Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbeta med, och forskning på, kost vid typ 1 diabetes. Vi börjar med en inledning som handlar lite allmänt om typ 1 diabetes. Lite kring dess historia och hur behandlingen ser ut idag. Sen hoppar vi in på Sofias forskning där hon har utfört två randomiserade studier på olika former av kostupplägg för typ 1 diabetiker med förhöjt långtidsblodsocker. I den ena studien testade man effekterna från mer intensiv hjälp och rådgivning och i den andra tittade man på skillnader mellan en kost med 30 energiprocent kolhydrater och 50 energiprocent kolhydrater. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Ett tråkigt men kort intro av Jacob (00:01:17) Presentation av Sofia Sterner Isaksson (00:04:15) Skillnaden på typ 1 occh typ 2 diabetes (00:07:21) Behandlingen för typ 1 diabetiker idag jämfört med förr (00:08:45) Kostråden till typ 1 diabetiker förr (00:12:53) En förenklad förklaring av vad insulin gör kring blodsockerkontroll (00:16:48) Målet är en jämnvikt med normala blodsockernivåer - inte att minimera (00:18:32) Dagens kostråd till typ 1 diabetiker (00:22:45) Epidemiologi på typ 1 diabetiker är extra klurig då behandlingen förbättras mycket över tid (00:26:48) Påverkas hälsan av högt insulin eller är det bara högt blodsocker? (00:31:41) Sofias RCT-studier på olika kostupplägg vid typ 1 diabetes (00:34:50) Risken med att fokusera för mycket bara på kolhydrater och blodsocker (00:45:51) Studier tittar på genomsnitt och vården försöker ge individanpassade kostråd (00:50:14) 30 energiprocent kolhydrater vs 50 procent kolhydrater i en RCT (00:56:39) Genomsnittsblodsockret var lägre över 4 veckor med mindre kolhydrater (01:04:45) Studien är utförd på vuxna med förhöjt långtidsblodsocker (01:06:23) Resten av doktorsavhandlingen lär bli ytterligare analys av tidigare data

Caroline, Jacob och Erik diskuterar två nyhetsartiklar från veckan som har gått. En i SvD som handlar om veganer som i smyg börjat äta kött igen eftersom de upplevt att de inte mått bra med sin kost eller att de känt ett ökande begär efter att få äta kött igen. Artikeln tar också upp en del kring biotillgängligheten av näringsämnen i de nya köttsubstituten som kommit ut på marknaden de senaste åren. Efter det diskuteras en artikel i DN som påstår sig handla om vilka kolhydrater som är bäst att äta för att hålla vikten. Men i själva verket har studien tittar på stora kostmönster där inte bara typen av kolhydrater ar skiljt sig utan även andra saker likt intaget av processat kött och sötsaker. Till sist blir det en kort notis kring en ny trend på sociala medier där man varnar människor för att dricka havredryck eftersom det ska ge en ”spike” av blodsockret.   På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:33) En snabb ny introduktion av oss (00:04:11) Överger veganismen: ”Flera äter kött i smyg” - enlig SvD (00:30:35) Så väljer du rätt kolhydrater för att hålla vikten - enligt DN (00:38:33) Oatly påstås vara dåligt eftersom det ger en "spike" av blodsockret

Erik, Caroline och Jacob diskuterar netflixdokumentären ”You are what you eat – a twin experiment” där vi får följa fyra tvillingpar där den ena tvillingen ska äta vegankost medan den andra ska äta en nyttig blandkost. Dokumentären är skapad av samma personer som stod bakom dokumentären The Game Changers som var väldigt populär under 2019 men samtidigt också fick mycket kritik för att den var missvisande och vilseledande. Samtidigt som de fyra tvillingarna i You are what you eat fick äta sina dieter så var det 18 andra tvillingpar som gjorde en liknande resa och resultatet för alla deltagarna är publicerade i en studie med titeln Cardiometabolic Effects of Omnivorous vs Vegan Diets in Identical Twins och resultatet från den diskuteras också ingående. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Brutet nyårslöfte och trasiga bilar (00:05:28) Snack kring Netflixdokumentären "You are what you eat" (00:10:04) Varning - det här är inte hälsotips! (00:12:04) Information om vad som gjordes i den faktiska studien som nu är publicerad (00:24:01) Upplägget på dokumentärserien "You are what you eat" (00:26:16) Det är mycket reklam för personer som tjänar pengar på det här (00:31:33) Om sjundedagsadventisterna i Loma Linda (00:35:14) Det är mycket som man ska testa men tittaren får inte veta särskilt mycket (00:37:09) Porrtestet!! (00:43:14) Bakterier kan spridas men hur stort är problemet i praktiken? (00:45:53) Det klassiska konspirationskortet kring köpta kostråd och forskare (00:48:13) Det tydligaste exemplet på filmens otroligt stora bias (00:54:21) Det är oklart om TMAO är en kausal riskfaktor

Erik, Caroline och Jacob diskuterar först en ny studie i JAMA Internal Medicine med titeln ”Effect of an Intensive Food-as-Medicine Program on Health and Health Care Use” där man försökt att förbättra blodsockerkontrollen hos typ 2 diabetiker med hjälp av utbildning och mycket stöd samtidigt som man också tillhandahöll nyttig mat gratis till deltagarna för att täcka tio måltider varje vecka i ett helt er. För en kostnad på uppskattningsvis drygt 20 000 på ett år så fick man ingen mätbar effekt på något av utfallen jämfört med förändringarna i en kontrollgrupp. Efter det diskuteras ett inlägg av Johannes Cullberg på Instagram där han påstår att han skäms över att vara svensk eftersom livsmedelsverket inte ger några råd kring det som kallas för ultraprocessad mat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om positiva och negativa saker i livet (00:11:07) Food as Medicine intervention har ingen effekt alls på typ 2 diabetikers blodsockerkontroll (00:34:39) Jacob har tappat sina behörighet till vetenskapliga artiklar via universitet (00:35:21) Johannes Cullberg skäms över att vara svensk (00:39:39) Brasiliens kostråd från 2014

Första avsnittet för 2024 och för första gången är alla panelmedlemmar med samtidigt i podden. Caroline, Erik, Linnea och Jacob diskuterar lite kring året som har gått och vad de tror kan bli heta ämnen under det nya året. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Alla fyra är med i podden för första gången (00:04:57) Panelens nyårslöften (00:11:52) Kort genomgång av året som har gått för podden (00:13:13) Årets mest lyssnade avsnitt (00:14:41) Carolines spaning inför nästa år (00:26:17) Det lär blir mer snack kring ultraprocessad mat och diskussioner samt forskning kring mekanismer

Erik, Caroline och Jacob svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 99 av Hälsoveckan by Tyngre. Det blir bland annat en diskussion kring hur bra midjemått fungerar för att identifiera fetma eller ökad risk för sjukdom, om sockerfri choklad är bättre trots att det innehåller lika mycket kalorier som vanlig choklad och om kiropraktik är pseudovetenskap? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Är Kalle Ankas jul inne på sin sista vers? (00:04:03) Om det är så viktigt med järn till småbarn, varför ger man det då inte som tillskott likt d-droppar? (00:08:41) Hur kan det finnas ett midjemått som avgör risk för sjukdom? (00:26:58) Är sockerfri choklad bättre än vanlig choklad när de innehåller lika mycket kalorier? (00:29:06) Är kiropraktik en bluff? (00:36:49) Våra tankar kring ozempicbristen idag  

I sista avsnittet innan julen är det mycket fokus på julen och både saker som verkligen hör den till och annat som vissa verkar koppla till den av lite oklara anledningar. Först börjar dock avsnittet med en diskussion kring en ny studie på fetmamedicinen Tirzepatide där man visar att människor börjar gå upp i vikt igen om de inte längre får medicinen. Viktuppgången var dock långsammare än själva viktnedgången och vi diskuterar därför om möjliga framtida lösningar där personer kanske kan minska på dosen över tid eller kanske glesa ut på doserna. Efter det så kommer vi in på en artikel från hjärt- och lungfonden med titeln ”Julstress är inte bra för hjärtat”. Huvudämnet i den artikeln är att infarkterna ökar över jul och nyår. Tillsammans med den informationen ges dock en del hälsoråd som även om de är bra som generella råd att följa året runt inte lär ha någon nämnvärd effekt på en persons risk för infarkt om hen bara följer dem över julen. Till sist så diskuterar Caroline, Jacob och Erik lite kring hur man kan förhålla sig till all extra mat och energi som brukar finnas tillgänglig över helgerna. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med fokus på den stundande julen (00:04:54) Vad händer i fall man slutar med fetmamedicinerna efter en viktnedgång? (00:29:05) Vad kan orsaka att det sker fler hjärtinfarkter under julhelgen (00:43:03) Hur kan man förhålla sig till all extra mat under jul och nyår?

Erik och Jacob får hålla låda själv i avsnitt 97 av Hälsoveckan by Tyngre. I detta avsnitt diskuteras dels ett kort klipp från Agnes Wold där hon säger att hon tycker att rådet om 10 000 steg är överdrivet och efter det blir det en diskussion kring en artikel i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad där Kerstin Bismark utlovar viktnedgång bara man följer hennes fyra, ganska oklara, råd. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - VAB hemma hos Gudiol (00:02:39) Erik tycker pepparkakan är överskattad (00:05:31) Agnes Wold säger att snacket om 10 000 steg är överdrivet (00:08:54) 10 000 steg om dagen är kanske ett onödigt högt tal? (00:15:58) Överskattar folk hälsoeffekterna från mycket träning istället för måttlig? (00:24:52) Fyra råd som ger garanterad viktnedgång enligt Kerstin Bismark (00:26:01) 1 Ät inte för sent på kvällen (00:32:53) 2 Avstå från mellanmål (00:35:22) För stort fokus på att man SKA äta ofta tror Jacob kan försämra kosten i stort (00:39:44) 3 Rör på dig mer (00:42:13) 4 Fasta ger snabbare frisättning av fett (00:44:15) När man äter har små effekter i jämförelse med vad man äter (00:45:31) Fasta verkar om något vara lite negativt för kroppssammansättningen (00:51:32) Jacob tror inte att råden bara för sig själv hade gett viktnedgång hos alla

Avsnitt 96 av Hälsoveckan by Tyngre tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner för att diskutera de senaste veckornas rubriker och diskussioner kring mens och träning. Både svenska fotbollsförbundet och svenska basketförbundet har startat kampanjer samtidigt som en del företag även de har lanserat sina kampanjer för att sätta fokus på frågan. Tyvärr har den information som kommit ut haft en hel del brister både när det gäller en del av sakerna som tas upp men också i att det finns betydelsefulla saker som inte nämns. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Helena Kopp Kallner är tillbaka (00:04:43) De flesta har ingen koll på hur en menscykel ser ut (00:07:37) Hur den typiska menscykeln ser ut under en kvinnas liv (00:12:05) Det går inte att veta hur hormonerna är hos en viss kvinna utan att faktiskt mäta dem (00:13:47) Hur hormonella preventivmedel fungerar (00:19:47) En hel del kvinnliga idrottare påverkas av sin menscykel (00:22:04) Att menstruera så mycket som kvinnor gör idag är sannolikt inte "naturligt" rent historiskt (00:25:52) Presterar som kvinnor grupp bättre eller sämre under olika delar av cykeln? (00:27:20) Det finns en hel del studier på menstruation och prestation men det är väldigt svårstuderat och den praktiska nyttan är troligen låg (00:34:58) Det är också svårt att veta vad man ska ha för outcome (00:37:16) Troligen gör man det bara svårt i onödan för kvinnor (00:41:27) Det finns inget bra stöd för att periodisering efter menscykeln ökar prestationen (00:46:29) Saker som kan visa sig på djur i labb går inte alltid att hitta i människor som lever fritt (00:49:11) Att man bör äta olika under olika delar av cykeln finns det inga belägg för

I avsnitt 95 av Hälsoveckan by Tyngre har Jacob först en uppföljning kring avsnittet om att region värmland erbjuder nyblivna mammor hjälp med viktnedgång efter graviditeten. Efter det så blir det en diskussion kring Ultraprocessad mat. Som utgångspunkt i den diskussionen använder vi en ny studie där forskare har tittat på sambandet mellan intag av olika typer av ultraprocessad mat och hälsa i EPIC-kohorten. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om barn som förstör sina hem (00:03:08) En uppföljning kring region värmland och tolkning av dagens forskning (00:19:43) Ultra processad mat och metabola sjukdomar i EPIC-kohorten

Erik är sjuk så Jacob och Caroline håller i taktpinnen i avsnitt 94 av Hälsoveckan by Tyngre. Väldigt passande så blir ämnet någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda. En historia som började i slutet av 2016 när en vid den tiden väldigt känd forskare kring ätbeteende, Brian Wansink, skrev ett inlägg på sin blogg där han i princip avslöjade att hans doktorander höll på med väldigt uppenbar p-hacking. Det här i sin tur ledde till att forskare började titta närmre på Wansinks publicerade studier och de fann många saker som helt omöjligt kunde stämma. Till sist var det mängder av Wansinks studier som blev tillbakadragna och han förlorade sin tjänst på Cornell University. Många av resultaten som Wansink publicerat kändes dock ”självklara” på något vis och några av de effekter som han rapporterade har även andra forskarlabb rapporterat. Nyligen publicerades också en väldigt väl utförd replikationsstudie av ett av Wansinks mest kända experiment där försökspersoner fick äta soppa från en skål som aldrig blev tom. Efter det här så förklarar även Caroline varför det är en dålig idé att använda sig av ipren eller annan NSAID som smärtlindring i fall man ska göra något väldig ansträngande.   På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Kort intro (00:01:51) Wansink, p-hacking, resultat man vill tro på och betydelsen av replikation (00:30:56) Problemet med ipren som smärtlindring när du ska göra något väldigt jobbigt

Linnea är tillfälligt tillbaka från mammaledighet och tillsammans med Erik, Jacob och Caroline så diskuteras veckans rubriker kring att barnmorskemottagningar och dietister i region värmland har börjat samarbeta för att kunna erbjuda nyblivna mammor hjälp med att gå ner i vikt efter graviditeten om de så önskar. Linnea börjar med att förklara vad man har gjort i studierna som metoden bygger på och sedan går vi vidare in på den orimliga och rimliga kritiken som har riktats mot metoden och kommunikationen kring den. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Kort introsnack och Linnea gör ett tillfälligt återbesök (00:01:38) Region Värmland erbjuder hjälp för personer som vill gå ner i vikt efter graviditet (00:42:38) De otroligt dåliga argumenten emot interventionen och felaktiga påståenden kring diethjälp inom vården (01:01:09) En del av kritiken som Jacob tycker har varit rimlig

Caroline är borta så Jacob och Erik sitter själva i avsnitt 92 och diskuterar tre olika rubriker från veckan som har gått som alla berör samma ämne, fetmamedicinen semaglutid och andra kommande mediciner. Förra veckan var Jacob med i Nyhetsmorgon på TV4 för att berätta lite om de nya medicinerna och bara någon dag tidigare så publicerade Svenska Dagbladet två artiklar på ämnet. Den första med titeln ”När medicin blir bantarnas förstaval” och den andra med titeln ”’Bantningsmedicinernas King Kong’ snart här”. Utifrån de här så diskuterar Jacob och Erik sedan biverkningarna vi känner till från dessa mediciner, vilka vinsterna är, vad som eventuellt skulle kunna ske i fall man framöver hittar någon mer ovanlig biverkning med mera. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om bla TikTok (00:05:50) Snack kring de nya fetmamedicinerna och nytta vs risk vid behandling för olika grupper

