Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden och Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebär också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet. Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingarnas förhållande till samerna.

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste för och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckterna som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckte mayastäder.

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?Programledare är Tobias Svanelid.

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.Programledare är Tobias Svanelid.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto WerkelidI tjänst hos prins Eurgén av Inga MalmqvistMåtte alla häxor förgöras av Malcolm GaskillJag en olycklig spåman av Annika SandénGrand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena BergVikingatider av Anna Lihammer och Ted HesselbomMakten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan JonesTrädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria LöfgrenEn förvandlad stad av Karl KadhammarLandet utanför av Henrik BerggrenSvenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m flTorv av Erik AnderssonShopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus BrandEast India Companies av Pascal Ribrault

Bohusgraniten blev grundstenen för Sveriges industriella revolution och nu har detta kulturarv undersökts. Och så granskar vi bioaktuella Napoleon med historiska glasögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Malmön i Bohuslän började man bryta granit i början av 1800-talet. Det blev startskottet för en framgångsrik industri som bokstavligen lade grundstenen för den svenska industriella revolutionen. Bohusgraniten byggde slussar och kanaler, konserthus och andra offentliga byggnader och ställdes ut på den första världsutställningen som något som skulle sätta svensk utveckling och ingenjörskonst på kartan.Tobias Svanelid besöker de äldsta stenbrotten på Malmön tillsammans med hembygdsvurmaren Karl Ingemar Blomsterberg och diskuterar granitindustrins kulturarv med Lisa Liljas som inventerat de arkeologiska spåren och historiska minnena från granitepoken.Och så går vi på bio för att granska aktuella filmen Napoleon med hjälp av historikern My Hellsing.

Vad var det för mystiskt folk som levde på bohusländska Malmön? Tobias Svanelid och Urban Björstadius ger sig ut på jakt efter en myt om småvuxna skärgårdsbor som kanske har ett korn av sanning i sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

De har funnits i varje mänsklig civilisation. Vaktat skatter, sprutat eld och gift och gett kraft åt kejsare. Tobias Svanelid beger sig på jakt efter drakarnas kulturhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

Ölkällarkuppen i München var Hitlers första steg in i rampljuset och nazismens ödesstund. Vi reder ut historien, och uppvaktar 20-åriga Forum för Levande Historia, nu mer relevant än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I november 1923 stormade Adolf Hitler och hans tyska nationalsocialistiska arbetarparti in på ölkällaren Bürgerbraukeller med pistolen i högsta hugg. Planen, att gripa makten i staden München och sedan marschera mot Berlin gick i stöpet, ändå blev ölkällarkuppen startpunkten för den nazistiska rörelsen och Hitlers väg till makten. Historikern Johan Östling reder ut vad som hände.Och så diskuterar vi hur 20-åriga myndigheten Forum för Levande Historia ser på dagens situation med ökad antisemitism i såväl Sverige som i världen. Är regeringsuppdraget för brett, och vad kan en myndighet göra åt fördomar och hat?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur Uppåkra kunde bli platsen för en rik centralort i Skåne under hela 1000 år.

Joel Watz fick ordning på det svenska frisöryrket vid förra sekelskiftet. Hör om hur det var att gå till frissan förr, bland perukmakare, undergörande hårvatten och smittsam skäggsvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Watzins Keratin var 1900-talets mest välkända hårprodukt som lovade håråterväxt och fantastisk doft. Tobias Svanelid träffar författaren Jan Söderström, aktuell med boken om Joel Watz, mannen bakom hårprodukterna, som också tog kampen mot förra sekelskiftets undermåliga villkor för Sveriges frisörer.Och så berättar idéhistorikern Leif Runefelt om omvandlingen i hårmodet under 1700- och 1800-talet, när peruker och puder byttes mot pomador och frisersalonger, och håret kom att kommersialiseras.

Ett mellanting mellan vikingaskepp och piratskepp som hittades vid Riddarholmen för 100 år sedan. Först nu har det unika skeppets hemligheter avslöjats. Dessutom om Nordiska museet som fyller 150!. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att pussla ihop alla tidigare mer eller mindre bortglömda vrakdelar som magasinerades efter utgrävningarna på 1930-talet kan marinarkeologen Niklas Eriksson nu måla upp den fullständiga bilden av det mystiska Riddarholmsskeppet. Fartyget, som byggdes åren kring 1520 och som sjönk i Riddarholmskanalen i Stockholm, var ett mellansteg mellan äldre fartygstyper och mer moderna skepp och utgör en unik och felande länk mellan vikingaskeppen och Vasan.Dessutom om 150-årsjubilerande Nordiska museet där man ligger i slutspurten för att färdigställa en ny basutställning om livet i Norden under 500 år. Den grundläggande tanken med utställningen är samma som en gång Artur Hazelius hade när han grundade muséet - känn dig själv!Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge det egentligen funnits huvudstäder.

Tennis har alltid varit en kunglig sport i Sverige. Från Gustav Vasas dagar, som uppmuntrade sina barn att spela på Slottsbacken till Gustav V:s tid. Vi söker sportens svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia besöker Lilla Bollhuset i Gamla Stan, en plats där tennis spelats i hundratals år, ofta av adelsmän, prinsar och kungar. Historikern Isak Lidström har gått till botten med tennisens kungliga historia i Sverige och hittar rötterna till dagens tennis bland gutniska lekar och kontinentala racketsporter.Dessutom om världens äldsta fartygskanon som hittats utanför Marstrand. Artilleripjäsen från 1300-talet är ett tidigt exempel på den nya militärteknologin som skulle komma att revolutionera sjöstriderna, men vad var det för skepp som en gång var beväpnad med kanonen? Marinarkeologen Staffan von Arbin berättar om de nya analyserna av kanonen.Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vilka det kan ha varit som låg bakom brännandet av Sigtuna på 1100-talet. Karelare, ester eller några andra?Programledare är Tobias Svanelid.

För hundra år sedan reste sig det moderna Turkiet ur askan av det sönderfallna Osmanska imperiet. Tobias Svanelid diskuterar händelsen, och vad som finns kvar av osmansk historia i dagens Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintades. I ruinerna av imperiet skulle dock det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

Än idag finns en känsla av skuld från andra världskrigets dagar. Hade Sverige kunnat göra mer? Var vårt handlande förenligt med våra neutralitetsprinciper? En ny bok diskuterar Sveriges utanförskap. Den sista delen av historikern Henrik Berggrens trilogi om ”Landet utanför” är färdigställd och Tobias Svanelid samtalar med författaren om transiteringar, ransoneringar och samlingsregeringar i ett land som stod utanför kriget men ändå drabbades av världskrigets fasor. Och som nu, 80 år senare, lever med skuldkänslor som är svåra att läka.Dessutom diskuterar Dick Harrison frågan om vad som hände med romerskt kunnande, konst och kultur efter att imperiet gick under.

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga. Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som också dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra medeltida konflikter, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.Programledare är Tobias Svanelid.

Revolvrar och vakthundar skulle skydda 1800-talets lärarinnor mot våldet i skolan. Idag ser lösningarna annorlunda ut, men skolvåldet är alltjämt ett stort problem för både lärare och elever. Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ”Brottsplats: Skolan”.Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen. Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

Lasse Lucidor är känd som 1600-talspoeten som kastades i fängelse för sin diktning och blev nedstucken på en stockholmssylta i en duell. Nu tecknas hans porträtt i en aktuell bok. Han var 1600-talets Unge Werther eller Jim Morrison och föregångare till Bellman. På Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm finns minnesstenen över Lasse Lucidor, poeten som ansetts vara 1600-talets viktigaste svenske författare, men som levde ett liv som gör få avundsjuka – fängslad som han blev för sin ökända bröllopsdikt, och dödad i en duell. Historikern Annika Sandén tecknar nu Lucidors porträtt och skildrar tiden han levde i i boken Jag, en olycklig spåman.- Hade jag varit 20 år hade jag varit störtkär i honom, säger hon, men nu känner jag mer omsorg och sympati.Dessutom kryper vi in i Dödskallegrottan på Lilla Karlsö som ruvar på hemligheter från stenålderns säljägarkultur. Arkeologen Alexander Sjöstrand berättar om de aktuella utgrävningarna vid Suder Vagnhus på ön som man hoppas ska ge en ny bild av den svenska stenåldern.Programledare är Tobias Svanelid.

Det finns en dold historiska värld under våra fötter? För geografen Pär Connelid är bokskogssluttningarna vid Kullaberg fyllda av historier som fortfarande är helt synliga - för ett tränat öga... På Kullaberg växer idag bokskogarna höga i ett landskap som fortfarande bär tydliga spår från medeltiden. Tobias Svanelid vandrar runt med historiegeografen Pär Connelid bland medeltida odlingsterrasser som övergavs efter Digerdöden. Och hittar rester från bronsåldern i skuggan av det då heliga berget som sträcker sig ut i Kattegatt. Men hur kan en större förståelse av det historiska landskapet hjälpa oss att tänka kring kulturmiljöer idag?Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad befälhavaren för Orsa kompani kan ha menat när han ansåg att Orsa kompani inte kunde ”lova något bestämt”?

I slutet av 1300-talet stred sjörövare, korsriddare och drottning Margaretas unionstrupper om herraväldet på Gotland. Vid Gullborg stod flera strider och nu har platsen kartlagts av arkeologer. Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 – den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig…Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen. Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag. Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats. 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson. Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.Programledare är Tobias Svanelid.

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia. Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.Programledare är Tobias Svanelid.

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari. Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna! Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.Programledare är Tobias Svanelid.

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus. År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet. Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.Programledare är Tobias Svanelid.

Blodet från avrättade kunde bota epileptiker och magiska drycker gav bödlar mord i sinnet. I en aktuell bok skildras Sveriges sista bödlar, och vi besöker deras arbetsplats - galgbacken i Stockholm. Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan – kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.

I slutet av 1700-talet gick de politiska och känslomässiga svallvågorna höga. Men hur klarade dåtidens politiker av att anpassa sig till revolutionernas tidevarv? Ny forskning ger svar. I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag.Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka.Programledare är Tobias Svanelid. 

Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland. Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s ”skällebrev” till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.Programledare är Tobias Svanelid.

Privata mattanter, fängelsehålor och tiggeri präglade de första svenska gymnasieelevernas vardag. Tobias Svanelid besöker 400-årsjublierande gymnasiet i Västerås, stormaktstidens bildningsprojekt. 1623 välkomnades de första eleverna till Västerås gymnasium, den svenska stormaktstidens nya flaggskepp för bildning som skulle utbilda nyttiga medborgare till statsförvaltningen. Vetenskapsradion Historia reser dit med historikern Pontus Folkesson för att leva sig in i de första gymnasieelevernas vardag, med privatanställda mattanter, stränga straff i fängelsehålan ”Proban” och dåtidens studiestödssystem – djäknegången, som ofta ledde till bråk och sen ankomst.Dessutom hör vi om hur 400-årsjubiléet ska firas och hur skolans traditioner än idag upprätthålls av Arosbröderna, Sveriges äldsta skolförening.Och så berättar ukrainska bibliotekarien Tetiana Chorna som nyligen varit på Sverigebesök om situationen för Ukrainas hotade bibliotek. Omkring 400 bibliotek har redan skadats eller förstörts i kriget och nu satsar man på digitaliseringsprojekt för att rädda landets bokskatter.Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka var stenålderns gropkeramiker som levde längs Skandinaviens kuster? Vi uppmärksammar forskningen om säljägarna i Ajvide på Gotland där jägar- och fiskekulturen frodades för 5000 år sedan. De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

Hur skapades Sveriges största propagandamålning från Stormaktstiden? Nytt forskningsprojekt kartlägger Riddarhusets blaffiga takmålning. Och så reder Dick Harrison ut svenska kolonialäventyr i Afrika. Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.Programledare är Tobias Svanelid.

De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia. Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Hur länge kan en gäst stanna hos dig innan du tröttnar? Nu har historiker undersökt gästfrihetens historia och avslöjar våra attityder gentemot främlingar, flyktingar och krigsfångar. Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.- Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet. Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur gick det till när de gamla asagudarna byttes mot Jesus? Ny forskning visar att processen kunde gå våldsamt till och att många hedniska tankar levde kvar långt in i vår egen tid. Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.Programledare är Tobias Svanelid.

Flickor förväntades ta mest ansvar för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar också under den sexuella revolutionen. Trots nya tankar levde gamla normer kvar visar ny forskning. Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.Programledare är Tobias Svanelid.

Inte som lamm till slakt. Kenneth Hermeles nya bok om judiskt motstånd under Förintelsen ger en helt ny bild av hur judar i Europa gjorde kraftigt motstånd mot sina nazistiska bödlar. Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes ”som lamm till slakt” har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

Vetenskapsradion Historia fortsätter resan i etruskernas fotspår, i jakt på det mytomspunna folkets liv för 2 500 år sedan, bland mäktiga tempelruiner och praktfulla gravkammare. Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår – när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi – Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de? De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt. Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla – forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.Programledare är Tobias Svanelid.

Vad minns du av historieåret 2022? Följ med Tobias Svanelid till årets jubileer och mest spännande forskning! Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.

Följ med Tobias Svanelid till Rhodos där spåren efter en av världshistoriens blodigaste belägringar fortfarande finns kvar. Hör om riddarnas sista strid, där johanniterorden försvarade sig mot turkar. För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England! Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.Böckerna och spelen som nämnts i programmet:Sagan om Saffran av Gunnel CarlssonKarl XV av Thorsten SandbergFrån Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar ÅseliusAnfallskrigens argument av Ove BringTill eftervärlden av Marianne Molander BeyerDödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)Mumier av Sofia HäggmanDe utomordentliga av Maja BondestamHovet av Björn AskerKolning av Gunnar NygrenKorpen av Bengt-Erik Engholm och Lina BlixtEuropas mödrar av Karin BojsJärnålderns symboler och dolda budskap av Kent AnderssonObsession av Dan HallagenThe Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp. Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

Bänka dig i biofåtöljen och hör historikerna granska bioaktuella The Woman King, om Afrikas amazoner och Devotion - Top Gun i Koreakrigsmiljö! I hundratals år stred kvinnor som elitsoldater i det afrikanska kungariket Dahomeys armé. Nu skildras deras liv och öden i bioaktuella The Woman King och Vetenskapsradion Historia granskar filmens historiska kvalitéer med hjälp av historikern Anders Claréus och diskuterar kvinnliga krigare och kvinnors deltagande i historiska krig med författaren Anna Larsdotter.Dessutom granskar vi aktuella Devotion – en Top Gun-film under Koreakriget där Armémuseets Thomas Roth delar ut betyg.Programledare är Tobias Svanelid.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer? År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Omkring 300 människor miste livet i det kalla novembervattnet 1872, när havet höjdes drygt 3 meter och slog sönder kusterna längs södra Östersjön. Vi söker spåren efter denna bortglömda katastrof. För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.

Var det bläckfiskar, hajar eller galna mördare som orsakade Mary Celestes undergång. I 150 år har man nu spekulerat om spökskeppets öde och varför besättningen var spårlöst försvunnen. I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse. ”Jag ser underbara ting” rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall – men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten. Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?Programledare är Tobias Svanelid.

Nu återskapas två historiska spritsorter som kan skänka smaken av 1600-talet. Hör Vetenskapsradion Historia testa Vasaskeppets brännvin och 1700-talets mirakelkur - nu utan huggormskött! En tydlig ton av anis präglar brännvinet som hittades ombord på Vasaskeppet när hon bärgades. Nu har spriten återskapats och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar detta kanske världens äldsta bevarade brännvin, och diskuterar också konsten och utmaningarna med att återskapa historisk sprit. För samtidigt som Vasadrycken lanseras kommer också 1700-talets mirakelmedicin Hjärnes Testamente ut i handeln, men där tillverkarna fått utesluta bland annat originalingredienserna huggorm och opium.Dessutom uppmärksammar vi Ettans snus som fyller 200 år och därmed blivit Sveriges kanske äldsta varumärke som fortfarande finns i livsmedelshandeln. Hur väl liknar dagens snus 1820-talets?Programledare är Tobias Svanelid.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv. För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland – hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?Programledare är Tobias Svanelid.

Hur såg hallen ut där Uppåkras mäktiga hövdingar en gång bodde och höll hov och där de smidde planer för det förhistoriska Skåne i kamp mot daner och svear? Snart vet vi svaret! I mer än 1000 år dominerade Uppåkra de rika jordbruksbygderna i Skåne, och trots att inte mer än någon promille grävts ut av arkeologer har redan makalösa fynd gjorts. Nu tas nya spadtag på platsen i jakt efter hövdingahallen i Uppåkra, där stolta dynastier avlöst varandra under många sekel.Tobias Svanelid promenerar runt i Uppåkra med Dick Harrison som i sin aktuella bok Tusen år i Uppåkra målar upp bilden av ett mäktigt hövdingadöme, där de rika makthavarna sannolikt kontrollerade den religiösa kulten som de styrde ifrån sin hall och ifrån det mystiska kulthus som redan varit känt av arkeologerna. Kanske tillhörde de stammen harubarder, ett mytomspunnet folk som verkar ha kämpat med daner om makten runt Öresund.Dessutom redogör arkeologerna Mats Roslund, Torbjörn Ahlström och Håkan Aspeborg för de kommande unika utgrävningar som nu planeras vid hövdingahallen och som kommer att sprida nytt ljus över platsen som så länge utgjorde en stabil maktbas i södra Skandinavien.Och så tar vi en snabbtitt på de pågående arkeologiska undersökningarna på Gotska sandön, där säljägare och fiskare bott och verkat i fyratusen år. 

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok. För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Bulverket - medeltidens sjunkna Atlantis - en gigantisk träplattform full av hus som nu kan avslöja 1000-åriga byggnadstekniker och vad plattformen en gång haft för funktion. I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter d’Agnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.

En bonde med en kniv eller yxa i handen. Så såg 1600-talets typiska mördare ut visar den senaste forskningen som också försöker förstå varför dödligt våld blivit så mycket ovanligare i vår egen tid. Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige – landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt. För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor. Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.Programledare är Tobias Svanelid.

I november 1942 vände andra världskriget och Peter Englund vill nu ta reda på hur vanliga människor upplevde denna tumultartade tid. Dessutom tar vi reda på vad Facebook gör med vår historiesyn. Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt – frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning? Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program. Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.Programledare är Tobias Svanelid.

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år. För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap. Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion. Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar. Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid. 

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder. Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid. 

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt! 1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium! Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid. 

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd. Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan? På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit. Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare – den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den. För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen. Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag. Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.Programledare är Tobias Svanelid.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen. Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut? Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.  

Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström. Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.Programledare är Tobias Svanelid.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras. Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss. Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande. Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är. Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände. För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut? Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia! De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika! Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer. På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips. Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa. Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella ”Drottning Margareta” – den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien. Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.Programledare är Tobias Svanelid.

Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor. Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.Programledare är Tobias Svanelid.

National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll. För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.Programledare är Tobias Svanelid.

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt. För 150 år sedan yttrades de bevingade orden ”Dr. Livingstone, I presume”. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp! Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna. Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.

Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern. I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år. Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean. Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser. Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv? Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes ”Vikingaserie”, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier. Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin. På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli – ett Norge utanför unionen med Sverige!

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem. I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda. Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan. Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts. På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram. Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra! Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer – kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien! När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet – innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning – Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier. Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen. I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur. Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga. Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras. Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet? DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade. 1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv. Maria Christina Kiellström hette hon – kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände? Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan. I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

Striden mellan musslor och människor vid Järle kvarn är nu avgjord. Kvarndammen får rivas, vilket kan få stora konsekvenser för platsens kulturvärden och andra dammars skydd, menar kritiker. Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR. Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land. Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag – sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus. Programledare är Tobias Svanelid.

En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland. När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid – vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet. Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.

Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb! Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren. Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.

Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag. De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så. Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison. Programledare är Tobias Svanelid.

Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker. Sverige är världsledande på skyddsrum – omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag. - Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick. Programledare är Tobias Svanelid.

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia! Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar. Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia. Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter – båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer. Programledare är Tobias Svanelid.

Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann. I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände – illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann. Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna. Programledare är Tobias Svanelid.

För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar? Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.

Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära. I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia. Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia – och för att utveckla vår hjärna! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.

Från början var de 16 morska dalkarlar som skulle skydda Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i drygt trettio krig och räknas nu som ett av världens äldsta militära förband. I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna – har de någonsin funnits? Programledare är Tobias Svanelid.

För femtio år sedan gick det svenska tvåkammarsystemet i graven, ett politiskt system som skulle modernisera Sverige men istället konserverade en gammal ordning, men till slut stärkte folkhemsbygget. Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få – tvåkammarriksdagen. Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.

Luta dig tillbaka och återupplev historieåret 2020 - följ med Vetenskapsradion Historia i dansens virvlar, på kyrkvindar, i iskalla slott och plumsa ned i Fyrisån för att testa 1500-talets simdynor! Det har varit ett galet år, med coronapandemi och ett dramatiskt amerikanskt presidentval, men i Vetenskapsradion Historia står dåtiden snarare än nutiden i fokus. Ta chansen att återvända till de arkeologiska utgrävningsgroparna, testa 1500-talets simdynor, sväng dina lurviga på Svenska Amerikalinjens fartyg och lyssna till Fredrika Bremers flöjtur. Allt det och mycket mer i Vetenskapsradion Historias årskrönika över historieåret 2020. Programledare är Tobias Svanelid.

