Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpressI takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. Toalett-klipp blev rysk propaganda i SREtt nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?Deep fakes lurar journalisterDet har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.Producent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritik mot Peter Mangs-serienKritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. Reporter: Erik PeterssonAlarmistisk rapportering om GolfströmskollapsI söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?Reporter: Alexandra SannemalmProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT spred prorysk desinformationFörra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.Medier mörkar misstagLikt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar? Konspirationsbilder i SVT-runaSist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan. Producent: Erik PeterssonProgramledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljonerI veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.Reporter: Erik PeterssonTvå rättsfall - två helt olika bevakningarTvå snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus?  Reporter: Alexandra SannemalmLove is blind-miss i BohusläningenLägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer.  Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.Reporter: Martina Pierrou

Kokainjakt i riksdagskorridorerna, hur rent mjöl i påsen har journalisterna själva? Fel person i bildspel över döda legender på Idrottsgalan. Varför är Tutankhamon är en oslagbar klickmagnet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grafiska bilder på tågkrock innan dödsbesked, känsliga detaljer i reportage om köttjuv i Sydsvenskan och en solskenshistoria som slutade i total tragedi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya era för mediebolagens strid mot techjättarna. Desinformation och fake news i spåren av kriget mellan Israel och Hamas. Ny myndighet ska samla alla mediefrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Självrannsakan i norska medier efter enögd och totalt okritisk rapportering om ett 23 år långt justitiemord. Varför granskade ingen redaktion fallet trots att bevisen serverades dem gång på gång. Ett specialavsnitt från Medierna i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mediernas traditionsenliga årssamtal 2023. Vi diskuterar bevakningen av kriget mellan Hamas och Israel, kriget i Ukraina och hyllar och dissar några mediefenomen från året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster i studion är Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet, Pia Bernhardson, utrikeschef SVT och Sanna Rayman, chefredaktör Altinget. Programledare är Johan Cedersjö.

Aftonbladet varningsflaggas av plattformen X efter granskning av Elon Musk-ägda Tesla. Guldkorn och analys av rättelser från året som gått. Gisslantagen polsk public service. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4-granskning om hårdrocksfifflande kommunpolitikeri Sölvesborg förvirrar, Affliate-journalistiken utmanar gränsen mellan reklam och journalistik och så möter vi Charlie Hebdos chefredaktör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4-granskning om hårdrocksfifflande kommunpolitikeri Sölvesborg förvirrar, Affliate-journalistiken utmanar gränsen mellan reklam och journalistik och så möter vi Charlie Hebdos chefredaktör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens Industris finansprofil hajpade bolag han själv äger aktier i. Nu tar tidningen fram en policy. Om filmen på den svenska bunkern som blev israelisk propaganda om Hamas terrortunnlar. Krispigt skidljud i SVT när världsstjärnor gör upp i spåren. Ett finskt avslöjande sänder chockvågor i stugorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidning hängde ut kommunal chef som önskade att få vara anonym. EU tar krafttag mot så kallad förtalsturism. Vad rapporterar internationella mediers korrespondenter om vårt avlånga land? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sju veckor av högljudda protester mot bevakning av kriget i Gaza. Klarar medier att förbli neutrala i denna omöjliga och eviga konflikt? Vi avslöjar vem som ska få techbolagen att betala mediehusen när EU:s upphovsrättsdirektiv nu går från teori till praktik. En rejäl pudel från Svenska Dagbladets ledarsida och så om Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dansk stjärnfotograf avslöjad med återkommande fabriceringar. Nu skakar prestigetidningen Politiken. Nytt mediestöd klubbades i riksdagen i veckan. Nu är det bråttom. Och så om SVT:s maffiga satsning Historien om Sverige. Hur väljer man egentligen när allt ska med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hanne Kjöllers ledartexter om samernas makt har väckt livlig debatt och anklagelser om faktafel. Unikt krav från åklagare har fått sveriges medier att sparka bakut. Varannan vuxen får ekonomisk hjälp av sina föräldrar påstod medier i veckan. Men vad finns egentligen kvar av nyheten när man tittar på undersökningen som ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gängkriget har flyttat gränsen för när kriminella hängs ut i medier med namn och bild. Hör fyra reportage från året om det nya förhållningssättet till namnpubliceringar i svenska medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är Sydsvenskan enda tidning som namnpublicerar den häktade toppmilitären? Och så åker vi över sundet till Danmark som likt Sverige debatterar koranbränningar. Nu ska en nya lag sätta stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Källkritiskt haveri när världens alla medier gav Israel skulden för sjukhusattack i Gaza. Pressetisk problematik när gängkriminella Foxtrot livesände på Instagram. Tidningen Fokus terrorvinklade när Migrationsverket undervisade om informationssäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Journalistikens svåra utmaning att skilja på sanning och lögn i skildringarna från kriget mellan Hamas och Israel. Kurdiska räven påstods vara gripen, men hur säkra var de uppgifterna? Och så strosar vi på Södermalm där det blott är 40 meter mellan varje journalists port. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

+ Extremt offensiv namnpublicering av ung man i Expressen. Dagen efter sprängdes huset där han är skriven. + Rädda journalistiken! Nu höjs nya röster för att delvis slå samman public service-bolagen. + Nobelscoop dundrade in i på redaktionerna flera timmar innan det officiella tillkännagivandet, men varför valde vissa redaktioner att inte berätta namnen?

Hovrätten sätter punkt för utdraget förtalsmål mot journalisten och debattören Joakim Lamotte. Fyra män hängdes i Aftonbladet ut för mord efter fällande dom i tingsrätten. Nu är alla friade i hovrätten, men publiceringen består. I Alingsås är lärare kritiska mot hur tidningen avslöjat skolan säkerhetsarbete.

Siffertrixande och rävspel när regeringar presenterar statsbudget. Men har medier ett eget ansvar för soppan? Omstritt EU-förslag nu i skarpt läge. Är Chat control ett hot mot källskyddet? Och så om Arbetarbladet i Gävle som nu flyttar hem till läsarna i Sandviken.

Total avsaknad av källkritik när boråsmedier anklagade polisen Nadim Ghazale för fortkörning och givande av muta. Sparpaket från flera mediehus. Ska AI-bolag betala för redaktionellt material?

Transferjournalistiken väcker frågan om vem som egentligen styr vad som hamnar i tidningen. Viral video på kvinna som tar killars basketboll. Vilket ansvar har medierna när det digitala drevet går?

+ Svajiga studier och anekdoter i hälsojournalistiken. Ska dagstidningar verkligen utlova längre liv? + Nya utredningen som kan stoppa populära söktjänster. + Artificiell intelligens som är på allas läppar. Hur mycket är framtid och hur mycket är hajp?

Hur gör medierna för att inte bli en bricka i ett spel om uppmärksamhet i Koranbränningarna? Embargobråk mellan TV4 och DN. Swishlistan på allas läppar - varför kittlar medierna publikens nyfikenhet utan att berätta allt?

Daltar och gullar svenska journalister med damlandslaget i fotboll? Epokskifte i svensk Rysslandsbevakning när den sista fast boende korrespondenten lämnar landet. Hur mycket pengar det rimligt att svenska myndigheter lägger på egna poddproduktioner?

Journalister anklagas för att vara "klägg" efter Pridemingel hos statsministern. Två tunga väljarbarometrar publiceras nästan samtidigt, men spretar åt helt olika håll. Och så om det växande problemet med fejkannonser på högprofilerade nyhetssajter.

Ilskna politikreportrar efter statsministerns duckade intervjuförfrågningar, olika fokus på personerna bakom Koranbränningarna och så om muthärvan med Kalla Fakta-reportern Trond Sefastsson.

+ Rejäl straffskärpning mot läckande poliser oroar blir polisen ännu tystare nu? + Strid ström av sportnyheter från Saudiarabien hur ska media hantera sporttvätten? + Och så den fjärde delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer om skandalen där en tysk reporter vann priser för bluffreportage

+Från global storsatsning till enormt sparpaket en rejäl kris skakar Viaplay, vad betyder det för streamingmarknaden? + SVT älskar när kändisar leder deras program trots att det gång på gång krockar det med deras egna regler. Varför då? + Och så den tredje delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om Kaj Linnas resningsansökan.

+ Finska medier var först med Nato-nyheten. Säger det något om svenska mediers bevakning? + Faktafel på faktafelen. Vad var det egentligen som hände när INGENTING stämde i Dagens Nyheters annonsbilaga? + Del två i vår sommarserie om när medierna blir aktörer. Idag om kidnappningen av journalisterna Niclas Hammarström och Magnus Falkehed.

+ Björn eller vildsvin? Haj eller U-båt? Varg eller hund? Vi går till botten med den journalistiska genren människa ser djur + Sociala medier-jätten Meta har öppnat på huven och offentliggjort sina omtalade algoritmer. Är det här det hemliga receptet? + Och så inleder vi Mediernas sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om UNA-bombarens ultimatum.

Förslaget till det nya mediestödet oroar nischade rikstidningar som riskerar att gå i graven utan stöd. Står vi inför en tidningsdöd? Medierna minut för minut-rapporterar om den försvunna ubåten vid Titanics vrak. Hur litet kan hoppet vara för att ändå generera stora rubriker? Rättsdatabaser under lupp när domar om tvångsvård inte längre får distribueras.

REPRIS: Det här programmet sändes första gången 22 april. Linda Staaf, tidigare underrättelsechef för polisens nationella operativa avdelning hamnade i vintras mitt i en medial storm. Nu berättar hon för första gången sedan beskedet om Mats Löfvings död om hur hon upplevde medierapporteringen. Hör även Michael Syrén, Expressens grävande reportern som gjorde de första uppmärksammade reportagen. Och så blickar vi västerut till Norge där man har fler verktyg i den medieetiska debatten.

För första gången sen 70-talet ska mediestödet reformeras. Hör kulturminister Parisa Liljestrand. Vad missar medierna i sin bevakning av skjutvapenvåldet när den mediala dramaturgin tenderar att följa samma loop varje gång ett nytt våldsdåd sker? ETC i hustvist, tidningen fick ett donerat, men nu känner sig styvbarnen till den avlidne berövade på sitt arv och tar strid mot tidningen.

+ Friad av IVO, men fälld av Dagens Nyheter. Varför namngav tidningen läkaren? + Dokumentärserie blev i veckan hastigt bortplockad från SVT. Vad var det som hände egentligen? + Boom för betalpoddar, men varför betalar folk för något som är gratis?

Lägg INTE ut! Ja, det tycks ha varit strategin när medierna bevakade flygplanet som var tvunget att vända. Om klimataktivisters strategi att storma tv-studios under pågående livesändning på bästa sändningstid. Intervjupodd som en modern annonsbilaga - men hur tydligt är det för lyssnarna att personen i intervjustolen har betalat sig till platsen?

Namnpublicerad chef i tidningen Norran. Ligger ett bötesbrott i allmänhetens intresse om det handlar om en rattfull räddningschef? Rusning på börsen efter att litet bolag låtsades att reklamannons i DN var en riktig artikel. Är det så att även kvällstidningarnas temperament förändras under dygnets mörkare timmar? Finns det en medial vargtimme?

+ Ta ett glas vin och lyssna på en ljudbok! Hör SVT-profilerna som bryter oberoendet och gör reklam. + Tunn research ledde till missvisande bevakning om mirakulöst bantningsmedel. + Bråk i Järva där anställda på medborgarkontoret tycker den lokala bevakningen gått för långt.

+ Självmordsskrildring klandras på ovanligt hög nivå av Medieombudsmannen + Håller eran av sociala medier som nyhetsplattform på att gå i graven? + Och så går vi till botten med varför medier är så besatta av experter.

+ En pausad granskning skakar om medie- och litteraturbranschen. Kan också en opublicerad granskning skapa publicitetsskada? + Och så om reportageserien som pekar ut Karlstads frimurare som hemlig maktelit.

I veckans program: SVT-bilder stoppas på grund av spionerilagen, intern kritik inför öppen ridå mot UG-program och PM Nilsson gör comeback i journalistiken

EXTRA LÅNG PODDVERSION AV MEDIERNA Linda Staaf, tidigare underrättelsechef för polisens nationella operativa avdelning, NOA, hamnade i vintras mitt i en medial storm. Nu berättar hon för första gången sedan beskedet om Mats Löfvings död om hur hon upplevde medierapporteringen. Hör även Michael Syrén, Expressens grävande reportern som gjorde de första uppmärksammade reportagen. Och så blickar vi västerut till grannlandet Norge där man har fler verktyg i den medieetiska debatten.

Varför fick P1 Morgon kalla fötter inför en inbokad intervju med journalisten Lina Makboul? Megapaket eller artiklar till styckpris, vad är den vinnande betalningsmodellen för mediehusen? Och så går vi till botten med fryspizzans påstådda starka ställning i norra Sverige.

Vi har besökt Danmark för att skildra hur en ombytlig dansk mediepolitik präglat public service-bolaget Danmarks Radios ställning och oberoende. Reporter: Martina Pierrou.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

Knivigt läge för medierna när en riksdagsman både misstänks för brott och är brottsoffer i samma historia. Hur länge kan man egentligen tröska en granskning innan det blir orimligt? Medieombudsmannen spår en oroväckande trend. Och så har vi tagit fram rödpennan och satt medierna i skolbänken om när redaktionerna gör egna undersökningar.

Intervju i SVT:s talkshow Carina Bergfeldt kritiseras för att vara ensidig om det kontroversiella ämnet surrogatmödraskap. Efter domen mot staten fortsätter debatten. Borde JK avstå att överklaga? Snusintresse låg bakom nyhet om att Sverige snart är rökfritt.

En dom har skakat om Mediesverige och väcker frågan: Är journalistikens mest mytomspunna metod hotad? Bankkollaps i USA sprider skräckvågor över världen, men håller ekonomijournalister Twitter-fingrarna i styr när trollning blir till fakta? Bara ett fåtal fria medier finns kvar i Ryssland efter krigsutbrottet, vi har träffat grundaren och publishern till en av dem.

Anhöriga och utomstående är numera också offer i gängvåldet. Påverkar det mediernas beslut om namnpubliceringar? Svallande känslor på Sveriges största redaktion när Dagens Eko byter skepnad. Flera stora tidningar publicerade helsidesannons för blufföretag. Vem är ansvarig när tidningarnas läsare blir lurade?

Saknas motfrågorna när dokumentären Rörelsen skildrar svenska vaccinmotståndare? Kritik mot mediernas direktsändning av presskonferensen om Mats Löfving. Och så om journalistikens hänsyn till författare och artister bakom pseudonym. Hur kommer det sig att medierna börjat acceptera maskerna?

+Ett dödsbesked som ställer pressetik på sin spets. Hur tänker medierna nu närMats Löfving som granskats i medier har hittats död + Ger Ekot falska förhoppningar till Alzheimerssjuka om ny medicin? + Vart är vi på väg med nöjesjournalistiken som spelar teater för läsarna?

+ Högerextrema nattvandrade i Älgarås, men hur många hyllade egentligen initiativet? + Hala politiker eller felaktigt utpekade personer? En kommungranskning i Köping har lett till groll. + UFO-bevakningen har gjort en resa genom cyberspace från internets mörka bakgårdar till journalistikens finrum.

+ Legendarisk, men starkt ifrågasatt journalist publicerar sprängstoff om Nord Stream. Hur agerar svenska medier? + Ystads Allehanda skriver artikel om vad de kallar för "avancerade sextrender på utpekad högstadieskola. Gjorde Ystads Allehanda en hel hönsgård av en fjäder? + Hur tydliga är medier med vilken roll medverkande poliser faktiskt har?

+ Tidningen Smålänningen publicerade en text om en dömd pedofil. Men artikeln pekar även ut mannens mamma. + Sociala medier-konton blir nyhetsaktörer när våldsvågen i Sverige eskalerar. Vad händer när anonyma instagramprofiler blir publicister å lägger ut filmer på skjutningar? + Expressen vänder å går ut med namn och bild på gängledarna som påstås ligga bakom våldet.

PM Nilsson avgår efter lögnerna om illegalt ålfiske. Hör reportern i Blekinge som upptäckte fallet. Sajten Samnytt har lämnat det medieetiska systemet. Men handlar det om etik eller pengar? Och så går en epok i graven när talkshowen i P1 byter laguppställning.

Ska man tro kvällstidningarna är Rysslands president Vladimir Putin dödssjuk i allt från parkinson till cancer. Vad är riskerna med dessa spekulativa rubriker? Tidningen Realtid förlikas med svensk affärsman efter utdragen rättsprocess i London. Nu kritiseras tidningens ägare. SVT köper rättigheterna till OS, men inte vill berätta vad kalaset kostar oss.

Totalförvirrad rapporteringen i veckan om att alla människor går lika fort. SVT och SR ökar sin närvaro på TikTok samtidigt som säkerhetsbristerna i den kinesiska appen blir allt mer tydliga. Svenska Dagbladets ledarskribent gick till storms mot TT, men missade att artikeln var skriven av en kollega.

Vi har besökt Danmark för att skildra hur en ombytlig dansk mediepolitik präglat public service-bolaget Danmarks Radios ställning och oberoende. Reporter: Martina Pierrou.

Om valrörelsen och bevakningen av den. Om public service-bolagens framtid. Och så om mediemisstron; bubblar den än eller är krisen över? I studion Martin Borgs, biträdande partisekreterare för Moderaterna, Anna Gullberg, kulturredaktör Expressen och Anna Careborg, chefredaktör för Svenska dagbladet.

Det är juletider och till denna helg har Mediernas programledare plockat ihop tre riktigt fryntliga julreportage från Mediernas arkiv. Om den så kallade julsäcken på redaktionerna, om satiren som avslöjade Uppdrag Granskning och om julresan som ifrågasatte oberoendet hos Dagens Industris chefredaktör.

P4 Göteborg publicerade nyhetsinslag som gav sken av att Börje Salming fick aktiv dödshjälp. Två tidningar i sårigt bråk på minimal mediemarknad i Mariefred. Och så om Bonnier News fullständiga klädhaveri när medarbetarna skulle få en värmande gåva i det fria ordets namn. När programmet sändes i Sveriges Radio P1 fick Per Maritz fel namn. Poddfilen är uppdaterad. Vi ber om ursäkt för det här.

När region Stockholm debatterade budget på 120 miljarder var få reportrar på plats. Har huvudstaden hamnat i medieskugga? Efter kritiken mot dokumentärfilmen Sabaya, vad ska SVT göra för att den dokumentära trovärdigheten inte ska ifrågasättas? Och så om AI:n som nu gör researchen för reportrarna.

Chokladmjölksdrickande velourpappor säljer mustiga pappakollon med hjälp av SVT:s pappaserie. Blundade SVT för det kommersiella intresset? Aftonbladets snuslarm fick politiker att rasa mot klåfingriga Bryssel. Men larmet dog lika fort som det kom. Tidningsutgivarna till attack mot SVT:s texttunga webb. Svår bevakning av protesterna i Iran.

Hur ska medier skriva om ätstörningar utan att spä på problematiken? Hård kritik mot intervju i Tidningen Vi. Ett felaktigt telegram från nyhetsbyrån AP höll på att utlösa storkrig i Europa. Nu sparkas reportern, men var det hans fel? Och så har TV4 och tidningen MåBra klandrats för ensidiga publiceringar om en realitydeltagares uppväxt.

Om ljuva drönarbilder och färgstarka landskollage. Hur ska SVT och TV4 undvika att bli del av Qatars VM-propaganda? Kulturminister Parisa Liljestrand i intervju om public service och mediestöd. Kritik mot P4 Västmanland för intim publicering om politiker utan makt.

Vidlyftiga vallöften punkterades när budgeten presenterades. Misslyckades journalisterna att granska rimligheten i valrörelsens alla utspel? Om grundlagsändringen som riskerar att kriminalisera journalistik. Riksdagen tar beslut kommande vecka. Och så om public service-bolagens roll inom totalförsvaret. Hur mycket övar bolagen på att fungera vid höjd beredskap?

Vården var enligt SVT:s vallokalsundersökning väljarnas viktigaste fråga. Men fick den tillräckligt utrymme i mediernas bevakning? "Manliga" frågor dominerade i medierna under valrörelsen. Glömde redaktionerna kvinnorna? Och så SVT:s Jan Helin om valrörelsens journalistik. Det är alla helgons dag och Medierna sänder repris med tre reportage från september.

Vi har träffat tre turkiska exiljournalister som idag förföljs i Sverige. Och så minns vi tillbaka vår rapportering om när tidningen de jobbade på Zaman stormades av polis 2016. Nya rön om hur medier bör rapportera om självmord. Är det dags att ta bladet från mun?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. När en ny regering tillträder får de alltid frågor om eventuella skelett i garderoben. Vi har sett förbi fortkörningar, parkeringsböter och ett munbloss på en joint under ett utlandsbesök på 90-talet, och vänt frågan mot journalisterna själva. Är frågorna om lik i lasten fortfarande relevanta och vilka synder har de själva i sitt förflutna?På Gotland monteras den sista tryckpressen ned, vilket gör att den som får sina nyheter i tryck nu kommer tvingas över till digitala alternativ. Vi har besökt Gotland och pratat med journalister, läsare och med mannen som nu monterar ned sin tredje tryckpress.

Namn och bild på en ung flicka som försvann. Men hon var ju samtidigt ett troligt brottsoffer. Gammal praxis ifrågasatt när VLT väljer att gå ut med uppgifter om avlidna innan anhöriga underrättats. Och så om Uppdrag Granskning som valt att bli part i spelet runt en uppmärksammad rättegång.

En av SVT:s mest profilerade grävreportrar, Fredrik Laurin, greps av polis inne på SVT. Vad var det egentligen som hände för tre veckor sen? Granskningsnämnden fäller SVT:s partiledardebatt för andra valet i rad. Ny bok från medieanalytikern Anders Malmsten beskriver hur lokalpressen skiftat ägare i rekordfart.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Två minderåriga tjejer i Brynäs hockeylag stängs av i två respektive fyra matcher efter att de ställt sig i motståndarklacken. Ett milt straff i jämförelse med tidningarnas som hängde ut dem med namn och bild. Om forskaren som blev medial världsstjärna efter gasläckan i Östersjön. Men först missade hela nyhetsbomben. Och så kritik mot det nya Mediestödet. Den nya kulturministern kommer ha att göra.  

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Veckans program ägnas helt åt de stora mediernas förmåga att hantera årets viktigaste nyhetshändelse: valet. I flera månader har de förberett sig, men hur gick det egentligen?Vi har pratat med de inblandade om vad de är nöjda med och vad de hade kunnat göra bättre. Hur träffsäker är Valun? Var tog sjukvårdsfrågan vägen? Kan man beräkna mandaten mer träffsäkert? Och hur ska man göra när det förväntade valresultatet plötsligt byter skepnad?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.

Veckans avsnitt Med rättsdatabaserna kan vi hålla koll på våra grannar, vänner, chefer och anställda. Är de tidigare straffade, har de haft problem med försäkringskassan eller varit tvångsintagna? Sådan information kan vi hitta, bara några knapptryck bort. För journalisterna har databaserna varit användbara verktyg i arbetet, men en ny tolkning av lagen kan sätta stopp för det.Kampen om det dyrbara medieutrymmet blir allt hårdare när valet närmar sig. Inom opinionsbildandet har tankesmedjorna spelat en viktig roll genom åren, som en länk mellan partier, lobbyister och näringsliv. De som kanske varit skickligast på att navigera i uppmärksamhetsdjungeln är den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, finansierad av stiftelsen Fritt näringsliv. Under sommaren har Timbro lyckats få in fyra skribenter på de Bonnierägda rikstidningarna. Vi har pratat med Amanda Sokolnicki, politisk redaktör på DN, om hur man håller smedjans tankegods från tidningens riktning.Så har vi träffat Expressens Magda Gad som har rapporterat från några av världens dödligaste konflikter de senaste åren. Hon har varit i Kongo, Myanmar och Afghanistan och menar att vi behöver bli bättre på att ta in vad som händer runt om i världen, men känner samtidigt frustration över att krigets verklighet är svår att förmedla.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. På kort tid har fyra journalister omhändertagits av polis när de försökt bevaka miljöaktivister. Förra helgen greps filmaren Markus Jordö när han var på plats vid en klimataktion i Stockholm för att filma material till en SVT-finansierad dokumentärfilm om dialogpolisens arbete. Några timmar senare fann han sig naken i en häktescell i Södertälje.Inflation, höjda räntor och ett Sverige på väg in i lågkonjunktur. Men hur hanterar journalistiken rapporteringen om ekonomin? Medierna har pratat med några av landets ledande ekonomijournalister.Ola Sigvardsson fick under sin tid som pressombudsman uppleva en förändring av det svenska journalistiska landskapet. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter som journalistikens vägvisare.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Dolda kameror, fejkade affärsmän och ett avslöjande som fått hela valrörelsen att gunga. Medierna har träffat reportern bakom Kalla Faktas partibidrags-gräv.Sveriges Radios romska redaktion har varit i fokus under de senaste veckorna. Efter det misstänkta mordet på en kvinna i Göteborg har SR-kanalens förmåga att bevaka den egna folkgruppen objektivt hamnat under lupp.Och så till den ofta infekterade vargfrågan - hur objektiv och evidensbaserad har Dagens Nyheters rapportering om vargfrågan varit den senaste tiden, egentligen?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.

VECKANS PROGRAM I förra veckan publicerade SVT ett inslag från staden den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. I inslaget visades tre personer som fick ryska pass, men tittarna fick inte veta hela bakgrunden. SVT har fått massiv kritik, men har också gått ut och beklagat hur man visade bilderna. Hör den ukrainskfödde ledarskribenten Alex Voronov och SVT:s utrikeschef Pia Bernhardsson.Och så politik. Partiledarnas pressekreterare bär ett allt tyngre ansvar allt eftersom bevakningen ökar, men hur ser relationen mellan pressisarna och journalisterna egentligen ut? Och hur stort inflytande har dem?Så fortsätter Mediernas sommarserie om rivaler. Innan vi kunde använda mobiltelefonerna för förströelse fanns det ett annat sätt att döda tid under morgnarnas tunnelbaneresor: gratistidningar. Metro och City minns många av oss, men det fanns faktiskt fler aktörer. Och deras arbete har fått svallvågor i dagens medieklimatet.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad? Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sveriges Radio och Dagens Nyheter har hamnat i luven på varandra rejält den senaste veckan. Hur är det egentligen med säkerhetsrutinerna på SR och vill Cilla Benkö verkligen anmäla DN till Säpo eller rör det sig om ett missförstånd?En ung kvinna ångrar sin medverkan i en serie om prostitution och vill att delarna som hon är med i ska avpubliceras. Hur har principen om konsekvensneutralitet påverkats av digitaliseringen och det faktum att konsekvenserna av en publicering kan vara betydligt mer omfattande i dag.Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar den här veckan strålkastarljuset mot Camilla “Bloggbevakning” Gervide och Isabella “Blondinbella” Löwengrip.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet. Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sändande mediebolag storsatsar på damernas fotbolls-EM i sommar. Men hur ser det mediala intresset ut för damfotboll mellan de internationella mästerskapen?Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har stort fokus legat på vilken information som de ryska medborgarna får om kriget. Efter att det blivit svårare för ryska oberoende nyhetsredaktioner att utföra sitt arbete har både Dagens Nyheter och Sveriges Radio börjat publicera nyheter på ryska. Men varför valde man att göra det och hur många är det som egentligen nås av dessa nyheter?Del 2 om rivaliteten mellan Aftonbladet och Expressen, som är en del av Mediernas sommarserie, riktar fokus på Metoo-hösten 2017.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Webbtv-kanalen Riks granskade brottsbelastningen i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU men researcharbetet lämnade mycket övrigt att önska. Vi har pratat med mannen som anklagades för flera brott han inte begått. Vår eminente mediepolitik-korrespondent Lasse Truedson försöker reda ut vilka som kan bli vinnare respektive förlorare om det nya mediestödet som presenterades i veckan en dag blir verklighet.Och så första delen av vår sommarserie om medierivaliteter. Den här veckan grottar reporter Therese Rosenvinge ner sig i den mest klassiska rivaliteten av alla, den mellan kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet.

Fyra månader har gått sedan Rysslands invasion av Ukraina och Medierna har bjudit in nyhets- och divisionscheferna från TV4 och SVT för att diskutera hur journalistiken har fungerat under kriget. När kriget bröt ut bjöd vi in SVT:s Anne Lagercrantz och TV4:s Frederick Malmberg för ett samtal om hur man hanterat invasionens inledande fas. Nu har det gått 4 månader, och rapporteringen från Ukraina har avtagit, samtidigt som kriget blivit vardag för miljoner ukrainare. Vi har bjudit in Lagercrantz och Malmberg igen, för att diskutera krigsjournalistik, censur och uthållighet i rapporteringen.Dessutom några exempel från Medierna i P1:s bevakning av journalistiken om kriget i Ukraina från de senaste månaderna.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sajten Dumpen fungerar som ett eget rättssystem, med en ansvarig utgivare som hänger ut och bildpublicerar misstänkta pedofiler. I veckan har det varit stor uppståndelse kring sajten och upphovspersonerna.Och så tar vi oss an Sveriges Radio och deras textpubliceringar. Public service kan behöva anpassa sig till kortare texter i framtiden och på Ekot har man redan börjat. Men inifrån höjs röster om att det kan påverka journalistikens innehåll.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Två journalister avlägsnades från platsen av polis när de bevakade en klimataktion i Stockholm i förra veckan. Medierna har pratat med dem och med polisen för att ta reda på vad som egentligen hände.100 dagar kvar till valet. Vad händer med bevakningen när det politiska spelet blir allt mer intensivt? Och varför är de tv-sända debatterna så svåra att hantera?En familj drabbas av den yttersta tragedin och pekas därefter ut i media som misstänkta för att ha dödat sin egen dotter. Men hur agerar redaktionerna när historien plötsligt byter skepnad?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. P4 Blekinges publicering om klädkraven på asylboendet fick stor uppmärksamhet i veckan. Men hur var det egentligen? Och så tar vi tempen på tidskrifterna. Hur klarar sig de som finns kvar på de allt mindre tidningshyllorna i butikerna? Europeiska Journalistfederationen berättar också om det dystra läget för journalistiken runt om i Europa.

Det är troligt att Svenska Dagbladet förlorar sitt presstöd. Medierna avslöjar medieutredningens kommande förslag. Sverige ska gå med i Nato. Har journalistiken varit för ensidigt positiv? 1967 fälldes en skönlitterär bok för förtal och det har aldrig hänt sedan dess. Medierna har träffat författaren.

Turkiska exil-journalister räds Sveriges agerande efter Erdogans hårda natokrav. Krimreportrar kritiska mot Kriminalvården. Har det blivit svårare att få intervjua interner? SVT svarar på kritiken om en allt för texttung nyhetssajt. Komiker lurade SVT i enkät på stan.

Sveriges Radio ser oavsiktliga misstag bakom felaktiga översättningar på Radio Sweden. Men hur kan skadade bli till dödade av misstag? Efter historiskt EU-beslut i Finland, blåser det upp till storm om SVT:s nyhetsarbete på webben. Tre år sedan Bonnier köpte Mittmedia. Hur har det egentligen gått?

Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken.

Demonstranter kunde dömas efter att pressfotograf i Malmö lämnade bilder till polisen. Nu ångrar sig Sydsvenskan. Pressetiskt klander mot Expressen, som publicerade blurrad mordfilm. Vad har egentligen Medieombudsmannen emot rörligt material? Anastasiia Palchyk flydde Ukraina och jobbar nu åt Göteborgs-posten.

Dagens ETC sparkade mångårig medarbetare efter kommentarer hon gjort i sociala medier. Nu slår Kajsa Ekis-Ekman tillbaka. Journalistiskt flockbeteende i rapporteringen från Ukraina. Hur påverkas trovärdigheten när samma offer hörs i olika medier? Statsministern ställde till det för SVT:s Gift vid första ögonkastet.

I sändningstillstånden som reglerar Sveriges Television och Sveriges Radio framgår att bolagen, vid högsta beredskap, ska utgöra "självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen." Vad betyder egentligen det? Det här programmet är en repris och sändes första gången 8 januari 2022.

Hovet dementerade nära förestående skilsmässa. Bakom kulisserna hade ryktet fått landets tyngsta nyhetsredaktioner att gå i spinn. Medier visar bilder på döda kroppar och massgravar i Ukraina. P4 Skaraborg rapporterade om homofobisk låt hade själva spelat den.

Vem är mannen som får vara sanningsvittne när nyhetsbyrån TT rapporterar om svenskar som strider i Ukraina? Exiljournalister hotas och attackeras i Sverige. Medier i händerna på varandra när obekräftade uppgifter sprids.

Arvika-bröderna fick unik upprättelse från staten. Men hos Sveriges Radio pekas de fortfarande ut som barnamördare. Fejkad faktagranskning ny rysk desinformationsstrategi. Och maoister på 70-talet gjorde raketkarriärer i den svenska medievärlden.

Ukrainsk krigspropaganda i medier trots att uppgifterna är svåra att verifiera. Otydligt hur svenska krigslagar påverkar medier. Genomlysning på Uppdrag Granskning efter dråp i tidigare granskat fall.

På resa mot kriget. Skyddsvästar och hjälmar till ukrainska journalister. Journalister som vill vara på plats och säkerhetsavdelningar som håller emot. Har mediehusens säkerhetsavdelningar fått för mycket att säga till om? Och hur får vi nu reda på vad som händer i Ryssland?

När världens medier lämnar Kiev stannar de lokala journalisterna kvar. Vi har pratat med The Kyiv Independent. Hårt tryck på tech-bolagen att välja sida i kriget. Aftonbladet tycker sig ha hittat ett vinnande format för liverapportering i text.

Följ med till Expressens redaktion under krigets första dygn. Om svårigheterna med massiv och plötslig direktrapportering. Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Anne Lagercrantz, chef för SVT-nyheter i studion. Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Anne Lagercrantz, chef för SVT-nyheter om svårigheterna med massiv och plötslig direktrapportering.Följ med till Expressens redaktion under krigets första dygn.Flera ryska journalister fördömer det som nu händer. Hör journalisten Natasha Afanasjeva, på plats i Moskva.Sveriges Radios Fredrik Wadström om ryska statskontrollerade mediers inhemska rapportering av kriget.

Plötsligt händer det! Aftonbladets utgivare Lena K Samuelsson svarar på frågor. Hur ser hon på Jan Guillous kritiserade kolumn om Doku? Trump utmanar med egna plattformar. Om en utdöende art; tidningstecknarna.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Expressen frågade om Annie Lööf är gravid. Detta efter "uppgifter, rykten och påståenden" i sociala medier.En desinformationskampanj pågår mot Socialtjänsten. Vilka är aktörerna bakom?Kritik mot hur Uppdrag Granskning valt att skildra familjer som lever med diagnosticerade barn.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Medieetiken blev i veckan religiös morallära, när alla redaktioner spred uppgiften om biskopens otrohet.Porträttera nazister genom att lyssna eller ifrågasätta. Ny dokumentär skapar debatt om journalistisk metod.   Och så om epost-loggar. En guldgruva för avslöjanden, men varför gallras dom bort? 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi kan inte släppa förra veckans drönardrev. Vilket ansvar har medier nu att släcka den eld de var med att tutta på?Sajten Småspararguiden stäms i principiellt spännande fall. Sysslar de med marknadsföring eller publicistisk?Om Nordkorea-journalistik. Varför får man ljuga hej vilt om diktatorns leverne?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Drönare här och drönare där; drönare över hela landet. Nu reagerar Försvarsmakten på febrig alarmism i svenska mediers nyhetsrapportering.Vi har besökt Varberg där ett regelrätt gratistidningskrig har brutit ut. Hur långt är Stampen villiga att gå för att förstöra för sin konkurrent? 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Så förbereder sig svenska redaktioner för ett enormt svårbevakat OS i Peking.Cilla Benkö om Sveriges Radios oberoende i händelse av krig. Gastkramande spiondrama i Danmark. Landets journalister kallas till förhör.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Idag ser vi Sveriges Television och Sveriges Radio som oberoende och självständiga aktörer. Armlängds avstånd till staten. Men i sändningstillstånden som reglerar bolagen finns formuleringar som, om kriget kommer, öppnar för att kasta omkull det.Ingen vill ju att det ska hända, men om det händer: vilken beredskap finns och hur utrett är det egentligen vilken roll SR och SVT ska ha?Hela programmet om vilken roll SVT och SR kommer att spela i händelse av att Sverige hamnar i krig.Reporter: Johan Cedersjö.

Jenny Strindlöv, reporter på Kvällsposten, Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Sofie Löwenmark, reporter på Doku sammanfattar medieåret 2021. Programledare: Johan Cedersjö. Om journalister som blir aktivister på sociala medier och om bevakningen av gängvåldet och dess konsekvenser. Vilket var årets utgivarhaveri och vilken journalistik vill panelen se under valåret 2022?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vida vinklar och udda krokar i redaktionernas julsäckar. Vi avslöjar och lär dig alla knep.Överdrivet och onyanserat i medial visklek om Qatar.Hur påverkar nationsgränser bevakningen av samiska frågor? Tvisten mellan Saarivuoma och norska staten reser frågan.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Extremt närgånget i Aftonbladet när barn som utsattes för mordförsök av sin pappa ska prisas för sin insats. Vi har träffat socialchefen fick bära hundhuvudet i den massiva rapporteringen om chefer som gick före i vaccinkön.Och så om kulturjournalisterna som blivit varse den dokumentära dramaturgin. Nu ångrar Expressens kulturskribent sin medverkan i Viaplay-serien.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sanningen bakom bråket om Min Sanning. Vad menade egentligen SVT med den omtalade frågan som klipptes bort? Om spelet bakom publiceringen av bilden på civilminister Ida Karkiainen. Efter hårdragen vinkel om vårdnadsärende – nu pudlar Kvällsposten och drar ner på rewrites.

Veckans program Oro, alarmism och skrämsel-rubriker när medier rider på ny corona-mutation. Medierna stämmer träff med och grillar nya kulturministern, Jeanette Gustafsdotter.Om yrkesetikens något bortglömda nämnd. Vem ska egentligen granska journalisters agerande i tjänsten? 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Fel  och förutfattat i mediers rapportering om fallet Rittenhouse. Bör även svenska medier rannsaka sin bevakning? Exotiskt Norrland när DN valde bilder från Hemavan.Medier lobbar för undantag när EU ska reglera techjättar. Snart avgörs frågan i Europaparlamentet. 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. En man erkände för en reporter på Arbetarbladet att han orsakat en storbrand. Trots källskyddet valde tidningen att gått till polisen.Vi besöker Expressens redaktion och får en inblick i nyhetsarbetet efter mordet och mordförsöket på två barn i Hässelby. Hård kritik mot amerikanska medier när central del i bevakningen av Donald Trumps kopplingar till Ryssland faller isär.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyxhotell, gåvor och propaganda. Svenska journalister har under hösten åkt på bjudresor till diktaturens Azerbajdzjan."Khaled" vill lämna kriminaliteten och medverkande i serien Anders och våldet. Lovades anonymitet av Tv4 men kändes igen. Journalisten, visselblåsaren och spionskandalen. Hur mår övervakningen av övervakarna?

Om oberoende och opartiskhet. Hur mycket kan en journalist tycka och ta ställning? Hör journalisterna Carina Bergfeldt och Kenan Habul i reportage från tidigare i år. Och så en utblick mot Storbritannien och BBC där helt andra regler gäller.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. • Om SVT:s inköp av den crowdfundade filmen De rättslösa och besluten om innehållet som SVT tog innan visning. • Yazidiska kvinnor medverkande mot sin vilja i svensk dokumentär? Internationell kritik väcker frågan, men filmteamet slår tillbaka. • Blekinge läns tidning drog stort på mätning som visade medvind för politiska Samstyret i Sölvesborg. Men mätningen var beställd av Sverigedemokraterna själva.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. • Hör Alexandra Pascalidou om kritiken mot reportaget om tvångsomhändertaget barn i Expressen: "Är inte här för att behaga". • Mediala Squid Game-varningar på vag grund. Hur mycket substans finns egentligen i artiklarna som slår larm om skolgårdslekar? • NWT dubbelt klandrade för integritetskränkande våldtäktsrapportering. Hur har tidningen ändrat sina rutiner?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. • Expressen hängde ut tvångsomhändertaget barn med namn, bild och extremt närgången film. Senare tvärvände tidningen och anonymiserade. Hör Expressens chefredaktör Klas Granström. • Var drar SVT gränsen för fejk i naturfilm? Aktuell serie om Serengeti reser frågan.

Misstänkte bombmannen i Göteborg hittad död. Varför publicerade medier hans namn och bild? Om journalistkårens kluvna förhållande till Lars Vilks. Vi återvänder till grävkonferensen 2016. Mardrömsvecka för Facebook, som nu är i krig med allt och alla. Hur allvarlig är krisen den här gången?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. • Många spekulationer i Ekot när nya Estonia-bilder publicerades. Och varför saknades ett helt centralt perspektiv? Publiceringen möter hård kritik och Ekot svarar. • Om reportern på Sydsvenskan som tagit beslutet att bli twitterdebattör i narkotikafrågor. Hur påverkas reporterns och tidningens oberoende och trovärdighet? • Strid om spelreklam sätter stora summor på spel. Mediebranschen är oroad att förslag om tuffare reklamregler kommer att leda till ett intäktstapp.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. • SVT Agenda kritiseras för missriktat fokus i rapportering om IS-kvinnor. Varför nämndes inte Säpo i inslaget? • Anders dog i en svår trafikolycka. Vi har träffat sönerna som tycker bilderna medier valde gick långt över gränsen: "Det värsta jag sett". • Dagens Nyheter på fortsatt frammarsch utanför Stockholm. Kan tidningens digitala framgångar hota den svenska lokaljournalistiken?

Hör Carina Bergfeldt efter senaste tidens kritik. Hur ser hon på insamlingen, festbilderna och närvaron i sociala medier? Nyhetsredaktioner fick bombhot som tips. Då råkade P4-kanalen bryta mot källskyddet. Om Afghanistan under nya talibanstyret. Vad händer nu med journalistiken?

Har principen om att anhöriga ska ha underrättats om dödsbud innan publicering övergetts? Bröllopsfestande publicservice-profil tokhyllade nära vän i krönika på SVT. Korruptionsanklagelser mot Dagens Nyheters sanningsvittne i tidningens granskning av biståndet till Afghanistan.

Carina Bergfeldt hävdade att Sveriges Television såg mellan fingrarna på hennes kritiserade instagraminsamling till Afghanistan. Men nu slår cheferna tillbaka. Varför ska Sveriges Radios reportrar kampanja för insamlingsprojektet Världens barn? Lerumsförfattare blev felaktigt ansiktet utåt för barnporr.

Unikt tidningsarkiv under vatten efter skyfallen i Gävle. Nu pågår en räddningsaktion i frysrum. Så ska rubriker locka till läsning. Och så besvikna blir vi när artikeln inte lever upp till rubrikernas löften. Och så om stavfel och grammatiska krumbukter i tidningar. Hur påverkar det egentligen läsningen?

SVT publicerade namn och bild på tolk kvar i Afghanistan. En dödsdom menar kritiker. Tydligt egenintresse när så kallad sparekonom intervjuades i Dagens Industri om finansministerns privata sparande. Om tipspengar till poliser som bryter sekretess. Hur vanligt är det egentligen idag?

Om Aftonbladets vaccinations-alternativa löpsedel och förstasida. Hur gick det till när en harmlös text om motion i Läkartidningen steg för steg förvandlades till drastiska slutsatser om vaccination på Aftonbladets löpsedel? Om ett kåseri i Dagens nyheter som höjt ögonbryn i veckan. Vad låg egentligen bakom de målande beskrivningarna av skribentens egna ädlare delar? Långt från storstadens skalskyddsbeprydda redaktioner lever många reportrar i en verklighet där man är betydligt närmare både läsare och de man granskar. Reportage från Sydnärke där en reporter förra veckan blev hotad i sitt hem.

Kriget rasar återigen i Afghanistan, men endast en svensk redaktion har reporter på plats. Sista delen i vår sommarserie. Denna vecka om journalister i Zimbabwe som får gräddfil i vaccinationskön.

Expressens korrespondent Kassem Hamadé om spionappen Pegasus. Om datajournalistiken under coronapandemin, som inte bara gjort av etablerade medier, utan också av privatpersoner. Och om indiska mediers antimuslimska covidbevakning. Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé intervjuas om spionappen Pegasus och hur han tänker kring sin egen säkerhet. Datajournalistiken under coronapandemin har inte bara gjorts av medier, utan av privatpersoner. Vi har pratat med ett Twitterkonto med gott rykte. Fjärde delen av sommarserien om covidrapporteringen runtom i världen. Denna vecka om den antimuslimska rapporteringen i Indien.

SVT:s automatiska textnings-AI skriver "korven" istället för "corona". Finns det någon poäng med en tjänst som inte känns helt färdig? Om tidningen Warp News som fokuserar på optimistiska nyheter och om publiken tröttnat på negativt nyhetsfokus. Och tredje delen av sommarserien om covidjournalistiken runt om i världen. Denna vecka - Serbien.

Om debatten kring moderaternas nya mediepolitiska förslag. Vill de ha politiska kontrollanter på public service? Och andra delen i sommarserien om covid och journalistiken - denna vecka om Brasilien.

Om den skjutna polismannen och filmade brottsoffer. Hur kan lagstiftningen om olaga integritetsintrång komma att påverka journalistiken? Och så inleder vi vår sommarserie om mediernas coronarapportering runt om i världen. Och vi startar i Italien.

Viktor Orbán stryper pressfriheten på hemmaplan men tillåts annonsera i Europas tidningar. BBC har satt ner foten om tyckande journalister på sociala medier, men var går gränsen för svenska mediehus? Och så ännu en talmansrunda med häckande riksdagsjournalister.

Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna.

TV4 bröt sändningen och körde ut en repris av ut halv-åtta-hos-mig medan dansken Christian Eriksen svävade mellan liv och död på fotbollsplanen. Grekiska bokstäver ska avstigmatisera nyhetssrapporteringen om corona - men måste medier följa WHO? Och så en exklusiv intervju med den nyhetsuppläsande roboten.

Kalla Fakta intervjuade kvinnan som anmälde Göran Lambertz för våldtäkt. Men vilka uppgifter utelämnades och varför så ensidigt? En publicering i Piteå-tidningen skapade unik splittring i Mediernas Etiknämnd. 100 år i tantens tjänst, vi porträtterar jubilaren Hemmets Journal.

JK inleder granskning av Stoppa Pressarna, är en gräns nu passerad även för skvallersajten? Norrbottens-kuriren pudlar efter kritiserad ledartext om samebyar. Labbteorin gick från konspiration till möjlig förklaring över en natt.

Expressen lockar läsare till billiga och riskabla lån trots Konsumentverkets kritik. Diktaturjämförelser i Folkbladet-krönika om vårdföretaget Attendos VD. TV4 rasar och menar sig utsatta för en UD-bojkott.

Intern kritik, hot om uppsägningar och en chefredaktör med dubbla roller. Vi ger en inblick i Dagens Nyheters inre liv under pandemin. SR-chefen Björn Löfdahl om turbulensen på Ekot. Nu ska Ekots egna reportrar granska ex-kollegan. Slagsida åt vänster, när panelen i Godmorgon världen vecka efter vecka tar sig an samtiden?

Grovt språk, skadegörelse och vapen- och drogskämt när P4:s Vi-i-femman besökte skola i Ljungskile. Ny dom i veckan efter hot mot journalist. Har rättsväsendet ökat takten? Anklagelser om systematiskt försvårande för journalister, när TV4 rasar mot Folkhälsomyndigheten.

Reporter på Ekot inledde privat relation med utpekad islamist vars fall hon själv bevakade. Programledare på SVT hyllade sin pojkvän på bästa sändningstid. Vad var egentligen felet med den bespottade krönikan om Ebba Buschs vita klänning? Bakläxa för Facebook om avstängning av Donald Trump.

Kontextlösa nyhetsflashar om dödsfall i samband med Astra Zenecas vaccin. Miljöpartisten Per Bolund avklädd om sin roll på klimattoppmöte. Men medier svalde först hans spinn. Caspar Opitz ny Medieombudsman efter 21 år på Dagens Nyheters redaktionsgolv.

Ett filmat övergrepp blev till dramatiserad underhållning i skandalsåpan Paradise Hotel. Död fransk filosof pekas nu ut som pedofil. Varför blir historien så stor trots avsaknad av belägg? Och så om youtubekanalen Rosamannen. Ett mäktigt nostalgisk arkiv som nu tagits bort från plattformen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Historiskt besked i veckan när Tidningsutgivarna enats om att skrota presstödet som vi känner det idag. Och vilket statligt stödsystem fungerar egentligen bäst? Vi har kartlagt våra grannländer. Bröt reportrar tystnadsplikten när de publicerade SD-politikerns mail? Och så återvänder vi till Östermalms saluhall och de äldre som fick löpa gatlopp efter en uppmärksammad pandemi-enkät i P3.

Varför fick Soran Ismail, till synes utan motfrågor, berätta sin historia i SVT? Antalet åtal för förtal ökar i Sverige. Är journalistiken vinnaren i det pågående streamingkriget? SVT försvarar kritiserad Soran-dokumentärI veckan publicerade SVT programmet Persona non grata om komikern Soran Ismail som efter att ha anklagats för flera fall av våldtäkt i samband med metoo försvann från offentligheten. Det är ett program som enligt SVT inte handlar om skuldfrågan, utan ska skildra hur anklagelserna påverkat Soran Ismails liv. Kritiken mot SVT har i veckan varit omfattande. Inte minst har många ställt sig frågande till att ingen av de kvinnor som anmält Soran Ismail kommer till tals. Vi ringde upp Sofia Dahlström, ansvarig utgivare för programmet, för att fråga hur de tänkt. Reporter: Johan Cedersjö. Internet driver förtalsmålen i SverigeFörtal, förtal, förtal. Det har verkligen varit på tapeten de senaste åren med förtal. Uppståndelsen fick rejäl fart efter Metoo då flera fall avgjordes i domstol. Men det har sedan dess fortsatt. Just nu är bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush anmäld efter uttalanden i samband med det uppmärksammade husköpet. Men de här kända fallen är bara toppen på ett isberg. Internet har möjliggjort för var och en att få stor spridning för uttalanden och anklagelser. Och sedan 2016, när internetrelaterade förtal fick en egen brottsrubricering, har antalet åtal ökat rejält. Förra året väcktes totalt 56 åtal, till skillnad från 2016 när siffran bara var 14. Reporter: Tonchi PercanNya plattformar utmanar gamla TV-jättarDe traditionella grävprogrammen – som Uppdrag granskning och Kalla fakta – har alltid varit en naturlig plattform för journalistiska TV-gräv och granskningar. Ofta med ett väletablerat berättarspråk och något förutbestämd dramaturgi. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att den här typen av journalistiska avslöjanden nu publiceras hos de stora de streamningtjänsterna. Förra året sändes den prisbelönade dokumentärserien om Estonia på dåvarande Dplay och nu har HBO Nordic producerat dokumentärserien Knutby: I blind tro. Är det en ny trend vi ser? Är TV4 och SVT nu rundade och passé? Kan vi till och med säga att journalistiken är vinnaren i det ständigt hårdnande streamingkriget? Reporter: Alexandra Sannemalm.

Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel. OBS: Repris. För ett år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt. I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen. Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt? I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad. Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning. Reporter: Erik Petersson.

Göran Lambertz sände direkt, SVT och Expressen gick rakt i fällan. Artisten Yasin ställer till för Sveriges Radio. Ola Sigvardsson lämnar sin post efter exakt tio år i medieetikens tjänst. Medier sände Lambertz presskonferens med berått mod Snabba livesändningar är verkligen något som präglat nyhetsbevakningen de senaste åren. Alla redaktioner vill visa sig på tårna, alerta. Men livesändningar har sina risker. När före detta justitiekanslern Göran Lambertz i veckan släpptes från häktet i Uppsala fanns så klart ett stort intresse att få höra hans version av de nu avskrivna våldtäktsanklagelser som riktats mot honom.Men när kamerorna väl rullade var Göran Lambertz inte sen med att gå till attack mot den kvinna som anmält honom i fallet. Reporter: Tonchi Percan.Yasin ställer till det för Sveriges RadioFör en vecka sedan sändes P3 Guld. Ända sen nomineringarna tillkännagavs har debatten rasat om det är rätt att prisa en brottsmisstänkt artist. Sveriges Radio har fått försvara sitt val och menat att det måste skiljas på verk och person. Men för de som såg galan i lördags var det tydligt att just SR knappast levde upp till den principen. För när priserna delades ut, fick alla sedvanliga galahyllningar – alla utom en. Reporter: Alexandra Sannemalm.Ola Sigvardsson lämnar efter tio år som MedieombudsmanMed en signifikant trygghet i rösten, har Ola Sigvardsson nu varit press- och medieombudsman i tio år. Under sina på posten har Ola Sigvardsson utan tvekan varit en av de personer som intervjuats flest gånger i Mediernas historia. Men vad ska denna målande och Tom Waits-älskande skåning göra nu då? Reporter: Johan Cedersjö.

Olika beslut när toppjurist häktad för våldtäkt vädjade till medier om att publicera hans namn. Kvällstidningarnas travtips. Vi bestiger berg för att få reda på framgångsreceptet för tidskrifter. Häktade toppjuristen som ville träda framNär Göran Lambertz, före detta Justitiekansler, justitieråd och flitig och publik debattör, lät meddela att han ville att medier skulle gå ut med att det är han som just nu sitter häktad misstänkt för våldtäkt, fick hans önskan till sveriges publicister brett genomslag. Aftonbladet, Expressen, SVT, Dagens Nyheter, TV4 och Uppsala Nya Tidning är några av de titlar som i veckan tagit beslutet att publicera hans namn, trots att han ännu inte är åtalad för något brott. Ekot på Sveriges Radio och Svenska Dagbladet hör till de som valt en annan väg och inte gått ut med hans namn. På grund av Göran Lambertz bakgrund och CV får den här rättsprocessen ses som något alldeles unikt och när det gäller valet att namnpublicera finns det många aspekter att väga in. Så hur tänkte och tänker egentligen de ansvariga utgivarna? Reporter: Johan Cedersjö.Aftonbladet med egen häst i travtipsKvällstidningarnas travbevakning drar stor publik och det är en lite speciell genre. För med trav handlar det dels om sporten, men också om tippande. Just nu är det andelsspel som gäller. Alltså att flera personer går ihop tillsammans och tippar på vilka hästar som ska vinna i loppen. Här har kvällstidningarna idag inte bara rollen som bevakare, utan även som stor aktör. För vecka efter vecka erbjuder tidningarnas profiler andelsspel som läsare kan köpa in sig i. Men hur rimligt är det egentligen att redaktioner själva konstruerar spel, marknadsför spel och dessutom bevakar eventuella vinster på spel? Reporter: Erik Petersson. Vinnare och förlorare när tidskriftsbranschen summerar 2020Under många år har dagstidningsbranschen kämpat med vikande pappersupplagor och annonsintäkter. Men där verkar branschen nu funnit en väg framåt genom digitala prenumeranter. Men medievärlden består även av tidskrifter och många har menat att det är de som nu står på tur inför ett liknande stålbad. Coronåret 2020 var ett tufft år för tidskrifterna, det visar nya siffror från den årliga Orvesto-undersökningen som presenterades i veckan. Men det finns även titlar som gått mot strömmen och faktiskt ökat sin räckvidd. Reporter: Alexandra Sannemalm.

Fullständigt krig på nyhetssajten Bulletin. Men på vilket sätt har egentligen ägarna försökt styra innehållet? Om det globala PR-spelet kring intervjun med de brittiska kungligheterna Harry och Meghan. Om Frankrikes lag för att förbjuda att influencers uttnyttjar sina barn för viralt genomslag. Inifrån Bulletins kaosveckor Det har i veckan stormat på en nivå som få tidigare mediestormar ens varit i närheten av. Dag för dag har nya anklagelser och uppgifter kommit fram, och det har närmast varit vidöppna spjäll rakt in i konflikterna på den nya nättidningen Bulletins redaktion. Att tidningen som lanserades i höstas som en ny kvalitetspublikation har haft problem, inte minst när det gäller den utlovade produktionen av nyhetsjournalistik, har inte undgått någon. Avslöjandet om att flera publiceringar var plagiat var när det kom ett tydligt tecken på problemen. Men få har nog kunnat ana vidden av den konfliktnivå som utspelat sig under ytan nästan från start. Både på redaktionen, men också i relation till ägarna. Reporter: Johan Cedersjö Hovintervju och det globala PR-spelet Få av er har nog missat intervjun med Meghan Markle och prins Harry. Superstjärnan Oprah Winfrey hade landat vad som redan nu kallas för årets intervju. Meghan Markle berättade att de brittiska tabloidernas bevakning gick så långt att hon tillslut fick självmordstankar. Hur hon uppmanats att inte söka hjälp då det inte skulle se bra ut. Hon berättade att det inom kungafamiljen funnits bryderier kring hur mörkt parets framtida barn skulle bli. Ja i kungliga sammanhang sprängstoff, helt enkelt. Den här intervjun har blixtbelyst det brittiska hovets relation till tidningarna i Storbritannien och efterspelet det har varit turbulent. Reporter: Erik Petersson Frankrikes nya lag om influencers och deras barn  Fenomenet med barn-influencers har blossat upp de senaste åren. Alltså barn som gör framgångsrika karriärer genom att synas framför kameran på exempelvis Youtube. Det här har väckt debatt. Dels när det handlar om just barninfluencers och dels om vuxna influencers som kommersialiserar på sina barn i exempelvis reklamsamarbeten. För vad är egentligen okej att tjäna pengar på i sociala medier? I Frankrike klubbades i höstas en ny lag som fått stor uppmärksamhet. Där ska nämligen barns medverkande på sociala plattformar nu klassas som barnarbete. Reporter: Alexandra Sannemalm

SVT förvarnade misstänkta brottslingar om polisens razzia i stor fastighetshärva i Luleå. Om Ekots förvirrade uppföljning på Göteborgs-Postens avslöjande om fusk i vaccinkön. Och så om att staten ställer allt tydligare krav på innehåll, när mediestödet nu förhandlas om. SVT förvarnade om stor polisrazzia i Luleåhärva Vi brukar säga att nyhetsjournalistik ska vara konsekvensneutral. Alltså publicera uppgifter som är sanna och relevanta, oavsett vilka konsekvenser det kan komma att få. Men är det verkligen alltid så enkelt? I måndags gick SVT Norrbotten ut med uppgifter om att polisen förbereder en stor razzia i Luleå. Tillslaget hörde till en omfattande härva av grov brottslighet kopplat till det kommunala fastighetsbolaget Lulebo. SVT skrev: “Under stor sekretess ska polisen under måndag och tisdag genomföra tillslag hos ett femtontal personer som representerar andra företag i Luleå och de ska hämtas in för förhör.” Reporter: Tonchi Percan Svag Ekot-uppföljning på GP:s vaccinavslöjande Efter ett starkt journalistiskt avslöjande följer inte sällan sämre kopior. Vi kan kalla det copycat-journalistik. Grunden är att när någon redaktion genom ett avslöjande visat på ett problem är det mycket enklare för andra redaktioner att följa upp med liknande historier. Manegen är redan krattad eftersom publiken har en förförståelse för problemet och helst också redan är riktigt förbannad över det. När Sveriges Radios Ekot i veckan rapporterade om att ännu en länk till vaccinationsbokning i Västsverige hade spridits och fler hade gått före i kön, då var det Göteborgs-Postens avslöjande från februari de försökte kopiera. Men kopian var sämre än originalet. Reporter: Johan Cedersjö Statliga innehållskrav i allt mer politiserat mediestöd Just nu pågår en process som ska bestämma exakt vilka formuleringar det är som ska styra vilka som i framtiden ska vara berättigade till statligt mediestöd. Tidigare har presstödet styrts av tabeller och siffror. Mätbara och handfasta variabler. Men efter den senaste utredningen om mediestöd har en annan parameter blivit aktuell i diskussionen. Nämligen om ett medie, som söker stöd, levererar redaktionellt innehåll av hög kvalité. I år har myndigheten för press radio och tv för första gången känt sig nödgade att faktiskt definiera vad det här betyder. Resultatet är ett förslag om att bara medier som inte sprider felaktig eller manipulerad information eller vilseleder kring etablerad vetenskap ska kunna få mediestöd. Reporter: Erik Petersson

Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna. • Hör Johan Lidberg, Associate Professor of Journalism vid School of Media, Film and Journalism. Svensken som varit med och format lagförslaget i Australien. • Hör Thomas Mattsson, Ordförande för Utgivarna och tf. VD för TU Medier, Petra Wikström, Schibsted, Sara Övreby, Google Sverige och Anders Ygeman, digitaliseringsminister om lagstiftning som är på gång i Europa och spelet mellan mediehusen och techjättarna i kampen om ersättning. • Hör amerikanska professorn Jeff Jarvis, Karin Pettersson, Aftonbladet och Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet om hur opartiska medierna är när de bevakar en fråga de själva är part i. Reportrar: Erik Petersson, Alexandra Sannemalm och Johan Cedersjö.

Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi? Facebook sätter hårt mot hårt i Australien – Google gör tvärtom I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen. Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar. Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform. Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.  Reporter: Alexandra Sannemalm   Postnords varannandagsutdelning hotar lokaltidningarna   Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande. För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera. Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell. Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.  Reporter: Erik Petersson Rubriker, rubriker ständigt dessa rubriker Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri – Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns. Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler. Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar. Reporter: Johan Cedersjö Ivar Arpi tar över Bulletin: Vad hände med satsningen på nyheter?  Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör. Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin. Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning. Men hur har det egentligen gått med det? Reporter: Alexandra Sannemalm

Systematiskt slarv med felmarginalen när tidningar rapporterar om partisympatier, en första inblick i Facebooks högsta domstol och så om den ädla konsten att formulera sig fram till exklusivt innehåll. Ignorerad felmarginal i systematisk omfattning Opinionsundersökningar är idag en helt central del i väldigt mycket nyhetsrapportering. Och bland opinionsundersökningar är de som mäter hur partierna går i opinionen de som får mest uppmärksamhet.Såhär har det varit under många år och idag har alla större mediehus egna återkommande undersökningar knutna till sig. Centern går upp, Sossarna ner. Ebba Bush förtroende ökar, Per Bolunds dalar. Ja ni vet hur det låter, upp och ner sen sist och sen är det tvärtom.Men hur noga är egentligen den här rapporteringen när det gäller den statistiska osäkerhet som kommer med resultaten? Nyligen kom en avhandling som gått igenom det här på ett systematiskt sätt och resultatet är ingen rolig läsning för Sveriges politiska reportrar. Reporter: Tonchi Percan Exklusivt: Konsten att formulera sig som först  För oss journalister är det ju viktigt att vara först. Du känner säkert igen formuleringarna - “berättar för första gången”, “nu bryter han tystnaden” eller “i en exklusiv intervju med”... Ja, ni fattar. Och det här kan man väl på ett sätt förstå. Det är ju själva nerven i journalistiken – att kunna berätta något ingen annan tidigare berättat. Men ibland blir det helt klart krystat och komiskt. Vi har hittat flera exempel där redaktioner fått ta till en rejäl dos med kreativitet för att lyckas formulera sig som att det ska låta som om de är först. En fråga ställs i alla fall ytterst sällan, eller ska vi kanske säga nu, för första gången. Spelar det här egentligen någon som helst roll för publiken? Reporter: Alexandra Sannemalm Facebooks högsta domstol under lupp För två veckor sen fattade Facebooks så kallade “högsta domstol”, tillsynsrådet, sina första beslut. Och i dagarna väntas nu ett avgörande i nästa fall, ett fall som kommer få storpolitiska konsekvenser oavsett utfall. För Facebook har nämligen bett rådet att ta ställning till Donald Trumps avstängning från plattformen. De sociala mediernas självreglering pekas av en del ut som framtiden och lösningen på den diskussion som finns idag om det offentliga samtalets hälsa. Så vad kan man då säga redan nu om var gränserna går? Vilken riktning pekas ut i de första besluten och vilka konsekvenser kan ett sådant här system få? Reporter: Erik Petersson

Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material. Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet. Citat: “Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang”. Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat “en kontakt med Kim Bergstrand”. Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten? Reporter: Johan Cedersjö Ica trollar än en gång hela mediesverige - inklusive Medierna Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen. Reporter: Alexandra Sannermalm Teknikjournalistiken under hård kommersiell press I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd. Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna? Reporter: Erik Petersson

Kvällsposten publicerade extremt integritetskänsliga uppgifter om nyligen bortgången sportjournalist. Om SVT som nu sänder den danska och omstridda dokumentären Krigsfotografen. Och så om offentlighetsprincipen, vi sammanfattar om den stod pall för coronaåret 2020? Kvällsposten publicerade integritetskränkande uppgifter Förra veckan publicerade Kvällsposten en artikel om en ung fotbollsskribent som nyligen gått bort. Men det var ingen regelrätt dödsruna tidningen valde att gå ut med. Istället var det en artikel som innehåller både spekulationer om dödsorsaken och flera djupt personliga och mycket integritetskänsliga uppgifter. Lejonparten av artikeln, den består av långa citat från en text som en nära anhörig publicerat på Facebook. En personlig text som tidningen mest kopierat och klistrat in. Vi har pratat med sportreportrar, kollegor, som blivit illa till mods av Kvällspostens publicering. Reporter: Erik Petersson Omstridd dansk dokumentär visas av SVTSVT har nyligen visat den danska dokumentären Krigsfotografen. En film som följer fotografen Jan Grarups liv när han pendlar mellan livsfarligt arbete i världens krigszoner och familjeliv med barn hemma i Danmark. Arbetet med filmen har pågått under flera år och under processen dog Grarups exfru som också är mamma till deras tre gemensamma barn. Händelsen utvecklades till en central del i dokumentären, mest tydligt när filmens regissör är med och filmar scener från begravningen. Men just dom här begravningsscenerna, dom har blivit rejält omdebatterade i Danmark eftersom flera anhöriga till den avlidne menar att dom aldrig godkänt att deras närvaro och att sörjande skulle bli en del i filmen. Vilken koll hade SVT egentligen på den här kritiken när dom bestämde sig för att publicera och vilka rutiner finns för att säkerställa att internationella dokumentärer håller för SVT:s pressetiska kompass? Reporter: Johan Cedersjö Offentlighetsprincipen prövad under 2020År 2020 blev ju minst sagt ett annorlunda år och mycket av journalistiken har ju handlat om hur Sverige har hanterat coronapandemin. En oumbärlig nyckel i arbetet med att granska kommuner och myndigheter, det är ju en väl fungerande offentlighetsprincip. Så sett över hela året, hur väl har den då fungerat? Reporter: Alexandra Sannemalm

Halländsk riksdagspolitiker uthängd för rattfylleri, nu pudlar chefredaktören. Självförstärkande storbråk på Youtube efter att influencer rankade flickor på Tiktok. Och så får vetenskapsradion kritik för förvirrad rapportering om förvirrade fiskar. Riksdagsledamot hängdes felaktigt ut för rattfylleriSom förtroendevalda får riksdagsledamöter finna sig i att deras liv och gärning synas i medier. Allmänintresset är stort – och det inte bara för deras arbete inom politiken utan även för deras vardagsliv. Men det finns såklart gränser, även här. Och även om mediernas strålkastarljus lyser extra på politiker, kan samma krav såklart ställas på att rapporteringen är saklig, relevant och baserad på kontrollerade uppgifter. I december krockade den halländska riksdagsledamoten Sara Heikkinen Breitholtz med en buss och en utredning om rattfylleri inleddes. Alla lokala redaktioner rapporterade om det här med både namn och bild. Men när Hallands Nyheter sen felaktigt slog fast att hon blåst 1.0 promille, tog den här storyn fart rakt in i en publicistisk seriekrock. Reporter Alexandra Sannemalm Kritik mot youtuber i en parallel medieoffentlighetPå Youtube och bland influencers har det stormat mer än vanligt i veckan. Hårda verbala attacker har utdelats och i livesändningar och evighetslånga instagramstories har det skapats nya lojaliteter och fiender. Allt påhejat, och kanske till och med framdrivet, av den ofta unga publikens omättliga behov av innehåll som väcker känslor. Har du missat det här är du inte ensam. Utöver några få artiklar på  kvällstidningarnas nöjessidor och en TT-artikel som knappast lyftes fram av dom etablerade medierna, har det varit tyst bland dom ska vi säga vuxna i rummet. Ingen debatt, inga kommentarer eller krönikor. Det är intressant i sig. För det är närmast som en parallell offentlighet som utspelar sig på nätet. Som finns där, lever sitt eget liv och lockar en publik inte sällan betydligt större än de flesta svenska dagstidningar. Bråket det började den här gången när en youtuber bestämde sig för att göra en video där han bedömde unga flickors sexualitet när dom dansade på appen Tiktok. Reporter: Tonchi Percan Förvirrat om förvirrade fiskar i VetenskapsradionI veckan sände Vetenskapsradion på djupet två program om något som kallas replikationskrisen. Det handlar om hur ett stort antal vetenskapliga studier inte alls får samma resultat när andra forskarlag försöker upprepa dom. Någonting som ju ställer frågor om forskningens tillförlitlighet. Ett exempel man lyfte fram i programmet handlar om hur fiskar beter sig i försurade vatten. Ett ämne det forskats mycket inom dom senaste tio åren, men där en ny studie kommit fram till helt andra resultat än alla andra. Vetenskapsradion drog hårt på detta och slog fast att den nya studien falsifierar ett helt forskningsfält. Men är det verkligen så? Reporter: Erik Petersson

SVT får hård kritik om ängslighet i sin bevakning av händelserna i USA. Om årets lokalvinkel: Jakten på Skellefteå-hallsduken som dök upp vid Kapitolium. Om framtiden för Twitter och Facebook efter det historiska beslutet att stänga av den fria världens ledare. SVT får kritik för ängslig rapportering om Trumps lögnerDet har bubblat ett tag, kritiken här hemma mot att public service-bolagen och inte minst SVT gått för långt i sin iver att vara opartiska. Att SVT, i sin journalistik, låtit lögn få lika mycket plats som sanning och tassat ängsligt kring den högernationalistiska våg som svept över västvärlden. Pulic service-bolagen är just nu under politisk press och Donald Trumps tid vid makten, hans lögner och attacker på medier, har ställt många frågor om det journalistiska uppdraget på sin spets. Men är det så, som kritikerna menar, att SVT gömda bakom prat om opartiskhet har tappat bort det avgörande journalistiska uppdraget – att skilja sanning från lögn. Reporter: Erik Petersson Jakten på Skellefteå-halsduken årets lokalvinkelEfter stormningen av Kapitolium har flera spännande granskningar av vilka det egentligen var som tog sin in i kongressen kunnat följas på sociala medier. På Twitter och andra forum har forskare, journalister och allmänhet tillsammans hjälps åt för att identifiera personer som syns på det närmast oändliga materialet av filmer och bilder från våldsamheterna. Kläder, symboler och tillhörigheter har närstuderats för att förbättra bilden av vilka angriparna var, vad de hade för motiv och hur förberett och koordinerat angreppet egentligen var. Mitt i all röra av bilder och filmer dök en röd hallsduk med vita detaljer upp. På halsduken var ordet Skellefteå broderat och plötsligt fanns ett mysterium och en osannolik lokalvinkel på händelserna som följts av hela världen. Tidningen Norran, med sin bas i just Skellefteå, var först med att skriva om nyheten och publicera bilden där halsduken ligger övergiven i bråte. Därefter har flera medier hakat på och historien blivit mer och mer intressant. Reporter: Tonchi Percan Big tech efter TrumpDet började med Facebook, sen följde Twitter efter. Efter det Youtube och sen en efter en av många andra amerikanska plattformar. Det är en historisk händelse som skett under bara några dagar. Bolagen är ju unga, men på kort tid har de fullständigt revolutionerat det offentliga samtalet och stöpt om medieindustrin i hela världen. Att de nu, närmast gemensamt, stängt ute USA:s sittande president från sina plattformar, kommer för alltid finnas inskrivet i historien. Många analytiker har i veckan skrivit om detta. Vad betyder egentligen det här för plattformarna och vilka konsekvenser får det för det offentliga samtalet, demokratin, framtidens internet och medieindustrin? Jag tog i veckan med mig dessa, minst sagt stora och närmast filosofiska frågorna, för att se om det redan nu finns något svar på hur framtiden på nätet ser ut efter Donald Trump. Reporter: Johan Cedersjö

Integritetskränkande klavertramp, polisens närvaro på sociala medier får kritik. Om vaccinrapportering, hur ska medier rapportera om dödsfall utan att skrämmas? Om Youtubes nedstängning av swebbtv. Etiska polisövertramp på sociala medierPolisens närvaro i sociala medier har varit på tapeten under julen. Det har nog undgått få hur det under dom senaste åren kommit fler och fler lokala och nationella poliskonton som sprider inblickar och ingripanden från norr till söder till sina följare. Polisen är en myndighet i stort behov av allmänhetens förtroende – där kan dom sociala medierna vara till stor nytta. Men hur mycket förtroende skapas egentligen av raljanta kommentarer, integritetskränande och dåligt pixlade bilder eller regelrätta reklaminlägg? Skribenten Max Karlsson har under en längre tid granskat polisens agerande och i veckan publicerade han en sammanställning i dagens ETC. Reporter: Tonchi Percan Vaccinrapportering om dödsfall alarmistisk?Förra veckan kom nyheten att en multisjuk, 85 år gammal man på ett särskilt boende avlidit dagen efter att han fått Covid-vaccinet. Mer eller mindre alla svenska medier publicerade nyheten, detta trots att läkare inte misstänker någon koppling mellan vaccinet och mannens dödsfall. Så vad var då egentligen nyheten? Att en äldre man dog? Vaccineringen av Sverige kommer utan tvekan att vara en av vårens största nyhetshändelser och kommer återkommande att vara i fokus i medierapporteringen. Och fallet med mannen som dog efter sprutan, det var det första men kommer inte att vara det sista där personer avlider i nära tidssamband med vaccinering. Så hur ska då medier hantera den här situationen och hur ska dom bevaka den? Erik Petersson har i veckan pratat med tre olika medier som valt olika väg och försökt reda ut vilken linje de kommer ha i sin vaccinrapportering. Reporter: Erik Petersson Youtube raderade SwebbtvDagen innan julafton valde Youtube att radera kanalen Swebbtv från dess plattform. Det skedde efter att kanalen under hösten fått upprepade varningar om att innehåll som publicerats strider mot youtubes användarvillkor. Enligt Mikael Willgert, VD för och programledare på swebbtv, handlar det om uppemot 700 videoklipp och hundratusentals kommentarer som på ett bräde raderats. Det svänger fort i den nya medievärlden. Det är faktiskt bara år sen dom stora amerikanska techjättarna kallade sig för infrastruktur och inte publicister. Då ville dom inte moderera, radera eller ta ansvar för innehåll som deras användare laddat upp. Men nu blåser ju andra vindar och frågan är om man idag inte bör kalla Youtube, Twitter och Facebook för världens mäktigaste publicister. Adam Cwejman, chef för Göteborgs-Postens liberala ledarsida, skrev i veckan om nedsläckningen av swebbtv. Jag ringde upp honom. Reporter: Johan Cedersjö

Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel. För ett knappt år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt. I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen. Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt? I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad. Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning. Reporter: Erik Petersson.

Vi sammanfattar medieåret som gått med tre gäster på länk. Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, Irena Pozar, chefredaktör Veckorevyn och Fouad Youcefi, utrikesreporter SVT. Pandemibevakning, USA-val och upprop i kölvattnet av Black lives matter. Även om det har varit ett annorlunda år saknas det inte mediefrågor att diskutera. Programledare: Johan Cedersjö.

Chokad och skärrad mamma intervjuades i både SVT och SR. Vilda spekulationer, utpekande och fel i rapportering om misstänkt matchfix. Ständigt krympande utrymme för oberoende journalistik i Hongkong. Trasig mamma i chock intervjuades om försvunnen sonAtt intervjua människor i trauma är svårt. Att som utgivare ta beslut om det bör publiceras, är nog ännu svårare. Genom åren har medier många gånger fått kritik för att ha intervjuat människor i chocktillstånd. Det kan få långtgående konsekvenser för den drabbade och nu när publiceringar finns digitalt och för evigt riskerar intervjuerna att gång efter gång riva upp gamla sår. För två veckor sedan försvann en pojke i Småland. Hans mamma, trasig, bedrövad och förtvivlad, sökte då upp de lokala redaktionerna för att i en intervju be om hjälp. Men borde verkligen redaktionerna ha gått henne till mötes? Reporter: Tonchi Percan.Vilda spekulationer, utpekanden och felaktigheter efter hockeymatch i UmeåI veckan har det återigen varit rapportering om misstänkt matchfixning i Sverige. Den här gången i samband med måndagens hockeymatchen mellan Umeålaget Björklöven och Mora, i andradivisionen Hockeyallsvenskan. När Svenska spel i stoppade allt spel på matchen, tog det inte lång tid innan spekulationerna drog igång och Björklöven anklagades för läggmatch. Tidningar har gasat på, känt lukten av skandal och jagat i flock. Även om matchfixning är ett problem i Sverige idag ställer rapporteringen från veckan en rad frågor. Hur rimligt är det att tidningarna ska avgöra eventuell skuld? Hur gick det till när en okänd försäljare helt plötsligt blev expert i frågan? Och hur kunde P4 gå på en blåsning och avskeda Björklövens målvakt? Reporter: Johan Cedersjö.Snaran dras åt för fri journalistik i HongkongI somras infördes nya säkerhetslagar i Hongkong. Kinas inflytande och makt är nu än mer reell, och många har pratat om att dagarna av press- och yttrandefriheten i Hongkong är över. Hongkong som ju så länge varit en utpost för fri journalistik i ett annars stängt och slutet Kina. Nu under hösten har det varit otroligt dramatiskt. Nyhet efter nyhet om det allt hårdare klimatet har slagit ner. Vi ringde upp två journalister för att höra om vardagen som journalist i Hongkong just nu. Reporter Erik Petersson.

Att komma nära eller kanske till och med för nära sina intervjupersoner. Svensk tidning stäms av affärsman i London. Avslöjande satir av Uppdrag Granskning. DN ger inte ut någon Greta-bok. Närgånget med Johanna Möller i ny dokumentärFör journalister handlar det om att komma nära intervjupersoner och bygga upp ett förtroende för att på bästa sätt kunna berätta deras historier. Men hur nära är egentligen för nära? Och var går den gränsen? I en programserie av Rättegångspodden med titeln “Mvh, Johanna Möller” berättar två journalister om sitt arbete med en dokumentärfilm om kvinnan som är dömd för det som blivit känt som arbogamorden. Reporter Alexandra Sannemalm.Realtid stäms i LondonI veckan lämnades en stämningsansökan in i London mot den svenska tidningen Realtid. Det är efter en granskning av företaget Eco Energy vars svenske ägare Svante Kumlin redan när tidningen började ställa frågor inför publiceringen hotade om att stämma för förtal. Reporter Erik Petersson.Träffsäker UG-satir avslöjar granskarnaFör två veckor sedan firade Uppdrag granskning 20 år i rutan och i samband med det lät de SVT-profilen Niklas Källner göra ett inslag om programmets dramaturgi. Inslaget är en nedmontering av de klassiska pusselbitarna i ett Uppdrag granskning-reportage. När det är såhär enkelt att klä av berättandets beståndsdelar har då formatet blivit passé? Reporter är Erik Petersson.Dagens Nyheter skrotar boksatsningGreta Thunberg har nu varit chefredaktör för en dag för Dagens Nyheter. Söndagens tidning var helt rensad från opinionsmaterial och tidningen hade fokus på fakta om klimatets utveckling. Men helt separat från det här Greta-projektet, har journalister på DN också arbetat med en bok om Greta Thunberg. Men vi kan nu berätta att Dagens Nyheter dragit sig ur projektet, och att satsningen på att ge ut böcker har skrotats. Reporter: Tonchi Percan.

Förtalsutredningen med Joakim Lundell i centrum växer, Pressetiskt dilemma när toppolitikern Fredrik Federleys privata relation får politiska konsekvenser, hemlig massgrav utanför Östersund begravd Förtalsutredningenen med Joakim Lundell i centrum växerFör ungefär ett år sedan kunde vi avslöja att influencern Joakim Lundell figurerar i ett förtalsmål efter publiceringar om en före detta samarbetspartner. Det handlar om youtube-videos om en annan influencer, JOZ of Sweden.Efter vår rapportering avstod Kanal 5 och D-play från att sända ett avsnitt ur Lundells egen dokusåpa där det gjordes underhållning av konflikten med en inhyrd ambulans. Joakim Lundell menade att han inte gjort något fel, och kallade vår reporter för en råtta.Trots att det nu gått över ett år, har något åtal om förtal ännu inte väckts. Så vitt vi vet har varken Joakim Lundell eller någon annan ännu delgivits misstanke om brott. Men förundersökningen pågår fortfarande och den har vuxit. För på Youtube har anklagelserna mot Joz of Sweden, eller Johan Sernebrink, inte slutat. Tvärtom kommer ständigt nya videos som lockar hundratusentals tittare. Reporter: Terje Carlsson. Ekot hemlighåller brottsrubricering i fallet Fredrik FederleyFörra veckan kom uppgifter om att Fredrik Federley, toppnamn inom Centerpartiet, har haft en relation med en man dömd för grova sexualbrott mot barn. Federley meddelade själv att han på grund av relationen fallit isär, sjukskrivit sig och tagit paus från politiken. Den här veckan har bilden av vad som hänt klarnat mer och mer och Centerpartiet har meddelat att deras förtroende för Fredrik Federley är skadat. Den här historien har varit och är ett pressetiskt dilemma, vilket varit synligt i veckan. Ansvariga utgivare har valt helt olika när det gäller vilka detaljer som ska berättas. I grunden handlar det om att allt som rör topppolitikern Fredrik Federley har ett stort allmänintresse, men hur mycket skada ska hans ex-sambo, som inte är en offentlig person, behöva utstå för rapporteringens begriplighet? Tonchi Percan är reporter.Spridd nyhet om hemlig massgrav på Frösön överdrivenFör drygt en månad sedan kom nyheten om en hemlig massgrav på Frösön utanför Östersund. Det var Östersunds Posten som låg bakom avslöjandet och det dröjde inte lång tid innan hela landet pratade om en massgrav där mentalpatienter grävdes ner i hemlighet. Nyheten har både skakat anhöriga till de döda och upprört kommunpolitiker i Östersund. Men efter de inledande publiceringarna har det pågått en livlig debatt på Östersunds Postens kultursida om tidningens förhållande till fakta och godtrogna tillit på hörsägen. Reporter Alexandra Sannemalm.

Förra veckan delades stora journalistpriset ut. Nu tar vi upp kritik mot tre av vinnarna. Om fyndet på Estonia som sägs ändra allt. Reportageboken Familjen och Årets förnyare Coronaveckan som gått. Årets avslöjande: Estonia – fyndet som ändrar alltVinnare av årets avslöjande blev Henrik Evertssons dokumentär Estonia – fyndet som ändrar allt. Den har trollbundit många men anklagas nu också för att ha mörkat upptäckter och kallas för konspiratorisk. Reporter: Johan Cedersjö.Årets förnyare: Coronaveckan som gåttI kategorin årets förnyare gick priset i år till journalisten Emanuel Karlsten som under coronapandemin lyckats etablera sin blogg som en viktigt nyhetskanal för pandemirapportering. Varje vecka har han sammanfattat de viktigaste nyheterna under rubriken Coronaveckan som gått. Men kritiker menar nu att han är totalt beroende av Facebook för att driva sin journalistik. Hur nytt är egentligen det och vad betyder det i längden om den förnyade journalistiken hamnar i klorna på de sociala medieplattformarnas engagemangsdrivna algoritmer? Reporter: Tonchi Percan.Årets röst: FamiljenKategorin årets röst ges till en reporter som med “egensinne gjort avtryck i journalistiken”. I år gick priset till boken Familjen, skriven av SVT:s Johanna Bäckström Lerneby. En bok som blivit hyllad av många – men i veckan kom också en krönika i Göteborgs Posten som gick hårt åt bokens trovärdighet. Den kallas i texten för vit förorts-fantasy och beskylls för att gå polisens ärende. Reporter: Alexandra Sannemalm.

Medieombudsmannen publicerade fler uppgifter än klandrad tidning. Kvällspostens annonsliknande hyllningsartikel om det stora svenska möbelvaruhuset. BBC i blåsväder för en 25 år gammal intervju. Medieombudsmannen avslöjade mer detaljer än fälld tidningFör sex veckor sedan fällde Medieetiska nämnden och Medieombudsmannen en publicering i Västerbottens-Kuriren om kränkningar mot en elev på en grundskola.Tidningen hade anonymiserat båda eleverna och vilken skola det gällde, men enligt nämnden var rubriken för hård och det var inte förenligt med god pressetik att vårdnadshavaren till den anklagade eleven inte fått komma till tals. Det här är en historia som rymmer många aspekter av medieetik. Faktiskt inte bara hos VK utan även på medieombudsmannens egna sajt. Reporter: Johan Cedersjö. Annonsliknande IKEA-artikel i KvällspostenKvällsposten publicerade för en vecka sedan en lång artikel som närmast kan beskrivas som en ren hyllningskör till Ikeas arbete med att anställa unga vuxna. Det var filmer, det var lovord från anställda och det var i det närmaste totalt okritiskt. Vår reporter Tonchi Percan läste artikeln och frågar sig om det här är betalt av IKEA eller om det är en redaktionell nyhetstext.BBC i blåsväder över 25 år gammal intervjuDet har kallats årtiondets scoop och den mest betydelsefulla kungahusintervjun som någonsin gjorts. I år är det 25 år sen BBC intervjuade prinsessan Diana i vad som skulle komma att bli ett historisk tv-ögonblick. I den öppenhjärtiga intervjun berättar Diana om psykiska problem, om äktenskapet med prins Charles och deras otrohetsaffärer. Men nu har en debatt om intervjun återigen seglat upp och blivit en toppnyhet i brittisk press. Det är en riktig spionhistoria med påstådda mörkläggningar, en återfunnen handskriven lapp och förfalskade dokument.Reporter: Erik Petersson.

SKR rasar mot tidningarnas gräddfil att slippa betala för pappersåtervinningen. Ska svenska TV-hus ta efter USA och avbryta Trumps direktsändningar för att inte sprida hans lögner. Tretton år sedan journalistdebatt som fått kultstatus. Tidningsbranschen vinnare när fria ordet ställs mot miljönMinskade pappersupplagor, annonsflykt och coronapandemin slår just nu stenhårt mot mediebranschen. Men trots det nattsvarta lyfte faktiskt regeringen en tung börda från sveriges papperstidningar, när de i våras beslutade att de undantas ansvaret att betala för återvinning av sina pappersprodukter. Det kan låta som en liten sak, men flera medieföretag menade innan beslutet att den här kostnaden skulle vara dödsstöten mot tidningar i dessa tider. Istället är det nu kommunerna som ska ta den ekonomiska smällen och när remissvaren nyligen blev offentliga, var det tydligt att det här rört upp starka känslor. Tonchi Percan är reporter.Amerikanska medier avbryter Trump i direktsändningEfter att Donald Trump förra veckan börjat veva sina anklagelser om att valet i USA var riggat och inte lagenligt, har redaktioner runtom i världen ställts inför en rad journalistiska dilemman. Det började bara timmar efter att vallokalerna hade stängt och rösterna var långt ifrån färdigräknade. President Trump gick då upp på scenen i Vita Huset och hävdade, på tvärs mot allt som då var känt, att han vunnit valet och att ett utbrett fuskande är den enda förklaring till något annat utfall. Hur ska medier tackla det faktum att i samma stund som de sänder ut Trumps direktsända tal, blir de också superspridare av hans strategi att underminera valets legitimitet. Reporter: Johan Cedersjö.13 år sedan Josefsson och Adaktusson gjorde upp i morgonsoffan - Vad hände sen? Det är i år 13 år sen tolvtaggarna Lars Adaktusson och Janne Josefsson drabbade samman i SVT:s morgonsoffa i vad som skulle vara ett "samtal om journalistik". Med det blev något helt annat. Idag har klippet hundratusentals visningar på Youtube, men de två rävarna har faktiskt aldrig pratat ut. Vår reporter Love Lyssarides kunde inte motstå att söka upp dem på nytt för att höra vad som egentligen hände den där morgonen och om de har försonats idag.

Kändiskock i veckan uthängd för sexuella trakasserier, vilken läxa har redaktionerna lärt sig från metoo-hösten 2017? Opinionsmätningarna totalt fel igen och partiskt rapportering i ett ständigt polariserande landskap, USA har gått till val. Och så frågar vi oss varför svenska medier inte vill publicera Charlie Hebdos karikatyr av president Erdogan. Kändiskock uthängd – anklagad för sexuella trakasserierI veckan anklagades en svensk kändiskock för att under många år ha sextrakasserat kvinnor på sin välkända restaurang. Det var tidningen Dagens ETC som först publicerade uppgifterna, men snabbt följde Expressen efter med en egen liknande granskning av samma kock. I båda tidningarna namnges kändiskocken som varit en del av den svenska offentligheten under en lång tid. På många vis påminner publiceringarna om det som hände under metoohösten 2017, när så gott som alla stora medier skrev om, och senare fälldes, för liknande publiceringar. Men på andra sätt skiljer sig veckans granskningar från då. Tonchi Percan har dykt ner i veckans kockuthängning och frågar sig hur de står sig i relation till alla fällda publiceringar som blev facit efter 2017. Opinionsmätningarna på glid ännu en gång i USADet blev ju en segdragen och jämn historia om makten i Vita huset. Röster räknas fortfarande och TV-bolagens valvakor fortgår på tomgång, trots att dom flesta nog inser att det här valet sannolikt kommer att avgöras i domstol. En sak står dock klart redan nu. Opinionsmätningarna – och genom dom medierna – har återigen misslyckats med att beskriva valutgången. Det här trots stor kris, haverikommissioner och självrannsakan efter förra valet 2016. Vår reporter Erik Petersson har följt veckans valcirkus och frågar sig hur det är möjligt att opinionsmätarna återigen missat målet? SVT avstod att publicera Charlie Hebdos Erdogan-karikatyrFörra veckans nummer av den franska satirtidningen Charlie Hebdo hade turkiets president Erdogan avbildad på omslaget. Där satt han, flinande i sina kalsonger samtidigt som han lyfte på en kvinnas hijab så att baken hennes blev synlig. “Åhh, profeten” utropade han, med överskriften “privat är han mycket rolig”. Karikatyren blev som bensin på den redan eldfängda relationen mellan Frankrike och Turkiet. En relation som ju präglats av stenhårda anklagelser och till is frusen diplomati efter mordet på den franske läraren Samuel Paty och president Macrons krig mot islamism. Majoriteten av de svenska mediehusen rapporterade såklart om den här upptrappningen förra veckan. Men de allra flesta gjorde det utan att visa bilden allt faktiskt handlade om. Varför då, kan man fråga sig? Är det så att Charlie Hebdos historia med muhammedkarikatyrerna är så känslig, att många svenska medier nu inte ens vill publicera en karikatyr över president Erdogan?

Det är allhelgonahelg och vi återutsänder tre reportage från vår sommarserie om journalister som mördats i tjänsten. Hör om mordet på Anna Politkovskaja, Nils Horner och Javier Valdez. Mordet på ryska journalisten Anna PolitkovskajaDet har gått 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin.Mordet på Nils Horner påverkar fortfarande SR:s AfghanistanbevakningDen 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har bara varit på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg. Journalisthoten i Mexiko och mordet på Javier ValdezMexiko är ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller försvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dem hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Victor Löfgren.

TV4 slår tillbaka mot SVT efter ifrågasatt rapportering om utegångsförbud i Tensta. Historiskt bråk om TV4-serien Drottningarna. SVT fälls i Granskningsnämnden när nya pensionärer visas matinéfilm. Rörig nyhetsrapportering om utegångsförbud i TenstaFörra helgen publicerade TV4 nyheten att kriminella gäng utfärdat ett utegångsförbud i Stockholms-förorten Tensta. Häpnadsväckande uppgifter rakt in i en av de mest brännande politiska frågorna – kriminella gäng och utanförskapsområden. Men ganska snabbt kom en ny publicering som reste frågetecken kring hur det egentligen ligger till. SVT gick ut med en slags motbild, och polisens började backa från sina egna ord och tona ner allvaret i händelsen. Reporter Erik Petersson.Historisk beef efter TV4:s premiär av DrottningarnaKnappt hade eftertexterna rullat igång innan kritiken sköljde in som en våg över TV4:s nya och påkostade dokumentära dramasatsning “Drottningarna”. ”Historieförfalskning”, “förtal” och “ärekränkning” har innehållet kallats och första avsnittet anklagas för att sprida en osann hatpropaganda mot kung Erik den fjortonde. I främsta ledet i kritikernas kör står författaren Katarina Harrisson Lindberg och hennes äkta make, historieprofessorn Dick Harrrison. Reporter: Filip Jacobsson.Yngre pensionärer strular till det för SVT i GranskningsnämndenMåndagar, tisdagar och onsdagar har SVT som tradition att sända matinéfilmer och då framförallt äldre filmer som dagens pensionärer ska minnas från sin ungdoms dagar. Det här var länge ofarligt, men i takt med att en ny generation kommit upp i pensionärsstatus, låt säga såna som var unga på 60-70-talet, har SVT ställts inför ett udda och lite speciellt problem. För ungdomsfilmerna för de här nyare pensionärerna, de består nämligen av betydligt mer våld, sex och mord än tidigare generationers. Och just våld, sex och mord på dagtid – det är det många som ogillar, inte minst Granskningsnämnden. Reporter: Alexandra Sannemalm.

Ett gripande i Kanada reser frågan om New York Times succépodd bygger på en bluff. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen mellan Södermalm och Radiohuset. Varför hackades LRF-media av Vietnam? Blev New York Times lurade av IS-terroristPrestigetidningen The New York Times skakas just nu av vad som kan komma att betecknas som ett fullständigt publicistiskt haveri. Det handlar om den prisbelönta podden, Caliphate, gjord av tidningens stjärnreporter när det kommer till terrorism Rukmini Callimachi. Podden, som fick enorm uppmärksamhet bygger framförallt på ett möte med en kanadensare som anslutit sig till terrorgruppen IS. En unik intervju där mannen berättar ingående om hur han anslöt sig till terrorgruppen och hur han i dess namn utförde flera bestialska mord i det så kallade kalifatet. Problemet är bara att mannen för tre veckor sen greps i Kanada, anklagad för att ha hittat på alltihop. Reporter: Johan Cedersjö.Guldbron sätter stopp för journalistexpressenGräv där du står är inom journalistiken en urgammal lärdom. Det betyder att man ska avslöja missförhållanden i ens egen närhet. Men som journalist har man, under just förevändningen att man gräver där man står, också makten att tala i egen sak. När busslinje 76 mellan Södermalm och Radiohuset nu får en ny rutt, tog det skruv rejält. Och det gjorde det i Radiohuset. Det var ett "Chockbesked", det var granskning med hemliga källor och det var mycket av det hela. Vår reporter Tonchi Percan bestämde sig för att ta buss 76 från Slussen till Radiohuset, den så kallade journalistexpressen.LRF-media hackade av vietnameserVad har LRF media gemensamt med fotbollsspelaren Bransilav Ivanovic och vad har det med vietnamesisk hudvård att göra?För några veckor sen blev LRF medias Facebooksidor kapade. De förlorade kontrollen över inläggen och sidorna försvann helt från plattformen.Det här är ju en typ av händelse som inträffar ganska ofta, men i det här fallet var sambanden så förvånande att vår reporter Erik Petersson var tvungen att gå till botten med varför vietnamesiska hudvårdssäljare verkar ha hackat en tidning som skriver om svenskt lantbrukspolitik.

SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning. Tyst från Ekot om uppropet Vems SRFör två veckor sen publicerades uppropet “Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio”. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt. Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald. Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism.Reporter: Johan Cedersjö När matbutikens snusk skyddas av anonymitetNär medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras. “Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen”, “Lokal tandläkare blir av med sin legitimation”... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel. Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten? Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val. Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidningSveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race. Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna. Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör. Reporter: Erik Petersson

Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk. Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisationEfter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade. Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner. Åklagaren som ville beslagta EstoniainspelningarI veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov. Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien.Reporter: Johan Cedersjö, Erik Petersson Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i FagerstaFrån Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här? Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.

Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist. Ingen andra chans för frigiven mördare i VLTVestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden. Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott. Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken Reporter: Tonchi Percan.UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i MediernaI veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet. Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm. Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva. Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist. Reporter: Therese Rosenvinge.Per Brinkemo från kylan till klanexpertNyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan. En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa. Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom.Alla vill vara publicisterI veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister. Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige. Reporter: Johan Cedersjö.

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess. Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klanAftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag. Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft. Reporter: Johan Cedersjö Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj? Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd. Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretessNu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet. Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona. Tonchi Percan är reporter.

Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika. Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentärJust nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas. Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar. I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper. Reporter: Erik Petersson. Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen “När skogen tystnar”, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder. Mitt i bråket mellan DN och Claes de FaireEn mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör. Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften. Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat.Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjdenNu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats. Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för. Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute? Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar. Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under CovidMan brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen. Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest? Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar. Reporter: Tonchi Percan.Tysta medier när artist uthängd på metoo-visUnder sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet. Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik? I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare. Reporter: Erik Petersson.TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslorSen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter. Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar. Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak. Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor? Reporter: Johan Cedersjö.

Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden. • Svåra beslut vid intervjuer av anhörigaPublicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt? • Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskyddFörra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service,   politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?  • Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecensionFör några veckor sen kom boken “Mitt liv: inget försvarstal”, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten. • Bråk om distribution av tidningar på landsbygdenEtt storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken “Stoppa posttraumat” kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat. • Varför ratar SVT TikTok just nu?Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten  ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson • Om mediers kärlek till bankernas sparekonomerDe är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge• Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklarIdag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd. • Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-taletNästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan • Efter gripandet av mediemogul – är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott?Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge • Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur. •Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestödVi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till.I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring – men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Intervju: Åsa Linderborg om nypublicerade dagboken och om att göra upp med metoo-journalistikenAftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg är aktuell med dagboken “Året med 13 månader”. I den skildras metoo-hösten och året som följde. Det var ett år då hon gick mot strömmen och kritiserade granskningar som var alltför frikostiga med namnpubliceringar, men där hon också själv skrev en stenhård artikel om Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, som 2018 tog sitt liv. Vi pratar pressetik, journalistikens brister och varför hon uppmanar branschen att göra upp med metoo-journalistikens övertramp. Reporter: Freddi Ramel  Är journalistkåren mer vänster än genomsnittet? Det är en fråga som ständigt återkommer i debatten. Nu senast i Svenska Dagbladet i slutet av juli, när en norsk opinionsundersökning från 2019 fick uppmärksamhet. I undersökningen hade man tillfrågat både norska och svenska journalister om deras partisympatier. Resultatet var slående - runt 70 procent stöd för rödgröna partier, både i Norge och Sverige. Den här undersökningen har fått kritik för att vara undermålig, men vad vet vi då egentligen om journalistkårens politiska preferenser? Reportrar: Freddi Ramel och Alexandra Sannemalm Sommarserien: Om Mexiko och mordet på Javier ValdezI den femte och sista delen av vår serie om journalister som mördats ska vi till Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller fösrvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. I de allra flesta fall har ingen ställts till svars för morden. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dom hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Viktor Löfgren

En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia. Bloggen och youtube-kanalen som blev maktfaktor under pandeminUnder pandemin har de etablerade medierna haft en historiskt hög arbetsbelastning - informationsflödet har aldrig varit så massivt. Samtidigt dras branschen med nedskärningar och kritik har riktats mot en ensidig, okritisk rapportering, nu senast av professor Björn Olsen i Sommar i P1. Hur det än är med den saken har vissa mindre oetablerade medier blomstrat under coronavåren, för att de täckt de mediala luckor som vissa konsumenter upplever. Vi har pratat med Emanuel Karlsten som via sin blogg gjort flera avslöjanden under året och Freddie Sayers, programledare för LockdownTV, som sänder långa, djuplodande intervjuer på Youtube. Reporter: Freddi Ramel Norska journalister avundas svensk offentlighetsprincipFörra veckan berättade vi att terroristen Anders Behring Breivik skickat brev till ett tjugotal journalister och mediehus med ett erbjudande om "rättigheterna" till hans livsberättelse. Prislappen: 86 miljoner norska kronor. Att han överhuvudtaget får för sig att göra det beror på den väsentligt snävare offentlighetsprincipen i Norge, där saker som polisförhör inte är offentliga. Journalister är i stor grad beroende av läckor. Vi har pratat med flera norska journalister om kampen för en offentlighetsprincip mer lik den svenska. Reporter: Alexandra Sannemalm Sommarserien: Panamaläckan och mordet på Daphne Caruana GaliziaDen maltesiske journalisten Daphne Caruana Galizia var en av flera journalister som granskade makthavares fiffel och undanhållande av skattepengar i samband med Panamaläckan för fyra år sedan. Hon var en stridbar journalist som på grund av sina granskningar länge var hotad. På sin blogg, Running commentary, skrev hon strax efter halv tre på eftermiddagen, den ödesdigra måndagen den 16 oktober 2017 om korruptionsmisstankar mot politiker. Inlägget avslutades med “Det finns skurkar åt vilket håll du än tittar nu. Situationen är desperat”. Reporter: Evalisa Wallin

Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak Olika publicistiska beslut om Aron Flams åtalade bokomslagFör en dryg vecka sen kom nyheten att komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott för den heilande och hakkors-beprydda En Svensk Tiger-tigern på omslaget till hans bok "Det här är en svensk tiger". Medier har rapporterat mycket om det här, men gör olika bedömningar i frågan om att visa bilden. Vad innebär en fällande dom för yttrandefriheten? Och hur tänker mediehusen kring att publicera en bild som om några månader kan vara olaglig? Reporter: Freddi Ramel   Aftonbladets kvarleva från Lajkat - Anonyma facebooksidor om djur som lockar klick Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm. Är eskimå och indian rasistiska ord enligt SR? Den frågan väcktes på Ekots facebook-sida i veckan, när Ekot gick in och markerade i ett kommentarsfält under en nyhet om att glassen Sitting Bull kritiserats för att vara kulturellt okänslig. Ekots kommentar löd: “God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats! Rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okej!” Lite senare redigerade Ekot sin kommentar och menade att SR:s hållning inte är att orden är rasistiska, men att de av många människor kan uppfattas som det och därför ska användas med försiktighet. Hör Ekots tf ansvarige utgivare Katarina Schultz, Lotta Ederth, språkvårdare på public service och Andrew Joliwette, professor i American Indian Studies. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordkomplotten mot grävande journalisten Jan Kuciak“Smutsiga prostituerade” och “ormar” var ord som Slovakiens tidigare premiärminister Robert Fico använde för att beskriva landets journalister. Men hans tid som premiärminister skulle få ett abrupt slut i början av 2018 efter att den 28-årige journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová mördades i sitt hem. Mordet på det unga paret skälvde genom det slovakiska samhället och ledde till några av de största folkliga protesterna sen Sammetsrevolutionen och kommunismens fall. En mäktiga affärsman har åtalats för att ha beställt mordet och motivet tros vara ett av Kuciaks grävjobb. Reporter: Viktor Löfgren

Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner P3 Nyheter Dokumentär publicerade obalanserat program om knarkhärva Det senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra Sannemalm Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås?  Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordet på Nils Horner Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg

SVT gick med på debattkrav - ansvarig utgivare bemöter kritiken, Vrångö i coronarapporteringens centrum - hur påverkades de som bor där? Första delen i sommarserien - om mordet på Anna Politkovskaja. SVT bemöter kritiken mot tillmötesgått debattkrav från minister Veckans stora mediedebatt har varit en debatt om debatten som inte blev av. I SVT:s Morgonstudion satt både migrationsminister Morgan Johansson och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, men de fick inte prata med varandra. Det var nämligen ministerns krav för att komma dit - att det inte skulle vara en debatt. För tittarna blev det nog extra märkligt när Morgan Johansson kritiserade moderaterna och från programledaren fick till svar: "Nu har vi ju ingen debatt här, så moderaterna har inte möjlighet att svara". Vi har pratat med SVT:s tillförordnade ansvarige utgivare Judit Ek i veckan. Reporter: Freddi Ramel Skärgårdsidyllen Vrångö i centrum för coronarapporteringen - Hur har de boende påverkats?  I maj samlades körmedlemmar från flera kyrkor på Vrångö för att sjunga tillsammans. Senare upptäcktes det att flera medlemmar ur kören var sjuka i corona, någonting som fick stor uppmärksamhet i medier både i Sverige och internationellt. Utbrottet visade sig sedan vara mindre än vad man först befarat - inte ens större än i samhället i övrigt - något redaktionerna också rapporterade om. Men för öborna finns corona-stämpeln kvar. Vad händer egentligen med ett litet samhälle efter en intensiv nyhetsrapportering? Reporter: Alexandra Sannemalm Var det alarmism att utelämna nyanser i böldpest-notis? Vi lever ju just nu igenom en pandemi, och det är naturligt att medier därför håller extra koll på sjukdomsutbrott runtom i världen. Men hur tydliga måste medier vara för att inte riskera att sprida ny panik i det här läget? Den frågan väcktes i söndags när nyheten kom att en stad i kinesiska inre mongoliet drabbats av böldpest. En nyhet som innehöll alla ingredienser: förtäring av exotiska djur och en stad som försatts i krisläge. Hör Joakim Jerdenberg, vd på GetAI och Jonathan Jeppson, nyhetschef på Aftonbladet. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien om journalister som mördats: Anna Politovskaja Det har gått nästan 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin  

Vetenskapsradion om coronanyheten som inte höll måttet. Hur väljer medier sina coronaexperter? Åtal mot journalist dom dök vid Estonia. Direktpress köper Mitt i hur påverkas journalistiken? Vetenskapsradion om den tunna coronanyhetenI veckan fick Vetenskapsradion lyssnare veta att äldre personer inte är särskilt rädda för corona. Bara en av fem tror att någon i deras närhet kan komma att smittas, löd nyheten från Vetenskapsredaktionen. Och vidare att 95 procent i åldersgruppen uppger att dom följer myndigheternas råd. Men underlaget bakom nyheten var tunt. Så pass tunt och begränsat att det faktiskt inte alls dög för att säga något generellt om åldersgruppens coronaattityder. Reporter: Alexandra Sannemalm. Hur väljer medier sina coronaexperter?Sedan pandemins början har medier behövt ta hjälp av sakkunniga. Vi har blivit bekanta med många expertröster och nya ansikten. Titlar som epidemiolog, virolog, infektionsläkare och mikrobiolog. Men hur väljer medierna vem som ska få prata om vad eller möta vem i en diskussion? Var har redaktionerna lagt ribban för hur specifik sakkunskap en expert ska ha för att uttala sig om något? Frågan blir också mer komplex av att det bildats tydligare och tydligare läger bland forskarna som redaktionerna behöver förhålla sig till. Reporter: Freddi Ramel  Discovery Norge kommenterar åtalet mot Estonia-dykande TV-teamI september 1994 sjönk Estonia. 852 personer miste livet. Platsen ute på Östersjön är idag en grav där länderna runtom enats om en lag om gravfrid. En lag som aldrig prövats - fram tills nu. För i veckan kom nyheten att två svenskar, varav en journalist, nu åtalas för att ha kränkt gravfriden. Förra året genomförde dom nämligen dyk på platsen. Och av åtalet framgår att det var för att få TV-bilder till en dokumentär som det här skedde. Vad är det här för dokumentärprojekt och hur motiverar personerna bakom sin jakt på unika bilder? Reporter: Alexandra Sannemalm Tidningsrivalerna Mitt i och Direktpress blir en - hur ska det gå?Häromveckan kom nyheten om en ny stor medieaffär -gratistidningskoncernen Direktpress köper konkurrenten Mitti. Affärsmässigt är det både logiskt och rationellt, men frågan är hur den journalistik som delas ut till omkring 1 miljon hushåll kommer att påverkas? Hur ska det gå att få dessa två tidigare fiender att bli en? Reporter: Therese Rosenvinge.  

Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell mitt under pågående pandemi? SVT om dubbelspelet i arbetet med dokumentären Att rädda ett barn. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket. • Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell?Kort efter att sommarvärdarna presenterades den 11e juni fick Sveriges Radio kritik. Ska en makthavare - på den unika position Tegnell har just nu - verkligen erbjudas den här plattformen mitt under brinnande kris? Hör Sommar i P1:s chef Bibi Rödöö svara på kritiken. Reporter: Freddi Ramel. • SVT:s etiska avvägningar i arbetet med Att rädda ett barnSVT:s dokumentärserie Att rädda ett barn har hyllats. Ett mästerverk, skriver Svenska Dagbladet. Men samtidigt menar kritiker att dokumentären bygger på oetiska intervjuer. Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de under lång tid fortsatte följa organisationen BRY på nära håll utan att, förrän precis i slutet, låta den kritiska vinkeln märkas? Tonchi Percan intervjuar SVT:s Bo-Göran Bodin. • Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedierNyheten om en förrymd orm i en matbutik i Uppsala har fått stor spridning under juni. Kanske rentav en kinesisk giftkobra har medier rapporterat. Men om vi synar den här nyheten lite närmre i sömmarna är det rätt mycket som bygger på antaganden. Och en fråga som infinner sig är vad som händer med grundläggande kritiska frågor såsom “hur vet vi det det här?” Och “kan det ha gått till på något annat sätt?” när en perfekt sommarstory dyker upp på den mediala radarn. Reporter: Alexandra Sannemalm. • Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycketFenomenet “Hemnet-journalistik” har vi uppmärksammat förr i Medierna. När bilder i mäklarannonser tillsammans med säljtexten med kanske inte alltid så jättestor arbetsinsats från redaktionens sida knådas om och paketeras till en klickvänlig artikel. Nyligen uppmärksammades Camilla Läckbergs bostadsannons på just det här sättet av flera medier. Men frågan är om inte Norrtelje Tidning blev lite väl uppspelta över mäklarfirmans bildmaterial. Reporter: Therese Rosenvinge

Vi repriserar en samling reportage från våren om hur medier hanterat och bevakat coronakrisen. Om bland annat etiska dilemman, specialreportrarnas roll och pandemins effekter på TV-utbudet. Etiska dilemman när SVT visade bilder inifrån intensivvårdsavdelningHur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? För journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Repris från april.  Om specialreportrarnas roll under coronabevakningenI vanliga fall kan artiklar och reportage  av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Repris från mars. Corona-viruset sätter käppar i hjulet för TV-fabrikenJust nu är det, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Vad kommer kanalerna sända när man inte lyckas spela in det material man behöver till senare på året? Repris från maj. Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på egna redaktionen?Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet och  kallades den siste riktige pressfotografen. I 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Han dog i sviterna av covid-19 i slutet av mars, 62 år gammal. Vilka risker tog han på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Och hur påverkade dödsfallet tidningens säkerhetsrutiner? Repris från april.

Vi följer bevakningen av den historiska Palme-presskonferensen med full access inifrån en av landets största redaktioner. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av avliden? Palme-journalistik post Palme-utredningen. Och om det eviga snacket om skillnaderna i journalistisk kultur mellan Göteborg och Stockholm. • Expressen inifrån när Palme-beskedet komFörväntningarna var med rätta höga efter att åklagare Krister Petersson i alla fall antytt att en lösningen på mordet äntligen skulle presenteras. Men som vi alla vet vid det här laget var besvikelsen ett faktum för många av de insatta efter pressträffen i onsdags. Men hur går det till bakom kulisserna när man ska bevaka ett sådant här historiskt besked? Vår reporter Tonchi Percan fick full access till Expressens centraldesk och redaktion den här förmiddagen. • Kan medier göra sig skyldiga till förtal av Skandiamannen? Sedan Krister Petersson först gick ut och berättade att Palmeutredningen antingen skulle väcka ett åtal, eller läggas ner så har frågan om juridiken i att peka ut en person varit på radarn. Så vad gäller nu? Kan medier göra sig skyldiga till förtal när de nu skriver om åklagarens utpekande av Stig Engström. Reporter: Erik Petersson • Palme-journalistik post Palme-utredningenPolisen har tillsatt en speciell grupp som ska sekretesspröva begäran om handlingar från utredningen och man har satt en prislapp på 1 miljon kronor för att få ut utredningen i sin helhet. Hur ser intresset ut bland redaktionerna och vad är journalistikens väg framåt efter den här veckan? Reporter: Erik Petersson • Göteborgsjournalister på ständig tvärs mot 08-redaktionerSnobbiga skrivbordsjournalister i Stockholm och grävande gubbar i Göteborg. Så låter det iallafall bland de inbitna Göteborgsmurvlarna. Två journalistiska poler med olika typer av journalister, som jobbar under olika yrkeskulturer efter olika ideal. Som också påverkar slutprodukten och vilka jobb som faktiskt görs. Ligger det någon sanning bakom alla anekdoter? Och vilka är i så fall skillnaderna mellan Stockholmsjournalistik och göteborgsjournalistik? Reporter: Therese Rosenvinge

Hör Ekot om omtalade Tegnell-intervjun. Om attacker mot journalister som bevakar protesterna i USA. Faktagranskare kritiska mot Twitter efter agerandet mot Trump, hur ser vägen framåt ut för nätjättarna? Barometern brottas mot programmatiska bitcoin-annonser. • För hård Tegnell-tolkning i Ekot?En av veckans stora nyheter har varit Anders Tegnells intervju med Ekot där han, enligt Ekot iallafall, nu är självkritisk. Internationella medier världen över rapporterade om Tegnells kovändning. Och det heter att Sverige “medger misstag”. Men vad var det han sade egentligen? Bara timmar efter intervjun så började frågetecknen hopa sig. I en intervju med DN som publicerades efter lunch på onsdagen säger han att det hela spetsades till rätt hårt. Till TT säger han att intervjun blev vinklad. Erik Petersson intervjuar Ekot. • Journalister som bevakar protesterna i USA blir måltavlorBilderna av våld och upplopp i samband med protesterna efter George Floyds död har tapetserat medier över hela världen. Och något som varit slående är hur många journalister som blivit skadade under bevakningen. Och det har visat sig att det inte bara handlar om kaotiska situationer där reportrar och TV-team hamnat i korselden. Det finns en hel rad exempel på där demonstranter och framförallt polisen gjort journalister till måltavla. Reporter: Erik Petersson • Twitter agerar mot Trump – får kritik av faktagranskare för hurTwitters agerande mot president Trump där techföretaget gått in och faktagranskat och varnat för enskilda tweets ledde till starka reaktioner förra veckan. Inte minst från presidenten själv som svarade med att vilja riva upp en lag som skyddar techjättarna och ja, kanske rentav stänga ner Twitter som han också hotat med.Men det här är en historia med många bottnar. För det är inte bara Trump som kritiserat Twitter, utan det har också det ansedda journalistiska faktagranskarnätverket IFCN gjort. Framför allt bristen på transparens från Twitters sida har blivit en fråga. Reporter: Therese Rosenvinge • Barometerns brottning mot bitcoin-annonser Tidningen Barometern har i flera år granskat ett vadhållningföretag som lockat investerare med löften om hög avkastning och där det nu finns misstankar om svindleri och penningtvätt. De som haft reklamsamarbeten med bolaget har också fått hårda frågor från tidningen. Men har man sopat rent framför egen dörr? Det var en fråga som väcktes när en tidigare krönikör på Barometern på sin blogg nyligen gick ut och uppmärksammade att bedrägliga Bitcoin-annonser slunkit igenom tidningens annonssystem. Med vilken trovärdighet jagar Barometern misstänkta skurkar när dom själva de facto ger plats åt lurendrejeri? Reporter: Tonchi Percan

Aktuellt besökte småföretagare i reportage om LAS. Men missade att hon var både topp-politiker och lobbyist. Om corona-siffran som medier rapporterar dagligen, men som ofta ligger långt ifrån verkligheten. PR-succé för bilmärke när GP nappade på alternativt Göteborgs-varv. • Lobbyist som case hos SVTSVT kunde nyligen avslöja politiskt sprängstoff. Förändring av LAS är på gång. Aktuellt toppade med nyheten i måndags– facket rasar men småföretagarna rapporterades det, dom är nöjda. Tittarna fick ett på plats reportage från ett bemanningsföretag i Uppsala, där en glad småföretagare varmt välkomnade förslaget. Men för somliga var småföretagaren i Uppsala ett bekant ansikte. Och frågan som infinner sig i efterhand är hur det står till med rutinerna på SVT -  tex när det kommer till att göra en googling på en person man väljer att intervjua i en brännande politisk fråga? Reporter: Tonchi Percan • Johan Gieseckes kontrakt med Folkhälsomyndigheten I dagarna blev det ju känt att Johan Giesecke, som intervjuats flitigt under corona-krisen, varit kontrakterad av Folkhälsomyndigheten sedan slutet av mars. Och att han också velat fakturera myndigheten för TV-framträdanden. Gieseckes koppling till myndigheten har bara varit vagt känd och svenska medier har ofta presenterat honom som bland annat tidigare statsepidemiolog och WHO-rådgivare. Inte som företrädare för myndigheten. Therese Rosenvinge intervjuar frilansjournalisten Emanuel Karlsten som var först med att berätta det här i veckan. • Corona-sifforna som ligger långt från verklighetenVarje dag klockan 14 börjar den. Den myndighetsgemensamma presskonferensen om Coronaläget i Sverige. Och varje dag följs den av flashar från flera stora mediehus om antalet nya fall av döda i Sverige i Covid-19. Myndigheterna säger gång på gång att de här siffrorna är väldigt osäkra, vissa dagar är det underrapportering, och andra dagar är det överrapportering. Även medierna är tydliga med att man ska vara försiktig med att tolka de, men ändå rapporterades de. Dag efter dag. Vad är det som gör att den här siffran över antalet nya fall kommit att bli så central i mediernas flash-bevakning av pandemins utbredning i Sverige? Reporter: Erik Petersson • PR-succé för bilmärke när Göteborgsvarvet blev biljippo Det sedvanliga Göteborgsvarvet i maj med tiotusentals löpare och hundratusentals åskådare i år uteblev på grund av Corona. Men som ersättning till folkfesten hittade Göteborgsvarvet, tillsammans med sin nya huvudsponsor - bilmärket Polestar - istället på en alternativ lösning. Ett virtuellt lopp fick ersätta och säkra exponeringen för sponsorns nya elbilsmodell inför dess lansering. Och exponering det blev det gott om när Göteborgstidningarna nappade på betet. En PR-succé för bilmärket kan man sammanfatta. Något som gör att bevakningen av årets Göteborgsvarv reser frågor om var gränsen mellan journalistik och reklam egentligen gick, eller ens om det fanns någon sådan gräns. Reporter: Therese Rosenvinge

Ett år med det nya mediestödet för stärka bevakning av sk vita fläckar. Hur mycket mer journalistik har det blivit för miljonerna? Medierna granskar bevakningen hos VK och NSD. Efter kritiken så har Tv4 själva utvärderat intervjun med Paolo Roberto. Udda annonsgrepp när medieaktören Epoch Times gick ut som bilaga med SvD. • Ett år med nya mediestödet – hur mycket mer journalistik har det blivit?Förra året sjösattes ett nytt mediestöd för att stärka journalistiken i svagt bevakade lokala områden, sk vita fläckar. Totalt 30 nya statliga miljoner delades ut till över 30 tidningar. Men hur mycket mer journalistik i har läsarna fått för miljonerna?Vid Luleå tekniska universitet har journaliststudenten Ellen Lundström undersökt hur stödet påverkat bevakningen hos dels Västerbottens-Kuriren och dels Norrländska Socialdemokraten. Resultatet spretar. Genomgången visar på ökad bevakning på vissa håll. Men det finns också exempel på kommuner som tidningarna fått pengar för att täcka, men där bevakningen varit oförändrad eller till och med tunnare efter stödet. Läs mer om granskningen. • Tv4 om intervjun med Paolo Roberto. Och varför namnger inte SVT?En vecka har gått sedan den kanske mest omdebatterade enskilda intervjun i svensk media i år sändes. I intervjun erkände Paolo Roberto sexköp. Redan innan intervjun publicerades, när Paolo Roberto gjorde klart på Instagram att han skulle “tala ut” hos Tv4 fick kanalen hård kritik. Kritik bland annat om att kanalen upplät utrymme åt en egen profil att krishantera. Tv4 var snabbt ute och försvarade sitt beslut att sända intervjun, men säger också, när vi besöker Tv4-huset nu veckan efter, att det finns delar som med facit i hand hade kunnat göras annorlunda. Reporter: Therese Rosenvinge • Udda annonsgrepp när Epoch Times gick ut som bilaga med SvDI förra helgens Svenska Dagbladet var det en del läsare som reagerade på en bilaga i tidningen. Det var den globala medieaktören Epoch times svenska edition som körde en coronaspecial. Ledare och nyhetsartiklar, alla med mycket kritiskt fokus på Kina och deras hantering av coronaviruset – alltså rakt in den globalt kanske mest brännande storpolitiska striden just nu. Men vad är det här för tidning och vilka krav ställer Svenska Dagbladet på innehållet när en annons är journalistik? Reporter: Erik Petersson

Storbråk mellan politikreportrar. Men är det verkligen gräddfil till ministerintervju för vissa? Vi går till botten med vem det faktiskt var som bakade alla cupcakes i Sveriges yngsta mästerkock. Aktuellt Fokus alternativmediesajt på vänsterkanten. • Vem får de exklusiva ministerintervjuerna och varför?Två av Sveriges största politikredaktioner har hamnat i luven på varandra. Det är ett tjafs som legat och bubblat ett tag, men nyligen blev det även publikt. Det handlar om Expressen som menar att Dagens Nyheter har gräddfil till tunga intervjuer med Stefan Löfven och hans ministrar. Hur går det egentligen till när partiernas pressavdelningar väljer ut vilka journalister det är som ska få exklusiva intervjuer? Reporter: Tonchi Percan • Cupcake-kupp i Sveriges yngsta mästerkockÄr det okej att ta åt sig äran för någon annans jobb i syfte att göra bättre TV? Att fara med osanning i syfte att att boosta underhållningsvärdet i ett reality-program? Det här är frågor man kan ställa sig efter att ha tittat på Sveriges yngsta mästerkock i Tv4. Nyligen var dags för smaktest och det blev ordentligt färgglatt i studion när minicupcakes i en mängd olika utföranden dukades upp. Men vem var det som bakade? Reporter: Therese Rosenvinge • Aktuellt Fokus – om innehållet, pengarna och grundarens högerextrema bakgrundPå 70-talet, i en analog tid, fanns det gott om socialistiska och kommunistiska grupperingar som gjorde tidning i Sverige. Idag, i det digitala medieuniversumet, lyser alternativmedier på vänsterkanten med sin frånvaro. Med några få undantag. I sista delen i den här reportageserien åker Josephine Freje Simonsson till förorten Bergsjön i Göteborg. Det handlar om sajten Aktuellt Fokus.

Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt. • Granskning: vilka är SwebbTV?I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson. • Nytt krispaket till medier – hur långt räcker pengarna?På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson• Många käppar i TV-fabrikens hjul pga coronaIngen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta – ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge

Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods inte fått vård i Sverige. Svalde Aftonbladet Erdogans propaganda? Förvirring och rättelser efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för journalister och kvällstidningar under coronakrisen. Eviga publiceringar vad händer när en intervjuperson inte vill vara med längre? • Svalde Aftonbladet Erdogans coronapropaganda?Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods blivit nekad vård i Sverige. Aftonbladet var först med nyheten och bevakade med full kraft: artikel, live-tv, flash och fotograf på plats på flygplatsen. Men det kritiska perspektivet, som placerade in händelsen i Erdogans tydliga propagandastrategi, dröjde. Reporter: Tonchi Percan • Fel och förvirring efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnittDet blev en riksnyhet i veckan att Region Stockholm på grund av corona tagit beslut om att ställa in alla kejsarsnitt som saknar medicinsk grund. Förlossningsrädda kvinnor i Stockholm kommer tvingas föda vaginalt, var budskapet som kablades ut. Men lika snabbt som nyheten spreds kom dementierna och rättelserna på löpande band. Erik Petersson ringer upp SVT Stockholm för att fråga vad det var som hände. • Lågt förtroende för journalister och tidningar under coronakrisenAktuella siffror från Novus visar att förtroendet för flera medier legat lågt den senaste tiden. I jämförelse med tex Folkhälsomyndigheten, MSB och vården som allmänheten känner stort förtroende för. Morgontidningarna hamnar långt ner och kvällstidningarna i botten. Journalister är även den yrkesgrupp som allmänheten har sämst förtroende för i krisen enligt en annan aktuell mätning av Kantar Sifo. Men vad säger det här om coronajournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge • Eviga publiceringar som aldrig glömmerOm du en gång varit med i en artikel, så kommer den ligga kvar i årtionden, ja kanske för alltid. Medierna fick ett mejl som reste frågan: Har publicisterna för stor makt mot den som en gång ställt upp i en intervju och inte längre vill synas på nätet? Reporter: Katarina Andersson

Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på den egna redaktionen? SvD skakas av fotografen Tomas Oneborgs bortgång. Om Nyheter Idags okända intäkter, när vår serie om alternativmedier fortsätter. UG:s utredning klar svidande kritik mot programmet om apatiska barn på 00-talet. • SvD skakas av pressfotografen Tomas Oneborgs död Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet. Han kallades den siste riktige pressfotografen. 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Men den 31 mars avled han i covid-19, 62 år gammal. På Svenska Dagbladet är redaktionen i sorg. Samtidigt som svåra frågor har rests. Vilka risker tog Tomas Oneborg på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Reporter Tonchi Percan har träffat SvD:s publisher Anna Careborg. • Nyheter Idags okända intäkterVi fortsätter vår granskande serie om de ideologiska medieprojekt som brukar betecknas som alternativmedier. Vad skriver sajterna om, varifrån kommer pengarna och vilka ligger egentligen bakom?Nyheter Idag är i sammanhanget den kanske mest svårdefinierade sajten, men som inte sällan inordnas bland aktörer som Samhällsnytt och Fria tider. Hos Nyheter idag finns ena dagen artiklar av typen ”invandrare begick brott”. Nästa dag ett stort avslöjande som Ekot, SVT och dom rikstäckande morgontidningarna med självklarhet måste plocka upp. Reporter Josephine Freje Simonsson har träffat Nyheter Idags grundare Chang Frick och fått en unik inblick i sajtens ekonomi. • Svidande kritik mot UG efter extern utredning om apatiska barnen UG:s reportage ”Spelet om de apatiska barnen” sändes i SVT för 14 år sedan. När debatten rasade i höstas om hur medier i allmänhet och UG i synnerhet beskrev fenomenet apatiska barn på 00-talet valde UG:s chef Ulf Johansson att beställa en utredning. Johan Åsard tidigare chef för Kalla fakta skulle genomlysa reportaget en gång för alla. I veckan offentliggjordes utredningens slutsatser. Och kritiken var svidande. Reporter: Erik Petersson

Influencer ställdes mot överläkare i debatt om coronastrategin. SVT kritiseras för falsk balans. Vi granskar Samhällsnytt: vad innehåller sajten och vilka ligger egentligen bakom? Felaktig siffra om beredskap fick stor spridning genom många medier. Men varifrån kom den? • Influencer ställdes mot professor i SVT:s Mötet“Sverige möts” och “Mötet” är nya programsatsningar från Sveriges television. Och SVTs nya debattsatsning har den uttalade ambitionen att överbrygga polarisering genom att få till samtal mellan människor som annars inte hade mötts och pratat med varandra. I senaste avsnittet av av Mötet ställdes en influencer mot en överläkare för att debattera den svenska coronastrategin. SVT har i veckan fått hård kritik för att ha kört rakt ner i fällan som kallas “falsk balans”. Men SVT slår ifrån sig och håller inte med. Reporter: Tonchi Percan • Granskning: Samhällsnytt och SD-kopplingarnaIdeologi och politisk kamp har genom hela mediehistorien alltid varit en katalysator för nya medieprojekt. Från ytterkant till ytterkant har det politiska spektrat genom decennierna funnits representerat i form av olika tidningar. Nu är det de nya politiska strömningar som syns och hörs. Och i vår digitala delningskultur kan aktörer som vet hur man spelar på rätt strängar få stort genomslag. De klumpas ofta ihop och omtalas som alternativmedier. Andra tycker att hatsajter är mer rimligt. Eller populistiska sajter, eller främlingsfientliga. Oenigheten inför hur fenomenet ska benämnas är stor. Frilansjournalisten Josephine Freje Simonsson kommer i en granskande serie i tre delar gå bortom epiteten och titta närmare på dom här sajterna. Hur många läsare har de, vad är det dom skriver om och vilka är det egentligen som står bakom? Del ett handlar om Samhällsnytt, tidigare Avpixlat. • Felaktig beredskapsjämförelse fick stor spridningI spåren av coronaviruset har svensk krisberedskap blivit ett allt mer brännande debattämne. Att beredskapen monterats ner över tid råder inget tvivel om, men de senaste veckorna har en stort antal svenska medier publicerat en siffra där man jämfört antalet intensivvårdsplatser i Sverige innan Corona bröt ut, med antalet som fanns 1993. Siffrorna gör gällande att det i Sverige idag bara finns knappt en sjundedel så många intensivvårdsplatser som det gjorde 93. Men vad händer om man verkligen går till botten med källorna till de här uppgifterna? Reporter: Erik Petersson.

Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi repriserar vårt specialprogram om visionerna, felbesluten och framtiden. Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter. Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken? Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier? Producent och reporter: Therese RosenvingeLjud och teknik: Fredrik Nilsson

Nya snabbgjorda studier om corona kommer hela tiden. Men är det rätt eller fel av redaktionerna att sänka ribban för vad som släpps igenom? Annonskollapsen för medier förvärras i coronakrisen. Vi analyserar regeringens krispaket till mediesektorn. Ny dokumentär SVT-serie om influencerparet som lämnar stan för ett nytt liv på landet. Vi synar omständigheterna som SVT inte berättar om. Är det rätt att sänka ribban för vetenskapliga studier i coronakrisen? Just nu översköljs vi i medier av nya vetenskapliga studier som påstår olika saker om coronaepidemin. Flera ansedda vetenskapliga tidskrifter har i det här läget valt att publicera studier som inte är förhandsgranskade. Dessutom lägger enskilda forskare ut artiklar (på webbplatser eller i databaser) helt på egen hand. Och det är inte sällan studier som producerats i ett extremt högt tempo. Å på senare tid har vi sett flera exempel på hur allmänna medier publicerat studier med tveksam kvalitet. Studier som i vanliga fall skulle gallras bort utifrån tidningarnas regler och checklistor för vad som ska släppas igenom. Det råder inget tvivel om att läsarna, tittarna och lyssnarna törstar efter kunskap. Men frågan är om det är rätt av medier att sänka ribban - eller bör man istället se det som att gatekeeper-funktionen som medier har kanske är viktigare än någonsin även om forskningen gör undantag nu? Reporter: Tonchi Percan. Bor SVT-influerarna på sin bondgård eller inte? Hur mycket kan man undanhålla i något som kallas dokumentär – hur mycket får en berättelse snyggas till för att bli bättre? Att göra historier rakare och mer renodlade det måste man nog alltid till viss del – men samtidigt ska ju det som sägs rimma med verkligheten. I veckan var det premiär för SVT:s nya dokumentärfilmserie ”Hjälp vi har köpt en bondgård”. Här får TV-tittarna följa två populära influencers, paret Brita och Kalle Zackari, när dom lämnar storstan och flyttar till landet. Packar allt och drar - för ett nytt liv. Serien beskrivs av SVT som ”En dröm som blivit sann”. Vår reporter Terje Carlsson har tittat närmare på SVT:s drömserie om bondgården och på omständigheterna som inte fått ta plats i skildringen. Räcker kulturministers krispaket för att rädda medier? Vad kommer hända med landets medier när coronakrisen nu stryper bärande delar av intäkterna? Klart är att oron i den redan krisande mediebranschen är stor och många tidningar har i veckan tagit till åtgärder som påverkar journalistiken. För varje dag som gått så har kraven och ropen blivit allt mer desperata om någon form av krispaket från regeringen. Branschen har suttit på nålar - och så i fredags i eftermiddag kallade plötsligt kulturminister Amanda Lind till presskonferens. Men blev beskedet det som branschen hoppats på? Reporter: Therese Rosenvinge De tar röda mattan till kändisarnas karantäner I dessa tider kan det krävas en hel del kreativa idéer för att lösa sådant som inte längre funkar som vanligt – vilket också förstås i hög grad gäller journalister. Skvallerjournalister och nöjesreportrar är en särskild kategori som just nu inte kan jobba som vanligt. För hur bevakar man kändissverige när det inte finns några premiärer och galor att mingla på? Inga kändisar alls som i dessa dagar poserar på röda mattor..I veckan stod nöjesreportrarna Anna och Hans Shimoda för ett stycke kreativitet utöver det vanliga. “Om inte Martin Melin kan komma till Röda mattan, får Röda mattan komma till Martin Mellin”, sammanfattade Nöjesguiden duons oväntade corona-grepp. Reporter: Therese Rosenvinge.

Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol. Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienterHur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson. Specialreportrarnas roll i coronabevakningenI vanliga fall kan artiklar och reportage  av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu. Lärdomar av rapportering från coronadrabbat KinaMedan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP. Facebook inrättar ny världsdomstolRedan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg.Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.

Hur påverkas rapporteringen av alla åtgärder som måste vidtas? Och hur ser beredskapen ut framåt? Även om befarat annonsras och betalväggar, siffror med mätproblem och platsen för andra nyheter. • Hur påverkar coronaåtgärderna coronajournalistiken?Hur påverkar coronakrisen rapporteringen när bara kärntrupper på några få personer finns kvar på redaktionerna? Hur länge kan journalistiken leverera under sådant tryck?Många journalister har gått över till att jobba hemifrån. Nyckelmedarbetare på SVT sitter isolerade i särskilda rum och redaktioner har avskilts från varandra. Men ett ställe där journalister fortfarande setts i veckan är Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser. Reporter: Tonchi Percan • Hur hanterar medier osäkra coronasiffror?Hur många är smittade i varje land, hur hög är dödligheten och hur stora är mörkertalen av smittade? Inte ens proffsen är säkra på vilka siffror som betyder mest och vilken väg vi ska ta framåt. Ändå vill vi i publiken ha dem – och medierna ger oss dem. Reporter: Lars Truedson • Stora skillnader mellan svenska mediers beslut om betalväggarBetalväggars vara eller icke vara har den senaste veckan återigen blivit en het fråga. Är det rimligt att låsa in artiklar som handlar om coronapandemin? Och i så fall vilka artiklar? Hur kan tidningarna både ta sitt samhällsviktiga informationsansvar, men samtidigt rädda sin överlevnad? Svenska tidningar har valt olika vägar för sina coronaartiklar. Reporter: Therese Rosenvinge • Nyheterna i skuggan av corona Hur gör redaktionerna i sådana här tider med alla andra nyheter? En skjutning, ett mord, utrikespolitiska intriger, flyktingsituationen längs europas gränser. Allt sådant som trots Corona fortfarande pågår och som i vanliga fall får stort utrymme. Har medier ett ansvar att även täcka andra nyhetshändelser just nu, eller är det helt enkelt rationellt att lägga alla resurser på att bevaka coronakrisen? Reporter: Erik Petersson

Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier. • Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakasNyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan • Hela Italien i karantän – SVT kallar hem korreJennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson • Mediehajpen kring Guldbron Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge • Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget? Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan

Frieri i Talang blev PR-succé för smyckesföretag. Om medierapportering om bunkring ökar bunkring. Och så om hur Google och Facebook tacklar extremt innehåll. Behövs reglering? • Underhållningsprogram blir PR-fönster och ger smyckesmärken reklamOm hur Samir Badrans frieri i Talang blev till en PR-succé för smyckesföretaget. Bakom nöjeskulisserna pågår ett osynligt PR-arbete som leder till eftertraktad medieexponering av smycken. Inte bara på Instagram, hos Tv4 och i kvällspressen. Utan även hos stora SVT-produktioner som Melodifestivalen. När blir det produktplacering? Reporter: Therese Rosenvinge • Driver mediers bunkringsbevakning bunkring? Klart är att många matvarubutiker just nu märker ökad åtgång på varor som håller länge. Många svenskar har tveklöst hamstrat. Men förstås är det här också en utveckling som i någon mån förstärks av att medier rapporterar om den. Det är exempel på ett läge där man kan prata om att medier inte bara skildrar verkligheten, utan också skapar den. Tonchi Percan besöker en stormarknad och pratar med Svensk Dagligvaruhandel om senaste veckans mediefokus. • Extremt innehåll utmanar nätjättar – efterfrågar själva regleringEn fråga som ständig skaver när det gäller techföretag som Facebook och Youtube är hur plattformarna ska se allt hålla allt hatiskt, våldsamt och skadligt innehåll borta. Och vem som ska sätta reglerna för vad som ska bort och vad som får vara kvar? Häromveckan flög Mark Zuckerberg hela vägen till Europa - och där bad han EU att reglera techjättarna. Reporter: Katarina Andersson.

Coronavirusets dödlighet jämfördes med säsongsinfluensans. Men gav Sydsvenskan en rättvisande bild? Ny stor medieaffär Amedia och Bonnier/Mittmedia köper Hall media. Skidförbundets TV-satsning . • Sydsvenskans sifferval synasNyhetsflöde har dominerats av Coronaviruset spridning. Flera bekräftade fall finns nu också här i Sverige. Det är i ett läge när WHO uppmanar världen att vidta åtgärder och där den stora frågan förstås är - hur rädda ska vi vara? Hur dödligt är viruset? I det här läget publicerade Sydsvenskan en artikel - där tidningen gav sig på att jämföra Coronavirusets dödlighet med den vanliga säsongsinfluensan. Men frågan är vad de siffror Sydsvenskan berättade om faktiskt säger. Reporter: Therese Rosenvinge  • SR-chefer i coronakarantänBåde Aftonbladet och Sveriges Radio påverkas också som företag av coronaviruset. Mediebolagen har båda fått sätta medarbetare i karantän. Reporter: Katarina Andersson • Vilken strategi väljer Hall medias nya ägare?I veckan bytte ännu en svensk lokaltidningskoncern ägare. Det är anrika Hall media, med Jönköpings Posten, Smålands Dagblad och Skaraborgs läns tidning med flera. Totalt tio prenumererade papperstidningar plus ett gäng gratistidningar och sajter som nu byter ägare. Köper gör numera Bonnierägda Mittmedia och norska lokaltidningsjätten Amedia. Affären skedde enligt en del i sista stund. Hall media är mitt uppe i stora omvälvande förändringar. Och bara dagar från en total omgörning. Planer som nu ligger på is. Reportage från Jönköping. Reporter: Erik Petersson. • Skidförbundet del i större trend – startar TV för att bevaka egna sportenVinterstudion har fått konkurrens från oväntat håll. Skidförbundet själva gör nämligen den här vintern ett eget program. Inslag, en soffa med gäster, intervjuer - ja, på ytan faktiskt ganska likt SVTs flaggskepp. Till och med med en tidigare SVT-profil som värd. Men vad säger det här? Varför vill Skidförbundet konkurrera med journalistik? Och hur förhåller sig SVT till att ett förbund - som dom bevakar - själva börjar göra TV. Reporter: Evalisa Wallin.

DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget? Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolaget. Deepfakes utmanar journalistikens relation till rörliga bilder. • DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget?Med bara ett par dagar kvar att välja gymnasium i Stockholms län gick Dagens Nyheter ut med ett stort uppslag där Stockholms gymnasieskolor jämfördes. Det handlade om hur vanligt det är att lärare hotas på jobbet och DN pekade ut vilka skolor som är mest respektive minst utsatta. 33 skolor rangordnades i en lista och resultatet var sprängstoff. Men håller det statistiska underlaget som DN tagit fram? Reporter: Therese Rosenvinge • Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolagetAftonbladet låter produktionsbolaget bakom Big brother bevaka det egna programmet på redaktionell plats. Hur påverkas den redaktionella integriteten och bevakningen av upplägget? Intervju med Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén. Reporter: Erik Petersson. • Deepfakes utmanar rörliga bildens statusTekniken för att göra deepfakes, fejkade AI-genererade videos, blir allt bättre och allt mer tillgänglig. Utvecklingen är därmed en utmaning för såväl nätjättarna som för traditionella medier. På vilket sätt påverkar deepfakes journalistiken? Och mer specifikt, journalistikens relation till rörliga bilder. Reporter: Love Lyssarides

Kritik mot ytterligare en UR-dokumentär, nu ser bolaget över sina rutiner för inköp. Flera fall av bristfälligt märkt reklam i Aftonbladets Uppdrag mat. Metro i konkurs i Sverige, men går bra i Rom. Hare Krishna-hyllning i Utbildningsradion Under vintern har Utbildningsradion i Kunskapskanalen visat dokumentären Historien om Hare Krishna. När man tittar närmare på filmen står det snabbt klart att här saknas helt ett kritiskt perspektiv. Och om man googlar produktionsbolaget som står bakom filmen, Inner voice productions, då visar det sig att det här är en produktion som står Hare Krishna-rörelsen nära. Filmen om den kontroversiella rörelsen som UR visar är alltså gjord av rörelsen själv, men utan att det framgår för tittarna. Hör UR:s utbudschef svara i programmet. Reporter: Erik Petersson, Therese Rosenvinge Otydliga reklamsamarbeten i Aftonbladets Uppdrag mat Traditionella medier framhåller gärna och hur bra de är på tydliga gränser mellan reklam och redaktionellt innehåll. Men vad händer när de traditionella medierna tar steget ut på nya plattformar? Vi har tittat närmare Youtube-succén Uppdrag Mat. En kanal med en kvarts miljon prenumeranter och där sponsring och kommersiella samarbeten är vanligt. Men det är inte alltid särskilt tydligt vad som är vad. Och något som absolut inte varit tydligt för kanalens tittare, det är att det är Aftonbladet ligger bakom. Varför? Hör Aftonbladet i programmet.Reporter: Josephine Freje Metro går som tåget i Rom I veckan blev det klart att tidningen Metro efter en lång och utdragen process slutligen går i konkurs i Sverige. Under 2019 slutade Metro som bekant att dela ut papperstidningen i Stockholms tunnelbana. Lite annorlunda ser det däremot ut nere på kontinenten. I Rom finns fortfarande två gratistidningar som varje morgon delas ut till stans pendlare.Reporter: Filip Jacobson

Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden? • UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas. Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge • SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldesRadiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad.Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven.   Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan • Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden?Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget. SR:s vd tar emot kungens medalj – men är det helt oproblematiskt?Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för “framstående insatser inom svenskt mediaväsende”. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop?Reporter: Erik Petersson Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier?Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan? Reporter: Tonchi Percan Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen?En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.

Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör Peter Fellman. Etiska avvägningar när medier bevakade ensam mans begravning. Tidskrifternas sökande efter digital affär. Och gycklarkritik mot SvD. • Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktörVeckan innan jul publicerade vi ett reportage om en text Dagens Industris chefredaktör skrev i den egna tidningen. Det var en reseberättelse från en thailändsk lyxresort han besökt.  Som vi kunde berätta då fanns det omständigheter som inte framgick i tidningen. Nämligen att hans fru jobbade på en resebyrå som säljer resor just hit. Och att resebyrån på sin hemsida länkade till Fellmans text. Men i veckan kom det fram att det här blivit en fråga på högsta ledningsnivå inom Bonnier. Bonnier News har anlitat en extern advokatbyrå för att utreda Fellmans förehavanden. I torsdags höll tidningen stormöte och presenterade den nu färdiga utredningen för tidningens anställda.Reporter Erik Petersson • Medierna gjorde avliden man till symbol för den svenska ensamhetenAtt en ensam man legat död i sin lägenhet i I över tre år är såklart uppseendeväckande. Och det är klassiskt journalistiskt stoff att skildra sådana här människoöden. Men på begravning av mannen som för ett par veckor sedan fick stor uppmärksamhet i svenska medier var flertalet av de på plats journalister.  Vad vet vi egentligen om Stockholms ensammaste man som Aftonbladet kom att kalla honom, och med vilken rätt gör medier honom till symbolen för den svenska ensamheten? Hur respekterar man en människas sista önskan om det inte finns någon kvar att fråga? Reporter Tonchi Percan • Oviss digital framtid för magasinsbranschenNu om tidskrifter och magasin på jakt efter en digital framtid. För till skillnad från dagspressen där digitala prenumeranter blivit en viktig del av inkomsterna är tidskrifter fortfarande mycket mer kvar i affären från det där blanka, skinande lyxiga magasinet som kommer varje månad i gammalt hederligt pappersformat. I den här delen av mediebranschen är det heller inte lika självklart hur en digitala framtid ska se ut? Och frågan är om den ens finns för alla slags tidskrifter? Vi besöker Aller media och Vi, som båda vill ställa om - men på lite olika sätt. Reporter: Therese Rosenvinge • SvD slängde gycklarna under bussen i klimatgranskningSvenska dagbladets granskning av Naturvårdsverkets bidrag till olika klimatsatsningar fick i veckan rubriken “Gycklarprojekt för klimatet fick miljoner- ”ren idioti””. En liten del av insatsen man granskade handlade nämligen om en gycklarföreställning med syfte att informera om olika sätt att spara energi. Men när det visar sig att gycklargruppen inte alls fått några miljoner och att tillägget “ren idioti” syftar på något helt annat, ja då kom gycklarnas kritik som ett brev på posten. Reporter: Erik Petersson

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia. • Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrättenI veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge • Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igenI torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen. Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson  • Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpasDomar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson.• Okritiskt hos TT om Biebers borreliaNu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson

Kan stipendier skada förtroendet för journalister? Arkitekturupprorets omröstning omskriven från Luleå till Ystad, med stor lättja och många fel. Coop-ansikte även SVT-ansikte vad säger reglerna? Efter Greta-kritiken mot SVT:s Erika Bjerström – behöver medier tänka om runt stipendier?Att journalister åker på utbildningar och resor för stipendiepengar betraktas ofta som okontroversiellt. Men händelser de senaste veckorna reser frågor om branschens syn på stipendier varit för naiv. SVT:s Erika Bjerström har fått stark kritik på sociala medier efter att hon i en analys sa att Greta Thunberg alltmer låter som en vänsterpopulist. Och i samband med det här uppmärksammades också att hon är listad som en så kallad media fellow hos en amerikansk tankesmedja. Vad betyder det? Reporter Tonchi Percan Slarv och fel på löpande band när medier skrev om vackraste byggnadDet så kallade Arkitekturupproret presenterade på nyårsafton resultatet av en omröstning dom haft i sin Facebook-grupp: Sveriges vackraste byggnader topp 100. Det här är blev en tacksam nyhet för lokala redaktioner mitt under nyårs-stiltjen. Ett ämne som engagerar, lokal vinklar, hela buketten av kryddor för att en undersökningen ska få stort genomslag. Redaktioner över bokstavligt talat hela landet nappade. Från Ystad till Luleå. Att en byggnad kommit på plats ett, två, 67:a eller 75:e på listan spelade inte så stor roll - här blev allt till nyheter. Men vad hände med källkritiken och faktakollen? Reporter: Therese Rosenvinge Coop-ansikte även SVT-ansikte – igenNästa vecka har Lotta Lundgrens nya SVT-program Rapport 2050 premiär. Det här kommer strax efter jul när samma Lotta Lundgren varit ansiktet utåt i Coops stora reklamkampanjer. Senaste åren har vi sett en lång rad exempel på att SVT-profiler, både programledare och medverkanden haft kommersiella uppdrag vid sidan om. Men vad gäller? I vissa fall är det nolltollerans medans det andra gånger verkar vara ganska högt i tak. Reporter: Erik Petersson

Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi berättar om visionerna, felbesluten och framtiden. Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter. Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken? Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier? Producent och reporter: Therese RosenvingeLjud och teknik: Fredrik Nilsson

Vilka är de stora trenderna? Vilken samhällsutveckling har satt journalistiken på prov? Var befinner sig mediesverige inför ett nytt års utmaningar? Vi sammanfattar medieåret 2019. Betalningsviljan ökar men vem vinner kriget om publiken? Stora förändringar när många mediehus under året bytt ägare. Men är tidningskrisen över nu? Jakten på en fungerade poddetik och journalisttätt på vita duken.MedverkandeCasten Almqvist, VD TV4.Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.Staffan Rosell, VD Bauer media. Programledare: Johan Cedersjö.

Dagens Industris chefredaktör skrev hyllande resereportage om en lyxresort som hans fru säljer resor till. Joakim Lamotte stör och berör. BBC får kritik från alla håll efter valet i Storbritannien. DI:s chefredaktör hyllade lyxresa som frun säljerJulen närmar sig och med den många svenskars stundande sug på en utlandssemester. Det är prime time för härliga resereportage från en plats med mindre slask och stress och mer strand och reningsprocess. Men förra helgen publicerade Dagens industri en artikel i just den här genren som väcker frågetecken. Reportaget handlade om en exklusiv thailändsk resort och var skrivet av chefredaktören själv. Förutom att vara en ren hyllningstext finns det ett par omständigheterna med den här publiceringen som fick vår reporter Erik Petersson att fundera på om det här verkligen rör sig om oberoende journalistik.Joakim Lamotte stör och berörPå Facebook har Joakim Lamotte över 200 tusen följare. I högt tonläge publicerar han där arga inlägg som oftast handlar om migration, integrationsproblem och sexualbrott. Attacker mot andra journalister eller opinionsbildare är vardag och hans följarskara dyrkar hans raka sätt. Utanför hans universum på Facebook går åsikterna om honom isär men en sak står helt utan tvivel - han stör, och han berör. Förra veckan hamnade han i fokus igen. Då för en livesändning från Trollhättan som slutade i hot och upplopp. Joakim Lamotte kallar sig oberoende journalist men frågan är om han som sådan skapar eller skildrar det samhälle han livesänder ifrån. Reporter: Tonchi Percan.BBC i hetluften efter valrörelesen i StorbrittanienI veckan publicerade den brittiska tidningen The Times en satirbild på sin ledarsida. En bild där Boris Johnson och Jeremy Corbyn tillsammans, sida vid sida, demonstrerar mot det brittiska public service-bolaget BBC. “Biased Broadcasting Corporation”, står det på den banderoll som dom båda politikerna bär. Corbyn avtecknad som kommunist och Johnson som konservativ elitist. Den här satirbilden säger egentligen allt om hur BBC just nu, från såväl vänster som höger, är under stenhård attack. Det har varit en valrörelse och en eftervalsdebatt där BBC:s rapportering granskats till minsta beståndsdel och i stridens hetta har även hot om politiska förändringar för BBC kommit på tal. Vad är det egentligen som skapat denna kritik och hur kommer modern till all public service, BBC, att överleva denna storm? Reporter: Johan Cedersjö.

TV4:s egen ledning fick fritt svingrum mot Comhem i TV4:s Nyhetsmorgon. Feta hundar i centrum för debatten om public service. Hur många digitala abonnemang tål läsarna? TV4 lät företagsledningen förhandla i Nyhetsmorgon I veckan skrevs TV-historia när TV4 slocknade för den tredjedel av Sveriges hushåll som ser kanalen genom Comhem. Tonläget har i veckan varit skyhögt, men ni som under hösten hängt med här i Medierna visste ju redan från början vad konflikten egentligen handlar om. Rättigheterna att erbjuda streamad TV, så kallade OTT-rättigheter. Men den här konflikten, den har i veckan även kommit att handla om journalistik. För bara timmar innan Comhem släckte TV4, fick TV4:s operativa chef utrymme att i TV4:s nyhetsmorgon gå till frontalangrepp mot konkurrenten som inte var inbjuden till bordet. Reporter: Erik Petersson.Feta hundar retar gallfeber på public service-kritikerTrots att SVT-programmet Sveriges fetaste hundar endast hade en säsong 2017, används det konstant som slagträ i den allt mer intensiva debatten om public services uppdrag. Politiker efter politiker har, när de skällt på SVT, tagit hundarna som intäkt för det lättsinne, förfall och flathet som enligt dem råder i drömmarnas fabrik på Gärdet i Stockholm. Men hur många såg egentligen programmet och vad gick det ut på? Reporter: Tonchi Percan. Hur många digitala abonnemang tål Sverige?De senaste åren har som bekant ett stort skifte ägt rum i mediebranschen. Nu är det inte längre i första hand annonser och räckvidd som ska bära upp den digitala affären, utan siktet är inställt på digitala prenumerationer och premiumtjänster. Men i en värld av digitala prenumerationer och premiumabonnemang kommer nya utmaningar. För det är en sak att skaffa digitala prenumeranter - en helt annan att behålla dem. Reporter: Therese Rosenvinge.

Regimkontrollerade TV-bilder när SVT och TV4 rapporterat om protesterna i Iran. Kina på frammarsch som global TV-jätte. Internationella byråer ifrågasätter den svenska citatkulturen. Bilder från regim-TV när SVT och TV4 rapporterar om IranDe senaste veckorna har protesterna mot regimen i Iran fått stort fokus i internationella och svenska medier. Men vad är det egentligen för bilder, historier och perspektiv vi som mediekonsumenter har fått av protesterna mot den hårdföra makten? Är det den oberoende journalistikens eller är det den repressiva regimens? Reporter: Johan Cedersjö. Karin Pettersson ny kulturchef på AftonbladetI veckan stod det klart att det blir Karin Pettersson som tar över som kulturchef på Aftonbladet efter Åsa Linderborg. Knappt hade beslutet hunnit flashas ut innan reaktionerna och positioneringen från de andra kultursidorna började hagla. Vad vill hon med kulturjournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge.Kina expanderar sitt medieimperium i EuropaBBC, CNN, Al Jazeera. Det finns gott om TV-kanaler som gör anspråk på en global bevakning av nyheter. Men de senaste åren är det även ett annat land som gör anspråk på att vidga tittarnas perspektiv och erbjuda en global bevakningen av nyheter. Kinesiska statstelvisionens internationella gren CGTN. Under året har de etablerat sin europeiska bas och anställt omkring 120 journalister i London. Men vad vill de? Reporter: Erik Petersson.Svensk citatkultur på krock internationelltNär det gäller citat från intervjupersoner är kulturen i Skandinavien att budskapet, eller kanske till och med andemeningen, i det som källorna säger ska framgå. Det här tycker utrikeskorrespondenter och internationella nyhetsbyråer i Sverige är helt apart. För enligt dem ska citat vara just citat, alltså ordagrann återgivelse av vad intervjupersoner säger. I en studie från Norge framgick nyligen att det här leder till att internationella medier i Skandinavien inte litar på uttalanden i skandinaviska medier. Reporter: Tonchi Percan.

Två år efter #metoo pågår flera rättegångar om grovt förtal. Vi återvänder till en DN-publicering. Intervju med Kinas ambassadör i Stockholm. Kan public service ta debatten om public service? Kvinna åtalad för grovt förtal – Dagens nyheter spred historien om en miljöpartist under metooI måndags, i Stockholms tingsrätt, stod journalisten Cissi Wallin åtalad för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Samma dag, bara en våning ner, var det före detta landsbygdsministern Eskil Erlandsson som stor inför skranket, anklagad för sexuellt ofredande. Men i skuggan av dessa uppmärksammade rättegångar, skedde i måndags också en annan förhandling i Södertörns Tingsrätt. En kvinna, tidigare miljöpartist, står även hon åtalad för grovt förtal och det handlar om anklagelser mot en tidigare riksdagsledamot och partikollega. Den här historien fick sin spridning när Dagens Nyheter, hösten 2017, publicerade en granskning där tidningens reportrar gav utrymme åt den nu åtalade kvinnans berättelse. Förutom att det i veckan var rättegång, var det också exakt två år sen DN publicerade sin första artikel i fallet. Reporter: Johan Cedersjö"Fint vin för vänner och vapen för fiender" – intervju med Kinas ambassadör i SverigeKinesiska ambassaden i Stockholm bedriver en hätsk kampanj mot svenska medier och journalister. I en lång rad så kallade “anmärkningar” på sina hemsida anklagar ambassaden svenska medier för att sprida falska uppgifter om Kina och enskilda journalister pekas ut som lögnare. Vi kunde förra veckan berätta att den här strategin från Kina är unik för Sverige. Inte i något annat europeiskt land tillämpar Kina en så aggressiv mediestrategi som här. Men varför? I veckan fick vi en intervju, och kunde då ställa frågan direkt till Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou. Reporter: Erik Petersson. Public service-företrädare tar debatten om public serviceFrågan om hur public service ska utformas har under hösten seglat upp som en ny inrikespolitisk fråga. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har alla nyligen beslutat sig för att driva frågan om ett smalare public service. Men hur ska då företrädare för public service förhålla sig till att man själva blivit föremål för inrikespolitik samtidigt som man ska vakta den heliga opartiskheten? Reporter: Erik Petersson.Tidningen Östra Småland läggs nerI veckan kom beskedet att Kalmar läns andratidning, Östra Småland och Nyheterna, går i graven. Presstödet räcker inte och därför är en nedläggning det mest ansvarsfulla just nu, enligt koncernen Gota Media. Reporter: Therese Rosenvinge.

Den kinesiska offensiven mot svenska medier sticker ut internationellt. Men varför sker det just här? Lååånga handläggningstider när allmänheten vill få upprättelse efter journalistiska övertramp. Medierna den 23 november sänds direkt kl 11.03 i P1. Podden släpps efter programmet.  Kinas attacker mot svenska medier sticker ut internationelltDet har blivit vardag för landets redaktioner att kinesiska ambassaden i Stockholm skickar ut aggressiva så kallade “anmärkningar” på svenska journalisters arbete. Det kan handla om kritik mot visst innehåll såväl som regelrätta personangrepp på enskilda journalister. Vad är det egentligen som ligger bakom den här nya metoden från ambassaden? Reportage av Erik Petersson och direktsänt samtal i studion med Karin Olsson, kulturchef på Expressen.Upprättelse efter journalistiska övertramp dröjer Upprättelse är ett viktigt i ord i dagens medielandskap. För journalistiken har makt att förgöra människors vardag, leverne och relationer. Men vilken chans har då privatpersoner idag att få just upprättelse när landets journalistkår gått över gränsen? 2011 granskade vi på Medierna handläggningstiderna hos Granskningsnämnden som tillsammans med Pressens Opinionsnämnd är de organ som kan fälla anmälda publiceringar. Då 2011, var det avbön och förlåt. Granskningsnämndens handläggning hade dragit ut på tiden och upprättelsen för den enskilda kom alltför sent. Men hur är det då idag? Reportage av Evalisa Wallin och intervju med Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson.

SVT vilse i medicinskåpet i granskning om läkemedels lagersaldo. Telia köper TV4 och staten får ännu mer makt över den svenska TV-marknaden. Snårig juridik tydlig på poddmarknaden. SVT vilse i apotekens medicindjungelNyligen publicerade SVT en granskning som skulle visa att typiska mediciner för vanliga folksjukdomar i stor utsträckning saknas på svenska apotek. Granskningen byggde på en egen kartläggning av lagersaldo för tolv utvalda läkemedel och det visade sig att långt ifrån alla apotek och regioner hade dessa vanliga mediciner inne. Men riskerar verkligen astmatiker, diabetiker och allergiker att stå utan sina mediciner för att apotek runt om i landet är dåliga på att hantera lager? SVT menar att det bara var ett stickprov, men den här historien saknar många nyanser. Reporter: Therese Rosenvinge.Grönt ljus för Telias köp av TV4 och C-moreI veckan kom beskedet från EU-kommissionen som godkänner Telias köp av TV4 och C-more. För två månader sen berättade vi om oron för att Telia, med affären i hamn, skulle begränsa sina konkurrenters tillgång till TV4 och C-more. När affären nu blev godkänd, blev också de krav som EU-kommissionen ställer på Telia offentliga. Så hur blev det? Och hur ser egentligen regeringen på att staten nu inte bara kontrollerar public service utan också är storägare av Sveriges största kommersiella TV-hus. Reporter: Johan Cedersjö.Juridisk röra när poddlandskapet granskasDiskussionen om etiken i svenska poddar har nu rasat i flera månader. Flera fall av plagiat har slagits fast och nu i veckan kom beskedet att åklagare kommer väcka åtal om plagiat i en känd podd. Men hur ser det egentligen ut med utgivarskapet när det gäller svenska poddar? Vem tar ansvar för innehållet när snaskiga detaljer nagelfars och sprids till hundratusentals lyssnare? Reporter: Erik Petersson.

Efterlysningar utan viktig information hos Aftonbladet. Tyst i Ekot om ny dom i granskad vårdnadstvist. Larm om presstödet behöver det göras om? Journalister på flykt och oligarkstyrd TV i Ukraina. • Efterlysningar utan viktig information hos AftonbladetDe senaste veckorna har polisen vädjat om allmänhetens hjälp att söka efter försvunna barn. Medier har rapporterat och larmat, men när Aftonbladet spridit uppgifterna har de i rubriker och pushnotiser tvättat bort informationen om var barnen söks. En uppmaning om att söka igenom trädgårdar och utrymmen som kanske berör 1000 personer, sprids alltså istället till miljoner. Aftonbladet dementerar att det inte handlar om klick. Tonchi Percan är reporter. • Tyst i Ekot om ny dom i granskad vårdnadstvistI våras rapporterade Ekot omfattande om en pågående vårdnadstvist i Varberg. Som lyssnare fick vi då i flera dagar höra om en pappa som fått vårdnaden om sin 3-åriga son – trots att han dömts för misshandel av mamman. Förra veckan kom en ny dom i fallet, den här gången i Hovrätten, som frikände pappan Men den här gången rapporterade Ekot inte. Ekot hänvisar till tidsskäl och att domen, enligt dem, inte ändrar bilden. Reporter: Therese Rosenvinge • Larm om presstödet – behöver det göras om?Ännu fler gamla förstatidningar har nu sökt det så kallade driftstödet och det blir allt mer uppenbart att presstödssystemet håller på att helt ändra karaktär. Den nuvarande regeringen har ju vid flera tillfällen slagit på stora trumman och lanserat nya satsningar. Bland annat ett innovationsstöd och ett nytt stöd riktat till obevakade områden. Men i takt med att fler och fler stora tidningar nu söker det gamla driftstödet kommer pengapåsen till dessa nya satsningar vara så gott som tom inom två år. På myndigheten för press, radio och TV larmar man nu, ännu en gång, att det är dags att reformera systemet. Reporter: Johan Cedersjö • Journalister på flykt och oligarkstyrd TV i UkrainaHur är det att jobba som journalist i ett land där kriget ständigt pågår? Ett land som hamnat i centrum för stormakternas geopolitiska spel och där oligarker styr TV-marknaden. Vi åkte till Ukraina för att prata med journalister om hur dom bevakar kriget som rasar i öst och om oligarkernas stående inflytande över medierapporteringen. Reporter: Viktor Löfgren

Det är allhelgonahelg och vi repriserar tre reportage från vår sommarserie om den ständigt föränderliga krigsjournalistiken. I somras sände vi en serie om hur journalistik från krig förändrats över tid. Det handlar om ändrade journalistideal, teknikens utveckling och propagandans förändring. Denna helg repriserar vi tre reportage från serien. Om Irakkriget och inbäddade journalister, TV-bildernas genomslag i Vietnam och hur Barbro Alvings förändrade reportaget från spanska inbördeskriget. Reportrar är Love Lyssarides, Freddi Ramel och Viktor Löfgren. Alla reportage från serien kan du höra här.

Kanal 5 gör reality-TV av förtalsbråket mellan Joakim Lundell och Joz of Sweden. Skånska medier tar olika beslut om polisens bild på misstänkt malmömördare. Youtubesatir om SVT:s barnprogram Klassen. Kanal 5 gör reality-TV av förtalsbråket mellan Joakim Lundell och Joz of Sweden. När Discovery och Kanal 5:s streamingtjänst Dplay sänder realityserien Familjen Lundell finns en utpekad person som inte får komma till tals med i handlingen. Grova anklagelser på Youtube plockas in i programmet och görs till TV-underhållning på bästa tid. Förra veckan kunde vi berätta att åklagare inlett förundersökning om förtal kopplat till hur en annan influencer pekats ut som fuskbyggare, bedragare, narkotikamissbrukare och sexualförbrytare. Den här veckan går vi vidare och frågar oss vilket ansvar kanal 5 tar när följetongen om den så kallade fuskbyggaren blivit en del av deras pågående reality-serie. Reporter: Terje Carlsson.Polisens foto på misstänkt mördare splittrar medier i Skåne När polisen går ut med bilder på misstänkta förövare kan medier spela en avgörande roll. Det handlar om att polisen vill få in tips från allmänheten och om medier publicerar bilderna, ökar såklart chansen att efterlysningen når ut. Men hur långt ska egentligen medier bistå polisen i deras arbete? Och hur ska man, utan detaljkunskap om förundersökningen, kunna ta ställning till om en bild är sann och relevant? Som publicist går det att landa olika om det här. Något som blev väldigt tydligt i veckan när de skånska medierna valde att göra på helt olika sätt. Reporter: Johan Cedersjö. SVT Sport sände handbollslandslagets PRI tisdags toppade SVT:s Sportnytt kvällssändningen med en intervju med handbollsspelaren Isabelle Gulldén. Men den här intervjun, där handbollsstjärnan också hade med sig sin bebis, var inte gjord av SVT. Utan av handbollslandslagets egen pressavdelning. Reporter: Therese Rosenvinge.SVT i bråk med youtuber om klipp från KlassenKlassen är en av SVT:s största succér vad gäller barn-tv just nu. Serien vänder sig till elever på mellan- och högstadiet och skildrar relationsproblem i barns vardag. Men innehållet har inte bara blivit populärt hos SVT, utan också på Youtube, där kanalen Montefjanton med Felix Nordh i flera avsnitt gjort satiriska recensioner med klipp från programmet. Det här har nu fått SVT att se rött och ett bråk har brutit ut där SVT anklagas för censur, men försvarar sig med att dom skyddar barnen som syns i serien. Reporter: Tonchi Percan.

Efter Youtube-bråket med Joakim Lundell i centrum, nu utreder åklagare förtal på plattformen. Luleå-medier slår tillbaka efter att ha anklagats för kommunalrådets avgång. SvD backar från ubåtsrubrik. Åklagare utreder förtal efter bråk med Joakim Lundell i centrum De senaste åren har youtubern Joakim Lundell varit en av Sveriges största makthavare inom sociala medier. Sedan mitten av mars i år har han använt sin kanal till att sprida personangrepp och brottsanklagelser mot en utpekad person. Andra populära youtubers har hakat på och det hela har mynnat ut i en omfattande och mycket hätsk kampanj, där följare också får löpa fritt i kommentarsfälten. Vi kan idag berätta att en åklagare inlett en förundersökning om förtal kopplat till anklagelserna. I reportaget väljer för första gången den utpekade influencern – Joz of Sweden – att ta bladet från munnen. Även Joakim Lundell intervjuas. Reporter: Terje Carlsson.Läs mer om förtalsutredningen här.Luleå-medier slår tillbaka efter Marcus Oscarssons näthatskritik Den senaste tiden har det stormat rejält kring politiken i Luleå. Det har handlat om dyra och kritiserade konsulttjänster, bråk om chefspositioner och anklagelser om jäv. I samband med att det rikskände kommunalrådet, Socialdemokraten Niklas Nordström, avgick förra veckan riktades stenhård kritik mot stans lokala medier. Niklas Nordström, sades det vid hans avgång, hade varit utsatt för ett sådant enormt tryck att han nu lämnade sin post på grund av akut stress. Men efter ett par dagar började en helt annan orsak till avhoppet torna upp sig. Och helt plötsligt tystnade kritiken mot dom lokala medierna. Kritik som kommit från högt uppsatta partikollegor i allmänhet men från TV4:s politiska kommentator Marcus Oscarsson i synnerhet. Reporter: Johan Cedersjö.Svenska Dagbladet backar från ubåtsrubrikSäljande rubriker kan ibland vara förrädiska och tolkas som en nyhet även om innehållet i själva artikeln säger nåt annat. I veckan var det flash och rubrik från Svenska dagbladet som orsakade storm. Tidningen slog där fast att det inte var någon ubåt som försvaret jagade 2014 utan att ljudet kom från SMHI:s havsboj. Andra medier hakade på och nyheten spreds. Men snart kom kritiken. Reporter: Tonchi Percan.

Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn. Dolda intressen bakom SVT:s hyllade onani-dokumentär. Dagens ETC skrotar fossila annonser. Sydsvenskan repriserar syskonhumbug. Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn  Efter Filters reportage där två personer vittnade om hur de tvingats att agera apatiska som barn, har debatten fortsatt om vilken bild medier gav av fenomenet på 00-talet. En fråga som ställts i veckan är var Uppdrag Granskning, som 2006 sände programmet "Spelet om de apatiska barnen", står idag? Vi kan nu berätta att Uppdrag granskning bestämt sig för att anlita en oberoende person för att göra en heltäckande analys av vilka beslut som togs runt programmet och om det finns lärdomar att dra. Reporter: Therese Rosenvinge.Kommersiella intressen lurar i SVT:s onanidokumentärOm du idag googlar på ordet orgasmgarantin så har en sexshop köpt den översta träffen. Väl inne på deras sajt deklarerar de stolt: “vi har alla lufttrycksvibratorer från SVT-dokumentären orgasmgarantin”. I SVT Edit:s dokumentär Orgasmgarantin får ett tiotal kvinnor hylla, prisa och lovorda sexleksaken lufttrycksvibrator. Den har, får vi som tittare lära oss, revolutionerat deras liv och i många fall gjort en manligt partner helt obsolet. Men vilka kommersiella intressen finns hos de medverkande i dokumentären? Reporter: Tonchi Percan. Fler tidningar annonsbojkottar hela branscherTrots totalt sett ökade annonsinvesteringar kom i veckan ännu ett dråpslag för den svenska dagspressen. Det här när nya siffror för september visade att papperstidningarnas annonsintäkter fortsätter sitt totala ras. Jämför vi, som exempel, september 2018 med september 2019 så närmast halverade kvällstidningarna sina annonsintäkter i print. Samtidigt som det här sker bubblar en annan fråga kring tidningarnas annonser. Nämligen hur rimligt det är att låta branscher som står för stora utsläpp eller lockande betting-romantik att återkommande få tapetsera tidningarna med sina annonser. Reporter: Johan Cedersjö.Sydsvenskan repriserar storebrors syskonhumbugVem du är i syskonskaran påverkar ditt liv i stor utsträckning. Alltifrån vilken partner du funkar ihop med, din yrkesbana, hur du lyckas med karriären och även var du står politiskt. De här långtgående slutsatserna sattes i veckan på pränt hos Sydsvenskan. Något som i sin tur fick humbug-varningsklockorna att gå igång på vår redaktion. För vad Sydsvenskan inte gjorde i artikeln var att sätta påståendena som gjordes i relation till vad forskning på området faktiskt säger och inte. Forskning som vi på Medierna gick igenom noggrant 2016 i samband med att Sydsvenskans storebror Dagens Nyheter publicerade en artikel med närmast identiskt innehåll. Reporter: Therese Rosenvinge.

Boken om "Sommarskuggan" marknadsfördes i Morgonstudion. SVT tjänar själva pengar på boken. Hur mycket kan DN skriva om sina tågresor? Och ny kamp mellan medier och Google om upphovsrätt i länkar. • Slemmigt egenintresse fäller skugga över MorgonstudionDen omåttligt populära SVT-figuren "Sommarskuggan" har nu blivit bok. En bok som fick stort utrymme i SVT:s Morgonstudion i veckan. Men det handlar inte bara om att SVT på nyhetsplats marknadsförde en barnbok som handlar om en SVT-figur. Ännu mer slemmigt egenintresse blir det eftersom SVT dessutom tjänar mer pengar ju mer boken säljer.Reporter: Johan Cedersjö • Hur mycket kan DN skriva om sina egna tågresor?Att mediehusen idag letar intäkter vid sidan av publicistiken är inget nytt, men hur mycket är det egentligen rimligt att låta de här sidoevenemangen blöda in i det redaktionella nyhetsflödet? I helgen publicerade DN två hela uppslag om tidningens egen tågutflykt. Reporter: Tonchi Percan • Ny maktkamp att vänta när Google vägrar betala medier för länkarEuropeiska medier, inklusive dom svenska, har ju länge kämpat för möjligheten att kräva ersättning när nätjätten publicerar länkar som innehåller text och bild. Och i våras röstades ju den här rätten – det omstridda upphovsrättsdirektivet – igenom i EU. Men när det här nu ska börja gälla i Frankrike då står det klart att Google sätter hårt mot hårt. Google säger tvärt nej till att betala mediehus och gör istället om länkarnas utseende. En kalldusch för medier och helt tvärtom mot vad branschen hoppats skulle bli utfallet av det nya direktivet. Reporter: Therese Rosenvinge • Massanmälning av influencers reser frågor om reglerHur tydligt är det egentligen idag vad som gäller när influencers gör reklam och kommersiella samarbeten på Instagram? Och hur effektivt är idag det självreglerande systemet när det kommer till att städa upp bland smygreklam på plattformen? Under sommaren har nytt ljus satts på den här frågan, när ovanligt många ärenden som rör influence-marketing prövats hos Reklamombudsmannen. Reporter: Tonchi Percan

Ola Sandstig till angrepp mot Gellert Tamas i Filter. Från tillspetsade kannibalrubriker till global desinformation. Projekt mot polarisering möter kritik. Insta-kändisar bjöd medier på Bindefeld. • Norska journaler skapar storbråk efter veckans rapportering om apatiska barnI veckan publicerade tidskriften Filter ett reportage där två idag vuxna människor vittnar om hur deras föräldrar tvingade dem som barn att spela apatiska. Det här för att få uppehållstillstånd i Sverige. Det har gjorts enorma mängder journalistik om de apatiska barnen, och i Filters reportage får rapporteringen som helhet kritik. Men mer än någon annan är det författaren och journalisten Gellert Tamas som i Filter nu anklagas för att ha valt bort fakta som han hade på sitt bord. Det här har lett till en ny debatt – där Tamas och Sandstig nu angriper varandra i högt tonläge. Och där den brännande punkten är ett par norska journaler. Reporter: Johan Cedersjö. • Kittlande kannibalrubriker i Sverige blev global desinformationNyligen rapporterade såväl svenska som internationella medier att en forskare i Sverige nu föreslår att vi ska börja äta människokött för att rädda klimatet. En skruvad tanke, som såklart är rejält rubrikvänlig. Men lockande rubriker är farliga, inte minst för risken att innehållet vrids helt ur sin kontext. Reporter: Tonchi Percan. • Medier vill överbrygga polarisering – men projekten möter kritikÖkad polarisering har länge setts som ett problem för den offentliga debatten. Men nu är en ny trend hos svenska och europeiska mediehus att göra projekt som tar fasta på åsiktsskillnader bland folk. Inom mediehusets kontrollerade ramar ska nu olika uppfattningar mötas, stötas och blötas. Polarisering ska överbryggas. Men vilka risker finns med det här? Är sociala experiment verkligen rätt väg att gå för journalistiken? Reporter: Teresa Kristoffersson. • Instagramande kändisar bjussade nöjesredaktioner på Bindefeld-bonanzaEn glamorös tillställning med anklever och glittriga kavajer som förstås var mumma för kvällstidningarnas nöjesredaktioner. Men i brist på access till festgolvet fick stoff till artiklar tas från Instagram. Något som gjordes i så pass stor omfattning att vi tyckte det var dags att ställa frågan: var går gränsen för instagramifieringen av nöjesjournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge.

Intern kritik när VLT upplät redaktionen åt ministern. Vilken väg tar Moderaterna om public service? Förslag om "smalare uppdrag". DN om kritiserad Kina-annons. Oväntat stort annonstapp för medier. • Intern kritik när VLT huserade kulturministerns presskonferens Att politiker som ska göra utspel väljer att göra det på noga utvalda platser som kan rama in nyheten på ett sätt som politikern själv önskar, ja det är ju idag väldigt vanligt. Men frågan är om medier också bör vara med och hjälpa till med den här strategin? Frågan väcktes i veckan när VLT till synes obekymrat gjorde plats på redaktionen för kulturministerns presskonferens om budgeten. Reporter i Västerås: Tonchi Percan • Moderaternas partistyrelse i utspel om smalare public service-uppdragAtt public service uppdraget ska vara brett och rymma såväl samhällsjournalistik som sportevenmng och familjeunderhållning det har det länge funnits en bred politisk majoritet runt i Sverige. Men efter nästa val kan det här komma att förändras. Och mycket stor betydelse kommer det få - vilken väg det näst största partiet väljer. Under året har mullrat och rört på sig mycket inom Moderaterna. Trycket från egna led om en public service-politik som går åt ett annat håll har ökat. I veckan lade partistyrelsen upp en linje på bordet. Den vill att partiet tar fram en ny moderat mediepolitik i riktning mot ett citat “smalare och vassare” public service. Reporter: Therese Rosenvinge • Årets annonstapp värre än väntat – vad händer nu?Läget för svenska tidningars ekonomi är just nu oväntat skakigt. Första halvan av året och sommaren har varit tuff utöver det vanliga ifråga om förlorade annonsintäkter och när svensk ekonomi går in i en ny fas tätnar orosmolnen på mediehimlen. Frågan är hur rustade medier är för en ekonomi som bromsar? Reporter: Teresa Kristoffersson.

Om UG:s "Larmet från Filipstad". Gav programmet hela bilden? Mediers rapportering om budgetutspel kritiseras. Vad står på spel i Telias köp av Tv4? Och hur många kommunikatörer tål Sveriges Radio. • Gav Uppdrag Granskning hela bilden i Filipstad?När SVT:s Uppdrag Granskning nyligen sände programmet “Larmet från Filipstad”, las fokus på att visa hur kommunens kostnader för socialbidrag skenar, samtidigt som den arbetsföra befolkningen flyttar ut. Men vad Uppdrag Granskning inte med ett enda ord nämnde, det var att det i Sverige finns ett utjämningssystem för att tackla bland annat just det.Reporter: Tonchi Percan • Medier i budgettango med regeringenNuförtiden har mycket av innehållet i nådiga luntan redan hunnit avhandlas som nyheter när budgeten väl släpps. Detta eftersom regeringen – strategiskt och välplanerat – väljer att droppa väl valda satsningar till medierna i förväg. Och när regeringen bjuder upp till budgetdans, då tackar redaktionerna ja. Men frågan är om medierna börjat låta sig föras lite väl enkelt i den här budget-tangon? Reporter: Therese Rosenvinge  • Mycket på spel när Telias inväntar grönt ljus för köp av Tv4En av de största medieaffärerna i Sverige kan vara nära. Det handlar om Telias köp av TV4 och Bonnier broadcasting, som EU-kommissionen senast i november slutgiltigt ska godkänna. När EU-kommissionen i maj beslutade att fördjupa sin granskning av affären, ja då blev det tydligt att det finns känsliga konkurrensaspekter här. Men vad är det egentligen konkurrenterna oroar sig för? Och vilka konsekvenser kan en eventuell affär få för dig som konsument?Reporter: Johan Cedersjö • Hur många kommunikatörer behöver Sveriges Radio?I veckan berättade Sveriges Radio i en stor satsning om hur många av landets kommuner har kommunikationsavdelningar som växer sig ständigt större och hur det motiveras. Vi tyckte granskningen var intressant och bestämde oss för att ställa samma frågor – men, den här gången, till Sveriges Radio. Reporter: Teresa Kristoffersson

Så skapade Aftonbladet den så rubrikvänlige "Ekerömannen". Uppdrag granskning fälls för metoo och Fredrik Virtanen. Polischef ny krönikör i GT. Faktan bakom fiktionen i filmen 438 dagar. Aftonbladet skapade ny serieförbrytarman på EkeröDen senaste tiden har olika händelser på Ekerö genererat en stor mängd artiklar i såväl lokala som rikstäckande medier. Rubriker har berättat om att polisen varnar för en man som jagar kvinnor i löparspår. Minst tre ofredanden har det rapporterats om från både löparspåret och på ett bad. Dessutom ska det ha skett ett våldtäktsförsök i centrum. “Ny attack av Ekerömannen i natt” skrev Aftonbladet i helgen. Men att en serieförbrytare går lös på Mälaröarna finns det enligt polisen i dagsläget faktiskt inga belägg för. Tvärtom ser de en medierapportering som dragit iväg och på sina håll fått eget liv. Reporter: Therese Rosenvinge.Svårtolkad UG-fällning i GranskningsnämndenSVT:s Uppdrag Granskning fälldes i veckan med minsta möjliga marginal för att ha kränkt Cissi Wallins privatliv. Det handlar om programmet där UG skulle granska hur medier rapporterat om metoo och Cissi Wallins våldtäktsanklagelse mot Aftonbladets Fredrik Virtanen. Fällningen är ovanlig. För tre ledamöter ville fälla och tre ville fria programmet. Det blev till slut ordförandens röst som blev avgörande. Vilka konsekvenser får egentligen den här fällningen? Är det så att SVT och SR inte kan granska uppgifter som en känd person själv gått ut i offentligheten med? Reporter: Tonchi Percan.  GT ny kommunikationskanal för polisen i GöteborgGT har kontrakterat en ny kolumnist. Ingen mindre än stans högste polischef Erik Nord som nu får en helt egen plattform i kvällstidningen. För att upprätthålla oberoendet ska polischefen inte få betalt av GT. Men frågan är ju om det räcker? För betalt eller ej, hur rimmar det här upplägget med att ha en oberoende och granskande relation till polisen i Göteborg? Tonchi Percan ringde upp GT:s chefredaktör Christer El-Mochantaf för att fråga.Fakta och fiktion i filmen 438 dagarFörra veckan var det biopremiär för filmen 438 dagar. En film – som det så ofta heter – baserad på en sann historia. Filmen handlar om journalisterna Johan Persson och Martin Schibbyes reportageresa till oljeprovinsen Ogaden i Etiopien. En resa som bekant slutade med över ett års fångenskap i fängelset Kality. Att göra fiktion av fakta är inte okomplicerat. Inte blir det enklare när grundhistorien dessutom handlar om just journalistik och jakt på sanning. I några centrala delar har filmen helt kastat om verkligheten och kronologin. Och det är ju förstås fritt fram – det är ju film och fiktion. Men trots det har Martin Schibbye i samband med premiären fått svara på frågor som om filmen var en dokumentär. Reporter: Johan Cedersjö.

Kinesiska appen TikTok utmanar Silicon Valley på riktigt. Källskydd i fara när regeringen vill förbjuda anonyma kontantkort. Iransk journalist söker asyl i Sverige. Är läsarombudsmannens tid är förbi? Kinesiska appen TikTok utmanar och skrämmer Den senaste tiden har mycket handlat om handelskriget mellan USA och Kina. Men den kanske viktigaste kinesiska exporten just nu bryr sig varken om några tullar eller handelshinder. Videoappen TikTok har på kort tid etablerat sig globalt. Bland barn och tonåringar hör TikTok till en av de mest populära sociala medier-plattformarna och appen har passerat 1 miljard nedladdningar. Men vad innebär det att vi nu har en ny global app med säte i diktaturens Kina? Vad säger TikToks framfart om hur den digitala maktbalansen kommer att se ut i framtiden? Reporter: Therese Rosenvinge.Förbud mot anonyma kontantkort riskerar källskyddI veckan meddelade regeringen att den nu vill utreda ett förbud mot anonyma kontantkort i mobiltelefoner. Inrikesminister Mikael Damberg motiverade beslutet med att polisen och Säpo önskat sig förändringen för att bättre kunna stävja brottslighet. Men något som inte problematiserats i veckans rapportering är att anonyma kontantkort är helt avgörande för betydligt fler än de kriminella. Reporter: Johan Cedersjö.Svår SVT-intervju med iransk avhoppareI början av veckan kom bekräftelsen att en journalist flytt från den iranska delegation som förra helgen besökte Sverige. Hans namn är Amir Tohid Fazel och han har nu sökt asyl i Sverige. Den här historien har i veckan varit en nyhet som medier över hela världen rapporterat om. Men trots all uppmärksamhet finns det få uppgifter om vem mannen från den hårdföra regimen egentligen är. Vi träffade i veckan SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg för att fråga hur de resonerade inför den exklusiva intervju de fick med Amir Tohid Fazel. Reporter: Johan Cedersjö.Publikens ombudsmän på redaktionerna ett minne blottTänk dig att det på landets redaktioner fanns en person som publiken kunde vända sig till med beröm, kritik och synpunkter. En person som stod på publikens sida och med legitimitet granskade den egna redaktionens arbete. I början av 00-talet var det här en realitet. Då fanns ett antal anställda tittar- och läsarombudsmän vars uppgift var att tillvarata publikens intressen. Men de är idag ett minne blott.Vi åkte hem till Lilian Öhrström, pensionerad journalist och tidigare läsarombudsman på Dagens Nyheter. Reporter: Jonna Westin.

Dagen och Världen Idag lät en förintelseförnekare vara visselblåsare om Google. Hängslen och livrem om staten ska godkänna ny Medieombudsman. SVT rådfrågar föräldrar om barnkanalens moralkompass. Okontrollerad visselblåsare i Världen Idag och DagenFörra helgen skrev de kristna tidningarna Dagen och Världen Idag en till synes anmärkningsvärd nyhet. Det handlade om en tidigare anställd på Google som vittnade om att internetjätten har en politisk agenda och censurerar kristna och konservativa sajter i sin sökfunktion. Visselblåsare, kallades han av tidningarna som citerade hans uttalanden. Vad som inte framkom var att det här är en person som öppet i sociala medier gett uttryck för både konspirationsteorier och förintelseförnekande antisemitism. Reporter: Jonna WestinSVT Barn på jakt efter föräldrars moralkompass"Hur tänker du när ditt barn exempelvis hör låtar med svordomar? Filmer eller tv-spel som romantiserar brott? Vad tänker du om att ditt barn hör musik med vuxet innehåll?" De här frågorna ställde SVT Barn till föräldrar via sin Facebook-sida i veckan. Bakgrunden är att populära Sommarlov nyligen hamnade mitt i en mediestorm, där det gick att läsa om upprörda föräldrar och att programmet marknadsfört vad som beskrevs som en “knarklåt”. Med andra ord ett nytt moral-debacle om innehåll i barnkultur – och om var public service bör dra sina gränser. Vi ringde upp programchefen för SVT i Malmö för att prata om sommarens storm och om hur mycket föräldrar ska få påverka framöver. Reporter: Therese Rosenvinge.Utredning ger grönt ljus för Allmänhetens MedieombudsmanFörra veckan kom beskedet som öppnar för att ersätta dagens Pressombudsman med en Medieombudsman. En förändring som är tänkt att flytta delar av Granskningsnämndens uppdrag till en från staten fristående medieetisk nämnd. Det här är ganska krångligt, men enkelt uttryckt är tanken att alla privatpersoner som menar att en publicering kränkt deras rätt till privatliv ska kunna anmäla det här till en och samma instans. Inte som idag då radio- och tv-publiceringar hanteras av Granskningsnämnden och tidningarna av Pressens Opinionsnämnd. Bakom det här förslaget står branschorganisationen Utgivarna som består av alla stora mediehus, såväl de kommersiella som public service. Om det blir verklighet är nu upp till regeringen. Men mest troligt, det är att 2020 blir ett historiskt år i den 100 år långa historien om svensk pressetik. Reporter: Johan Cedersjö.

Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i Aftonbladet. Avslutet på en turbulent tid när Metro läggs ner som journalistisk produkt. Tidningskrig i Göteborg när DN tar strid mot Göteborgs-Posten. Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i AftonbladetNågot som började med vittnesmål i en facebookgrupp, där både rykten och anklagelser spreds, blev förra veckan en nationell nyhet. Aftonbladet rapporterade om att ett gäng satte skräck i kommunen Lilla Edet, norr om Göteborg, och attackerade flera kvinnliga hundägare. Men det här, visade det sig, var inte helt sant och polisen fick gå ut och dementera delar av den här historien. Vilken faktakoll gjorde Aftonbladet egentligen innan de publicerade? Och vad vet man egentligen om vad som hänt? Reporter: Jonna Westin. 1995-2019: Tidningen Metro går i graven I fredags läckte det ut uppgifter om att tidningen Metros journalistiska verksamhet nu ska skrotas. Och i veckan kom bekräftelsen. Metro, som sedan april genomgår en företagsrekonstruktion, kommer framöver inte ha någon egen journalistisk redaktion. Det har varit ett par extremt turbulenta år för tidningen som revolutionerade branschen när den kom ut för första gången på 90-talet. Efter att Kinnevik 2017 sålde tidningen till bolaget Custos har det varit berg-och-dalbana mellan nysatsningar och skandalrubriker. Vad som kommer att finnas kvar av Metro framöver, ja det avgörs just nu i tingsrättens rekonstruktion. Men en sak är säker: Sverige är idag en nyhetstidning fattigare. Reporter: Johan Cedersjö.Tidningskrig i Göteborg tornar upp sigOm ett par veckor börjar slaget om Göteborgs tidningsläsare på riktigt. Detta när Dagens Nyheter öppnar sin nya redaktion i köpcentret Nordstan. I kampens ena ringhörna står Stampens flaggskepp Göteborgs-Posten. Länge ohotad etta som morgontidning för göteborgarna, med över 100 journalister och med Britt-Marie Mattsson som förstereporter. I andra hörnan, Bonniers Dagens Nyheter. Nykomlingen som anställt fem journalister till den nya redaktionen och som värvat stadens tungviktare Janne Josefsson som ny krönikör. Vi åkte till Västfronten för att fråga vem som vinner det nu ankommande tidningskriget i rikets andra stad. Reporter: Eskil Lundgren.

Skarp kritik mot hur Expressen valde att granska den misshandlade 19-åringen i fallet ASAP Rocky. Eldupphör i Stockholms gratistidningskrig? Sommarserien om tvivlet på bilderna från Syrienkriget. Expressen satte ljuset på målsägande i fallet ASAP Rocky Så har då rättegången mot ASAP Rocky avslutats och en fullständigt makalös mediecirkus kan nu börja utvärderas. Av alla uppgifter som publicerats i den här historien har i synnerhet Expressens publiceringar om den 19 år gamla målsäganden fått många att höja på ögonbrynen. För det hör minst sagt till ovanligheterna att det är den som anser sig utsatt för brott som får hela sitt liv genomlyst på nyhetsplats. Längst gick krönikören Leif GW Persson när han i en text bland annat spekulerade i att 19-åringens framtida liv kommer att sluta på säkerhetsanstalt. Men även på redaktionell plats har Expressen granskat mannen på ett sätt som sticker ut. Den enkla frågan lyder: Varför då?Reporter: Johan Cedersjö. Nya ägare för Mitt i, nytt kapitel i gratistidningskriget?Stockholmstidningarna Mitt i har fått nya ägare under sommaren. Det är företaget Citypress, med Stampens tidigare koncernchef Martin Alsander, och hans företag Lazarus, i spetsen som tar över. Frågan är om de nya miljonerna som affären ger kan få fart på tidningarna igen. Och om det också kan innebära vapenvila i det tidigare så infekterade gratistidningskriget i Stockholm. Nu på tisdag ska Mitt i:s personal träffa de nya ägarna. Vi åkte till redaktionen och mötte en taggad chefredaktör. Reporter: Eskil Lundgren.Medborgarjournalister sätter bilden av SyrienkrigetSista delen i vår sommarserie om “krigens journalistik”. Det syriska inbördeskriget har nu pågått i över åtta år och det kan sammanfattas som ett extremt farligt och svårbevakat krig för utrikeskorrespondenter att rapportera från. Medier har till stor utsträckning därför behövt förlita sig till bilder tagna av personer på plats – personer som inte sällan kallar sig själva för medborgarjournalister. Samtidigt har de stridande parterna konsekvent försökt kabla ut sin bild av vad som egentligen händer. Genom propagandakanaler på sociala medier och i konventionell media. Något som har fått de mest erfarna journalister att tvivla på bildernas äkthet. Vi ska börja det här reportaget i en krigshändelse som fick en erfaren svensk utrikeskorrespondent att skriva en krönika om just tvivlet. En krönika om en händelse som drabbade en annan svensk utrikeskorrespondent personligen. Reporter: Viktor Löfgren.

Varken Aftonbladet eller TT kollade nyheten om EU verkligen ville förbjuda konstgräs, stopp i attraktioner på Liseberg blev till rena nyhetskarusellen i GT, inbäddade journalister under kriget i Irak. • Felaktig nyhet om förbud mot konstgräs rapporterades vidareNyligen rapporterade flera ledande nyhetsredaktioner om att EU ville förbjuda konstgräsplaner. Det handlade om det gummi som finns på över tusen fotbollsplaner runt om Sverige. Ett förbud som skulle innebära stora kostnader för landets fotbollsföreningar. Några dagar senare gick EU-kommissionen ut och dementerade nyheten. Så vad stämde egentligen?Reporter: Jonna Westin. • Hårt tryck av journalister på rättegången mot ASAP RockySjuttio ackrediterade journalister från 40 mediehus, Asap Rocky-fans och andra nyfikna gjorde att trycket på Stockholms tingsrätt var större än under förra årets rättegång mot terroristen Rakhmat Akilov. Vi fick en ögonblicksbild från reportrar och fotografer under första dagens förhandlingar, när många i kaoset inte kom in utan snällt fick vänta utanför säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.Reporter: Eskil Lundgren. • Alla nyhetsflashar om stopp på Liseberg – var det motiverat?Om man ska tro medierapporteringen har nöjesparken Liseberg i Göteborg haft en tuff sommar med stora tekniska problem. Under juli månad har medier som Aftonbladet, GT/Expressen, Sveriges Radio och TT upprepade gånger rapporterat om stopp i attraktioner och passagerare som sitter fast. Men har sommaren verkligen varit så ovanlig, eller är incidenterna egentligen odramatiska vardagshändelser för en nöjespark?Reporter: Eskil Lundgren. • Sommarserien: Inbäddningar och psykologisk krigföring i IrakInbäddade reportrar blev ett begrepp under kriget i Irak när 700 journalister fick följa med de amerikanska trupperna på fältet. En av dem var Aftonbladets reporter Peter Kadhammar. Det här reportaget börjar på paradistorget i Bagdad där krigets starkaste symbol serverades till journalister från hela världen, utan att de ens behövde lämna hotellrummet.Reporter: Love Lyssarides.

Dagens Nyheter skrev om ny migränmedicin, var tog de kritiska frågorna vägen? Jönköpings-Postens utgivare hotad krav på ny lag. SVT-journalisten Erik Eriksson om rapporteringen under Vietnamkriget. DN kritiseras för okritisk rapportering om migränmedicinAtt rapportera om forskning och nya mediciner kräver ett kritiskt förhållningssätt. Inte minst eftersom läkemedelsbolagen gärna ligger på och vill framhålla allt det positiva med en ny produkt. När Dagens Nyheter publicerade en lång rad artiklar om folksjukdomen migrän pryddes tidningens förstasida första dagen av en artikel om en undersökning gjord av ett läkemedelsbolag och nästa dag om en ny banbrytande medicin framtagen av samma bolag. Men de kritiska frågorna lyste med sin frånvaro.Reporter: Jonna Westin. Nya siffror: Tre av tio journalister utsatta för hotAtt hota en journalist i sin yrkesroll ger i dag samma straff som om du hotar en privatperson. Det visar en ny dom mot Jönköpings-Postens dåvarande utgivare Marie Johansson Flyckt.Regeringens handlingsplan "För det fria ordets försvar", kom för två år sen och skulle minska hoten mot journalister. Men trots åtgärderna ligger antalet hot kvar på samma nivåer. Det visar nya siffror från Göteborgs universitet. Och frågan är hur det blir med den hårdare lagstiftning som tidigare utlovats av regeringen?Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Journalisterna som avslöjade USA:s bombningar under VietnamkrigetVietnamkriget har kallats kamerornas krig, och bilderna som publicerades satte stora avtryck i historien. Men var det journalistiken som fick opinionen mot kriget att vända, eller var det tvärtom journalisterna som följde efter när protesterna redan var ett faktum? Det handlar också om den svenska journalisten Erik Eriksson som, på plats i Nordvietnam, fick en nyckelroll både för amerikanska och svenska tv-kanaler.Reporter: Freddi Ramel.

Helt oproblematiskt att låta Leif GW tipsa om aktier? Sänkt digtalmoms innebär inte fler journalister på NWT och Norran. Bang om fasorna i Spanska inbördeskriget. • GW:s aktietips och ekonomiredaktionernas ansvarVi har tidigare berättat om hur kriminalprofessorn Leif GW Persson ges medieutrymme om allt från att kommentera politiska skandaler till att göra reklam för sitt egna vin. Men han får också gång på gång, på redaktionell plats, uttala sig om börsen – och tipsa om aktiebolag han själv köpt in sig i. Och han är inte ensam. Till exempel har Zlatan, Camilla Läckberg och Måns Zelmerlöw också skapat rubriker med sina aktieköp. Vilket ansvar tar redaktionerna för småsparare som följer kändisarnas råd?Reporter: Jonna Westin. • Ger sänkt digitalmoms fler lokala journalister?Det har nu gått tre veckor sen den så kallade digitalmomsen sänktes. Den ger tidningsbranschen 400 miljoner kronor extra per år. Pengar, som enligt finansminister Magdalena Andersson bland annat ska möjliggöra fler lokala reportrar och journalistik på platser där medietäckningen är låg. Men kommer tidningarna att anställa? Vi skickade ut frågan till ett antal chefredaktörer och ansvariga utgivare. Och bland de lokala tidningarna var svaret tydligt.Reporter: Eskil Lundgren. • Sommarserien: Bang tog fasorna till svenska köksbordSpanska inbördeskriget har kallats “författarnas krig”. Litterära tungviktare som Ernest Hemingway och George Orwell beskrev ett av Europas mest brutala krig. Men inbördeskriget lockade också en mängd korrespondenter från hela världen. Och en ny form av krigsreportage slog igenom. En av de första svenska journalisterna på plats var Barbro Alving.Reporter: Viktor Löfgren.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson lämnar efter drygt tio år. Arvika Nyheter fick politiker på fall. Ett rimligt drev, eller för hårt? Poolpartyn och bomber, hur ärlig måste en reporter vara? • Mattsson om medier, granskning och varför han avgårVi är på plats i Thomas Mattssons glasade arbetsrum på Expressen bara en timme efter att nyhetsflashen om hans avgång plingade till i mobilen. Nyss har han hållit sitt avskedstal till redaktionen, och blomsterkvasten ligger på sniskan bakom skärmen på hans arbetsbord.Han berättar om hur medielandskapet förändrats under de år han jobbat på Expressen och vilken betydelse han själv haft för utvecklingen.Reportrar: Eskil Lundgren och Therese Rosenvinge • Politiker avgick efter granskning i Arvika NyheterEfter månader av kritisk rapportering, löpsedlar och avgångskrav valde en lokal politiker i Arvika nyligen att avgå. Han gjorde det - med hänvisning till sin egen och familjens hälsa - och samtidigt riktade han hård kritik mot medier i Värmland. Medier som han menar gått loss i ett drev, där personjakt gått före sakfrågor i rapporteringen. Var går egentligen gränsen för när en hård - men högst rimlig - granskning övergår till ett orimligt drev?Reporter: Therese Rosenvinge • Intervjuad av Kvällsposten känner sig luradHur ärlig en journalist måste vara om i vilket sammanhang en intervju ska publiceras? Och vilken roll spelar det om den man intervjuar är ovan med media? I juni publicerade Kvällsposten ett reportage med rubriken: Det okända Malmö: Poolparty i skuggan av bomberna.Det beskriver den delade staden med både rika, välmående och fattiga, utsatta områden. I välbärgade Bellevue intervjuas Carola Sahlén vid poolkanten på villatomten, men när hon läste reportaget fick hon en chock.Reporter: Eskil Lundgren

Hur mycket vill publiken egentligen veta om politikervimlet på Gotland? Är kriminalvårdens egna filmer till tv-journalister ett hot eller en möjlighet? De ofria journalisterna under världskrigen. • Hur mycket vill publiken veta om politikervimlet i Almedalen?Årets politikervecka går mot sitt slut. Och någonting är på väg att hända med den så kallade demokratifestivalen på Gotland.Det är färre evenemang i år, färre politiker och färre besökare. Och många mediehus har tydligt piroriterat ner sin bevakning.Aftonbladet, har till och med lämnat sin plats på området för att läsarna inte är tillräckligt intresserade. Är det rätt prioritering - och kommer fler att följa efter?Reporter: Eskil Lundgren • Myndighetsfilmer i journalistik - hot eller service?Att spela in egna filmer från sin verksamhet, som tv-redaktionerna sen kan använda i sin nyhetsrapportering, är ett nytt grepp från Kriminalvården.Men hur ska man se på det här? Är det ett kreativt sätt att vara öppen och svara upp mot en ökad efterfrågan på rörlig bild? Eller är det ett försök från en myndighet att kontrollera hur det rapporteras om verksamheten?Reporter: Therese Rosenvinge • Världskrigen - omöjligt uppdrag för journalisterDel ett i Mediernas sommarserie. Journalister har genom historien kämpat för att avslöja sanningen om krig och konflikter. Samtidigt har de motarbetats i en katt- och råttalek  av regimer och propagandaapparater. Den tekniska utvecklingen har dock dramatiskt förändrat möjligheterna att få ut material från en krigszon. Vi börjar vår sommarserie före radions genombrott i skyttegravarna på slagfältet i det första världskriget.Reporter: Freddi Ramel

Mediehuset Grönt anpassade allt för att presstöd - föll i granskning. SVT klippte bort intervju med Kajsa Norman. DN Kultur i faktabråk efter Tjernobyl-krönika. Svensken avslöjade Sovjetunionens bluff • Anpassade allt - blir av med presstödetHur långt får ett medieföretag anpassa sin verksamhet för att få ut maximalt presstöd? Och på vilka grunder bestämmer staten vem som ska få del av över en halv miljard i skattepengar? I flera månader granskade Myndigheten för press radio och tv Mediehuset Grönts utgivning. Och i förra veckan kom beskedet att två av företagets tidningar inte lever upp till kraven för presstöd. Nu ska miljoner betalas tillbaka och ett infekterat bråk har brutit ut mellan Mediehuset Grönts VD och myndigheten.Reporter: Therese Rosenvinge • SVT klippte bort bokintervju efter faktafelJournalisten Eric Fichtelius intervjuade författaren Kajsa Norman om hennes bok En alldeles Svensk historia i programmet Politik i bokhyllan i SVT Forum. Boken, som är starkt mediekritisk, ifrågasätter vad man egentligen får säga offentligt i Sverige och varför det i media så länge var tyst runt sexövergreppen på musikfestivalen i Kungsträdgården. Och stämningen i studion, som brukar vara ganska avspänd, blev plötsligt en annan. Vad var det egentligen som hände?Reporter: Eskil Lundgren • DN kultur backade efter kärnkraftskritikMed serien Chernobyl lyckades streamingtjänsten HBO sätta agendan på både kultur- och nyhetssidor under försommaren. Fiktionen har inte samma krav på att leverera korrekta fakta som nyhetsmedier. Men hur är det på kultursidorna? Tjernobylkatastrofen kunde ha hänt i Ringhals påstod kulturjournalisten Maria Schottenius På DN kultur i förra veckan. Hon fick omgående kritik. Jämförelsen höll inte, de två kärnkraftverken var helt olika konstruerade. Var ligger egentligen ribban för fakta och källkritik på  kulturredaktionerna?Reporter: Tonchi Percan • Svensken som chansade - och avslöjade Sovjets bluffI den hyllade tv-serien Chernobyl beskrivs hur Sovjetunionen först försökte mörka omfattningen av olyckan. Men vad serien inte berättar är att det avgörande beviset på vad som faktiskt hänt - först kom från en svensk journalist. Christer Larsson, jobbade på 80-talet på ”Ny teknik” och var med och startade dotterbolaget Space Media Network, när han plötsligt hamnade i världspolitikens centrum. Reporter: Teo Kristjansson

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT. Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret. Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket. Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början. Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag. Programmet är en repris och sändes första gången den 4 maj 2019.