I avsnitt 91 av Hälsoveckan diskuteras en nyhet i SVT om en kvinna inte har fått lov att teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring på grund av hennes BMI som var över 30. Det blir framför allt en hel del kring skillnaderna mellan en individs risk och risken på gruppnivå där det är stor skillnad mellan hur försäkringsbolag arbetar och hur man tänker inom sjukvården. Något som blandas ihop lite i reportaget i SVT. Dessutom så läxar Dr Mellberg upp alla oss svenskar lite kring får lite för höga nonchalans mot covid-19 och andra virus som härjar. Och så får du en kort diskussion kring sommartid och normaltid samt en förklaring till varför Caroline oftast blir irriterad när hon ser rosa bandet. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob ska resa till värmen och Caroline fryser (00:04:08) Kvinna blir nekad sjukförsäkring pga för högt BMI (00:28:52) Om du är sjuk från ett virus så sätt dig inte i ett väntrum när du söker vård (00:32:50) Caroline önskar att dagarna var 25 timmar långa alltid (00:39:23) Caroline tycker till om rosa bandet och att olika sjukdomar värderas olika "fina"

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters utmärkta reportage i ämnet, Avgifta på låtsas. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - ingen Gudiol i dagens podd (00:03:23) Tankar kring Filters artikel om detox med titeln "avgiftning på låtsas"

Avsnitt 89 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om två olika artiklar i DN. Först ut diskuterar vi artikeln ”Forskning: Lagom tjocka lever längst”. I artikeln berättar man om ett fenomen som man har sett i observationstudier de senaste åren där personer med lite övervikt, normalt sett BMI 25-27,5, ofta verkar vara i lägre risk att avlida under några års uppföljning jämfört med personer som har ett BMI som normalt sett klassas som normalviktigt, det vill säga ett BMI mellan 20-25. Efter det så diskuterar vi även en studie där man har tittat på vilka blodmarkörer som utmärker svenska personer som har blivit över 100 år gamla. Titeln på den artikeln var ”Vill du bli 100 år? Det här bör du hålla koll på”. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om att Jacob numera fryser i kallt väder (00:03:39) Lagom tjocka lever längst - fetmaparadoxen i DN (00:38:34) Vad du behöver hålla koll på om du vill bli 100 år

I avsnitt 88 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Erik och Caroline en ny studie som påstår sig ha visat på en ökad risk för autism hos pojkar om mamman dricker något med aspartam under graviditet och amning. Efter det följer en kort diskussion kring grounding eller earthing som det ibland också kallas. Finns det faktiska hälsofördelar av att gå barfota på jord? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:56) Är det farligt för barnet att få i sig sötningsmedel under graviditeten? (00:28:56) Fungerar grounding eller earthing för att förbättra hälsan via negativa joner?

Erik, Caroline och Jacob diskuterar i artikel i SvD där det påstås att professorer är eniga om att vi bör sluta läsa kalorierna på förpackningar. Det är en spretig och udda artikel utan något tydligt budskap men själva frågan är intressant i sig så det blir en bra diskussion. Efter det så ger vi oss ut på djupt vatten för att diskutera mobiler och ungdomar då en ny rapport har visat att de få en otrolig mängd notifikationer varje dag och det är oklart hur en sådan sak kan tänkas påverka saker likt koncentration och stressnivåer. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:45) Artikel i SvD om att man inte ska läsa kaloriinnehållet på förpackningarna (00:33:36) Vi spekulerar fritt kring om mobilnotifikationer påverkar ungdomar negativt

Avsnitt 86 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en ny studie från Danmark där man visat att bland barn och unga vuxna så verkar vikten i befolkningen öka redan under 40-talet och sedan fortsatte den ökningen över 20 år. Ökningen skedde endast hos personerna som redan vägde som mest men studien väcker ändå lite frågor kring när det vi kallar för fetmaepidemin faktiskt började. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack occh uppföljning kring gymnastik i grundskolan (00:05:09) När Jacob blev arg och gick hem från skolan när han var typ 10 år (00:14:57) Började fetmaepidemin betydligt tidigare än man tidigare trott?

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare. Innan det så hinner vi dock med en diskussion kring hur Jacob har blivit instagrams Voldemort och huruvida det är en bra eller dålig idé att servera makaroner och köttbullar varje dag på skollunchen i grundskolan? Det mesta av tiden läggs dock på att diskutera en artikel i Washington Post om hur matindustrin betalar dietister som också arbetar som influensers för att göra reklam för deras produkter och kategori av livsmedel. Vad är egentligen okej att göra reklam för när man har en legitimation och representerar en större yrkeskår? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Jacob som Voldemort på sociala medier (00:08:51) Köttbullar och makaroner varje dag på skollunchen (00:13:34) Dietister som är influensers som har betalda inlägg från sockerindustrin (00:45:25) Dr Mellberg tycker att vi ska släppa obligatorisk duschning efter idrotten i grundskolan

Caroline är uppe i fjällen och vandrar så Jacob och Erik står själv för innehållet i avsnitt 84 av Hälsoveckan by Tyngre. Ämnet är dokumentären ”Min Tjockumentär” som visas på SVT och SVTplay. I dokumentären får vi följa artisten och komikern Fredrik Boltes före och efter han genomgått en gastric bypass, en form av fetmaoperation. I avsnittet börjar vi med att berätta om delar av dokumentären och vad vi själva tyckte om innehållet både när det gäller den fakta som presenteras och det rena underhållningsvärdet. Sen efter det diskuteras också en del av de reaktioner som vi har sett i tidningar och på sociala medier. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacobs katt har återvänt efter en vecka (00:03:45) Diskussion och reflektioner kring dokumentären Min Tjockumentär (00:05:53) Statistiken kring obesitasoperationer varierar över tid pga förbättrad teknik och eftervård (00:07:40) Kirurgi och ortopedi har sällan en ordentlig placebo i sina studier (00:12:16) Min Tjockumentär och Fredrik Boltes bakgrund när det gäller viktkontroll (00:14:02) Boltes hade för stunden inga sjukdomar som tydligt påverkar chanserna att leva länge (00:17:39) Om dokumentären tolkas som reklam för gastric bypass så har man dålig koll på risk vs vinst med operationen (00:24:45) Har du en riskfaktor över lång tid så ökar risken för allvarligare sjukdomar (00:29:23) Mediciner kan du ofta sluta med och bli av med biverkningar, det gäller inte riktigt för operationerna (00:31:08) Dokumentären är väldigt bra gjord - underhållande, berörande och tankeväckande (00:37:30) De små informationsfilmerna är förenklingar (00:41:59) Dokumentären återger statistiken kring fetmaoperationer på ett rättvist och bra sätt (00:45:29) De positiva och negativa reaktionerna på dokumentären i media och på sociala medier (00:47:13) Du kan ha en sjukdom utan att du ses som sjuk av dig själv och/eller andra (00:52:08) Dokumentären känns kroppspositivistisk men samtidigt skickar han iväg en peak till rörelsen i slutet (00:55:11) Boltes oro för att hans son ska hamna i samma situation som han var (00:59:05) Dokumentären har bra inslag om hur vår omgivning påverkar oss människor på gruppnivå (01:00:14) Långtidsresulaten för fetmaoperationer är bra även efter 15-20 år (01:01:11) Du kan inte ta enskilda personer och säga något om det blev bättre eller sämre viktmässigt (01:04:08) De negativa hälsoeffekterna från riskfaktorer beror på dosen över tid (01:07:52) Individen kontra samhällets ansvar i fetmafrågan

I avsnitt 83 diskuterar Jacob Gudiol och Erik Dunåker sambandet mellan socker och typ 2 diabetes. Som utgångspunkt har vi en ny observationsstudie där man har undersökt sambandet mellan tre olika sätt att mäta sockerintag och risken att få diagnosen typ 2 diabetes över drygt 10 års uppföljningstid. Först blir det dock en längre introduktion kring vad den tidigare forskningen på socker har visat. Det finns i dessa studier en tydlig skillnad mellan sockerintag via dryck och sockerintag via föda. Om människor får i sig mycket socker från sockersötade drycker så tenderar de att vara i ökad risk för flertalet sjukdomar medan sambandet mellan rapporterat intag av socker från fast föda vanligen visar på inget samband eller att ett högre sockerintag ger en lägre risk för sjukdom. Genom att försöka mäta sockerintaget med hjälp av ett food frequency questionaire, en sju dagars kostdagbok och en biomarkör i urinen så fick forskare i den här nya studien in tre olika mått för sockerintag. I de två första måtten fann de, likt tidigare studier, en så kallad negativ korrelation mellan intaget av socker och risken för typ 2 diabetes. Det innebär att personer som rapporterade att de åt mer socker var i lägre risk för typ 2 diabetes. Tvärt om vad de flesta nog skulle gissa på. När man däremot tittar på deltagarnas intag av socker via en biomarkör så finns inte den negativa korrelationen kvar utan istället är socker om något negativt, dvs det ökar risken för sjukdom. Den största delen av riskökningen verkar dock ske via en ökning i fettmassa/BMI. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring bortsprungna katter och musiksmak (00:05:56) Studie som tittar på sambandet mellan sockerintag och diabetes typ 2 (00:06:34) Den stora utmaningen i att veta vad människor verkligen äter (00:08:36) Biomarkör för sockerintag via att mäta socker i urinen (00:16:12) Tidigare studier på socker har inte visat på några större negativa samanband för socker i mat (00:27:58) Många deltagare blev få efter exklusion och sen fick ännu färre typ 2 diabetes (00:41:22) Det tar lång tid att göra bra observationsstudier (00:48:59) Risken med att försöka förklara händelser med mekanismer inann man vet om mekanismen är betydelsefull

Hälsoveckan by Tyngre avsnitt 82 handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i Dagens Nyheter. Först tittar vi lite på en ny studie sponsrad av läskindustrin där de har jämfört viktnedgången hos deltagare som får dricka lightläsk eller vatten under en diet. Deltagarna fick alla hjälp med att försöka ställa om sin livsstil och börja äta mindre energi men en grupp fick också lightdryck medan en annan grupp fick vatten att dricka. Resultatet efter 12 veckor visade på ingen skillnad i viktnedgång och små skillnader när de gäller midjemått och långtidsblodsocker som i praktiken troligen inte är särskilt meningsfulla. Efter det blir det en längre diskussion kring en lista med tio medicinska myter i Dagens Nyheter. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:18) Lightdryck vs vatten under en viktnedgång (00:14:07) 10 medicinska myter enligt DN

I avsnitt 81 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi en ny review släppt av Cochrane på så kallade ”Blue‐light filtering spectacle lenses”. Vi öppnar dock upp med en ganska lång diskussion kring hur vår dygnsrytm påverkas av ljus, varför det är ett större fokus på just blått ljus och varför man tror att det skulle kunna hjälpa att filtrera ut blått ljus på eftermiddagen och kvällen. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med fler historier kring Eriks sportbil (00:02:38) Vad säger forskningen kring blått ljus glasögon?

I detta avsnitt är Erik Dunåker jävig då han precis denna vecka börjat arbeta för ett företag som bland annat hjälper personer med fetma att gå ner med hjälp av sådana mediciner som vi tar upp i avsnittet. Fetma och fetmamediciner är ämnet för dagen i avsnitt 80 av Hälsoveckan by Tyngre där avsnittet börjas med att diskutera en nypublicerad studie där man har undersökt hur vanligt det är att människors vikt förändras över tid på olika vis. Till exempel så visade studien att av 4 miljoner personer med BMI 30-35 så var det endast 1 av 150, eller 0,7% som gick ner till normalspannet för BMI, 18,5-15. Överlag är datan tydlig med att stora förändringar i vikt är ovanliga i befolkningen även om en hel del går från till exempel BMI 30-35 till BMI 25-30 och vice versa. Efter det så diskuterar vi fetmamedicinerna som har kommit på marknaden de senaste åren och andra som är på väg ut. Vi går igenom lite kring hur studierna har sett ut, vad man finner för effekter, vad man tror kring biverkningar. Vi lägger också ett lite större fokus på SELECT som är en nyligen avslutad studie där man fann att medicinen Semaglutid minskade risken för en allvarliga kardiovaskulära händelser, hos personer med fetma och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, med 20 procent. Till sist nämner vi också kort även en artikel i DN där Isobel Hadley-Kamptz lyfter flera bra poänger runt fetmamedicinerna och hur de diskuteras av vissa typer, Varför firar inte alla mirakelmedicinen mot övervikt?. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring livet och verifieringar på sociala medier (00:09:05) Sannolikheten att någon i befolkningen tappar 5% vikt eller går ner till normalvikt beroende på utgångsläget (00:13:21) De flesta stannar inom sin BMI-kategori över 3-13 år (00:20:44) Andelen personer som går från kategori ovanför normalvikt till normalvikt (00:24:29) De flesta som vill gå ner i vikt har väldigt höga förväntningar och ser därför nästan allt som ett misslyckande (00:31:01) Allmänt snack kring dagens nyare fetmamediciner baserade på så kallade intekriner (00:36:53) Medicinerna idag och det nästa som är på gång (00:38:45) Resultaten för de här studierna är upprepade i flera stora RCT med tusentals deltagare (00:43:56) Semaglutid har betyande effekt på hjärt och kärlsjukdom hos personer med fetma och andra riskfaktorer (00:48:38) Andra inkommande mediciner har haft större effekt i sina studier (00:53:10) De kända biverkningarna just nu är samtliga snälla (00:54:28) Medicinerna funkar genom att ändra på människors förhållande till mat (00:56:59) EMA tittar för närvarande på en eventuell ökning i självmordsrisk (00:59:05) Det är flera varianter på fetmamediciner på gång idag (01:01:52) När ska man sätta in en sådan här medicin om bilden för biverkningar förblir lika positiv? (01:05:11) En bra krönika i DN om varför så många trots allt verkar negativa mot medicinerna (01:07:03) Det är en bedrift att vara normalviktig som vuxen idag men mycket beror ändå på dina gener (01:11:25) Erik är jävig då han precis börjat ett nytt jobb med att hjälpa fetmapatienter med bla de här medicinerna

Jacob, Caroline och Erik diskuterar en artikel i NY Times med titeln How Fake Science Sells Wellness i avsnitt 79 av Hälsoveckan by Tyngre. Artikeln handlar om hur saker som låter vetenskapliga används för att sälja produkter. Förutom de sakerna som nämner i artikeln så kommer diskussionen också in på hur influenser säljer via att människor upplever en nära kontakt med sina kunder. Dessutom funderas det kring var gränsen går för när för mycket hyllande av sina egna produkter går från vanlig sälj till att vara negativt eller något som bör förbjudas? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Semestern är på sätt och vis inte riktigt slut (00:02:06) Bra pinnar och fina stenar (00:04:43) Hur företag använder sig av påståenden som låter vetenskapliga för att sälja sina produkter (00:06:42) Människor som tror på vetenskap blir lättare lurade av påståenden som låter vetenskapliga (00:08:42) Influensers som bygger förtroende med bra saker och blandar ut det med trams (00:12:07) Ingredienser som inte har någon funktion lyfts fram som viktiga (00:15:41) Det finns godkända hälsopåståenden kring ämnen men de är sällan intressanta i praktiken (00:19:43) Svenska Dagbladets blunder då de skulle prata om naturlig glass (00:24:11) När det finns referenser men studierna stödjer inte det som sägs (00:29:25) Påståendet att någonting är "kliniskt testat" (00:31:45) Vad är okej i säljsnack och vad är så illa så det bör stoppas?