På grund av presidentval och pandemi utgick vårt program om Stockholms blodbad - Sveriges politiska massmord. Under julhelgen sänds det igen, och i samband med det återpublicerar vi också poddfilen. REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020 Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap! Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad – i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer. Böcker och spel som nämns i programmet: Växternas Stockholm – fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red) Fem kvinnor – den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold Kvinnosaker – ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson Augusta Lundin – haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red) Att forma en ny tid – kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red) Ghost Ships – Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham De små båtarna och den stora flykten – arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav Skulpturerna på Vasa – en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red) Den bekväma vardagen – kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén Bortrivna sidor ur historien – från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer The King is Dead av Peer Sylvester

Nazisternas lebensraum i öster skulle odlas upp med hjälp av sovjetiska supergrönsaker. Hör om växtförädlingens våldsamma historia och om Gustav Vasas sista äventyr - men åkte han verkligen skidor? Supergrödor skulle föda det nya tusenårsriket hoppades nazisterna – problemet var bara att världens främsta fröbank fanns i Sovjetunionen. I den aktuella boken Den stora fröstölden beskriver Jens Nordqvist växtförädlingens våldsamma historia, där sovjets Indiana Jones – Nikolaj Vavilov la grunden för en enorm genbank som sedan plundrades av SS-officeren Heinz Brücher. Dessutom fortsätter resan i Gustav Vasas fotspår, där Bo Eriksson berättar om äventyren i Mora som hade kunnat sluta illa för den blivande kungen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför just Dalarna fått en sån central roll som bondeupprorens födelseplats i Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken! På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa – en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag. Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson på en coronasäker resa till Dalarna, där Gustav Vasa för 500 år sedan flydde undan dansken. För 500 år sedan satte Gustav Vasa av mot Mora på ett svindlande äventyr bland dasstunnor och i hölass på flykt undan danska knektar. Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson följer honom i spåren för att ta reda på vad som är myt och sanning i den svenska historiens mest välkända resa. Dessutom en lyssnarfråga om bondeuppror i våra grannländer.

Följ med till kinesernas blodiga älsklingsperiod - de tre kungadömenas tid på 200-talet då fältslag och övermänskliga fältherrar dominerade ett kaotiskt Kina. Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina – en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker. Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar ”Kina-Gunnar” Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.

Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag. För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider. Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.

Stockholms blodbad för 500 år sedan är ett närmast unikt politiskt massmord och Tobias Svanelid försöker ta reda på hur det kunde hända, men också hur det påverkade en stad som Stockholm. Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild! På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen. Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över. Programledare är Tobias Svanelid.

En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn. Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje. Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla. Programledare Tobias Svanelid.

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen. Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som ”uslingar” samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän! Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen. Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter. För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås! Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan! Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid. Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella ”Ingenjörerna”. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?

300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag? För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program. Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren. Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel – sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter – togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid? Programledare är Tobias Svanelid.

För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid. Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden. Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.

Spåren efter 1700-talets rökare är vanliga, men en hel kritpipsfabrik är ovanligt att stöta på. Tobias Svanelid besöker utgrävningen av kritpipsfabriken i Karlskrona, och testar att puffa på en kopia! De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött! Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.

Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig. I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm. Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.

Det gotländska alltinget i Roma undersöks nu av arkeologer för att ge kunskap om hur vikingatidens tvistlösande lade grunden för en nordisk demokratisk tradition. Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.

Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren! Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Böckerna och spelen vi tipsar om är: Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson Vi människor av Frank Westerman Frödjelekar av Annika Sandén Komikerns historia av Peter K Andersson Kungar av Erik Petersson Näktergalen av Ingela Tägil Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind Människor i rörelse av Henrik Höijer Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström Ovan valven av Robin Gullbrandsson Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld Historiens ansikten av Kent Andersson Crusader Kings av Fria Ligan Sails of Glory av Ares Games

Hör om Sveriges sämste kung, om förlagorna bakom Zorro och kapten Haddock, om Ragnar Lodbroks historiska sanningshalt och Isabellas smutsiga trosor i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon. Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon – lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter. Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södra Råda där den nedbrunna medeltidskyrkan nu återuppstår med hjälp av 700-åriga hantverkstraditioner. Hösten 2001 brann den världsberömda medeltidsträkyrkan i Södra Råda ner men efter många års arbete står nu en rekonstruktion snart klar. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius åker till platsen för det speciella kyrkobygget, där medeltida metoder används i såväl stort som smått. - Det handlar om att lära sig av medeltidens byggmästare, berättar timmermannen Kalle Melin som guidar runt bland 700-åriga yxor och sotade måttband. Dessutom om hur jakten på själva timret till medeltidskyrkan också blivit en utmaning i Sveriges modernt brukade skogar. - Att hitta stammar som kan tjäna som 11 meter långa plankor är svårt i skogar som inte fått växa fritt, menar timmermannen Bengt Bygdén. Programledare är Tobias Svanelid.

Musslor står mot mänskligt kulturarv vid Järle i Nora. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på striden där naturen står mot kulturen. Järle kvarndamm i Nora kan komma att rivas. Naturvårdsverket vill se bättre livsförutsättningar för musslor och fiskar, men många motsätter sig rivningen. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius tar pulsen på striden om Järle Kvarn, där naturvärden står mot kulturvärden och där ingen lätt lösning tycks kunna skönjas. Enligt Birgitta Johansen vid Örebro Läns Museum är Järle kvarn ett unikt kulturarv som kan berätta om ett nära tusenårigt bergsbruk, men också om tiden då Järle höll på att bli en viktig svensk stad. Hembygdsrörelsens Eva Järliden befarar att den levande landsbygden som Järle hjälpt till att skapa i trakten nu hotas, och får medhåll av keramikern Moa Rudebert som har sin verksamhet och ett café vid Järle. - Jag tror att det kommer att komma färre besökare om dammen rivs och den här miljön förändras, säger hon. Naturvårdsverkets Maria Tiricke menar att myndigheten är tvungen att agera för att förbättra situationen för Järleåns hotade djurarter. I veckan går fristen ut för att komma med synpunkter i ärendet som nu hamnat hos Mark- och miljödomstolen. Programledare är Tobias Svanelid.

Snuskiga stenyxor och pornografiska hällristningar har lett arkeologen Jonathan Lindström på en resa genom sexualitetens långa historia. Dessutom om aztekernas undergång för 500 år sedan. SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet? Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 – på Svalbard! Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan. Programledare Tobias Svanelid.

Jeanne d'Arc är Frankrikes "Grande Dame", 100 år efter att hon blev helgon och nära 600 år sedan hon brändes på bål. Möt henne, och hör om 1700-talets dyraste fest, Marie-Antoinettes bröllop. Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne d’Arc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party – Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.

Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor. Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria! Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag. Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige – hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck. På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket. Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget – Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare. Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.

Följ med till stormaktstidens Skokloster och försök tyda ordspråk och familjebiblar på tyska, latin och italienska! Dessutom om kommande dokumentären om stölderna vid Myntkabinettet. Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt. Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet – Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.

I landets kyrkor finns bokskatter som utgör ett okänt men viktigt kulturarv som nu inventeras. Dessutom om Venus från Milo som kom att ta en hel värld med storm när hon återfanns för 200 år sedan. Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv. Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.

Galna tidningskostymer och eldfester med tusentals deltagare. 1700-talets maskerader var fantastiska fester som nu undersöks i aktuell forskning. Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad. Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord – frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.

Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder. Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben. Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna. Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann. Programledare är Tobias Svanelid.

Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd. I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad. Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk. Programledare är Tobias Svanelid.

Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia. Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords. Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

Ett flöjtur var 1700-talets jukebox och nu klingar återigen denna märkliga apparat på Årsta Slott. Samtidigt ser projektet om Stockholms dolda musikhistoria 1600-1900 dagens ljus. På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld. Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits. Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark. Programledare är Tobias Svanelid.

Knackningar och hemliga lappar bröt de isolerade fångarnas monotona tillvaro i svenska fängelser vid förra sekelskiftet. Dessutom om Svenska Amerikalinje-festen som får Tobias Svanelid att dansa jazz. För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas. Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx. Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.

Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson. I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix – hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker? Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

Kulturstaden Dresden jämnades med marken i februari 1945 och i lågorna omkom minst 25 000 människor. Tobias Svanelid undersöker om bombningen var strategiskt befogad och hur man minns händelsen idag. Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.

Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959. I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan. Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav. För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945. Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.

Hör om drömtydaren Artemidoros av Daldis, antikens Freud, om hur häxprocesserna påverkade vår syn på hur drömmar kunde påverka människokroppen och om den fruktansvärda Maran som smög in om natten. Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud – Artemidoros av Daldis – till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.

Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern. För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen. Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga. Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Magnus Viktorins intervju med Tobias Svanelid med anledning av Vetenskapsradion Historias 20-årsjubileum, där programmets och programledarens historia står i fokus. 13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.

Fira med Tobias Svanelid att Vetenskapsradion Historia nu fyller 20 år! Hör ett program späckat av nostalgi men också diskussioner om historieforsknings framsteg sedan programstarten år 2000. I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.

Häng med Vetenskapsradion Historia till resterna av backhoppningsbacken i Slottsskogen i Göteborg för att höra om tiden då det svenska folkhemmet var backhoppningstokigt. I början av 1900-talet byggdes uppemot 70 backhoppningsbackar i södra Sverige. Enorma ingenjörskonster låg bakom de prestigefulla anläggningarna som på sin tid drog tiotusentals åskådare. Idag söker arkeologen Magnus Ljunge efter backarnas borttynande rester för att förstå vad de kan berätta om folkhemmets Sverige. Urban Björstadius vandrar med honom uppför Bragebacken i Slottsskogen i Göteborg. Dessutom om 2019 års tio viktigaste arkeologiska upptäckter, och hur det kommer sig att Närke blivit ett så bortglömt landskap i svensk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2019 bland hälsingska runor, Noas ankarstenar, tjejgänget Forty Elephants och många andra platser, från Mora och Dalsland till Ljungsarp och Hadrianus mur. Runmysterier i Hälsingland, arkens ankarstenar vid Ararat, gigantiska katedraler i Mattisskogens Dalsland och vandringar längs murarnas mur i England. Vetenskapsradion Historia har haft ett händelserikt år och sammanfattar sin rapportering i årets krönika. Återse platserna som programmet besökt, eller passa på att få ett smakprov av det du kanske missat av historieåret 2019. Dessutom hinner Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om de svenska jultraditionerna, och vad i dem som egentligen är kristna och inte hedniska. Programledare är Tobias Svanelid.

Giftiga svärd och konstnärliga statyutsuddningar vill nu berätta en helt ny historia om Singapores moderna historia. Tobias Svanelid fortsätter sin resa i supermoderna mångmiljonstadens förflutna. När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden. Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria – i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien. Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.

När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

Ta hjälp av Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och hans bokpratare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att hitta den rätta historiska julklappen att lägga under granen i år! Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea. Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA. Böcker och spel som du hör om i programmet: "Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm "Bellman. Biografin" av Carina Burman "Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson "Historien om New York" av Henrik Berggren "Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun "Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel "Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré "Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg "Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal "Koreakriget" av Artur Szulc "Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö "Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer "Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh "Pax Pamir" av Cole Wehrle "Freedom" av Brian Mayer

Följ med Vetenskapsradion Historia till de underjordiska gruvgångarna i Falun där historien om Fet-Mats berättar om romantisk kärlek, mystisk förstening och vår längtan till bergens djup. För exakt 300 år sedan halades en död kropp upp ur Falu koppargruva. Mannen såg ut som om han omkommit helt nyligen, men en äldre kvinna kunde berätta att det rörde sig om Fet-Mats Israelsson som försvunnit i gruvgångarna drygt 40 år tidigare. Vetenskapsradion Historia berättar den smått osannolika och kusligt romantiska historien om Fet-Mats, som kom att fascinera en hel värld och som inspirerat såväl Carl von Linné som Richard Wagner. Dessutom förklarar Dick Harrison hur det hade kunnat gå till att Sverige hade blivit muslimskt på vikingatiden. Programledare är Tobias Svanelid.

Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur. Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.

Samtidigt som Berlin firar murens fall och Trump reser nya murar mot Mexico reser Tobias Svanelid till murarnas mur - Hadrianus romerska gränsmur mot barbarerna i Skottland. Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.

För hundra år sedan kom Evert Taubes första vissamling och Vetenskapsradion Historia diskuterar hur stort inflytande den fick över den svenska vistraditionen. Och så lär vi känna The Forty Elephants! I november 1919 utkom Evert Taubes vissamling ”Sju sjömansvisor och Byssan Lull” – visdiktarens första alster som markerade starten på Taubes långa bana som visartist och på hans inflytande över den svenska vistraditionen. Vetenskapsradion Historia diskuterar händelsen och inflytandet med musikvetaren Johanna Broman Åkesson. Dessutom återvänder vi för sista gången till Londons skuggsida, där Tobias Svanelid och Peter K Andersson bekantar sig med ”The Forty Elephants” – de kvinnliga snattarna som gjorde ständiga räder på varuhuset Selfridges på jakt efter pälskappor, pengar och status. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om var Sveriges statsmän egentligen hittade inspirationen till den smått revolutionerande författningen för 300 år sedan.

Om telefoner funkar borde väl också andekommunikation fungera med hjälp av psykografer, tänkte sig förra sekelskiftets spiritister. Tobias Svanelid bekantar sig med dem och deras samtida hypnotisörer. Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys. I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning. Programledare är Tobias Svanelid.

1700-talets horbaler och nattlöperskor, liksom 1800-talets engelska homoskandal på Cleveland Street står i fokus när Tobias Svanelid undersöker storstädernas syndigare historia. 1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp och Vetenskapsradion Historia tar pulsen på Bellmans syndiga huvudstad tillsammans med Rebecka Lennartsson, författare till aktuella Mamsell Bohmans fall. Dessutom besöker Tobias Svanelid Londons Cleveland Street, platsen för en omtalad skandal 1889 som avslöjade homosexuella prostituerade med relationer högt upp i den brittiska aristokratin. Historikern Peter K Andersson guidar vid ytterligare en av det viktorianska Londons skuggsidor. Och så reder Dick Harrison ut varför vi egentligen skiljer mellan vendel- och vikingatid inom svensk historieskrivning.

Häng med på en road trip till Falköpingsbygden, på jakt efter spåren efter tiden då runorna gav vika för latinet. Dessutom besöker vi Jack the Rippers favoritpub - Ten Bells. I Falköpingsbygden finns spåren av en av de mest ikoniska brytningstiderna i Sveriges historia – när den hedniska vikingatidens runor ersattes av den nya kristendomens latin. Men runforskaren Alessandro Palumbo och latinaren Anna Blennow menar att inskrifterna i bygdens många stenhällar visar hur båda skriftspråken samexisterade och inspirerade varandra, vilket också ger en helt ny bild av 1100-talets Sverige. Följ med Tobias Svanelid på en road trip runt Västergötland på jakt efter spåren. Dessutom fortsätter serien om livet på Londons skuggsida med historikern Peter K Andersson. På puben Ten Bells hittade Jack the Ripper tre av sina offer och länge huserade ett litet Rippermuseum i byggnaden. Men om man vänder blicken bort från mördaren, mot offren, framträder en oväntat detaljerad bild av stadens skuggsida.

Gärdet i Stockholm hade kunnat bli platsen för ett enormt zeppelinarhangar. Hör om zeppelinarhistorien 1919 och om Jack the Rippers London där Tobias Svanelid letar efter stadens skuggsidor. Den 8 oktober 1919 landade för första och enda gången en zeppelinare i Sverige. Förhoppningarna inför det nya flygande miraklet lockade stora massor till Gärdet i Stockholm och tidningarna skrev att Sverige snart skulle inlemmas i zeppelinarnas världsomspännande luftnätverk. Så blev det aldrig och Tobias Svanelid träffar flyghistorikern Karl Rönn för att förstå varför. Dessutom inleds en serie om Jack the Rippers London, om livet i Londons skuggsida under det brittiska imperiets viktorianska storhetstid. Historikern Peter K Andersson har intresserat sig för gatuliv, ficktjuvar, skandaler och seriemördare i 1800-talets London och guidar runt på platserna som en gång var Londons ruffigaste.

Ät inte kött och skippa kaffet, alkoholen och kryddorna! Det var stridsropet för de tidiga vegetarianerna, som hoppades att fruktdieten kunde ge fred på jorden. Tobias Svanelid bekantar sig med dem. 1903 drog Svenska Vegetariska Föreningen igång sin verksamhet för att få svenskarna att äta mer grönsaker, frukt och nötter, och skippa inte bara kött utan också helst alkohol, tobak, kaffe, te och kryddor. Några som tidigt hakade på den vegetariska trenden var tidens kvinnliga bantare, som förväntades äta mest frukt och grönt och hoppa över kaffet. Tobias Svanelid träffar historikerna Marie Jonsson och Emma Hilborn för att diskutera vilka de första vegetarianerna var och hur de hoppades att världen kunde förbättras om alla bara åt vegetariskt. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga med freden i Brömsebro 1645, när Halland tillföll Sverige på 30 år. Var det en enda dansk som verkligen trodde att Sverige skulle lämna tillbaka landskapet?

Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk. Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade. Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk. Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen? Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse. Programledare är Tobias Svanelid.

Häng med till 200-åriga Södertälje kanal och hör om kringelgummor, Engelbrekt och hur kanalen format Södertäljes historia. Dessutom om Suezkanalen som också fyller jämnt och reformationens vårdkris. Redan under vikingatiden var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren genom Telge en av Sveriges viktigaste och efter att den slammat igen försökte mängder av kungar gräva en kanal på platsen. Först 1819 blev Södertälje kanal verklighet och Vetenskapsradion Historia besöker den 200-åriga livsnerven för att höra om äldre kanalbyggen, om kringelgummor och hur kanalen påverkat Södertälje som stad. Dessutom om vad som hände med vård, skola och omsorg i 1500-talets Sverige när Gustav Vasa stängde alla kloster i samband med reformationen. Dick Harrison målar upp en mörkertid, inte minst för bildningsnivån i landet, men också för alla munkar och nunnor som plötsligt blev flyktingar i sitt eget land. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Riddarhuset och hör om dråpliga motiv och billiga lösningar på husets drygt 2 300 vapensköldar som nu studerats. Och hör hur stormakten Sveriges krig finansierades av Frankrike. Skelögda ugglor och halshuggna troll är några av motiven på de drygt 2 300 vapensköldar som hänger i Riddarhuset i Stockholm. Den svenska adelns grafiska profiler har nu hamnat under luppen när heraldikern Magnus Bäckmark som förste forskare skärskådat detta bortglömda kulturarvs estetik och historia. Vetenskapsradion Historia följer med honom till Riddarhuset för att fascineras av både vackra och tokfula motiv. Dessutom om att den svenska stormaktstiden nu måste omvärderas efter att historikern Svante Norrhem undersökt de enorma summor som Sverige erhöll av Frankrike. Under närmare 170 år var Sverige närmast en klientstat till Frankrike, där närmare 20 procent av svensk ekonomi bestod av franska subsidier. Tobias Svanelid undersöker hur förhållandet påverkade länderna och hur mycket av den svenska stormaktstiden som egentligen var fransk.

Följ med Tobias Svanelid till Sveriges äldsta tegelkyrka, till Edsleskog mitt i den dalsländska granskogen, där ett religiöst skrytbygge skulle resas över ett skändligt brott. I Edsleskog i Dalsland gräver arkeologerna nu ut vad som en gång verkar ha varit en av Sveriges största medeltidskyrkor, och kanske också den äldsta som byggts i tegel, 1200-talets high-tech-material. Tobias Svanelid reser dit för att höra historien om den märkliga och bortglömda kyrkan som grundlades på platsen för ett prästmord och dessutom kan ha varit Skarabiskopens försök att lägga beslag på det vilda Dalsland. Dessutom om sjudagarsveckan – idag ett välkänt koncept runt hela världen, men hur gammal är egentligen veckans historia? Dick Harrison vet svaret.

Electrolux firar hundra år av att ha dammsugit folkhemmet rent. Följ med Tobias Svanelid genom företagets historia och hör om dess grundare Axel Wenner-Gren - folkhemmets Elon Musk. 1919 drog Axel Wenner-Gren igång företaget som skulle komma att städa rent i folkhemmet Sverige och samtidigt göra sin grundare ofantligt rik. Författaren Ronald Fagerfjäll har färdigställt Electrolux jubileumsbok och guidar runt bland hundraåriga dammsugare och kylskåp. Men Wenner-grens sista projekt skulle bli ett fiasko, i Wennergrenland i British Columbia krossades de flesta av entreprenörens drömmar berättar den kanadensiske historikern Frank Leonard. Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Julius Caesar fått gå på plankan.

Följ med Tobias Svanelid till häxbålen i Mora för 350 år sedan, en av de första stora häxprocesserna under "Det stora oväsendet" då sammanlagt bortåt 400 människor skulle brännas för häxeri. För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669. Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi – har enhörningar funnits på riktigt?

Ikläd dig rollen som Sherlock Holmes eller en romersk legionär för att göra sommaren roligare. Eller läs om blodig kirurgi och trånga korsetter - något av det som Vetenskapsradion Historia tipsar om. Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen. Programledare är Tobias Svanelid. Böckerna och spelen som du hör om i programmet är: Martin Kylhammar – Ett hemligt liv Lindsey Fitzharris – Konsten att skära i kroppar Kyle Harper – Roms öde Barbro Santillo Fritzell – Myternas etrusker Allan Klynne – Antikens sju underverk Kajsa Nyström Rudling – Mellan himmel och helvete Tomas Andersson och Peter Sandberg – Göteborgs historia Martin Giertz – Så bodde officerarna Folke Schimanski – Mat: en krigisk historia Henric Bagerius – Korsettkriget Gary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert – Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End Adventures Matt Leacock och Paolo Mori – Pandemic Fall of Rome

Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på lyssnarnas egna frågor om allt från Pippi Långstrump till Napoleon, från dalahästar till ormkulter. Det är återigen dags för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågespecial, där historieprofessor Dick Harrison tar sats i startblocken för att svara på frågor om allt ifrån ormkulter till långbågar, från Pippi Långstrump till färgen orange. Och dessutom reder ut huruvida Napoleon någonsin har funnits. Programledare är Tobias Svanelid.

För 300 år sedan brände ryssarna Sveriges kust. Tusentals människor blev hemlösa och många dödades. Tobias Svanelid undersöker vilka spår som finns kvar av händelsen och hur man minns historien idag. De kom från havet. Hundratals ryska galärer som stävade in mot Stockholms skärgård sommaren 1719. Vetenskapsradion Historia letar efter spåren av ryssarnas våldsamma plundringsräd och undersöker hur denna traumatiska händelse än idag påverkar skärgårdsbefolkningen. Dessutom berättas om Slaget vid Stäket, den våldsammaste drabbningen mellan svenskar och ryssar under sommaren 1719 och som gått till historien som slaget då Stockholm räddades från att gå samma öde till mötes som skärgårdsöarna. Men vad hände egentligen vid Baggenstäket och vilka krigsmål hade ryssarna?

