För första gången på 75 år har en ny bostadssocial utredning presenterats. Men begreppet social housing är fortfarande tabu i Sverige. Senast vi hade någon typ av social housing i Sverige var barnrikehusen på 30-talet. Experimentet avslutades 1947 eftersom familjerna som bodde i husen bedömdes bli stigmatiserade. Än i dag är social housing närmast tabubelagt i den politiska diskussionen, trots att det finns i många europeiska länder.Bostadsforskaren Anna Granath Hansson berättar hur konceptet fungerar i Europa och vilka för- och nackdelar som finns.Vi hör före detta hemlösa Mia som bor i en försökslägenhet på ett så kallat ”socialt kontrakt” och vad bostaden betyder för henne.I studion möts Jakob Olofsgård, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, och Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, för en diskussion om huruvida vi borde ha en social bostadssektor i Sverige.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Matias RankinenLjuddesign: Julia Öjbrandt

Programmet som jämför då med nu i den svenska bostadspolitiken. Mellan 1998 och 2002 skedde en rad ombildningar av kommunala hyreshus till bostadsrätter. Den så kallade stopplagen försvårade såna försäljningar, men avskaffades 2007. Sen dess har det varit fritt fram.I dag får kommunerna själva bestämma om de ska ha en allmännytta – och de som väljer att ha en ska bedriva den enligt affärsmässiga principer. Vad innebär det för kommunernas roll i bostadspolitiken?Vi hör Martin Grander, forskare vid Malmö universitet och författare till boken ”Allmännyttan och ojämlikheten”, berätta om konsekvenser av politiska beslut på 90-talet.Robert Wenglén, moderat kommunalråd i Lomma, berättar varför hans kommun inte har någon allmännytta. Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, ger sin bild av hur allmännyttan är ett viktigt verktyg för staden.I studion möts Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och Viktor Wärnick, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, för diskussion om hur kommunerna bör hantera allmännyttan.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Matias RankinenLjuddesign: Julia Öjbrandt

Bostaden räknas till en av de mänskliga rättigheterna men har också i allt större grad blivit investeringsobjekt. Det gäller även hyresrätterna. Sedan allbolagen trädde i kraft år 2011 ska den svenska allmännyttan bedrivas enligt det som kallas “affärsmässiga principer”. Plötsligt skulle även kommunala bolag kalkylera utefter en logik som härstammar från den finansiella världen.Företagsekonomen Stig Westerdahl, som skrivit boken “Det självspelande pianot: kalkylerna och kapitalet som skapar Sveriges bostadskris” menar att affärsmässig allmännytta skadar byggandet av hyresrätter i Sverige.Fastighetsvärderaren Peter tar oss med ut på ett uppdrag i Malmö och berättar vad han tittar på när bostäder ska byggas.I studion möts Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och Viktor Wärnick, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, för diskussion om hur Allbolagen påverkar hyresrätterna.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Matias RankinenLjuddesign: Julia Öjbrandt

I juni 2021 uppstod för ett ögonblick en tydlig skiljelinje i den svenska bostadspolitiken när regeringen Löfven föll på frågan om fri hyressättning i nyproduktion. Redan 1991 lovade regeringen Bildt att liberalisera bostadsmarknaden och beskrev det svenska hyressättningssystemet som en planekonomisk rest. I dag har vi kvar bruksvärdessystemet och inget parti säger att de vill ha marknadshyror i hela beståndet.Fastighetsekonomen Fredrik Kopsch är kanske landet mesta förespråkare för marknadshyror och berättar om hur han tror att det skulle mildra bostadsbristen.I reportaget hör vi boende i Malmös miljonprogramsområden Lindängen och Lindeborg – två platser som skulle kunna påverkas helt olika av ett systemskifte.I studion möts Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet och Momodou Malcolm Jallow, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, för en diskussion nästan ett år efter att deras motsatta ståndpunkter ledde till regeringens fall.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Matias RankinenLjuddesign: Julia Öjbrandt

I Sverige finns ett mål om att det inte ska vara mer fördelaktigt att bo i vare sig hyresrätt, bostadsrätt eller villa. Det torra begreppet kallas "neutralitet mellan upplåtelseformerna" och presenterades av dåvarande bostadsministern Ingvar Carlsson år 1974.I dag har bostadsrättsinnehavare tjänat miljoner på sitt boende – medan den som bor i hyresrätt ofta betalar mer varje månad än den som äger sin lägenhet.Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö Universitet, berättar om hyresrättens ställning i dag.Vi får höra hemma hos-reportage från såväl Möllevången som lyxlägenheterna i Turning Torso i Malmö.I studion möts Larry Söder, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och Emma Hult, bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, för ett samtal om vem som egentligen ska bo i hyresrätt.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Matias RankinenLjuddesign: Julia Öjbrandt