Lösa formuleringar i regeringens nya public service-politik. Aftonbladet i bensinbråk med Magdalena Andersson. Bittra miner i Ystad, efter Sydsvenskans avslöjande om tvångsomhändertagna barnen. • Fritt fram för tolkning av nya public service-politiken.I veckan presenterade kulturminister Amanda Lind (MP) regeringens politik för public service-bolagen SVT, SR och UR. Det här genom det förslag till sändningstillstånd som ska gälla från och med årsskiftet och sex år framåt. Regeringen vill att public service-bolagen ska vara vaksamma i sitt användande av sociala medier, satsa mer på lokaljournalistik och värna de kommersiella mediernas förutsättningar.Men hur det här ska gå till blir upp till programbolagen själva att bestämma. Reporter: Johan Cedersjö • Tolkning blev sanning i Aftonbladets rubrikI tisdags slog Aftonbladet fast på sin förstasida att finansminister Magdalena Andersson sagt att bensinskatten ska höjas. Uppgiften var tagen ur en intervju med tidningens tyngsta politiska reporter Lena Mellin. Men vad hade hon egentligen sagt? Vi tittar närmare på turerna kring veckans mest uppmärksammade rättelse. Rapporter: Eskil Lundgren • Riksnyheten som hittades - och missadesSydsvenskans avslöjande om barnen i Ystad som akut tvångsomhändertogs förra året blev en riksnyhet förra veckan. Enligt domstolar och myndigheter har de fem syskonen utsatts för vanvård och hållits isolerade från omvärlden, kunde tidningen berätta.Bakom den här uppseendeväckande och tragiska nyheten ligger ett gediget journalistiskt fotarbete. Men historien blottar också journalistikens svagheter. För barnen i Ystad hade mycket väl kunnat gå helt under den mediala radarn. Reporter: Therese Rosenvinge

Public service och opartiskheten när det gäller GAL-TAN-skalan. Prisregn på svag grund när Dagens Industri skröt om sin journalistik. P4 bevakar hela landet, men små kommuner i Västerbotten i skugga. • Studiosamtal: Om public service, opartiskheten och GAL-TANVänster-höger-skalan i politik, har idag fått ett komplement i skalan som kallas GAL-TAN. Hur väl klarar egentligen SVT och SR att vara opartiska när det gäller den här nya politiska värderingsaxeln? Näringslivets Medieinstitut har kartlagt detta genom att titta på de 50 senaste fällningarna hos Granskningsnämnden. • Svag webbundersökning lyftes när journalister prisadesAtt undersökningar som når nyhetsflödet ska hålla en viss kvalité, det är alla redaktioner idag så gott som överens om. Dom flesta har satt upp krav på hur undersökningen är genomförd; hur många som svarat, hur urvalet ser ut och så vidare. Men vad krävs då för att redaktionerna ska kasta sina egna policys överbord? Är det kanske lite självskryt, med ett diplom och ett förstapris? Reporter: Eskil Lundgren • Små kommuner i Västerbotten hörs sällan i P4:s nyheterI public service-bolagens uppdrag står tydligt att verksamheten ska spegla hela landet. Å Sveriges Radio, finns idag med redaktioner på 50 orter, och har totalt 25 lokala P4-kanaler. Men om vi vi zoomar in och tittar på kommunnivå, hur mycket hörs då egentligen hela landet i radions sändningar? Nyligen undersökte journaliststudenter vid Luleå tekniska universitet tre månaders nyhetsbevakning hos P4 Västerbotten. Och resultatet, som vi nu kan berätta om, det visar på stora skillnader i hur bevakningen fördelades. Läs mer om undersökningen här.Reportrar: Elin Hall och Ellen Lundström • Hur långt sträcker sig Sveriges Radios ansvar att bevaka hela landet?Intervju med Michael Österlund, chef för innehållsproduktion inom Sveriges Radio.

Visklek när Expressen skrev att Thomas Olsson anklagar Säpo för religionskrig. Medieägande politiker på Västgötaslätten. Medie-PR inför sommarens VM. Strid om var i långfilmen TV4 placerar reklamen. Medial visklek när “advokatutspel” blev ministerfrågaEn reporter överhör ett bakgrundssamtal, tar en uppgift ur kontext och publicerar en krönika i vilken uppgiften kallas för en anklagelse mot Säpo. En annan reporter tar den påstådda anklagelsen till en minister och en tredje reporter skriver en krönika där uppgiften från det överhörda samtalet nu sägs komma ifrån en regelrätt intervju. Så skulle vi kunna sammanfatta den mediala visklek som förra veckan ledde fram till rubriker om att advokaten Thomas Olsson skulle ha anklagat Säpo och Solna Tingsrätt för att ha startat ett religionskrig. En sak är säker, hela den här historien hade kunnat undvikas om någon av alla reportrar faktiskt hade lyft luren och kollat med huvudpersonen själv om vad som faktiskt stämmer. Reporter: Johan Cedersjö. Lättköpta medier PR-maskiner i VM-uppladdning"Snart börjar VM i fotboll. VM i PR har redan börjat"Så skrev Sportbladet i veckan, i en artikel om att det aldrig tidigare funnits så mycket PR och marknadsföring runt damlandslaget som inför den här sommarens stora mästerskap. Men någonstans i uppladdning tycks den journalistiska integriteten blivit bortdribblad. För många är medierna som till synes synes glatt och obekymrat hakat på just PR-kampanjerna. Inte minst gäller det Sportbladet själva, som i veckan plockat upp PR-material från såväl Svenska Spel som Coca Cola. Reporter: Therese Rosenvinge.Strid om reklamavbrotten när TV4 fälls av GranskningsnämndenNu till något som gjort de flesta frustrerade både en och två gånger – reklamavbrott. För när du med tilltugg och glatt soffhumör dragits in i starten av en guldrulle är det för de flesta av oss totalt miserabelt när filmens spänningsmomentet bryts för reklam. Nyligen fälldes TV4 för hur de placerat sin reklam i en film. För just när reklam får läggas i en film är faktiskt reglerat i lag. Reporter: Alexander Dominici. Politikerägd radio på VästgötaslättenAtt politiker äger egna mediekanaler hör numera till ovanligheterna i Sverige. Den svenska partipressen har i stora delar köpts upp av kommersiella storbolag. På samma sätt ser det ut bland de kommersiella etermedierna. Men i den lilla orten Essunga är det annorlunda. För där äger kommunens starke man, kommunalrådet Daniel Andersson, den lokala närradiostationen, Radio Treby. Är det här, trots dess lilla skala, verkligen oproblematiskt? Reporter: Eskil Lundgren.

SD:s motattack i samband med Expressens avslöjande om Peter Lundgrens tafsande. Två stora medieaffärer ritar om den svenska tidningskartan. Okända galor med superuppmärksammade priser. SD:s krishantering efter Peter Lundgrens tafsande  Veckans stora nyhet har utan tvekan varit Expressens avslöjande om hur Sverigedemokraten Peter Lundgren tafsat på en partikollega hösten 2017. Avslöjandet har följts av avgångskrav och kritik från politiska motståndare men det har också följts av motattacker där Sverigedemokraterna kallat Expressens journalistik för "ovärdig" och "ett försök till karaktärsmord". I samband med att politiska skandaler rullas upp i medier idag, försöker alla partier att skademinimera genom krishantering. Det handlar om att ta kontrollen över vilken informationen som kommer ut i offentligheten och i ständigt ökande grad handlar det också om att så tvivel över budbäraren, alltså journalistiken.Reporter: Johan Cedersjö. S-inbjuden journalist mitt i EU-valrörelsen       I veckan har den polska journalisten Robert Kowalski dykt upp i flera svenska medier. Han fick sparken från polska public service efter att nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa kom till makten. Hans kritik mot den polska regeringen har i veckans artiklar varit hård. Kowalskis vittnesmål är såklart relevant att berätta om. Men vad de allra flesta svenska medier i veckan glömde att nämna var att Robert Kowalski var inbjuden till Sverige av Socialdemokraterna mitt i slutspurten inför EU-valet.Reporter: Alexander Dominici.Total ommöblering i svenskt tidningsägande Kartan över den svenska dagstidningsbranschen har den här våren snabbt ritats om i grunden. Över trettio lokaltidningar har fått nya ägare, och frågan är om det någonsin tidigare har skett under en så kort tid. Många läsare är nog glada över att deras tidning har räddats och kanske återfått hoppet om framtiden. Men vad ligger egentligen bakom att de här affärerna sker just nu? Och vilka är riskerna? Reporter: Eskil Lundgren.Skrytsamma medier tar prisetVåren 2019 är frågan om inte den svenska journalistikens skriva-om-egna-priser-genren nått helt nya höjder. Ni vet en tidning vinner något pris, inte sällan på någon branschgala ingen känner till, för att därefter skriva om det stort i egna tidningen. Att det kan vara skoj för en hårt slitande reporter att nån gång få applåder på en branschgala må vara hänt. Men hur många journalistpriser tål egentligen läsarna? Och vad händer med journalistiken när den blir allt för självcentrerad? Reporter: Therese Rosenvinge.

Vänsterpartiets Malin Björk fick bära hundhuvud för höga EU-ersättningar. Slutet på lång TV-era när debattstudion i Göteborg går i graven. Så ska norska Polaris förvandla Stampen till vinstmaskin. • Öppet mål när SVT granskade Malin BjörkJournalistiken är inte alltid rättvis. Till exempel hamnar de personer, institutioner och företag som är öppna och transparenta oftare i journalisternas strålkastarljus. Det är logiskt att det som enkelt går att granska, lättare hamnar i granskning. Men hur rimligt blir det där när granskningen handlar om politiker, mindre än två veckor före ett val? I veckan har SVT:s nyhet om vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björks traktamente varit i fokus. Men många har tyckt att den här rapporteringen blivit skev. Reporter: Therese Rosenvinge.• Slutdebatterat hos SVT-GöteborgI veckan meddelade SVT att en TV-epok efter lång och trogen tjänst går i graven. Det handlar om direktsänd TV-debatt, producerad och inspelad hos SVT Göteborg. TV-debatterna i Göteborg stör och berör – och har så de alltid gjort. Men vad är det egentligen som rör upp så mycket känslor? Och vad ska i TV-tablån nu ersätta denna oroshärd till åsiktstombola? Reporter: Johan Cedersjö. • Så vill norska Polaris förändra StampenNorska Polaris Media köpte majoriteten av koncernen Stampen tillsammans med svenska NWT och VK. I Stampen finns svenska tidningar som Göteborgs-Posten, Hallands nyheter och Bohuslänningen. Den traditionstyngda tidningskoncernen på västkusten har länge kämpat med bristande resultat. Så vad vill egentligen de nya ägarna göra? Vad ser de i mediehuset som för bara tre år stod på randen till konkurs? Vi åkte till Trondheim för att söka svar. Reporter: Eskil Lundgren

Svag kopia på uppmärksammat avslöjande när TV4 granskade Elisabeth Svantessons ersättning för boende. Kritik mot att kritikerna möter kritik. Historien om den klassiska tidningen Lyckoslanten. Mediebevakningen om Svantessons ersättning för boende kritiserasRiksdagsledamöters bostadsersättningar har varit i alla stora mediers blickfång. I slutet av förra månaden avgick Moderaternas Erik Bengtzboe efter att Aftonbladet kunnat avslöja att han plockat ut ersättning han inte haft rätt till. Förra veckan kom TV4 med vad som presenterades som “ännu ett fall”. Den här gången gällde det Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson. Men hittills har faktiskt ingen redaktion kunnat visa på ett enda formellt fel när det kommer till Svantesson. Nu kommer kritiken mot bevakningen. Reporter: Therese Rosenvinge.Kritik mot att kritikerna möter kritikAtt få en dålig recension, att bli sågad efter fotknölarna på landets obarmhärtiga kultursidor är det få som gillar. Men en oskriven regel har länge varit att som kreatör är det något du får tugga i dig.Men frågan är om det här håller på att förändras? Och om så är fallet – varför sker det just nu? Under den senaste månaden har ett kulturkrig rasat. På bloggar, sociala medier och etablerade kultursidor. I centrum står frågan: På vilket sätt får man kritisera en kritiker? Reporter: Johan Cedersjö.Historien om Lyckoslanten och Spara och SlösaFå tidningar har lästs av så många människor i Sverige som Lyckoslanten. De flesta har stött på den någon gång under skoltiden och förmodligen är det serien "Spara och Slösa" som minnet just sparat Bakom tidningen står Swedbank och Sparbankerna. Men trots dess kommersiella avsändare, har tidningen i nästan hundra år skickats ut till skolor runt om i landet. Den är idag en av Sveriges äldsta barntidningar och fortsätter år efter år att lära läsarna allt från att sy kläder till att argumentera för en högre veckopeng. Reporter: Teo Kristjansson.

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT. Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret.Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.  Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.  Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag.

En månad till val, hur bra är den svenska EU-bevakningen. Morgan Johansson om digital upphovsrätt, JK:s medieoffensiv och förbud mot ljudupptagning i rättssalar. Aaron Berhane om sin vän Dawit Isaak. En månad till val – vi sätter EU-bevakningen under luppSvensk EU-bevakning har generellt betraktats som ett sorgebarn och anklagats för att vara bristfällig. Vi har den här veckan tittat närmare på den saken och frågar oss om bevakningen av det omstridda upphovsrättsdirektivet stuckit ut som något bra, eller om den snarare synliggjort generella brister i den svenska EU-journalistiken. Reporter: Jonna Westin.Morgan Johansson om vårens mediefrågorNy mediegrundlag, upphovsrätt på nätet och skärpta regler i rättssalar. Just nu är ett antal frågor som på olika sätt berör vår yttrande- och informationsfrihet och mediers förutsättningar att göra journalistik aktuella. Gemensam nämnare är att frågorna ligger på justitieminister Morgan Johansson bord. Vi har träffat honom i veckan för en intervju. Reporter: Therese Rosenvinge.Aaron Berhane kritiserar UD:s arbete med Dawit IsaakTolv dagar efter terrorattentatet i New York den 11 september 2001, greps en svensk journalist på andra sidan jorden. Hans namn är Dawit Isaak och han sitter fortfarande, 18 år senare, fängslad utan vare sig åtal eller dom. Dawit Isaak arbetade på sent 90-tal för den eritreanska tidningen Setit. En tidning som var banbrytande i sitt oberoende och som snabbt blev landets största tidning. I veckan besökte Setits grundare och chefredaktör Aaron Berhane Sverige. Vi mötte honom för att fråga om hans kollega och vän, Dawit Isaak. Reporter: Johan Cedersjö

Genomkommersialiserat nöjesevent med bulvanliknande sponsorupplägg eller högkvalitativ underhållning, självklar i public service? Vi repriserar vår granskning av SVT:s flaggskepp Melodifestivalen. Det är påskhelg och vi repriserar denna vecka den granskning vi gjorde i februari av SVT:s flaggskeppsproduktion inom nöje, Melodifestivalen.***Mellon är idag så mycket mer än en musiktävling sänd i public service. Produktionen är enorm och bakom den lilla skärvan som når TV-publiken i sofforna, finns ett väloljat event-maskineri som drar in miljoner i sponsorintäkter. Vad kostar det här spektaklet egentligen oss skattebetalare? Var hamnar alla intäkter som evenemanget drar in? Och hur långt får egentligen en public service-produktion kommersialiseras?

Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning. • Ilska mot SVT efter reportage om transvårdenFörra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med. Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej. Reporter: Therese Rosenvinge.• Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin NilssonI hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död. Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död? Reporter: Jonna Westin.• Att skildra den allra mest utsattaI ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm. I veckan följdes programmet upp med nya fall. Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar? Reporter: Johan Cedersjö.

Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar. Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert TamasExpressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan. Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn. Men så i tisdags var det dags igen. Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega. Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?  Reporter: Jonna Westin.Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämtI måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie. Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt. Men det var just det som hände.  Reporter: Johan Cedersjö.Justitiekanslern backar från medieoffensiv – vad händer nu?I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade – helt felaktigt – pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn. Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas. Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge. Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier. Reporter: Therese Rosenvinge.

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhetDe sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö.Hård motattack mot UG redan innan publiceringFörra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin.Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar. • Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras granskningenEn pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin • Luften gick ur tidningars TV-satsningar – förutom hos ExpressenFör några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan •Schibsted ville stå upp mot Google – backarI samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge.Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister?Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolarIntressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar. • Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna? Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge • Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige – så resonerar redaktionernaFlera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger.En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna. Reporter: Jonna Westin  • Om felande mediers val mellan pudel och försvarI veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN.Reporter: Johan Cedersjö

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. • Bilreklam och märkeskläder – vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin • Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendanVem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken.Reporter: Erik Petersson • Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta? Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna. Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPSSå kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö.Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafenI veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin.Spotify tar stridens om poddlyssnarnaNyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud?Reporter: Teo Kristjansson.

Bonnier köper Mittmedia hör ägarstiftelsens ordförande Åsa Malmström om försäljningen. Varför lockas journalister av teknikpionjärers vidlyftiga drömmar? Om konsten att sälja in en nyhet i TV. Vad vill Bonnier med Mittmedia?Sent förra veckan blev det klart att det blir Bonnier och norska Amedia som köper lokaltidningskoncernen Mittmedia. Det är, på ett bräde, en enorm omstöpning av den svenska mediemarknaden. Att Mittmedia var till salu var ingen överraskning. Efter att bolaget i början av 2000-talet offensivt förvärvat tidningar runt om i landet, har kassaflödet sinat och enligt flera bedömare var det nu till och med närmast slut. Men låt oss lämna diskussionen om varför koncernen hamnat på ruinens brant därhän och istället fråga: Vad händer nu då? Hur ska Bonnier rädda Mittmedia och hur kommer Mittmedia-tidningarnas journalistik att påverkas av ägarbytet? Reporter: Johan Cedersjö.Teknikoptimism utan källkritikI veckan kom nyheten att projektet Mars One gått i konkurs. En händelse som gått mer eller mindre obemärkt förbi svenska medier. Annat var det när projektet lanserades. För då var bevakningen massiv. Ett företag skulle lösa vad som beskrevs som nästa stora steg för mänskligheten. Det skulle skicka människor till Mars för att etablera en permanent koloni. Projektet skulle finansieras genom en gigantisk dokusåpa. Men trots att det hela låter som galenskap och trots att projektet dömdes ut som helt orimligt av seriösa forskare så behandlade medierna det hela som något som faktiskt skulle inträffa. Tappar journalister källkritiken när det handlar om visionär teknologi? Och i så fall varför? Reporter: Erik Petersson.Konsten att sälja en TV-nyhetPolitiska partier vill berätta om sina förslag på bästa sändningstid i TV. Lyckas de bli dagens huvudnyhet i en sändning av Rapport 19.30 eller Aktuellt 21.00 är det full jackpot. Förra helgen var det Kristdemokraterna som lyckades med en publicitets-slam dunk. Det här när de i SVT fick lansera deras föreslagna straffskärpningar för återkommande snatteri. Nyhetsinslaget bjuder tittarna på alla ingredienser. På plats i en matbutik, mitt bland varuhyllorna, finns en drabbad butiksägare, företrädare för en rasande intresseorganisation och en partiledare med en färdig lösning. Hur går sånt här egentligen till? Vem tipsar egentligen vem?Vi har gått bakom kulisserna för att förstå hur en helt vanlig TV-nyhet kommer till. Reporter: Tonchi Percan.

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter. Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan.Hanna Stjärne svarar på kritiken mot MelodifestivalenI förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö.Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajterI januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.

Vi granskar Melodifestivalen. Om SVT:s hemliga avtal med privata bolag, summorna ingen vill avslöja och kommunernas kostnader. Varför vägrar SVT, år efter år, berätta om de kommersiella samarbetena? • Stort åtagande för kommuner För kommunerna där deltävlingarna hålls brukar Melodifestivalen innebära en kostnad på drygt en miljon kronor, varav en stor del går direkt till event-arrangören Live Nation. Och det är mycket som kommunerna tar på sig att ordna och bekosta. Vi besöker den lilla, men erfarna, arrangörsstaden Leksand.  • Locket på om summor och avtalMånga journalister har försökt gå till botten med pengarna runt Melodifestivalen, men utan att lyckas få några summor bekräftade. Men en vanlig bild är att det är Live Nation som tjänar stort på den numera genomsponsrade tävlingen. Hör Live Nation och huvudsponsorn Coca Cola. • SVT har fått upprepad kritik av GRNGranskningsnämnden har vid upprepade tillfällen krävt att SVT ska berätta mer om sina kommersiella samarbeten runt Melodifestivalen. Men så har inte skett. Vi frågar SVT varför.  Reportrar: Johan Cedersjö, Freddi Ramel, Therese Rosenvinge, Erik Petersson och Teo Kristjansson. 

Justitiekanslern i sällsynt offensiv mot 16 tidningar som publicerade felaktig porranklagelse mot busschaufför. Nya kulturministern Amanda Lind om mediepolitiken. Event växer som inkomst för mediehus. Justitiekanslern på sällsynt offensiv med ny lagstiftningI veckan har det blivit debatt om att Justitiekanslern inlett förundersökning om förtal mot 16 svenska tidningar. Den svenska presstraditionen bygger i stor utsträckning på självsanering, med det egna pressetiska systemet för klander och kritik av publiceringar som går över gränsen. Att Justitiekanslern nu ger sig in och inleder förundersökning mot utgivare är väldigt ovanligt. Att det dessutom kan komma att bli 16 olika förtalsmål har i veckan väckt reaktioner. Men det här är också historien om hur en liten, till synes lagteknisk detalj, i veckan fått den oanade konsekvensen att staten ingripit mot journalistik och fått artiklar avpublicerade utan att behöva gå via domstol.Reporter: Erik Petersson. Rättelse: I reportaget säger vi felaktigt att Gunilla Herlitz fälldes för förtal i Högsta domstolen 2013. Men det HD avgjorde handlade om ansvaret för äldre artiklar på sajten. HD slog fast att Herlitz var ansvarig för hela dn.se, alltså även för artiklar publicerade under tidigare ansvarige utgivare.  Vad vill Amanda Lind (MP) med mediepolitiken?Mediebranschen i kris. Så har det ofta låtit under en tid här i Medierna. Digitalisering har slagit undan benen på affärsmodeller, flyttat annonsering till amerikanska nätjättar och berövat traditionella medier monopol på att sätta nyhetsagendan. För vissa mediechefer finns det idag visserligen ljusglimtar. Nya digitala affärsmodeller som verkar bära frukt och en allt strängare politisk kritik mot de amerikanska konkurrenternas affärsmodeller. Men bilden, generellt, den är fortfarande mörk. I Sverige finns, just i detta nu, stora frågetecken kring bland annat hela lokaltidningsjätten Mittmedia. I måndags blev miljöpartisten Amanda Lind, ny kulturminister i Sverige. Som sådan ansvarar hon även för mediepolitiken. Vad har hon för visioner för framtidens medielandskap? Hur ser hon på public service, mediestödet och politikens möjligheter i en allt mer globaliserad värld?     Reporter: Johan Cedersjö.Event allt viktigare för mediehusens ekonomiAtt hitta intäkter i en digital tid är som bekant mediebranschens stora framtidsfråga. Kanske ligger en del av lösningen i att ta steget utanför medieboxen? För vid sidan om prenumerationer, annonser och sponsrade artiklar har också fler och fler i branschen nu börjat satsa på olika slags events som ytterligare en födkrok. Det kan handla om temaresor eller konferenser och föreläsningar. Men hur mycket finns det egentligen att hämta här? Kan sidoverksamheterna på allvar bidra till att säkra journalistikens framtid?Reporter: Erik Windolf.

Öppna kort eller dold agenda hur tydliga behöver journalister vara inför en ansvarsutkrävande intervju? Hur väl fungerar P4:s ansvar i krissituationer? Veckorevy-redaktören som vill rädda tidningen. Poliskritik mot SVT:s granskning "Skotten på Nygatan"Ibland behöver journalister ta till kontroversiella metoder för att avslöja grova oegentligheter. Oftast brukar man då prata om att använda dold kamera. Men det finns även andra kontroversiella tillvägagångssätt, inte minst när det gäller ansvarsutkrävande intervjuer. Ett sätt är att boka en intervju med helt andra frågor än vad som sen komma skall. Att helt enkelt luras, för att få makthavare att ställa upp framför kameran. Ändamålen helgar medlen, skulle en del säga. Avslöjas ett stort missförhållande, finns det fog för ett halvdolt eller heldolt tillvägagångssätt. Men det här är en gråzon med stora risker. För varje gång en intervjuad person känner sig lurad, blir arbetet svårare för framtida journalistik. I SVT:s granskning "Skotten från Nygatan" pratar polisen Jörgen Jansson öppenhjärtigt om den tragiska händelsen i Örebro. Men frågan är hur öppna Dokument Inifrån-redaktionen egentligen varit med vad programmen skulle handla om. Reporter: Johan Cedersjö. Sveriges Radios beredskap vid krissituationerStormen Alfrida drog strax efter nyår in över Sverige. Som mest var omkring 100 000 hushåll utan ström. I ett sånt här läge kan information vara livsviktig. Vilken omfattning har ovädret? Vilka vägar är avstängda? Hur länge väntas det pågå och så vidare. Enligt myndighetsgången är det P4-kanalerna som har ansvaret och skyldigheten att informera och sköta den så kallade beredskapsradion. Men under stormen Alfrida var långt ifrån alla nöjda med hur Sveriges Radio skötte det uppdraget. Under veckan har vi tittat närmare på P4 kanalernas insatser.Reporter: Erik Petersson.Klassiska Veckorevyns sista halmstråDet är tufft att vara tidskrift i Sverige 2019. Fokuset på tryckta utgåvor har hängt i längre än i dagspressbranschen, men nu faller intäkterna och att ställa om till en digital affär är en stor utmaning. Före jul kom beskedet att en tidskriftsepok går i graven, åtminstone delvis. Det här när Bonnier gjorde klart att de inte längre ser någon framtid för sin gamla trotjänare Veckorevyn. Det sista fysiska numret är det som finns i kiosken nu. Men tidningens digitala chefredaktör Irena Pozar vägrar att kasta in handduken. Hon tror på en digital framtid för Veckorevyn och ägnar sig nu helhjärtat åt att ge tidsskriften en sista chans. Men kommer det lyckas? Reporter: Therese Rosenvinge.

Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge. Pizzafest i spalterna även 2019Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge. Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapporteringFör oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon “dold sjukdom”. Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö.Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den spridsHar du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson.

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna. 1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land. Sen dess har åren gått men licensen bestått. Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service. För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar. I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten. Reporter: Johan Cedersjö.

Hur väl skötte journalisterna sitt uppdrag under och efter valrörelsen? Faktagranskning blev faktiskt årets trend bra eller dåligt? Och så genomslag för betalväggar och nya digitala affärsmodeller. Vi sammanfattar, analyserar och debatterar frågor och fenomen från medieåret 2018.  I studion finns Eva Landahl, valgeneral och ansvarig utgivare på SVT. Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Vestmanlands Läns Tidning. Mikael Odenberg, före detta försvarsminister och återkommande borgerlig politisk kommentator.  Samtalet leds av Mediernas programledare: Johan Cedersjö. 

Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna. Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalenderSäljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge. Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären – om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären.   Klimatet i fokus för mediehusen 2018Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson.P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenternaVad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.

TT-spekulationer om e-handelsjätte föll platt. Vi synar de årliga rapporterna om kommunernas och landstingens pensionsskulder. Is-mössa fick gratisreklam i SR. Undermålig ubåts-journalistik i Gävle. Spekulationer på lösa boliner fick konsekvenser“Amazons e-handel snart i Sverige? Är det kanske nu det händer?” Det frågade sig, i början av veckan, TT i en rubrik. Läsarna fick veta att e-handelsjätten kallat till presskonferens och nyhetsbyrån gjorde det sannolikt att en nyhetsbomb nu var på gång. Men TT:s förutsägelser föll platt till marken. För det var inte e-handeln som klev in på den svenska marknaden. Nyheten handlade om molntjänster för företag. Det här fick konsekvenser på marknaden, så hur kunde det blir såhär? Reporter: Therese Rosenvinge. Dolda intressen bakom pensionsrapporteringFörra veckan kom en rapport från Skandia om landstingens pensionsskulder. Den fick stort genomslag och följdes av stora rubriker om de konkursmässiga regionerna. Medier rapporterade om vad skulderna är värda i löner för sjuksköterskor och Skandia hade brutit ner siffror på regionnivå. Ett klassiskt sätt att få lokalredaktioner att nappa på bytet. Men knappt någon artikel nämner att Skandia har ett väldigt tydligt och konkret affärsintresse av att just den här bilden av landstingens ekonomi sprids. Och stämmer det verkligen att landstingen står på konkursens brant? Reporter: Erik Petersson. Vagt ubåtslarm i Gävle hamnUbåtsjournalistik tenderar att bli väldigt spekulativ. Dess klassiska byggstenar är oftast suddiga bilder från allmänheten och förtegna svar från Försvarsmakten. Nyligen gick SVT Gävleborg ut och berättade om citat “onaturliga rörelser i vattnet” vid Gävle hamn.  Vi läste och kan konstatera att det närmar sig rekord i ubåtslarm på svag grund. Reporter: Jonna Westin. Ismössa med egenintresse i Sveriges RadioInom ishockey så har hjärnskakningar på senare år blivit ett allt vanligare problem. Men radion kunde för ett tag sedan berätta om att en ny så kallad kylhjälm eller is-mössa kan revolutionera sporten. En drabbad hockeyspelare fick utrymme i både Radiosporten och Studio Ett. Men vad som från Studio Ett:s sida aldrig berättades, var att spelaren själv har ett stort egenintresse i att is-mössan får uppmärksamhet. Reporter Erik Windolf.

Reporter polisanmäld efter att ha röjt källskyddet. Tips-funktioner och rutiner ses över. Okritiskt och servilt när SVT sänder Nobelbankett. Personaliserade nyhetsflöden. Text-TV på fast grund. Reporter röjde källa – säkerhetsrutiner under lupp Det är en grundlagsskyddad rättighet att anonymt kunna lämna uppgifter till en journalist för publicering. Tack vare källskyddet ges visselblåsare makt, och missförhållanden kan avslöjas. Nyligen kom det fram att en mångårig reporter på Norrköpings Tidningar röjt en källas identitet. Något som lett till att reportern nu blivit polisanmäld och avstängd från sitt jobb. Vilka rutiner har egentligen redaktionerna för att skydda sina källor och tipsare i en digital tid? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin. Hovsam och servil Nobelbankett i SVTNästa vecka går Nobelbanketten av stapeln och varje år bänkar sig omkring 1,2 miljoner svenskar för att följa festligheterna i SVT. Det är en fem timmar lång marathon-sändning där maten, klänningarna, kungligheterna och såklart forskningen ska skärskådas. Men SVT:s bevakning får i veckan kritik från forskarhåll. Hur kommer det sig att man under alla dessa sändningstimmar inte lyckas få ur sig en enda kritiskt fråga? Reporter: Erik Petersson. Personaliserade nyhetsflöden hos MittmediaAtt annonsering bygger på data och riktas individuellt har blivit en självklarhet i vår digitala tillvaro. Likaså att vi utifrån vår digitala historik blir rekommenderade vissa klipp på Youtube, serier på Netflix eller får nya spellistor på Spotify. Men frågan är om personligt anpassat innehåll också är framtiden när det kommer till vår nyhetskonsumtion hos traditionella medier?  Det senaste året har personalisering av journalistik blivit ett hett samtalsämne i branschen och vissa mediehus har också börjat. Reporter: Therese Rosenvinge. Text-TV – Den digitala medievärldens anakronismGustav Vasa, surströmming, klämdagar och Text-TV. Det finns vissa saker som verkar vara svenska för evig tid. Med väder, sport och nyheter färgglatt presenterade i oformaterad text är Sveriges idag mest udda mediekanal utan tvekan Text-TV. Tekniken slog igenom med buller och bång på 80-talet, och idag har faktiskt Sverige världens äldsta ännu aktiva Text-TV. Men hur många kollar egentligen, och hur länge får formatet finnas kvar?  Reporter: Erik Windolf.

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag. • Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i ExpressenKändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats?  Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson. • Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospiceTidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa.När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen.  Reporter: Therese Rosenvinge.  • Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam?Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier? Reporter: Erik Windolf.

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media. • Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  • Villkorad Michelle Obama-intervju i DNFörra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   • Papperstidningens framflyttade död Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge

Intern kritik mot Dagens Industris chefredaktör. Var engagerad i bolag DI granskade. Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård. Vänstertidningar på fallrepet. Avtagande VR-hajp hos medier. • DI:s chefredaktör var engagerad i bolag tidningen granskadeAffärstidningen DI pratar gärna om sin policy för transparens om de anställdas aktieinnehav. Men hur öppna inför läsarna och inför varandra på redaktionen är egentligen tidningen om andra typer av bolagsengagemang? Tidigare i år granskade tech-redaktionen på Dagens Industri en sårig ägarstrid kring svenska bolaget Zound Industries. Det blev en granskning, som utöver publiceringarna, också kom att utmynna i en intern förtroendekris för tidningens nya chefredaktör Peter Fellman.        • Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvårdMode- och skönhetstidningen Damernas Värld grundades på 1940-talet och beskrivs som ledande inom sitt fält. Men hur står det till med det journalistiska oberoendet? Och vilka principer för att värna den redaktionella integriteten gäller på redaktionen? På Instagram gör chefredaktören Martina Bonnier betald reklam för hudvårdsprodukter.  • Rödrosa tidningar på fallrepetFlamman, Feministiskt perspektiv, Bang och ETC. Bland den del av pressen som står till vänster har man dom senaste veckorna kunnat se ett mönster. Upprop på upprop. Kriskampanjer och vädjan om pengar för att klara utgivningen. Det är som om stora delar av den rödrosa pressen förklarat sig själva i kris.Har det blivit svårare att bedriva presstöds-uppburen journalistik, eller handlar det här om att ingen vill betala för idéer och åsikter som står till vänster? • Avtagande VR-hajp hos medierVR-glasägonen lanserades som nästa stora grej och många mediehus var snabba med att haka på trenden. Men vad hände egentligen med Virtual Reality-journalistiken? Två år efter hajpen tar vi tempen på satsningarna.

Youtubern Matgeek höjde Arlandas mat till skyarna efter kritisk recension i Svenska Dagbladet. Ubåtsjournalistikens dilemma, att aldrig komma till botten. Talande högtalare tilltalar medievärlden. Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning Torra mackor, blaskigt kaffe och hisnande priser. Det var en rejäl sågning av matutbudet på Arlanda flygplats som Svenska dagbladets läsare fick serverad tidigare i höstas. Men föga förvånande vill Swedavia, som äger och driver Arlanda, inte ställa upp på bilden av totalt matmörker. Häromveckan dök plötsligt två hyllningsfilmer upp hos den extremt populära youtubern “Matgeek”. Det första klippet som Matgeek, eller Johan Hedberg som han heter, publicerade har idag över 90 000 visningar. Därefter har han gjort ytterligare ett klipp som höjer flygplatsmaten till skyarna. Både är gjorda i samarbete med – det vill säga betalda av – Swedavia. Hur trovärdigt blir egentligen det här? Reporter: Therese Rosenvinge.Ubåtsjournalistikens återkommande dramaturgi   Under den senaste tiden har ännu en gång misstänkta ubåtar varit i nyhetsjournalistikens fokus. Det började med att Dagens Nyheter för två veckor sedan publicerade ett stort uppslag om observationer som gjorts utanför Lidingö i Stockholm. Därefter har andra medier hakat på och i en välkänd och återkommande ubåtsdramaturgi har sedan politiker rasat, experter spekulerat, försvarsmakten nekat och läsarna... Ja, de har nog mest hamnat i en förvirrad ovisshet. Inte heller blir det enklare av att de som faktiskt bör veta mest, Försvarsmakten, inte vill avslöja någonting som kan skada Sveriges försvarsförmåga. Vi åkte i veckan till både Försvarets högkvarter och Dagens Nyheter för att höra hur de ser på det senaste ubåtsfallet. Föga förvånande har de helt olika syn på problemen. Reporter: Johan Cedersjö. Talande högtalare tilltalar medievärldenI slutet av förra månaden lanserade Google den första smarta högtalaren som talar svenska. En högtalare som du kan styra med rösten och analytiker, bedömare och tyckare menar att det här mycket väl kan vara nästa stora teknik att slå igenom på bred front. Inom mediebranschen har det börjat surras. Hela hösten har det pratats om ljud som det nya och det är ingen tillfällighet att utbudet av dagliga nyhetspoddar nu exploderat på bara ett par månader. Vi har försökt ta reda på hur framtiden kommer att låta. Reporter: Erik Petersson.

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006. Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till SverigeVi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion “De tre O:na”. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid HallbergNär TV-debatten intog ScandinaviumNär vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet – och Expressen-journalisten Niklas Svensson – haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.

Spelodds används i politisk bevakning, men insynen är mycket liten. Larmsamtalet från Drottninggatan - ingen redaktion kontaktade kvinnan. Natur bättre än medicin påstod P4, men på vilken grund? • Spelbolagen ger politiska odds - får stort utrymme i medierAnnie Lööf (C) är en allt hetare kandidat till att bli statsminister – i alla fall enligt oddsen hos ett spelbolag. Det var en nyhet som flimrade förbi förra veckan. Det är långt ifrån den enda nyhetsartikeln den här valhösten som grundar sig på odds och där spelbolagen getts stort utrymme på redaktionell plats.Men hur spelbolagen sätter dom här oddsen, det är långt ifrån tydligt och transparent. Och frågan är hur rimligt det egentligen är att medier gång efter gång använder politiska spelodds som underlag i politisk bevakning? Reporter: Therese Rosenvinge • Larmsamtalet från Drottninggatan – ingen redaktion kontaktade den inringande kvinnan före publiceringVi träffar kvinnan som blev vittne till terrordådet på Drottninggatan och ringde 112. Vilka etiska överväganden gjorde redaktionerna före publicering? Vi har pratat med nio mediehus om hur de ser på offentligt material från rättegångar. Vilka etiska och publicistiska överväganden gör mediehusen när dom använder ljud? Och, inte minst, meddelas den som faktiskt hörs? Reporter: Evalisa Wallin • Hårdvinklat P4-påstående om naturens läkande kraftFör två veckor sen rapporterade P4 Kristianstad att forskare nu kommit fram till att, citat “naturen läker utbrändhet bättre än mediciner”. En slående rubrik, i ett viktigt ämne, som såklart snabbt spreds vidare i andra medier. Men i efterhand tycker de vars forskning refereras att P4 drog på för hårt. Reporter: Erik Windolf• Laholms Tidningen i graven efter 87 årLaholms Tidning startades 1931, men i veckan försattes den i konkurs och kom ut med sitt sista nummer i torsdags. Chock och sorg  blev reaktionen på redaktionen. Och Laholmsborna blir nu utan den tidningskonkurrens som fram tills nu funnits på orten.

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.

Sydsvenskan fick backa från felaktig pippi-kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Om fenomenet Swish-medier. Stad och land hur ser egentligen riksmediernas bevakningen av hela Sverige ut? Sydsvenskan i bråk med Hanif Bali (M) om Pippi i RinkebyFör en vecka sedan publicerade Sydsvenskans kultursidor en artikel med stenhård kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Anledning var att Bali, enligt skribenten, hade spridit hånfulla kommentarer om ett skrivarprojekt i Rinkeby där barn har till uppgift att göra sin egen lokala version av Pippi Långstrump. Men artikeln – och Sydsvenskans agerande – har i veckan kritiserats och ifrågasatts. För var det verkligen hånfulla kommenterar Hanif Bali twittrade om projektet? Var det inte snarare så att han försvarade “Pippi i Rinkeby” mot just de personer som tidningen buntade ihop honom med? Reporter: Johan Cedersjö"Swishmedier" och relationen till sin publik Det finns idag en uppsjö av aktörer som uppmanar sina följare och sin publik att sponsra deras arbete genom donationer. Allt ifrån enskilda journalister och opinionsbildare till redaktioner hittar finansiering såhär och “swishjournalist” har blivit ett eget begrepp. Är det här ett bra sätt att finansiera journalistik och opinionsbildning? Vilket innehåll leder till inbetalningar? Och vilken transparens finns om hur pengarna används? Reporter: Jonna Westin.Brott och sport när riksmedier bevakar Sverige utanför storstädernaÄr Sverige utanför storstäderna en livsfarlig plats, med undantag för en och annan elitidrotsklubb? Så ser i alla fall den bild ut som år efter år reproduceras i de stora rikstäckande tidningarna. Detta enligt studier vid Södertörns högskola. Med sport, brott och olyckor som undantag skildras sällan allt det där andra som pågår i mindre städer och på glesbygden. Men varför är det så? Och hur ser de stora tidningarna själva på vilket ansvar de har att berätta om hela landet? Reporter: Blenda Setterwall Klingert.

Nerikes Allehanda avslöjar våldtäktsmannen i Örebros nya namn. Tvärtomlogik när medier inte namnpublicerar Kulturprofilen. GDPR och kommunernas öppenhet. Datafelet som fick en klimatnyhet att flyga. Nerikes Allehanda avslöjade känd våldtäktsmans nya namnUnder fem år höll en serievåldtäktsman hela staden Örebro i skräck. Det har nu gått 13 år sen det första våldtäktsförsöket, 2005. Därefter följde fem år av upprepad sexuell brottslighet. När nu mannen närmar sig villkorlig frigivning prövas rättsstatens principer mot vår allmänna syn på rättvisa hårt. Går det att sona så här grova brott? Kan vi som samhälle, efter avtjänat straff, erbjuda en ny chans? Medier glömmer aldrig och i samband med att mannen nu tar sina första steg mot frihet fyller han återigen nyhetsrapporteringen såväl lokalt som nationellt. Men vad behöver tidningarna skriva? Hur långt sträcker sig egentligen allmänintresset?  Reporter: Johan Cedersjö.Välspridd klimatnyhet var helt felSvenska städer utmärker sig när det gäller hur medeltemperaturen ökat i Europa de senaste 100 åren. Den nyheten fick nyligen stor spridning i en lång rad medier. Särskilt Kiruna skapade rubriker. Där skulle medeltemperaturen ha stigit med hela 3,4 grader sedan förra sekelskiftet. Den största höjningen i hela Europa, enligt nyheten. Men det här var fel. Rättelser och dementier har fått publiceras på löpande band. Vi åkte till J++, den svenska delen av det europeiska journalistnätverk EDJNet, vars undersökning var källan bakom den felaktiga nyheten. Reporter: Therese Rosenvinge.Fram och tillbaka, svajigt om namnpublicering av KulturprofilenI veckan kom Stockholms tingsrätts dom mot den så kallade Kulturprofilen. En historia som har löpt i tidningarna i snart ett år. Frågan är om den här historien inte tar något slags förvirringsrekord när det gäller namnpublicering. För det har varit fram och tillbaka. Vissa har hållit en rak linje, andra har gått från att anonymisera, till att namnpublicera, till att anonymisera igen. Reporter: Jonna Westin.GDPR-konsekvenser för kommunernas öppenhet Det har nu snart gått ett halvår sen EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde ikraft.Vi kan nu berätta att flera kommuner ändrat sina rutiner när det gäller att publicera allmänna handlingar på nätet. En inskränkning som i det dagliga arbetet såklart försvårar både för allmänhetens insyn och journalistisk kommungranskning. Reporter: Erik Windolf.

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara? • Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin.• Svidande politikerkritik om lokal valbevakningI Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin.• Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. “All elektronisk utrustning” ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats. • Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  • Att koka journalistisk soppa på politisk spik – vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. • Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken “Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu”, där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att “Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron”. – Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen.

Hur väl speglade valjournalistiken väljarnas åsikter? Jan Helin vill se förändring efter SVT:s avståndstagande från Jimmie Åkesssons uttalande. Starka intressens kamp bakom upphovsrättsbeslut i EU. Småpartier med stort medialt genomslagFör en vecka sedan kom valresultatet. Nu vet vi hur svenska befolkningen röstar och tycker. Vi vet vilka frågor som engagerat och vilka partier som fått mest stöd. I och med det går det också att med nya ögon avgöra hur valbevakningen i landets medier har varit. Hur väl journalisterna har lyckats fånga de strömningar och åsikter som gjort avtryck i valets resultat. En fråga som i veckan skapat debatt är hur mycket utrymme småpartier som inte kom in i Riksdagen fått. En annan fråga rör Sverigdemokraterna som fått stort medieutrymme. Detta trots att de inte ökade så mycket som många spått. Reporter: Evalisa Wallin.Nya metoder ska hjälpa SVT att tackla krav i demokratiparagrafenMitt under brinnande valspurt tog Sveriges Television avstånd från ett uttalande som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde i SVT:s stora slutdebatt.  Uttalandet var grovt generaliserande, menade SVT, och det pekade ut invandrare som en grupp som inte är svenskar och som inte passar in i Sverige. Bakom SVT:s avståndstagande finns den så kallade demokratiparagrafen i radio- och tv-lagen. I den framgår att alla etermedier är skyldiga att vara partiska till förmån för det demokratiska styrelseskicket och alla människors lika värde. Men hur det här ska tolkas, därom tvistar, minst sagt, de lärde. Vad var det egentligen Jimmie Åkesson sa? När och hur är radio och tv-bolag, enligt lagen, tvingade att markera avstånd? Och hur ska SVT undvika att hamna här igen? Reporter: Johan Cedersjö.Stora intressens kamp om upphovsrätt i EUEtt internet utan censur och övervakning har ställts mot journalistikens och kulturens överlevnad. I veckan röstade Europaparlamentet om nya upphovsrättslagar för den digitala marknaden i EU. Tonläget har varit skyhögt. Anklagelser om desinformation och skrämselpropaganda har kastats i luften. Parlamentariker har vittnat om ett tryck från lobbyister utöver det vanliga. Vi har tittat närmare på lobbyismen och på vad som egentligen händer nu. Dog internet i onsdags, eller inte? Reporter: Therese Rosenvinge.

Samtal och debatt direkt från Kulturhuset Stadsteatern. Du hör Camilla Kvartoft, Viktor Barth-Kron, Stig-Björn Ljunggren, Alice Bah Kuhnke (MP), Christer Nylander (L) och Aron Emilsson (SD). På söndag är det val i Sverige. Dagen innan, lördag 8 september, sänder Medierna hela programmet inför publik, direkt från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Det blir samtal och debatt. Hur har journalisterna skött valrörelsen? Faktiskt, helt bedrövligt eller faktiskt helt briljant? För mycket trams och för lite allvar? För polariserat eller för slätstruket? Hur många politikformat tål Sverige? Vinnare och förlorare i ett nytt medielandskap?   På scenen: Camilla Kvartoft, SVT, Viktor Barth-Kroon, Dagens Nyheter och Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och debattör. Mediepolitiken 2022 – Så blir det om vi vinner valet Vi utvärderar Alice Bah Kuhnkes fyra år vid makten och debatterar vad som står på spel för public service och presstödet kommande mandatperiod. På scenen: Alice Bah Kuhnke (MP), Kultur- och demokratiminister, Aron Emilsson (SD), mediepolitisk talesperson och Christer Nylander (L), gruppledare i Riksdagen. Sändningen börjar strax efter 11. Du är varmt välkommen som publik. Dörrarna öppnar 10.00 och Sveriges Radio bjuder på kaffe och hallongrottor. Scenen ligger på våning 4.  

SVT:s avslöjande om barnboenden fick stort genomslag, men hade de på fötter? Om polariserat debattklimat och mediers ansvar. SD:s mediepolitik synad och ovälkommen annons visar blotta i systemet. • Kommuner tillbakavisar SVT-avslöjande om barnboendenDet blev enormt val-genomslag för SVT:s påstående om att regeringens LSS-politik skapar kommunala barnboenden. Men hade dom verkligen på fötter? Senare i veckan har kommuner backat från sina svar. Något som väcker frågor om hur noga SVT kollade. • Forskare varnar för polariserad samhällsdebatt - vad har medierna för ansvar?Att medier under en valrörelse skildrar skillnader mellan politiker, det är självklart. Men finns det en risk att redaktionerna i sin iver att hitta dom här skiljelinjerna göder polariseringen? Vi pratar med Åsa Wikforss och public service-bolagen. Reporter: Jonna Westin• Vad vill Jimmie Åkesson med radion - egentligen?Uttalandet om att lägga ner P3 var något av en bomb i veckan. Men hur ska man tolka uttalandet? En försmak på partiets mediepolitik om de får inflytande efter valet?  • Ovälkommen politisk annons blottar lucka i systemetDN och GP har fattat beslut om att alla politiska annonser ska granskas manuellt. Ändå slank en annons från Alternativ för Sverige igenom i veckan. Händelsen blottar en baksida med den digitala medieekonomin, där en stor del av annonsaffären är automatiserad och bortom utgivarnas egna kontroll. Hur förhåller sig utgivarna till risken det bevisligen innebär? Reporter: Therese Rosenvinge

Skolstrejkande 15-åring fick medier att löpa publiceringsamok. Valrörelsen igång hur rustade är redaktionerna för informationspåverkan? Fyra år av rödgrön mediepolitik vad har hänt och inte? Kontextlös klimatstrejksrapportering får kritikAtt göra grundresearch, undersöka eventuella samband och ställa prövande frågor – även om de ibland känns besvärliga – är en självklar del av journalistyrket. Men vad händer med den kritiska garden när historien på många sätt är god, positiv och innehåller barn och unga? I veckan har klimatstrejkande Greta, 15 år, fått stor medial uppmärksamhet. Hon har skolkat från skolan och istället satt sig utanför riksdagshuset i en manifestation för att få upp klimatet på den politiska agendan. Många medier har besökt henne, men ingen reporter har frågat om det faktum att det i veckan också kom ut en bok. En bok där Gretas föräldrar – och Greta själv – skriver om just klimatet. Reporter: Therese Rosenvinge.Skarpt läge: Så rustade är sveriges medier för desinformationOm två veckor går Sverige till val, och i medierna pågår valrörelsen för fullt. Ständiga utspel, debatter och utfrågningar, ja mediehusen har rustat upp. Samtidigt bubblar en oro inför dom dagar som nu ska komma. Under dom senaste två åren har ju desinformationskampanjer och illegitim valpåverkan varit alla mediechefers ständiga huvudbry.   Hur redo är vi nu, om det som hände där, i Frankrike och USA, nu också händer här? Ja, dom två kommande veckorna, då är det skarpt läge för ett val i en orolig digital tid. Katarina Andersson åkte till SVT där redaktionen har laddat med säkerhetsåtgärder som nästan känns hämtade från en spionfilm.Reporter: Katarina AnderssonEfter fyra år av rödgrön mediepolitik – detta har häntFyra år har gått sedan Sverige fick en ny regering. Alice Bah Kuhnke var överraskningen bland nya statsråd. Som kulturminister fick hon ansvar för mediepolitiken. Ett område där det under flera år stått still, trots att branschens förutsättningar förändrats totalt. Fyra år har gått, och vi ställer frågan vad har egentligen hänt och vad har inte hänt under den rödgröna mandatperioden?   Reporter: Johan Cedersjö.

Bilbränderna. Polisen kritisk mot att Expressen inte delade information om att något var på gång. P4-Haveri när teorier om jordens elektroner fick stå oemotsagda. Nazister kartlägger journalister. Polisen kritisk mot att Expressen inte delade information om bubblande oro i GöteborgBilbränderna i Göteborg skakade om den svenska valrörelsen och blev veckans stora mediehändelse. I torsdags publicerade Expressen en video som kanske ger svaret på varför allt egentligen hände. En maskerad man i svart hoodie framför sina budskap på bruten göteborgska. Han riktar sin kritik mot polisen och socialtjänsten. “Behandla oss som djur och vi ska bete oss som djur”. Filmen skickades anonymt till Expressen en timme innan bränderna på flera platser i Västsverige bröt ut. Men den publicerades först i torsdags. Var det rätt av Expressen att publicera eller gick tidningen kriminella gängs ärenden när man gjorde det? Och borde journalisterna ha larmat när de fick filmen? Reporter: Katarina Andersson.Barfota mysintervju i P4 om elektroner i jordenI veckan lanserades ett par minst sagt originella teorier om hälsa i P4 Jämtland. Förmiddagsredaktionen på kanalen hade bjudit in Lilian Alterskjaer som precis skrivit boken med titeln “Medvetet barfota – om jordning och läkning”. Men varför gav kanalen inget motstånd när konspirationsteorierna haglade?  Reporter: Lasse Truedson.Nazist kartlade journalister – hävdade källskydd för att undgå lagföringAtt journalister hotas på grund av sitt arbete hör tyvärr inte till ovanligheterna. Men förra veckan kom ett åtal som stack ut i mängden.Vid ett tillslag mot en nazist från Nordiska Motståndsrörelsen, fann Sundsvallspolisen ett hem fyllt med vapen och ammunition. Men också, under rubriken “listan”, kartläggningar av två lokala journalister.Förundersökningen visar en skrämmande inblick i den nazistiska organisationens våldskapital.Men den visar också på något annat. Nämligen hur organisationen på ett systematiskt sätt lärt sig att använda det grundlagsskyddade källskyddet för att undvika att bevismaterial kommer åklagare till hands. Reporter: Johan Cedersjö

Uppsala Nya Tidning gick ut med att döda förvarades utomhus på en lastkaj vid sjukhuset. Facebook, Google och Apple raderar innehåll från konspirationssajten Infowars. Ebbe Carlsson-affären 1988. UNT spred bilden av att bårhuset förvarade döda utomhus  Hur avlidna förvaras på bårhus i Sverige är naturligtvis en väl reglerad verksamhet fylld av etiska överväganden. De flesta av oss som mist någon närstående kan känna igen önskan och viljan om att kroppen ska behandlas med den djupaste respekt och vördnad. Av den anledningen kom det som en chock för många när de i Uppsala Nya Tidning förra veckan kunde läsa att sjukhuset förvarade döda utomhus på en lastkaj. Men det här är och var helt fel. Tidningen hade utan att själva kontrollera på plats gått vidare på uppgifter de fått från en lokal politiker. Reporter: Jonna Westin.Efter år av konspirationsteorier – varför reagerar sociala medier först nu?I veckan har det i USA varit stora rubriker och intensiv debatt efter att flera av de stora teknikföretagen valt att ta bort innehåll och konton tillhörande sajten Infowars och dess frontfigur Alex Jones.Det började med Spotify och följdes snabbt av Apple, Facebook och Google med flera.Utrensningen är, utan tvekan, en av de mest uppmärksammade och spektakulära som företagen gjort på sina plattformar och direkt kom diskussionen om deras makt och roll åter i fokus. Vi träffade i veckan Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson, för att fråga vilka konsekvenser åtgärderna kan få och varför de kommer just nu.   Reporter: Johan Cedersjö. Ebbe Carlsson-affären som präglade valrörelsen 1988Det finns en person vars namn i stort sett är synonymt med skandal. Han har avslöjats med fingrarna i många kletiga politiska syltburkar. Hans namn – Ebbe Carlsson. 1988 hade Expressen släppt nyhetsbomben som i efterhand skulle få namnet Ebbe Carlsson-affären. Den genererade nyheter i månader och år framöver. I den sista delen av vår sommarserie om journalistik som påverkat val ska vi tillbaka till 1988. Det är valrörelse och redaktionerna tävlar om nya heta spår i affären som hade allt. Statsministermord, dupering på toppnivå, hemlig avlyssning och huvuden som rullade. Reporter: Tove Palén.

Vad händer med trovärdigheten när Aftonbladet delar stall med hästvärldens makthavare? Svensk radiohistoria när tre rikstäckande radiostationer fick utrymme i etern. Sommarserien om Stödstrumporna. Aftonbladet i kritiserat samarbete med ridstjärnorBevakningen av ridsport brukar ofta ses som ett sorgebarn inom svensk sportjournalistik. Antalet utövare och intresset är enormt, men utrymmet och uppmärksamheten i stora svenska medier är oftast allt annat än just enormt. I ett försök att galoppera ikapp bevakningens brister har Aftonbladet nu lanserat ett nytt samarbete med den nystartade sajten Ridenews. Men Ridenews, det är en sajt som startats och ägs av den absoluta ryttareliten i Sverige. Vad händer med journalistikens trovärdighet när nyheterna kommer direkt och ofiltrerat från hästvärldens motsvarighet till Svennis och Zlatan? Reporter: Tonchi Percan. Nya kommersiella radiotillstånd målar om radiomarknadenI veckan, natten mellan tisdag och onsdag, skrevs det radiohistoria i vårt land. För då löpte samtliga tillstånd att sända kommersiell analog radio ut och dom nya tillstånd som nu ska gälla i åtta år framöver tog vid. I och med det här görs en total ommöblering i etern och störst förändring är att tre aktör nu har fått tillstånd att sända nationellt. Mix Megapol, NRJ och RIX FM går från och med i veckan att höra i hela Sverige. Förändringen kommer utifrån en lagändring som syftade till att öka konkurrensen och mångfalden på den svenska radiomarknaden. Större sändningsområden, hoppas politikerna, ska ge de kommersiella radioaktörerna mer muskler i kampen mot public service. I veckan besökte vi den marknadsledande aktören Bauer Media och där var tongångarna positiva. Reporter: Johan Cedersjö.Stödstrumpor stödde varannan damernasValet 1991 skakade om Sverige. Det blev borgerligt maktskifte och Carl Bildt tog över som statsminister. Två nya partier kom in i riksdagen, Kristdemokraterna och Ny demokrati samtidigt som Miljöpartiet trillade ur. En annan förändring var trendbrottet att kvinnorepresentationen i riksdagen minskade för första gången på flera decennier. Det blev startskottet för ett hemligt feministiskt nätverk. De kom samman för att trycka på partierna om ökad jämställdhet. I Mediedramaturgin castades Stödstrumporna, som kvinnorna kallade sig, som ett hot mot etablerade partier och rätt var det var beskrevs stödstrumporna som ett politiskt parti. Det var aldrig tanken. Tove palén berättar om när journalisterna blev stödstrumpor och aktivister.

Nyheten om kroatiska landslagets generositet var påhitt. Vi har pratat med källan bakom. Kinas ambassad till verbal attack mot flera svenska medier och enskild journalist. Dataintrångsskandeln 2006. • Falsk fotbollsnyhet flög över världen – så kom den till230 miljoner kronor skulle Kroatiens silverlag skänka till behövande barn, enligt nyheten som spreds internationellt. Även svenska medier hakade på. Men då var nyheten redan avslöjad som bluff. Vi har hittat och pratat med personen som var källan till alltihop. Reporter: Tonchi Percan • Kinas ambassad i hårda utspel mot flera medierLäget för pressfriheten är nattsvart i Kina. Under sommaren har Kina, genom sin ambassad i Stockholm, trappat upp sina aktiviteter mot journalistik även i Sverige. I anslutning till att artiklar om läget i Kina publicerats, inte sällan artiklar som tar upp diktaturens behandling av den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, har ambassaden gått till hård verbal attack mot flera svenska medier på sin hemsida. Frilansjournalisten Jojje Olsson blev nyligen personligen attackerad i ett utskick från ambassaden. Reporter: Therese Rosenvinge  • Dataintrånget som skakade valrörelsen 20062006 briserade den sk dataintrångsskandalen. Rapporteringen – kring hur Folkpartiet olovligen tagit del av information från Socialdemokraternas interna nätverk Sapnet – fullkomligt dominerade slutspurten av valrörelsen. Reporter Tove Palén berättar om nyhetsbomben som slog ned – på dagen två veckor innan valet.

Kritik mot hur medier ger utrymme åt kriminella gäng. Hjälper gängen bygga varumärke anser Brå. Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier. Och TV-debatten mellan Fälldin och Palme -76. • Så kan kriminella gäng få draghjälp av medierAtt medier berättar om och granskar de kriminella gängen runt om i Sverige är självklart – och det är också något som görs regelbundet. Men frågan är hur det här görs? För när gängens namn lyfts upp i rubrik efter rubrik. Då får gängen hjälp att bygga upp sitt kriminella varumärke, sitt så kallade skrämselkapital. Det här menar experter på Brottsförebyggande rådet och efterlyser nu en större medvetenhet, framförallt från kvällspressen. Reporter: Therese Rosenvinge • Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medierTidningarnas digitala upplagor, annonsörer och public service är hårt drabbade av förändringar på Facebook. Det har blivit betydligt svårare att nå publiken på plattformen och det senaste halvåret har räckvidden på Facebook minskat dramatiskt, vittnar såväl medieföretag och som annonsbranschen om. Vad får det här för betydelse för medieföretagens närvaro på Facebook? Reporter: Tonchi Percan. • När TV-debatten ändrade förutsättningarna inför valet -76Del två i vår sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. När TV-debatten slog igenom blev det tydligt att det inte längre bara spelar roll vad du säger utan också hur du ser ut när du säger det. 1976 blir TV-debatten den svenska valrörelsens tydliga epicentrum. När Fälldin möter Palme i ett fullsatt Scandinavium. Reporter: Tove Palén

TV-kriget hårdnar. SVT tappar medan TV4 tar allt större andel av tittartiden. PR-stunts och miniubåtar i Thailand. Sommarserie om journalistiken som spelat en avgörande roll i valrörelser. Om "Helin-effekten" och Aftonbladets annonseringsbråk med Sverigedemokraterna 2010. • TV-kriget hårdnar Trots att tv-tittandet minskar så har TV4 aldrig haft så bra halvår som den här vintern och våren. TV-cheferna pratar om historisk bra siffror. Vad innebär då att det går historisk bra för TV4? Är det ett tronskifte vi ser hända? • PR-stunts och miniubåtar När nästan alla pojkar som suttit fast i grottan i Thailand var ute dök Tesla-grundaren och kändisentreprenören Elon Musk upp med en miniubåt för att hjälpa till i räddningsarbetet. I efterspelet har han fått kritik för att försöka plocka PR-poäng med en ubåt som aldrig behövdes. Den här typen av PR-stunts är inte ovanliga, men när fungerar de och när riskerar de att slå tillbaka?   • Sommarserie: Om "Helin-effekten" Sverigedemokraternas stora mediala genombrottet kom 2009 ett år innan valet och då handlade det om annonsbojkott och en omsusad debattartikel publicerad i Aftonbladet, samma tidning som bojkottade SD:s annonsering. Det hela resulterade i ett påtagligt väljaruppsving och en i efterhand omtalad “Helin-effekt”.

Världsscoop blev klavertramp. Vad hände när TT rapporterade att gerillaledaren Joseph Kony gripits? Bakom kulisserna under mediernas bevakning av fotbolls-VM. Om kampen att få ett avslöjande att fästa. • TT rapporterade i veckan att den ökände ugandiska gerillaledaren Joseph Kony gripits i veckan. Men  samtidigt som nyheten spreds av i stort sett alla svenska medier genom TT:s publicering, så var det i resten av världen mer eller mindre knäpptyst. Handlar det ett världsscoop eller ett klavertramp?  • De stora svenska medierna skickat minst 67 reportrar, krönikörer och expertkommentatorer för att följa mästerskapet på plats. Vi bestämde oss för att skicka nummer 68, vår reporter Tonchi Percan för att följa med två av Sveriges största stjärnorna vid sidan om plan bakom kulisserna av mediebevakningen av årets största sporthändelse. • Ibland räcker det inte med att fakta är kända. Medier världen över hade berättat om företaget Cambridge Analyticas ambitioner att via Facebook och andra sociala medier ta reda på våra innersta känslor och använda dem för att påverka våra beslut - bland annat hur vi röstar. Men väldigt lite hände, ända tills Carole Cadwalladr, blev besatt.

Skjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. Medier hyllade och byggde upp kulturprofilen rykten undersöktes inte. Om massfällningen av tidningar efter metoo. • Studiosamtal med Jeanette Gustafsdotter, TUSkjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. En färsk rapport från TU, gjord av FOI, visar att det i Sverige är ett fåtal personer som står för en stor andel av hatet mot journalister på nätet. • Kulturredaktionerna som hyllade kulturprofilenI november publicerade Dagens Nyheter avslöjandet som kom att sätta Svenska Akademien och hela kultureliten i gungning. 18 kvinnor berättade om att kulturprofilen utsatt dom för sexuella trakasserier och övergrepp. Akademien har kölhalats för att inte ha agerat trots viss vetskap om händelser. Inte minst har kulturredaktörer gått hårt åt akademiens underlåtenhet. Men faktum är att även kulturredaktionerna känt till rykten kring Kulturprofilen. Så vad gjorde redaktionerna själva under alla år? Reporter: Tonchi Percan • Tidningar massfälldes efter metooSex medier fälls av Pressens Opinionsnämnd för sammanlagt tio artiklar där personer pekats ut med namn i samband med metoo. Anklagelserna är allvarliga, och beläggen är tunna anser opinionsnämnden. Sammantaget oförsvarliga publicitetsskador för flera personer. Vi träffade Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson för att prata om hösten 2017. Och om hur dom utgivare som nu blivit fällda bör förhålla sig till besluten. Expressens Thomas Mattsson har i veckan fått kritik för sitt bemötande av klandren. Reporter: Therese Rosenvinge

Vi repriserar tre reportage från våren om journalistik och mediesatsningar inför valet. Om TT:s valkompass, om felmarginaler i opinionsmätningar och om en dold sponsor bakom partiledarutfrågning. Valkompasser – demokratiskt verktyg eller genväg?Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest? Nyhetsbyrån TT:s valkompass vållade debatt när den lanserades i april. Reporter: Johan Cedersjö. Inom felmarginalen finns inga säkra förändringarNyheter baserade på opinionsmätningar duggar tätt inför valet i höst. En av flera journalistiska fallgropar i de här sammanhangen är den så kallade felmarginalen. Det spann inom vilket en förändring inte är statistiskt säker utan lika gärna kan bero på slumpen. Men trots att det inte går att fastslå någon förändring, syns ändå väldigt ofta artiklar om just det. Reportaget sändes första gången i april 2018. Reporter: Therese Rosenvinge Dold sponsor i ny partiledarutfrågningDirektsänt på Facebook, från en mysig loungemiljö, har gamla kvällstidningsmurveln Sven Melander lyckats få alla partiledare till sin, som han säger, journalistiska och humoristiska utfrågning. Men journalistik, den ska ju vara oberoende. Visst finns det gränsfall, men i de fallen ska i alla fall externa sponsorer redovisas öppet. Vi fick tips om att det inte var helt rent vatten i den här historien. Reportaget sändes första gången i februari 2018. Reporter: Evalisa Wallin.

Historien bakom P4 Jämtlands havererade intervju. IT-säkerhet och censur i fokus inför VM-bevakning. Stockholm vill stoppa sexistisk reklam - men hur? Reklamombudsmannen befarar hot mot tryckfriheten. • Historien bakom P4 Jämtlands havererade Ganman-intervju Intervjun med Jens Ganman varar i två minuter. Den urartar i ett bråk varpå programledaren drar upp musik som avbryter. Vad var det egentligen som hände i måndags? Intervjun har föregåtts av en infekterad intern konflikt på kanalen som handlar om hur redaktionen förhåller sig till just den här intervjupersonen. Mediernas Jonna Westin har besökt radiohuset i Östersund i veckan.  • Redaktionerna rustar för risker vid VM-bevakningIT-säkerhet, pressfrihet, Fifa-censur och villkorade visum. Inför fotbolls-VM i Ryssland har mediernas möjligheter att rapportera fritt från mästerskapet varit en het fråga. Så när det nu gäller – hur fri kommer bevakningen att kunna vara? Mediernas Tonchi Percan har pratat med tre redaktioner.  • Kommunalt reklambeslut kritiseras av branschenStockholm vill få bort sexistisk reklam och fattade beslut i veckan. Men hur ska det gå till? Tjänstemän på kommunen ska få rätt att - utan prövning - ta ner reklam som de anser bryter mot reglerna. En ordning som RO befarar kan leda till inskränkningar i tryckfriheten. Reporter: Therese Rosenvinge

SVT:s Operation Playa kritiseras för utelämnad information och oställda frågor. Fokus på läsaraffär leder till bättre innehåll, men även nya utgivarfrågor. Maxat glassgenomslag ett tecken i tiden. Oställda frågor i SVT:s Operation playaSVT:s serie “Operation Playa” om polisen och åklagarmyndighetens arbetsmetoder i ett av Sveriges största narkotikamål har både hyllats och rosats. Serien visar hur myndigheterna agerat högst tveksamt i jakten på att sätta dit Jonas Falk, som misstänktes vara huvudperson i ligan som smugglat tonvis med kokain, men som senare friades i hovrätten. Gör man journalistik av ett mål med en förundersökning på 16 000 sidor, då måste välja bort en hel del och förenkla bilden. Men nu kommer tung kritik från en journalist som har granskat fallet tidigare och som menar att SVT blundat för relevanta omständigheter i den här historien. Reporter: Jonna Westin.Nya affärsmodeller får effekter på publicistikenLångsiktig trovärdighet framför klickbeten, större djup och mer av kvalitetsjournalistik. Det är enligt tidningsbranschen en konkret, positiv följd av den senaste tidens strategiskifte där mediehus efter mediehus bestämt sig för att satsa mer på digitala prenumerationer. Men i och med betalväggarna har landets publicister också fått en ny typ av utgivarfråga på sina bord. Det handlar om ifall mediers samhällsfunktion att informera allmänheten ibland måste stå över affären och i så fall när. För Mittmedia blev avvägningen konkret i veckan när skogsbränderna bröt ut utanför Sala och samhällen började evakueras. Reporter: Therese Rosenvinge.Glassaktivism tog storslam i exponeringI veckan tog riksdagen beslut i en fråga som kommit att bli otroligt kontroversiell. Frågan om att ge 9000 unga flyktingar en ny chans att stanna i Sverige. Den här debatten har kommit att fungera som en slags symbolfråga om Sveriges migrationspolitik i stort och tonläget har varit både polariserat och skyhögt från såväl politiker som allmänhet. I ljuset av det var det nog många som förvånades när glasstillverkaren Ben and Jerry´s i veckan tog steget rakt ut på det minerade krigsfältet och deklarerade ett helhjärtat stöd till det så kritiserade förslaget. “Hoppa på kärlekståget med oss”, skrev de och fick direkt sociala medier, kulturskribenter och nyhetsjournalister att sätta sig vid tangentbordet för att rasa, hylla eller skildra. Frågan är om vi alla oundvikligen blev till spelpjäser i en skicklig PR-kampanj? Reporter: Johan Cedersjö.

Fick medier eller källorna skulden när Uppdrag granskning tog sin an metoo? Inför politikernas besked om public service. Om tidningarnas strategiskifte från klickjakt till digitala prenumerationer. Om indirekt skuld när UG granskade mediers metoo-rapporteringVeckan har totalt dominerats av Uppdrag gransknings reportage om anklagelserna mot den tidigare Aftonbladet-journalisten Fredrik Virtanen. Åsikterna om programmet har varit många, recensionerna gett både ris och ros. Det här är ett rejält giftigt ämne att ta sig an som journalist. Anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från långt bak i tiden är för såväl rättsväsendet som journalistiken närmast omöjliga att gå till botten med. Uppdrag granskning sa sig vilja granska hur de etablerade medierna agerat i fallet Virtanen. Men i det finns en svårighet som inte minst vi på det här programmet är väl medvetna om. För när du granskar medier riskerar du också att indirekt skuldbelägga någon annan. Nämligen mediernas källor och riktigheten i källornas uppgifter. Det här är alltid en svår balansgång och frågan är hur bra Uppdrag granskning klarade av den. Reporter: Jonna Westin. Inriktningen på framtidens public service snart offentliggjortFörra sommaren kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utreder framtidens public service enats om att skrota licensmodellen, för att framöver istället finansiera public service via en skatt. Det förslaget blev då offentligt en månad senare och nu i veckan lämnades till slut en helt färdig proposition till riksdagen för beslut efter valet. Men kommittén har inte avslutat sitt arbete med det. För samma politiker har också haft i uppdrag att utreda en betydligt mer kontroversiell fråga: Vad ska public service i framtiden vara, vilket innehåll ska – och ska inte – produceras och hur ska bolagen regleras? I den här frågan har inte minst de kommersiella medierna ett stort intresse och genom åren har debatten om public service uppdrag många gånger varit hätsk. Kommittén andra delbetänkande ska presenteras för Kulturministern om tre veckor, men vi försökte redan i veckan få några ledtrådar om varthän det barkar. Reporter: Johan Cedersjö. Från jakt på klick till jakt på trogna läsarePå kort tid har det nu blivit mer standard än undantag för tidningar att ta betalt på webben. I branschen är det idag tydligt att det är de digitala läsintäkterna som är i centrum när det pratas moderna affärsstrategier och framtid. Klickbeten i jakt på höga trafiksiffror har bytts mot jakt på lojala digitala prenumeranter där man bygger en långsiktig lojalitet. Men vad är det som gör att tidningssverige på bred front plötsligt ser så ljust på den framtida läsaraffären? Och är de digitala tidningsläsarna verkligen tillräckligt betalningsvilliga och lojala. Reporter: Therese Rosenvinge.Inspiration utan gränser hos SVT UppsalaJournalister inspireras av varandra. Om någon gör ett spännande inslag, med bra ämne, snygga kameravinklar och fyndiga formuleringar slås många av tanken att det där ska jag också göra, fast i en lokal tappning.En på branschspråk kallad “hur här”. Problemet är bara att idag finns det alltid någon som sett både original och kopia.Reporter: Johan Cedersjö.

Vad stämmer egentligen om katolska kyrkans ansökan om klockringning i Växjö? Nya riktlinjer i flera biblioteks urvalspolicys. Eviga diskussioner när Flashbacktråden om Palme-mordet fyller 18 år. Ständigt pågående publicering om klockringning i VäxjöIbland brukar ansvariga utgivare tala i vårt program om pågående publiceringar. Alltså ungefär att faktauppgifter i artiklar är rörliga och att sanningen kommer att visa sig med tiden. Frågan är om inte något slags rekord slagits i den genren de senaste veckorna. För i historien om kyrkklockorna i Växjö har turerna varit många. Flera redaktioner har varit inblandade och de slutgiltiga beskeden om vad som faktiskt hänt varit många. Bakgrunden är att Smålandsposten, i samband med att muslimska församlingen i Växjö fått godkänt att hålla böneutrop, publicerade en artikel om att Katolska kyrkan i stan fått avslag på sin ansökan om att ringa i kyrkklockorna. En nyhet som fick stor spridning både i Sverige och internationellt, innan fakta kollades upp och historien vartefter började korrigeras. Den senaste turen kom i veckan. Så blev det rätt nu då? Reporter: Jonna Westin. Ett år efter biblioteksdebatten – vad har hänt? Förra våren, mitt i en vilt flammande biblioteksdebatt, kunde vi på Medierna berätta om hur flera av landets stora bibliotek jobbat efter urvalskriterier som grundade sig i olika värderingar. På vissa ställen skulle rasistiskt innehåll stoppas, på andra våld, sexism, skvaller, porr och så vidare. Nu ett år senare bestämde vi oss för att återvända till frågan. Vad har hänt efter uppståndelsen förra året? Vår undersökning visar att på en del håll är bilden densamma nu som då, men på andra håll har flera bibliotek ändrat i sina policys och strukit sådant som kan öppna för subjektiva bedömningar. Reporter: Blenda Setterwall Klingert.Palmetråden på Flashback fyller 18 årI veckan har det återigen varit fullt Palme-pådrag i Sveriges medier. För med rubriken “Lösningen” publicerade magasinet Filter i onsdags ett reportage som reportern Thomas Pettersson arbetat med i totalt tolv år. Tolv år må vara en imponerande tid. Men i Palme-sammanhang får det faktiskt ändå ses som rätt så blygt. För betydligt längre än så har några av nätets mest frekventa Palmeutredare hållit på. Och som en helt central knytpunkt i deras arbete har en tråd på forumet Flashback kommit att fungera. Det första inlägget skrevs i maj år 2000. Idag finns det i tråden över 100 000 inlägg och tråden är nog på god väg att komma ikapp den riktiga Palmeutredningen i omfång. Så vilka är det egentligen som skriver och varför? Reporter: Johan Cedersjö.

SVT Skåne ropade högt om tjänsteman som fått munkavle. Men vad stämde egentligen? Livsfarliga solråd i Aftonbladet. Nattlig sverigebevakning från andra sidan jorden hos TT i Australien. Grundlagskortet spelat på tveksam grund av SVT SkåneAtt använda sig av sin meddelarfrihet, alltså att slå larm till medier om missförhållanden, är en grundlagsskyddad rättighet och en viktig principfråga att slå vakt om. Nyligen rapporterade SVT Skåne i en lång rad publiceringar om hur Länsstyrelsen satt munkavle på en anställd. “Länsstyrelsen förbjöd tjänsteman prata med journalister”. Så  vinklades den här historien. SVT berättade också om hur den anställda kvinnan fått sparken efter att hon pratat med medier. Men håller den här till synes väldigt upprörande historien? Eller drog SVT på för hårt utifrån vad som faktiskt hänt?Reporter: Jonna Westin.Livsfarliga solråd i Aftonbladets puffI veckan har det varit strålande sol och närmast högsommarvärme i landet. Ett lika säkert vårtecken som tussilago och pollen är kvällstidningarnas artiklar med solningsråd. Aftonbladet gick i år ut hårt. För med en bild på välstekta badturister basunerade de i veckan ut att ny forskning säger att vi ska sola mer och dessutom skippa solkrämen. Men så här enkelt är det naturligtvis inte. En närmare titt på forskningen visar att den varken är ny eller ger stöd åt Aftonbladets hårt dragna vinkel. Reporter: Johan Cedersjö.Nattbevakning på dagen från andra sidan jordenEn stor del av den nattliga nyhetsuppdateringen i Sverige sköts av Nyhetsbyrån TT. Det är TT som kliver in och uppdaterar många lokala mediers sajter med senaste nytt under nattens timmar. Sedan ett par år bedrivs det här arbetet på dagtid, på andra sidan jorden, i Sydney. Nyhetsbyrå efter nyhetsbyrå i Europa har de senaste åren gjort såhär och utlokaliserat sina nattredaktioner till just Australien. Vi har besökt redaktionsgolvet ”down under”, som med tiden blivit något av ett Europa i miniatyr. Reporter: Therese Rosenvinge.

Nazistdomen som visar på juridiska krumbukter i tryckfrihetsförordningen. Sverigedemokraternas vallåt fick högsta betyg av TV4:s Marcus Oscarsson. Ny tro på kommentarsfälten när anonymiteten skrotas. Tryckpress-tvivel när nazistdom friar förbrytar-plakatI samband med bokmässan i Göteborg förra året höll nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen en medialt uppmärksammad protest. Många minns inte minst de skyltar som då hölls upp av nazisterna när de vandrade sin väg mot Göteborg. På skyltarna fanns stora fotografier på flera kända svenskar och under porträtten var ordet "förbrytare" skrivet med röda bokstäver. Det har nu gått åtta månader sen manifestationen ägde rum och en lång och snårig juridisk process om skyltarna kom nyligen till sitt slut. Det här är en speciell dom för den sätter fingret på hur otroligt märkliga frågor som kan aktualiseras när det gäller just tryckfrihetsbrott.Reporter: Erik Petersson.Analys av TV4-profils SD-analysMitt i den sjudande upptakten inför höstens val valde TV4:s profil Marcus Oscarsson att på sin Facebooksida förra veckan lansera Sverigedemokraternas vallåt. ”Exklusiv världspremiär” kallade han det varpå låten hyllades med toppbetyg. Ingen analys av den politiska retoriken, men däremot 5 mikrofoner av 5 möjliga. Oavsett om man håller med om betyget eller inte så kan man konstatera att det här är att ta ut svängarna rejält i förhållande till de krav på opartiskhet och kritisk distans vi brukar ställa på mediers politiska kommentatorer. Reporter: Therese Rosenvinge.Ny tro på kommentarsfälten när anonymiteten slopasI Malmö finns ett litet svenskt företag som tror sig ha skapat lösningen på det som länge setts som ett stort och olösligt problem – läsarkommentarer. Med tvång på registrering, moderering dygnet runt och artificiell intelligens som ska hjälpa läsarna att undvika raseri-utfall och pissränna-retorik har företaget Ifrågasätt nu fått flera svenska mediehus att återlansera kommentarsfälten. Men kommer det här verkligen att fungera? Hur stort är egentligen läsarnas intresse för att återigen ge sig in i febriga kommentarfältsdiskussioner? Reporter: Johan Cedersjö. Folkkära TV-meteorologer fyller spalterVälutbildade naturvetare som i bästa fall har rätt när de siar om vädret. Det låter kanske inte superhett, men TV-meteorologer väcker onekligen speciella känslor när de ställer sig framför kameran. När människor annars syns i medier brukar det betyda en viss mängd kritik, men TV-meteorologer lyckas alltid slå an en annan sträng ute i stugorna. Vad är det egentligen med den här yrkeskategorin som gör att tittarna så belåtet sjunker ner i soffan och skickar hjärtemojis? Reporter: Ebba Kulneff.

Reportage om Svenska Dagbladets publicering om att kronprinsessan Victoria ofredats av "Kulturprofilen". Samtal i studion om användandet av anonyma källor med Peter Wolodarski och Anne Lagercrantz. Anonyma källor har alltid haft sin plats inom journalistiken. Det finns många fall där personer först i skydd av anonymitet vågar vittna och berätta om missförhållanden och missbruk. Men användningen av anonyma källor är inte oproblematisk. Ta diskussionen om anonyma vittnen under rättegångar som parallell. Förslag om att tillåta detta i Sverige har funnits länge, men både partier och jurister ger ofta hårt motstånd. Anonyma vittnen, argumenterar de, hotar den mest grundläggande principen i en rättsstat. Rätten att få en rättvis rättegång; rätten att som anklagad veta vad och vem det är man försvarar sig emot. I Medierna 5 maj ägnar vi hela programmet åt användandet av, och problemen med, anonyma källor. Du hör ett reportage om Svenska Dagbladets publicering om att den så kallade Kulturprofilen ska ha ofredat kronprinsessan Victoria. Tre anonyma källor stod för anklagelsen i tidningen. Men vad säger egentligen Hovet?  Dessutom direktsänt samtal i studion med Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hur ser de på användningen av anonyma källor?

I veckan lanserades sajten för faktagranskning, Faktiskt. Direkt möttes formatet av kritik. Hur öppna bör medier vara med hur valkompasser fungerar? Är mediehusen redo för GDPR? Faktiskt lanserad och direkt kritiseradI veckan var det dags. Sveriges televisions, Sveriges Radios, Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Kits gemensamma satsning på faktagranskning – sajten Faktiskt. Det är ett samarbete som varit omdebatterat redan innan starten. I veckan hann sidan knappt laddas innan en stämpel fick stenhård kritik från en granskad part. SVT anklagades för att vara fel ute när de stämplat ett LO-påstående som ”faktiskt. helt fel”. Kritiken i det här fallet kom från väntat håll. Men den säger likväl något om svårigheten med tvärsäkra sant- och falskt-etiketter. Reporter: Therese Rosenvinge. Valkompasser – demokratiskt verktyg eller genväg?    Förra veckan lanserade Nyhetsbyrån TT sin valkompass inför höstens val i Sverige. I vanlig ordning dröjde det inte länge innan debatten om hur den är utformad drog igång. Varför finns det ingen fråga om samtyckeslagen med, undrade några. Inga landsbygdsfrågor, skrev någon. Vem vill göra en valkompass utan en enda fråga om funktionsrätt, skrev en tredje. Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest?Reporter: Johan Cedersjö.GDPR stöper om mediebranschenDet nya guldet brukar det kallas av analytiker och kommentatorer. Men det är något som håller på att hända med en av de viktigaste byggstenarna i den digitala medie-ekonomin – användardatan. För om en knapp månad inträder vad som av många beskrivs som ett paradigmskifte. Det är något så tekniskt och tråkigt som att gamla personuppgiftslagen, PUL, ersätts av en EU-gemensam lagstiftning, GDPR. Förändringen är något som kan komma att skaka om mediernas affärsmodell i grunden. Så hur redo är egentligen medieföretagen? Reporter: Erik Petersson.

Patrick Ekwall, Jennifer Wegerup, Gusten Dahlin: Allt fler sportprofiler köps av spelbolag. Kritik mot SVT Agendas rapportering om Försäkringskassan. Ignorerad felmarginal i statistikrapportering. Spelbolagsbetalda sportjournalister Sportjournalistik har under lång tid finansierats av kommersiella aktörer. Går du in på tidningarnas sportsajter, eller tittar på TV-sändningar, tapetseras de idag fullständigt med en ständigt växande flora av spel- och bettingsajter. Men numera är det också vanligt att profiler växlar mellan uppdragsgivare. Samtidigt som de ena dagen skriver redaktionellt, syns de andra dagar i reklam för spelbolagens produkter. Vad händer egentligen med sportjournalistiken när det här sker och finns det någon gräns för hur uppluckrade rollerna får bli? Reporter Jonna Westin.Kritik mot SVT:s rapportering om FörsäkringskassanI veckan har SVT:s rapportering om att handläggare vid Försäkringskassan får högre lön om de nekar sjukpenning, fått stor spridning. Den första publiceringen kom i programmet Agenda förra helgen och under veckan har sedan flera stora medier hakat på. Både på nyhetsplats och ledarplats. Men sen kom kritiken. För hur mycket kött på benen har egentligen SVT för det explosiva påståendet? Reporter: Johan Cedersjö.Inom felmarginalen händer inga förändringarNyheter baserade på opinionsmätningar duggar tätt inför valet i höst. Nyheter om att ett parti backar, ett annat går framåt, eller att opinionen förändrats i en viss sakfråga. En av flera journalistiska fallgropar i de här sammanhangen är den så kallade felmarginalen. Det spann inom vilket en förändring inte är statistiskt säker utan lika gärna kan bero på slumpen. Men trots att det inte går att fastslå någon förändring, syns ändå väldigt ofta artiklar om just det. Inte sällan med en brasklapp mot slutet, där det framgår att förändringen ligger inom felmarginalen.  Reporter: Therese Rosenvinge.

Vilseledande användning av statistik när Sveriges Radio P4 rapporterade om varg. Risk för jäv i rapporteringen om Svenska Akademins kris. Kommersiellt radiobolag till storms mot musiken i P3. Vilseledande vargrapportering i P4När Sveriges radios P4-stationer i veckan rapporterade om invånarnas inställning till varg var det med en rejält hemmasnickrad tolkning av statistiken de fått i sin hand. “Gävleborgarna är positiva till varg” slogs det fast i en rubrik. Liknande formuleringar kom det även från P4-Dalarna och P4-Örebro. Men med lite närmare granskning tål de här tolkningarna inte så mycket solljus. Reporter: Johan Cedersjö.Krig om musiken mellan SR och kommersiell radioDen kommersiella radiojätten MTG gick i veckan till stenhård attack mot hur Sveriges Radio använder sina licensmedel. Det handlar om musiken. MTG menar att P3 väljer att köra ut de största hitsen på ett sätt som högst medvetet ska konkurrera ut privata radiokanaler. Bråket kommer samtidigt som den svenska radiomarknaden går in i en helt ny tid. För i sommar börjar tre kommersiella kanaler, för första gången, att sända över hela landet. Det innebär, naturligtvis, helt nya förutsättningar att konkurrera med radiojätten Sveriges Radio. Reporter: Therese Rosenvinge.Grötig jäv-situation i rapporteringen om Svenska akademinI veckan har krisen inom Svenska Akademien blossat upp inför vidöppen ridå och inte minst har landets medier tacksamt agerat slagfält. Heder och ära, snille och smak. Det har känts som om nästan varje levande gatupoet fått tycka till och ge sitt stöd till Frostensson-falangen eller Danius drängar. Det är förstås lätt att begripa att denna såpa ges stort medialt utrymme. Men har den journalistiska kompassen behållits i ivern att förstå och kanske också elda på krisen? Reporter: Jonna Westin.

TV4 lyfte företagaren som en framgångssaga utan att kolla hennes historia, nytt medieetiskt system, nya siffror om nationer i medieskugga, varning för isbjörnar hos världens nordligaste redaktion. TV4 framgångshyllade skuldsatt företagareKolla aldrig en bra story. För bortom den medialt anpassade berättelsen är det ganska ofta så att det finns sprickor i fogen, grus i maskineriet eller kanske miljoner i skuld hos kronofogden. När TV4:s Malou von Sivers innan påsk hade tema "De rika" i sitt program var en av de inbjudna gästernas livshistoria enkel, rak och fylld med solsken, lyx och framgång. Men när någon, i det här fallet på en helt annan redaktion, började gräva i arkiven var det en helt motsatt bild som kom upp till ytan. Reporter: Evalisa Walin.Branschen överens om nytt medieetiskt systemI veckan gick mediebranschens alla stora aktörer ut och presenterade ett konkret förslag på ett nytt gemensamt medieetiskt system. Det finns nu enighet om att skrota Pressombudsmannen och istället inrätta en så kallad Medieombudsman och en medieetisk nämnd. Att byta ut det gamla PO-systemet är en fråga som har tröskats fram och tillbaka i åratal. Så vad exakt betyder det nu att såväl public service-bolagen, TV4 och Tidningssverige är med på samma tåg? Reporter: Therese Rosenvinge.Nya siffror: Dessa nationer syns i utrikesjournalistikenUSA, USA, USA och så ännu lite mer USA. Kanske först efter det något från Storbritannien eller Tyskland. Afrika eller Asien? Då får det nog vara terrordåd, någon bisarr jakthärva med pilbåge eller ett genomsponsrat resereportage. Så brukar det föraktfullt låta när kritiker klagar över vilka länder det rapporteras om i den svenska utrikesjournalistiken. Men allt som oftast bygger kritiken om att vissa av jordklotets alla länder överbevakas mest på en känsla. Så hur ligger det egentligen till? Nu i helgen presenteras ett nytt projekt, som ska ge svar på den frågan. Svart på vitt. Reporter: Johan Cedersjö.Isbjörnar och jaktlicens på Svalbardposten78 grader norr om polcirkeln ligger den norska ögruppen Svalbard. Där finns världens nordligaste tidningsredaktion, Svalbardposten. En tidning som rapporterar om allt ifrån räddningsaktioner när turister hamnat vilse på fjällen till lokal politik och smältande glaciärer. Det är en nyhetsbevakning som sker under extrema förhållanden. Faran för isbjörnar lurar ständigt runt hörnet, något som till och med kräver beväpning och redaktionell vapenträning. Vi har beväpnade med mikrofon besökt platsen. Reporter: Jonna Westin.

Om busschauffören som påstods ha visat porr för barn, Lasse Kronér som anklagades under metoo och festarrangören som fick sitt liv genomlyst efter bjudningen där Anders Borg var gäst. (Repris) Vi repriserar tre reportage vars historier sinsemellan skiljer sig mycket åt. Men med det gemensamt att dom berättar hur det kan vara att bli föremål för löpsedlar, rubriker och förstasidor.   Felaktig porranklagelse av Norran Vi ska börja i en liten by i Norrlands inland. Här, här bor en busschaufför som i lokaltidningen hängdes ut för att ha visat porr på en buss med skolbarn. Till följd av anklagelserna, som tidningen plockade upp och förde vidare, blev han avstängd från sitt jobb och polisanmäld av skolan. Dessutom är han nu igenkänd i den lilla byn, igenkänd som just busschauffören som visade porr för skolbarn. Men problemet, det är att någon porrfilm aldrig visades på den där bussen. Reporter: Jonna Westin Kronér om metoo-anklagelsen och drevet som följde Under höstens metoo-uppståndelse anklagades – och anmäldes – Lasse Kronér för sexuellt ofredande och för att han skulle ha använt sin position på SVT för att utnyttja en praktikant sexuellt. Tre månader senare, i slutet av januari, kom beskedet att åklagaren la ner förundersökningen. Inget brott kunde styrkas och Lasse Kronér, han delgavs aldrig ens formellt misstanke om något brott.Kvinnan, hon stod kvar vid sina anklagelser, ord stod alltså fortfarande mot ord. Men dömd, det var ju Lasse Kronér redan i medier. I löp efter löp, rubrik efter rubrik, i bild efter bild.   Bara några timmar efter åklagarens besked i januari, träffade Johan Cedersjö Lasse Kronér för att höra hans version av de tre månader som varit och konsekvenserna av den mediebevakning som skett. Borgbevakningen och mediedrevets collateral damageI början av februari hade det gått exakt ett halvår sen den så kallade Borg-skandalen briserade i våra medier. En historia som fick enorma proportioner och en bevakningen som kritiserades för att vara allt för närgången och orättfärdig.Det lät som det ofta gör när mediedrev diskuteras. Är huvudpersonen tillräckligt offentlig och är händelsen av tillräckligt allmänintresse för att bevakningen ska vara motiverad?Desto mer sällan pratar vi om dom som befinner sig intill, snett bakom å som ju också drabbas negativt. Vänner, vittnen och familj,  som inte gjort något fel, men som dras med i stormen av bara farten. Therese Rosenvinge återvände till Borggate.

Kulturhusets Benny Fredriksson har tagit sitt liv. Vilken typ av journalistik gavs utrymme i höstas? Digitaliseringsministern Peter Eriksson om Facebookskandalen. Detaljrikt om mördade Kim Wall. Självprövning av medier efter Benny Fredissons självmordI måndags kom uppgiften att Benny Fredriksson, som under 16 år varit VD för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, tagit sitt liv under en resa i Australien. Under höstens intensiva metoo-rapportering i Sverige granskades Benny Fredrikssons ledarskap av Aftonbladet. Tidningen hade pratat med ett 40-tal anonyma källor och kritiken mot honom var hård och personlig. Hösten och vintern var en speciell tid för journalistiken. Den här typen av granskningar, med mängder av anonyma vittnen och historier, blev plötsligt vardag. Men hur lyckad är och var den här formen av journalistik? Vilka är riskerna? Reporter: Erik Petersson.Brytningstid för Facebook efter dataskandal Frågan är om Mark Zuckerberg någonsin varit så pressad som under den vecka som nu går mot sitt slut. Historien om det brittiska företaget Cambridge analytica, som tapetserat medier i veckan, handlar till syvende och sist om Facebook. Om tilltron till företaget som nog mer än något annat, under synnerligen kort tid, fullständigt förändrat förutsättningarna för vår kommunikation. Det handlar om användardatan, det nya guldet. Informationen om oss användare som är nyckeln i Facebooks affärsmodell. Är det först nu vi på riktigt förstått omfattningen av hur mycket av vår integritet vi glatt skeppat över på Facebooks servrar? Vi har träffat en minister som gläds åt skandalen. Reporter: Katarina Andersson.Rapportering om kvinnliga mordoffer i närbildI veckan har medier återigen samtals vid byretten i Köpenhamn för att följa rättegången i fallet Kim Wall. Mordåtalade Peder Madsen har frågats ut om hur han har skadat och styckat hennes kropp och medier har direktrapporterat från förhören. ”Rättegången kring mordet på Kim Wall visar återigen hur obehagligt fixerade vi blivit av intima detaljer av kvinnors liv och kroppar”. Det skrev nyligen författaren Katarina Wennstam i Dagens Nyheter och kritiserade medier för att publicera allt för mycket detaljer – just när det gäller brutala mord på unga kvinnor. Därefter har diskussionen fortsatt. Behandlar medier kvinnliga och manliga mordoffer olika? Hur mycket detaljer behövs egentligen i rapporteringen för att vi ska förstå hur fasansfullt ett brott är? Och var bör den pressetiska gränsen dras? Reporter: Therese Rosenvinge.

För andra gången anklagas Aftonbladets kolumnist Linnéa Claesson för plagiat. Efter hård kritik mot Google, vilken makt ger vi nätjätten? Ännu en politiker i reporterkläder och så Mediebudorden #6. Plagiat i Aftonbladet-kolumn – igenKolumnister finns det gott om i Sverige. Många av oss utmanas av att läsa skarpt formulerade, men också personliga, texter som sätter händelser och trender i ett nytt ljus. Texter som tycker till och som ofta skapar debatt. Men vad händer med formatet, trovärdigheten och till syvende och sist behovet av kolumner om det framkommer att stora delar av en skribents text är rakt av plagierade från någon annan? Inte på sättet att texten löst inspirerats, utan att den helt enkelt är ett klipp-och-klistra-verk? Aftonbladets kolumnist, Linnéa Claeson, anklagas nu ännu en gång för plagiat. Hur ser tidningen på det? Reporter: Jonna Westin.Laholms reporter på dubbla stolarFörra veckan presenterades Elin Segerlind, tidigare anställd reporter på Sveriges Radio, som Vänsterpartiets nya toppnamn i Fyrbodal.Hård kritik riktades efter detta mot P4 Värmland för bristande kontroll av en av deras reportrars politiska engagemang.Men, skulle det visa sig, det var inte unikt. Förra veckan rapporterades det faktiskt om ännu ett liknande fall. En reporter på Laholms Tidning är aktiv Moderat i Ängelholm, tre mil från Laholm. Det var Hallandsposten som var först med att rapportera om reportern på dubbla stolar. Detta efter att han skrivit en artikel om en strid kring toppolitiker i just Moderaterna. Vi ringde upp tidningens chefredaktör Lasse Bernfalk.Reporter: Johan Cedersjö.Ökad press på Google oroar kritikerVem ska ha makten över dagens offentliga samtal? Över vad som får finnas och sägas på de digitala plattformar som idag är våra gemensamma torg? Vilka regler ska gälla och hur ska yttrandefrihetens gränser bevakas i vår tid? Det är stora frågor som hamnat i fokus efter att Google den senaste tiden fått hård kritik för att inte ta sitt ansvar genom att agera mot olagligt och stötande innehåll på sina plattformar. Expressen och Dagens Nyheter har varit ledande i rapporteringen. Efter hårt tryck har Google backat, tagit bort sökresultat och stängt ner en Youtube-kanal. Men hur rimligt är det att vi kräver åtgärder från kommersiella bolag som ger dem ännu mer makt över vilket innehåll vi kan ta del av?Reporter: Therese Rosenvinge.Mediebudorden del sex: JUST NU! Mediekonsument i ett stormigt nyhetsflödeUnder sex veckor har ni som troget lyssnat kunnat följa varje del i vår serie Mediebudorden. Det har handlat om nyheter i krissituationer, om hatstormar, om namnpubliceringar, om krimjournalistik och så om situationerna när medier inte skriver.I dagens del, den sjätte och den sista, har frilansjournalisten Jack Werner satt samman en lista med tips och råd som är mer generella. Som inte rör specifika ämnen utan snarare är användbara för dig som mediekonsument i alla lägen. Reporter: Johan Cedersjö.

Sex-sms och en utredning som ingen verkar kunna visa; stenhård kritik mot DN:s artiklar om Urban Ahlin. Om partisympatiundersökningar inför valet i höst. Femte delen i vår serie Mediebudorden: CENSUR! Flera stora frågetecken i DN:s granskning av talmannen Urban AhlinAtt påstå sensationella uppgifter som vänder upp och ner på det politiska etablissemanget är varje tidnings mål. I december gjorde Dagens Nyheter precis det när de publicerade uppgifter om att Riksdagens talman, Urban Ahlin, var ännu ett exempel på alla dem maktmissbrukande och sex-trakasserande män som det vittnades om under hashtaggen metoo. Men när man påstår sensationella uppgifter, då måste man också ha alla rätt. Trots att DN genom anonyma källor redan i december kunde berätta att det finns sms med sex-trakasserier bevarade i en utredning som ska ha skett 2009 har ingen, snart tre månader senare, kunnat visa varken utredningen eller sms. Reporter: Erik Petersson.Så kommer mediehusen använda opinionsundersökningar inför valetOpinionsundersökningar är idag en central del av mediers politikbevakning. Veckovis kan läsare, i nästintill alla medier, ta del av hur partiernas stöd förändras över tid. Men att göra bra opinionsundersökningar är en svår uppgift i sig. Och att tolka resultatet av undersökningar är om möjligt en ännu ädlare konst. Efter presidentvalet i USA och brexit-omröstningen i Storbritannien var det många som menade att opinionsundersökningsbranschen var i kris. Dåliga undersökningar, inte sällan övertolkade av journalister, visade sig ha helt fel i sina prognoser om valens resultat. För en månad sen bestämde vi oss för att kartlägga hur svenska mediehus tänker använda sig av partisympatiundersökningar inför valet i höst.Reporter: Blenda Setterwall KlingertMediebudorden del 5: CENSUR! När medierna inte skriverVarför rapporterar inte medier mer om migration? Varför rapporterar inte medier mer om miljö? Om kriminalitet? Om damidrott? Eller om goda, positiva, nyheter? Frågan om "varför inte" är en evig fråga inom journalistiken. Det finns inget enkelt svar. Värderingen av vad som är en nyhet förändras från tid till tid och är alltid en subjektiv bedömning, mer eller mindre grundad i erfarenhet av vad som är viktigt just nu eller kanske bara rent kommersiellt gångbart. Femte delen av vår serie mediebudorden, som vi gör tillsammans med journalisten Jack Werner, den heter “Censur! När medierna inte skriver.”Reporter: Johan Cedersjö.