Avsnitt 78 av Hälsoveckan tillägnas nyheten om att aspartam har hamnat på nivå 2b i IARCs gradering kring ämnens carcinogena egenskaper. Att något ligger på nivå 2b innebär att det bedöms som möjligen cancerskapande. För att hamna på den nivån krävs det vanligen att det finns några djurstudier som antyder att det kan öka risken för cancer medan forskningen på människor är skral. Det som är viktigast i det här sammanhanget är dock att IARC inte tar någon hänsyn till dosen i sin utvärdering. De tittar alltså uteslutande på det som kallas för hazard eller risk. Så oavsett om det krävs fullständigt orimliga doser av ett ämne för att det ska bli ett problem så hamnar det på deras lista. Det finns många andra organisationer som tittar på det som egentligen är mer intressant, risken. När dessa organisationer tittar på möjliga risker med att få i sig aspartam i de doser som människor konsumerar det så finner man ingen som helst orsak till oro. Detta bekräftades också av WHOs organ som tittar på dessa saker JECFA som släppte sin rapport samtidigt som IARC. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med bara Jacob och Erik (00:01:24) Eriks hjärnskakning är på bättringsväg (00:03:43) IARC och risken för cancer från aspartam (00:07:54) IARCs gradering av evidensen från 1-3 (00:08:56) Grupp 2A: Förmodligen carcinogent för människor (00:11:00) Grupp 2B: Möjligtvis carcinogent för människor (00:12:20) När man varnade för kaffe på alla café i Kalifornien under en kort tid (00:14:51) IARC har tidigare haft en grupp 4 men den användes aldrig så den togs bort (00:15:20) Uttalanden från IARC har lett till misstolkningar flera gånger förr (00:20:26) Det finns en del frågetecken kring hur allting har gått till från IARC (00:28:09) Det finns ämnen som tillhör grupper högre på IARCs lista som vi alla konsumerar regelbundet

I avsnitt 77 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik, Jacob och Caroline två olika tidningsrubriker från i veckan. Först diskuteras en bra artikel om Australiensiska damlandslaget i fotboll där deras lagläkare och sport science ansvarig berättar om hur forskningen ser ut kring träning kring menscykeln och vad de försöker göra rent praktiskt i laget nu under VM. Efter det diskuteras en reklamartikel för Johannes Cullbergs nya bok där han berättar om någonting som han kallar för ”mjukfasta”. Detta nya begrepp verkar i praktiken bara innebära det klassiska 90-talsrådet att man inte ska äta för sent på kvällen. Utöver det så diskuterar vi sju påståenden som görs kring fördelar med att fasta i artikeln och hur stor vikt som ordet ”kan” kan bära när man gör påståenden kring effekter. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Erik förstörde första introt så nu blev det snurrigt snack om en alternativ värld (00:02:33) Nytt snack kring menstraution och dammästerskap i fotboll (00:04:05) En bra artikel kring att följa menscykeln hos idrottare inom ett lag (00:07:36) Forskningen på menscykeln och prestation har ökar men där är få konkret användbara saker (00:22:37) Ät inte sent på kväll är nu döpt om till mjukfasta (00:23:33) Johannes Cullberg gör lösa och ospecifika påståenden i Expressen (00:25:59) Sju fördelar med mjukfasta...eller?

Erik, Jacob och Caroline diskuterar fenomenet ”hormonell obalans” som verkar finnas lite överallt på sociala medier idag. Som utgångspunkt har vi en artikel i Time Magazine med titeln, You Don’t Need to Balance Your Hormones. I den artikeln länkades även en studie med titeln Like a ”finely-oiled machine: Self-help and the elusive goal of hormone balance” som diskuteras en del. Även om det självklart är så att man kan må dåligt på grund av hormoner som inte är som de ska så är begreppet hormonell obalans som det används i sociala medier meningslöst. Det säger ingenting konkret om vad som är fel eller hur det ska åtgärdas. Istället är det mer någon slags luddig drömbild av det perfekta livet och om du känner att du är långt ifrån det så påstås det bero på dina hormoner. Om det sedan blir bättre så har du fixat hormonerna. I studien som diskuteras har man till exempel granskat 25 olika böcker som påstår sig handla om hormonell obalans och i ingen av böckerna så definieras begreppet för läsaren. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Kort intro om vardagslivet (00:02:18) Diskussioner kring hormonell balans och obalans enligt internet (00:03:41) Snack utifrån artikeln "You Don’t Need to Balance Your Hormones" (00:06:02) När saker upprepas om och om igen är vi mer benägna att tro att det är sant (00:07:33) Det finns korn av sanning bakom det mesta som påstås (00:09:24) Livsstil påverkar fertiliget men det råden görs ofta allt för specifikt och "dömande" (00:11:54) Forskningen på kaffe och infertilitet (00:13:34) Att tipsa om saker och prova saker är helt okej...men (00:14:43) Varningstecken på att det du läser kan vara vilseledande (00:19:00) Testar du mycket får du mycket falska positiva resultat (00:21:20) Tester utan kontext eller misstanke om diagnos säger sällan något vettigt (00:24:29) Om något faktiskt är ur balans så behöver man specificera vad som avviker (00:31:11) Det definieras aldrig vad som verkligen menas med hormonel obalans (00:31:41) Fokuset på hormoner utan definitioner är idag även stort bland män (00:35:17) Du kan testa råden utan att bry dig om hur dina hormonnivåer ser ut (00:38:02) En hel del drar nog till med hälsopåståenden kring deras kost för att sälja in recepten

Erik, Jacob och Caroline fortsätter lite på spåret kring socker i avsnitt 75 av Hälsoveckan by Tyngre. Men från att ha diskuterat blodsocker och blodsockerkontroll i avsnitt 73 och 74 så blir det i det här avsnittet en diskussion kring socker i vår mat. Först diskuteras en artikel i SvD som handlar om sockerberoende. Det här en bra artikel som nyanserar frågan kring beroende av livsmedel överlag och förutom att diskutera innehållet så tar även panelen upp andra aspekter kring frågan. Efter det blir det en diskussion kring nya NNR 2023 och den maxgräns på 10 energiprocent fritt socker som har satts där. Henrik Ennart har skrivit en artikel i SvD där han är kritisk mot den gränsen men samtidigt så framställer han inte forskningen på ett rättvist sätt och därför lämnar han troligen läsaren med en felaktig bild av beslutets rimlighet.  På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack som inte är helt aktuellt (00:03:18) En bra artikel om sockerberoende i SvD (00:31:27) Ennart är kritisk mot att NNR 2023 fortsatt har max 10E% socker som gräns

Som en uppföljning på förra veckans avsnitt om individuella svar på samma måltid vid olika tillfällen så svarar Caroline, Jacob och Erik på era lyssnarfrågor i det här avsnittet av Hälsoveckan by Tyngre. Det diskuteras bland annat om du verkligen går att känna av i fall blodsockret är lågt eller högt? Och vilken betydelse kan lite toppar och dalar i blodsockret ha på hälsan om inga toppar är för höga och långtidsblodsockret är stabilt och bra? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Carolines misslyckade bergsbestigning (00:01:44) Era frågor relaterat till blodsockerkontroll och blodsocker efter måltider (00:01:59) Kan man känna av om man har högt eller lågt blodsocker (00:04:56) Vad som är frisk eller sjukt är egentligen en flytande gräns (00:15:41) Socker kontra mjöl när det gäller påverkan på blodsockret (00:23:18) Är en vältränad kropp bättre på att ta hand om blodsockret efter en måltid? (00:28:23) Hur kan stress påverka blodsockret? (00:30:59) Är det rimligt att fokusera på blodsockret om man är till synes frisk? (00:40:23) Kan man ha för lågt långtidsblodsocker?

Blodsockerkontroll efter en måltid är ämnet för Avsnitt 73 av Hälsoveckan by Tyngre. Kevin Hall och hans forskargäng har publicerat en andrahandsanalys av deras väldigt välkontrollerade dietstudier där de har tittat på hur blodsockret varierar när man bär en kontinuerlig blodsockermätare och äter samma måltider vid olika tillfällen. De fann att variationen mellan måltider med samma mat var i samma storleksordning som variationen mellan helt olika måltider med samma makronutrientinnehåll. Det var också en betydande skillnad i resultat mellan de två olika kontinuerliga blodsockermätare som användes i studien. De huvudsakliga resultaten som vi diskuterar finns också presenterade i ett inlägg på instagram som du hittar här, På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Stökigt intro om arbete i Gällivare och fotbollstränande (00:05:36) Variationen i blodsockersvar mellan exakt samma måltider olika dagar (00:18:07) Hur mycket varierar blodsockersvaret inom en och samma person jämfört med mellan personer? (00:20:10) Vi har ingen data som säger att blodsockertoppar efter en måltid i sig är dåligt på sikt (00:26:39) Svag korrelation mellan blodsockersvaret från samma måltid vid olika tillfällen (00:35:08) De kontinuerliga blodsockermätarna är inte så precisa

Avsnitt 72 av Hälsoveckan by Tyngre bjuder på diskussion kring två nya studier. Först diskuteras en studie på cancerpatienter där man hade en hypotes om att tarmfloran från friska personer skulle hjälpa vid behandlingen hos cancerpatienterna. Så man förde över tarmfloran från friska till de sjuka och fann en tydlig effekt på tarmflorans sammansättning som var i den riktningen man hade önskat sig. Dock såg man om något en större risk för infektioner i interventionsgruppen jämfört med placebogruppen vilket alltså innebär att förändringen av tarmfloran om något verkade vara negativ för det som man egentligen är intresserad av. Nästa punkt handlar om en ny analys av en studie som vi diskuterade redan i avsnitt 38. I studien har man gett en grupp en diet speciellt anpassade efter dem där målet är att minimera deras blodsockertoppar och hålla blodsockret stabilt över hela dagen. Det här uppnår man genom att först ta olika tester och samtidigt låta deltagarna mäta sitt blodsocker kontinuerligt över några dagar samtidigt som de skriver en kostdagbok. I den första studien som vi diskuterade i avsnitt 38 så berättade vi att den här dieten inte fungerade bättre för viktnedgång jämfört med ett råd om lågfettkost och mindre kalorier till kontrollgruppen. Nu har det släppts ytterligare en artikel baserat på samma studie där man har tittat på en mängd olika mått för blodsockervariation och blodsockerkontroll. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med fotboll (00:08:54) Studie där man försökte förändra tarmfloran gav önskad förändring på den men negativa effekter i övrigt (00:21:29) En personligt anpassad diet för att få mindre blodsockertoppar gav ingen skillnad i blodsocker

I avsnitt 71 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny systematisk översiktsartikel på baljväxter och risken för hjärt- och kärlsjukdom som utfördes som en del av framtagandet av NNR 2023. I resultatet ser man att observationsstudierna och interventionsstudierna inte riktigt går hand i hand. Där är en betydande skillnaden i mängden baljväxter som äts i observationsstudierna och i interventionsstudierna som möjligen skulle kunna vara ett delsvar. Efter det diskuterar vi några lyssnarfrågor om bland annat picklade grönsaker och greppträning för hälsan. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Jacob ska vara fotbollstränare igen, (00:06:01) Erik ska vara med i en golftävling som Tyngre annordnar (00:08:05) En ny systematisk översiktsartikel på hälsoeffekterna från baljväxter (00:21:22) Är picklade eller inlagda grönsaker något problem? (00:29:20) Finns det någon poäng i att träna upp greppet som motionär och för hälsan?

Linne är mammaledig och hennes vikarie, Caroline Mellberg, får presentera sig lite kort i början av avsnittet. Efter det så blir det en diskussion kring fasta och så kallade fasteimiterande diet utifrån en artikel i SvD med titeln Ny metod: ”Ät och få ändå bästa möjliga fasteeffekt”. Artikeln handlar om ett upplägg som är framtaget av en forskare vid namn Valter Longo som är en ganska populär inom långtidslevnadsområdet då han har utfört en del intressanta studier på möss. Målet med hans diet är att man ska kunna äta en del mat samtidigt som man uppnår de effekterna som tros vara positivt med fasta. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Linnea är mammaledig och Caroline Mellberg vikarierar (00:03:52) Artikel om fasteimiterande diet i SvD (00:05:42) Studier på kalorirestriktion och längre livslängd är grunden till fasteuppläggen (00:08:40) Behöver man fasta eller ligger vinsten i låga kroppsfettnivåer? (00:14:24) Valter Longos uttalanden är bra men mycket är ändå gissningar (00:19:12) Longos forskning är preliminär och han säljer redan tillskott (00:25:18) Mindre studier på personer med ganska stabil form av cancer (00:26:36) Bra uttalande från en forskare som gjort en översiktsartikel på olika former av fasta (00:31:00) Det finns många stora överdrifter kring de eventuella effekterna från fasta (00:32:58) Du behöver ha en kalorirestriktion i många år för en ganska liten effekt (00:38:03) Behandling av cancer är ibland en svår avvägning mellan livslängd och livskvalitet (00:43:43) Kan man designa en studie som visar positiva effekter från en diet på faktisk cancer?

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är olika metoder att ranka livsmedel från bra till dåligt. Framför allt fokuserar vi på NutriScore där en nyligen publicerad artikel påpekat att en stor majoritet av alla studier är positiva och bland de negativa studierna så är det stor övervikt av studier som på något vis är sponsrat av livsmedelsindustrin. Förutom just den översikten så diskuterar vi även en hel del kring sponsrade studier överlag och hur man har sett att det kan påverka resultatet eller den bild man kan få av vetenskapen totalt sett. Vi kommer också in på andra former av bias som inte beror på sponsring från företag men där man ändå har sett att det kan påverka hur forskare väljer att utföra studier eller tolka den forskning som finns. Vi kommer också in lite på NOVA vilket är det systemet där man använder sig av termen ultra-processad mat som det har snackats mycket om de senaste åren. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om graviditet och födslar (00:04:21) Industrin gillar inte NutriScore (00:05:43) Vad NutriScore är för någonting (00:10:00) NutriScores styrka är att det är öppet och uppdateras efter ny kunskap (00:11:59) Skillnaderna mot ultra-processad mat (00:20:51) Nästan alla studier finner positiva saker med NutriScore (00:22:20) Bland de studierna som var negativa var en stor andel sponsrade av livsmedelsindustrin (00:22:52) Skillnaden på narrative reviews och systematiska översiktsartiklar (00:25:24) Att studier sponsrade av företag oftast får en riktning som gynnar företagen är inget nytt (00:30:51) Det kan finnas bias som påverkar resultaten även utan industrisponsring (00:38:01) Hur den vetenskapliga processen går till förbättras succesivt (00:39:46) Vad vi personligen tycker om NutriScore jämfört med Nyckelhålet (00:46:31) Linnea kommer vara mammaledig från podden i ett antal månader framöver

Gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner gästar i avsnitt 68 av Hälsoveckan by Tyngre för att berätta om preventivmedel med fokus på hormonella sådana. I avsnittet får du veta vilka olika former av preventivmedel som finns och lite om fördelarna och nackdelarna med olika varianter. Framför allt fokuserar vi på de olika hormonella preventivmedel som finns där vi går igenom kända fördelar och nackdelar tillsammans med en hel del myter. Du får också höra lite om hur det går till i praktiken när man försöker hitta en lösning som fungerar för en unik individ. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Kort intro med en hes Jacob (00:01:57) Helena Kopp Kallner är dagens gäst och källa till kunskap (00:03:42) De preventivmedel som finns idag och hur man kategoriserar dem (00:07:41) När de hormonella preparaten kom och utvecklingen som har skett sen dess (00:11:27) Ju mer metoderna är beroende av användaren desto sämre fungerar de (00:14:45) Det är skillnad på effektiviteten om allt görs rätt kontra hur det blir i praktiken (00:19:29) Det finns en polarisering i åsikterna mot hormonella preventivmedel idag (00:22:09) Förskrivningen av hormonella preventivmedel är låg i Sverige (00:24:49) Hur det ser ut kring blodproppsrisken med preventivmedel (00:27:59) De potentiella fördelarna med hormonella preventivmedel förutom skydd mot graviditet (00:30:22) Bröstcancerrisken ökar något men andra cancrar blir ovanligare (00:35:25) P-piller ökar inte risken att en kvinna ska få järnbrist (00:38:02) Att fokusera på mekanismer och ignorera det vi vet om slutliga utfallet är klassisk pseudovetenskap (00:40:07) Odefinierade begrepp så hormonell obalans låter bra men betyder inget (00:44:20) Forskning görs men det tar tid att utvärdera saker på ett bra sätt (00:45:08) Vanligen säljs en hel livsstil där mycket är bra och gratis - sen adderar man till dyra obevisade saker (00:48:51) Det vi vet kring hur hormonella preventivmedel påverkar humöret (00:53:12) Om där blir en negativ påverkan så kommer den tidigt - be då om hjälp (00:59:25) Om menstruationen ger besvär så våga söka hjälp (01:03:07) Det finns inga koståtgärder med ordentlig evidens bakom sig (01:07:07) Forskningen på manliga preventivmedel går framåt men det är svårforskat

I avsnitt 67 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar problemet med att uppskatta människors intag av salt och mer specifikt bristen med en metod. I veckan släpptes nämligen en ny konsensusartikel från flera stora organisationer kring blodtryck där det påpekas att det inte fungerar att uppskatta saltintag med en enda mätning av salt i urinet. Istället behöver man samla in urin över >24 timmar för att få en okej uppskattning. Efter det diskuterar vi en ny studie där man har försökt ta fram biomarkörer för hur nära människors diet följer den så kallade medelhavsdieten. Med hjälp av en tidigare RCT studie på medelhavskost så tog man fram några markörer och sedan använde man dessa i en större kohortstudie för att se om bättre följsamhet minskade risken för typ 2 diabetes, vilket det gjorde. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om ingenting (00:01:59) Urinprov för att uppskatta saltintag behöver samlas in över minst 24 timmar (00:17:03) Biomarkörer för en kost mer lik medelhavsdieten förutsäger bättre hälsa

Vi öppnar veckans avsnitt med att diskutera en ny studie där man jämfört ChatGPTs svar mot läkares på olika forum på nätet. Deltagarna i studien fick ranka svaren efter hur bra de var rent kvalitetsmässigt och hur empatiska de upplevde svaren och ChatGPT vann överlägset. Efter det så intervjuar Erik ultralöparen Torbjörn Gyllebring som sprant 272 km på 24 timmar. Vi får höra lite kring hans förberedelser och hur han skötte intaget av energi under själva loppet. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om familjeliv och när Jacob ska vara med på nyhetsmorgon imorgon (00:02:39) ChatGPT är bättre än läkare på att svara på medicinska frågor på nätet (00:26:55) Erik intervjuar Torbjörn som sprang 272 km på 24 timmar

Jacob och Erik börjar med att diskutera forskningen på kaffe. En krönika i DN som påstår att det minskar risken för fetma och typ 2 diabetes används som utgångspunkt och sedan diskuterar vi en hel del annat. Efter det blir det två frågor. Den första handlar om huruvida personer med olika kroppstyper bör äta olika dieter. Den andra om vad som gäller kring kreatinintag, spelar det någon roll när du tar ditt kreatin och hur viktigt är det att inta det varje dag? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Livet den senaste veckan (00:03:28) Foskningen kring kaffe och en artikel i DN (00:22:19) Det går inte att förutsäga vilken typ av diet som kommer passa en viss person i förväg (00:35:07) Spelar det någon roll när man tar sitt kreatin?

Avsnitt 64 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar på två rubriker från veckan som har gått. Först diskuteras en nyhet i Expressen om att Oatly har blivit dömda för att vilseleda konsumenter när de säger att sockret i deras produkt kommer naturligt från Havre. Sockret tillkommer egentligen endast på grund av en kemisk process som Oatly startar igång när de tar fram sin produkt. Efter det så diskuterar vi en artikel i tidningen The Atlantic som handlar om att man i flera studier har funnit ett negativt samband mellan glassätande och risken för typ 2 diabetes. De som äter mer glass var alltså i lägre risk för att få sjukdomen. Erik, Linnea och Jacob diskuterar dels de sakerna som tas upp i själva tidningsartikeln, dels möjliga förklaringar till varför man kan ha sett det resultatet som man sett. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Alla har biltrubbel (00:04:42) Havredryckstillverkaren Oatly vilseleder kunder (00:15:18) Minskar glass risken för diabetes typ 2?

Avsnitt 63 av Hälsoveckan är med endast Erik och Jacob. Vi börjar med att diskutera ett nytt Guinness världrekord där svenske Olle knäcker totalt 46 olika leder efter varandra. För den som vill se detta ”mästervärk” så finns det en tiktok-länk här. Jacob berättar också lite kort det lilla man tror sig veta kring vad det är som orsakar det knäckande ljudet och om det är bra, dåligt eller neutralt. Efter det kommer dagens huvudämne vilket är mackor och olika typer av bröd. Som utgångspunkt har vi artikeln ”The American Diet Has a Sandwich Problem” sin fokuserar på kalorierna och saltet i många färdiga mackor som amerikanerna köper. Vi går dock även vidare lite och snackar om olika pålägg, hur man kan leta bröd i matbutikerna och lite annat smått och gott. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:30) Erik låste in sina bilnycklar i bilen (00:03:54) Mannen som slog nytt rekord i poppade leder (00:05:02) Ett världsrekord (00:05:16) Mer om att knäcka leder (00:09:45) Mackor kan var bra men också riktigt dåligt

I veckan publicerades ett utkast till slutrapporten för NNR 2023 och hela avsnitt 62 av Hälsoveckan by Tyngre används för att diskutera lite av det som är nytt och en del av kritiken som redan har dykt upp. Vi diskuterar också en del kring om det är rätt att inkludera miljöpåverkan i samma dokument som näringsrekommendationerna? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om våren och graviditet (00:03:19) Ett utkast till slutrapporten för NNR 2023 finns nu online (00:05:49) Det är många mindre förändringar kring olika rekommendationer (00:11:23) RDI ändras för flera vitaminer (00:17:50) Kostmönstret som rekommenderas (00:20:44) Är det rätt att ha med miljömålen i samma rapport? (00:28:01) Organisationer och företag som är negativa till kostråden (00:38:27) Det ges inga konkreta exempel på vad man faktiskt tycker är fel i rapporten

Sommartid och en därför lite extra trött panel börjar veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med att väldigt kort förklara varför normaltid året runt hade varit att föredra. Efter det diskuteras en artikel i aftonbladet med titeln ”Så lätt blir du av med trötthet” där en funktionsmedicinare vid namn Pia Norup får bre ut sig och göra reklam för sin bok utan några kritiska frågor. Till sist diskuteras en av Linneas systematiska översiktsartiklar där de har tittat på proteinintag hos små barn och hur det korrelerar med deras framtida vikt. De fann då ett samband mellan högre intag av framför allt animaliskt protein och högre vikt senare i livet. Men som vanligt finns det många frågor kvar och flera sätt att tolka datan när det gäller nutrition. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Olika Amadeus med olika bidrag till mänskligheten (00:02:05) Jacob gör en snabb genomgång kring sommartid vs normaltid (00:10:08) Så lätt blir du av med din trötthet enligt reklam i Aftonbladet (00:21:43) Proteinintag hos små barn och högre BMI i senare ålder

Trots sjuka barn så är hela panelen med i dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre. Vi börjar avsnittet med att kort diskutera akupunktur och en punkterad lunga. Efter det så fokuserar vi på en artikel i Göteborgs Posten med titeln Mindre frukt och grönt och mer läsk – svenskarnas matvanor allt sämre.  I artikeln kan vi både läsa om Folkhälsomyndighetens rapport kring att svenskar äter allt sämre och att det skedde en tydlig försämring under pandemin och om att Agnes Wold inte anser att det finns någonting som är bättre eller sämre än någonting annat att äta. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) VAB och Mello som försnack (00:03:17) Kort om akupunktur och punkterade lungor (00:07:36) Svenskarnas matvanor har blivit sämre men Agnes Wold är inte orolig

Linnea och Jacob gästas denna vecka av dietisten och forskaren Therese Karlsson verksam på Göteborgs Universitet. Therese har nyligen skrivit ett kapitel om näringsämnet kolin för nya NNR som ska släppas framåt sommaren. Kolin är ett vattenlösligt ämne som är ganska likt ett vitamin i dess funktioner i vår kropp. Man har vetat att vi behöver få i oss kolin via kosten sedan 80-talet men det är först på senare år som intresset för detta näringsämnet har växt. Idag vet vi dock fortfarande inte särskilt mycket om hur ett eventuellt suboptimal intag påverkar vår hälsa och det finns också osäkerhet kring hur mycket vi människor får i oss varje dag samt hur mycket som är ett bra intag. För den som hellre läser än lyssnar på podcast eller den som vill lära sig ännu lite mer efter att ha lyssnat på det här kapitlet så har Therese också nyligen skrivit en artikel om kolin för sidan nutritrionsfakta, Kolin – det okända men viktiga näringsämnet. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Erik har vab igen och Jacob har fått se snö på riktigt (00:01:20) Therese Karlsson gästar för att berätta om Kolin (00:04:21) I de nya nordiska näringsrekommendationerna kommer kolin finnas med (00:05:06) Vad kolin är för typ av ämne och dess egenskaper i vår kropp (00:07:39) Ett tydligt ökat intresse men fortfarande väldigt mycket som man inte vet (00:08:45) Män och kvinnor efter klimakteriet behöver möjligen mer från kosten (00:10:54) De rekommendationer som finns idag när det gäller intag av kolin (00:11:38) Människor äter idag mindre än de preliminära gränser som man har satt upp (00:15:25) Vad tror man att måttlig brist av kolin skulle kunna orsaka? (00:17:30) Livsmedel som är rika på kolin (00:21:30) Går det att dra några praktiska slutsatser kring kolin idag? (00:25:05) Har kroppen något lager av kolin eller behöver vi äta det regelbundet? (00:27:43) Det som togs upp i Thereses kapitel om kolin i NNR 2023

Erik Dunåker och Linnea Bärebring bryter i det här avsnittet ner en ny studie som tittat på sockeralkoholen och sötningsmedlet erythritol och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Den här studien har fått lite uppmärksamhet den senaste veckan med tidningsrubriker så som ”Sötningsmedel kopplas till hälsorisker i ny studie” och frågan är då vad forskarna verkligen har visat och om det finns fog för rubrikerna? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Intro (00:03:30) Sötningsmedlet erythritol och påståenden kring ökad risk för hjärt och kärlsjukdom (00:07:17) Allmän diskussion kring studier, tidskrifter och dåliga incitament (00:12:56) Mer om den nya studien på erythritol (00:19:49) Man har inte mätt deltagarnas intag av erythritol (00:27:15) Försök att förklara observationsstudierna via meknismer från möss och tester på blod

Erik är äntligen tillbaka efter långt vabuari. I avsnitt 57 diskuterar vi tre olika rubriker från veckan som har gått. Först ut är en artikel i DN om matpriserna just nu. Efter det blir det två artiklar i SvD. En kring kost vid autism och om det finns några belägg för att en glutenfri kost kan hjälpa. Och sen en artikel om BMI som hälsomått och några av de alternativa mått som finns. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack (00:05:04) 3,2 kg kött på 30 minuter är ingen bra idé (00:07:55) Matpriserna fortsätter att gå uppåt (00:18:25) Blir barn med autism bättre av glutenfri kost? (00:29:22) BMI som mått för fetma och hälsa

Denna vecka gästas vi av Erik Arnesen som tillsammans med Linnea har varit med i framtagandet av delar av de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023. Erik var bland annat med och tog fram riktlinjerna för hur de forskare som blir ombedda att genomföra en systematisk översiktsartikel i samband med NNR bör gå tillväga. Efter det fokuserar vi mer specifikt på Erik och Linneas nypublicerade systematiska översiktsartikel på hälsoeffekterna från nötter och frön. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider ·         (00:00:00) Erik Arnesen om framtagandet av NNR 2023 ·         (00:03:15) Vem beslutar vad man ska utföra en systematisk review på? ·         (00:04:10) Eriks tidigare bakgrund innan han började jobba med NNR ·         (00:07:44) De första kostråden togs inte fram med en systematisk och kontrollerbar metod ·         (00:09:47) En scoping review kontra en systematisk review ·         (00:11:58) De olika formerna av reviews som finns ·         (00:15:52) Riktlinjer för hur man utför en systematisk review inom NNR ·         (00:19:43) Man kan läsa och kommentera utkast till färdiga kapitel på helsedirektoratet.no ·         (00:22:48) De nio systematiska översiktsartiklarna som forskar har utfört för NNR kommiten ·         (00:24:31) Erik och Linneas senaste systematiska översiktsartikel på nötter och frön ·         (00:27:20) Stökigt att hitta artiklar så de fick läsa igenom 23000 abstrakt ·         (00:31:53) Studierna som inkluderas skulle vara på människor som åt efter hunger ·         (00:34:38) Intag av nötter korrelerade med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom ·         (00:35:23) Det verkar räcka med ganska lite nötter för en effekt men doserna i studierna är osäkra ·         (00:39:18) Interventionsstudierna visar på förbättrade blodfetter ·         (00:44:01) Vad har man jämfört nötterna emot i interventionsstudierna? ·         (00:45:42) Det har utförts väldigt lite studier på hälsoeffekterna från frön ·         (00:48:04) Olika typer av nötter har troligen olika effekter ·         (00:52:34) Nötter är kaloririka men verkar inte ge viktuppgång när folk äter efter hunger

I veckans Hälsoveckan by Tyngre så tipsar Jacob och Linnea om bra källor till information om kost och hälsa. Det blir en genomgång av bra podcast, intressanta konton på Instagram, smarta personer på twitter och enstaka hemsidor och nyhetsbrev. Här är en lista på de källor som vi nämner i avsnittet: Podcasts Medicinvetarna – en podd om KI:s forskning, Sahlgrenska Akademin: Akademiliv, Uppsala universitet: Forskarpodden, Fatta Forskning från Region Skåne Nordväst, Gynpodden, Migränpodden, Frisk utan Flum, You are not so smart, The Skeptics Guide to the Universe Wellness: Fact vs Fiction, Docs Who Lift, Sigma Nutrition, Maintenance Phase AJCN In Press, The Peter Attia Drive Podcast, Dr Matt and Dr Mikes medical podcast, Inside Exercise Instagram Jacob Gudiol, Erik Dunåker, Linnea Bärebring, John Martin Fredriksen, Livsmedelsverket, Kevin C. Klatt, Cochrane, Kvinnokliniken, Jen Gunther, Dr Izzy Smith, Dietist Linn Twitter Jacob Gudiol, Nicola Guess, Gideon Meyerowitz-Katz, Gil Carvalho, Kevin Hall, John Speakman, Stuart Phillips, Stephan J. Guyenet, Tamar Haspel, Dr. Spencer Nadolsky, Christopher Gardner, Charles Brenner, Daniel Berglind, Daniel J Drucker, Kevin Whelan Andra tips Obesity and Energetics Offerings, Barnakuten, 1177 På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Linnea och Jacobs tips på bra informationskällor kring kost och hälsa (00:03:38) Tips på bra podcasts (00:04:28) Ganska lättlyssnade podcasts (00:10:28) Podcast som kräver lite koncentration (00:17:31) Mer nördiga podcasts som kräver lite kunskap och bra fokus (00:24:17) Bra konton på Instagram (00:29:33) Intressanta och kunniga personer på Twitter