Om den blinda fläcken i svensk bostadspolitik. Det har alltid funnits personer som stått utanför bostadsmarknaden vem står upp för dem idag? 1947 introducerades den generella bostadspolitiken, där alla skulle ha samma möjlighet att skaffa sig en bostad. Men det har alltid funnits de som inte haft råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Vem företräder dem som inte redan äger eller hyr en bostad?Vi möter Gustav Möller, socialdemokraten som började sitt liv som utsatt barn i Malmö i slutet på 1800-talet och vars idéer kom att prägla svensk social- och bostadspolitik under år på 30- och 40-talen då han satt som socialminister i regeringen.I reportaget besöker vi Mötesplats Otto i Malmö och Omid Mahmoudi som startade Ensamkommandes förbund. -Idag är vi både bostadsförmedling och arbetsförmedling till de unga som besöker oss. Vi är ett hem för många ungdomar, säger han.I studiosamtalet möts Marika Markovits, ordförande för Stadsmissionen i Stockholm med Martin Grander, bostadsforskare på Malmö Universitet.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia Öjbrandt Lyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv. 

Vad kan vi lära av miljonprogrammen idag, när det behövs nya storskaliga lösningar för att klimatanpassa samhället och byggbranschen är den största klimatboven? Miljonprogrammet som sjösattes 1965 har blivit utskällt, men den storskaliga ansatsen löste faktiskt en bostadskris som var lika omfattande som den vi upplever idag. Vi möter Elise Grosse, hållbarhetschef på konsultföretaget Sweco. Det finns en enorm förändringskraft i den kris vi går igenom idag i och med Corona-pandemin, säger hon. Kan vi använda oss av den nu när det behövs lösningar för att minska byggsektorns klimatpåverkan?I studiosamtalet möts Erik Stenberg, forskare på KTH med Mats Nilsson förvaltningschef på MKB fastighet.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

Måste det alltid vara ett stigma att växa upp i området med det sämsta ryktet? På 1930-talet byggdes barnrikehusen för fattiga flerbarnsfamiljer. Efter några år gjordes slutsatsen att det blev allt för stigmatiserande att växa upp i ett barnrikehus och politiken inriktades istället mot att skapa nya bostäder för alla. Men med eller utan specialbyggda hus för fattiga människor, är det alltid nån som växer upp i det sämsta huset.Vi möter Alice Binti Mutambala och hennes mamma Susanne Johansson i det bostadsområde på Söder i Helsingborg där Alice växte upp. Söder i Helsinborg betraktas som ett utsatt område men trots det har Alice minnen av en fin och trygg barndom. I studiosamtalet möts Lamis Khattab från Möllan Basement med Johanna Sixtensson forskare i socialt arbete på Malmö Universitet. Hur präglas ungas vardag av att ha "fel adress"?Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

Om hur den urbana normen präglar villkoren för de som bor på landsbygden. 1950-talets centraliseringsvåg skedde med urbaniseringen som ideal: i varje kommun skulle det finnas en centralort som skapade tillväxt. Idag är har vi bostadsbrist i våra större städer. Så varför presenteras landsbygden inte som en lösning på boendefrågan, fast husen där är så billiga?Vi möter Thilda Persson, psykologstudent som bor i en liten by utanför Stugun i Jämtland. I hennes familj finns berättelsen om de män som lämnade skogslänen för att jobba i fabriken och byggen i södra Sverige. Själv vill hon skapa sig en tillvaro där hon kan bo på landsbygden – men hur fungerar vardagen på en plats där service och infrastruktur inte är lika lönsamt att underhålla som inne i tätorten?I studiosamtalet diskuterar Peter Eklund från "Hela Sverige ska leva" tillsammans med Hans Lind, pensionerad professor i fastighetsekonomi. Hur löser vi situationen med de skillnader som finns i infrastruktur och fastighetsmarknad beroende på om du bor på landet eller i stan? Och finns det en urban norm?Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

Ett eget litet hem jämför bostadspolitiken då och nu. Vad var det som präglade de beslut som fattades förr? Och hur ser dagens forskare, boende och förhandlare på de utmaningar vi står inför idag?

