Andreas Johansson Heinö gör en historisk utflykt till 1970-talets borgerliga valkampanjer. Catarina Kärkkäinen efterlyser försiktighet i synen på Latinamerikas politiska utveckling. Och båda svarar på vem de föredrar av Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt. Programledare för detta frågeavsnitt är Benjamin Juhlin

Veckans podd är ett livesamtal från den 23 januari, inspelad vid lanseringen av boken “Med skuldkänslan som drivkraft” av David Andersson. Efter Hamas terrorattack 2023 hade en del debattörer svårt att entydigt fördöma antisemitism, liksom mord och kidnappningar av civila. Debatten om Israel, liksom om till exempel Lars Vilks och Ukrainakriget, har färgats av en uppfattning om västvärldens skuld. I denna bok tecknas en historisk bakgrund till dessa ställningstaganden. Medverkar gör David Andersson, författare och redaktör på Axess, Erik Helmerson, ledarskribent Dagens Nyheter, Nina Solomin, kulturredaktör Fokus samt moderator Svend Dahl från Timbro

Bör människor få välja att frivilligt ingå i sammanhang som innebär förtryck? Vilka gränser finns det för fria samhällens tolerans? Det försöker malaysiskfödde Chandran Kukathas svara på, bland annat genom sin teori om den liberala skärgården. Han sjunger den fria rörlighetens lov, men blundar inte för motsättningarna och tvekar inte att dra resonemang till sin spets. Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och Niklas Elert.

Varför har liberaler, konservativa och socialister svårt att förstå varandra? Den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt menar att det beror på de olika moraliska fundament som vi har med oss naturligt. Kan hans teori om det rättfärdiga sinnet hjälpa oss att överbrygga politiska motsättningar, eller är den bara ytterligare ett sätt att övertyga? Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och psykologen Ebba Karlsson. Detta är det andra av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi.

Kenneth Binmore är den brittiske ekonomen och matematikern som tar sig an politiska frågor med hjälp av spelteori. Han kritiserar John Rawls klassiska tankeexperiment om okunnighetens slöja och menar att rättvisa har vuxit fram naturligt för att hjälpa människor att koordinera sina beteenden. Catarina Kärkkäinen samtalar om teorins styrkor och svagheter med Patrick Krassén och Andreas Bergh. Detta är det första av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi

Vilken klassiker är mest överskattad? Hur kristdemokratiska är egentligen kristdemokraterna? Och behöver vi verkligen ideologier? I veckans avsnitt svarar Andreas Johansson Heinö och Catarina Kärkkäinen på lyssnarnas frågor, under ledning av Benjamin Juhlin. 

Vad var bäst och sämst med 2023? The usual suspects diskuterar den svenska regeringen, polska riksdagen, deppiga diktaturer, Ukrainas uthållighet och den argentinske anarkokapitalisten, Javier Milei. Och vi bryter julfriden genom att ryka ihop över Israel/Gaza-frågan.

Hur står sig deklarationen om de mänskliga rättigheterna 75 år efter att den antogs? Och vad kännetecknade egentligen idédebatten de första decennierna efter kriget? Liveinspelning från samtal i Göteborg 28/11 2023 med Torbjörn Elensky, Johan Lundberg, Hans Ingvar Roth och Andreas Johansson Heinö  

Javier Milei, den första politikern som kallar sig själv anarko-kapitalist har vunnit presidentvalet i Argentina. Hur kan det komma sej? Är Javier Milei högerextrem? Kommer han lyckas vända utvecklingen i det fattiga landet som en gång i tiden var världens rikaste? Rutger Brattström samtalar med Mauricio Rojas och Fredrik Segerfeldt

När kulturpolitiken utmanas från höger framställs förändringarna som radikala och ideologiskt motiverade. Men den rådande svenska kulturpolitiken är också en i högsta grad ideologisk konstruktion som utgjorde en radikal förändring när den infördes. Lars Anders Johansson, författare till Att dansa efter maktens pipa, diskuterar de ideologiska alternativen i kulturpolitiken i ett samtal med Andreas Johansson Heinö 

Kan man fortfarande vara optimist i en epok präglad av krig, terror och tyranni? The Usual Suspects sliter med frågan och debatterar om liberalism och gott humör med nödvändighet hör ihop. Och var Pangloss egentligen optimist – eller pessimist? Bakom rodret: Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson.

Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson ställer sig frågan varför alla plötsligt skyr den globala kapitalismen som pesten och vad liberaler har för svar. Samt: Vad händer när Elon Musk plötsligt tipsar sina 160 miljoner följare att läsa ens kapitalistiska manifest?

På 1800-talet var det vanligt att stora företag erbjöd välfärdslösningar till sina anställda. Varför gjorde de det? Vilka var fördelarna och vad fanns det för problem? Och varför slutade företagen med detta senare? Om detta pratar Rutger Brattström och Anton Lindblad i dagens avsnitt    

Vem var egentligen Erik Gustaf Geijer och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Detta är det sista avsnittet i en serie som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Arvid Bertilsson. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Det kryllar av skattefinansierade prestigeprojekt som utlovat guld, gröna jobb och hållbar utveckling, men som sedan kollapsat. Varför förvandlas de storstilade gröna industrisatsningarna så ofta till slukhål för skattepengar? Om detta skriver Christian Sandström i den nya boken Gröna bubblor. Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg. Här intervjuas han av Svend Dahl.  

I måndags tillkännagavs att 2023 års Nobelpris i ekonomi tilldelas den amerikanska ekonomen Claudia Goldin, mest känd för sin forskning om kvinnors roll i ekonomin. I avsnittet dyker Caspian Rehbinder tillsammans med Lovisa Lanryd, ekonom på Timbro, och Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFN, ned i Goldins arbete och Nobelpriset i ekonomi.    

Vem var egentligen Ludwig von Mises och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Patrick Krassén. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Love Bonnier och Elin Hjelmestam samtalar med Benjamin Juhlin om världshistoriens största skönlitterära, liberala verk: Världen av i går.  

Vem var egentligen Ayn Rand och varför är hon relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Allas likhet inför lagen. Domstolar som är oberoende av lagstiftare. Nolltolerans mot korruption.  Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till.  Veckans poddavsnitt är inspelat vid lanseringen av Allt du behöver veta om rättsstaten, Boken är skriven av Richard Sannerholm, som är doktor i juridik och forskar om rättsstaten och samhällsstyrning. Här samtalar han med Ida Drougge, riksdagsledamot (M) och Ulrik Åshuvud, generalsekreterare Transparency International Sweden. Moderator: Andreas Johansson Heinö

Vem var egentligen John Locke och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Joakim Löf. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Arbetslinjen har varit en central politisk idé i svensk politik och framförallt inom borgerligheten i decennier. Men under den senaste tiden har arbetslinjen som politisk projekt kritiserats från olika inomborgerliga håll. Den kritiken, arbetslinjens vara eller icke vara och mycket mer diskuterar Linnea Dubois, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet och Lovisa Lanryd, projektledare på Timbro tillsammans med programledare Henrik Dalgard. 

Vem var egentligen Frédéric Bastiat och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem ska få skattepengarna från stora multinationella bolag? Är det bra att stater konkurrerar med låga skatter? Och behövs bolagsskatten egentligen? Alla de frågorna är antingen på tapeten i OECD eller besvaras i detta avsnitt av dagens gäst Jacob Lundberg. Programledare är Rutger Brattström

Trettio år efter självständigheten brottas Slovakien med stora problem: korruption, låg tillit, populism. Samtidigt leds landet av en liberal president och huvudstadsregionen är en av de rikaste i hela Europa. I Skotten i Slovakien skildrar Hynek Pallas ett land som konstant befinner sig i svensk medieskugga. Här i samtal med Andreas Johansson Heinö om landets historia, politiska utveckling och ett politiskt mord som avslöjade en djupare korruption än någon vågat föreställa sig.

Kan den gröna industrirevolutionen rädda det norrländska inlandet? Och varför var det fel att stänga BB-avdelningen i Sollefteå? I Döden vid Faxälvens strand återvänder Joakim Broman till sin hembygd Ramsele i Ångermanland. Här intervjuas han av Andreas Johansson Heinö.

