Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.  MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent 

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Programmet är en återutsändning från september 2023Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar.Vi intervjuar Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie om det absolut senaste kring förhandlingarna och hör röster från och reaktioner på de manifestationer som varit under mötet. Medverkar gör också bland andra klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, ungdomsdelegaten Alice Gimbro Frisk.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.Medverkande:Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning Kristian Åström - Ekot ekonomiska kommentatorMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentNiklas Zachrisson - reporter och programledareAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.Medverkande:Hassan och Zahraa - barn, närboende till oljefältenFrqad Youssef Wahab - närboende till oljefältenAlia - närboende till oljefältenRafed Adel Aboud - sjukhuschef, onkologMahdi Hassan - chef för Basras människorättskontorFatma - barn, cancersjukAbbas al-Hassani - barnkirurg, sjukhuschefAsem Jihad - talesperson för oljedepartementetKaddori Salim - chef Basra Oil CompanyBashir al-Jubbari - närboende till oljefältenAbdul Halim Ali - meteorolog specialiserad på luftföroreningarNuri Abdel Nabi Nasser - professor i miljö och biologiAli - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektoratKareem Abd Rekhais - chef för miljödirektoratetBashar -anställd vid gasfabriken i BasraMohannad -anställd vid gasfabriken i BasraMarfa Kadhem Al-Asadi - vicechef över gasfabriken i BasraNoam Raydan - energianalytiker, Washington InstituteSarah Steimer - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitetLina Malers - reporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - Producent

För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.MedverkandeJan Bohnerth - tidigare anställd Exxon MobilPloy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment instituteFilip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska HögskolaFatih Birol - VD för Internationella EnergirådetHaitham Al Ghais - generalsekreterare OPECMikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystemLauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.Reporter - Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.Medverkande:Alexandra Birger Röör, SMHIErik Westin, SkogsstyrelsenIngela Olofson, skogsägareMartin Sundström, skogsägareFredrik Daveby, skogsägareMattias Sparv, SkogsstyrelsenChristian Rönnebring, SMHIAdam Felton, SLUAnders Egonson, skogsägareChristina Henriksson, skogsägareLars Vikinge, skogsägareDaniel Värjö, reporter KlotetSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenProgrammet sändes första gången i april i år.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den omdiskuterade utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer. Två av förslagen är att se över de svenska klimatmålen för att baseras på EUs och införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem där koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler ska kosta mer. Det kan leda högre bränslepriser. Utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent Daniel Värjö - reporter

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelarMedverkande:Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid EnergimyndighetenKenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.Kaj Török - hållbarhetschef MAXSimon Evans - expert Carbon Briefskriv till oss: vet@sverigesradio.seMarie-Louise Kristola - ReporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.Medverkande:Mattias Öberg - toxikolog KIHerman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, KallingeMartin Johansson - ledamot PFAS föreningen, KallingeLollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, KallingeEva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitetDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.Medverkande:Anders Jonsson - vd Sundsvall EnergiIngrid Esbjörnsson - VattenfallPer-Erik Persson - VattenfallHåkan Johansson - markägare NorbergThomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine StorageAnna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power CircleNiklas Zachrisson - programledareAnna-Karin Ivarsson - reporterChrister Sunesson - reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet. Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.Niklas Zachrisson – programledareAnders Wennersten - producentMedverkande:Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges RadioMarie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges RadioMaria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskolaGabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet

Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet. Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.Niklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - ProducentMedverkande:Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hettaAyad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i BagdadFiras Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i BagdadMuhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra IrakLabeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmerMahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarnaMajone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområdenMuhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen FedekDhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridningJaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagningAmer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i BagdadAbdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessorLamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarnaRiad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpningSamir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. I Danmark slår torkan mot jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.Medverkande:Michael Tjernström - professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren OdenMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentJohan Rockström - professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.Erik Kjellström - professor i klimatologiNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala. Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker därför protester bland närboende och aktivister.Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.Medverkande:Åsa Kasimir - torvmarksforskareRita Larsson - projektledare NeovaJan Mastera - länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra GötalandJens Ekdal - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningJesper Rydin - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningHelen Wahlgren - talesperson organisationen Återställ våtmarkerJohan Dahlenborg - odlingsansvarig, Essunga plantskolaFrida Nygård - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.Medverkande:Lisa Öberg - fjällekologTomas Roslin - ekolog David Thurfjell - religionshistorikerSverker Sörlin - miljöhistorikerSara Sällström - reporterAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare. Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt Mercator Research Institute."59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.Medverkande:Nicki Eby, hotelldirektör, Oliwia Frimert, receptionist, Adam Lagerblad, kökschef, Simone Engqvist, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.Kristina (Kicki) Berger, regionchef, Ludde Lorentz, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.Misse Wester, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.Carl Dalhammar, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.Yvonne Augustsson, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.Kimberly Nicholas, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för  forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av Duncan MacMillan och översatt av Joachim Siegård. Skådespelare: Maria Simonsson Thulin och Hans Christian Thulin. Reporter i Örebro: Alfred Wreeby.Dokument som nämns i programmet: Politik och styrning för hållbar konsumtion och SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat. Delstaten har en av världens bästa och mest välutrustade brandbekämpningsmyndigheter. Där finns pengarna och kunskapen. Men varför lyckas ändå inte regionen hantera sina förödande skogsbränder, som i grunden är en viktig och naturlig del av miljön.Reportage av Klotets Niklas Zachrisson och Gustaf Klarin från deras tidigare resor i landet.medverkandeJeff Gould - brandskyddsrådgivare och administratörSweed Hansky -fårägareGarrett Dickman - brandman skogsekologBernard Spielman - brandbefälKeith Wade - brandmanScott Stevens - skogsbrandsprofessor UCLAAudrey Rossbach - ekologistuderande och brandbekämpareNiklas Zachrisson - programledare och reporterGustaf Klarin - reporterAnders Wennersten - producent

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden. Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka. MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUKelsey Perlman - miljöorganisationen FernMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarMartin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen FernPeter Kullgren - landsbygdsministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUPer Bolund - Miljöpartiets språkrörKelsey Perlman - miljöorganisationen FernUlf Kristersson - statsministerCharlotte Nilsson - presskommunikatör RegeringskanslietErik Hellberg Meschaks - NaturvårdsverketMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarAntonio Guterres - FN:s generalsekreterarePeter Kullgren - landsbygdsministerMattias Lundblad - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLUDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier. Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.Medverkande:Hans Kreisel, vd för NordionDavid Kilberg, klimatchef på NaturskyddsföreningenGöran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTHPeter Enå - vice vd InlandsbananClaes Fredriksson - vd Liquid windRickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energiMagnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCACathrine Essén - kapten MV OrtvikenFrans Timmermans, EU:s klimatkommissionärNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser. Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.Medverkande: Romina Pourmokhtari: klimatminister, Åsa Kasimir: våtmarksforskare, Helen Wahlgren: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, Hillevi Eriksson: Skogstyrelsen, Rikard och Marianne Åkesson: lantbrukare,Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenMer om återställandet av våtmarker i Sverige:Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inneSVT Uppdrag Granskning 2021, KlimatbombenSVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockadernaNaturmorgon 2023, Våtmarker värda att värnaBoken ”Vatten Land" 2022 av Bo Landin och Lennart HenrikssonTidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om aktivisterna och om våtmarkerna som stridsfrågaRapport från Naturvårdsverket 2009: Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringarRapport från Skogsstyrelsen 2023: Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter. Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.Medverkande:Filip Johnsson - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska HögskolaVivi Samuelsson - närboende den planerade vindkraftsparkenPer Edström - projektledare Svea Wind offshoreThomas Hallberg - ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergiJan Darpö - professor i miljörätt vid Uppsala UniversitetPeter Ardö - domare vid mark- och miljödomstolen i VäxjöPeter Tornberg - affärsutvecklingschef OX2Johan Bagge - närboende den planerade vindkraftsparkenSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna NilssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara. Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.Fem viktiga slutsatser i rapporten:1.          Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 2.          Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.3.     Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 4.     Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.5.     Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.Medverkande:Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anna-Karin Ivarsson

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus vid Stockholms universitet i kemisk meteorologi.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman,docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan. Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länderMedverkande:Dr Priya Dutta - Indiska FolhälsoinstitutetMahaveer Golecha - Indiska FolhälsoinstitutetDebashish Hayah - arkitekt och professorRajnish - företaget Amazon i New DelhiGautam Shekhar - callcenterarbetare DehliIzabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författareReporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra. Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna. -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet. Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm.  Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.MedverkandeIngemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gårdWolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska ÖstergarnslandetGunnar Bendelin -  vd för Nygarn UtvecklingJörgen Lööf - vd för ElectriCityFredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaperClaes Vendel Nylander - jurist vid EnergimarknadsinspektionenMagnus Jennerholm - Energicentrum, Region GotlandKalle Blomberg  - vd Gotlands elnät ABSara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas. 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders WennerstenMusik som spelats i avsnittetStaatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin BrittenStaatsorchester StuttgartArvo Part Tabula RasaEtikett: ECM New SeriesNorrlåtar - Visa från ErkheikkiAlbum: Folkmusik från NorrbottenBolag: Universal Music Ireland Ltd.Sergio Cammariere - OggiAlbum: Sul SentieroBolag: Capitol Records

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.Medverkande:Aklima Parvin - klimatflyktingSheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, BracSaleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i DhakaZainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. Debdas Mandal - lantbrukareAmarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementetAsadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskolaTamanna Akter Akhi - studentTahfimul Huq Joy - studentGustaf Klarin - reporter VetenskapsradionReporter: Naila SaleemProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter. Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.Sverige kan spara mer el.Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten,  Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan TollgerdtProducent: Anders Wennersten

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders Wennersten

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.Medverkande:Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinningJonas Strandberg - affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfallHenrik Dahlberg - platschef RenewcellPatrik Lundström - vd RenewcellBirgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på NaturvårdsverketReporter: Christer SunesonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten. Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar. Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.Medverkande:Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKABEbba Bush - energi- och näringsministerJan Moström - vd LKABNiklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.Håkan Jonsson - styrelseordförande för SametingetMaria Unga - reporter på SameradionMatti Blind Berg - ordförande Samernas RiksförbundKarin Kvartfordt Niia - Gabna samebyDaniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelningAnna Lindhagen - skötselenheten NaturvårdsverketVirginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionärMaria Sunér - vd SweminUrsula von der Leyen - ordförande EU-kommissionenUlf Kristersson - statministerMartin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SDSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReporter: Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo. Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.Medverkande:Lars Nordström, professor i elkraftteknikBo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska KraftnätEmad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid NorthvoltTomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskolaBjörn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i LudvikaLinnea Gustafsson, driftsingenjör EllevioYvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall EldistributionGöran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnätPeter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i LudvikaEmma Nehrenheim, hållbarhetschef NorthvoltSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReporter: Ulrika BjörksténProducent: Anders Wennersten

Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik. Medverkande:Sverker Sörlin, professor i miljöhistoriaMarie-Louise Kristola, klimatkorrespndentAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år. Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.Medverkande:Martin Emtenäs, journalist och författareMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondentLova Eveborn - ungdomsrepresentantTorbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Sara SällströmProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.Medverkande:Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda. Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.EU:s roll och målHör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.Medverkande:David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitetMats Björsell - klimatanalytiker NaturvårdsverketHeléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane HubSamuel Brohede - mätföretaget FluxsenseGustav Gerdes - drönarpilotLena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i ÖsterrikeSara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra GötalandEric Zinn - hållbarhetschef Göteborg EnergiJohan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet StockholmBenny Johansson - terminalledare GasumSaila Horttanainen - kommunikationschef Nordion EnergiReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström. Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.Medverkande:Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27. Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målenKlotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.Medverkande:Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår. Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader. Hur kommer en sådan värld att se ut? När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.  Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4  grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare,  Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse EdfastProgramledare Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv? Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Programmet sändes första gången i april i år.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter. De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.Medverkande bland andra: Marlene Coulomb – solkraftsparksmotståndareJean-Yves Grandidier – vd för energibolaget ValoremJoaquin Mas - vd på energikooperativet EnercoopBengt Stridh  - solcellsforskare Mälardalens universitetAna Bareira  - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid    Reporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort. Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning. Medverkande:Debbie Borg - jordbrukare i NebraskaNick Brozovic - professor i jordbruksekonomiNate Nielsen - förman på Kingsley damFelicia Marcus - Stanforduniversitetets program Water in the WestRoric Paulmann - jordbrukare NebraskaBo Landin - biolog, författare, vetenskapsjournalistReporter: Anna GjöresProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu. Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.Här är några av svaren:”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet””Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:Helena Gellerman, LJessica Rosenkrantz, MKjell-Arne Ottosson, KDMartin Kinnunen, SDLorentz Tovatt, MPRickard Nordin, CElin Segerlind, Voch Annika Strandhäll, S miljö- och klimatministerReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker? Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.Stort paket som inte når måletMen trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?Medverkande:Kevin Noone, klimatforskare.Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning. Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.Medverkande: Markku Rummukainen, klimatforskareAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SRMaria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SRProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris. Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.Medverkande:Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska RiksmuseetMats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitetMiljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från ArtdatabankenReporter: Gustaf Klarin

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten. Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm. Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor. Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Sara Sällström och Stefan NordbergProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenMedverkande:Clas Lek - kustfiskareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalparkCharles Olsson - räk- och kräftfiskareErland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommunAndrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet NordregioAnnica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitetAnna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltareAnders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark

För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker. Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingenMiljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10 000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.Medverkande: Chana Svensson, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med Markus Gustafsson, Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband. Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i DanmarkForskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden. Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Nu börjar dock utvecklingen ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.Reporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk. Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk. Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.Hur räknas utsläppen? Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna? Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.Radar mot bullerförorenare i FrankrikeReportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.Medverkande: Pierre Jean, mc-förare, Claude Hélie, invånare Saint Lambert, Anne Grignon, kommunen Saint Lambert, Christophe Mietlicki, ingenjör/forskare, Fanny Mietlicki, chef miljöorganisationen Bruitparif, Charlotte Curé, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema, Joël Lelong, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, Guy Courtois, krogägare, Armand Chaigne, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, Joseph Tayefeh, chef på Plastalliance, Eloise, kund, Agneta Kossowski-Darwish, ägare till butiken Affären i Paris, Jeanne, demonstrant, Armène, demonstrant, Anne Bringault, talesperson Climate Action Network France, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.  Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Johan TollgerdtProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser. Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReporter: Julia VidegårdProducent: Anders Wennersten

Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest. Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfaldenI Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!Medverkande: Tony Nicander, aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", Christian Ottosson, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge, Johan Kuylenstierna, ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd, Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, Mikael Johannesson, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Birgit Nielsen, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och Lee Waters, vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitikMen även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

Nu är de här forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna. Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Alexandre Lima, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen Joao och Aida Fernandes, jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, Jesper Wigardt, kommunikationschef, Northvolt, Vidar Thorin Viklund, fordonsteknisk elev i Skellefteå, João Pedro Matos Fernandes, miljöminister i Portugal, Kristian Åström, ekonomikommentator. Med flera.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenVi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytikerHörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut. Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar elDet som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.Veckans Klotet borrar i konflikten.Hör om konkreta förslag till lösningar.Om vad som händer ifall det blir en gruva.

Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel. Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten och Anna-Karin Ivarsson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt. Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.Programledare: Niklas Zachrisson

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser. Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan. Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. Så vad kan man göra för att minska utsläppen? Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Daniel Värjö och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el? Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus

Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter. Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.Så är alla frågetecken utredda?Programledare: Niklas Zachrisson.Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas. EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska. För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Gustaf KlarinProducent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.

I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström. Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus och Daniel VärjöReporter: Lasse Edfast

Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll? Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna? I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus

Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll. Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot? Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel VärjöProducent: Mona Hambraeus

Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking. Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen. Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik. Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser. Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent och reporter: Daniel Värjö

Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare. I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande. Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken. En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens? Reporter: Sara Sällström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten. En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför. Reporter: Lasse Edfast Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen. Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen? Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olle Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt. Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet. Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras. Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna? Projektet "Levande vikar" drivs av stiftelsen BalticWaters2030 i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér Producent: Mona Hambraeus

Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser. Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så? Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olof Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson

Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna. Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald. Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren. Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt. Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona HambraeusReporter: Daniel Värjö

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade. Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av? Reporter: Daniel Värjö Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet. Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet. Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år. Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären. Så hur kan den hotade jorden räddas? Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans. Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran. Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara. Producent: Mona Hambraeus Reporter: Johan Tollgerdt Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator Programledare: Niklas Zachrisson

Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi? Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft. Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval. Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder.  Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin Producent: Mona Hambraeus

Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt? Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur. Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där. Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut. EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri. För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten. PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet. Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter. Nyligen presenterades regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik. Men hur långt räcker den? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt. I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen. I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov. Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan. Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar. Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel. Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev. Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast Producent: Mona Hambraeus

Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö. Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet. Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka. Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor. Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B. Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen. Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen. Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit. Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen. Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade. – Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund. – Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Daniel Värjö, Mona Hambraeus

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Sara Sällström, Mona HambraeusProducent: Daniel Värjö

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt. Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet. Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem. Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Sara SällströmProducent: Daniel Värjö

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar. Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen. Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i  kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln. Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas. Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten. Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet. Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter. Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden. – Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset. Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt. Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu. Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras. Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad. – Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat. Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS. Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning. Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS. En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn. Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel? Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna. I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar. Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar. Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen. Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen. Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen. Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare. – Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen. Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt. År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas. Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till. Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus. Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus? Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått. KLOTETS JULMENY På eld Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål Glödbakad kålrot Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock) Tranbärschutney Kokkaffe På stormkök Saffranskrabbelurer Blåbärsglögg Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur. Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030. Förhandlingarna inom konventionen för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år. Förslaget om att ge naturskydd åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden. Men det räcker inte tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? – Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg. Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös. Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden. Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet. Samtidigt visar en granskning i P1-programmet Kaliber, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända. Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg. Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det. Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen. – Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan. Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar. De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral. Men finns det några baksidor? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt. Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare. Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten. Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom. När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter. Ljusföroreningar är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt. Billiga LED-lampor ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset. Kunskapen om vilka effekter ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet. Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan. I somras godkände regeringen den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor. Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång. Svenska vattenkraftsföreningen har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan. Samtidigt växer oron hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning. – Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida. Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns. För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030. I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden. Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha. – Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti. Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant. Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag. Så hur bra är biobränslen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera. Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen. Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol. För att täcka behovet skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Om skogens bidrag ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt. Så vilken väg ska Sverige välja? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen. Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat. Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november. Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor. Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer. Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen. Redan idag finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA. Den lilla maskinen, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...När människor tar sig ur fattigdom i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige. Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler. För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka. Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket. En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska. Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl. Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas. Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä. I Skellefteå byggs nu ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök. Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan. Om ett drygt år kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen. Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess. I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid. Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når. I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt. EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen. I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs. I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas. Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när en internationell handel med vätgas växer fram. Men är vätgasen räddningen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar. Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare. Det är en potentiell klimatkatastrof. Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt. Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden. Producent: Mona Hambraeus Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer

Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp. Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten. Domslutet från högsta instans kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation. Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020. Därför genomförs nu i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi. Även i Frankrike pågår en liknande process. Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna. Försäljningen av stadsjeepar utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden. Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen. Enligt en rapport från IEA, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser. De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin. Veckans Klotet handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt Producent: Mona Hambraeus

Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön? Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det? Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad. Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras. Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige. Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion. Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften? Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt. Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte. I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. 40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket. Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider. Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial. I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid. Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet. Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod. Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa. Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu. Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö? Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen. En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav. Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen. – Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag. Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll. Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget. Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig.  Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet. – Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet. Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer. Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver. Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på. Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett. Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art? Programledare: Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent: Mona Hambraeusmona.hambraeus@sverigesradio.se Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider? I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson

Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare. -Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan. Även jordens förändrade klimat leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är. Omvänt finns det nu en risk att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren. Ännu vet man inte om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem. Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta. Programledare: Marie-Louise Kristola

Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs? OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.  Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen. Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar. Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön? Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med Victor Galaz, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, Svante Axelsson, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.   Programledare: Marie-Louise Kristola

Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger. Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan. Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Programledare: Marie-Louise Kristola

Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras. Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas. Fossilsubventioner är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare. Klimatutsläppen skulle minska radikalt, om alla fossilsubventioner slopades. Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Programledare: Mona Hambraeus

Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur. För Ringhals-reaktorerna kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats. De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals. Ännu har ingen av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu. Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt. Av världens 623 kärnreaktorer hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda. Kostnaderna för den långa väntan är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat. Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid. Gäster i programmet är Kristina Gillin, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, Henrik Efraimsson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist. Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter. Redan idag används konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare. För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland. Uppvärmningen går snabbare i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö. Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre i Jämtland. Gäster i programmet är Erik Melin från Peak Innovation och Gunhild Rosqvist från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019. – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden. Men även i en stad som Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien. Orsaken till den extra uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären. Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa. Att spillvärme från apparater och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare, bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i en studie som publicerats i tidskriften Nature Scientific Data sommaren 2019. Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott. Den ökade energin, så kallad radiative forcing, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien. De senaste 50 åren har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna. Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen. Försök görs för att minska energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar. Klotets reporter har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år. Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas. Programledare: Marie-Louise Kristola

En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent. Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan. Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer. Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på. Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem. FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030. Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela. För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns. Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år. Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Programledare: Marie-Louise Kristola

Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över. Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen. Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050. Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Marie-Louise Kristola

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark. Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken. Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder. I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt. Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå. Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet. Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas. Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det? I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet. Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt. Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland? Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året. Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet.  Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet. Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.  Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson

2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat. Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år. Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter. Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program. Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus. Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare. Programledare: Marie-Louise Kristola

Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid. Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt. Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen. – Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet. Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation. Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något. Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig. Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid. Programledare: Marie-Louise Kristola

Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat. Ett av de värsta skyfall som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014. Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade. – När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten. Nu visar forskning att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar. En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand. Skyfall orsakar redan nu varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder. Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid. Gäster i programmet är Anders Rimne, vattenexpert Boverket och SMHI:s Erik Kjellström, professor i klimatologi. Programledare: Niklas Zachrisson

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig. Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet. Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar. De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer. Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna. Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna? Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet? Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare: Marie-Louise Kristola

Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret. Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe. Ännu finns få vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.  Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. För att minska utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon. En del bedömare pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar.   I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie-Louise Kristola

Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten. Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen. På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen. På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön. Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån. Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas. Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade? Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. Emily Boyd vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också Karina Barquet från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer. Programledare: Mona Hambraeus

350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas? I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner. Av miljöskäl lever @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led. I Sverige blir runt 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, i FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål. I Frankrike finns sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export. Gäster i veckans Klotet är Karin Fritz från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och Kim Bolton, professor vid Borås Högskola. Programledare: Mona Hambraeus

Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det? Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta. Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö. Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort. – Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt. Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna? Gäster i Klotet är Jan Hanberg på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören Tomas Kåberger, professor vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie Louise Kristola

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form. Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar. Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse. Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov. Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare. Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den. Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel. Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet? Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?  – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora. Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären. Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen? Programledare: Niklas Zachrisson

Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån. Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner. Programledare: Björn Gunér

Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige. Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York för att tala på FNs  klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan. Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv. Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA. Programledare är Marie-Louise Kristola. (Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till klotet@sverigesradio.se eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)

Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun. Programledare: Niklas Zachrisson

Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns. Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är ett slöseri både för miljön och ekonomiskt. Beräkningar visar att värdeförlusten potentiellt är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från konsultföretaget Material Economics. Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade möjligheter att sortera plasten, i och med en ny sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som Klotets reporter har besökt. Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast. Runt 30 procent av plasten går inte alls att återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat, alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast, är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper är också svåra. Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara fem år. Mer använd plast leder till mer avfall att ta hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp. Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför huvudstaden Nairobi. Klotet har besökt soptippen och pratat med de som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter mot det riskerar fängelse. Gäster i programmet är Åsa Domeji, hållbarhetschef på Axfood och Mattias Lindahl, professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär ekonomi. Programledare: Marie-Louise Kristola

Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis. Ny plast fortsätter att hamna i haven dagligen, närmare bestämt 22 ton per minut, eller tolv miljoner ton per år, enligt uppskattningar. Bara runt en procent av den plasten tros befinna sig på ytan, resten finns på djupet i form av mikroplaster. Östersjön är inget undantag, och en ny studie visar att tillflödet av nytt plastskräp är ojämt fördelat mellan österjöländerna. Mest stort skräp kommer från Ryssland och länder med mindre välorganiserad sophantering, men utflödet av mikroplaster är nästan lika stort från Sverige som från Ryssland. Så varifrån kommer mikroplasten från Sverige? En fallstudie från Uddevalla har kartlagt källorna, för att se vilka de största utsläppsbovarna är i en vanlig svensk stad. De senaste åren har forskare ägnat mycket kraft åt att försöka förstå hur mikroplasterna eventuellt påverkar miljön och hälsan hos oss människor. Världshälsoorganisationen WHO presenterade en större kartläggning i förra veckan, där man konstaterar att det fortfarande finns för lite kunskap, men att det hittills inte har gått att påvisa några allvarliga hälsoeffekter med de halter som finns i miljön just nu. Men mängden plast i vattenmiljön ökar hela tiden, och oro finns för att det med tiden kan komma att bli ett hälsoproblem. Ny forskning från Östersjön visar också hur bakterier kan fästa på mikroplasterna och alltså spridas med dem. Gäst i veckans Klotet är bland andra Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige rent. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Trots att det har gått åtta år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan är det få som har flyttat tillbaka till området. De flesta som nu bor där är äldre och risken är stor att området på sikt kommer att bli helt övergivet, och att namnet "Fukushima" för alltid kommer att vara förknippat med radioaktiva utsläpp. Klotet har besökt platsen för kärnkraftshaveriet 2011, och träffat bland andra fru Sato, som flyttade tillbaka tillsammans med sin äldste son, som arbetar för kraftbolaget. – De tryckte verkligen på för att de anställda skulle flytta tillbaka till de områden som sanerats. Det skulle se bra ut i folks ögon, tyckte dom väl, säger hon. Men av byns ursprungligen 9000 invånare är det bara ett par tusen som har återvänt. När skolan hade sommaravslutning i år var det fler lärare än elever. Saneringen efter katastrofen har gått in i en ny fas. Med hjälp av fjärrstyrda robotar ska bränslestavar plockas ut från de tre reaktorer som drabbades av härdsmälta den 11 mars 2011. Processen skulle ha påbörjats redan 2014 men har fått skjutas upp flera gånger på grund av problem att hantera den extremt höga radioaktiviteten. Samtidigt vill det ansvariga kraftbolaget nu släppa ut radioaktivt spillvatten i havet eftersom man inte längre har plats att lagra det. Hör frilansreportern Jon Thunqvists reportage från Japan. Gäster i programmet är Patrick Isaksson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Andrzej Wojcik, professor vid Stockholms Universitet och expert på hälsoeffekter av lågdosstrålning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt. I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. I programmet medverkar Lars Ronnås, Sveriges klimatambassadör, Per Knutsson, ekonom vid Göteborgs universitet och Mikael Höök, Uppsala Universtitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa? En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 13 februari 2019.

Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt. Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren. Sommaren 2018 blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen. Nu har ett år gått. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster: Michael Tjernström, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti. Staffan Lindberg, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program. Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd. Agneta Nordin, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. ”Fast fashion” har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 12 juni.

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. ”Fast fashion” har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och Ingrid Westman, vd för Friendly Building.  Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 5 juni.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE Betonginstitutet.  Programledare är Marie-Louise Kristola.

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid. I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar. Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.  – Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro. Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka. Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin. Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning. Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet. I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa. I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 29 maj.

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken. Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn. För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna. Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet. Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem. EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader. Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder. I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU. Programledare är Mona Hambraeus.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?   Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm. Programmet är en repris från 1 maj.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?   Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.   På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 24 april.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande. På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus.

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?   De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17/4.

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?   De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola.

De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.   Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt. Den franska regeringen svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell ”debatt”, där alla skulle få säga sin mening. Nu är den debatten avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor. Samtidigt mobiliserar den franska miljörörelsen för ”en klimatvår” (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet. Klotets Marie-Louise Kristola rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson, Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster. Programledare är Mona Hambraeus.

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.   I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.

Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra? Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.  Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?  Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.  Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.  Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.   Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".  Programledare: Marie-Louise Kristola.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från 13 mars.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 6 mars.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget. Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari.

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.   Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.” Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola Repris från onsdag 20/2.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.   Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.” Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa? En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.   "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.   "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.   Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja. I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn. En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna Klotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet.  Programledare är Niklas Zachrisson.

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?   Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter. Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar. - Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet. Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro. Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas. Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.   Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030. Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala. Utvecklingen hittills har gått trögt. Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen. Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart. Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.   I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel. Genom handfast infrastruktur och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.) Kommunen är en aktiv del i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser. Hur bra är vi hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios? I programmet medverkar Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Maria Sunér Fleming, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv. Programledare är Niklas Zachrisson.

När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?   I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018.

Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.   Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll: Förra året 2017 började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen. Och 2017 nådde koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia. Klotets programledare Niklas Zachrisson och producent Susanna Baltscheffsky är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.

Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.   17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia. Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem. Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön. Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak. Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder – och om det ens är möjligt att sanera.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson.

Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.   Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle. Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen. Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering. Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december. Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat. I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson. Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?   En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften. Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd. Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden. Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?   Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro.  Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark.  Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet. Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än. I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?   ”Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet. Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop? Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga. Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen?  I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson.

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?   Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.   Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?   För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart. Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent. Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar. De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin. Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.   Programledare är Niklas Zachrisson.

I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över.   Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska. Men trots Energiwende är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås.  Men energi- och miljöekonomen professor Claudia Kemfert pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon.  Klotet är på plats i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning. Programledare: Niklas Zachrisson

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.   Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Programledare: Niklas Zachrisson.

Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?   Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna. Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till. Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål. Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde. I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FN’s World Water Assessment Programme. Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.   Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik. Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Experterna kommer också att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet. De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är: Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm – Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?   I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.   Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.    Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från 21 februari

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra.  I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 25 april.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 14 mars.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet. Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information. Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 20 juni.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?   I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt. Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling. Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet.  I slutet bjuder vi på en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, Ram Ramanathan, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal.  Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17 januari.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?   Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar. Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer. I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.  Rovdjurens återkomst - del två Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 28 mars.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.   Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 21 mars.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Programledare är Niklas Zachrisson.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram.   Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart.  Vad vill Centern och Miljöpartiet göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst?Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest?  I tre Vetandets Värld-program har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket.  De två partier som medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan (S) och (L) som gällde skolan , den mellan (M) och (V) om stressen i arbetslivet och den mellan (KD) och (SD) om åldrandet.

Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård.   Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård. Men vi börjar med att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent.  På Borneo har den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång. Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”. Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.

I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.   Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030. Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren. Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt. Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer. I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssningstips: Klotet: Att göra gröna pengar.

På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.   I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna. Och på franska landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport. Bland Sveriges rödlistade arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva. Många ängar och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter.  Men det finns stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas. I programmet medverkar professor Ulf Gärdenfors, chef för Artdatabanken, Rebecka Le Moine, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor Riccardo Bommarco, Sverige Lantbruksuniversitet samt Erik Öckinger vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.   I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna. Senaste försöket är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna.  I stället används stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara. Nya tekniska lösningar tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i  slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark. Annars kommer slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de. OBS! I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter. För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten. Hon dödades i sitt hem i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness.  Följ med Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder. Mellan 2002 och 2013 har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar Erik Solheim, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad. Frost som kommer för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling. Peru är också ett land där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet. Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Reporter: Lars Mogensen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. Reporter: Niklas Zachrisson. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor. Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC. Statistik som har tagits fram inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person – mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra. Inom projektet har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning. Klotet åker till Birmingham och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 7 mars 2018.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större? Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar. Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer. I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.  Rovdjurens återkomst - del två Programledare: Marie-Louise Kristola.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas? Runt Sveriges kuster pågår en ekologisk katastrof i det tysta. Ålgräs finns både i Västerhavet och i Östersjön, på sandiga bottnar, ofta i vikar. De har en central funktion i ekosystemet. Många växt- och djurarter är beroende av ålgräsängarna som livsmiljöer. Bottensediment binds och vågor och strömmar dämpas. Ålgräsen tar också upp näringsämnen ur vattnet och minskar övergödningen. Trots ålgräsängarnas betydelse, är de rätt okända bland allmänheten. Kanske till och med mindre kända än tropiska mangroveskogar, som har liknande funktion. Överfiske, muddringar för bryggor och hamnar, och påväxt av fintrådiga alger är några av orsakerna till att ålgräsen har minskat dramatisk. Klotet besöker ett kustområde vid Marstrand där 98 procent av ålgräsen har försvunnit. I hela Bohuslän har utbredningen minskat med 60 procent de senaste 50 åren. Klotet är också med när forskare planterar ålgräs på bottnar där de kanske kan etablera sig i nya vattenområden, för ersätta de som går förlorade när Göteborgs hamn bygger ut. Det kallas för ekologisk kompensation. Kan det vara en metod för att vända den kritiska utvecklingen?

På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta. Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning – Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking. Men Stuttgart är också en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor. Det är EU:s lagstiftning om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger. Även i Sverige har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet. Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.    Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.   Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo.   ASRI har byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.  Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. (ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.) Programledare är Marie-Louise Kristola.

Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop? Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent. Vid Arlanda flygplats har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020. Även regeringen har uttalat att ”Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats”, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan. Klotet den här veckan frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor. Miljöminister Karolina Skog medverkar i programmet, liksom Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Jonas Åkerman, trafikforskare vid KTH samt Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna. I ett halvår ska de självkörande bussarna gå i regelbunden trafik i Stockholmsförorten Kista. Det blir det första försöket med förarlösa fordon på allmän väg i Skandinavien. Två eldrivna, förarlösa bussar kör en slinga på cirka en kilometer i Kista. Färden, som tar cirka tio minuter, går mellan Kista galleria och hotellet Victoria Tower som ligger nära en pendeltågstation. Det är fritt fram för den som vill att hoppa på. Bussarna saknar förare och ratt. Vindrutetorkare och backspeglar behövs inte heller. Forskare vid KTH kommer att följa försöket under sex månader.  Klotet tar en åktur och intervjuar KTH-forskare och operatören Nobina vid invigningen den 24 januari. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling? I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt. Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling. Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet.  Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen. Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter. Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 1 november 2017.

En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017. Blekta koraller på Stora Barriärrevet i Australien, evighetsbränder i kolgruvor och gröna obligationer är några av de drygt 40 ämnen som Klotet har rapporterat om under 2017. Klotet blev dubbelt så långt jämfört med tidigare, 45 minuter i stället för 24. Lyssnarnas frågor och nyhetssvepet är nya, uppskattade inslag i programmet. I årskrönikan blickar redaktionen tillbaka på några stora händelser under året, tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning. De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till? Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.   Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan. Programmet är en repris från den 20 december 2017.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning. De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till? Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.   Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.

En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare. Vad krävs egentligen för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka. – Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in. Johan Erlandsson har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag. Men det finns en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.

Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker såhär inför julen - även andra alternativ till kött. Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt. Det har lett till omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering. Även av hälsoskäl är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket. Men vad finns det för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein? Klotets reporter Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.

Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala. Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september. Och fler lär det bli. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar. Så behovet av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller. Därför är det nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit.

Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det Black Friday, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum. Nästan hälften av Sveriges konsumenter planerar att handla under Black Friday, enligt Svensk Handel. Och julhandeln väntas slå nytt rekord i år - igen. Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. Om alla på jorden skulle leva med samma livsstil som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt beräkningar från Världsnaturfonden. Siffran har förvärrats bara sedan 2014, då svenskens livsstil krävde 3,7 jordklot, om alla skulle använda lika mycket resurser. Klotet handlar om vad konsumtionen får för konsekvenser för natur och miljö, och frågar vad det finns lösningar för att tära mindre på jordens resurser.  Vi besöker också en av de första återbruksgalleriorna där varorna i butikerna är återvunna från kommunens återvinningsstation.

FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn. FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen. Samtidigt som mötet pågår, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige.  Och Sveriges Radios utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.

Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis. Det är ett av flera exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att minska den globala uppvärmningen. Stämningarna är ett sätt att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer. Klotet har träffat miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften. Lyssningstips: Striden om Arktis iskant

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen. Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter. Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen. Över 40 miljarder kronor har det kostat att ta fram den metod som företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill använda sig av och som just nu prövas av Mark- och miljödomstolen. Om SKB får tillstånd kommer det använda kärnbränslet att placeras i kopparkapslar 500 meter ner i urberget i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Där ska avfallet lagras i 100 000 år. Klotet, som har följt frågan under många år, frågar sig hur säkert slutförvaret blir och vem som ska berätta för framtida generationer om det radioaktiva avfallet.

Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara? Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur. De nya områdena ska vara ”hållbara”. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas. Det finns också goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar. Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.

Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen? De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet. Trots det är stora delar av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral. Går det att få stopp på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala? Några metoder har testats i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut. De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen.   Programledare: Marie-Louise Kristola

Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen. Metan bildas naturligt i bland annat våtmarker, havsbottnar och risfält. Men gasen kan också läcka från mänsklig verksamhet som soptippar, kolgruvor, naturgasledningar, våtmarker som torrläggs eller vattenkraftdammar, för att nämna några exempel. När klimatet nu blir varmare, inte minst i Arktis, så finns det en stor oro för att enorma mängder metan kan frigöras när permafrosten - den ständigt frusna havsbottnen - börjar smälta. Forskning från expeditioner i Arktis drar slutsatsen att metanet från havsbotten kommer att öka halterna i atmosfären när temperaturerna i Arktis stiger, och risken är uppenbar att den globala uppvärmningen skyndas på. Men andra forskare är mer skeptiska till dessa slutsatser. De anser att en stor del av metanet som bubblar upp från den tinande havsbotten eller från andra metankällor, bryts ner innan det nåt atmosfären. Hur oroliga ska vi vara för metanet?

Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete. I en doktorsavhandling från i våras beskrivs hur unga idag ser att världen för dem själva, deras barn och barnbarn kommer att kännetecknas av miljökollaps i framtiden. Och 2013 var det åtta av tio unga som sade sig vara bekymrade över hur deras framtid kommer att påverkas. Klotet sänds från Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, där eleverna ska inspireras till att fördjupa sig i frågor om miljö, klimat och hållbarhet. Inspirationsdagen på skolan ingår i den klimatvecka som pågår nu i Jönköpings län. I det klimatråd som finns i länet, och som leds av landshövdingen, saknas ungdomarnas röster idag. Men de behöver finnas med i arbetet för att länets ska klara sina klimatmål. Nu ska ett ungdomsråd bildas.

Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen. Där byggs ett snabbtågsnät ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort. Men samtidigt planeras en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss från Kina till tre kontinenter -   "nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär. Samma sak verkar gälla mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt.  Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör. Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt. Programledare är Marie-Louise Kristola. Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till klotet@sr.se eller hör av dig via Twitter:@klotet

Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras. Möjligheten att kompensera för sina resor som orsakar utsläpp av växthusgaser kom för tio år, alltså att betala för olika projekt som gynnar klimatet. Tanken är att minska de negativa effekterna av flygresan. Men intresset för klimatkompensation har minskat sedan dess. En granskning som Klotet har gjort visar att det fortfarande är få av landets myndigheter som satsar på att klimatkompensera för sina anställdas resor. Även bland miljöorganisationerna går åsikterna isär om klimatkompensation verkligen är ett effektivt verktyg för att hålla nere den globala uppvärmningen. Så vad kan man göra som privatperson? Är det värt att betala extra för att lätta samvetet inför semesterresan till andra sidan jordklotet, eller är det enda sättet som verkligen fungerar att inte flyga dit överhuvudtaget? Klotet ger sig in i klimatkompensationsdjungeln.

Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så? En flygbiljett inom Europa beskattas med 60 kronor per resenär, utanför Europa med 250 kronor och 400 kronor för flygningar längre än 6 000 kilometer. Men kritiken mot flygskatten är hård. Politiska motståndare hotar att riva upp den om det blir regeringsskifte nästa val. Och flygbranschen hävdar att skattens effekt på klimatutsläppen blir mycket liten, och att det är bättre att satsa på biobaserade flygbränslen och ny teknik i stället. I dagens program tar Klotets reporter Pelle Zettersten hjälp av forskare för att granska argumenten för och emot flygskatt.

Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge? Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper. På gården Toftaholm får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling. På annat håll äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000. Men när korna blir färre och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Hur ska det gå till? Programledare: Marie-Louise Kristola

I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer. Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i Förenade Arabemiraten som dör när de arbetar i extremhetta. Men prognoser visar att även områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt. Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan. Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler och svårare värmeböljor i framtiden. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.  I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från10 maj.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. 90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram. Men var ska alla pengar komma ifrån? Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad. Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning. Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från den 29 mars.

Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket. Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden. Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen? Programledare är Marie-Louise Kristola

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi. Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet. ”Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.   Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden. Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör. Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent. Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.   Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 14 juni.

Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus. Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.  Under den här veckan möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål. Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går. Programledare Marie-Louise Kristola. Mer i programmet: Hård kritik mot Trumps klimatsiffror

I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker. Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser. I utkanten av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva. Det är ett av skälen till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon. Konflikten mellan människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar.  Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten.   Just nu genomförs flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare. Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet. Programledare Marie-Louise Kristola Drar sig USA ur Parisavtalet?  Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier

En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet. Träden gör luften fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse. Men samtidigt är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader. I megastaden Bangalore i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat. Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet. Programmet är en repris från den 24 maj. Programledare Marie-Louise Kristola   Mer i Klotet: Frankrikes nya miljöminister Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap Grön infrastruktur i industriområden, går det?

Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna? Mikroplastens effekter på miljön är ett relativt nytt forskningsfält. Studier i laboratorium på fisk som utsätts för höga halter av mikroplast visar bland annat på beteendeförändringar och att djuren får svårare att tillgodogöra sig näring. Men senare forskning visar att även djur som utsätts för samma halter av mikroplast som finns i naturen kan skada dem. Detta oavsett om det handlar om stora plastbitar som brutits ned till mindre, eller redan pyttesmå plastpartiklar som till exempel används i hygienartiklar och som via avlopp passerar igenom reningsverken och sköljs ut i havet. Trots detta är kunskapen om mikroplastens konsekvenser på miljön relativt liten totalt sett. Klotet den här veckan ställer sig frågan vad forskarna vet och vad man kan göra åt problemet? Gäst i programmet är Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet. Programmet är en repris från den 17 maj. Programledare Marie-Louise Kristola

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.  I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola

Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? Superkemikalierna PFAS används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera.Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används. Men djurstudier visar PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls. Temat för programmet är ”Behövs PFAS?”. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis. Det är en uppföljning på Klotet den 19 april, ”Superkemikalien som inte bryts ner”, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3 500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS. I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge. Programledare Marie-Louise Kristola

Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen. Redan förra sommaren fick Henrik Hagelberg i Jät i södra Småland köpa vatten för att inte bli utan. En tankbil full med vatten fyllde brunnen på tomten. I år är utgångläget ännu sämre. Den fem meter djupa brunnen som borde vara helt fylld är snart tom. Klotets reporter Tomas Lindberg är med när Henrik Hagelberg får besök av brunnsborraren. Men det är inte bara människor som får problem när torkan slår till. I det kända laxfiskevattnet Mörrumsån är vattenflödet det lägsta som har uppmätts. Där längs åkanten är det snustorrt där laxyngel normalt brukar simma omkring. I Sverige är vi vana vid att ha gott om vatten. Varför blir det brist nu för andra året i rad? Och vad går det att göra för att de låga grundvattennivåerna ska fyllas på? Programledare Marie-Louise Kristola Kartor över vattenbristen i Sverige

PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp. Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta. I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS. PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från den 19 april.

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.  Programledare Marie-Louise Kristola.   Programmet är en repris från 11/1 2017. Vill du också ställa en fråga? Mejla till klotet@sr.se eller hör av dig via Twitter: @klotet  Vi hörs!

Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind. För tio år sedan var satsningarna på vågkraft stora runt om i världen. Ett hundratal koncept utvärderades och tongångarna var positiva. Men havets vågor sliter på konstruktionerna och flera av dem höll inte måttet. Nu återstår bara ett fåtal vågkraftsprojekt. Kraftverk som kan omvandla långsamma tidvattenströmmar till elektricitet har visat sig fungera bättre och just nu testas flera modeller i full skala i Storbritannien. Klotet ställer sig frågan varför det är så svårt att utvinna energi från havets krafter och vad vi kan vänta oss i framtiden? Gäst i programmet är Johnn Andersson, forskare på Chalmers tekniska högskola. Programledare Marie-Louise Kristola.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. 90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram. Men var ska alla pengar komma ifrån? Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad. Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning. Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven? Stora Barriärrevet utanför Australien har på kort tid utsatts för så varma vattentemperaturer att stora delar av revet har blekts. Forskare befarar att korallerna inte klarar att återhämta sig utan kommer att dö. Klotet dyker djupare ner i senaste tidens larmrapport och reder ut vad som händer om korallreven försvinner. Vi hör också korallforskare som forskare på hur mycket korallerna egentligen tål. Programledare: Marie-Louise Kristola

Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka. I nordöstra Pennsylvania i USA ligger Centralia. En gång var det en livfull stad med över 2500 invånare. Men när en kolgruva under jord började brinna på 1960-talet evakuerades staden och idag bor här bara åtta personer. Kolet brinner fortfarande några hundra meter under markytan och samhället klassas som riskområde.  Kolbranden i Centralia är bara en av tusentals gamla kolgruvor som har fattat eld. Stora utsläpp av hälsofarliga ämnen och växthusgaser gör underjordsbränderna till ett stort, men tämligen ouppmärksammat problem. Hur farliga är bränderna och hur kan man släcka dem tar vi reda på i Klotet. Gäst i programmet är Mikael Höök, Uppsala universitet. Programledare Marie-Louise Kristola Videotips: Spektakulära bränder

Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.   Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt forskningsstationen La Selva och följt med forskarna som beskriver hur skogen återskapas. Regnskogen behövs på jorden både för klimatet och biologiska mångfalden. Men hur är läget för regnskogen på andra håll i världen?  Programledare: Marie-Louise Kristola

I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning. Nu prioriteras i stället utvinningen av fossila bränslen och lagar om utsläppsregler rivs upp för att hjälpa industrin på traven. Klotet har besökt USA och träffat Tom Pyle som har skrivit Trump-administrationens energipolicy, oroliga forskare, förhoppningsfulla kolarbetare och oljelobbyister som vädrar morgonluft.  Programledare: Marie-Louise Kristola

Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas? En hel del återvinns men mycket hamnar i soptunnan, eller i värsta fall i naturen, och särskilt gäller det plastförpackningar. Men skulle det hjälpa om fler förpackningar var pantbara? I tyska storstäder införs nu pant på muggar för take away-kaffe och i Sverige utreds pant på fler dryckesförpackningar och även på plastpåsar. Vad är det som avgör om en produkt lämpar sig för pant och vore det smart eller pantat att ta in fler sorters förpackningar i systemet?

Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar. Vattenkraften i Sverige är under förändring. Den ska miljöanpassas. Men går det att kombinera miljönytta och vattenkraft? Och finns det plats för den småskaliga vattenkraften nu när Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat och uppfylla EU:s vattendirektiv. Klotet har tagit tempen på vattenkraften och talat med forskare som menar att det går att minska dess påverkan på djur och växtliv – och samtidigt få MER energi. Programledare Marie-Louise Kristola

Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige? Forskare, representanter för näringslivet och den brittiska regeringen diskuterar hur lagen kan göra skillnad och vilka utmaningar som finns. Programledare Marie-Louise Kristola

Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"? De bästa jordbruksmarkerna i Sverige har inte sällan höga kadmiumhalter naturligt i jorden. Men att det är naturligt betyder inte att det är ofarligt. Enligt livsmedelsverket får tusentals svenskar i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna.  Forskare och flera myndigheter känner till problemet men trots det så har politikerna inte tagit några beslut som begränsar odlingen av livsmedel på kadmiumrika marker. Programmet är en repris från den 1 februari. Programledare Marie-Louise Kristola

Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen? Att förutsäga och hantera kriser och konflikter som kan förvärras av till exempel långvarig torka eller extrema väderhändelser kommer att bli allt viktigare i ett allt varmare klimat menar forskare vid Stockholm international peace institute. Men hur ser sambandet ut och vad kan vi vara säkra på?Den amerikanska militären har under flera år lyft klimatförändringarna som ett hot, minst lika stort som väpnade konflikter, och lägger stora resurser på att klimatsäkra sina militära baser och analysera framtida konflikthärdar ur ett klimatperspektiv. Kommer det förändras med en klimatskeptisk administration?I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.Programledare Marie-Louise Kristola

Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud. Dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med bensinmotorn, och släpper därmed ut mindre koldioxid. Däremot ger den mer hälsofarliga ämnen som också påverkar miljön.Med mängder av partiklar som bilarnas filter inte lyckas begränsa tillräckligt bra, och kväveoxider som ofta ligger över gränsvärdena, får dieselbilarna nu en del av skulden för den dåliga luftkvaliteten i många storstäder.Har dieselmotorn nått vägs ände och borde den skrotas i övergången till en mer hållbar lösning – eller kan den bli bättre?I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.Programledare är Marie-Louise Kristola

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.  Programledare Marie-Louise Kristola. Klotets premiärprogram 2017 är också det första programmet med den längre sändningstiden, hela 45 minuter! Förutom temat luftföroreningar kommer vi också berätta de senaste miljönyheterna och låta lyssnare ställa frågor om miljön till vår expertpanel. Vill du också ställa en fråga? Mejla till klotet@sr.se eller hör av dig via Twitter: @klotet  Vi hörs!

Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité? Det finns en glödlampa i Kalifornien som lyst i över 100 år. När lampindustrin kom på att det inte går att tjäna pengar om glödlamporna håller så länge så såg man till att sätta ett utgångsdatum på dem. Är det så med många produkter, eller handlar det helt enkelt om att sakerna vi köper produceras så billigt att kvalitén blir därefter?Nu när julen står för dörren konsumeras det i stora mängder, men tyvärr har allt för många varor en ganska kort livslängd och hamnar i soporna redan till nästa jul. Ska det vara så eller finns det produkter som tillverkas för att hålla länge och som kan repareras på ett enkelt sätt om de går sönder? Programledare Marie-Louise Kristola

Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden. Hajar har ett oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet.Klotet tar er med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är Charlott Stenberg, marinbiolog med ett specialintresse för hajar.Programledare Pelle Zettersten

Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå. De anläggningar som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor. Klotet undrar hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen?Gäster i programmet är: Jacob Lagercrantz, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och Mikael Karlsson, European Environmental Bureau.Programledare Marie-Louise Kristola

Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt? För att minska på bilar i städerna och avlasta den befintliga kollektivtrafiken snickras det på olika lösningar för framtidens transporter. I Göteborg till exempel planeras för en linbana över Göta älv, och i Stockholm testar man en elfärja som snabbt ska kunna ta pendlare in till stan. På forskningscentret CESC vid KTH i Stockholm tror man att en digitalisering av trafiken kan vara en väg bort från köer och trängsel.Klotet frågar sig om det är nya typer av fordon som är lösningen för att komma åt problemen eller finns det andra mer innovativa sätt att ta till för att lösa upp trafikinfarkterna?Programledare Marie-Louise Kristola

Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism. I Paris kantades Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister. Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter.  Vi berättar också vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå. Programledare Björn Gunér

Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken. Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt? Gäster är Anders Turesson, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar, Eva Svedling, på utrikesdepartementet, Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och Alexander Crawford, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning. Programledare Marie-Louise Kristola. Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.

Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Skogen ska räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop. Just nu diskuteras saken intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?  Programledare Marie-Louise Kristola

Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program. Lantbruket står för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?Klotet besöker Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.– I mitt uppdrag som planetskötare ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.Programledare Marie-Louise Kristola.

Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste? I Frankrike har filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen.Klotet berättar också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt?Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise KristolaDet här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.

Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras. Kanske är det dags att introducera kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.För att klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.Programledare Marie-Louise Kristola

Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt? Cirka 30 000 elefanter skjuts årligen olagligt i Afrika. Med den takten är de afrikanska elefanterna helt utrotade om 10 - 15 år. Den största anledningen till att tjuvjakten har ökat är den stigande efterfrågan på elfenben i Kina och en del andra asiatiska länder.Handel med elfenben över gränserna är förbjuden, med vissa undantag, och nu står kampen mellan dem som vill se en reglerad internationell handel och de som vill förbjuda den helt. Frågan kan avgöras på FN:s möte om handel med utrotningshotade djur och växter som äger rum i Johannesburg i slutet av september. Klotet synar för- och motargumenten i en ytterst komplicerad fråga som kan avgöra framtiden för världens elefanter.Programledare Marie-Louise Kristola

Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt. Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.I flera år har flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort. Oavsett hur branschen ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?Programledare Marie-Louise Kristola

Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell. Det finns olika uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt lägre än vad FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda en så stor oenighet i en sådan viktig fråga?Klotet undrar också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld? Programledare Marie-Louise Kristola

Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum. Klotet tittar närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen.Det handlar också om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull.Programledare är Marie-Louise Kristola

Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ? I säsongstarten av Klotet hösten 2016 tar vi er med till Bhutan i södra Asien, ett land som gått ifrån BNP begreppet för att mäta sitt lands välstånd. I stället använder de GNH, Gross national happiness. Det betyder att alla beslut som tas i landet ska ta hänsyn till hur det gagnar folkets välbefinnande. Det handlar också om att besluten ska gynna den biologiska mångfalden och på lång sikt skapa ett hållbart samhälle.Det kan uppfattas som en aningen flummigt,men flera länder har inspirerats av Bhutan. Idén om att frångå BNP och ekonomisk tillväxt som enda måttstocken för ett lands framgång har till och med tagits med i FN:s utvecklingsmål.Vi möter även svenska forskare som studerar vad som händer om den ekonomiska tillväxten avstannar, är det kört då eller vad händer?Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise KristolaUnder resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02.Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!

Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng? I Barcelona kan medborgarna lära sig att laga sin egna saker och på så sätt förlänga livstiden på till exempel cyklar och datorer. I Staffanstorp satsar ett företag på att reparera trasiga mobiltelefoner, datorer och andra prylar som försäkringsbolag tagit hand om, saker som annars skulle ha slängts, eller i bästa fall gått till återvinningen. Det här är exempel på initiativ världen runt där trasiga produkter får ett nytt liv. Men är det här bara av marginell betydelse eller är det ett trendbrott som kan minska resursslöseriet?Gäst i programmet är miljöekonomen Kristian Skånberg. Programledare Marie-Louise Kristola

Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst. EU har tidigare varit pådrivande i klimatfrågor och setts som ett föredöme för en effektiv och rationell klimatpolitik. Men med de spänningar som uppstått på senare tid inom unionen kan det bli svårare att få alla EU länderna att anta det som krävs för ett fungerande klimatavtal. USA och Kina vill fastställa klimatavtalet så snart som möjligt men det är osäkert hur snabbt det kan gå, speciellt då USA väljer en ny president i november som kanske inte alls vill stå bakom avtalet. När det gäller Ryssland och Indien är det dessutom osäkert när parlamenten där kommer att slutgiltigt fastställa avtalet.Det är några exempel på vad som kan komplicera för klimatavtalet som skrevs under i Paris men som måste ratificeras, alltså antas av världens länder för att få någon effekt. Vad är det som står på spel och vilket håll lutar det åt frågar sig Klotet. Vi samlar en initierad panel och diskuterar frågan.Programledare Marie-Louise Kristola

Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag. Allt fler har upptäckt fördelarna med att ta sig fram på cykel i städerna. Det går fort, man får motion och slipper dessutom krångla med att hitta bilparkeringar eller stå och vänta på kollektiva färdmedel. Men i takt med att fler cyklar har också trängseln i trafiken blivit allt mer påtaglig. Organiserade cyklister i Berlin har utformat en speciell cykellag som ska tvinga politikerna att förbättra stadens cykelinfrastruktur. Genom en bindande folkomröstning hoppas de att lagen ska bli verklighet.Även om det i Sverige finns bra exempel på städer som gjort mycket för att förbättra för cyklisterna så finns det mycket kvar att önska menar kritiker. Kan en liknande lagstiftning som föreslås i Tyskland vara något för Sverige? Vi frågar den nya miljöministern som också är ansvarig för stadsutveckling, Karolina Skog, själv en engagerad cyklist. Kommer hon göra något för att lyfta frågan nationellt?Programledare Marie-Louise Kristola

Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Hur många däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial.Klotet berättar om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391 000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden? Programledare Marie-Louise Kristola

Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen? Efter att ha varit nära utrotning har bäver och havsörn fått en ny framtid i Skottland. Djuren har framgångsrikt inplanterats från Norge. Likadant är det med bävrarna i Sverige, på 1920-talet återintroducerades bävrar från Norge som nu spridit sig över stora delar av landet. Inom projektet Rewilding Europe planeras fler djur att sättas ut i det vilda för att gynna den biologiska mångfalden och nu pratar man även om stora rovdjur som varg, lo och Björn. Klotet tar er med till Skottland där vissa djur som inplanterats anses värdefulla för att de gynnar turistindustrin och andra besvärliga eftersom de hotar betande tamdjur. Vi berättar också om insekter som föds upp i fångenskap för att så småningom sättas ut i ekar på Öland och om forskaren som vill se visenter och vildhästar i den svenska naturen. Programledare Marie-Louise Kristola

Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. I Kanada rasar den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.Den här delen av Alberta beskrivs av många som ”det gamla Kanada” dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.Samtidigt driver Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. ”Det nya Kanada” visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.En längre intervju med Sverker Sörlin finns att ladda ner som specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga valProgramledare Marie-Louise Kristola

De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu och hur de försöker lösa problemen gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, är nyss hemkommen från en gästprofessur i Vancouver. Han berättar om ett splittrat land där de pågående bränderna ställer nationen inför viktiga frågor. Ska de ge mer subventioner till den av bränderna hårt drabbade oljeindustrin, eller ta chansen att nu börja bryta sig loss från fossilekonomin? Sverker Sörlin intervjuas av Klotets programledare Marie-Louise Kristola.

Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt? När man framställer stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet. Svenska stålbolaget SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder. Klotet den här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.Programledare Marie-Louise Kristola

Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här? Sverige ligger långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. Klotet berättar om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem.Programledare Marie-Louise Kristola

Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de? Den karibiska ö-nationen Aruba har som mål att ha en helt förnybar elproduktion redan 2020. Stora satsningar på vindkraft, solenergi och ambitioner att lagra el på olika sätt ligger i fokus. De satsar även mycket på inhemsk matproduktion för att minska importen. Men samtidigt växer turistindustrin på ön vilket motverkar det lågenergisamhälle de eftersträvar. Även andra öar runt om i världen tycks ha gjort det till sin mission att gå före i klimatarbetet, hur kommer det sig och vad har övriga länder att lära sig av dem? För fem år sedan berättade vi om svenskar som ville klippa bandet till elbolagen och bli helt självförsörjande på elektricitet, Klotet följer upp om hur det gick för dem.Programledare Marie-Louise Kristola

Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade. Den 26:e april är det 30 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade och stora mängder radioaktiva ämnen spreds över delar av Europa. Konsekvenserna av olyckan märks än idag och lever framförallt kvar hos de människor som fick evakueras från området för att aldrig återvända.Klotets reporter på plats tar med er till den stängda zonen kring kärnkraftverket i Ukraina och berättar om hur situationen är där idag. Kärnkraftsindustrin fick sig en törn efter händelsen och nya säkerhetskrav infördes, trots det finns det ett antal reaktorer med bristande säkerhet kvar i världen.Programledare Marie-Louise KristolaRättelse: I programmet citerades direktören på kärnkraftverket i Tjernobyl som sa: "Det finns platser i den avstängda zonen som inte kan bebos på 250 000 år", det var en felaktig citering. Det han sade var att zonen delar av zonen inte är beboeliga på 25 000 år.

Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd? Det var i höstas som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken ”What we think about when we try not to think about global warming” – alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning.Stoknes är förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan.Den ordinarie sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan.Programledare Marie-Louise Kristola     

För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare? Invånarna i många av Kinas storstäder lider av luftföroreningar. Smogen som ligger som ett täcke över städerna orsakar stora hälsoproblem och många väljer att lämna städerna för en renare luft på landsbygden.– Vi flyttar till en renare stad till hösten, säger Pekingbon Lu Yinghua till vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Lu Yinghua är rädd att hennes dotter ska få cancer och hon litar inte på myndigheternas löften om att Pekings luft snart ska bli bättre. Klotet tar med er till Peking och ställer sig frågan om Kina klarar sin kamp mot smogen, eller om det är något som människor där får vänja sig vid?Gäst i programmet är Christer Johansson, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.Programledare Marie-Louise Kristola

Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön? Kanske har vi nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen.– När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm.Andra forskare jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg.– En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på Future Earths sverigesekretariat.Programledare Marie-Louise Kristola

Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? Under flera år har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle. Utvecklingen går långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker.Klotet besöker forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Kan en tusenårig gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar? I takt med klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med. I programmet medverkar: Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan, Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på GotlandProgramledare Marie-Louise Kristola.

Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten? Den 11 mars 2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. Klotet tar er med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.

Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen? Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden.På senaste tiden har det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte? Medverkande: Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London, Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI.Programledare Marie-Louise Kristola

Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring. Klotet besöker sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats. Men franska EDF som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola  

De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ? Odlade jätteräkor förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många. Men nu har svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som  menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande. Programledare Marie-Louise Kristola

Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris. Det är nu två månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går. Det tempo som hållits  hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?Hör framtidsminister Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär. Vad är det för företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig. Men även i Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.

Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. För några år sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid. Men nu visar en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer.Programledare Marie-Louise Kristola.

Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el? Det här är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare.Flera företag säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet. Hur fungerar det?Klotet benar också ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel? Programledare: Marie Louise Kristola. 

En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna. Om vind och sol ska spela en större roll i energisystemet måste bättre system för att lagra elektricitet utvecklas. De flesta batterier som används för det här idag är inte tillräckligt kraftfulla, men kanske kan en ny typ av så kallade organiska batterier vara en lösning. Klotet tittar närmare på den senaste batteritekniken och besöker bland annat en batterifabrik i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola

I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över.Vi berättar också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid.Programledare Marie-Louise Kristola.

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar. Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. Under paraplyet Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? Vetenskapsradion Klotet sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner. Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris. Programledare: Marie-Louise Kristola. 

Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?Programledare: Björn Gunér

Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in. Klotet berättar också om att allt fler butiker börjar sälja frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som det egentligen inte är något fel på. Samma tendens märks hos restauranterna där man också börjar ta mer hänsyn till varifrån råvarorna kommer. Det hela är ett led i att minska matsvinnet, ta vara på de råvaror som en gång odlats fram och därmed minska på resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket motsvarar all den mat som slängs i Sverige tre procent av de totala koldioxidutsläppen i landet. Programledare Marie-Louise Kristola.

En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område.  Växthusgaserna som frigjorts vid bränderna har på bara några veckor överskridit Tysklands årliga utsläpp. Vad är det egentligen som orsakar eldsvådorna och vad man kan göra åt dem? Och så berättar vi om forskningsprojektet som vill minska risken för liknande bränder i framtiden och på samma gång återställa naturen genom att plantera in träd i områden som brunnit. – Med lite hjälp på traven kan skogsområden återfå sitt utseende och sin artrikedom betydligt snabbare än utan sådana insatser, säger Ulrik Ilstedt, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, som koordinerar projektet. Klotet berättar också om att amerikanska politiker sagt nej till den oljeledning som länge planerats från Kanada genom USA. En pipeline som skulle transportera olja ifrån den kanadensiska tjärsandsoljandsutvinningen till den mexikanska golfen. Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen.  Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola.

Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Så ser dumpat material ut på Skageraks botten

Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen. Nu börjar industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige. Vi besöker också en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?Programledare Marie-Louise Kristola.

"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin. Men nu börjar det polska guldets glans att mattas. Gräsrotsprotester mot den hälsovådliga luften i koleldningens spår sprider sig i städerna, den inhemska kolindustrin brottas med ekonomiska problem och Polen blir alltmer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Energiexperter varnar för att kolmarknaden kan vara på väg att kollapsa och att Polen måste skynda sig att ställa om energisystemet. Men hur ska det gå till? Kommer någon politiker i det kommande parlamentsvalet att våga ifrågasätta kolets dominans? Programledare: Marie-Louise Kristola

Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi. Ett sätt att komma bort ifrån de höga investeringskostnaderna kan vara att bygga mindre kärnkraftverk, en utveckling som tagit fart i USA men även på andra håll i världen. Konceptet bygger på att kraftverken ska serieproduceras i moduler för att sen transporteras till de platser där de ska stå. På så sätt hoppas företagen att både byggtiden och den tid det tar att få igenom alla tillstånd kommer bli betydligt kortare än vid stora kärnkraftsbyggen. Än så länge är de flesta projekt bara på planeringsstadiet men det hindrar inte kärnkraftsföretagen från att vädra morgonluft. Klotet frågar sig om de små kärnkraftverken kan bli en viktig del i det globala energipusslet eller om det handlar om en marginell företeelse i enstaka länder? Programledare Marie-Louise Kristola.

Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet.

Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola.

Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.

En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. Men efter flera års studier kan forskare konstatera att det finns åtminstående ett par hundra exemplar av den lilla valarten tumlare i Östersjön. Tumlaren lever dock farligt bland fisknät, vindkraftsbyggen och intensiv fartygstrafik. För att trygga dess framtid måste det upprättas flera skyddade områden till havs menar forskare och miljöorganisationer. Sverige ligger idag ganska långt bort från att nå minimikravet om 10% skydd av havsmiljön som vi lovat FN och kritiker hävdar att betydligt större områden borde skyddas om det ska ha någon rejäl betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola

Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men... elcykeln blir alltmer populär även här. Kan elektrifierade cyklar ersätta bilen till arbetet, eller handlar det istället om att cyklisterna blivit lata och inte vill komma svettiga till jobbet? Vetenskapsradion Klotet kollar in det senaste om elcyklar och provar själva att susa fram utan större ansträngning. Programledare Marie-Louise Kristola.

Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem för många människor. Kan nya innovativa sätt att hushålla eller rena vatten vara en lösning? Klotet besöker Världsvattenveckan som fyller 25 år och speglar utmaningarna för världens färskvattenförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola

Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påverkar vilda djur på ett sätt som vi sällan tänker på. Miljontals flyttfåglar dör vid kollisioner med stora byggnader som lyser upp natthimmelen, fladdermössens dygnsrytm störs och groddjur lockas med hjälp av ljuset till platser där de kan råka illa ut. En del länder har tagit frågan på allvar och stiftat regler kring användning av belysning. I Sverige tycks det i det närmaste vara en ickefråga, trots forskningsresultat som tyder på allvarliga konsekvenser, hur kan det vara så? Programledare Marie-Louise Kristola.

Världens matproduktion måste fördubblas till år 2050 om vi ska kunna föda en växande befolkning, enligt FN. Samtidigt kommer användningen av kemiska bekämpningsmedel att behöva minska kraftigt för att skydda naturen - inte minst de viktiga pollinerande insekterna. 2013 infördes ett förbud i Sverige mot att använda bekämpningsmedel med neonikotinoider i, som visats skada våra bin, men nu vittnar lantbrukare om ökade angrepp av skadeinsekter. - Min vårraps hann inte komma upp i år innan den var helt uppäten av jordloppor, berättar Birgitta Ulväng, lantbrukare i Örsundsbro. Så hur ska vi skydda våra grödor i framtiden? Vi följer med Riccardo Bommarco och Margareta Hökeberg på SLU som forskar på växtskyddsmetoder ut i fält. Framtidens växtskydd kan handla om allt från att odla mer växter som nyttiga insekter gillar, till att så oftare, bygga skalbaggsåsar och preparera frön med stärkande bakterier. Programledare Marie-Louise Kristola

Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer under uppbyggande eller på planeringsstadiet ibland annat Vitryssland, Ungern, Bulgarien, Sydafrika och vårt grannland Finland. Klotet tar er med till Novovoronezh där Rysslands modernaste kärnkraftverk utvecklas. Vi besöker även konferensen Atomexpo i Moskva där branschen diskuterar kärnkraftens framtid. Är det en renässans av atomenergi vi ser med Ryssland och Kina i täten, eller en tillbakagång där endast bolag med kraftig statlig styrning och stöd klarar sig?

I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp? Oljeutsläpp orsakar olika mycket skada beroende på när och var utsläppen sker. Klotet tittar närmare på konsekvenserna efter oljeläckage, bland annat på Tjörn på Västkusten 2011 och de diffusa men långvariga utsläppen från Norsk oljeutvinning. Vi ställer oss också frågan hur väl rustad Sverige är för att hantera ett större oljeutsläpp idag? Programledare Marie-Louise Kristola

Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige

Fler och fler människor äter fisk, något som sätter extra stor press på de vilda fiskbestånden. En tredjedel av allt fiske i världen sker enligt FN:s livsmedel och jordbruksorganisation på ett... bilologiskt ohållbart sätt. Samtidigt ökar också antalet fiskodlingar och ungefär hälften av den fisk vi äter kommer ifrån odlad fisk. Men fiskodling i sjöar och hav kan ställa till problem när medicinrester och näringsämnen ifrån den mat som fiskarna äter läcker ut till vatten utanför odlingskassarna. Kan odling av fisk på land, i slutna system på platser där man kan utnyttja spillvärme ifrån industrin vara en lösning? Klotet synar akvakulturen som sprider sig som en löpeld i världen men där osäkerheterna fortfarande är stora. Programledare Marie-Louise Kristola.

Samtidigt som EU kämpar med att driva igenom en hållbar fiskepolitik så klarar Norge arbetet betydligt bättre. I Nordnorge tar fiskarna tar upp stora fångster av torsk utan att tära på beståndet.  I 30 år har det i Norge varit förbjudet att kasta tillbaka fisk som inte går att sälja och det finns enligt forskare en mer ömsesidig respekt mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter jämfört med i Sverige. Det utkastförbud som numera finns inom EU verkar inte fungera fullt ut och det är svårt att kontrollera hur mycket fiskeflottan drar upp. Klotet synar EU:s fiskepolitik där det också finns ljuspunkter. Det illegala, ohållbara, fisket utanför Västafrika har minskat betydligt efter påtryckningar om att stoppa exporten till EU ifall länderna inte tar tag i problemet. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det har gått mer än fyra år sedan en flodvåg sköljde över skyddsvallarna och dränkte kärnkraftverket i FukUshima vilket ledde till härdsmälta i tre av de sex reaktorerna. Trots ett massivt uppröjningsarbete till en kostnad av motsvarande flera miljarder kronor fortsätter de skadade reaktorerna att läcka radioaktivitet ut i havet. Nu testas nya metoder - bland annat att frysa marken under reaktorerna och gjuta in havsviken i betong - för att begränsa utsläppen. I veckans Klotet tar vi er med till Fukushima. Vi träffar drabbade, men också människor som försöker hitta nya lösningar på Japans energiförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola

Även om utsläppen av fosfor till Östersjön minskat så kommer det fortsätta läcka ut från sediment, jord och skog. Är det dags att ta till andra metoder för att stoppa algblomningarna? De senaste mätningarna visade att 30 procent av Östersjön lider av akut syrebrist på grund av övergödningen och att omkring 15 procent av bottnarna numera betraktas som döda - även om det finns en del bakterier där. Men i vintras hände något. En stor mängd syrerikt saltvatten strömmade in från Nordsjön och väckte hopp om att förbättra situationen. Vi ställer oss frågan vilken betydelse saltvattensintrånget har, är det enbart positivt? En del forskare tycker att man borde ta till artificiella, ingenjörsmässiga metoder för att motverka syrebristen. Det kan handla om att pumpa ner syrerikt vatten ner i djupen eller injicera aluminium på bottnarna för att näringsämnet fosfor inte ska läcka ut i vattenmassan. Andra anser att det finns risker med dessa metoder och att man bör satsa alla resurser på att minska utsläppen av näringsämnen. Klotet den här veckan spelas in på forskningsfartyget Aurelia på Askö laboratoriet i den sörmländska skärgården. Gästerna Lena Viktorsson, biogeokemist vid Stockholms universitet, och Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi ger sin syn på saken. Programledare Pelle Zettersten.

Åkrar och fält utanför Sankt Petersburg i Ryssland dränks i hönsgödsel från traktens alla kycklingfarmer. I över 40 år har det dumpats gödsel i området, något som starkt bidrar till övergödningen av Östersjön. Men något positivt håller på att hända som kan minska utsläppen av näringsämnen. Klotet har besökt Udarnik i Ryssland och berättar om ett miljöproblem som har nonchalerats i årtionden innan forskare uppmärksammade saken. Vi hör också om metoder för att minska näringsläckaget ifrån jordbruket i Sverige. Det här är det första programmet i en miniserie om miljösituationen i Östersjön. Programledare Marie-Louise Kristola

Luften i Peking brukar ofta pekas ut som hälsovådlig, men faktum är att smoggen i Delhi och flera andra indiska städer är minst lika dålig. På marknivå kan den ibland överskrida Världshälsoorganisationens gränsvärden 80 gånger. Totalt räknar WHO med att nära 4 miljoner avlider årligen av farliga partiklar i luften från eldning och avgaser. Häromveckan sa Indiens miljöminister att det är en födslorätt att få andas ren luft. Men hundratals miljoner indier berövas den rätten och Indiens regeringen verkar inte ta tag i problemet med samma kraft som Kina. Inom EU dör 600 000 personer årligen av lung- och hjärtsjukdomar orsakade av dålig luft. Många av föroreningarna bidrar dessutom till att förvärra den globala uppvärmningen. Klotet om luftföroreningar och vad de går att göra åt dem? Programledare: Marie-Louise Kristola.

2015 har av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, utlysts som det internationella markåret. Tanken är att markens betydelse för odling, ekosystemtjänster och människans överlevnad uppmärksammas i hela världen. Ett sätt att förbättra odlingsmark och som diskuterats särskilt flitigt de senaste åren är att använda så kallad biokol. Biokol framställs från biologiskt material genom att värmas upp utan syrefillförsel i så kallad pyrolys, biokolen kan sen användas som energikälla, kolsänka och som jordförbättrare. Metoden är urgammal och praktiserades av urbefolkningen i Amazonas redan för 2000 år sedan. Klotet denna vecka besöker Stockholm där biokol används vid trädplanteringar för att få friskare växter. Programmet reder också ut vilka möjligheter som finns med att gräva ned kol för att få bort koldioxid ur atmosfären. Programledare Pelle Zettersten.

Nederländerna ändrar sin strategi och låter en hel del av det vatten man skyddat sig emot med hjälp av barriärer strömma tillbaka. Man kan säga att holländarna delvis kapitulerar mot havets krafter, för när havsnivån stiger och nederbörden ökar går det inte att kämpa tillbaka längre. Låt vattnet komma, säger en holländsk lantbrukare som vi snart ska möta. Klotet idag om klimatanpassning i olika länder. Programledare Björn Gunér.

Den brittiska advokaten Polly Higgins har blivit något av en förgrundsgestalt i vissa delar av miljörörelsen. Hon är aktivist som driver frågan att ekomord, förstörelse i stor skala av ekosystem, borde vara ett brott mot folkrätten, likt folkmord, som kan lagföras i den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. I veckan är hon på besök i Sverige och träffar bland annat miljöminister Åsa Romson. Enligt Higgins är hennes förslag om hur ekomord kan bli internationell lag fullt genomförbar, och skulle förstärka miljöskyddet i världen avsevärt. I Klotet den här veckan hör vi Polly Higgins beskriva hur hon tänker kring ekomordslagstftning eller ecocide som det heter på engelska. Vi ställer oss frågan hur realistiskt det är att införa ett nytt tillägg till romstadgarna som Higgins föreslår, och vilken effekt en sån lag skulle få i praktiken? Gäster Jonas Ebbesson, professor i miljöjuridik på Stockholms universitet, Kerstin Brinnen. jurist och miljöansvarig på gruvindustrins branschorgan

I Nicaragua har bygget av en jättekanal som skär rakt igenom landet inletts. Men trots att första spadtaget togs för några månader sen så saknas det fortfarande en miljökonsekvensutredning. Projektet att bygga en kanal genom Nicaragua – från Atlantkusten via Nicaraguasjön till Stilla havet - har kallats världens största infrastrukturella projekt. Drömmen om en kanal i Nicaragua föddes redan i samband med den kaliforniska guldruschen i mitten av 1800-talet. Den kanal som nu ska byggas är fyra gånger så lång som Panamakanalen och dubbelt så bred. Men att koncessionen till kanalbygget - utan budgivning och utan diskussion - getts till en ganska okänd kinesisk affärsman, Wang Jing, som ännu inte förklarat varifrån de 50 000 miljoner dollar som bygget kommer att kosta, ska komma, har också orsakat oro och osäkerhet. Att Wang Jings anställda, utan någon föregående information, i sällskap av nicaraguanska soldater, redan inlett en inventering av de jordar som ska exproprieras, har orsakat både rädsla och motstånd.Programledare Björn Gunér.

Utsläppshandelssystemet för koldioxid inom EU fyller tio år. Det är världens största utsläppshandel för koldioxid men hur effektiv är den? Kritiker menar att systemet har havererat och att det spelat ut sin roll, andra säger att det visst fungerar även om utsläppsrätterna just nu är för billiga. Klotet denna vecka handlar om utsläppshandel som det går att tjäna pengar på men som kanske bara flyttar utsläppen någon annanstans. Programledare Pelle Zettersten.