Följ med Tobias Svanelid till det bråkiga Södermalm i Stockholm för att vandra i kvarteren där Södermalmsupploppet bröt ut för 300 år sedan, och där kväsare och rynkor drog omkring på 1890-talet. Sommaren 1719 bröt helvetet lös i Stockholm. Hundratals män, kvinnor och barn samlades spontant under en helg för att kasta sten, vandalisera och plundra ett antal hus på Södermalm där prostituerade kvinnor hade sina hem. Tobias Svanelid vandrar i samma kvarter 300 år senare tillsammans med historikern Mats Berglund för att försöka förstå vad som hände och vad som orsakade det så kallade Södermalmsupploppet.Dessutom stiftar vi bekantskap med Stockholms första ungdomsgäng - kväsarna. På 1890-talet väckte de såväl fruktan som glada skratt, där kväsarkvantingarna och rynkorna drog omkring med utsvängda byxor och bredbrättade hattar. Peter K Andersson har studerat kväsarnas dolda historia.

Den gav oss ollon till svinen och skyddades i lag. Den hatades av bönder som i lönndom förgiftade dess stam. Den blev hopplöst omodern i den svenska flottan. Tobias Svanelid diskuterar ekens historia. Eken har under tusen år varit ett träd som väckt extra starka känslor bland oss svenskar. Under medeltiden skyddades träden och dess ollon, Gustav Vasa förbjöd bönderna att hugga ner ekar när han ville bygga Sveriges flotta och 1819 skickades Johan Aron af Borneman ut för att inventera det krisande behovet av ekar inom militären. Tobias Svanelid vandrar runt på Djurgården tillsammans med historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Träd - en vandring i den svenska skogen, för att diskutera ekens kulturhistoria. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om européerna också blev sjuka när de kom till Nya Världen eller om det bara var de amerikanska urinvånarna som dog?

Följ med på dykbåten Nessie i jakten efter Landsortsfarledens sjunkna mysterier. Sjökrogar, stenstöldsvrak och 100-åriga torpeder är några av fynden. Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music! Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv.

I Ersk-Matsgården i Hälsingland har nyupptäckta 1800-talsrunor gett nya ledtrådar till att förstå den mytomspunna Kensingtonstenens historia. Skolbarn har hjälp till att lösa chiffret. På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet. De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia. Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken.

Följ med Tobias Svanelid och Richard Holmgren till Areni i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring. Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?

Följ Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster. Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren – myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.

Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn. Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben. Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre – robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid. Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders. Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.

Kyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen. Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan. Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför. Programledare är Tobias Svanelid.

Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren. I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska. Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.

Hur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit. Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka. Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia. Programledare är Tobias Svanelid.   Recept på Färsk torsk á la jance Sjud torskfiléer i vitt vin. Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.

I hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor. Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år. Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv. Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik. J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot ”äkta svenskar”. Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då. Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna. Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan. Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer. Programledare är Tobias Svanelid.

Missa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien. Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer. - De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern. Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor? Programledare är Tobias Svanelid.

Vad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder. I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna – skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer. Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen.

Göteborg fyller 400 år, men borde staden fira nu i dagarna snarare än 2021? Vetenskapsradion Historia reder ut stadens historia på plats vid Gamla Älvsborgs fästning. Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg. Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker. Programledare är Tobias Svanelid.

Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret. Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen – berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.

Följ med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras. Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige. Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder. Programledare är Tobias Svanelid.

Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp! En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till fjällen mellan Norge och Sverige där tusentals karoliner frös ihjäl för 300 år sedan. Och hör om vad Sveriges äldsta fotografier om samer kan berätta om folkgruppens liv. För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke. Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert. Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp.

Missa inte Vetenskapsradion Historias årskrönika där Tobias Svanelid summerar det viktigaste, allvarligaste och roligaste som hände i historiebevakningen under det gångna året! Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle!

Historiska brädspel och dussintalet böcker är några av tipsen från Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappsprogram. Hör om Beowulf, sabeltandade tigrar och gäckande indoeuropéer! Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet. Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år. De böcker och spel som nämns i programmet är: Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson Allt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson Människan har alltid vandrat av Jeanette Varberg Källan på botten av tidens brunn av Anders Kaliff Dalslands historia av Dick Harrison Geografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim Marshall Kartornas historia av Thomas Reinertsen Berg Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun Den kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist Träd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg Väggarnas vittnesbörd av Dominic Ingemark Det dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm Agrell Beowulf - den nordiska bakgrunden av Bo Gräslund Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström Höök Neanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre Games History of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games

Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform. Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna – socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet ”Allmän rösträtt?” menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring. Programledare är Tobias Svanelid.

Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige. Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.

Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel. Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare – kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid. Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna.

Följ med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll? Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten. Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter. Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet.

Medeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord. Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen. Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid. Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.

Följ med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna! Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste. - Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan – stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten ”primae noctis” – att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar.   Recept på Karl XII:s succariebröd: Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl. Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader. När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn. Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak!

Vad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare. De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt? I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och  slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.

Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud. På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet. För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Tobias Svanelid pressar sig in i en rustning modell 1600 för att diskutera rustningsmakeriets återkomst i Sverige. Från att ha varit utdött sedan 1700-talet vill dagens smeder nu återinföra yrket. Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst. Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga.

Urban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media. Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till frukade Djävulsön, platsen där Papillon sonade sina brott. Och till istidens Europa där vargen Alpha banade vägen för människans nära relation till hundar. Vetenskapsradion Historia bänkar sig i biofåtöljen för att granska två aktuella filmer. Historieprofessorn Roddy Nilsson reder ut hur jobbigt det egentligen var att sitta fången på Djävulsön, den fruktade franska fångkolonin där Papillon hamnar i filmen med samma namn. Och varför inrättades fångkolonier över huvud taget? Dessutom om bioaktuella Alpha, där en stenålderspojke blir bästis med en varg och därmed inleder en mångtusenårig relation mellan människan och hunden. Men vad säger egentligen forskarna om filmens teorier och vad vet vi idag om hur hundens domesticering gått till? Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida romarna motionssimmade i sina romerska bad. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till barkbrödens och lavpannkakornas Sverige och hör om hur svälten på 1860-talet avslöjade ett Sverige som vi inte vill kännas vid idag. Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens. - Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han. Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid ombord på ångbåtsparaden som firar den första reguljära ångbåtstrafiken i Sverige för 200 år sedan. Och hör om Flugan - ett svenskt försök att få ett ångflygplan att fungera. För 200 år sedan stävade hjulångaren Amphitrite på sin jungfrutur till Drottningholm. Det markerade starten för Sveriges första reguljära ångbåtstrafik, en händelse som nu firats stort med en ångbåtsparad längs samma rutt. Tobias Svanelid hoppar ombord för att undersöka ångbåtens framgångsrika historia och nutida charm. Dessutom om det misslyckade försöket med ett svenskt ångflygplan. Nyligen hängdes Flugan upp i Tekniska museets entréhall, uppfinnaren Carl-Richard Nybergs försök att komma upp i luften med hjälp av en ångdriven flygmaskin. Flyghistorikern Carl Rönn berättar om experimenten, och varför Flugan aldrig fick luft under vingarna. Och så svarar Dick Harrison på frågan om jesuiterna verkligen var så onda intrigmakare som populärkulturen velat göra gällande.

Makthungriga befäl skapade ett blodigt fiasko under Operation Market Garden menar militärhistorikern Antony Beevor som mnu är aktuell med en bok om slaget. Dessutom om medeltidens skrytbygge Norrtil. Den allierade förlusten vid Arnhem under Operation Market Garden under september 1944 var en dåligt planerad katastrof enligt författaren Antony Beevor, som nu är aktuell med en historik över slaget som vill tvätta bort ett äldre heroiskt skimmer. Dessutom om de dryga 1 500 svenska medborgare som stred i den amerikanska krigsmakten under andra världskriget, men vars historia berättas först nu av författaren Lars Gyllenhaal. Och så besöker vi de aktuella arkeologiska utgrävningarna vid Norrtil vid Sigtuna – det välbevarade hemmet för en mäktig vikingatida familj och senare en av medeltidens rikaste män. Programledare är Tobias Svanelid.

För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig. Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda – sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer – den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna – stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?

Hör Tobias Svanelid och hans bok- och spelpaneler tipsa om de bästa historiska böckerna och spelen att njuta av i sommar! Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas – såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen. Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek! De böcker som nämns i programmet är: Völvor, krigare och vanligt folk av Kent Andersson Kvinnliga krigare av Stefan Högberg De små folkens historia av Ingmar Karlsson Jugoslaviens undergång av Sanimir Resic Venedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl Tham Samlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund Skog Ebba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby 68 av Henrik Berggren Förnuft eller känsla av Brita Planck Finanskrascher av Lars Magnusson   Spelen som testas är: Orléans av Reiner Stockhausen Robinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek

Tobias Svanelid besöker den svenska arkeologiska expeditionen på Cypern där man nu söker efter svaret på vad som drabbade bronsåldersstäderna för 3000 år sedan och orsakade bronsålderns kollaps. - Det är som att jobba som Indiana Jones, berättar Alfred Sjelvgren som är en av arkeologerna som gräver på platsen. I Hala Sultan Tekke vid Larnaca på Cypern har svenska arkeologer under ledning av Peter Fischer grävt sedan 2010. Det de hittat är en av bronsålderns största och rikaste städer, där brons och purpurfärgade textilier en gång exporterades runt Medelhavet och ända upp till Sverige för drygt 3000 år sedan. Men den rika handelsstadens öde blev våldsamt. I likhet med så många andra Medelhavsstäder gick Hala Sultan Tekke under i en våldsam händelse som beskrivits som bronsålderns kollaps och kanske kan fynden från utgrävningen ge svar på vad som hände. - Jag tror att det är en kombination av bidragande orsaker som orsakade kollapsen, menar Peter Fischer, arkeologiprofessor vid Göteborgs universitet. Klimatförändringar, revolutioner och folkvandringar gjorde att många av bronsålderns högkulturer, inklusive den på Cypern, gick under.

Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på så många lyssnarfrågor som möjligt. Hör om hovnarrarnas, gräsklippningens och Les Misérables historia i årets lyssnarfrågemarathon! Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med. Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion. Programledare är Tobias Svanelid.

Vi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati. Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm – en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti. Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor. Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar. Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen. Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt – hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv? Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska. I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning – en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.

Livrustkammaren hjälper historietokiga singlar att hitta kärleken. Vi hände med på singelminglet. Dessutom om 30-åriga krigets märkliga fönsterkastning och hur Riksarkivet kan förvandlas till musik. Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor. Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig. Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Malmfälten vintern 1969 när hela Sverige följde den vilda gruvstrejken. Och så undersöks den nyupptäckta ögonvittnesskildringen av mordet på Axel von Fersen. Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med. Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 – ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Vetenskapsradion Historia på jakt efter scouternas historia i Sverige och hör hur katolska kyrkan löste sin värsta kris för 600 år sedan - genom tre påveavsättningar och en kättarbränning. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap. Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati. Programledare är Tobias Svanelid.

Japans supersnabba väg till världsmakt var inte bara ett resultat av att landet imiterade västmakterna, lika ofta var det Japan som inspirerade Europas stormakter visar ny forskning. På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA. Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar – platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm. Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle. Programledare är Tobias Svanelid.

I Sandby borg på Öland finns spåren efter en av de mörkaste händelserna i Sveriges historia - ett helt samhälle utplånat i en blodig massaker för 1 500 år sedan. Hör om de senaste fynden därifrån. Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna. Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion. Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden. Programledare är Tobias Svanelid.   Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är: Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan)och Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).

Vetenskapsradion Historia söker den röda tråden från Elefantmannen, via Edvard Persson till Biggest Loser. Dessutom om påskharen, Martin Luther King och finlandssvenskar. ”Sinnesslöa”, ”tjockisar” och ”dvärgar” var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu – inte minst när det gäller synen på överviktiga människor. Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider – folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren. Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.

Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister. Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. – Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade ”surt blod”?

Brott och brottslingar har skrämt och fascinerat oss i alla tider och Vetenskapsradion Historia undersöker hur det sena 1800-talets nya vetenskap kriminologi försökte hjälpa oss att förstå ondskan. Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen. Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till norska Vemork, platsen för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion. Och nu har arkeologerna dessutom hittat resterna av den ikoniska tungvattenkällaren. För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb. Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit. Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.

För 100 år sedan hissade svenska soldater den svenska flaggan på Åland. Tobias Svanelid undersöker Ålandsexpeditionens historia som länge präglade relationerna mellan Sverige och Finland. Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska. Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig. Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till 1600-talets magiska Bohuslän där trolldom, svart magi och hamnskiftare var vardagsmat. Och hör arkeologilobbyisterna som nu vill sätta järnålderssamhället Uppåkra i rampljuset. 1600-talets häxprocesser avslöjar hur dåtidens människor tänkte och resonerade och erbjuder ett ovanligt titthål in i en förtrollad värld. Det menar historieprofessorn Göran Malmstedt som undersökt 1600-talets bohuslänska häxprocesser. Dessutom om att arkeologiska platsen Uppåkra nu uppvaktat riksdagsmän i hopp om att hamna i rampljuset. – Med tanke på att platsen är helt unik med sin långa kontinuitet är det synd att så få känner till den, menar Michael Sandin på Stiftelsen Uppåkra som nu tar krafttag för att föra fram platsens historiska och pedagogiska potential. Veckans lyssnarfråga handlar om tiondet, den gamla kyrkoskatten som la grunden för vår svenska kommunalskatt av idag. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid undersöker Karl XIV Johans strategier för att etablera Sveriges mest framgångsrika kungafamilj. Dessutom om palatsintriger i Kreml, om dansk-svenska krig och en rekordgammal bulle! För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt. Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal. Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter. Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.

Följ med till fånglägerhelvetet i Dragsvik, Finlands blodigaste fångläger efter inbördeskriget för 100 år sedan. Hör om krigets historia, dess terror och omänskliga behandling av sina offer. För 100 år sedan bröt det finska inbördeskriget ut – ett krig som kom att bli ofattbart blodigt och som präglades av terror från båda sidorna. Tobias Svanelid diskuterar inbördeskrigets historia med historikern Tobias Berglund, och undersöker hur det kom sig att det blev så blodigt, samt varför Finland ännu idag tampas med minnet av inbördeskriget. Dessutom besöker vi fånglägret Dragsvik i Ekenäs i sydvästra Finland, ett läger där mer än 3000 krigsfångar dog under sommaren 1918 i vad historikern Sture Lindholm vill beskriva som ett helvete. Med svältkost och grasserande sjukdomar dog omkring 30 människor om dagen i Dragsvik. Offer som hedras på platsen, men knappast av alla finländare. Vi granskar också bioaktuella och Oscarsnominerade Darkest Hour tillsammans med Armémuseets Thomas Roth.

1200-talet skapade förutsättningarna för Stockholms unika nationalstadspark. Det menar Clas Tollin som guidar runt bland klosterjordar och jaktmarker runt Kaknästornet. Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens. – Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok. Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan. Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll.

Hur vill du minnas ett av Sveriges största och äldsta mentalsjukhus? Frågan debatteras av forskare på plats i Ulleråker i Uppsala vars svåra kulturarv nu hotas av nya byggplaner. Under två sekel var Ulleråker en av landets största sjukhus för mentalsjuka patienter. Här var bland annat Gustaf Fröding och Gunnar Ekelöf inskrivna men också tusentals andra svenskar, varav många levde större delen av sina liv på Ulleråker, och också kom att begravas på områdets egen begravningsplats. Men vad händer med platsens historia när Uppsala kommun nu planerar ett nytt bostadsområde på Ulleråker? Tobias Svanelid reser till Ulleråker för att tillsammans med forskarna Cecilia Rodehn och Hedvig Mårdh diskutera platsens svåra kulturarv och hur man kan tänka kring bevarandet av ett historiskt minne som många velat glömma.

Följ med till den unika trästaden Eksjö och hör hur staden arbetar med att skydda sig mot bränder och rivningar - allt för att bevara ett bortglömt kulturarv som vi tycks må utmärkt av att bo i. Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv. – Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet. Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Kata Gård i västgötska Varnhem där arkeologerna nu gjort fynd som skriver om Sveriges historia. Resterna av en av Sveriges äldsta kyrkor och lämningarna av kristna vikingar berättar historien om människorna i Varnhem som i slutet av 900-talet valde en ny spännande väg som skulle omforma landet i grunden. – Men det mest spännande fyndet är nog ändå resterna av de specifika individer som vi hittat, berättar Maria Vretemark som lett utgrävningarna vid Varnhem. Här ligger till exempel Kata själv begravd, kvinnan som sannolikt styrde på gården under 1000-talet. Dessutom går Tobias Svanelid och Urban Björstadius igenom förra årets mest banbrytande arkeologiska upptäckter, där nyupptäckte hieroglyfer, guldföremål och fruktkakor är värda ett omnämnande. Och så svarar Dick Harrison på årets första lyssnarfråga, som handlar om de blodiga Käpplingemorden.

Följ med Tobias Svanelid på en resa genom årets viktigaste historiska upptäckter och arkeologiska mysterier. Minns årets bästa program och få tips om det du missat i årskrönikan 2017. Vetenskapsradion Historia blev i år 20 minuter längre och har i och med det kunnat rapportera om betydligt mer historia än tidigare. Hör kortversioner av våra bästa reportage, minns årets största jubileum, mest hyllade författare och mest omdebatterade forskning i årets krönika, signerad Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid samlar boktipsarna Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att tipsa om årets bästa historiska böcker, och låter spelpanelen jaga mördare och erövra England som vikingar. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om årets bästa historiska böcker och spel. Tobias Svanelid har samlat Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att vaska fram guldkornen i årets massiva historiska bokproduktion och spelpanelen biter på naglarna i spelet Whitehall Mystery där tre detektiver är på jakt efter Jack the Ripper.   Böckerna och spelen som nämns är: Lucia av Håkan Strömberg Vi ses på Freden! av Gösta Arvidsson och Lars Melander I världsutställningarnas tid av Anders Houltz (red) Svenskarna och deras kyrkor av Hanna Enefalk Kyrkornas hemligheter - Stockholm Stockholm då och nu av Johan Lindberg På stadens skuggsida av Peter K Andersson Lasse Maja av Lars Ericson Wolke Carl Johan Cronstedt av Linnea Rollenhagen Tilly Jaktens historia i Sverige Antiken - från faraonernas Egypten till romarrikets fall 1918 av Per T Ohlsson Tidsresan av Peter Goes Sverige och första världskriget - maritima perspektiv Whitehall Mystery av Gabriele Mari och Gianluca Santopietro 878 Vikings - Invasions of England av Beau Beckett, Dave Kimmel och Jeph Stahl

Tobias Svanelid undersöker hur Finland minns 6 december 1917, dagen då Finland utropades som självständig nation, och så granskas bioaktuella Churchill-filmen. Det har gått 100 år sedan Finland blev självständigt, och jubileumsåret har uppmärksammats stort såväl i Finland som i Sverige. Men vad ska vi egentligen minnas ifrån den 6 december 1917 och hur självklart var det egentligen att Finland skulle bli ett självständigt rike? – Det är ju rätt fantastiskt egentligen att landet var så splittrat och bräckligt då, för 100 år sedan, medan dagens Finland ligger i topp på rankningen över världens mest stabila länder, säger historikern Nils Erik Villstrand. Dessutom om bioaktuella Churchill som skildrar den brittiske premiärministerns tvekan inför D-dagen under andra världskriget, men som svenska historiker tycker innehåller många historiska brister. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Nyköpings gästabud, 700 år efter de ödesdigra händelserna, som ledde till två hertigars död och ett svenskt inbördeskrig. Det har liknats vid ett Shakespeareskt drama med bibliska referenser och är en av de mest mytomspunna händelserna i Sveriges historia. Vetenskapsradion Historia besöker Nyköpingshus för att berätta historien om Nyköpings gästabud i december 1317. Det var då kung Birger bad sina bröder att minnas Håtunaleken och lät spärra in dem i slottets iskalla fängelsehålor tills kylan och svälten gjorde sitt. – Och det som är mest fascinerande är hur vi än idag, 700 år senare, fortfarande berättar den här historien, menar Gudrun Anselm, antikvarie vid Sörmlands museum. Dessutom diskuterar Dick Harrison huruvida det fanns en specifik romersk identitet och vad den i så fall bestod i. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till de antika grekernas hemligaste rum och hör om deras syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien och ländernas historiska skuld. De gamla grekernas sexliv har fascinerat oss i alla tider. En tid då det mesta var accepterat, utom att hångla offentligt, berättar Eva-Carin Gerö, författare till aktuella Grekisk Eros. Följ med henne till Medelhavsmuseets nakna marmorstatyer för att höra historier om det antika Greklands syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien. Det har gått 100 år sedan Danmark sålde sina öar till USA, och med anledning av markeringsåret uppmärksammas nu frågan om Danmarks historiska skuld. Och i kölvattnet av den danska diskussionen får det svenska slaveriet på Saint-Barthélemy allt större uppmärksamhet, menar historikern Fredrik Thomasson. Dick Harrison diskuterar de historiska myterna kring monstret golem i 1600-talets Prag. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till 1600-talets monster - till grisar med människohuvud och fruktade sjöodjur. Monster som upplyste mer än de skrämde äldre tiders svenskar, menar forskarna. Dagens kroppsideal var fjärran 1600-talets. Under den tidigmoderna tiden betraktades exempelvis monster och extraordinära människokroppar med ett nyfiket intresse och med beundran. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Maja Bondestam och sjömonsterforskaren Philippa Hellawell för att diskutera historiska monster. Dessutom om den svenska kakelugnen som firar 250 år i höst. Mannen bakom uppfinningen, Carl Johan Cronstedt hedras nu med en aktuell bok. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad vi kan lära oss från folkvandringstidens erfarenheter i vår egen tid med stora folkomflyttningar.