Vilka är Sveriges fem största entreprenörer? Det berättar Anders Johnson, författare till Besvärliga människor. Anders är författare till Besvärliga människor : Svenska entreprenörer under 400 år. Programledare är Benjamin Juhlin.

Vad kan Shakespeare, Karen Blixen och gamla isländska sagor lära oss om vår tids integrationsproblem? En hel del, om man får tro Johan Lundberg. I sin bok Individens födelse tar han den västerländska litteraturhistoriens främsta verk till hjälp för att förstå hur det gick till när individen sakta trädde fram ur klanens och storfamiljens skugga. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.  

Nyliberaler drömmer om en värld utan demokrati, med förebilder som Hongkong, Singapore och Sydafrika. Den tesen lägger den hyllade nyliberalismforskaren Quinn Slobodian fram i sin bok ”Crack-up Capitalism: Market Radicals and the Dream of a World Without Democracy”. Hur skeptiska är egentligen nyliberaler till demokrati, och vad missar Slobodian i sin bok? Caspian Rehbinder samtalar med Mattias Svensson och Patrick Krassén.

Förlagets två superfans Isa Fredriksson och Julia Michanek gästar Ideologipodden för att prata om böcker skrivna av gamla döda män och kvinnor. Vilket liberalt klassikerverk är mest underskattat? Och vilket är mest överskattat? Programledare är Benjamin Juhlin, Community Manager på Timbro.  

Postmodernismen är ständigt föremål för kritik i samhällsdebatten från både höger och vänster. Men vad betyder egentligen begreppet? Vilka är de stora postmoderna tänkarna? Och går det att vara liberal och postmodernist? Det och mycket mer diskuterar Henrik Dalgard tillsammans med Mimmie Björnsdotter Grönqvist och Love Frisell i ett samtal som berör allt mellan Michel Foucault, Horace Engdahl och Blade Runner. 

Hur gick det till när Sverige på 1930-talet byggde upp världens starkaste civila beredskap? Vilken roll spelade näringslivet och vilka är lärdomarna från denna framgångsrika satsning? Pär Isaksson, författare till Vår beredskap var god, intervjuas av Andreas Johansson Heinö  

Adam Smith föddes för 300 år sedan. Han verkade som forskare och tjänsteman i staten i Skottland under den starka intellektuella utvecklingsfas som kallas ”Skotsk upplysning”. I hans tänkande fanns en strävan att utforska mänskligt liv och kulturyttringar i något som idag framstår som ett sociologiskt filosofiskt perspektiv. Adam Smith skrev två av den klassiskt liberala traditionens mest kända verk; The Moral Sentiments (1759) och Nationernas Välstånd (1776). I veckans avsnitt av Ideologipodden diskuterar Daniel Klein, George Mason University, och Max Skjönsberg, University of Cambridge, betydelsen av Adam Smith för den liberala idétraditionens utveckling och för oss i vår tid. Programledare är Björn Hasselgren och Henrik Dalgard.

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs? Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Först ville vi inte gå med och sen fick vi inte. Hur kunde Sverige så grovt underskatta den turkiska motviljan? Jonas Gummesson, författare till Media från insidan och mångårig försvarspolitisk reporter, reder ut turerna kring den svenska Nato-ansökan med Andreas Johansson Heinö.

Kan islam förenas med liberalism? Varför finns det i så fall så få demokratier i den muslimskdominerade världen? Andreas Johansson Heinö pratar med Caspian Rehbinder och Fredrik Segerfeldt om Mustafa Akyols nya bok Därför försvarar jag som muslim friheten  

I en ny bok djupdyker Fredrik Segerfeldt i sköntlitteratur från nordafrika och finner ledtrådar till integrationsproblem i Sverige på 2020-talet. Här samtalar han med Andreas Johansson Heinö om kulturmöten, dubbla identiteter och vad vi egentligen kan lära av postkolonialismen.  

Universitetet i Chicago har producerat fler nobelpristagare i ekonomi än något annat. Hur kunde en enskild nationalekonomisk institution bli så inflytelserik? Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder har läst Chicagoskolan av Lanny Ebenstein.    

En gång i tiden var icke-socialistisk den mest inkluderande beteckningen för partierna till höger om Socialdemokraterna. Mittenpartierna ville inte vara höger och var länge även obekväma inför att kalla sig borgerliga. En splittrad allians, ett par havererade DÖ- och JA-överenskommelser och ett Tidöavtal senare har begrepp som liberal, konservativ och borgerlig återigen en splittrande effekt. Eller? Vad är det för ett ideologiskt landskap som partierna halkar runt i? Veckans podd är en liveinspelning från vår Ideologifrukost den 23 maj. Medverkande: Catarina Kärkkäinen, Timbro Matilda Molander, Liberal Debatt Martin Tunström, Barometern Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken.  Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?   Veckans podd är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj. Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Ayn Rand upphör aldrig att fascinera. Mer än 40 år efter sin död finner Rands romaner ständigt nya läsare som låter sig inspireras och provoceras av karaktärerna i klassiska verk som Urkällan och Och världen skälvde. Veckans podd är en liveinspelning från ett samtal i Göteborg den 9e maj. Medverkar gör Kajsa Ekis Ekman, författare och kulturskribent och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.  

Jürgen Habermas är en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han har deltagit i samhällsdebatten i åtta decennier. I Sverige är han kanske mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati, författningspatriotism och ett ihärdigt försvar av upplysningens ideal i strid med inte minst postmodernister på 1980-talet. Medverkande: Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare, och Andreas Johansson Heinö    

Är det för lite humor i politiken? Eller borde vi tvärtom vara ännu mer allvarstyngda? Och kan jakten på likes vara lika destruktiv för debatten som hatet i sociala medier? Medverkande: Johanna Frändén (författare och journalist, Aftonbladet), Erik Helmerson (författare och ledarskribent, DN), Victor Malm (kulturchef Expressen) och Andreas Johansson Heinö  

Viktor Rydberg brukar främst beskrivas som författare, poet och journalist, men han var också en av 1800-talets viktigaste liberala tänkare. Hans liberalism var radikal och riktade udden mot samhällets elit. Kungen, adeln och den organiserade religionen gick aldrig säker i Rydbergs texter. I det här avsnittet samtalar Henrik Dalgard med Björn Hasselgren och Eric Luth om Viktor Rydbergs författarskap, politiska gärning och vad det går att lära av den radikala författaren idag.  

I helgen samlas Kristdemokraterna för kommundagar. Men bortom ministerposter och opinionssiffror, var befinner sig partiet ideologiskt? Är det samma parti som under Alf Svenssons tid, och vilka utmaningar har kristdemokratin att ta sig an i framtiden? Medverkande: Caspian Rehbinder samtalar med Nike Örbrink och Stefan Sarmes.

Synen på jämlikhet skiljer vänster från höger i politiken. Men våra idéer om vad som är ojämlikhet, och varför det är fel, har också skiftat över tid. I det här avsnittet diskuterar Anders Hansson, författare och översättare till flera böcker om jämlikhet, med Andreas Johansson Heinö om ett av idédebattens mest centrala begrepp.

På 1950-talet formulerade svenska vänsterintellektuella idén om “den tredje ståndpunkten”: Sverige skulle inte ta ställning mellan Väst och Öst i det kalla kriget. Istället skulle vi vara en moralisk stormakt, ett föredöme för andra länder. Kalla kriget är slut sedan länge men den svenska självbilden består, om än på nya områden. Hur ska vi förstå de återkommande svängningarna mellan å ena sidan moralisk chauvinism och å andra sidan idealisering av allt främmande? Och vilka konsekvenser har det fått i termer av underskattning av hur andra länder och kulturer fungerar. Veckans podd är en liveinspelning från vår ideologifrukost den 21 mars. Medverkande: Christian Abrahamsson, fil.dr i kulturgeografi och kulturskribent, Katarina Barrling, docent i statskunskap vid Uppsala universitet och Håkan Lindgren, frilansande kulturskribent bl.a för Svenska Dagbladet, Axess och Fokus.   Moderator: Andreas Johansson Heinö

Allt färre kallar sig liberaler. I en färsk undersökning har andelen gått från 31 till 26 procent på bara ett år. Är det en kris för liberalismen eller bara en fråga om etiketter? Och vad behöver liberalismen göra för att bli populär igen? Samtalet leds av Amanda Broberg, som pratar med Caspian Rehbinder och Svend Dahl.

