Ett nytt år ligger för våra fötter och i detta program gör vi ett försök att förutspå några av årets stora händelser och filosoferar kring framtiden. Vi gästas av författaren och ekonomiprofessorn Micael Dahlén som skrivit boken Nextopia, om det så kallade förväntningssamhället där vi aldrig riktigt kan leva i nuet utan ständigt suktar efter det som ska komma. Entreprenören Pigge Werkelin berättar om sin kommande rymdresa och så talar vi med journalisten och hovexperten Claes-Johan Larsson om vårens kungliga bröllop. Regissören Ruben Östlund som gjort filmen Turist berättar om förväntningarna inför nomineringarna till både Oscar och Golden Globe, och det blir Melodifestivalssnack med tävlingsproducenten Christer Björkman. Sportankaret Anna Brolin peppar inför sommarens fotbolls-VM i Kanada och så ringer vi och tar pulsen på landslagsbacken Emma Berglund. Dessutom pratar vi om vårens klimatmöte i Paris med Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson, dessutom gör vi ett försök att förutspå årets väder med väderobservatören Ingemar Vänerlöv.

2014 har gått till ända och Annika och hennes gäster summerar det gångna året. Nöjesjournalisten Malin Roos sammanfattar året när det gäller tv, film, musik och kulturskvaller. Vi stämmer av läget med Lars-Göran Uddholm som var räddningsledare under sommarens skogsbrand i Västmanland, och hör med Ekots utrikesredaktör Caroline Salzinger om de stora nyhetshändelserna utomlands. Trendexperten Stefan Nilsson är tillbaka och går igenom trenderna vi sett under året, och journalisten Henrik Torehammar pratar valrörelser och regeringskris. Vi ringer också upp 2014 års Melodifestivalvinnare Sanna Nielsen som haft ett intensivt år, och så byter vi några ord med skådespelaren och sångaren Loa Falkman som ska ringa ut det gamla och in det nya med den klassiska dikten Nyårsklockan på nyårsafton.

Bara några dagar före dopparedagen tar vi oss an julen i stort och smått. Etnologen Jonas Engman står hjälper oss förstå traditionernas ursprung och så byter vi några ord med Magnus Helmner på Jul i gemenskap, som bjuder in till ett annorlunda julfirande. Artisten Robert Wells berättar om sina jultraditioner - och om den gången då hans extrema julpyntande av huset släckte ner hela kvarteret. Vi frågar ut Lena Larsson på Handelns utredningsinstitut HUI om hur det går till när årets julklapp ska utses, och ringer upp Magnus Hansson på organisationen Charity of Food som använder matsvinn till att ge mat åt socialt utsatta. Vi pratar givande med journalisten Hélène Benno som är generalsekreterare på stiftelsen Min stora dag, och dessutom tar vi upp det här med barn och julklappar med etnolog Barbro Johansson och journalisten Samantha Coard.

I detta program handlar det om idoldyrkan och stalkare. Varför blir vi så fästa vid idoler, och vad gör man när besattheten gått överstyr? Musikjournalisten Fredrik Strage har skrivit boken Fans om hängivna beundrare till artister där det ibland gått långt över gränsen, och han berättar om vad det är som gör att vissa känner så starkt för sina idoler. Journalisten Sanna Lundell har programlett tv-programmet Stalkers där hon tagit itu med förföljare och hjälpt människor som utsatts för stalkare, och hon minns hur hennes pappa Ulfs stalkare tog sig in i deras hem när hon var barn. Idolvinnaren Kevin Walker berättar om hur det varit att bli Kevin med hela svenska folket, och psykologen Lena Teurnell reder ut vad det är med oss som gör att vi kan bli så besatta av en person vi kanske inte ens känner. Dessutom ringer vi upp Jannie Elgqvist som jobbar som Marilyn Monroe-look-a-like, och så hör vi med kriminolog Inka Wennerberg vad man ska göra om man har en stalkare i hasorna.

Lycka är ämnet vi tar oss an i detta avsnitt av Jankell i P4. Lyckoexperten Erik Fernholm reder ut vad forskningen säger om lycka och hur vi ska bete oss för att bli lyckligare. Författaren Unni Drougge ger en känga till den så kallade lyckobranschen med självhjälpslitteratur och föreläsningar, och så talar vi med glädjeinspiratören Anki Lindström om skrattets betydelse för vårt välmående. Komikern Jan Bylund har skrivit boken Den lyckliga pessimisten, och berättar om hur en pessimistisk livsinställning faktiskt kan göra oss lyckligare. Vi ringer också upp Anneli Påmark och Carl Österberg som hoppade av sina karriärer i näringslivet för att hitta lyckan, och så frågar vi Biggest Loser-vinnaren Hristos Adoniadis om han blev lyckligare när han nådde sitt viktmål.