Så bluffades att skolskytten i Florida tillhörde en vitmakt-rörelse. Fel siffror när TT skrev om minskade växthusutsläpp. Journalist avrättad i Slovakien. Två år som skakat Facebooks världsherravälde. Välkoordinerad bluff när medier lurades om skolskytt i USAFör två veckor sedan mördade nittonårige Nicolas Cruz brutalt 17 personer på sin gamla skola i Parkland, sju mil norr om Miami i Södra USA. Inte många timmar efter morden kom nyheten att Nicolas Cruz var medlem i en vitmakt-rörelse i Florida. En uppgift som snabbt tog sig från USA till Sverige. Dagens Nyheter skrev med rubriken “19-årige Cruz var medlem i vit nationalistmilis” och TT skrev om en “extrem vit-maktgrupp”. Men den här uppgiften var helt fel. Flera av de stora mediehusen i USA hade gått på en synnerligen välplanerad bluff, koordinerad och skickligt genomförd av anonyma användare på nätforumet 4-chan. Fallet visar på hur dagens nyhetstempo gjort det allt enklare att dupera världens medier och – än en gång – så tvivel över journalistikens trovärdighet. Reporter: Viktor Löfgren.Ett mycket för mycket gav fel utsläppssiffrorNyhetsredaktioner är helt beroende av pressmeddelanden. Rapporter som presenteras, företagsnyheter som släpps. Oftast kommer de i formen av ett pressmeddelande. Men vad händer när ett pressmeddelande är fel och rapportering blir inkorrekt? Vem bär ansvar för det? Källan som skrev pressmeddelandet, eller redaktionen som inte dubbelkollade uppgifterna? I veckan släppte Trafikverket en rapport om hur utsläppen från den svenska fordonsflottan minskar, men när medierna skrev om uppgifterna fick de siffran helt fel. Det här är en liten historia om hur ordet ”mycket” användes en gång för för mycket och ledde till utsläppssiffror som var helt uppåt väggarna. Reporter: Erik Petersson.Slovakisk journalist mördad – granskade korruptionFör en vecka sedan mördades den slovakiske journalisten Jan Kuciak tillsammans med sin fästmö i sitt hem. De blev båda bara 27 år gamla. Det här är det andra mordet på en journalist i EU på mindre än ett år och precis som när den maltesiska Daphne Caruana Galizia dödades i december 2017, finns det i det här fallet starka misstankar om att mordet är kopplat till Jan Kuciaks journalistik. Han jobbade bland annat med den uppmärksammade Panamaläckan och ska under den senaste tiden ha grävt i kopplingar mellan slovakiska politiker och den italienska maffian. Vi har pratat med hans kollegor. Reporter: Viktor Löfgren.Två hårda år för Facebook har gjort Zuckerberg blåslagenFacebook har fyllt 14. Som för de flesta har det inte varit helt friktionsfritt för sociala medier-jätten att ta klivet in i tonåren. I senaste numret av tidskriften Wired porträtteras Mark Zuckerberg på första sidan – blåslagen och skrubbad. Det manipulerade fotot matchar budskapet i tidningens huvudartikel: Zuckerberg har aldrig tidigare fått så mycket stryk. Vi har träffat Sue Gardner som under sju år var VD för Wikipedias ägarstiftelse. Hon menar att internet har försatt demokratin i problem och att Facebook har en del i det. Reporter: Katarina Andersson

Hård kritik mot SVT efter artikel om syrisk läkare som inte fick utöva sitt yrke. Konsekvenserna efter den uppmärksammade domen mot bloggaren Kissie. Tredje delen av vår serie Mediebudorden: Blåljus! Kritiserad SVT-artikel om syrisk läkareFör två veckor sen publicerade SVT nyheter en artikel om en läkare från Syrien som inte får utöva sitt yrke i Sverige. Det enda som stoppade honom, framgick av artikeln, var ett teoretiskt prov. Frågan om så kallad validering av invandrares utbildningar är en het politisk fråga. Men den här publiceringen, den fick kritik. För vad var det egentligen för problem den ville visa på, vad var så att säga vinkeln? Att svenska myndigheter ställer krav på att läkare behöver bevisa sina kunskaper innan de börjar arbeta?   Reporter: Erik Petersson.Kändisinvasion på spa med Kissie-domen i färskt minne Just nu pågår en helt avgörande kamp mellan myndigheter och sociala medier-profiler om vad som egentligen är reklam i den tid vi lever i idag. För säg att du, till exempel, blir bjuden på en spahelg och med bilder och beröm berättar om upplevelsen för dina följare på nätet. Är det då reklam du gör eller är det helt enkelt bara din personliga åsikt du sprider? I en unik dom för några veckor sen fälldes bloggaren Kissie för att inte ha reklammärkt ett blogginlägg. Många har tolkat fallet som att det nu kommer att krävas tydligare märkning av inlägg på sociala medier. Men förra helgen intog en busslast med kändisar ett spa i Stockholm. Det spreds mängder med bilder från tillställningen, av personer med hundratusentals följare. Men inget av inläggen var reklammärkt. Reporter: Evalisa Wallin.Mediebudorden del III – BLÅLJUS! Forskare brukar ofta föra fram åsikten att om vi studerar samhällets utveckling över en längre tid då blir nästan allt bättre. Så om en tidning bara kom ut var 50:e år, då skulle inte rån, mord eller vårdkris vara huvudnyheterna utan minskad svält, fattigdom och barnadödlighet. Det här är ett evigt dilemma för nyhetsjournalistiken som ska upplysa om vad som sker i samhället. För som en målsökande raket är den inställd på det som händer just här och just nu, inte de stora processer som utvecklar sig över tid. Tredje delen i vår serie Mediebudorden berör den journalistiska genre där de här perspektiven krockar som mest; kriminaljournalistiken. Reporter: Johan Cedersjö.

Små nyanser med stor betydelse när Uppsala Nya Tidning skrev om gripen man miljoner på fickan. Rustar redaktionerna ner när Kina rustar upp? Nytt mediestöd. Mediebudorden del två: hatstormen. Tiggare blev till tiggande i UNT:s klickraket I tisdags kom nyheten om en tiggare som greps med sex miljoner kronor på resecentrum i Uppsala. Nyheten exploderade och letade sig hela vägen till Ryssland. Men det var en nyhet som var lite för bra för att vara sann och under veckan kom även beskrivningen av händelsen att förändras. Formuleringen gick från tiggare till tiggande och hela nyheten fick en ny, helt annorlunda, kontext. Reporter: Erik Petersson.Ramen för ett nytt mediestöd presenteradI veckan presenterade sju av riksdagens partier vad som kommer att bli huvuddragen i det reformerade presstödet.Mycket blir oförändrat. Stödet får visserligen ett nytt namn, mediestöd, men sett i ljuset av förväntningarna på den stora medieutredning som den rödgröna regeringen sjösatte för nästan exakt två år sen, får vi nog säga att berget födde en råtta. Mediernas Lasse Truedson har följt frågan sen stenåldern och kommenterar.Svag kinabevakning när landet rustar globaltFör några veckor sen skrev Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ett mejl riktat till sin hemmaredaktion och andra högt uppsatta svenska mediechefer. Mejlet kan närmast beskrivas som ett nödrop som beskriver en allt tuffare arbetssituation för såväl utrikesjournalister som inhemska kinesiska reportrar. Det handlar om ökad censur, resebegränsningar och statliga trakasserier. Samtidigt som pressfriheten är på tillbakagång och Kina satsar på att stärka sin ställning globalt har svenska medier väsentligt lägre närvaro i landet än för bara några år sen. Idag är de faktiskt bara två. Två stycken som på plats ska bevaka Kina och dess grannländer. Hur rimlig är egentligen den här prioriteringen idag? Reporter: Viktor Löfgren.Mediebudorden II – HatstormArga kommentarer på nätet som i medier blir till en så kallad hatstorm har på senare år kommit att bli till en ny genre av journalistik. Det kan ibland räcka med att så få som en eller två personer på sociala medier skrivit något kritiskt mot julkalendern, en kändis klädval eller skolmaten för att en fingerfärdig journalist ska förvandla de få kommentarerna till en upprörd folkrörelse, värd att uppmärksamma med en artikel. Förra veckan startade vi en ny serie vi kallar Mediebudorden. I den har vi tillsammans med journalisten Jack Werner satt samman tips om hur du som läsare kan förhålla dig till olika fenomen som möter dig i nyhetsflödet. Dagens del heter “Hatstorm – när känslor blir nyheter”. Reporter: Johan Cedersjö

Journalistikens kärnvapen dold kamera när TV4 granskade SFI-utbildning. Dold sponsring när partiledarna frågas ut av Sven Melander. Ny serie om eviga budord för smartare mediekonsumenter. Hårda metoder när Kalla fakta granskade SFII TV4:s granskande flaggskepp Kalla fakta var det i veckan stenhårda metoder. För i deras granskning av en utbildning i svenska för invandrare laddade de upp med journalistikens kärnvapen; dold kamera och Wallraff. Innan journalister tar till de här giftiga metoderna bör de ställa sig två helt avgörande frågor. Är missförhållandet tillräckligt allvarligt och går det att få informationen på annat sätt? Med sitt smygfilmade material kunde Kalla Fakta visa att skolledningen försökt lura en tillsynsman från Stockholms stad och att flera lärare muttrade över skolans brist på datorer. Vi ställde oss i veckan frågan helgade ändamålet verkligen medlen? Reporter: Erik Petersson.Dold sponsor i ny partiledarutfrågningDirektsänt på Facebook, från en mysig loungemiljö, har gamla kvällstidningsmurveln Sven Melander lyckats få alla partiledare till sin, som han säger, journalistiska och humoristiska utfrågning. Men journalistik, den ska ju vara oberoende. Visst finns det gränsfall, men i de fallen ska i alla fall externa sponsorer redovisas öppet. Vi fick tips om att det inte var helt rent vatten i den här historien. Reporter: Evalisa Wallin.Mediebudorden del ett – FLASH!Hur ska egentligen du som tar del av journalistik och ständigt uppdaterar dig i dagens informationsflöde förhålla dig till mängden åsikter, fakta och påhitt som ständigt kommer till dig? Hur ska du lyckas få ihop det faktum att journalistiken å ena sidan är en granskande viktig del i vår demokrati och å andra sidan är larvigt fokuserad på kändisbråk och lättklickat skvaller? Frågorna till dig som läser, tittar och lyssnar är idag fler än någonsin. Nätet har fråntagit journalister det monopol på berättande de länge haft och istället satt dig som läsare i förarsätet. Det är idag du som måste sålla, avgöra vad som är viktigt och oviktigt, sant och falskt.Tillsammans med frilansjournalisten och föreläsaren i källkritik, Jack Werner, har vi på Medierna gjort en serie i sex delar för att hjälpa dig. Den första delen handlar om journalistik i krissituationer. Reporter: Johan Cedersjö.

Fel politiker fick bära ansvar när SVT:s Opinion live debatterade flyktingmottagande. Tomas Tjajkovski om en oförglömlig borgfest. Så rustar mediehusen inför desinformation under hösten val. Fel kommun fick ansvaret i SVT:s Opinion liveEfter förra veckans Opinion live i SVT gick topplocket för det moderata kommunalrådet i Staffanstorp, Christer Sonesson. I en uppmärksammad text har han anklagat SVT för sprida “Fake news” och för att svartmåla den moderatledda kommunen. Ämnet för debatten var kommunalt flyktingmottagande. I den tillfälligt uppbyggda studion i en lokal församlingsgård fanns utöver politiker även nyanlända som var kritiska mot det boende kommunen placerat dem på. Men en av flyktingarna var inte placerat på sitt boende utav Staffanstorp kommun, utan av Malmö kommun. Vad visste egentligen SVT:s Opinion live om detta? Och står anklagelsen om "Fake news" verkligen i proportion till dådet? Reporter: Erik Petersson. Borgbevakningen och mediedrevets collateral damageDet har gått exakt ett halvår sen den så kallade Borg-skandalen briserade i våra medier. En historia som fick enorma proportioner och en bevakningen som kritiserades för att vara både för närgången och orättfärdig. Då lät det som det oftast gör när mediedrev diskuteras: är huvudpersonen tillräckligt offentlig och är händelsen av tillräckligt allmänintresse för att den hårda mediebevakningen ska vara motiverad? Desto mer sällan pratar vi om de som befinner sig intill men som också drabbas negativt. Vänner, vittnen och familj som inte gjort något fel men som dras med i stormen av bara farten. Vi har återvänt till Borggate. Till festens arrangör Tomas Tjajkovski och festdeltagaren Allan Förberg. Reporter: Therese Rosenvinge. Mediehusen rustar för desinformation under valåretFörberedelserna inför höstens val är i full gång och redaktionerna rustar nu för årets valrörelse. Men något nytt har hänt. Sen senaste valet 2014 har ett fenomen uppmärksammats och diskuterats i betydligt större omfattning än tidigare. Både i Sverige, men inte minst utomlands. Illegitim informationspåverkan och statsstyrd desinformation. Vi vet att det förkommer. Vi vet också att det funnits i samband med valen i USA och Frankrike. Enligt experterna vore det naivt att tro att det inte kommer att förekomma under höstens val i Sverige. Så hur väl rustade står de svenska mediehusen inför det som komma skall? Reporter: Viola Nilsson.

Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoende. Uthängd för maktmissbruk och sexuella trakasserier under metoo. Vi träffar Lasse Kronér. Ansvarigt utgivarskap i automatiserade nyhetsflöden. Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoendeDet finns en kategori tidningar som kanske inte märks så mycket i den allmänna debatten, men som har stor spridning i vårt land, fackförbundstidningar. Tidningar som ägs av de olika förbunden och vars reportrar rapportar om och granskar arbetsmarknadens frågor. En av de största tidningarna är Lärarnas Tidning och den senaste tiden har en konflikt mellan tidningen och dess ägare, Lärarförbundet, satt fackförbundstidningarnas speciella roll i blixtbelysning.Reportrar: Blenda Setterwall Klingert och Jonna Westin.Lasse Kronér om bevakningen under metoo Under höstens metoo-uppståndelse anklagades – och anmäldes – Lasse Kronér för sexuellt ofredande och för att han skulle ha använt sin position på SVT för att utnyttja en praktikant sexuellt. I onsdags, tre månader senare, kom beskedet att åklagaren lägger ner förundersökningen. Inget brott kan styrkas och Lasse Kronér delgavs aldrig ens formellt misstanke om något brott. Kvinnan står kvar vid sina anklagelser. Ord står alltså fortfarande mot ord. Men dömd är Lasse Kronér redan i medier. Vi träffade Lasse Kronér för att höra hans version av de tre månader som gått och konsekvenserna av den mediebevakning som varit. Reporter: Johan Cedersjö. PO kritisk mot automatiserade TT-flödenFörra året anmäldes ett stort antal lokalmedier för pressetiska övertramp i automatpublicerade TT-artiklar. Alltså artiklar som publicerats direkt av TT på tidningars webbplatser. Allmänhetens pressombudsman, PO, lyfte i början av veckan fram det här som en av de viktigaste principiella frågeställningarna som väckts inom pressetiken under 2017. Ärendena ligger nu för prövning och situationen sätter ljus både på hur ansvarige utgivare ser på sin roll och på TT:s särställning i Mediesverige. Reporter: Therese Rosenvinge.

Så gick ETC från stora ord om mediemångfald till 15 lokaltidningar i graven. P4 Värmland och VF köpte lokala flygplatsens pressmeddelande rakt av. Etablerade medier svaga på viral topplista för 2017. Från stora ord om mediemångfald till 15 lokaltidningar i gravenTidningskoncernen ETC har startat lokala vänstertidningar i stad efter stad. Så sent som för ett år sen hade turen kommit till Jönköping och Göteborg. I oktober var en ny utgåva på gång i Borås. Men så tog det plötsligt tvärstopp för bygget. Under den årliga granskningen inför besluten om statligt presstöd upptäcktes att flera av ETC:s lokala tidningar inte nådde upp till kraven för upplagorna. Eftersom tidningarna helt och hållet varit beroende av presstödet – blev resultatet en begravning av inte mindre än 15 titlar på ett bräde. Händelsen väcker frågor om hur kontrollen i presstödssystemet egentligen ser ut och fungerar? Reporter: Therese Rosenvinge. Blåögd flygskattsrapportering i VärmlandFlygskatten har länge varit en brännande politisk fråga där starka intresseorganisationer lobbar för sin sak. I veckan rapporterade lokala nyhetsredaktioner i Värmland att en populär flyglinje mellan Karlstad och Alicante läggs ner eftersom flygskatten snart införs och biljettpriserna då ökar med 560 kronor. Men siffrorna stämmer inte alls. Redaktionerna hade svalt ett pressmeddelande från flygplatsen rakt av. Reporter Jonna Westin. Etablerade medier med svagt genomslag i sociala medier“Årets mest engagerande artiklar visar ett nytt mediesamhälle” skrev journalisten Emanuel Karlsten när han i ett blogginlägg i veckan listade de tio artiklar som skapat mest engagemang i sociala medier under 2017.Tunga journalistiska granskningar av etablerade mediehus lyser med sin frånvaro. Till och med traditionell nyhetsjournalistik överlag lyser med sin frånvaro. Vi frågar oss vad knepet egentligen är för att få till en viral hit idag och vilka slutsatser bör traditionella medier dra av sin frånvaro på topplistan? Reporter: Johan Cedersjö.

SVT:s granskning av ministrar som inte sjukskriver sig kritiseras. Dubbla stolar bakom SvD-reportage. Tidningskrig mellan Mitti och Direktpress och läxförhör med Lars Beckman (M) efter GD-prao. Kritik mot SVT:s statsrådsgranskningSVT Nyheter rivstartade 2018 när de förra helgen anklagade hela sju statsråd för att ha undvikit löneavdrag genom att inte anmäla sig som sjuka.Journalistik följer ofta en färdig mall och ingen mall är mer ett öppet mål än den om att politiker inte lever som dom lär. SVT gick i sin granskning ut hårt i rubrik och ingress. “Trots hjärtinfarkt – landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht sjukanmälde sig inte” löd en rubrik och en annan löd “Bara en minister i regeringen har sjukskrivit sig – på tre år”. Men trots rubrikernas underliggande påstående om fuskande politiker, kunde SVT till syvende och sist inte visa att något enda fel hade begåtts. Reporter: Johan Cedersjö. Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostrådVem kan egentligen rapportera om vad? Kan man som reporter ha dubbla roller och hur förhålla sig till krav på renhet i en tid då allt fler sitter på massa olika stolar. Nyligen aktualiserades återigen dessa frågor i och med en artikelserie som gått i Svenska Dagbladet senaste tiden. Serien är en granskning av vetenskapligheten bakom Livsmedelsverkets kostråd och pekar på flera fall där myndigheten hattat fram och tillbaka i sina råd. Texterna är skrivna av två vetenskapsjournalister som dock inte bara är journalister utan som dessutom sitter i styrelsen för en forskningsfond som vill främja just forskning om kost och hälsa. Reporter: Erik Petersson. Rallarsvingar och brottsanklagelser i bråk mellan gratistidningarDet senaste halvåret har det som tidigare varit en stenhård gratistidningskamp i Storstockholm utvecklats till ett fullskaligt och nu mycket infekterat tidningskrig. I mellandagarna kunde tidningen Resumé avslöja att lokaltidningskoncernen Mitti:s ägare haft planer på köp av hela eller delar av sin konkurrent Direktpress. Planer som nu lagts helt på is, efter att Mitti i höstas gav en revisionsbyrå i uppdrag granska konkurrentens siffror.Istället för en affär – resulterade granskningen i en anmälan till Revisorsinspektionen – och en anklagelse om att Direktpress försökt senarelägga eller dölja förluster med fiffel. Men Direktpress slår tillbaka. Och kallar anmälan för en oseriös konkurrensmetod och anklagar Mitti för att vara ute i en smutskastningskampanj. Vad händer egentligen på gratistidningsmarknaden i Stockholm? Reporter Therese Rosenvinge. Beckman mot väggen efter praoLars Beckman är moderat riksdagsledamot från Gävleborg och riksdagens mest notoriske mediekritiker på Twitter. Ihärdigt, dag efter dag, retar han gallfeber på folk när han konsekvent dömer ut all public service-journalistik som illa dold vänsterextrem propaganda i statlig regi. Men så i veckan, grävdes tangentbordets stridsyxa för en kort tid ner. Lars Beckman ville nu förstå och han togs med öppna armar emot på Gelfe Dagblad för en dags så kallad praktisk arbetslivsorientering, mer känt som prao. Vi kunde inte låta bli att kontrollera lite journalistiskt ABC och om Beckmans åsikter nu skiftat färg. Reporter: Johan Cedersjö

Om de amerikanska digitaljättarna som helt ritar om vår medievärld. Vi återutsänder reportage om otydliga annonser, en ny era för politisk masskommunikation och om påstådd telefonavlyssning. Facebook, Google, Instagram och Twitter. Du har nog, inte minst i vårt program, hört väldigt mycket om dessa amerikanska storföretag. Med hjälp av nätet är det de som varit ledande i att revolutionera sättet vi kommunicerar på och påverkat medievärldens affärsmodeller världen över. I veckans program har vi satt samman en repris med tre reportage från hösten 2017. Tre reportage som på olika sätt berör möjligheter – eller, om man så vill, problem – med de här företagens framgångssaga. OBS! Inget Medierna lördag 6 januari på grund av gudstjänst. Detta program sänds på vår repristid söndag 19.03 i P1. Du kan även höra det när du vill i appen Sveriges Radio Play. Facebook ökar transparens om annonser, hur gör svenska mediehus? (sändes första gången 14 oktober) Efter det amerikanska valet 2016, drog en stor debatt om påverkanskampanjer i sociala medier igång. Anklagelsen om rysk inblandning i presidentvalet var en del av debatten, men den berörde också frågan om vilka metoder de amerikanska politikerna använde för att påverka väljarna. Det som kom att diskuteras var till stor del så kallade dark ads, mörka annonser. Kirurgiskt riktade kampanjer mot specifika grupper av väljare från ibland okända avsändare. I höstas presenterade Facebook en rad åtgärder för att öka transparensen. Men vad betyder de i praktiken och hur ser problematiken ut i Sverige? Reporter: Erik Petersson. Avlyssnar Facebook sina användare för att rikta reklam? (sändes första gången 2 december)Under hösten var Facebook flera gånger tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startades ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att företaget med hjälp av mobilens mikrofon faktiskt skulle lyssna på sina användare. Att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver de ens lyssna? Eller går det att förklara berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare? Reporter: Erik Petersson. Förändringens vindar blåser om smygreklam i sociala medier (sändes första gången 18 november)Dolda sponsorer och smygreklam har varit ett utbrett problem bland svenska så kallade influencers. Vi har många gånger berättat om fall där stora sociala medieprofiler – bloggare, instagrammare och youtubestjärnor – gjort reklam för olika produkter utan att tala om för sina följare att det är betalt innehåll. Men i höstas ökade trycket på branschen att skärpa till sig. Rättegången mot bloggaren Kissie, i ett fall som Konsumentombudsmannen hoppas ska bli vägledande, startade i domstol. Regeringen tillsatte under hösten en utredning för att se över om nuvarande lagstiftning räcker. Så vad kommer att hända framöver? Vad tänker influencers själva om att det nu tas krafttag för att komma tillrätta med smygreklamen? Vi frågar den youtuber som brukar sägas vara störst, Therese Lindgren. Reporter: Jonna Westin.

I Mediernas årssamtal sammanfattar och utvärderar vi medieåret som gått. Gäster i studion är Pia Rehnquist, Jörgen Huitfeldt och Anders Ygeman. 2017 blir till 2018 och vi lägger ett intensivt, spännande och utmanande medieår till handlingarna. I veckans program analyserar och utvärderar vi journalistiken från året som gått och pekar ut de största utmaningarna i det valår som nu står på tröskeln. Du hör om bevakningen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, eviga live-sändningar, kritiserad migrationsjournalistik, "fake news", pressetik under metoo och risk för utländsk påverkan på valet 2018.  Medverkar i samtalet som leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö gör: Pia Rehnquist, chefredaktör för Sydsvenskan. Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, tidigare programledare för Studio Ett, Sveriges Radio Ekot.Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen, fram till i somras inrikesminister.

Antisemitiska konspirationsteorier flödar på nätet mot Robert Aschberg. Ska medier granska och därmed sprida vidare? 15 fel när Aftonbladet skrev om julbordshistoria. Strid i EU om ny upphovsrätt. Om dilemmat att granska och därmed ge spridning åt ryktenAtt etablerade medier inte ska skriva om rykten eller återge obekräftade uppgifter, det är en grundprincip för seriös journalistik. Men hur ska etablerade medier egentligen förhålla sig till det faktum att i vårt samhälle får just nu rykten och politiskt motiverade drev en enorm spridning i sociala medier och på propaganda- och konspirationssajter? Den senaste veckan finns två händelser som ställt journalister inför det här dilemmat. Det handlar dels om den senaste tidens anmälda fall av gruppvåldtäkter i Malmö, där många lösa uppgifter är i omlopp. Och dels om den massiva antisemitiska hatvåg mot journalisten Robert Ashberg som tagit fart i högerextrema nätkretsar. Om medier rapporterar om det här ges såklart dessa konspirationer och rykten än mer spridning. Men om medier inte rapporterar vem ska då granska uppblossande antisemitism och en ständigt växande arena av rykten, halvsanningar och lögner? Reporter: Therese Rosenvinge. Historiskt julbordshaveri hos AftonbladetAtt ha fel någon gång, det kan hända även den bäste. Men att i en och samma artikel inte ha ett, två, tre eller fyra utan hela 15 fel, det får nog ses som rekord. Att som lök på laxen dessutom rätta felen men påstå att inget har förändrats, det gör den här historien än mer genant. Det var den femte december som Aftonbladet publicerade artikeln “Så blir din julmat ännu bättre – tips och trender om julbord”. I den skriver de bland annat om att revbensspjäll blivit populärt på julbordet på senare år, om att sillsalladen uppfanns sent 1800-tal i Finland och att lussekatter färgades gula på 1800-talets slut för att hålla djävulen borta. Problemet är bara inget av detta stämmer. För Aftonbladet är problemet också att det faktiskt finns folk som inte bara kan utan också tar sin julbordshistorik på största allvar. Reporter: Erik Petersson. Brysselstrid när EU-politiker vill fakturera nätjättarKampen mellan medier och globala nätjättar som Google och Facebook, den utspelar sig numera överallt. Vid det här laget känner ni väl till problematiken. Mediehus producerar ett innehåll som nätjättarna sprider och i ständigt växande grad tar hem annonsintäkterna från. På politisk nivå pågår striden om innehållet inte minst i Bryssel. Det EU-förslag som just nu berör frågan handlar om att medier ska kunna kräva pengar av Google och Facebook när de länkar till artiklar eller till och med själva publicerar fragment av innehåll. På så sätt hoppas de stora mediehusen, som lobbar hårt i Bryssel, att mer av intäkterna ska gå till dem själva, de som faktiskt producerar journalistik. Men i Bryssel splittrar frågan politikerna och nätjättarna de är, föga förvånande, inte heller helt förtjusta i förslaget.Reportrar: Frilansjournalisterna Sigrid Melchior och Aleksandra Eriksson.

DN skrev om sexuella trakasserier på medieutbildning och Paragraf gick till motattack. Mediers försiktighet vid självmord. Metoo i riksdagen, brist på politiskt intresse eller bristande journalistik? Ensidig granskning av kritiserad DN-publiceringNyligen publicerade sajten Paragraf en motattack mot den granskning som Dagens Nyheter gjort om sexuella trakasserier och sexism på skolan Medieinstitutet. En lärare trädde nu fram; han kände sig utpekad och felaktigt anklagad i granskningen. Det här är ett av flera fall där anklagade nu slår tillbaka, men där svaret på frågan om vad som faktiskt hänt slutar med att ord står mot ord. Jonna Westin har ägnat veckan åt att kolla närmare på DN:s granskning och funnit att det finns anledning att ställa frågor. Men, visar det sig, frågor finns det även anledning att ställa till sajten Paragraf. Behöver pressetiken uppdateras när det gäller självmord?Trots att självmord är ett stort folkhälsoproblem och till och med den vanligaste dödsorsaken bland unga, rapporterar medier av tradition väldigt lite och väldigt sällan. Men det finns rörelser som kritiserar det här. Överdriven ängslighet och medial beröringsskräck kring ett stort samhällsproblem riskerar, menar de, snarare att vi som samhälle inte tar tag i problemen. Reporter Ebba Kulneff. Hjälp och stöd om du har självmordstankar Stora metoo-slutsatser dragna på tomma bänkraderI måndags, i en så kallad aktuell debatt, togs metoo upp i Riksdagen. 15 kvinnor och tre män närvarade vilket fick flera medier att vinkla på bristande engagemang. Men vilka slutsatser om engagemang kan egentligen dras baserat på närvaron i Riksdagen? Reporter Johan Cedersjö.

Expressen till hård attack mot Aftonbladet. Men varför så tyst kring de egna metoo-anklagelserna? Om krisen på Aftonbladet. TT kritiseras i egen metoo-rapport. Och oviss framtid för mediestödet. • Kärleksförklaring tolkades som krigsförklaring och Expressens reporter metoo-anklagadI veckan skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattson en söndagskrönika om Aftonbladet med rubriken “Kärleksförklaring till Aftonbladet”. Men många har tolkat den som en krigsförklaring, lägligt publicerad när motståndaren ligger däckad. I krönikan namnger han, för första gången, två Aftonbladet-profiler som anklagats under metoo-uppropet. Samtidigt skriver han inte ett ord om den granskning som Aftonbladet gjort, och som rör en känd reporter på Expressen. Reportrar: Jonna Westin och Therese Rosenvinge.• Vad händer på Aftonbladet efter förtroendekrisen och Sofia Olsson Olséns sjukskrivning?Förra veckan rapporterade  flera medier om hur Aftonbladet skakas av tumult och förtroendekris. Det har handlat om metoo-anklagelser mot medarbetare, hur dessa hanterats journalistiskt, nya vittnesmål om sexuella trakasserier internt, om en sparkad kolumnist och så om ett begravt Dokument med internt missnöje som följd. I måndags kom nyheten att publisher Sofia Olsson Olsén sjukskriver sig efter höstens hårda tryck. Hur är stämningen på redaktionen den här veckan? Och vad händer framåt? Reporter: Therese Rosenvinge. • TT om utredning efter #metooNu har de första utredningarna som olika mediehus tillsatt till följd av metoo blivit klara. Förra veckan offentliggjorde TV4 en extern rapport med svidande kritik och nu i veckan fick TT Nyhetsbyrån svart på vitt att de också brustit på en lång rad punkter när kvinnor slagit larm. Intervju med TT:s VD Jonas Eriksson. Reporter: Therese Rosenvinge.• Framtidens mediestöd i politisk långbänk – vad händer?Vid sidan om frågan om framtidens public service är den stora mediepolitiska frågan just nu den om framtidens presstöd. Här verkar nu den tidigare skådade samarbetsviljan mellan de politiska blocken vara helt bortblåst. Problemet, och det är ett politiskt problem för kulturminister Alice Bah Kuhnke och kulturdepartementet, är att det börjar bli bråttom. Så en hel bransch undrar just nu, vad händer egentligen? Reporter: Johan Cedersjö. 

Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför? • Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingarRunt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar?Reporter: Johan Cedersjö • Lyssnar Facebook på sina användare? Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare.Reporter: Erik Petersson  • Namnpubliceringsröra i spåren av metooProfiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika.Reporter: Ebba Kulneff

Efter VD:s avgång, har produktionen påverkats av UR:s omorganisation? Ekot rapporterar mot bättre vetande om SR-profil. Journalisternas upprop #deadline. Får man underteckna och samtidigt rapportera? • Krisen på Utbildningsradion får konsekvenser för produktionenI måndags kom beskedet att Utbildningsradions vd Christel Tholse Willers lämnar bolaget. I pressmeddelandet står att styrelsen har fortsatt fullt förtroende för henne. Men vad som inte nämns är att Willers lämnar efter sig stenhård intern kritik mot hur ledningen skött den pågående omorganisationen som ska anpassa bolaget efter dagens digitaliserade medielandskap. Den plötsliga avgången, väcker naturligtvis frågor: Hur allvarligt är egentligen läget på UR? Och i vilken utsträckning har problemen gått ut över den journalistiska produktionen?Reporter: Therese Rosenvinge • Ekot förskönade i rapporteringen om anklagad SR-profilEkot har likt andra nyhetsredaktioner den senaste månaden följt och rapporterat om SR-profilen som utretts för sexuella trakasserier. Men när redaktionen skulle berätta om veckans nyhet, att profilen nu slutar på radion, var deras bakgrundskunskaper i frågan plötsligt som bortblåsta. Ekot namngav programledaren och refererade hennes ord om att hon nu väljer att stiga av eftersom programmet ska förnyas.Inte med ett ord, varken på webben eller i radion, nämns det där andra, om sexuella trakasserier och maktmissbruk som radions egen internutredning slagit fast.Reporter: Erik Petersson • Vem rapporterar om deadline när alla är part i måletI tisdags kväll publicerades metoo-uppropet deadline. Ett upprop där runt 4000 journalistkvinnor kräver ett stopp för de sexuella övergrepp, den sexism och den tystnadskultur de upplever i mediebranschen. Inför publicering har uppropet livligt diskuterats i en sluten facebook-grupp. Där har många vittnat om övergrepp, men även en publicistisk diskussion har tagit plats och rört upp starka känslor. Frågan har då gällt om de journalister som skrivit under uppropet också kan rapportera om det. I veckan har det blivit tydligt att redaktioner gjort olika bedömningar.Reporter: Johan Cedersjö.

Vi berättar om nya siffror från Rättviseförmedlingen. Varför är svensk journalistik så ojämställd? Kommer influencers öka öppenheten eller krävs hårdare tag mot smygreklam? Och om fake news-debatten. • Fortsatt skev representation mellan kvinnor och män i medierFör tredje året i rad har organisationen Rättviseförmedlingen kartlagt hur bra journalister i riksmedier är på att intervjua såväl kvinnor som män i sina publiceringar. På lördag i Medierna berättar vi om årets resultat. Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz i studion. Vår reporter Ebba Kulneff har pratat med flera chefredaktörer för att fråga om deras arbete med frågan. Vi pratar med redaktioner som sticker ut – några till det bättre, andra till det sämre.• Agerar influencers inför hot om hårdare lagstiftning?Dolda sponsorer och smygreklam, det har varit ett utbrett problem bland svenska så kallade influencers. Men nu ökar trycket på branschen att skärpa till sig. Snart ställs bloggaren Kissie inför domstol, i ett fall som Konsumentombudsmannen hoppas ska bli vägledande. Samtidigt har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över om nuvarande lagar räcker. Jonna Westin har bland annat träffat influencern Therese Lindgren. • Fake news – ett begrepp utan innebördEfter att Donald Trump under sin valkampanj hej vilt klistrat epitet fake news på mediehus efter mediehus har begreppet spridits världen över. Men vad betyder det egentligen? Dels handlar det om nyheter som faktiskt är påhittade – helt enkelt falska. Men det har också utvecklats till att bli ett debattvapen att ta till mot nyheter man helt enkelt inte håller med om. Ofta ett sätt att positionera sig som motståndare mot det som då brukar kallas elitens etablerade medier. I höstas hölls två seminarium om begreppet i Stockholm. Vår reporter Lasse Truedson besökte de båda.

Norran hade fel när busschaufför påstods visat porr för barn. Utredning om SR-profil klar chefer agerade inte. Expressen ville styra artikel enligt Medievärlden. Ifrågasatt Östling-fokus efter UG. • Nyhet om busschaufför som visade porr för barn stämde inte allsReportage från Skellefteå med omnejd där vi träffar en busschaufför som i lokaltidningen nyligen hängdes ut för att ha visat porr på en buss med skolbarn. Nyheten spred sig snabbt även till riksmedier. TT och kvällstidningarna var några av alla som skrev. Men problemet, det är att någon porrfilm aldrig visades på den där bussen. Nyheten byggde helt på andrahandskällor och tidningen sökte aldrig ens chauffören. Reporter: Jonna Westin  • Utredning om SR-profil avslutad – pekar på chefer som ej ageratDen utpekade kvinnan tvingas nu lämna det populära programmet. Vi kan också berätta, att cheferna sa att den internutredning som gjorts slår fast att det förekommit sexuella trakasserier under en ganska lång tid. Att det förekommit en oacceptabel jargong och att chefer, trots vetskap, inte tagit itu med problematiken. Vi intervjuar programdirektör Björn Löfdahl. Reporter: Ebba Kulneff • Medievärlden upplevde att Thomas Mattsson och Expressen försökte hindra publiceringExpressen har på många sätt legat i täten när det gäller metoo-rapporteringen, skrivit uppslag efter uppslag, varit först med att namnpublicera medieprofiler och krävt TV4-chefers avgång.Men när så vittnesmål som gällde Expressen själva på 2000-talet, publicerades av branschtidningen Medievärlden för två veckor sen, då svarade Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare Thomas Mattsson med att gå till hård motattack, både i och utanför spalterna. Detta på ett sätt som medievärldens ansvarige utgivare upplevde som påtryckningar och försök att hindra publiceringen. Reporter: Therese Rosenvinge • Fördelades ansvaret på rimligt sätt i och efter UG:s Östling-reportage?Paradisläckan har varit vida omskriven i veckan. Det handlar om ett enormt omfattande material om en systematisk och global skatteplanering. Men medialt mest uppmärksamhet i Sverige det har intervjun med Svenskt Näringslivs Leif Östling fått. Men politikernas ansvar för att internationell skatteplanering är möjlig, det lät Uppdrag Granskning helt bli att fråga om. Reporter: Johan Cedersjö

Vi repriserar tre delar ur vår sommarserie 2017. Om detaljerna som blev symbol för en hel granskning eller drev ibland på bekostnad av den större bilden. Om kissblöjor, knäckebröd och kaffeflickor. • Kissblöjan blev symbol för privat äldrevård När äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema, granskades hösten 2011 hamnade vägda kissblöjor i fokus. Trots att det var en omfattande granskning av Dagens Nyheter och Sveriges Television, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om dom vägda blöjorna?  • Knäckebröd till förskolebarn gav UG-granskning fartVi ska stanna kvar i välfärdens värld, för en annan symbol som stannade kvar i vårt kollektiva minne, det är den om dagisbarnen som serverades knäckebröd och vatten på Hälsans förskola.Det var när SVT:s grävskepp Uppdrag granskning 2014 satte tänderna i maten som serverades på det växande skolföretaget i Stockholm som symbolen fick stort genomslag. • Kaffeflickor dröjde sig kvar efter kungadrev Året är 2010 och i en ny bok har återigen uppgifter om att kungen besök strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats.Boken fick enorm uppmärksamhet och det inte minst på grund av uttrycket och symboliken kring "kaffeflickor". Ordet blev ett nyord i svenskan, trots att det bara fanns att läsa på ett ställe i boken.  • Andra reportage i serienHär kan du höra hela reportaget om de döda kossorna som blev symboler för giftskandalen på Hallandsåsen.Här kan du höra hela reportaget om telefonsvararen som hamnade i centrum i den brittiska avlyssningsskandalen. Reporter: Tove Palén

Hur fungerar pressetiken i ett läge där "alla" redan vet allt? Hör kvinnorna som gjorde uppror mot sexism och gubbsjuka på Aftonbladet -78. Hårt kritiserad forskarteori blev vikinganyhet med vingar. • Expressens namnpublicering och pressetiken som utmanas efter metooSka medier namnge och hänga ut dom anklagade? Varför hanteras det ena fallet si, och det andra så? Utgivare efter utgivare har tvingats motivera hur just dom tänkt utifrån sitt underlag, när dom, som det så fint heter, vägt allmänintresse mot publicitetsskada.Men hur relevanta är egentligen dom här bedömningarna idag när publiken redan vet vem och vad anklagelserna gäller och skadan för personen redan är ett faktum? Visar #metoo-rapporteringen, helt enkelt att dom pressetiska reglerna, måste revideras? Reporter: Therese Rosenvinge • Aftonbladet-kvinnorna som gjorde uppror mot sextrakasserier och gubbsjuka -78I torsdags skickades ett mejl ut till alla kvinnor på Aftonbladets redaktion. Det stod: “Nu är det vår tur att berätta hur det är att vara kvinna på Aftonbladet och vi föreslår härmed att vi gör ett nytt dokument tillsammans.” Mejlet skickades ut efter den storm av kritik som tidningen befunnit sig i med anledning av kampanjen #metoo.Det nya dokumentet är tänkt som en uppdaterad version av det kompendium som 1978 samlade kvinnors vittnesmål om tidningens redaktionskultur. Vittnesmål som senare gavs ut i en bok och kallades just “dokumentet”. Vår reporter Ebba Kulneff har mött kvinnorna som var med.• Kritiserad vikingateori blev vetenskapsnyhet med vingarI ett vikingatida textilmönster menar en svensk forskare att det går att läsa kufiska tecken som åkallar islams profeter Allah och Ali. En upptäckt hon kallar förbluffande och som hon hävdar visar islamsk påverkan på vikingatida gravskick. Nyheten spreds med trovärdigheten från Uppsala universitet, över hela världen som ett välbeforskat faktum. Problemet är bara att det är precis det den inte är. Tvärtom är teorin mycket hårt kritiserad. Reporter: Johan Cedersjö

Hård kritik mot Aftonbladet och TV4 efter upproret mot sexuella trakasserier och övergrepp. Vi besöker Helsingfors och Amsterdam. Hur blir det med public service-finansiering via skatten? • TV4 anklagas för att tysta ner sexuella övergrepp Tv4 har i veckan tagit sin välkända profil Martin Timell ur tjänst. Och Äntligen hemma lyfts nu ur tablån. Detta efter att anklagelser om sexsim och även ett övergrepp kommit upp till ytan i samband med kampanjen #metoo. Men för TV4 har historien blivit än allvarligare. Flera personer har trätt fram och vittnat om en tystnadskultur på företaget. En kultur där återkommande larm om sexuella trakasserier och till och med övergrepp har sopats under mattan. Reportrar: Therese Rosenvinge, Ebba Kulneff och Jonna Westin.• Aftonbladet anklagas för hyckleri i nyhetsbevakning av sig självaUnder veckan har TV4-nyheterna rapporterat löpande om anklagelserna mot den egna medarbetaren. Men på Aftonbladet har det varit annorlunda. När en journalist i veckan med namn anklagade en välkänd skribent på tidningen för att ha drogat och våldtagit henne, har all den där kvällstidningsivriga nyhetsjournalistiken vi i tidigare fall kunnat följa, helt lyst med sin frånvaro. Vår reporter Jonna Westin undrar varför Nordens största tidning drog ner volymen när nyheten var dom själva. • Så blev det efter public service-skatt i Finland och NederländernaRedan i augusti kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utrett framtidens finansiering av Public Service skulle föreslå att dagens licenssystem skrotas och ersätts med en avgift via skatten. Sveriges Radios VD, Cilla Benkö, håller benhårt fast vid sin kritik mot en finansiering via skattsedeln. En sådan, menar hon, äventyrar public service oberoende och riskerar den långsiktigt trygga finansieringen. Johan Cedersjö åkte till Nederländerna och Finland för att på riktigt se hur det har gått för skattefinansierad public service i Europa.

IT-säkerhetsexperter kritiska till Dagens Nyheters senaste IT-granskning. Facebook tar krafttag för öppenhet runt "dark ads". Och svenska journalister personliga på Twitter utmanar yrkesideal. • Kritik mot DN:s senaste IT-granskning: "Ropar varg"I veckan riktade Dagens Nyheter ljuset mot hur Regeringskansliet lagt ut underhåll av sitt eget IT-system på externa aktörer – utan säkerhetsskyddsavtal. “Hanteringen skulle kunna strida mot lagen” skrev DN och ramade i såväl rubrik, brödtext och grafik in granskningen med den stora IT-skandalen på Transportstyrelsen. I en rubrik skrev dom till och med “samma problem som på Transportstyrelsen”.Men går de här två historierna verkligen att lägga i samma skål? Eller gav tidningen sina läsare en alltför alarmistisk bild utifrån vad dom egentligen vet? Reporter: Jonna Westin • Chefredaktör går till företag han hyllat i krönikaI september skrev chefredaktören för Värmlands Folkblad, Tommy Ernerudh, en text om att han var trött på nyhetsvärldens citat “allt för stora fokusering på det negativa”. Han fortsatte sedan med hyllningar av ett antal lokala företag han är kund hos. Och nu i veckan blev det känt att Tommy Ernerudh lämnar tidningen för att istället bli kommunikationschef på just ett av de företag han hyllat i sin spalt. Vår reporter Ebba Kulneff ringde upp den avgående chefredaktören.  • Facebook pressat att öka öppenheten runt "dark ads" Sedan det amerikanska valet 2016 har det pågått en stor debatt om påverkanskampanjer i sociala medier. Till stor del har det kommit att handla om så kallade dark ads, mörka annonser. Det handlar om kirurgiskt riktade kampanjer mot specifika grupper av väljare från ibland okända avsändare. Facebook har nu presenterat en rad åtgärder. Men vad betyder dom i praktiken och hur ser problematiken ut i Sverige? • Krockande logiker när journalister twittrar personligtSvenska journalister sticker ut i sitt sätt att använda Twitter för att bygga sina egna varumärken. I högre utsträckning än journalister i andra länder framhåller vi personliga saker om oss själva när vi presenterar oss på plattformen, visar en ny studie från JMG i Göteborg.Men var går då gränsen för hur personliga journalister bör vara på till exempel Twitter? Och hur påverkar det flitiga journalist-twittrandet det, i alla fall tidigare, så starka yrkesidealet om objektivitet? Reporter: Therese Rosenvinge

Tveksamma källor och farliga propagandabilder i bevakningen av nazistdemonstrationen i Göteborg. Sverigedemokraterna bojkottar åter medier, nu senast BLT. Färdigskrivna framtidstexter som slår fel. • Propagandaliknande bilder och tveksam källa i nazistbevakning (Från minut 1)För en vecka sen demonstrerade nazister i Göteborg. Att händelsen ska bevakas är tämligen självklart. Man kan naturligtvis diskutera mängden av artiklar och antal extra live-sändningar, men att helt låta bli, att ignorera, det är det inte många som argumenterar för. Mer intressant är då frågan om hur vi bevakar en sådan här demonstration. Reportaget belyser två olika frågor. Dels om det är rimligt att som Sveriges Radios Ekot gjorde använda nazisternas egna propaganda som underlag för faktapåståenden i artiklar. Dels om dom bilder som publiceras. Håller redaktörer i det visuella språket samma kritiska avstånd till nazisterna som i text? Reporter: Johan Cedersjö• Sverigedemokraterna bojkottar medier på löpande band (Från minut 18)I Blekinge pågår just nu ett infekterat bråk mellan Blekinge läns tidning och länets tredjes största parti: Sverigedemokraterna. Sedan en dryg månad har partiet valt att bojkotta BLT. Företrädare ställer inte upp på intervjuer, utan svarar bara på frågor via mejl. Det är inte första gången som SD på ett eller annat sätt valt att bojkotta utvalda medier. Tidigare i våras var det TV4 som var i en liknande situation. Vad beror det här på? Och är det del av en större strategi som vi kommer se mer av? Reporter: Erik Petersson• Förskrivna framtidstexter förutspår fel (från minut 28)“Norge är i sorg”. Så inledde norska nyhetsbyrån NTB en artikel häromveckan. En artikel som felaktigt påstod att självaste kungen var död. Även om den norska tabben var ovanligt pinsam i sitt slag är sådana här misstag sånt som händer då och då. Det kan handla om allt ifrån idrottshändelser till politiska beslut där det finns goda skäl för redaktionerna att anta att det kommer att gå på ett visst sätt och därför kan vara taktiskt att förbereda en text eller push-notis. Therese Rosenvinge har i veckan tittat närmre på fenomenet förproducerad journalistik. Och vad som kan hända när verkligheten inte blir så som journalisterna förutspått.

Veckans utspel om gårdsförsäljning, vilken koll hade DN-debatt på möjliga PR-kopplingar? Nazi-kartläggningar då och nu. Aftonbladet och SvD plockade bort bilder i efterhand. Stampen-satir i Göteborg. • Ogenomskinliga PR-samband bakom DN-debattI Sverige finns en utbredd praxis hos PR-byråer att inte berätta vilka kunder man har. Samtidigt som många tunga debattörer är knutna till just PR-byråer. Vi har i veckan ställt oss frågan hur det offentliga samtalet påverkas av det här – att det inte alltid går att veta säkert i vems intresse någon för fram en åsikt.I tisdagens Dagens Nyheter publicerades en debattartikel om gårdsförsäljning av alkohol och undertecknarna var tre tidigare ministrar och partiledare. Men samtidigt är två av tre också PR-konsulter. Så skrev dom alla i rollen som fria debattörer - eller finns det mer värt att veta? • Stora nazist-kartläggningar av tidningarna -99 och idag 1999 gick Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet samman och publicerade namn och bild på 62 nazister och mc-kriminella. En publicering som blev både hyllad och kritiserad, men som fick en given plats i svensk tidningshistoria.Men det här reportaget börjar i nutiden. För i onsdags gjordes en liknande publicering av Aftonbladet och Svenska Dagbladet gemensamt – där tidningarna gick ut med identiteten på 84 personer ur nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Men var alla verkligen aktiva nazister i NMR? • På Stampen-satir med legendarisk mediemurvel Just nu skrattar Göteborg hejdlöst åt döden, tidningsdöden. Stampens och Göteborgs-Postens uppgång och fall har blivit en svart komedi på stans Stadsteater.Grunden till pjäsen - Tidningshuset som gud glömde - är grävartiklar som branschtidningen Resumés Leif “Honken” Holmkvist skrivit om Stampens vidlyftiga tidningsaffärer. Ett shoppande med lånade pengar, som i slutändan placerade tidningskoncernen på randen till konkurs.Vår reporter Tonchi Percan begav sig till stadsteatern i Göteborg - för att i sällskap med just Leif “Honken” Holmkvist sitta på främre parkett under självaste premiären.

Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om dörrnotan på Nya Karolinska. Kostar den över en miljon? Ensidig polisintervju i P4 Kalmar. Rubrik-race i medier om piller istället för träning. • Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om miljonnota för dörr – vad stämmer egentligen?I sin granskning av skenande kostnader i samband med bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna gick SvD ut med en häpnadsväckande uppgift i söndags om hemliga priser. Det kostar 1,2 miljoner kronor för att byta en dörr, skrev tidningen.Men är det så enkelt som det låter, eller finns det komplicerande omständigheter här? Byggbolaget Skanska har i veckan gått till stenhård attack och anklagat Svenska Dagbladet för att ha haft fel. Så hur är det egentligen, finns det ett dörrbyte på Nya Karolinska som kostar över en miljon kronor? Reporter: Jonna Westin • P4 Kalmars "storyn bakom" hörde bara ena sidanDet ska nu handla om ett rättsfall i Kalmar som i över ett år varit omgärdat av stor medieuppmärksamhet. Det handlar om en polisman som i samband med ett ingripande kallade en person för “arabjävel” – något polismannen nu står åtalad för.I slutet av sommaren publicerade P4 Kalmar vad dom beskrev som “storyn bakom”. I ett 15 minuter långt reportage fick polismannen förklara sina skäl och berätta sin version av händelseförloppet. Samtidigt som andra sidan inte kom till tals. Reporter: Erik Petersson • Vetenskap blev visklek om träningspillerSom redaktör och rubrikmakare vill man gärna dra saker så långt det går. Men det finns förstås en gräns, där en tillspetsad paketering övergår till att bli direkt felaktig.Vi har i veckan följt hur det såg ut när ett reportage från vetenskapsradion om så kallade “träningspiller” spreds vidare i det mediala ekosystemet.Där förvandlades det från forskning med substanser på möss - till ett nytt piller som gör att du kan sluta träna. “Drömpillret är här”. Reporter: Therese Rosenvinge

Ekot hade fel i en nyhet om medlemmar i Svenska kyrkan. Varför dröjde rättelsen? Omni växer, men får kritik av Dagens Nyheter. Om varumärken i SVT och TV4. Hur mycket varumärken kan visas i rutan? • Senfärdig rättelse efter felaktig Eko-nyhet om kyrkan (från minut 1)Medier har legat i för att hitta passande nyhetsvinklar inför kyrkovalet. För en vecka sen rapporterade Ekot om ett trendbrott när det gäller medlemmar i Svenska kyrkan. Att antalet medlemmar ökar inför valet. Men trenden har inte brutits. Det är fortfarande fler som går ur än in i Svenska kyrkan. Medlemmarna blir färre.Vår reporter Jonna Westin har i veckan tittat närmre hur Ekot hanterade den här publiceringen. Om varför det blev fel från början, och framför allt varför en rättelse drog ut flera dagar på tiden. • Omni kritiseras av DN: "för branschen är det ett stort problem" (från minut 12)Nyhetstjänsten Omni växer. Deras nyhetsflöde lockar en halv miljon läsare i veckan och nu under hösten lanseras en ny app för affärsnyheter. Men Omni får samtidigt hård kritik – för att med gratissammanfattningar av andra mediers journalistik slå undan fötterna för dom som gör och bekostar journalistiken. Omnis grundare Markus Gustafsson slår ifrån sig all kritik om snyltande. Medan Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson tycker att det behövs mer debatt. Reporter: Therese Rosenvinge. • Inkonsekvent visning varumärken i TV-rutan (från minut 22)Vi har alla någon gång lagt märke till den övertejpade loggan på ett par skor eller det utblurrade märket på en ryggsäck.Men när SVT i veckan bevakade lanseringen av en ny Iphone var den ikonsika frukt-loggan plötsligt överallt i rutan. Något som fick oss här på Medierna att ställa oss frågan:Vad är det egentligen som gör att samma logga och varumärke kan vara helt okej i ett TV-sammanhang men samtidigt paria i ett annat?Reportrar: Erik Petersson och Ebba Kulneff

60 personer döda i orkanen Harvey, 1200 döda i sydasiatiska monsunen. Människoliv värderas olika i nyhetsfabrikens logik. Turkiet fortsätter jaga journalister. Ekots skandaltweet om Ulf Kristersson. Monsunen i Sydasien dränkt av Harvey-rapportering (från minut 1)Sammanlagt har mer än 40 miljoner människor drabbats av monsunen i Sydasien. En monsun som skapat de värsta översvämningarna på tio år i Bangladesh, Indien och Nepal. Megastäderna Bombay och Karachi har lamslagits, hem har raserats, byar har dränkts. Omkring 1200 människor har fått sätta livet till. Men i nyheterna, där har det som du nog märkt, varit fokus på ett helt annat håll. För när stormen Harvey och översvämningen som drabbat USA fått uppslag efter uppslag i tidningarna har den alltså än värre katastrofen i Sydasien bara resulterat enstaka artiklar och små notiser. En nyhetsvärdering som knappast är överraskande, som går långt tillbaka i tiden och som för många i branschen ses som helt självklar. Det är bara så det är. Men varför är det så det är? Vad ligger bakom att den översvämning som dödat drygt 60 får hela fem gånger så mycket utrymme i stora svenska medier som den översvämning som dödat 1200? Reporter: Therese Rosenvinge. Turkiet fortsätter ställa journalister inför rätta (från minut 15)Tillståndet för yttrandefriheten i Turkiet är fortsatt mycket kritiskt. På måndag återupptas den uppmärksammade rättegången mot sjutton medarbetare på tidningen Cumhuriyet. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat journalister i Istanbul som kämpar för sina kollegors frigivning, men också besökt en Erdoganvänlig tidning som välkomnar åtalet. Ekot pudlar efter skandaltweet om Kristersson (från minut 29)Förra veckan kunde vi berätta om den storm av kritik som på fredagseftermiddagen mötte Ekots publicering om moderatpolitikern Ulf Kristerssons politiska bakgrund. En publicering med en webbartikel och en tweet som listade nästan uteslutande skandaler och negativa omdömen och beskrevs som Ulf Kristerssons politiska karriär i stolpform. Trots att Ekot pudlade och avpublicerade har kritiken fortsatt. Det obalanserade urvalet har fått många tunga debattörer att ifrågasätta Ekots opartiskhet. Vi stämde träff med Ekots ansvariga utgivare Olle Zachrisson. Reporter: Erik Petersson.

Fullständigt vilseledande statistik när TV4 rapporterade om dödligt våld. SR:s Cilla Benkö och SVT:s Hanna Stjärne om framtidens public service. Och pappan vars kanal får miljarder klick på Youtube. • Vilseledande när TV4 Nyheterna tog upp dödligt våld (från minut 1)TV4 Nyheterna tog sig an statistiken över dödligt våld. “218 människor dog under första halvåret, 54 fler än samma period förra året.” Chockerande siffror i ett ämne högt upp på den politiska agendan. Problemet är bara att siffrorna är fullständigt vilseledande.Vår reporter Evalisa Wallin har kollat närmare på den här historien. Och under veckan har TV4:s agerande här bara blivit märkligare och märkligare. • Public service-cheferna reagerar på Mediernas avslöjandeI förra veckans program kunde vi berätta om att politikerna i public service-kommittén kommit överens om att skrota licenssystemet. Enligt politikernas förslag ska pengarna istället in via skattsedeln.Nyheten har i veckan mött många, och blandade reaktioner i Mediesverige. Vi stämde träff med Hanna Stjärne, VD för SVT och Cilla Benkö VD för Sveriges Radio för att höra hur dom reagerar på Mediernas nyhet. Reporter: Therese Rosenvinge • Leklandsvideos drar miljardtittning på YoutubeHan är just nu större än Lady Gaga och Avicci på Youtube. 1,3 miljarder visningar placerar honom bland dom största svenska youtube-kanalerna någonsin. Ändå har du aldrig hört talas om honom.Vi har i veckan träffat småbarnspappan Tomas Hellberg bakom driver kanalen Family play lab, där han uteslutande lägger upp filmer på sina barn när dom leker på olika lekland. Reporter: Erik Petersson.

Uppgifter till Medierna: public service-kommittén skrotar radio- och tv-avgiften. Bråk i Dalarna om nyhetssajts kommunsamarbete. Hur väl tar mediehusen hand om pensionärer med nya digitala medievanor. • Uppgifter till Medierna: public service-kommittén skrotar radio- och tv-licensenNu kan vi på Medierna berätta att radio- och tv-licenssystemet, som vi känner det idag, tar ett rejält steg mot sin grav i höst. För enligt flera källor till oss har den utredning som sedan december arbetar med att se över finansieringen av public service enats om att skrota licenssystemet. Istället kommer man att föreslå en individuell public service-avgift som ska tas in via skattsedeln men som behandlas utanför statsbudgeten. Det skulle i så fall innebära ett slut för ett över 110 år gammalt system. Reporter: Johan Cedersjö. Läs en nyhetsartikel om detta här. • Kommunsamarbete leder till mediefejd i DalarnaEfter att den nystartade lokala nyhetssajten Siljan News ingått ett samarbete med kommunen i Leksand har ortens stora drake, Dalarnas Tidningar, gått till attack på ledarplats.Propaganda, inte journalistik skriver de. Men uppstickaren slår tillbaka och hävdar att de inte sitter i någons knä – och att det de gör inte skiljer sig ett dugg från Dalarnas Tidningar. Vi åkte till Leksand för att granska det omstridda samarbetet och gå till botten med mediebråket kring sjön Siljan. Reporter: Therese Rosenvinge. Läs det omstridda avtalet här: Avtal Siljan News och Leksands kommun (pdf)• Gamla medievanor under förändring när pensionärer digitaliserarLänge har pensionärerna varit trogna sina papperstidningar, men nu syns också hur allt fler ur gruppen tar steget att göra sin mediekonsumtion allt mer digital. Hur väl tar egentligen mediehusen hand om sina mest trogna kunder när de nu söker sig till nya plattformar? Borde det satsas mer på digital äldrebevakning eller är dagens innehåll gott nog? Reporter: Jonna Westin.

Bokförlaget Brombergs vek sig efter påtryckningar från kriminella. Säkerhetstjänsten i Danmark förhandscensurerade journalistisk bok. Leif GW Persson ett allvetande löpsedelsorakel. • Bokförlaget Brombergs vek sig efter påtryckningar från kriminella (från minut 1) De stora mediehusen har idag fått anpassa sig till en vardag där hot präglar arbetet. Säkerhetsavdelningar har växt och riskmedvetenheten har blivit större. Trots det hör vi återkommande hur utgivare och publicister tar strid för det fria ordet, betonar vikten av att inte låta sig tystas. Men i en annan del av publicistikens mylla, bokförlagen, som också lever på det fria ordet, hur står det egentligen till med kampviljan där? Och vilka förväntningar kan vi ha? Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat krimreportern Ann Törnkvist. Kontraktet för hennes bokmanus, om det kriminella Södertäljenätverket, det var påskrivet och utgivningsdatum var satt. Men när påtryckningar från de kriminella kom, då ville bokförlaget inte längre vara med.• Hur mycket Leif GW Persson tål Sverige? (från minut 11)Han gör succé i SVT:s Veckans Brott, har ett eget mord-program i Tv4, är expert i Expressen TV:s Brottscentralen och är nu också aktuell med ett polisdrama för Kanal 5. Därtill skriver han själv i tidningen, är flitigt intervjuad om varje nytt krimfall och han tar plats på löpsedlar och förstasidor oftare än någon annan. Bara de senaste 30 dagarna har han varit på inte mindre än 11 av Expressens förstasidor. Leif GW Persson är omåttligt populär. Men det faktum att hans teorier och spekulationer ges så stort utrymme är också något som regelbundet kritiseras – så även den här veckan. Reporter: Therese Rosenvinge • Danmarks säkerhetstjänst förhandscensurerade bok på lösa grunder (från minut 21)Den 17 oktober förra året var det tänkt att boken "Sju år som spionchef" skulle komma ut i Danmark. Men till följd av dess baksidestext blev inget som tänkt. Boken är skriven av journalisten Morten Skjoldager, till vardags krimreporter på tidningen Politiken. Huvudperson i boken är Jacob Scharf, som efter sju år som chef för danska underrättelsetjänsten PET, bestämmer sig för att berätta om åren som gått. I kapitel efter kapitel går boken igenom de terrorattentat som varit på väg att genomföras i Danmark och vilka metoder som PET använt för att kartlägga och beivra terroristerna. Men bara några dagar innan boken skulle nå allmänheten, lyckas PET i ett föreläggande förbjuda att den sprids. Ett föreläggande som än idag skapar stor debatt om förhandscensur, pressfrihet och det fria ordets ställning i Danmark. Reporter: Johan Cedersjö.

Vi skärskådar rapporteringen om Anders Borgs "fest-black out". Journalistik på liv och död mot IS propaganda. Carema-blöjorna, symbolen i Dagens Nyheters gräv som satte vinstdriven välfärd i skiten. • Borg-bevakningen kritiseras och försvaras (från minut 1) Den har trängt undan andra nyheter, debatterats, kritiserats och försvarats. Bevakningen om den före detta finansministern Anders Borg och uppgifterna om vad han ska ha gjort på en fest i skärgården för nu två veckor sedan. Sammantaget har historien tagit enorma proportioner. Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan gått bakom det som nu kommit att kallas "Borggate".  Hur gick det till när uppgifterna blev kända och vad visste redaktionerna när dom tryckte på publicera-knappen? • Journalistkollektiv i Raqqa riskerar livet för att rapportera (från minut 13)Det sägs ofta att journalistiken, den är på liv och död. Få gånger är dom orden så rätt som när det gäller det journalistiska kollektivet RBSS “Raqqa is being slaughtered silently.” Sedan kriget startade i Syrien har organisationens rapportering inifrån den belägrade staden varit oumbärlig för vår förståelse av IS och Assadregimens brutala övergrepp på civila. I sin outtröttliga kamp att sprida en bild bortom propagandan har dom fått vänner, familj och syskon publikt avrättade. De lever idag under ständigt hot från den så kallade Islamiska Staten. Vår reporter Hanna Frelin har träffat gruppens talesperson Abdelaziz Al-Hamza.  • Symbolerna som drev dreven: Carema-blöjorna som vägdes (från minut 19) 2011 hamnar vägda blöjor i centrum i Dagens Nyheters granskning av äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema. Trots att det var en omfattande granskning, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om de vägda blöjorna? Tove Palén är reporter.

Medierna 5 augusti. Om pappan som pekades ut som skyldig till mord på förhand, en spaning om djuret som fyller spalter i sommartorkan och om kaffeflickor som symbol för sexklubbsgranskning. • Pappan i Gårdsten - utpekad för mord i pressen men avskriven i rättenDet har gått två veckor sedan tre barn och deras mamma dog i Gårdsten i Göteborg. Dagen innan pappan i familjen häktades som sannolikt misstänkt för morden, publicerade GT en intervju med en anonym vän som spekulerar i att mannen är skyldig. Senare släpptes pappan eftersom det enligt åklagaren inte längre fanns något som talade för att han utfört dåden.Hur gick det egentligen till när tidningarna pekade ut en bedrövad pappa som mördare? • Igelkottarna som fyller spalterna i sommartorkanI Valborgstider är vi vana att läsa om de små igelkottarna som riskerar att brinna inne när majbrasorna sätts i lågor. Men trots att majbrasorna nu slocknat för länge sedan, verkar igelkotten ha klamrat sig fast i den mediala värmen. Frågan är om det någonsin skrivits så mycket om igelkottarnas väl och ve som den här sommaren. Varför har just igelkotten blivit alla redaktörers tolvtaggare? • Sommarserie om symbolerna som drev dreven: Kaffeflickor“Nu har det blivit ett begrepp med kaffeflickor och vad det nu innebär. Jag vet inte heller. Men det är något som har roat pressen att laborera runt omkring, eller hur?” Så sa vår kung i vad som i efterhand måste ses som en av de mest bisarra hovintervjuerna som genomförts. Året är 2010 och i en ny bok har åter igen uppgifter om att kungen besökt strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats.  Del fyra i vår sommarserie handlar om Kungen och kaffeflickorna.

Transportstyrelsens säkerhetsskandal har varit i fokus. Hur är det med mediernas IT-säkerhet? Samtal om bevakningen av transportgate. Sommarserie: Milly Dowler och den brittiska avlyssningskandalen.

GT publicerade bild på påstådd fotoliga: Utan att veta om bilden hade med ligan att göra. Vi reder i Pippibråket efter Janne Josefssons sommarprogram. Så vår sommarserie, om knäckebrödsdagiset. GT spekulerar om fotoligaExpressens västsvenska upplaga GT publicerade i veckan en bild på sin förstasida med rubriken: Polisen varnar, Ligorna smygfotar ditt hem. Så skyddar du dig mot sommarinbrott.  På bilden ser man tre män, fotade på avstånd, som står och kikar in och ser ut att fota en butikslokal. Men frågan är om GT faktiskt vet vad som händer på bilden man publicerat? Reporter: Erik Petersson   Brände Botkyrka Pippi-böckerna?“Visste ni att det bränns böcker i Sverige idag?”Så lät det i journalisten Janne Josefssons sommar i P1 nyligen. Han påstod att barnboken “Pippi i Söderhavet” rensats ut och bränts upp. Ett påstående som lett till ett intensivt Pippi-bråk och i veckan till och med fått internationell spridning.  I det här sommarprogrammet berättar Janne Josefsson också om något hans chef en gång sagt om honom: Han ska ha sagt att Janne, han har aldrig har fel, men heller aldrig helt rätt.Vi kan inte låta bli att ställa oss frågan: Vad stämmer i fallet med Pippi-boken?Reporter: Jonna Westin    Sommarserie om symbolerna som drev dreven Nu ska vi fortsätta med vår sommarserie om symbolerna som drev dreven: Den här veckan handlar det om dagisbarnen som blev serverade knäckebröd och vatten på Hälsans förskola.Reporter är Tove Palén.

Ekot får kritik för alarmistisk rapportering om risken att få missbildade barn om mamman är överviktig. Kommer kommentarsfälten att öppnas igen? Start för sommarserie om symbolerna som drev dreven. • Överdriven överviktsrisk i SR:s Ekot“Även lätt övervikt hos mamman kan ge allvarliga missbildningar hos barnet”, rapporterade Sveriges Radios Ekot i veckan.Forskning har tidigare visat att den här risken ökar vid fetma, men ny svensk forskning visade alltså nu att risken ökar redan vid lätt övervikt. Det var en nyhet som fick stort genomslag i veckan. Men hur stor var den här riskökningen egentligen?  Reporter: Jonna Westin. • Får kommentarsfälten en andra vår?De så omdiskuterade och svårhanterliga kommentarsfälten har blivit allt mer sällsynta i svenska medier. De senaste åren har sajt efter sajt stängt ner den här funktionen. Men frågan är om någonting är på väg att ske nu? Tidigare i sommar berättade Gota Media att mediekonsernen ska öppna kommentarsfälten på prov i slutet av sommaren. I veckan meddelade även DN att de ska göra liknande tester med en ny modereringsfunktion efter sommaren. Är det så att kommentarsfälten går mot en andra vår? Och varför sker det här just nu? Reporter: Erik Petersson. • Seriestart: Om symbolerna som drev dreven. Korna på Hallandsåsen Nu i sommar kommer Medierna att sända en serie reportage om symbolerna som drev dreven. En del detaljer är så talande och så starka att de tar över och blir exempel för hela granskningar. Bilderna som etsar sig fast på våra näthinnor: Det är ju tobleronen som fått ge namn till affären som ledde Mona Sahlins avgång, trots att den kanske inte var så avgörande egentligen.   Det första reportaget handlar om de döda korna på Hallandsåsen, en bild som kom att symbolisera hela skandalen som omgärdade bygget av tunneln genom åsen. Reporter: Tove Palén.

Etablerad vetenskap ställdes mot kontroversiell patientförening i P4. Finsk grävande journalist förföljd av ryska nättroll i mer än två år. Och så mediearbetarna som varken syns eller hörs. Falska nyheter och falsk balans har varit på många mediechefers läppar under veckan. På Almedalens seminarier har fake news diskuterats om och om igen. Vi på Medierna berättar ju ofta om den så kallade falska balansen som uppstår när man ställer två sidor mot varandra i debatt, där den ena sida representerar etablerad vetenskap och den andra sidan ytterst marginell syn på verkligheten. Ett av de tydligaste exemplen på falsk balans vi på Medierna sett på länge dök upp i P4 Väst för en tid sedan, när en kontroversiell patientförening fick sista ordet mot läkarvetenskapen. Reporter Erik Petersson. Rysk trollkampanj förändrade Jessikka Aros liv Den finländska grävreportern Jessikka Aros liv förändrades i grunden när hon började granska ryska trollkonton i sociala medier. De påhittade kontona, ska ge intryck av att vara alldeles vanliga medborgare, men i många fall är styrda från kontor i Ryssland. För två och ett halvt år sedan började de sprida illvillig information om henne – allt för att mota hennes granskningar i grind. Lasse Truedson träffade Jessikka Aro när hon var på besök i Visby i veckan. Mediearbetarna som varken syns eller hörs Bakom tv-kulisserna, uppe på plan två i TV-huset i Stockholm jobbar flera avdelningar med att göra TV tillgängligt för alla. Häromåret blev teckenspråkstolkarna under Melodifestivalen rikskända. Vid sidan om dem finns syntolkarna och så direkttextarna – som sätter text till direktsänd TV. Det här är ett område där tekniken har stått mer eller mindre still under 40 års tid men där ny revolutionerande teknik just nu står för dörren. Hedda Berglund har besökt TV-huset och börjar i livetexthändelsernas centrum.

Medierna 1 juli. Vi granskar SVT:s nyhet om könsstympade kvinnor. DN drog generella slutsatser på ledarplats utifrån begränsad studie om kristna flyktingar. Branschinitiativ för farlig journalistik. • SVT ändrade nyhet om 150 000 könsstympade – och ändrade igen (från minut 1) Nyligen kom SVT med en alarmerande nyhet på det här området.“150 000 kvinnor i Sverige kan vara könsstympade" rapporterade dom. Helt nya siffror som fick stort genomslag. Men det är extremt svårt att göra en sådan uppskattning och snart ändrade SVT sin publicering. För att senare ändra och tona ner ännu en gång. Var kom SVT:s siffror ifrån? Varför försvann uppgiften sen ur artikeln? Reporter: Jonna Westin. • DN fick rätta på ledarplats efter för långtgående slutsatser om kristna flyktingar (från minut 13) I veckan fick Dagens Nyheter krypa till korset – efter att på ledarplats felaktigt dragit på med generella påståenden om situationen för kristna flyktingar i Sverige. Detta utifrån en rapport som överhuvudtaget inte kan användas för att dra generella slutsatser. Vilket också - för tydlighets skull - stod uttryckligen i rapporten. Så hur kommer det sig att den här ledarartikeln kunde slinka igenom i Sveriges största morgontidning? Läste ledarredaktionen överhuvudtaget rapporten de refererade till? Reporter: Therese Rosenvinge • Höjd säkerhet vid farliga journalistresor riskerar leda till fler vita fläckar (från minut 20) För tre år sedan mördades Sveriges Radios Nils Horner i Kabul. Det blev inledningen på ett samarbete mellan de stora svenska redaktionerna om säkerhet för utsända journalister. När DN-fotografen Paul Hansen förra året skottskadades i Irak intensifierades arbetet och häromveckan antog cheferna för landets åtta ledande nyhetsredaktioner en avsiktsförklaring om hur de ska förhålla sig vid resor till högriskområden. Det här visar att svenska medier inte vill konkurrera om nyheter genom att äventyra journalisters säkerhet. Men de nya, långtgående säkerhetskraven väcker också frågor. Om frilansjournalisternas roll och om risken att de obevakade områdena ute i världen växer och blir fler. Reporter: Lars Truedson

Medierna 24 juni. Vi ger dig en ny chans att höra vårt jubileumsprogram från tidigare i år. Om 10 år av mediegranskning och omvälvande medieutveckling. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring. Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna är idag.  Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson. Programmet sändes första gången i januari 2017.   Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.se Research och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Blankspot publicerade obekräftade uppgifter om att utvisad tonåring dött i bombdåd. TV4 får kritik efter de släppt fram organisation med scientologkoppling. Kritik mot P4 Jämtlands kommungranskning. • Obekräftade uppgifter om utvisad tonårings död publicerades av Blankspot (från minut 1) I söndags publicerade reportagesajten Blankspot en mycket allvarlig uppgift: Att en av de unga killar som nyligen utvisats från Sverige till Kabul dödats i ett bombdåd. Men journalister på plats i Kabul kunde snart peka på svagheter i historien och i veckan har det varit berg- och dalbana i nyhetsflödet om huruvida dom här uppgifterna kunnat bekräftas eller inte. Reporter: Therese Rosenvinge   • Scientologkopplad organisation drogexpert i TV4 (från minut 17) TV4 Nyheterna berättade i början av veckan att läkemedlet Naloxon nu ska börja skrivas ut till svenska patienter. Ett läkemedel som kan rädda människor vid en överdos. I studion fanns en gäst från organisationen droginformation, med som expert. Men en snabb sökning räcker för att få syn på att just den här organisationen varit flitigt omskriven för tydliga kopplingar till scientologerna. Reporter: Erik Petersson   • Kritik mot både publicering och rättelse efter P4 Jämtlands granskning (från minut 25) Kommunanställda som spenderar skattemiljoner på hotellnätter i sin egen stad: Det var på många sätt en klassiskt granskning av lokala makthavare P4 Jämtland kom med förra veckan. Men efter att den granskade kommundirektören  berättat om att granskningen lett till hat mot honom och hans familj ändrade P4 Jämtland publiceringen. En ändring som inte bara väcker frågor om hur rättvis publiceringen var från början, utan också om hur mycket hänsyn journalistik bör ta till negativa efterföljande konsekvenser för den som granskas. Reporter: Jonna Westin

Medierna 10 juni. Expressen gick på lösa uppgifter och skrev felaktigt att EU-migranter slagit läger på Danderyds golfbana. Hur ska medier bevaka terror? Vi reder ut bråket kring Splay och Guldtuben. • Expressen slog utanför banan i rapportering om migrantläger på golfklubb (från minut 1) ”EU-migranter slog läger på Danderyds golfbana”, skrev Expressen i lördags. Det är upprörda känslor på golfbanan får läsarna veta och artikeln uppdateras senare med ett besked från polisen: de som slagit läger får stanna. Men läser man hela artikeln tycks det hela betydligt mer luddigt. Och när vi kollar saken närmre blir det snabbt uppenbart att något läger på banan aldrig har funnits. Hur noga kollade Expressen uppgifterna innan de ropade fore? Och vilket ansvar tar tidningen nu? Reporter: Therese Rosenvinge  • Svårt dilemma för medier i bevakning av terrordåd (från minut 15) Att terrordåd uppmärksammas stort och mycket och slår undan annan rapportering är på ett sätt självklart. Men samtidigt förs en internationell diskussion om vilken roll mediebevakningen spelar i terrorns värld. För ingen är så nöjd med svarta rubriker och makabra bilder som de terrorister som utför dåden. Skräck är syftet, hjärtlösa mord och efterföljande publicitet är metoden. Här finns ett dilemma för journalistiken. Ett dilemma som kan sammanfattas i en fråga: Finns det ett sätt att skildra terrorn, utan att bli ett led i dess propaganda? Reporter: Erik Peterson • Youtubers kritiserar Splay för bristande öppenhet (från minut 24) Förra helgen avgjordes Youtube-galan Guldtuben i Stockholm. Men i år var det inte bara festligheter. På Youtube har bolaget Splay, som både arrangerar galan och fungerar som agent åt flera stora youtubers, fått ta emot hård kritik för att utan transparens diskvalificera bidrag och videoskapare. Vi har i veckan grävt djupare i en kritik som blåst upp till storm i Youtube-världen. Reporter: Johan Cedersjö

Medierna 3 juni om Dagens Nyheters publicering om en pågående antiterror-insats av Säpo. Vi har gått igenom Granskningsnämndens avgöranden kring politiska epitet. Och så om ungas mediekonsumtion. • Dagens Nyheter gick Säpo tillmötes och höll inne information – rätt eller fel? (från minut 1) I veckan berättade Dagens Nyheter om en Säpo-spaning mot en misstänkt terrorcell, baserat på hemliga dokument. Publiceringen har fått uppmärksamhet inte bara för vad den avslöjade, utan också för hur lite DN valde att berätta. Efter en uttrycklig önskan från Säpo har tidningen valt att inte heller berätta vilka metoder Säpo använder eller vid vilken geografisk plats själva spaningen pågår. Vilket nyhetsvärde återstår när all konkretion skalats bort? Riskerar Dagens Nyheter Säpos spaningsarbete för en mager nyhet?  • Snårigt för public service att välja politiska epitet (från minut 17) Politiska partier, extrema rörelser och propagandasajter för regelbundet med sig svåra publicistiska avvägningar på landets alla redaktionsgolv. Svårast blir det i kortfattade nyhetssammanhang. Och hos public service-bolagen finns en extra dimension. Varje etikett som redaktionerna själva uttrycker måste ju inte bara vara sakligt korrekt utan också opartisk. Hur bestämmer redaktionerna vem som ska kallas vad? Vilken hänsyn ska tas till hur aktörer själva beskriver sig? Och när ställs det egentligen krav på bemötande? • Så uppdaterade sig tonåringar om terrordådet via sociala medier (från minut 23) Nyligen släppte Statens Medieråd rapporten Ungar & Medier, den största undersökningen i Sverige som kartlägger medieanvändning för dom mellan 0-18 år. Vi har i veckan träffat några av dom högkonsumerande ungarna, vi har läst rapporten och naturligtvis pratat med studiens forskningsledare.

Medierna special om TV-fenomenet dokusåpan. Från skandalrubrikerna kring Expedition Robinson på 90-talet till ogenerat Paradise Hotel-sex med kultursidesanalys. I höst är det 20 år sedan det första avsnittet av Expedition Robinson sändes i SVT. Aldrig förr hade ett program blivit så utskällt innan det ens haft premiär. Det pratades om fascist-TV, vuxenmobbning, skadlig underhållning och Flugornas herre. Men tittarmässigt blev Robinson en lyckoträff och med åren en stor svensk exportsuccé. Och TV-tablån blev sig aldrig mera lik. Programmet banade väg för en våg av nya program. Vi minns Villa Medusa, Baren, Farmen, Big Brother, Riket, Paradise Hotel och andra koncept som kommit och gått, och i många fall kommit igen.Hör dokusåpa-drottningen Anna Bråkenhielm om hur det gick till när Expedition Robinson gick från idé på ett mässgolv till verklighet på bästa sändningstid. Hör även också producenten bakom kameran, journalisterna som bevakade, TV-cheferna som minns, Meral som blev löpsedelskändis och Cimon som är kritisk till dokusåpor efter sin medverkan i Paradise Hotel.  Ett program om gränsen mellan privat och offentligt, sanning och fiktion. Varför har reality-TV:n utvecklats så som den gjort och hur står sig dokusåpan i framtiden?Programmet finns tillgängligt som podd från torsdag 25 maj klockan 11 och sänds i P1 lördag 27 maj 11.03 med repris söndag 28 maj 19.03. Reporter: Siri von MalmborgProducent: Therese Rosenvinge

Storm kring Metro i veckan efter att de nya ägarna återigen tagit bladet från mun. Fallet Kevin: hur har arbetet gått till? Ny bemanningskris: Ej sjuksyrror, eller lärare nu saknas journalister. Förtroendekris på Metro efter turbulent veckaFör en vecka sedan, bara minuter efter att vi skickat in förra veckans program, fick vi ett meddelande till redaktionen. Den nye, omstridde ägaren för Metro, Mats Qviberg och styrelseordförande Christen Ager-Hanssen, hade ånyo uttalat sig om deras gratistidning. I en, minst sagt, öppenhjärtig intervju med sajten Nyheter Idag, talar de båda Metromännen ljust om framtiden. En specifik journalist kallas av Qviberg “en typisk stalinist som vi borde bli av med” och han säger att Metros fristående krönikörer är för politiskt korrekta. Och Ager-Hanssen, han pratar om Nyheter Idag som en framtida samarbetspartner. Intervjun rörde upp starka känslor på Metros redaktion – och i Mediesverige. Fristående kolumnister och en medarbetare har i veckan sagt upp sig. TV4 har brutit sitt samarbete med redaktionen och politiker från alla håll har i veckan talat om att riva kontraktet som Metro har med kollektivtrafiken i Stockholm. Ägarna har å sin sida pudlat och dementerat risken för redaktionell påverkan – men turbulensen har fortsatt. Vi har i veckan besökt redaktionen och kan nu berätta hur diskussionen gått mellan skrivborden. Reportrar: Jonna Westin och Therese Rosenvinge. "Fallet Kevin" avslutat och påbörjat igenUnder tre veckor har vi kunnat ta del av SVT-granskningen "Fallet Kevin". I den totalt tre timmar långa dokumentärserien är det första gången de utpekade bröderna och deras familj berättar sin historia. Samtidigt har vi fått en inblick i polisens utredning och förhörsmetoder. Vi har än en gång fått se en polismyndighet som spelat sina kort på teorin om bortträngda minnen. Vi har träffar seriens producent Dan Josefsson för ett samtal om hur arbetet gått till. Reporter Johan Cedersjö. Bemanningskris hägrar för sommarredaktionerBrist på sjuksköterskor och lärare, det är rubriker som vi är vana att se. Men när det kommer till journalister är det snarare bristen på jobb som brukar understrykas. Men såhär inför sommartider är situationen på många redaktioner runt om i landet en helt annan. På vissa ställen gapar ännu scheman helt tomma och på andra råder huggsexa om de få journalister som är villiga att jobba. Vad är det egentligen som har hänt? Och hur påverkas journalistiken? Reportrar: Hedda Berglund och Måns Fischerström.

Lyxhotell, gåvor och stjärnkrog när skönhetsjournalister gick på butiksinvigning i Göteborg. Fällande domar efter hot mot journalister och betalväggar som befaras leda till ökade informationsklyftor. Pressetiskt sminkhaveri Den här veckan ska vi börja i skönhetens ljuva medievärld. En värld där unga youtube-stjärnor, etablerade skönhetsjournalister och globala sminkföretag tillsammans skålar glatt i champagne.För två veckor sen öppnade butikskedjan Kicks, det de själva beskriver som ett skönhetspalats i centrala Göteborg. En affär – eller som det också heter Flagshipstore – som inte bara innehåller hudvårdsprodukter och kosmetika utan också smink-studios, nagel-barer och hårsalong.Detaljhandeln med kosmetika och skönhetsprodukter slår år efter år rekord. Intresseorganisationen kosmetik och hygienföretagen uppskattar att det 2016 spenderades hela 18 miljarder kronor på dessa produkter i Sverige.Och skönhetsintresset det är sen gammalt även stort bland mediekonsumenter. Länge var det ju mest dom glossiga skönhetsmagasinen som tog plats. Men idag drar även bloggare, youtubers och unga influencers på nätet storpublik.Så hur står det till med journalistiken i den här branschen? Vilket redaktionellt oberoende finns? Granskas företag och produkter utifrån ett kritiskt konsumentperspektiv? En resa vi har granskat tyder snarare på att pressetiken offrats på dom exklusiva bjudresornas frikostiga altare. Reporter: Johan Cedersjö. Fällande domar efter hot mot journalisterJournalisters utsatthet för hot och trakasserier har under våren uppmärksammats mycket. Många journalister har vittnat om att hoten trappats upp och om anmälningar som läggs ner. Men flera fällande domar på kort tid väcker nu hopp om förändring. I veckan dömdes två personer efter att ha hotat journalister på Aftonbladet. Vi träffade Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén i veckan för att prata om situationen och betydelsen av dom fällande domarna. Reporter: Therese Rosenvinge Krönika: "Plötsligt är det TV:n vi nostalgiskt snyftar över"Var allt verkligen bättre förr? Trots tjock-TV, dumma mobiltelefoner och ohotad makt hos medieproducenterna kan det ibland låta så när dagens medieutmaningar är fokus.Men sentimental medienostalgi – det är inget vår fristående krönikör Jack Werner ger så mycket för. Betalväggar ger nya intäkter – och klyftorIdag väljer allt fler tidningar att låsa in allt mer av sitt digitala material bakom så kallade betalväggar. Att tidningar använder sig av betalväggar är inget nytt i sig, men det som är nytt är att flera tidningsföretag börjat prata om det här som en nu fungerande betalmodell.Enligt en undersökning som Medievärlden gjorde förra året kommer drygt 70 procent av dagspressajter att ha någon form av betalmodell i år.Men medan flera chefredaktörer runt om i landet pratar om det här som en möjlighet och drar ner betalväggar på allt bredare front, oroar sig forskare för demokratiska konsekvenser och journalister för en backlash. Reporter: Hedda Berglund.

Redaktionerna utvärderar sin terrorbevakning. Sveriges Radio avpublicerar P3-dokumentären om Fallet Kevin efter SVTs och DNs granskning. Frukostbordets mediekanal: Vi besöker mjölkpaketsredaktionen. Terrorbevakningen utvärderadEn månad har gått sedan terrorattacken i Stockholm, när en man i en lastbil mejade ner människor längs med Drottninggatan. I efterdebatten har medier fått kritik för att man spred felaktiga uppgifter om skottlossningar runt om i stan. Nu, en månad efter attentatet, har redaktionerna utvärderat sin egen bevakning. Hur klarade man uppdraget? Vad funkade bra? Vad gjorde man fel? Vår reporter Erik Petersson har i veckan tagit del av interna utvärderingar och pratat med mediechefer om hur dom ser på den egna insatsen. Sveriges Radio avpublicerar P3-dokumentär om fallet KevinI veckan har Sveriges i särklass mest populära poddradioprogram, P3 Dokumentär, avpublicerat ett av sina avsnitt. Det handlar om dokumentären “Mordet på Kevin” som släpptes så sent som hösten 2015 men som nu plockats bort efter att nya uppgifter framkommit hos både Dagens Nyheter och SVT.P3 Dokumentär har prisats för sina fördjupande berättelser om vår samtidshistoria. För att berätta skeenden från början till slut med en blandning av folkbildning och spänning. Det är kanalens flaggskepp och det är knappast en överdrift att säga att programmen kommit att bli historisk lärobok för både vuxna och barn.I den nu avpublicerade P3 dokumentären “Mordet på Kevin” är det polisens historia som berättas. Det är dom två bröderna, fem och sju år gamla, som bär skulden för Kevins död. En skuldfråga, som ju DN och SVT nu satt i nytt ljus. Alla historier passar inte mallen för P3 Dokumentär. Berättelserna ska ha ett färdigt slut, några frågetecken ska efter lyssning inte finnas kvar. Så nu då, med facit i hand, var det verkligen rätt beslut att göra och sända dokumentären “Mordet på Kevin”? En dokumentär där två pojkar fem och sju år gamla än en gång pekades ut som skyldiga till fyraårige Kevins död. Reporter: Johan Cedersjö På besök i mellanmjölksmediernas landNu i kosläppstider ska vi för en kort stund uppmärksamma Sveriges största analoga mediekanal. En mediekanal som de allra flesta åtminstone någon gång snurrat på vid frukostbordet. Under 42 års tid har jätten på marknaden – Arla – fyllt mjölkpaketets baksida med olika slags innehåll. Recept och marknadsföring av egna produkter förstås, men också texter av mer allmän, folkbildande karaktär. Om alltifrån miljö, klimat och träning, till kända byggnader, litteratur och dinosaurier. Hur går det egentligen till på Sveriges mjölkpaketsredaktion? Vår reporter Hedda Berglund har varit på besök. Men hon börjar hemma hos en entusiastisk läsare.

Hotfull stämning bakom kulisserna i veckans stora mediebråk mellan Svenska Dagbladet och Metro. Metroägaren Mats Qviberg gick till frontalangrepp mot SvD:s reporter. Ryssland vill begränsa pressfriheten under sommarens för-VM i fotboll. Vad säger FIFA:s svenska mediechef? Och så om nya möjligheter eller problem på den kommersiella radiomarknaden. Metros nya ägare till attack mot SvD:s reporterI veckan har ett bråk med högt tonläge brutit ut mellan Svenska Dagbladet och Metro. Det efter att SvD:s medieanalytiker, Malin Ekman, i ett flertal texter ställt kritiska frågor om gratistidningens oberoende under sin nya ägare Mats Qviberg.“Hur står det till med den journalistiska friheten när tidningens ledargarnityr hämtas från HQ-vänliga läger?” frågade hon sig i Svenska Dagbladet förra veckan.Svaret från Metro var stenhårt. Partisk och ensidig rapportering skrev Metros styrelseordförande Christen Ager-Hanssen och anklagade Svenska Dagbladet för att bedriva en häxjakt.Utöver det höga tonläget i spalterna, kan vi även berätta om hur det gått till bakom kulisserna. Vi har i veckan tagit del av telefonsamtal där Mats Qviberg själv gått till upprörd attack mot Svenska Dagbladets reporter. Reporter: Jonna Westin.FIFA kritiseras för flathet mot RysslandEn censurskandal! Ja, så lät det förra veckan i Tyskland, när tidningen BILD rasade mot det internationella fotbollsförbundet FIFA. Anledningen, det är att FIFA gått Ryssland till mötes och accepterat restriktioner för de journalister som vill bevaka sommarens för-VM-turnering i fotboll.Turneringen som kommer att spelas i fyra ryska städer, ses som ett genrep för värdlandet. Ett sätt för ryssarna att få alla rutiner på plats inför nästa sommar, då det i landet är avspark för ett av världens största sportevenemang, världsmästerskapen i fotboll.Två krav ställs nu på alla journalister som vill söka ett särskilt VM-visum. För det första är det endast tillåtet att rapportera från FIFA:s turnering och relaterade event. För det andra är det, med undantag för turistattraktioner, förbjudet att lämna de fyra städer där turneringen pågår. Johan Cedersjö har i veckan pratat med svensken som är chef för FIFA:s medieavdelning, men även med sportjournalister som förvånas över FIFA:s flathet.Ny kommersiell radiomarknad i startgropenPrivatradiomarknaden står just nu inför den största förändringen som gjorts sedan 1993, när reklamradiostationer fick tillstånd att börja sända i Sverige.Enligt ett förslag som ska klubbas i Riksdagen nu i vår kan marknaden komma att nollställas. De regionala tillstånden som kanalerna sänder på idag, ska då tas tillbaka och aktörerna får lägga nya anbud på större, nationella tillstånd.  Det här har lett till en strid på radiomarknaden, där aktörerna menar att hela privatradions framtid står på spel. Vår reporter Erik Petersson har i veckan gett sig in i en komplicerad strid om villkoren för att sända kommersiell radio i Sverige.

Reportage från Frankrike där valet föregåtts av hätska kampanjer mot journalister. Om nyhetssajterna som faller utanför medieetisk kontroll. Och så om kända poddprofilers kritiserade vitaminreklam. Varför används journalistförakt som valstrategi i Frankrike?I Frankrike råder det valfeber. Söndagen den 23 april är det ju dags för första valomgången, och därmed drar det franska presidentvalet igång på allvar.Årets valrörelse har präglats av en trend vi även såg tydligt i USA. Tre av fyra franska toppkandidater har nämligen öppet gått till angrepp mot journalister och medier på ett sätt som man i Frankrike inte sett tidigare. Det handlar om ytterhögerns Marine Le Pen, högerns François Fillon och radikala vänsterns Jean-Luc Mélenchon. Alla har de använt journalistiken som en slagpåse i kampen om väljarna.Reporter i Frankrike är frilansjournalisten Johan Tollgerdt. Du hör också ett studiosamtal med Karin Eriksson, politisk reporter på Dagens Nyheter, om varför det här har blivit en vinnande valstrategi. Och vad kan vi vänta oss här i Sverige inför valet 2018?Ingen granskar public service-bolagens nyhetssajterFörra veckan berättade vi om Fredrik Antonsson som nyligen startade Facebook-sidan Rädda Vården. Han blev ju, när SVT granskade anonyma opinionsbildare på nätet, ensamt namngiven för att “trasa sönder den öppna samhällsdebatten”.SVT:s granskning är ett bra exempel på ett medieetiskt vakuum. Eftersom den bara innehöll text och endast publicerades på SVT:s nyhetssajt, faller den nämligen helt utanför de medieetiska kontrollsystem som finns idag. Om Fredrik Antonsson skulle vilja anmäla granskningen, finns det helt enkelt ingenstans att vända sig. Hur har det blivit så? Reporter: Johan Cedersjö.Kända poddprofiler kritiseras för vitaminreklamAtt med tävlingar eller uppmaningar få sina följare i sociala medier att tipsa vänner om en produkt man säljer, det är en vanlig reklamstrategi. Det blir ju trovärdigare om en kompis rekommenderar något, än om en säljare gör det. Dessutom hamnar du i många flöden och får ett stort genomslag, helt gratis.   Men att lämna över marknadsföringen åt sina följare, det kan också vara ett smart sätt att kringgå lagstiftningen om hur reklam får se ut.I veckan har kritik riktats mot den kända podduon Hannah Widell och Amanda Schulman. Det för hur de uppmanat sina följare att göra reklam för det kosttillskott som podduon lanserat i samarbete med ett hälsokostföretag. Hänger lagstiftningen med här? Reporter: Jonna Westin.

SVT anklagar Facebook-gruppen Rädda Vården för att trasa sönder samhällsdebatten. SVT tvingas lämna ut råmaterial. Om förtroendet för public service. Uppföljning av vår granskning av 24Journalistik. Innehållet i programmet producerades för sändning lördagen den 8 april. Men eftersom Medierna utgick då, och vi gjorde ett specialprogram om mediebevakningen i samband med terrorattacken, väljer vi att sända reportagen i uppdaterad form nu under påskhelgen. /Redaktionen Ifrågasatt namngivning i SVT:s vårdgranskning Förra veckan publicerade SVT Nyheter en granskning av anonyma Facebook-sidor. En, som dom skriver, ny typ av aktörer i opinionslandskapet. SVT:s chef för sociala kanaler, Karin Ekman, skriver att det handlar sidor som med en dold agenda överger och trasar sönder den öppna samhällsdebatten. Visst finns det gott om anonyma grupper och sidor på Facebook som konstant sprider en giftig dynga bestående av hot, hat och propaganda. Men frågan är varför SVT valde att hänga ut Facebook-sidan Rädda vården i sin granskning? En sida som sedan Januari samlar och diskuterar etablerade nyhetsbolags rapportering om det ansträngda läget i svensk sjukvård.Många har i veckan haft åsikter om Rädda vården, men få har pratat med dess grundare.Så för att förstå varför sidan skapats, tog jag mig i veckan till en förortspizzeria i Stockholm för att över en läsk intervjua personen som känner sig ensamt utpekad och frågande till vad det egentligen är för fel han gjort sig skyldig till.  Reporter: Johan Cedersjö 24Journalistik backar efter Mediernas granskningMånga har reagerat på vårt reportage om den unga sydsvenska medieaktören 24Journalistik. Tidigare anställda vittnade om en redaktionskultur där klickjakten enligt dom gått överstyr. Där gränserna mellan annonsavdelning och redaktion överträddes och där fejkade konton i sociala medier användes för att få spinn på artiklar i grupper som samlar rasism och populism.  Diskussioner har förts mellan Mittmedia och 24Journalistik med anledning av det här. De båda mediehusen aviserade ju nyligen att man under våren ska testa att samarbeta och redan idag publiceras en del opinions- och sportmaterial och nattbevakning från Mittmedia hos 24Journalistik.Reporter: Therese Rosenvinge Minskat förtroende för public service-bolagenFörra veckan kom en undersökning som nog många kände bekräftade en stämning i samhället dom senaste åren. Det handlar om Förtroendebarometern, som berättade att båda public service-bolagen tappat ganska rejält från sin höga förtroendenivå.Det är det första tydliga exemplet i mätningar på att all kritik mot medier verkligen påverkat opinionen som helhet. Mediernas reporter Lars Truedson träffar Ann Lagercrantz, divisionschef SVT Nyheter och Sport, för att fråga hur SVT ska förhålla sig till detta.  Journalister mot åklagare i strid om SVT:s råmaterialHur ska allmänheten kunna ha förtroende för journalister, om man vet att det material som samlas in för publicering riskerar att användas mot en själv, som bevis i en brottsutredning?Den här diskussionen har i veckan aktualiserats i samband med att Göta hovrätt beslutade att SVT ska lämna ut material dom filmat i samband med stenkastning vid en skola i Hallsberg, utanför Örebro.Åklagaren i fallet menar att filmerna från platsen är viktigt bevisföring i målet, men SVT har hävdat att oberoendet från staten riskeras om journalistiskt råmaterial hamnar i statens händer. Två intressen står mot varandra, i en klassisk konflikt. Så vad väger egentligen tyngst?Reporter: Erik Petersson

Sorg och solidaritet efter den hjärtlösa lastbilsattacken i Stockholm. Medier har sänt live timme efter timme, men hur har de skött sig? Med samtal i studion snabbutvärderar vi två nyhetsdygn. Det har nu gått lite mer än två dygn sen attacken på Drottninggatan i centrala Stockholm, och även om nyhetstempot fortfarande är högt så börjar det bli dags att se tillbaka på hur medier har rapporterat under de här två första dygnen. Redaktionerna var den här gången snabbt på fötter och i stort sett alla nationella mediehus har sänt live i timmar. Det har varit intervjuer med vittnen, ständigt sökande efter information från polis och sjukvård. Och så en jakt på en gärningsman eller som det nu verkar gärningsmän. Men det har också förekommit uppgifter och rykten som skapat stor oro och rädsla. I samstämmig kör rapporterades det till exempel om skottlossningar runt om i Stockholm – bara timmar efter lastbilens framfart på Drottninggatan som hittills tagit fyra liv. I studion Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hör även intervjuer med Martin Svenningsen från Sverige Radio, med Lars Byström från Stockholmspolisen och med gymnasieeleven Elin Emericks.