Vilken roll spelar erfarenheter, känslor och karaktärsdrag i den politiska filosofin? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är aktuell med boken Det öppna sinnelaget - och dess fiender (Fri Tanke) och diskuterar tillsammans med Andreas Johansson Heinö kring spänningen mellan liberalism som politisk ideologi och ett liberalt sinnelag, som Gustavsson härleder till bland andra Isaiah Berlin.  

»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern. Gigekonomin väcker starka känslor. Trots kritiken växer sektorn. Har vi skäl att oroa oss? Eller är gigjobbens framväxt tvärtom en naturlig och eftersträvansvärd utveckling av arbetsmarknaden? Och hur kan i så fall politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential? Veckans podd är ett samtal om gigekonomins framtid med Andreas Bergh och Joakim Wernberg från ett boksamtal i Göteborg den 28e februari. Tillsammans har skrivit Till gigekonomins försvar där de bemöter de vanligaste argumenten mot gigjobben. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.  

  Vilken plats har det gemensamt ägda i en marknadsekonomi? Bibliotek, lekparker, simhallar - gemensam finansiering motiveras ofta med argumentet att alla ska ha råd men vilka begränsningar av marknaden kan motiveras utifrån liberala principer om individuell frihet? Och kommer marknaden någonsin kunna återskapa det småskaliga näringsliv som gick förlorat under 1900-talets långvariga socialdemokratiska dominans?   I senaste Ideologipodden sänder vi ett samtal från vår ideologifrukost den 21 februari där Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten, Linnea Dubois, ordförande FMSF och skribent samt  Hanna Déak, ledarskribent och debattör medverkade.    Programledare: Andreas Johansson Heinö  

Hur blev Sölvesborgs SD:s skyltfönster? Varför blev Karlskrona Telecom-city? Och vad är det egentligen som försiggår i Blekinge?    I veckans avsnitt avhandlar vi södra Sveriges Norrland. Det handlar om flyktiga framgångssagor, sossar och nazister, kroppkakor och dåliga kommunikationer.    Med oss har vi tre gäster som själv har en stark relation till landskapet - Fredrik Segerfeldt, PM Nilsson och Mattias Svensson. Programledare är Amanda Broberg.           

Från att språktest ansågs som främlingsfientligt till politisk enighet om högre krav på medborgarskap. Vad har egentligen hänt? Och vilket syfte kan medborgarskap fylla i en liberal demokrati?  I veckans avsnitt diskuteras helomvändningen som skett i synen på svenskt medborgarskap. Är medborgarskap ett uttryck för samhällskontraktet eller rentav ett djupare kulturellt band med nationen?  Medverkar gör Amanda Broberg, Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder          

Centerpartiet har valt Muharrem Demirok till ny partiledare. Ett oväntat val, säger vissa. Hur svårt blir det att mäta sig med Annie Lööf? Vad säger detta om var Centerpartiet befinner sig ideologiskt? Och vad blir Lööfs eftermäle nu när hon lämnar?    Veckans avsnitt handlar om Centerpartiet och deras ideologiska resa bakåt i tiden - och framöver.   Medverkar gör Amanda Broberg, Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder.          

Vart är regeringen på väg? Är Tidöavtalet konservativt, liberalt, radikalt eller nånting helt annat? Medverkande: Lena Andersson, Joel Halldorf, Arvid Åhlund. Programledare: Anderas Johansson Heinö  

Fria marknader sägs stå i konflikt med ett pluralistiskt kulturliv. Men den som sa det hade inte hört om Göteborg i mitten av 1800-talet. I veckans avsnitt pratat vi om Göteborgsliberalismen. Varför var den borgerliga offentligheten så stark i 1800-talets Göteborg? Hur fick liberala idéer fäste där? Och vad kan dagens liberaler lära av 1800-talets radikala frihetsförespråkare. Det handlar om tillgängliggörandet av litteraturen, den fria pressens framväxt och renässansmannen Viktor Rydberg. Bland annat.  Gäster är Henrik Dalgard, skribent i Timbros nätmagasin Smedjan, och Eric Luth, kulturredaktör för tidskriften Libera Debatt. Programledare är Amanda Broberg.

I veckans avsnitt gästas vi av Albin Zettervall, ny programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, och Lovisa Lanryd, ny projektledare för ekonomiska frågor. Vad är egentligen en tankesmedjas roll? Hur är man liberal i ständig opposition? Och hur försvarar man marknadsekonomi i en tid där allt fler hemfaller åt slentrianmässiga vänsterargument mot marknaden?    Det handlar om Tidöavtalet, budgeten och ett marknadsliberalt försvar för migration. Programledare är Amanda Broberg. 

Det har gått två år sen Kapitolium stormades. Allt färre människor lever i fullvärdiga demokratier. Och i den svenska debatten låter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna. Men är de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad är det att “bli som Polen och Ungern”? Och hur mår egentligen partierna? Årets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk främsta förutsättning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.

2022 var året det blev krig i Europa, socialdemokratin svängde om Nato, kärnkraft och elpriser var på allas läppar och året högern vann valet. Trion från vår valspecial i form av Andreas Johansson Heinö, Caspian Rehbinder och Amanda Broberg summerar året som kom och gick - det bästa, det sämsta och det som chockade oss.

En ekonomisk kris står för tröskeln och i svensk politik finns återigen ett höger- och vänsterblock. På den politiska dagordningen har mångkultur och religion har bytts ut mot elbrist och bensinpriser. Betyder detta att kulturkriget är över? I veckans avsnitt pratar vi om kulturkrigets påstådda slut. Det handlar om 2010-talets woke-era och hur wokekulturen letat sig in i näringslivet, om märkesåren 1968 och 1989, kärnkraften som det nya kulturkriget och om frågor som rör identitet, kultur och tillhörighet någonsin får en politisk lösning. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.

Är våra framtida makthavare nyliberaler eller nymoderater? Hemsöker renlärigt ideologiskt tänk den unga borgerligheten? Och vad vill man helst bli: kommunalråd eller ledarskribent? I veckans avsnitt gästas Ideologipodden av Douglas Thor, den nyvalda Muf-ordföranden som sa att han hellre skulle sticka en SOU i händerna på en ungmoderat, än en Timbro-bok. Vi har också med oss Linnea Dubois, ordförande för den ständiga ideologiska oppositionen - Fria moderata studentförbundet. Det handlar om den svåra kampen mellan ideologi och pragmatism, nittiotalets avpolitisering, åren med nya moderaterna och om man ska grubbla mindre över vad några gamla döda överklassgubbar sa. Programledare är Amanda Broberg. 

Ideologipodden blickar tillbaka på 2022 års bokutgivning och bjuder på julklappstips. Med Amanda Broberg och Anderas Johansson Heinö.

Edmund Burke kallas konservatismens fader. Hans Reflektioner om den franska revolutionen är ett återkommande referensverk för konservativa tänkare. Tolkningen av konservatismen som revolutionskritisk är ett grundackord i vår förståelse av ideologin.  Samtidigt var Burke en varm anhängare av frihandel, medlem i ett liberalt parti framför Tories - och brevvän med liberalen Adam Smith. Hur konservativ var han egentligen? På vilket sätt formades han av sin samtid? Och hur svårlästa är egentligen hans alster? I veckans avsnitt avhandlar vi Edmund Burke och hans nyckelverk, som tillsammans med en nyöversatt essä lanseras som nytugåva i Timbro förlags klassikerserie. Gäster är Catarina Kärkkäinen, redaktör för denna nyutgåva och ansvrig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro. Programledare är Amanda Broberg. 