Hur kommer det sig att livet blivit en tävling för så många? I det här programmet handlar det om prestationssamhället, och vi får besök av Johan Plate, författare och lärare i beteendevetenskap, idrottsmetodik och idrottspsykologi. Vi talar med tv-recensenten Maria Näslund om den strida strömmen tävlingsprogram i tv, och Lennart Hallsten som är forskare och docent i psykologi reder ut begreppet prestationsbaserad självkänsla - PBS. Journalisten, författaren och sexologen Katerina Janouch berättar om hur hon hanterar kraven på att prestera, och så hör vi artisten och författaren Martin Bengtsson berätta om hur han lade proffskarriären i fotboll på hyllan när pressen blev för stor.

Ämnet som Annika och hennes gäster sätter tänderna i den här gången är djur. Vad betyder djuren för oss och hur kommer det sig att vissa djur är våra bästa vänner medan andra hamnar på våra tallrikar? Fotografen, filmaren och författaren Mattias Klum gästar oss med djurhistorier från världens alla hörn, och djurentusiasten och artisten Martin E-Type Eriksson berättar om sina herrelösa hundar och får, och om när han blev biten av grävling. Marie Sallander är agronomie doktor och har skrivit en rapport om hur sällskapsdjur påverkar vår hälsa, och djurpsykologen Maria Hodges berättar om hur det går till när hon hjälper djur som mår psykiskt dåligt. Vi träffar polisen Christer Torlén med polishunden Eddie och hör om hur det är att ha sitt husdjur som kollega, vi får även besök av zoologen Sverre Sjölander som ger sin syn på samspelet mellan djur och människa.

I detta program samtalar Annika med sina gäster kring PR, marknadsföring och reklam. Hur lättpåverkade är vi och går det att sälja vad som helst med rätt paketering? Reklamexperten Annika Berner berättar om hur vindarna blåser inom reklambranschen och forskaren Helena Sandberg har tagit reda på hur vi påverkas av reklam - och hur vi kan stå emot den. Vi gästas av PR-experten Niclas Lövkvist som talar om dolda säljbudskap i nyheter och media, och så träffar vi komikern Tobias Persson som tagit med sig ordvitsarna in i reklamfilmsvärlden. Dessutom ringer vi upp copywritern Hedvig Hagwall Bruckner som sitter med i juryn för reklampriset Guldägget, och så pratar vi med festfixaren Johan Petré om att använda kändisar i marknadsföringssyfte.

Hälsotrenden står på agendan i detta avsnitt av Jankell i P4. Vad är egentligen god hälsa, och vem ska man lyssna på i denna djungel av kost- och träningsråd? Tränings- och hälsocoachen Blossom Tainton ger sitt perspektiv på hälsa och idrottsnutritionisten Petra Lundström berättar vad det kan finnas för baksidor med att följa strikta dieter. Trendexperten Stefan Nilsson hjälper oss hålla reda på de senaste mat- och träningstrenderna, och så talar vi med läkaren Anders Hansen som jämställer stillasittande med rökning. Vi ringer upp Magnus Kroon på Svensk Handel som märkt att vi konsumerar mer hälsoinriktat, och så byter vi några ord med Erik Rådström, projektchef för mässan Allt om hälsa. Dessutom pratar vi yoga med Leia Dehlin som driver sajten alltomyoga.se.

I detta program botaniserar vi i ämnet inspiration. Vad är inspiration, finns det några genvägar till att bli inspirerad och hur går man från inspirerad tanke till handling? Sångerskan, låtskrivaren och skådespelaren Regina Lund berättar om sin ständigt flödande ström av inspiration och föreläsaren och författaren Mia Törnblom delar med sig av sina bästa inspirationstips. Vi talar med entreprenören Yngve Bergqvist om hur han fick inspirationen till att skapa ishotellet i Jukkasjärvi, och hör om komikern Henrik Dorsins inspirationskällor. Gästar programmet gör också konstnären Ernst Billgren, och så ringer vi upp programledaren Martin Timell och pratar inspiration till hemmafix.