Tidigare anställda riktar hård kritik mot snabbväxande mediekoncernen 24 Journalistik. Skapar annonsörflykten från Google nya öppningar för traditionella medier? Ska aprilskämten blomstra eller dö? Tidigare anställda vittnar om oetisk klickjakt på 24 Journalistik24 Journalistik har sedan starten 2014 etablerat sig som en ny, relativt stor aktör på svensk mediemarknad. Med snabba lokala nyheter, utan betalväggar, har 24 Journalistik profilerat sig som en ny utmanare på inte mindre än tio orter. Från Ystad i söder, till Uppsala i norr. Nyligen har de också dragit igång ett redaktionellt samarbete med koncernen Mittmedia. Men under den pigga och energiska ytan på 24 Journalistik döljer sig anmärkningsvärda berättelser. Personer som jobbat inom koncernen vittnar om hur klickjakt och trafiksiffror är överordnat allt annat. Även om hur reportrar pressas att skriva positiva artiklar om företag som annonserar och att fejkade profiler på nätet används för att jaga klick i Facebook-grupper där rasismen flödar. Reporter: Therese Rosenvinge. Vad betyder annonsörflykten från Youtube för mediehusen?Videokanalen Youtube har de senaste veckorna fått massiv kritik då det framkommit att reklam återkommande exponerats intill hatiska filmer.Hundratals företag har hittills stoppat sin annonsering och Google, som ju äger Youtube, har tvingats att utlova åtgärder för att komma till bukt med problemet.En fråga som har väckts i samband med den här debatten, det är vilka lärdomar svenska mediehus kan dra. Kan de tydligare positionera sig som trygga miljöer, där annonsörer kan lita på att reklamen inte exponeras intill hatiska och extremistiska uttryck? Reporter: Jonna Westin. Oviss framtid för journalisternas aprilskämtNär det här programmet sänds är det första april och många läsare, lyssnare och tittare sätter på sig sina detektivglasögon för att hitta mediehusens årliga aprilskämt. Det är en gammal tradition med anor långt bak i tiden. Men i år har flera redaktioner valt att inte lura sin publik, så har de åtminstone sagt. Diskussionen om falska nyheter har påverkat redaktörer som oroar sig för trovärdigheten. Är det rätt väg att gå?Vår reporter Johan Cedersjö pratar med ett par på stan och två chefredaktörer om det här.

Varför används Putintrogna ryska nyhetskanalen RT gång efter gång som källa hos Mittmedia? Om hur biblioteken förhåller sig till kontroversiell utgivning. Och om Facebookgrupperna som lockar köpare. Putinvänligt mediehus källa i Mittmedias utrikesbevakningDen statskontrollerade ryska mediekanalen RT har av Säpo klassats som ett centralt propagandaverktyg för Kreml och Putin. De uppenbara problemen med att okommenterat använda RT som källa i nyhetsbevakning har vi i programmet därför flera gånger återkommit till.Sedan årsskiftet har tidningskoncernen Mittmedia startat en egen utrikesbevakning. Det är som en slags intern nyhetsbyrå som ska förse Mittmedias 20 sajter och 28 morgontidningar med egenproducerade utrikesnyheter. Från Örebro och Sundsvall ska allt ifrån Syrien till USA bevakas.Men hur kommer det sig att RT, i den här nya bevakningen, återkommande används som källa utan att någon som helst förklaring ges till läsarna? Vi har granskat det här och hittar närmare tio exempel bara sen nyår. Reporter: Jonna Westin.Oenig bibliotekspolicy kring extremistisk utgivningFrågan om vad som ska finnas på våra allmänna bibliotek har fått förnyad aktualitet efter att en bibliotekarie i Stockholm hotats till livet efter att ha sagt nej till att beställa hem den högerextrema tidningen Nya tider. Samma biblioteksdebatt, och hat och hot, har följt den kontroversiella boken Massutmaningen av nationalekonomen Tino Sanandaji.Biblioteken ska vara en plats för fri åsiktsbildning. Men hur förhåller sig egentligen våra allmänna kunskapskällor till utgivningen av kontroversiella eller till och med extremistiska titlar?För att få ett svar på den frågan har vi begärt ut urvalspolicys från de 20 största kommunernas stadsbibliotek och kan slå fast att det är en minst sagt varierande läsning. Reportrar: Hedda Berglund och Johan Cedersjö. Facebookgrupper till försäljningOavsett om du är ute efter att dela professionella erfarenheter med kollegor, diskutera politik, byta sticklingar eller sälja barnkläder finns det garanterat en eller flera Facebookgrupper för just dig.Det faktum att grupperna samlar intresserade kring vissa ämnen har gjort dem till otroligt eftertraktad mark för den som vill nå ut till, skapa relationer med eller få kunskap om en specifik målgrupp. Något som i sin tur lett till att det börjat växa fram en egen ekonomi kring Facebookgrupperna. Att sitta på en stor ämnesspecifik facebookgrupp kan idag innebära att du sitter på en potentiell guldgruva. Vår reporter Therese Rosenvinge har tittat närmare på fenomenet.

Åsikter ställdes mot fakta i Sveriges Radios vaccininslag. SVT rapporterade att ingen ville bygga polishus i Rinkeby, men stämmer det? Så prästen som bjuder besökarna på melodikryssets sakrament. Vilseledande vaccininslag i Studio ett I Sveriges Radio ställdes magkänsla och konspirationsteori mot vetenskapligt beprövad metod. Humbug mot evidens, åsikter mot fakta. När P1-programmet Studio Ett i måndags skulle diskutera dom oroväckande fallen av mässling i Stockholm var två personer bjudna till bords. Smittskyddsläkaren Per Follin och så “hälsobloggaren” Mia Tjärnlund. Hon presenterades som trebarnsmamma som valt att inte vaccinera sitt yngsta barn. Men Mia Tjärnlund, hon är så mycket mer än så. På sin blogg driver hon sedan länge kampanj för att vaccin gör oss sjuka. Att vi måste sluta styras av en “elit” med ekonomiska intressen och istället boosta vårt immunförsvar med positiva vibrationer, en dos kolloidalt silver och lite organiskt svavel. Vad gjorde egentligen Studio Ett för bakgrundskontroll? Hur kommer det sig att osanning fick stå oemotsagd och trots alla fel – varför sändes programmet, bara några timmar senare, ut på nytt?Reporter: Johan Cedersjö Polishus på budFörra veckan rapporterade SVT att det nya polishuset i Rinkeby blivit försenat eftersom inget byggbolag av säkerhetsskäl vågar bygga det. En nyhet som gick rakt in som ytterligare en pjäs i diskussionen om svenska förorter. Artikeln blev delad 11 000 gånger på sociala medier. Gav upphov till politiska utspel och tog sig hela vägen in i ledartexter. Detta trots att den bygger på bara anonyma källor. Stämmer verkligen det här? Är byggbolagen så rädda för Rinkeby att dom inte ens vill åt ett attraktivt kontrakt?Reporter: Erik Petersson Melodikrysset som helig helgritVarje lördag klockan 10.03, en timme innan vårt program, a då går Melodikrysset igång i vår systerkanal Sveriges Radio P4. Ett hederligt kryss som nu har funnits i 52 år.Det är omåttligt populärt, med 1,5 miljoner lyssnare varje vecka. Och för många av dom, blir det ingen vettig lördag utan kaffe, ostfralla och korsordsflätan för just Melodikrysset. Ett av dom mest inbitna fansen av den här lördagstraditionen, det är den bloggande prästen med det passande namnet Krister Kapell. Varje lördag samlar han hundratals virtuella vänner på sin blogg för att tillsammans, i andlig gemenskap, lösa veckans kryss. Vår reporter Siri von Malmborg begav sig till Järfälla utanför Stockholm för att försöka förstå ett av få mediala lägereldsmoment som fortfarande finns kvar.

En alarmistisk artikel om ett "startklart" medborgargarde i Uppsala. Faktagranskning politisk agitation eller journalistiskt verktyg? Ny konsulent på Filminstitutet: objektiv sanning är omodernt. Kritik mot 24Uppsala för okritisk artikel om medborgargardeI Uppsala har polisen berättat om att en ny gatubild med heroinmissbruk, öppen droghandel och ökad kriminalitet slagit rot kring Centralstationen. Problemen kopplas till ensamkommande flyktingungdomar och frågan engagerar, upprör och oroar folk i stan just nu. I tisdags fick en särskild artikel stor spridning. ”AVSLÖJAR: Ett stort antal personer rustar – ska rensa upp kring Resecentrum”, löd rubriken. I texten beskrivs hur en gruppering har planer på att slå till mot de ensamkommande och att gruppen är citat ”startklar”. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Artikeln bygger helt på anonyma källor och bara en person är intervjuad – och det utan kritiska motfrågor. Den här artikeln publicerades av den nystartade lokala nyhetssajten 24Uppsala. En sajt som ingår i mediehuset ”24Sverige” som på kort tid lanserat ett tiotal lokala sajter i södra Sverige. Therese Rosenvinge tog i veckan tåget till Uppsala för att grotta ner sig i frågan om 24Uppsala har fog för sin publicering eller har valt att låta alarmistiska rykten få fast form i redaktionell text. Neutral faktagranskning i åsikternas tidevarv För två veckor sen, tog vi i programmet upp hur svenska redaktioner gått till försvar för Sverigebilden efter Donald Trumps numera famösa uttalande om Sverige. Kritiken då – gällde mediers så kallade faktagranskning. Hur den neutrala och oberoende nyhetsjournalisten i sin iver att försvara bilden av Sverige blivit aktör istället för rapportör. Faktagranskning är på modet idag. Många redaktioner skapar under en slags sant-eller-falskt-vinjett ett verktyg som ska få ordning i våra förvirrande informationsflöden. Men fakta, det är inte så enkelt. Få uttalanden passar in i den här binära ansatsen – att något är antingen sant eller falskt, svart eller vitt, rött eller grönt. Det här reportaget ska handla om en intervju med ministern Ylva Johansson, men vi börjar på Dagens Nyheter. Reporter: Johan Cedersjö. Slut med sökande efter sanning i svensk dokumentärfilm?Vad är sanning och vad är lögn? Sällan har väl en fråga i samtiden, eller i vårat program, varit mer brännande än den är just nu. Och just nu, när hela den mediala och politiska samtiden bråkar om vad som är sanning och vad som är versioner av den med alternativa fakta och fake-news, går en av Sverige mäktigaste personer vad gäller svensk dokumentärfilm ut och påstår att den objektiva sanning, ja den är lite gammaldags. I veckan publicerade Kulturnyheterna en intervju med Juan Pablo Libossart, ny dokumentärfilmskonsultent på Filminstitutet. Där säger han att den objektiva sanningen egentligen är ett gammalt sätt att tänka. Kanske existerar den, men samtidigt är vi alla människor som upplever universum genom våra egna sinnen. Reporter Erik Petersson.

Vilka bestämmer vad som hamnar på den politiska dagordningen? Om fiktion som närmast blir fakta i dagens TV-serier. Krönika av Jack Werner. Och historien om genrebilden som skapar min mamma-känslor. Kritik mot Agendas för en ensidig urvalsagendaVem är det egentligen som sätter agendan för vilka politiska frågor det skrivs, rapporteras och debatteras om? Ja, det är en evig fråga där svaret ständigt skiftar. De politiska partierna är naturligtvis måna om att det är just deras profilfrågor som ska styra den mediala dagordningen. Den som syns och tar plats, den kan ju växa medan den som är bortglömd och tyst får svårt att driva opinion. En sak som är säker, det är att i den här frågan har journalister mycket makt. För oavsett hur väl politikerna lobbar för att få tillträde, är det till slut vi som bestämmer vem som ska släppas in. I veckan har flera personer riktat kritik mot SVT:s politiska prestigeprogram Agenda som ju kanske är den viktigaste plattformen för svensk politisk journalistik. Problemet, menar kritikerna, är att Agenda låter Sverigedemokraternas agenda styra allt för mycket av innehållet. Jonna Westin är reporter. Krönika: Kålsupare är vi allihopaFalska nyheter – Fake news – det är modeordet som numera alla politiska sidor kastar på sin motståndare för att påvisa dess förvridna världsbild. Kolla, hur lättlurade de är, hur partiskt de läser och förstår allt. Vår fristående krönikör Jack Werner påminner om att problemet med falska nyheter blir svårt att lösa, om inte alla parter inser att de kan falla offer för dess billiga dragningskraft. Fiktion vill bli fakta när dramat bildsätter nyhetsflödetNu ska vi för en stund förflytta oss från journalistiken, in i TV-seriernas fiktiva värld. En värld där ju inget krav på sanning begränsar svängrummet för manusförfattarnas berättarglädje. Just nu sänds två dramaserier som trots att de står på fiktionens grund, gör allt för att komma så nära den verklighet vi lever i och läser om dagligen. Den franska serien Falsk identitet och den amerikanska succéserien Homeland. Utöver att de båda kommenterar sin samtids politiska frågor, har de också gemensamt att de handlar om ländernas underrättelsetjänster. Om arbetet i det fördolda, i de där rummen där endast några utvalda har tillträde. Hur kommer det sig att de här serierna har blivit så populära just nu? Är det helt enkelt så att de bildsätter den verklighet som vi dagligen läser om i journalistiken, men som journalistiken aldrig kan få fullständigt tillgång till? Reporter: Johan Cedersjö. Vanlig genrebild skapar "min mamma-känslor"Nu ska det handla om en av de personer som figurerat allra mest i svensk press under de senaste åren. Igenkänd av många, trots att hon aldrig vare sig visat sitt ansikte eller berättat sitt namn. Alla redaktioner tvingas ofta använda så kallade genrebilder. Bilder som illustrerar dom nyheter som är så generella att de inte kan bildsättas med något specifikt från just artikeln. Ni känner säkert igen dem. Polisavspärrnings-bandet när det begåtts ett brott. Högarna med pengar när det går bra eller dåligt för ekonomin. Lagboken när nyheten handlar om juridik. De här bilderna är ofta opersonliga. Inga ansikten eller utpekande drag. Men en av alla dessa bilder, bär på en underlig historia. För trots att den följer genrebildens gängse regler om opersonligt tilltal, väcker den ska vi kalla det “min mamma-känslor” över hela landet. Reporter här är Erik Petersson.

Om rollen som neutral nyhetsreporter i en värld fylld till bredden av åsikter. Vi tecknar bilden av en vecka när hela världens ögon riktades mot Sverige. Bilden av Sverige – Om att rapportera, utan att debattera Efter president Trumps uttalande förra helgen har svenska regeringen och dess myndigheter försökt dementera och nyansera den hårt vinklade och negativa Sverigebild som kablades ut i Fox news. Nidbilden av ett Sverige där invandring från muslimska länder skapat kaos, otrygghet och skenande brottslighet. Men i veckan är det ju inte bara politiker och tjänstemän som i har ryckt ut till rikets försvar. Många svenska nyhetsredaktioner har varit ivriga i att bistå med eld-under-stöd. Arsenalen har bestått av faktakollar, översatta artiklar och medverkan i amerikanska TV-program. Självklart, verkligen självklart, ska journalistiken granska lögner och osanningar, det är ju ett grundläggande fundament. Men frågan vi ställer oss är hur väl den här nyhetsjournalistiken har lyckats hålla balansgången mellan rapportör och debattör. Har den, i sin iver efter sanning, istället kommit att spela rollen som en part i en politisk konflikt. Reporter: Therese Rosenvinge. Nyhetsreportrar under press, fallet Eskilstuna     Rollen som neutral nyhetsreporter i dagens polariserade offentlighet är viktig. Om vi inte klarar av att utan åsikter bära en sann och relevant berättelse till vår publik, förloras ju den så vitala grunden till en gemensam förståelse för vårt samhälle. Men det är inte enkelt. Och än svårare blir det idag av att politiska krafter gör allt i sin makt för att störa och påverka dom som dagligen kämpar med en neutral nyhetsrapportering. Förra veckan publicerade Eskilstuna-Kuriren en uppmärksammad granskning av en grupp som kallar sig Granskning Sverige. En grupp som satt i system att anonymt sprida misstro mot journalister genom bedrägliga telefonsamtal. Vad får det här för konsekvenser för dom som utsätts och hur påverkar det vilken journalistik som slutligen publiceras? Reporter: Jonna Westin. Om att hålla reporterhuvudet kallt i en samtid besatt av åsikterIdag finns det en ständig och högljudd diskussion om journalistik. Men den förs oftast av ledarskribenter eller debattörer. Personer som inte sällan utifrån sin politiska uppfattning vill påverka nyhetsrapporteringen i en viss riktning. Niklas Orrenius, prisbelönt reporter på Dagens Nyheter, tycker det är hög tid att nyhetsjournalister återerövrar det samtalet. Det behövs, för idag ser han en yrkesroll som allt för ofta svajar i sitt uppdrag. Reporter: Johan Cedersjö

I 20 år han tjänat storkovan på att berätta sina spektakulära livshistorier i medier och på föreläsningsscenen. Men Manuel Knight berättar nu i senaste Filter om hur han hittat på. Vi frågar hur redaktionerna som släppt fram hans historia bör agera när den nu i efterhand visar sig inte stämma. Vi analyserar finansmannen Mats Qvibergs köp av Metro. Vidare om det omöjliga uppdraget, att rapportera om världens mest stränga diktatur. Veckans mord på den nordkoreanska diktatorns halvbror visade tydligt på svårigheterna. Och så avslutar vi en spaning kring den låsta mobilskärmen som en ny plattform för nyhetskonsumtion. Mediefavorit erkänner lögner – varför kollade ingen mannens spektakulära historier?Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio – Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter. Analys: Därför köpte Qviberg MetroVeckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar.  Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakningFå saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter. Mediefighten om den låsta mobilskärmenI den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter.  I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som “the battle for the lock screen” och “lock screen news”.Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna?Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.

Bråket mellan Public Service och kommersiella medier om var gränsen ska gå för att mata de stora nätjättarna med licensfinansierat innehåll har blossat upp igen. Vi har synat flödena. Nya uppgifter om killen som påstår sig tagit ut 600 000 från en bankomat. Nyheten avfärdades snabbt som fake news, men är det verkligen så enkelt? Och så om hur det gick till när Kalla Fakta avslöjade misstänkt korruption i mångmiljonklassen. Vi har träffat reportern bakom avslöjandet. Så matar public service nätjättarna – kritiker vill se gränsDebatten om var gränsen ska gå för SVT och Sveriges Radios aktiviteter på nätet fortsätter att väcka känslor. I veckan gick två tunga parter, Tidningsutgivarna och Aftonbladet, ut på DN debatt och menade att SVT snedvrider konkurrensen genom sina aktiviteter på sociala medier.Det här är ju en diskussion som kommit i många former och skepnader, och den har ofta kretsat kring den stora principen, mer sällan kring fakta. Men nu har vi på Medierna sedan några veckor tillbaka undersökt flera av SVT och Sveriges Radios största sociala medier-konton för att se vad det är för material som faktiskt publiceras där. I vilken utsträckning används vår TV- och radiolicens för att mata värdefullt innehåll till amerikanska nätjättar. Och lever våra public service-bolag som dom lär? Reporter: Erik Petersson På sanningsjakt i bankomat-mysteriet  Nu till historien om 25-åringen i Malmö som hävdar att han från en bankomat tagit ut närmare 600 000 kronor i samband med Swedbanks betalningshaveri förra veckan.Den här historien har avfärdats som fejk. Och Aftonbladet och Sydsvenskan, som båda publicerat artiklar med killen, har fått hård kritik för att ha gått på en blåsning.I SVT:s morgonsoffa i torsdags var det tvärsäkra åsikter om hur dumt allt var.Men sanningen är att den här historien är långt ifrån enkel. Den är snarare ett utmärkt exempel på att det är så gott som omöjligt att som journalist få reda på sanningen, om kravet är sanning bortom allt tvivel. Reporter: Johan Cedersjö Bakom kulisserna på Kalla Fakta – så avslöjades korruptionshärvan Ett försvunnet spritförråd, en slottsbostad i strid mot regler, fusk och fiffel med upphandlingsregler och fakturor samt en generaldirektör som velat lägga locket på. Det var en häpnadsväckande historia om en stor misstänkt korruptionshärva inom Statens Fastighetsverk som TV4:s Kalla Fakta rullade upp häromveckan. Efter publiceringen gjordes flera anhållanden och totalt 6 personer har i  dagsläget delgivits misstanke om brott. Samtidigt som Justitiekanslern också utreder misstänkt brott mot förbudet att efterforska källor. Vi har i veckan besökt Kalla Faktas redaktion och pratat reportern bakom grävet – Per Hermanrud. Om svårigheterna att hitta källor, om dolda inspelningar, medietränade myndighetschefer och hundratals fakturor. Reporter: Therese Rosenvinge

Om vardagsstress i DN. Tidningen får tung forskarkritik. Och så om Berlin-redaktionen som Facebook valt ut för att rensa falska nyheter. Sist, om det godtyckliga blurrandet när SVT sänder Skam. Stressande rapportering i DN Långvarig stress kan bokstavligen krympa din hjärna. Ja, det fick Dagens Nyheters läsare veta när tidningen i januari drog igång en stor satsning om stress. Den farliga stressen beskrivs som stress över jobb- och livspusslet. Över en vardag som består av möten, deadlines, förskolehämtningar och oro för räntehöjningar.Journalistik – och inte minst sådan som handlar om vetenskap och forskning – går ju ut på att göra komplicerad information begriplig och tillgänglig för en bred allmänhet. Att förenkla är en central del av jobbet. Men journalistiken ska förstås fortfarande ge en sann och rättvisande bild, som går att belägga.Therese Rosenvinge har i veckan pratat med flera stressforskare som tycker att Dagens Nyheter i det här fallet förenklat så att det både blir fel och skapar onödig oro. Berlin-redaktion ska jaga falska nyheter åt FacebookÖverallt pratas det just nu om falska nyheter och om vad som går att göra åt det.Efter det amerikanska valet har en stor del av debatten handlat om huruvida påhittade historier om presidentkandidaterna påverkade valutgången eller inte. Särskilt Facebook har fått hård kritik efter att det uppmärksammats att mängder av såna falska nyheter spridits just där.Men från att inte vilja ta ansvar för innehåll alls, har nätjätten nu börjat agera.Nya algoritmer ska gynna "det sanna" och inför det kommande valet i Tyskland ska Facebook ta hjälp av en tysk journalistbyrå för att identifiera falska nyheter.Men hur ska det gå till? Och vad händer när hela Fake News-diskussionen kapas av politiska krafter?Vi skickade vår reporter Jonna Westin till den tyska redaktion som ska hålla Facebook i handen i jakten på falska nyheter.   Skamlöst blurrande i SVTNorska tv-serien Skam har gjort fullständig succé såväl i Norge som i Sverige. Dess nakna skildring av kärlekskrank tonårsångest i Oslo, har gått hem hos såväl gammal som ung.  Men till skillnad från de norska tittarna har vi i Sverige fått se en till viss del annorlunda serie. SVT har valt att sudda ut en del av de varumärken som syns.Det här är en gammal diskussion, men i fallet Skam sätter den en spännande fråga på sin spets. Seriens skapare har lagt stor möda på att hitta rätt varumärken för seriens karaktärer. Det är ett uttänkt grepp för att skapa den autentiska miljö som serien hyllats för.Så vad förlorar de svenska tittarna när SVT Skam-blurrar? Och om blurrandet ändå ska ske, varför görs det inte konsekvent? Reporter: Hedda Berglund

Om opartisk utrikesjournalistik i public service. Hur klarar sig Sveriges Radio och SVT, när bevakningen gäller politiska händelser utomlands där politikens mittpunkt flyttas? Och så om artikeln som gjorde gällande att datorspelande lett till tvångsvård. En hård vinkel som stämmer dåligt överens med verkligheten. Reportage från New York om hur USA:s presskår ska bevaka president Donald Trump. Hur klarar Public Service opartiskheten i utrikesbevakningen?Att rapportera opartiskt och ha ett neutralt förhållningssätt, det är ett av de grundläggande kraven som i lag ställs på Public Service. Men idag reses ofta frågan om hur bra SVT och Sveriges Radio klarar av att upprätthålla den här opartiskheten, inte minst när det gäller sin utlandsbevakning. Många länder har ju, eller är på väg att få, en politisk åsiktsmittpunkt som ligger långt bort ifrån den svenska.Frågan har inte minst aktualiserats i samband med Brexit och Donald Trump. Och kommer med all säkerhet även att vara aktuell i samband med de kommande valen i Tyskland och Frankrike. Den senaste veckan har framförallt SVT fått hård kritik efter ett par uppmärksammade intervjuer med Trumpväljare. Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat radio- och tv-chefer och pratat om opartisk utlandsbevakning.   Kritiserad tidningsslutsats om datorspelande barnAtt ett barn tvångsomhändertas av Socialtjänsten, det brukar inte bedömas som så unikt att det blir till en nyhet. Men det finns vissa fall som utgör undantag. Fall där det finns ett speciellt beteende som ger en färdig krok och vinkel att hänga upp en nyhet på. Fallen som handlar om dom barn som spelar för mycket datorspel. Från Linköping spreds nyligen en sådan här historia. Om en pojke som enligt rubriken omhändertogs för att han spelade för mycket datorspel. Problemet är bara att rubriken liksom hela artikeln är så hårt vinklad, att den knappt med skohorn passar in i verkligheten. Självrannsakan hos amerikanska journalister inför Trumps fyra år“Medier borde skämmas, hålla käften och lyssna. Dom är ett oppostionsparti.” Ja, så sa i torsdags Steve Bannon, grundaren av den högerpopulistiska sajten Breitbart och numera en av Donald Trumps högt uppsatta rådgivare i Vita huset.Det har nu gått en vecka sen president Donald Trump satte sig tillrätta i det Ovala rummet. Och rapporteringen om vad han har sagt, gjort och beslutat, den har fullständigt dominerat våra nyhetsflöden.Men parallellt har i USA också en annan diskussion tagit fart. En diskussion om hur redaktioner måste hitta nya strategier för framtiden. Nya tillvägagångssätt för att kunna bevaka en president som säger att han ligger i krig med media och utan att blinka avfärdar etablerade medier som fake news.Den fråga som många ställer sig, är om inte journalisterna borde rikta blickarna mot sig själva, i stället för mot podiet och det så välkända Twitterkontot. Frilansjournalisten Åsa Secher rapporterar från Donald Trumps  hemstad New York.

Opinionsjournalistik och fakta. Vi nagelfar en artikel om ett Sverige på väg att förlisa. Vidare om att staten nu börjar granska fri press. Krönika av Jack Werner och om hästsektens Jerring-kupp. Faktafejd i opinionstexter  Opinionstexter, krönikor och ledare, skiljer ju sig från redaktionellt nyhetsmaterial då dom är till för att föra fram åsikter, inte fakta. Ledarskribenten till skillnad från nyhetsreportern berättar inte vad som har hänt, utan hur vi ska tolka det som har hänt.Men idag hittar man ofta referenser till faktauppgifter även i opinionstexter. I en välspridd ledarartikel från Svenska Dagbladet, listades nyligen så många som 13 illavarslande påståenden om hur Sverige befinner sig i kris. Texten har rubriken "Det osänkbara landet" och den kläs med en bild av Titanic för att illustrera hur vårt land är på väg mot skeppsbrott.På nyhetsmaterial har vi högt ställda krav på att faktauppgifter är redovisade på ett relevant och sakligt sätt. Men hur är det då, när faktauppgifter används i opinionstexter där dom ju ska stödja en tes. Hur mycket får man man vrida och vända för att få verkligheten att passa sina argument?Reporter: Erik Petersson Granskningsnämnden jagar kommersiell pressVem granskar egentligen medier? Ja, vi såklart som gör det här programmet, men sen finns det ju ett antal instanser till. Enkelt uppdelat kan vi säga att Granskningsnämnden håller koll på radio och TV och Allmänhetens pressombudsman kontrollerar så att den kommersiella pressen följer dom pressetiska reglerna.Men den här uppdelningen, den är numera i gungning. För Granskningsnämnden, som ju är statlig, har nyligen börjat fälla även dagstidningar.Dagens Nyheter, som exempel, åkte nyligen på pisk från nämnden för att ett webb-TV-inslag innehöll ett otillbörligt gynnande av ett kommersiellt intresse.Att det blivit så här, det handlar om en invecklad juridisk historia. Och flera har i veckan påtalat sitt missnöje med att staten nu utökar sin kontrollverksamhet.Reporter: Johan Cedersjö Jack Werner: Forskare och journalister - hjälps åt!Få har väl missat det snart en månad långa bråket om avsaknaden av forskningscred i SVT-dokumentären Kvinnorna på Fröken Frimans tid. I veckan fick frågan nytt syre, efter att ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, gav sig in i debatten och sade att SVT borde ha refererat bättre.Det här har fått vår krönikör Jack Werner att fundera över det ömsesidiga beroendet mellan journalister och forskare. Och han har ett förslag på något som kanske kan vara en gemensam konstruktiv väg framåt.Hästfolket slår tillbaka ”Svenska folket” har ställts mot ”hästfolket” när journalister, krönikörer och tyckare förfasat sig över att ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson med stor röstmarginal i veckan tog hem Radiosportens Jerringpris.”Skräll” eller till och med ”skuperskräll” flashades det från landets sportredaktioner. Ja, med undantag då för Göteborgs-Posten som var så trigger happy att dom flashade att golfaren, och förhandsfavoriten Henrik Stenson, hade vunnit.Men samtidigt, i en annan filterbubbla, var det här resultatet inte särskilt oväntat. För bland ”hästfolket” och i ridsportens egna medier är Peder Fredricson en stor hjälte, och det hade laddats ordentligt inför måndagens gala.Det här fick vår hästintresserade, men ej jerringröstande, producent Therese Rosenvinge att fråga sig om veckans alla skräll- och kupprubriker kanske snarare är ett uttryck för hur radarn hos dom stora sportredaktionerna än en gång missar vad som är stort inom en av landets mest populära sporter.Reporter: Therese Rosenvinge

Högt tonläge i rapporteringen om ryska informationskriget. Vi kollar julens matlarm från landets äldreboenden. Och så om företagen som utan vetskap stöttat politiskt budskap i annons. Propagandabråk och Rysslandsalarmism Försvars- och säkerhetsfrågan är på allas läppar just nu. Och mest av allt, handlar det om Ryssland. Om upprustning, om propaganda och så om Sveriges utsatthet.I veckan har framförallt två säkerhetspolitiska nyheter fått stor spridning. En om hundratusentals påstådda IT-attacker, och en om hur rysk desinformation tar allt större plats i vårt offentliga samtal.Att förfalskade dokument, falska nyheter och desinformation blivit ett problem, det är inte en åsikt, det är fakta.Men samtidigt har flera personer nu i veckan riktat kritik mot att all argumentation mot militarisering och upprustning stämplas som Kreml-vänlig propaganda. Och att den oberoende journalistiken trängts undan av ett infekterat tyckande.  Reportrar: Therese Rosenvinge och Johan Cedersjö Inte bara korv i KrokomJul- och nyårshelgerna är nyligen passerade och dom flesta av oss är fortfarande mätta efter all mat under helgerna. Men några som i alla fall i pressen haft det magrare, det är våra äldre.För likt återkommande högtider så finns det ju återkommande nyheter. Kring just jul och nyår handlar det ofta om den usla maten på våra äldreboenden. I år fick till exempel nyheten om att det på nyår serverades korv med bröd i Krokom vingar över hela Sverige. Men har tidningarna berättat hela historien eller finns ytterligare pusselbitar som förändrar bilden?Reporter: Erik PeterssonOvetande företag i kampanj på eftertraktad annonsplatsI måndags fanns i Dagens Nyheter en stor och påkostad annons om att Alliansen borde fälla den nuvarande regeringen, detta med hjälp av Sverigedemokraternas stöd. Annonsen, som kom från tankesmedjan Den nya välfärden, var utformad som ett brett småföretagarupprop med inte mindre än 150 bolag som stod bakom kravet.Men i veckan kunde tidningen Folkbladet i Västerbotten berätta att flera av företagarna inte hade en aning om att deras bolag användes i det här politiska utspelet. Företagare som nu känner sig besvikna och upprörda.Vilka rutiner har egentligen Dagens Nyheter när det gäller att kontrollera sina annonser?Reporter: Siri von Malmborg

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring. Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag. Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.Reporter: Erik Peterssonerik@tredjestatsmakten.seResearch och arkiv: Björn TrägårdhProducent: Therese Rosenvingetherese@tredjestatsmakten.se

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion? Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor?I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnotaSigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckarDen senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Behöver vi en ny medieetik när oskyldiga barn gång efter gång hamnar i hatets och rasismens skottglugg? Vi besöker Indien där papperstidningarna blomstrar. Krönika av Jack Werner. Rasister gick till attack på ett luciabarnI veckan har vi, återigen, fått se hur ett barn fått agera måltavla för en rasistisk nätpöbels hatfyllda giftpilar. Jag säger återigen, för det är inte länge sedan en liknande historia utspelade sig i vårt land.En fredag i oktober satt nämligen ett gäng högstadieelever i Tv4:s Nyhetsmorgon för att i sändningen ställa frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin. Samtalet minns inte många, desto fler minns den våg av rasism som efter sändningen riktades mot ett av barnen. En våg av hat, en våg av total avsaknad för ett barns utsatthet.Och den här veckan var det dags igen.En pojke, som iklädd luciautstyrsel lånade ut sitt ansikte till varuhuset Åhlens julkampanj, blev helt ofrivilligt centrum för vår tids besatthet av rasism, identitet och tradition.Är det självklart att medier ska rapportera om detta? När ett barn hamnar i kläm, mitt i en infekterad debatt, hur ska vi göra?Våra reportrar Fredrik Helgesson och Jonna Westin har ägnat veckan åt frågan om vi behöver en ny medieetik med starkare skydd för barn.Luddig gränsdragning om nationsgränser hos kvällstidningarnaI dessa osäkra tider får nyheter om militärövningar vid ryska gränsen stor spridning – och stor betydelse. Därför hajade nog många till när både Expressen och Aftonbladet för en dryg vecka sedan påstod att amerikanska och norska stridsvagnar övat i nordligaste Norge alldeles vid ryska gränsen.Ännu mer hajade de som verkligen följer militära utvecklingen i dessa arktisk trakter till – det hade nämligen varit en stor förändring.Men det var fel. Ett fel som startade hos CNN och snabbt fortplantade sig till svensk kvällstidnings-tv. Reporter Lasse Truedson.KRÖNIKA Slutet för agendasättande journalistikAgendasättande journalistik. Ja, det är ett begrepp vars betydelse för tillfället är under omgörning. Beroende på vem du frågar, kommer du helt enkelt att få helt olika svar.Vår fristående krönikör Jack Werner har funderat på det här och kommit fram till slutsatsen att vissa ord lever och dör – en verklighet vi som jobbar med just ord måste anpassa oss till.             Blomstrande tidningsmarknad i IndienTidningskris och tidningsdöd, det är ju ord som ständigt återkommer när vi pratar om Sverige, Europa och USA. Men i Indien, där allt fler blir läskunniga, är dessa ord främmande.För samtidigt som den digitala utvecklingen även där spirar, är papperstidningen fortfarande ohotad. Varje dag trycks hundra miljoner tidningar i landet och upplagorna dom stiger.Vad beror det här på?Vår reporter Jonna Westin reste till den nya världens tidningshuvudstad och besökte världens största engelskspråkiga redaktion för att undersöka det.

Stor medieskandal med statsministern och public service-företaget Yle avslöjad i Finland. Om rågången mellan åsikter och fakta. Sveriges största Facebookgrupp för tjejer, en grupp utan hat och hot. Finska YLE i blåsväder efter statsministerns påtryckningarTänk dig att jag, som programledare för Sveriges Radios medieprogram, skulle hotas med sparken från mitt jobb för att jag rapporterat om hur vår statsminister försökt påverka innehållet hos Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot.Ja, ganska långsökt och naturligtvis skrämmande om det vore sant. Men en sådan här historia utspelar sig faktiskt inte särskilt långt bort.För i Finland pågår just nu en kamp mellan den politiska makten och journalistiken som blivit mycket infekterad. Många har blivit rädda. I arbetet med det reportage du nu kommer att få höra har flera av journalisterna vi pratat med uttryckt rädsla för att få sparken efter sin medverkan.Det handlar om statsministern Juha Sipilä och hans relation till oberoende journalistik. Och om de eftergifter som public-service bolaget YLE sägs ha gjort efter statsministerns påtryckningar. Reporter Erik Petersson.Genretransparens och genremix    I samband med att stora journalistpriset delades ut förra veckan spreds ett inlägg på twitter. Där stod det: Vem tycker du borde få stora journalistpriset? I en omröstning gavs sedan fyra alternativ. Men ingen bland dom fyra var nyhetsjournalist. Nej, istället var det tre ledarskribenter och en debattör.Åsiktsjournalistiken har tagit allt större plats sedan digitaliseringen. Den är billig att producera och skapar mycket engagemang. Men åsikter är något annat än fakta. Och åsiktsjournalistik är något annat än oberoende nyhetsjournalistik.Självklart för vissa, men uppenbarligen inte för alla.Frågan är hur bra läsare, lyssnare och tittare är på att förstå den här skillnad idag? Men också hur bra vi journalister är på att i en digital värld tydligt klargöra vad som är vad? Reporter Johan Cedersjö.Fortfarande skev könsbalans i svensk mediaI veckan släppte organisationen Rättviseförmedlingen sin årliga rapport om vilka som egentligen syns och hörs i svensk media. Hur bra sköter vi journalister egentligen uppdraget att spegla hela Sverige. Att låta både kvinnor och män medverka i våra nyhetsinslag.Dåligt enligt rapporten. För av tio medverkande är endast tre kvinnor. En obalans som varit med länge.Men vår reporter Fredrik Helgesson har träffat en forskare som ändå ser ljus i tunneln.Facebookgruppen utan hat och hotDu som lyssnar är säkert själv med i en. Kanske skriver du egna inlägg och kommenterar det andra skriver, eller så följer du bara på avstånd det som diskuteras. Det handlar om Facebookgrupper, uppmärksammade dessa dagar inte minst för bråk och hat.Med det i minnet – tror ni det är möjligt att samla tusentals personer och prata om hederskultur, porr och feminism utan hot eller hatkommentarer, det som många tidningsredaktioner tampas med i sina kommentarsfält?Vår reporter Jonna Westin har träffat grundaren till en grupp som bara på ett år vuxit till över 70 000 medlemmar och där tonen är konstruktiv och peppande.

Varför spelar journalister med i hysterin om Årets julklapp? Lösenordläcka i fokus efter SVT:s granskning. Och filterbubblor och falska nyheter fenomenen som seglat upp som roten till allt ont. Årets reklamjulklapp från medier till handelPrecis som varje år spådde i veckan Handelns intresseorganisation vad som kommer att bli det dom kallar Årets julklapp.Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet om julhandeln och ett sätt att locka tveksamma kunder att slå till. Med andra ord; det är ett smart PR-jippo för att gynna butikernas kassor.Å det är inget fel med det, men frågan vi ställer oss... det är varför redaktion efter redaktion, år efter år, väljer att ge den här kampanjen så stor uppmärksamhet.  I veckan var det till och med flashar i mobilen och live-sändningar. Reporter här är Jonna Westin.Nyanserna dolda i alarmistisk lösenordsnyhetI veckan kollade kanske du, precis som jag och över en miljon andra svenskar om vår mejladress var kopplad till någon av alla de läckor som skett under de senaste åren. Genomslaget för den här tjänsten från SVT, det blev enormt.Det pratas om tio miljoner svenska lösenord på vift, enligt SVT:s program Dold, öppet tillgängliga på nätet. Och många fick nog intrycket av att nu är det kört, de där hackarna har vunnit och nu är de ute efter mig.Men riktigt så enkelt är det inte. Och frågan är hur väl SVT lyckades beskriva vad det egentligen var de avslöjade?Aftonbladet, till exempel, verkade ha svårt att förstå. De skrev att lösenordet till statsminister Stefan Löfvens mejladress var läckt. En uppgift som inte stämmer alls. Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan följt alla turer i den här historien.Falska filterbubblor och äkta nyheter – eller tvärtomNu ska vi avslutningsvis vända blicken mot USA, men i längden förmodligen även mot Sverige. Det som händer på andra sidan Atlanten brukar ju förr eller senare även ta sig hit till oss.Efter presidentvalet har två fenomen fått stor uppmärksamhet när det gäller att förklara varför det gick som det gick. Det är fenomenen filterbubblor och falska nyheter. Två fenomen som är viktiga att hålla isär, men som ändå till viss del hänger ihop.Vi ska snart diskutera det här med Fredrik Strömberg från Kit och Karin Olsson från Expressen, men innan dess ska vi höra vad forskningen säger.För en som har reagerat mot att filterbubblor används som förklaring till, ja faktiskt lite av det mesta just nu, det är medieforskaren Peter Dahlgren vid Göteborgs Universitet. Hans avhandlingsarbete handlar om just filterbubblor, ett fenomen som han menar att vi överskattar.

Expressen publicerade uppgifter ur ett hemligstämplat mejl. Men var det verkligen Stefan Löfven som skrev? Kritik mot UG:s granskning av Sida. Produktionsbolaget Road Runner slår tillbaka mot SVT. Felaktig avsändare på Expressens Löfven-mejlI veckan kunde vi läsa ett avslöjande som kom nästan samtidigt från Aftonbladet och Expressen. Det var historien om hur regeringens representanter mött ministrar och presidenter för att ragga röster till en plats i FN:s säkerhetsråd. Möten som i huvudsak ska ha ägt rum i samband med en stor konferens i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.Namibia, Madagaskar, Fiji, Somalia och så vidare. Vi kunde kortfattat läsa om vad som berörts på dessa bilaterala träffar och hur nationerna ställde sig till att rösta in Sverige i FN:s kanske viktigaste organ.Av allt att döma hade båda kvällstidningarna fått del av samma läcka från Utrikesdepartementet. Men resultatet, alltså det som publicerades, det var långt ifrån detsamma.Vi har i veckan fått ta del av originalhandlingar och kan slå fast att Expressen, i sin iver att dra in statsministern i fallet, dragit väl djärva slutsatser. Reporter Johan Cedersjö.Biståndsgranskning och publikens förväntningarFör många granskande program kan det vara ett problem när publikens förväntningar är på förhand klara. När vi här på Medierna till exempel gör en ansvarsintervju, är det nog många av er lyssnare som utgår ifrån och litar på att vi har rätt. Ond är ond, och god är god. Så enkelt är det ofta i den journalistiska dramaturgin.Men verkligheten, den är ju ofta mer av en gråskala. Med hedern i behåll, kan det ofta vara svårt att klistra ansvaret på bara en person.Uppdrag Granskning i SVT är ett bra exempel på det här. Programmet granskar ofta stora och komplicerade fall där många människor och händelser är involverade. Men när programmets publik slagit sig ner i soffan, förväntar den sig inga gråzoner. Det ska vara en hjälte och en bov. Hur noga UG än är med vad dom påstår så spelar även bildsättning, dramaturgi och tonfall roll – det finns helt enkelt en risk att tittarna utav vana tolkar in mer än vad som faktiskt sägs.Nyligen satte Uppdrag Granskning tänderna i hur Sida hanterat ett biståndsprojekt i Zambia. Det handlade om korruption inom en samarbetspartner till Sida.Men flera har varit kritiska mot det här reportaget. Mot sättet som Sida i reportagets dramaturgi fick klä skott för kritiken, trots att myndigheten enligt kritikerna gjort allt i sin makt att utreda deras partner.Jonna Westin har gjort ett reportage utan klar hjälte eller skurk.Produktionsbolaget slår tillbaka mot SVTUnder hösten har vi flera gånger återkommit till historien om SVT och produktionsbolaget Roadrunner. I somras kunde ju vi avslöja att flera företag betalat Roadrunner pengar för att få synas i matlagningsserien "En tysk, en fransk och en husman". En serie som sändes i SVT.SVT har hela tiden sagt sig inget veta, att företaget blivit lurat. Efter vårt avslöjande har dessutom två serier som köpts från samma produktionsbolag stoppats.Men hur mycket visste egentligen SVT? I den frågan har vi ännu inte nått vägs ände. Är det så att SVT kastar produktionsbolaget under bussen för att rädda sitt eget skinn? Reporter: Erik Petersson.

Sällan har vi skådat ett så brutalt långfinger riktat mot makten i USA. Och sällan sett journalistiken så avklädd. Medieutredningens dödskyss för andratidningar. Var Trumpfiaskot spiken i kistan för opinionsrapporteringen?"Chockbeskedet” eller “superskrällen”. Det var som att rubrikorden i veckan inte räckte till. Som att ingen kunde sätta ord på det långfinger amerikanska väljare riktat mot makten. Allt föll platt, journalistiken som över en natt i kris. Både över valresultatet, men också över det faktum att tidning efter tidning, mediehus efter mediehus haft så fullständigt fel. En stor historia fanns där, men ingen större tidning hade den. När Donald Trump nu blir USA:s 45:e president blir inte mycket sig likt. Han har gett uttryck för ett kokande journalisthat. Ett hat, tydligen så populärt, att miljoner väljare valde att lägga sin röst på honom.  Hur kunde det här hända? Vilka blir egentligen konsekvenserna? Vår reporter Erik Petersson har i veckan kartlagt opinionsundersökningarnas kris och frågat hur journalistiken går vidare. Svajig riksdagsopinion för nytt mediestödSå kom den då, till slut. Efter 20 månader presenterade i måndags Anette Novak sitt verk, den så kallade Medieutredningen. Intresset var stort, och det var trångt i pressrummet på Rosenbad.Vi ska ägna resten av dagens program åt det här. Vi ska vrida och vända på det förslag om ett nytt mediestöd som nu ligger på kulturminister Alice Bah Kuhnkes bord.För vi har i veckan pratat med politiker från alla riksdagens partier. Vi har pratat med utredaren och kulturministern. Men vi har också besökt dem som ser ut att bli vinnare och de som riskerar att bli förlorare. Reportrar Johan Cedersjö, Fredrik Helgesson, Lars Truedson och Jonna Westin.

Söndag 6 november sänder vi ett specialprogram med tre reportage från vår sommarserie Nyheterna vi aldrig glömmer.

Bara en redaktion fick veta om statsministerns kontroversiella saudiresa. Granskningar uteblir när offentlighetsprincipen vattnas ur. Om en vecka ska ett årtiondes mediepolitiska torka brytas. TT höll statsministerns saudiresa hemlig i två veckorNär vår statsminister Stefan Löfven förra helgen besökte Saudiarabien, var det en kontroversiell resa. Det handlar om ett land Sverige både har vapenaffärer med och hamnat i skarp konflikt med efter kritik mot den medeltida bestraffningen av en regimkritisk bloggare. En bestraffning som bestod av tusen piskrapp.När statsministern reser brukar många svenska journalister finnas med för att bevaka och rapportera. Det är viktigt för att påpeka och skriva om även de frågor som kanske inte är guld och gröna skogar.Men den här gången var det annorlunda. Vi ska idag börja med att berätta om det tjuv- och rackarspel som skedde bakom kulisserna inför statsministerns besök.Knappt två dygn innan avfärd till kungadömet berättade regeringskansliet om resan. Det var så lite tid att de flesta av sveriges redaktioner inte hann få visum för sina reportrar. Och, vem vet, kanske var det just det som var meningen. Men, och det är här det blir extra intressant. Det fanns en svensk redaktion som tidigt visste. Tidningarnas telegrambyrå, TT. I två veckor hade de kännedom om resan. De sökte visum, förberedde frågor. Men de gjorde det i tystnad. Nya regler om sekretess stoppar avslöjandenVi skulle kunna kalla det ett ständigt pågående krig. Kriget mellan offentlighet och sekretess i Sverige. Vi hör ju ofta våra politiker slå sig för bröstet. Stolta över den långtgående insyn i svensk förvaltning som offentlighetsprincipen gett oss medborgare i 250 år. Men samtidigt, steg efter steg, vinner nu sekretessen mark. Och det sker ofta utan någon större diskussion. Många journalister märker det här. Det påverkar det dagliga arbetet och även det journalistiska resultatet. I oktober, till exempel, blev det klart att det inte längre går att få ta del av identiteten för personer som får en offentlig försvarare i samband med misstanke om brott. En stor förändring för krimjournalistikens möjligheter att granska.    Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan kollat närmare på det här, ska vi kalla det, tysta kriget. Utredningen som ska avsluta minst ett decennium utan mediepolitikOm en dryg vecka, på måndag 7 november, presenteras den mest efterlängtade medieutredningen på mycket länge. Det handlar om den tidigare tidningschefen Anette Novaks medieutredning som ska lägga förslag på vad staten kan göra i ett fullständigt förändrat medielandskap. Miljarder kronor har försvunnit från branschen det senaste decenniet. Anette Novaks uppgift underlättas inte av att mediepolitiken lyst med sin frånvaro under många år. Lasse Truedson har träffat två personer med insyn i branschen för att ta tempen på förväntningarna och förhoppningarna.

Clownhysterin kom även till svenska medier. Falsk nyhet om att EU förbjuder glögg fick många att rasa. I veckan kom nya siffor om tidningsdöden, men solen skiner än över Karlstadtidningar. Hur ska medier rapportera om clownhysterin?Det har varit cirkus i Sverige under ett par dagar. Överallt har de hoppat fram, dykt upp, eller till och med gått till attack. Det handlar såklart om clownerna och historierna om clownerna som från ingenstans invaderat våra tidningsspalter. Vi har kunnat läsa om hysteri, om hot, om knivar, basebollträn, glasflaskor och rädsla. Om planerade clownattacker, om medborgargarden. Vår reporter Erik Petersson har försökt reda ut vad det här handlar om. Du hör också en intervju med vår krönikör Jack Werner om hur journalister bör rapportera om sådana här fenomen. Felaktig EU-myt om glöggEU förbjuder viss sorts glögg. Ja, så lät det i svenska medier förra veckan. Precis som det tidigare har rapporterats om EU-förbud mot lakritspipor, kräftfiske, ostkaka och grytlappar.Det här stämmer såklart inte, men upprördheten gick inte att ta miste på. I frontlinjen gick matskribenten Edward Blom som till och med förespråkade svenskt EU-utträde. Jonna Westin har gått till botten med glöggfelet och sökt ursprunget till alla dessa förbudshistorier. Under jakten dyker en före detta journalist upp. En man som idag är utrikesminister i Storbritannien och som precis sätt till att brittiska öarna är på väg ut ur – just det EU. Solen skiner över Värmlands tidningarI veckan kom det nya siffror för dagspressen i Sverige. Förra året var ett av de tre sämsta åren under de 40 år dagspressens ekonomi har mätts i detalj, och det trots högkonjunktur. Men läget är inte jämnsvart. De flesta bolag lyckas ändå hålla näsan över vattenytan genom stenhårda nedskärningar och rejäla prishöjningar för pappersprenumerationerna och vissa fortsätter tjäna rejält med pengar på sina papperstidningsläsare. Nya Wermlands-Tidningen och koncernen som ägs av familjen Ander har under hela 2000-talet haft en vinstmarginal på runt 25 procent. Vår reporter Fredrik Helgesson åkte till Karlstad, till den del av Sverige där det går bäst för tidningsbolagen.

Hallandsposten publicerade ett trevligt mysporträtt av en lokal nazist. En text som hade allt utom kritiska frågor. Efter varningssignalerna från Ungern och Polen, hur starkt är skyddet mot politisk styrning inom svensk public service? Vi följer upp vårt avslöjande om produktionsbolaget som sålde reklam i Sveriges Television. Och så om sanningen bakom den så kallade passionerade natten hos bönderna i TV4. Varför ställde Hallandsposten inga kritiska frågor i nazistintervju?I torsdags publicerade Hallandsposten ett porträtt av en ung nazist från Nordiska motståndsrörelsen. Artikeln fick rubriken “De tillhör inte vår ras” och innehåller allt det mys som i vanliga fall brukar känneteckna lokaltidningars porträtt av traktens frikyrkliga scoutkår. Linus, som nazisten heter, berättar öppenhjärtligt att alla som inte tillhör ”vår ras” ska skickas ut. Att det är fel när folk på gatorna protesterar mot hans organisation. Att man inte behöver vara rymdforskare för att förstå att kriminaliteten ökat ofantligt mycket sedan den så kallade massinvandringen började. Utöver att dela ut flygblad är Linus även väldigt förtjust i naziströrelsens studiecirklar där han får mer förståelse för politiken. Reportaget innehåller allt. Förutom en enda kritisk fråga. Reporter: Johan Cedersjö.SVT stoppar ännu en tv-serie efter tvist om kontraktsbrottProduktionsbolag som gör tv på uppdrag av Sveriges Television ska följa de regler som styr public service-bolagen i Sverige. Ingen reklam, inga produktplaceringar och självklart ska inga kommersiella intressen gynnas. Men i somras kunde vi på Medierna avslöja hur produktionsbolaget Road Runner tagit betalt av både fastighetsbolaget och handlarna som exponerades i matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman. Vi kan nu avslöja att SVT ställt in ytterligare en tv-serie från produktionsbolaget och att de ligger i tvist med produktionsbolaget Road Runner om kontraktsbrott. Hur kunde det här hända? Vilken kontroll av leverantörerna görs egentligen och hur säkerställer SVT att det här aldrig sker igen? Reporter: Erik Petersson.Miljöpartistiskt förslag vill säkra svensk public service från kuppförsökPolen, Ungern, Tjeckien, Kroatien. Ja, de blir fler och kommer allt närmare oss. Länderna där utrymmet för den fria och oberoende journalistiken krympt i samband med att ett nytt politiskt ledarskap övertagit makten. Att slå ner på, eller försöka kontrollera journalistik, det har genom historien varit det första steget i en lyckad statskupp. Hur TV-huset i Istanbul i Turkiet i somras attackerades är ett färskt exempel. Men i flera europeiska länder har vi nyligen kunnat se hur även demokratiskt valda regeringar snabbt tagit sikte på mediernas oberoende. Hur stark är egentligen rustningen mot politiskt nycker hos de svenska public service-bolagen. Ja, den frågan kom i nytt ljus i samband med en motion i Sveriges Riksdag. Reporter: Jonna Westin.Sanningen bakom passionerad natt i Bonde söker fruTV4-serien Bonde söker fru skapade i veckan nya rubriker med ord som “sexanklagelser”. I onsdags fick vi ser hur två av bönderna, Erik och Sigrid, som ju var för sig ska hitta en partner i klippningen blev som tagna på bar gärning. Dom hade enligt TV4 “upplevt kemi och tillbringat en passionerad natt ihop.” Men hur var det egentligen? Var klippningen, romansen, och den så kallade passionerade natten verkligen sanningen? Vi kan inte låta bli att kolla en lite för bra story. Reporter: Johan Cedersjö.

Vad hände i veckan när Jan Björklund avgick som partiledare i många medier, trots att han egentligen satt kvar? Om skvallertidningarna som blir fällda varje gång de prövas. Bara de senaste 12 månaderna har Aller-förlagens skvallertidningar som Hänt i veckan och Hänt extra har fällts fyra gånger i Pressens opinionsnämnd för historier om Laila Bagge - historier som Bagge säger är rena lögner. Och så om Expressens krönikör Cecilia Hagen som jämförde meningsmotståndare med brunråttor som skulle utplånas. Det har väckt frågan om ifall tonläget i etablerade medier håller på att brutaliseras och förråas. Läs mer om programmet! Flashrace när falska avgångsuppgifter om Jan Björklund spredsDen som prenumererar på tidningars flashar och tittade på telefonen i torsdags förmiddag blev säkert rätt förvirrad. Inom loppet av några minuter hade landets medier hunnit både avsätta och återinsätta Jan Björklund som partiledare. Hela skärmen var full av notiser om saken, från Aftonbladets ”Jan Björklund avgår som partiledare” till Dagens nyheters "Dementi: Jan Björklund avgår inte: ”jag sitter kvar" säger han till DN just nu”, bara fem minuter senare. Snabbt reddes ut att felet börjat med en illa konstruerad databas hos Riksdagen. Men, frågar vi oss, hur kunde Aftonbladet välja att publicera utan bekräftelse? Jonna Westin ringde upp Aftonbladets ansvarige utgivare Sofia Olsson-Olsén.Tidningarna som fälls varje gång de anmäls och prövasHur mycket, eller lite, man kan lita på det som står i de så kallade skvallertidningarna? Bara de senaste 12 månaderna har Aller-förlagens skvallertidningar som Hänt i veckan och Hänt extra fällts fyra gånger i Pressens opinionsnämnd för historier om Laila Bagge – historier som hon säger är rena falsarier.Vår reporter Erik Petersson gav sig ut till tidningsställens lite mer undangömda sektioner och träffat kändisar, PR-folk och skvallerjournalister för att prata om den här speciella typen av journalistik.Expressens krönikör står fast vid brunråttemetafor Att det existerar ett tonläge på nätet som är oerhört grovt, rått och hatiskt är knappast en nyhet. Många har vittnat om hur det är att utsättas för det och vi har gjort flera reportage om det här i Medierna. Näthatet slår åt höger och vänster och här delar Alice Teodorescu och Åsa Linderborg om samma slags erfarenheter av att få mejlboxen full av hat. Efter en uppmärksammad krönika i Expressen av Cecilia Hagen har frågan väckts om ifall etablerade medier nu på att hänfalla till samma råa tonläge som känns igen från nätet? Och vad händer när en profilerad krönikör plötsligt jämför sina meningsmotståndare med brunråttor som ska utplånas? Reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat den moderate riksdagsledamoten som många tolkade som indirekt åsyftad i Hagens krönika. Vi hör också vad Cecilia Hagen själv säger om sin liknelse.

Hur ska Public Service hantera extremister och antidemokratiska åsikter? I veckan utkämpades ett hårt ställningskrig inom SVT på bästa sändningstid. Vi har rett ut vad demokratiparagrafen faktiskt innebär för den här diskussionen. "Nyheter i Västerbotten" ser vid första anblicken ut som vilken regional nyhetssajt som helst. Men skenet bedrar. Vi har sökt Moderaterna bakom sajten. Och så om politiska journalisters fäbless för spel och strategier där Sverige sticker ut i en ny, stor studie. Hur ska Public Service hantera extremister? I veckan utkämpades ett hårt ställningskrig inom SVT på bästa sändningstid. Debatten om högerextrema Nya tider, har satt frågan om kanalens demokratiuppdrag i nytt ljus. Och frågetecken har uppstått om vad som är SVT:s linje i den här så viktiga principfrågan. Vi har tagit temperaturen på SVT:s Aktuellt-redaktion och rett ut vad demokratiparagrafen faktiskt innebär för den här diskussionen. Reporter: Therese Rosenvinge."Nyheter i Västerbotten" Nyhetssajt eller partikanal?   Den nya sajten ”Nyheter i Västerbotten” ser vid en första anblick ut att vara en lokal nyhetssajt. Men skenet bedrar. Det hela ledde i förra veckan till att en hätsk debatt om mediers roll och oberoende blossade upp i Västerbotten. Vi har grävt i frågan och hittat politik, PR och mediemisstro hos ledande politiker. Vad är ”Nyheter i Västerbotten” för någonting och vad är syftet med sajten? Reporter: Jonna Westin. Spel och dobbel i svensk politikjournalistikSpelet och strategierna bakom olika utspel och händelser får stort utrymme i nyhetsjournalistiken. Och det här är något som skiljer Sverige från andra länder, visar en ny internationell studie. I Sverige är fokus på spel och strategi större än i andra länder. Varför är det så? Och vad kan det få för konsekvenser om rapportering och granskning av sakfrågor får stå tillbaka till förmån för journalistik som tar fasta på spel och strategier?Reporter: Fredrik Helgesson.

Jan O Karlsson valde att dö, skrev Expressen på löpet i torsdags. Men det var fel och Jan O Karlssons son vill nu att tidningen ber om ursäkt. Vi har träffat veckans mest utskällda programledare som ställde den kritiserade Ku Klux Klan-frågan i SVT Opinion, själv ångrar han inget. Och så nyheten om ryska spioner som spreds snabbt i veckan. Men snart dök en motbild upp och historien blev allt mer komplicerad. Expressens dödslöp kritiseras av Jan O Karlssons familj I onsdags kom beskedet att den tidigare socialdemokratiske ministern Jan O Karlsson avlidit. Expressen valde på torsdagen sätta nyheten på sin löpsedel med texten: “Perssons minister Jan O Karlsson valde att dö”. Att visa respekt för privatliv och personlig integritet är en grundbult i det pressetiska regelverket. Och Expressens löpsedel gick inte bara oerhört långt i det avseendet - utan den var också felaktig i sak.Peder Karlsson, Jan O Karlssons son, bestämde sig i veckan för att prata med oss på Medierna om det här och om hur familjen upplevde den här publiceringen. Reporter Therese Rosenvinge. SVT:s Olle Palmlöf tycker inte Ku klux klan-frågan var fel SVT:s nya debattprogram Opinion Live kritiserades stenhårt i veckan efter att programledaren, i en fråga, drog en parallell mellan den rasistiska rörelsen Ku klux klan och separatism som antirasistisk strategi. SVT kritiserades för att vara historielösa, programmet anklagades för att fiska i främlingsfientliga vatten och det startades till och med en namninsamling för att få bort programledaren Olle Palmlöf från TV-rutan. Men den ansvarige chefen på SVT gjorde snabbt klart att frågan varit olycklig och att den inte borde ha ställts. Vi kan nu berätta att den omdiskuterade frågan fanns nedskriven i programledaren Olle Palmlöfs manus. Och när vår reporter Jonna Westin träffar honom på Centralstationen i Stockholm blir det tydligt att den hållning som SVT stått för i veckan, att frågan aldrig borde ha ställts, inte delas av alla på redaktionen.Kryptisk rapportering om spioner i NorrbottenDet ryska hotet har varit på alla mediers agendor i veckan och när SVT Norrbotten rapporterade om ”spionverksamhet flera gånger i veckan”, fick det stor spridning omedelbart. Som det ju ofta blir när det kommer nyheter som passar in i ett aktuellt mönster. Men snart dök en motbild upp, och SVT tvingades medge att personen inom försvaret som de intervjuat aldrig egentligen sagt ordet “spion”. Det här väckte naturligtvis frågor om huruvida SVT:s nyhet håller eller inte. Men när vår reporter Erik Petersson började nysta i den här historien, blev den snart betydligt mer komplicerad.

En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender. Stort genomslag för betalt brott mot menstabuNi har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna WestinNär tidningen är nyhetenSamtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.“Facebook ska granskas – men sluta gnäll som värsta rättshaveristen”När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.Formatbråk bakom begravd julkalender – men vad är ett TV-format?Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser ”Tusen år till julafton” ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade “formatet”. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format?För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge

Han har figurerat i några av landets största medier. Som källa, reporter eller debattör under namnet Egor Putilov. Men vem är han egentligen? En desinformatör med dunkla syften eller hotad journalist? Vi har sökt svar på frågan som i veckan gäckat många nyhetsredaktioner. Vad händer när konsumentjournalistik blir till salu och säljs till företagen vars produkter ska granskas? Och så om blå lastbilar och röda flygplan, som byter kön bakom kulisserna i TV-fabriken. Vem är SD-tjänstemannen som var journalist under pseudonym?Han har figurerat i några av landets största medier. Som källa, reporter eller debattör – under namnet ”Egor Putilov”. Men för en vecka sedan kunde Aftonbladet berätta att det namnet är en pseudonym och att den som ligger bakom är en 34-åring, anställd vid Sverigedemokraternas riksdagskansli. Och dessutom att han, under ytterligare ett namn, har skickat in en debattartikel till Aftonbladet – där han utgett sig för vara en flyktingaktivist som ville ge asylsökande rösträtt. Det här väckte naturligtvis många frågor i veckan om i vems intresse och med vilka syften mannen som kallar sig ”Putilov” har agerat. Hans ryska bakgrund har blivit ytterligare en kittlande fråga i veckan. Han har kallats ”desinformatör” och det har gjorts kopplingar till den ryska propagandastrategi som går ut på att så tvivel om fakta och att påverka västerländska medier. Så vem är då denne person? Vad säger han själv om sina syften och hur kommer det sig att han kunnat förekomma så frekvent i etablerade svenska medier? Reportrar: Erik Petersson och Fredrik Helgesson.Konsumentjournalistik till saluAtt oberoende produkttester plockas upp av företag och citeras i deras marknadsföring är knappast något konstigt. Precis som det är självklart att recensioner och betyg används på filmaffischer och bokomslag. Men vad händer när en väletablerad konsumenttidning säljer sina positiva tester till ett företag och till och med själva är med och paketerar om sitt redaktionella material för ett reklamsyfte? Går det då att fortsätta lita på tidningens så viktiga oberoende och att dess tester verkligen görs utan några ekonomiska hänsyn?Nyligen skickades ett sponsrat specialnummer av biltidningen Teknikens Värld ut till alla Skoda-ägare i Sverige. Men utan att det framgick på förstasidan att det var en tidning beställd av bilföretaget. Reporter: Jonna Westin.Könsbyten bakom kulisserna i TV-fabrikenAktiva manliga hjältar med försiktiga små prinsessor vid sidan om. Ja, ungefär så ser det ofta ut på den internationella marknaden för tecknad barnfilm. Det här är en ständig huvudvärk för inköparna på SVT:s Barnkanalen, som å sin sida har en tydlig målsättning om jämn könsbalans och som gärna vill utmana traditionella könsroller. Så hur löser då SVT det faktum att det ser ut som det gör internationellt, när man samtidigt ska köpa in merparten av sitt material utifrån? Jo, vid dubbning av filmerna könar SVT helt enkelt om karaktärerna. Therese Rosenvinge har besökt Barnkanalen på SVT och frågat mer om hur det här arbetet går till.

Bilbränderna ökar Bilbränderna minskar. Nyhetsrapporteringen har varit full av brinnande bilar. Men vad stämmer egentligen? Rekordtapp för gratistidningen Mitt i efter att riskkapitalbolag tog över. Och så skärskådar vi begreppen ansvar och skuld i mediers rapportering om terrordåd. Ökar bilbränderna – eller minskar de?Anlagda bilbränder är en företeelse som fått mycket medialt fokus under sommaren. Men det är ett ämne där rubriker har pekat åt diametralt olika håll. I nyhetsflödet finns påståenden om såväl en explosionsartad ökning som om en förljugen mediebild av ett problem som egentligen minskar.Vilken verklighetsbild som är den korrekta är inte bara en nördig sifferteknisk fråga. Den senaste tiden har nyheterna om bilbränder använts för att dra politiska växlar åt olika håll.Våra reportrar Jonna Westin och Fredrik Helgesson har ägnat veckan åt att reda ut vad som gäller. Mitt i-tidningarna gör första förluståret Mycket strålkastarljus har på sistone riktats mot krisande Stampen och Mittmedia. De är dock inte de enda i Sveriges medielandskap som står för ekonomisk dramatik.I våras redovisade gratistidningarna Mitt i ett uppseendeväckande resultat. Från att ha stuckit ut som ett stabilt och lönsamt medieföretag med höga vinster år efter år syntes nu plötsligt en förlust och intäkter som minskat med femtio miljoner.För den medieintresserade är det här högintressanta siffror: Det handlar om en marknad med stenhård konkurrens och är dessutom det första svenska bokslutet någonsin med ett riskkapitalbolag som medieägare.Vad är det som har hänt? Och vad sänder de röda siffrorna för signaler till resten av marknaden?  Therese Rosenvinge har tittat närmare på Mitt i.Skuld eller ansvar? Om ordens betydelse efter ett terrorattentatFörra veckan sände vi ett reportage om mediernas dilemma när det gäller bevakningen av terroristattentat. Det handlade om faktumet att journalisterna blir terroristernas verktyg när de rapporterar, och svårigheterna att veta vem eller vilka som ligger bakom, egentligen.Den här veckan har vår reporter Sara Heyman fortsatt borra i ämnet. I rapporteringen kring terrorattacker ställs höga krav på val av ord och formuleringar. Bär Islamiska Staten till exempel ”skulden” eller ”ansvaret” för ett dåd, eller ska vi bara säga ”ligger bakom”? Vilken position intar vi när vi väljer den ena eller andra formuleringen?

Grävet som hyllades med stora journalistpriset, men vars pikanta detaljer nu ifrågasätts. IS tar på sig dådet, hur vet vi egentligen det? Lösa rykten och spekulationer på Sveriges största blogg. Svd:s SCA-granskning granskasEn av de mest uppmärksammade granskningarna under de senaste åren är den om storföretaget SCA. Om topparnas dyra resor i privatjet, om hur höga chefer attesterat varandras fakturor och så om en vidlyftig representationskultur. För avslöjandet prisades Svenska Dagbladets reporter Andreas Cerevenka och sajten N360:s reporter Torbjörn Isacsson med Stora journalistpriset.Men i veckan kom nya uppgifter som ifrågasätter några av de mest fläskiga detaljerna i det här avslöjandet. Det är journalisten Jens B Nordström som i en bok menar att uppgifterna om att kändiskockar och alkohol skulle flugits in till SCA:s representationsjakt i Härjedalen inte stämmer. Inte heller den detalj de flesta av oss minns. Den kvarglömda plånboken som en direktör enligt Svenska Dagbladet bad en pilot hämta med tomt flygplan i Stockholm.Låt oss komma ihåg: det här är endast ett av flera avslöjanden i en omfattande publicering om SCA, men samtidigt är det uppgifter och detaljer som fått stor spridning.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att prata med piloter, kockar, Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén och så bokens författare Jens B Nordström.IS tar mer än gärna skulden för terrorattacker"IS tar på sig terrordådet". Nuförtiden är den formuleringen närvarande allt som oftast när terrorn slår till och journalister världen över rapporterar. Att IS är en terrororganisation, fullständigt brutal i sina attacker det vet vi. Men hur vet egentligen journalisterna som rapporterar att det är just IS som ligger bakom terrordåden? Flera gånger har attacker utförts i, som det heter “IS namn”. Terrorister som inspirerats av IS, men som kanske inte har någon annan koppling till organisationen än en svart IS-flagga hemma på väggen.Det är ett faktum att IS spelar ett spel mot media. Terrordåden är spektakulära för att få stor medial uppmärksamhet. Oavsett hur nyhetsredaktionerna rapporterar får IS propaganda nytt syre.Sara Heyman har i veckan intervjuat forskare och journalister om det här. Hon börjar på Södra Teatern i Stockholm där Sveriges Radios utrikeskorrespondeter i veckan höll hov.Löjligt obekräftade uppgifter på Sveriges största bloggOm du är fotbollsintresserad känner du säkert till att silly season just nu pågår för fullt. Om du inte är fotbollsintresserad – stanna kvar ändå. För det här, det är en udda berättelse om Sveriges ohotat största blogg.När Zlatan i somras bytte klubb från Paris Saint Germain till Manchester United gjordes affären under den tid på året som kallas silly season. Det är den tid när spelare – och pengar – byter klubbar och länder. Men det är också tiden när rykten, halvsanningar och dimmridåer om vilka spelarövergångar som kan komma att ske fullständigt exploderar i en närmast löjlig djungel av obekräftad information.Det är i den här röran av lösa uppgifter som Aftonbladets silly season-blogg gjort braksuccé. Dagligen – i inlägg efter inlägg – rapporteras vilda spekulationer och galna rykten om jordens alla fotbollsproffs.Johan Cedersjö ställer frågan: Hur har ett gäng som totalt trotsar journalistikens ädla ideal om att rapportera sanning och relevans lyckats skapa Aftonbladets – och nätets – mest välbesökta blogg?

Reportage från Washington om hatkärleken mellan journalister och Donald Trump. Vad är det egentligen som händer i Mittmedia-koncernen? Och så minns vi nyheten om radioaktiv död i Tjernobyl. Mediers hatkärlek till Donald TrumpDet fanns en tid då stora delar av världen chockades över de åsikter och uttalanden som kom från den amerikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Året var 2008. Ni kommer ihåg va?Det gick åtta år, sen kom Donald Trump.Idag tapetseras dagligen svenska, internationella och såklart amerikanska nyhetssajter med hans senaste utspel. Det ena alltid värre än det andra. Chockas över vad man som presidentkandidat kan säga i det där landet – det gör ingen längre.Hur ska vi förstå mediecirkusen Donald Trump?Petra Glimåker-Socolovsky har från Washington gjort det här reportaget om han som avskyr journalister, men är väl medveten om att journalistik är det som både lyft honom och det som kan fälla honom.Mittmedia-uppgifter skapar debattI början av juli berättade vi om hur tidningskoncernen Mittmedia, som driver 28 dagstidningar från Örebro till Östersund och dagligen når drygt 860 000 tidningsläsare i 63 kommuner, fått ny ledning. Vi försökte redan då förstå vad som låg i ryktena om att den nya ledningen ville satsa hårt på gratistidningar.I veckan brakade Dagens nyheter på med hemliga papper från koncernens styrelse som fått enorm uppmärksamhet och satt förnyat fokus på dagspressens svårigheter framöver.Mediernas Lasse Truedson har i veckan talat med inblandade och bedömare och försökt förstå vad som hänt. Vill verkligen ägarstiftelserna att det ska bli gratistidningar av alltihop?Nyheterna vi aldrig glömmer: Kärnkraftsolyckan i TjernobylKvällen den 28 april 1986 meddelar sovjetiska myndigheter att en kärnkraftsolycka har skett. Det hade då gått över 40 timmar sen reaktor fyra vid Tjernobyls kärnkraftverk exploderat. Radioaktiva partiklar hade sedan länge spridits över stora delar av Europa.P4 Uppland blev i en extrasändning först i världen med uppgifterna om att något inte stod rätt till. Anställda vid uppländska kärnkraftverket Forsmark hade slagit larm efter att de uppmätt förhöjd radioaktivitet i området.I vår sommarserie om Nyheterna vi aldrig glömmer har vi nu kommit fram till sista delen. Vår reporter Tove Palén berättar historien om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Olyckan som i 30 år varit strålande symbol för kärnkraftens dödliga baksidor.

Karaktärsmord i skärgården när tidning hängde ut en fritidspolitiker som brottsling. Vi granskar en ensidig publicering på djupt vatten. 11 september 2001 datumet med ett tydligt före och efter. Karaktärsmord i skärgårdenIdag börjar vi i sommaridyllen, i Stockholms skärgård där det blåst upp en politisk storm kring traktens makthavare.En grundbult i all journalistik, det är ju att alltid höra båda sidor i en konflikt. Inte minst om anklagelserna är så hårda att det kan röra sig om ett allvarligt brott.I nyhetstidningen Skärgården fick nyligen en anonym källa, utan några bevis, anklaga fritidspolitikern Lars Karlsson för att ha läckt sekretessbelagda uppgifter till en honom på ett tåg. Politikern Lars Karlsson, förnekar uppgifterna, men kommer inte till tals i artikeln. Istället är det hans sambo, tillika kommunstyrelseordförande Anna Ljungdell, som ställs till svars.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att försöka förstå den här skärgårdsröran. Frågan vi ställer oss är om tidningen granskat makten eller om de blivit en bricka i en kampanj mot kommunens högsta politiker. En kampanj som går via hennes sambo. Nyheter vi aldrig glömmer: 11 september 2001.Världen blir sig aldrig lik efter den där morgonen. I historien finns före  nine-eleven och efter nine-eleven. Vi lever med det än idag – kriget mot terrorismen, ett krig som ständigt byter spelare, men aldrig verkar ta slut.I vår sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer ska vi nu återvända till startpunkten. Terrorattentaten den 11 september i USA. Reporter är Tove Palén.

Svagt underlag när Sveriges Radio skrev om en "utpräglad alkolholkultur" på svenska myndigheter. Krönika av Jack Werner om duon Donald Trump och Wikileaks. Minnet från muren som föll. Svag alkoholnyhet från Sveriges Radio KalmarI veckan gick flera av Sveriges Radios lokalradiostationer ut med nyheten om att skattekronor i miljoner spenderas på en "utpräglad alkoholkultur" hos regionens statliga myndigheter. Nyheten kom från P4 Kalmar. I artikeln, med en bild på uppradade champagneflaskor, slås det fast att de lokala myndigheterna gärna bjuder på alkohol i olika sammanhang.Men djävueln finns ju som sagt i detaljerna. Efter att vi i veckan kollat närmare på den här historien frågar vi oss om inte både slutsatserna saknar stöd och relevant fakta utelämnats.Reporter Johan Cedersjö.Krönika av Jack Werner Överallt syns han nu, den tillsynes medialt ostoppbare Donald Trump. En som med besatthet följer det amerikanska presidentvalet, det är vår krönikör Jack Werner. I veckan har han riktat blickarna mot en något otippad aktör - Julian Assange - som kanske kan komma att avgöra presidentvalet.Minnet från muren som föllSäg årtalet 1989 och de flesta av oss tänker på muren som föll. Den där tydliga symbolen för Järnridån som delade öst och väst. Som delade familjer, vänner och kärlekshistorier. Som delade en stad och skapade ett kallt krig.När gränsen först öppnades var förvirringen total. Informationen var knapphändig - nästan till och med missförstådd. Men det pulserande tryck av frihetslängtan som spreds över gatorna, det var ostoppbart.I vår sommarserie om nyhetshändelserna vi alla minns har det nu blivit dags att återminnas timmarna i Berlin. Timmarna som blev starten för en ny tid.Reporter är Tove Palén.

Varför ser vi en återgång i flera europeiska länder till att vilja styra medierna? Reportage om Polen, Ungern och Kroatien. Hör också OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, VD på Sveriges Radio. "Regeringar runt om i världen försöker stoppa det fria ordet. Frågar du mig om Europa så har läget i flera länder förvärrats på väldigt kort tid” säger Dunja Mijatovic, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s, mediefrihetsrepresentant. Vi ägnar ett helt program åt det ökade hotet mot yttrandefriheten i Europa. Nyligen kallade till exempel EBU, europeiska radio och tv-unionen, det här året för ett av de mest utmanande för de europeiska public service-bolagen. Det blir reportage om en oroande medieutveckling Polen, Ungern och Kroatien. Tre länder som på kort tid rasat på organisationen Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex. Vi bjuder också på intervjuer och analyser med OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.Reportrar är frilansjournalisten Marcus Hansson, Tonchi Percan och Jonna Westin.

Svenska löparstjärnan Abeba Aregawi friades från alla dopningsmisstankar. Men lever bilden som fuskare kvar i medierna? Ddos-attacken mot mediesajterna och så vår sommarserie om tsunamin 2004. Mediernas hårda dom över Abeba Aregawi De senaste veckorna har dopningsfrågan varit ständigt aktuell i svenska medier. OS stundar och med det dopningsskandaler. Mycket av rapporteringen har kretsat kring den svenska friidrottsstjärnan Abeba Aregawi. Avstängd efter misstankar om doping i februari. Fälld i mars när även b-provet var positivt. Men så förra veckan kom dopingskommisionens beslut: Aregawi frias, halten av meldonium, hjärtmedicinen hon hade i blodet, var för låg för att hon skulle kunna fällas. Men trots att hon nu alltså juridiskt inte är skyldig till ett brott är domen mot henne i medierna hård. Är det så att nedrigheten i att fuska trumfar idrottsjuridiken? Och har medierna gått för hårt åt en person som nu visat sig vara oskyldig? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin.Vems är ansvaret för att förebygga DDos-attacker?Flera stora svenska mediesajter släcktes i påskas ner, när de blev attackerade i det som sannolikt är den största samordnade överbelastningsattacken hittills i Sverige. Och att en så viktig samhällsfunktion som nyhetsförmedling är så sårbar verkar ha blivit ett uppvaknande för både bransch och politik. Sedan dess har inrikesminister Anders Ygeman och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kallat ihop alla inblandade för att diskutera vägen framåt. Vad kan man göra, och vem har ansvar för att det inte ska hända igen? Vår reporter Jonna Westin har pratat med säkerhetschefer, operatörer och medier för att reda ut vem det är som ska säkra vårt digitala vägnät.Nyheterna vi aldrig glömmer: TsunaminI sommarens reportageserie om nyheterna vi aldrig glömmer berättar vi idag om Tsunamin i Thailand 2004 och dess förödelse. En historia om en regering som gjorde många fel och ett resebolag som gjorde alla rätt. En historia om ett utdraget medialt efterspel– där skulden likt Svarte Petter bollades från den ena ansvariga till den andra och skapade svarta rubriker långt efter Tsunamins vågor lagt sig. Reporter är Tove Palén.

Kändistidningen Hänt i veckan kritiseras för att framställa dömd trippelmördare som oskyldig. Vi undersöker fenomenet Hemnet-journalistik. Och så sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer, om Utöya. Hänt i veckan anklagas för att rentvå dömd mördareEn av veckans mest oväntade publiceringar stod nöjestidningen Hänt i veckan för. De hade lyckats med det ingen annan redaktion hade gjort, nämligen att landa en exklusiv intervju med en av Sveriges mest jagade män: Martin Saliba, som i januari dömdes till livstids fängelse för tre mord i Uddevalla förra sommaren. Från sitt gömställe i Libanon bedyrar han sin oskuld för Hänt i Veckans reporter och säger att han flytt Sverige eftersom han är rädd att offrens anhöriga ska döda honom om han återvänder. Det finns såklart ett stort nyhetsvärde i att intervjua dömda brottslingar. Men i Hänt i veckans artikel ställs inga motfrågor och varken åklagare eller anhöriga intervjuas för att ge andra sidan av den här historien. Men inte nog med det. Redaktionen tar ytterligare ett steg och gör en egen rekonstruktion för att motbevisa det som sägs vara en central del i den fällande domen. Hur kommer det sig att Hänt i veckan fick den här exklusiva intervjun? Och varför låter man en dömd trippelmördare stå helt oemotsagd?Reporter: Jonna Westin.Fenomenet Hemnet-journalistik Vi har i en rad reportage här i Medierna berättat om annonser som lånar journalistikens form: så kallad Native advertising. Men den här veckan ska det handla om en genre av journalistik som gör tvärtom. Det ska handla om journalistik som lånar annonsens form. Det handlar om Hemnet-journalistik.För om det finns en sorts material som klickas på nätet vill medierna vara där och göra innehållet själva. Kvälltidningarnas nyhetsvinklar på virala videoklipp är ett exempel. Idag ska det handla om hur sajterna gör för att kapitalisera på ett annat klickmonster: Bostadsannonserna.Reporter: Erik PeterssonFörsta delen av sommarserien: Nyheter vi aldrig glömmer I den första delen av vår reportageserie den här sommaren berättar vi idag om den svarta dagen den 22 Juli 2011. Då Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, som slog till först mot centrala Oslo och sedan mot ön Utöya där Arbeiderpartiet hade sitt årliga ungdomsläger. Svenska Ali Esbati, riksdagsledamot för vänsterpartiet som var där och höll föredrag var den enda Svensken, och en av få vuxna som befann sig på ön. Reporter: Tove Palén.

Sveriges television visar matlagnings-serie där medverkande företag säger att de betalat till produktionen. Och om VD-byte och vägval i Mittmedia backar de digitala pionjärerna nu från sin strategi? De berättar om hur de betalade - och fick exponering i SVTAtt Sveriges television ska vara redaktionellt oberoende och att deras innehåll inte ska finansieras av annat än licenspengar är något som de allra flesta av oss tar för givet.Det kanske låter som en Bellmanhistoria: En bellmanhistora som ifrågasätter just det: oberoendet. En tysk, en fransk och en husman är SVTs senaste matlagningsserie. Serien utspelar sig i en saluhall i Göteborg och bygger på att de två kockarna Amir och Erich tävlar mot varandra i olika utmaningar.Men det är en grej med det här programmet som gör att det sticker ut i SVT-tablån: Några av de som exponerats i programmet berättar nämligen att de betalat för sig. Något som sannolikt borde innebära ett stort reklamvärde. Reporter är Erik Petersson.Vad betyder Mittmedias dramatiska VD-byte?Ingen vet hur de gamla dagspressföretagen ska tjäna pengar till sin journalistik när pappersprenumeranterna dött ut. Alla provar sig fram, världen över.I Sverige har tidningarna samlats i större koncerner med olika strategier. Och en av dem som skiljt ut sig och fått mycket uppmärksamhet är  Mittmedia. Koncernen har under Thomas Peterssohns och AnnaKarin Liths ledning stakat ut en snabbväg till en digital framtid - en väg som fört resurser från papperstidningen till digitala projekt. Forskare och journalister har intresserat tittat på - när en aktör testar en tydlig strategi finns något nytt att lära. Är det här vägen framåt?Så när beskedet i tisdags kom att VD Thomas Peterssohn och den redaktionella chefen AnnaKarin Lith avgick med omedelbar verkan gick ett förundrat sus genom mediesverige - och eftersom alla mediechefer var samlade i Almedalen började snacket gå direkt. Mediernas Lasse Truedson var där och har försökt förstå vad som hänt - och inte minst vad som ska hända nu.

Har medierna klarat balansen i Brexitbevakningen? Vi har räknat. Lars Lagerbäck har gått från överskattad tråkmåns till tokhyllad övermänniska. Och så Jack Werner om ljudets framtid i medielandskapet. Brast balansen i Brexitbevakningen?Efter folkomröstning om EU i Storbritannien förra veckan, där det ju blev lämna-sidan som vann, har en stor del av debatten efteråt handlat om hur balanserad medierapporteringen varit. I Storbritannien har flera halv- och osanningar – från framförallt lämna-sidans kampanj – okritiskt rapporterats vidare av landets medier. Samtidigt som tabloid-tidningarna ogenerat har tagit ställning för Brexit under våren.Men här i Sverige har kritiska röster höjts om att svenska medier rapporterat för ensidigt åt andra hållet – att de som varnat för konsekvenserna av skilsmässan har synts och hörts mer än de som välkommnat ett uträde. Men stämmer det och vad beror det i så fall på? Vi räknat på hur balanserad den svenska Brexitbevakningen faktiskt varit. Reporter är Jonna Westin.Lars Lagerbäcks medieresa från överskattad till övermänniska Lars Lagerbäck, Sveriges tidigare och numera Islands fotbollslandslags förbundskapten stod i veckan för den kanske största EM-bragden genom tiderna när Island slog ut England och tog sig till kvartsfinal.Och även Lars Lagerbäcks mediala resa har nått sin kulmen den här veckan: Från att en gång blivit utnämnd till Sveriges tråkigaste person och många gånger suttit kvar mot kraven på avgång. Till att den här veckan föreslås som Sveriges nya statsminister på Aftonbladets löpsedel.Är det så enkelt som att den här kontrastrika bilden beror på att det går bra nu och gick dåligt då, eller finns det någonting annat som spelar in när mediebilden av Lars Lagerbäck nu tecknas.Vad blir ljudets roll i nya medieverklighetenRadion har haft det lite trögare att ta sig ut på nätet än andra medieslag. Text och video har varit snabbare med att anpassa sig och hittat sätt att få spridning även utanför tryckta tidningar och fasta tablåer. Vår krönikör Jack Werner har funderat på ljudets roll i det framtida socialamedierlandskapet.

Vem har makten över TV-bilderna från fotbolls-EM? SVT får kritik för att analys av flygstrejken mest liknade ledartext. Vilka rättigheterna har den som blivit förtalad av en tidning? UEFAs makt över fotbollsbilder fördröjer nyhetsbevakningenAtt fotbolls-EM pågår i Frankrike har inte ens den kliniskt ointresserade kunnat missa i veckan.    Och även utanför sportbevakningen blev det en världsnyhet när ryska supportrar attackerade engelska fans på läktaren förra helgen. Ryssland har bötfällts och hotas bli utslängda från turneringen. Men i SVT, som hade de svenska sändningsrättigheterna för matchen, dröjde det över tjugo minuter innan händelsen ens nämndes. När SVT körde spelar- och tränarintervjuer så kunde man se den i bakgrunden. Bakom tränaren, mellan reklamloggorna för det koreanska bilföretaget och oljebolaget från Azerbajdzjan skymtade den – världsnyheten som utspelade sig i bakgrunden. Varför tog det så lång tid innan SVT rapporterade om läktarkravallerna? Och vem är det som har makten över bilderna när det är europeiska fotbollsförbundet som står för produktionen?Reporter här är Jonna Westin.SVT anklagas för att publicera ledartext på nyhetsplatsPublic service ska vara oberoende och inte ta ställning. Men i veckan publicerade Sveriges Television en analys som lätt skulle platsa på en opionionssajt.  Timmarna efter att SAS-strejken blåsts av kom SVT:s så kallade hot-take: ”Strejken är ditt fel” slog reportern fast och beskrev en utveckling där SAS och deras piloter pressats eftersom alla väljer lågprisflyg istället för att vara solidariska och välja svenskt. I texten varnar han för en utveckling med allt mer utländsk arbetskraft och större risk för olyckor.  “Jag visste inte att SVT hade en ledarredaktion” löd reaktionerna på sociala medierOch det är inte första gången en SVT-reporter anklagas för att vara allt för debatterande i en analys-text. Har SVTs vilja att vara en del av tyckarsamhället gjort att de tassar närmare gränsen för vad man kan skriva och fortfarande kalla sig oberoende reporter?Reporter: Erik Petersson.Mårten Schultz: ”Svenska tryckfrihetsrättegångar är riggade”Ibland tar medier i rejält och struntar i etiken. Ett sådant fall var när amerikanska sajten Gawker för några år sedan bestämde sig för att ”outa” investeraren Peter Thiel. De berättade att han var homosexuell – något han själv hållit utanför offentligheten.Det fick följder. För honom. Men också för Gawker. När man för ett år sedan publicerade en film där den amerikanske wrestling-stjärnan Hulk Hogan hade sex med sin bästa väns fru stämde han Gawker. Hulk Hogan vann - och fick ett skadestånd på mer än en miljard svenska kronor. Det här ledde till att Gawker förra veckan ansökte om konkursskydd. Ändras inte domslutet i högre instans, är företaget utplånat. Och här kommer Peter Thiel tillbaka i historien, för nyligen avslöjades det att han i hemlighet bekostat Hulk Hogans advokatnotor - av allt att döma ett sätt att hämnas på sajten för uthängningen.Man kan tycka mycket om Peter Thiel och om Gawker. Men frågan om maktbalansen mellan medier och de människor medierna skriver om är evig och avgörande.I USA och Storbritannien, till exempel, har domstolarna en viktig roll för att ge medborgarna makt att slå tillbaka mot medier - och alltså till och med driva dem till konkursens rand.Mediernas Lasse Truedson har ställt den klassiska journalistfrågan: Hur är det här? Hur ser den här balansen ut i Sverige? Och hur borde den se ut, enligt professor Mårten Schultz och TU-VD:n Jeanette Gustafsdotter?

Platsen i syskonskaran avgör vem du blir påstod DN förra veckan. Men forskningen håller inte med. Viasats Formel1-expert kommenterar egna klienten. Och om mediers nya sätt att ersätta annonsintäkter. Syskonsnackisen saknar stöd i statistikenEnkla slutsatser i komplicerade frågor är lika lockande som det är farligt för medier – att driva en snackis så långt det går trots osäkert forskningsläge. I veckan handlade det om att din plats i syskonskaran inte bara bestämmer din personlighet utan också ditt val av partner och vad du röstar på när DN-artikeln satte ner foten i den kittlande frågan om syskonordningens betydelse för ens personlighet.Man kunde få reda på att kronofogdar oftast är ensambarn och att det inte behöver vara en slump att du röstar vänster: Det kan mycket väl förklaras av att du är ett rebelliskt yngstabarn. Men hur mycket av det här finns det fog för egentligen? Erik Petersson har tagit en närmare titt på vad forskningen säger om saken. TV:s Formel1-expert kommenterar sin egen klientSportsändningarna har blivit allt viktigare för tv-bolagen i kampen om tittarna när linjär-tv krisar.Viasat har byggt stora delar av sin affärsverksamhet kring det här och har kapat till sig rättigheter för nästan all internationell sport av intresse i Sverige. Helt centrala för de här sändningarna är kommentarer och experter. På Viasat Motor heter expertkommentatorn Eje Elgh. Han är före detta racerförare och var den som har upptäckte Marcus Ericsson, den enda svensken i Formel1-cirkusen, när denne var bara 14 år gammal. Idag jobbar Eje Elgh som hans rådgivare – och samtidigt som expertkommentator för de tävlingar där Marcus Ericsson deltar. Mediernas reporter Tonchi Percan har tittat närmare på motorjournalisten som verkar sitta på dubbla stolar.Varför bryter medier sitt tabu mot textreklam?Nästan alla gör det – trots att det bryter mot så många tabun i medievärlden. Det handlar om det som kallas content marketing, branded content eller native advertising – reklam som använder sig av journalistikens form.Lokaltidningarna Mitt i planerar att starta. Aftonbladet och Expressen gör det. Till och med New York Times, den kanske allra mest respekterade tidningen, gör det. Och i veckan kunde man läsa att nyhetsbyrån Associated Press även dom ska börja leverera sponsrat innehåll.Det här skapar såklart etiska dilemman eftersom det suddar till gränsen mellan journalistik och reklam.Så varför gör man det ändå? Ett svar är förstås att vanliga annonser inte längre drar in lika mycket pengar. Mediehusen gör helt enkelt vad de kan för att överleva.Men är den här nya verksamheten, med alla sina begrepp, begriplig för lyssnare och läsare? Vi har träffat köpare och säljare på den amerikanska och svenska marknaden för att reda ut vad det här handlar om. En av säljarna är Kaylee King Balentine, chef för New York Times branded content-byrå T Brand Studio International. Reportrar är Linnea Svensson och Lasse Truedson.

Svenskägd tjeckisk TV-kanal i blåsväder när styrelseledamot tvingat journalister att porträttera flyktingar som hot. Hovsamma frågor när Nobelhusdebatten fick majestätisk glans. Svenskägd TV-kanal i blåsväder i TjeckienI Tjeckien har en medieskandal med stort svenskintresse avslöjats. Det handlar om TV-huset Prima TV som till 50 procent ägs av den svenska mediejätten MTG.I veckan rapporterades att bolagets journalister i september kallades till ett möte. Ett möte där chefredaktören och en representant för ägarna berättade att från och med nu ska migration och islam porträtteras som ett hot. Den som inte accepterar detta, kan inte längre jobba kvar.Det här har blivit beviset på det som många länge misstänkt. Landets journalistik präglas allt mer av politisk styrning.Vi ställer frågan: Kommer MTG streta emot? Reporter: Johan Cedersjö.DN-debattör blev hovsam hovreporterDet nya Nobel Centret som planeras för i Stockholm har snart kommit ikapp Slussenprojektet när det gäller antalet skrivna spaltkilometer av rosenrasande kändistyckare. Och i veckan kom ett nytt kapitel.Maria Schottenius känner många till som före detta kulturchef på Dagens Nyheter – idag är hon återkommande krönikör och recensent i tidningen. Hon har från sin upphöjda spaltposition i både debattartiklar och krönikor starkt propagerat mot bygget.Kungen, har hon återkommande argumenterat, måste ryta ifrån. Han kan väl inte vilja att det citat “placeras en jättelåda i aktern av Nationalmuseum?” Ingenting i konstitutionen, slår Schottenius fast, hindrar honom från att säga nej, jag delar inte ut priset i den byggnaden som förfular intrycket av Slottet.Kanske var det en slump att Kungen nu i veckan bestämde sig för att ryta till mot Nobelprojektet i just Dagens Nyheter. Frågan är om det var en slump att tidningen som reporter skickade just Maria Schottenius. Reporter Jonna Westin. Krönika av Jack WernerPå dom sociala medierna jagar vi efter syndabockar i grupp. Kraften i det känner alla som hamnat i offerelden till. Flockens styrka är problematisk, men om kritiken samtidigt är relevant och hövlig bör den inte soppas under mattan av bångstyrigt drevtrots.Ja, så tycker vår krönikör Jack Werner som i veckan läst artiklar om både damkläder, puder och brottsmisstänkta speedwaystjärnor.Operation öppenhet provar myndigheterYttrandefrihet, offentlighetsprincipen, meddelarskydd och sekretess är centrala begrepp för journalister och myndigheter. I år fyller Sveriges tryckfrihetsförordning 250 år.För att uppmärksamma det har yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillsammans med sina studenter på journalisthögskolan i Stockholm under våren undersökt hur läget för dessa honörsord ser ut på våra myndigheter.Dom har begärt ut handlingar från 89 myndigheter och i veckan presenterades resultatet under namnet Operation Öppenhet.Vi tog rygg på några av studenterna för att se om dom underkända myndigheterna nu gjort sin läxa. Vi börjar hos säkerhetspolisen, Säpo. Reportrar: Linnea Svensson och Erik Petersson. 

Nya uppgifter om biståndsorganisationen Hjärta till hjärta som granskats av Kaliber. Och så om Västsveriges största mediekoncern Stampen som nu erkänner sig på randen till konkurs. Nya uppgifter om granskat hjälpprojekt i RumänienSveriges Radios flaggskepp när det gäller grävande journalistik är programmet Kaliber. Dom har i en stor satsning under våren granskat hjälporganisationen Hjärta till hjärta. En organisation som driver ett projekt i Rumänien där romer flätar korgar som säljs i Sverige. Detta för att hjälpa dom till en egen försörjning.I det andra av Kalibers två program berättar nio korgflätare att dom inte haft något anställningsavtal – att dom jobbat svart. Hjärta till hjärta å sin sida hävdar att allt skötts korrekt. Vi lyssnare lämnas efter programmet med det faktum att ord står mot ord.Vi har i veckan fått tag i nya uppgifter som delvis sätter Kalibers program i ett nytt ljus. För i samband med programmets granskning har den stiftelse som är Hjärta till hjärtas samarbetspartner i Rumänien, FDES, utretts av dom lokala myndigheterna. Reporter Johan Cedersjö.Förtydligande: I reportaget svarar Andreas Lindahl, producent för Kaliber, att första gången de berättade för biståndsorganisationen Hjärta till hjärta att de kom från Kaliber var 28 april. Det var en sammanblandning. 28 april är det datum när den sista intervjun hos Hjärta till hjärta sker. Det är istället i ett mejl, en vecka tidigare, 21 april, som Kaliber för första gången berättar för Hjärta till hjärta vilket SR-program som intervjuar dem. Det är 18 dagar innan Kaliber publicerar sitt första program.Mediekoncernen Stampen ansöker om företagsrekonstruktion Den här veckan inleddes med den största medieekonomiska nyheten på mycket länge - att Västsveriges tidningsgigant Stampen ansökt om företagsrekonstruktion för 16 av sina bolag.Den utsatta situationen har skapats av enorma företagsköp för lånade pengar.Men nu har Stampen inte klarat att rulla sina skulder framför sig längre. Att ansöka om rekonstruktion är näst sista utvägen för företag på obestånd. När pengarna är slut är det något man tar för att undvika till konkurs.Stampen, en gång bildat kring flaggskeppet Göteborgsposten, äger de dominerande tidningarna i Halland, Göteborg, Bohuslän och områdena kring Vänersborg och Trollhättan.Vad betyder det här för journalistiken i de här områdena?Och hur oroande är utvecklingen - är det risk för konkurs?Lasse Truedson har pratat med Peter Hjörne, styrelseordförande och huvudägare i Stampen och Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Dagens Nyheter som följt Stampen under 15 år som medieanalytiker.

Tre år har gått sen kravallerna i Husby, nu flyger stenar och journalister hotas igen. PR-kupp om bildäck i det redaktionella finrummet. Brutet förtroende när nättidningen KIT gick på BDSM-fest. Hot mot journalister försvårar förortsbevakning  Den här veckan är det tre år sen kravallerna i Husby bröt ut. Under några dagar var Stockholmsförorten fylld med journalister både från Sverige och utlandet. Husby blev känt över hela världen.Nu under våren har förorten hamnat i fokus igen. Svenska och utländska journalister har flera gånger tvingats fly när de utsatts för våld eller hot om våld.Vi ska minnas tillbaka till när bilar stod i brand 2013 och fråga hur det gått med löftena om ökad förortsbevakning?Vår reporter Sara Heyman bodde själv i Tensta då. I veckan har hon pratat med boende i området om förtroendet för journalister och med journalister i området om säkerhet och utmaningar med förortsbevakning.PR-kupp i tidningsspalterna – igenFörra veckan skrev flera tidningar om ett maskerat gäng som kallade sig Däckpiraterna. I en film på Youtube påstod de sig vilja rädda liv genom att byta vinterdäck till sommardäck på bilar över hela Sverige.Tidningarna fick tipset om filmen från en man som själv påstod att han utsatts av piraterna. Men någon polisanmälan, det har han inte gjort.Det här fick våra reportrar Hanna Frelin och Linnea Svensson att ana PR-ugglor i mossen. De gav sig i veckan ut på piratjakt.Brutet förtroende när BDSM:are svartmåladesNättidningen KIT fick förtroendet att med bild och text porträttera tio personer som öppenhjärtligt och utlämnande berättade om sin sexuella läggning i samband med två BDSM-fester i Göteborg. Det blev en naken skildring av en grupp som ofta känner sig stigmatiserad på grund av dess fäbless för rollspel, smisk och latex.Reportaget hyllades men när reportern i samma veva publicerade en text om sin egen upplevelse av helgen kände sig dom porträtterade både svikna och grundlurade. Texten hade rubriken: “Jag åkte på sexhelg i Göteborg och ville bara bli ren när jag kom hem”.Hur är det med yrkesetiken här? Är det okej att som journalist få förtroende att berätta en historia, men sedan också berätta en helt annan? Jonna Westin är reporter.