Meritokrati nämns återkommande som någon eftersträvansvärt. Vi gick från en aristokratisk och ojämlik samhällsordning, till en där meriter och ansträngning började löna sig. Men är det så enkelt? I veckans avsnitt pratar vi om meritokrati - och kritiken mot den. Lever vi fortfarande i en aristokrati? Får dagens ordning bara våra eliter att känna att de förtjänat sina platser ännu mer? Och varför verkar antagningen till Ivy Leugue-universiteten bygga på annat än rena meriter? Det handlar om Adrian Wooldridges senaste bok Meritokrati: Idén som förändrade världen, varför begreppet myntades i samband med en dystopi från femtiotalet, om det verkligen är nödvändigt med eliter och om meritokrati är synonymt som social rörlighet. Gästerna är järngänget från valspecialen, Caspian Rehbinder och Andreas Johansson Heinö. Programledare är Amanda Broberg.  #ideologipodden #timbro #timbroforlag

Proggmusiken slår igenom i början av 1970-talet - och bidrar med ny samhällskritik från en generation ungdomar med ett alternativt synsätt. I efterhand anklagas den för att ha varit för doktrinär och politisk.  Men vad var egentligen proggrörelsen? Satte den politiken framför musiken? Vad skiljer den från punken? Och varför lyckades proggen så träffsäkert kritisera mönstersamhället och samförståndet att till och med liberaler skrålar med än i dag? I veckans avsnitt avhandlas ett stycke svensk musikhistoria - och hur den kommit att representera sin politiska och kulturella samtid. Gäster är Per Gudmundsson, journalist och skribent i Svenska Dagbladet, och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg.  

Konservativa åsikter har länge setts ner på i den svenska politiska kontexten. Nu sägs det att konservatismen är på frammarsch - och något som tagits som intäkt för det är kritiken av moderniteten.  Är allt problematiserande av vår samtid verkligen bakåtsträvande? Behövs det en renässans för kärnfamiljen och de små gemenskaperna? Och går något sådant verkligen att åstadkomma på politisk väg? I veckans avsnitt diskuteras och kritiseras moderniteten. Det handlar om arbetstidsförkortning, moderniseringsteori, vilka gemenskaper som marginaliseras och varför så många invänder mot vårt sätt att leva i det som ofta kallas ett av världens bästa länder.  Gäster är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och skribent, och Anna Björklund, skribent och författare till Kvinnomanualen. Programledare är Amanda Broberg. 

"Det är lätt hänt att tro att Socialdemokraterna är något annat än de är. Slavmentaliteten breder ut sig kring deras maktinnehav." Så skrev PM Nilsson i Dagens industri i januari i år. Finns det en borgerlig slavmentalitet gentemot socialdemokratin? Och har socialdemokraterna ett försprång eftersom de suttit vid makten i så många mandatperioder? I veckans avsnitt diskuteras det borgerliga maktskiftet - och om det innebär att man gör upp med sin identitet som den ständiga oppositionen. Det handlar om kommandohöjderna, unga väljare som drar högerut, huruvida det är nödvändigt med regelbundna maktskiften - och om en ny borgerlig generation verkligen är mindre rädd för socialdemokraterna. Gäster är Adam Danieli, jurist och medarbetare på Timbro, och Linnea Dubois, ordförande för Fria moderata studentförbundet. Programledare är Amanda Broberg. 

Hur gick det egentligen till när näringslivet började opinionsbilda? Varför stoppades löntagarfonderna? Och präglas borgerligheten av en slavmentalitet eller skam inför socialdemokratin? I veckans avsnitt diskuterar vi Carl-Johan Westholm som nyligen gått ur tiden. Carl-Johan Westholm var en avgörande person inom svensk borgerlighet och för näringslivets opinionsbildade. Han myntade begrepp som statsblindhet och den borgerliga skammen och kom att bli en stor organisationsledare i näringslivet.  Gäster är Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna, och Janerik Larsson, författare och borgerlig opinionsbildare. Programledare är Amanda Broberg. 

Regeringsunderlaget har presenterat det nya Tidöavtalet, som fått både ris och ros. Men vad är egentligen avtalets ideologiska bevekselgrunder? Är det radikalt eller konservativt? Och hur tacksamt är det från en liberals perspektiv? I veckans avsnitt diskuteras den nya regeringen - och den politik som den ska genomföra. Det handlar om reduktionsplikten, vad god vandel egentligen betyder och varför utrikespolitiken lämnas utanför Tidöavtalet.  Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och återkommande gäst i Ideologipodden. Programledare är Amanda Broberg. 

Greta Thunberg vädjar till politikerna att lyssna på forskningen. Men är inte klimatfrågan mer normativ än så? Veckans avsnitt handlar om gröna partier, grön kapitalism, och idéerna som styr miljö- och klimatpolitiken. Hur tacklas klimathotet bäst? Varför blir debatten lät så dystopisk? Och varför har gröna partier en tendens att dra vänsterut? Vi reder ut begreppen klimat och miljö och hur dessa intressen kan stå mot varandra. Dessutom går vi till botten med den ideologiska sprängkraften i kärnkraftsfrågan en gång för alla.  Gäster är Ellen Gustafsson, programansvarig för miljö- och klimatfrågor på Timbro och redaktör för antologin Grön kapitalism, och Caspian Rehbinder, återkommande gäst i Ideologipodden och programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. Programledare är Amanda Broberg. 

Mellan 1947 och 1967 förändras Sverige i grunden. Teknisk, social och politisk utveckling stöper om samhället. Rekordårens välstånd och framåtanda möjliggör stora förskjutningar när invanda föreställningar utmanas.  Vilken utveckling föregick de två decennierna före märkesåret 1968? Vilka personer möjliggjorde den? Och hur gick det egentligen till avantgardet blev mainstream? I veckans avsnitt tar vi utgångspunkt i den nya antologin Radikalism och avantgarde: Sverige 1947-1967 (Timbro förlag). Det handlar om folkhemmets radikaler, den skandinaviska estetiken, begreppet radikalism och mycket mer. Gäst är Christian Abrahamsson, doktor i kulturgeografi och en av bokens redaktörer. Programledare är Amanda Broberg. 

Valrörelsen är över och vi har ett resultat. Denna vecka får vi en färsk eftervalsanalys med personerna bakom Ideologipoddens valspecial. Vilken ideologi vann egentligen valet? Vilka väljarflöden avgjorde? Och vad säger egentligen valresultatet om liberalismens ställning i svensk politik. Vi analyserar de stora skiftena och de mindre partierna. Vilka partier har anledning att vara nöjd, och vilka borde skriva självkritiska eftervalsanalyser? Allt om vad man hittills kan säga om det rafflande valresultatet och det antågande maktskiftet. Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro.

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren, med start den 8 juli, avhandlas ett riksdagsparti, och sedan de två majoritetsalternativen i den här valrörelsen, i vår valspecial.  Rödgrön röra eller ett trovärdigt vänsteralternativ, fast med ett liberalt stödparti? I detta avsnitt diskuterar vi vänsterblocket i svensk politik. Vilka frågor kommer vara omöjliga att enas om? Hur hamnade Vänsterpartiet och Centerpartiet på samma sida i politiken? Och hur har inställningen till socialdemokratin och SD spelar en roll i bildandet av denna sida i politiken? Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren, med start den 8 juli, avhandlas ett riksdagsparti, och sedan de två majoritetsalternativen i den här valrörelsen, i vår valspecial.  Högerblocket, Kristerssons gäng, högernationalistiska blocket, Kristerssons sida i politiken eller de blåbruna. Vi avhandlar det ena alternativet i den här valrörelsen. Vilka motsättningar finns rent ideologiskt? Vad kommer man h lätt att komma överens om? Vad är omöjligt att kompromissa med? Det handlar också om borgerligt samarbete historiskt, osämja som den kommit med och vem som är den naturliga ledaren i ett politiskt block.  Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Vad hände egentligen med Folkpartiet? Är de liberala mer än till namnet? och klarar de riksdagsspärren? I den sista delen av sommarens valspecial pratar vi om Liberalerna - om frisinnet, historien och vägen framåt.

Få partier har varit så avgörande för ett lands utveckling som den svenska socialdemokratin. Men vad är egentligen deras idé i dag - förutom att ta makten och behålla den? Och vilka partiledare har format deras ideologiska arv? I det sjunde avsnittet av vår valspecial pratar vi om socialdemokraterna.

Partiet som grundades för att rädda kristendomsundervisningen och i decennier befann sig utanför riksdagen är i dag ett hårdnackat, borgerligt parti. Vad hände med synen biståndet och flyktingfrågan? Är kristdemokrater konservativa? och hur skiljer de sig från den kontinentala kristdemokratin? I det sjätte avsnittet av sommarens valspecial är det KD för hela slanten.