Vad är skönhet och hur påverkar vårt yttre hur vi blir bemötta? Programmet handlar om skönhetsideal, och gästar oss för att diskutera ämnet gör trendanalytikern Cay Bond och Miss Universum-vinnaren Yvonne Ryding. Vi får också besök av bloggaren Linda Thelenius, tidigare känd som Linda Rosing, och pratar självkänsla och skönhetsingrepp. Forskaren Anders Rasmussen vid Lunds universitet berättar om forskning som visar att vi är snällare mot vackra människor, och Adam Berg från dokumentärserien Modellpojkar berättar om för- och nackdelarna med att leva på sitt utseende. Vi talar också med tidningen Topphälsas chefredaktör Pamela Andersson som drabbats av cancer, och som berättar om ångesten när håret försvann. Dessutom pratar vi ideal och skönhet med Hollywoodstylisten Jonas Hallberg, och om ätstörningar och skeva ideal med Maria Ahlsdotter som medverkat i antologin Ätstört.

Fobier är ämnet vi tar oss av i detta program. KBT-terapeuten Maria Farm hjälper oss att reda ut begreppen och talar om hur man övervinner en fobi. Artisten Anne-Lie Rydé berättar om höjdrädslan och ormskräcken, och Mikael Glännström om hur det är att leva med social fobi. Medieprofilen och debattören Cissi Wallin berättar om de nojor och rädslor som hör ihop med hennes tvångsbeteende - och de som uppkommit i samband med hennes graviditet, vi hör också om programledaren Doreen Månssons extrema sprutfobi och om Josefin Karlströms hajskräck. Dessutom berättar den före detta flygvärdinnan Mia Regnér om hur man hanterar både flygrädsla och panikslagna passagerare.

I detta program talar Annika med sina gäster kring att leva utanför den så kallade boxen - vid sidan av den gängse normen. Vi pratar normbrytande med journalisten och författaren Petter Karlsson och hör om Camilla Lebert Hirvi som mitt i karriär och husbygge valde att lämna allt och flytta till Thailand. Gästar oss gör också skådespelaren och KBT-terapeuten Marianne Scheja som gör teater med unga med autism. Susanne Wigorts Yngvesson, en av författarna till antologin Ingens mamma berättar om kritiken mot kvinnor som väljer bort att få barn, och så får vi besök av Gabriel som klivit ut ur tvåsamhetsnormen och lever polyamoröst. Clara Lidström, mer känd som bloggaren Underbara Clara, berättar om valet att flytta till landet och försöka bli självförsörjande, och så ringer vi nunnan syster Maria som mitt under karriären som civilingenjör gick i kloster. Dessutom berättar pensionerade Barbro Werne om när hon sålde bostaden och flyttade in i en husvagn.

I helgens Jankell i P4 handlar det om nakenhet. När är avklätt okej och när går det över gränsen? Vi pratar med Tiffany Kronlöf som utmanar nakentabun i SVT:s "Full patte", träffar Annelie Babitz som skrivit en bok som sin tid som strippa, och så diskuterar vi naket i konsten med konstvetare Jessica Sjöholm Skrubbe. Vi talar också med Jenny Wenhammar från det feministiska nätverket Femen som använder sin nakna överkropp som politisk provokation, ringer upp krokimodellen Magnus och tar ett snack med artisten Molly Sandén som klädde av sig i sin senaste video. Dessutom hör vi hur står till med Jan O. Jansson alias Naken-Janne som nakenchockade i dokusåpan Farmen.

I detta avsnitt av Jankell i P4 handlar det om pengar. Blir vi lyckligare av dem, vad är egentligen pengar och vad betyder rikedom? Entreprenören och formgivaren Per Holknekt delar med sig av erfarenheterna från att dels ha tjänat miljoner, men också att ha varit utblottad och hemlös. Ekonomijournalisten Carolina Neurath har skrivit en bok om några av de mäktigaste i Sverige - riskkapitalistjättarna. Humanekologen Per Johansson funderar över pengars värde, och så hör vi vad Sveriges kanske mest kände buddhist Claes Malmberg har för relation till pengar och ägande. Dessutom tar vi ett snack med Björn Lindeblad som mitt i en lovande karriär i näringslivet lämnade allt och blev skogsmunk i Thailand.

Hjältar är samtalsämnet i Jankell i P4 den här lördagskvällen. Vad är egentligen en hjälte, och varför behöver vi dem? Vi träffar Lars-Göran Uddholm, räddningsledaren som varit en av hjältarna under branden i Västmanland i sommar. Susanne Lundin berättar om sorgen och saknaden efter sonen Kenneth Wallin som dog som krigshjälte i Afghanistan. Gästar oss gör också socialantropologen Brian Palmer som reder ut vår fascination för hjältehistorier, och filmjournalisten Lisa Bergström som pratar hjältar på vita duken. Dessutom tar vi ett snack med Jan Guillou om hans hjältefigurer, och så pratar vi antihjältar med författaren och journalisten Petter Karlsson.