Jättebygget Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har marknadsförts som en hållbar stadsdel och ett föredöme för kommande stadsbyggnad, men hur miljövänligt blir det egentligen, frågar vi oss i Klotet när vi fortsätter att granska hållbarheten i våra stadsdelar. Är det kanske mer fokus på hur grön och skön miljön upplevs av de som bor där, än av deras påverkan på resten av världen? Vårt boende är en av de delar av våra liv som har störst påverkan på miljön, men det verkar inte självklart att välja byggmaterial med minimal klimatpåverkan och att hålla nere boytan när byggherrarna tävlar om att få bygga flotta våningar i detta attraktiva sjönära läge mittemellan Stockholms innerstad, grönområden och vatten. Sopsugsystem, avfallskvarnar och grönytor ser ut att finnas på plats, men de köpstarka människor som flyttar in förefaller inte tveka att konsumera ordentligt och flyga på semester när andan faller på. Och så konstaterar vi att nu börjar byggmaterialet komma ikapp uppvärmningen som den st

Miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås var rejält slitet för ett tiotal år sedan och det var dags att renovera. Då beslöt det kommunala bostadsbolaget att renoveringen skulle försöka göra hyreshusen till passivhus, alltså mer energisnåla än de flesta bostadsområden som nybyggs idag. Nästan bara betongstommarna sparades och renoveringen kostade stora pengar, men nu är den klar och målen verkar ha nåtts. Kan man göra likadant i landets alla andra miljonprogramsområden? Och kan det vara motiverat trots att det inte verkar företagsekonomiskt lönsamt för bostadsbolagen? Och vem ska stå för kostnaden: hyresgästerna, kommunen, staten - eller miljön? Programledare Pelle Zettersten

Oljepriset har rasat rejält det senaste halvåret, investeringar i ickefossila bränslen har fått sig en törn och incitamenten för att hålla ner oljekonsumtionen är inte längre lika stor. Samtidigt lägger oljebolag nya projekt i malpåse och utvinningen från den mer svåråtkomliga oljan, från tjärsand och ur skifferformationer, lönar sig inte längre. Klotet ställer sig frågan hur klimatomställningen och satsningen på förnybara bränslen påverkas i och med det låga oljepriset? Programledare Björn Gunér.

Sand och grus behövs för att tillverka betong, frågan är bara var man får det ifrån. Danskarna tar sand ifrån botten av Öresund, något som påverkar både fisk och fiskare. I Sverige är det bergkross och naturgrus som gäller men naturgruset är en ändlig resurs som vi så småningom måste sluta använda. Klotet idag om byggboomens baksida där betongindustrin spelar en viktig roll. Programledare Pelle Zettersten

Tack vare så kallade sällsynta jordartsmetaller har lågenergilampornas kalla sken blivit varmare. De sällsynta metallerna finns i en rad högteknologiska och energisparande produkter som hybridbilar, mobiltelefoner och vindkraftverk. De senaste årtiondena har Kina tagit över den miljöförstörande brytningen och när landet 2010 minskade exporten fick världen upp ögonen för riskerna med det. I Europa har hittills mycket skrot som innehåller sällsynta jordartsmetaller hamnat som vägfyllnadsmaterial. Men forskning pågår för att få till en storskalig återvinning av de åtråvärda metallerna, istället för att hela tiden bryta nya. Ett program av Emil Östlund. Programledare: Pelle Zettersten

Vilken är den mest använda naturtillgången i världen? Järnmalm, timmer, olja? Nej, om man bortser från vatten, så är det sand som kommer på plats nummer ett. Den sand som många av oss tillbringar semesterdagarna på, alltså på stranden, har på flera håll i världen har blivit en bristvara, på grund av de enorma kvantiteter som går åt i byggindustrin. Det här har i sin tur lett till miljöproblem när floder, sjöar och stränder töms på sand. Vi ägnar veckans program och en kommande sändning åt problematiken med varifrån världens vanligaste byggmaterial kommer och vilka konsekvenser det får för miljön. Det ska handla om sandtjuvar som stjäl hela badstränder, om ljusskygga intressen som säljer sanden till byggindustrin, och om svårigheterna med att försöka rädda försvinnande stränder. Programledare: Pelle Zettersten.

Palmoljan i vår mat och våra hygienprodukter leder till att regnskogar huggs ner i många länder, men kan då miljömärkt palmolja vara lösningen? Många företag i Sverige säger att dom ska använda den här palmoljan som ska vara hållbart producerad, men det här gör knappt nån nytta menar kritiker,och hur ser det ut i affärerna förresten - kan man välja grön palmolja - eller välja bort palmoljan helt.

FN:s klimatpanel slog fast att vi redan märker klimatförändringarna, men att det är billigt att minska utsläppen om vi börjar genast. I Sverige översvämmades många platser av skyfall och den största skogsbranden på mannaminne rasade. Snart finns fastigheter som inte går att försäkra sa branschen. Kina gav flera hoppfulla klimatlöften tillsammans med USA och stora pensionsfonder började sälja av sina aktier i fossila energiföretag och solelen ökade snabbt på många platser. 2014s gröna nyord var "nudging" dvs att puffa folk omärkligt i hållbar riktning och så började modeättarna återvinna och laga gamla kläder. Programledare: Johan Bergendorff, Pelle Zettersten och Marcus Hansson.

"Öppna våra öron så att vi hör ropen från dem som drabbas av klimatförändringarna. Väck oss till solidaritet med kommande generationer" står att läsa i klimatbönen som ärkebiskop Antje Jackelén varit med att skriva. I hennes biskopsbrev om klimatet står också "vi behöver nå fram till hopp som frigör handlingskraft". Hör henne samtala med Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson som är aktuell med sin bok "Vår tid är nu - tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen" och professor Björn Sandén vid Chalmers. Han inleder en ny bok om framtidens energi med "även om det fortfarande finns gott om hinder att passera och fallgropar att undvika, är inte framtiden utan hopp". Hur kan de vara så positiva inför en av vår tids största ödesfrågor? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet har besökt Aceh på Sumatra. För tio år sedan drabbades den indonesiska delstaten hårt av tsunamin då hundratusentals människor miste livet, men som också ledde till en freduppgörelse mellan GAM-gerillan och regeringen i Jakarta. Nu hotar en ny tsunami, denna gång från ovan. En omfattande skogsavverkning för att röja för palmoljeplantager som ger billigt fett till kakor och schampon, gör att det tunna jordlagret på kalhyggena i regnskogen spolas bort av kraftiga regn. Resultat: jordskred där hela byar har svepts bort av vattenmassorna och där de utrotningshotade orangutangerna inte har någonstans att ta vägen. Programledare: Johan Bergendorff.

I Kalifornien råder rekordtorka sedan flera år. Jordbruket har tvingats säga upp tusentals arbetare och vattenransonering införts. Klotet har besökt en kurs för de som bötfälls för vattenslöseri. Dessutom får vi en rapport från det pågående klimatmötet i Peru. Där har glaciärerna smält med 40 % redan. Den viktigaste färskvattenkällan hotar att sina på sikt. Kommer världen nå ett avtal för att stoppa koldioxidutsläppen? Vi hör också ekonomipristagaren Jean Tiroles uppmaning till ungdomen att inte acceptera en mörk framtid utan studera ekonomi, politik och klimatvetenskap för att kunna sätta press på politikerna. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff

Norrmän köper elbilar som inga andra, men så ger norska staten också rabatter på hundratusentals kronor och så får man köra i bussfilerna och har gratis parkering. I Frankrike gör elhyrbilar succé och i Mayasia kördes förra veckan ett Formel 1 lopp med eldrift (formel E). Men hur går det i Sverige för strömförarna och vägen mot en fossilfri fordonsflotta inom 15 år? Programledare: Johan Bergendorff.

Tore Ivarsson har flyttat hem till barndomens Åhus och byggt ett enplanshus att bli gammal i. Men kommunen kräver klimatanpassning så att golvet ligger tre meter över dagens havsnivå på grund av kommande klimatförändringar. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en webbsida som heter VisAdapt där alla husägare kan ser vad de behöver göra med sitt hus för att klara framtida översvämningar, röta, värmeböljor, stormar och skred när den globala medeltemperaturen stiger. Klotet har också läst en ny rapport om "nudging", vänliga knuffar i grön riktning, och frågar ansvarig minister vad han tycker om metoden. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

Tekniken bakom lysdiodlampor (LED) som nu lyser upp allt fler hem och städer fick årets nobelpris i fysik. De drar mycket mindre el än gamla glödlampor, men innehåller bly och sällsynta jordartsmetaller. Varje LED-lampa är dessutom som en minidator som kan styras för att ge oss information eller förbättra vår hälsa. Klotet har träffat forskarna som spår en ljus framtid där bara fantasin sätter gränser för vad LED-lamporna kan leda till. Programledare: Johan Bergendorff.

Vargen har fått hjälp av murens fall. I DDR sköts varg som tog sig in österifrån, sedan återföreningen är det förbjudet. Idag finns det minst 150 vargar i ett land som är oerhört mycket mer tättbefolkat än Sverige. De håller till på övergivna skjutfält och kring Vattenfalls brunkolsgruvor, men har även spritt sig upp mot Östersjön. I Sverige skadas och dödas nästan 30 jakthundar årligen av vargar, men inga i Tyskland trots att hundarna springer lösa i skogen. Dessutom rivs färre får där, med ett stort antal boskapsvaktande hundar som skydd. Licensjakt på varg vore dessutom otänkbar i Tyskland. Vad kan vi lära oss av tyskarnas sätt att leva tillsammans med rovdjuren?

-- Det handlar om en lätt knuff i rätt riktning för att hjälpa människor att sluta fatta korkade beslut, säger Katharina Brunat som leder det nystartade nätverket Nudging Sweden. Klotet uppmärksammar rörelsen som kombinerar kunskap om ekonomi med beteendevetenskap och att våra hjärnor helst väljer de lättaste utvägarna. Gröna fotspår på trottoaren mot papperskorgen gör att färre skräpar ned. Mindre tallrikar minskar matsvinnet. Dessutom har Klotet kollat in IPCC:s förslag på storskalig koldioxidinfångning och lagring för att få ned klimatutsläppen tillräckligt fort. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hur skulle det vara om alla varor såldes utan skrymmande förpackningar i din lokala matbutik? Förpackningar uppfattas ofta av den miljövänliga kunden som onödiga och skadliga för miljön. ICAs miljöchef Maria Smith säger att fler kunder efterfrågar varor utan förpackningar och tror att de kommer att öka. Klotet besöker en affär i Tyskland som säljer alla varor helt utan förpackningar. Kunderna får helt enkelt ta med sig sina egna behållare och fylla med vad de vill. Men är det självklart att det bästa för miljön är att skippa plast, papp och metall runt våra livsmedel?

För att förstå livet här på jorden blir vi allt mer beroende av satelliter ute i rymden. För klimatforskarna är instrumenten i omloppsbana absolut nödvändiga. Nu börjar också allt fler länder i tredje världen få tillgång till satellitbilder och mätdata som krävs för att kunna varna befolkningen vid extrema väderhändelser eller naturkatastrofer. Men systemet är känsligt. Satelliter är som levande varelser, säger en klimatforskare. De har en begränsad livslängd, blir sjuka och dör ibland oväntat. Med den ekonomiska krisen finns en oro för att det blir luckor i viktiga mätningarna när satelliter försvinner och ersättarna är försenade. Klotet besöker en kombinerad klimat- och satellitkonferens i Darmstadt i Tyskland. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-- Det måste kosta att påverka miljön dåligt och miljöskatterna ska bli en större del av budgeten. Det blir ett viktigt trendbrott mot alliansrregeringen, säger klimat-, miljö- och vice statsminister Åsa Romson. Hon nämner exempelvis höjd koldioxidskatt, vägslitageavgift för lastbilar och avgift på flygresor. Klotet har också pumpat miljöministern på hur utrotningshotade arter och 17 % av de svenska skogarna ska skyddas, som Sverige lovat FN, och hur övergödningen till Östersjön ska stoppas. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

De tyskar, danskar, norrmän, britter och fransmän som nu köper en bränslecellsbil kommer kunna tanka lite varstans i sina hemländer. En massiv utbyggnad av vätgasmackar planeras för den nya sortens elbil med en räckvidd på 50 mil och där det bara kommer vatten ur avgasröret. Men varning för att köra till Sverige. Här finns inga vätgasmackar för allmänheten, bara en för kommunens bilar i Malmö och under två veckor till en liknande testmack i Sandviken. Varför hänger inte Sverige på vätgastrenden på kontinenten? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Redan på 1970-talet fanns drömmen om att med hjälp av sol- och vindkraft tillverka vätgas som kunde driva våra bilar, värma husen, lagra överskottsel och bara ge vattenånga som avgaser. Först nu har den tekniska utvecklingen hunnit i fatt så att drömmen kan bli sann. Nästa år kan bränslecellsbilar köpas i handeln, vätgasmackarna byggs och storskaliga system för att omvandla vatten till vätgas installeras i flera länder. Men är det rätt väg att gå för att minska klimatutsläppen? Klotet synar vätgassamhällets för- och nackdelar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har bjudit in 125 stats- och regeringschefer till ett toppmöte i New York den 23 september. Han vill att alla länder lägger korten på bordet inför det internationella klimatavtal som ska skrivas under nästa år i Paris. I helgen demonstrerade flera hundratusen personer i New York från miljöorganisationer, kyrkor och fackföreningar för klimaträttvisa och politisk handlingskraft. Klotet rapporterar från New York och diskuterar hur det gick på FN-mötet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kretsloppet måste slutas anser EU, fosforn vi äter ska tillbaka till åkrarna. Men är det vettigt att sprida avloppsslam som innehåller tungmetaller eller ska man plocka ur ren fosfor ur slammet? – Tekniken kallas för "pearl", eftersom det här går till på precis samma sätt som i musslor där ett litet sandkorn får en pärla att växa, berättar doktoranden Rosanna Kleemann och håller upp vita fosforkulor som bildats i brittiska Sloughs avloppsvatten. Fosfor är ett livsviktigt näringsämne och Europa är helt beroende av importen från Marocko/Västsahara till handelsgödsel. Samtidigt läcker näringen ut i sjöar och hav som och bidrar till övergödningen. Programledare Marie-Louise Kristola

Klimatet förändras även om alla slutar att släppa ut koldioxid nu. Värmen som lagrats får havet liksom temperaturen att stiga. Ändå har Sverige knappt börjat att anpassa sig till ett nytt klimat. Det börjar bli hög tid att klimatanpassa Sverige, EU kräver en nationell plan till år 2017. Vad vill de åtta riksdagspartierna göra efter valet för att inte städer ska dränkas och byar brinna upp i framtidens Sverige? Medverkande: Lena Ek (C), Matilda Ernkrans (S), Josef Fransson (SD), Jens Holm (V), Johan Hultberg (M), Karin Karlsbro (FP), Irene Oskarsson (KD), Åsa Romson (MP) samt Åsa Sjöström (SMHI). Programledare: Marie-Louise Kristola.

Säsongen när det är hög brandrisk i skog och mark blir dubbelt så lång i slutet av seklet längs Östersjökusten, från 50 dagar till 100 dagar, visar klimatprognoser. Hur redo är samhället för det? Klotet har besökt Frankrike som redan har en organisation som kan släcka en skogsbrand inom några minuter. Vi pratar också med forskare och andra experter vad som behövs för att klimatanpassa Sverige när det blir allt varmare på sommaren? Programledare: Johan Bergendorff.

Australien är det enda landet i världen som går bakåt i sin klimatlagstiftning enligt Globe International. Hur påverkar det resten av världen och förhandlingarna om ett globalt klimatavtal. Australien kallas ofta kanariefågeln i kolgruvan när det gäller den globala uppvärmningen. Extrem torka blandat med våldsamma översvämmningar under senare år gör att forskarna blir allt säkrare på att klimatförändringarna redan märks i landet. Ändå har den nya konservativa och klimatskeptiska regeringen valt att slopa landets blygsamma koldioxidskatt i somras.  Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hur ska Sverige klara högre vattenflöden? Är det bäst att bygga jättehöga barrriärer i havet, eller ska vi helt enkelt bygga om våra städer så att de tål att översvämmas? – Sverige är ett u-land när det gäller anpassningsåtgärder för att klara ett stigande hav och ökade skyfall, säger landskapsarkitekten Ulf Moback som är ansvarig för att klimatanpassa Göteborg. Klotet har besökt Köpenhamn, Venedig och Hamburg för att se vad de gör för att möta att havsnivån väntas stiga med upp mot en meter det närmsta seklet enligt FNs klimatprognoser och vad Sverige kan lära sig av dem.Programledare: Johan Bergendorff

En tredjedel av maten vi äter är helt beroende av pollinerande insekter och det är framförallt honungsbina som gör jobbet. Hur allvarlig är situationen i världen och i Sverige? Det har varit många larm om att våra bin är hotade och minskar i antal de senaste åren. Måste vi hitta alternativ till de vilda pollinerarna i framtiden?Amerikanska forskare försöker ta fram robotbin och i svenska städer sätter alltfler upp bikupor för att hjälpa naturen på traven. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

OECD utvärderar och jämför olika länders politik på områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen. Nu har de granskat Sveriges miljöpolitik mellan åren 2004-2012. Sverige får högt betyg av OECD för klimatpolitiken, exempelvis är koldioxidskatten och de gröna elcertifikaten något som fler länder bör ta efter säger organisationen i en ny granskning. Mindre bra lyckas Sverige när det gäller att minska övergödningen av Östersjön och skydda våra hotade arter. Klotet följer upp rapporten med en direktsändning från Rosenbad där OECD:s utvärdering svensk miljöpolitik nyss har presenterats. I programmet medverkar miljöminister Lena Ek (C), Thomas Sterner, professor i miljöekonomi och Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens miljöutskott och Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson. Programledare: Marie-Louise Kristola

Fartyg orsakar en hel del buller under vattenytan. Oväsen som allvarligt kan störa fisk och andra vattenlevande djur. Vad vet forskarna om det här och vad finns det för lösningar på problemet? Sjöfart är det mest energieffektiva sättet att transportera gods på, betydligt snålare än lastbilar och tåg. Men fartygen orsakar också en hel del miljöproblem, förutom utsläpp till luft och vatten så handlar det om buller, svallvågor som skadar stränder och oljeutsläpp som dödar fåglar. Klotet tittar närmare på sjöfartens miljöpåverkan och vad man kan göra åt dem. Kan tillexempel nya sätt att dirigera trafiken på sjön vara en lösning? Programledare Marie-Louise Kristola

I ett stort svenskt forskningsprogram jobbas nu för högtryck för att ställa om modeindustrin mot en hållbar produktion och få klädköparna att ändra beteende. Hur går det? Att inte köpa nya plagg varje vecka, som kanske bara används någon gång och sedan slängs. Miljöutsläppen när bomullen odlas eller polyestern tillverkas i Asien och fram till färdigt plagg är enorm idag. Textilproduktionen bara växer år efter år i rasande takt. Kan tyger göras miljövänligt av svenska granar istället? Kan man slopa farliga kemikalier och designa så kläderna går att laga? Kan man göra nya tyger av dem när de tjänat ut? Klotet hör med forskarna och branschen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vilka stora miljöfrågor står på spel inför EU parlamentsvalet den 25 maj. Hur ska till exempel klimatpolitiken utformas och vad gör man åt luftföroreningarna i städerna? EU ska sätta upp nya gemensamma klimatmål, men räcker de för att stoppa den globala uppvärmningen? Vad kan göras för att hindra att hundratusentals européer dör årligen av farliga avgaser från trafiken?Hur ska EU få sina fiskare att bara ta upp så mycket fisk ur havet som forskarna säger är hållbart? Klotets Marie-Louise Kristola reder ut vad som står på spel för miljön de kommande åren i Europa och vad de svenska huvudkandidaterna står i EU-parlamentsvalet 25/5. Programledare: Johan Bergendorff.