I avsnitt 54 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras boken glukosrevolutionen (glucose revolution) skriven av Jessie Inchauspe som nog är mest känd som Glucose Goddess. Vi talar också en del kring hennes framträdande i nyhetsmorgon förra veckan som du kan se här. Boken är i mångt och mycket en typ av kombination mellan GI-dieten och LCHF när det gäller mycket av det som påstås kring effekter från blodsocker. Den är i stora drag också dålig när det gäller faktaunderlaget och referenser saknas ofta. De gånger som det ges referenser så är de cherry pickade och ger ingen rättvis bild av hur forskningen ser ut. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider (00:00:00) Podden har överlevt första året (00:01:40) Recension av glukosrevolutionen skriven av Jessie Inchauspe

Hälsoveckan by Tyngre med Dunåker, Bärebring och Gudiol diskuterar denna vecka två rubriker som vi har haft i media den här veckan. Först ut är ett inslag i TV4 där det påstås att en professor har sagt att fika på jobbet är lika skadligt som passiv rökning. Det är dock inte riktigt det som professorn har sagt utan istället har hon sagt att hon tycker att man kan se på dem på samma vis, att de båda kan ge skada på sikt. Det finns idag en stor fikakultur på många arbetsplatser och ju oftare det ställs fram olika typer av fika desto oftare kommer de flesta människor att äta av den fikan. Vilket inte alltid är av godo på lång sikt. Efter det här blir det en längre diskussion kring amning och olika rekommendationer. Aftonbladet publicerade i veckan en artikel med titeln ”Amningen avslutas när barnet smakar mat tidigt” där forskare från Uppsala och Sophiahemmets högskola är kritiska mot de råd som ges när det gäller introduktion av mat till spädbarn utifrån ett resultat i en mindre observationsstudie som de har genomfört. Deras resultat stämmer dock inte överens med resultat från RCT-studier så frågan är om man ska bry sig om en observationsstudie då? Och spelar det verkligen någon betydande roll i fall man ammar i 6 månader i svenska förhållande? Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Intro - Jacob har börjat mixtra med olika AI-saker 00:06:18 Fika på jobbet sägs vara lika skadligt som passiv rökning 00:16:44 Slutar mammor amma sina barn tidigare om barnen får smakportioner tidigt?

Avsnitt 52 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar på ett youtubeklipp på 30 minuter med titeln ”How Weight Loss and Nutrition Books Confuse Us”. I klippet förklarar en man vid namn Chris Macaskill på ett bra sätt hur du kan bli vilseledd av en bra story och att de flesta större dieterna där ute ofta har en bra sådan som upprepas i bok efter bok. Jacob och Erik diskuterar innehållet i klippet och drar in lite egna tankar om det som sägs samt med lite andra exempel. Förutom det här ämnet så blir det en kort diskussion kring att de som gillar sött mer än andra oftare har mer fettfri massa än genomsnittet samt att det sällan är en bra idé att fortsätta göra en massa repetitioner av en ganska tung övning om du redan är helt slut. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Högre fettfri massa korrelerar starkare med att gilla sötsaker än hög fettmassa 00:05:33 Överdrivet mycket repetitioner av ganska tunga saker är sällan en bra idé 00:11:39 Lite snack kring youtubeklippet "How Weight Loss and Nutrition Books Confuse Us"

I avsnitt 51 av Hälsoveckan droppar Linnea överraskningen att hon är gravid igen så därför väljer vi att diskutera ett ämne där Linne är extra påläst för stunden vilket är viktuppgång under graviditet. Det har funnits råd kring hur mycket viktuppgång som gäller för olika kvinnor beroende på deras vikt före graviditeten där målet med råden är att försöka minimera risken för att det ska ske något negativt under graviditeten eller förlossningen. Råden kommer dock inte ut till särskilt många gravida och samtidigt är det en klurig fråga då vi vet att det sällan har någon direkt effekt av att bara berätta om råden och inte ge vidare information och stöd. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Introsnack 00:02:50 Viktuppgång under graviditeten - vad är råden och varför?

I avsnitt 50 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras antiinflammatorisk kost enligt Maria Borelius. Aftonbladets site Godare har ett reklaminlägg för hennes senaste kokbok där hon berättar om sin nya matpyramid. Vi går igenom hennes råd från den lägsta nivån på pyramiden och uppåt för att problematisera, berömma och ifrågasätta indelningen och de olika sakerna som påstås kring olika livsmedel. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Linnea är tillbaka och panelens varierande "aura" på internet 00:05:39 Tankar kring en artikel om Maria Borelius nya matpyramid 00:07:35 Det har inte funnits några kostråd på 6-8 brödskivor per dag 00:09:16 Vad är definitionen på en "bowl" jämfört med en skål med yoghurt 00:11:22 Uppbyggnaden på Borelius antiinflammatoriska kost 00:12:01 80 procent av tiden kan innebära mycket mindre när det gäller av kalorierna 00:13:27 Det finns inga bra belägg för att det hon kallar för inflammatorisk faktiskt är inflammatoriskt 00:17:48 Sverige har faktiskt aldrig haft en matpyramid som kostråd från officiella håll 00:19:39 Grönsakerna i botten på pyramiden 00:20:27 På nivå nummer 2 finns "fina proteiner" 00:20:45 Vad som kallas för antiinflammatorisk kost skiljer sig mellan olika böcker 00:23:59 Borelius favoritrecept följer inte hennes egen matpyramid 00:25:20 På nivå 3 finns fetter med oljor och fetter 00:35:38 Nivå 4 är stärkelse och frukt 00:38:27 Äter man verkligen som på stenåldern när man äter så här? 00:43:42 Det olika sätt man mäter hur antiinflammatoriskt någon äter inom forskningen

Ett andra frågeavsnitt av Hälsoveckan by Tyngre där Jacob och Erik diskuterar studierna som har visat att man kan minska risken för att ett barn ska utveckla en födoämnesallergi genom att tidigt introducera vanliga allergener i deras kost. Till exempel kan man ge mat med lite jordnötssmör på från det att barnet är 4 månader gammalt. Förutom det så diskuteras också mycket kring proteinkvalité i vegetabilier jämfört med kött och vad vi verkligen vet när det gäller hälsoeffekterna från rött kött för sig själv. Det är vanligt i observationsstudier att man inkluderar rött kött och processat kött i samma kategori vilket gör att det ibland är svårt att skilja dem åt. De flesta studier förlitar sig också på människor självrapportering för vad de äter så vi är också beroende av att de kan skilja på rött kött och processat kött i studierna där man ändå försöker separera på de två. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Intro 00:04:43 Kan man minska risken för allergier genom att introducera barn för saker tidigt? 00:13:56 Kan kroppen ta upp protein lika bra från vegetabilier? 00:15:10 Skiljer sig rött kött mot fågel näringsmässigt? 00:15:59 Vad vet vi kring hälsoriskerna med rött kött jämfört med processat kött? 00:21:37 Kan man töja ut sin matsäck så man behöver mer mat för att bli mätt? 00:27:35 Vad gäller för viktnedgång när man är pensionär?

I veckans avsnitt diskuterar Jacob och Erik lång och ingående kring begreppet set point. Din kropp har flera fysiologiska processer som gör att du håller din kroppsvikt relativt stabilt kring en viss vikt. Om du äter lite mycket i några dagar så blir du mindre hungrig efterföljande dagar samtidigt som du kanske rör på dig lite extra så vikten går tillbaka till den tidigare. Det samma sker om du skulle äta mindre då du får efter ett tag får en ökad hunger och rör på dig lite mindre i vardagen. Dock är det så idag att många människor väger betydligt mer än de gjorde som unga eller sett till det som kallas för normalvikt. Det verkar som att kroppen hos dessa personer försöker arbeta för att hålla den högre vikten stabil istället för att försöka få personerna att gå ner till den vikt det kanske hade för 15 år sedan. Vad beror den här förskjutningen av den vikt som deras set point verkar sträva mot på och finns det något sätt att återställa sin set point? Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Intro 00:02:16 Set point och tid för ny normalvikt - vad vet vi? 00:32:20 Lite tankar kring kollagentillskott för olika saker

Gudiol och Dunåker diskuterar först livsmedelsverkets nya kunskapsöversikt kring sötningsmedel och sedan berättar Dunåker lite kring ulcerös kolit. Till sist blir det en lång diskussion, eller resumé, kring allt som har hänt den udda sociala medier profilen Liverking. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Försnack inför julen 00:05:52 Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång på sötningsmedel 00:30:05 Hur ser forskningen och behandlingen vid ulcerös kolit ut? 00:35:20 Hela historien kring Liverking - ett udda internetfenomen

Andreas Wahl, bland annat känd från att vara programledare i det fantastiska programmet Folkeopplysningen gästar denna vecka Jacob och Erik i Hälsoveckan by Tyngre. Han berättar om sin väg från fysiker till folkutbildare och underhållare i Norge. Vi fokuserar framför allt på serien Folkeopplysningen i det här avsnittet och Andreas delar med sig om hur de tänker inför avsnitt när det gäller valet av frågor och gäster. Vi diskuterar också hur man förmedlar vetenskap på ett bra sätt så det både blir underhållande och lärorikt samtidigt som man inte förenklar för mycket. Hur får man till exempel fram ett svar i en fråga där det inte riktigt är svart eller vitt? Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Veckans gäst, Andreas Wahl från bla Folkeopplysningen 00:03:08 Andreas väg från fysikerutbildning till medieperson 00:09:38 Arbetet med Folkeopplysningen 00:13:52 Hur fungerar det med intervjuer och arbetsmaterial när en del som är med inte vill att sakerna ska visas? 00:18:18 Steget från mer hård vetenskap till frågor som aldrig är svart eller vitt 00:26:33 Det är mycket arbete som står bakom ett avsnitt 00:30:53 Hur ser de på risken att det bara blir en auktoritet som påstår saker? 00:40:19 Risken med att upprepa konspirationer för tittaren 00:46:55 Finns det något ämne som de känner att de skulle behöva gå igenom igen? 00:48:42 Hur tänker man kring berättandet när det gäller falsk balans och liknande 00:52:04 Covid-19 fungerade inte som ämne eftersom allting förändrades så fort 00:55:36 Andreas andra sysslor med podcast, internetbutik och skrivande 00:59:48 Andreas frågespalt i SvD junior med roliga frågor från barn

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två artiklar som publicerats i större svenska dagstidningar i veckan som gått. Först blir det en artikel i Svenska Dagbladet där man säger att HIIT i kombination med periodisk fasta dubblar fettförbränningen. Studien man tar upp är en kortvarig interventionsstudie där deltagarna i princip fick resultat i storleksordning med deras ansträngning. Kortsiktigt ser man alltid den här typen av effekt i interventionsstudier och det är osannolikt att man hade fortsatt att se en sådan effekt på lite längre sikt. Efter det diskuterar vi kort en bra och positiv artikel i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan där Katarina Steding-Ehrenborg kort tar upp en del faktorer som är viktigt för ett åldras med livskvalité. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Erik har fått en hjärnskakning 00:02:21 Artikel i SvD om korta ätfönster och högintensiv träning 00:22:20 Trevlig artikel om hälsosamt åldrande i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Denna vecka är det endast Jacob och Erik som sitter med mikrofonerna och delar med sig av sina tankar kring veckans ämne. Först blir det en ganska allmän diskussion kring skolmaten efter att det varit en hel del olika rubriker de senaste veckorna som handlar om hur den förändrats nu när matpriserna ökat. Efter det blir det en längre diskussion kring nötter där vi utgår ifrån en artikel i svenska dagbladet i veckan med titeln, Nötters effekt på vikt och hälsa förvånar forskare. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Idag blir det endast Erik och Jacob 00:04:56 Tankar kring betydelsen av bra skolmat nu när matpriserna ökar 00:12:15 Naturliga nötter är näringsrikt och håller dig mätt

Kroppsaktivism har varit på tapeten de senaste två veckorna och i det här avsnittet så diskuterar Jacob och Linnea lite kring allt det som har stått i media och på sociala medier den senaste tiden. Som utgångspunkt använder vi oss av debattartikeln ”Kroppsaktivisternas lögner får inte stå oemotsagda” i Dagens Nyheter där man framför allt framför kritik mot medier och deras sätt att hantera sakerna som påstås i boken Kriget mot Kroppen och vad som sagts i intervjuer med författarna till boken i svenska medier de senaste månaderna. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Jacob och Linnea diskuterar det bra och de dåliga med kroppsaktivism 00:02:24 Vad ska ses som lyckat när det gäller viktnedgång? 00:15:47 Ordentliga försök till viktnedgång minskar risken för ätstörningar framöver 00:17:12 Vården ger troligen mer realistiska förväningar än samhället i stort 00:20:04 BMI är ett bra mått för fetma när det används korrekt 00:24:53 Det ges inga alternativ som har bättre evidens bakom sig själv 00:27:35 Det är inte lätt för vårdgivare att ignorera fetma när det ofta kan vara en förklaring till olika besvär

Jacob, Linnea och Erik börjar veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med att diskutera ett av Linneas favoritämnen, kost vid reumatism. Nyligen publicerades en ny studie kallad NutriFast-Study där man testade olika dieter för personer med RA för att se om man kunde minska på deras inflammation och sjukdomsymptom. Nästa ämne är en ny studie på semaglutide (Wegovy, Ozempic) och viktnedgång hos ungdomar. Semaglutide är en av de nu kommande medicinerna mot fetma som har visat på stor viktnedgång över flera månader hos vuxna människor med fetma. Fram tills nu har det dock inte funnits särskilt mycket data på ungdomar. Studien visade på stor positiv effekt på ungdomarnas vikt och resultaten båda verkligen gått inför framtiden när det gäller obesitasvård hos ungdomar. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Linnea planerar en ny studie och Jacob planerar för kalas 00:03:35 Ny studie på om kosten kan påverka smärta och problem vid reumatisk 00:25:39 Semaglutid gav stor viktnedgång hos ungdomar med obesitas

Avsnitt 41 av Hälsoveckan by Tyngre inleds med att diskutera lite allmänt kring sockerberoende och högbelönande mat då det varit på tapeten på olika platser de senaste veckorna. Vi utgår inte ifrån någon speciell artikel i det här avsnittet men vi tar upp en hel del av det som Jacob har skrivit om tidigare på ämnet i artiklarna, Finns det någon typ av matberoende och är skitmat som en drog? och Sockerberoende – sant eller hittepå?. Vi kommer också efter ett tag in på Bitten Jonsson och hennes pseudovetenskap kring ämnet. Efter det diskuterar vi kring studien CARBFUNK som vi fick många frågor till under veckan. Det här var en studie som delvis finansierats via Kostfonden där en del uttalanden kring resultatet går ganska långt förbi vad studien faktiskt visar. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Introsnack 00:02:52 Lite snack kring begreppet sockerberoende och belöning från mat 00:22:45 Bitten Jonssons påståenden kring sockerberoende 00:32:35 CARBFUNK, den senaste studien sponsrad av Kostfonden

