träffar konstnären som i ett olyckligt kärleksrus köpte sin kärlekspartner - i tre år. Vi får höra historien om Patricia som blev så besatt av popgruppen Abba att hon lämnade sitt hemland Holland för Sverige - för alltid.  Och så får vi besök av författaren Elsie Johansson för ett samtal om sex och kärlek för äldre.