I helgen samtalar Annika med sina gäster om att välja i stort och i smått. Och det har väl aldrig funnits så många valmöjligheter som det gör nu när det gäller allt från elbolag och tv-kanal, till skola och karriär. Hur gör man för att bli bättre på att fatta beslut - som man dessutom blir nöjd med? Författaren och föreläsaren Pelle Tornell har svar på tal. Vi hör journalisten och författaren Gunilla Brodrej berätta om hur det var att välja bort shopping under ett helt år, och ledarskapsutvecklaren Isabel Runebjörk om vad de val vi gör - ofta helt omedvetet - säger om oss. Dessutom berättar radioprofilen Lisa Syrén om när hon valde att våga nätdejta - och träffade sitt livs kärlek.

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om framtiden. För vem har inte ställt sig frågan om vad som väntar bakom hörnet? Vad kan tekniken berätta för oss och hur påverkas vi av framtidsskildringarna på film? Hör Science fictionfantasten Linda Borgström och tidningen Ny tekniks Kaianders Sempler. Dessutom går vi till caféet där man kan få en magic coffee och sin framtid förutspådd av spådamen och kaféägaren Farzaneh Darbahani. Med det här programmet önskar vi också alla våra lyssnare en riktigt fin sommar då detta är det sista Jankell och Röör för säsongen. Väl mött igen i höst. ANNIKA JANKELL: "Jag älskade att lyssna på min morfars berättelser om sin barndom. Den enorma skillnad det var att växa upp på 1960 och 70-talet i jämförelse med att, som han, vara barn i början på förra seklet, före världskrigen, före T-forden, penicillinet, kylskåpet och före kvinnlig röst rätt. Men det var också hissnande att höra morfars föreställningar om framtiden. Jag minns hur min han, som var fenomenal tecknare, ritade en manick som var försedd med massa knappar och så sa han med sciencefictionröst att framtidens telefoner kommer se ut så, utan sladd och att man kommer kan bära den i fickan... Ja han skojade bara naturligtvis, trodde vi."

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om de där de flesta av oss har - grannar. Detta med anledning av att det är den 17 maj denna lördag, vårt grannland Norges nationaldag. Hör norrmannen Ivar Kirkeby, som flyttade hit när han träffade kärleken för åtta år sen, om skillnader och likheter. Etnologen Jonas Engman har fördjupat sig i vår humor och berättar om skämtandet mellan länderna, hör bland annat hans favorit bland Norgehistorier. I andra timmen hör vi grannarna som blev vänner, Selma acirovic och Wivianne Svedberg. Men också lektorn i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, Malin Eriksson, om hur grannar påverkar vår självskattade hälsa. ANNIKA JANKELL: Jag var närmast granne med Mr Schmidt när jag bodde som utbytesstudent i USA.  Det var som om ingen riktigt ville fördjupa sig i varifrån de obehagliga ryktena egentligen kom ifrån, utan snarare piggade det upp grannsämjan med att det fanns en slags sammanbindande spänning i att överträffa varandra i skrönor om den gamle mannen som levde väldigt isolerat och inte på något sätt ansträngde sig för att socialisera sig med sin närmaste omgivning. Ofta lyste det sparsamt på kvällarna och inte sällan var gardinerna fördragna. Men. Minns särskilt en gång då jag vaknade och såg Mr Schmidt binda färgglada ballonger i en stor buske i sin trädgård. Senare på dagen fylldes trädgården av liv och rörelse, det visade sig vara hans barn och barnbarn som var på besök från en annan stat. Frågetecknen blev ju många eftersom man plötsligt sett en helt annan del av Mr Schmidt, en bild som inte riktigt stämde in med alla rykten.

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om ovanan att skjuta på viktiga göromål till morgondagen att prokrastinera. Något inte mindre än en femtedel av Sveriges vuxna befolkning lider av. Bland dem tidsoptimisten och radioprofilen Ulf Elfving, hör honom berättar om när han åkte fel på Essingeleden och fick börja det direktsända radioprogrammet Upp till tretton från bilen. Psykologen Alexander Rozental är specialist på området och menar att det finns effektiv hjälp att få.  ANNIKA JANKELL: Månaderna gick och flera vänliga påminnelser om att man efterlyste den blå elektriska mjölkpumpen damp ner på hallgolvet. Men icke att jag gick tillbaka med den. Det var som om min skam nu växt sig så stor att jag omöjligt kunde konfrontera den hälso- och sjukvårdsproduktfirma som stod för uthyrningen. I min värld hade de lika gärna kunnat tapetsera hela stan med affischer på mitt ansikte med rubriken WANTED, efterlyst…