Tobias Svanelid diskuterar den ödesdigra hösten 1942, då andra världskriget tog en ny vändning, med militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Thomas Roth. Hösten 1942 vände krigslyckan för de allierade i Andra världskriget. Vid El Alameins öknar, tropiska Guadalcanal och de frusna stäpperna vid Stalingrad fick de allierade sina första segrar mot Axelmakterna, vilket fick Winston Churchill att utbrista att man kommit till ”slutet av krigets början”. – Kriget var inte på något sätt över, men det fanns ändå en ljusglimt hösten 1942, menar Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hör honom och Armémuséets Thomas Roth diskutera hösten 1942 med Tobias Svanelid, och hur det kunde komma sig att världskriget vände just då. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om de medeltida kungarna i Sverige.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner till Sankt Petersburg och spåren efter Oktoberrevolutionen för 100 år sedan. Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia. – Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner. Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.

Tobias Svanelid undersöker hur gamla myterna kring Blåkulla egentligen är med arkeologerna som grävt ut Blå Jungfrun. Dessutom om stormaktstidens sårade soldater och Birkas omdebatterade sidenband. Nu har arkeologer undersökt mytomspunna Blå Jungfrun i Kalmar sund i syfte att ta reda på hur gamla sagorna om öns häxor och mystiska väsen egentligen är. Resultatet visar på ett mångtusenårigt tabu, med rötter i stenåldern. – Kanske var det jägarstenålderns ceremonier på ön för 9 000 år sedan som började betraktas med misstänksamhet senare i historien, menar Ludvig Papmehl-Dufay vid Kalmar läns museum. Dessutom uppmärksammas den svenska historiens alla sårade soldater, tiotusentals människor från stormaktens många krig vars historia sällan berättats. Historikern Erik Petersson är aktuell med boken Sårade soldater som undersöker hur staten tog de första stegen för att ta hand om denna utsatta grupp. Och så gräver vi vidare i de omdebatterade sidenbanden från Birka, där arkeologen Annika Larsson tyckts sig kunna läsa Allah och Ali i kufisk arabisk stil. Hör forskarna som kritiserar och försvarar teorierna. Programledare är Tobias Svanelid.

Disneys DJungelboken fyller 50 och Vetenskapsradion Historia söker sagans dolda historier. Dessutom beger vi oss till de historiska stadsträdgårdarna och frågar hur man bevarar ett levande kulturarv. Det har gått 50 år sedan Disneys Djungelboken hade premiär och Vetenskapsradion Historia går till botten med sagans dolda berättelser om vargbarn, brittisk kolonialpolitik och vår längtan till vildmarken. – Det är så bra historier, just eftersom de går tillbaka på gammal mytologi, menar Johan Hakelius som intresserat sig för Rudyard Kipling och hans Djungelbok. Dessutom besöker vi Stockholms parker och trädgårdar som länge varit okänd mark för historiker och arkeologer. Nu visar ny forskning att trädgårdarna fyllde en central funktion i städerna, både för livsmedelsproduktion och för avkoppling. Men det saknas en förståelse för hur vi idag ska förvalta trädgårdarnas kulturarv, menar trädgårdsarkivarien Maria Flinck. Dick Harrison är förstås med och reder ut hur det gick till när Karl XII sköts i Norge. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid undersöker hur Stockholms alla tillfälliga besökare, dalkullor, turister, romer och utbytesstudenter påverkat staden - och hur staden påverkat besökarna. För 150 år sedan gjorde Karin Ersdotter succé som Stockholms första professionella skönhetsdrottning. Hon var en av alla de dalkullor som under hundratals år säsongsarbetade i Stockholm och är ett av de livsöden som nu berättas i boken Tillfälliga stockholmare. – Vi har velat rikta blicken mot alla de människor som vistats i staden under kortare perioder, och velat ta reda på hur de påverkade staden och hur staden påverkade dem, berättar historikern Anna Götlind som är en av bokens redaktörer. Tobias Svanelid botaniserar bland romernas, de finska flyktingbarnens och utbytesstudenternas Stockholm, och så uppmärksammas dessutom 1600-talets utländska diplomater som i Stockholm mötte en nymornad stormaktsmetropol. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad som är möjligt att återskapa efter IS förödelse av kulturarvet i Syrien och Irak.

Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia. Och så letar vi avtryck från 3000-åriga barnafingrar. Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia. – Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum. Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping. Och så reder historikern Dick Harrison ut frågan om hur medeltidens rättsskipning egentligen gick till. Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan. Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick. Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era. Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var. Programledare är Tobias Svanelid.

Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik. Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien. – Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia. Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kanske kan konspirationsteorier vara vägen in i källkritiken för många elever, menar idéhistorikern Rikke Peters. Lyssnarfrågan handlar om huruvida Finland verkligen hade blivit självständigt om landet aldrig förlorats av Sverige 1809. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet. Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. – Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? – Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg. Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.

Tobias Svanelid besöker nyinvigda leksaksmuseet i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm, och så plumsar vi ner i havsbadens konfliktfyllda historia. I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia. – Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet. Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri. – Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad. Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Tobias Svanelid går till botten med den nedtystade historien om Dieppe 1942 - ett blodigt allierat fiasko. Och så uppmärksammas Historiker utan gränser som ska förvandla historiker till fredsmäklare. Det är en historia som tystats ner i generationer – den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs. – Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström. Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser – en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim. Dick Harrison svarar också på en lyssnarfråga om huruvida våra nordiska trälar grundade egna slavsamhällen. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid är tillbaka med historier om svenska kändissocialisten Kata Dalström, om en nytolkning av hur Luther omformade Sverige och givetvis Dick Harrison som besvarar veckans lyssnarfråga! Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata. – Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon. Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther. Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok. Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara en fråga om hur länge vi egentligen köpt souvenirer på våra resor. Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Vetenskapsradion Historia tar tempen på förberedelserna inför årets medeltidssommar och kollar in gyckelövningar och svärdsträning. Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. – Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.

Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer. För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. – Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Det var Sveriges pampigaste stad under medeltiden och landets skyltfönster mot omvärlden. Tobias Svanelid träffar Dick Harrison i Kalmar, staden vars historia nu skrivs om, och blivit hundra år äldre. – Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia – Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken – hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius tar reda på hur forntidens hedniska tempel såg ut, och granskar historietrådarna i bioaktuella King Arthur - Legend of the Sword. I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus – om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel – Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur – Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. – Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hisingen.

Tobias Svanelid bekantar sig med Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann, som stod på var sin sida under Stockholms blodbad. Dessutom lyssnarfråga om varför många av oss har fler än ett namn. Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser – den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor – riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. – Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. – För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på – ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om varför så många av oss idag har fler än ett förnamn.

Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig. Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. – Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sveriges äldsta ursprungsfolk.

Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri. I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. – Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Våren 1917 stod Sverige inför en socialistisk revolution. Hungern drev folk ut på gatorna i jakt på potatis och med krav om rösträtt. Följ med Tobias Svanelid till revolutionens Södermalm. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. – Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.

Fågelskådning har blivit trendig tv-underhållning, och Tobias Svanelid undersöker varför vi egentligen tittar på fåglar och hur länge vi sysslat med detta. Våren är här och med den – fåglarna! Tobias Svanelid ger sig ut till en fågelsjö tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg för att undersöka fågelskådningens historia, från de gamla grekernas till våra dagar. – Det här har blivit en sysselsättning som passar oss, det är rimligt lätt att se fåglar, och det finns moment av samlande och tävling som lockar många, säger han. Hör också om vad Iliadens fåglar berättar om antikens Grekland, varför vi idag skådar fågel inne i städerna, och varför Malmöpolisen fick bukt med dåtidens skottlossning när de försökte rädda stadens duvor. Dessutom om Theresa Mays alternativa fakta kring det engelska parlamentet, som reds ut av Dick Harrison i veckans lyssnarfråga.

Följ Tobias Svanelid i Sturemordens fotspår i Uppsala, på jakt efter Sveriges en gång mäktigaste familj - Sturarna, en blandning av Kennedyklanen och familjen Stark i Game of Thrones! Stureätten var 1500-talets Kennedyklan i Sverige – familjen som levde och andades politisk makt, men som också plågades av ond bråd död. Tobias Svanelid träffar historikern Bo Eriksson i Uppsala, platsen för de uppmärksammade Sturemorden, för att berätta historien om en av Sveriges mäktigaste familjer och hur de så våldsamt föll från toppen. – Det här är Game of Thrones fast i verkligheten, med riktiga människor av kött och blod, menar Bo Eriksson aktuell med boken Sturarna. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför det grekiska språket inte kom att påverka dagens moderna språk på samma sätt som latinet.

Tobias Svanelid undersöker hur allsvenskan format Sverige genom lagens lokalpatriotiska förankring. Dessutom om fotbollshjältarna som vi älskat mest, och om vad som hände med trälarna. Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. – Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.

Upplev den eviga staden med hjälp av världens äldsta guidebok. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöks guidebokens historia och Tobias Svanelid låter 1000-åriga tips leda honom runt i Rom. Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. – Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.

Tobias Svanelid undersöker vallonernas historia, och vad det innebär att vara vallonättling idag. Dessutom om våra landskap, hur gamla är de egentligen, undrar en lyssnare? Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen. Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg – startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. – Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige. Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. – Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var de romerska kejsarna egentligen ligger begravda.

Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta. Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. – Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.

Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen. För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. – Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer – trossen.

Tobias Svanelid granskar 1800-talets svenska opiumpolitik, helt fjärran från dagens. Å så blandar Urban Björstadius till mediciner på 1700-talsvis för att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem idag. Det fanns en tid när opium kunde köpas på varje apotek i Sverige. De så kallade bröstdropparna var bra mot allt från förstoppning till rethosta och sågs som tidens undergörande medel. Historikern Daniel Berg har undersökt hur det kommer sig att denna historiska lösning försvann och hur opium förvandlades från mirakelmedicin till narkotika. – Det handlade om ett förtroende mellan apotekarna och den övriga befolkningen som successivt kom att ifrågasättas av den moderna läkarvetenskapen, menar han. Dessutom blandas 1700-talsmedicin på gammalt vis utav forskarna som nu bättre vill förstå den bortglömda och smutskastade traditionella västerländska medicinen. Medan kinesisk och indisk medicin vinner mark inom svensk sjukvård vet vi fortfarande mycket litet om den traditionella västerländska medicinen, men kanske kan ökad kunskap om dess aktiva substanser förnya dagens läkarvetenskap. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om hur länge vi egentligen hållit oss med en sjudagarsvecka. Programledare är Tobias Svanelid.

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. – Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: ”Vår beredskap är god”.

50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid. Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget.– Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kvänerna, folkgruppen som uppmärksammades i deckarserien Midnattssol och som får sin historia utredd av Dick Harrison, och om det nyupptäckta fyndet av en storgård vid vikingastaden Birka, som kan ha varit platsen för öns första kyrka.

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare.– Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.

Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt. Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare.– Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.

Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.

Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter. Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia.– Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid – söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940. De böcker och spel som presenteras i programmet är: Ut ur mörkret av Jan GarnertMonster av Bo ErikssonDen sanna historien om Dracula av Ingmar SöhrmanAtt döda en människa av Björn Hagberg och Martin WidmanDen Svarta Jorden av Timothy SnyderTullarnas Stockholm av Jan BerggrenStockholms historia av Lars Ericson WolkeCastles of Mad King Ludwig av Bezier GamesKampen om Norge av Vega Forlag

250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll. Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.– Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. – De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol – Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.  – Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

Tobias Svanelid undersöker hur 75-årige Röde Orm påverkat vår bild av vikingatiden, och hur väl bokens bild överensstämmer med forskningens. För 75 år sedan kom Frans G Bengtssons Röde Orm, en vikingaskröna som direkt skrev in sig i läsarnas hjärta och mer än något annat kommit att påverka vår bild av vikingen. Tobias Svanelid träffar historikern Ulf Zander och arkeologen Birgitta Hårdh för att undersöka Röde Orms betydelse och hur väl bokens bild av vikingatiden stämmer överens med forskningens, 75 år senare. Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker nyinvigda afroamerikanska museet i Washington som hamnat mitt i rasdebattens USA. Och uppmärksammar presidentvalet 1932, då USA kom att bli aningen mera svenskt. Vetenskapsradion Historia besöker nyinvigda museet för afroamerikansk historia och kultur i Washington. Ett museum som landat mitt i debatten kring Trumps rasism, polisvåld mot svarta och medborgarrättsuppropet Black Lives Matter.– Det går inte att förstå vad det innebär att vara amerikan utan att känna till den afroamerikanska historien, menar chefskuratorn Rex Ellis.Dessutom om presidentvalet 1932, valet då USA kom att bli lite mera svenskt och då The New Deal skulle få Amerika på fötter efter depressionsåren. Historikern Dag Blanck berättar om valet, och om varför årets presidentval sannolikt också kommer att bli historiskt.Programledare är Tobias Svanelid.

1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860.   Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. – Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.

Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets. För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien.– Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig. I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden.– De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.

Långbågen är på väg tillbaka i rampljuset och Tobias Svanelid diskuterar medeltidsvapnets tjejighet. Dessutom om kvinnans roll i historiens krig, en berättelse som sällan tar plats i historieböckerna. Intresset för medeltida bågskytte växer i Sverige och Vetenskapsradion Historia testar engelska långbågar – vapnet som ansågs omanligt och feminint i medeltidens Europa.– Samma tanke lever kvar hos filmhjältinnorna Katniss och Merida och kanske också hos Legolas som alla också strider med bågar, menar Henrik Arnstad, långbågsfantast och initiativtagare till Sveriges första förening för engelska långbågar.Dessutom uppmärksammas aktuella boken Kvinnor i strid, där Anna Larsdotter kartlägger kvinnors deltagande i Europas krig från 1600-talet och framåt. För trots att de officiellt inte fick delta i strid tycks många kvinnor lockats av kriget, som en plats att försörja sig, eller hitta äventyret och friheten.Programledare är Tobias Svanelid.

I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen. Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen.– Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.

Den första svenska ångbåten provkördes för 200 år sedan, och kom snabbt att revolutionera Sverige. Tobias Svanelid undersöker ångbåtsfenomenet, som än idag lockar mängder av entusiaster. För 200 år sedan testade ingenjören Samuel Owen för första gången att sätta en ångmaskin på en båt i Sverige. Idag tuffar fortfarande omkring 250 ångbåtar på svenska vatten och yrket ångbåtsmaskinist har blivit ett bristyrke. Tobias Svanelid åker med ångbåten Mariefred för att diskutera ångbåtsfenomenet.– Ångan lade grunden för det moderna Sverige, och det var ångbåten, inte tåget som knöt ihop landet, menar Lennart Rydberg, författare till aktuella Med ångbåt från land till stad.Ångbåten var maskinen som på 1860-talet band samman landsbygden runt Mälaren med Stockholm och som efter nedgången på 1900-talet gjort en osannolik comeback. I höst startas till och med den första maskinistutbildningen för större ångmaskiner på över femtio år, ett tecken i tiden att ångan är här för att stanna.

Tobias Svanelid granskar tendensen att allt fler företag nu vill använda sig av sin egen historia för att stärka sina varumärken. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.

Ben Hur är återigen aktuell på bioduken och Tobias Svanelid granskar filmen och dess föregångare. Dessutom om den romerska vattenorgeln, vars ljud nu återigen går att uppleva. Ben Hur är ett mediefenomen som fascinerat oss i mer än hundra år. Nu är en ny film aktuell, och Vetenskapsradion Historia granskar den senaste versionen av berättelsen om den judiske prinsen Judah Ben Hur som sätter sig upp mot det Romerska imperiet.– Förutom några stigbyglar och alltför pampiga arenor så är det inte så mycket att invända mot när det gäller det historiska, men berättelsens ursprungstema tycks ha gått förlorad, menar antikvetaren Allan Klynne.Idag är det 3D-glasögon som gäller när ny Ben Hur-historia skall skapas. Men det mesta tyder på att den senaste filmen inte blir samma mediehistoriska milstolpe som mastodontfilmen från 1959, superdyra stumfilmen från 1925, teaterversionen från 1899 som fick 20 miljoner amerikaner att köpa biljett och ursprungsboken från 1880 som låg på bästsäljarlistorna i femtio år.Dessutom om den romerska vattenorgeln, som kanske kan ha varit Ben Hurs favoritinstrument. Nyligen gästades Sverige av en av världens få vattenorganister, Justus Willberg, som med sin rekonstruktion av en orgel från 200-talet hoppas kunna återskapa det romerska soundet.Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm hemmafrun! Stormaktstidens kvinnor jobbade minst lika mycket som männen, och var snabba att hävda sin rätt i konkurrensen. Dessutom om 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär. Stormaktstidens Sverige myllrade av kvinnoarbete – på Stockholms gator och torg trängdes månglerskor och sömmerskor, bagerskor och roddarmadammer. Men det är först nu som kvinnornas arbete blivit synligt, genom historikern Sofia Lings kartläggning av 1600-talets jobblinje – en tid då mannen formellt var överordnad kvinnan, men där båda könen i praktiken behövde jobba hårt för att överleva.– Stockholms kvinnor kämpade precis som männen om att överleva i konkurrensen mellan skrån och branschkollegor, berättar Sofia Ling.Dessutom träffar vi Anders Wahlgren, filmskaparen som fördjupat sig i 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär – den mellan drottning Victoria av Sverige och hennes läkare Axel Munthe. Bioaktuella Förbjuden kärlek varvar unika arkivfilmer med nyskriven dialog som kryper kärleksparet inpå livet.Programledare är Tobias Svanelid.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om sommarens bästa historiska böcker, medan spelpanelen återupplever civilisationernas kamp. I vårens sista Vetenskapsradion Historia tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om de bästa historieböckerna att ta med till hängmattan eller stranden. Hör om snofsiga bödlar, exploderande fartyg och historiens förlorare, och följ spelpanelens drabbningar bland de historiska brädspelen. Till sommaren testas två civilisationsbyggarspel där mänsklighetens hela historia komprimeras ihop på bara två timmar.De böcker och spel som nämns i programmet är:Bödlar. Liv död och skam i svenskt 1600-tal av Annika SandénPestens år. Döden i Stockholm 1710 av Magnus VästerbroRegalskeppet Kronan. Historia och arkeologi ur djupet av Lars EinarssonPyrrhos - segraren som förlorade av Allan KlynneRoten till det onda. Uppdelningen av Mellanöstern 1916-2016 av Ingmar KarlssonHistoria av Marco PranzoThrough the Ages - a New Story of Civilization av Vlaada Chvátil

Det började i januari 2000 och nu sänder Tobias Svanelid den 700:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - ett jubileumsprogram om fenomenet jubileum. Vetenskapsradion Historia fyller 700 program och Tobias Svanelid samlar historiker i studion för att diskutera fenomenet jubileum.– Sedan religionen mist sin roll i samhället har jubilerandet tagit över funktionen av att vara en återkommande utsiktspunkt mot det förflutna, säger idéhistorikern Magnus Rodell.Men vilka ämnen är det som uppmärksammas av dagens jubileumsindustri, och vilka märkesdagar förbigås med tystnad? Vad lär vi oss av jubileumsåren och hur påverkas forskningen? Och vad berättar jubileumsjournalistiken i Vetenskapsradion Historia om vilken historia som är värd att minnas?Fakta: Vetenskapsradion Historia har sänts i Sveriges Radio P1 en gång i veckan sedan januari 2000 med Tobias Svanelid som programledare för samtliga avsnitt. I juni 2016 sänder han den 700:e upplagan av samma program.

Det har gått 75 år sedan världshistoriens största och blodigaste fälttåg och Tobias Svanelid granskar operationer och de tankar om Lebensraum som låg bakom anfallet. Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.

Svenska flaggans dag fyller 100 år, och Tobias Svanelid undersöker hur militärens högtid förvandlades till vår egen nationaldag. Dessutom om Sveriges andra katolska helgon - Elisabeth Hesselblad. 1916 inrättades Svenska flaggans dag, med högtidligt firande på Skansen och Stockholms stadion. Vetenskapsradion Historia söker flaggdagens rötter på Skansen och försöker förstå varför dagen förvandlats från en militaristisk och kungahyllande flaggdag till en ambivalent helgdag.Dessutom uppmärksammar vi att Sveriges andra helgon upptas i den katolska kyrkan nu i helgen. Elisabeth Hesselblad var lanthandlardottern från Falun som blev dödssjuk och kom att återupprätta birgittinerorden.Programledare är Tobias Svanelid.

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Programmet är en repris ifrån augusti 2015. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

Slottsteatern på Drottningholm var tidens modernaste multimediascen och är idag ett världsunik kulturarv. Dessutom om de tyska öllagarna från 1516 som fortfarande påverkar vår ölkultur. Det var tidens mest avancerade teaterscen, som skapade en unik multimediashow och lockade franska kändisskådespelare till Sverige. I år fyller Drottningholms slottsteater 250 år och Tobias Svanelid guidas runt i den världsarvsklassade byggnaden tillsammans med teaterchefen Sofi Lerström och teatertekniker Peter Astor Ögren för att höra om 1700-talets kändisskvaller och testa vind- och åskmaskinerna.Dessutom om de tyska renhetslagarna för öl som i år, 500 år efter införandet 1516, firas stort i Bayern.– Visst kan man brygga ett fantastiskt öl enligt de tyska lagarna, men det finns också en massa saker man inte får göra som jag tycker är synd, säger Berit Karlsson på Närke Kulturbryggeri.Tillsammans med humleexperten Else-Marie Strese på Nordiska museet diskuterar hon öllagens historia och hur dess framtid ser ut i mikrobryggeriernas Sverige.