FN:s livsmedelsorgan FAO hävdar att vi globalt måste äta mer insekter om proteinerna ska räcka till 10 miljarder människor utan att öka på den globala uppvärmningen. Enligt en opinionsundersökning av Novus kan mer än var fjärde svensk tänka sig att äta insekter och larver. Klotet träffar forskare och insektsuppfödare och smakar på "delikatesserna". Programledare: Johan Bergendorff och Pelle Zettersten

Regeringens förslag på en ny skatterabatt gör det till en förlustaffär att ha solpaneler på taket hävdar Svensk Energi. Energiministern kontrar med att branschen sprider vilseledande påståenden. Olle Älvero i Alingsås köpte solceller via Vattenfall för 50 000 kronor. Nu måste han momsregistrera sig och är besviken över att Sverige valt att krångla till sina regler för de som vill minska klimatutsläppen. Klotet har rett ut vad som gäller och varför elbolagen lobbar i EU för att det inte ska vara så lönsamt att tillverka sin egen solel. Programledare: Marie-Louise Kristola

I takt med att metaller på land blir svårare och dyrare att utvinna vänder sig nu industrin mot djuphaven. Men miljökonsekvenserna av djuphavsutvinning är tämligen okända. På havsbotten finns metaller för tiotals miljarder dollar som kan plockas upp till en allt mer resurskrävande värld. Men kunskapen om hur det ser ut på bottnarna på flera tusen meters djup är liten och vilka miljökonsekvenser metallutvinning på havsbotten skulle innebära kan ingen svara på idag. Klotet kollar också hur långt "urban mining" kommit, dvs att ta tillvara värdefulla metaller i soptippar och från gamla avloppsrör och elledningar under våra gator. Programledare Marie-Louise Kristola

Det finns både vinnare och förlorare i Arktis där temperaturerna ökar allt mer. Sjöfarten är lyckligt lottat då nya farleder öppnas när isen smälter, men ökad sjötrafik innebär också risker. Sjötransporterna ökar i ett allt varmare Arktis. Både kryssningsfartyg och olika varutransporter navigerar nu i ett område med enorma avstånd, sträng kyla och extremt väder där få människor tidigare vistades. Nu sprids nya växter via frön på turisternas skor, och i fartygens ballasttankar gömmer sig djur som kan hota det känsliga ekosystemet i havet. Ett ursprungligt arktiskt djur som fått det tufft när sommarisen smälter bort är isbjörnen. Vi berättar om en expedition där isbjörnsungar märks med satellitsändare för att se hur de reagerar på klimatförändringarna. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kan flytande bränslen från alger bli en del i övergången från fossila bränslen? Men hur realistiskt är det att alger kan försörja världen med fordonsbränslen? FN:s klimatpanel konstaterar att det brådskar att få ned de globala koldioxidutsläppen om vi ska ha en god chans att stanna på två graders uppvärmning. Bilar, lastbilar, flyg och båtar måste gå på något annat än fossila bränslen. - Här i rummet står likadana maskiner som används vid forskning kring cancer och nya mediciner, men de är laddade med alger, berättar Tim Zenk på det amerikanska algoljebolaget Sapphire Energy. Klotet kollar hur det går med bränsle från alger som odlas i öknen i saltvatten och därför inte konkurrerar med matproduktion om utrymme eller färskvatten. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I sin första nya rapport från i höstas säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften. IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag tex? En återutsändning från 2/10 2013. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-- Floden är förorenad med en massa tungmetaller på grund av gruvdriften. Barnen får utslag när de badar och att köpa vatten under torrperioden är väldigt dyrt för byborna. Därför installerar vi system som samlar upp regnvatten, berättar Hiram García från organisationen Isla Urbana i Mexico. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att klimatförändringarna sannolikt kommer att minska tillgången till färskvatten och öka riskerna för torka i framtiden. Klotet besöker Mexiko, ett land där klimatförändringarna väntas öka fattigdomen om inte kraftfulla anpassningsåtgärder sätts in. Dessutom är vi i Venedig i Italien som hotas av stigande havsnivåer, liksom många andra kustnära platser på jorden. Vad kan skydda mot havsvågorna? Forskaren Åse Johannessen från Stockholm Environment Institute medverkar. Programledare: Johan Bergendorff.

Världens fossila energibolag sitter idag på fem gånger mer kol, olja och gas än vi någonsin kan använda om vi ska ha en chans att klara målet på två graders global temperaturhöjning, enligt klimatforskarna. Nu finns en växande global rörelse för att pensionsfonder och offentliga institutioner ska sälja sina aktier i olja- gas och kolindustrin. Både för att minska klimatutsläppen och risken att investeringarna tappar i värde om fossilbubblan spricker. I Norge har regeringen bestämt att oljefonden, världens största pensionsfond ska styra bort från fossila aktier mot mer förnybar energi. Programledare: Marie-Louise Kristola

Sverige har lovat i en FN-deklaration att skydda minst 17 % av landytan för att stoppa utrotningen av arter. Regeringens vill att det i huvudsak ska ske på frivillig väg där skogsbolagen lovar att inte hugga sina mest värdefulla naturskogar. Men forskare som tittat på de frivilliga avsättningarna varnar för att det är ett osäkert skydd. Bolagen kan välja att hugga ned träden imorgon. -- Om man bara ska skydda ytterligare 150 000 hektar i naturreservat till år 2020 så kommer den största delen av de skogar som har höga naturvärden hinna avverkas och det blir en förlust av biologisk mångfald som det tar 100 tals år att restaurera, om det ens går, säger Viktor Säfve på miljöorganisationen Skydda Skogen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hur går det med klimatet om inte dagens ekonomstudenter, framtidens företagsledare, lär sig om planetens gränser? - Om företag återvinner istället för att använda nya råvaror så spar man pengar. Det är en idé från cirkulär ekonomi, säger masterstudenten Karin Bratt - Är det något ni lärt er på Handelshögskolan i Stockholm, undrar Klotet? - Nej och det är synd om handelsstudenter som inte fått med sig den här informationen härifrån, svarar Karin Bratt. Vetenskapsradion Klotet har pratat med studenter, lärare, forskare och ekonomer om vilken kunskap i hållbarhet och miljö som ekonomutbildningarna innehåller. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

-- Vi kan inte överleva utan att andas. Jag är så orolig, säger den sydkoreanska tvåbarnsmamman Jung Hyun Sun till Sveriges Radios asienkorrespondent Nils Horner när den täta smoggen från grannlandet Kina flugit in även över den sydkoreanska huvudstaden. I veckan kom nya larmrapporter om extremt höga luftföroreningshalter i Kina. I Klotet hör vi oroliga blivande kinesiska föräldrar, miljöaktivister som arbetat för att myndigheterna ska börja tala sanning om landets miljöproblem och forskaren som tror att den kinesiska situationen kan påverka hela världsekonomin, när utländska företag inte längre vill skicka sina anställda till Kina. Programledare: Marie-Louise Kristola.

25 miljoner människor i utvecklingsländer är drabbade av blyförgiftning. Den främsta orsaken är den oprofessionella hanteringen som sker för att ta hand om bly i bilbatterier. Miljöorganisationen Pure Earth, som jobbar med att städa upp bland blyresterna, beskriver det som ett problem i skala med malaria. Trots att fabriker byggs upp för att återvinna batterierna på ett seriöst sätt så fortsätter problemen. Klotet gör ett nedslag i Senegal där problemet med blyförgiftningar är stort. Vi besöker också ett smältverk för återvinning av bly i Sverige som trots alla reningsprocesser har problem att minska på blydammet ifrån fabriken. Programledare Marie-Louise Kristola.

Förra året såldes det för första gången fler smarta mobiler än vanliga mobiler i världen. I Afrika är det fortfarande mycket dyrt att surfa med mobilen, men Wikipedias sidor är ofta gratis att läsa. Nu vill Wikipedia och Världsnaturfonden se till att kunskapen om hållbar utveckling finns på internetlexikonets artiklar. Två unga svenska tjejer Caroline Gunnarsson och Paulina Bäckström har rest till Uganda för att sätta igång jobbet med att skriva hållbarhetsartiklar på det lokala språket luganda. En utmaning i ett land där många är analfabeter och inte vet hur en dator funkar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

- De här går fort, det här är dramatiska förändringar, även om vi inte kan säga precis vad som kommer att hända, säger professor Angela Wulff. De ökande koldioxidutsläppen har hittills gjort haven knappt en grad varmare och 26 % surare. Till det kommer ett enormt överfiske och övergödning med mer än 400 döda bottnar som följd globalt. Nu sjunker dessutom syrenivåerna längre ned i havsdjupen så att fiskarna tvingas tränga ihop sig. Vetenskapsradion Klotet tar tempen på oceanerna - från Östersjön till Stilla havet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hittills har mänskliga koldioxidutsläpp gjort världshaven 26 % surare och till nästa sekelskifte kan det ha ökat till 170 %. Alla skalbildande arter får det tufft att leva då. De flesta koraller försvinner och det kan påverka fisk negativt eftersom de trivs i havens "regnskogar". På amerikanska västkusten drabbades ostronodlarna när nästan alla larver dog av försurat havsvatten. 80 % av omsättningen försvann och tusentals jobb var i fara. -- Folk måste förstå att varje km de kör med sin bil ger koldioxidutsläpp som sugs upp av haven och gör de surare, säger forskaren Christian Pansch när han mäter pH i havet utanför Tjärnö. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-Potentialen är enorm. Lika mycket el som produceras idag globalt skulle kunna komma från vågor, strömmar och tidvatten, säger professor Mats Leijon vid Uppsala Universitet. Klotet har besökt den franska atlantkusten med världens första och största tidvattenkraftverk. Men prestigeprojektet fick inga uppföljare när Frankrike istället valde kärnkraft. Nu har forskningen kring den "blå energin" tagit fart igen. Även Storbritannien satsar stort och i Lysekil står snart världens största vågkraftsanläggning klar. Programledare: Johan Bergendorff

Mer än 1 miljon amerikaner har laddat ned appen GoodGuide i mobilen och skannar streckkoden på varor i butikshyllan för att inte gå på några nitar. Forskare vid Berkeley i Kalifornien startade ett företag och dammsög nätet på information om 145 000 varor. De har poängsatts i hur miljövänliga och hälsosamma de är och på arbetsvillkoren i fabriken. Miljömärkningar finns på ett fåtal produkter, här får man information om nästan alla schampon, blöjor, krossade tomater, kakor osv på marknaden. Än finns inget liknande i Europa, men EU har inlett ett arbete för att alla konsumentvaror på sikt ska vara miljödeklarerade. Klotet kollar vad som är på gång i världen för att vi ska veta vad det är vi köper och kunna driva på tillverkare att bli mer miljövänliga. Programledare: Pelle Zettersten

Jordanfloden rinner som en livgivande fåra mellan Syrien, Jordanien, Israel och Palestina. Men kampen om vattnet i den heliga floden är hård. Alla länderna tar så mycket vatten de kan, och när floden når palestinsk område återstår bara en rännil av förorenat vatten för miljontals människor att använda. Miljöorganisationen Jordens Vänner har visat att det är möjligt att samarbeta om vattnet i mellanöstern och hoppas att det även kan bli en väg mot fred. Och internationell forskning ger dem rätt: att tvingas dela på vattenresurser kan främja kommunikation och samarbete i spända områden. Programledare: Marie-Louise Kristola.

2013 blev året då Kinas luftföroreningar slog alla rekord och landets politiker började tala öppet om de enorma miljöproblem man tampas med. I USA fortsatte den snabba utvinningen av skiffergas, med följden att billigt kol flödade in i Europa samtidigt som priset på solenergi sjunkit så snabbt att den började kunna klara sig utan subventioner. FNs klimatpanel slog i sin nya rapport fast att den globala uppvärmningen fortsätter och att jordens medeltemperatur riskerar att öka med upp till fem grader fram till år 2100 om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som idag. I Sverige väcktes en debatt kring de många planerna på att öppna nya gruvor och bidragen till att bevara den biologiska mångfalden skars ned. Klotet uppmärksammade också att alltfler är beredda att dela på bilar, prylar och kunskap för att minska resursanvändningen och hur forskare och datahackare kan arbeta tillsammans för att lösa miljöproblem. Programledare: Johan Bergendorff, Marie-Louise Kristola och Pelle Zetter

I USA borras vilt efter fossil naturgas i skifferlager för att sänka klimatutsläppen och göra landet energioberoende. Sådan skiffergas finns även i Sverige. I Skåne blev protesterna starka och Shell skrinlade sina planer, men i Östergötland och på Öland och Gotland provborras fortfarande av andra bolag. Vi hör hur det går och vilka riskerna är. Dessutom spanar vi på miljövänliga plattskärmar. Programledare Marie-Louise Kristola

För att snabbt kunna stoppa den globala uppvärmningen vid två grader så kommer fossila kraftverk behöva ta bort koldioxiden vid skorsten och pumpa ned under jord med sk CCS-teknik. Det anser IEA och får medhåll av FNs klimatpanel. Klotet synar hur det går för världen att ta bort och gömma CO2 och besöker bland annat Norge och Storbritannien. Programledare: Marie-Louise Kristola.

"Bilreklamen ljuger, det är inte frihet att ha en bil, frihet är att ha tillgång till hundra bilar som man delar med andra". Det säger småbarnspappan Jürgen Mumme i Hamburg som är en av många tyskar som använder en bilpool. Ett system som bygger på att många personer delar på ett antal bilar i stället för att ha en egen. Och i framtiden kanske vi har förarlösa bilar som vi delar på och som kommer genom ett knapptryckning på telefonen. Programledare: Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten. Från 2013.

En tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från vägtrafiken. I veckan presenterades en statlig utredning om hur bilar, lastbilar och bussar om 16 år ska gå på el eller förnybara bränslen istället för bensin eller diesel. Utredaren, Thomas B. Johansson som är professor i energisystemanalys vid Lunds Universitet, tror inte att man kan hinna få bort alla klimatutsläpp från trafiken redan till år 2030, men att åtminstone 80 % försvinner med hans förslag. I Klotet förklarar han hur det ska gå till. Mattias Goldmann, VD på den gröna tankesmedkan Fores och Åsa Burman, projektchef på Gobigas som ska göra andra generationens biogas från skogsrester medverkar också. Dessutom har Klotet gett sig ut på landsväg och stadsgator för att höra vad trafikanterna tycker. Programledare: Johan Bergendorff

Övervaka och vattna din egen grönsaksodling i lägenheten via mobiltelefonen, kolla om tröjan du tänker köpa innehåller allergiframkallade färgrester, eller mät halterna av luftföroreningar i området dit du funderar på att flytta. Mängden datorprogram, mobilappar och sensorer som kan hjälpa oss att förstå och få koll på vår egen omgivning ökar. Men kan den snabba tekniska utvecklingen också hjälpa oss att lösa mänsklighetens stora utmaningar som klimatförändringar, ökande miljöförstöring och matproduktion för en växande befolkning? Programledare: Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.

Näringsminister Annie Lööf anser att Sverige ska ha internationellt sätt mycket låga mineralavgifter eftersom Sverige ställer hårda miljökrav på de som startar gruvor här. Men gruvforskare som vi varit i kontakt med håller inte med om att de svenska reglerna är hårdare än i andra EU länder. Klotets granskning visar att i flera fall har utländska gruvbolag gått i konkurs och lämnat hela städnotan på hundratals miljoner kronor till skattebetalarna. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Tyskland har intresset för carsharing, bildelning, ökat kraftigt och i dag finns det över en halv miljon användare. Men också i Sverige syns liknande tendenser. Och i framtiden kanske vi har förarlösa bilar som vi delar på och som kommer genom ett knapptryckning på telefonen. Dessutom summerar vi klimattoppmötet i Warszawa som av många beskrivs som en stor besvikelse. Programledare: Marie-Louise Kristola.

FNs klimatmöte i Warsawa går in på slutspurten och det som många kanske trodde skulle bli ett ganska ointressant mellanmöte verkar hetta till kring frågan om hur länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska kunna ersättas. Dessutom hör vi med forskarna om superstormen på Filippinerna kan kopplas till den globala uppvärmningen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I USA borras vilt efter fossil naturgas i skifferlager för att sänka klimatutsläppen och göra landet energioberoende. Sådan skiffergas finns även i Sverige. I Skåne blev protesterna starka och Shell skrinlade sina planer, men i Östergötland och på Öland och Gotland provborras fortfarande av andra bolag. Klotet har kollat hur det går och vilka riskerna är. Dessutom spanar vi på miljövänliga plattskärmar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

På hyllorna i butiken trängs numer många miljömärkta varor: Svanen, Bra Miljöval, KRAV, Ecolabel, Rainforest Alliance... Hur ska man veta vilka som håller vad de lovar? Klotet går på jakt i märkningsdjungeln. Dessutom synas Naturvårdsverkets förslag om avloppsslam. Ska det brännas för att komma åt fosfor som kan spridas på åkrarna utan att giftiga tungmetaller följer med? Det blir i så fall slutet för Sveriges biogassatsning hävdar kritikerna. Programledare: Johan Bergendorff

För fransmän är ostron till jul och nyår, lika självklart som lax för svenskar, men nu hotar klimatförändringarna i havet denna delikatess. Klotets Marie-Louise Kristola åkte till franska medelhavskusten för att träffa Simon Julien, en ung ostronodlare som fått det tufft. Vi undersöker också om Sverige kan bli ett nytt stort ostronodlarland. Så besöker vi KTH där man nu testar hur man ska kunna odla sin egen mat hemma i köket, fisk och grönsaker tex. Programledare: Johan Bergendorff.

I Rönningesjön i Täby testas en ny biologisk rening där nermalda läskflaskor och mikroorganismer gör jobbet. Klotet kollar hur skitigt dagvatten från vägar kan renas miljövänligt och samtalar med dagvattenforskaren Godecke Blecken vid Luleå Tekniska Universitet och dessutom träffar vi dokumentärfilmaren Fredrik Gertten, som granskat giftig bananodling och nu hur billobbyn försöker stoppa cyklisterna. Programledare: Johan Bergendorff

För att kunna snabbt stoppa den globala uppvärmningen vid två grader så kommer fossila kraftverk behöva ta bort koldioxiden vid skorsten och pumpa ned under jord med sk CCS-teknik. Det anser IEA och får medhåll av FNs klimatpanel. Klotet synar hur det går för världen att ta bort och gömma CO2 och besöker bland annat Norge och Storbritannien. Programledare: Marie-Louise Kristola.

För 2,5 år sen drabbades Japan av en tsunami som orsakade 3 reaktorhaverier. Fortfarande läcker stora mängder radioaktivt vatten ut i havet och 10 000-tals människor har inte kunnat återvända hem. Saneringen av radioaktiv mark runt kärnkraftverket är kraftigt försenad och familjer som evakuerats till områden med lägre strålning vågar inte låta barnen leka utomhus. Sveriges Radios korrespondent har besökt Fukushima. Klotet har dessutom varit i Tjernobyl i Ukraina för att se vilka lärdomar som har dragits 27 år efter att kärnkraftsolyckan där och så berättar forskaren Johan Berglund om säkerhetskulturen inom svenska kärnkraftverk där han ser en risk för allt mindre självständigt tänkande. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I sin nya rapport säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften. IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag tex? Programledare: Marie-Louise Kristola.