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om rättvisa. Vi närmar oss 1 maj och nystar tillsammans med historikern Håkan Blomqvist vad som var upprinnelsen till att arbetarna fick en egen helgdag. Rättviseförmedlingen har funnits sen 2010 och har sen dess hjälpt företag, organisationer och media att hitta representanter och experter från underrepresenterade grupper. Här berättar ordförande Seher Yilmaz varför. Hur kommer det sig att barn är så bra på att nosa upp orättvisa? Det kan Knattetimmens Louise Hallin svara på. Gunillas jourhavande kompis Andrea Edwards berättar om första gången hon fick syn på orättvisa. GUNILLA RÖÖR: Orättvisan består och kan bara fortsätta bekämpas. Det är som med disk och toalettbestyr, en sanitär olägenhet, ett arbete av personlig hygien-karaktär, det måste ses över om och om och om igen, det blir aldrig färdigt.

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om passion. Eftersom det är påsk får vi höra om Johann Sebastian Bachs Matteuspassionen när mezzosopranen Janna Vettergren och översättaren Magnus Lindman kommer till studion. En passion för många svenskar är naturen och naturupplevelser, Mitt i naturens Martin Emtenäs kan inte ens minnas när fascinationen startade och idéhistorikern och miljöhistorikern Sverker Sörlin berättar hur naturen blev en del av den svenska folksjälen. Dessutom förklarar Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, vad som händer i hjärnan när vi känner förälskelse. ANNIKA JANKELL: Att känna passion för något måste vara en gåva tänker jag, som alltid varit lite avundsjuk på de så kallade nördarna, de som hängivet drivs av ett intresse som tar all deras tid i anspråk, som hundraprocentigt hänger sig åt något speciellt. Oavsett vad passionen handlar om fiske, frimärkssamlande musik eller vävning, så är det en avundsvärd drivkraft i ständig framåtrörelse.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om reklam - hur den används för att finansiera konsten på vita duken och få unga artister att höras, men också hur den påverkar oss och vår självbild. Hör Svenska filminstitutets VD Anna Serner om produktplacering och sångerskan och låtskrivaren Miriam Bryant som nominerades till nykomling på P3 Guld-galan 2013, men redan hörts av 100 miljoner amerikaner tack vare en ölreklam. Dessutom berättar doktoranden Nina Åkestam om vad reklamen gör med vår självbild. Själv bytte hon reklambyrån i New York mot forskning om marknadsföring vid Handelshögskolan och tittat på normer och representationen i branschen. GUNILLA RÖÖR: Reklam för kondomer. Jag fick just det erbjudandet, att göra kondomreklam. Manus skulle jag skriva själv och jag funderade länge. Till slut hade jag en idé. Jag stod helt enkelt framför kameran och sa: ”Vissa människor påstår att ligga med kondom, det är som att äta kola med papper på”. Varpå jag tar upp en kola och stoppar den i munnen. Tuggar, länge och väl, för att tillslut försiktigt dra ut det tomma kolapappret ur munnen och slicka det en sista gång och säga: ”Mmm, det gick ju hur bra som helst. Använd kondom”

Denna lördag samtalar Annika med sina gäster om bröder, systrar och endabarn. Till studion kommer tvillingbröderna Rongedal, Henrik och Magnus. Det skiljer inte mer än tretton minuter mellan dem, ändå upplever de båda att den ena är storebror och den andre är lillebror, är det en slump? Elisabeth Schönbeck är beteendevetaren som intresserat sig för syskonforskning och menar att din plats i syskonskaran spelar stor roll för vem du blir. Birgitta Granberg berättar om ett syskon som dog innan hon var född, men ändå var levande genom hela hennes uppväxt. Annika Jankell: Minns själv när den rivaliserande syskonkärleken slog till med full kraft från min äldsta dotter som just förstått att den trevliga mjölkbaren, där hon länge varit stamgäst, nu var ämnad för det lilla knytet som kommit hem med mamma från BB. Minns hur det var för henne att vänja sig vid att bebin hade förstatjing på mammas liljevita kullar fyllda med mjölk. Men det kompenserades med att hennes lillasyster sedermera blev och är den viktigaste personen i hennes liv.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om kommunikation, sång och läxhjälp - alla olika typer av hjälpmedel. Hilke Osika berättar om FC, faciliterad kommunikation, en metod som gett henne möjligheten att kommunicera med tre av hennes nu vuxna barn som har svår autism. Ett annat hjälpmedel är körsång, att ta ton tillsammans har bevisligen effekt på hur vi mår, hör Björn Vickhoff från Sahlgrenska akademien, körledaren Johan Wallnäs och kördeltagaren Lisa Malmgren om det. I tre av våra storstäder kan man varje vecka få läxhjälp genom biståndsorganisationen Individuell människohjälps volontärer, Eva-Lotta Bäckman berättar. GUNILLA RÖÖR:  Hon bor i ett alldeles bedårande gammeldamsrum, med egen flygel och kulörta lampor. En dag när jag frågar mamma vad hon gjort sen sist berättar hon om damkören som bildats på hemmet. - Så roligt, säger mamma, så roligt. Sist satt vi i kyrksalen och sjöng opp oss och det gick utmärkt. - Jaha, vad sjöng ni då, frågade jag. - Å, det minns jag inte riktigt, men vi sjöng opp oss bra och jag kom på en ny sångövning. - Jaha, vilken då då? - Jo, vi sjung hjälp, hjälp, hjälp, hjäääälp, sjunger min lilla mamma.