I avsnitt 40 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar vi på tre olika ämnen. Första ämnen är förra veckans rubriker kring att 6000 raska steg om dagen ger dig optimala hälsoeffekter från fysisk aktivitet. Det här baseras på en mindre studien från GIH där man har undersökt människor som promenerar till och från sitt arbete. Medan de gick en sådan tur så mätte man saker som deras energiförbrukning, ansträngning och antalet steg och sedan har forskarna jämfört dessa värden med den epidemiologiska forskning som finns kring fysisk aktivitet och långsiktig hälsa. Efter det här så berättar Linnea om en av hennes egna studier som precis blivit avslutad där de har gjort en systematisk översikt på huruvida tillskott av omega-3 under graviditeten eller i samband med amning kan påverka barnets risk att utveckla astma eller astmaliknande symptom. Till sist diskuterar vi kort en ny stor RCT där man har undersökt om ett tillskott av torskleverolja kan minska risken för att få covid-19 eller någon annan typ av infektion i övre luftvägarna. Torskleverolja innehåller både vitamin-D och omega-3 som båda är populära tillskott för sig själv. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Introsnack och funderar kring grundutbildningen till fysioterapeut och dietist 00:07:49 Är 6000 steg från raska promenader optimalt för hälsan? 00:39:41 Linneas nya översiktsartikel på omega-3 till gravida och risk för astma hos barnet 00:55:54 En stor RCT på torskleverolja visar på ingen effekt på förkylningssymptom

I avsnitt 39 av Hälsoveckan diskuteras tre vitt skilda ämnen. Vi börjar med att diskutera skolmaten i Lycksele kommun där kökschef och kökspersonal fått högljudd kritik och även blivit påhoppade medan de varit ute på stan efter att de utfört ändringar på menyn. Efter det tittar vi lite på en RCT-studie från Danmark där man har fått familjer att drastiskt minska på skärmtiden över två veckor. Deltagarna fick endast ha ungefär 30 minuter ”onödig” skärmtid varje dag och det inkluderade allt från mobiltelefon, dator, surfplatta och TV. Resultatet visade på en liten förbättring i mående hos gruppen men frågan är om insatsen är värd den lilla effekten? Till sist diskuterar vi lite kort Kombucha där en ny fallrapport om en kvinna som fick väldigt negativa av att regelbundet dricka drycken. Det finns idag inga påvisade hälsofördelar med drycken samtidigt som det finns en del fallrapporter med negativa effekter när konsumtionen har blivit ganska hög. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Ingen i panelen är hembygdens stolthet 00:02:57 Jacob var nyligen med i Nyhetsmorgon och på BORIS årsdag 00:09:17 Det blåser kraftiga vindar kring skolmaten i Lycksele Kommun 00:18:23 RCT visar på att kraftig begränsning av skärmtid i familjer ger liten förbättring i mående 00:21:18 Det finns få studier på skärmtid där man verkligen kunnat titta bra på orsakssamband 00:36:49 Fallrapporter om negativa effekter från högt intag av Kombucha

Denna vecka diskuterar vi två nyare studier. Den första studien har undersökt effekten av ett tidigt eller sent ätfönster under väldigt kontrollerade former. Deltagarna var inlåsta två gånger om under en veckas tid vardera och man kontrollerade allting de åt, hur mycket de rörde på sig, ljuset i deras lokaler med mera. Det som skiljde de två gångerna åt var när deltagarna åt sin mat. En gång var det tidigt ätfönster och en gång var det ett senare ätfönster. I den andra studien har undersökt om en diet som specialanpassats för att ge varje individ ett lågt blodsockersvar efter en måltid fungerar bättre för viktnedgång jämfört med att bara ge människor rådet om att äta en fettsnål diet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Trötta värdar idag 00:03:46 Exakta samma mat och måltider fast olika tider på dygnet 00:08:14 En vecka åt de med start klockan 8 och slut vid 17 tiden ungefär 00:10:32 Människor har fler ättillfällen idag jämfört med förr 00:12:14 Hur våra kroppar fungerar varierar lite över dygnet 00:16:02 Studien har isolerat effekten av när man äter 00:17:35 Små fördelar med att äta maten tidigare på dagen 00:18:15 Det är lite oklart om deltagarna han anpassa sig för de olika ätfönstren på en vecka 00:24:01 Det är oklart om effekten man ser är betydelsefull rent praktiskt 00:28:02 En individanpassad diet jämfört med lågfettkost 00:30:26 En algoritm som kan förutsäga blodsockersvaret 00:34:06 Det här marknadsförs till konsumenter som något för effektiva viktnedgång 00:35:44 Det blir ett extremt fokus på en sak som knappt bevisats vara en riskfaktor i sig 00:37:04 Tidigare resultat på algoritmen har visat på en möjlig positiv effekt för typ 2 diabetiker 00:39:47 Lågfettdieten gav samma viktnedgång som den individanpassade kosten 00:45:04 Den här algoritmen ger ingen nytta för viktnedgång

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras SVTs kostdokumentär, Vad matar vi våra barn med?". Vi börjar med att diskutera de olika delarna av dokumentären, vad vi tycker blir bra och vad som vi anser hade blivit bättre med mer nyansering. Efter det så glider vi in lite på ämnet vad man som samhälle skulle kunna göra åt den långvariga trend som har funnits där människor i genomsnitt väljer sämre och sämre livsmedel. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Försnack kring helger med småbarn 00:03:18 Diskussioner och reflektioner kring "Vad matar vi våra barn med?" 00:05:54 Det är svårt att göra något riktigt bra på bara 55 minuter 00:08:55 Det är en tveksam vinkel på dokumentären där skulden läggs på föräldrar 00:13:12 Det finns många studier där man försöker utbilda föräldrar och deras barn 00:17:10 Programledaren åt ultraprocessad mat i fyra veckor och det var dåligt för hans hälsa 00:22:51 Det blir för stor vikt vid en persons berättelse istället för forskning 00:24:18 Nya kopplingar mellan belöningssystemet och automatiskt beteende i hjärnan 00:28:54 Maten är designad för att vara maximalt belönande 00:31:47 Det är för ont om studier på mekanismer kring ultraprocessad mat 00:33:50 Om man vill införa reglering eller tydliga riktlinjer så behövs en tydlig definition på vad man ser som problemet 00:38:12 Dokumentären tar upp alldeles för lite kring problemet med NOVA systemets definitioner 00:40:31 Den här träffar bättre än de flesta andra kostdokumentärer 00:46:40 Jacob tycker att Hyper-palatable foods är ett mer intressant koncept

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är alkohol och hälsa. Vi utgår ifrån nya förslag till rekommendationer för lågrisk alkoholdrickande från Kanada. I det här avsnittet tar vi dig från det man trodde förr, det man tror idag och med flera stopp med diskussioner kring svårigheterna att studera alkohol och hälsa i brist på större interventionsstudier. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Linnea har kläder inlåsta i sin tvättstuga 00:03:17 Den senaste forskningen kring alkohol och hälsa 00:05:15 Den skiftande bilden på alkohol och hälsa det senaste decenniet 00:09:14 Är det bättre med vin än annan alkohol? 00:10:56 Industrin hjälper till att sprida saker som hjälper dem sedan är det svårt att nå ut med ny information 00:12:43 Kanadas nya riktlinjer för lågriskdrickande 00:15:44 Mer än två standardglas i veckan ansågs vara moderat eller hög risk 00:21:08 Vilken risk är människor beredda att ta och hur förmedlar man om de är över den gränsen? 00:24:08 Risker som är associerade med alkoholintag 00:28:11 Könsskillnader i risk för vissa sjukdomar - confounding eller olika fysiologi? 00:29:29 Effekterna på hjärt- och kärlsjukdom är blandade vi låga mängder 00:30:40 Det är svårt att lita på självrapporterade intag av alkohol 00:33:27 Där finns en tydlig doseffekt när det gäller alkohol och hälsa 00:38:39 Det är intressant att alkohol ofta lyfts som en hälsodryck i dietböcker och på hälsokonton på sociala medier 00:43:33 Om graviditet och amning 00:45:40 Alkoholdrickande och risken för mental ohälsa

Del 2 kring fetma och dess behandling med docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas.. I den här andra delen i vår intervju med Ingrid Larsson kommer vi in på delar kring motivation, om det finns en hälsosam fetma, om det är några problem att yoyo-banta och till sist diskuterar vi en del kring vad man fokuserar på när det gäller kosten efter själva viktnedgångsfasen. Vad ska man äta för att försöka bibehålla den nya lägre vikten? I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Erik har varit norröver och försökt se björnar från bilen 00:02:28 Det är bättre att fokusera på positiva saker man får istället för risker som man undviker 00:08:57 Hälsosam fetma - är det ett verkligt fenomen? 00:16:21 Människor lyckas mycket bättre med sin viktnedgång om de får hjälp 00:19:44 Dagens mediciner mot fetma 00:28:25 Vilken roll har träning när det gäller viktnedgång? 00:33:30 Är yoyo-bantning dåligt för hälsan? 00:43:29 Utan en kontrollgrupp så vet du inte hur vikten hade varit utan ett viktnedgångsförsök 00:46:17 Vad fokuserar man på som bra mat för personer efter en viktnedgång? 00:55:30 Stigmatisering av övervikt och fetma skapar problem

Denna vecka gästas Hälsoveckan by Tyngre av docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas och det är också det som vi fokuserar på i dagens avsnitt. Det här blev ett så pass långt avsnitt när vi spelade in så vi beslöt oss i efterhand att släppa det som två avsnitt. I det här första avsnittet så berättar Ingrid först om sitt arbete och sin forskning. Efter det blir det en diskussion kring vad fetma är och hur man behandlar det på obesitasmottagningen på Sahlgrenska. I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Fint väder och en introduktion av första delen kring fetma och behandling av fetma 00:03:06 Docent Ingrid Larsson gästar för att berätta om sin forskning och arbete kring fetma 00:07:07 Vad är BMI, vad är det bra för och när är andra mått bättre? 00:09:00 En speciell form av BMI används på barn och ungdomar som växer 00:12:44 Alla test kan användas felaktigt så man måste veta hur man kan använda varje test bra 00:17:46 Är det rätt att först börja med större insatser när fetman ändå har funnits ganska lång tid? 00:19:38 Det är vanligt med psykiatriska diagnoser på fetmamottagningen 00:20:20 Artikel om de vanligaste myterna kring fetma 00:23:37 Varför är det svårt att bibehålla en ny vikt efter viktnedgång? 00:27:08 Kan en set-point återställas till en lägre vikt? 00:29:27 Hur många lyckas med en viktnedgång i olika scenario? 00:37:41 Resultaten blir bättre om viktnedgången är snabb från början 00:42:38 Pulverdieters plats vid en viktnedgång 00:43:15 Den här typen av upplägg har visat sig fungera i primärvården i andra länder 00:48:06 Varför nyttjas inte den här kunskapen på vårdcentraler idag? 00:49:41 Den faktor som påverkar resultaten mest åt det negativa hållet är samsjuklighet

I avsnitt 33 diskuterar vi först en studie på tuggummi och energiförbrukning där ett gäng antropologer har tittat på frågan om hur mycket energi tuggande i sig kräver. De flesta av våra förfäder och avlägsna släktingar har spenderat eller spenderar väldigt mycket av deras vakna tid åt att äta under dagarna och möjligen är en av fördelarna för människor rent evolutionärt att vi har gjort så vi inte behöver äta så stor del av dygnet? Efter det hoppar vi över till ytterligare en granskning av alternativmedicinen i Sverige från Expressen, Fanny blev deprimerad och sjuk av alternativa behandlingen. Den här gången är det en kvinna som fått råd om att följa en extrem diet. Först via att hon hört om dieten på podcasten och sen efter att hon tagit personlig hjälp från en gäst i podden. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Frukostinspiration från värdarna 00:03:53 Energiförbrukningen höjs något när man tuggar tuggummi 00:17:01 Expressen fortsätter granska alternativmedicinen i Sverige

I avsnitt 32 diskuterar vi först en udda artikel kring protein från Expressens Hälsoliv, Experterna: Så maxar du ditt intag av proteiner. Artikeln är så oklar kring vad den försöker förmedla så det blir att vi hoppar lite fram och tillbaka mellan olika frågor runt protein där människor kanske är förvirrade eller lättare blir lurade till att tro något som inte stämmer mer än att vi egentligen diskuterar det som påstås i själva texten. Efter det så blir det en diskussion kring en ny studie där man jämfört effekterna av att låta en grupp försöka gå ner i vikt själv mot att gruppen får bli gratis medlemmar i ett av viktväktarnas olika program. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Den stackars fången som fick 5 kg tonfisk när han frisläpptes från fängelse 00:02:29 Konstiga råd och påståenden kring protein i Expressens Hälsoliv 00:28:55 Viktväktarna istället för att bara försöka gå ner i vikt själv

I avsnitt 31 av Hälsoveckan by Tyngre är Linnea tillbaka och vi diskuterar två nyligen publicerade studier där en har fokus på kaloriintag och den andra på om klimatvänlig kost också är hälsosamt. Det första ämnet handlar om en nyligen publicerad studie där man tittat på hur texturen och processandet av livsmedel påverkar hur mycket människor väljer att äta och hur mätta de sedan blir från den måltiden. Det andra ämnet fokuserar på EAT Lancet dieten. Dieten om publicerades 2019 hade som främst mål att vara klimatvänlig men samtidigt vara hälsosam och uppfylla de näringskrav som finns för oss människor. På senare tid har det börjat dyka upp en del studier där man har undersökt om människor som har ett kostmönster som överlappar mer med EAT Lancet drabbas mindre av sjukdomar så som cancer och hjärt- & kärlsjukdom och resultaten är lite blandade. En del studier visar på att de som äter mer likt dieten mår bättre medan andra inte finner något samband. Vi berättar först om dessa studier sen spekulerar vi lite kring vad som eventuellt skulle kunna förklara de olika resultaten mellan studier. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Snack om allt möjligt 00:05:38 Mjukare mat får oss att äta större portioner mat 00:23:06 Hälsa och livslängd hos personer som äter mer likt EAT Lancet dieten

I veckans avsnitt diskuteras studien bakom de senaste rubrikerna att sötningsmedel påverkar tarmfloran. De sötningsmedel som mer specifikt visade på en möjlig negativ effekt var sukralos och sackarin. Datan från studien är dock svårtolkad och resultatet passar inte heller med de från tidigare studier som har varat över längre tid. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Gudiol ska vara med i Nyhetsmorgon på onsdag morgon 00:06:24 Sötningsmedel kan påverka tarmfloran 00:14:54 Förregistreringen av studien är riktigt dålig och ospecifik 00:30:42 Tidigare data pekar även den mot att sackarin och sukralos har en liten påverkan

Protein är ämnet för dagen i veckans Hälsoveckan by Tyngre. Linnea Bärebring är tyvärr frånvarande det här avsnittet men vi har bra förstärkning ifrån dietist Filip Wattström som hjälper oss att lyfta fram det som vi anser vara det viktigare kring protein och träning. Filip är förutom dietist även nuvarande svensk mästare i klassisk bodybuilding och har därför haft ett långvarigt intresse kring hur kosten, och då särskilt protein, kan påverka resultaten vid styrketräning. I det här avsnittet går vi igenom allt ifrån vad protein är för någonting, hur stor det rekommenderade intaget är för olika grupper, om det finns någon betydelse kring om proteinet är fullvärdigt eller inte och vad man kan tänka kring protein när det gäller ens egen kosthållning samt tillagning av mat. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Protein och träning med Filip Wattström 00:03:23 Lite om Filips bakgrund 00:05:28 Dagens ämne är protein med fokus på protein och träning 00:07:53 Äldre kan ha svårt att få i sig tillräckligt med protein men för resten är det ovanligt med brist 00:10:44 Proteinbehovet är större för de som idrottar 00:13:21 Finns det ett förhöjt proteinbehov även för konditionsidrottare? 00:16:41 Kolhydratintaget är viktigt för maximal prestation och det kan påverkas negativt av ett för högt proteinintag 00:19:41 Behöver man inta protein i nära anslutning till träningen? 00:20:33 Vad är BCAA och EAA? 00:23:33 Är det bättre att sprida ut proteinintaget över hela dygnet? 00:32:06 Kvalitén på proteinet spelar ingen större roll i normala sammanhang 00:36:58 Allt protein räknas till ditt totala proteinintag 00:38:34 Olika proteinkällor är olika potenta på att maximera proteinsyntesen akut 00:44:30 Proteinintaget kring en tävlingsförberedelse 00:49:45 Hur påverkar tillagningen proteinet?