Konspirationsteoretiker har mängder av förklaringar till varför Rudolf Hess, Tredje Rikets andre man, flög till Skottland. Vetenskapsradion Historia reder ut teorierna, 75 år efter soloflygningen. Den 10 maj 1941 flög Nazitysklands ställföreträdande Führer Rudolf Hess till Skottland. Med en självpåtagen mission att mäkla fred mellan Tyskland och Storbritannien kom han att bli en av historiens största och fortfarande olösta gåtor.– Det finns en massa berättigade frågor kring den här händelsen, och utifrån dem tror jag att man kan konstruera den ena eller andra teorin utifrån vilket intresse man har, säger Erik Åsard, författare till aktuella Konspirationerna och verkligheten, som behandlar fallet Hess.Vetenskapsradion Historia granskar konspirationsteorierna kring Hess soloflygning, men diskuterar också vad Hess kommit att betyda för dagens högerextrema rörelser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp.Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten. Och så bekantar vi oss med den antike härföraren Pyrrhos - historiens loser. – Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.Det började med några enstaka dödsfall sensommaren 1710, där de avlidna visade symptom på pest, och slutade med att nära hälften av Stockholms befolkning dukade under i sjukdomen. Vetenskapsradion Historia berättar om denna sista stora pestepidemi i Sverige, som till en början tystades ned av myndigheterna, och som skulle ställa den rämnande stormakten Sverige på svåra prov.Dessutom hör vi om den antika historiens största loser – Pyrrhos. Mannen som drömde om att ta över stafettpinnen efter sin släkting Alexander den Store men som idag bara associeras med sina Pyrrhussegrar – de alltför kostsamma framgångarna på slagfältet. Antikvetaren Allan Klynne tecknar nu hans porträtt i en aktuell bok, som också blir en berättelse om den antika världens mörkaste år.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia besöker jihadistlägret utanför Berlin där muslimska krigsfångar skulle skolas om till jihadistiska gudskrigare under Första världskriget. Utanför Berlin utbildades för hundra år sedan tusentals muslimer till att bli jihadistiska gudskrigare. I Första världskrigets Tyskland föddes idén om att skola om muslimska krigsfångar från Frankrike och Storbritannien i syfte att sätta in dessa soldater i striderna i Mellanöstern. Idag grävs fånglägret ut av arkeologer inför byggandet av ett nytt flyktingläger, där människor som flytt, inte minst från dagens jihadister, kommer att hamna.– Det är en historisk ironi och en cirkel som sluts på ett sätt så att man nästan blir yr, säger Thomas Kersting, chef för Brandenburgs myndighet för fornminnesvård.Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningen av det så kallade Halvmånelägret, där också Tysklands första moské byggdes, och diskuterar också Första världskrigets tankar på jihad och ideologisk omskolning tillsammans med islamologen Rickard Lagervall och historieprofessorn Klas-Göran Karlsson.Programledare är Tobias Svanelid.

Det var ett militärt fiasko och ett blodigt misslyckande. Men ändå kom Påskupproret i april 1916 tända gnistan till ett självständigt Irland. Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande.– Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin.Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland – en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk.

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg där världens kanske äldsta masugn lade grunden till medeltidens svenska exportunder - järnet. Programmet är en repris ifrån augusti 20015. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Följ med till vikingarnas, borgbyggarnas och pålspärrarnas Stockholm, tiden innan staden fanns. Och hör kulturkocken Richard Holmgren botanisera i ett historiskt vampyr-kit från 1800-talet. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter vad som fanns i Stockholm innan staden grundades på 1200-talet. Tillsammans med arkeologerna Torun Zachrisson och Kerstin Söderlund letar man efter spåren av vikingarnas Stockholm, platsen där vikingaskepp samlades inför vidare färd österut. Bland annat har man hittat en vikingatida guldarmring i närheten av Rörstrands porslinsfabrik, som tycks härröra från tiden då vikingarna reste i dagens Ryssland. Dessutom undersöker man kopplingarna mellan 1000-talets pålspärr vid Norrström, namnet Stockholm och platsen för medeltidens äldsta borg i Gamla Stan.I sista delen i serien om kulturhistoriska myter diskuterar arkeologen Richard Holmgren det historiska fenomenet vampyr-kit – en sorts portabla vampyrbekämpningsväskor som ofta är moderna förfalskningar, men som bär på en rik tradition av vampyrism och djävulsfördrivning, med anor till forntidens Tibet.

Bonnie Clementsson har undersökt svenska incestfall under 300 år, för att förstå hur vår syn på sex i familjen förändrats. Och arkeologen Richard Holmgren provar dieten som förvandlar dig till mumie. Sverige har på 300 år förvandlats från ett land med världens striktaste incestlagstiftningar till ett med de mest liberala. I Vetenskapsradion Historia berättas om tiden då kärleken mellan en man och hans avlidna hustrus syster bestraffades med döden. En tid då Moseboken var svensk lag, och äkta kärlek inte var någon förmildrande omständighet.– Det som var logiskt för 1700-talets svenskar, att följa Bibelns ord om synen på sex inom familjen, framstår kanske som barbariskt för oss idag, säger Bonnie Clementsson, som forskar om incestens historia.Dessutom återvänder Tobias Svanelid till arkeologen Richard Holmgrens kulturhistoriska kök för att testa dieten som förvandlar en människa till en mumie. I Japan var fenomenet sokoshinbutsu, självmumifiering, en aktad verksamhet bland landets buddhistmunkar, men idag är sedvänjan förbjuden. Med hjälp av nötter, bark och urushi-té tillagas den livsfarliga dieten.

Det judiska gettot i Venedig grundades för 500 år sedan och Tobias Svanelid reser dit för att utforska platsens historia. Det judiska gettot i Venedig, hemorten för Shakespeares Shylock, visar sig vara en levande kulturhistorisk tummelplats för Europas och Mellanösterns judiska befolkning, som oftast levde i harmoni med Venedigs kristna befolkning, trots diskrimineringen.– Venedigs styrande insåg att de hade stort behov av judarnas karaktäristiska kunnande inom pantlåning och bankväsende, och välkomnade därför judiska grupper från Europas alla hörn, berättar Lena Roos, föreståndare för Forum för judiska studier.I år, under 500-årsmarkeringen, skall gettots historia ställas ut i Dogepalatset, men man skall också sätta upp Shakespeares ”Köpmannen i Venedig” under bar himmel mitt på gettots stora torg. En händelse som syftar till att skapa debatt om dagens europeiska antisemitism.

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.  Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.– Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.Richard Holmgrens recept på zombiepulverTillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende.  (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet, i de personliga möten som skedde mellan svenska och kinesiska handelsmän för nära 300 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen.– Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA – för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse.– Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.

Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes för exakt 75 år sedan – då beslutade sig Hitler för att avskaffa den klassiska tyska frakturstilen till förmån för det latinska Antiqua-typsnittet. Men trots åtgärden har just frakturerna kommit att associeras med nazismen, och medievetaren Eva Kingsepp förklarar varför.Programledare är Tobias Svanelid.

Europas väg mot världsherravälde inleddes i Ceuta för 600 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen, men uppmärksammar också initativet som ska få politiker att bry sig om historien. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt.– Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia.Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer.Programledare är Tobias Svanelid.

Svenskamerikanerna har blivit populära i Sverige, men kanske handlar det mer om ett intresse för oss själva, än för just svenskamerikaner, menar forskarna. Vårt intresse för svenskamerikaner har exploderat med tv-serien Allt för Sverige, musikalen Kristina från Duvemåla och aktuella historieböcker. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid går till botten med orsakerna bakom år vurm för släktingarna på andra sidan Atlanten, och vad intresset säger oss om oss själva och dagens Sverige.– Allt för Sverige handlar verkligen i första hand om Sverige och om vad svenskhet är, menar historikern Adam Hjorthén, som i tv-serien ser rätt obehagliga försök att ringa in vad som är ett ”typiskt svenskt utseende”.Men han menar också att det uppenbarligen finns ett stort behov hos många att veta mer om sina rötter och sin plats i historien, och att berättelserna om svenskarna som åkte över Atlanten återspeglas i dagens nyhetsrapportering om flyktingar på Medelhavet.I programmet får vi också stifta bekantskap med den superreligiösa svenskkolonin i Bishop Hill, Illinois, där programledaren själv har släkt.

Spela rollen som Roosevelt eller Stalin, eller läs om stormaktstidens propagandakonstnär eller Gamla Stans råttjakt! Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar. Dra dig tillbaka med en historiebok under julhelgen, eller samla släkten och återupplev stormaktskonferenserna under andra världskriget. Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar med hjälp av Urban Björstadius och spelpanelen. Hör om böcker, spel och en julskiva som låter dig återuppleva julmusiken såsom den lät på Gustav III:s tid!Böckerna som du hör om i programmet är:Svenskar i krig 1945-2015 av Lars Gyllenhaal och Lennart WestbergBiskopen och korståget 1206 av Jonathan LindströmDe bortglömda av Folke SchimanskiInvandrarna som byggde Sverige av Anders JohnsonDrömmen om stormakten av Börje Magnusson och Jonas NordinGamla Stan - stad i förvandling, Samfundet S:t Eriks årsbok 2015Julskivan heter Gustaviansk Juletid av Berndt MalmrosSpelen som testats heter:Triumph & Tragedy - European Balance of Power, GMT GamesChurchill - Big Three Struggle for Power, GMT Games

Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella The Girl King om drottning Kristina. Dessutom uppmärksammas vikingafenomenet Holmgång, som förbjöds för 1 000 år sedan. – Det är svårt att sugas in i berättelsen när man sitter och stör sig på så många saker, menar hon.I Kaurismäkis version har Kristina blivit en känslostormande Ronja Rövardotter som hånglar upp hovdamer och vill dra igång ett stort folkbildningsprojekt i den bonniga stormakten Sverige. Historikern Ann Grönhammars bild av Kristina ser ut på ett helt annat sätt.Dessutom uppmärksammas vikingaduellerna som förbjöds för 1 000 år sedan, holmgången. Religionshistorikern Frederik Wallenstein berättar om holmgångens betydelse för att lösa tvister i den hederskultur som Norden präglades av.Programledare är Tobias Svanelid.

Om dagen då de medeltida stånden avskaffades i Sverige, och om 100-årsjubilerande Svenska Amerikalinjen som blev symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA. Programledare är Tobias Svanelid. I december 1865 röstade riksdagens fyra stånd om att avskaffa sig själva. Händelsen markerar startpunkten för det moderna och demokratiska Sverige, och det definitiva slutet av medeltiden.Historikern Mikael Alm och Tobias Svanelid besöker den gamla tvåkammarriksdagen som såg sitt ljus efter beslutet, huset där Stockholms kammarrätt nu är inhyst. Här pågick ivriga förhandlingar inför omvandlingen, och revolutionära stämningar låg i luften. Men egentligen var ståndsordningen död sedan länge, menar Mikael Alm, som undersöker hur dåtidens samhälle egentligen såg på sin mångsekelgamla uppdelning med adel, präster, borgare och bönder.Dessutom uppmärksammas Svenska Amerikalinjens 100-årsdag och reportern Mats Carlsson Lénart besöker både Kalmar, Göteborg och Varberg i jakt efter spåren av det ikoniska rederiet som en gång var symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA.

Filmen Gladiator återfödde Hollywoods vurm för antiken, och Tobias Svanelid tar reda på varför. Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Redan vid sekelskiftet 1900 gjordes filmer om Cleopatra och Spartacus. 100 år senare väcktes den insomnade svärd- och sandalgenren till liv igen via filmen Gladiator och sedan dess lever vi i en antik filmrenässans. Historikerna Isak Hammar och Ulf Zander har kartlagt varför vi fascineras av antiken, och hur dagens filmskapare använder gladiatorer, spartaner och kung Artur för att berätta något om vår egen tid.Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Militärhistorikern Gunnar Åselius tycker att Steven Spielbergs spiondrama under brinnande kallt krig fungerar mycket bra.Programledare är Tobias Svanelid.

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.Programmet är en repris från 30 april 2015.

Om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, och om 1700-talets svenska gråtande officerare. 14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget.– Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.Dessutom bekantar sig Tobias Svanelid med 1700-talets gråtmilda svenska officerskår, vars känsloregister var ett helt annat jämfört med dagens militärer. Historikern Hugo Nordland har undersökt hur känslorna styrde 1700-talets befäl och hjälpte dem att uthärda krigets fasor. 

Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor. Han har rekordet bland de monarker som regerat längst, och hans regeringstid präglades av lyxigt hovliv och förfinad kultur. Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor.– Man hade fått dispens av påven för att få begrava kroppen på tre olika ställen, berättar Béatrix Saule, kurator för den nyinvigda utställningen på slottet Versailles om Solkungens död och begravning.Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach besöker utställningen för att höra detaljerna om slutet för världens kanske mest kände fransman, och Tobias Svanelid diskuterar hans liv och krämpor med historikern Jonas Nordin.– En av hans mest berömda krämpor var analfisteln som uppkommit på grund av hans dåliga tandstatus och på grund av ett liv till häst.

Vetenskapsradion Historia besöker Sveriges största och viktigaste järnåldersboplats, som nu kämpar för att hamna i rampljuset. Med hjälp av Musse Pigg, trollkvinnor och mikrobryggt järnåldersöl vill skånska Uppåkra nu hamna på den arkeologiska besökskartan.– Det är en ständig balansgång mellan det fantastiska och det autentiska, menar historikern Stefan Nyzell, som tillsammans med Thomas Småberg undersöker hur Uppåkra kan göra för att bli mer publikt.Platsen har varit känd länge, och de arkeologiska utgrävningarna har lagt i dagen fullständigt fantastiska fynd: ett fornskandinaviskt hednatempel, mängder av praktföremål och nu senast en ugn som kan ha använts för lokal ölframställning. Men kanske på grund av att Uppåkra ligger nära Lund och Malmö är platsen fortfarande påfallande okänd, i jämförelse med vikingarnas Birka, som ju ligger nära Stockholm.Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker de fyndrika åkrarna och Historiska museet i Lund för att träffa arkeologerna Sofia Vinge, Jerry Rosengren och Jan Apel i syfte att förstå mer om platsen, men också hur den kan presenteras för en allt mer kräsen publik.

I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare. I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors.– Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakespeares ”Henrik V”, och långbågarnas kamp mot plåtriddarna har fascinerat omvärlden i hundratals år.Programledare är Tobias Svanelid.

Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland. Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria.– Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal – centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation, av skandinaviska folk till Estlands kustområden.– De första skandinaverna eller svenskarna i Estland torde snarare ha kommit för omkring 2 000 år sedan, menar arkeologiprofessorn Anders Kaliff, vid Uppsala universitet.

Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen. För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet – kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika.– Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson.– Det här tänket, att historien går i cykler, och att man kan lära av tidigare kriser, stämmer dåligt överens med en humanistisk tidsuppfattning, menar han.Programledare är Tobias Svanelid.

En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega. Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken ”Der Totale Rausch”, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket.– Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehåller många felaktiga detaljer. Det menar författarkollegan Christer Bergström, som själv skrivit en bok om striderna i Ardennerna.Programledare är Tobias Svanelid.

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur.– Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet.– När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastronom och kulturhistoriker som berättar om mellanölets historia och dess smakmässiga förtjänster.Ölsorterna som Edward Blom och Tobias Svanelid testar i programmet är: TT Original LagerMariestads ContinentalPilsner UrquellGuinness DraughtBedarö BitterCamden Pale AleOPA Session IPAMohawk Anything Gose

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer. För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. – Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt ”ni”, menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring ”niets” auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar – en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande förståelse för vilka fallgropar som lurar med tekniken, och som bland annat gör att nu levande fiskar tycks vara 2000 år gamla enligt kol 14-analyser. Det menar arkeologerna Gunilla Eriksson och Kerstin Lidén vid Stockholms universitet. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 26 februari 2015.

Kontaktannonsen avslöjar hur vår syn på den ideala kvinnan och mannen förändrats, och historiska äktenskap var mer kärleksfyllda än vad man tidigare trott. I hundra år var kontaktannonsen ett viktigt verktyg för att hitta den rätta, men hur annonsen utformades och vem man sökte har förändrats genom decennierna. – Framåt 1960-talet så handlar det mer om att hitta någon att dela intressen och livsstil med, medan det tidigare främst handlat om att hitta någon att dela försörjningsbördan med, säger Josefin Englund som studerat kontaktannonsens historia. Dessutom kartläggs historien om hur synen på kärleken och äktenskapet förändrats från 1700-talet till 1800-talet. Historikern Brita Planck har studerat adliga memoarer och kärleksbrev och menar att kärleken alltid ansetts viktig för att ett äktenskap skulle bli lyckligt, men att kärleken förändrats från stormande känslosvall till ett vi-fokus. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 12 februari 2015.

Andra delen i Peter Englunds första världskrigsserie berättar om begynnande krigströtthet, och krigets musik ville få massorna att glömma eländet. 1915 förbyttes entusiasmen mot en begynnande krigströtthet, och i sin aktuella bok ”Stridens skörhet och sorg – 1915” låter Peter Englund människorna som upplevde detta krigsår komma till tals. Andra delen av hans planerade fembandsverk om första världskriget är en berättelse om hur soldater och civila nu börjar ifrågasätta krigets meningsfullhet. – Det mörka 1900-talets DNA finns i det första världskriget, och ska vi förstå det så måste vi börja där, säger han. Dessutom kartläggs musikens betydelse under samma krig. Historikern John Mullen har gått igenom 1200 populära brittiska slagdängor från tiden, som ömsom tröstade sin publik, ömsom fick den att skratta. Han visar också hur tyskfientliga sånger eller sånger som uppmanade unga pojkar att dö för kung och fosterland aldrig fick något större genomslag. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 5 februari 2015.

Om hur människor blir mordmaskiner och varför en 100-årig grovt rasistisk film är en av USA:s populäraste. I alla tider har världens civilisationer brottats med problemet att skapa krigare av vanliga människor, och att återinföra dem till ett civilt liv efter att fred har slutits. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas ett aktuellt forskningsprojekt som söker krigarens väsen och kartlägger hur krigaren förvandlats genom årtusendena. – Vi tror att vår egen tid är rationell och förnuftig, men vi behöver också ritualer och symboler för att få människor att förvandlas från fredliga civilister till moderna soldater, menar Peter Haldén vid Försvarshögskolan. Hans kollega Dan Öberg undersöker till exempel hur japanska soldater fostrades till en dödslängtan, och religionshistorikern Fredrik Wallenstein undersöker hur vikingatidens bärsärkar lyckades med sina förvandlingar från människa till djur. Dessutom uppmärksammas den 100-årsjubilerande och fortfarande omdebatterade ”Nationens födelse”, USA:s första långfilm med ett djupt störande rasistiskt budskap som orsakade kravaller och upplopp när den hade premiär 1915. Filmvetaren Joel Frykholm och historikern Dag Blanck berättar om filmens kontroversiella budskap. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 29 januari 2015.

August Theodor var sex år när han förlorade sina föräldrar. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 22 januari 2015.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 15 januari 2015.

Hör grekiska aulos, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess arbetar forskare och musikmakare för fullt för att kartlägga och rekonstruera den forntida europeiska musiken. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 4 december 2014.

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.Programmet är en repris från den 9 oktober 2014.

Vetenskapsradion Historia besöker 200-årsjubilerande slagfältet vid Waterloo, där Napoleon mötte sitt öde. Till Waterloo flockas 200 000 turister under jubileumsdagarna för att se mäktiga ljusskådespel och reenactmentstrider. Dessutom har herrgården Hougoumont, där de häftigaste striderna rasade, restaurerats. Den brittiske historikern Tim Clayton berättar om kampen vid herrgården där, och reenacmentgeneralen Etienne Claude och Hougoumontkännaren Natalie du Parc guidar runt på platsen.Dessutom besöker Tobias Svanelid den nyöppnade utställningen på Skånelaholms slott utanför Stockholm, som berättar om minnet av Napoleon, 200 år efter slaget vid Waterloo, och historieprofessorn Martin Hårdstedt förklarar varför det gick som det gick med den franske kejsarens sista slag.

Årets bok- och speltips av Urban Björstadius, Tobias Svanelid och Spelpanelen. Traditionsenligt samlas Tobias Svanelid och Urban Björstadius för att tipsa om sommarens mest läsvärda historieböcker. Bland årets boktravar hittas såväl farsoternas historia som mänskligheten, liksom det ursvenska båtlivets 300-åriga anor och en självömkande 1600-talsbiografi. Lika traditionsenligt hörs också spelpanelen testa tänderna i ett historiskt brädspel, som denna gång lockar alla saltstänkta soldyrkare med ett brett samvete. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Sapiens av Yuval Noah Harari En samtidig världshistoria av Maria Sjöberg (red) Agneta Horn av Karin Milles Farsoter och epidemier av Per-Erik Åbom Lust och Nöje av Erling Matz och Carina Lernhagen Matz Monstret i mig av Johan Tralau Al Coranus Sive Lex Islamatica Muhammedis tryckt av Abraham Hinckelmann Black Fleet av Asmodee Games

I Ceuta inleddes den europeiska expansionen över världen för 600 år sedan. Och i Storbritannien försöker nu historikerna påverka politiken. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. – Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia. Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer. Programledare är Tobias Svanelid.

Kvinnor har deltagit i historiens alla krig, ändå har de glömts bort av historieskrivarna. Två forskare riktar nu ljuset mot historiens kvinnokrigare. Dessutom nagelfars senaste andra världskrigsfilmen "Fury" av historisk expertis. Jeanne d’Arc, Johanna av Flandern och Maria Botjkarjova. Listan över kvinnor som tagit upp vapen för att delta i krig kan göras lång, men historieskrivarna har tenderat att glömma bort dem, eller aktivt sudda ut deras livsöden. – De utmanar vårt invanda sätt att se på vad en kvinna skall vara och vad en soldat skall vara säger Per Enerud som är aktuell med boken ”Låt oss dö som hjältar” som skildrar två ryska kvinnokrigare. Arkivarien Stefan Högberg undersöker samma fenomen under medeltiden, och berättar att det sannolikt fanns mängder av kvinnor i medeltidens många krig och konflikter, och vi känner till inte mindre än 89 kvinnliga korsfarare. Tobias Svanelid och armémuseets Thomas Roth granskar också bioaktuella ”Fury”, som presenteras som en extremt realistisk och autentisk krigsfilm. Den historiska expertisen säger däremot något helt annat.  Programmet är en repris från den 25 oktober 2014.