På lördag samtalar Annika med sina gäster om namn. Stina Ivansson har tillsammans med sin sambo just namngivit sin förstfödda, men för att slippa oönskade kommentarer kring namnen de funderade över innan dottern såg världens ljus så pratade det varken med familj eller vänner om dem. Emilia Aldrin är namnforskare och hävdar att man kan skönja föräldrarnas värderingar i namnet de ger sina barn. Caroline Kustus bytte namn under tvår år, varför? Kjell Hedvall är kommunalråd i Lidköping, staden som hamnar i ständig förväxling med Linköping. Går det att byta namn på en stad? Hör namnvårdskonsulenten Leif Nilsson. ANNIKA JANKELL: Hej jag heter Annika, som drygt 40 000 till gör i Sverige. Ibland har jag undrat hur mina älskade föräldrar tänkte som gav mig ett så pass vanligt tilltalsnamn. Det kompenserades förvisso med mitt mellannamn, släktnamnet Hildegard, ett namn som jag under uppväxten tyckte var så bedrövligt att min storebror Mats utpressade mig och fick mig att ge bort mitt lördagsgodis till honom mot att han inte skulle avslöja det där outhärdliga mellannamnet på skolgården.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om sorgen efter ett barn. Agneta Krohn förlorade sitt svårt sjuka barn Moltas när han var 13 år gammal. Moltas bror Max Rickard berättar om hur han som barn hanterade sin sorg vid dödsfallet. Anders Magnusson är grundare av Svenska institutet för sorgebearbetning och beskriver hur vi gör bäst i att vara hjärtan med öron men utan mun när vi möter någon i sorg, att bara försöka att lyssna till vad den sörjande har att berätta. GUNILLA RÖÖR: Hon berättar om sin pojke, hur han såg ut, hur bedårande hans fötter var, hur han tillslut fick ro bredvid sin mamma. En alldeles vit baby med svart hår, samma färg som hennes. Hon berättar om hur hon ritar av hans fot, hur hon plockar spår, hur hon samlar minnen. Detta lilla liv som hon aldrig ska få se levas, men för alltid får leva med. Hon samlar på sin pojke. Efter samtalet skiljs vi åt och jag tänker på hennes historia och undrar hur man överlever, hur lever man över? Det som sägs att det går över, vart går det?

Denna lördag firar Jankell i P4 den internationella kvinnodagen tillsammans med sina gäster. Vikten av förebilder och att inte glömma bort alla kompetenta kvinnor i nutid som dåtid löper som en röd tråd genom programmet. I slutet av 1800-talet ansågs Anne Charlotte Leffler vara en av Sveriges främsta författare och dramatiker, skådespelerskorna Görel Crona och Anita Wall har den 8 mars premiär med en av hennes pjäser, Moster Malvina. Här berättar de om hur Lefflers över 100 år gamla komiska tragedi fortfarande känns både aktuell och modern. Alexandra von Schwerin är redaktör för boken "Den dolda kvinnomakten", hon berättar om den plats kvinnors tagit i företagsledningar historiskt. Musikern Marie Selander var en av initiativtagarna till uppropet som 157 kvinnliga musiker skrev under för att vi inte skulle glömma bort dem, hör henne om förebilder och pionjärer. Tre medlemmar ur sextetten Oh My O står för livemusiken under kvällen. ANNIKA JANKELL: Så var det ju det där med de två könen. Kvinnan och mannen. Systern och brodern. Frun och maken. Mamman och pappan. Flickan och pojken. Med samma existensberättigande och behov av varandra kan man ju tycka att jämställdheten borde vara alldeles självklar mellan dessa individer som alla fötts till just människor.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om identiteten. Aleksa Lundberg bytte kön socialt och fysiskt och funderar på varför vi sätter så mycket av identiteten i könet. Journalisten Jack Werner letade efter människan som på olika plattformar på nätet kallade sig Veronika "The Ineffable Swede" Larsson, men vilken var hennes verkliga identitet? Sociologen Magdalena Kania-Lundholm kom för ett år sen med en avhandling om hur stater och nationer bygger sina identiteter. GUNILLA RÖÖR: Det finns en övning som vem som helst kan göra. Ta fram papper och penna. Sätt dig ner och tänk. Tänk ordentligt. Skriv ner sju vändpunkter, sju tillfällen i ditt liv då du tyckte att ditt liv tog en ny vänding, en vändning som på något sätt fick dig att förändras och bli till den du är idag. Det är en märkvärdig övning. Jag satt själv en hel natt och grubblade. När min lista var färdig fanns där några punkter som förvånade mig. Punkter som jag först nu förstår har påverkat både mitt val av yrke, mitt val av partner, mitt val av livsåskådning. Och den punkten kunde börja med något så enkelt som minnet av en röd sko. Gör din egen lista och förundras.