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre utgår vi ifrån en nyligen publicerad studier på så kallat intuitivt ätande med titeln, Intuitive eating in general aspects of eating behaviors in individuals with obesity: Randomized clinical trial. Vi breddar dock diskussionen väldigt mycket och vi försöker förklara vad som menas med intuitivt ätande samt att definitionen på vad det ska innebära kan variera en hel del beroende på kontext och situation. Efter det diskuterar vi även lite kring den tidigare forskningen på ämnet och behovet av bättre studier där man har en rimlig jämförelsegrupp och tydliga utfall. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Livet börjar återgå till en mer strukturerad form för panelen 00:07:26 Vilka effekter vet vi kommer från intuitivt ätande 00:10:48 Det finns ingen bestämd definition på vad intuitivt ätande ska inkludera 00:17:23 Kan kroppen verkligen känna av vad som är dåligt för den? 00:22:05 Restriktivt ätande behöver inte vara orsaken till problemet utan istället ett försök att lösa problemet 00:25:54 De stora delarna kring intuitivt ätande som de flesta nog är överens kring 00:27:49 När något är dåligt definierat blir det alltid nyttjat inom pseudovetenskapen 00:29:46 Upplägget på studien och dess resultat 00:36:28 Tidigare studier på intuitivt ätande och mindful eating 00:41:08 Du behöver en bra kontrollgrupp

Frågelåda i Hälsoveckan by Tyngre och du får bland annat vet hur forskningen ser ut kring protein och muskelbyggande, hur man tar fram rekommenderat intag för olika näringsämnen, i fall man kan vara allergisk mot kolhydrater och kryddstark mat och mättnad. Vi har också en diskussion kring viktnedgång under klimakteriet och huruvida det är möjligt att uppnå även när ens hormoner om något påverkar en lite extra åt det andra hållet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Snack kring panelens förmåga att hantera solens UV-ljus 00:02:09 En summering kring forskningen runt protein och muskelbygge 00:10:20 Spelar det någon roll i fall man smakar på maten medan man tillagar den? 00:18:02 Hur sätter man de rekommenderade intagen för vitaminer, mineraler osv? 00:30:25 Kan man vara allergisk mot kolhydrater? 00:37:24 Ger kryddstark mat mer mättnad? 00:39:18 Går det att gå ner i vikt under klimakteriet?

I avsnitt 26 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras NOVA-kategoriseringen och begreppet Ultraprocessad mat som har blivit mer och mer populärt de senaste åren. Till vår hjälp av vi John Martin Fredriksen från Norge som har spenderat mycket tid på att försöka förstå och kategorisera livsmedel enligt systemet. Du får bland annat lära dig om hur systemet kom till och vad som menas med de olika kategorierna inom systemet. Framför allt fokuserar vi på frågan vad som ska klassas som Ultraprocessad mat och problemet med att veta vilka livsmedel som ska tillhöra den kategorin samt problemet med att sätta stämpeln dåligt på hela kategorin. Studien som Jacob nämner i avsnittet om hur olika experter klassificerar livsmedel olika med NOVA hittar du här: Ultra-processed foods: how functional is the NOVA system? Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 John Martin Fredriksen är med som gästvärd 00:03:32 Dagens ämne är begreppet ultraprocessad mat och NOVA kategoriseringen 00:09:48 Samma livsmedel till namnet kan vara väldigt olika sett till processandet 00:11:07 NOVA systemet och de 4 kategorierna av livsmedel 00:11:16 Kategori 1: Minimalt processade livsmedel 00:13:34 Kategori 2: Bearbetade kulinariska ingredienser 00:15:25 Kategori 3: Processade livsmedel - en kombination av 1 och 2 00:15:54 Kategori 4: Ultraprocessade livsmedel 00:19:37 Det finns olika sätt att klassificera livsmedel som bra och dåligt som inte stämmer överens med varandra 00:20:12 Kunniga människor är inte överens om vilka livsmedel som tillhör vilken kategori i NOVA 00:22:59 Du inte andelen ultraprocessad mat från ett FFQ utfärdat innan NOVA fanns 00:25:26 Samma databas kan ge olika resultat beroende på hur forskarna väljer att analysera den 00:30:36 En del ultraprocessade livsmedel är näringsrika och troligen bra att äta 00:33:18 NOVA-systemet är inte så bra på att kategorisera efter näringsvärde 00:36:30 Nya livsmedel där huvudmålet inte är att göra mer vinst eller maten godare 00:39:39 När ultraprocessad mat används för att bevisa att enskilt livsmedel är dåligt 00:40:39 Hur NOVA-systemet uppkom och vad tanken med systemet var 00:42:56 Det är inte tydligt vilka mekanismer som skulle göra Ultraprocessad mat dåligt 00:43:27 Är NOVA bättre som kostråd än det som ges i Sverige idag? 00:49:58 Människor får i sig mycket socker, fett och mjöl och Jacob tror man kommer åt det bättre med rekommendationer enligt NOVA 00:53:57 Jacob skulle föredra en märkning av mat utifrån mer objektiva mått 00:59:16 Vad är nyttan med en mer objektiv märkning om folk inte bryr sig om den? 01:02:00 Nyckelhålsmärket och problemet med att folk inte förstår att det gäller inom en viss livsmedelskategori 01:05:55 Den bästa studien på Ultraprocessad mat fram till idag

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi skillnaderna mellan observationsstudier och så kallade RCT, randomiserade och kontrollerade studier. Vi går igenom vad som skiljer de två i utförande och vad man vanligen kan dra för slutsatser från studierna beroende på deras utförande. Vi tittar också på hur bra resultaten mellan de två typerna av studier brukar överlappa med varandra inom nutritionsfältet. För den sista diskussionen så utgår vi ifrån följande studie från 2021, Evaluating agreement between bodies of evidence from randomised controlled trials and cohort studies in nutrition research: meta-epidemiological study. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Skiljer sig slutsatserna från RCTs mot de från tidigare observationsstudier 00:02:56 Vad är en kohortstudie och varför kritiserar Jacob dem så ofta 00:07:29 Observationsstudier med biomarkörer är vanligen mer tillförlitliga 00:12:20 Det är lätt att hitta slumpmässiga samband i observationsdata 00:18:32 Fördelarna och nackdelarna med RCTs inom nutrition 00:28:15 Frågeställningen är ofta olika mellan RCT och observationsstudier 00:29:37 Hur bra överlappar slutsatserna från de olika typerna av studierna varandra? 00:36:19 En bias i resultatet är att vad man har valt att studera i RCT är inte slumpmässigt 00:40:40 Om observationsdatan är splittrad och det saknas RCT bör vi nog anta ingen effekt tills vidare

Ännu ett frågeavsnitt och den här gången diskuterar vi först vad vi vet kring hälsoeffekterna från rött kött och sen efter det blir det en väldigt övergripande genomgång kring vad som verkligen är viktigt när det gäller att försöka bibehålla en god hälsa. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Sommarinspelning 00:02:01 Vad vet vi kring hälsoeffekterna från att äta rött kött 00:14:19 Vad är det viktigaste för en god hälsa?

Denna vecka svarar vi på lyssnarfrågor och vi diskuterar bland annat den gamla glutamatskräcken som var som störst på 80- och 90-talet. Varifrån kom den, varför försvann den och vad vet vi rent forskningsmässigt kring frågan? Vi diskuterar även produkten proteinvatten och om den håller vad den lovar samt om den är värd priset. Andra frågor är huruvida det är bättre att använda rapsolja eller olivolja i matlagningen och samtidigt som vi diskuterar det här kommer vi även in på ett längre snedspår kring nötter i alla dess former. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Introduktion till vårt frågeavsnitt 00:02:12 Vad hände med glutamatskräcken som fanns på 80- och 90-talet? 00:15:15 Är proteinvatten något vettigt och ger det verkligen protein? 00:21:31 Rapsolja vs olivolja - vad är bäst och för vad? 00:23:03 Är kokosnöten en nöt?

Denna vecka diskuterar vid behovet av att jämföra en sak med en annan inom nutritionsforskning och framför allt i observationsstudier. Det är ofta vanligt att man säger att ett viss livsmedel höjer risken för någonting med X antal procent eller liknande men i princip alltid så är den slutsatsen helt beroende av vad du jämför med. Bara för att människor som i genomsnitt äter mer av någonting är i högre risk för ett visst hälsoutfall så innebär inte det nödvändigtvis att du minskar din risk om du minskar på intaget. Den effekten kommer så klart att bli beroende av vad du väljer att äta istället. Ersätter du till exempel Coca Cola med Pepsi så ska du inte förvänta dig några effekter även om någon studie har visat att de som dricker mindre Pepsi får bättra hälsa. Som utgångspunkt i diskussionen har vi artikeln ”What Eggsactly Are We Asking Here? Unscrambling the Epidemiology of Eggs, Cholesterol, and Mortality”. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Försöka isolera hälsoeffekter från enskilda livsmedel inom nutritionsepidemiologin 00:07:14 I RCT-studier är det tydligt att man alltid jämför olika saker men det "glöms" ibland bort inom epidemiologin 00:16:08 Du måste alltid jämföra ett livsmedel med något annat 00:20:49 Substitutionsanalyser börjar bli vanligare inom forskningen

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi självrapporterat kostintag och de bristerna som finns med det sättet för att försöka få reda på vad människor äter. Som utgångspunkt använder vi oss av en nyligen publicerad studie där man fann att hur stort fel som människor rapporterat i sitt kaloriintag till stora delar beror på hur stort kaloribehov som människor har. Ju större kaloribehovet är desto större brukar i genomsnitt deras underrapportering att vara. Hålltider 00:00:00 Panelens sommarplaner 00:04:39 När människor underrapporterar vad och hur mycket de äter

I veckans avsnitt diskuteras Expressens granskning av den funktionsmedicinska kliniken Funmed. Vi kommer in på frågor så som att mer tester sällan bidrar med någon användbar information. Att dåliga tester kan ge vilseledande svar. Att allting går och studera ordentligt om man bara vill det samt att det ofta inte sägs någonting trots att varje kort mening för sig själva kan låta väldigt bra. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider   00:00:00 Jacob är stolt över sin dotter trots att hon inte har gjort något imponerande 00:03:02 Om Expressens granskning av Funktionsmedicinska kliniken Funmed 00:03:53 Den amerikanska funktionsmedicinska rörelsen 00:07:47 Flum om att behandlingen inte skulle kunna gå att studera 00:09:31 Forskningen där man försöker testa individanpassade råd jämfört med allmänna råd 00:13:11 Tillskott som sålts med otillåtna påståenden 00:14:32 Fler tester för mer pengar ger inte bättre information om testerna är dåliga och det saknas en bra frågeställning 00:19:20 IgG tester ger ingen användbar information kring eventuella allergier 00:26:06 En dimridå där de försöker låta som att de är jätteduktiga på att se helheten 00:30:16 Det är flera problematiska steg i behandlingen som ges 00:32:38 Det självklara spåret med tillskott för detox 00:33:41 Det har kommit mycket forskning 00:36:18 Det flesta blir kortsiktigt friskare med en restriktiv diet 00:38:20 Du får sällan höra de negativa berättelserna kring sådana här saker 00:40:59 Läkare har bara lite utbildning inom nutrition men det finns de som har mycket mer utbildning inom vården

I veckans Hälsoveckan by Tyngre fokuserar vi på sjukdomen IBS. Till vår hjälp av vi då forskaren och dietisten Sanna Nybacka som har IBS som sin specialitet. I det här avsnittet får du lära dig vad IBS är för någonting, vilka faktorer som man vet och tror bidrar till sjukdomen samt vilka behandlingar som har visat sig ha effekt. Vi kommer även in på vilka livsmedel som människor oftare upplever skapar problem och hur svårt det kan vara att försöka isolera enskilda triggers för sig själv. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Dagens gäst, Sanna Nybacka 00:01:04 Dietiststudier följt av forskning på IBS 00:02:38 Vad är IBS och vilka kriterier krävs för att man ska få det som diagnos? 00:06:05 Vad vet man kring orsakerna bakom IBS? 00:09:48 Vad kan man göra för att hjälpa personer med IBS? 00:12:35 Hur skulle ren smärtskola påverka tillståndet för någon med IBS? 00:14:59 Vad upplevs ofta som problematiska livsmedel av personer med IBS 00:21:51 Först ger man livsstilsråd och enklare kostråd 00:24:17 FODMAP för att minska på kolhydrater som bildar gaser i magen 00:30:00 Hur bra effekt brukar en FODMAP diet ha? 00:35:57 Varför Sannas grupp också valt att studera lågkolhydratkost vid IBS 00:38:11 Hur snabbt kan man märka av en förbättring och hur lång tid tar det tills man får full effekt? 00:42:03 Finns det personer med IBS som är allt för rädda för att äta saker? 00:44:07 Blindade provokationsstudier visar ofta på ingen effekt från det personer tror sig vara känsliga mot 00:47:59 Tror människor med IBS att det är deras eget fel att de har fått sjukdomen? 00:50:03 Är IBS vanligare idag jämfört med förr? 00:52:28 Preliminära resultat från den nya studien på lågkolhydratkost 00:56:08 Råd inför sommaren för de som upplever att deras mage kan vara lite känslig

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras fenomenet Michael Mosley och hans senaste dietbok Mosleymetoden som det har skrivits lite om i olika tidningar de senaste månaderna. I avsnittet går vi igenom både hur Michael Mosley tar en eller två osäkra påståenden och framställer dem som etablerad fakta i en ”dokumentär” och sedan direkt efter den har sänds så släpper han en bok som bli ren storsäljare i mängder av länder världen över. Med den här metoden så har Michael Mosley blivit den överlägset största influensern kring mat och hälsa i Sverige de senaste åren. Efter det här diskuterar vi den senaste dietmetoden som Mosley har släppt som han kallar för Mosleymetoden. Den går ut på att du först äter endast 800 kcal per dag i ett antal veckor. Sen går du in i det som kallas för fas 2 där du kombinerar 5:2 med 800 kcal på fastedagarna. Till sist kommer fas 3 där du ska försöka hitta en ny balans på din nya vikt. I stora drag är det här bara en stor mix av allting som varit populärt i dietvärlden de senaste åren men där varje sak för sig själv inte visat sig vara bättre än något annat när man faktiskt testat det i större studier på människor med övervikt. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Diskussion kring Michael Mosleys nya koncept Mosleymetoden i praktiken 00:01:08 Michael Mosley är Sveriges största hälsoinfluenser 00:04:45 Mosleys taktik att först släppa en dokumentär och sen direkt efter en bok 00:10:09 Studien som den nya bokens fas 1 baseras på är en pilotstudie 00:12:44 Kortsiktigt ger typ allt viktnedgång och ju färre kalorier desto större blir den viktnedgången 00:13:36 De tre faserna i Mosleys nya metod 00:14:36 Endast 800 kcal per dag från mat över lång tid är sällan sunt 00:17:17 Hur man vet att Mosley inte är en seriös forskare 00:26:30 Det är svårt att få i sig allt man behöver på endast 800 kcal/dag 00:28:36 Det finns regelverk kring produkter som kallar sig för VLCD eller komplett kostersättning 00:29:40 Mosleymetoden ger extra jobb utan evidens för att det gör någon nytta 00:33:15 Självklart så är det också ett begränsat ätfönster med i metoden