Tobias Svanelid besöker Krapperups trädgårdar vid Helsingborg för att uppmärksamma trenden med att återskapa historiska trädgårdar. Och veckans Eurovision Song Contest har en lång historia av att skildra och påverka Europas historia. Det blir allt mer populärt att återskapa historiska trädgårdar efter medeltida eller senare snitt. Tobias Svanelid träffar trädgårdsarkeologen Anna Andreasson för att ta reda på hur det går till och hur man kan tänka om själv vill anlägga en historiskt korrekt täppa på sin tomt. Dessutom uppmärksammas veckans stora musikspektakel i Wien, Eurovision Song Contest, som under nära 60 år format Europas historia – det menar Dean Vuletic, världens ende schlagerhistoriker.

På Blasieholmen i Stockholm låg tidigare Stockholms strömmingscentral, sida vid sida vid det kungliga skeppsvarvet, som arkeologerna nu utforskar. Och schlagerstaden Wien bär spår av såväl svenska hjälpinsatser som 200-åriga brakfester. Vid Nationalmuseet på Blasieholmen gräver nu arkeologerna efter resterna efter Sillhofvet – stömmingscentralen som fortfarande luktar av rutten fisk. Dessutom hoppas man hitta resterna efter det kungliga skeppsvarvet på platsen, en gång Sveriges största arbetsplats. – För femhundra år sedan var det här en liten skärgård mitt i Stockholm, med flera öar där det nu är en halvö, berättar arkeologen Mathias Bäck som guidar runt Tobias Svanelid i utgrävningsgropen där man hittat kritpipor, krossade grytor och rester efter de enorma tunnor där strömmingen förvarats. Dessutom görs ett besök i Wien, dit nu schlagerfantasterna flockas. Men redan för 200 år sedan festades det stort i Wien, då staden var värld för fredskongressen som skulle forma Europas framtid. Historikern Jenny Öhman berättar om superfesten och om spåren av den svenska hjälpinsatsen som räddade 1920-talets wienare.

Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland och freden firades Europa. Men striderna upphörde inte omedelbart på alla håll, och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar platserna där kriget efter kapitulationen stod som hårdast. – Det var först den 20 maj som de tyska styrkorna på den holländska ön Texel lade ner vapnen, efter att i flera veckor kämpat mot georgiska rebeller, berättar armémuseets Thomas Roth. Hör också militärhistorikern Lars Ericson Wolke berätta om de hårda striderna i Böhmen, Kurland och Slovenien som orsakade tiotusentals dödsoffer långt efter att freden i Europa hade utropats. Och om de allra sista tyskarna som lade ner sina vapen – på Svalbard! Programledare är Tobias Svanelid.

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.

Varför mördades 1,5 miljoner kristna i Osmanska riket vid tiden för första världskriget, och hur lyckas Turkiet ännu hundra år senare förneka folkmordet på armenier och andra kristna grupper? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 100-årsmarkeringen av folkmordet på armenierna 1915. För 100 år sedan dödades omkring 1,5 miljoner armenier och andra kristna grupper i dåvarande Osmanska riket. Vetenskapsradion Historia träffar armeniska och svenska historiker för att reda ut vad som hände och varför, och hur det kan komma sig att Turkiet 100 år senare förnekar att ett folkmord ägde rum. Dessutom berättas historien om Alma Johansson, svenskan som blev vittne till de fruktansvärda grymheter som drabbade armenierna. Ljuset riktas också mot folkmordet på syrianer/assyrier vid samma tid, det mörka år som de drabbade själva kallar för Seyfo – svärdets år. Medverkande är Kevork Hintlian, Maria Småberg, Vahagn Avedian, Göran Gunner och David Gaunt. Programledare är Tobias Svanelid.

150 år efter mordet på president Abraham Lincoln reser Tobias Svanelid till brottsplatsen för att höra om den förskräckliga händelsen och dess konsekvenser för amerikansk historia. Den 14 april 1865 sköts amerikanske presidenten Abraham Lincoln för att avlida dagen efteråt. Skottet ekar ännu 150 år efteråt som en av de viktigaste och mest mytomspunna händelserna i USA:s historia, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid åker till platsen för brottet, Ford’s Theatre i Washington DC för att ta reda på vad som egentligen hände och vilka konsekvenser mordet haft. Historieprofessorn Richard Wightman Fox, författare till aktuella ”Lincoln’s Body” menar att presidenten kommit att bli en kraftfull symbol för den amerikanska drömmen, och för tanken på alla människors lika rättigheter, och att det inte minst var Lincolns groteska kroppshydda som skapat den långlivade Lincolnmyten. Martha Hodes, historieprofessor vid New York-universitetet och författare till aktuella ”Mourning Lincoln”, visar däremot att alla inte sörjde presidentens död. I Södern hyllade man mördaren och hoppades att mordet skulle sätta stopp för planerna att frige sydstaternas slavar. Bland afroamerikanerna fruktade man samma sak, att mordet skulle krossa Lincolns drömmar om att förbjuda slaveriet. Men bland dagens amerikaner är det inte presidentens kropp eller sorgliga slut man tänker på, när man hör namnet Lincoln – han är förvisso landets mest populära president genom tiderna, men associeras idag med bilar, bankrådgivning och vampyrjägare.

Den norska regeringen tog inte hoten om invasion på allvar och borde ställts inför rätta efter kriget. Det menar författaren Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om invasionen den 9 april 1940. Dessutom berättas historien om fiskebyn Telavåg, som jämnades med marken för sitt motstånd mot nazismen. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia norska fiskebyn Telavåg, som fick betala ett oerhört pris för invånarnas motstånd mot de nazistiska ockupanterna. Efter en strid med Gestapo deporterades byns samtliga manliga invånare, och husen jämnades med marken. Programledare är Tobias Svanelid.

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.

I Vetenskapsradion Historia varför Sverige blivit ett båttokigt land, och varför så många bryr sig om gamla veteranbåtar. Dessutom berättas om kungabegravningen som Aftonbladet ansåg gick för långt. Nostalgi och kärleken till den svenska kulturhistorien får tusentals svenskar att putsa på sina träbåtar varje år. Det menar etnologen Mattias Frihammar som studerar den svenska fritidsbåtens kulturhistoria och försöker förstå vad som motiverar folk att älska sina veteranbåtar. Tobias Svanelid träffar honom och träbåtsägaren Dick Olsson på Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Dessutom berättar Lena Rangström, författare till boken Dödens teater som skildrar svenska kungabegravningar under 500 år, om 1800-talets nygamla begravningsceremonier. Kvällspressen, med Aftonbladet i spetsen, tyckte att Karl XIV Johans begravningsprocession var lite väl antik, inte minst då folk trampades ner i jakten på så kallade kastpenningar.

1900-talets "tattarfråga" och 60-talets "Zigenarundersökning" gransas nu av historikerna. Och 1700-talets begravningsceremonier iscensattes som en dödens teater. 1895 föreslog en halländsk präst att alla ”tattare” skulle sättas i reservat. Ett par decennier senare var registreringar och steriliseringar av resande och romer i full gång, och så sent som på 1960-talet gjordes genetiska undersökningar av romer i den så kallade ”Zigenarundersökningen”. Historikerna Martin Ericsson och Ida Ohlsson Al Fakir är aktuella med sina avhandlingar som tillsammans tecknar bilden av Sveriges sekellånga övergrepp på resande och romer. Dessutom uppmärksammas 1700-talets kungliga begravningar – tiden då de pampiga processionerna ersattes mot högstämda ceremonier i Riddarholmskyrkan, och då Gustav III såg sin egen begravning som en operaföreställning. Programledare är Tobias Svanelid.

Om rummen som format Sveriges politiska historia, och hur kungabegravningar blev den viktigaste statliga ceremonin. Svensk politisk historia har skapats av arkitektur och geografi lika mycket som av människor. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker dagens historiker hur historien har formats av ståndsriksdagarnas möteslokaler, Oxenstiernas kanslikontor och avstånden till landets kyrkor. - Historiker har ofta menat att historien äger rum på en scen, men vi vill undersöka hur själva scenen påverkat historien, säger Magnus Linnarsson, som tillsammans med Joakim Scherp guidar runt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid i maktens centrum i Gamla Stan. Dessutom berättar Lena Rangström om kungliga begravningsceremonier. Utifrån hennes kommande bok Dödens teater, och Livrustkammarens aktuella utställning tecknas bilden av Sveriges första pampiga kungabegravning – Gustav Vasas, där processioner, kyritzhästar och landskapsfanor markerade startpunkten för statens viktigaste ceremoni.

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristian Gerner berättar om vad Katyn betyder för polacker och ryssar idag. Programledare är Tobias Svanelid.

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias Svanelid.

August Theodor, statarson i Ulvsunda, förlorade som sexåring sin mamma och pappa inom loppet av några månader. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias Svanelid.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.

Kanadasvenskarna är en av Sveriges okända utvandrargrupper som nu belyses i en kommande bok, och de finska krigsbarnen lever ännu med trauman, 75 år sedan ankomsten till Sverige. Svenskamerikaner uppmärksammas i TV-program men vem bryr sig om kanadasvenskarna? Vetenskapsradion Historia riktar ljuset mot de öden som väntade de 100 000 svenskar som styrde kosan mot Kanada istället för USA. – Svenskamerikaner har egna universitet, museum och bibliotek, men vi kanadasvenskar har ingenting, berättar Elinor Berglund Barr som i år är aktuell med en av de första historiska undersökningarna av svenskarna som emigrerade till Kanada. Dessutom uppmärksammas de finska krigsbarnens öden. För exakt 75 år sedan kom de första finska barnen till Sverige under Vinterkriget. Över 70 000 skulle följa, och på Riksarkivet berättar 58 hyllmeter arkivmaterial om deras erfarenheter av ”chokladlandet” Sverige, om deras umbäranden och saknaden efter familjen i Finland. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Ett självklart stopp på resan är världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. – Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. – Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. – För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd.

Dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar i årets historiska bokhögar bland östersjöpirater, kungliga lejon och renässansens hovastrologer. Dessutom samlas spelpanelen för att drabba samman under kolonialtidens kamp om världens resurser. De böcker och spel som tas upp i programmet är:   Furstinnan och stjärntydaren av Anna Carlstedt Medici av Göran Hägg Barrikaden valde mig av Kristina Lundgren Urkatastrofen av Klas-Göran Karlsson Svenska lejon av Ingvar Svanberg Ett stort lidande har kommit över oss av Dick Harrison Rule Britannia! av Johan Hakelius Det frivolas historia av Sabine Melchior-Bonnet Kapare och pirater av Lars Ericson Wolke Gustaf Tenggren – en biografi av Lars Emanuelsson och Oskar Ekman Colonial – Europe’s Empires Overseas av Christophe Pont/Stratagem Games

Svensken som skapade Disneys Snövit är märkligt bortglömd och 75-årsjubilerande musikklasserna som ger full hals under denna luciahelg har en stormig historia. Gustaf Tenggren var svensken som formgav världens första tecknade långfilm Snövit och flera andra av Disneys första mästerverk. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med konstnären som är superkändis i USA med märkligt bortglömd i Sverige. – Det är svårt att bli profet i sitt eget hemland, säger Disneykännaren Lasse Åberg och får medhåll av Lars Emanuelsson som skrivit en aktuell biografi om Tenggren. Dessutom uppmärksammas de 75-årsjubilerande musikklassernas stormiga historia. Det var 1939 som Hugo Hammarström drog igång Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och sedan dess har musikklasserna dels fått utstå kritik för att vara elitskolor, dels lagt grunden för det svenska musikundret. – Debattens vågor gick höga ända in på 80-talet, innan Alva Myrdal satte ett streck för debatten, berättar Bengt Gårsjö som undersökt musikklassfenomenet. Programledare är Tobias Svanelid.

Hör grekiska aulos och lyror, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt, som snart öppnar en utställning i Sverige. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess arbetar forskare och musikmakare för fullt för att kartlägga och rekonstruera den forntida europeiska musiken. Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige stödde Finland under landets svåraste stund, när Sovjetunionen anföll i november 1939. Men kanske kunde Sverige ha gjort mer för grannlandet, eller helt försökt motverka att kriget bröt ut. Tobias Svanelid debatterar frågan med Försvarshögskolans militärhistoriker. För 75 år sedan anföll Sovjetunionen Finland och ett tre månader långt iskallt krig skulle komma att skörda tiotusentals liv. I Sverige hette det att Finlands sak var vår, och Vetenskapsradion Historia kartlägger hur viktig den svenska hjälpen till Finland egentligen var, och om vi kunde, eller borde, ha gjort mer för vårt grannland. – Sverige skänkte enorma resurser till Finland i form av militär utrustning och krediter, förutom de 8 000 frivilliga svenska soldater som stred i Finland, men konsekvensen blev att vårt eget land stod mer eller mindre försvarslöst, menar militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan. Störst inverkan på krigsutgången hade de svenska militärflygplanen som skänktes till Finland, och Per Iko, forskare vid Försvarshögskolan, kan visa att det rörde sig om betydligt fler plan än vad vi tidigare känt till. Programledare är Tobias Svanelid.

Det finska vinterkriget startade för 75 år sedan och Vetenskapsradion Historia reser till dess mest legendomsusade plats, Raatevägen i Soumussalmi. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna. – Det som skulle bli en stor triumf för Stalin blev istället ett frostigt helvete, säger Mika Kulju som skrivit boken Soumussalmi 1940. – Och det här var en historia som snabbt förtegs i Sovjetunionen, berättar Lassi With, som är guide längs Raatevägens historiska platser. Först de senaste åren har ryssar och ukrainare kommit hit för att för första gången se platsen där deras fäder eller farfäder stupade. Vetenskapsradion Historia berättar om miraklet i Suomussalmi, som gått till krigshistorien som en av världens mest framgångsrika gerillastrider, och hur det kunde komma sig att de numerärt och materiellt underlägsna finnarna kunde stå emot den ryska offensiven vintern 1939-40. Programledare är Tobias Svanelid.

Under medeltiden var Kungahälla, dagens Kungälv, Nordens medelpunkt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som var sin tids viktigaste vallfartsmål för skandinaverna. Vetenskapsradion Historia reser till Kungälv för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats – där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. – Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är en repris från den 29 maj 2014.

Markisen de Sade, världens mest kände sexualfilosof, uppmärksammas stort i Paris på sin 200-årsdag, och Hitlerattentaten avslöjar vårt behov av en alternativ historia. Tvåhundra år efter sin död fortsätter markisen de Sade att fascinera. Världens mest kände sexualfilosof uppmärksammas stort i Paris i höst och Vetenskapsradion Historia träffar människorna som förförts av den historiska våldsporren. Dessutom uppmärksammas det halvt bortglömda attentatet mot Hitler för 75 år sedan, och hur det kommer sig att vi är så intresserade av Hitlers eventuella förtida bortgång. Historieprofessor Dick Harrison menar att vi har ett omättligt behov av tankar kring hur historien kunde ha tett sig om ödet velat annorlunda. – Allt fler i vår egen tid upplever en känsla av maktlöshet, men kontrafaktisk historia ger oss en upplevelse av att vi har kontroll över våra liv och kan påverka historien. Programledare är Tobias Svanelid.

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det upp sår som fortfarande är oläkta, i Mellanöstern, i Kaukasus, på Balkan och i Nordirland. Men i skyttegravarna föddes också tankarna på ett annat Europa, ett fredligare och mer sammanlänkat, menar författaren. Programledare är Tobias Svanelid.

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid.

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att den röda tråden mellan Namibia och Förintelsen är mer komplicerad att nysta upp. Programledare är Tobias Svanelid.

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

I veckans program om buffelköttet som förändrade världshistorien, om sumeriska gudinnor och doldisdrottningen Filippa som föräras en ny biografi. Pemmikan, torkat buffelkött och fett, var maten som lät polarfararna upptäcka världens isvidder, som lät Stanley hitta Livingstone och som förändrade världshistorien. Det hävdar Kjell Lundin som skrivit boken om den mytomspunna pemmikanen. Tobias Svanelid provsmakar den historiska maten. Dessutom uppmärksammas mänsklighetens äldsta civilisation, den sumeriska, där tidigare mäktiga kvinnogudar förlorade mark till sina manliga kollegor. Religionshistorikern Therese Rodin har undersökt hur det kom sig att sumeriska gudinnor degraderades eller försvann i samband med att den sumeriska kulturen grävde sina kanaler i Tvåflodslandet. Medeltidsdrottningen Filippa, Sveriges kanske mesta doldisdrottning, uppmärksammas också i en ny biografi av Eivor Martinus. – Under de korta år hon hann agera som regerande drottning lyckades hon utföra storverk, berättar hon.

I Vetenskapsradion Historia om Sven Hedin-institutets brott mot mänskligheten, om arkeologernas nya superverktyg - laser, och hur Wienkongressen formade Europa. Mitt under brinnande världskrig lånar den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin ut sitt namn åt ett SS-kontrollerat forskningsinstitut med täta kopplingar till flera koncentrationsläger. Författaren Tommy Lundmark har kartlagt Sven Hedin-institutets mörka historia. – Här mördas judar på Sven Hedin-institutets uppdrag enbart i syfte att hitta påstått rastypiska kranier, säger han. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också arkeologernas nya superverktyg, laserskanningen som avslöjar hemligheter i våra berg och skogar. Arkeologen Benedict Alexander testar nu ut systemet som med flygplan och laser hittar tidigare okända fångstgropar och fornborgar. Dessutom uppmärksammas att det nu gått 200 år sedan Europas stormakter möttes i Wien, under en av historiens största fredskonferenser. När Napoleon hade krossats gällde det för Wienkongressen att forma en ny världsordning, en ordning som kom att prägla historien fram till vår tid. Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – På krokiga vägar var ju vår svenska kungar ”av Guds nåde” ett arv ifrån Roms tankar om gudomliga kejsare, som slog rot för 2000 år sedan, berättar antikvetaren Allan Klynne.

För 350 år sedan, i september 1664, lämnade holländarna över juvelen i sin amerikanska koloni, Nya Amsterdam. Snart skulle staden bli känd som New York, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter stadens holländska rötter. - Den holländska kulturen har gjort ett unikt avtryck på New York, och på hela USA, menar historikern Brian G Anderson. Han menar att 1600-talets liberala holländska lagstiftning kring yttrandefrihet, näringsfrihet och religionsfrihet lade grunden till 1700-talets amerikanska självständighetsförklaring, och till dagens USA. Dessutom uppmärksammas svenskamerikanske fotografen John Anderson, som vigde sitt liv åt att föreviga siouxindianer på bild. Fjäderprydda indianhövdingar och vardagligt familjeliv är några av motiven, som skildrar siouxindianerna mitt under deras svåraste stunder efter massakern vid Wounded Knee. Programledare är Tobias Svanelid.

Längs ofantliga 20 mil stod västfrontens första stora slag vid Marne. Två miljoner soldater drabbade samman i ett gammaldags fältslag som skulle rädda Paris och skapa den mytomspunna skyttegravsfronten. Tobias Svanelid och Nils Fabiansson reser längs slagfältets monument och kyrkogårdar för att diskutera krigets mening och meningslöshet, men riktar också blicken mot hur det aktuella hundraårsjubileet nu kan komma att skriva en ny historia över världskriget. - Direkt efter kriget skrevs pampiga officiella historieverk, därefter kom generalernas memoarer och för femtio år sedan inleddes vår fokusering på världskrigets mikrohistoria, hur vanliga soldater och civila upplevde kriget, berättar Nils Fabiansson. Men frågan är hur representativa de här mikrohistorierna egentligen skall anses vara.

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Ett självklart stopp är också världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. - Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. - Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid, i det första avsnittet av tre, längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. - För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd.

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången den 24 oktober 2013.

Vi svenskar har alltid varit köptokiga, det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. - Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Murhem och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Och Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 - Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången 6 mars 2014.

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin. Sändes första gången 28 november 2013.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius guidar traditionsenligt bland läsvärda böcker och spelvärda spel för alla historieälskare. Hör om domedagsprofeter och bibelkommunister, om allmogemåleri och kremlska lökkupoler, och missa inte chansen att återuppleva paniken i Pompeji vid Vesuvius utbrott! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Djur i krigets öga. Om djur och soldater i första världskriget. Hedvig Rudling, med förord av Peter Englund. Historien om Västfronten. Nils Fabiansson. Första Världskriget. Marco Smedberg. Kreml. Symbolen för makt och rikedom. Catherine Merridale. Arvet från Bagdad. Ingmar Karlsson. Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Håkan Håkansson. Den nya världen. Lennart Pehrson. Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf? Dick Harrison. Lumpen - från mönstring till muck. Anna Maria Forssberg och Klas Kronberg (red) När färgen kom till byn. Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850. Johan Knutsson och Ulla-Karin Warberg. Ticket to Ride 10th Anniversary Edition. Asmodee Games The Downfall of Pompeii. Mayfair Games

För 100 år sedan tuffade det första fartyget igenom den nybyggda Panamakanalen. Vetenskapsradion Historia reser till den 100-årsjubilerande kanalen för att leta efter minnena av svenskarna som hjälpte till att bygga den, och höra om kampen att bygga en sjöväg mellan Atlanten och Stilla Havet. - Ända sedan Columbus dagar har man velat bygga en kanal i Panama, berättar Matthew Parker, författare till boken Hells Gorge som beskriver Panamakanalens historia. Och på Panamas kanalmuseum visar man än idag upp den första kartan som projekterade var kanalen skulle byggas, nära 100 år innan den blev verklighet. En karta som ritades av en svensk! Dessutom riktas strålkastarljuset mot Gavrilo Princip, mannen som mördade det österrikiska ärkehertigparet i Sarajevo för 100 år sedan och som påståtts ha startat det första världskriget. Men i dagens Sarajevo har man helt olika syn på Princip, där några reser stolta minnesmärken över honom, medan andra kallar honom för Bosniens Usama bin Ladin. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron.