Rebellerna som startade Sveriges första gröna parti - som två decennier sedan blev överkörda i regeringen. Vilka idéer lade grunden för Miljöpartiet och deras resa? Hur radikala är deras anspråk? Och var de självklart att de skulle röra sig vänsterut? I det femte avsnittet av sommarens valspecial pratar vi om MP.

Vad innebär egentligen liberalkonservatism? Hur ideologiska var Nya moderaterna? Och vad är den moderata idén, utöver att vara socialdemokratins fiende? I det tredje avsnittet av sommarens valspecial avhandlas Moderaterna. 

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden  i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren avhandlas ett riksdagsparti i vår valspecial.  Kamrat 4 procent och styvmoderligt behandlat stödparti? Eller ett av de mest självständiga och ideologiska partierna i riksdagen? I det tredje avsnittet av sommarens valspecial handlar det om radikala rötter, feminism, socialism - Vänsterpartiet.  Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, samt Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren avhandlas ett riksdagsparti i vår valspecial.  Från Bondeförbundet till Stureplanscentern - vilken ideologisk resa har Centerpartiet egentligen gjort? Och vad stod egentligen i det omtvistade idéprogrammet som fick Annie Lööf att avbryta sin semester? I detta avsnitt diskuterar vi Centerpartiets resa till att bli ett liberalt parti, hur viktiga idéerna är för dem, och hur man trots allt övergav kärnkraftsmotståndet.  Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren avhandlas ett riksdagsparti i vår valspecial.  Först ut är Sverigedemokraterna - partiet som gått från paria till mer eller mindre accepterade av flera partier. Från det öppet främlingsfientliga partiet som grundas 1989 till det hyfsat normaliserade parti som kan ingår i ett regeringsunderlag efter valet i höst - vad har egentligen hänt? Hur mycket har det politiska innehållet skiftat i idéprogrammen? Och vad är egentligen SD:s ideologiska essens? Det handlar om partiets gamla vurm för ekologism, den populistiska självbilden och såklart synen på invandringen och nationen.  Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

De flesta partier säger sig vill värna den liberala demokratin. I januariavtalet var det just det faktum att samarbetspartierna slog vakt om den liberala demokratin som angavs som den viktigaste gemensamma nämnaren. Men vad betyder begreppet egentligen? Vilka är de reella hoten mot den den i dag? Och i vilken mån försöker partierna i dag stärka den liberala demokratin? I den nylanserade rapporten En liberalare demokrati: Timbros förslag till grundlagsreform har Adam Danieli och Frida Jansson gått igenom detta. I det här avsnittet går vi igenom liberal demokrati som koncept, principen om maktdelning, rättighetsskydd, och vilka saker man bör - och inte bör - grundlagsskydda.  Gäster är Adam Danieli och Frida Jansson, jurister och rapportförfattare till En liberalare demokrati. Programledare är Amanda Broberg. 

Är liberalismen och konservatismen naturliga fiender? Eller är de ideologiska allierade? Frågan om liberalkonservatismen är ständigt uppe för diskussion. Går ideologierna att förena? Eller har vissa historiska strider gjort att de slumpmässigt gått samman? Och hur skulle ett försvar för liberalismen och konservatismen se ut på 2020-talet? I detta avsnitt diskuterar vi liberalism och konservatism med utgångspunkt i fyra nya essäer från Timbro förlag på temat. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och författare till essän Liberal och konservativ gemenskap - ett försvarstal, och Daniel Åkerman, ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån och författare till Kan liberalism och konservatism förenas? Programledare är Amanda Broberg. 

Is Classic Liberalism anti-Democratic? In this year's debate between Helena Rosenblatt and Dan Klein continues the discussion on the interpretation of and meaning of classical liberalism. Helena will introduce with a talk based on her Rousseau studies and relate to other classical liberals such as Tocqueville, Dan will present an alternative or complementary view and a discussion will follow. A previous epiode with a debate between Klein and Rosenblatt is recorded in the episode "Om frihet" on this podcast.  Professor Helena Rosenblatt, recent recipient of a Guggenheim Foundation Fellowship, teaches in the PhD Programs in History, French, and Politicial Science, and the MA Program in Liberal Studies at the Graduate Center. She is also a faculty member of the M.A. Program in Biography and Memoir. Daniel Klein is a Professor of Economics and JIN Chair at the Mercatus Center, George Mason University. He leads the Smithian Political Economy program at GMU Economics. He is the chief editor of Econ Journal Watch. He holds degrees from George Mason University and New York University, where in both cases he studied the classical liberal traditions of economics. His teaching focuses on economic principles and public policy issues.

Till namnet är Fredrika Bremer en av Sveriges mest välkända kulturpersonligheter. I många städer finns gator uppkallade efter henne. Men vem var hon egentligen? Fredrika Bremer var en produktiv författare - och en viktig förkämpe för kvinnors rättigheter. Hon reste kors och tvärs över världen och umgicks med sina samtida intellektuella.  Frigörelsen, för kvinnan men framför allt för människan, löper som en röd tråd genom hennes verk. På vilket sätt var Fredrika Bremer liberal? Hur såg hennes relation med Erik Gustaf Geijer ut? Och vad förblir hennes eftermäle? I detta avsnitt pratar vi om Fredrika Bremers liv och verk. Gäst är Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro och redaktör för den det senaste tillskottet i Timbro förlags klassikerserie Myndig - Fredrika Bremer i urval. Programledare är Amanda Broberg. 

Lars Johan Hierta var en renässansman. Han grundade Aftonbladet, satt i riksdagen, var förläggare och affärsman. Han var en pionjär när det kom till att propagera för yttrandefrihet och tryckfrihet. I en tid då få såg vikten av det fria ordet övertygade Hierta -och på många sätt gjorde han liberalismen folklig.  Vad kan vi lära av Hierta i dag, och vilka idéer består hans eftermäle av? I detta avsnittet diskuterar vi den på många sätt progressiva liberalism Hierta stod för, och de intellektuella kretsar med personer som Wendela Hebbe och Carl Johan Almqvist, som han rörde sig i i 1800-talets Stockholm.  Gäst är Henrik Dalgard, skribent på Smedjan och statsvetarstudent som är inne i ett intensivt uppsatsarbete om Hierta. Programledare är Amanda Broberg. 

Hur använder vi kunskap i ett samhälle, vad har ett pris egentligen för funktion, och varför kan man inte planera fram ett bättre samhälle? I det här avsnittet av Ideologipodden möter vi Friedrich Hayek, den österrikiska nationalekonomen och liberalen. Det handlar om hans förståelse för hur samhället fungerar och hans visioner för en friare värld.  Gäster är Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och delägare i Nordic PA, samt Catarina Kärkkäinen, ansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro. Samtalet leds av Caspian Rehbinder, redaktör för Spontan ordning: F.A. Hayek i urval. 

Religionsfriheten är den första mänskliga rättigheter. Rätten att som troende få utöva och praktisera sin religion är en självklarhet i Sverige.  Men samtidigt förordar flera partier ett förbud mot konfessionella friskolor, under pandemin begränsades religiös verksamhet betydligt mer långtgående än kommersiell och religion påstås alltjämt vara en privatsak. Vad innebär egentligen religionsfrihet i praktiken, har religiositet ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige och varför avfärdas ofta teologiska argument? I detta avsnitt pratar vi om religionsfrihet, rätten till religion - och rätten från religion.  Gäster är Jacob Rudenstrand, författare till Den första rättigheten: rätten till religion, rätten från religion, och Markus Uvell, opinionsbildare och före detta VD på Timbro. 

Den liberala synen på frihet är under attack igen - men denna gång från populistiskt håll. Hur ska populismen egentligen definieras? Vilka är de avgörande drivkrafterna för den inomborgerliga förändringen av synen på frihetsbegreppet? Och hur skiljer sig egentligen SD:s syn på frihet mot de borgerliga partiernas? I detta avsnitt talar vi om brytningspunkten mellan frihet och populism. Gäster är Sten Tolgfors, aktuell som författare till essän Landet lika: Om frihet och populism, och Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg. 