Vad styr hur hög din hyra är och hur hög standard din lägenhet ska ha? Vi dyker ner i ett hyressättningssystem som inte alltid är så lätt att förstå. Dagens hyressättning har sitt ursprung i beslut som fattades 1967, i ett försök att skapa ett marknadsanpassat system baserat på den svenska förhandlingsmodellen - bruksvärdesystemet. En konsekvens är det som många hyresgäster upplever idag: att hyresvärdar renoverar lägenheter i onödan för att få upp hyran.Vi möter hyresgäster på en gård i Malmö som slutat släppa in vaktmästaren i sina lägenheter eftersom de är oroliga för att det skulle ge hyresvärden argument för renoveringar som i sin tur skulle ge dem en allt för dyr hyra. I studiosamtalet diskuterar Stefan Björk från Hyresgästföreningen med Jan Kockum som representerar flera hyresvärdar i de förhandlingar som sätter hyrorna.Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

Ensamstående mödrar är fortfarande den mest sårbara gruppen på bostadsmarknaden. Hur planerar vi bostadsområden som håller för hela livet och flera olika familjesituationer? 1911 fick Sverige sin första bostadskommission, som skulle ge politikerna kunskap om hur fattiga människor bodde. I Malmö arbetar kyrkoherden Hagbard Isberg för att stärka ensamstående mödrars situation.2020 möter vi prästen Johanna Öhman och familjeterapeuten Caroline Wahlgren i Uppåkra församling som ligger i Hjärup – en villaidyll där kvinnor som skiljer sig fortfarande hamnar i svåra situationer eftersom bostäderna är allt för dyra att klara på en inkomst.I studiosamtalet pratar Anna Heide, affärsutvecklingschef på bostadsbolaget Trianon med etnologen Joakim Forsemalm på arkitektfirman Radar. Hur ska vi bygga bostadsområden som håller för flera olika livssituationer och inkomster? Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

På landsbygden organiseras byggemenskaper för att skapa bra bostäder för de som bor där. Vad krävs för att de ska kunna bidra till att lösa bostadskrisen? HSB grundades 1924 för att arbetare skulle få bättre och billigare bostäder genom att bygga dem tillsammans. Idag finns det platser där det är svårt att skapa utveckling av bygden när bankerna inte värderar fastigheterna tillräckligt högt för att det ska gå att få vettiga lån. Lösningen som flera bygder tagit fasta på är att bygga och äga tillsammans. I det är avsnittet möter vi boende i Röstånga, en by i Svalövs kommun, som bildade ett utvecklingsbolag när de såg att skolan riskerades att lägga ner. Genom att renovera och erbjuda bostäder till barnfamiljer så utvecklades byn. Men det krävdes uppfinningsrikedom och samarbete. Medverkande i reportaget: Nils Phillips och Anna Haraldsson Jensen, Röstånga tillsammans och Mahmoud Aboraia, Heba Khalil samt Yasmin Alibrahim med familjer.I studiosamtalet medverkar arkitekten Tinna Harling som driver Egnahemsfabriken, ett socialt företag som ritar och bygger för bygggemenskaper på Tjörn och Joakim Forsemalm, etnolog som arbetar på arkitektbyrån Radar i Göteborg. Programledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia Öjbrandt Lyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.

Idag har vi en generationskonflikt på bostadsmarknaden. Vad händer med vårt samhälle när villkoren ser så olika ut? De som var unga 1970 och 1995 har haft möjlighet att tjäna mycket pengar på sin bostad. De som är unga idag behöver ha pengar i familjen för att kunna köpa en lägenhet i våra storstadsområden eller stå lång tid i bostadskön för att skaffa sig sitt första hyreskontrakt. I det här avsnittet möter vi Lisa Dahlin som kunde skaffa sin första bostad efter ett oväntat arv och Anna som bott i tio olika lägenheter de senaste åren och som fortfarande väntar på ett stadigt förstahandskontrakt. Medverkande i studiosamtalet är Martin Grander, bostadsforskare på Malmö Universitet och Emma Ringqvist ordförande för jagvillhabostad.nuProgramledare: Fredrik PålssonReporter: Olivia BonsProducent: Lisa Karinsdotter PålssonLjuddesign: Julia ÖjbrandtLyssningstips! Hör dokumentärserien "Kvarteret" - om livet i ett hus i Malmö genom hundra år. Om människorna, husen och drömmen om ett bättre liv.