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar vi på ämnet ätstörningar. Till vår hjälp har vi psykologen och forskaren Emma Forsén Mantilla. Vi diskuterar först olika typer av ätstörningar. Vad som skiljer dem åt och vad som är gemensamt för dem alla. Efter det diskuterar vi lite kring hur svårt det är att veta hur vanligt det faktiskt är med ätstörningar. Efter det hoppar vi in lite på förebyggande av ätstörningar. Hur kan man balansera budskapet om att människor bör förbättra sin kost med att inte trigga människor i riskzon för en ätstörning onödigt mycket? Till sist går vi in en del på behandling och vad du som vän eller nära person till någon drabbad kan hjälpa till. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Besök från Emma Forsén Mantilla 00:03:38 Vilka kategorier av ätstörningar finns det 00:06:41 Vet man hur vanligt ätstörningar är idag? 00:09:10 Ätstörningar innebär ett lidande eller ett besvär för en persons funktion i vardagen 00:11:27 Skillnaden mellan bulimi och hetsätning 00:15:26 Vet vi om antalet personer med ätstörningar ökar eller minskar? 00:18:08 Vad vet vi kring riskfaktorer och hur dessa faktorer har förändrats över tid? 00:21:22 Emmas arbete inom EDGI projektet kring gener och ätstörningar 00:25:33 Vid vilken ålder uppstår ätstörningar oftast? 00:27:21 Balansen mellan att ge råd om bättre kost och att inte trigga känsliga personer 00:30:40 En viktig del är hur man uttrycker sig kring kroppar och mat 00:35:51 När människor får bra personliga hälsoråd verkar inte risken för ätstörningar öka 00:38:55 Vad är betydelsefullt att tänka på när man pratar om ätstörningar för en publik 00:42:53 Är informationen från experterna i SVTs Ätstörd korrekt och bra? 00:45:56 Vad kan man göra på en mer utseendefixerad arbetsplats/förening? 00:49:08 Hur idrottsförbunden kan försöka hjälpa till för att påverka problemet 00:51:37 Hur upptäcker man en ätstörning? 00:55:28 Hur kan man närma sig en individ som man tror eventuellt har problem? 00:57:15 Vilken hjälp finns det att få inom vården idag? 00:59:10 Hur bra är chanserna att man kan bli frisk från sina besvär? 01:01:41 Var med som försöksperson i Emmas forskning via EDGI 01:03:30 Var kan man hitta mer information på nätet?

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre ger vi er lyssnare en introduktion av kolhydrater. Vilka typer av kolhydrater finns det och vad skiljer dem åt? Det blir snack kring monosackarider, disackarider, polysackarider och vi kommer in på glukos, fruktos, resistent stärkelse, kostfiber, GI och GL och en hel del annat. Vi kommer också in på varför det ibland kan bli lite förvirrande då olika människor använder olika termer lite felaktigt.  Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Avsnittet om kolhydrater

Denna vecka diskuterar vi uteslutande en större och långvarig studie där man jämfört medelhavskost mot fettsnål kost till hjärtsjuka personer över 7 år. Resultatet i studien antyder att båda dieterna hade en positiv effekt på hälsan hos deltagarna men att medelhavsdieten var snäppet bättre än den fettsnåla. Men vad kan man utläsa ur resultatet? Hur var följsamheten? Vad skiljde verkligen de två dieterna från varandra och hur skiljer sig dieterna från de kostråd som vi har här i norden? Det och en hel del annat diskuterar vi i dagens avsnitt. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Medelhavsdieten överträffar en lågfettkost hos hjärtsjuka

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi jojo-bantning. Vi går in på orsaker till varför det troligen sker, vilka olika typer av jojo-bantning som det finns och skillnaderna dem emellan. Framför allt så fokuserar vi dock på frågan huruvida det är bra eller dåligt att jojo-banta. Vi försöker också svara på vad vi vet om hur det påverkar hälsan på sikt och varför det är så att vi inte vet så mycket som vi hade velat i den här frågan. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider:  00:00:00 Jojo-bantning - Vad säger dagens forskning?

Denna vecka fokuserar vi på ett ämne. Med utgångspunkt i en ny studie där man testade om ett kortat ätfönster kunde förbättra resultaten under en diet så diskuterar vi ämnet intermittent fasta och ätfönster och huruvida det har några fördelar rent fysiologiskt och huruvida det ger bättre resultat att säga till folk att ha ett kortare ätfönster jämfört med andra dietråd. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Kan ett kortare ätfönster förbättra resultaten under en diet

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuteras först frågan om ägg och hälsa. Vad vet vi från forskningen idag och vad kan man verkligen veta om ett enskilt livsmedels påverkan på hälsan? Efter det tar vi upp en ny studie från England där man har fått personer med typ 2 diabetes att gå i remission genom att få dem att snabbt gå ned i vikt. Detta trots att försökspersonerna inte var särskilt överviktiga från början. Till sist diskuterar vi en studie i England där man fann att om man minskade exponeringen för påskgodis i butiken så kunde man få människor att köpa mindre godis totalt sett jämfört med vad de köpte i butiker där man inte införde de här förändringarna. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Vad vet vi om hur ägg påverkar hälsan? 00:13:58 Typ 2 diabetes i remission efter en snabb viktnedgång 00:33:51 Mindre synligt påskgodis gjorde att folk köpte mindre påskgodis

Veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar uteslutande på en artikel i fackföreningen Unionens tidning Kollega där man intervjuat Fredrik Nyström och han ger sina 10 radikala råd för bättre hälsa. Fredrik Nyström är känd för att säga saker med dåligt stöd bakom sig som att det vore fakta samtidigt som han avfärdar saker med bättre evidens för att han tycker att evidensen är för svag och i det här avsnittet får du flera exempel på just det här. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Fredrik Nyströms 10 radikala råd 00:07:25 Råd 1 och 2: Du ska inte träna mer än du behöver och använd inte benen i onödan 00:17:27 Råd 3: Var tjock och lycklig 00:20:34 Råd 4: Säg adjö till kolhydrater och socker 00:24:15 Råd 7: Fett är flott - ät olivolja, smör och grädde 00:25:14 Råd 5: Skippa vitamintillskotten 00:26:13 Råd 6: Bli fiberfri och tacka nej till fruktsalladen 00:34:35 Råd 8: Att frysa ökar förbränningen 00:39:50 Råd 9: Vin är din nya hälsodryck 00:48:58 Råd 10: Den som tävlar kommer först till himlen

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre blir det två ämnen som diskuteras. Först blir det en överblick kring vad forskningen på intermittent och periodisk fasta har visat fram tills idag. De senaste 10 åren har det publicerats många studier på ämnet och i en ny systematisk översiktsartikel så försöker ett par forskare summera forskningen för att se om där finns några tydliga trender i resultatet. Efter det här så hoppar vi över till en diskussion kring Nutri-Score och även nyckelhålsmärkningen. Då och då dyker det upp kritik kring de här som blir virala på internet men oftast bottnar de i ett (medvetet?) missförstånd till var märkningen är tänkt att göra. Men är märkningen bra som den fungerar nu? Här ger vi inga slutliga svar men det blir en bra diskussion. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Intro med mindre lyckliga värdar 00:02:28 Intermittent fasta som råd för viktnedgång eller hälsa 00:27:58 Tankar och funderingar kring nyckelhålsmärkning och liknande varianter

I veckans Hälsoveckan by Tyngre börjar vi med att diskutera ett granskande reportage i Magasinet Filter kring självtester av tarmfloran. Artikeln går på ett bra sätt igenom utvecklingen kring hypen runt tarmfloran som finns idag och förklarar på ett bra sätt varför det idag inte finns någon nytta med de här självtesterna för individer. Artikeln är tyvärr låst för alla utom prenumeranter men Filter har även en podcast där du kan höra lite om hur granskningen gått till från journalisten Madelene Pollnow. Efter det diskuteras en större studie på om D-vitamin tillskott till personer med låga nivåer i blodet kan påverka dessa personers risk att få covid-19 alternativt minska risken för att de ska få mer allvarlig sjukdom i fall det ändå smittas. Till sist diskuterar vi återigen sötningsmedel. Den här gången är det dock en endaste observationsstudie som i veckorna fått lite rubriker då resultatet visade på en korrelation mellan sötningsmedel och ökad risk för cancer. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Reportage om självtester av tarmfloran i Magasinet Filter 00:32:04 D-vitamintillskott och risken för att få covid-19 eller allvarlig Covid-19 00:43:10 Observationsstudier på sötningsmedel och risken för cancer

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre berättar Linnea först om en av hennes senaste studier. Hennes grupp tittade då på om en så kallad antiinflammatorisk kost kunde påverka symptomen hos personer med reumatisk artrit, RA. Deltagarna fick äta två olika dieter under två olika perioder och sedan jämförde man symptom och en mängd olika hälsomarkörer som man mätt via blodprov mm. Efter det berättar vi om en ny systematisk översiktsartikel på drycker med sötningsmedel där man tittade på alla interventionsstudier på människor där man jämfört det med drycker med socker eller mot vatten. Till sist berättar Jacob om en ny studie där man undersökt om flavonoider från kakao kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom eller cancer hos friska äldre personer om de tar det som tillskott varje dag över flera år. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Om Linneas studie på antiinflammatorisk kost till personer med RA 00:24:44 Sötningsmedel i dryck vs sockersötad dryck eller vatten 00:49:51 Flavonoider från kakao minskar möjligen risken för hjärt- och kärlsjukdom

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre så har vi med oss en gäst, Stina Ramne. Stina skrev nyligen en avhandling inom nutritionsepidemiologi där huvudämnet var socker. I avsnittet diskuterar vi först hennes avhandling och sedan efter det går vi in på EFSAs senaste rapport där de tittat på om det finns data som visar att det finns en gräns där ett sockerintag under den gränsen kan ses som riskfritt för hälsan. I avsnittet nämner vi lite infografik och resultat från de två rapporterna och de hittar du på Hälsoveckan by Tyngres instagramkonto, här och här. Hålltider 00:00:00 Avsnittet om socker med Stina Ramne som gäst 00:04:59 Stinas avhandling kring socker och hälsa 00:12:07 Korrelationen mellan olika källor till socker och risken för hjärt- och kärlsjukdom 00:17:52 Studie 2 och 3 som tittade på tarmbakterier och proteom vid olika sockerintag 00:23:00 Två studier på en urinmarkör för sockerintag 00:31:59 Diskussion kring EFSAs senaste rapport kring socker 00:35:07 Totalt sockerintag, fritt socker och tillsatt socker 00:39:03 Det finns inte så många studier på socker och hälsa som de flesta nog tror 00:42:24 De huvudsakliga resultaten i EFSAs genomgång av forskningen 00:44:15 I RCT-studier så ser man att ett högt intag av socker är dåligt 00:46:44 Mycket av RCT studierna är utförda på socker i dryck 00:48:25 Varför sticker sockersötad dryck ut så mycket när det gäller negativa effekter? 00:51:24 Vad ska man ge i råd när evidensen inte är särskilt stark?

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras först en artikel i DN om hur postcovidpatienter har fått råd om att äta antiinflammatorisk kost på specialmottagning. Efter det diskuterar vi lyssnarfrågor kring fett. Det du får bland annat lära dig om vilken roll kolesterol i livsmedel har, om omega-6 verkligen är inflammatoriskt och i fall det spelar någon roll vilken ratio du har mellan omega-3 och omega 6. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Postcovidpatienter rekommenderas antiinflammatorisk kost och andra påhitt 00:21:57 Hur påverkar kolesterolet i kosten ditt blodkolesterol 00:28:39 Behöver man bry sig om sitt intag av mättat fett om blodfetterna är bra? 00:32:17 Spelar ration mellan omega-3 och omega-6 någon roll? 00:44:54 Är det dåligt/farligt att steka mat i olja? 00:46:23 Kan man äta för lite fett och märker man då av det?

I veckans avsnitt fokuserar vi på två olika podcast som släpptes under veckan. Framför allt fokuserar vi på programmet Fråga Agnes Wold som sänds både i Sveriges Radio P4 och släpps som podcast. Vi tar upp flera felaktiga och tveksamma påståenden från Agnes samtidigt som vi belyser hur hon hela tiden hoppar mellan att kalla en viss typ av studiemetod värdelös för att sen bara några minuter senare själv lyfta fram en studie av samma typ. För att kontrastera allting i Fråga Agnes Wold med någonting annat så tar vi också upp en del från avsnitt 561 av Framgångspodden där Bertil Marklund är med som gäst. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Kritik av "Fråga Agnes Wold" i Sveriges Radio P4

I veckans avsnitt börjar vi med att diskutera en ny studie som tittat på skillnaden i blodsocker mellan sockerfri och vanlig mörk choklad. Vi kommer också in på diskussioner kring flavonoider, fiber, processande och marknadsföring.   Efter det så tar Linnea med oss på en tur bland alla olika typer av fettsyror som vi får i oss via kosten. Du får lära dig lite om i vilka livsmedel de vanligen finns, vilken effekt de har på din hälsa och lite kring alla de kontroverser som finns kring fetternas betydelse. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Choklad med sötningsmedel påverkar blodsockret mindre än choklad med socker 00:22:18 En introduktion av olika fetter och deras påverkan på vår hälsa

I avsnitt tre av Hälsoveckan by Tyngre så diskuteras två olika ämnen. Först blir det en djupdykning kring en ny studie där man fått människor att sova lite bättre och det gav en förbättring på deras kroppsvikt med en viktnedgång. Efter det följer en längre diskussion kring ett reportage i Filter kring Ann Fernholm som blandar och ger när det gäller bra och vilseledande information. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:02:13 Extra sömn gav viktnedgång hos personer med övervikt 00:19:52 Reportage om Ann Fernholm i Filter med bra och dåliga saker

I det första riktiga avsnittet av Hälsoveckan by Tyngre så diskuterar vi tre olika ämnen som täcker hela spannet mellan intressant, viktigt och i princip bara underhållande. Först blir det en diskussion kring begreppet Ultraprocessad mat där vi utgår ifrån en studie nyligen publicerad i tidskriften BMJ Nutrition and Prevention. Efter det diskuterar vi ett instagram-inlägg från Johannes Cullberg där han ger sig på måltidsersättningar för sjuka människor inom vården samtidigt som har drar till med en hel del överdrifter, osakliga argument och säkra påståenden om i princip outforskade områden. Till sist diskuterar vi en artikel i Kungälvsposten om Andreas Karlsson som åt 129 semlor på 3 månader samtidigt som han gick ner 10 kg i vikt. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:01:00 Ultraprocessad mat som term och sätt att se på kost 00:23:07 Om Cullenberg och ersättningsdrycker till sjuka människor 00:50:20 Äta semlor varje dag gav 10 kilos viktnedgång

En kort introduktion av värdarna i Hälsoveckan by Tyngre. I Hälsoveckan by Tyngre snackas det om viktiga och oviktiga ämnen relaterade till kost, hälsa och träning. Medverkar gör dietisterna Linnea Bärebring (PhD) och Erik Dunåker samt fysioterapeuten Jacob Gudiol (MSc). Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Kort introduktion av oss 00:00:54 Lite information om Linnea Bärebring 00:01:17 Lite information om Jacob Gudiol 00:02:11 Lite information om Erik Dunåker 00:02:57 Våra tankar kring podden Hälsoveckan by Tyngre