Den 15 februari gick journalisten, författaren och den politiska satirikern PJ O'Rourke bort. Vem var han egentligen? Och vad gjorde han för avtryck? I detta avsnitt av Ideologipodden lär vi känna mannen som skrev böcker som Holidays in hell och Parlament of whores. Det handlar om O´Rourkes resa från hippie till republikan, hans humoristiska betraktelser av samhället och has många underhållande citat. I detta minnesavsnitt av Ideologipodden minns vi en av de främsta politiska satirikerna - och vad vi kan lära av honom i dag.  Gäst är Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg. 

Vad är lagen - och vad bör den vara? Är lagen och rättighet som något som vi konstruerat, eller finns det vissa inneboende, universella rättigheter? I veckans avsnitt av Ideologipodden pratar vi om rättsspositivism. Det handlar om Robert Nozick, juridikens väsen, kontraktsteori och naturrätt.  Gäster är Frida Jansson, skribent på Smedjan och jurist, och Adam Danieli, också skribent på Smedjan och juriststudent. Programledare är Amanda Broberg.

Sverige har länge haft en ambivalent relation till EU. Vi var det progressiva föregångslandet, vi var den unika men också sårbara välfärdsmodellen som behövde skyddas från den konservativa kontinenten, och vi var landet som till slut behövde Europa för att hitta oss själva.  I det här avsnittet av Ideologipodden diskuteras hur idéen om Europa förändrats i svensk politisk debatt.  Gäst är Per Wirtén, frilansskribent och författare, aktuell med boken Mitt hemland: Ett utanförskapsområde (Albert Bonniers förlag). Programledare är Andreas Johansson Heinö.

Frågor som rör kroppen väcker starka känslor. Vad har man egentligen rätt att göra med sin kropp? Och om inte - vem ska då dra upp gränserna för vad man inte får?    I detta avsnittet diskuteras kroppslig integritet med anledning av antologin Stopp min kropp! Politik, normer och kroppslig integritet, som kom ut på Timbro förlag i höstas. Det handlar om rätten att välja kejsarsnitt, dödshjälp, abort och en rad andra politiska aspekter av kroppen.    Gäster är Kajsa Dovstad, läkare och programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Vincent Flink Amble-Naess, frilansskribent och student i medicin. Båda har skrivit var sitt kapitel i Stopp min kropp! Programledare är Amanda Broberg, som också varit redaktör för antologin. 

Nästan oavsett vad det gäller har politiker och myndigheter velat förbjuda sådant som är roligt och gör människor glada. Då: dansbanor, serietidningar och jazzmusik.  Idag: rökning på uteserveringar, lakritspipor och kall öl.  För en glädjedödare är ingen risk för liten och ingen åtgärd för stor - och åtgärderna stavas tvång, regleringar och förbud. Men friheten gör inte värden farligare, bara roligare. Varför tror så många att förbud och regleringar är lösningen? Vilka är förmynderiets idémässiga rötter? Och varför kan inte människor få bestämma mer själva?  Om detta pratar Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro med Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare som är aktuell med jubileumsutgåvan av Glädjedödarna. 

Det har gått två decennier sedan globaliseringsdebatten. Men kapitalismen är fortfarande hårt ansatt. Hur har kritiken mot kapitalismen förändrats de senaste decennierna? Och kan en oreglerad global kapitalism verkligen försvaras i en av tid av växande ojämlikhet, kinesiskt inflytande och global uppvärmning?  Gäster är Johan Norberg, författare och aktuell med boken Det kapitalistiska manifestet, och Caspian Rehbinder, programansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Är likriktning och centralisering en oundviklig följd av moderniteten? Hur kan demokratin, marknaden och den fria forskningen på allvar motverka den ständiga strävan efter enhetslösningar? I veckans avsnitt diskuteras New public management, dess påverkan på samhällssfärerna och varför förståelsen från detta kräver att man söker sig oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger – och mellan stat och marknad.  Gäster är Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Båda är aktuella med essän Enhetslösningarnas tyranni som de författat. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Staten är tillbaka i centrum av den politiska debatten. Det handlar om restriktioner till följd av coronapandemin, höjda skatter och ökade utgifter som ett led i krispolitiken, och förnyade krav på att förstatliga såväl skola som sjukvård.  Behöver den starka staten vara synonym med den stora? Vad är egentligen statens kärnuppgifter? Och varför talas det så mycket om satsningar, snarare än ansvarsutkrävande? I det här avsnittet pratar vi om den stora staten, och vad som finns bortom den, med anledning av antologin Bortom den stora staten. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och redaktör för Bortom den stora staten, och Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och en av antologins kapitelförfattare. Programledare är Amanda Broberg

Sverige sägs vara ett av värdens mest individualistiska länder. Men vad innebär det egentligen? Och vad säger individualismens kritiker? I boken Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idéen om individualism tillbaka och försöker formulera ett moraliskt försvar av den som en vägledande liberal princip. En av hans kritiker är Joel Halldorf, som istället argumenterat för en personalism, där de små gemenskaperna är avgörande. Är det staten och individen, eller sammanhangen däremellan, som spelar roll? Föreligger det ens någon motsättning? Det handlar om perfektionistisk liberalism, synen på staten, vad är det är att leva som någon och vilka sociala gemenskaper som kan vara hämmande - och vilka av dessa som ändå bör tolereras. Gäster är Jesper Ahlin Marceta, fil.dr. i filosofi och författare till Vi är alla individualister, och Joel Halldorf, skribent, docent i kyrkohistoria och aktuell med boken Kvällstidningsteologi. Programledare är Amanda Broberg. 

Kan nationalismen fylla en positiv kraft i en liberal demokrati? Eller är nationalstaten att betrakta som ett nödvändigt ont? I det här avsnittet möts Andreas Johansson Heinö, författare till Anteckningar från kulturkriget, och Björn Östbring, som kritiserat Heinö för att hans demokratiideal inte är realistiskt.

Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern.  Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.        

Etatism, dirigism, centralism, sekularism och extremism - i detta avsnitt diskuterar vi idéer i fransk politik. Varifrån kommer den franska kärleken till staten, varför är ytterkanterna så radikala och finns det egentligen några liberaler i Frankrike? Med Fredrik Segerfeldt, författare till Frankrike - en hatkärlekshistoria, och Carl-Vincent Reimers, ledarskribent på BLT. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Tron på människan och hennes förnuft beskrivs ofta som liberalismens kärna. Å andra sidan menar kritiker att många liberaler bara ser människor som rationella nyttomaximerare.  Hur ser egentligen liberaler på människan? Är den liberala människosynen dygdig? Och kommer allt verkligen lösa sig om människan bara lämnas ifred? I det här avsnittet diskuteras liberalismens människosyn. Det handlar om den franska revolutionen, den skotska upplysningen, Murray Rothbard, Adam Smith och rädslans liberalism. Gäster är Henrik Dalgard och Linnea Dubois, skribenter på Smedjan. Programledare är Amanda Broberg.   

Certain words are central to our civilization, so it is good to reflect on their meaning. The most central words, such as the word liberty, often carry multiple meanings and has been the theme for debates over the centuries. The definition of and interpretation of the concept of liberty is key to the understanding of the liberal tradition, which is continuously under discussion and scrutiny. For Timbro these discussions are at the center of our interest. It is therefore a great pleasure for Timbro to host two of the most prominent participants in the debate on liberty in this week's Ideology Pod, professor Daniel B Klein and professor Helena Rosenblatt.   In this talk Dan Klein [econfaculty.gmu.edu] initially reviews four meanings of liberty, and relate those meanings to Benjamin Constant (1767-1830), Isaiah Berlin (1909-1997), and Raymond Aron (1905-1983). One of those meanings is the classical liberal meaning, centered on "others not messing with one’s stuff", he says.    Helena Rosenblatt has argued recently [oll.libertyfund.org] in response to Klein’s suggested interpretation of liberty “that it would be a great shame if any person calling themselves “liberal” adopted such a narrow and materialistic definition of liberty. In today’s climate particularly, we need to draw on other resources within the liberal tradition to articulate and defend a more generous articulation.” Daniel Klein is Professor of Economics, JIN Chair at the Mercatus Center George Mason University and director of the Adam Smith Program. He is the author of Knowledge and Coordination: A Liberal Interpretation (OUP, 2012). He is chief editor of Econ Journal Watch.  Helena Rosenblatt, recent recipient of a prestigious Guggenheim Foundation Fellowship, teaches in the PhD Programs in History, French, and Politicial Science, and the MA Program in Liberal Studies at the Graduate Center at the City Universtiy of New York. She is also a faculty member of the M.A. Program in Biography and Memoir. Her 2018 book The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-first Century has been the theme for earlier talks on liberalism at Timbro.  Björn Hasselgren introduces the talk. Björn Hasselgren is Senior Fellow at Timbro and has a PhD from the Royal Institute of Technology in Stockholm and is a Guest Researcher at the Economic History Department at Uppsala University. He arranges Timbro activities in relation to the classical liberal heritage, such as the Classical Liberal Summer Seminar.