På lördag samtalar Annika med några hon skulle vilja kalla vardagshjältar. Sara Olausson slutade gå förbi och började istället se och hjälpa tiggaren Felicia Yosif, nu är de nära vänner. Mark Levengood har i flera år jobbat med Aftonbladets Svenska hjältar-gala, hur mycket mer hjälte har han själv blivit på kuppen? Före detta polisen Eva Kallai blev utfryst på sin förra arbetsplats när hon anmälde en kollega för misshandel, någons hjälte kan uppenbarligen vara någon annans antihjälte. Lektorn och teologen Johan von Essen berättar om drivkrafterna bakom ideellt arbete. ANNIKA JANKELL: Själv är jag evigt tacksam mannen som kastade sig i vattnet när han fick syn på min då 11-åriga dotter och hennes kompis som fått för sig att simma ut till en öde ö. För att komma dit simmade de nämligen mitt i en livsfarlig farled där stora och små båtar forsade fram. Min dotter fick plötsligt panik och började krampa i det 15-gradiga vattnet. Men hon fiskades upp i sista sekund av denna hjältemodiga man som inte ens ville ha en kopp kaffe för sin heroiska insats.

Så här kvällen efter alla hjärtans dag samtalar Gunilla med sina gäster om den olyckliga kärleken. Anna berättar om hur säker hon var på att hennes känslor för Daniel var besvarade. Julia Skott är filmvetare med den romantiska komedin som specialintresse, hon berättar om stereotyper som den goda horan och den självuppoffrande vännen. Överläkare Elmir Omerovic var en av dem som fick ta emot Sveriges första konstaterade fall av broken heart-syndrome och psykoterapeuten och psykologen Egil Linge har skrivit om hur du hittar kärleken. GUNILLA RÖÖR: Igår var det alla hjärtans dag. Idag är det dagen efter. Hur många var det som inte fick ros? Hur många fick en ros, fast av fel person? Hur många vågade inte skicka någon ros överhuvudtaget? Vi dumpar sopor. Ibland i mörker på otillåtna platser, med livsfarligt innehåll och brandfarliga vätskor. Men värsta av allt, vi dumpar varandra och blir själva dumpade. I afton ska vi tala om dumpning.

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om livet efter fängelset. Hör Britta Jobe och Richard Karlsson om vägen tillbaka till ett hederligt och drogfritt liv efter avtjänat straff. Båda hjälper nu andra för att ta sig ur ett destruktivt liv. Britta engagerar sig i kvinnor i föreningen Briisa, och Richard unga i X-cons Process Kedjan. Vad händer när någon man älskar begår ett brott? Hör Susanna Lundells historia om hur hon läste på nätet om hur hennes son dödat sin sambo, mamman till Susannas barnbarn. Annikas jourhavande vän, Birgitta Granberg, berättar varför 5 januari 1945 är förknippat med frihet för henne. ANNIKA JANKELL: Minns hur min yngsta dotter en gång frågade om jag skulle älska henne om hon gjorde något riktigt, riktigt dumt och hamnade i fängelse. Ett bra exempel tyckte jag, för då kunde jag verkligen förklara att min enorma moderskärlek inte per automatik inkluderar allt som de jag älskar gör. Det är två helt olika saker. Eftersom minstingen är vetgirig frågade hon om jag skulle förlåta henne? Nu började det bli svårt, plötsligt befann jag mig i något slags gränsland mellan ja och nej, svart och vitt. Det krävdes massa eftertanke, det var en hypotetisk fråga och därför fanns inget klockrent svar, snarare något luddigt som inkluderade att jag skulle förlåta henne, men kanske inte hennes handling. Jag skulle försonas med den, titta framåt och försöka gå vidare.