I skuggan av det tyska valet folkomröster medborgarna i Hamburg om staden ska återköpa el-,gas- och fjärrvärmenäten som idag ägs och drivs av Vattenfall. Ett nät som varje år genererar flera hundra miljoner kronor i vinst till svenska staten. Med tvångsnedlagda kärnreaktorer och utskällda kolkraftverk är nätdriften en allt viktigare del av Vattenfalls imperium i Tyskland som går med vinst.

Klotets sändning 18/9 utgår på direktsänd budgetdebatt från Riksdagen. Vi återutsänder 19/9 ett program från 27/3 2013 som fortfarande är aktuellt. - Åtta byar gick ihop för att förhandla med kraftbolaget och regeringen, men plötsligt slogs ersättningsreglerna bara fast, de lyssnade inte på oss, säger Osumi Munesige som arbetar som tjänsteman för byn Futuba på den evakuerade byledningens kontor. Hundratals evakuerade japanska strålningsflyktingar har nu stämt staten på skadestånd för att de inte kan återvända till sina hus på mycket länge. De bodde alla inom några mil från kärnkraftverket i japanska Fukushima som drabbades av härdsmälta efter tsunami-vågen för två år sen. Klotet har träffat dem, men även undersökt hur Sverige skulle hantera ekonomisk ersättning till sina medborgare vid en eventuell kärnkraftsolycka. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Det är kyrkoval på söndag, men knappt någon talar om en av de viktigaste miljöfrågorna inom Svenska kyrkan - nämligen hur man sköter sina enorma skogar. Svenska kyrkan är näst staten den största institutionella skogsägaren i Sverige och säger att man vill vara en förebild när man avverkar. Men i verkligheten kan det se ut som i Svarttjärnåsen som Härnösands stift äger med djupa sår av körskador. Stiftet har också avverkat skog som skulle bli naturreservat. I takt med att kyrkan tappar medlemmar blir inkomsten från timret allt viktigare. Klotet har gett sig ut i skogen och in i kyrkan för att se vilken tyngd miljövården har. Programledare: Marie-Louise Kristola.

USAs president Barack Obama har flera brännheta frågor att diskutera med statsminister Fredrik Reinfeldt under sitt officiella besök på onsdag. Vita huset har flera gånger nämnt att klimatfrågan är prioriterad och presidenten ska besöka några av Sveriges främsta forskare inom miljöteknik på KTH i Stockholm. Vad kan USA lära av Sverige och vad kan vi lära av amerikanerna? Klotet synar om samarbetet är hållbart på riktigt, eller handlar mer om grön fernissa. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Nagoya kom världens länder överens om att stoppa minskningen av biologisk mångfald till år 2020 med hjälp av 20 konkreta mål. Bland annat ska 17 % av landytan skyddas, artutrotningen stoppas och ekosystemen tas med i ekonomi och politik. Nu är det mindre än 7 år kvar, Klotet kollar hur det går. Vi besöker bland annat Georgien, en biologisk hotspot där det finns hyenor, antiloper och leopard, men där stora naturvärden nu står på spel när landet vill utvecklas. Dessutom träffar vi professor Thomas Elmqvist vid Stockholm Recilience Center som lett en stor FN-rapport om urbanisering och biologisk mångfald. Programledare: Johan Bergendorff.

Stora mängder tungmetaller och kemikalier riskerar att läcka ut ifrån ett gruvdamm i Kalush Ukraina. Bland kemikalierna finns hexaklorbensen som är ett av världens farligaste ämnen. 10 miljoner människor kan få sitt dricksvatten förstört. Klotet var på plats när forskare upptäckte att situationen är akut. Kan en liknande miljöbomb finnas i Sverige och hur det går att sanera Sveriges runt 15 000 platser med förorenad industrimark? Pengarna räcker bara till ett fåtal projekt per år och anslagen har dragits ned. Programledare: Marie-Louise Kristola. ---PRO: Johan Bergendorff ---UPP: SRs

- I framtiden kommer vi att behöva lära oss samarbeta med människor över hela världen. Inte bara med de vi gillar, utan också med dem vi inte känner, inte förstår och kanske inte ens tycker om, säger Jacqueline McGlade, avgående generalsekreterare för den Europeiska miljöbyrån (EEA). På årets upplaga av Tällberg Forum träffades ledare, forskare och konstnärer från hela världen för att diskutera kring globalisering och hur vi ska kunna leva tillsammans 9 miljarder människor framöver på planeten. Klotet har följt samtalet och dessutom tagit reda på mer om handelskriget mellan EU och Kina om billiga solceller som nu beläggs med höga strafftullar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

- Varje gram olja vi bränner innebär mer koldioxid som får polarisarna att smälta och mer luftföroreningar, säger Pierre-Yves Glorennec, pensionerad forskare som vigt sitt liv åt att göra den franska fiskeflottan mer miljövänlig. Klotet besöker experimentbåten Grand Largue utrustatad med automatiska hjälpsegel som kan minska bränsleåtgången med upp till 40 % och berättar om andra idéer för att göra fraktfartyg mer miljövänliga. Mindre utsläpp i Östersjön och Nordsjön är att vänta, men på oceanerna gäller fortfarande smutsig råolja. Dessutom svarar miljöminister Lena Ek vad regeringen gör för att få till lägre utsläpp från svesnk sjöfart och om miljölöften från kinas regering. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kina är inte bara världens fabrik, utan också motorn i den globala ekonomin. Den extremt snabba ekonomiska utvecklingen har lyft hundratals miljoner ur fattigdom, men också gjort att landet nu släpper ut mest koldioxid i världen. Kinas ekonomi spås snart bli jordens största, men forskare talar också om en miljöförstöring som skenar och att kinesernas hälsa tar allt mer stryk av utsläppen. Kommer detta sätta stopp för det kinesiska tillväxttåget, eller leda till en revolution? Dessutom rapporterar vi om en ny utredning kring om pengarna till att begrava svenska atomsopor verkligen räcker? Programledare: Marie-Louise Kristola.

-Av alla kurser jag har hållit så är det här den som ger mest resultat, säger naturkunskapsläraren Dan Frendin som undervisar på global profil i Kalmar. Undervisningen om hållbar utveckling är allt annat än traditionell. Borta är läroböcker, katederundervisning och vanliga prov. Istället kollar eleverna på de mest uppdaterade källorna på nätet som Klotet, möts av dilemman i rollspel och lärarna spelar in lektioner på webben så att man kan komma vidare med diskussioner i klassrummet. I tredje ring åker eleverna två veckor till Sydafrika eller Uganda och bor i familjer och följer projekt där. - De får nya glasögon på sitt eget liv efter resan, har läraren Bosse Hellström sett. - Det här är det roligaste jag har gjort under mina 10 år i yrket, jag har fått den personliga relation till eleverna jag drömde om, säger Åse Möller. Klotet har följt med på elevernas resa med hjälp av radiodagböcker. Dessutom besöker vi VI-skogen i Kenya och tittar närmare på "agroforestry". Är detta effektivt at

I USA har genändrade grödor snabbt tagit över jordbrukslandskapet och nästan all soja, majs och bomull är resistent mot bekämpningsmedlet glyfosat. De populära GMO-grödorna kan sprutas med bekämpningsmedlet och bara ogräset dör. Men nu har många sorters ogräs anpassat sig och blivit motståndskraftiga. Skördar på tusentals tunnland i den amerikanska södern har fått kasseras och bönderna tvingas börja rensa mekaniskt eller för hand. Nu håller växtförädlingsjättarna på att ta fram nya genförändrade grödor som ska tåla flera starkare bekämpningsmedel på en gång så att bönderna kan fortsätta spruta. Vilka möjligheter och risker för miljön innebär detta? Samtal med GMO-forskaren Jen Sundström SLU och miljöforskaren Christel Cederberg SIK Programledare: Marie-Louise Kristola.

Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Varför köpa en dyr klänning för en kväll när du kan låna? Varför bo på hotell om du kan byta hus med någon annan på semestern? De senaste tio åren har en rörelse vuxit fram där privatpersoner delar både prylar, tjänster, upplevelser och kunskap med varandra, tack vare särskilda sidor på internet där den enes behov kan kopplas ihop med någon annans tillgångar. - Det handlar om egenmakt. Vi kan mycket mer än vi tror, och när man fått den insikten finns det bara en väg framåt, säger Christian Villum från Open Knowledge Foundation om delandets ekonomi som han och andra med honom tror kommer bli den tredje Industriella revolutionen. Följ med Klotet till Paris och möt forskare, entreprenörer och datahackare på Europas första Ouisharefestival. Programledare: Marie-Louise Kristola

Tusentals tunnor med kärnavfall är felmärkta i Sverige och ingen vet riktigt vad som finns i dem. Strålsäkerhetsmyndigheten och Svensk Kärnbränslehantering (SKB) utreder nu vad som ska hända med avfallet som misstänks ha placerats felaktigt i SKBs lager nära Forsmarks kärnkraftverk. Klotet undrar hur detta kunde ske och vad de ansvariga ska göra med tunnorna nu? Programmet handlar också om Kungliga Vetenskapsakademin som ifrågasätter den tyska energiomställningen. Kolet har ersatt kärnkraften och gett högre klimatutsläpp hävdar de. Programledare: Marie-Louise Kristola.

80 % av världens fiskebestånd fiskas på max eller över gränsen för vad som är hållbart. Den som inte vill äta upp den sista fisken från havet kan snegla på märkningar som Marine Stewardship Council som fyller 10 år eller KRAV, men hjälper det? När så mycket fisk slängs tillbaka i sjön, eller kasseras på vägen och i bästa fall blir till djurfoder! Kan vi utnyttja havets skafferi bättre? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Den grönfläckiga paddan är på väg tillbaka i Sverige efter flera decenniers träget naturvårdsarbete, men för de vilda bina är läget fortfarande illavarslande. Trots att deras pollination av frukt och grödor är värd miljarder. Sverige har lovat FN att bli bättre på att skydda vår biologiska mångfald. I verkligheten satsar regeringen allt mindre pengar på skydd av hotade arter. Hur ska det gå ihop? Hör miljöminister Lena Ek i samtal med Alva Snis Sigtryggsson Fältbiologerna och Årets Miljöhjälte 2012, Ulf Gärdenfors tf chef för svenska Artdatabanken, Björn Helander intendent på Naturhistoriska Riksmuseet och Miljöhjälte 2013 på Flora och Faunavårdskonferens på SLU. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-Man slipper rycka i snöret på en tvåtaktare som inte vill starta, morotvrål och oljespill i vattnet. Det är bara att vrida på handtaget och iväg. Den största modellen på motsvarande 80 hästar kan plana i 25 knop, berättar elbåtsredaren Jeppe Larsen när Klotet tar en premiärtur med elbåt. Vi testar också nya utombordaren som går på gasol och kollar upp hur handelsflottan kan sluta släppa ut moln av svavel och kvävedioxid ur skorsten. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Mellan Granda och Córdoba i Spanien står ett 140 meter högt soltorn omgivet av tusentals speglar. I tornet finns salt som värms upp till flera hundra grader av solstrålarna. Anläggningen är den första i världen som kan leverera elkraft dygnet runt. Solceller som direkt omvandlar solstrålar till el kostar idag en bråkdel mot för fem år sedan och tillsammans med ett batteri så kan även dem ge ström på natten, vilket Tyskland kommer att stasa på. Håller solkraft på allvar att bli en konkurrent till kol, gas och kärnkraft? Klotet spanar också på vad som finns i labben i form av de senaste tunnfilmssolcellerna och Grätzelcellerna. Programledare: Johan Bergendorff

Vi går mot en fyra grader varmare värld om inget görs varnade Världsbanken i höstas. Den globala uppvärmningen har stannat upp hävdar skeptiska debattörer och påstår att det senaste globala värmerekordet sattes för 15 år sen. Vad ska man tro? Många väntar med spänning på FN:s klimatpanel IPCC som kommer med sin nästa stora rapport i höst. Klotet reder ut begreppen med två av IPCCs svenska huvudförfattare och besöker SMHI för att kolla hur datormodellerna fungerar. Programledare: Johan Bergendorff.

- Åtta byar gick ihop för att förhandla med kraftbolaget och regeringen, men plötsligt slogs ersättningsreglerna bara fast, de lyssnade inte på oss, säger Osumi Munesige som arbetar som tjänsteman för byn Futuba på den evakuerade byledningens kontor. Hundratals evakuerade japanska strålningsflyktingar har nu stämt staten på skadestånd för att de inte kan återvända till sina hus på mycket länge. De bodde alla inom några mil från kärnkraftverket i japanska Fukushima som drabbades av härdsmälta efter tsunami-vågen för två år sen. Klotet har träffat dem, men även undersökt hur Sverige skulle hantera ekonomisk ersättning till sina medborgare vid en eventuell kärnkraftsolycka. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Europas befolkning minskar med 9 procent de närmsta 90 åren och Kina och Ryssland tappar hundratals miljoner invånare. Under samma tid kommer befolkningen i Afrika öka med över 240 procent. I Tanzania var invånarantalet 1950 lika stort som i Sverige, idag bor där 45 miljoner människor. Om 40 år väntas befolkningen i landet fördubblats till 100 miljoner. Om 90 år kan den enligt en FN prognos nå upp till hela 300 miljoner. Reporter Anders Wennersten tar oss med till Tanzania där den ekonomiska tillväxten är rekordstark samtidigt som befolkningen växer stort, en svår ekvation att få ihop både ur ett fattigdoms- och miljöperspektiv. Programledare Pelle Zettersten.

Hur ska ytterligare 3 miljarder människor kunna mättas när jordens befolkning växer, utan ökade klimatutsläpp, eller mer färskvatten, jordbruksmark och konstgödsel? Kan mikrober, snälla bakterier och svampar hjälpa till istället så att skördarna av vete, majs, ris och potatis ökar ändå? Dessutom om skiffergasboomen i USA som gör amerikanerna självförsörjande på energi och ritar om den globala handelskartan. Men hur mycket gas finns det egentligen? Och hur kommer investerarna att reagera på ännu en fossil energikälla med tveksamma miljöeffekter? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Atomnotan - vetenskapsradions granskning av kärnkraftens verkliga kostnader fortsätter. Pengarna för det svenska slutförvaret räcker inte och kritiker undrar hur säkert det blir? Finland och Sverige har bestämt sig för hur man ska förvara sina atomsopor åtskilda från människor och miljö i 100 000 år. Andra länder i Europa tvekar och bygger atomsilos i väntan på mer kunskap. Dessutom spanar Klotet in nya trenden där vanligt folk hjälper klimatforskarna på traven. Vi följer bland annat med ut på jakt efter vårtecken. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Miljöminister Lena Ek (C) möter Lise Nordin energipolitisk talesperson (MP) i en debatt kring Vetenskapsradions granskning "atomnotan" om kärnkraftens kostnader. Vem ska stå för slutnotan för rivningen av Sveriges 12 reaktorer och förvar under 100 000 år av soporna? När bör dagens kärnkraftverk läggas ned? Statliga Vattenfall ska leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion - inbegriper det nya kärnkraftverk? Om Sverige drabbas av en härdsmälta - hur ska de kostnaderna täckas? Kan all kärnkraftel (40%) ersättas när reaktorerna rivits? Programledare: Marie-Louise Kristola.

- Med de nya kvoterna får vi bara fiska torsk en enda dag på ett år, hur ska vi kunna betala våra lån och försörja våra familjer på det, undrar Dave Goethel i Hampton New Hampshire som fiskat torsk i 40 år. Rikedomen i New England byggdes en gång på att havet kokade av torsk. Även längs den svenska västkusten i Kattegatt finns bara en spillra kvar av torsk. Räcker inte fiskestopp till? Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Alberta finns enorma oljereserver under urskogarna som Kanada vill utvinna i rask takt. Det handlar om en hård, svart asfaltslik massa kallad bitumen. Men utvinningen medför stora miljökonsekvenser. Oljebolagen gräver upp oljesanden i stora dagbrott eller smälter den med energikrävande hetånga så den kan pumpas upp. Forskare, miljöorganisationer och indianer som bor i området har länge varnat och protesterat mot miljöeffekterna. Stora klimatutsläpp, skogsskövling och förgiftade marker och vattendrag som hotar natur och hälsa är några av effekterna från utvinningen. EU utreder hur bensinen på Europas mackar ska märkas så att bilister kan undvika att tanka så kallade fulolja, men ännu har inget hänt. Klotet har varit i oljesandens förlovade land och reder ut begreppen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

En majoritet i danska folketinget säger ja till uranbrytning på Grönland, och även Grönlands parlament är positiva. I Finland utvinns redan uran och nu väntar företaget på exporttillstånd. Även i Sverige letar flera internationella bolag efter uran. Är Sverige redo att ladda våra egna kärnkraftverk med inhemskt bränsle? Debatt i Klotet mellan Eva Flyborg (fp) och Matilda Ernkrans (s). Programledare: Marie-Louise Kristola.

Strömmen från vindkraftverk kan öka kraftigt om man gör rotorbladen vågiga som knölvalens fenor. Smuts och vatten rinner av fasadfärg som härmat lotusblomman struktur och i Sundsvall ventileras en skola som en termitstack till halva kostnaden jämfört med traditionella lösningar. Klotet spanar på "biomimicry" där uppfinnare, arkitekter och designers tar biologer till hjälp för att imitera naturens väl utprövade strategier. Dessutom åker vi till Kenya för att kolla på det senaste inom geotermisk energi från jordens inre. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Island har världens högsta energikonsumtionen per person, men hör också till de länder som producerar mest förnybar energi. Främst genom att ta tillvara på den heta ånga och varma vatten som finns i den minst sagt vulkaniskt aktiva berggrunden. Klotet har varit på plats och tittat på satsningarna på geotermiska kraftverk för att locka energiintensiv industri. Även i Sverige satsas det på geoenergi fast i blygsammare form. Hundratusentals hushåll har bergvärmepump och allt mer sommarhetta lagras i borrhål för att plockas upp när vinterkylan slår till. Programledare: Johan Bergendorff

FN vill sätta stopp för ett av de allvarligaste miljögiften globalt. I veckan ska en konvention klubbas för att hindra utsläppen av kvicksilver. Men internationella tandläkarorganisationer håller emot och hävdar att det inte går att klara sig utan kvicksilverhaltigt amalgam i fattiga länder. Risken med ett kryphål är att guldletare kan fortsätta köpa påsar med kvicksilver som ett sätt att få ut guldkornen och samtidigt förgifta sin omgivning. Dessutom kollar Klotet upp varför vissa länder totalförbjuder plastpåsar, men inte Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Mongoliets ekonomi växer 15-20 % årligen just nu av världens sug efter mineraler. De nyöppnade gruvorna ligger i Gobiöknen som tillhör världens torraste områden. Här har man hittat kol, koppar och guld. Miljarder dollar har investerats av multinationella jättar, men Världsbanken befarar att vattnet i öknen bara räcker något decennium för både gruvindustrin och herdarna och deras djur i området. Klotet har varit på plats för att se vad som händer med miljön i österns nya "Klondyke". Dessutom spanar vi på en ny rörelse "collaborative consumption" alltså att äga prylar ihop istället för att var och en ska skaffa en egen bil, borrmaskin, flashig kläder, böcker osv. Programledare: Johan Bergendorff

USA tänker bli större än Saudiarabien på olja och det råder gruvboom i många länder, inte minst i Finland där en damm brast vid en ny nickel- och urangruva så att giftiga metaller rann ut i vattendragen. De globala koldioxidutsläppen fortsätter att öka snabbt, isarna i Arktis smälter och Världsbanken varnar för att vi går mot 4 graders temperaturstegring. Men Tyskland satsar på "Energiewende" dvs att lägga ned kärnkraften och storsatsa på sol och vind istället. Och även om politikerna inte levererat hårda klimatavtal heller under 2012 så tas många hållbarhetsinitiativ av enskilda som Klotet uppmärksammar i vår årskrönika. Bland annat om produkter som ska ingå i ett kretslopp - från vagga till vagga. Programledare: Johan Bergendorff, Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.