Var fanns journalistiken när massvaccineringen mot svininfluensan drevs fram? Utsatthet hos de unga makthavare som når miljontals fans på Youtube. Och hatkärleken mellan Miljöpartiet och medier. Blev medier myndigheters megafoner om svininfluensevaccin?I veckan kom besked från Riksdagen om ersättning till dem som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensa. Och nu i veckan har även flera medier, med porträtt och filmer, berättat om de drabbade.Och vi ska börja här idag. För att det nu skrivs om biverkningar och krossade drömmar är en sak. En annan är hur den granskande journalistiken skötte sig 2009? Då när det var skarpt läge, då när den behövdes som mest? Sara Heyman är reporter.Det höga priset för youtubestjärnornas öppenhetTherese Lindgren är en av dom allra mäktigaste unga medieprofilerna i Sverige. Hennes videoklipp på Youtube når hundratusentals tittare – ofta långt fler än dom största svenska tidningarna.Hennes framgång bygger inte minst på att hon vågar vara privat. Genom att öppenhjärtligt berätta om psykisk ohälsa och relationer, har hon byggt en stor målgrupp som hon sedan kan använda för att sälja annonsörers produkter.Men framgången har också ett pris.Nyligen nådde det en ny nivå när någon ringde Therese Lindgrens mamma med ett falskt dödsbesked. Hon berättade om det i ett känsloladdat videoinlägg där hon också resonerade om ifall det gör att berätta om sitt liv på det sätt hon byggt sin tittarskara på.Hur är det att vara ung makthavare på nätet idag? När det privata och utlämnande är det som drar följare och blir mest uppmärksammat, hur tacklar dom utsattheten? Reportage av Hanna Frelin och Jonna Westin.Hatkärleken mellan miljöpartister och journalister Miljöpartiet har ju fått rejält med stryk i medier under de senaste veckorna.I debatten har frågan om varför Miljöpartiet hamnat i stormvindar fått många svar. I veckan var det sossarnas fel, innan dess Israels och senare har det talats om interna maktstrider. Men vilken roll har medierapporteringen spelat under dom här veckorna? Är alla journalister miljöpartister? Har bevakningen varit saklig eller har den varit ett illvilligt drev?Det diskuterar Johan Cedersjö med journalisten och författaren Maggie Strömberg, som nyligen utkom med en bok om Miljöpartiet och är med direkt från MP-kongressen i Karlstad, och med journalisten Björn Häger, ordförande i Publicistklubben.

Eskilstuna-Kuriren kryper till korset efter att ha publicerat en falsk debattartikel. Måste lokala tidningar slås ihop i kampen mot nätjättarna? SVT-skådisen driver både sjukhus och matbutik. Falsk debattartikel från MP i Eskilstuna-KurirenMiljöpartiet har inte haft någon solig vår. Inte blev det bättre i veckan när en debattartikel med hårresande innehåll publicerades i Eskilstuna-Kuriren.Artikeln bar partistyrelseledamoten Sümeyya Gencoglus namn. Men det fanns ett centralt problem, det var inte hon som skrivit artikeln. Det var en blåsning.I artikeln stod bland annat att Miljöpartiet måste tillvarata kamplusten partiets muslimska företrädarna har för “feminism, mångfald och islamistiska värderingar”. Att det skulle vara “nyimperalistisk rasism” att gå emot individers rätt att leva i enlighet med sharia-lagar. Och att de två nuvarande språkrören bevisat står upp för allt detta.Johan Cedersjö ringde upp tidningens chefredaktör. Är samarbete vapnet mot Google för lokaltidningarna?  Frågan om dagspressens framtid har vi stött och blött många gånger här i Medierna. För när papperstidningens annonsintäkter minskar gäller det att istället gräva glittrande guld på den digitala marknaden.Men där är motståndet stenhårt. Internationella jätteaktörer som Facebook och Google har ju käkat en stor del av annonskakan redan innan många av våra mediehus stavat till ”digitalisering”.Vi ställer oss frågan om räddningen på sikt kan vara en sammanslagning av de lokala tidningshusen. En ny konstruktion som kan få gemensamma muskler att på allvar ta upp kampen om nätets annonsörer.Jonna Westin tog i veckan tempen på samarbetsviljan.Är vi blåögda inför Facebook? Krönika av Jack WernerÄr vi journalister för godtrogna – eller ska vi kanske säga blåögda – när vi pratar om Facebook som lösningen för framtidens mediedistribution? Ja, det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner.Gråzon om kommersiella sidouppdrag för public service-anställda Eurovision-febern har börjat stiga såväl i världen som i Sverige. Nästa vecka går ju världens största direktsända underhållningsprogram live i Stockholm med Sveriges Television som producerande bolag.Som ett brev på posten i schlagersammanhang kom i veckan nyheten att en av programledarna, Måns Zelmerlöv, just nu figurerar i en kommersiell reklam. Något som går stick i stäv med SVT:s policy att inte sprida annonsörers varumärken.Han är inte ensam – listan med kändisar som både syns i SVT och i marknadsföring kan göras lång. Ta bara Loa Falkman som just nu, på bästa sändningstid, både är matvaruhandlaren Stig och sjukhuschefen Douglas.Johan Cedersjö bestämde träff med Albert Svanberg, chef för SVT Programetik, för ett samtal om var gränserna egentligen går.

Har källskydd blivit verktyg för aktiemanipulation? 25 000 demonstranter fyllde torget i Härnösand. Eller? Sifferkamp satte sjukhusstriden på kartan. Och utrensning av redaktionernas fotografer. Blir källskyddet ett verktyg för aktiemanipulation?I maj 2015 uppmärksammade vi här i Medierna ett växande problem med att anonyma skribenter haussar upp sitt egna aktieinnehav i etablerade mediers så kallade börsforum. I torsdags väckte Ekobrottsmyndigheten åtal mot två misstänkta. Ja, med hjälp av ID-kapningar, falska profiler och till synes initierade aktieanalyser har två misstänkta läkarstudenter kunnat dupera så många forum-medlemmar att dom på kort tid tjänat miljoner. Dom är nu misstänkta för grov otillbörlig marknadspåverkan.Men den här historien rymmer inte bara ett raffinierat brott, den rymmer också frågan om vilket ansvar de medier som erbjuder dessa börsforum har. Åtalet ställer frågor om yttrandefrihetens gränser, men också frågan om grundlagsskyddade medier utnyttjas som ett verktyg för grov brottslighet.Siffergrälet som satte Västernorrlands sjukhusstrid på kartanI veckan blåstes det på när det sas att 25 000 demonstranter slutit upp på torget i Härnösand för att visa sitt missnöje med nedskärningar i den lokala vården. Om den här siffran stämmer, skulle vi på riktigt kunna säga man ur huse, för i Härnösands kommun bor det nämligen nästan exakt 25 000 personer. Det var en stor demonstration, utan tvekan. Och frågan om hur många som var på torget är inte samma fråga som hur många som deltog i demonstrationen. Men i rapporteringen verkar just siffran 25 000 ha slagit an så starkt att nyheten till och med fick nationella vingar. Siffran rapporterades glatt vidare, trots att ingen riktigt verkar ha kollat om den stämmer. Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Västernorrland för att undersöka hur väl journalisterna klarar av att korrekt rapportera om den infekterade sjukhusstrid som rasar där. Bilderna allt viktigare – men fotograferna blir färre De professionella nyhetsfotograferna blir allt färre på Sveriges redaktioner. Och det är en utveckling som sker samtidigt som bilden blir allt mer betydelsefull för att nyheter ska spridas på nätet.Idag ska alla göra allt – multijournalister ska alla vara. Skriva, fota, live-rapportera och twittra. Svunnen är tiden när fotografen fick stå i mörkerrummet för att kalibrera bilden till högsta kvalitet.  Vad händer med vår nyhetskonsumtion när bilden inte ges samma värde. Vår reporter Linnea Svensson har gjort det här reportaget och hon började hos Lennye Osbeck – som nyss lämnat jobbet efter nästan femtio år som fotograf inom koncernen Mittmedia som gått långt i sin utrensning av bildjournalister.

"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla   OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering.Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen.Rubriken lyder “Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen” och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu “chockhöjs”.Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till – men som han valde att utelämna.Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken.Kaplan-filmen inte ny för Svenska DagbladetSvenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar.Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014.Varför publicerade tidningen nu, men inte då? Dokumentären som fällde stjärnkirurgenVi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död.Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig.Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med.

Skåne-makthavare som vill undvika negativ publicitet. Från samförståndsanda till smutskastningskampanj i årets avtalsförhandling. Ny runda i den till synes eviga debatten om Public Services uppdrag. Sekretessörja i Region SkåneI Skåne har det i veckan blåst kallt kring regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid Bengtsson-Riavec. Detta efter att en reporter på Kristianstadsbladet kommit över ett mejl med en minst sagt uppsendeväckande formulering.Det handlar om hur direktören sekretessbelagt uppgifter i en granskning där kritik riktas mot ett antal av regionens vårdcentraler. Detta, enligt det interna mejlet, för att undvika “negativ publicitet”.Helsingborgs Dagblads och Sydsvenskans chefredaktörer gick i taket. Skrev i ett öppet brev att det nu finns ännu ett flagrant exempel på Region Skånes oroande förhållande till medier.Vår reporter Jonna Westin grävde vidare i den här historien och på vägen fann hon ännu fler konstigheter i hur några av Skånes tjänstemän förhåller sig till offentlighetsprincipen.Avtalsrörelse på nya arenorDet är avtalsrörelse i Sverige. Det är kamp mellan arbetsgivare och arbetstagare. Framtidens löner, villkor och förmåner ska avgöras under förhandlingar in på småtimmarna.Men årets avtalsrörelse har inte bara utspelats i förhandlingsrummen. Vi har pratat med både Byggnads och Svenskt Näringsliv som båda menar att det blir allt viktigare att också vinna kampen i media.Parallellt med det här blir arbetsmarknadsreportrarna allt färre. Så vi frågar oss: hur väl rustad är journalistkåren att stå emot och syna de ständigt växande påverkanskampanjerna. Sara Heyman är reporter. Public Service-kommission och mediepolitik i skyttegravarFörra veckan så kom den. Slutrapporten från den så kallade Public Service-kommissionen. Den rapport som på uppdrag från de största kommersiella mediebolagen bland annat utrett hur statens pengar till medier ska födelas och hur expansiva Public Service-bolagen ska få vara i sina nysatsningar.Det var många som såg fram emot Public Service-kommissionens rapport. Upplägget var ambitiöst och kompetent. Men i branschen har slutprodukten mest mötts med gäspningar. För så mycket nytt bedömdes den inte komma med.Ett av förslagen som lanserades var två så kallade mediefonder. Ta en del av dom pengar som SVT, SR och UR får idag och gör de tillgängliga att söka för vilken aktör som helst. Johan Cedersjö har i veckan träffar kommissionens ordförande Gunnar Strömblad och SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand.  

Bakom kulisserna på UG:s Panama-historia. MEG-samtal om sponsrad journalitisk och en krönika om det nu är dags att sluta använda benämningen "alternativa medier". En timme om miljontals dokument om skattefuskI söndags briserade en nyhetsbomb när de så kallade Panamadokumenten nådde allmän kännedom. Det kallas för världens största läcka med över elva miljoner dokument. Dokument som avslöjar hur en advokatfirma i Panama hjälpt premiärministrar, idrottsstjärnor, konsthandlare och näringslivshöjdare att gömma undan miljarder kronor från skatt.I Sverige, precis som i övriga världen, har det här varit veckans i särklass största historia. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag – ja, under alla veckans dagar har det fyllts på med nya uppgifter och nya misstänkta i den här globala skatteflyktshärvan.Tre svenska reportrar har för Uppdrag Gransknings räkning sedan sommaren jobbat med den här historien. Vi bestämde oss för att följa med under veckan när allt slit skulle ge resultat.När Janne Josefsson granskar köttfärsfusk på Ica vet vi alla vad det handlar om. Men svårare är det såklart att få en historia om global skatteplanering att flyga för svenska mediekonsumenter. Med andra ord: Hur görs tekniskt avancerade skatteupplägg begripliga för en allmänhet som nöjer sig med att skattedeklarera genom ett sms? Jonna Westin är reporter.Sponsrad journalistik live från MEGNi som lyssnar på oss regelbundet vet att vi ofta återkommer till ämnet om gränserna mellan reklam och journalistik. För det är här, i gråzonen, många mediechefer letar efter lösningen på tidningarnas ständigt minskande intäkter från annonser.I branschen pratas det om native advertising, branded content och sponsored content. Med grova penseldrag kan native advertising sägas vara annonser som ser ut som journalistik och finns i den redaktionella miljön. Branded content är berättelser som görs som journalistik men betalas av en annonsör och har till syfte att gynna den annonsören. Sponsored content är journalistik, men sponsrad av någon som har varierande grad av inflytande över innehållet.Ja, som ni hör är det, minst sagt, rörigt.I Göteborg har den här veckan den stora mediekonferensen MEG – Mediedagarna gått av stapeln. Till Sveriges Radios scen bjöd vår producent Lasse Truedson Svenska Dagbladets Chefredaktör Fredric Karén och Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig. Detta för ett samtal om problemen och möjligheterna med alla former av sponsrad journalistik."Alternativa medier" inget alternativI stigande omfattning har begreppet alternativa medier börjat användas i Sverige, en utveckling som behöver få ett stopp.Det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner som i veckan funderat på vad det alternativa i begreppet alternativa medier egentligen står för. Och om det är rimligt att överhuvudtaget benämna, och därmed, befästa dessa sajter som ett alternativ så gott som något.

Varför får Ekots reporter utnyttja SR:s trovärdighet för att sälja sin kokbok? Faktafel i GP-krönika om kopplingen mellan islam och terrordåd i Europa. Källornas makt om gatubarnen på Sergels Torg. Ekots reporter på dubbla stolarSveriges Radio är den aktör i samhället som allmänheten har högst förtroende för. Ett förtroendet som är av yttersta vikt inte minst för nyhetsredaktionen Ekot. Du och jag och alla andra betalar ju vår Radio-licens just för att få nyheter från en redaktion som ska stå helt fri från kommersiella och politiska intressen.Men i samband med Ekots rapportering om en nyutgiven bok om miljö, mat och hälsa var det många lyssnare som undrade hur det egentligen stod till med det här kommersiella oberoendet.För bokens författare Daniel Öhman har inte bara uppdrag från ett stort bokförlag, han är också anställd som grävande reporter på just radions nyhetsredaktion – Ekot.Låt oss kalla det här reportaget Ekomat och Ekot-nyheter, alltså en Ekoreporter på dubbla stolar. Reporter Johan Cedersjö.Fullt med faktafel i GP-kolumn om islam och terrorDen publicerades på påskafton. Sen rättades den, sen rättades den igen och sen igen och slutligen, vem vet, fick den rättas en gång till.Gästkolumnen på Göteborgspostens ledarsida för en vecka sedan har rört upp starka känslor.Texten hade rubriken “vi måste tala om islam” och det var författaren och krönikören Ann Heberlein som skrivit. Med hjälp av statistik som hon tolkade fel drev hon på hårt med sin tes om att den islamistiska terrorismen har ökat i Europa.Men vad stämmer egentligen här? Vår reporter Karin Hållsten har i veckan försökt hänga med i alla turer i det här långkoket.Källornas makt i att förklara situationen på Sergels TorgUnder vintern och våren har det rapporterats mycket om kriminella marockanska gatubarn i området kring Sergels Torg i centrala Stockholm.Vi här på Medierna har dykt ner i två nyhetsartiklar om just den här platsen. Två artiklar där helt olika bilder av situationen målas upp för tittarna, lyssnarna och läsarna.SVT Stockholm alarmerade om att polisen som jobbar där går på knäna. Sveriges Radios P4 Stockholm hade några veckor senare tagit fram statistik och konstaterade att brottsligheten just här är oförändrad.Vad beror det här på? Hur ensidigt kan man berätta om den här komplexa verkligheten utan att vinkla och förenkla för mycket?Reporter är Jonna Westin.

Vi återutsänder på påskafton tre reportage om rysk propaganda och en tidigare osänd intervju med författaren och journalisten Peter Pomerantsev, expert på det ämnet. När Vladimir Putin kom till makten var det första han skaffade sig kontroll över televisionen. Det säger Peter Pomerantsev, en av dom mest respekterade analytikerna av den ryska propaganda. En propaganda som Säpo förra veckan lyfte fram som ett växande hot mot Sverige. Och en propaganda som vi på Medierna under det senaste halvåret granskat i ett antal reportage. På påskafton kommer vi att ägna hela programmet åt det här. Du får chansen att på nytt, eller för första gången, höra tre reportage om bland annat ryskfinansierade nyhetssajter i Sverige och dess kopplingar till svenska högerpopulistiska och nationalistiska rörelser. Dessutom bjuder vi på en tidigare osänd intervju med författaren och Rysslandskännaren Peter Pomerantsev.

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism. En miljon offentliga kronor till PR mot granskningÅret 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen.Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland.Om medialiserade myndigheterStatistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister.Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media.En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett ”varumärkestänk”. Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång.Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom.Blåögd skildring av blond jihadist?Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin.Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer.Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd?Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm.

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare. EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltningSituationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press.För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet.Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser.Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor – bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen.Annonsblockerare – lösningen som skapar problemSajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen.Fler och fler – särskilt dom unga – har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik.Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan.Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild?Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort ”helsvenska barn” när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk.Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen.Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som “tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna.” Och utgångspunkten är att “människors ska få definiera sig själva.”Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?  

Kritik mot att P1-programmet Konflikt lät en Putinkramande debattör sprida sin ryska propaganda. Hur mycket USA-val tål Sverige? Jack Werner i Facebooks frysbox. Konflikt i P1 bjöd in känd pro-rysk debattör När Sveriges Radios fördjupande samhällsprogram Konflikt för en vecka sedan ville teckna en bild över den ekonomiska krisen och militära upprustningen i Ryssland stod många på gästlistan. Både forskare och det som vi journalister lite slarvigt brukar benämna som vanligt folk. I det här fallet ryssar boende i Sverige som ska företräda mannen eller kvinnan på gatorna i Moskva.I studion satt bland annat Oleg Mezjuev, en känd Putinvän som i Sverige både skrivit för den pro-ryska nyhetssajten Sputnik och driver den anti-Ukrainska rörelsen anti-euromaidan. Men hur tydliga var redaktionen med att berätta det här? Reporter Jonna Westin.Superduper-bevakning av USA-valDet kan knappt undgått någon levande varelse i vårt avlånga land att det i tisdags var primärval i ett antal amerikanska delstater. Så gott som samtliga nationella mediehus slog hårt på stora trumman med superlive och extrasändningar om supertisdagens superavgörande superval.Enligt statistik vi på Medierna fått har bevakningen av årets amerikanska primärval varit mer omfattande än både under 2008 och 2012. Det har skrivit 173 procent fler artiklar om Donald Trump än om Mitt Romney 2012. Och då ska vi minnas att det redan 2012 skrevs 88 procent fler artiklar om Mitt Romney än om 2008 års republikanska huvudkandidat John McCain.  Att amerikanska presidentval är viktiga även i och för Sverige är självklart. Men frågan är hur proportionerlig bevakningen är? Och lär vi oss något utöver kandidaternas hårfrisyrer, smutsiga attacker och färgsprakande hockeyhallskonvent? Mattias Pleijel är reporter.Uppdatering lördag 20160305.I en första version som sändes lördag 11.03 i P1 sägs felaktigt att vi i det här reportaget besöker Expressens tv-redaktion. Det stämmer inte. Vi besöker Aftonbladets tv-redaktion. Vi ber om ursäkt för felaktigheten. I den version som sänds söndag 18.00 i P1 samt i Podd-versionen är uppgifterna korrigerade.Facebook under press om hat och hotDet stormar just nu kring Facebook. När grundaren och VD:n Marc Zuckerberg besökte Berlin förra veckan blev han under ett publikt möte pressad om hatet som frodas på sajten.I Sverige fick i veckan en Facebook-nyhet hos Svenska Dagbladet stort genomslag. Det var vår krönikör här på Medierna i P1, Jack Werner, som kunde visa hur hat och hot fick ligga kvar på sajten – trots anmälningar.Men några svar från Facebook fick inte Svenska Dagbladet. När det kom fram att det var just Jack Werner som skulle ställa frågorna blev det stopp. Han är inte välkommen då han enligt Facebooks nordiska kommunikationschef, Peter Münster, är för påläst. Johan Cedersjö träffade Jack Werner i veckan. 

Johan Cedersjö och Marcus Leifby har grävt djupt i arkiven för att ge berättelsen om hur rapporteringen om mordet på Olof Palme fungerade. Både under och efter mordnatten. Det började 28 februari 1986, 23.21. Där börjar vi också vår historia om hur rapporteringen gick till under mordnatten. På Public Service, Sveriges Radio och Sveriges Television, gick det långsamt men på kvällstidningarna och TT var nyhetspulsen snabbt igång. Du får i detta program höra både reportrarna som var med under mordnatten och arkivklipp från hur resultatet blev. Dessutom gör vi en djupdykning i det vi kan kalla Christertainment. Rapportering om den för mordet både dömda och frikände Christer Pettersson. En journalistik som ständigt gränsar till det oetiska, men inte sällan med högt underhållningsvärde.I programmet hör du, utöver massvis med arkivmaterial, Leif Brännström, reporter på Expressen. Britt-Marie Seibold, reporter på TT. Göran Ellung, vid tiden redaktör på Aktuellt. Robert Aschberg, skaparen av Christertainment. Samt Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen.

Ministerkritik mot Svenska Dagbladets bostadsattack. Vi har pratat med skidstjärnan Charlotte Kalla om hur medietrycket drabbar sportslig prestation. Och en texttjuv som går lös i bygden. Svenska Dagbladets bostadsbråk med ministernVi hade fel, men vi kanske kommer att få rätt. Innan dess ändras ingenting. Ja, så kan vi sammanfatta Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karéns svar på försvarsministerns begäran om rättelse. Detta efter tidningens publiceringar om hans bostad i Stockholm.Allt började i onsdags. Svenska Dagbladet skrev då att försvarsministern fått en lägenhet från militärhögskolans bostadsstiftelse. Detta, enligt tidningen, trots att stiftelsen endast får dela ut lägenheter till anställda i försvaret eller elever vid försvarshögskolan.Men det visade sig snabbt att tidningen inte hade full koll på reglerna. Att den dessutom publicerat bilder på bostaden fick ministern att explodera i ett argt brev.Lasse Truedson stämde igår träff med chefredaktör Fredric Karén. Ser inte tidningen risken med att hänga ut ett statsråds bostad? Och varför backar inte tidningen från det som är uppenbart fel, även om dom i framtiden kanske kommer att till viss del få rätt?Mediers frågor kan väcka negativa tankar hos elitidrottarnaFå har missat veckans rubriker om att skidåkaren Charlotte Kalla under förra helgens tävlingar abrupt lämnade en intervju med SVT. Det visade på ett så tydligt sätt att media, som ju på många sätt är elitidrottens viktigaste partner, också kan bli en tung belastning.Det är ju en ständigt skör balansgång. Publiken och annonsörernas intresse ska vägas mot stjärnornas fokus på den egna sportsliga prestationen.Redan innan skidsäsongen startat intervjuade vår reporter Jonna Westin Charlotte Kalla om just den här dragkampen. Pressar svenska medier idrottsstjärnorna för mycket? Vilket ansvar har sportstjärnor att vara tillgängliga? Och vad är risken när idrotten, som ju är helt beroende av publikens intresse, sluter sig när det är som mest spännande?Reporter Jonna Westin.Jack Werner hatar snackisar i sociala medierVår krönikör Jack Werner har länge gått runt och retat upp sig på en allt mer frekvent använd formulering i nyhetsflödet. En formulering du med all sannolikhet känner igen.En texttjuv går lös i SörmlandEtt eget nyhetsarbete är en tidnings själ. Att vara källan som berättar om vad som händer, inte källan som berättar vad andra redan berättat. Grundläggande ja, men det här aktualiserades i veckan.Tjuvarna i Mariefred, ja så kallade Eskilstunakuriren sin konkurrenttidning Måsen. En tidning som kommer ut en gång i veckan, har 2,9 miljoner kronor i presstöd och trycks i en upplaga om 3 100 exemplar.Tjuvanklagelsen går ut på att Måsen systematiskt, under flera år, kopierat nyhetsartiklar från kurrirens systertidning i Strängnäs. Enligt tidningen ett solklart brott mot upphovsrätten som nu riskerar att bli rättsak.Vi skickade vår reporter Tonchi Percan för att ta reda på om det går en tjuv lös i Sörmland.

Hård kritik i veckan mot Aftonbladets ej annonsmärkta förstasida. SVT-material ska inte göda Youtubes annonsintäkter. Men i mellotider flödar klippen in på videosajten. Och så om Googles skattemoral. Aftonbladet puffade för betalmaterial på förstasidanI dag diskuteras ofta att annonser i dagens medielandskap kamoufleras i redaktionell text. Aftonbladet har i veckan fått hård kritik när bolaget tog ytterligare ett steg i den här utvecklingen. På den, i alla fall tidigare, så prestigefulla förstasidan skrev tidningen i måndags om nio tips för att spara ihop till en miljon. Men vad som inte framgick var att artikeln var en del i ett samarbete med en jämförelsesajt för privatekonomi. En sajt vars affärsidé går ut just på att hjälpa dig att nå dina sparmål.Johan Cedersjö har i veckan träffat en arg företrädare för facket och en chefredaktör som, tvärtemot, öppnar för ännu mer, ska vi kalla det, journalistiskt arbete i gråzonen.Varför så tyst om Google och skatt just i Sverige?På den analoga tiden, när till exempel en skoaffär ville annonsera för sina nya sandaler, köpte den annonsplats i lokaltidningen. Lokaltidningen fick pengar så att den kunde bedriva sin journalistik, och tidningen betalade svensk skatt på annonspengarna den fick in.I dag, när skoaffären vill annonsera, så vänder den sig sannolikt inte längre till papperstidningen, utan till Google. Så att vi, när vi skriver in sandaler i Googles sökfält, nås av reklamlänkar till den betalande skoaffären.Det här är inte bara ett problem för tidningarna, som ser annonskakan ätas upp internets jättar. Pengarna som skohandeln betalar, går till Irland där Google har sitt europeiska huvudkontor. Och det är oklart hur mycket skatt som landar i svenska skattkistor.Runt om i Europa är den här frågan just nu på agendan, men vi frågar oss hur det är i Sverige? Reporter är Sara Heyman.Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?När ämnet är medieekonomi är Public Service påverkan på den kommersiella marknaden en ständigt het och aktuell potatis. Vi har många gånger tagit upp den här frågan i programmet, men i veckan aktualiserades den igen.I samband med Melodifestivalen i år lanserade SVT sin största tidsbegränsade satsning på Youtube någonsin: “Melodifestivalen - All Access”. Här publiceras alla tävlingsbidrag, vinnarintervjuer men också unikt backstagematerial från musiktävlingen.SVT:s vd Hanna Stjärne har tidigare i en intervju med oss sagt att SVT är och ska vara restriktiva när det gäller att sprida sitt innehåll på plattformar som Youtube. Att hon inte är naiv inför problemen med att mata dom internationella internetjättarna med licensfinansierat innehåll som de kan kapitalisera på.Vi skickade våra reportrar Linnea Svensson och Jonna Westin rakt in i melloyran för att höra om SVT:s sug efter virala sucéer denna gång gått för långt?

Englands tabloider fick dille på svenska brott. Högt tonläge när radions medarbetare diskuterar migration och journalistik på Facebook. Hård kritik mot SVT:s språkval. Brittisk besatthet av svenska mord - och mysteriet med blockeringenFörra veckan blev ett mord på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal en stor nyhet. En tragisk historia om hur en pojke som varit i Sverige sedan i somras, med kniv högg ihjäl en kvinna som arbetade på hemmet. Det här blev naturligtvis en stor nyhet i svensk media. Men, mer förvånande, spred den sig också långt utanför vårt lands gränser. Inte minst fick nyheten vingar i brittisk press. Den skandalomsusade tabloidtidningen Daily Mail publicerade artikel efter artikel och skickade ett team till Sverige för att rapportera på plats. Tidningen publicerade uppgifter på den misstänkte förövarens ursprungsland och spekulerade i hans psykiska hälsa.Det här fick, naturligtvis, genomslag i det en del vill kalla alternativa medier. På dessa svenska webbsidor blev Daily Mail över en natt det som brukar kallas sanningssägare om Sveriges problem med migration. Men så plötsligt kunde inte en del av de svenska läsarna ta del av Daily Mails webbrapportering. Något som kvickt gav upphov till ett antal långdragna teorier om mörkläggning och censurering av den svenska staten. Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt fallet. Varför gick vissa av Daily Mails artiklar inte att läsa i Sverige? Och varför har brittiska tidningar fått ett nyfött intresse för vissa svenska mord?UPPDATERING: 3 oktober 2016 meddelande granskningsnämnden för radio och tv att ovannämnda reportage fälls för bristande opartiskhet. Det handlar om att vi säger att en blogg ”allt mer glidit in på en invandringsfientlig linje”, en beskrivning bloggaren inte höll med om. Eftersom inte en företrädare för bloggen fick bemöta beskrivningen så anser nämnden att det strider mot kravet på opartiskhet. Däremot frias inslaget vad gäller kravet på saklighet och respekt för enskilds privatliv. Nämnden avstår från att kräva att Sverige Radio ska meddela bedömningen i en så kallad pliktsändning.Facebookfejd om flyktingrapportering Hur bra har vi journalister lyckats i vår bevakning av flyktingsituationen i Sverige? Har vi skildrat möjligheterna och utmaningarna med en stor migration på ett för publiken trovärdigt sätt? Ja, den frågan är konstant på agendan i dessa dagar, och denna vecka blev inget undantag. Men dock lite annorlunda.Förra lördagen delade en av Sveriges Radios korrespondenter en artikel på sin Facebooksida. Rubriken lyder “Journalister självkritiska till migrationsrapporteringen” och i artikeln har en av radions mest kända röster, Studio Ett:s programledare Jörgen Huitfeldt sagt att “Vi har varit usla på att skildra migrationen så som det är, nämligen att det är en målkonflikt mellan att satsa mer på skolan eller äldrevården eller att vara Europas mest generösa land för migration. ”Korrespondenten som delar artikeln skriver: “Jörgen - Jag måste säga att jag häpnar när jag läser citatet nedan. Målkonflikt? Hurdå?” Under några dagar rasar sedan en debatt i högt tonläge i kommentarsfältet. En efter en av profilerade radioreportrar stämmer in och tycker till. Det är en unik inblick, ett fönster som öppnas rätt in i ett slags digitalt redaktionsmöte på Sveriges mest trovärdiga nyhetsredaktion – Ekot. Vi bestämde oss för att i veckan prata med två av de inblandade. Inte för att diskussioner på Facebook är något nytt, utan för att ämnet sätter fingret på en fråga med stort allmänintresse. Hur har vi och hur ska vi rapportera om migration och integration? Vad är fakta och vad är tyckande? Reporter Johan Cedersjö. Jack Werners socialamedierkrönika: Är all publicitet god publicitet? Förra veckan gjorde vi ett besök hos Skånska Dagbladet. Detta med anledning av dom publiceringar tidningen gjort om en påstådd patrullering av en nazistankuten grupp i Öresund. Vår krönikör Jack Werner lyssnade på reportaget och bestämde sig för att skriva sin analys. Frågan är den till synes eviga: är all publicitet bra publicitet? Språkkrig om dokumentärdubbningSverige Television kritiserades i veckan av Språkförsvaret för att de dubbar dokumentärfilmer från sitt originalspråk till engelska. Varför då, undrade dom – textremsan är ju ändå på svenska. Vad är felet med att höra franska, tyska eller kanske spanska? Att sända dokumentärer på sitt originalspråk ger enligt föreningen fler nyanser, blir mer autentiskt och lär oss tittare att relatera till fler språk än den allt mer dominerande engelskan. Vi skickade i veckan vårt reporter Linnea Svensson till fronten för att höra båda sidorna i årets första språkkrig.

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköptSkånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat.I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket – poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss.Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen – Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen “Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten” för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet.Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström?I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter.När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström".I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN?Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningenVi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt.Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek.När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen.

Skånska Dagbladet skrev att ett nazistankutet nätverk patrullerar Öresund. Har tidningen gått på en blåsning? SVTs öppet arkiv halveras. TV4:s Nyhetsmorgon sprider kvacksalveri i rutan. Skånska Dagbladet på djupt vatten om patrulleringDet nationalistiska nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar som försöker ta sig till Sverige. Hela kustvägen från Malmö till Helsinborg. Ja, dom sensationella uppgifterna berättade Skånska dagbladet om i lördags.Men stämmer verkligen det här eller har den skånska tidningen, i jakten på ett stort avslöjande, åkt på en blåsning med sur eftersmak?Artikeln bygger på en ej namngiven källa som ska ha stött på patrullen till havs. Personen får, utan motfrågor, berätta om hur uniformklädda män lotsar en båt med flyktingar ut från svenskt vatten. Men någon oberoende källa som bekräftar dessa uppgifter redovisas inte. Däremot får ledaren för Nationell Framtid, en nazist-anknuten grupp sprungen ur numera nedlagda Svenskarnas parti, fritt spelrum att berätta om händelserna på havet.Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Malmö för att gå till botten med om Skånska Dagbladet har några goda skäl till att publicera det som många andra redaktioner dömt ut som en bluff.Kvacksalveri om blodgrupper och hälsaTv4 Nyhetsmorgon tog förra veckan återigen ett steg ut i den alternativa verklighet som finns bortom det vi dödliga kallar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den här gången bjöd redaktionen in en kostrådgivare som fick lägga fram teorin om att vi bör äta olika kost beroende på vilken blodgrupp vi har.Den bakomliggande teorin är inte ny. Men att en enig forskarkår slagit hål på dessa myter stoppade inte Nyhetsmorgon från att ge dom stor spridning i morgonmyset i TV-sofforna. Den här gången påpekades tydligt att vetenskapligt stöd saknades, men frågan är om den brasklappen tillåter att vem som helst, med vilken idé som helst, får komma till tals i programmet. Reporter Johan Cedersjö.Därför bantar SVT Öppet ArkivHagges utegrill, Ika i rutan och tonårseposet om Bert Ljung.Ja, dom nostalgipärlorna ligger inte längre tillgängliga på SVT:s hemsida Öppet Arkiv. För nyligen försvann ungefär hälften av materialet som i mer än tio år erbjudit oss medborgare klassisk svensk tv-historia.Vad beror det här på? Har det något värde att vi ska kunna botanisera i titlarna från tjock-TVns förgångna tid? Och hur ser SVT själva på Öppet Arkivs framtid? Reporter är Jonna Westin.

Vad visste egentligen Dagens Nyheter redan i augusti om sextrakasserierna i Kungsträdgården? Vi ställer DN till svars i veckans mest omdebatterade fråga. Vi pratar med lokaltidningen i Köln som blev först med ett världsscoop. Också om varför det som var allmänt känt redan i augusti, kan bli nyheter i januari. Finns det något svar bortom åsiktkorridor då, och rasism nu? Vad visste DN när – om sextrakasserierna i KungsträdgårdenI söndags berättade DN att unga tjejer i somras utsatts för systematiska, sexuella ofredandanden på en festival i Stockholm. Något som polisen, enligt tidningen, mörkat. Nyheten spreds snabbt, inte minst för likheterna med händelserna i Köln.Men nästan samtidigt som avslöjandet, kom det även uppgifter om att tidningen kunnat berätta om det här redan i augusti. En anonym källa berättade att hen tipsat tidningen. Dagens Nyheter har i veckan slagit ifrån sig. Medgett att dom fick ett tipset, men att dom inte kunde få det bekräftat. Men vad visste egentligen DN om övergreppen? Och varför kunde dom inte få bekräftelse på uppgifterna, som i efterhand visat sig var kända hos många? Reporter Erik Petersson. Lokaltidningen spräckte världsnyheten  Händelserna i Kungsträdgården kom i ett nytt ljus när massövergreppen i Köln spreds över världen. Köln blev en referenspunkt, skapade det för nyhetsrapportering så viktiga sammanhanget. Det var inte bara sexuella trakasserier, det var trakasserier på ett nytt sätt. Samordnade, omringande. Det finns många likheter mellan händelserna i Sverige och Tyskland. Inte bara i vad som faktiskt hänt, utan också hur det debatterats, rapporterats och pekats finger mot polisen. Vår reporter Jonna Westin såg likheterna och ringde i veckan upp den tyska lokaltidning i Köln som var först med världsnyheten.Nya nyheter om halvårsgamla händelserAtt ungdomsfestivalen i Kungsträdgården hade problem med sexuella trakasserier var, som vi hört, välkänt redan i augusti. Det var tema på festivalen och arrangörna hade jobbat aktivt för att få bukt med problemet. Men utöver P3 Nyheter i Sveriges Radio bedömde uppenbarligen Sveriges samlade nyhetredaktörer att detta faktum, i just denna tid, inte var en nyhet värd att berätta. Men nu, januari 2016, sex månader senare, har den bedömningen uppenbarligen ändrats. Plötsligt är händelserna i Kungsträdgården förstasidor, löpsedlar och mittuppslag.Hur kommer det här sig? Varför kan samma händelse om sexuella trakasserier en dag vara ointressant för att ett annan vara sprängstoff? En enkel fråga – men bortom svaren med politiska förtecken om rasism eller mörkande åsiktskorridor som just nu sprids som en löpeld – finns knappast något enkelt svar. Reporter Johan Cedersjö.

Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor. Fullständig förvirring om utmärkelsen Årets förvillare. Och vilka röster tystnar när skolor sluter sig? Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor inom myndigheten. Är det fritt fram att visselblåsa inom Sveriges största myndighet? Förvirringen var fullständig när utmärkelsen Årets förvillare skulle annonseras. Och om barnens yttrandefrihet. Vilka röster tystnar när skolor sluter sig efter dåden i Trollhättan? Hård kritik mot polisledningen efter hotfullt mejl om visselblåsareKnappt hade julefriden hunnit landa när Aftonbladet i mellandagarna publicerade nyheten om att en chef inom polisen anmälts och utretts för barnpornografibrott. En granskning som har rest många frågor om hur polisen hanterat ännu ett prekärt ärende inom kåren. Både hos poliser och journalister har avslöjandet i veckan väckt starkt missnöje med polisens kommunikativa förmåga. Ett maniskt kontrollbehov, toppstyrning och bristande förståelse för de regionala förutsättningarna är några av anklagelserna. Och som grädde på kritikmoset kom ett hotfullt mejl som på nyårsafton skickades från den nya organisationens informationsdirektör. Vad är egentligen polisledningens inställning till visselblåsare och information till medier? Reporter Johan Cedersjö. Falskt pressmeddelande om utmärkelse för kritiserad journalistik Så här i januari fylls tablåerna med galor inom musik, sport och film. Förra årets prestationer ska hyllas med fanfar och pokal och förra årets floppar skickas tillbaka till någon grådeppig replokal. Och för journalistiken blev det i veckan full pott när föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut sina årliga utmärkelser årets folkbildare och det lite mindre prestigefulla årets förvillare. För Sveriges Radio lyckades med konststycket att kamma hem både årets ros och årets ris. Men vägen dit var lång. För innan klarhet hade ordnats om vilka pristagarna egentligen var, skedde något du aldrig kunnat ana. Reportrar Gustaf Rosensköld och Lasse Truedson. Vad händer med barns rätt att höras när skolor sluter sig? I dagarna har många av Sverige elever dragit på sig ryggsäcken för att påböra en ny skoltermin. Efter dådet i Trollhättan i oktober har säkerheten och tryggheten på svenska skolor varit i stort medialt fokus. I veckan rapporterade Ekot att vakter även fortsättningsvis kommer bevaka Kronans skola i Trollhälltan. Det finns självklart förståelse för den lokala oron. Men här på Medierna funderade vi över andra sidan av myntet. För i takt med att säkerhetsrutiner stramas upp förändras också öppenheten. Och skolor har dom senaste åren blivit en allt mer stängd plats för journalister. Och att intervjua barn omgärdas idag av många hinder. Reporter Erik Petersson.

Om medietränade makthavare och provocerande reportrar. Vi berättar om styrkeförhållandet mellan makthavare och journalister och om hur det har förändrats. Många är exemplen på där en sådan intervju satt en makthavare på pottkanten eller för all del tillintetgjort en illa påläst utfrågare. Vi bjuder på härskartekniker, pudlar och papegojor samt italienska skor. Om medietränade makthavare och provocerande reportrar. Vi berättar om styrkeförhållandet mellan makthavare och journalister och om hur det har förändrats. Många är exemplen på där en sådan intervju satt en makthavare på pottkanten eller för all del tillintetgjort en illa påläst utfrågare. Vi bjuder på härskartekniker, pudlar och papegojor, och italienska skor.Vi tar avstamp i etermediernas barndom då det rådde en hierarkisk ordning mellan journalister och makthavare, där journalisterna mer kunde betraktas som mikrofonkypare som frågade och sedan svarade makthavaren till dess att inspelningsbandet tog slut.Vidare till 60-talets uppror med de tre O:na: Lars Orup, Gustav Olivecrona och Åke Ortmark och en trend där journalistiken närmast demonstrativt skulle sätta sig emot makten mer än att kanske få svar på frågorna.Och så om dagens medietränade makthavare och om hur medieträningen påverkar journalistiken. Vi tar dig med bakom kulisserna, på en snabbkurs.Ett program av: Jonna Westin och Martin Wicklin. Tekniker: Fredrik NilssonProgramledare: Therese Rosenvinge

Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015. Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016? Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015. Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Vad får det för konsekvenser och vad har de traditionella medierna för ansvar?Årets inleddes dystert, med terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Händelsen ledde till stor samling kring grundläggande värden om yttrande- och pressfrihet, men förde också med sig en debatt om dessa värdens gränser och om satirens roll. Får man skämta om allt? Bilden på den 3-årige flyktingpojken Alan Kurdi skakade en hel värld. Den vände upp och ned på det offentliga samtalet, sades det i september när bilden kom. Tidningar manifesterade, det slogs insamlingsrekord och politiker över blockgränserna talade om öppenhet och medmänsklighet. Varför just den här bilden? Och ledde den till några bestående förändringar?Förmodligen har det aldrig sänts så många timmar direktsända nyheter som veckan efter Parisdåden nu i november. Vi diskuterar den här utvecklingen och vad den för med sig. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016?Detta och en hel del annat pratar vi om i Mediernas årssamtal 2015. Där vi alltså gästas av SVT:s avgående nyhetsankare, en känd tv-aktuell komiker och en tidningschef med utgivaransvar för VLT och en rad andra tidningar i Västmanland.Programledare: Therese Rosenvinge 

Satte Ekot dramatiken framför att söka svar om polisens arbete med romer? När övergår bevakning av skolsäkerhet till spridning av onödig oro? Och så intervjuar vi Jan Helin om nya jobbet. Satte Ekot dramatisk rapportering om polisarbete med romer framför att söka svar?Nyheten om hur polisen gått tillväga för att kartlägga förekomsten av eventuell människohandel bland tiggande EU-migranter hörde nog många på radion i onsdags. Ekot berättar att polisen haft ett omfattande frågeformulär som dom använt sig av för att ställa frågor till personer som kan tänkas vara utsatta. Chefen för polisens underrättelsetjänst har samtidigt svårt att svara på Ekots frågor och polisen framstår i rapporteringen som undvikande:  Men den lyssnare som också hörde P1-morgon fick en betydligt mer utförlig beskrivning av samma polischef. Om syftet, bakgrunderna och frågorna. Och polischefen svarar också tydligt på varför dom gjort vissa specifika saker som tas upp i Ekot, som att tex ta bilars registreringsnummer och fota id-handlingar. Men trots de här mer klargörande svaren fortsätter Sveriges Radio referera och sända den första intervjun där polisen är mindre påläst. Hur kommer det sig och hur resonerade Ekot när de valde att inte ge de lyssnarna de bästa förklaringarna? Therese Rosenvinge träffade Alexander Gagliano, en av reportrarna bakom nyheten.Vi pratar också med Jan Helin I veckan slog en riktig bomb ner i medieankdammen: Aftonbladets VD Jan Helin tar jobb som programdirektör på SVT. Vad tar han med sig från åren på Aftonbladet? Och vad ångrar han av sina uttalanden om Sveriges Television genom åren?Lasse Truedson träffade Jan Helin i fredags. Tidningarna spred oro och rädslaI efterspelet till en stor nyhet - särskilt en stor och dramatisk nyhet - så kommer ofta fler liknande. Det kanske är naturligt - vi fokuserar på det vi känner igen. Men det kan också leda tanken helt fel.Efter skolattacken i Trollhättan har flera händelser kopplade till just skolor blåsts upp av medier och orsakat enorm oro – oro som sen visat sig onödig.Vår reporter Lina Grönberg har tittat på två såna här händelser där ortens stora tidningar varit pådrivande i att piska upp oro och sprida rädsla.Tomten är avskaffad – i P4!Just den här helgen är det säkert många som väntar ivrigt på tomten. Men i veckan kunde tidningen Journalisten berätta att tomten avskaffas – i P4.  Efter inte mindre än 24 år, väljer Sveriges Radio att lägga ner det direktsända programmet ”Ring Jultomten” dit barn och vuxna kunnat ringa in. Jonna Westin ringde upp journalisten Pelle Lindblom – som genom åren lett programmet med ”tomten” som sidekick.

Har diskussion om värderingsfrågor skymt granskning av migrationspolitikens sakfrågor? Tjejtidningarna kämpar om tonåringarnas tid. Mexikanska journalister tacklar ständigt stora säkerhetsrisker. Hur klarar medier av att skildra migrationspolitiken?Frågan om flyktingströmmar och migration har präglat nyhetsrapporteringen hela hösten. Inte minst efter att bilden på den 3-årige pojken Alan fick många att ta sin solidaritet från ord till handling och hela Sverige skramlade. Men i politiken har det varit snabba svängningar. De sista veckorna har regeringen ställt sig på bromsen: tillfälliga uppehållstillstånd till asylsökande, id-kontroller på färjor och i veckan var regeringen till och med nära att stänga Öresundsbron. Journalisten Lasse Granestrand, som skrivit om migrationsfrågor sedan 1989, argumenterade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i veckan för att en orsak till de nu så tvära svängningarna i politiken är att medierna tappat den sakpolitiska bevakningen av det här politikområdet. Erik Petersson träffade Lasse Granestrand i veckan.Fjortonåringarna har flytt från Frida - kan de vinnas åter?Det brukar ofta sägas att den som vill få riktmärken om morgondagens mediemarknad ska titta på gruppen unga tonårstjejer, eftersom dom snabbt tar till sig nya trender. Och det var känsla för just det här som på 80-talet gjorde förlaget Frida till en framgångssaga. Men idag har målgruppen i hög grad gått vidare. De är vana att få exakt vad dom vill, när dom vill, gratis på nätet och frågan är hur länge till tjejtidningarna överlever som pappersprodukter i affärernas tidningshyllor? Och om framtiden istället måste vara digital – vilka möjligheter har Frida och andra tjejtidningar då att hitta en lönsam affär som håller? Reporter: Therese RosenvingeJournalistlivet allt farligare i MexikoPressfriheten har varit under attack på flera håll under 2015. Och Mexiko är ett av de länder där situationen försämrats de senaste åren.  Där har minst 89 journalister mördats sedan 2000, enligt Reportrar utan gränser. Länge var det framförallt provinser där knarkhandeln blomstrade som var farligast, men nu ses inte längre ens huvudstaden Mexiko City som säker. För landets journalistkår innebär det här att säkerhetsarbetet fått tas till helt nya nivåer, med kottsäkra västar till krypterade mobiler. Reporter i Mexiko är frilansjournalisten Åsa Welander.

Att försöka köra över flyktingar med en lastbil, är det rätt? Hur kunde Nyheter24 fråga så? Håller undersökningen om de missnöjda poliserna? Och så om kommunrapporteringen som ökar, trots mediekris. Hur förklarar Nyheter24 omröstning om att köra över flyktingar? I veckan publicerade sajten Nyheter24 en artikel om en lastbilschaufför som försöker köra över flyktingar. I artikeln publiceras också en omröstning där sajten ställer frågan “Gör chauffören rätt?” – “Ja eller nej”. De starka reaktionerna på vad som utan tvekan kan kallas för ett publicistiskt haveri kom omedelbart – branschen rasade och artikeln drogs tillbaka. Men hur kunde en sådan artikel publiceras från första början? Vår reporter Gustaf Rosensköld besökte redaktionen och träffade Nyheter24:s chefredaktör och ansvarige utgivare.Ifrågasatt nyhet om poliser som funderar på att säga upp sig “8 av 10 poliser funderar på att sluta” kunde man läsa och höra i flera medier häromveckan. Nyheten bygger på en undersökning från polisfacket och lanserades lägligt mitt under pågående lönekamp. Men är det verkligen så illa som att så många som 8 av 10 poliser går runt och är mer eller mindre redo att säga upp sig? Våra reportrar Lina Grönberg och Jonna Westin har granskat den här nyheten och frågat två tunga medieredaktioner om hur de ser på den här typen av undersökningar, där det ju finns en tydlig PR-avsikt i botten.Ökande kommunrapportering trots mediekris Hur mår egentligen den svenska kommunjournalistiken i tider av nedskärningar och minskade resurser? Det här är en fråga som diskuteras mycket just nu. Och nu i veckan kom nya siffror från Institutet för Mediestudier om att kommunrapporteringen ökar, trots mediekrisen. I alla fall sett till antalet artiklar. Men innebär kvantitet också kvalité? Eller finns det kanske snarare en risk att det är precis tvärtom? Reporter: Therese Rosenvinge.Här ska vi också för transparensens skull nämna att Mediernas producent Lasse Truedson också är föreståndare för Institutet för Mediestudier, vars siffror togs upp här i reportaget.Engagemang och delningar till varje pris? Samtal med Jack WernerMed anledning av Nyheter24:s publicering samtalar vi med frilansjournalisten Jack Werner om viralsajter, delningstrender och nätjournalistik.

Den felaktigt terrormisstänkte 22-åringen om mediedrevet. Hur ska redaktionerna nu göra för att nu rädda mannens rykte? Och så om den hårda kritiken i veckan om att medier övergav sitt granskande uppdrag för att bli Säpos hejarklack. Varför publicerade alla medier 22-åringens namn?Det har varit en vecka av självrannsakan och självkritik i svenska medier, men också många försvarstal och texter där utgivare vägt och vridit på argument för att motivera sina beslut om den felaktigt terroristutpekade 22-åringen.Det är förstås lätt att inse att allmänintresset när det finns misstankar som rör något så samhällsfarligt som terrorbrott. Och en sökning på mannens namn i mediedatabasen Retriever ger nästan 2000 träffar under perioden torsdag till söndag förra veckan.Men på flera ställen i rapporteringen var den skrattande 22-åringen som syntes på den läckta polisbilden inte bara namngiven som “misstänkt”. Hos väldigt många medier finns också exempel på hur mannen blivit “terroristen”, “terrorsvensken” eller “IS-terrorist”. Detta samtidigt som de kritiska frågorna till SÄPO om vad dom hade på fötter när det gällde mannen lös med sin frånvaro.Vad var det som hände förra veckan? När till och med de i vanliga fall mest återhållsamma redaktionerna var med och drog på så unisont med uppgifter om 22-åringen – en ung asylsökande man som själv säger att han bara vill leva här i Sverige och studera.Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld. Varför hördes så få kritiska röster de första två dygnen?Många utgivare har i veckan tagit bloggar och spalter i anspråk för att motivera sina tidigare beslut om 22-åringen. Ingen har uttryckt direkt ånger över att ha publicerat namnet specifikt - där tycks råda fortsatt konsensus om att just namnpubliceringen nog var berättigad, givet situationen och beslutsunderlaget som fanns.Men i andra delar finns självkritik. Längst gick kanske Uppsala Nya Tidnings chefredaktör Charlotta Friborg när hon i tidningen Medievärlden i veckan skrev hur medierna enligt henne gjorde sig till myndigheternas hejarklack i terrorjakten. Vi har talat med henne och en rad andra publicister om lärdomar från veckan då medier med Charlotta Friborgs ord agerade ”febrigt”.Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld. Hur räddar redaktionerna bäst 22-åringens rykte?Förr var det enkelt: inget var mer ointressant än gårdagens tidning. Det som stod i den hamnade i pappersinsamlingen och fanns sedan bara på mikrofilm i Kungliga biblioteket.Idag finns allt kvar på nätet, en enkel sökning bort. Där är minnet evigt och publicitetsskadan riskerar på ett helt annat sätt idag att bli livslång. Den som en gång varit utpekad som terrorist kommer fortsätta vara det – om det inte dränks av ny information.Det här ställer redaktionerna inför nya beslut: när det i söndags visade sig att åklagaren friade 22-åringen från alla misstankar, vad var då det effektivaste sättet att tvätta rent hans namn och rädda hans rykte?Här valde redaktionerna olika vägar – fortsätta namnge även om friandet från misstankar eller genast anonymisera?Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Vi har förmodligen sett fler direktsändningar denna vecka än någonsin tidigare. Men hur bra har svenska medier lyckats med att göra terrorhotet begripligt? Mycket har rapporterats för att sedan tas tillbaka. Hur bra har medier lyckats hålla huvudet kallt? Vi diskuterar veckans intensiva nyhetsbevakning med Thomas Mattsson, Anna Gullberg och Hans Brun. Det har varit en nyhetsvecka utöver det vanliga. Med en intensiv jakt på terrorister, ökade militära insatser mot IS och höjt terrorhot här i Sverige. Det är ett allvarligt läge där många också har betonat vikten av att de etablerade medierna rapporterar sakligt och faktabaserat, och inte bidrar till att sprida spekulationer och rykten. Samtidigt fortsätter live-sändningarna timme efter timme, dag efter dag, och det har varit tydligt att utbudet av bekräftade uppgifter att rapportera och prata om har varit litet - i förhållande till all sändningstid som ska fyllas. Vi samlade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Gefle Dagblads Anna Gullberg och terrorforskaren Hans Brun till ett samtal om den gångna nyhetsveckan. Vad säger de om att ett flertal uppgifter som spridits av medierna senare har fått tas tillbaka för att de visat sig vara felaktiga? Varför publicerade Expressen direkt namn och bild på den jagade terrormisstänkta mannen men inte Gefle Dagblad? Daesh eller IS, vad bör medierna använda? Och så om de senaste dagarnas förhöjda hotbild, där det även har talats om mediehusen som måltavla.

Med anledning av dåden i Paris frågar vi oss vad som är mediers uppgift i akuta krislägen. Sverige Radio har högst förtroende av alla nyhetsredaktioner. Men i akuta lägen är det kvällstidningarna som ger oss den uppdaterade informationen. Mönstret upprepades på fredagsnatten. Sveriges Radio kom inte ut med tydlig information och snabba extrasändningar. Vi samtalar på lördagsmorgonen med SRs programdirektör Björn Löfdahl om public service uppdrag i krislägen och hur väl SR levde upp till sitt ansvar i natt. När det fruktansvärda händer – vad är mediers uppgift? Med anledning av dåden i Paris frågar vi oss vad som är mediers uppgift i akuta krislägen. Sverige Radio har högst förtroende av alla nyhetsredaktioner. Men i akuta lägen är det kvällstidningarna som ger oss den uppdaterade informationen. Mönstret upprepades på fredagsnatten. Sveriges Radio kom inte ut med tydlig information och snabba extrasändningar. Vi samtalar på lördagsmorgonen med SRs programdirektör Björn Löfdahl om public service uppdrag i krislägen och hur väl SR levde upp till sitt ansvar i natt.  S och SD hörs och syns mest i flyktingfråganDen politiska dagordningen domineras ju nu fullständigt av flyktingsituationen. Och inte minst den senaste veckan har ju presskonferenserna med partipolitiska utspel avlöst varandra. Men enligt en undersökning som har gjorts i samarbete med oss här på Medierna så finns tydliga skillnader i hur partierna syns i redaktionella och sociala medier när det handlar om flyktingfrågan. Vissa partier har haft tydlig medial medvind – med andra syns lite i förhållande till sin storlek. Vad beror det på? Och hur bra är vi journalister egentligen på att ge alla partier medieutrymme när det gäller flyktingkrisen? Reportrar: Jonna Westin och Lina Grönberg. Meltwaters medieanalys Högerextrema källor hos ryska propagandamedierNyligen berättade vi om en rysk mediestrategi som går ut på att så förvirring och skapa osäkerhet snarare än att sprida traditionell propaganda. Statligt finansierade medier som TV-kanalen RT säger sig erbjuda ett alternativ till den världsbild som sprids av de etablerade västerländska medierna. Och som ni kunde höra då menar RT själva att de inte sprider propaganda i högre utsträckning än vad tex BBC och CNN gör. Idag tittar vi vidare på hur denna ryska alternativa bild ser ut och vilka källor kanalerna använder. Och det visar sig då att den ryska beskrivningen av till exempel Sverige till inte obetydlig del formas av krafter på den absoluta högerkanten. Reporter: Mattias Pleijel.

Kaliber lät sjuka flickor och oroliga föräldrar prata om HPV-vaccinet Gardasil som trolig orsak till att flickorna blivit sjuka. Och i veckan kom glasklart besked från Europeiska läkemedelsmyndigheten om att det inte finns vetenskapliga belägg för att Gardasil ger de specifika biverkningar som oroat. Flyktingtälten i Skåne möter stort lokalt motstånd rapporterar TV4 - men stämmer det? Och hur mycket ojämlikhet tål Stora Journalistpriset? Känslostarka vaccinberättelser ställs mot vetenskapliga fakta Sveriges Radios granskande program Kaliber staplade den ena känslostarka berättelsen på den andra om misstänkta vaccinbiverkningar. Sjuka flickor och oroade föräldrar fick prata om sina övertygelser om att HPV-vaccinet, som skyddar mot virus som kan orsaka bland annat livmoderhalscancer, gett upphov till så allvarliga biverkningar att det i princip förstört livet för flickorna. Det intryck som skapas av programmet är att ansvarig myndighet i Sverige struntat i att utreda ett samband mellan vaccinet och det ovanliga syndromet POTS – trots tydliga varningsklockor. Men i torsdags – bara tre dagar efter Kaliber – kom ett glasklart besked från Europeiska läkemedelsmyndigheten: Efter en utförlig vetenskaplig granskning konstateras att det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för ett samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och POTS. Vad tidigare forskning däremot har visat är att vaccinet kan rädda liv. Hur kommer det sig att Kaliber inte inväntade den tunga granskningen – som man visste var på gång? Och hur ser Kaliber på risken att de spridit en onödig oro? Reporter Jonna Westin. Var det stort motstånd mot tältläger för flyktingar?Det tältläger för flyktingar som planeras i Revinge i Skåne har gett upphov till en hel del nyhetsrubriker de senaste veckorna. Det är vad regeringen kallar en extraordinär åtgärd inom ramen för den största humanitära insatsen i Sverige sedan andra världskriget.Men när det kommer till hur dom boende på orten ser på dom här tälten har mediebilden varit splittrad. Och här utmärkte sig TV4 förra veckan när dom – i motsats till andra – rapporterade om ”stort motstånd”, ”protester” och ”upprörd stämning”. Men ingen kritisk röst hörs i inslaget och i sociala medier kom snart kritik från invånare om att TV4 hårdvinklat och målat upp en falsk bild av verkligheten. Vår reporter Gustaf Rosensköld åkte till det lilla samhället utanför Lund för att undersöka hur det ligger till.  Hur mycket ojämlikhet tål Stora journalistpriset?Könsfördelningen i t ex börsbolag eller olika politiska församlingar är ju något som vi journalister gärna granskar – och också kritiserar om den är sned. Men frågan är om mediebranschen är så mycket bättre själv? I nyhetsflödet är kvinnor ofta tydligt underrepresenterade visar en färsk undersökning från Rättviseförmedlingen som Dagens Nyheter skrev om i veckan. Och när nomineringarna tillkännagavs till det allra mest prestigefyllda journalistpriset i landet – Stora Journalistpriset – ja då fanns bara 2 kvinnor bland de 16 som nominerats. Varför ser det ut såhär? Hur mycket ojämlikhet tål Stora Journalistpriset? Reporter är Lina Grönberg.

Medierna återutsänder delar av sommarens reportageserie om ikoniska pressbilder som förändrat världen. Först ut berättelsen om bilden som många menar blev början till Vietnamkrigets slut. Vi berättar även om tortyrbilderna från Irak, som för 11 år sedan blev en symbol för omänsklig brutalitet. Och så om en legendarisk löpsedelsbild vars rekord har stått sig i nära 40 år. Flickan som slog hål på VietnamkrigetDå och då kommer ju de där bilderna – som är så starka eller speciella att de inte går att blunda för, utan etsar sig fast på våra näthinnor och som blir en del av vår historieskrivning. När bilden på den treåriga flyktingpojken Alan spreds över världen började det genast att pratas om den bilden som just en sådan ikonbild. Och med detsamma kom bilden på Alan att läggas bredvid den kanske mest kända pressbilden någonsin – bilden på barnen som flyr undan Napalmbomberna i en vietnamesisk by och som springer rakt emot kameran. Precis som bilden på Alan kom att ändra mångas syn på dagens flyktingsituation, kom Nick Ut's bild ”Napalm-flickan” att på 1970 ändra många människors uppfattning om det pågående kriget. Reporter: Per Shapiro Kyssen sålde mer än allt annatDen 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en den unika bilden på förstasidan: den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Hur kommer det sig att fotografen Jonny Graan var ensam om att få Kyssen på bild? Och vad har bilden betytt för Expressen och för svensk hovjournalistik? Reporter: Marie-Caroline Biver. Bilderna från Abu Ghraib som chockade världenDen 19 mars 2003 berättar USA:s dåvarande president George Bush att amerikansk militär och dess allierade invaderat en stat full av ondska - Irak. Irakkriget och USA:s metoder i kriget mot terrorism är än idag mycket kontroversiella och bilderna från fängelset Abu Ghraib, som innan kriget varit Saddam Husseins ökända tortyrfängelse, lever än idag, 11 år senare, kvar som en symbol för en omänsklig brutalitet. Bilderna, där avklädda krigsfångar i förnedrande positioner tvingas posera med leende amerikanska soldater bredvid sig, satte ett stort avtryck i den amerikanska självbilden. Dom spreds av visselblåsaren Joseph Darby och första gången dom visades offentligt var i det amerikanska nyhetsprogrammet 60 minutes. Reporter: Marie-Caroline Biver. Reportagen sändes första gången sommaren 2015. Här hittar du också de andra reportagen från vår serie om ikoniska bilder.

När jakten på egen vinkel havererar i sorgligaste möjliga situation. Vi har tittat närmre på hur vissa redaktioner drog snabba slutsatser om den utsatta skolan i Trollhättan. Är det rätt eller fel av journalister att intervjua anhöriga i sorg? Och så om ett reportage i GP - som i veckan resulterat i tvivel om tidningens fakta, men också hot och hat på nätet. Havererad jakt på egen vinkel efter TrollhättemordenVi börjar veckans program med de fruktansvärda rastiskt motiverade morden i Trollhättan. Många talar om detta som ett terrordåd – det värsta i Sverige sedan attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940. I torsdags, samtidigt som hela landet var i chock över det som hänt, pågick nyhetsförmedlingen i rasande fart. Intervjuer med barn och föräldrar vid polisavspärrningarna. Elevernas mobilbilder på den maskerade 21-åringen. Flashar om dödsoffren. Och i den tidiga jakten på egna vinklar var det flera redaktioner som letade fram tidigare kritik mot den utsatta skolan från Skolinspektionen. SVT:s Rapport byggde ett helt inslag på myndighetskritiken och konfronterade i direktsändning kommunen. Men vad har kritik mot otrygghet och studiero i klassrummen med det som nu hänt att göra? Och är det rimligt att mitt i sorg och chock dra på med den här skolkritiska vinkeln? Reportrar är Martin Wicklin, Jonna Westin och Mattias Pleijel. Sorgeintervjuer under lupp Med anledning av skolattacken i Trollhättan har redaktionerna i dagarna också ställts inför att etiskt hantera intervjuer med personer i chock och sorg. Redan i torsdagskväll fattade Expressen beslut om att publicera en intervju med en av de mördade personernas mamma. Andra medier har talat med andra anhöriga till offren. I samband med den här sortens rapportering gror inte sällan bilden av journalister som cyniska utsugare, och som går för långt i sin strävan efter att skildra sorg. Men förhållandet mellan drabbade anhöriga och medierna är inte svart-vitt, visar en färsk avhandling. Frågor från journalister kan för den som sörjer ibland upplevas som ett övertramp – men en medverkan kan också kännas meningsfull. Gustaf Rosensköld har tittat närmre på det här och vi börjar på en herrgård i södra Dalarna. Tvist om flyktings ålder gav hot och hat Nu om en publicering i Göteborgs-Posten förra helgen som i veckan kom att ge upphov till kritik, men också hat och hot. Det hela handlar om något invandringsfientliga och rasistiska krafter väldigt ofta skjuter in sig på – ensamkommande barn och deras ålder. I reportaget i förra helgens GP får läsaren följa en afghansk kille under hans första månader i Sverige. Men uppgiften i texten om att killen är minderårig började snabbt ifrågasättas. Och både publiceringen och den intervjuade killen kom snart att användas som ett slagträ av invandringsfientliga och han har nu fått utstå hot och grova påhopp. Therese Rosenvinge ringde upp Göteborgs-Postens nyhetschef Christofer Ahlqvist i veckan för att prata om publiceringen.

Om propaganda i journalistisk form, med avsikt att förvirra. Vi tittar närmre på den ryska mediestrategin, bland annat utifrån hur haverirapporten om det nedskjutna passagerarplanet i Ukraina presenterades i veckan. Vi har träffat SVT:s vd Hanna Stjärne, som ofta pekas ut som Sveriges mäktigaste mediechef, apropå den senaste tiden upptrappade ställningskrig om Public Service. Och så om att få spridning på nätet men samtidigt behålla kontrollen. Nu sätter TV4 upp spärrar mot sajter som kanalen definierar som hatsajter. Ryska propaganda-medier med avsikt att förvirraRyssland skapar egna mediekanaler för att strategiskt få ut sin önskade bild av olika händelser. När villfarelsen ställs mot vetenskap, fejk mot fakta, kunskap mot kvacksalveri – då är det lätt att mediernas princip om opartiskhet kidnappas och missbrukas. Vad händer när den här taktiken utnyttjas av en krigförande stormakt? Den ryska mediestrategin beskrivs ofta som ett försök att förvirra - att skapa en osäkerhet kring vad som är sant genom att sprida en störtskur av hypoteser. I veckan fick vi ett tydligt exempel på det när utredningen kring det nedskjutna planet MH17 skulle presenteras. Reporter: Mattias Pleijel. Hanna Stjärne om kritiken mot SVTHon pekas ofta ut som Sveriges mäktigaste mediechef. Vi träffade SVT:s vd Hanna Stjärne i veckan för att prata om gränserna för Public Service, de laddade anklagelserna om ojuste konkurrens med licensmiljarder och om den hårda kritik som riktats mot specifika SVT-satsningar. Det är ett läge när konkurrenterna tar i med hårdhandskarna för att skruva upp tonläget och PR-spelet kring Public Service – inte minst genom den miljonsatsning på en privat Public service-granskning som lanserades bara häromveckan. En lansering som gör Hanna Stjärne bekymrad. Reporter: Therese Rosenvinge TV4 spärrar tillgång till TV-klipp för invandringsfientliga sajterTV4 väljer nu att blockera möjligheten för vissa sajter att bädda in deras TV-klipp. Anledningen är att TV4 inte vill finnas på plattformar som kanalen definierar som hatsajter. Och det här är en fråga där mediebolagen gör olika. Vissa låter vem som helst sprida innehåll var som helst, medan andra håller hårt i allt sitt material. Hur drar TV4 egentligen gränsen för vilka sajter som ska omfattas av blockeringen? Hur motiverar Public Service att de gör tvärtom? Reporter: Jonna Westin

Vi ropar ÄNTLIGEN! Nu finns Nobelpriset i journalistik, eller var det i litteratur? Var går gränsen mellan fakta och fiktion; journalistik och litteratur?Efter Snowden, EU-domstolen skrotar avtalet som ger Facebook rätt till våra personliga uppgifter. Också om nya metoder av statligt förtryck mot allt mer pressade journalister.Snaran dras åt inför höstens nyval i ett för Europa allt viktigare Turkiet. Första Nobelpriset till journalistik - eller?Veckans program börjar i börssalen i Stockholm, där Nobelpriset i litteratur traditionsenligt ska tillkännages. Vi brukar inte uppmärksamma det här. Men i år gör vi ett undantag. För Svetlana Aleksijevitj började som lokalreporter i en vitrysk liten stad under sovjetdiktaturen. Och hon har fortsatt skriva journalistik. Eller har hon det? Kan journalistik bli stor och prisad litteratur? Eller behöver sanningen offras för att journalistiken ska få komma in i litteraturens finrum?Vi ställde oss i kön för att fråga Svenska akademiens ständige sekreterare. Och så har vi träffat några som korkade skumpan som en uppmuntran för fri vitrysk journalistik och litteratur. Reporter var Lasse Truedson. Kampen om att få första nobelintervjunVi stannar kvar i Nobelyran, för det här är ju den vecka på året som är julafton för Sveriges kultur- och vetenskapsjournalister. För redaktionerna runt om i landet gäller det att på pressad tid leverera en initierad analys, helst tillsammans med en sömndrucken intervju med en överväldigad vinnare. Vår reporter Jonna Westin åkte till Vetenskapsradions redaktion i Uppsala för att höra hur dom förbereder sig för den livesändning dom ska ha i etern bara minuter efter priset annonserats.Och från studion följde hon också med i jakten på vinnarintervjun; som den här gången inte riktigt gick som smort. Turkiet behåller trycket mot medier - men har bytt metoderDet har nu gått tre år sen vi sände ett reportage om att Turkiet hade flest fängslade journalister i världen. Idag har det antalet minskat, men förtrycket har inte fått något slut. Turkiet står nu inför nyval. Ett val som i ljuset av regionens osäkra läge även för Sverige och Europa blir mer betydelsefullt än på länge. Förra veckan kunde vi höra om hur journalisten Ahmet Hakan blivit attackerad och nedslagen på öppen gata. Några dagar senare riktade turkisk polis pistol mot huvudet på några journalister i Silvan i sydöstra Turkiet.Frilansjournalisten Tomas Thorén har ägnat veckan åt att höra om hur nya metoder används för att kväsa landets kritiska röster. Vi får bland annat träffa chefredaktören Bülent Kenes som bara timmar efter intervjun på nytt blev inkallad till domstol. Första stora skillnaden efter Snowdens avslöjandenVi är vana med att stora journalistiska avslöjanden leder till att någon tar på sig skulden, erkänner och – kanske till och med avgår. Felaktigheter rättas till, ordningen återställs. Men ibland är det inte så enkelt.2000-talets hittills största scoop, om hur amerikanska underrättelsetjänsten NSA massövervakar allt du, jag och alla andra gör på nätet har hittills fått förvånande små konsekvenser.Men i veckan kom från EU-domstolen ett besked som ger avslöjandets hittills största förändring, det menar Daniel Westman, som forskar om IT och yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet. Det handlar om att EU-domstolen förklarat att NSA:s avlyssning av nätet gör att USA inte är ett säkert land att överföra känsliga uppgifter.

Temperaturen höjs i debatten om public service. Men hur fri är den nya kommissionen? Vi synar sponsringen inom podd-världen. Och om staden där nyhetssatsningarna poppar upp som svampar ur jorden. Privat kommission utmanar public serviceDe kommersiella aktörerna på mediemarknaden tar nu i med hårdhandskarna för att få till en debatt om public service. Under namnet ”Public Service kommissionen” och med den uppenbara avsikten att ge sken av statlig utredning, betalar medieföretagen för en egen utredning av hur public service fungerar. I bakgrunden pyr ett kompakt missnöje över att public service-bolagen helst vill slippa ta diskussionen överhuvudtaget just nu. Samtidigt fortsätter public service lansera nya tjänster, nu senast en receptsajt, som möter hård kritik. Reporter: Therese Rosenvinge.  Var går reklamgränserna i podcasts?När det gäller ljudbaserad journalistik så är det inte längre bara Sveriges Radio som står för allt utbud. Med podcast - ljud som sprids över nätet till våra mobiler - så har en mängd nischade program funnit en arena. Och nu, i takt med stigande lyssnarsiffror, börjar det gå att tjäna pengar på poddar. De börjar bli professionella produktioner, fast de är gratis för lyssnarna. Men här finns ett dilemma: poddare har experimenterat vilt med olika reklamformat. Vissa programledare trycker hämningslöst in sponsrat prat, medan andra poddar håller sig till traditionella reklamavbrott. Men hur mycket reklam tål poddarna? Var går gränsen? Reporter: Jonna Westin. Bubblande medieklimat i JönköpingAtt den lokala journalistiken är pressad av övergången från papper till nät, det har vi pratat om många gånger här i Medierna. Men digitaliseringen har samtidigt gjort det enklare än någonsin att starta nyhetstjänster. En plats där den lokala nyhetsjournalistiken är mer aktuell än någonsin är Jönköping. Här slåss inte mindre än fyra nyhetssajter om läsare, tittare och annonsörer – och dessutom är en mediejätte på väg in. Vår reporter Gustaf Rosensköld åkte till sin hemstad för att ta reda på vad det är som händer.

Ett tajt sponsorsamarbete på Aftonbladet fick nyligen tunga profiler på tidningen att gå ut i protest. De kritiserar tidningen för att sälja ut sin trovärdighet. Händelsen aktualiserar åter frågan om gränsen mellan journalistiken och reklamen. Vi nystar i en udda SVT-dementi, som fick tvärtom-effekt. Vad var det för rykte som dementerades och varför skrev SVT så som man gjorde? Och så åker vi till Bryssel där EU-kommissionen kritiseras för att hålla ett hårt grepp om informationen till journalisterna. Hård kritik mot Sportblads-sponsringFörra veckan drog fotbollens Champions League igång med buller och bång. Och med det också ett nytt tv-program på Aftonbladets sportredaktion. Men var det journalistik eller reklam tittarna fick se?Det aktuella Champions League-tv-programmet från Sportbladet gjordes i samarbete med ett spelbolag och är ännu ett exempel på hur reklam och journalistik blandas och att gränsen däremellan blir luddigare. På Sportbladet blev den interna kritiken hård efter programmet och flera tunga profiler gick också ut i en offentlig protest mot hur tidningen, enligt dem, säljer ut sin trovärdighet. Reporter: Karin Hållsten. SVT:s märkliga tweet fick många att reagera ”Rykten sprids nu om att regeringen styr SVT:s journalistik. Det kan vi dementera (vi debatterar inte vidare ryktet här).” Så stod det i en tweet som skickades ut från SVT:s officiella Twitterkonto förra helgen. Någon bakgrund eller vidare förklaring gavs inte och utspelet fick därför många att höja på ögonbrynen. Vår reporter Jonna Westin har i veckan nystat i vad det var för rykte och hur kommer det kommer sig att SVT skrev som de gjorde. Hårt hållen information i BrysselVi har sedan starten av det här programmet granskat journalister och medier – men också bevakat journalisters rättigheter och möjligheterna att utföra det granskande uppdraget. Och en tung institution som vi har haft anledning att återkomma till när det gäller det, är EU-kommissionen i Bryssel. Den nya EU-kommissionen har lovat att bli mer öppen mot journalister och medier – och i förlängningen allmänheten. Men istället vittnar såväl källor inom Kommissionen som journalister i Bryssel om ökad kontroll över informationen och mer politisk toppstyrning. Reporter i Bryssel: Andreas Liljeheden. Falskt och sant i viral kunganyhetAtt plötsligt inte få sin papperstidning på hallmattan eller i brevlådan kan ju kännas ganska surt – och det är nog många som kan relatera till irritationen när morgonvanan bryts. Men i torsdags drabbade det här självaste kungahuset. Och när det upptäcktes att Dagens Industri saknades bland tidningarna på Stockholms slott, då tog en medarbetare vid hovet tag i saken genom att lyfta på luren till tidningens sovande webbredaktör. Vår reporter Therese Rosenvinge reder ut vad som hände.

Ett kvartssekel har gått sedan TV4:s allra första sändning. I veckan var det exakt 25 år sedan den första sändningen 1990 då tekniken strulade och Expressen dagen efter skrev lägg ner kanalen. Vi berättar om hela resan, från vågad idé till etablerad TV-jätte. Om maktstriderna, drömmarna, besvikelser och lyckträffar. Och om hur TV4, som den första kommersiella marksända TV-kanalen, förändrade svenskt TV-landskap för alltid. TV4 – från vågad idé till etablerad jätte25 år har gått sedan den första sändningen 1990 då tekniken strulade och Expressen dagen efter skrev “lägg ner kanalen”. I TV4 skulle det vara både underhållning och samhällsreportage. Tunga namn lockades till den nya uppsickar-kanalen. Jan Guillou blev frontperson för Kalla Fakta och planerade att stanna där till sin pension. Så blev det inte, men TV4 kom som den första kommersiella marksända TV-kanalen att förändra svenskt tv-landskap för alltid. På 1990-talet drog Tv4:s nöjessuccéer miljonpublik på helgerna. Men tv-marknaden förändras i snabb takt och med det villkoren för TV4. Konflikten mellan lönsamhet och satsningar på journalistik har i perioder varit påtaglig, konkurrensen har ökat och bakom kamerorna har stora affärsuppgörelser och maktstrider ägt rum. Vi träffar några av dem som var med i begynnelsen. Vi möter profilerna som lockades till kanalen och direktörerna som styrt och styr. Vad är Tv4 idag, när tablåerna spelar allt mindre roll och aktörerna blir fler och fler? Och hur låter berättelsen om Tv4 i framtiden? Ett program av Malin Ekman och Martin Wicklin.

Veckans program ägnas helt åt flyktingkatastrofen och den mycket speciella medievecka som varit till följd av just situationen i Europa. För de senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om världen, har ju frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Men det är inte hela bilden. För samtidigt finns också en stark polarisering och en kraftig motreaktion från främlingsfientligt håll. Med kampanjer som kapas och grumliga försök att krossa Alan-bildens kraft. Medier i samling för att hjälpa flyktingarDe senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om oss alla, har vi ju sett hur frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Något som också mött kritik på visst håll och som väcker frågor om journalistikens roll och uppgift. Jack Werner: ”Ingen kan vara neutral inför en pistolmynning”Frågan om journalistikens grundvärden har aktualiserats den gångna veckan. Och vår krönikör, Jack Werner, tycker sig se att journalister efter en period av ängslighet nu återfunnit sitt fotfäste. Strävan att så tvivel om sanningenFör tre veckor sedan, efter mediestormen som följde på vansinnesdådet på Ikea i Västerås, talade Lasse Truedson med professor Jesper Strömbäck om hur samhällsdebatten "balkaniserats" när personer samlats i bubblor i sociala medier för att stärka varandras verklighetsuppfattningar. Då var det en flyktingfientlig opinion som vann mark. Nu återvände vi till Jesper Strömbäck sedan det offentliga samtalet tagit en ny vändning. Vi frågar vad mediernas enhetliga ställningstagande när det gäller flyktingmottagandet får för konsekvenser för den redan så tydligt uppdelade offentligheten. Kan medieuppropen rentav cementera bubblorna? Trollens kamp för att smutsa ner bilden av AlanI veckan har vi sett hur just bilden på Alan hamnat mitt i den här dragkampen mellan två bubblor. Grumliga anklagelser om manipulation har såtts för att sprida tvivel över bildens kraftfulla budskap. Är bilden verkligen sann, och vad är det för historia som den egentligen berättar? Vår reporter Johan Cedersjö ringde upp Sveriges mest idag prisade pressfotograf, Paul Hansen, ute på jobb i Ukraina. En fotograf som också har många egna erfarenheter av hur politiska kampanjer ibland riktar in sig på just kraftfulla bilder. Kapade tidningskampanjerDet är inte bara när det gäller bilden som det just nu pågår en intensiv dragkamp om vilken verklighetsbeskrivning som ska gälla. Det blir också tydligt om man tittar närmre på hur de hashtags som tidningarna lanserat fylls med innehåll – från två motsatta håll, samtidigt. Med hjälp av ett särskilt program kan kommunikationsbyrån Intellecta mäta vilka grupper som skriver om vad på svenska twitter. Vi träffade deras strategichef Hampus Brynolf i veckan för att prata om mediernas hashtag-kampanjer när det gäller flyktingfrågan och hur dom har landat. Och så pratar med statsvetaren Marie Demker om den svenska flyktingopinionen och mobilisering. Reporter: Therese Rosenvinge

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrofUnder sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. ”Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn”, uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. ”Julia Caesar” drog igång hatstorm och demaskeradesVarje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson.Att sona sina brott i medierna – går det?I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt – även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschenI Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård – från flera håll – och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service.

SVT:s team jagades iväg från Rinkeby med äggkastning mitt under en intervju. Men det fick TV-tittarna inte veta.Barn ska skyddas mot reklam säger reglerna, men nätet är fullt av barn som berättar för andra barn om hur bra sminket eller datorspelet är. Vi följer upp Reklamombudsmannens opinionsnämnds fällning av bloggaren Misslisibells youtubevideo.Och så om ett TV-program som sticker ut, och som lockar både unga och gamla tittare. SVT valde att inte visa äggkastning mot tv-team När SVT:s Aktuellt nyligen gjorde ett inslag om radikalisering i Stockholms nordvästra förorter och åkte till Rinkeby för att visa på problemen, uppstod en hotfull situation.Men det fanns också bitar som aldrig kom fram i SVT:s rapportering. Att man tvingats slå av kameran och av säkerhetsskäl fått avbryta och lämna platsen på grund av äggkastning, det berättade man inte.Efter att inslaget sänts har en av de inblandade på grund av det här anklagat SVT för censur och för att ha ”mörkat”.Vad var det egentligen som hände vid kiosken i Rinkeby? Och hur kommer det sig att SVT inte redogjorde för alla bitar av händelseförloppet? Reporter är Therese Rosenvinge. När barn gör reklam till barn på nätetFörra veckan rapporterade vi att bloggaren Misslisibell och en webbshop fälldes av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för brott mot reklamreglerna. Misslisibell, eller 14-åriga Lisa Jonsson som hon heter, har ungefär 300 000 följare på sin youtubekanal och blev i våras utsedd till Näringslivets Superkommunikatör. Det här fallet är inte unikt – utan tvärtom en del av ett mycket större fenomen på nätet där barn gör reklam till barn och där de regler och begränsningar som finns väger lätt. Vad får det för konsekvenser när ung youtuber gör ohämmad reklam till jämnåriga tonåringar? Och hur bra sköter myndigheter efterlevnaden av reklamregler på nätet? Reporter är Jonna Westin. Om fascinationen för tv-fenomenet Landet RuntLandet Runt är ett program som på sistone lyckats kompletterat sin åldrade tittarkrets med en allt större grupp unga tittare. Det är ett program som sticker ut. Inte för att det är snabbt, fräckt, smart och nyskapande. Nej tvärtom. Det är mjukt, lite töntigt och ja, lite tramsigt. Och det är inte alltid helt klart om den nyfunna publiken gillar Landet Runt ironiskt eller på riktigt. Vår reporter Tove Palén har hälsat på hos redaktionen och försökt ta reda på vad det är som gör att just den här TV-underhållningen går hem så brett ute i både stugor och hippa lägenheter.

Kampen om den rätta verklighetsbilden har satt den pressetiska hållningen - att bara rapportera det som är sant och relevant - under attack. Vi följer upp två veckors mediedebatt om morden på Ikea i Västerås. Och så om en dom som stärker källskyddet och den redaktionella integriteten, men där spelet bakom kulisserna nu blivit offentligt gräl om sanningar och lögner. Allt som är sant är inte alltid relevant att rapportera - pressetik under pressSommaren närmar sig sitt slut och semesterns lugna tempo har byts ut till hetlevrade mediedebatter. Det är nu mer än en vecka sedan dubbelmordet på Ikea i Västerås ägde rum, men fortfarande är debatten om hur och vad vi journalister rapporterat om händelsen högst levande.Vi ska i dagens program försöka ta ett helhetsgrepp kring den kamp om verklighetsbilder som pågår och som IKEA-morden på ett tydligt sätt manifesterat.Det handlar om traditionella medier som utmanas av så kallade alternativa. Det handlar om att allt fler aktörer vill föra fram sin syn på vad som händer i samhället och varför. Det handlar om vad som är sant men också om vad som faktiskt är relevant.Johan Cedersjö åkte till Västerås och mötte läsare och lyssnare med olika bild av hur medier skött sig - och talade med de inblandade i den medieetiska debatt som bröt ut efter dubbelmordet på IKEA.Debatten "balkaniseras" när var och en vill ha sina egna faktaDubbelmordet i Västerås visade tydligt hur opinioner idag faller isär. Vi har allt mer samlat oss i grupper som inte bara har gemensamma åsikter, utan också anser sig ha rätt till alldeles egna fakta.Det här har visat sig i debatten om brottsligheten minskar. Absolut skriker vissa, nejnej svarar andra. Det har visat sig i debatten om vad som egentligen hände inne på Ikea-varuhuset. Islamistisk halshuggning påstod vissa, vansinnesdåd tror andra.På sajter som Avpixlat och Flashback har alltid parallella universum med en egen syn på sanning existerat. Men allt mer har sådana diskussioner dykt upp även i vår producent Lasse Truedsons annars så väluppfostrade facebookfeed – inte minst i förra veckan.Professor Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet är en av dom forskare som ägnat mest tid åt hur vår offentlighet faller isär och in i olika bubblor. Lasse Truedson bestämde träff med honom.Gräl efter Högsta domstolens dom om källskyddI måndags beslutade Högsta Domstolen att stoppa polisens planer på en husrannsakan på Aftonbladets redaktion i syfte att få tag i bilder på misstänkta rånare. Det här har tidigare varit uppe i både tingsrätten och hovrätten, som då gav polisen rätt.Allt började med rapporteringen av ett rån i maj där Aftonbladet, efter ett läsartips, publicerade maskerade bilder på vad som skulle kunna vara två av gärningsmännen. När polisen ville ta del av bilderna som en del i brottsutredningen sa Aftonbladet nej, eftersom det i bildfilen fanns uppgifter som skulle kunna riskera att röja källan, alltså den person som hade skickat in bilderna till redaktionen.Källskyddet är en principiellt viktig fråga inom journalistiken och i det här fallet slår HD fast i domen att meddelarfriheten vägde tyngre än brottsutredningen, och att den är är särskilt skyddsvärt.Men i samband med domen i veckan blossade en annan konflikt upp mellan kammaråklagaren i målet, Charlotta Tanner, och Aftonbladets publisher, Jan Helin.Hade hela rättsprocessen kunnat undvikas? Har Aftonbladet i onödan försenat en brottsutredning? Reporter är Jonna Westin.

Om organisationen POSOM som ges utrymme att kritisera och kommentera samhällets beredskap för kris. Men hur bra koll har egentligen journalisterna på experten som kommer till tals? Krönika av Jack Werner om ordens makt på nätet. Dessutom om bilderna vars nakna brutalitet chokade en hel värld och för alltid blivit symbol för USA:s krig mot terrorism. Organisationen POSOM skapar begreppsförvirringNär lågorna från skogsbranden i Västmanland börjar lägga sig i skogarna kring Sala, Fagersta och Norbergs kommun bjuder SVT-programmet Fråga Doktorn in en Mikael Johansson för att prata om hur människor reagerar efter en kris. Mikael Johansson titulerar sig som generalsekreterare i organisationen POSOM. En organisation som själv beskriver sig som ledande inom krishantering – med sju regionkontor och lokala POSOM-grupper i ett stort antal av landets kommuner. Efter sitt framträdande i SVT-soffan har han under året, vid många tillfällen, används som kritiker i media om olika kommuners bristande krishantering. Han ges utrymme i radio, tidningar och TV. Men vad finns det egentligen för verksamhet bakom organisationens så förtroendefullt välpolerade hemsida? Reporter är Jonna Westin. OBS: Vi vill rätta en uppgift i förra veckans program som kunde misstolkas. Vi sa att ideella organisationen Posom på sin medlemsansökan anger ett organisationsnummer som "går till en organisation som inte är aktiv". Vi vill förtydliga att vi därmed alltså bara avsåg vad som anges i det aktuella registret. Vi ville inte påstå att organisationen inte bedriver verksamhet. OBS: Vi säger i reportaget fel namn på Vestmanlands läns tidning, VLT Ordens makt på nätetKrönika av Jack Werner.Tortyrbilderna som skakade världenSista reportaget i vår sommarserie om ikoniska fotografier. Det är den 19 mars 2003 och USA:s dåvarande president George Bush berättar att amerikansk militär och dess allierade invaderat en stat full av ondska - Irak. Irakkriget och USA:s metoder i kriget mot terrorism är än idag mycket kontroversiella och bilderna från fängelset Abu Ghraib, som innan kriget varit Saddam Husseins ökända tortyrfängelse, lever än idag 11 år senare kvar som en symbol för en omänsklig brutalitet. Bilderna, där avklädda krigsfångar i förnedrande positioner tvingas posera med leende amerikanska soldater bredvid sig, satte ett stort avtryck i den amerikanska självbilden. Dom spreds av visselblåsaren Joseph Darby och första gången dom visades offentligt var i det amerikanska nyhetsprogrammet 60 minutes. Klicka här för att se fler bilder från Abu Ghraib.Reporter Marie-Caroline Biver.

Sverigedemokraterna annonserar - folk protesterar - journalister rapporterar. Så spelar medier huvudrollen i Sverigedemokraternas PR-maskineri. Om en jaktresa som började med storslam men slutade i vrede, hot och skam. Och vad stämde egentligen i historien om lejonet Cecil? Och i serien om ikoniska bilder berättar vi om en bild på en naken ikon, en bild som legat gömd i decennier i ett hus i Värmland. Medier spelar huvudrollen i SD:s annonsmaskineriDen sattes upp i en uppgång, i en tunnelbanestation, i en stad. Ändå kom annonskampanjen att bli veckans dominerande inrikespolitiska nyhet. För Sverigedemokraterna, som beställt kampanjen, blev det maximal jackpot. I annonserna låtsas partiet rikta sig  till utländska turister och ber om ursäkt för den påstådda röra som uppstått för att kriminella gäng utnyttjar tiggares desperation. Det triggade en enorm debatt, på många nivåer: vad borde SL gjort? Vad gynnar SD? Var går yttrandefrihetens gränser? Vad är rasism - vad är hets mot folkgrupp? Men det är inte först gången en annons från Sverigedemokraterna får denna masspridning helt gratis. Effekten partiet numera tycks utnyttja medvetet har till och med ett namn. Björn Häger är Publicistklubbens ordförande och har forskat om just hur medier förhåller sig till Sverigedemokraterna.  Lasse Truedson intervjuar honom. Sociala medier som ståndrätt Det har varit svårt att undgå sommarens snyfthistoria om lejonet Cecilsom med pilbåge sköts till döds i Zimbabwe. En historia som har väckt ont blod jorden runt. Numera känner vi alla till den utpekade skurken i dramat: Walter Palmer, tandläkaren som efter Cecils död fått slå igen sin klinik och gå under jorden –mordhotad och hatad av en hel värld. Vilken roll har medierna spelat i tandläkarjakten, hur är det egentligen med källkritiken av den här nyheten och så det som kanske är grundfrågan:  Varför blir en historia om ett lejons död förstanyhet både i världen och i Sverige? Reporter är Johan Cedersjö. Bilden på den nakna ikonen låg gömd i Värmland i decennier I vår serie om ikoniska fotografier är det nu dags för en tidigare okänd skatt. I 22 år låg bilden gömd för omvärlden i en plastkasse i Värmland. I dag säljs kopior för stora belopp på auktioner runt om i världen. Ett fotografi av en person som redan under sin korta livstid blev en ikon.  En symbol för skönhet, flärd och lust. Men även för ond bråd död.  I veckan var det 53 år sedan filmstjärnan Marilyn Monroe hittades död i sitt hem i Los Angels.Vi är vana att se bilder på henne som visar mycket hud, men det finns endast ett par på henne helt naken. Ett av dom fotografierna togs av dåtidens stora kändisfotograf Bert Sterns unga assistent från Sverige, bara fem veckor innan hennes död.  Klicka här så kan du se bilden. Reporter är Marie-Caroline Biver.

Nyheten om en ubåt på Östersjöns botten fick alla medier att gå i kollektivt spinn. I samband med ubåtsfyndet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier och om vem som visste vad när. Läsarbilderna är ovärdeliga för tidningarna. Men tidningarna ställs inför svårigheter när det kommer att avgöra om bilderna tagits på ett etiskt riktigt sätt. Han slängde av sig kavajen och visade en ny bild av sig själv. Bilden av den dansande ryska presidenten Boris Jeltisn skulle få ryssarna att glömma. Och det lyckades. För en liten stund. Spekulativ rapportering om vrakfyndFrågan om ubåtskränkningar i svenska vatten har varit en följetong det senaste året. Så kanske var det helt logiskt att medierna gick i kollektivt spinn när Expressen i måndags publicerade uppgifter om ett upphittat ubåtsvrak.Under och efter det ubåtsintensiva nyhetsdygnet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier. Dykarna har anklagats för att ha undanhållit information, experter har kritiserats för att ha sagt för mycket för fort och det har spekulerats om vad Expressen visste om vraket. Reporter: Therese Rosenvinge När allmänheten blir blåljusfotograferDet sägs ofta att alla är fotografer. Men frågan är om alla är lämpliga pressfotografer. En fråga som blivit aktuell den senaste tiden, är vad som händer när medier, framför allt tidningar, ständigt och ibland med pengar i potten uppmanar allmänheten att bidra med foton och filmer. För medieetik omfattar ju inte bara vad som publiceras utan också hur uppgifter och material tas fram. Men hur garanterar redaktionerna det här när det gäller bilder från allmänheten? Och vilket ansvar har tidningarna? Reporter: Marie-Caroline Biver. Bilden som skulle få ryssarna att glömmaVi fortsätter vår sommarserie om legendariska pressfoton med att idag blicka utomlands. Vi ska titta närmare på ett foto som alla ryssar har på näthinnan och som många även här i Sverige säkert minns. Det är ett oväntat dansnummer med forne presidenten Boris Jeltsin i huvudrollen – mitt i den ryska valrörelsen 1996. Det här är en berättelse om vad bilder kan betyda för politisk image och politiskt kampanjarbete. Och visar det sig, för en av berättelsens huvudpersoner rymmer det här fotoögonblicket också en koppling till den aktuella ryska politiken och till Rysslands ockupation av Krim förra året. Reporter: Per ShapiroBilden där den hjärtsjuke Jelstin rockade loss i 40-gradig hetta. (Foto: Alexandr Zemlanitjenko)

Nyheten om en mini-istid på nära intågande satt som en smäck mitt i sommaren. Men det handlade i själva verket om ett uppblåst medielarm och en allt för långtgående slutsats om vad aktuell forskning visar. Medieanalys om muslimer kritiseras, vilket väcker frågor om medieforskningens metoder. Och så berättar vi om en av de mest kända nyhetsbilderna som någonsin tagits på barnen som flyr undan napalmbomberna i Vietnam och springer rakt mot kameran. Vissa menar att just den här bilden från 1972 blev starten på slutet av kriget. Uppblåst istidslarm spreds från världspressen till SverigeEtt ämne som alltid lockar till läsning är vädret. Ju knepigare och mer dramatiska väder- och klimatfenomen desto bättre ur rubrik- och klicksynpunkt. Förekomsten av ”snömonster”, ”ryssvärme” och ”snösmocka” har vi ju tagit upp tidigare här i Medierna. Häromveckan fick en ny dramatisk klimat- och vädernyhet stor spridning. Den om att en ny ”liten istid” skulle vara på nära intågande, redan om 15 år. Men istids-nyheten var i själva verket ett uppblåst medielarm byggd på en mycket långtgående slutsats av matematisk forskning om solens cykler. Vad är det som lockar så mycket med en istids-nyhet? Och hur uppstod nyheten från början? Reporter: Marie-Caroline Biver Medieforskning om muslimer ifrågasättsHur medierna skildrar olika grupper och i vilka sammanhang olika människor får komma till tals i nyhetsrapporteringen är en diskussion som förs ständigt. Förstås för att det är viktigt att vi journalister inte befäster stereotyper och göder fördomar. Nyligen bestämde sig myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att göra en analys av hur gruppen muslimer skildras i svenska medier. Rapporten, som kom för några veckor sedan, visar enligt DO att mediebilden är ”ensidig” och en slutsats var att muslimer nästan alltid representeras i artiklar som rör våld, hot eller spänningar i samhället. Men just den här typen av medieforskning om innehåll är förknippad med stor risk för felkällor och på Expressens ledarsida har svidande kritik riktats mot DO:s medieanalys. Reporter: Therese Rosenvinge Bilden av Napalmflickan som förändrade världenDel tre i vår serie om ikoniska nyhetsbilder handlar om ett foto som i sig blivit något av symbolen för just en ikonisk nyhetsbild. En av de mest kända bilderna som någonsin tagits. Det handlar om bilden på en grupp barn som flyr undan napalmbomberna i en vietnamesisk by och som springer rakt mot kameran och betraktaren. På 1970-talet kom just den här nyhetsbilden att ändra många människors bild av det pågående kriget och idag finns Nick Uts foto sannolikt i varenda historiebok. Reporter: Per Shapiro.

Vi granskar en TT-publicering där källkritiken lämnades på hyllan. Intervjupersonen får, utan kritiska frågor, berätta om sin förmåga att spåra brott och våld med sitt luktsinne. Artikeln drogs delvis tillbaka, men hann ändå gå i tryck i över 20 svenska dagstidningar. 20 år efter massakern i Srebrenica har ett nytt medielandskap vuxit på Balkan. Nu finns både Al-Jazeera och CNN på plats och sänder regionalt, oberoende av nya landsgränser. Och så om Ecce homo-bilden Nattvarden, som långt före Muhammed-teckningarna väckte religiösa gruppers vrede. Okritiskt av TT om ”spårare”När nyhetsbyrån TT publicerar något så är ju det speciellt eftersom artiklarna hamnar i tidningar över hela landet och får enorm spridning. Av det skälet är det naturligtvis av särskilt stor vikt att saker från just TT är korrekta och att det finns ett kritisk förhållningssätt till olika källor som påstår saker.I förra veckan skickade TT ut en artikel och ett webbtv-inslag om en person om säger sig ha förmågan att kunna känna lukten av våld. Utan kritiska frågor fick intervjupersonen berätta om sina förmågor och om hur han varit på plats i Blomberg, för att undersöka spår efter Lisa Holm. Men något formellt uppdrag i samband med sökinsatsen fanns inte och TT fick snart in synpunkter. Artikeln drogs delvis tillbaka, men gick i tryck i över 20 svenska dagstidningar. Reporter: Frida Johanson. Balkan-TV bortom nya landsgränserVid den här tiden, mellan 11 och 22 juli, för 20 år sedan pågick massakern i Srebrenica. Uppemot 8 000 bosnisk-muslimska män och pojkar avrättades östra Bosnien av bosniskserbisk armé. Det finns dem som menar att det var medierna på Balkan som piskade upp hatet, som 1995 ledde till den största massakern i Europa sedan andra världskriget. Varje delrepublik i det forna Jugoslavien hade egna nyhetskanaler och medierna användes för politisk propaganda. Men idag, 20 år senare, har ett nytt medielandskap uppstått på Balkan. Nu finns både CNN och Al-Jazeera på plats och sänder över Serbien, Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Istället för att se till de nya landsgränserna har TV-bolagen valt att snarare utgå från den kulturella, språkliga och ekonomiska samhörighet som fortfarande präglar regionen. Reporter: Tonchi Percan. Nattvarden som väckte religiös vredeNu i vår sommarserie om ikoniska bilder ska det handla om bilder som många år före Muhammedteckningarna retade upp religiösa och orsakade en våg av protester, demonstrationer och även bomb- och dödshot. Det var Elisabeth Ohlson Wallins utställning Ecce Homo som 1998 skakade om rejält i det kristna Sverige. 12 fotografier, inspirerade av bibelcitat, porträtterade Jesus i hbtq-miljöer. Här syns lärjungarna som transor, läderbögar och det är lackstövlar och höga klackar som gäller. Vi träffar fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin, 17 år efter att utställningen hade premiär. Reporter: Marie-Caroline Biver. Länk till bilden: Elisabeth Ohlson Wallins hemsida.

Polisen körde på en cyklist som avled. Men när tidningarna ringde mörkades händelsen. Vi har berättat om liknande historier förut, då polisen tystat ned dramatiska händelser. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier, och där är det en positiv bild av polisen som målas upp. Mediebilden av Afrika har varit på tapeten. I sociala medier sprids alternativa bilder av kontinenten och samtidigt har svenska medier anklagats för obetänksamhet. Men hur rättvis är kritiken? Och så inleder vi vår sommarserie om ikoniska bilder med att berätta om Expressens legendariska löpsedelbild från 1976, som ingen kunnat bräcka. När polisen kontrollerar informationenPolisen körde på en cyklist, men väntade nästan ett dygn med att berätta om händelsen. När tidningarna ringde fick de veta att inget allvarligt hänt. Vi har tidigare kunnat berätta om ett utbrett missnöje på landets redaktioner när det gäller öppenheten hos polisen. Och om flera fall där polisen mörkat allvarliga händelser – som mord och polisingripanden där personer dött. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier. Där är bilden genomgående positiv, man kan läsa långa hjältehistorier och målande beskrivningar om hur polisen gång på gång gör ett strålande jobb. Vi har tittat närmare på hur polisen styr informationen om sig själv. Reporter: Frida Johanson.Tidigare reportage i Medierna:Får polisen låta bli att rapportera om dödsfall vid ingripande? (Dec 2014)Polisen dolde åter att man dödats av polis (Jun 2014)Polisen svek löften när radion tystnade (Feb 2012) Afrikabild utmanas och kritiserasSociala medier har den senaste tiden fyllts av alternativa bilder av Afrika. Det uttalade syftet är att motverka den eländesfokuserade mediebilden av kontinenten. Samtidigt har medier här i Sverige fått kritik för just sin Afrikabevakning. Enligt biståndsorganisationen We effect är svenska tidningar dåliga på att ge fotograferade privatpersoner söder om Sahara namn när det skrivs om bistånd och tidningarna anklagas för obetänksamhet och brist på respekt. Men frilansjournalisten Erik Esbjörnsson, stationerad i Nairobi och för många känd som Dagens Nyheters korrespondent, håller inte med. Reporter: Therese Rosenvinge. Ikonisk bild på kunglig kyssFörst ut i Mediernas sommarserie om ikoniska pressbilder är en bild av legendarisk kyss. Den 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en unik bild på förstasidan. Den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Reporter: Marie-Caroline Biver.