Kulturkriget inleddes inte med en krigsförklaring och sannolikt kommer det inte avslutas med något fredsavtal. Men hur började det? Vad som började som en strid om litteraturlistor på amerikanska universitet på nittiotalet har idag ritat om hela den västerländska politiska kartan. Genuspedagogik, den blomstertid nu kommer, mångkultur och begreppet hen. Plötsligt ockuperar en rad nya så kallade kulturkrigsfrågor debatten. De diskuteras med sådan intensitet att gamla konflikter mellan höger och vänster får stå tillbaka.  I det senaste avsnittet av Ideologipodden diskuterar Amanda Broberg kulturkrigets början med Andreas Johansson Heinö, som är aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Det handlar om märkesåret 1989, den utskällda mångkulturalismen och vad dagens högerpopulister egentligen har gemensamt med 68-vänstern. Men framför allt, hur startade kulturkriget, och kommer det någonsin vara över?

Anarki, stat och utopi har utsetts till en av efterkrigstidens 100 viktigaste böcker av Times Literary Supplement. Robert Nozick räknas till en av det sena 1900-talets mest inflytelserika filosofer. Hur kunde ett mastigt verk om politisk teori som kommer ut i mitten av 1970-talet bli så betydelsefullt? I det här avsnittet diskuteras Nozicks liv och verk. Vad var han och John Rawls egentligen oense om, hur minimal kan staten vara enligt Nozick och vad beskrivs i de olika delarna av Anarki, stat och utopi. Vi avhandlar Wilt Chamberlain-exemplet, Murray Rothbards kritik av Nozick och det svenska mottagandet av Anarki, stat och utopi.  Gäster är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag, och Caspian Rehbinder programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Amanda Broberg. 

Francis Fukuyama är statsvetaren som blev synonym med begreppet ”the end of history”. Sedan Fukuyamas essä med samma namn publicerades 1989 har hans tes kritiserats, missförståtts och rentav hånats. Kritikerna menar att liberalismen varken vann eller att historien tog slut. Men var det verkligen det som Fukuyama menade? I det här avsnittet av Ideologipodden försöker vi förstå Fukuyama bortom den ytliga förståelsen av "historiens slut". Hur har hans tänkande utvecklats över tid, vad menar Fukuyama med jakten på erkännande och kan det vara så att det han kallade historiens slut i själva verket skjutits upp? Vi diskuterar hur Fukuyama inspirerats av Hegel, hans claim to fame som statsvetare i form av tesen om historiens slut och andra teorier, som den om civilisationernas kamp, som fick genomslag vid kalla krigets slut. Gäster är Emanuel Örtengren, tf chef för Frivärld, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag och aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Programledare är Amanda Broberg. 

Chicagoskolan är ingen fysisk plats, utan en skolbildning inom nationalekonomin som haft stor betydelse för liberaler. Mot den ställs ibland den österrikiska skolan, med en annorlunda syn på såväl konjunkturer som mikroekonomi. Vad innebär egentligen begrepp som public choice, vad består uppdelningen mellan saltwater och freshwater economics i och vad är det egentligen som Chicagoskolan och den österrikiska skolan är oeniga om?    I detta avsnitt pratar vi om Chicagoskolan. Gäst är Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, doktor i nationalekonomi och aktuell med boken Allt du behöver veta om skatter. Programledare är Amanda Broberg.

Det är bättre att människor mår bra än att de mår dåligt. Så enkelt skulle utilitarismen kunna sammanfattas. Men räcker det för ett heltäckande moraliskt ramverk? Och vad blir det egentligen för konsekvenser av att prioritera lycka över allt annat? Vi diskuterar hur lycka ska mätas, om man får sno folks organ och vad som är en utilitaristisk politik. Med hjälp av begrepp som vaniljutilitarism, effektiv altruism och kategoriska imperativ nystar vi veckans avsnitt kring vad utilitarismen är och om de kan försvaras.  Gäster är Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin, och Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare är Amanda Broberg.

Sverige har kallats världens mest moderna land. De flesta är överens om att moderna samhällen är bra samhällen. I samhällsvetenskapen nådde detta sin kulmen under mitten av 1900-talet när moderniseringsteori – idén att alla samhällen vid en viss punkt blir kapitalistiska samhällen och liberala demokratier – slår igenom.  Modernitet är ett abstrakt begrepp som förknippas med en rad olika saker: sekularitet, rationalitet, individualism och individualism. Men vad innebär det egentligen? Finns det någon kritik mot moderniseringen? Och vad menade Francis Fukuyama när han pratade om “getting to Denmark”? Vi diskuterar moderniseringsparadigmet, Sveas son, postmodernismen och vad det här med det moderna egentligen betyder.  Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.

"Demokrati är en överideologi. Man är demokrat och där jämte konservativ, liberal eller socialist." Så skrev Herbert Tingsten i en berömd passage 1945. Vad menade han? Vilka skilda demokratiideal finns det utrymme för om det är en överideologi? Och hur står sig demokrati som överideologi idag när nya demokratistrider tycks vara i antågande?    Gäst är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och aktuell med boken Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

När sattes prefixet liberal framför demokrati? Vilka konkurrerande demokratiideal finns det egentligen? Och var går de som förespråkar folkstyre respektive liberal demokrati isär? De allra flesta är för demokrati. Men vilken typ av demokrati då? En skiljelinje mellan vänstern och liberaler när det kommer till vad demokratin faktiskt ska vara och hur man ser på individuella rättigheter verkar ha gått förlorad. I detta avsnittet återupplivar vi den konflikten och diskuterar konkurrerande demokratiideal, juridifiering av politiken och vad liberal demokrati egentligen innebär.  Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Samuel Guron, juriststudent och tidigare ordförande för S-jurister. 

Rudolf Kjellén hör till en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare genom tiderna. Men hans kontroversiella person och åsikter har gjort att stora delar av hans tankegods om nationalstatens natur, har fallit i glömska. Vem var mannen som myntade begreppet geopolitik och kallats för Sveriges viktigaste statsvetare vid sidan om Gunnar Myrdal? Varför plockar dagens högerradikala upp hans idéer? Och vad finns det för paralleller mellan 1914 års idéer och dagens radikalkonservativa - som vill se ett brott med arvet från 1968?   Gäst är Christian Abrahamsson, fil. dr i kulturgeografi och kulturskribent som är aktuell med essän Radikalkonservatismens rötter - Rudolf Kjellén och 1914 års idéer. Programledare är Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Frågor kring lag och ordning seglar allt högre upp på den politiska agendan. Samtidigt verkar inte rationalitet alltid vara det överordnade värdet i kriminalpolitiken. Vad är rättsstaten egentligen och varför är det så vi valt att lösa tvister och utdöma straff?    Vi diskuterar rättsstatens framväxt, om det finns några alternativ, konflikten mellan frihet och trygghet och vilka ideal som styrt rättspolitiken.    Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Eva Forslund, nationalekonom och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Programledare är Amanda Broberg.    För vidare lyssning rekommenderas avsnittet Gängkriminalitet och rationalitet – om vikten av att förstå brottslighetens orsaker, från vår essäpodd Eftertanke.