-Av alla kurser jag har hållit så är det här den som ger mest resultat, säger naturkunskapsläraren Dan Frendin som undervisar på global profil i Kalmar. Undervisningen om hållbar utveckling är allt annat än traditionell. Borta är läroböcker, katederundervisning och vanliga prov. Istället kollar eleverna på de mest uppdaterade källorna på nätet som Klotet, möts av dilemman i rollspel och lärarna spelar in lektioner på webben så att man kan komma vidare med diskussioner i klassrummet. I tredje ring åker eleverna två veckor till Sydafrika eller Uganda och bor i familjer och följer projekt där. - De får nya glasögon på sitt eget liv efter resan, har läraren Bosse Hellström sett. - Det här är det roligaste jag har gjort under mina 10 år i yrket, jag har fått den personliga relation till eleverna jag drömde om, säger Åse Möller. Klotet har följt med på elevernas resa med hjälp av radiodagböcker. Dessutom besöker vi VI-skogen i Kenya och tittar närmare på "agroforestry". Är detta effektivt at

Om varje hus ska få el från egna solpaneler på taket eller vindsnurror bakom knuten så krävs smartare elnät som kan styra efterfrågan av ström. Alla elapparater måste vara uppkopplade mot nätet så att de inte slår på när priset är som högst (vid stor efterfrågan och liten tillgång). Dessutom kan överskottsel sparas i elbilarnas batterier och tankas ut igen vid behov. på ön Jeju i Sydkorea testas nu ett smart elnät i stor skala. Klotet har varit där för att se hur det fungerar och pratar med professor Lina Bertling Tjernberg om hur Sverige ska kunna få sina elnät smartare. Dessutom följer vi upp klimatmötet i Doha. Programledare: Marie-Louise Kristola

- Förtroendet för Sverige och hur vi driver klimatpolitiken är väldigt stort. Vi har världens tuffaste koldioxidskatt, vi har världens tuffaste klimatmål, vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det är inget annat land som har ett sådant mål, och vi ska vara klimatneutrala i det här landet till 2050, det väcker respekt, sa miljöminister Lena Ek i P1morgon när hon var på väg till klimattoppmötet i Doha. Klotet kollar upp om det stämmer att Sverige verkligen är bäst i klimatklassen och isåfall om andra länder känner till det och om vi kommer att fortsätta vara det även framöver? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Svenska kommuner har redan testat att låta ungdomar skapa förslag på hur deras kvarter kan bli mer hållbara framöver med hjälp av dataspelet "Minecraft". Nu ska samma sak ske i kåkstäder i fattiga länder med hjälp av UN-HABITAT och Svensk byggtjänst. Klotet har varit på plats i Kibera i Nairobi för att se hur det går. Är det PR eller "på riktigt" och vad vet "kidsen" om miljövänlig stadsplanering? Programledare Marie-Louise Kristola.

- Om vi inte börjar beräkna naturens värden i pengar, när allt annat i vår värld värderas i dollartermer, så riskerar naturvården att förbli en marginaliserad företeelse, säger biologiprofessor Gretchen Daily vid Stanford University. Hon belönas 20/11 med Volvos Miljöpris på 1,5 miljon kronor som en av av pionjärerna inom forskningen kring att sätta pris på naturen. Dessutom uppmärksammar vi Världstoalettdagen. 2,5 miljarder människor saknar sanitet och riskerar att drabbas av allehanda infektionssjukdomar eller bli våldtagna när de förättar sina behov. Klotet pratar med några som tänker ändra på den saken. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Förra veckan började en damm vid Talvivaaragruvan i Finland läcka miljontals liter giftigt lakvatten med nickel, kadmium, uran och sulfat till omkringliggande sjöar. Nu hotas fiskarna av förgiftning och människor får inte använda dricksvatten nedströms. Det här var tredje gången på kort tid som dammen läckte, skulle något liknande kunna hända i Sverige? Reportage av Jenny Sanner Roosqvist och samtal med Lena Alakangas gruvforskare vid Luleå tekniska Universitet. Klotet blickar också västerut. När orkanen Sandy slog in över USAs östkust och New York för två veckor sen så blev 8 miljoner människor strömlösa. Fortfarande har inte elen kommit tillbaka på vissa ställen rapporterar Sveriges Radios korrespondent Sten sjöström. Nu funderar stan på hur man ska klara fler stormar i ett varmare klimat. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Till nyår skärps reglerna för EUs utsläppshandel. Det är slut på gratis utsläppsrätter till de stora energibolagen som nu måste börja köpa rätten att släppa ut koldioxid på auktion. Kostnaden läggs på elräkningen. Andra industrier som hotar att lägga ned i Europa får fortsatt rea. Just nu pågår en strid i Bryssel hur unionens främsta verktyg för att nå klimatmålen ska skärpas. Ännu är det allt för billigt att skada klimatet menar kritikerna. Andra hävdar att det låga priset är en miljöframgång. Klotet besöker koldioxidklippare och klimatbyråkrater på kontinenten. Dessutom synar vi efterföljarna i USA, Australien och Kina med egen klimathandel. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Sveriges sista kallvattenkorallrev, Säckenrevet i Kosterfjorden, är i dåligt skick på grund av trålningsskador och övergödning. I 10 år har revet skyddats, sen 3 år i landets första marina nationalpark, men det har inte hjälpt. Nu håller forskare från Göteborgs Universitet på att flytta koraller från Norge för att rädda revet och Klotet har varit på plats. Dessutom undersöker vi hur det gått efter FN-avtalet i Nagoya då världens länder lovat att spara 17 % av sin natur för att stoppa minskningen av biologisk mångfald. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Gröna charterdrömmar. När höstmörkret och kylan sänker sig över landet är det många svenskar som drömmer om en charterresa till värmen. Samtidigt ger flygresor stora koldioxidutsläpp som spär på den globala uppvärmningen. Och hur miljövänliga är egentligen hotellen? Ofta utlovas sopsortering och att man spar på vattnet, men stämmer löftena? Klotet undersöker vad grön solsemester innebär, bland annat på ett grekiskt lyxhotell och med tågcharter. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Sverige växer sen två år flera hektar genmodifierade aspar i fältförsök utanför Halmstad och Laholm under stränga säkerhetsregler. Asparna har fått extra aspgener som gör att de växer fortare och får bättre ved i växthusodling. Nu undrar forskare och företag hur det ska gå för GMO-träden i naturen och hoppas på effektivare sorter i skogsbruket framöver. Samtidigt oroar sig miljöaktivister och biodlare för att träden ska sprida sig i svenska skogar och påverka ekosystemen negativt. Klotet har varit på plats i GMO-planteringen. Dessutom undersöker vi vad Chalmers menar med hållbar kärnkraft när man nu startar nytt center och hur säkra svenska kärnkraftverk är när Greenpeace kan ta sig in och stanna kvar i mer än 30 timmar på Ringhals och Forsmark. Programledare: Marie-Louise Kristola

--

FSC-märket - schysst skogsavverkning? "FSC-märket som syns på den här förpackningen är en garanti för att skogen tas om hand och förnyas på ett schysst sätt. Till exempel lämnar man kvar gamla och riktigt grova träd vid en avverkning. Då har örnarna någonstans att bygga bo" står det på yoghurtförpackningen. Samtidigt har tre miljöorganisationer lämnat FSC-organisationen i Sverige (Forest Stewardship Council) i protest mot att skogsbolagen hela tiden bryter mot reglerna och att ingenting händer. Klotet undersöker denna vecka om det är någon idé att köpa FSC-märkta varor för miljöns skull. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Jordens skogar binder stora mängder koldioxid. Men ännu mer kol skulle kunna lagras om trä ersätter stål och betong som jordens vanligaste byggnadsmaterial. Då finns ju kolet inbyggt i huset ända tills det måste rivas och dessutom kräver träbyggen mycket mindre energi än andra material. I Sverige byggs 8-våningshus, broar och sportarenor av trä. I Tyskland invigs snart ett vindkraftverkstorn av trä och i Kanada planeras en 30 våningar hög träskyskrapa. Hur klimatsmart är den nya träboomen frågar sig Klotet. Programledare: Johan Bergendorff.

Havsisen runt nordpolen smälter nu snabbare än klimatforskare förutspått på grund av en stark global uppvärmning i Arktis. Klotet pratar med svenska polarforskare på väg hem från nordpolen och spanar dessutom mot USA för att se om det finns någon öppning i den amerikanska klimatpolitiken efter presidentvalet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Om hotade havsdjur - Östersjöns ejdrar och Barriärrevets koraller Antalet ejdrar i Östersjön har halverats under senare år, liksom alfågel och svärta. Vad är det som dödar dem? Övergödning, miljögifter, fiske eller klimatförändringar? Något står inte rätt till i Östersjön - ett av världens viktigaste innanhav för övervintrande dykänder. Klotet har frågat forskarna och miljöministern om åtgärder. Dessutom åker vi till Stora Barriärrevet som också hotas av övergödning och global uppvärmning och nu dessutom nya hamnar för Australiens stora kolexport - Unesco är djupt oroat. Men än finns det hopp för korallerna! Programledare: Marie-Louise Kristola.

Den stora kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan har påverkat kärnkraftsindustrin över hela världen. Tyska och Japanska reaktorer har stått stilla men nu vill japanska regeringen få med sig opinionen på att starta kärnkraften igen. Reaktorstoppen har också påverkat Frankrike som fått dra ner på sin stora produktion av kärnbränsle. Och så fortsätter vi att granska vad det egentligen kostar att lägga ner kärnkraftverk. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.

Om tio år ska alla kärnkraftverk i Tyskland vara nedstängda. Kärnkraftsbranschen är oroliga över utvecklingen men ser ändå framtiden med tillförsikt då det kommer finnas jobb i flera decennier framåt med att nedmontera och behandla allt material i kraftverken. Samtidigt växer satsningarna på solceller och vindkraft och under 2011 installerades det lika många solceller i Tyskland som alla föregående år tillsammans. Klotet synar Tysklands energiomställning som andas framtidsoptimism men också oro för vad som ska hända med elpriserna då kärnkraftverken stänger för gott. Programledare Marie-Louise Kristola

För 20 år sedan samlades världen i Rio för att för att staka ut vägen mot en hållbar framtid. Vi fick de första internationella avtalen om att hejda klimatförändringar och skydda vår biologiska mångfald. Sedan dess har världens klimatutsläpp ökat med 40% och utrotningen av växter och djur går allt snabbare. Nu är det dags igen. Idag anländer världens politiker till FNs konferens om hållbar utveckling Rio+20 redo att skriva under nya avtal för att rädda världen. Men kommer de att betyda något? Klotet idag tar avstamp i Rio konferensen för 20 år sedan och ställer frågan vad som hände med kommunernas Agenda 21 arbete? Vi får en direktrapport från Malin Olofsson som är på plats vid Rio 20+ men besöker även Tällberg forum där globala utvecklingsfrågor också diskuteras. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.

OECD räknar med att luftföroreningar i megastäderna blir världens främsta miljörelaterade orsak till dödsfall i förtid de närmsta decennierna. Partiklar och kortlivade klimatgaser spär inte bara på växthuseffekten utan dödar också personer med hjärtproblem och lungsjukdomar. Globalt handlar det om 2-3 miljoner dödsfall per år, i Sverige ca 5000. EU-domstolen fällde Sverige förra året för att vi inte uppfyllde EUs luftkrav i flera städer. - Dålig luft är det största hälsoproblemet i Sverige och Europa. Mer cykling, promenader och spårbunden trafik vore en lösning, enligt Bertil Forsberg som professor i miljömedicin vid Umeå Universitet. Han ser inte någon annan utväg än att minska biltrafiken. Klotet besöker också Peking där det råder diplomatiska förvecklingar mellan amerikanska ambassaden och de kinesiska myndigheterna om hur skitig luften egentligen är och vilka partiklar som bör mätas. Nu ska även svenska ambassaden börja mäta hur illa ställt det är för att skydda sin personal. De

Svenska etanolproducenten SEKAB i Örnsköldsvik har visat att det går att göra etanolbränsle av biprodukter från industrier och skogs- och jordbruk, men ingen verkar vara beredd att bygga större. Kanske går flera års svensk forskning till spillo? I Brasilien satsar man på att klämma ut sprit även ur blasten på sockerrörsfälten och forskare där hävdar att det finns mark så det räcker att köra alla bilar i hela världen på sockerrörsetanol utan att konkurrera med matproduktion. Kampen om vem som blir först i världen med att göra andra generationens etanol i stor skala har börjat. Programledare: Johan Bergendorff.

Biobränslen står för en stor del av Sveriges energiproduktion och sedan 1970 har biobränsleanvändningen ökat med över 200%. Många villaägare eldar träpellets eller ved och de stora kraftvärmeverken förbränner stora mängder trärester från skogsindustrin. Men ur ett klimatperspektiv gör biobränslen bara nytta om man planterar i samma omfattning som man bränner den. Kritiker menar också att den stora efterfrågan globalt sätt kan påverka matproduktionen då en del av odlingarna sker på produktiv jordbruksmark. Klotet den 30 maj sänder från World Bioenergy i Jönköping, en internationell konferens där den senaste forskningen på området presenteras och där aktörer från 32 länder diskuterar en hållbar bioenergistrategi. Programledare: Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

Kärnkraftsbranschen blir alltmer global. Multinationella bolag säljer och köper kärnbränsle över gränserna och driver kärnkraftverk i flera länder. Men det finns ett undantag - kärnavfallet. Hittills har det varit en självklarhet att varje land ska ta hand om sitt eget avfall. Men för hur länge? Klotet har talat med forskare som tror att även det omstridda kärnavfallet kan komma att hanteras på en global marknad. Klotet handlar också om cirkulär ekonomi, att återanvända varor så långt det går för att så småningom kunna kompostera dem. Programledare Marie-Louise Kristola.

I helgen stängdes Japans sista kärnreaktor för översyn. Landet får nu klarar sig helt utan kärnenergi i minst några månader - och om den växande antikärnkraftsopinionen får som den vill kommer reaktorerna aldrig att startas igen. I Tyskland ska alla kärnkraftverk vara stängda inom tio år. Samtidigt storsatsar Indien på ny, modern kärnkraft. Så är kärnkraften död? Eller är vi på väg in i en ny kärnkraftsera?Programledare Marie-Louise Kristola.

Utan de viktiga grundämnena tenn, tantal och wolfram stannar våra mobiltelefoner och datorer. De här tre mineralerna kallas tillsammans för de tre t:na och är alla så kallade konfliktmineraler - som anses göda krig och misär. Många av mineralerna finns i stora mängder mitt i Afrikas hjärta - i Demokratiska republiken Kongo där mer än fem miljoner människor har dött i det som kallats för Afrikas världskrig och där massvåldtäkter blivit ett fruktat vapen. Och det är delvis på grund av konfliktmineral som kriget i Kongo har kunnat fortsätta. Tack vare dessa får olika väpnade grupperna en stadig inkomstkälla att köpa nya vapen för. Utöver ett oerhört mänskligt lidande leder de väpnade konflikterna också till att känsliga naturområden förstörs. Regnskog huggs ner, vattendrag förorenas i gruvornas spår och tusentals gorillor har dödats. Klotet tar er med till östra Kongo för att ta reda på vad som görs för att stoppa handeln med blodsmineral. Programledare Marie-Louise Kristola.

Världens gruvindustri skapar stora miljöproblem när metaller från gruvavfall läcker ut i naturen och skadar omgivningarna. I utvecklingsländer är gruvdriften dessutom ofta en källa till sociala problem. Vi tar er med till Sydafrika där underjordisk prostitution hör till vanligheterna. Och så tar vi tempen på den franska miljöpolitiken så här i presidentvalstider, pratar man överhuvudtaget miljö i Frankrike nuförtiden? Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.

Miljökriget och räddningen för Iraks träsk. - Det var ett massförstörelsevapen, men det går inte att låta bli att vara imponerad av ingenjörskonsten, säger Azzam Alwash grundare av miljöorganisationen Nature Iraq. Med enorma fördämningar och vattenledningar stryptes vattenflödet till våtmarkerna som torkades ut till öken. En katastrof för den biologiska mångfalden och en halv miljon människor tvingades fly från området. Nature Iraq såg till att vattnet återvände till träsken och nu jobbar organisationen för att rädda floden Tigris. Dessutom undersöker lotet hur Sverige lyckas rädda sina våtmarker.

Klimatskeptisk undervisning i skolan. I Tennessee i USA har man klubbat igenom en ny lag som ger lärarna rätt att lära ut att den globala uppvärmningen kanske inte alls beror på mänskliga utsläpp som klimatforskarna hävdar, utan naturliga orsaker. Även andra delstater har röstat om att tillåta mer klimatskepticism i skolorna. Klotet har pratat med amerikanska lärare, elever och forskare om den nya ordningen och undersöker också om samma utveckling märks i svenska klassrum. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Sverige minskar klimatutsläppen i Afrika, istället för hemma. Sveriges regering tänker klara en tredjedel av våra nationella mål för minskade klimatutsläpp till år 2020 genom CDM-projekt i fattiga länder. Hundratals miljoner skattekronor har gått till vattenkraftverk, vindsnurror, solel och biogas i till exempel Rwanda, Tanzania, Mauritius och Benin, men också i Kina, Indien och Brasilien. Om projekten bevislingen leder till minskade utsläpp enligt FNs kontroller så får Sverige tillgodoräkna sig tonvis med koldioxid som vi kan släppa ut hemma istället. Tanken är att man få större utsläppsminskningar för pengarna i u-länder och samtidigt sprider svensk miljöteknik. Men de svenska CDM-satsningar har kritiserats av Riksrevisionen, miljöorganisationer och forskare för att klimatnyttan inte alltid är så stor som påstått. Klotet åkte till Rwanda för att inspektera de svenska klimatprojekten på plats. Programledare: Marie-Louise Kristola.

---PÅA: Dags för Vetenskapsradion Klotet, P1s internationella miljömagasin som idag handlar om ett allt hetare Arktis. ---AVA: Och vill du lyssna igen eller diskutera med redaktionen så gå in på programmets blogg via sverigesradio punkt se snedstreck p1 snedstreck klotet. ---MED: PL: Marie.Louise Kristola och Johan Bergendorff, Rep: Pelle Zettersten, Niklas Granholm FOI, Michael Tjernström prof meteorologi Stockholms Universitet, Annika E Nilsson SEI, Therese Jacobsson Greenpeace, Tom Arnbom WWF, Gustav Lind arktisambassadör ---PRE: Vetenskapsradion Klotet - Arktis allt hetare Onsdag 28/3 kl 13.20 och 29/3 kl 19.03 samt 30/3 kl 01.03 i P1. Ryssland satte en flagga på Nordpolens botten för 5 år sen och hävdade att terrotoriet var ryskt. Sen dess har även Kanada och Danmark/Grönland skickat in krav till FN på att polen är deras. Under havsbotten döljer sig stora mängder gas och olja och när nu havsisen smälter så går det att komma år rikedomarna. Samtidigt varnar många forskare för att e