Nästa vecka träffas nordister och historieintresserade i Kungälv för att bland annat fira att Norden haft fred i 200 år. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats - där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. - Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid.

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot Vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Observera att detta är en repris från den 23 januari 2014.

Norge firar 200-årsdagen av grundlagssignaturerna på Eidsvoll 1814, och nationaldagsfirandet har föregåtts av ett massivt historieintresse. Vetenskapsradion Historia tar tempen på hur norrmännen minns sitt eget mirakelår, och hur det kommer sig att Sverige yrvaket tittar på under jubileumsåret. - 1814 är ju det stora året i norsk historia, menar Ruth Hemstad vid Nationalbiblioteket i Oslo, men både på svensk och norsk sida har man problem med att få in alla de turer som ledde fram till Eidsvoll och senare till unionen med Sverige. Historikerna Morten Ottosen och Monica Mørch guidar Tobias Svanelid genom grundlagsfäder, sommarkrig och en stortingssal som vittnar om de politiska strider som födde det moderna Norge.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på debatten om de senaste rönen hur stenåldersjägarna blev bönder. Jordbruket spreds med invandrare, säger genetikerna, medan arkeologerna är skeptiska. - Det är känsligt att dra stora slutsatser om hela kulturer utifrån ett litet antal DNA-analyser, menar arkeologen Åsa Larsson. Hon tycker också att det är problematiskt att såväl DNA-forskare som journalister utan problem går ut med uppgifter om eventuella skillnader i jägarnas och böndernas hudfärg, och frågar sig om genetikerna är säkra på att det över huvud taget är de första jordbrukarna som de har analyserat. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens många kvinnliga entreprenörer. 1900-talet såg en stark nedgång i kvinnligt företagande, på grund av könsdiskriminerande regler och nya ideal kring hemmafruar och nationalekonomen Anita du Rietz berättar om utvecklingen som till slut ledde fram till Svenskt Näringslivs Jens Spendrups ohistoriska uttalande om kvinnors bristande erfarenheter som företagare. Programledare är Tobias Svanelid.

Nyligen öppnades Erik den Heliges relikskrin i Uppsala domkyrka, i syfte att göra analyser på helgonkungens 850-åriga benknotor. Vetenskapsradion Historia var på plats för att bevittna vår egen tids hysteriskt stora intresse för medeltida ben och kungagravöppningar - ett spektakel som har sina rötter långt tillbaka i tiden. - Jag är lite förvånad över spektaklet, menar osteologen Anna Kjellström som ska kartlägga huggskadorna på skelettresterna. - Kanske beror det stora medieintresset på vårt behov av mer historia i en allt mer globaliserad omvärld, tror domprosten Annica Anderbrandt. - Och analyser av skelettet är det enda sättet vi kan få mer kunskap om en person som är i stort sett frånvarande i det historiska källmaterialet, menar arkeologen Maria Vretemark, som också är på jakt efter Magnus Ladulås gamla ben. Dessutom fortsätter serien om kvinnliga entreprenörer genom historien. I den andra delen i denna serie berättar nationalekonomen Anita du Rietz om 1800-talets klädmånglerskor och korvkioskföreståndare som drev på en marknadsliberal revolution. Programledare är Tobias Svanelid.

1864 infördes näringsfrihet i Sverige, och de gamla skråna fick konkurrens av nya svenska snilleindustrier. Några få decennier senare hade företag som Ericsson, Alfa Laval och Atlas Copco etablerat sig på global skala. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Sverige så blixtsnabbt kunde förvandlas från en medeltida till en modern ekonomi. - Inte minst historien om Ericsson är remarkabel, menar Alexander Husebye, föreståndare på Centrum för Näringslivshistoria som nu förbereder firandet av 150-årsminnet av näringsfrihetens införande. Medverkar gör också Mats Larsson, professor i ekonomisk historia och huvudredaktör för det första försöket att sammanfatta de senaste 150 årens svenska företagshistoria. I historieskrivningen kring företagen som byggde Sverige brukar kvinnorna lysa med sin frånvaro, fastän de i verkligheten var en drivande kraft i såväl småföretagande som storindustrier allt sedan medeltiden. Anita du Rietz guidar i en serie samtal med Tobias Svanelid bland kvinnliga entreprenörer, från 1600-talet till idag.

För 150 år sedan stormade den preussiska armén de danska ställningarna vid Dybböl. Striden markerade slutet för det multietniska Danmark och starten för den lilla danska nationalstaten, och satte djupa sår i den danska självkänslan. Vetenskapsradion Historia berättar om Danmarks ödesstund, och hur man idag markerar 150-årsminnet av händelsen. - Danskar är självpiskare och älskar att minnas sina förluster, berättar historikern Rasmus Glenthöj, aktuell med en ny bok om händelserna 1864 där han vill förskjuta en del av skulden till katastrofen 1864 från de danska politikerna till en passiv omvärld. För svenske kungen hade i princip lovat att komma till Danmarks hjälp i händelse av krig, men eftersom regeringen i Stockholm tyckte annorlunda blev det inget av en dansk-svensk allians mot Preussen. Danmarks sak lockade däremot över 400 frivilliga svenskar till krigsskådeplatserna på Jylland och historikern Ditte Koch berättar om svenskarna som föll vid de avgörande striderna vid Dybböl den 18 april 1864. Programledare är Tobias Svanelid.

För drygt 700 år sedan var Södermalm Sveriges första förort. Det är ett av resultaten ifrån de pågående arkeologiska utgrävningarna vid Slussen i Stockholm och som nu skriver om huvudstadens historia. - Stenskodda gator och tydliga tomtstrukturer redan i sent 1200-tal ger en helt ny bild av Södermalm, som helt bryter mot den tidigare föreställningen om stadsdelen som en fattig och betydelselös del av staden, säger Kenneth Svensson som leder utgrävningarna vid Slussen. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktens storstilade silvergåvor till Ryssland. I en ny bok presenteras den unika silverskatten, som sedan 1600-talet förvaras i Kreml och som ger en ny bild av Sveriges relation med grannen i öster. - De svenska stormaktsregenterna blidkade de ryska tsarerna med magnifika silvergåvor i hopp om fredliga relationer och bättre handelsvillkor, berättar silverexperten Susann Silfverstolpe. Men alla gåvor fick inte avsedd effekt - Karl XII:s rekordpresent till Peter den Store glömdes snabbt bort - några veckor efter silvergåvan förklarade Ryssland Sverige krig. Programledare är Tobias Svanelid.

Noa med arken är aktuell i Darren Aronofskys hollywoodskildring av hans liv, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter ursprunget till Bibelns berättelse. Arkeologen Richard Holmgren berättar om teorierna kring översvämningar och solbåtar, och att det faktiskt tycks finnas ett korn av sanning i bibeltexten: - Jag har själv varit med att gräva ut några av världens äldsta fynd av vinframställning i närheten av Ararat, vilket ju har en spännande parallell till Bibelns uppgifter om att Noa lät anlägga en vingård sedan arken strandat. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också två böcker som kommit ut i veckan, och träffar dels USA-korrespondenten Lennart Pehrson som tagit sig för att skriva ett nytt standardverk om svenskamerikanernas historia - den första delen Den nya världen berättar om hur Amerika och Sverige påverkat och inspirerat varandra i nära 400 år. Dessutom berättar Hedvig Rudling om sin bok Djuren i krigets öga - om alla de hästar, hundar och brevduvor, men också kaniner, koalor och elefanter som var med i första världskriget. Programledare är Tobias Svanelid.

Den allmänna värnplikten är ett minne blott, men hur detta minne egentligen ser ut intresserar nu historikerna. Anna-Maria Forssberg på Armémuseet i Stockholm har drivit projektet som kartlägger svenskarnas lumparminnen. – Det är märkligt att en institution som präglat Sverige under mer än hundra års tid så snabbt kan falla i glömska hos en yngre generation, menar hon. Men de som var med minns desto mer – allt ifrån snuskburkar och muckarkammar, till Status Quo och stridskukar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått hundra år sedan det första arkeologiska spadtaget på den mytomspunna Påskön. Katherine Routlegde tillbringade ett drygt år på ön och hennes teorier gäller delvis än idag, menar Helene Martinsson-Wallin vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

Fotbollsmatcherna mellan Real Madrid och Barcelona har präglat Spaniens 1900-talshistoria, och till och med påverkat hur landet utvecklats. I helgen är det dags igen, och Vetenskapsradion Historia kartlägger de nära sekelgamla rötterna till fiendskapen mellan fotbollslagen. – Beslut om spelarköp i Barcelona och Real Madrid togs upp till och med på ministernivå under Franco-tiden, berättar Sid Lowe, aktuell med en bok om El Clásicos historia. Dessutom botaniserar programledaren Tobias Svanelid bland svärd, skelett och rustningar ifrån slaget vid Visby ringmur 1361, som nu ställs ut på Historiska museet i Stockholm. Slaget, som var ett av medeltidens brokigaste, kom att påverka Gotland under hundratals år, och den stora förloraren efter Valdemar Atterdags härjningar var inte det påstått brandskattade Visby, utan landsbygdens bondefamiljer.

16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Jämfört med andra ämnen som testats i nationella prov låg historieresultaten i absoluta botten. Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet. - Provet är utformat enligt den nya kursplanen som bara funnits under ett par år. Både lärare och elever håller fortfarande på att anpassa sig till de nya kunskapskraven, menar han. Men redan nu har det nationella provet visat sig vara mycket nyttigt för att stimulera en ämnesdiskussion bland historielärarna. Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisningen i Sverige och menar att det nu behövs andra metoder i undervisningen för att elever bättre skall lära sig historia. I hennes forskning har hon sett hur diskussioner kring historiska aktörer och strukturer kan hjälpa såväl lärare och elever att tänka nytt kring historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Vi svenskar har alltid varit köptokiga. Det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. – Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Muräng och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 – Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid

I Vetenskapsradion Historias 600:e program ställer programledaren Tobias Svanelid tre historiker mot väggen - vad ska vi egentligen med historiker till? I svallvågorna efter debatten om humanioraämnenas kris börjar historikerna själva diskutera vilken roll de borde ha i samhället, och vilket ansvar de har i samhällsdebatten. – Vi historiker har länge ansett att det är något gott att hålla sig på avstånd från samhällsdebatten, men jag tycker att det är helt fel, och att historiker har en viktig roll att fylla för att sätta vår tids stora frågor i ett längre perspektiv, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor vid Lunds universitet. Med i debatten är också lundahistorikerna Cecilia Riving och Eva Österberg.

Historiemåleriet har varit ett föraktat kulturarv i hundra år, men nu tas de gamla konstverken till heder i Göteborgs konsthalls nya utställning En målad historia som öppnar i helgen. - De här konstverken har format bilderna av vår historia, menar Per Dahlström, intendent på konstmuseet. Hans kollega Kristoffer Arvidsson menar också att målningarna från 1800-talet fortfarande fortsätter att påverka hur vi upplever dagens historiska ögonblick. - Dagens historiska filmer, eller Sagan om Ringen-trilogin, liksom nutida dokumentärfotografi bär vidare ett arv ifrån historiemåleriet, menar han. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktstidens grå eminens, drottning Hedvig Eleonora, som i sextio år var mycket aktiv i att forma bilden av den svenska stormakten. Konsthistorikern Lisa Skogh har undersökt hennes roll som konstmecenat. Programledare är Tobias Svanelid.

Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat, från helgonet Sankt Lars. Programledare är Tobias Svanelid.

För hundra år sedan marscherade tiotusentals bönder till borggården i Stockholm för att visa sitt stöd för kungens försvarspolitiska linje. Borggårdskrisen ledde till Sveriges allvarligaste regeringskris genom tiderna och innebar en politisk ödesstund för landets nyfödda demokrati. - Det var en benhård strid som gjorde forna vänner till fiender, berättar Axel Odelberg, författare till boken Med kungen som verktyg som skildrar händelserna. Dessutom avslöjar författaren Åke Persson vad Julius Caesar, Goethe och Oscar Wilde egentligen sade på dödsbädden. För deras och andras sista ord i livet lät inte riktigt som vi lärt oss Programledare är Tobias Svanelid.

Under årets olympiska spel i Sotji kommer de tävlande att åka skidor och spela ishockey på 150 år gamla massgravar. Det hävdar representanter från folkgruppen tjerkesser, som på 1800-talet utsattes för Rysslands hårdföra kolonisationspolitik i Kaukasus. - Jag skulle inte kalla det för ett folkmord, men en etnisk rensning, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor i Lund som tillsammans med Turkietkännaren och ex-diplomaten Ingmar Karlsson diskuterar tjerkessernas historia i Vetenskapsradion Historia. Tjerkesserna själva hävdar att ryssarna utrotade omkring en miljon av deras ättlingar, och deporterade lika många ifrån utskeppningshamnen i Sotji till det Osmanska riket. Idag kräver de upprättelse och ett ryskt erkännande av folkmordet. Dessutom inleds i denna veckas program en serie om vår uråldriga fascination för en döendes människas sista ord på dödsbädden. De sista orden ansågs kunna rena en syndares själ, ge livsvisdomar från världen på andra sidan, och bestämma imperiers öden, och än idag grunnar folk på vad IT-gurun Steve Jobs egentligen menade med sina sista Oh wow, oh wow, oh wow!. Journalisten Åke Persson har skrivit en bok om fenomenet. Programledare är Tobias Svanelid.

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid.

Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande pålrad i Degeberga i östra Skåne, hävdar å andra sidan att det kanske kan röra sig om ett skrytbygge. - Genom att uppföra sådana här monument visade man för omvärlden att man hade makt att kontrollera mängder av människor, och få dem att utföra ett krävande arbete, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

I Norge kallas det för miraklens år. I Sverige innebar det början på en 200-årig fred och i Danmark förvandlades landet från stormakt till lilleputtnation. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar freden i Kiel 1814 och vad den historien betyder för de nordiska länderna idag. - Här skapades det moderna Norden, menar Torbjörn Nilsson, historiker vid Södertörns högskola. Få år var så tumultartade i Skandinaviens historia som de mellan 1809 och 1814. Sverige förlorade Finland, bytte kung och regeringsform och drev igenom en oönskad union med Norge. Norge å sin sida upplevde några korta ögonblick av självständighet, röstade igenom en älskad grundlag och gick i krig mot Sverige. Danmark stod på fel sida i Napoleonkrigen och förlorade merparten av sitt territorium, för att komma ut med en helt ny nationell identitet efter freden i Kiel. Tobias Svanelid träffar danske historikern Rasmus Glenthöj, norske historikern Ruth Hemstad och svenske historikern Torbjörn Nilsson för att reda ut vad som hände 1814, och vad historien betyder för oss idag.

I Vetenskapsradion Historia traditionsenliga julklappsprogram tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om hårda klappar att lägga under historieälskarens julgran. Hör om hemliga poliser, karibiska mördarpirater, kinesiska pyramidbyggen och trolska vinterkrig. Böckerna och spelen som programmet tipsar om är: I skuggan av Rom av Kent Andersson Germaner av Tore Jansson Usla, elända och arma av Sofia Holmlund och Annika Sandén 101 historiska hjältar av Ola Larsmo och Brian Palmer 101 föremål ur Sveriges historia av Katarina Harrison Lindberg och Dick Harrison Järnridån av Anne Applebaum Landsmän av Bo Lidegaard Ardennerna - Hitlers vinteroffensiv 1944-1945 av Christer Bergström Assassins Creed 4 - Black Flag av Ubisoft Nations av Lautapelit

Det var sannolikt det märkligaste skepp som någonsin seglat på Östersjön - Experiment of Leith - en femmastad katamaran med skovelhjul. Vetenskapsradion Historia berättar de senaste rönen om detta märkliga fartyg, som har kopplingar till Skottlands nationalrätt haggis och ångmaskinsrevolutionen. - Mycket tyder på att hon faktiskt ligger sjunken mitt i centrala Stockholm, menar marinarkeologen Marcus Hjulhammar som intresserat sig för Experiment of Leith. Dessutom uppmärksammas den sista striden mellan svenskar och danskar för 200 år sedan. Slaget vid Bornhöft i december 1813 var slutpunkten för sekel av fiendskap länderna emellan, och markerade också slutpunkten för Sveriges stormaktsambitioner på kontinenten. Programledare är Tobias Svanelid.

Den var på sin tid världens största dynamitfabrik och lade grunden för Nobels förmögenhet. Idag är den ett stycke bortglömd och rostande industrihistoria på den skotska västkusten, där tunga minnen vilar. - 130 människor omkom under tillverkningen av dynamiten, berättar John Millar, lokalhistoriker i Ardeer, där Nobels fabrik en gång låg. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 100-åringen Svenska folkets underbara öden - Carl Grimbergs superpopulära historieverk som stod i var mans bokhylla. - Grimberg hade ett enormt inflytande över 1900-talets folkliga historieuppfattning, menar historieprofessorn Dick Harrison, som tycker att bokserien är väl värd att läsa igen, men nu som ett dokument över svunna tiders historiesyn. Programledare är Tobias Svanelid.

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin.

För hundra år sedan var Ryssland framtidslandet som lockade tusentals svenska emigranter och hundratals svenska företag att etablera sig på andra sidan Östersjön. Svenskar byggde framgångsrika liv i Ryssland, och lade grunden för Ryssland som oljenation. Men 1917 tog allt plötsligt slut. - Historien om svenskarna som bodde i Ryssland är ett oskrivet kapitel i Sveriges historia, menar forskarna Helene Carlbäck och Martin Kragh som båda engagerat sig i det nya arkivsamarbete som nu upprättas mellan Sverige och Ryssland. Dessutom uppmärksammas historien på Sveriges mest bortglömda platser. Genom den kraftigt expanderande vindkraftutbyggnaden i landet får arkeologerna nu möjlighet att undersöka områden som vi tidigare vetat mycket litet om, som i fallet med Alared i Halland, där forntidens svenskar levde, begravdes och bröt granater för smyckestillverkning. Programledare är Tobias Svanelid.

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Hon bojkottade Gustav III:s fester och anklagades för statskuppsförsök. Hedvig Elisabeth Charlotta var det svenska hovets flitigaste dagboksskrivare, men också en skicklig intrigmakare och politisk aktör i Sveriges stormiga revolutionstid. - Hon utövade sin makt på de informella arenorna, men gjorde det bästa av en ganska komplicerad situation, säger My Hellsing som studerat drottningens politiska ambitioner. Dessutom besöker Tobias Svanelid och historieprofessorn Martin Hårdstedt den svenska historiska kultplatsen vid Lützen för att ta reda på vad Gustav II Adolf egentligen spelar för roll i dagens historiska medvetande.

För 300 år sedan styrdes stormakten Sverige ifrån en turkisk kiosk i Timurtasch. Här beslutade kungen bland annat om att införa justitiekanslersämbetet - en instans som lever kvar än idag. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter spåren av Karl XII:s turkiska äventyr och söker efter spåren efter karolinerna i turkiska Edirne och grekiska Didymoticho, där kungens minne lever kvar i fotbollslaget som bär hans namn. I allhelgonatider har skräcken högkonjunktur - liksom den hade i slutet av 1800-talet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren menar att förrförra seklets fascination för brottslingar, änglamakerskor och likplundrare egentligen handlade om uppfostran. - Genom att besöka vaxkabinettens ruskiga avdelningar skulle 1800-talsmänniskan lära sig se skillnad på en giftmördare och en falskmyntare, menar hon. Programledare är Tobias Svanelid.

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid.

I oktober 1813 drabbade 600 000 soldater samman vid Leipzig i ett av historiens största fältslag. Folkslaget vid Leipzig innebar slutet för Napoleon, och födelseplatsen för en tysk nationalkänsla. - Vi har ju lärt oss att Waterloo är avgörandet, med det var här vid Leipzig som Napoleon hade sin tyngsta förlust, berättar historieprofessorn Martin Hårdstedt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slagfältet, och de museer som idag visar jubileumsutställningar, och undersöker hur man idag högtidlighåller minnet av fältslaget, som skördade mer än 50 000 dödsoffer. På platsen finns numera det 100-åriga Folkslagsmonumentet, en kolossal byggnad som skulle minna om segern mot Napoleon - men hur har minneskulturen förändrats från 1800-talets romantiska nationalism, via kalla kriget till idag? Programledare är Tobias Svanelid.

Att fingera otrohet verkar ha varit en vanlig strategi för högadeln att få skiljas i början av 1800-talet. Vetenskapsradion Historia berättar om adelns skilsmässoboom och om kvinnornas långa kamp för att bli myndiga. Programledare är Tobias Svanelid.

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Veckans avslöjande om polisens olagliga register över romer har en lång historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar antiziganismens rötter i rasbiologiska institutets kartläggningar av romer, och 1950-talets polisinsatser i romska tältläger. - Nu krävs krafttag för att återskapa ett förtroende mellan romer och svenska myndigheter, och jag befarar att det pågående arbetet med en vitbok över övergreppen mot romer är i gungning, säger historikern Jan Selling, författare till en nyutkommen bok om svensk antiziganism. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också historikernas nyväckta intresse för föremål. I efterdyningarna av alla antikprogram på tv riktar nu författarparet Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison ljuset mot 101 föremål i Sveriges historia. Och så berättar författaren och historikern Bo Lidegaard om hur det kunde komma sig att 7 000 danska judar lyckades rädda sig till Sverige 1943. I sin uppmärksammade bok Landsmän granskar han en av andra världskrigets fåtaliga ljuspunkter. Programledare är Tobias Svanelid.

Det fanns en tid när svensken hellre åt hästbajs än kantareller. I Vetenskapsradion Historia berättar Anders Hirell, författare till kommande boken Den svenska matsvampens historia om varför svenskarna skydde svampen och hur det kom sig att riskor och murklor hamnade på den kungliga matbordet 1636. - Inte ens under nödåren på 1860-talet kunde statens utbildningsinsatser få svenskarna att äta svamp, säger Anders Hirell. Dessutom handlar det om de antika germanernas förvandling från ett krigiskt och tärningsspelande barbarfolk till ljushyllta övermänniskor. Latinprofessorn Tore Jansson är aktuell med boken Germanerna och följer det mytomspunna folkets vindlande historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Lasse-Maja och Robin Hood är några av historiens superkändisar, men hur kommer det sig att småtjuvar och banditer fått sådan hjältestatus? Tobias Svanelid söker svaret i Marstrands fångceller och i 75-årsjubilerande filmen "Robin Hoods äventyr".