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om människans bästa vän. Idel hundälskare gästar programmet, bland andra Hans Rosenberg från Svenska kennelklubben, Ditte Hedman som tillsammans med sin hund Jack jobbar i ett så kallat vårdhundekipage i rehabiliteringen av dement- och strokepatienter och Stefan Nordberg som gjorde en P4-dokumentär om sorgen efter ett husdjur. Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards håller däremot inte med om att det skulle vara hunden som är vår bästa vän, hon framhåller ett helt annat djur. GUNILLA RÖÖR: Med bajspåsar i fickorna står jag beredd. En kvart innan ringer min vän: - Näää vet du, jag tror att det blir bäst att ni ses en annan dag. Jag får ta med mig honom till jobbet. Han har ju inte varit hemma hos dig än och det blir känsligt för honom och ni känner ju inte varandra riktigt och han är i en speciell utvecklingsfas nu och kan bli störd i själva anknytningen, säger han. Jag skrattar, jag kan inte låta bli, och påminner min vän om att hans egen baby fanns hos mig med mjölk på flaska redan när hon var två och halv månad, hunden är nu tre. En hund är en hund är en hund och det är så uppenbart att vi övriga, vi är bara människor.

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om intelligensen - den logiska, den emotionella och den artificiella. Du hör författaren och mensanen Linda Leopold, som skrivit om IQ-sällskapen från insidan, civilingenjören och ledarskapsutbildaren Sofia Norberg som skrivit böcker om emotionell intelligens och vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt berättar om den artificiella intelligensen vi använder i vardagen och vad som ligger i framtiden. ANNIKA JANKELL:  - Låt hjärtat och hjärnan samarbeta så kommer ni klara er bra i livet, så avslutade alltid min gamla matematiklärare tillika mensamedlem, Mr Walker under min tid i USA, sina lektioner. Hjärta och hjärna. Förnuft och känsla. Det låter ju logiskt att sträva efter balans i livet oavsett det handlar om det mänskliga inre eller om hälsobringande nödvändigheter som balansen mellan sömn och vakenhet, hunger och mättnad, träning och vila, jobb och semester.

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om drömmar om dagen, om natten och i filmen. Du hör bland annat sanndrömmaren och jourhavande vännen Andrea Edwards, psykologen och psykoterapeuten Per Naroskin som tycker vi ska dagdrömma och docenten i engelska Frida Beckman som sin avhandling berättar om hur bland andra regissören David Lynch använder drömmar i sitt filmarbete. GUNILLA RÖÖR: Det finns väl egentligen inte någonting tråkigare än folk som berättar sina drömmar. I synnerhet om de är långa och osammanhängande och den som ska berätta krånglar in sig i avsnitt som verkar totalt intetsägande för den som lyssnar. Men om du lyssnar till drömmaren kan du ibland få syn på någonting oväntat, en människa som tänker som försöker erinra sig något. Är inte det bland det vackraste? Att se hur ansiktet förändras, hur insikter drar förbi. Drömmen kan komma som en hjälpare, eller stjälpare, en orosande som skapar systemfel. Men drömmen kommer alltid som en slags befriare, en befriare från verkligheten.

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om åldrande och åldersnoja. Är det verkligen så farligt att bli gammal som vissa tycks tro? Om du får uppleva det friska åldrandet finns inget att rädas. Hör professor emerita vid Lunds universitet Bodil Jönsson berätta om årsringarna och lektor Barbro Wadensten vid Uppsala universitet förklara gerotranscendens - om att åldrande mentalt kan betyda att du vågar spränga tidigare aldrig överskridna gränser, släppa på prestigen och bli mer lekfull. Den aktiva pensionären Lillemor Johansson berättar om samarbete över generationsgränserna. ANNIKA JANKELL: Jag intervjuade en finsk professor om vad man har att vinna på att ha ett dynamiskt demografiskt tänk på arbetsplatser, det vill säga vad man har att vinna på att ha olika åldrar på jobbet, vad de äldre kan lära de yngre och hur de yngre kan inspirera de äldre. Efter intervjun, just som jag ska gå, frågar han hur gammal jag är och eftersom jag där och då tyckte det var en irrelevant fråga, så svarade jag inte utan ställde en motfrågan: - Vad väger du? Han skrattade och sa att det var ett bra svar och fortsatte sen med att uppmuntra mig med att nästa gång någon frågade hur gammal jag är ska jag svara: - Det beror på. Med det menade han att om man tittar på den biologiska, fysiska, genetiska och psykosociala åldern så skiljer sig åldern så mycket från person till person så att det där födelseåret blir ganska ointressant.