Vad är det att vara centerpartist i dagens polariserade debatt? Få partier har gjort en resa i en mer liberal riktning – men det har Centerpartiet faktiskt gjort. Vad beror den här utvecklingen på, i viken utsträckning är Centerpartiet fortfarande ett landsbygdsparti i dag och vad innebär egentligen Stureplanscentern som symbol?    Vi diskuterar det omtvistade idéprogrammet, en ideologisk resa och vad Januariöverenskommelsen egentligen betytt för partiets idéutveckling.    Gäster är Ida Alterå, ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund och Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Programledare är Amanda Broberg. 

Få ideologier har beskyllts för så mycket som nyliberalismen. Gång på gång har den dödförklarats av sina kritiker, samtidigt som de fortsatt använda den som förklaring till allt möjligt ont. Men vad är nyliberalism egentligen? Hur skiljer den sig från den klassiska liberalismen, vad är nytt i den och är begreppet nyliberal överhuvudtaget användbart i dag? Från tänkarna som format den, till kritikerna som delvis fått definiera den: Vad innebär denna omtvistade inriktning av liberalismen?    Gäster är Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor på Stureakademin, och Patrick Krassén som varit redaktör för antologin Ny Liberalism. Programledare är Amanda Broberg.    Vill du lyssna mer? I Timbro förlags essäpod Eftertanke finns avsnittet Första gången nyliberalismen dog av Caspian Rehbinder. 

Den österrikiska skolan är en ekonomisk teori som haft stort inflytande på många liberaler, däribland Friedrich von Hayek och Ludwig von Mises. Men vad innebär den här skolan som vill sätta människan snarare än kalkyler i centrum för att förstå ekonomin? Hur skiljer den sig från Chicagoskolan? Och vad Mänskligt handlande av Ludwig von Mises som nyligen kommit ut på Timbro förlag, betytt för den österrikiska skolan?   Gäst är Benjamin Juhlin som översatt och skrivit förordet till Mänskligt handlande. Programledare är Amanda Broberg. 

Globalism mot nationalism, federalism mot EU-motstånd och frihandel mot protektionism. En stor politisk konflikt i dag handlar om huruvida vi ska ha mer eller mindre internationellt samarbete. Det som en gång förenade de som kämpade mot kommunismen är i dag en stridsfråga som splittrar högern. Hotar internationellt samarbete nationell suveränitet, hur har Sveriges relation till internationalism sett ut och hur stor är egentligen den protektionistiska våg som sägs breda ut sig? Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Karin Svanborg-Sjövall, liberal skribent. Programledare är Amanda Broberg.

Den antirasistiska rörelsen har sällan varit så uppmärksammad som efter George Floyds död i somras. Men bemötandet har inte bara varit positivt. Varför är det så ofta borgerligheten som problematiserar antirasistiska rörelser och hur ska förhållningssättet egentligen vara till representation? Riskerar vi att importera en amerikansk problemanalys, hur ser rasismen ut i dagens Sverige och hur motståndet mot rasismen sett ut historiskt? I Ideologipodden nionde avsnitt pratar vi om antirasism. Gäster är Hynek Pallas, författare och skribent, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg. 

Det talas om en renässans för konservatismen. Men vad innebär det egentligen att vara konservativ i dag? Är konservatism en ideologi med normativt innehåll, eller bara ett pragmatiskt förhållningssätt? Varför finns det så mycket fördomar om konservatismen och vad är det vara konservativ i USA? Roland Poirier Martinsson vänder sig mot att politisk konservatism bygger på värderingar och jämför politikeryrket med att vara en bilmekaniker. Nike Örbrink menar att längtan efter något mer än den ekonomiska logiken har gjort att fler unga är konservativa i dag. Programledare är Amanda Broberg, som trots sin liberala utgångspunkt klarar sig helskinnad ur det tredje avsnittet. Gäster är Roland Poirier Martinsson, författare och filosof, och Nike Örbink, ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Finns det något som heter folkpartism? I andra avsnittet av den andra säsongen av Ideologpodden djupdyker vi i före detta Folkpartiet, numera Liberalernas, ideologiska grund. Hur tar sig socialliberalismen egentligen uttryck rent politiskt och vad skiljer L från andra partier? Romina Pourmokhtari går inte med på beskrivningen att det finns två liberala partier och betonar det sociala ansvaret som en avgörande del av “folkpartismen”. Lars Leijonborg ifrågasätter begreppet folkpartism, resonerar kring partiets relation till socialdemokratin och berättar om ödesvalet på dåvarande Folkpartiets ungdomsförbundets kongress 1971. Programledare är Amanda Broberg som trots att begreppet folkpartism ifrågasätts klarar sig helskinnad ur det andra avsnittet. Gäster är Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, och Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet. 

Vad är egentligen postmodernism? Det är en svårbesvarad fråga, och ändå är många rörande överens om att mycket som inte stå rätt till är postmodernismens fel. Hur kan vi förstå dessa resonemang och hur stort inflytande har de egentligen haft? Vilka lanserade postmodernismen i Sverige och hur har diskurstänkandet influerat högre utbildning? Johan Lundberg menar att dessa ideér är ett brott mot upplysningen och att deras stora inflytande fått destruktiva effekter. Frida Jansson betonar vikten av att postmodernism är en bred idéströmning, som nu blivit en slags projektionsyta för allt som är dåligt. Programledare är Amanda Broberg som trots det komplicerade idégodset klarar sig helskinnad ur den andra säsongens första avsnitt. Gäster är Johan Lundberg, litteraturhistoriker och författare till När postmodernismen kom till Sverige, och Frida Jansson som är aktuell med en ljudessä om postmodernism i Timbro förlags serie Eftertanke, som kommer senare i höst. 

I säsongsavslutningen av Ideologipodden står ett enskilt partis ideologi står i centrum, nämligen moderaternas. Går det att förena liberalism med konservatism och är liberalkonservatism en distinkt ideologi? Vad har egentligen moderaterna gjort för ideologisk resa de senaste 15 åren? Och vad spelar ungdomsförbundet för roll för ett partis idéutveckling? Christofer Fjellner menar att det är syntesen mellan liberalismen och konservatismen som utmärker Moderaterna och berättar hur det har gått för partiets idéprogramsarbete. Benjamin Dousa betonar frihet och ansvar som kärnan i partiets ideologi och berättar vilka kommunalråd som egentligen sänker skatten. Programledare är Amanda Broberg som trots att hon kraftigt överskattar antalet moderata kärnväljare klarar sig helskinnad ur det femte avsnittet. Gäster är Christofer Fjellner som leder moderaternas idéprogramsarbete, och Benjamin Dousa, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet.

Övervakningsekonomi är med på nyordslistan 2019. Men kritiska tungor kallar istället fenomenet övervakningskapitalism, där big data samlas in från vårt digitala liv och används för att optimera marknadsföring. Jacob Dexe berättar om varför liberaler inte tycker att detta är särskilt önskvärt och om hur den nya tekniken kan förenkla psykologiskt våld men nyanserar också bilden av de nya tekniken. Håkan Lindgren efterfrågar en ljusare framtidsvision än att vi bara anpassar oss till övervakningsekonomin och tycker att alla Facebooks användare borde sätta sig ner med Mark Zuckerberg. Lever vi alla i 1984? Vad är egentligen övervakningskapitalism? Och och vilka är mäktiga nog att reglera de digitala storbolagen? Programledare är Amanda Broberg, som trots det breda ämnet klarar sig helskinnad ur fjärde avsnittet.  Gäster är Håkan Lindgren, frilansskribent och Jacob Dexe, doktorand i människa och datorinteraktion. 

Tabut om att prata om män och kvinnor som grupper verkar ha brutits. Men samtidigt som konservativa könsroller lockar vissa så sveper progressiv genusvetenskap in över våra universitet och enligt regeringen är kön en social konstruktion. Anna-Karin Wyndhamn berättar om Genusdoktrinen och dess ambivalenta inställning till biologin. Anna Björklund pratar om en feminism som blivit fartblind och hur den goda kvinnan blivit hela samhällets facit. Varför får kvinnor beröm när de gör manliga saker och vice versa? Spelar biologiska könsskillnader någon roll? Och våras det för särartsfeminismen? Programledare är Amanda Broberg, som trots sin iver att själv delta i samtalet lyckas ställa frågor och kommer helskinnad ur tredje avsnittet. Gäster är Anna Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och författare till Genusdoktrinen och Anna Björklund, poddare och skribent.