Det har rapporterats om ödesdag, på ödesdag, på ödesdag för Grekland. Trots att experter tonar ner betydelsen av enskilda turer. Det grekiska dramat har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vi frågar oss hur man gör för att göra en till synes obegriplig verklighet begriplig och hur de svenska medierna lyckats med uppgiften. Veckans stora tv-nyhet var köpet av OS-rättigheterna. Vad betyder det att en ny aktör kliver in och varför är det så dyrt? Och så om den klassiska, men omstridda, journalistiska metoden att wallraffa. Var går de etiska gränserna när metoden flyttat till nätet? Hög dramafaktor i bevakning av grekkrisenVeckans grekiska drama har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vändorna har varit många, krångliga och byråkratiska och till och med de mest erfarna journalisterna har i veckan beskrivit läget som förvirrat och svårförståeligt. Ny information, om nya vändor och utspel kommer hela tiden. Hur kan man som nyhetsredaktion göra den här verkligheten, som lätt kan framstå som obegriplig, begriplig? Vi har tittat närmre på det svåra uppdraget att förklara Grekland och på hur de svenska redaktionerna lyckats med uppgiften. Reporter: Karin Hållsten Ny aktör tar över OSEn stor mediesnackis vid sidan av det officiella Almedals-programmet har varit det svindyra köpet av OS-rättigheterna, där en ny stark aktör nu klivit in. Vi stämde träff med en tv-chef och en tv-analytiker för att fråga hur de ser på veckans stora tv-nyhet och för att reda ut varför sporträttigheter är värda så oerhört mycket pengar. Reporter: Lars Truedson Gammal grävmetod på nytt sättIdag behöver du som journalist kanske inte fysiskt lura dig in på ett hemligt möte för att få information om en dold verksamhet – det kan räcka med att lyckas nästla dig in i rätt Facebookgrupp. Senast nu förra helgen till exempel, hade Aftonbladet en granskning som gjordes just med hjälp av fejkade Facebook-konton om hur IS rekryterar genom det sociala forumet. Sätten att wallraffa på har utan tvekan blivit fler och enklare än under förra seklet då den tyske journalisten Günter Wallraff gav metoden dess namn. Men påverkas etiken när wallraffandet flyttar ut på nätet? Finns det en risk att metoden – allt eftersom den blir enklare och snabbare – också används mer oreflekterat? Och vad får det i så fall för konsekvenser? Reporter: Therese Rosenvinge

Det har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Den fruktansvärda händelsen har engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv. Men hur har medierna skött sig? I sociala medier har journalisthat och raseri mot påstådda etiska övertramp haglat och vi har tittat närmre på kritiken mot arbetsmetoderna. Samtidigt har spekulationer om en enskild person rasat ohämmat i just de sociala medierna, berättar vår krönikör Jack Werner. En buffelbone och mozzarellatillverkare hängdes ut som fuskare och har i veckor kämpat för sin upprättelse. Hur tillmötesgående bör medier vara när det gäller att rätta fel och be om ursäkt? Djup åsiktsklyfta om mediers arbetsmetoder i mordfallDet har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Två bröder sitter häktade misstänkta för mord. Den fruktansvärda händelsen har berört och engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv.Nu när journalisterna packat ihop och lämnat Blomberg har en intensiv debatt tagit fart om ifall journalisterna med sina arbetsmetoder begått etiska övertramp. Kriminaljournalistiken är ju ett område som av naturliga skäl är omgärdat av särskilt många etiska överväganden. Och debatten om Lisa Holm-fallet har blottat en djup klyfta mellan medier och många andra i synen på hur journalister jobbar. Reporter: Karin Hållsten Jack Werner om etik på nätet: ” En lucka i allmänbildningen”Samtidigt som tonläget varit mycket högt om etiken i journalisternas arbetsmetoder finns också en annan viktig diskussion att ta, tycker vår sociala medier-krönikör Jack Werner. Nämligen den om hur betydligt mycket värre det varit på nätet, där spekulationerna om skyldiga gärningsmän rasat ohämmat. En buffelbondes kamp för upprättelseSällan blir granskande journalistik så konkret som i genren konsumentjournalistik. Här synas varor och tjänster i sömmarna ner på molekylnivå. Det som inte håller måttet sågas skoningslöst. Här kastas varor i papperskorgar och oseriösa byggare överrumplas av TV-team. I bästa fall kan den här journalistiken leda till att fuskare avslöjas och att oärliga aktörer blir färre. Men i värsta fall, om det blir fel, kan en publicering få katastrofala följder och leda till att en enskild företagares livsverk raseras.För ett par veckor sedan anklagade den ansedda konsumenttidningen Råd & Rön en mozzarellatillverkare för att fuska med ingredienserna i sin ost. En anklagelse som i värsta fall skulle kunna fälla hela verksamheten. Tidningen har nu backat och bett om ursäkt. Men konflikten kvarstår om i fall ursäkten och tidningens åtgärder för att ge upprättelse åt bonden varit tillräckliga. Reporter: Therese Rosenvinge

Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på midsommarlyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. I en återutsändning från februari utlovar vi radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. OBS: På grund av gudstjänst är det ingen sändning av Medierna på lördagsförmiddagen. Denna sändning hörs bara på söndagsnatten kl 01.02 och på måndagskvällen kl 19.03. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

Stampen lanserar ny affärsajt sponsrad av aktörer inom näringslivet, ett stort telekombolag betalar Aftonbladets USA-korre och stjärnreporter visar upp sponsorns bil i Svd:s nya webb-tv-satsning. Håller gränsen mellan reklam och journalistik helt på att luckras upp när medier jagar nya intäkter? Antalet kommunikatörer i Sveriges kommuner växer enligt en ny undersökning. Men vad händer med journalistiken då? Nya reklamsamarbeten sätter gamla gränser på provMediebolagen vill säkra sin överlevnad och är på ständig jakt efter intäkter som inte sinar. Men det är svårt. Och den pressade affärssituationen har banat väg för nya typer av partnerskap, annonssamarbeten och reklam, där gränserna till journalistiken blir allt luddigare. De senaste veckorna har vi sett ett antal olika exempel på det här och vi ska idag ägna en stor del av programmet åt de här flyttade, och ibland helt uppluckrade, gränserna mellan journalistiken och reklamen. I branschen används ord som ”native advertising” och ”branded content” för den här typen av nya annonssätt. Men det handlar alltså om sponsrat innehåll och textreklam, som lånar journalistikens utseende och berättarstil. Frågan är om medierna här spelar ett spel där trovärdigheten är insatsen som riskerar att gå förlorad. Hur högt kan medierna spela utan att på längre sikt bränna det journalistiska oberoendet och läsarnas förtroende? Aftonbladets reklamredaktion har nyligen inlett ett sponsringsavtal med ett stort telecombolag. Svenska Dagbladet med sin nya webb-tv-serie har tagit ytterligare ett stort kliv och helt tagit bort den tidigare heliga uppdelningen mellan reklamen och redaktionen. För i det här samarbetet tar tidningens stjärnreporter Carolina Neurath själv plats i annonsörens bil och kör runt i den medan hon intervjuar. Gemensamt för de mediebolag som gör den här typen av sponsrat innehåll, är att alla framhåller att det finns en tydlighet om vilket material som är reklam och vilket som är vanliga artiklar. Och att publiken inte har reagerat negativt. Men hos Reklamombudsmannen finns en delvis annan bild. Medierna märker inte alltid reklam i den utsträckning som krävs och Reklamombudsmannen, som är näringslivets självreglerande organ för reklam, kallar utvecklingen för ”olycklig”. Reportrar här är Therese Rosenvinge, Arvid Hallberg och Jonna Westin. Vad händer med journalistiken när fler blir kommunikatörer? I dag finns dubbelt så många kommunikatörer i Sveriges kommuner och landsting som för 10 år sedan. Det här visar en undersökning som vi på Medierna har gjort tillsammans med tidningen Dagens Samhälle. Siffrorna över antalet verksamma journalister i dagspressen är osäkra, men de blir lägre, och sannolikt är kommunkommunikatörerna nu fler. Kommunerna satsar överlag allt mer på att berätta sina historier i sina egna kanaler. Men frågan är vad som händer med journalistiken när styrkeförhållandena ändras på det här påtagliga sättet. Reporter: Tonchi Percan

En ny känsloladdad tidningsfajt har blossat upp. Gatutidningarnas monopol utmanas av nya aktörer och det här väcker starka reaktioner. Journalister vill varken bo eller jobba i Rinkeby. Men hur ser det ut på SVT:s egna redaktioner? Och drygt ett halvår efter ubåtsjakten nu får mediebevakningen hård kritik. Gatutidningsmarknad i förändringVarje dag krigar kvällstidningarna om att sälja flest lösnummer. Ett intensivt gratistidningskrig har passerat i Stockholm. Sedan en tid finns nu ytterligare en tidningsfajt på den svenska mediemarknaden. Det handlar om gatutidningarna – där Faktum och Situation Stockholm tidigare haft ett slags monopol i sina respektive städer – men där det nu råder konkurrens. Och till skillnad från de andra tydliga konkurrenssituationerna på mediemarknaden, så skär den här fajten rätt in i den mycket laddade politiska frågan om tiggeri och EU-migranter. Reporter: Arvid Hallberg. Journalister undviker förort och glesbygdI veckan bekräftades det som många anat när det gäller oss journalister. Tätast bor vi på Södermalm i Stockholm. Vi tenderar överlag att bo i medelklassiga områden i större städer, medan invandrartäta förorter och glesbygdskommuner undviks. Precis som när journalistkårens partisympatier kartläggs är det här en fråga som engagerar – förstås för att det kan antas riskera att påverka innehållet. Och bostadskartläggningen, som gjorts av Institutet för Mediestudier, fick i veckan stort utrymme. Framför allt SVT har kört många inslag. Men SVT självt är också i allra högsta grad en del av den här strukturella snedfördelningen. Reporter: Therese Rosenvinge, själv boende i Hägersten i Stockholm. Ubåtsrapportering kritiseras för brister i källkontrollFormuleringen, ”journalister jagar i flock”, hörs ganska ofta. Ibland för att kritisera ett massivt drev, ibland för att helt enkelt sätta fingret hur många medier kan vara pådrivande för en tydlig tes i en viss fråga. Ubåtar är just ett sådant ämne. På 80-talet jagade "alla" journalister ubåtar, för att sen försöka slå hål på bevismaterialet. Och nu har vi den underliga situationen att, åtminstone vissa medier, försöker bevisa att kränkningar som Försvarsmakten avfärdat verkligen har inträffat. Nya artiklar om misstänkta ubåtar publiceras fortfarande med jämna mellanrum. Och det spända säkerhetspolitiska läget i Europa gör att frågan fortsätter att vara aktuell.Men vem kan man lita på här egentligen? Och hur har medierna klarat av sin källkritik? Vår reporter Jonna Westin har i veckan undersökt mediernas ubåtsrapportering.

Fotbolls-VM i Kanada närmar sig. Men varför satsar svensk TV så lite jämfört med vid VM i Brasilien förra året? Sabbar public service för de kommersiella medierna? Det är en fråga som väcker starka känslor i Mediesverige och i veckan offentliggjordes en preliminär rapport från Myndigheten för radio och TV. Dagbladet och Folket har båda fått kasta in handduken i år. Vi blickar in i framtiden och undrar vilken som kan bli nästa tidning att falla? Tunn TV-satsning på fotbolls-VMPå de flesta områden sätter publicister och journalister en ära i att ge publiken en allsidig bevakning. Redaktören ska göra en självständig bedömning av vad som är relevant och intressant utan överdriven ängslighet över klick och tittarsiffror.Men när det kommer till sportjournalistiken får antaganden om intresset hos publiken i hög grad styra bevakningen. Och nu när fotbolls-VM i Kanada snart drar igång märks det tydligt. Trots att landslaget är rankat topp fem i världen och att pratet i TV-sofforna om Sveriges medaljchanser nu är på allvar, väljer svensk TV att satsa betydligt mindre än vid VM i Rio förra året. Trots att Sverige inte ens var med då. Varför fortsätter sportjournalistiken att vara såhär skev? Och hur motiverar kanalerna själv den tunna satsningen? Reportrar: Laila Lorion och Jonna Westin. Public service-utredning delar branschenI veckan valde Myndigheten för radio och TV att offentliggöra sin preliminära slutsats om hur public service påverkar mediemarknaden. Grundfrågan är om public service med sina trygga, statligt beslutade, licenspengar påverkar marknaden på ett sådant sätt så att det blir skadligt för resten av mediemarknaden. Så länge public service bara höll sig till att göra sändningar för våra radio- och tv-apparater var den här frågan mindre laddad – men nu när alla finns och konkurrerar på samma nät, har den här frågan utvecklats till en het strid i Mediesverige. Och eftersom tanken är att Myndigheten för radio TV:s utredning ska fungera som underlag för politikerna väntar förstås hela branschen spänt på slutsatserna. Reporter: Therese Rosenvinge. Vilken tidning dör nästa gång?Dagstidningarna är hårt pressade och redan i år har två tidningar fått kasta in handduken. Dagbladet i Sundsvall lade ner i vintras och Folket i Eskilstuna, ger ut sitt sista nummer den 13 juni. Det finns en rad faktorer som påverkar hur prognosen ser ut för olika tidningar. Genom att studera upplagor, bokslut och ägarstrukturer i kombination så kan man skaffa sig en uppfattning om vilka tidningar som ligger i riskzonen för att falla. Vi besöker den utmanade, men ändå optimistiska, tidningen Östra Smålands redaktion i Kalmar. Reporter: Malin Ekman.

Slarvig lokaljournalistik, slarvig polis och en slarvig citeringskultur förvandlade en idyllisk campinganläggning i Hälsingland till ett brottsnäste med miljonomsättning. Men nyheten var inte sann och snart fick medierna backa. Om Facebook som är på offensiven och vill ta greppet om dina medievanor. Vi frågar om Facebooks senaste lansering ska ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Och så om konsten att kunna erkänna sina journalistiska dikeskörningar. Osann nyhetsstorm om tiggares miljonerEn av veckans mer omtalade publiceringar handlade om ett ”organiserat tiggarläger” i Hälsingland med "miljonomsättning". Det började med en artikel i lokaltidningen, men nyheten spred sig snabbt uppåt i det ekosystem som det myllrande medielandskapet i dag utgör. I det här ekosystemet går det snabbt och en sådan här nyhet, som skär rakt in i en pågående kontroversiell politisk debatt om tiggeri, blir då brännhet. Men nyheten var inte sann och inom ett dygn hade de stora medierna dementerat, ändrat eller avpublicerat uppgifterna. Mediernas reporter Jonna Westin tog tåget till Hälsingland för att besöka den idylliska campinganläggning som allt det här handlade om och för att träffa huvudpersonerna där. Jack Werner: ”Journalistiken behöver fuck up­nights” Mediernas sociala medier-krönikör Jack Werner fördjupar sig i konsten att misslyckas och vad vi kan lära av det. För fel det har vi alla haft någon gång och fel har vi alla någon gång gjort. Och kanske, spår Jack Werner, kan de här erfarenheterna lära oss journalister mer om journalistik än tusen timmar i skolbänken? Växande oro för hungrig nätjätteKanske var det årets största och mest omvälvande medienyhet när Facebook häromveckan lanserade sin nya tjänst ”Instant Articles”. Facebook är med sina 1,4 miljarder användare större än någon annan organisation eller sammanslutning i världen och det är en jätte som alla, som idag vill tjäna pengar på sin journalistik, måste förhålla sig till. Med Facebooks nya tjänst kan mediebolag nu publicera sitt innehåll direkt på Facebook, istället för som tidigare länka till innehåll på den egna plattformen. Facebook lockar med en snabb interaktiv läsupplevelse och lovar dessutom att medieföretagen får behålla annonspengarna. Samtidigt råder det ingen tvekan om Facebooks ambition: att stärka sin position som nyhetskälla och ytterligare koppla grepp om våra medievanor. Ska det här ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Vad händer när allt mer värdefull och eftertraktad data om läsarna släpps till Facebook och har de svenska mediebolagen överhuvudtaget någon chans att välja här? Reporter: Therese Rosenvinge

Om partipressens uppgång och fall. Vi följer tidningen Folket i graven och räknar nollorna som gjorde Centerpartiet till världens rikaste parti. Om hur arbetarrörelsen startade tidningar för att erövra en plats i det offentliga samtalet - om hur drömmen uppfylldes med råge men tidningarna då var onödiga och otidsenliga. En saga om hur politisk vilja inte kan besegra tidningsekonomiska realiteter. Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Somliga med miljardvinster. Andra med miljonförluster. Dagens program ska vi ägna helt åt en de av den här tidningshistorien, nämligen åt framförallt arbetarrörelsens tidningar som senare kom att bli A-pressen och ett riktigt sorgebarn. Det här är en historia som slutar sorgligt för de inblandade trots att allt var så vackert i början. Då för hundra år sen. Det är en historia som står i bjärt kontrast till A-barnet Centertidningar vars försäljning 2005 gjorde centerpartiet till världens rikaste parti. När dagspressen växte fram en gång i tiden så var ju de flesta tidningarna uttalat politiska. Partipressen dominerade fram till 1960-talet Sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, konservativa och kommunistiska och de var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen.  De liberala och konservativa tidningarna skapades ofta av en lokal entreprenör i en enskild stad. Arbetarrörelsen och bonderörelsen startade istället föreningsägda tidningar med stora spridningsområden. Det skapade en uppförsbacke redan från början. De liberala och konservativa tidningarna blev störst på de sammanhållna, rika annonsmarknaderna i städerna. A-presstidningarna och de föreningsägda centerpartistiska småtidningarna  blev ständiga tvåor på bollen. Men centern gjorde i mitten av 1900-talet ett drag som skaffade dem en grupp välskötta, rika förstatidningar på orter kring huvudstaden: de köpte ett knappt dussin tidningar utan politisk anknytning av entreprenören Armas Morby och gjorde dem till centertidningar.  Så kom då 2000-talet och digitaliseringens omstrukturering av tidningsmarknaden. Centern sålde precis i rätt tid och blev ett stenrikt parti. Köparen Stampen, däremot, höll på att gå under av lånen man tagit för köpet. I veckan kom det senaste draget: Svenska dagbladet, som haft gemensamt med a-presstidningarna, ska slås samman med ett gäng tidningar med bakgrund från många olika partier. Nu betyder inte partifärg längre något - bara överlevnad under hotet från förändrade läsarvanor och förlorade annonsintäkter. Ett program av Tove Palén. Programledare Martin Wicklin. Reporter också Jonna Westin. Producent Lasse Truedson.

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång. Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler. Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin. Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion. Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen. Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

Veckans stora journalistdebatt har varit Göran Lambertz bok om fallet Thomas Quick. Vi diskuterar journalistikens roll i härvan. Robotjournalistiken firar nya triumfer. Hundratusentals matchreferat skrivs nu inget vidrörd av mänsklig hjärna. Och så om mediers fascination för Hitler och andra världskriget. Vilket är mediernas ansvar för Quickhärvan?Fallet Thomas Quick fortsätter att rasa vidare. Det har även denna vecka varit veckans stora mediediskussion. I snart 20 år frågan upptagit mediers intresse.  Den här gången utlöstes diskussionen av Göran Lambertz bok QUICKOLOGI. Budskapet är att Sverige gått på en blåsning och att Thomas Quick mycket väl kan vara skyldig till morden han en gång dömdes för – att det inte alls är en rättsskandal. Ett särskilt kapitel ägnas åt mediekritik. Lambertz kritiserar att journalistkollektivet valt sida. Men det intressanta här är att samma kritik har riktats mot medier tidigare i den här historien. Att vi som journalistkollektiv lydigt lyssnade till rättssystemet – men då när man dömde Quick.Om Fallet Thomas Quick är en rättsskandal – vilket är då journalisternas ansvar, kan man fråga sig. Som Nils Funcke konstaterat så ska den statliga kommitté som granskar Quickhärvan INTE granska mediernas inblandning. Det blir upp till medier själva att dryfta bristerna i mediebevakningen av det här fallet. Martin Wicklin bjöd in författaren och journalisten Björn Häger till studion. Han är ordförande i Publicistklubben.  Flitiga robotar gör journalistiskt vardagsslitVarje år spelas det sådär 350 000 fotbollsmatcher i det svenska seriesystemet. Och nu ska varenda en få ett litet matchreferat. Men hur underbart det än är att vara journalist, så skulle det inte vara möjligt att få så många reportrar på plats att allt från 12-åringar till allsvenskan bevakas. Men en robot tröttnar inte.Lasse Truedson har träffat två pionjärer inom svensk "robotjournalistik" om låter datorprogram skapa brukstexter i mängder - utan att vidröras av mänsklig hand. Trots att det gått 70 år - andra världskriget ständigt i mediefokusNästa vecka är det 70 år sen som andra världskriget tog slut. 

Och även om tidsavståndet ökar så minskar inte intresset för ett av dem kanske mest brutala krigen i världshistorien. Tvärtom, om man ser till alla populärkulturella referenser och hur mycket det faktiskt skrivs om just andra världskriget och Tysklands diktator Hitler i svensk media de senaste åren.

Hur kommer det sig att man fortsätter att återkomma till det här kriget? Vad är det med Hitler och andra världskriget som fascinerar så? Vår reporter Jonna Westin började med att bege sig till en av de mest välsorterade tidskriftsbutikerna i Stockholm.

Expressens diktatorsintervju har väckt känslor. Vi diskuterar hur bra tidningen hanterat de uppenbara fallgroparna. Larm efter larm publiceras om att vissa smärtstillande preparat ökar men den självklara förklaringen till varför utelämnas ofta. Och så gör vi ett nedslag i det nya medielandskapet där alla företag vill ha redaktioner. Vare sig de säljer hamburgare, försäkringar eller annonser. Lyckades Expressen undvika att bli diktatorns megafon? Under pågående internationella konflikter får vi här i Sverige ofta läsa intervjuer med de som drabbas av den, exempelvis flyktingar som beskriver sin verklighet av det som pågår. Men det är sällan, av olika skäl, som journalister intervjuar den andra parten, de ansvariga för blodet, makthavarna.Förra veckan publicerade tidningen Expressen en intervju med Syriens president Bashar al Assad. Han är en diktator i krigets Syrien som under andra omständigheter säkert skulle ha dömts för grova krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter.Den här intervjun har fått uppmärksamhet världen över, och flera svenska medier har särskilt vinklat på huvudnyheten om Assads påstående om att de ”farligaste IS-ledarna är skandinaver”.I det journalistiska uppdraget ingår att också intervjua diktatorer. Men hur gör man det utan att för den skull bli en megafon för en sannolik propagandaapparat och – hur lyckades Expressen med att undvika alla fallgropar?Reporter är Jonna Westin.Alarmistisk läkemedelsrapportering utelämnade logisk förklaringLäkemedel och hur vi använder dem är en vanlig nyhet men det är ingen enkel sak att rapportera om och ännu svårare blir det när det är siffror inblandade. Det finns många fallgropar att ramla i. Ett exempel på det handlar om att de allra starkaste smärtstillande preparaten och larmen om att användningen av dessa skulle ha ökat dramatiskt. En bild vi sett i artiklar och TV-reportage ett antal gånger det senaste året. Nu senast i en granskning av SVT Västmanland som sänts i veckan. Karin Hållsten har tittat på inslagen.Alla vill ha redaktioner - men är alla därmed publicister?De nya redaktionerna - de finns inte i medieföretag. I dag har allt fler företag och institutioner tagit till sig mediers arbetssätt och bildar sina egna redaktioner som arbetar i egna kanaler. De stora företagen kan på sina sajter och i sociala medier ha lika stor publik som vissa medieföretag. Traditionellt har skillnaden mellan en informationsavdelning på ett företag och en redaktion varit självklar. Den ena jobbar i publikens eller kanske till och med medborgarnas intresse. Den andra ska främja företages intresen. Men i vårt nya medielandskap börjar många roller att suddas ut. Tonchi Percan har gett sig ut på jakt för att se om även den här gränsen håller på att förändras i praktiken.

Men kan journalistiken vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Vi visar hur journalistikens debattformat skapar falsk balans med SVT:s debatt om barnvaccin som aktuellt exempel. Striden om digitalradion fortsätter. I veckan sågades planerna av Riksrevisionen och vi undrar om det var dödsstöten för de kvartsekellånga turerna. Och så är socialamedierkrönikören Jack Werner på journalistkonferens i Italien. Falsk debattbalans om vaccinVi journalister tycker ju ofta att vi gjort vår hemläxa när båda sidor har kommit till tals. Men kan man vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Mellan fejk och fakta? Här talas det ofta om så kallad falsk balans, där journalistiken rör sig i förnuftets utmarker och riskerar att förvilla snarare än att försöka förklara. SVT-debatt har i dagarna fått kritik efter att man låtit vaccinmotståndare och vaccinförespråkare göra upp i studion. Det blev en debatt om en fråga där vetenskapen i själva verket är överens om fakta. Mediernas reporter Mattias Pleijel har undersökt vad som händer när fakta ställs mot vidskeplighet i en skenbart objektiv debatt.  Digitalradion hårt pressad från flera hållStriden om digitalradion fortsätter och fortsätter. I veckan har planerna fått i stenhård kritik av Riksrevisionen och den utredning om hur DAB skulle kunna införas har fått både hiss och diss av remissinstanserna – bland annat ett tungt slag i form av hård kritik från Post- och telestyrelsen.  Den senaste tiden har alltså flera tunga instanser kritiserat planerna på att stänga ned FM-nätet till förmån för ett nytt system för digital radiodistribution. Och frågan är om det här är dödsstöten för de kvartsekellånga turerna om DAB. Reporter: Karin Hållsten. Krönika: De sociala mediernas kortspelMediernas krönikör Jack Verner är i veckan på journalistkonferens i Perugia, Italien. Där har han spanat på en framtid där vi inte skriver artiklar och gör inslag utan snarare skapar kort redo att delas ut för att bli vinnare i de sociala mediernas kortspel.

Prövningen av de yrkesetiska reglerna för journalister är sedan länge anklagad för att vara tandlös. Nu har den Yrkesetiska nämnden blivit än mer pressad, sedan stora redaktioner vägrat medverka vid enskilda prövningar. Läsning i mobilen växer så det knakar men stålarna hänger inte med och det pratas om att desktop är det nya print. SVT kritiseras än en gång för att gå utanför gränsen för public service kärnverksamhet och skapa skev konkurrens. Och så har vi undersökt mediernas ständiga svaghet för dödsfällor. Yrkesetik under press Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in. Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel. Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarnaBerättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson. Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandetSVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion. Dödsfällorna som lurar överalltStockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

Dagspressen krisar men vd-lönerna i samma bransch ökar. Medierna har granskat hur vd-lönerna förhåller sig till rörelseresultat och omsättning hos de sex största tidningskoncernerna och deras storstadstidningar. Rekordmånga anmälningar har kommit in mot TV-programmet Skavlan efter SD-ledaren Jimmie Åkessons comeback i programmet. Vilka är det som rasar och ligger det något i kritiken? Vi besöker också Kuba där censuren föder kreativitet för aktivisterna som vill använda ordets makt. Höjda miljonlöner trots bransch i krisDagspressen beskrivs idag ofta som en bransch i kris och det talas högt om den utbredda  tidningsdöden. Nu när annonsintäkterna minskar gäller det att dra ner på kostnaderna, och en direkt konsekvens av det är alla hundratals journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren.
 Men på vd-sidan märks inte den här krisen på samma sätt som på redaktionsgolven. Vi på Medierna har granskat vd-lönerna hos dem som jobbar på de sex största mediekoncernerna i Sverige, under åren 2012-2013, och dessutom storstadstidningsbolagen som ingår i dem. Och vi kan nu visa att över hälften av de vd:arna som vi har granskat har fått ökade miljonlöner, trots att deras koncern eller tidningsbolag under de två åren har minskat i omsättning och försämrat sitt rörelseresultat. Hur går det ihop och vad säger vd:arna själva om sina löner? Reporter: Jonna Westin. Research: Niklas Svedberg.Läs alla siffror: Granskning av vd-löner 2012-2013 (pdf) Polariserad Skavlanstorm efter Åkesson-intervju Innan påskhelgen hade programmet anmälts över 650 gånger till Granskningsnämnden och över 3500 gånger till den norska motsvarigheten Kringkastningsrådet – vilket är norskt rekord. Det handlar förstås om Jimmie Åkessons comeback i Skavlan förra fredagen. Redan på förhand, när det stod klart att Åkesson skulle medverka, gick debattvågorna höga och SVT fick kritik för att ge plats åt Åkesson i ett mys-tv-program. Men den som hade väntat sig mys-tv fick något annat och i efterhand har två tydliga åsiktsläger framträtt – i de etablerade medierna har Skavlan fått positiv kritik för att ha ställt tuffa frågor samtidigt som SVT och NRK också har blivit fullkomligt bombarderade av tittarkritik om att Skavlan var för hård och att han pressat Åkesson på ett sätt som han inte skulle ha gjort om det gällt en annan partiledare. Vilka är det som rasar och ligger det något i deras kritik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Laila Lorion. Utmanad internetcensur på Kuba  Ständig tillgång till aktuell och obegränsad information är något som vi i västvärlden tar allt mer för givet. I de länder där staten kontrollerar alla lagliga kanaler är det snarare en daglig kamp. Men censuren föder också en hel del kreativitet. På Castros kommunistiska Kuba är informationsflödet hårt kontrollerat och tillgången till internet för många obefintlig. Samtidigt tar många illegalt del av utländska tv-serier, filmer och nyheter varje vecka. Frilansjournalisten Åsa Welander har varit på Kuba och träffat några av dem som leker katt och råtta med censuren.

SVT ställde i torsdags kväll in sändningen av en fransk dokumentär om odlad fisk, som enligt tablån skulle gått på söndag. Medierna berättar om turerna inför sändningen och om det norska PR-maskineri som drog igång när filmen dök upp i tablån. Ryska medier är under hård press. Vi har träffat en journalist från nedläggningshotade Novaja Gazeta, där sex journalister har mördats på tio år. Vem ska äga framtidens medier? Tungviktare diskuterar om det finns några drömägare för de pressade medierna. Dokumentär ställdes in efter granskning och norsk PR-offensivSVT:s Dokument utifrån jobbade in i det sista med att bearbeta en inköpt fransk dokumentär. I filmen, som handlar om fiskeindustrin i Norge och Vietnam, ges en ensidig och nattsvart bild av den norska laxindustrin. Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella uttalanden lämnas oemotsagda. När filmen dök upp i den svenska tablån fick det Norge att se rött och ett omfattande PR-maskineri drogs igång. I torsdags, efter att också vi börjat ställa frågor om filmens innehåll, så beslutade SVT att ställa in sändningen av dokumentären. Reporter: Therese Rosenvinge Hård press på rysk journalistik Klimatet för journalister i Ryssland hårdnar. I veckan blev det känt att en av de mest kända tidningarna, Novaja Gazeta, hotar att tystna. Novaja Gazeta var Anna Politkovskajas tidning, den orädda och till slut mördade skribenten som skildrade kriget i Tjetjenien på ett sätt som gav genklang i hela världen. Men hon är inte den enda som råkat illa ut. De senaste tio åren har sex av tidningens skribenter dödats. Miljardären Alexander Lebedev har stöttat tidningen, som han äger tillsammans med bland andra förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Men nu är Lebedev inte längre miljardär – och med det försvann kraften att stödja Novaja Gazeta. Lars Truedson träffade Roman Anin – grävande journalist på Novaja Gazeta. Vilka är framtidens medieägare?Krisen i mediebranschen har inte bara förändrat tillvaron för journalister och mediekonsumenter – utan också för medieägarna. Familjer som ägt tidningar i generationer har tvingats sälja hela eller delar av sina företag. I börsbolagen tar den journalistiska verksamheten allt mindre plats. Så, vilka blir framtidens ägare och vad drivs de av? Malin Ekman har träffat två av Sveriges mest erfarna mediemakthavare – familjeföretagsägaren Jeanette Bonnier och pensionerade börsbolagstjänstemannen Gunnar Strömblad, för att söka svar på den frågan.

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst. SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som nyFör två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.

 Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen. 

Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.

 Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin. Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historiaHistoriska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss  att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nyttNär dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet -  sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomstPlötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar?  Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?
 
Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.

Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Om böjda gurkor och hotade lakritspipor. Vi har botaniserat bland EU-myterna som medierna älskar att svälja. I veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om. Och så har vi begett oss till Japan där pressfriheten är hotad i spåren av Fukushima-katastrofen. Journalistmordet satte etiken på provHur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Och liksom i fallet med ihjälskjutne Asienkorrespondenten Nils Horner för ett år sedan, sätter mordet på Elin Falk ljuset på en svår konflikt mellan principen om källskydd och polisens jakt på mördaren. Medierna begav sig till Norrlands inland för att ta reda på mer om den här historien. Reporter: Mattias Pleijel Är Öland en ö eller inte?Böjda gurkor, ostkaka, julmust och lakritspipor. De här produkterna har alla hotats eller rent av förbjudits av EU – i alla fall har det kunnat framstå så i medierna. Men den som skrapar på ytan i de här historierna märker snabbt att verkligheten ofta är lite mer komplicerad och att det många gånger kanske rent av handlar om direkta myter av vad EU ägnar sig åt. Och i veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om, för nu säger EU att det inte är så. Det här var en nyhet som många hakade på i veckan. Den som läste vidare fick också veta att Öland nu ska bli av med EU-pengar på grund av det här. Mediernas reporter Therese Rosenvinge har i veckan rett ut nyheten om ön Öland och tagit reda på hur det kommer sig att myter om EU tycks kunna få fäste i medierna, gång på gång. Hotad pressfrihet i Fukushimas spårDen 11 mars var det årsdagen för kärnkraftskatastrofen i Japan. Runt 100.000 japaner lever fortfarande i temporära hem, många utan förhoppning om att någonsin få flytta tillbaka till hem förstörda av radioaktivitet. Men något som drabbats hårt av katastrofen är Japans pressfrihet. Jonatan Järbel åkte till Japan och träffade Jun Hori, journalisten som tröttnade på att bli kringskuren och tog saken i egna händer. 

Tidsbegränsade anställningar blir vanligare påstår Ekot. Men nyheten ifrågasätts och vi har granskat siffrorna. Framtidens mediepolitik ska nu mejslas fram och en het fråga är konkurrensen mellan public service och dagspressen lokalt. Det blir debatt mellan Sveriges Radio och Mittmedia. Och så träffar vi Göteborgs-Postens chefredaktör Cecilia Krönlein med anledning av konflikten på ledarredaktionen och debatten om tidningens politiska färg. Ifrågasatt visstidsökning i Ekot Tidsbegränsade anställningar är ju sedan länge en het stridsfråga på svensk arbetsmarknad. Här finns starka intressen med facken som kritiserar villkoren för de som är tidsbegränsat anställda och så näringslivet som å sin sida försvarar visstid och säger att det är en ingång till jobb. Frågan är dessutom politiskt högaktuell – eftersom regeringen, efter kritik från EU-kommissionen, nu ska se över lagen om allmän visstid som kom 2007. Om man i det här läget kan berätta att det finns siffror som visar att de tidsbegränsade anställningarna blir vanligare och ökar successivt – då är det förstås en tung nyhet. Men problemet är att statistiken, som Ekot grundar sig på när de säger att tidsbegränsade anställningar ökar, visar att andelen tidsbegränsade jobb egentligen legat ganska stabilt de senaste tio åren. Och kritiken mot Ekot har mot den här bakgrunden inte låtit vänta på sig. Reporter: Therese Rosenvinge Länk: SCB “Tidsbegränsade anställningar - en vanlig ingång till arbete” Avhopp från Göteborgs-Posten efter ledarbråk Det har stormat rejält kring ledarreaktionen på Göteborgs-Posten sedan det blev känt att Alice Teodorescu tar över som ny chef för ledarredaktionen där. Debattens vågor gick höga om vad det här skulle betyda för tidningens politiska hållning. Tidningen har en socialliberal profil, medan Teodorescu snarare är konservativ. Och knappt hade Alice Teodorescu hunnit börja på jobbet nu i veckan innan profilerade ledarskribenten Gert Gelotte hoppade av i protest. 

Hur är situationen på Göteborgsposten och hur ser chefredaktören Cecilia Krönlein på tidningens politiska färg?

 Reporter: Jonna Westin

.  Mediedebatt: Public service vs dagspressen I veckan har mediebranschen frotterat sig på branschmässan MEG i Göteborg. På dagordningen stod bland annat dagspressens pressade situation. En vass fråga som återkom flera gånger var ifall public service, som Sveriges Radio och Sveriges Television, förvärrar läget för dagspressen genom att konkurrera ojuste med hjälp av licensmedel. Vi samlade Sveriges Radios VD Cilla Benkö och Mittmedias redaktionella chef AnnaKarin Lith för att battla om den saken.  En politiskt högaktuell fråga är också vad staten kan göra för att stödja i sammanhanget. I Göteborg fanns också kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) som tog chansen att lansera en utredning om just detta.

Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och första lyssnarstormen. Lyssna! Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan,  piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark.  Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

Frågan om judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen har lett till skarp kritik mot Sveriges Radio och blev även en internationell nyhet. Hur kunde det blir så fel? Expressen anklagade utrikesminister Margot Wallström för att ha lagt sig platt för Ryssland. Men några belägg för att det var så det gick till går inte att hitta. I spåren av hot och terrorattentat i Europa stärks säkerheten på svenska mediehus. Men frågan är vad som då händer med öppenheten, källskyddet och oberoendet till polisen. Internationell kritik efter antisemitisk fråga Under en intervju med Isaac Bachman, Israels Sverigeambassadör, ställde Sveriges Radios nyhetsmagasin Studio Ett en fråga som har fått omvärlden att rasa. Frågan om ifall judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen blev också i sig en internationell nyhet. Vi har träffat producenten och programledaren och frågat hur det kunde gå såhär fel och hur det är möjligt att en sådan här fråga slinker igenom i ett av Sveriges Radios främsta flaggskepp. Reportrar: Erik Petersson och Martin Wicklin. Anklagelse mot UD utan täckning Den svenska säkerhetspolitiken är ett ämne som ständigt har varit på agendan den senaste tiden, och kanske då framför allt Sveriges förhållande till Ryssland, som har skärpts betydligt. I veckan publicerade Expressen en samtalsuppteckning mellan Utrikesdepartementet och Rysslands ambassadör inför en flygövning, och i löpsedeln och rubriken kunde man läsa att ”Wallström har gått med på Vladimir Putins krav”. 

Men vilka krav handlade det egentligen om? Och hade Utrikesdepartementet verkligen vikit sig för Ryssland? Det var det svårare att hitta belägg för i artikeln. Reporter: Jonna Westin. Slutnare redaktioner när säkerheten höjs Året har börjat svart när det gäller hotbilden mot journalister och mediehus i Europa. Efter dåden i Paris som sammanlagt krävde tolv dödsoffer, kom nu förra helgen också skjutningen mot yttrandefrihetsmötet i Köpenhamn. Här på hemmaplan har det också varit flera incidenter, till exempel greps nyligen nazister utanför Expressen med knivar i bilen. Mot den här bakgrunden diskuteras just nu vikten av fler konkreta säkerhetsspärrar ute på redaktioner och mediehus. Men att öka den fysiska säkerheten innebär en svår balansakt för mediehusen. Åtgärderna riskerar att hamna i konflikt med viktiga journalistiska värden om öppenhet, källskydd och oberoende. Reporter: Therese Rosenvinge

Sveriges största kvällstidning har demaskerat ett antal personer som under anonymitetens flagg näthatat på det kontroversiella nätforumet Flashback. Den säkra anonymitet som tidigare varit grundval för många diskussioner på nätet är nu rubbad och vi ställer frågan om det var värt det. Tidningen Metro fyller 20 år. Vi träffar Mr Metro och pratar framgång, framtid och misstag. Och så ska det handla om en grupp som forskare nu ser bli större nyhetsundvikarna. Flashbacks anonymitet offrad när hatare hängs utUnder det sena 1900-talet erbjöd Flashback och en del andra forum på internet möjligheten att skapa sin egen identitet kring ett nätnamn, ett nick. Den här anonymiteten blev en viktig del av internetkulturen, men kunde självklart också användas för att mobba och sprida hot och hat i mörkret. När frilanskollektivet Researchgruppen i höstas kom över Flashbacks databas så kom man också över möjligheten att koppla dessa användarnamn till verkliga fysiska personer. Och tillsammans med Sveriges största kvällstidning Aftonbladet har man nu publicerat ett antal av namnen. Att ett antal hatare nu får ta ansvar för sina rasistiska och hatiska vidrigheter är det kanske få som känner något större medlidande med. Men rädslan för att inte längre i säkerhet kunna prata om sina innersta hemligheter under skydd av anonymitet förändrar också livet för tusentals andra människor. Reporter Jonna Westin ställer frågan om det var värt det. Metro – en 20-åring med förlorat läsmonopol  Den 13:e februari var det exakt 20 år sedan det första numret av tidningen Metro delades ut i Stockholms morgonrusning. Sedan dess har den svenska uppfinningen spridit sig över världen och i dag har tidningen omkring 18 miljoner läsare i över 20 länder. Ett av Metros kanske allra viktigaste avtryck genom åren är att tidningen lyckades nå helt nya grupper av läsare, grupper som tidigare aldrig läste en tidning eller tog del av nyheter. Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat Metrolegenden Sakari Pitkänen för att prata om just det här. Men också om misstaget han ångrar, och om Metros chanser att kunna överleva i den nya, digitala, verkligheten. Nyhetsundvikare väljer egna flöden framför nyheter Det är enklare än någonsin att ta del av nyheter. Men mitt i hysterin av olika flöden och plattformar så finns det också personer som väljer att inte ta del av några nyheter alls. I forskarvärlden kallas dem för nyhetsundvikare och det är en grupp som nu ser ut att växa. Men vilka är nyhetsundvikarna och hur kommer det sig att de väljer bort konsumtion av traditionella nyheter? Reporter Laila Lorion.

Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Våldsamt Malmö i mediernaDet är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. 

Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå.

 Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?”
 Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

Att manipulera med svarsalternativen i en undersökning kan vara ett effektivt sätt att manipulera mediebilden. I veckan svalde många medier ett sådant bete och gav okritiskt utrymme åt en undersökning som utgav sig för att visa att legala graffitiväggar ökar klottret. Vi möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? De lokala gratistidningarna har inte drabbats av tidningskrisen och nu hårdnar konkurrensen om läsare och tidningsannonsörer i Stockholms förorter. Manipulerad graffitibildSom man frågar får man svar, brukar det ju heta. Och manipulera med svarsalternativen i en undersökning hör till ett av det mer effektiva sätten för den som vill domptera mediebilden och få just sin fråga uppmärksammad och helst också vinklad på bästa sätt. För att försäkra sig om att svaren ska bli som du vill kan man laborera med olika modeller. Men frågan är om inte organisationen Tryggare Sverige slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen när man helt enkelt plockade bort möjligheten att svara på ena hållet av skalan. Det handlar om målning med sprayburkar på väggar och här är konflikten så hård att man inte ens kan enas om orden. Den enes graffiti är som bekant den andres klotter. Flera medier svalde betet och rapporterade i veckan om undersökningen som skulle visa att kommunala graffitiväggar riskerar att öka olagligt klotter. Reporter: Mattias Pleijel. Medierna möter SvT:s nya vd Hanna StjärneFörra veckan tillträdde Hanna Stjärne sin nya tjänst som chef för Sveriges Television. Med andra ord är det nu hon ska ta sig an vad som nog kan kallas Sveriges viktigaste mediejobb, med makt att styra över en programbudget på 3 miljarder kronor och 2 100 anställda. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? Och hur ska Hanna Stjärne få de unga att titta på public service-TV istället för på Youtube? Det, och mycket annat, har Martin Wicklin frågat den nya TV-chefen i veckan.  Tidningsoffensiv i förorternaDen svenska tidningsmarknaden beskrivs idag ofta som hotad och krisdrabbad. Men det finns en grupp tidningar som inte dragits med i den här kräftgången utan som går i helt motsatt riktning – de lokala gratistidningarna som delas ut direkt till hushållen. De senaste veckorna har den här trenden blivit särskilt tydlig i Stockholmsregionen, där koncernen Direktpress gått ut och lanserat hela 13 nya lokaltidningar. Therese Rosenvinge berättar om hur Storstockholms medielandskap nu förändras och om vad det får för konsekvenser för bevakningen av stan. 

Tidningen Ångermanland lät en dömd våldtäktsman gråta ut i tidningen, medan den utsatta kvinnan inte fick komma till tals alls. Vi granskar en havererad våldtäktsrapportering. Möt vänsterskådisen Hans Mosesson som efter tretton år lämnar rollen som ICA-Stig i världens längsta reklamsåpa. Om att bli ett varumärke och om möjligheten att slå sig fri. Och om försvunna hästen Helge som har haft ett medialt genomslag utöver det vanliga. Snedvriden våldtäktsrapporteringAtt bli våldtagen är utan tvekan ett av de värsta brott du kan utsättas för. Men det vidriga kommer inte alltid bara från det fysiska och psykiska övergreppet i sig utan påverkas också av hur omvärlden ser på och beskriver det som skett. Det är inte ovanligt att offret skuldbeläggs och om redaktionerna inte sköter sig så kan medierna bidra till det. Tidningen Ångermanland har fått hård kritik för just det här. Trots att den kända företagsledaren på orten är dömd i både tingsrätt och hovrätt lät tiningen honom träda fram och oemotsagt bedyra sin oskuld. Våldtäkten reduceras samtidigt och beskrivs som ”tafs”. Den utsatta kvinnan får inte alls komma till tals, trots att hon aktivt söker redaktionen. Vår reporter Alexandra Sannemalm åkte till Sundsvall och träffade huvudpersonen som aldrig fick höras.   Helgehype i mediernaDet började med ett gammalt hederligt tips och en blygsam artikel i den lilla lokaltidningen. Men den bortsprungna hästen Helge visade sig snabbt ha potential utöver det vanliga när det gäller att skapa engagemang och snart var klicksuccén ett faktum. Bara hashtaggen #JeSuisHelge saknas. Samtidigt som 80 000 poliser jagade de båda så kallade terrorbröderna i Paris inför världens alla kameror så livebevakades jakten på hästen Helge i Norrtälje – även där med helikopter och värmesökande kamera. Vart har den 10-åriga nordsvensken tagit vägen? Therese Rosenvinge har tagit reda på hur det kommer sig att sökandet efter en häst kunnat bli en av den här månadens stora medieföljetonger.  Jack Werner: ”Språkförbistringen blir ett krokben – som syns i nyhetsflödet”Saudiarabien, Nordkorea och många andra diktaturer bryter regelbundet mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt tycks flera av de här länderna ha fått en sorts “knäppa klipp-status” på svenska redaktioner. Vår sociala medier-krönikör Jack Werner tycker det är dags att börja ta nyhetsflödet från dessa länder på större allvar och sluta sprida obekräftade klickisar och oemotståndliga rubriker.   Att bli ett levande varumärkeHans Mosesson har blivit ICA-Stig med hela svenska folket. Efter tretton år som den snåla handlaren i världens längsta reklamsåpa, har han nu meddelat att han slutar.
 Men hur är det att ha gått från vänsterskådis i Nationalteatern – som kämpade mot kommersialismen och kapitalismen – till att ha blivit ett vandrande varumärke för ett företag. Hur blev det så?
 Och hur lyckas reklam bli så folklig så att det nästan inte känns som reklam längre? Vår reporter Jonna Westin har tagit reda på det.

I Frankrike växer kritiken om publicistisk feghet från omvärlden. I veckan har debatten tilltagit om vad Charlie Hebdos teckningar egentligen står för. Flera länder som manifesterat sitt till stöd för Charlie Hebdo och yttrandefriheten är samtidigt länder som på hemmaplan bekämpar just yttrandefriheten, ibland på de grymmaste sätt. Dokumentärserien Fosterland blev uppmärksammad för ett svårt etiskt dilemma. Men SVT förekom frågorna och fick en PR-framgång på köpet. Inget sig likt i franska medierEn vecka efter terrordåden i Paris är inget sig likt i de franska medierna. Det tryckta ordet har fått mer kraft och tidningshandlarna säljer som aldrig förr. Uppslutningen från omvärlden har varit stor liksom det enhälliga fördömandet av terrorismen. Men i Frankrike har många också upprörts över vad man menar är publicistisk feghet i omvärlden – särskilt i de angloamerikanska länderna där få tidningar velat, eller vågat, visa satirteckningarna från Charlie Hebdos senaste nummer. Johan Tollgerdt rapporterar från Paris.Vad är Charlie Hebdo?Je suis Charlie (Jag är Charlie) fick omedelbar spridning efter dådet. Det blev ett uttryck för att stå upp för yttrandefriheten, och uttrycka stöd för offren. Något vi rapporterade om förra veckan.Men den här veckan har debatten också kommit handla om tidningens innehåll, och om vad Charlie Hebdo egentligen är och står för.  Vid sidan om #JesuisCharlie ger nu även #JenesuispasCharlie många träffar. Therese Rosenvinge har tittat närmre på den debatt om att vara eller inte vara Charlie som uppstått i veckan.Efter extremistdådet förra veckan samlades miljontals människor på Place de la Republique mitt i Paris massiv manifestation och frihetsmarsch.Hycklande stöd från yttrandefrihetens förtryckareI ett första led gick anhöriga till de 17 personer som fallit offer för terrorattacken. I andra ledet världsledare från 40 länder, som tågade för yttrandefriheten – svartklädda och arm i arm. Där återfinns statsmän från Egypten, Turkiet, Jordanien och Ryssland – länder som är yttrandefrihetens dödgrävare på hemmaplan. Saudiarabien var ett annat land som tog avstånd från dådet, men som samtidigt offentligt piskar den bloggaren Raif Badawi. Han är dömd till 1000 piskstraff och 10 års fängelse för att på sin blogg ifrågasatt landets utveckling. Reporter: Alexandra SannemalmOBS: Vi sade felaktigt i reportaget att den saudiske bloggaren Badawi piskades under fredagen. Lyckligtvis stämmer inte det - Saudiarabien beslöt att inställa piskningen, av allt att döma av hälsoskäl.  Dilemmat som vändes i PR-framgångÄr en reporter främst människa eller journalist? Det dilemmat ställdes SVT:s reporter Fredrik Önnevall inför under arbetet med den aktuella serien Fosterland. Redan innan serien börjat sändas hade den fått stor publicitet. Men frågan är om SvT och Önnevall inte i praktiken duckat för frågan – både ätit kakan och haft den kvar. Kan man göra så? Och blev inte det etiska dilemmat till slut en fantastisk PR-framgång för publicservicebolaget? Det frågade sig vår reporter Arvid Hallberg som träffade Fredrik Önnevall i TV-huset i Malmö.

Vi ägnar hela programmet åt den värsta attacken mot medier i Europa sedan andra världskriget. Om risken för självcensur, publicistisk feghet, satirens roll i samhället och Charlie Hebdos framtid. Charlie Hebdo överlever - rapport från ParisFörra veckan sände Medierna ett specialprogram om hoten mot journalistiken. 2014 var ju ett mörkt år men 2015 har inlett nattsvart. I veckans program hörs röster från Paris inklusive en av de nu mördade satirtecknarna och också flera svenska publicister. Bland de döda på redaktionen i Paris fanns Georges Wolinski och Jean Cabut – som sedan 1960-talet förkroppsligat den franska traditionen av en gränslös och hånande satir av allt och alla i offentligheten. Men de hade nu på sin ålders höst - 76 respektive 80 år gamla när de dog - fått en plats i många fransmäns hjärta inte bara som provokatörer. Någon liknade chocken vid mordet på Wolinski vid att Hasse Alfredson mördats.Johan Tollgerdt är reporter. Och han träffade för några år sen just satirtecknaren Jean Cabut. Lätt säga "Jag är Charlie" – men svårare vara det Je suis Charlie - jag är Charlie - den parollen fyller nu sociala medier och demonstrationståg. Hela världen visar sitt stöd för skämttecknarna som fick betala för sina bilder i blod.Att säga "Jag är Charlie" är lätt och kostar inget. Men att VARA Charlie och i solidaritet med tidningen Charlie Hebdo publicera bilderna – det kräver mod och kan få fruktansvärda följder. Det dilemmat har svenska redaktioner haft att hantera i veckan och gjort olika val.   Mattias Pleijel har besökt redaktioner som valt helt olika linjer i den här frågan.Lars Vilks om att vara hotad av religiösa extremister Lars Vilks är konstnären och konstvetaren som efter sin bild av en rondellhund blivit den person i Sverige som lever under det mest direkta dödshotet från religiösa extremister. Vi träffar honom för att prata om hoten han lever under och om attacken mot satirtidninngen Charlie Hebdo. Men först blir Martin Wicklin kontrollerad av av Vilks personskydd. Satiren är yttersta spetsen för yttrandefrihetenHoten mot satiriker men också författare och journalister har ökat de senaste åren i hela världen. Och i det sammanhanget ska man kanske tänka på att majoriteten av världens hotade satiriker som lever under hot från religiösa terrorister återfinns i mellanöstern och lever – till skillnad från Lars Vilks – helt utan personskydd från staten. Dom kan tvärtom ofta vara hotade både av extremistgrupper och av staterna. I Uppsala träffar vi Ola Larsmo, journalist, författare och ordförande för svenska PEN. Han är fysiskt påverkad attacken och skeendet i Paris och mycket orolig över vad som kommer att hända och vilka konsekvenser det här kommer att få för publicistiken, också här hemma i Sverige. För honom är satiren yttersta spetsen för yttrandefriheten.

Medierna inleder det nya året med en tillbakablick. 2014 blev ett svart år på många sätt för världens medier. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor och även hemma i Sverige ökar hoten mot journalister som gör sitt jobb. Vad får det för betydelse för omvärldsbevakning och granskande journalistik? Många befarar ökad självcensur. I detta specialprogram får du en ny chans att åter höra några av de inslag vi sände förra året.

2014 är snart slut och vi sammanfattar medieåret som gått i ett samtal med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Expressens kulturchef Karin Olsson och reportern och författaren Björn af Kleen. Det blir diskussion, debatt och eftertanke. Vi dissikerar ett år då superval och tidningskris dominerade och då det offentliga samtalet var socialare än någonsin. Det är Medierna special - årskrönikan 2014. Vi pratar om jakten på att få kulturministern att uttala sig, om valåret som aldrig tog slut, om mediernas kamp för att tjäna pengar även i digitala plattformar. Vi diskuterar att vi nu ser tvåtrender samtidigt: För den som vill läsa så finns ju mer kvalificerad information än någonsin. Samtidigt är det många som inte längre får del av lika kvalificerad information. Vart leder det? Det har talats i flera år om det sjuka i att samtidigt som det sker om omställning från papper till digitalt - där journalistiken flyttat ut på nätet och in i mobilerna medan pengarna stannat kvar i papprets intäktsmodeller. I just detta läget så är det DYRARE moms för digital journalistik än för pappersjournalistik. Vad ska kulturministern gör åt det? Och så ställs frågan om publicservicepengarna verkligen bara ska gå till tre företag?

En ung man dör efter polisingripande - men polisen säger ingenting till journalisterna. Får våldsmonopolet dölja att något hänt - och var går gränsen mellan att ljuga och att inte berätta allt? Om gastronomi, lokalpatriotism och feelgood-journalistik. Och så undrar vi om de guppande täckenas tid är förbi - realityserierna har tagit det säljande sexet till nya nivåer. Får polisen låta bli att berätta om dödsfall vid ingripande?En 28-årig man avled efter ett polisingripande på den psykiatriska kliniken i Västerås i förra veckan. Men trots att medier hörde av sig flera gånger till polisen så sa de varken att de gjort ingripande eller att mannen avlidit. Först två dygn efter ingripandet fick västeråsarna veta vad som hänt - och då genom att någon tipsat stockholmstidningen Dagens Nyheter. Polisen är unik i samhället genom att vara den enda institution som får tillgripa våld mot de egna medborgarna. Med det kommer ett högt krav på öppenhet för att undanröja risken att våldet missbrukas.  I Västerås tvivlar journalisterna i dag på att polisen vill vara öppen. Journalisterna ser den senaste händelsen som ännu ett bevis på att polisen mörkar det som händer i stan. Journalister får inte ens veta när mord inträffar eller när skottlossningar pågår, hävdar de.   Får polisen agera på det här sättet? Vad är det egentligen som händer i Västerås? Tonchi Percan åket dit för att prata med journalister och polis. Men först träffade han systern till mannen som avled efter polisingripande på lasarettet i Västerås. Hon var med sin bror de sista timmarna i livet. Lokalmedier som lukullisk hejarklackVi berättar om gastronomi, dansk-svensk rivalitet och lokaljournalistiken som hejarklack. I veckan publicerade Dagens Nyheter krogguiden White Guides lista över Nordens 30 bästa restauranger. ”Stockholm dominerar den nordiska krogvärlden”, skrev DN och utropade kort och gott: Glöm Köpenhamn!  Men den slutsatsen är kanske lite svårsmält - i alla fall om man bryr sig om hur många placeringar respektive huvudstad faktiskt fått - och framförallt vilken krog som tar hem topplaceringen. Vi ringde upp en av dem som står bakom listan, skribenten Mikael Mölstad, för att få hans syn på vem som egentligen vinner den lukulliska tvekampen. Reporter Mattias Pleijel. Från guppande lakan till skamlös rittI veckan var det final i Paradise Hotel, realityserien som har blivit ett av höstens stora fenomen och är populärare än någonsin. För några veckor sedan skrev till exempel Metro att det var fler förra året som sökte till dokusåpan än som sökte till Lärarhögskolan.Och kärlek och sex är ett tema som kanske är den hetaste trenden inom realitys just nu. Samtidigt som Paradise Hotel sänds spelas till exempel nästa säsong av Expedition Robinson in i Kambodja, med ett nytt tema för i år: Love Edition. Och i SvT just nu sänds ”Gift vid första ögonkastet”, som går ut på att det första som händer när paren träffas är att de gifter sig med varandra.Men det har ju inte alltid varit såhär. Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare på realityprogrammens utveckling från socialt experiment till sexuellt spel.

Journalisten Per Svensson skrev om den skandinaviska främlingsfientligheten men censurerades av SAS i Norge. Vi träffar huvudpersonen i denna mindre roliga Norgehistoria och så undersöker vi denna beställningsjournalistik i ett större sammanhang. Vad betyder det att den växer medan riktig journalistik krymper. Spelbolagen pumpar in miljarder i svenska journalistik. Vi undrar om medier blivit spelberoende? När SAS rensade ut sin egen tidningI veckan drog flygbolaget SAS in hela sin påkostade ombordtidning Scandinavian Travelers. Och det stannade inte där. Man dammsug dessutom varje flygplats, stolsits och hylla efter överblivna exemplar av tidningen. Detta efter påtryckningar från Norges främlingsfientliga och populistiska parti Fremskrittspartiet.Partiet tyckte inte om en artikel av svenska journalisten Per Svenssons om bland annat Fremskrittspartiet. Förra lite drygt ett år sen hände en liknande händelse när Skavlan – bara i norska sändningen – klippte bort komikern Özz Nujens kritik mot Norges deportation av romer ur programmet. Tonchi Percan har rest till Malmö för att träffa en Per Svensson som är mitt i den största uppståndelse han upplevt under sitt nästan fyra decennier långa liv som journalist. Vad kan man vänta sig av en kundtidning? Per Svensson har fått stöd av en enad svensk journalistkår. Men det finns en chefredaktör som inte är ett dugg förvånad och som inte heller tycker att det är så mycket att uppröras över med tanke på vad det är för en slags tidning. Det är ju egentligen inte en journalistisk produkt utan en kundtidning beställd av SAS och som liknar journalistik utan att vara det. Den som tänker så är Rolf van den Brink som bevakar  PR- och reklambranschen. SAS ger ut Scandinavian Traveler. Och det är beställaren SAS som till syvende och sist avgör vad som ska stå i tidningen – baserat på vilka infall som helst och utan att ha behöva ha en publicistisk ryggrad. Även om det är problematiskt att Fremskrittspartiet stoppar ett SAS-magasin så anser inte Rolf van den Brink att problemet är så stort – eftersom man inte kan vänta sig att en kundtidning ska agera som en vanlig journalistisk tidskrift.Vi ska fortsätta på temat uppdragspublicister –  alltså den typ av magasin som SAS tidningen är. Det här är en gren av mediebranschen som växer snabbt och som framförallt blir allt bättre och gör det svårare att skilja på från oberoende redaktionellt material Men vilka konsekvenser får det när den här marknaden växer? Hur påverkar det journalistiken när det blir allt fler aktörer som vill marknadsföra sig med metoder som liknar journalistik, med den lilla skillnaden att budskapet är allt annat än oberoende, utan tvärtom köpt? Vi har tagit en titt på vad som numera är en miljardindustri, den svenska contentmarknaden.  Reporter här är Erik Peterson.  En spelberoende mediebransch Vi tittar på en av de snabbast växande branscherna när det kommer till reklam – nämligen spelbranschen. Enligt siffror från Sifo så har det satsats tre miljarder kronor brutto i år på att få svenskarna att spela mer. Det här är en siffra som upprört Spelberoendes Riksförbund. Inte minst TV och kvällstidningar har en rejäl andel av intäkterna från svensk och utländsk spelbransch. Vår reporter Alexandra Sannemalm tittat närmare på detta och ställer sig frågan om mediebranschen blivit spelberoende.

Regeringskris pågår och Sverigedemokraterna höll i veckan hov inför landets samlade presskår. Vi granskar mediebevakningen veckan då svensk politik förvandlades till ett avsnitt av TV-serien House of Cards. Antalet anmälningar för brott mot repressalieförbudet är rekordhögt. Vi far till Jönköping och möter läkarna som tystats av politikerna där. Om virala falskheter på nätet. Och så om nya turer i evighetssåpan DAB när SR goes Digital. Källkoll i krisens hovsamma bevakningHyckleri är vägen till makten. Det säger Frank Underwood i tv-serien House of Cards och tittar in i kameran på sitt karaktäristiska vis.Det här har verkligen varit veckan då svensk politik påminde just om ett avsnitt House of cards. Med den skillnaden att det vi ser pågå just nu i vårt land får riktiga konsekvenser för vår demokrati, inte minst när det gäller förtroendet för våra politiska makthavare. Hur har då mediebevakningen fungerat under denna ödesvecka som ledde fram till beskedet om nyval? Vilken roll har svenska medier spelat i det politiska spelet? Mattias Pleijel är reporter.Fejkade youtubedokumentärer är det nya PR-tricketVår sociala medier-krönikör Jack Werner gör upp med den senaste trenden att köpa vår uppmärksamhet: De virala skenbart smyginspelade videoklippen som lömskt länkas upp på Youtube och sedan far vidare på motorvägen rakt in i spalterna. Digital radio närmar sig efter mer än två decenniers bråkFrågan om digitalradions införande i Sverige väcktes redan för två decennier sedan och har sedan dess varit kontroversiellt. Mångmiljonbelopp ska läggas på att bygga ut ett nytt marknät för digitalradio och Du och alla andra radiolyssnare måste köpa nya digitalradioapparater. För vad? Internet finns ju redan– är det många som frågar sig. I samband med att förslaget kom i veckan om hur den här övergången ska gå till så tog kritiken ny fart. Lasse Truedson har träffat utredaren och teknikhistorikern Nina Wormbs för att fundera på varför det varit så mycket diskussioner - och vilka svar hon kommit fram till på kritikernas frågor. Fler fall av brott mot repressalieförbudetRätten för offentliganställda att riskfritt kunna slå larm – anonymt eller inte – i medier har en stark historisk tradition i Sverige.Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet finns för att cheferna inte ska få ta reda på vem som lämnar uppgifter till medier eller bestraffa hen när det är känt vem personen är. De här bestämmelserna hittar du i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även om repressalieförbudet är gammalt så var det först för fyra år sen som det blev direkt straffbart. Sedan dess har det varit enstaka fall som anmälts. Men i år tycks något ha hänt. Hittills i år har 11 anmälningar hamnat på JK:s bord. Vad är det som har hänt? Varför har källor börjat jagas i större utsträckning? Ett av de aktuella fallen hittar vi i Jönköping. Här har en grupp läkare blivit utskällda av den politiska majoriteten i landstinget efter att de uttalat sig i medier. Och hoten om repressalier har funkat. De vågar inte längre uttala sig enskilt i pressen av rädsla att få sparken eller att bli stämplade som bråkmakare i fall de skulle söka jobb någon annanstans. Vi skickade reportern Tonchi Percan har åkt till Eksjö och Jönköping för att ta reda på mer om den historien.OBS: Pinsamt nog säger vi i reportaget fel namn på tidningen i Eksjö. Tonchi Percan besöker Smålands-Tidningen, inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget.

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde I tidningarna är han hjälten som räddat tre barn från att åka till Syrien och strida för Islamiska staten. Men - ingen mer än han själv kan bekräfta hans hjältehistoria. Om skadeståndsdomen för bilderna på en död man. Vilka konsekvenser får domen för journalistik och dokumentärserier på TV? I diskussionen om public service framtid har det pratats om slopad licens och införande av skatt. Vi har besökt Finland där man gått den vägen. Och så om russin som i veckan påstods vara rena giftbomben men alla ämnen var under gränsvärdena. Att ha historiens hjälte som enda källaVi ska börja veckans program med en väldigt speciell historia. En berättelse som vi inte vet om den alls har inträffat. Huvudpersonen i den här historien är också enda källan till berättelsen han figurerar i. Det började med att tidningen Västerbottenskuriren skrev om organisationen SATA som skulle ha hindrat tre ungdomar från Umeå att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Detta genom att på svenska flygplatser spana efter ungdomar som ”tycks” vara på väg till Syrien eller Irak. Historien spreds vidare och slogs upp stort av flera riksmedier där huvudpersonen själv fick stor uppmärksamhet.    Men när vi börjar nysta i historien så hittar vi ingen som kan bekräfta historien. Det är nästan omöjligt att bevisa att något INTE har skett. Men efter att Jonna Westin och Tonchi Percan - och en hel del kolleger på andra medier - ägnat veckan åt att få oberoende bekräftelse på den här fantastiska historien så ringer det så många varningsklockor att vi inte hör någonting annat. Låt oss börja vår berättelse på flygplatsen i Umeå - där de tre syskonen skulle ha övertalats att åka hem till föräldrarna istället för till slaktandet hos Islamiska staten.  Skadestånd för bilder på döende - men vad blir konsekvenserna?I veckan kom beskedet att hovrätten river upp tingsrättens ”friande” dom när det gäller TV – serien Sjukhuset som spelades in vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2007. När programmet sändes fick en familj av en slump se sin anhörige som just avlidit på tv. Domen har fått stor uppmärksamhet men vilka konsekvenser får den för journalistiken och för dokumentärserier på TV? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Nedskärningar i Finland sedan licens blivit skattHär i Sverige väntar vi på den nya regeringens besked om hur public service ska finansieras i framtiden. Frågan har väckts senaste tiden med tanke på teknikutvecklingen. När fler av oss tittar på tv i mobilen eller på datorn, försvinner ju sakta finansieringen i ett system där man betalar för innehav av själva tv-apparaten.För två år sedan övergav Finland – av samma skäl – licensen och införde istället en TV-skatt. Det här har förändrat hur publicservicejournalisterna ser på sitt uppdrag - och nyligen genomfördes stora nedskärningar på publicservicebolaget YLE sedan regeringen trots försäkringar sänkt nivån på anslaget till bolaget. Finlandssvenska frilansjournalisten Ingrid Svanfeldt har tittat närmare på hur den nya skattemodellen fungerar i Finland.     Giftbomben var under gränsvärdetDet vankas ju december, första advent och jul och på söndag puttrar glöggen i grytorna i många svenska kök. Och vad passar väl bättre då än ett litet giftlarm om russin att toppa tidningarna med? Råd och Rön använde sig av den här julkroken  i veckan. I flera tester hittade man spår av bekämpningsmedel i russin som säljs i svenska affärer. Nyheten spreds som den här typen av giftlarm ofta gör till andra tidningar. Aftonbladet skrek ut rubriken: RUSSINPAKETET ÄR RENA GIFTBOMBEN. Men i testerna som Råd och rön gjort framgår att bekämpningsmedlen som man hittat inte är i närheten av att nå upp till EU:s gränsvärden. Så om inget ämne i russinen når upp till ens i närheten av gränsvärdet. Varför ska det då larmas?

Reklamförbudet i public service är ingen skitsak men i veckan gjorde ett inslag i Rapport att ett storföretag fick breda ut sig på bästa sändningstid. I år sjunker tablåtittandet brant samtidigt som nya sätt se rörlig bild exploderar. Alla vill vara med men vad händer då med dem som varit där i decennier? Tusental museibesök på presskort. Och så om 96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann. Tricket som kan ge gratisreklam till och med i publicservice-TV Sveriges television är som bekant den reklamfria publicservicetelevisionen. Ändå händer det lyckas få bygga sina varumärken på bästa sändningstid, med stöd av landets mest trovärdiga röster. Det här är något som inte går att köpa för pengar. Istället gäller det att erbjuda något annat.  Ett klassiskt grepp är att låta göra en undersökning om ett samhällsfenomen och sedan bjudas in som expert för att tolka undersökningen. När ett försäkringsbolag ville nå föräldrar med barn i skolåldern gjorde man en undersökning om ungdomars klimatoro. Strax därefter bjöds man in till SvT:s Lilla Aktuellt och kunde med företagets logotype i bakgrunden exponera sig direkt för målgruppen som en samhällsmedveten aktör snarare än ett försäkringsbolag. I dag ska vi titta på ett aktuellt fall hur det här samspelet fungerar. Hur kan kommersiella aktörer få uppträda som experter och förmedla sina budskap utan att få kritiska motfrågor eller hissad varningsflagg? Det handlar om det stora skogsföretaget SCA som idag vill bli förknippade med hygien snarare än skog och vad kan då vara bättre än att få prata om hygien i Sveriges – den dagens mest sedda tv – program – Rapport, med 1,2 miljoner tittare? Hur lyckades man med det – och vilket ansvar har medier för att inte bli en arena för företags PR-arbete? Reportrar Jonna Westin och Martin Wicklin. Tusental museibesök på presskort Det sägs ju att det inte finns några gratisluncher. Men i veckan lanserade Aftonbladet nyheten att poliser får förmåner just för att de är poliser. Det här fick oss att fundera på hur det ser ut i den egna branschen - vilka gratisförmåner får den som kan vifta med ett presskort? Vi har kollat och varje år sker flera tusen besök på museer, nöjesparker och idrottsanläggningar med presskort som enda betalning. Är de besöken alltid i jobbet - eller en dold förmån? Alexandra Sannemalm gav sig ut på Djurgården i Stockholm, beväpnad med ett presskort. Blir gammel-tv det nya pappers-tidning? Många av er har säkert gjort det själva: slutat titta på vanlig tv och istället börjat välja fritt bland webbens alla videoklipp och strömmande sändningar. Nu har internet funnits i våra hem i två decennier och i grunden förändrat våra medievanor. Tidningsföretagen har känt av det här länge - innehållet har flyttat till webben men pengarna är svåra att få med på resan. Och nu - i år - händer detsamma i tv-branschen. Nu börjar tablå-tv dramatiskt tappa till nya sätt att se rörliga bilder. Mellan 300 000 och 400 000 svenska har i år slutat att titta på vanligt tv. TV har i över ett halvsekel varit centralt i våra liv - när nu förändringens vindar ökar i styrka så ändras inte förutsättningarna bara för tv-branschen - utan även för inrednings- och möbelindustrin. Tonchi Percan börjar sin spaning efter tvns nya framtid  i Älmhult i Småland. 96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann I veckan, när kvällstidningen Expressen fyllde 70 år, träffade vi en av tidningens levande legender - reportern Svante Löfgren som i dag är 96 år gammal. Han bevakade 1936 OS i Nazityskland, började på den unga Expressen 1949 och hade 1953 ett av de största svenska scoopen - en intervju med vietnamesiske kommunistledaren Ho Chi Minh som talade om sin vilja till förhandlingar om fred i Vietnam. Han berättar för Alexandra Sannemalm om sitt långa liv på olika redaktioner.

Kulturministern har varit i ett lågintensivt blåsväder sedan hon tillträdde. Antingen för tyst eller för vag. Är det ett drev eller en högst motiverad om än tuff - granskning? Vi har undersökt bevakningen av ministern som irriterar medier. SvT granskade fotbollsklubbens förhållande till sina risksupportrar men klippte bort deras bästa argument. Nu får man kritik även av polisen. Och så råder högtryck på mediemarknaden i Kalmar. Varför irriterar ministern medier? Det var en smått sensationell utnämning när Alice Bah Kuhnke utsågs till ny kulturminister. Sedan hon tillträdde i början av oktober har det skrivits nära 3 000 artiklar om kulturministern. 1 100 artiklar skrevs under veckan hon tillträdde och sedan dess har det fortsatt med 350 artiklar i veckan – i genomsnitt.   Och trots att kulturpolitik knappt nämndes under valrörelsen så verkar det i medier en månad efter valet som om kulturpolitiken är det viktigaste politikområdet efter finanspolitiken.  Och trots ubåtsjakten mitt i Stockholms skärgård så är kulturministern mer omskriven än försvarsministern. De enda ministrar det skrivs mer om är det allra innersta kabinettet med statsministern, finansministern och utrikesministern. Och merparten av det som skrivits är negativt. Antingen handlar det om hennes tystnad eller – när hon väl yttrat sig – om hennes vaghet.  Det har talats om drev och mobbning. Men till skillnad från klassiska drev så saknas en konkret händelse. Här finns ingen toblerone, ingen giftig båtfärg. Utan det handlar om politiken – och bristen på konkret politik i kritikernas ögon. Reportrar Alexandra Sannemalm och Martin Wicklin.  SvT valde bort avgörande fakta i supportergranskning Nu till ett ämne som ligger Martin Wicklin som AIK-supporter varmt om hjärtat -  ja så varmt om hjärtat att han inte fått vara med när vi på redaktionen diskuterat det här jobbet.  Det ska handla om mediebilden av supporterkulturen i allmänhet och i synnerhet om en SVT -granskning av klubbarnas insatser i arbetet med risksupportrar. Flera av de som var med i SVT:s  reportage är nu kritiska till vad som kom med och hur de framställdes. Jonna Westin har granskat granskningen. Kalmar har blomstrande medier - men konkurrensen skärps Vi har berättat mycket om neddragningar av journalistik och ekonomiskt pressade medieföretag de senaste åren. Inte minst har det handlat om förändringar utanför Stockholm - var tredje lokalredaktion inom dagspressen, nästan hundra stycken, har försvunnit på tio år. TV4 har lagt ner alla sina lokalredaktioner, Helsingborgs dagblad ska inte längre ha egen ledar- och kulturredaktion sedan tidningen köpts av Sydsvenskan. Expressens kultur- och ledarredaktörer i Malmö och Göteborg försvinner.  Men det här är inte jämnt spritt över landet. Det finns koncerner som med framgång driver lokal journalistik och som har tappat mindre i upplagan än storstadspress. I exempelvis Karlstad, Norrköping och i Kalmar har lokala tidningar fortfarande en stark ställning hos läsarna och annonsörerna. Av de 25 största tidningarna är Barometern i Kalmar den som minskat sin upplaga minst de senaste tio åren. Och där har man fortfarande kvar 15 lokalredaktioner i tio kommuner.  Men även om Barometern står stark så utmanas den av nya aktörer - både stora och små. Sedan tidningen infört betalvägg på webben har ett annonssäljbolag  startat en nyhetssajt som är gratis att besöka. Kommer betalväggen att fungera om konkurrenten ger nyheter kanske sämre - men gratis? Och som en nästan övertydlig illustration av hur det digitala medielandskapet inte längre tål några lokala monopol säljer samma bolag annonser till Kalmarföretagen åt Schibsteds företag som Aftonbladet och hitta.se, åt Facebook och åt Google. Tonchi Percan är i Småland för att försöka förstå hur de gör och varför en uppstickare tror att det går tjäna pengar på journalistiken.

Hotade journalister är efter riksdagsledamöter den mest hotade och trakasserade yrkesgruppen. Hur påverkar det journalistiken att så många journalister är hotade? Kvinnolobbyn påstår att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklamen. Men håller den siffran streck? Jack Werners krönika om ett slags nätets motsvarighet till stockholmssyndromet. Och så om de nya svenska visselkonsulterna entreprenörer som gjort till affärsidé att hålla intern kritik utanför offentlighetens ljus. Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370  journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet. Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren. Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur.  Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson.  Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom. Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att  anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna. Reporter är Erik Peterson.

Det är allhelgonahelg och vår huvudsändning utgår. Så vi passar på att återutsända några av sommarens reportage om journalistiken som påverkat valutgångar. Om valstugereportagen 2002. Om när journalistiken började ställa kritiska frågor. Och så om det som kallats Mosa Mona-kampanjen. Det är allhelgonahelg och på grund av den kristna högtiden så utgår vår lördagssändning till förmån för gudstjänst. Vi bjuder istället så här i Halloween-tider på tre skräckupplevelser för landets politiker just när det gör som mest ont – i valrörelse. Denna vecka får du en ny chans att höra Arvid Hallbergs reportage från i somras om journalistiken som påverkat valutgångar och valresultat. Valstugereportaget som sänkte moderaterna 2002 2002 väckte Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism och främlingsfientlighet i valstugorna starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu 12 år senare inte läkt.  När journalisterna började ställa kritiska frågor  Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik. Reporter Arvid Hallberg. Mosade medierna Mona i valrörelsen 2010?  Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna.  Reporter Arvid Hallberg.

Ubåtsjakten tycks nedlagd för nu. Men hur lyckades vi journalister med vår jakt på vad det egentligen var som rörde sig där under ytan? Vi letade journalister som letade militärer som letade undervattensverksamhet. Nördtidningarna växer när alla andra krymper. Vi hälsar på hos några tidskrifter som kombinerar att vara väldigt smala med att vara väldigt framgångsrika just nu. Och så kritik mot SVT som felaktigt pekade ut familjehemsföräldrar som alkoholister. Kritisk ubåtsrapportering kräver kunskapUbåtshysterin tycks vara över för tillfället.  Den största militära operationen i Stockholms skärgård på två decennier. Det har varit en minst sagt massiv medierapportering under veckan. Med livebevakning många timmar i sträck. Det har hyrts helikoptrar, avrustade stridsbåtar och det har gjorts en oändlig mängd direktsända skildringar av sjöfåglar, svårigheten att se i mörkret, väder och vind. Till och med Ekot lät emellanåt som naturmorgon när mediebevakningen började gå alltmer tomgång. Det har handlat om snabba båtar, långsamma båtar och båtar som rör sig över vattenytan. Och så har vi alla uppgifter som cirkulerat i medier. T ex den svartklädda mannen som jagades av Must och Säpo och som fick många av oss att tänka på ryska grodmän i skärgården men som senare troligtvis visat sig vara en vadande öringsfiskare när TV4:s nyheterna hittade honom. Expressen som trodde att DN:s inhyrda och avrustade stridsbåt åkte tungt beväpnad ut på insats. Och gryniga bilder med suddiga pixlar har beskrivits som”bildbevis”. Men frågan är om mediekonsumenterna verkligen fått någon hjälp av våra medier med att begripa vad som hände i veckan och vad det i så fall skulle kunna betyda för landets säkerhetsläge. Reportrar här har varit Sara Edvinsson, Jonna Westin och Lasse Truedson. Familjehemsföräldrar felaktigt uthängda som alkoholister i SvTVårdnadstvister är svåra att skildra – och det gäller även för barn som är placerade i familjehem. Här finns ofta infekterade konflikter mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna. Det är svåra historier med trasiga bakgrunder och känsliga uppgifter Att som journalist ta ställning och välja sida i en sådan konflikt innebär stora risker för alla inblandade, inklusive sanningen. Vi tittar i veckan närmare på ett sådant fall. Vi ska till Gävle där medier både lokalt och på riksnivå, inte minst i SVT: s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt har hängt ut ett par fosterhemsföräldrar som alkoholister. Trots att utredningar i två kommuner friat dom från anklagelserna. Nu har även IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommit fram att kommunerna inte brustit på något sätt när de placerat barn i det aktuella familjehemmet. Tonchi Percan är reporter tillsammans med Mattias Pleijel. De nördigaste tidskrifterna överlever bästNästan varje vecka pratar vi om det här i Medierna, den stora tidningsdöden och de bistra framtidsutsikterna. Men i denna sorgeocean av nedskärningar och brant dalande kurvor finns små fyrar av hopp. De nischade magasinen som sprider de inzoomade, avgränsade ämnenas ljus och hoppet om överlevnad. Ofta påfallande nördiga tidningar. Som tidningen Klassiker som ökade mest i årets orvestoundersökning, branschens sätt att försöka mäta antalet läsare, med 47% sedan förra mätningen. Tove Palén nosade upp redaktionen och boffade begagnad bildoft. 

Det är höstens mest omtalade svenska bok och nu kommer kritiken vi har läst Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt. Ju mer medier vet om sin publik desto betalt kan man få för annonserna. Men var går gränsen? När blir medier, om inte storebror så i varje fall lillebror, i förhållande till dig? Och så har Martin Schibbye reagerat på tystnaden om journalister som fängslats i Egypten för att ha gjort sina jobb. Har Daniel Suhonen grund för sina långtgående teorier?Höstens i särklass mest omtalade svenska bok är Daniel Suhonens berättelse om Håkan Juholt: Partiledaren som klev in i kylan”. En bok där Suhonen avslöjar turerna inom det socialdemokratiska partiet och en fet berättelse om hämnd, intriger, hemliga mejl och sms.  Det är spännande läsning inte minst på grund sättet boken är skriven. Daniel Suhonen har kommit över ett gediget källmaterial och han tvekar inte att väva mönster där slutsatser dras och personer pekas ut – men ibland är det oklart hur mycket författaren egentligen har på fötterna, vad som är indicier och vad som belägg - och i veckan har flera mindre och grövre faktafel påpekats. Boken lanseras som journalistik och förlaget beskriver den som ett avslöjande ”reportage”.Men i veckan har frågetecknen radats upp kring den journalistiska metoden och pressetiken. Martin Wicklin träffade Daniel Suhonen i veckan för att prata om just det här.Krönika av Martin Schibbye: Skriv så fängslade reportern får gifta sig i frihetNu ska vi till Egypten där den arabiska våren övergått i höst på mer än ett sätt och för de tre journalister från Al Jazeeras engelskspråkiga kanal och som sitter fängslade i snart ett år har den övergått i vinterkyla. De dömdes till tio års fängelse för att ha gjort sitt jobb – för att ha intervjuat även det numera förbjudna Muslimska brödraskapet. Martin Schibbye har slagits av tystnaden kring deras fall och i en krönika berättar han här om deras öde - och om det han vet om vad som behövs för att överleva fysiskt och psykiskt som fängslad reporter. Och vill du skriva till de tre fängslade kan du använda adressen freepetergreste@gmail.com Är övervakning en ny affärsmodell för medier?Nu ska det handla om ekonomiskt utmanade medier och konsten att tjäna pengar på annonser i de nya affärsmodeller som växer fram. Ju mer medier vet om sin publik desto mer exakt kan man rikta en annons – och desto mer betalt kan man ju få för annonserna. Men var går gränsen och när blir medier om inte storebror så i varje fall Lillebror i förhållande till dig som läsare? Jonna Westin har tittat närmare på den frågan.

Om kulturbevakingen som debatterats i veckan. Vad blir kvar av tidningarna Kvällsposten och Göteborgstidningen när kulturredaktionerna slaktas och hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Om delningssajterna som vill få oss att sprida bilder, engagerande artiklar och filmklipp. Varför växer dom upp som höstkantareller en vecka efter regnet? Och så om den styrda bilden av Ukrainakonflikten i ryska medier. Hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Den här veckans stora mediedebatt om kulturens roll utanför Stockholm utlöstes av beskedet om neddragningar i kultur- och ledarredaktionerna på Göteborgstidningen och på Kvällsposten i Malmö – alltså Expressens båda lokala editioner. Debatten har gått hård. Aftonbladets Åsa Linderborg tog chansen att avvända det klickvänliga rubrikordet analsex för att anklaga konkurrenterna på Bonnier för svek mot kulturbevakningen. Och i upprop på nätet skrivs det om nedläggning av kultursidorna. Det här är ju egentligen ingen ny fråga. Under lång tid har olika tidningar dragit ned på den självständiga kulturbevakningen för att spara resurser. Senast var det Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad som skapar en gemensam kulturredaktion. Idag ska vi titta på hur det ser ut med kulturjournalistiken utanför huvudstaden och vi ska också titta närmare på vad det egentligen ligger i alla anklagelser mot Expressen.   Tonchi Percan började hos den sjungande chefredaktören Frida Boisen. Han startade en delningssajt - ni kommer aldrig tro vad som hände sedan!  Delningssajterna, som vill få oss att sprida vidare engagerande artiklar, bilder och filmer, växer som höstkantarellerna ur jorden en vecka efter septemberregnet. Det heter saker som Omtalat, Finkammat och Lajkat - och det finns massor av andra mindre projekt som bygger på samma idé. Söta djur som gör gulliga saker, rubriker som ”det här trodde du inte skulle hända efteråt” och annat man tror ska bli delningsraketer på nätet. Men varför händer det just nu? Och vad får det för konsekvenser? Jonna Westin har tittat närmare på det. Så styrs bilden av Ukrainakonflikten i ryska medierna Lite i skymundan från slaktandet i Syrien fortsätter konflikten i östra Ukraina med nya strider och nya flyktingströmmar.  I Ryssland finns enstaka röster som protesterar mot landets inblandning i grannlandet - men den helt dominerande bilden i de stora ryska medierna är att en högerregim - kanske till och med fascistisk - tagit över i Ukraina och nu trakasserar den ryskspråkiga befolkningen i framförallt östra delen av landet. Per Shapiro rapporterar från Moskva om en hårt styrd mediebild av en konflikt med stor betydelse även för svensk säkerhetspolitik.

Kunde den största skogsbranden i modern svensk historia varit släckt redan första dagen? Ja det påstod i alla fall Kalla fakta på TV4. Men nu växer kritiken mot programmet. Vi granskar granskarna. Vi tittar närmare på relationen mellan populistiska partier i Europa och tabolidpressen. Sverige skiljer sig ut sig vid en jämförelse. Och så har vi träffat Björn Ranelid och pratat om offentlig mobbning och kärlekseffekten. Hård kritik mot Kalla faktas skogsbrandsgranskningTV4:s granskande program Kalla fakta kritiserade i sitt första avsnitt för säsongen Räddningstjänsten för att ha för dåligt utbildade brandbefäl. Programmet hävdade samtidigt att den största svenska skogsbranden  kunde ha förhindrats om man kallat in helikoptrar första dagen innan branden hann sprida sig. Men nu växer kritiken mot inslaget och mot en helikopterfirma som uttalar sig i programmet men som brandmän och räddningstjänsten aldrig hört talats om. Tonchi Percan åkte till brandmässan i Karlstad för att lära sig mer. Alla kanske inte är journalister - men de borde bliVår socialamedier-krönikör Jack Werner är trött på alla felaktigheter och direkta lögner som sprids tusentals gånger av intet ont anande medborgare i de sociala medierna. Därför slår han ett slag för att vi alla inte bara ska sprida saker utan på allvar agera som journalister och kolla innan vi trycker på "Sänd". Alla borde bli journalister! Sveriges unikt snälla kvällstidningarMed ett främlingsfientligt och populistiskt parti på 13 procent av rösterna har Sverige hamnat i samma fas som övriga Europa. I stat efter stat har sedan 1990-talet populistiska och olika grader av främlingsfientliga och direkt rasistiska partier fått ett stöd på den nivån. Men ännu skiljer Sverige ut sig på ett sätt: det handlar om mediers reaktioner. I de flesta länder där populistpartierna vuxit sig starka har det skett i samverkan med vissa medier - men så inte i Sverige. Här är det tvärtom de "folkligaste" tidningarna som hårdast gått emot Sverigedemokraterna, med både riktade granskningar i valrörelsen och rena kampanjer. Varför ser det så annorlunda ut här? Det försöker Lasse Truedson ta reda på. Varför har Björn Ranelid blivit var mans niding i offentligheten?Tonen i kulturdebatten kan ibland vara hård och inte sällan kryddad med personangrepp och slag under bältet. Men det finns en person fått vänja sig vid att nästan vara ett lovligt byte för vem som helst att skriva nästan vad som helst om. Kärlekskämpen från Österlen delar för all del även han ut en del smockor men från att ha varit omhuldad av kulturetablissemanget på 90-talet tycks han i dag ha blivit var mans niding. När Expressen förra veckan publicerade en text av Björn Ranelid där han gick till angrepp mot kultureliten för att inte ha uppmärksammat hans öppna brev till Jimmie Åkesson så bröt en storm av epitet ut i sociala medier. Björn Ranelid kallades för ett uppblåst ego, narcissist och sjuk i huvet. Inte bara nättroll skrev anonymt, även präster, människorättsaktivister och andra personer i den offenltiga debatten som annars utmärkt sig genom att verka för försoning, tolerans och öppenhet släppte på spärrarna och skrev.  Och nyligen fälldes TV4:s Nyheterna i granskningsnämnden för att man i ett nyhetsinslag helt opåkallat hade tagit upp Ranelids ansiktsfärg - Orange is the New Black, sa man. Anmälare var Ranelid själv. Vad är det med Björn Ranelid och det offentliga samtalet? Och vad tänker han om sin roll i det? Martin Wicklin sköt iväg sig själv med en pilbåge till Kivik, Österlens hjä-R-ta. 

Vi har granskat ämbetssveriges olyckliga förhållande till yttrandefriheten. Men vad händer meddelarfriheten när svenska myndigheter som leker företag. Vi undrar vilket ansvar en tidning har för fördomsfulla och felaktiga annonser. Och så om chokladbollarna som orsakade mediedrev förra veckan - kockarna bakom rasistdesserten säger att de blivit felciterade. Vad händer med meddelarfriheten när myndigheter vill kommunicera som företag?Meddelarfriheten och offentlighetsprincipen gör att jobbet på en myndighet skiljer sig rejält från att arbeta i ett privat företag. Ett särskilt ansvar att sköta sig - och att slå larm om något är fel. Och så ska det vara. Det är våra gemensamma resurser de förvaltar och inte så sällan makt som utövas. Men forskare menar nu att myndigheternas kommunikation allt mer börjar likna företags. Myndigheterna antar kommunikationspolicyer som trycker på vikten av att skapa rätt bild av myndigheten i medier och många vill reglera vilka som får uttala sig.Vi har granskat de femtio största statliga myndigheternas kommunikationspolicyer. Var fjärde myndighet nämner inte meddelarfriheten. Och var femte myndighet skriver uttryckligen att medarbetarna ska kontakta presstjänsten inför eller efter en intervju med en journalist.Men vad händer med yttrandefriheten om medarbetare inte informeras om att meddelarfriheten gäller eller om man på andra sätt inskränker den rättigheten? Läkemedelsverket är ett uppmärksammat fall som anmälts till JK där generaldirektören Christina Åkerman uttalade sig ogillande om att medarbetare läckt information till medier. Reporter är Jonna Westin.SD-annons upprör i SunneNu ska det handla om en annons i tidningen Fryksdalsbygden som skakat om ordentligt i värmländska Sunne. Det är Sverigedemokraterna som i en annons inför valet tillåts påstå att ensamkommande flyktingbarn har förtur till praktikplatser i kommunen. Annonsen lyder:  "Förtur för praktikplatser för ensamkommande?  Vi vill inte att Sunnes ungdomar ska komma i andra hand!" och så en bild på nyvalde riksdagsledamoten Runar Filper.  Det finns ju flera medier som vägrat ta in annonser för Sverigedemokraterna, bland annat Aftonbladet. Men här i Sunne blev frågeställningen skarpare än så - här valde tidningen Fryksdalsbygden att ta in en aggressiv annons - som byggde på ett felaktigt påstående.  Tonchi Percan reste till Sunne. Kickade krögarna slår tillbaka - skrev inte n-boll - men hur var det?I förra veckan blev det stora rubriker i medier och hårda ord i sociala medier som tvingade två kockar att avbryta ett ettårigt gästspel på stjärnkocken Niklas Ekstedts krog efter bara några dagar. På en efterrättsmeny där man tidigare serverat penis-isglassar och pratat om att servera salt i form av kokainlinor så gick det väldigt fel. Rubrikerna sa: ”Hade negerbollar på menyn – krögare får sparken”. Det blev artiklar i ett 50-tal tidningar om ämnet. Men allt började med ett tips från några av gästerna till Dagens Nyheter. Krogen hade till kaffet serverat en chokladboll i en gammal kolonial ljusstake med en rasistisk klichébild av en svart kvinna som håller i ett guldblad. Där låg chokladbollen alltså. Enligt gästerna på restaurangen ska personalen ha beskrivit desserten rätt och slätt som en negerboll. Men 10 dagar senare, i går fredag, så kom ett nytt kapitel i historien om restaurangen och dess kontroversiella dessert. I en debattartikel på sajten Nyheter 24 menade man att man i DN blivit felciterade och i samband med artikeln blev vi på Medierna uppringda av en PR-konsult som ville sälja in storyn om hur mediesverige missuppfattat det hela. Så hur är det med den saken egentligen? Reporter Martin Wicklin. 

Hård kritik mot publiceringen av opinionsundersökningar på valdagen innan vallokalerna stängde. Och så om centern i Stockholm som lanserade opinionsundersökning med styrda frågor och fick napp trots att mätningsföretaget inte vill stå bakom tolkningen av resultaten. Det ska handla om opinionsmätningarnas makt och ansvar i valets slutspurt. Och så berättar vi om det sämsta året nånsin för svensk dagspress om tidningarna som dör i slow motion. Kritik mot förtidspublicerade valundersökningarFram till i årets val så har det funnits en oskriven överenskommelse i Sverige att inte publicera denna typ av vallokalsundersökningar innan vallokalerna har stängt – just för att inte riskera att påverka hur väljarna väljer.  För en väljare som funderar på att rösta på FI – kan ju, för att ta ett exempel, beskedet att FI inte verkar komma över 4 procent få väljaren att strunta i att gå och rösta. Men i år valde tidningen Metro att göra just det. Tillsammans med ett undersökningsföretag så  släppte man en vallokalsundersökning kl 16:00 och det här har fått kritikerna att rasa. "Ruggigt oseriöst och skandalöst", twittrade bland andra Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö. Och problemet med att man påverkar blev ju inte direkt mindre av att det var ovanligt låg träffsäkerhet. Bortsett från 2002 var årets opinionsmätningar de minst träffsäkra i modern tid. Tonchi Percan har tittat närmare på den här frågan. Styrda frågor gav felaktiga svar om SlussenopinionVi fortsätter på temat opinionsundersökningar, val och mediers roll. För det är dags för ytterligare ett kapitel i vår följetong om journalistiken och konsten att ljuga med siffror.  Vi kan kalla det här kapitlet för ”som man frågar får man svar”. Det handlar om slussen i Stockholm som står inför en ombyggnation och som blivit en kontroversiell och infekterad fråga här i huvudstan som dragit in såväl musiker som Benny Andersson, som kultureliten och andra opinionsbildare. Det handlar om en av de största förändringarna av stadsbilden i rikets kärna på ett halvt sekel. Ett av partierna som driver förslaget är centern i Stockholm. I valets slutskede beställde man en opinionsmätning för att visa på ett folkligt stöd för visionen av ett nytt slussen. Men företaget som gjorde undersökningen vill inte stå bakom den tolkningen. Ändå nappade tidningen  Mitt i på den skeva undersökningen. Reporter Martin Wicklin. Sämst året för svensk dagspress - nu skakar även monopoltidningarnaI veckan stod det klart svart på vitt: 2013 var det ekonomiskt sämsta året någonsin för den svenska dagspressen. Den stora förändringen är att den svaga ekonomin inte längre handlar bara om utkonkurrerade andratidningar. Utan nu är det de tidigare ointagliga monopolisterna på både nyhets- och annonsmarknaden som skakar: de starka landsortstidningarna som dominerat sin landsända. Inte ens de klarar brant fallande annonsintäkter. I veckan kom den årliga rapporten Dagspressens ekonomi som i fyra decennier tagit tempen på branschen. Vi har pratat med mannen bakom tabellerna - men först åkte vi till Jönköping, där Hallpressen, med flaggskeppet Jönköpingsposten, länge tronat som en av landets vinstrikaste tidningsbolag. I dag ligger gruppen istället i botten av lönsamhetsligan - med en lång kamp framför sig för att säkra framtiden. Men vi började med att besöka en annan nyckel till branschens framtid - journalistutbildningen på Södra Vätterbygdens folkhögskola i just Jönköping. Reportrar Karin Hållsten och Lasse Truedson.  /OBS: Tidigare gjorde en oklar formulering att det kunde framstå som att Jönköpingsposten som enskild tidning ligger i "botten av lönsamhetsligan". Det stämmer inte - men det gör däremot koncernen Hallpressen där JP ingår. Vi beklagar misstaget. 

Statsvetare kritiserar tv-sändningarna inför valet. För mycket sportmanér och för lite granskning och ideologi. Vi har mätt vilket block som får mest positiv uppmärksamhet på kvällstidningarnas förstasidor. Om asonymiteten på Flashback som är bruten . Hur kommer Researchgruppen hantera den känsliga kunskap man nu sitter på? Och så efter åtta år av Alliansens mediepolitik - vi har talat med alla inblandade och berättar varför ingenting har hänt. Kritik mot sportmanér i valrörelsebevakningen Årets valbevakning har präglats mer av fler tv-debatter än någonsin. Bådda kvällstidningarna och till och med tidningar runt om i landet har gjort sina egna tvdebatter. Rekordmycket TV alltså. Men hur mycket klokare har all denna mängd tv gjort oss? För i veckan har det kommit hård kritik mot mediernas valbevakning. De snarare stjälper än hjälper väljarna i försöken att vara guidande, analyserande och roliga på samma gång. Det menar flera statsvetare som skrivit på olika debattsidor. Reportrar: Karin Hållsten och Jonna Westin Spelar kvällstidningarna i varsitt politiskt lag?Det finns en återkommande anklagelse om att kvällstidningarna spelar i varsitt politiskt lag. De svär sig själva fria och hänvisar till vanlig nyhetsvärdering.  Men vi på Medierna har gått till botten med detta. Ligger det något i att Expressen gynnar alliansen medan Aftonbladet gynnar de rödgröna? Vi har låtit TNS-Sifo undersöka toppnyheter på förstasidan i Expressen och Aftonbladet sedan 15 augusti tills i fredags. Reporter: Tonchi Percan. Kontrovers kring Flashback-dataResearchgruppen har dominerat nyhetsflödet i veckan tillsammans med Expressen. Det har handlat om Sverigedemokrater som söker förtroendeuppdrag och som under anonyma användarnamn skriver tokrasistiska kommentarer på nätet. I veckan berättade också Researchgruppen att man har tillgång till data ur sajten Flashbacks databas. Många har i veckan uttryckt oro för hur Researchgruppen hanterar det här materialet och om det är rätt att ens ha det. Reporter: Martin Wicklin.   Varför har mediepolitiken stått så stilla?I förra veckans Medierna hörde ni vad mediepolitikerna vill i framtiden, men nu ska vi istället blicka tillbaka. Analytikerna är ju överens, det har varit vindstilla i mediepolitiken – men varför har det blivit så? Vår reporter Johan Cedersjö har pratat med 20 personer som alla varit aktiva eller haft insyn i spelet bakom rubrikerna. Och det här är en historia om en splittrad Allians fastlåst i gamla hjulspår och oförmögen att forma en gemensam mediepolitik. Han började, precis som Fredrik Reinfeldt 2006, med att konsultera Cecilia Stegö Chiló. 

En vecka kvar till valet och vi försöker begripa vad politikerna vill med mediepolitiken om man man nu vill något alls vill säga. Socialamedierkrönika om framtiden för medier i valrörelser. Var bor journalisterna och spelar det någon roll? Vi tittar närmare på allvaret bakom veckans stora mediebråk. Vad vill politikerna med mediepolitiken?Det har skett en omvälvande förändring i medielandskapet under senaste åren. Villkoren för journalistiken förändras. Ja, kanske är det som händer nu det största som hänt i hur vi kommunicerar med varandra – sen den gode Gutenbergs tryckkonstuppfinning. Och man skulle ju kunna tänka sig att det fullkomligt kokar i den mediepolitiska verkstan. Av utspel, visioner och politiska förslag. Men tvärtom så har det varit väldigt tyst och många menar att mediepolitiken lyser med sin frånvaro.  Men Karin Hållsten och Martin Wicklin har försökt reda ut vad partierna föreslår inför nästa mandatperiod. Jacks socialamedierkrönika: Sociala medier mot himmel eller helvete?Det är en vecka kvar till valet men vår sociala medier-krönikör Jack Werner har lagt sig i meditationsställning och blickar redan framåt. För medieutvecklingen går snabbt. Hur kommer det att se ut inför nästa valrörelse? I krönikan får vi höra både hans utopiska och dystopiska framtidsvision.Journalister bor i medelklassghetton - spelar det roll?När journalister råkar ut för andra journalister uppstår ju ofta stor – om än ofrivillig - komik. Och veckans stora mediebråk det har stått mellan göteborgsjournalisten Janne Josefsson och Stockholmsjournalisterna Fredrik Virtanen och Johan Croneman Det började ju med att Janne Josefsson reste till Södermalm i Stockholm för att live på plats konfrontera Fredrik Virtnane för att denne bor på södermalm. Virtanen och Croneman gick till motattack och anklagade Josefsson för att ha blivit problem i den svenska samhällsjournalistisken. Men bakom grälet finns ju faktiskt en verklig fråga: Fyrtio procent av Sveriges journalister bor i Stockholm - tio procent på Södermalm. Så är det ju – men fråga är: spelar det nån roll för vad riksmedierna rapporterar om? Det har Tonchi Percan och Jonna Westin undersökt i veckan.

Terrororganisationen IS har stått i centrum för nyhetsrapporteringen i sommar men varför vaknade alla så sent, trots flera incidenter med Sverigekoppling under en lång tid?Om undersökningen som gav 50 nyanser av osaklighet i tidningsspalterna. Och så berättar vi historien om Sveriges största mediewebbplats som fyller 20 år i veckan. Varför dök IS upp från ingenstans i medier?De dök upp från ingenstans och beskrevs som onda och bestialiska bortom alla gränser. Den här sommaren har en stor del av nyhetsrapporteringen handlat om IS framfart och situationen i Irak.  Men varför vaknade medier så sent?När IS intog Mosul i juni blev många förvånade. Och fortfarande i augusti väckte det förvåning när experterna visade att IS för länge sedan slutat bete sig som en organisation och snarare börjat likna en stat.  Men det har funnits flera händelser med koppling till Sverige under lång tid när det gäller IS. Taymor AbdulWahab som sprängde sig själv på Drottninggatan i Stockholm, liksom priset som sattes på Lars Vilks huvud 2007 är två exempel på händelser där Islamiska Staten varit inblandade.  Femtio nyanser av osaklighetDen framgångsrika trilogin Femtio Shades of Grey – eller Femtio nyanser av honom på svenska -  som är översatt till över 50 språk har sålt i över 100 miljoner ex.Det är en succé med inslag av osande sex och dominanslekar som många medier mjölkat ett tag nu. Och förra veckan var det dags igen. Med en enda studie baserat på ett litet underlag och med stort bortfall skrev DN och många andra kittlande notiser om hur utsatta läsare av serien 50 nyanser av honom är. Men när vi började ställa frågor, då försvann texten från DN.Varför blev jubilaren Aftonbladet.se störst?I veckan har det gått exakt 20 år sedan den första svenska mediesajten sattes upp på internet. Det var Aftonbladet som lade ut sin bilaga Aftonbladet Kultur på det där konstiga nya som hette world wide web. Då hade internet funnits ett tag i universitetsvärlden, men det var bara månader sedan den första enkla webbläsaren – Mosaic – hade lanserats och gjort world wide web till ett begrepp för andra än specialister. //Tack till Joakim Jardenberg för att han la ut den fantastiska Göran Perssonintervjun på nätet!

Asylfrågan har varit i fokus i valrörelsen men hur ska journalisterna agera? Vi tittar på när journalister avgör asylfall. Facebook slängde ut Metro pga en artikel hur mogna är de nya makthavarna över journalistiken? Och så avslutar vi vår sommarserie: idag historien om hur medier förmedlade bilden av de nya moderaterna i valrörelsen 2006. Ska journalister avgöra asylfall?Medier har inflytande. Men ska det användas för att påverka enskilda fall för att ge en drabbad åldring en operation när det kanske sker till priset  av att en annan får vänta längre.  Speciallärarresurser till en enskild elev. Eller som i asylfrågorna som varit så aktuella i veckan. Ska man hjälpa en enskild person att få stanna i Sverige? Hur mycket aktivist kan en journalist vara i de här frågorna?  Asylfrågorna är speciella i det här sammanhanget. Om man med namn och bild berättar att en person är medlem i en förbjuden organisation, eller är homosexuell och kommer från ett land där det är förbjudet så ökar ju faran för den personen vid ett hemskickande och asylskälen stärks. Och den här logiken utnyttjas ibland av jurister i asylprocesserna och frågan är hur mycket journalisterna reflekterar över vilken roll man får i de här processerna.Nya mediemakthavare: Varför stängde Facebook av Metro?Nu ska det handla om de nya makthavarna över journalistiken:, Twitter, Apple, Google och så kanske den största och viktigaste av dom alla: Facebook. Sajten som började som ett sätt för dig att kommunicera med dina vänner till att bli den största distributören av journalistik i världen.  Att göra tidning idag handlar ju alltmer om att få trafik via sociala medier till artiklar, ljudklipp och tv. Det gäller kommersiella aktörer på tidningsmarknaden likaväl som Public Service.  Någon delar en artikel på sin facebooksida, du klickar och vips har tidningen fått en ny unik besökare. Så ser vår tids medieekonomi ut. Men hur mogna är dom här nya distributörerna? Hur hanterar dom den märkliga blandningen av att vara tidningsutbärare med en vilja att skapa en enligt dem själva trivsam miljö och med egna policies för vad som är lämpligt att visa.  Ibland stoppar Facebook enskilda texter eller bilder - ibland hela konton. Och just det hände nu i veckan tidningen Metro. Anledningen var att tidningen länkat till en artikel i Metros Viralgranskaren som handlar om hur en manipulerad bild på OS-medaljören Shawn Johnson används för att tjäna pengar på Facebook. Metro lade upp artiklen på Facebook på eftermiddagen men på morgonen när journalisterna kom till jobbet var dom alla spärrade från Facebook. Vad handlade det om? När lyckade mediestrategier påverkade ett valOch nu till sista delen i Mediernas sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. Den här veckan vänder vi på steken och tittar på hur politikerna påverkat journalistiken – vilket ju i sin tur gav de nya moderaterna, som det handlar om, vind i seglen inför valet för åtta år sen. Och hur paradoxalt det än må låta så var det delvis med hjälp av total öppenhet om sina listigaste mediestrategier som de styrde bilden av sig själva i medier.

Vi har rest kring skogsbranden i Västmanland - hur skötte medier brandrapporteringen? Vi talar med världens bästa fotograf om hur otäcka bilder man kan publicera. Och så är det 40 år sedan världens största scoop gick i mål. Vi berättar om Watergate och det klassiska garaget där Bob Woodward mötte källan Deep Throat. Oklara uppgifter spred oro om evakueringSkogsbranden i Västmanland pyr fortfarande. Många människor hålls fortfarande borta från sina hem. Nu börjar ändå sakta en vardag lägga sig och vi hör inte längre lika mycket medierapportering. Förra veckan var det tvärtom: skogarna var fulla av inte bara räddningspersonal utan också reportrar. Alla stora medier - och alla lokala - hade liveuppdateringar minut för minut med det senaste. I veckan reste vår reporter Johan Cedersjö till området för att prata med boende, forskare, makthavare och journalister och skaffa sig en bild av hur medier skötte sig under det akuta läget några dagar tidigare. Vi börjar i Norberg, orten som de första branddagarna hela tiden stod på randen till en av de största evakueringarna i svensk historia. Här skapade uppgifter på tisdagen i flera medier oro - det talades om att orten skulle utrymmas - men någon evakueringsorder hade inte givits. Hur många bilder på döda barn kan en tidning visa?  Det har varit en sommar av vidrigheter. I östra Ukraina, i norra Irak, i Syrien och Gaza har män, kvinnor och inte minst barn lemlästats och dödats. Mycket av det vi fått veta om detta har berättats av bilder. Inte minst det som vi känt på djupet - det som kan få oss att tänka om, att göra något.  Men i medier i dag finns en tvekan att publicera allt för brutala bilder - för mycket blod och söndertrasade kroppar anses respektlöst både mot offer och läsare eller tittare. Men vad händer då med den politiska kraften i att visa upp exempelvis ISIS terrorvälde eller förtryckets Egypten? Lasse Truedson åkte till Dagens nyheters redaktion för att tala om var gränsen går för hur fruktansvärd en bild kan vara i en svensk tidning. Där mötte han rutinerade fotografen Paul Hansen, som förra året vann pris för världens bästa nyhetsbild med just en bild på döda barn från Gaza, och chefredaktör Peter Wolodarski. För 40 år sedan fällde två reportrar världens mäktigaste manJust i dagarna är det 40 år sedan världens största scoop kulminerade på en gräsmatta utanför Vita huset i Washington. Då lyfte helikoptern med president Richard Nixon som just avgått som president efter Washington Posts avslöjande av Watergate-skandalen. Presidenten gjorde V-tecknet för seger genom rutan på helikoptern - men det var hans nederlag som fullbordades.  Denna vecka handlar vårt mediehistoriska reportage inte om Sverige utan om USA.  Reporter Petra Socolowsky i Washington började med att ta en taxi till en plats som är symbolisk för journalisternas arbete men snart kommer att rivas - till garaget där Bob Woodward mötte den legendariska källan Deep Throat. 

40 000 har sagt upp TV-avgiften nu kräver SvTs Eva Hamilton lagändring. Inte ett skit, en valsatsningen som möter motstånd. Och så historien om Pomperipossa, debattartikeln som avgjorde ett val. Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtidenRadiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn.  Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer. Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig?Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson  Sagohäxan som sänkte sossarnaI vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén.   OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.

Sommar, sol och spetsade pålar. Vi går på djupet med mediernas historier om dödsfällor vid våra badplatser. Långa pålar vid badplatsen, visade sig vara korta pinnar långt bort från bryggan. Och i vår serie om journalistiken som förändrat valutgången. Om en beryktad direktsändning där den torre, påläste Olle Stenholm drog ner byxorna på Ny demokratis Bert Karlsson. Men var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm? Så här i värmeböljan är vi många som vill kasta oss ut i vattnet och svalka oss. Men det verkar lura faror där under ytan. För om man ska tro medierapporteringen är badhatande sadister i farten. På badplats efter badplats hittas spetsade störar och vässade järnspett. Eller som i fredags: en spikförsedd påle, placerad just där barn svingar sig ut i vattnet. Men ligger det något i det här? Eller är alltsammans en murken myt som flyter upp till ytan? Vår reporter Johan Cedersjö har gått på djupet med den här frågan. Han hittade dödsfällan som var en gran. Och "långa pålar" som var trubbiga pinnar på botten.  OBS: I reportaget kan en olycklig formulering felaktigt ge intrycket att P4 Stockholm hade Expressen som källa för rapportering om en påstådd spetsad påle. Det stämmer inte - P4 Stockholms källa var polisen. Vi beklagar den missvisande formuleringen. Om floden av hot och hat i de sociala medierna. I veckan berättade restaurangfackets ordförande Jenny Bengtsson om hotfulla kommentarer efter en artikel hon skrev om Sverigedemokraterna. Jack Werner frågar sig vad som händer med yttrandefriheten när saklig kritik bemöts med en skur av hat. Så vår sommarserie om journalistik som har påverkat valrörelser. Vi ska förflytta oss till början av 90-talet och ett inslag i SVT som många av oss journalister dreglar över på kurser i intervjumetodik. Den torre och påläste reportern Olle Stenholm, "en gentlemannamördare i gabardinkostym", grillade Ny demokratis partiledare Bert Karlsson i direktsändning. Bert Karlsson tappade byxorna och många sträckte sig efter skämskudden i tv-soffan. Men så här 23 år efteråt är det oklart vem som egentligen gick segrande ur bataljen. Var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm?

Historien om den hemlösa miljardären i Sundsvall spreds i medierna. Men var storyn för bra för att vara sann? Om journalisterna som rotar bland dödas ägodelar. Nu kommer kritik mot bevakningen av flygkraschen i Ukraina. Och så vår sommarserie om politiken som förändrar valutgången. Idag om valet 2010 och mediernas bild av Mona Sahlin. Han ägde tillgångar för en och en halv miljard - nu sover han på tågstationen och pantar burkar för att överleva. Historien om hemlöse fastighetskungen Kjell Larsson spred sig från lokalpressen till riksmedierna. Den uppmärksammades till och med av polska medier.Men bilden är mer komplicerad än vad som kommit fram. Vår reporter Tonchi Percan reste upp till Sundsvall och träffade mannen som säger sig vara hemlös - men som samtidigt har tillgång till en villa i stadens finaste kvarter. Hur hemlös är egentligen den hemlöse miljardären? I botten ligger en infekterad skilsmässa där medierna dragits in i den bittra kampen mellan två makar.  Det kraschade planet MH17 har dominerat nyhetsrapporteringen i veckan. Upprördheten är stor över hur de 298 passagerarnas kroppar och deras bagage fått ligga utspridda i dagar på ett område där vem som helst kunnat ta sig in. Anhöriga berättar om illavarslande tecken på plundring, telefonsamtal som besvaras, bankkonton som länsas på pengar. Men de senaste dagarna har kritikstormen också börjat riktas mot medierna. Flera journalister har i direktsändning rotat runt i de anhörigas tillhörigheter. Den holländska medieombudsmannen Jan Van Grousen kallar delar av journalistkåren för sensationslystna hycklare. Vår serie om journalistiken som förändrade valutgången. Den här veckan om valet 2010. Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna.  

Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Men ingen berättade för dig att resultatet låg inom felmarginalen. Om Sanna Lundells attack mot Expressens publicering av Persbrandtfilmen. Och i vår sommarserie: de tre o:na och skjutjärnsjournalistikens födelse. DN slirar på felmarginalen Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Utbildningsministern kommenterade resultaten och sa att det var en glädjande utveckling och många har pratat om ett trendbrott. Men ingen berättade för dig att ökningen ligger inom felmarginalen. Läsandet bland pojkar behöver med andra ord inte alls ha ökat och resultatet är inte statistiskt säkerställt. Tonchi Percan har tittat närmare på det här och började med att försöka få svar från Dagens Nyheter. Kritik mot Expressens kokainpublicering Expressen har i veckan publicerat en artikelserie om kokain – Från festen till döden. Den mest ambitiösa som tidningen gjort om narkotika på 30 år, skriver ansvarige utgivaren Thomas Mattsson på sin blogg. Men mest uppmärksammat blev publiceringen av en film där man får se skådespelaren Mikael Persbrandt ta kokain på en nattklubb i Linköping. Filmen som ser ut som en smygtagen mobilfilm är tagen för mer än två år sen. En som har reagerat starkt är Sanna Lundell, journalist och mamma till två barn med Mikael Persbrandt. På sin blogg går hon till hårt angrepp på Expressen. De tre O:na och skjutjärnsjournalistikens födelse Nu ska vi fortsätta vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik.   

I veckan spreds bilder från VM i Brasilien, Gazakonflikten och propagandakrigets Ukraina. Många hade det gemensamt att de varken var tagna på rätt plats eller i rätt tid. Om bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Och så börjar vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Först ut historien om Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism i valstugorna. Vilseledande bilder ny hårdvaluta I veckan spreds bilder från VM i Brasilien, Gazakonflikten och propagandakrigets Ukraina. Många hade det gemensamt att de varken var tagna på rätt plats eller i rätt tid. Om bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi granskar bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi visar hur lätt du själv kan se vilka bilder som äkta och fel. Reporter: Tonchi Percan Valstugereportaget som ”fällde” moderaterna Och så börjar vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Först ut historien om Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism i valstugorna. 2002 väckte reportaget starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu inte läkt. 

Vilket ansvar har ägarna för att tidningskrisen är så djup?Tidningsjournalistiken är idag en sargad bransch. Innan året är slut väntas omkring 700 journalister ha fått lämna sina jobb sedan förra våren - enligt branschtidningen Resumé.Om detta - framförallt lokaljournalistikens kris - har vi berättat i flera program i år liksom om dess konsekvenser. Vi har tagit upp frågan om hur medierna ska klara av sitt demokratiuppdrag i framtiden. Vem ska nagelfara diarierna i Övertorneå eller granska makten i Hässleholm? Vi har frågat politikerna varför så lite görs för att rädda journalistiken medan den digitala omvandlingen pågår. Men idag ska vi titta på vad medieägarna själv gör och har gjort. Vilket ansvar har dom för dagens kris? Karin Hållsten är reporter. Krav på svensk asyl för SnowdenUnder ett fullpackat seminarium i Almedalen berättade The Guardians biträdande chefredaktör Paul Johnson den fascinerande historien om hur en journalist motvilligt lärde sig att kryptera sin kommunikation - och i utbyte fick det största avslöjandet på kanske decennier: Edward Snowdens enorma skatt av dokument som berättar om global massövervakning av amerikanska CIA, brittiska GCHQ och även svenska FRA. Efter samtalet träffade Lasse Truedson honom för att tala om den hårda reaktionen från brittiska myndigheter som tvingade Guardian att förstöra en av sina egna datorer och flytta mycket av rapporteringen till USA. Och om Edward Snowdens framtid. Jack Werner: Om det är helt osannolikt - så sprids det säkert ändå... Karnevalen i Almedalen pågår ju fortfarande. Veckan då den politiska och den granskande makten sover sked tillsammans i sommarnatten. Det har inte minst märkts i de sociala medierna där de tjattrande klasserna delar med sig av sina analyser och sitt rosévin i motljus. Mitt i alltihop finns vår sociala medier-krönikör Jack Werner på jakt efter felaktigheter. Och han har funderat på vad journalister kan göra för att få stopp på uppenbara felaktigheter innan de sprids vidare

Nej, ingen hel klass könsstympad - och det spelar rollI midsommarhelgen spreds en nyhet som en löpeld i Sverige och över världen: I Norrköping hade man upptäckt 60 könsstympade flickor, och 30 av dem gick i samma klass. Det var en nyhet som var så oväntad och fasansfull att världens medier riktade blicken mot Sveriges tionde största stad. Brittiska Independent och amerikanska Daily News rapporterade men nyheten var så spektakulär att även tidningar i Malaysia och Indien slog upp stora rubriker. Problemet var bara att det här inte alls stämde. Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.Det var i all sin tragik inte något nytt eller överraskande. Vår reporter Karin Hållsten tog tåget till Norrköping för att ta reda på hur det gick till när nyheten som inte var en nyhet blev till en världsnyhet. "Felen var inte stora problemet i Caremadrev - utan det som inte sades"För två år sedan var han mitt i en sårig strid i spalterna om journalistiken om åldringsvården. Samtidigt låg hans egen far på sitt yttersta. Nu har journalisten Thord Eriksson skrivit en bok om åldringsvård och journalistik med titeln Folk dör här och som är full av mediekritik. Martin Wicklin träffade honom i veckan, två år efter Carema-skandalen, för att höra hur han i dag, efter arbetet med boken, ser på journalistiken då och sin egen roll i debatten. Nu sker stora ändringarna av medieanvändningenNu händer det. Sedan Internet kom i mitten av 1990-talet har man talat om hur det kommer att förändra våra medievanor. Men mycket har ändå hängt kvar. Men i veckan kom en rapport som visade att användningen av sociala medier fördubblats på bara ett år och nu tar mer tid än morgontidningsläsning på både papper och nät. Och samtidigt kom siffror om TV-tittande som också tyder på att nu - nu har vi ändrat vårt beteende. Och vad betyder då det? Reporter: Tonchi Percan.

Midsommarspecial: Hela historien om konflikten på Norra SkåneVi har under det senastse året berättat en hel del om hur viktig lokaljournalistiken är och om hur utmanad den är. För det är kanske lätt att tro att det är i de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast. Men på många sätt är det tvärtom. Som grävande reporter på lokaltidning finns en press i att varje dag öga mot öga tvingas möta dom som man granskat vid kassan på Konsum eller i kapprummet på dagis.Förra veckan samlades 100 grävande journalister och lika många intresserade ortsbor i Hässleholm för att diskutera hur man bäst granskar kommuner och lokalpolitiker. Bakgrunden är förstås det som utspelat sig och fortfarande utspelar sig på tidningen Norra Skåne. Tidigare i våras tvingades den grävande kommunreportern Berit Önell bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från lokala politiker. Fackklubben på Norra Skåne och Skånska dagbladet har också hållit sammanlagt tre omröstningar om medlemmarnas förtroende för chefredaktören Mimmi Karlsson Bernfalk. Den senaste gjordes med anonyma röstsedlar och 94 procent svarade att de inte hade något förtroende för henne. De centrala förhandlingarna mellan journalistförbundet och Norra Skåne när det gäller Berit Önell slutade i oenighet och nu kommer facket göra en juridisk utredning för att se om de ska ta fallet vidare till domstol. När Norra Skånes ägare bolaget Skånska dagbladet och andelsföreningen Skånska tidningsföreningen vardera hade stämma i mitten av maj tystades alla försök att ta upp situationen. Andelsägaren Johan Hammarqvist berättade att han flera gånger försökte ta upp frågan om händelserna Norra Skåne på föreningsstämman men att han blev bryskt avvisad varje gång. Andra personer vittnar om samma sak på bolagsstämman. Kulturreportern Andreas Ekström på Sydsvenskan tog sig också en titt på resultatet i EU-valet och hittade något som han döpte till Mattsson-effekten där väljarna i Norra Skåne-kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp inte röstade på centerpartiet på samma sätt som de gjort tidigare EU-val. Den genomsnittliga minskningen i de tre NSK-kommunerna var 0,6 procentenheter. Den genomsnittliga ökningen i de 30 övriga skånska kommunerna var 1,3 procentenheter.

Polisen dolde åter att man dödats av polisRelationen mellan polisen och de granskande medierna har länge varit dåligt och insynen i våldsmonopolets utövande har minskat ordentligt sedan polisradion tystnade 2009. Bristen på information - eller rentav direkta vilseledanden i samband med polisingripanden upprör många journalister - särskilt som ovanligt många har dött av polisens kulor de senaste två åren.Ett exempel är dödsskjutningen i Husby där polisen vidhöll att personen förts bort i ambulans ända tills lokala tidningen Norra Sidan grävde fram att personen bars ut ur lägenheten i liksäck. Det fick allvarliga sociala konsekvenser i Husby. Och förra veckan hände det igen. Trots att en skjuten man ligger död under en filt i väntan på att föras bort i likbil så säger polisen något helt annat till journalisterna. Man säger inte bara att han lever utan också att han är förd till sjukhus, Och man lägger också till att han förts dit i ambulanshelikopter. Karin Hållsten ställde sig frågan: Hur kan det hända än en gång? /KORRIGERAT: påstod förut att polis sagt att mannen i Husby förts till sjukhus. Polisen sade endast att han hämtats i ambulans./ Inga nyanser om Sandvikens invandringsundersökningVi har ju haft en liten följetong genom åren här i Medierna om journalisters obesvarade kärlek till siffror och statistik. Med risk för att låta som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig är det dags igen. Det handlar om en rapport från Sandvikens kommun om hur mycket kommunen tjänade på sina invandrare. De lokala medierna i Sandviken berättade så klart om rapporten men även riksmedierna drog på stort med rubriker som tjänar över en halv miljard på invandringen. Men det dröjde inte länge förrän experterna kom med sin kritik om att siffrorna byggde på felaktiga kalkyler. Reporter Tonchi Percan. När intervjun havererarNästan all journalistik bygger på intervjuer. Två människor som i regel inte känner varandra ska mötas och försöka få något vettigt ur situationen. Ibland går det inte så bra. Ibland går det rätt åt helvete. Men varför går det som det går? Den frågan ställde sig Caroline Jägerfeldt - först och främst till sig själv men även till intervjuprofessor Bengt Bok.

Dagstidningskrisen får skånske politikern att sakna granskarnaDagstidningarna gör grovjobbet i den svenska journalistikens näringskedja. Där jobbar flest journalister jobbar, går till kommunen, till polisen, till ämbetsverken i jakt på nyheter. Men dagstidningarna har problem i dag - som vi flera gånger berättat. Sedan år 2000 har branschens annonsintäkter sjunkit med mer än fyra MILJARDER kronor per år. En tredjedel av annonsintäkterna är borta. Det handlar förstås om teknikutvecklingen - när läsarna flyttar till webben hänger pengarna inte med. Vi har med tidningen Dagens samhälle gjort en undersökning som visar hur viktiga dagstidningarna är för bevakningen och hur mycket svagare den blivit i många kommuner. Matilda Uusijärvi Ek börjar berättelsen i Perstorp, där kommunalrådet rätt sällan ser en journalist numera. Hur kan staten stödja journalistik utan att skada dagspressen?Om staten ska öka stödet till journalistik, så finns samtidigt risken att de åtgärderna kan vara ojuste konkurrens mot de dagstidningsföretag som redan kämpar för att överleva förändringarna på marknaden. Det har vi diskuterat med Tidningsutgivarnas VD Per Hultengård och SvTs avgående VD Eva Hamilton. Reportrar: Alexandra Kerttu och Lasse Truedson Vad vill mediepolitikerna? Vi frågar Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Gunilla Carlsson (s) Om man ser journalistiken som något viktigt för vår demokrati blir utmaningarna mot dagspressen politik. Vad göra - vad stödjer, vad skadar? Vad får det kosta? Vi frågade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson. I studion: Martin Wicklin. Jacks nätkrönika: Spökhistorierna om Slenderman tragiskt aktuellaDet är Internets första egna myt - det digitala spöket Slenderman, skapat att vara så skrämmande som möjligt. I veckan blev han tragiskt aktuell när två flickor knivhögg en jämnårig och sa att de gjort det för Slenderman. Vår nätkrönikör Jack Werner berättar spökhistoriens ursprung och reflekterar över populärkulturella fenomen som orsak eller ursäkt för våld.

Medieuppmärksamheten motsvarar valresultatetSöndagens val till EU-parlamentet blev till segerrus för en del - och besvikelse för andra, och något som är avgörande för hur det går är mängden uppmärksamhet i TV, radio och tidningar. Mätt i procent överensstämmer synligheten i medierna väldigt väl med resultatet i valet, enligt siffror från opinionsmätningsföretaget SIFO. En av de stora förlorarna i det här valet var Piratpartiet. Vår reporter Karin Hållsten begav sig hem till deras EU-parlamentariker Christian Engström. Betalexperimentet på tidningswebbarnaDet pågår ett gigantiskt experiment runt om i tidningssverige. Många av er har märkt det redan - över hela landet testar dagstidningarna hur de kan börja ta betalt för journalistiken på sina sajter. Sedan två decennier sjunker ju intäkterna och tidningarna har svårt att finansiera sin journalistik. När läsarna gick till nätet stannade pengarna kvar hos utdöende pappersläsare. Branschsajten Medievärlden presenterade nyligen en sammanställning som visar att sex av tio tidningar har eller ska låsa sina sajter. Det är slut på gratisätandet. Alexandra Kerttu och Tonchi Percan har rett ut detta stora experiment som kommer förändra hur ni läser nyheter de närmaste åren. Tramsig transtisdag gav tydlig tankeställareSenaste numret av Time Magazine pryds av skådespelaren Laverne Cox från serien Orange is the New Black med rubriken The transgender tipping point. Här nämns transpersoners rättigheter som nästa stora medborgarrättsfråga. Och det ämnet har även svenska Corren närmat sig i veckan - men på ett lite annat och mindre känsligt sätt. I tisdags gick plötsligt kvinnorna på Correns redaktion i Linköping till jobbet klädda i traditionella manskläder och männen i kvinnokläder. Och under hashtaggen transtisdag lade tidningen glatt upp bilder på vad man själv kallade för ett hyss . Men tidningens tilltag möttes snabbt av hård kritik och redaktionen blev snart varse att det där roliga hysset inte ansågs roligt av alla. Therese Rosenvinge har tittat närmre på vad det var som hände, när en välvillig ambition från en av landets största lokaltidningsredaktioner landade snett. Reporter: Therese Rosenvinge.

Hur lite EU-bevakning tål Sverige?En stor del av vår vardag präglas av beslut fattade i Bryssel. Det finns olika siffror men man kan säga att ungefär en tredjedel av alla nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU. Och tittar man på beslut i kommuner och landsting är siffran ännu högre. Men tillkomsten, processen bakom, lagstiftningen skildras sällan i våra nyheter. Makten har flyttat Bryssel men vi journalister - som ska granska den - har stannat hemma. Men hur illa är det och vad får det för konsekvenser? Vi bad Karin Hållsten och Alexandra Kerttu ta reda på det. Konsten att rätta så det verkligen märksDet går i praktiken inte att undvika att någon gång göra fel. Men då blir det avgörande för förtroendet för medier hur man hanterar de här felen. Våra reportrar Mattias Pleijel och Alexandra Kerttu har grävt ned sig i konsten att rätta fel och att tydligt berätta när man fällts av Granskningsnämnden eller av Pressens opinionsnämnd. Sent vaknade medier om syndaflodenDenna veckas stora nyhet har varit översvämningarna på Balkan som av ögonvittnen beskrivits som en syndaflod. Men översvämningarna började redan förra veckan den 14 maj. vad hände? Hur kan det komma sig att medierna missar en biblisk berättelse om syndaflod. Flera har redan kritiserat medierna för att ha missat denna story. Mediernas Tonchi Percan med erfarenhet av rapportering från Balkan ger sin förklaring. Medier blir medspelare i misstänkt energibluffVi på Medierna i P1 har tidigare berättat om tidningen Ny Teknik och kritiken mot hur dom i många dussin okritiska artiklar skildrat italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha uppfunnit en maskin som kan lösa världens alla energiproblem - men inte låter någon få titta in i lådan och se hur det skulle gå till. Nu har Vetenskapsradions Marcus Hansson gjort en stor granskning och kan visa nya fakta om vilken stor roll svenska journalister och fysiker spelat för Andrea Rossis verksamhet. Vetenskapsradions granskningar av Rossis verksamhet sänds med start på tisdag 27 maj.

Varning för att svälja politiskt laddade begrepp!När valtemperaturen ökar blir kampen om orden allt viktigare för partier och lobbyister. Storseger kan man deklarera om medier börjar använda ett övertalningsord man själv lanserat. Ord som utanförskap, straffskatter, pigavdrag eller pensionärsskatt lanseras med ett syfte. I söndags tog Rapport upp ämnet flyttskatt - ett ord som intresseorganisationen Villaägarna gjort till sitt för att skapa opinion. Karin Hållsten har tittat närmare på hur medier klarar av att värja sig mot de politiskt laddade orden. P4 Stockholm hårdrar mot AlliansenP4 Stockholm har gjort en storsatsning inför valet. Genom att bearbeta stadens statistik och siffror beskriver man förändringen i Stockholm under de åtta år som Alliansen styrt huvudstaden. Rubriken i veckan var: "Rikare områden har gynnats av alliansens politik. Tre gånger högre medelinkomst i Ålsten än i Grimsta om man jämför 2006 med 2012." Sedan borgarna kom till makten skulle alltså klyftorna ha växt mellan rikemansgettot Ålsten och den fattiga grannen Grimsta. Men kollar man närmare på siffrorna så visar det sig att det är ökningen i absoluta tal som åsyftas. Procentuellt har inte så mycket hänt. Den procentuella ökningen ligger på 17 procent för Ålsten och 15 procent för Grimsta. Så det är alltså sant att rika Ålsten drar ifrån - men bara med två procentenheter. Reporter Martin Wicklin.KORR: I programmet sägs felaktigt att skillnaden mellan medelinkomsternas ökning i Ålsten och Grimsta var två procent - korrekt är att skillnaden var två procentENHETER. Korrigerat i texten ovan också. Vi beklagar. Störst får inte mest uppmärksamhet - Jimmie och Gudrun slår igenomNär man mäter toppolitikers genomslag i medier skiljer en ut sig: Jimmie Åkesson förekommer, trots ett väljarstöd för SD kring 5 procent i EU-valet, oftare än Stefan Löfven i medier. Och de senaste två veckorna har en annan politiker, Gudrun Schyman, spurtat och plötsligt fått lika många omnämnanden på ett par veckor som tidigare på fyra månader. Vad är det som ligger bakom den typen av genomslag? Vad avgör hur medier fördelar uppmärksamhet? Tonchi Percan har gjort en studie i medielogik. .

Norra Skånes granskningar som irriterat - och lett till grävstoppVi har tittat närmare på vad det egentligen är tidningen Norra Skåne har grävt fram de senaste åren och vad det är reportern Berit Önell ska ha gjort för fel som lett till att hon omplacerats. Och vi har talat med de andra makthavarna på de skandaldrabbade tidningarna: VD Lars Joel Eriksson, som inte tycker att lokaljournalistiken får hålla på fel lag, och kontroversielle styrelseordföranden Håkan Mattsson. Reportrar Karin Hållsten och Lasse Truedson. Jacks nätkrönika: Så gör du politik på nätet - om du vill bli hånadOch nu är det åter dags för vår nätkrönikör Jack Werner - till vardags socialamedierredaktör på Metro. Den här gången har han kollat på politisk propaganda på nätet med stigande irritation. Och lyssnat på sin morfars bebopmusik. Jack Werner återkommer varje månad med en nätkrönika. Han utnyttjade och avslöjade danska Se och hörs kreditkortsövervakning Det är kanske Nordens värsta medieskandal nånsin, avslöjandena om hur danska skvallertidningen Se och Hör övervakat kändisar genom att köpa uppgifter om var de använt sina kreditkort. Med hjälp av de läckta uppgifterna har tidningen kunnat publicera exklusiva nyheter om kungligheter och kändisar. Nu växer skandalen dag för dag i Danmark med nya avslöjanden om bristande it-säkerhet och tvivelaktiga arbetsmetoder på Se och Hör - och ingen vet om tidningen kommer överleva skandalen. I centrum för hela skandalen står en tidigare journalist på Se och Hör, Ken B Rasmussen. Matilda Uusijärvi Ek har träffat honom i Köpenhamn.

Nya turer kring omplacerade grävreportern på Norra SkåneTurerna fortsätter på tidningen Norra Skåne i Hässleholm. Vi har inspelningar som förtydligar vad som hänt. En granskande reporter har tvingats bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från tidningsägarna, lokala politiker anklagas för att styra vad som ska skrivas i tidningen och nyhetschefen har hoppat av i protest. Ja, veckans stora medieskandal har utspelat sig på tidningen Norra Skåne i Hässleholm. Vår reporter Karin Hållsten har pratat med de inblandade och de berättar sin historia trots att de säger att chefen sagt åt dem att hålla tyst. Läkarkritik mot reportage om cannabis som mirakelmedicinFörra veckan sände Ekot och Studio Ett här på Sveriges Radio flera inslag om drogen cannabis som mirakelmedicin mot allehanda krämpor och besvär. Cannabis påstods inte bara lindra smärta utan även bota en rad sjukdomar såsom astma, diskbrock och artros och cancer. Men finns det vetenskaplig grund för allt det som påstods? Nu kommer tung kritik från läkarhåll mot inslagen. Tonchi Percan tog en tripp till Radiohuset och till Karolinska institutet. Fruktlarm utan balanserande rösterDe kan ge dig cancer, göra dig steril eller deformera dina barns könsorgan. De farliga frukterna skapade rubriker i början av veckan. Så har det låtit. Många medier rapporterade om Livsmedelsverkets provtagningar - 86 procent av frukten skulle innehålla rester av bekämpningsmedel. Vi var många som satte äpplet i vrångstrupen. Alarmismen var stor och det talades om både fruktlarm och chockrapport. Men hur farlig är frukten egentligen? Det har Mattias Pleijel försökt ta reda på. .

De familjeägda tidningarnas svanesångVeckans stora medienyhet är förstås köpet av Helsingborgs Dagblad. HD är den största av alla "landsortstidningar" - alltså tidningar utanför någon av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Känd för god ekonomi, en ambitiös och fristående kultursida och tidig och framgångsrik nätsatsning. Köparen, Bonnierägda Sydsvenskan, brottas däremot med ekonomiska problem sedan många år men också med många profiler som gör avtryck även nationellt. Men köpet av Helsingborgs Dagblad är också ett av de sista kapitlen i en annan historia, den om de familjeägda, personligt färgade tidningarna. Vi talar med Sören Sommelius, som i dag är företrädare för familjen Sommelius som dominerat HD i ett sekel och vars vurm för kulturjournalistik varit en del i att göra HD till den tidning det är i dag. Och med medieanalytikern Olle Lidbom för att sätta affären i ett sammanhang. Matilda Uusijärvi har pratat med Sören Sommelius och Lasse Truedson med Olle Lidbom. Kritikstorm mot Journalisten efter intervjuDet stormar rejält kring Journalistförbundets tidning Journalisten. Det började med att tidningen publicerade en intervju med aktivisten och fotografen Roger Sahlström på islamofobiska och starkt främlingsfientliga sajten Dispatch international - Sahlström säger sig ha blivit hotad av vänsteraktivister när han bevakar demonstrationer. Kritikerna menar att Sahlström knappast är någon riktig journalist utan snarare en extrem aktivist som kartläger meningsmotståndare vid demonstrationer med sin kamera. Flera publicister har krävt chefredaktör avgång och igår hotade journalisten och författaren Po Tidholm i Dagens Nyheter med att han tänker lämna Journalistförbundet om dörrarna öppnas för högerextrema krafter. Reporter: Martin Wicklin Allt är mätbart - men också manipulerbartAllt går att mäta. Men alla siffror går också att manipulera. Vi har grävt ner oss i nätets alla siffror över läsning och delning. Inget är vad det ser ut att vara. Reporter: Tonchi Percan. RÄTTELSE: I reportaget anges ett helt felaktigt antal svarande i undersökningen Orvesto Internet. Korrekt siffra är 18 000 deltagare. Vi beklagar felet.

Nu i påsk sänder vi det vi kallar Fråga Medieeliten igen. Den här gången ska det handla om sportjournalistik.Vanligtvis är det ju vi på redaktionen som ställer frågorna - men i helgens program är det ni lyssnare som ska få ställa era frågor och ställa mediemakthavarna mot väggen. Och Medieeliten består den här gången av: Per Yng, sportchef på Sveriges Television. Susanna Andrén, reporter, kommentator och programledare på Radiosporten. Robert Laul, reporter på Sportbladet. De får svara på frågor om sportfrågan "hur känns det, om spelindustri, bilden av supporterkulturen och om nationalistiska kommentatorer på landslagsmatcher. Och mycket annat. .

Spelet bakom nedläggningen på TV4Det har varit krigsrubriker. Det har varit inslag och stort uppslagna artiklar i de flesta av landets stora medier. Ja, ingen kan ha missat att TV4 meddelat att man lägger ner sina lokala nyhetssändningar och 140 journalistjobb försvinner i ett svep. Har staten för lättvindigt låtit TV4 slippa undan att sända regionala nyheter? Du ska få höra om ett slutet möte i Konstitutionsutskottet om just TV4 - och hur en av deltagarna har bett om ursäkt för att de löften han där gav nu svikits. Alla är eniga om att TV4 har VARIT ett speciellt bolag. Det startade som ett monopol med krav på ett mycket dyrt innehåll - mycket journalistik, mycket kultur. Men vad är TV4 idag? Ett rent kommersiellt bolag bland andra? Eller ett gynnat bolag som fortfarande borde ta ansvar för - definitivt dyr - lokal journalistik? Lasse Truedson har försökt reda ut saken och Mattias Pleijel träffade Casten Almqvist i TV4-huset i fredags eftermiddag. Och nu svarar Frida Boisen!Vi sökte henne via sociala medier och mail, vi har ringt hennes redaktion dag efter dag - utan svar. GTs chefredaktör Frida Boisen fick hård kritik för sin krönika om den så kallade rumpnypsdomen - något vi berättade om i förra veckans program. Vi fick ingen intervju då - inte ens ett svar. Men så nu i torsdags hände något - till slut svarade Boisen. Mattias Pleijel ringde upp henne för en intervju. Jack Werner om en väldigt läst och väldigt felaktig textDet sägs ju att digitaliseringen är det största paradigmskiftet för det offentliga samtalet sedan den gamla tryckmästarkungen Gutenbergs dagar. Att vi lever i tider där alla är journalister men ingen längre är redaktör. Det här är ett område där det kan vara svårt att få överblick - inte minst för att mitt Internet inte ser ut som ditt Internet. Men få personer kan det här det så bra som Jack Werner, som snart kommer ut med en ny bok om myter och vandringssägner som lever sitt eget liv på nätet. Han kommer för vår räkning återkommande bjuda på betraktelser från digitala världens undervegetation och bördiga åkrar. .

Hårdragen rapportering om domar ger debattstormarDet här är en historia om rympnyp, misshandel och mediala hårdragningar. För när det där som är snårig juridik i verkligheten ska bli till slagkraftig journalistik i upprörd förpackning så riskerar rättsalens gråskalor att reduceras - för att passa i åsikternas svartvita värld. Men hur mycket kan sanningen hårdras innan den blir . en lögn? Den frågan blev brännhet i veckan - med bråket kring rapporteringen om den såkallade rumpnypsdomen. Reporter: Mattias Pleijel.Medier ger Miljöpartiet lätt resaI fredags presenterade Sifo en undersökning som visade att medier är mer kritiska mot Alliansen än mot oppositionspartierna. Sifo har gått igenom toppnyheterna med politiskt innehåll i sex stora svenska medier och bedömt ifall innehållet är positivt eller negativt vinklat mot något parti. Den lättaste resan får Miljöpartiet som inte får någon kritisk artikel i Sifos undersökning. Reporter Lars Truedson.Varför så tyst om jävsavslöjandena på Försäkringskassan?Nu ska det handla om Expressens avslöjande om dubbla roller på Försäkringkassan i veckan och om hur andra medier hanterat den storyn. En story där Försäkringskassan dessutom anklagas för det allvarliga brottet efterforskning av källa. Karin Hållsten är reporter. Hur många lögner tål journalistiken?Det har ju varit första april i veckan och många medier håller hårt i traditionen att dra ett aprilskämt i sin nyhetsrapportering. Allehanda berättade således att Härnösand skulle bli swingerskommun och här i Sveriges radio kunde en del av er ta del av nyheten att Herrljunga - i könsneutralitentens namn - skulle byta namn till Henljunga. Ni känner igen känslan just den här dagen när man inte riktigt vet vad man kan tro på. TT fick ju till och med gå ut med brasklappen att deras nyhet om mustaschprydda silverfiskar faktiskt inte var ett aprilskämt. Men den senaste tiden har den här känslan blivit alltmer akut på varenda nyhetsredaktion när försöken att bluffa och lura medier står som spön i backen. Hur roligt blir det om det är första april året om? .

Allt KAN ha hänt det försvunna planetJa det är mycket som KAN ha hänt flygplan MH 370. Det KAN - som i tv serien Lost ha kraschat på en öde ö någonstans där övernaturliga väsen nu ställer till förtret för passagerarna . Eller kanske KAN planet ha stulits - som i Tintins Plan 714 till Sidney. I världens medier spekuleras friskt - med hjälp av allehanda experter. Varför har planet blivit en sådan följetong i medier? Avpixlat ska ta ansvarWebbplatsen Avpixlat ska få en ansvarig utgivare, meddelar man. Det blir Mats Dagerlind, som redan tidigare varit krönikör på sajten. Vad kommer det att betyda? Han kommer också att få juridiskt ansvar för det redan publicerade, säger expert. Vinner vänstern slaget om verklighetsbilden i sociala medier? När ett nytt medium slår igenom skaffar sig ofta en politisk grupp ett försprång. I USA är det högern som dominerar i pratradion. Klassiska demonstrationer har länge varit vänsterns domäner. I Sverige talade man för tio år sedan om bloggliberalerna som effektivt utnyttjade det nya mediet. Nu är det sociala medier som Twitter och Facebook som är nya, viktiga kanaler till väljare. Och, säger både höger och vänster, där har vänsterns proffstyckare skaffat sig ett försprång. Stämmer det? Och varför blev det så? Sajterna som växer när traditionella medier sjunkerDen amerikanska medieklimatet på 2000-talet domineras av deprimerande nyheter om vilka som avskedat flest anställda den här veckan. Om tidningsdöden och krisen för de etablerade nyhetskanaler på TV och radio. Washington Post gör nedskärningar. CNN tappar tittare. Magasinen kämpar med annonsörer. Men på webben ser det betydligt ljusare ut. Buzzfeed, en sajt som kombinerar nyheter och underhållningsmaterial, har fler unika besökare varje månad än New York Times. Tidningen Vice har expanderat sin digitala nyhetsproduktion så att man nu är värderade till mer pengar än Washington Post. Upworthy, en sajt som publicerar korta videoklipp med oftast politiska budskap, har fler tittare än CNN. Gemensamt för alla tre är att de får en majoritet av sin trafik från sociala medier. Deras framgångar väcker en större fråga om vad händer med journalistiken när den blir mätbar, sökbar och delbar? Är Buzzfeed en modell som andra medier kan imitera världen över?

Medier i glashus om jämställdhetMed jämna mellanrum gör redaktioner egna granskningar av hur det ser ut med jämställdheten i svenskt näringsliv. Men hur står det egentligen till med mediebranschens egna styrelser? Det har vi tittat närmare på i veckan. Och när vi gjorde det så visade det sig att en av dom som har det allra högsta tonläget när det gäller bristen på kvinnor i näringslivets styrelser inte har städat framför den egna glasdörren. Reporter Alexandra Kerttu. Begreppet Reva har använts fel i debattenProgrammet Kaliber i helgen berättar om ordet "Reva" som använts av många medier för att beskriva de så kallade inre utlänningskontrollerna i t ex Stockholms tunnelbana. Men "reva" är egentligen något annat: ett byråkratiskt projekt för att få bl a Migrationsverket och polisen att samarbeta bättre och har inte med just de kontroversiella kontrollerna att göra. Men både byråkratprojektet Reva och de ökade inre utlänningskontrollerna har i grunden samma syfte: att fler personer utan uppehållstillstånd ska avvisas från Sverige. Frågan är om det räcker med att riktningen i protesterna är rätt, när de beteckning man angriper är fel? Reporter Kalibers Mikael Funke.Regeringen styr presskonferenserna allt hårdare - och journalisterna allt snällareDen politiska journalistiken har blivit allt tuffare sedan 1960-talet. Men när det gäller regeringens presskonferenser så går utvecklingen åt motsatt håll. Allt snällare frågor och allt mer styrda presskonferenser. Det är slutsatserna av ett treårigt forskningsprojekt som studerat regeringens presskonferenser. Forskarna har gått igenom varje presskonferens sedan 1993. Tonchi Percan har läst rapporten. Omänskligt snabb rapporteringI veckan blev Los Angeles Times först att rapportera att en jordbävning ägt rum utanför Kaliforniens kust. Ja, dom var rentav omänskligt snabba. Och kanske är förklaringen till det att den skrevs av en robot. Det var kanske inte någon text som kommer vinna Stora journalistpriset men å andra sidan - vilka jordbävningstelegram är det? Så hur ser framtiden ut? Kommer vi journalister bli överflödiga i takt med att maskinerna blir mer och mer intelligenta? Vår reporter Mattias Pleijel har ställt frågor om saken.

Sista samtalet med Nils HornerFör första gången har en SR-medarbetare dödats i tjänsten och vi ägnar naturligtvis en stor del av veckans program åt mordet på Nils Horner och betydelsen av utrikesjournalistik även i världens farligaste hörn. I snitt dör två journalister i tjänsten varje vecka. I år har hittills 22 reportrar dött. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor. Agneta Ramberg rekryterade Nils Horner till Sverige Radio och fick också motta dödsbudet i ett fruktansvärt telefonsamtal. Är journalistiken värd risken?Mordet på Nils Horner har redan fått konsekvenser. Flera redaktioner har blåst av planerade resor till Kabul. Men vad får det för mer långsiktiga konsekvenser? Är det rimligt att fortsätta utsätta enskilda reportrar för de enorma risker som det innebär? Lars Truedson har pratat med några personer med stor erfarenhet av livsfarlig journalistik. Nils Horner var den ende som tog sig an damenNär mordet på Nils Horner blev känt fanns några personer som blev väldigt känslomässigt berörda men som vi inte hört så mycket från de är dagarna: de tolkar och "fixare" som Nils arbetade med runt om i Asien. Men en av dem hörde av sig till Sveriges Radio och hade en historia hon ville berätta, om hur Nils Horner var som reporter - och framförallt som människa. Reporter Lars Truedson. Fri bloggare eller köpt fruktdrycksförsäljare?I början av året lanserade fruktdryckföretaget Proviva en kampanj mot "hälsostress" med slogan "Det räcker" och knöt sedan till sig den populära skådespelerskan Mia Skäringer. Hon bloggar hos företaget - men skrev också en debattartikel med samma budskap i Aftonbladet. Underrubriken är Nu räcker det. Det har varit mycket debatt om hur mycket av det här som var avsiktligt. Men det blev definitivt bingo för Proviva. Aftonbladet berättade aldrig för sina läsare dock att Mia Skäringer var avlönad bloggerska på dryckföretaget Proviva. Och att citatet av Mia Skäringer som lyfts upp i layouten - Nu räcker det - är ganska likt sloganen Det räcker som används för Provivas kampanj mot hälsostress. Tonchi Percan har tittat närmare på den här historien. .

Aftonbladet vill testa gränsen mellan journalistik och annonser - Expressen varnarFler och fler medieföretag experimenterar med att sälja annonser i gränslandet mot det redaktionella innehållet. Jan Helin vill kunna experimentera mer med sponsrat material i livsstilsjournalistiken som hälsa och mode.Är den nya trenden räddningen för en blödande journalistikbransch eller säljer man ut journalistikens trovärdighet? I Sveriges radios monter på Mediedagarna ställde Martin Wicklin frågan till Jan Helin och Expressens Thomas Mattsson. Nazist gjorde rasistiska uttalanden i P1 - SR tog inte avståndStormen kring Soran Ismail-affären har långt ifrån lagt sig. Hur låter det när principen att ta avstånd och markera så fort rasismen visar sitt fula tryne i sändningarna verkligen sätts på prov? Det fick vi faktiskt ett exempel på i veckan. En nazist lade ut texten kring rasbiologi och konspirationsteorier om judisk makt - på bästa sändningstid i Sveriges Radios flaggskepp Studio Ett. Klarade Sveriges Radio balansgången? Den frågan ställde vår reporter Mattias Pleijel. Mittmedia kramar resurser ur papperstidningar - räddar det journalistiken eller hotar det den?Hur ska journalistiken finansieras i framtiden? Kring Sveriges midja pågår landets mest kompromisslösa försök att hitta en lösning på det problemet. Mittmediakoncernens VD Thomas Peterssohn har bestämt sig för att krama ut så mycket pengar som möjligt ur papperstidningarna genom besparingar och prishöjningar för att kunna satsa på webb och mobil. Nu tänker han ta ytterligare ett steg och trycka tidningarna på dagen, när det är billigare - men förstås till priset att tidningarna blir mindre aktuella när de landar i brevlådan. Blir han landsortstidningarnas frälsare - eller stressar han i onödan fram papperstidningens död som nyhetsförmedlare på en tredjedel av landets yta? Trippelnegation i Bildtintervju - vem förstod vad han menade?I tisdags sände SvT:s rapport ett inslag om Ukraina där utrikesminister Carl Bildt intervjuades. Han fick en rak fråga: befarar ni att Putin kan agera militärt? Men svaret var inte lika rakt. Tonchi Percan har försökt reda ut vad han egentligen sade.

Hur bra skildrar medier vårt sekulära och mångreligiösa Sverige? Religion har sedan ett par decennier åter klivit in mitt på samhällsarenan - och därmed blivit allt mer relevant för medier att bevaka. Men hur klarar medierna det jobbet? Det diskuterar Mohammed Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, med Louise Welander, chef för Sveriges Radios samhällsredaktion som bland annat ansvarar för livsåskådningsfrågorna inom radion i programmet. Utgångspunkten för samtalet var två reportage om medier och religion i det samtidigt sekulära och mångreligiösa samhälle som Sverige i dag är. Sammanlänkad grupp dominerar bilden av islam i SverigeVi har funnit att det är till en grupp sammanlänkade organisationer kring Islamiska förbundet som svenska medier vänder sig när man vill ha även generella synpunkter från muslimer. Vår reporter Johan Cedersjö har genom en studie kartlagt vem som får representera muslimer i Sveriges medier.Du kan - från lördag morgon - läsa mer om studien här: Kristna får debattera - muslimer och judar får reageraFörra året kom en doktorsavhandling i Uppsala som undersökte vilka religiösa röster som kommer till tals i samhällsdebatten. Prästen och religionssociologen Marta Axner har undersökt debattartiklar i de stora tidningarna och kan konstatera att judar och muslimer får relativt lite utrymme - och när de väl får skriva handlar det nästan alltid om en viss typ av ämnen. Frilansjournalisten Lasse Edfast har tittat närmare på debattens religiösa förtecken.

Uttalandet som försvann - vart tog trovärdigheten vägen?Tänk dig in i situationen. Du har betalat flera hundra miljoner för att visa OS. När själva kronjuvelen - hockeyn - börjar fattar du ett publicistiskt beslut som ställer hockeylaget i lite solkig dager. Vad gör du när hockeylaget då säger: tar du inte bort det där och ber om ursäkt så blir det inga fler studiointervjuer med oss? Det här är historien om uttalandet som publicerades och försvann. Reporter är Tonchi Percan. Gränsen flyttad för vad SvTs kommentatorer får göraOm sporten är vår tids stora folkliga drama så har kommentatorerna och experterna kanske den grekiska körens roll att skapa relief och ödesmättad stämning. Experterna är åtråvärda för kanalerna. För att kunna behålla sina bästa experter har public service luckrat upp sin praxis och tillåter sina experter att bokstavligt talat vara försäljare vid sidan om. Och TV-experterna är inte sena att använda sig av SvT:s varumärke när dem marknadsför och gör reklam för sina produkter. Medier berättar inte att kontroversiell forskning är branschfinansieradNu om lastbilar, betald forskning och mediernas roll i kampen mellan frihandel och protektionism. Utländska chaufförer som arbetar för svältlöner har skildrats i en lång rad reportage i medierna - en forskare vid Lunds universitet har räknat utländska lastbilar och kommit fram till att mörkertalet på de svenska vägarna är stort. Fack och arbetsgivare är rörande överens om hotet från de utländska åkarna. Men vem betalar för den här forskningen - och varför framgår det så sällan när medierna rapporterar? Mattias Pleijel har tittat närmare på det här. Kritik mot rapporteringen av opinionsmätningarValtemperaturen har tilltagit i våra medier och med det kommer en speciell sorts journalistik - opinionsmätningsrapporteringen. Jesper Strömbäck är professor vid Mittuniversitetet - han forskar om medier och politisk kommunikation - och han är kritisk mot den stora roll som opinionsundersökningarna kommit att spela i den politiska journalistiken. Det riskerar att öka misstron mot politikerna, varnar han. Alexandra Kerttu har talat med honom.

Vill bota diagnos som knappast finnsÄr du Internetberoende? Ring Internetakuten. Så har några av rubrikernma låtit i veckan om den nyöppnade mottagningen. Ett företag som säger sig kunna hjälpa mobil - och internetslavar till ett friskt liv. Företaget har fått gott om reklam i medierna i veckan - från public service till TV4:s morgonsoffa och i ett antal stort uppslagna artiklar. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Flera forskare har reagerat på den onyanserade rapporteringen. Reporter Karin Hållsten.Ska public service vara opartiskt i valtider?Nu till den historia som i veckan avsatt flest debattartiklar, högbrynta krönikor, ironiska tweets, ilskna facebookinlägg och rynkade pannor i chefskorridorer. Det handlar om Sveriges Radios regler om ökat fokus på opartiskhet när vi nu närmar oss årets två valrörelser. Och framförallt handlar det om beslutet att komikern och debattören Soran Ismail under den här förlängda valrörelsen inte kommer att vara med som vanligt i P3:s Morgonpasset på grund av sin höga profil när det gäller rasism, främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna. Principen om opartiskhet i public service har funnits länge men den här typen av beslut har nog aldrig tidigare väckt en sådan stor debatt. Så vad är det som har hänt? Lasse Truedson har försökt reda ut. Ommålad historia om ommålade målade stolarStatsministerkandidaten Stefan Löfven har haft en återkommande anekdot i sina tal det senaste året - om meningslösa uppgifter i arbetsmarknadsåtgärden Fas 3. Det handlar om stolar som målas om gång på gång.Men så för en vecka sedan anklagades han på Aftonbladets förstasida för att ha gått på en bluff. Fas3-bluffen stod det: Löfven lurad av falsk trubadur. Aftonbladet påstod att uppgiften om stolarna inte stämmer. Men det fanns ett problem med historien. Det märktes när Aftonbladet senare publicerade en märklig artikel som verkar ta tillbaka det som påstods i papperstidningen. Nu ligger båda artiklarna på aftonbladet.se - sida vid sida. Vad är det som egentligen gäller? Har några stolar målats om eller inte och i så fall i hur stor omfattning? Vad är rätt i historien? Alexandra Kerttu har tittat närmare på det här. .

Sportjournalisters oberoende bland bolag och förbundI dag ska vi titta på hur det funkar i sportvärlden där inte bara idrottsutövarna utan även journalisterna fort blir varumärken i egen rätt och många aktörer vill dra nytta av publiciteten. Förbunden gör egna mediesatsningar och de slagkraftigaste journalisterna startar egna bolag. Vi ska idag titta på ett exempel. En beställningsfilm gjord av Fotbollförbundet - en hyllning av det egna arrangemanget fotbolls-EM som ska sändas i TV Sport om en månad. När Tonchi Percan tittade närmare visade det sig att det bakom filmen fanns ett miljonbolag med några av Sveriges mest legendariska sportjournalister. Pressat Stampen anklagas för utdelningskalasNu ska det handla om mediekoncernen Stampen som äger bland annat Göteborgsposten och som 2008 gjorde Centern till världens rikaste parti genom att punga ut med omkring 1,8 miljarder kronor för tio centertidningar.Branschtidningen Resumé har granskat Stampen och är inte nådig i sin dom. Samtidigt som Stampen går rejält back så anordnas utdelningskalas på tiotals miljoner till ägarna. Det här är något som enligt Resumé gjort att bankerna satt koncernen under förmyndarskap. Reporter Martin Wicklin. Gratistidningarna enda papperstidningarna som växerPapperstidningsmarknaden är som bekant i kris och i veckan presenterade Sifo sin så kallade Orvesto-statistik - siffror som handlar om hur många läsare tidningarna når. Och där var trenden mycket tydlig: de prenumererade morgontidningarna fortsatte sin kräftgång medan gratistidningarna höll sin nivå eller visade även ökningar. Varför har det blivit så - och vad betyder det för journalistiken? Lars Truedson pratar med Ingela Wadbring - professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet.Årets sexist - omedveten sliskighet eller sliskig strategi?Vi ska prata om sexism inom reklambranschen - i helgen delas priset Årets sexist ut av bloggaren Genusfotografen. Tanken är att de nominerade genom uthängningen ska skämmas ordentligt. Men hur effektiv är den här uthängningsstrategin när de som ställs vid skampålen inte alls verkar skämmas för sin unkna kvinnosyn? Den frågan ställde sig Mattias Pleijel. .

Ägaren skrev DNs safarirep - Sydsvenskan vägrade publiceraDagens Nyheter ville till veckan ha ett resereportage från en safaricamp i djurreservatet Masai Mara i Kenya. Istället för att skicka någon av de egna reportrarna till reservatet så lät man en av delägarna i campet själv skriva texten och även ta bilderna. Reportaget publicerades i söndagens DN Kultur - men på systertidningen Sydsvenskan, som delar resetexter med DN, gick texten aldrig i tryck. Reporter är Karin Hållsten. Journalistik som bil- och ZlatanreklamFå har väl undgått att Zlatan i veckan jagat kronhjort, myst med fru och barnen och badat isvak i en ny reklamfilm för Volvo. Allt till tonerna av Sveriges nationalsång i ny tappning. Den två minuter långa filmen har uppmärksammats i Frankrike och USA och den har dominerat fullständigt i de sociala medierna här hemma i Sverige. Det är reklam som populärkultur. Filmer som sprids och delas och som får många av oss att till och med utstå köpt reklam innan det där reklamklippet börjar som vi ville se. Reklam som innehåll. Filmen som lanserades hade premiär i lördags men föregicks av ett nio sidor långt exklusivt reportage i Dagens Industris DI Weekend som publicerades på fredagen. Vi tittar på hur reklam och journalistik i dag hänger ihop - och vem som gynnar vem. Reporter: Martin Wicklin.Unika juridiken som gör Lexbase lagligtWebbplatsen Lexbase har väckt starka reaktioner i veckan. Sajten är det senaste exemplet hur ny teknik har gjort sådant som alltid varit offentligt men lite krångligt att få tag på superenkelt att nå för vem som helst. Existensen av Lexbase sätter fingret på en speciell egenhet i den svenska lagstiftningen: nämligen att lagregler som ska skydda integritetskränkande uppgifter går att välja bort genom att man skaffar sig ett utgivningsbevis.Men att ha ett utgivningsbevis ger inte bara frihet. Det medför också ett juridiskt ansvar - inte minst kan man dömas för förtal och redan nu strömmar anmälningarna in till Justitiekanslern, JK. Lasse Truedson har rett ut varför det fungerar så här. .

SvT ökar förortsbevakningen - men på bekostnad av landsbygden?Vi kan idag avslöja Sveriges televisions långtgående planer på att göra om sina regionala nyhetssändningar. Det handlar om sändningar över fler orter, fler redaktioner men också stora rationaliseringar. SVT har efter en omfattande granskning av sig själva kommit fram till att man vill stärka bevakningen av storstädernas förortsområden. Men det kommer enligt en intern utredning att finansieras på ett sätt som skapar stor oro inte minst i Sundsvall där man fruktar att Mittnytt kommer att avlövas om utsändningen flyttas till Umeå. Reportrar Mattias Pleijel, Martin Wicklin och Lars Truedson.Kina kontrollerar korrespondenterKina - världens folkrikaste land - styr journalistiken hårt med mer eller mindre sofistikerade metoder. Inte bara inhemska journalister drabbas utan även de utländska journalisterna får det allt tuffare.Korruptionsavslöjandena har i veckan krupit allt närmare partitoppen - brittiska The Guardian har undersökt vad som stoppats undan i skatteparadis, vilket lett till att sajten blockerats. Och när journalistiken blivit bättre, har visum till korrespondenter blivit ett vapen för att bli av med närgångna reportrar eller skrämma dem till självcensur. Reuters förlorade nyligen en av sina mest erfarna Kinakorrespondenter, som vägrades visum efter decennier i landet. Och nyhetsbyrån Bloomberg valde i höstas att inte publicera ett stort avslöjande om korruption - chefen motiverade det bland annat med fruktan för indragna visum för personalen. Befinner sig utländsk media i Kina under attack, och i så fall varför? Och vad får det för konsekvenser när utländska journalister tvingas arbeta under allt hårdare press.Björn Djurberg i Peking har talat med utslängda och kvarvarande korrespondenter.

SvT sände film med festivalhyllningar - gjord av arrangörerna Stureplansgruppen beskriver sig själva som Sveriges största nöjeskoncern och bedriver verksamhet inom bland annat musik- och upplevelseindustrin. En av de riktiga prestigeuppdragen som företaget ligger bakom är dansmusikfestivalen Summerburst i Stockholm och Göteborg. Därför var vi några som höjde på ögonbrynen när fria och oberoende Sveriges Televison nyligen valde att sända en timmes lång hyllning till festivalen - gjord av Stureplansgruppen. I programmet prisas den produktionen. Reporter är Karin Hållsten. Tar kommunikatörerna makt från journalisterna?Journalistiken slaktas och PR-industrin exploderar. Det är bilden vi har om förutsättningarna i dagens medielandskap. I USA går det idag fyra PR-personer på varje journalist - enligt en beräkning och det skapar oro bland journalister om möjligheten att ge en oberoende bild av hur världen ser ut. Men hur är det i Sverige? Lasse Truedson har tittat på siffrorna och försökt ta reda på vad dom betyder. Hur ser rödgrön nyhetsvärdering ut?Så har Sverige fått en ny dagstidning. Fem dagar i veckan kommer Dagens Etc ut. Bakom tidningen står Johan Ehrenberg som lanserat den med argument om att det behövs en tidning för alla de miljoner som röstar rödgrönt. Den ska ha en annan nyhetsvärdering än de borgerliga dagstidningarna och har mottot redan på omslaget: En röd dagstidning för ett grönare Sverige. Martin Wicklin besökte redaktionen i veckan för att prata nyhetsvärdering, filterbubblor och begrepp som objektivitet och opartiskhet.

Vi kollar Guillous betyg i arkivetPå landsarkivet i Uppsala finns svaret på åtminstone en av gåtorna i veckans mediebråk. Det var i tisdags som Norstedt lanserade Paul Frigyes bok Höjd över varje misstanke - en bok om Jan Guillou med ambitionen att ge en annan bild av Den Store än hans egen. Men boken hann knappt lanseras i tisdags innan förlaget drog tillbaka den. Diskussionen har sedan fortsatt - hur är det med betygen Guillou visade upp där i TV? Vi har kollat i arkivet. Och diskuterar förlagens kompetens för faktakoll. Reporter: Martin Wicklin.Avrådde resan - men nu köper de syrienreportageSex veckor fick de tillbringa i en mörk källare i Syrien - med dödshot, misshandel och ett misslyckat flyktförsök. I torsdags stod de till slut på svensk mark och mötte pressen på Arlanda. Magnus Falkehed och Niclas Hammarström genomled vecka efter vecka i den där källaren. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter - som Falkehed och Hammarström i många år varit knutna till - medvetet tonade ner sin rapportering. Den heliga konsekvensneutraliteten åsidosattes - nyhetsstoryn blev en personalfråga. Reporter: Mattias Pleijel.OBS: I den radiosända versionen av reportaget sades felaktigt att DN erbjudits ett specifikt reportage från Syrien. Det stämmer inte - Magnus Falkehed hörde av sig till tidningen men diskussionerna gällde aldrig något specifikt reportage - tidningen avrådde konsekvent från resan. Denna fil är korrigerad på den punkten. Nya aktörer förändrar TV-världenNya sätt titta. Nya sätt betala. Nya aktörer. Just nu är det rörigt i TV-världen. Under förra året såg vi nya sorters aktörer tränga sig in på allvar på den svenska tv-marknaden: kvällstidningarna började sända live så snart något rörde och drog också igång egna tablålagda program. Och globala spelare in klistrade oss vid serier som House of Cards. Reporter: Lasse Truedson. Vi jagar kinesisk satirikern bakom falska dödshundarnaFör en vecka sedan spreds nyheten över världen att Nordkoreas ledare Kim Jong un avrättat sin farbror genom att låta honom slitas itu av 120 hungriga hundar. Men historien var falsk. Björn Djurberg gav sig på jakt efter den kinesiske mikrobloggare som startat en av världens mest uppsendeväckande nyheter. .

I årets sista sändning av Medierna får ni höra tre medieprofiler samtala om året som gått. Det är Sveriges Radios VD Cilla Benkö, den före detta VDn för TV4 Jan Scherman samt Tomas Mazetti, ägare av reklambyrån Studio Total som ger sin syn på det som hänt under året. Möjligheter och faror med sociala medier samt bluffar som PR-verktyg är två ämnen som kommer upp. Jan Scherman tycker att mediers bevakningen av frågor kring invandring varit usel under året. Cilla Benkö framhåller att under året har förhoppningarna om att lyckas göra journalistik tillsammans med publiken genom sociala medier realiserats i större skala. Tomas Mazetti erkänner utan omsvep att metoden hans byrå blivit känd för - att genom påhittiga bluffar locka stor medieuppmärksamhet åt sina kunder - har baksidor. En uppenbar är att när byrån gjorde en spektakulär aktion på riktigt var det ingen som trodde dem... .

Kritik mot Kärrtorpsrapportering Det var hit - till torget i Kärrtorp i södra Stockholm - det politiska våldet kom strax efter 12 i söndags. Föräldrar med barnvagnar som protesterade mot klottrade hakkors blev plötsligt attackerade av en nazistisk mobb. Mediebilden av det som skedde har i veckan fått hård kritik och vi granskar den bevakningen lite närmare. De första timmarna var formuleringarna påtagligt riktningslösa - varför blev det så? Jakten på Facebooks etiska ansvar Nu ska det handla om Facebook och företagets moralregler. När författaren Jonas Gardell postade ett inlägg på sin sida som innehöll ordet bög så dröjde det inte mer än några timmar förrän Facebook hade raderat inlägget. Med jämna mellanrum censureras användares uppdateringar och bilder av företaget. Hur tänker Facebook om vad som ska vara tillåtet och inte och var gränsen för yttrandefriheten borde gå? Den frågan ville Paul Frigyes ställa. Han började söka Facebook i september 2013.Hovets nya PR-giv - hur folklig är den?Drottning Siliva har konsekvent sagt nej till intervjuer från medierna inför sin 70-års dag - istället la hon upp sin egen video på Hovets hemsida där hon svarade på inspelade frågor från vanligt folk.Dragkampen om bilden av Kungahuset blir allt tydligare och journalisterna verkar ha hamnat i underläge. Kungligheterna både bakar pepparkakor och svarar på födelsedagsfrågor utan journalister i sikte.Kanske vill hovet komma närmare folket. Men när metoden blir att skicka ut budbärare för att hämta in frågor och sedan svara via en dator - så blir kanske resultatet snarare att man distanserar sig ytterligare.Katarina Andersson har tittat närmare på Hovets nya giv den här veckan.

De står bakom avpixlade avslöjandet Det var avslöjandet vi alla väntat på. Nu skulle näthatarna som hetsat i skydd av anonymitetens mörker fram i ljuset. Avpixlat skulle avpixlas. Bakom Expressens nyheter i veckan om näthatarna som skriver på Avpixlat står Researchgruppen. Ett förening och ett nätverk som består av 17 personer med olika bakgrund i den autonoma vänsterrörelsen. Flera av dem med våldsamt förflutet. Vi frågar oss: vilka är Researchgruppen och hur har arbetet bakom veckans avslöjande gått till? Och så diskuterar vi Expressens publicering av namn och bild på kommenterare med chefredaktör Thomas Mattsson.//OBS: I sändningen uppges felaktigt att en viss docent i fysikalisk kemi som namngivits av Expressen skulle vara anställd på Chalmers tekniska högskola. Det stämmer inte. Han har inte jobbat där sedan 2001./Kamp mot rasism eller liberal yttrandefrihet?Det är inte ofta som en demonstration samlas mot en enskild publicering i en svensk tidning. Än mer sällan mot en enskild annons. Men det var den utlösande faktorn när ett sextiotal personer samlades på Medborgarplatsen i Stockholm i måndags. I veckan har diskussionen i både traditionella och sociala medier gått hög men med något undantag så har diskussionen nästan bara handlat om DN:s beslut att inte stoppa annonsen - och inte om vad som står i den. Det tydligaste undantaget är forskaren och feministpolitikern Veronica Svärds blogginlägg som punkt för punkt plockar isär annonsen. Alla är redaktörer - eller borde åtminstone varaFörr var det ju bara journalister som spred nyheter till en masspublik. Men nu när vi själva gör det på sociala medier så har journalisterna fått en ny uppgift - nämligen att granska om det som får stor spridning på nätet är sant. Att fånga upp - och avslöja - konstigheter i det som sprids som ett virus på nätet kommer att bli den nya utmaningen för journalistiken.I veckan spreds ett upprörande och skrämmande Facebook-inlägg med rekordfart på nätet. Det handlade om mordet på privattandläkaren Marcia Carlsson från Jönköping. Jack Werner, som är socialamedierredaktör på tidningen Metro, tyckte att något verkade skumt med historien.

Fel om Lambertz arbetsuppgifterGöran Lambertz har varit i mediefokus senaste tiden. Ett justitieråd är ju i princip oavsättlig men kritiken mot Lambertz - för hans roll i Quickdebatten har fått såväl medier som jurister och en hög politiker att antyda att han blivit ett problem för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Och när Aftonbladet förra helgen fick tag på en uppgift som passade väldigt väl in dramaturgin som byggts upp om ett justitieråd i ordentligt blåsväder - ja då var det dags för en ny rusning i medierna. Den här gången att Göran Lambertz skulle lämna Högsta Domstolen. Att han omplacerats efter senaste tidens Quickdebatt. Men sanningen - den var en helt annan. Reporter Lasse Truedson. Moralisk konflikt om säkerhet och informationsfrihetFrilansjournalisters utsatthet i konfliktområden har hamnat i fokus efter Niclas Hammarström och Magnus Falkeheds bortförande i Syrien. Vissa delar av världen är så farliga att många medier plockar hem sina anställda. Men ett moraliskt dilemma uppstår om det är rätt av redaktioner att köpa material från områden som de själva inte vågar skicka reportrar till. Lyssnarnas rätt att veta och offrens rätt att göra sin röst hörda - står mot principen att inte utnyttja billig och desperat arbetskraft. Reporter Mattias Pleijel.Ska debattörer vara illvilliga eller generösa?Nu ska vi titta på debatter - i medier och sociala medier. För vi känner nog alla igen hur en lite taffligt formulerad tanke på nätet eller i en krönika plötsligt tas till intäkt för en kritikstorm - tonläget är inte sällan sådant att angriparen inte ens försöker förstå hur en debattör, journalist eller politiker egentligen menar, utan sliter åt sig några av orden i högen och angriper kompromisslöst. Inom vetenskapen har man bestämt sig för en generositetsprincip - man försöker förstå en text eller ett yttrande från dess egna utgångspunkter, för att kunna få ut så mycket mening som möjligt ur den. I dagens debatt verkar inte generositet utan en slags illvillighetsprincip råda - är du så dum att du inte garderar dina formuleringar får du skylla dig själv - då är du fritt villebråd. Katarina Andersson har tittat på detta fenomen och pratat med forskare och debattörer.

SvT vill ta täten mot jämställd sportbevakningSveriges Television ska bli Sveriges bästa sportbevakare och det genom att satsa på damidrott och udda sporter. Med den inriktningen går man tvärtemot kvällstidningarnas påkostade sportbilagor. Här dominerar fotboll och Ishockey för herrar. Sportredaktörerna brukar säga att den enkönade bevakningen följer publikens intresse - att man bara skriver om det som läsarna vill ha. Men hur stor koll har kvällstidningarna på vad publiken egentligen vill ha? Reporter Katarina Andersson.Uppmärksamhet kan vara farlig för kidnappadeI måndags kom beskedet att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström var försvunna i Syrien. Uppmärksamheten har under veckan varit stor på deras fall. Men nu börjar diskussionen ta en ny vändning bland arbetskamrater och dem som sysslat mest med frågor om journalister i fara. För alla fall är inte likadana. Ibland är det klokast att medier ligger lågt - inte minst när det är frågan om kidnappning för lösensummor. Lasse Truedson träffar Jonathan Lundkvist, ordförande för Reportrar utan gränser, för att diskutera vad som är organisationens bedömning av saken just nu. Reporten som började ljuga Dan Josefsson är den prisbelönte journalisten som egentligen hade slutat med journalistiken och börjat skriva psykologilitteratur på sin kammare. Men som på vännens Hannes Råstams begravning i januari 2012 insåg att han var långt ifrån klar som journalist. Då startade projektet som i höstas slog ned som en bomb - boken Mannen som slutade ljuga om den sektliknande gruppen inne på Säter som behandlade Thomas Quick och där skapade den påstådda seriemördaren. Martin Wicklin träffade Dan Josefsson. Irrelevant gift i glasetTV4:s Kalla Fakta har hamnat i blåsväder med sitt senaste program Gift i glaset. Man tog upp att det i ett antal storsäljande vinboxar i Sverige finns rester av gifter och pesticider som kan göra oss dåliga. Men man berättade inte att halterna var så låga att de inte har någon betydelse i praktiken och man kan ju fråga sig om det verkligen är mikroskopiska giftrester man ska vara mest orolig för när man dricker ett glas etanol. .

Han flydde Syriens faror - för att möta hot i Södertälje Nästa vecka ordnar Sveriges riksdag en hearing om hot mot journalister. Enligt branschorganisationen Utgivarna blir dom här hoten allt fler - främst från kriminella gäng men också hot av politiska skäl. Det har varit en höst där hotbilden mot journalister har fått stor uppmärksamhet. När Östgötacorrens chefredaktör tidigare i år publicerade hoten man tagit emot - då hakade hela mediesverige på och tog avstånd. Men vi ska idag berätta om en typ av hot som inte alls får så stor uppmärksamhet i medierna. Som sällan diskuteras. Du ska få träffa en journalist i Södertälje som mottagit flera konkreta dödshot av sina landsmän från Syrien och till vardags lever omgiven av dom lovar att döda om han inte slutar skriva, prata och kritisera. Reporter är Martin Wicklin. Vad gör klicksuget med journalistiken?Många redaktörer drömmer nog om att få till ett sånt där riktigt klickmonster - en artikel eller ett inslag som sprids och gillas i de sociala medierna. Det kan vara allt från Jonas Hassen Khemiris hyllade öppna brev till Beatrice Ask - till kvällstidningarnas kramande bebisar och hajattacker. Men vad gör det här strävan efter tummen upp och delningar med journalistiken? Den frågan ställde sig vår reporter Mattias Pleijel. Han började med att besöka en redaktion som verkligen satt de sociala medierna i fokus. Radio bakom lås o bom ökar mångfaldenSedan 90-talet har Sveriges radio sjösatt projekt efter projekt som ska öka mångfalden i radion - fler röster skulle få höras och fler historier skulle berättas. Men projekten har för det mesta mynnat ut i - ingenting. Alldeles för få bestående förändringar. Det menar i alla fall radions medarbetare Per Hylén och Peter O Nilsson, som leder mångfaldsjobbet, i en debattartikel på Sveriges radios egen sajt. Men nu ska det bli ändring - mångfald ska bli en av de viktigaste frågorna för SR nästa år. Katarina Andersson ställde sig frågan: Varför har det tagit så lång tid? Och kommer SR att lyckas den här gången? Men hon börjar på ett radioprogram som verkligen har en egen röst - och reportrar och programledare med ett udda perspektiv. Nästan alla på redaktionen sitter nämligen bakom lås och bom .

Inte bara journalist, utan också PR-konsultDu som mediekonsument ska aldrig behöva fundera på om det bakom journalisters ord skulle finns en annan agenda än vår ärliga bedömning. Så funkar det ju också för det mesta men i dag ska vi titta på en krönikör i Sveriges största dagstidning som inte bara är journalist utan också PR-konsult och som anklagas för att i sina kolumner ta upp frågor som berör byråns kunder utan att hans dubbla roller nämns med ett enda ord. Reporter Martin Wicklin. Hur mycket känslor tål journalistiken?Det har varit en svart nyhetsvecka och medierna har fyllts av historier om liv som raserats, om lidande, död och desperation. Tusentals är de människor som föll offer för tyfonen Hayian och fortfarande kämpar hjälparbetare med att överhuvudtaget nå fram till alla som behöver hjälp. Men vi ska inte berätta om dom som drabbats i den här tragedin, utan på dom som ska rapportera om den - nyhetsreportrarna som skickas till katastrofområden. Saklig och objektiv har alltid varit ledorden för reportrarna från SvT och Sveriges Radio. Men funkar det - när man har död och omänskligt lidande nära inpå huden? Och sätter den personliga, intima tonen i sociala medier press på traditionella reportrar att visa mer medlidande - öppet inför kameran? Den frågan ställde sig vår reporter Katarina Andersson. Kan folkfinansiering rädda medier?Att medier inte längre kan känna sig trygga med dom gamla sätten att dra in pengar har vi talat om många gånger här i Medierna. De dubbla pengaströmmarna från annonsörer och prenumeranter gjorde länge den här branschen till lönsam och välbemannad. Nu är det inte längre så enkelt. Både annons- och konsumentintäkterna krymper i det digitala medielandskapet. Men samtidigt dyker det upp nya sätt att finansiera journalistik för den som är lite kreativ. Lasse Truedson har tittat närmare på ett sådant sätt - folkfinansiering eller som det heter på engelska crowdfounding.

Reinfeldts presschef sade sig vilja kastrera RadiotjänstVi berättar om en okänd händelse som ger en inblick i hur hårt spelet blir när den politiska makten är missnöjd med mediers rapportering. Att statsrådsberedningen var missnöjd med att Ekot anklagat statsminister Fredrik Reinfeldt för licensskolk framgick redan i Ekots rapportering. Men att statsministerns presschef, sannolikt Sveriges mäktigaste presskontakt, hävdade att hon skulle mörda tjänstemännen på Radiotjänst och skära ballarna av dem för det de sagt i Ekot. Det berättade aldrig redaktionen. Presschefen Roberta Alenius är en person man gör klokt att hålla sig väl med om man sysslar med politisk rapportering. Det är hon som avgör vem som får tillgång till statsministern. När går en pressekreterare över gränsen? Och varför rapporteras det inte om det? Reporter: Katarina Andersson Osannolik tidningsbluff lurade mediernaDet var en sån där historia som är svår att motstå för oss journalister. En turist insjuknar i malaria och missar att gå på ett plan i Laos. Planet störtar i Mekongfloden och alla ombord omkommer. Många nordiska tidningar skrev om mannen som med nöd och näppe undkom döden. Men det var något märkligt med det hela. I Finland hette han Jarmo, i Danmark Ole, Norge Åge. Och i Sverige skulle han ha hetat Per. Mattias Pleijel har nystat i historien och stött på en undflyende svensk reporter och en envis finsk redaktör.Fiktiv folkbildning om alkohol får läkarkritikVin förlänger livet och män kan med gott samvete dricka upp till tre glas vin om dagen. Det var budskapet i tv-serien Solsidan i söndags. Orden uttalas av en fiktiv läkare och har väckt starka reaktioner bland läkare i Sverige. En blunder och ett lågvattenmärke, är en del av omdömena. Solsidan har tittarsiffror långt över miljonen och serien har haft en närmast kuslig förmåga att sätta fingret på den svenska medelklassens förhållande till varandra samtiden. Om hur hårt vi pressar våra barn. Äta eller inte äta jätteräkor och den här gången vårt vardagsdrickandet och ständiga sippande ur vinboxarna. Martin Wicklin träffade Jesper Harrie, som är manusredaktör för Solsidan och som skrivit det aktuella avsnittet. .

I Allhelgonahelgen sänds inte Medierna på lördagen, men på söndag sänder vi ett program sammansatt av tre intervjuer från sommarens samtalsserie: Martin Wicklin möter tågstäderskan Sara, konfliktälskande f d TV4-chefen Jan Scherman och tv-stjärnan och ordföranden i Publicistklubben Stina Dabrowski. .

Rapportering om blonda barn stärker fördomar mot romerDet har handlat en hel del om bortrövade blonda barn och romer i veckans medierapportering. Inte bara här hemma i Sverige utan i medier världen över. En del rubriker har påmint om gamla sagor men rapporteringen är långt från dom oskyldiga sagornas värld. Berättelserna om Maria och de irländska barn som polis hämtade från sina föräldrar länkar rakt in i uråldriga fördomar om romer som rövar barn. Mattias Pleijel har synat rapporteringen i veckan. Krav på ökad frihet läcka dokumentJustitiekanslerns beslut att inleda förundersökning om misstänkt brott mot tystnadsplikten med anledning av det numer välkända romregistret har väckt debatt. Flera har höjt rösten för att den lagen borde ändras och att det borde vara lättare att läcka även skriftliga dokument till medier. Martin Wicklin tittar närmare på den kritiken. Glenn Greenwald om avslöjanden, åsikter och fega medierNu till Rio de Janeiro och världens just nu i särklass hetaste journalist. Han syns så gott som dagligen på olika internationella satellit TV-kanaler. Och enligt ryktet så är det fullt slagsmål bland olika filmbolag i Hollywood om att få rättigheterna till att göra en film om journalisten som kom med det sensationella scoopet, baserat på uppgifter från en viss datakille vid namn Edward Snowden. Glenn Greenwald heter journalisten. När Mediernas reporter Terje Carlsson träffade honom så kunde han bekräfta uppgifterna att svenska myndigheter har samarbetat nära med amerikanska myndigheter. Hycklande #osminkad kampanjKanske har ni noterat att Aftonbladet haft en kampanj mot utseendehetsen och mot hur kvinnor förväntas se ut på bild. Det började med att TV4-Sportens Anna Brolin la upp en före- och efterbild på sig själv vid en plåtning. Aftonbladet hakade på och drog igång kampanjen Osminkad tillsammans med en rad mediekvinnor som publicerade osminkade bilder på sig själva i tidningen. Sedan uppmanades allmänheten att göra likadant under hashtaggen Osminkad. Men hur bra är Aftonbladet själva är på att minska utseendefixeringen bland sina läsare, när man ständigt publicerar fixade och putsade bilder på kändisar? Josefine Owetz har synat Aftonbladets kampanj. .

I vanliga fall är det ju vi journalister i Mediernas redaktion som ställer frågorna, men den här veckan lämnar vi över den uppgiften till lyssnarna. Det blir tal om allt från glamour till konsekvenserna av vaccinrapportering. Vi får höra om Sveriges Televisions planer på en redaktion i Södertälje, om hur Dagens Nyheter ångrar att man skrämde upp borrelia-patienter och om hur Nöjesguiden jobbade med mångfald. En frågeställare undrar varför inte hon och hennes tonårskompisar lättare hittar till allt bra innehåll SvT sänder, som exempelvis Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar. Varför finns inte mer information i sociala medier, så unga förstår att SvT inte bara är för "pansjisar"? Och svårigheten att hitta program i SvT om modebranschen bekymrar en annan person som kontaktat redaktionen. De som denna gång anses tillhöra medieeliten är: Margret Atladottir, redaktör för Politism.se, Aftonbladets satsning på politisk opinionsbildning och tidigare under många år chefredaktör för Nöjesguiden. Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, med en lång karriär som journalist bakom sig, bland annat som SvT:s korrespondent i Bryssel. Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, utbildad ekonom med en bakgrund som ledarskribent på Expressen och Dagens Nyheter.

Häpnadsväckande vetenskap var fel enligt forskareFörra veckan sände Sveriges Televisions program Vetenskapens Värld en dokumentärfilm som fick forskarna att tappa hakan. Den kallades Varför är kvinnor kortare än män? Och man lanserade ett häpnadsväckande svar på den frågan. Problemet var bara att teorin som presenterades var fullständigt fel, enligt de forskare som kan området. Lars Truedson är reporter. Alla blir fotografer - men klarar alla jobbet?Tack vare vanligt folk med mobiltelefoner håller bildjournalistiken på att stöpas om och ställas inför nya utmaningar. Dramatiska händelser dokumenteras just när dom händer - och medieföretagen har för länge sen förstått vilken enorm resurs mobilfotograferna är. Men vilket ansvar har redaktionen för sina nya medarbetare på fältet? Och hur fungerar källkritiken? Katarina Andersson är reporter. GP-domen överklagad - hur tänker kollegerna?I veckan valde justitiekanslern att överklaga den friande domen mot Göteborgs-Postens journalister som vi berättade om för två veckor sedan. Det handlar om en våldtagen kvinna vars identitet röjdes i samband med en publicering men åtalet ogillades med motiveringen att det inte gick att bevisa att tidningen verkligen lovat kvinnan full anonymitet. Göteborgspostens linje har varit att det är branschpraxis med olika nivåer av anonymitet och att kvinnan gav sitt samtycke till att bilden på henne publicerades. Men i samband med domen har en debatt brutit om förekomsten av det graderade anonyimtetsskyddet på landets redaktioner. Josefin Owetz har lyssnat in diskussionen. Zlatans app tecken i tidenUppståndelsen blev stor när Zlatan på presskonferensen i veckan meddelade att man kunde sluta köpa kvällstidningarna nu eftersom han startar egen kanal i mobilen: Zlatan Unplugged. Zlatan Unplugged är det senaste exemplet på det skred som just nu går genom det digitala medielandskapet. Företag, varumärken och kändisar väljer att runda journalistiken för att istället skapa egna kanaler direkt till publiken. Vad betyder det här för journalistiken? Ska medierna vara oroliga? Martin Wicklin är reporter. -

Inte förbjudet nakenkränka tonårstjejVi har ju i det här programmet flera gånger återkommit till striden som står mellan yttrandefriheten och integritetsskyddet.Det har då ofta handlat om redan offentliga personers rätt till ett privatliv, som publiceringen av prinsessan Kates bröst, och om ifall Sverige skulle klara en prövning eftersom vi saknar ett specifikt integritetsskydd i lagen.Men frågan blir extra plågsam och tydlig när det inte handlar om etablerade medier och inte om prinsessan Kates bröts utan om en helt vanlig tonårstjejs bröst som lagts ut på Facebook.Katarina Andersson har träffat Natasha, en 14-årig tjej som hängdes ut med en nakenbild på nätet. De sociala konsekvenserna blev förödande. Men gärningsmannen - den som kränkte - frikändes trots erkännandet.Se till att förtjäna förtroende - lärdom av KjöllerdebattDe senaste veckorna har det varit käbbel om faktafel, där personangreppen har haglat och kända stora namn har flugit på varandra, även här i programmet Medierna. Det handlar om Hanne Kjöllers bok.I fredags gick bokförlaget Brombergs ut och berättade att man ger ut en reviderad nyutgåva för att korrigera faktafel och ändra formuleringar. Men vad finns att lära i den här historien? Och är käbblet över för den här gången? Martin Wicklin träffade Sam Sundberg och Torbjörn von Krogh för att diskutera saken. Ormgrop i tv-branschen - alla härmar allaWebb-tv, det är ju där man kollar korta klipp när man vill. Du styr, du väljer. Traditionell tv, det är noga genomtänkt tablå som ger oss längre saker i lugn och ro när vi vill ha det. Bara sitt ner i tv soffan och ta in. Men stämmer det längre? Kvällstidningarna lanserar det ena programmet efter det andra med noga angivna starttider i tablå och i veckan lanserades flera program på Youtube som lånar koncept från traditionella medier samtidigt som de stora tv-bolagen satsar på nätet. Är det ingen ordning på TV-marknaden längre? Lasse Truedson har kollat.

Bakom etiken och praktiken i registeravslöjandet Dagens nyheters avslöjande om massregistrering av romer har dominerat nyheterna i Sverige hela veckan. Justitieministern har fått be Sveriges romer om ursäkt och skånepolisen har utsatts för en mediestorm. Avslöjandet har hyllats både utanför och inom mediebranschen och beskrivits som en återupprättelse för journalistiken. Arbetet med avslöjandet hölls i en liten krets på Dagens nyheter. Bara 6 personer kände till det. Och det var ett arbete som präglades av svåra val och etiska överväganden. Vad skulle man göra med registret som enligt tidningens egna jurister är olagligt. Hur mycket kan man utan att riskera källskyddet. Skulle man publicera bilder och identitet på oskyldiga barn som hamnat i registret och skulle man konfrontera polisen med uppgifterna som man satt på? Vi ska berätta idag historien bakom Dagens nyheters avslöjande om massregistreringen av romer. En publicering som skakade Sverige. Reporter är Mattias Pleijel och han börjar sin historia i Malmö, hemma hos journalisten bakom avslöjandet, Niklas Orrenius. Fler sluter upp i Kjöllerkritiken Vi återvänder till ledarskribenten och författaren Hanne Kjöllers bok En halv sanning är också en lögn. För i veckan har kritiken fortsatt hagla över författaren. Det handlar om anklagelser om faktafel och fulciteringar; att boken som kritiserar journalister för att ta uppgifter ur sitt sammanhang för att stärka tesen gör precis likadant själv. Journalisten och författaren Gellert Tamas kritiserade henne för flera fel, bland annat att i en ledare i DN ha räknat sökträffar inte bara för förorten Husby utan för alla Husby, vare sig det rör sig om platser, människor eller travhästar - i en artikel som gick ut på att Husby inte alls varit i medieskugga. Och i torsdags gick tre journalister från Sveriges radio till attack genom ett öppet brev till Hanne Kjöller med nya anklagelser om faktafel och illojala tolkningar. Debatten om boken har blivit till en sörja av anklagelser fram och tillbaka. Hanne Kjöller slår ifrån sig kritiken. Hon menar istället att journalister är en kår som har svårt för att ta kritik.

Göteborgsposten frias med resonemang om halv anonymitet Enligt grundlagen kan den journalist som röjer sin källa riskerar böter eller fängelse. I veckan kom tingsrättens dom i ett sådant mål mot journalister på Göteborgsposten - den drabbade var en kvinna som berättat om en våldtäkt och fick sin identitet röjd.Justitiekanslern väckte åtal men i veckan kom domen som friar Göteborgsposten. Med motiveringen att åklagaren inte kunnat bevisa att tidningen verkligen lovat full anonymitet. Nu varnar kritiker för att Göteborgsposten med sin argumentation kan ha vunnit slaget i tingsrätten men förlorat kriget om tilliten till mediernas löften om källskydd. Martin Wicklin åkte till Göteborg och träffade kvinnan som Göteborgsposten i sin publicering valde att kalla Jessica. Reporter var också Lasse Truedson. Normalstörda programformat - förnedrande eller synliggörande?Miffo-TV Talkshow i SvT och De dejtbara i kanal 5 har haft premiär i våra tv-apparater de senaste veckorna. Och i våras var det dags för säsong två av Mot alla odds. I programmen deltar människor med funktionsnedsättningar, men på olika sätt. I talkshowen har programledarna utvecklingsstörningar och i de andra har samtliga deltagare funktionsnedsättningar. I De dejtbara har det debatterats flitigt om den senaste tiden. Vissa menar att serien är nedsättande och stereotyp, andra att den kan fungera som en ögonöppnare. Reporter Josefin Owetz har tittat på senaste trenden med programformat där samtliga deltagare är funktionshindrade. Halv sanning hos felfinnande författareFelfinneri har en skrämmande baksida. Det gäller att ha rätt, annars kan det bli pinsamt. Och ledarskribenten Hanne Kjöller, som nyligen kom ut med boken En halv sanning är också en lögn, har pinsamt nog gjort sig skyldig till ett ganska allvarligt faktafel i boken, som granskar just mediers sanningshalt - i varje bok som nu skickas ut ligger en liten lapp med rättelse och ursäkt. Nu avslöjas ytterligare ett fel i boken. Ett fel som verkligen går i linje med det författaren till boken själv driver som tes: att utelämna delar av sanningen för att göra sin poäng starkare. Det handlar om ett påstående om vad Janne Josefsson har sagt i en debatt på Publicistklubben. Som vid en närmare granskning visar sig inte återge hela sanningen.

När ska medier diskutera brottslingars etnicitet? Det uppmärksammade hatbrottet i Malmö har väckt frågan om när det är relevant att berätta om misstänkta brottslingars etnicitet. På nätet drog diskussionen igång och här var uppgifterna betydligt fler. Det spekulerades inte minst i gärningsmännens etnicitet.En pressetisk grundregel är att inte betrakta etnicitet som relevant när det kommer till brottsrapportering. Men den här gången fanns några som ansåg att det var relevant. Vi har talat med två redaktioner som gjorde två olika val i veckan. Ska vad som sägs i sociala medier påverka hur traditionella medier förhåller sig?Reportrar var Katarina Andersson och Josefin Owetz. Presstödsutredning utbuadRopen på hjälp från den drunknande dagspressen blir alltmer desperata. Läsarna flyr ju som bekant pappret och tidningarna försöker hålla sig flytande genom olika försök att ta betalt för sin journalistik på nätet. Och i veckan kom ännu ett dråpslag. När Presstödskommitten sträckte ut en räddningsplanka i form av ett förslag på reformerat presstöd - buades det ut av experter och tidningsmakare. För sent, för konservativt och pappersfixerat - menade kritikerna. Vår reporter Mattias Pleijel undrar om det här var ett sista försök att rädda tidningarna som nu gick förlorat?Har Bonniers tappat magin?Bonnierkoncernen har ju en särställning genom sin storlek, bredd - och långa erfarenhet. Den senaste tiden har koncernens affärer, oäkta barn och branschens förändringar diskuterats flitigt. I två uppmärksammade böcker som lanserades nu i september och i flera debattartiklar. Men på senare tid har det kommit in nya element i kritiken mot Bonnier. Från att handla om ägarkoncentration och att man snarast varit alltför skickliga som företagsledare sägs nu att Bonniers tappat handlaget, gjort för dåliga affärer och därmed riskerar det långsiktiga ansvarstagandet.Lars Truedson har talat med författaren Björn af Kleen om vad som egentligen är Bonniers arv . Och Martin Wicklin har talat med största ägaren Jeanette Bonnier om dåtid och framtid.//UPPDATERING: Den andra av de två böckerna om Bonnier är Firman, skriven av Bernt Hermele. Han har tidigare intervjuats om bland annat den boken i programmet, men det borde ha sagts även denna gång.

Obamanin irriterade - och lockadeUSA:s president Barack Obama har varit i Sverige i veckan. Medierna var taggade till bristningsgränsen under finbesöket. Fyra, ibland fem, mediehus sände live under stora delar av de 24 timmar som den amerikanske presidenten befann sig på svensk mark. Allt skulle rapporteras i detalj - om Obamas specialbyggda säkerhetslimosin The Beast och vilka småkakor som Obama mumsade på under sitt möte på Rosenbad. Länge var kakartikeln den mest lästa på Expressens sajt under onsdagen. Expressen hyrde in en läppläsare för att kunna ta reda på vad Obama sa när han hälsade på dom svenska ministrarna på röda mattan. Reporter Katarina Andersson har bevakat journalisterna som bevakat besöket. Klarar journalistiken Syrien bättre än Irak? President Obama har ju sagt att han har bevis för att regimen där har attackerat civila med nervgas och söker stöd - hemma och i omvärlden - för att utföra en attack i Syrien. Men det här - en amerikansk regering som säger sig ha bevis på förekomsten av hemska vapen - det har vi varit med om förr. Då, för tio år sedan, ville president Bush anfalla Irak. Den gången gjorde medierna ett dåligt jobb - som ledde till krig och ett land i sönderfall. Hur går det nu? Katarina Andersson är reporter. Verklighetens pedofiljakt i etiskt gränslandI programmet Verkligheten i P3 lyckades redaktionen nyligen fånga en barnsexköpare. Man satte in en annons om att ett barn sålde sex - och fick hundra svar. En av männen ringde för att köpa sex. Istället fick han träffa programmets reporter Magnus Arvidson som bad om en intervju - och fick det. Men metoden att lura sig fram till en intervju är kontroversiell. Reporter Lasse Truedson.Corren slår tillbaka mot hoten - med öppenhetI Östergötland har den lokala journalistiken utmanats av kriminella nätverk den senaste tiden. Organiserade gäng gör påhälsningar på redaktionerna och har synpunkter på publiceringar. Men nu har Östgötacorrespondenten tröttnat och gått till motattack - med journalistikens medel och öppenheten som vapen. Reportrar Josefin Owetz och Martin Wicklin.

Medieskugga över NorrlandSedan i somras pågår demonstrationer i Kallak utanför Jokkmokk. Det är samer och miljöaktivister som protesterar mot ett utländskt gruvbolag som provborrar efter malm mitt i den uråldriga renbetesmarken.Det är en konflikt som har det mesta i nyhetsväg. Starka ekonomiska intressen, polis som bär bort protestanterna och samisk jojk mot bullriga grävmaskiner. Men trots det är det nästan helt tyst i de stora riskmedierna.Det har skrivits mer i flera internationella tidningar än i de stockholmsbaserade riksmedierna.Vad beror medietystnaden och det bristande intresset för konflikten på? Reportrar: Sara Sällström, Lars Truedson och Martin Wicklin Mannen utan minneDet var en spännande historia. Fascinerande, märklig och tragisk på en och samma gång: Mannen utan minne som vaknat upp på ett sjukhus i Florida och bara kunde prata svenska. Och kanske var historien lite för bra för att vara sann. Misstankarna om att mannen - som kallat sig Johan Ek - bluffade, började spridas. Vår historia börjar hemma i köket hos Ewa Espling - minnesmannens ungdomskärlek från Väst-Sverige. För några månader sen när hon satt och scrollade på Aftonbladets sajt - fick hon en chock. Det berättar hon för Mediernas reporter Katarina Andersson. Medieskygg mediemakthavare avgårI veckan meddelades att Lena K Samuelsson lämnar posten som chefredaktör för Svenska Dagbladet. Efter 12 år ska redaktören Samuelsson bli direkt Samuelsson i Schibsted-koncernens högsta ledning. Lena K Samuelsson lyckades där föregångarna gick bet - att få Svenska dagbladet att gå med vinst och tidningen har dessutom vunnit gott om prestigefyllda priser. När Martin Wicklin mötte Lena K Samuelsson i veckan blev det tydligt hur viktigt det varit för henne att varje dag känna in hur tidningen lyckats i kampen mot konkurrenterna - kanske något hon hade med sig när hon kom från Aftonbladet 2001.