I slutet av 1700-talet kom Versailles att förkroppsliga världslig lyx. Här bjöd kungen på jordgubbar mitt i vintern, och här hade drottning Marie Antoinette meterhöga peruker som bländade omgivningen. Vetenskapsradion Historia avslutar serien om Versailles, världens åttonde underverk, genom att måla upp bilden av palatsets ödestimma. - Bland det som provocerade folk allra mest var Marie Antoinettes hemliga gömställe Petit Trianon, där hon agerade bondfru samtidigt som Frankrikes vanliga bönder svalt, berättar historikern Jonas Nordin. Dessutom handlar det om kungaparets omständliga måltidsceremonier, om Ludvig XIV:s besatthet av apelsiner och hur det gick till när det kungliga residenset förvandlades till revolutionärt museum under 1800-talet. Programledare är Tobias Svanelid.

Kungarnas Versailles var mer än ett slott - här växte ett helt samhälle upp, där bortglömd städpersonal, priviligierade ljuständare, hyllade skådespelare och kortspelande baroner levde sida vid sida. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid vandrar, tillsammans med historikern Jonas Nordin, runt i såväl slottet som staden Versailles, för att leta efter spåren efter människorna som en gång befolkade platsen. - Under stora delar av slottets historia var här en enorm byggarbetsplats med säsongsarbetande stenhuggare, berättar Jonas Nordin. Det var ju inte Ludvig XIV som byggde Versailles, utan denna enorma skara anonyma människor, som är snudd på bortglömd idag. Och vid sidan av de mest berömda turiststråken finns lämningarna efter såväl tjänarnas som hovlivets Versailles kvar - det enorma Grand Commun, där tusentals arbetare levde och verkade; salarna där hovstallmästarna spelade kort och biljard, och Marie Antoinettes teater.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till världens åttonde underverk, de franska kungarnas Versailles, för att tillsammans med historikern Jonas Nordin berätta om slottets och parkens historia och myter. - Den här platsen lämnar ingen oberörd, menar Jonas Nordin, som i höst är aktuell med en bok om slottet, som han själv besökt bortåt tjugo gånger. I detta första avsnitt, i en serie om tre program, handlar det bland annat om hur många toaletter det egentligen fanns i Versailles, och varför hertigen av Vendôme kallades för en levande kloak. Dessutom letar man efter den utmanande Venus med de vackra skinkorna, som fascinerade slottsparkens manliga besökare på 1700-talet. Men det handlar också om hur det gick till när Versailles förvandlades från en liten mysig jaktpaviljong till dagens gigantiska slottskomplex, vars yta överträffar Stockholms kommuns.

Mumier, lönnmördarsläkter och plastfigurer har huvudrollen när Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska böcker och spel inför sommaren. I säsongens sista program läser Urban Björstadius och Tobias Svanelid vårens böcker och plockar russinen ur kakan. Här finns till exempel den vetenskapliga avhandlingen från 1700-talet som menar att troll bor kvar i dagens Finland, och guideboken som lotsar dig till runstenarna i Gamla Stan. Dessutom drabbar spelpanelen samman i Första Världskrigets fältslag - en kamp som vittnar om krigets ohyggligheter, gestaltad av plastfigurer och tärningar. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Jourhavande historiker, Dick Harrison Tutankhamens förbannelse, Joyce Tyldesley Om människans historia, Jacob Fredrik Neikter Det medeltida Stockholm, Elisabeth Regner Jakten på Edvard, Pontus Brandstedt An Early Meal, Daniel Serra och Hanna Tunberg Borgia, Christopher Hibbert Axis & Allies: WWI 1914, Larry Harris Clash of Cultures, Christian Marcussen

Bortåt 300 000 barn skickades som så kallade feriebarn från Stockholm ut på landet under 1900-talet. Ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson har som förste forskare kartlagt fenomenet som präglade flera generationers fattiga storstadsbarn. - Det fanns en utbredd uppfattning att lantluft var bra för barn, och att också fattigare barn skulle ha rätt att komma ut på landsbygden för att lära känna den svenska naturen, berättar hon. Björn Zackrisson var ett av alla feriebarn som på 1950-talet lämnade staden för landet. - Det var en otrolig frihetskänsla att få komma bort från stan, menar han. Kyrkor, folkskolan, och så småningom även staten engagerade sig i projektet, som kom att drivas ända fram till 2002. Men vem som helst fick inte åka - för att kvalificera sig som feriebarn skulle man inte vara vanartig, utan ha goda betyg i uppförande, vilket gjorde att systemet gynnade flickorna. I programmet hörs också den sista delen i serien om övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll berättar om bergfrukulten i småländska Gladhammar på 1660-talet som utgör ett unikt rättsfall i svensk historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Maximalt 150 kronor om året från 67 års ålder. Sådana var omständigheterna när riksdagen röstade igenom världens första medborgliga socialförsäkring, den allmänna pensionen 1913. Vetenskapsradion Historia undersöker varför Sverige kom att bli världsledande på pensionsområdet, och hur väl man lyckades med målet att utrota fattigdomen i vårt land. - I början av 1900-talet hade en av världens äldsta befolkningar, så det fanns en bred politisk enighet kring att något måste göras för att komma till rätta med fattigvårdsproblemet som det kallades, berättar historikern Urban Lundberg, som intresserat sig för pensionernas historia. Men pensionsreformen 1913 fick också kritik: män fick mer pengar än kvinnor, och ersättningen var för låg. Dessutom menade många att en garanterad pension skulle innebära att stora delar av befolkningen skulle sluta ta ett eget ansvar för sin ekonomi. I serien om äldre tiders övernaturliga sexualbrott berättar historikern Mikael Häll om ett fall från början 1700-talet som rörde skogsrået. Rätten var mycket förbryllad över hur man skulle kategorisera sexbrottet. - Man lät till och med rita en sorts efterlysningsaffisch på skogsrået efter den tilltalades beskrivning, berättar han. Programledare är Tobias Svanelid.

För hundra år sedan skördade två blodiga krig på Balkan tusentals dödsoffer. Vetenskapsradion Historia återvänder till 1913 och tiden då Balkans instabila karta formades. - Det här handlar om när de balkanska staterna med nationalistiska argument passar på att anfalla Osmanska riket och sina grannar, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Men den stora lärdomen från 1913 borde vara att ingen kan vara nöjd, utan att Balkans situation måste lösas genom kompromisser. Dessutom startar en serie om äldre tiders övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll vid Lunds universitet har kartlagt rättsfallen som vittnar om hur 1600-talets svenskar hade brottsligt sexuellt umgänge med väsen som näcken, skogsrået och bergsfrun. - Man var tvungen att få in de här brotten under samma rättsparagrafer som gällde tidelag, berättar han. Dessutom uppmärksammas Stålmannens 75-årsdag, superhjälten som bytt skepnad många gånger under sitt långa liv, enligt seriehistorikern Claes Reimerthi. Programledare är Tobias Svanelid.

Innan Göteborg anlades vid Göta älvs utlopp på 1600-talet låg Nya Lödöse där. Vetenskapsradion Historia besöker den pågående arkeologiska utgrävningen av 1500-talsstaden, som redan resulterat i fynd som berättar om handelsstadens internationella kontakter och om hur livet tedde sig för de människor som bodde här. - Vi är mest förvånade över att så mycket finns bevarat under jorden, berättar projektledaren Christina Rosén. Det är som en tidskapsel ifrån 1500-talet! Dessutom bläddrar programledaren Tobias Svanelid i den mytomspunna Djävulsbibeln, medeltidens största bevarade handskrift som kallats för världens åttonde underverk. - Såväl bokens storlek som den unika djävulsbilden gjorde att Djävulsbibeln redan tidigt omgärdades av myter, säger bibliotekarien Anna Wolodarski. Bland annat menade man att hela det gigantiska verket skrivits under en enda natt, genom att en munk ingått en pakt med just djävulen, berättar hon.

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck. - Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden. Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814. - I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än att få fred med Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet. - Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten. Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde. - Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han. Programledare är Tobias Svanelid.

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala - en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan. - Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål. Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat. De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden. - Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare resterna av besegrade fiender som vi hittat? Programledare är Tobias Svanelid.

Hon var protestantismens försvarare och Sveriges enda kvinnliga kung som valde att avsäga sig tronen och omfamna fiendens religion. På 1600-talet tecknades nidbilder av pojkflickan men idag har hon blivit queerikon. På Livrustkammaren är drottning Kristina nu aktuell i den första utställningen om henne på över femtio år. Vetenskapsradion Historia följer med intendenten Sofia Nestor för att spegla de många bilderna av Kristina, från den pappaälskande rultiga tvååringen, via den politiska balettdansösen till den påstådda hermafroditen som hade smak för katolska kardinaler. Med anledning av aktuella Fyra dagar i april berättas också historien om påskkravallerna i Uppsala 1943. Författaren Magnus Alkarp har grävt i arkiven kring det våldsamma tumultet vid Uppsala högar då polisen stormade in bland antinazistiska motdemonstranter med dragna sablar. Han berättar om ett ögonblick i historien då högerextremism och demokrati stod öga mot öga i Sverige, och där stormakterna med spänning följde utvecklingen i det land som hittills undgått en ockupation av Tredje Riket. Programledare är Tobias Svanelid.

Vad hade hänt om Hitler förvägrats Sudetområdet 1938? Om Caesar inte korsat Rubicon och Kina upptäckt Amerika före Columbus? Stian Nordengen Christensen har som en av få forskare intresserat sig för så kallad kontrafaktisk historia - historien om det som kunde ha hänt. - Det handlar om att förstå hur svårt det egentligen är att lära av historien, menar han, och hoppas att hans avhandling skall hjälpa till att föra in en smutskastad teori i det akademiska finrummet. Vetenskapsradion Historia besöker också dataspelsföretaget Paradox i Stockholm för att ta reda på varför kontrafaktisk historia attraherar datorspelskonsumenter. I spelens värld handlar det om att styra ett historiskt rike genom seklerna men där det finns stora möjligheter att omforma historien efter sina egna idéer. - Behållningen i våra spel är att man får ändra på historien och göra lite som man vill med den, säger Henrik Fåhraeus, speldesigner. Programledare är Tobias Svanelid. Nedan följer en lista på böcker och spel på kontrafaktiskt tema: Virtual History av Niall Ferguson Ödets fingrar av Alf Henrikson Attentatet i Pålsjö skog av Hans Alfredson What if-serien av Robert Cowley Mannen i det höga slottet av Philip K Dick Konspirationen mot Amerika av Philip Roth Faderland av Robert Harris Civilization-serien av Firaxis Europa Universalis av Paradox Victoria av Paradox Hearts of Iron av Paradox Total War-serien av Creative Assembly

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut. - Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket. Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år. Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden. - För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

- Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens! Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation. Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amerikansk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid.

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien. - Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin. Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff. - Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet. Programledare är Tobias Svanelid.

Mer än 600 svenska stridspiloter omkom i haverier under kalla kriget. Detta trots att Sverige inte var inblandat i ett enda flygstridsuppdrag. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kunde komma sig att svenska politiker ansåg att den inhemska flygvapenutvecklingen var värd det extremt höga priset i människoliv, och hur flygvapnet kunde tillåta fredstida övningar som skördade hundratals offer. - Det här är ett okänt nationellt trauma, menar historikern Mikael Nilsson som undersöker pilotdöden i Sverige. Kontakta Mikael Nilsson på mikael.nilsson@historia.su.se om du själv har erfarenheter av den svenska pilotdöden. Dessutom besöker vi den aktuella utställningen på Åland som berättar historien om ögruppens mest legendariske redare - Gustaf Erikson. Under flera decennier i början av 1900-talet hade han en av världens största segelflottor som fraktade vete ifrån Australien till Europa, och hans skepp vann regelbundet kappseglingar på traden. - Han seglade med slimmad besättning för att hålla kostnaderna nere, vilket gjorde resorna riskfyllda om någon ombord skadades, berättar Hanna Hagmark-Cooper på Ålands sjöfartsmuseum. Programledare är Tobias Svanelid.

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade. - Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia. Dessutom uppmärksammas boken "Himmlers Norge" som reder ut varför SS var så fixerade vid vårt västra grannland. Författaren Terje Emberland menar att Himmlers mål var att förvandla Norge till en nazistisk ordensstat. - Ett viktigt steg i processen var att skicka norska frivilliga till östfronten, där de skulle strida och härdas för att sedan återvända till ledande befattningar i statsförvaltningen. Men Himmlers kärlek till Norge var till största delen obesvarad, visar forskarna bakom boken. Programledare är Tobias Svanelid.

Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt. - Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700. - Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners. Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett andra etappen av detta gigantiska renoveringsarbete. - Det handlar om att byta ut en stor del av slottets fasadsten, och att lägga på ny puts - ett arbete som också idag kräver att vi tar in utländsk kompetens från bland annat Danmark, berättar Lotta Günther.

Katedralen Notre Dame i Paris firar 850 år i år och smyckas bland annat med nya klockor. Men Notre Dame har också hamnat i forskningens fokus och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar projektet som avslöjar dolda detaljer i medeltidens ingenjörskonst. - Genom att mäta upp Notra Dame med laser kan man bland annat se hur medeltidens byggherrar använt sig av fiffiga lösningar för att parera sättningar i marken under bygget, berättar arkitekturhistorikern Andrew Tallon. En annan nyupptäckt detalj i Notre Dame är vad de 28 statyerna på fasaden egentligen avbildar. Franske historikern Dany Sandron menar att det rör sig om franska kungar, inte om bibliska personer. Dessutom uppmärksammas Bondeförbundets, föregångaren till dagens Centerparti, bruna förflutna, med anledning av att det gått 100 år sedan partiet bildades. Författaren Ola Larsmo hävdar att partiet varit betydligt mer aktivt i rasfrågor, antisemitism och tvångssteriliseringar än vad historiker tidigare gjort gällande. - Det handlar inte om att skuldbelägga utan om att förstå vilken roll olika partier haft i Sveriges historia, säger han. I fallet med Bondeförbundet handlar det om att lägga alla kort på bordet, och till exempel försöka förstå varför man hade ett främlingsfientligt partiprogram ända till 1946. Programledare är Tobias Svanelid.

Kung Herodes är en av historiens mest omdebatterade personer. I judisk historieskrivning har han betraktats som en galning, och kristna dömer honom för hans masslakt av oskyldiga barn. Nu öppnar den första utställningen om honom på Israelmuséet i Jerusalem, där Herodes framträder som en stor arkitekt, en skicklig realpolitiker som var personlig vän med Roms högsta herrar, och en sexgalning med inte mindre än tio fruar. Vetenskapsradion Historia har besökt utställningen. Dessutom uppmärksammas att det nu gått exakt 250 år sedan historiens första världskrig tog slut. Sjuårskriget utkämpades mellan 1700-talets stormakter, och faktum är att också Sverige var med på ett hörn. - Men kriget är sorgligt bortglömt idag, trots att det fick stora konsekvenser för maktuppdelningen i världen, berättar Armémuseums Thomas Roth. Vetenskapsradion Historia tar också tempen på den upprörda debatten i Finland, där nätkommentatorer rasar över tv-serien Finland är svenskt. Historieprofessor Nils Erik Villstrand vid Åbo Akademi och Janne Holmén, historiker i Uppsala som studerat hur finska läroböcker beskriver svensk historia kommenterar debatten. Programledare är Tobias Svanelid.

För femtio år sedan kom Rachel Carsons Tyst vår ut på svenska, en bok som drog i gång en global miljörörelse och kraftigt begränsade användningen av miljögifter som DDT. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar bokens snabba genomslag, men också dess kritiker, som än idag bedriver kampanjer mot Rachel Carson. - Det finns en liten grupp skeptiker som än idag menar att Rachel Carson, med sitt ställningstagande mot DDT, är ansvarig för miljontals malariafall, berättar miljökemisten Cynthia de Witt. Dessutom uppmärksammas 150-årsdagen av Röda Korsets grundande. Det var i Genève 1863 som Henri Dunant samlade fyra andra likasinnade för att grunda organisationen som skulle hjälpa krigsoffer, och påfallande snabbt fick man gehör för sina idéer. - Även med dagens mått är Röda Korsets snabba genomslag mycket anmärkningsvärt, berättar Göran Bäckstrand som länge arbetat i organisationen. På bara några år hade organisationen spritts till ett tjugotal länder, däribland Sverige. Men det var lite si och så med det internationella engagemanget i början. - Översvämningskatastrofer i Belgien eller krig på fjärran kontinenter ansåg man sig inte ha råd att engagera sig i, men i och med hjälpinsatsen i Ålesund i Norge 1904 breddades svenska Röda Korsets verksamhet, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna är två av polarutforskandets okända namn. I skuggan av Fritjof Nansen var de med att korsa Grönland 1888, och i Vetenskapsradion Historia uppmärksammas samernas bidrag till polarexpeditionernas utveckling. - I en norsk historiekrivning har samerna länge betraktats som primitiva varelser och de har inte fått tillräckligt erkännande för sina bidrag till polarexpeditionernas tidiga framgångar, menar Harald Dag Jölle på Norsk Polarforskningsinstitutt. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar dessutom 300-årsminnet av kalabaliken i Bender, då Karl XII tillfångatogs av turkar. Nu skall händelsen utredas av forskare på plats i dagens Bender i Moldavien. - Det handlar bland annat om att ta reda på hur svenskarna levde i Moldavien, under den tid på mer än tre år då Sverige styrdes härifrån, berättar Livrustkammarens Per Sandin. Och så får programledaren Tobias Svanelid en förhandstitt på aktuella teaterpjäsen Att hugga huvudet av ondskan där skådespelaren Anders Ahlbom Rosendal porträtterar Sveriges siste skarprättare Anders Gustaf Dalman.

För tvåhundra år sedan utkom Jane Austens Stolthet och fördom, en roman som genast blev en succé bland bokläsarna. Ännu idag älskas historien om Elizabeth Bennets och Mr Darcys kärleksbestyr, men Vetenskapsradion Historia undersöker vad det egentligen är som tilltalar oss i berättelsen? - Egentligen handlar det nog om att många av oss har ett nostlagiskt behov av en tid då män fick vara män och kvinnor fick vara kvinnor, säger historikern David Tjeder. Jane Austens roman har också varit duktig på att anpassa sig efter tiderns normer - i de senaste filmatiseringarna är pappa Bennet exempelvis betydligt trevligare än han var i romanen, och numera tycks det dessutom finnas rum för zombier i kärlekshistorien. - Men det är tanken på att den romantiska kärleken övervinner alla hinder och frälser såväl kvinna som man som är den bärande idén, och den står sig uppenbarligen mycket stark även idag, konstaterar David Tjeder. Dessutom granskas bioaktuella Lincoln med hjälp av historikern och amerikakännaren Dag Blanck. - Det är en gripande berättelse som dessutom ger massor av insikter i hur det amerikanska politiska systemet fungerar, menar han. Programledare är Tobias Svanelid. SR Minnen: Jane Austen i Radions arkiv Ett hett tips är att Austenfebern som ständigt grasserar i år kommer att nå nya toppar. SR Minnen har plockast fram äldre program om Austen.

Två välbevarade båtgravar från 700-talet ger unika ögonblicksbilder av en våldsam strid på estniska Ösel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vad som kallats århundradets arkeolgiska fynd i Estland. Dessutom riktar man sökarljuset mot halländska Knäred där ett av Sveriges tyngsta fredsfördrag förhandlades fram för 400 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kommer det sig att Europas monarkier fortfarande existerar? Vetenskapsradion Historia träffar några av världens främsta kungahistoriker för att kartlägga de konstitutionella monarkiernas förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid.

För exakt 100 år sedan presenterades fyndet som berättade att människan uppstått i Storbritannien. I Piltdown söder om London hittades rester från ett märkligt skelett som påstods vara den äldsta varianten av vår egen art, en förmänniska vars huvud verkade vara en märklig blandning av apa och människa. - Piltdownmänniskan kom att få stort inflytande inom paleontologin och för synen på människans uppkomst, men ganska snart höjdes också röster som menade att fynden var en bluff, berättar Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet. Det definitiva avslöjandet, att Piltdownfyndet egentligen var ett hopkok av moderna benrester och en orangutangkäke, skulle dock dröja ända till 1950-talet, och Vetenskapsradion Historia berättar hur det kunde komma sig att forskarvärlden lät sig luras så länge. - Det här handlade i första hand om nationell prestige, menar Lars Werdelin. Om att placera människans vagga i det brittiska imperiet. Dessutom uppmärksammas det ödesmättade datumet 21 december 2012 - dagen då många menar att Mayakalendern förutspår jordens undergång. Enligt teorierna tar nämligen Mayas så kallade långa räkning slut denna dag, men enligt arkeologen och Mayakännaren Johan Normark är det en total missuppfattning. Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia avslöjar vad du kan förväntas hitta under granen i år och botaniserar bland galna svankungar, våldsvurmande älskarinnor, blodiga gladiatorer och korta världskrig. Urban Björstadius frågar vad man egentligen ska ha alla historiska list-böcker till och Tobias Svanelid löser gåtan med Kensingtonstenen. Dessutom sammanstrålar spelpanelen för att testa några av årets historiska brädspel. De böcker och spel som nämns i programmet är följande: Diane Ducret "Diktatorernas kvinnor" Björn Edsta "Hakon Swenson" Göran Hägg "Ett alldeles särskilt land" Mats G Larsson "Kensington 1898" Anna-Karin Lundberg "Maskor och medeltid" Björn Lundberg "100 historiska listor" Christopher McIntosh "Svankungen" Geoffrey Roberts "Stalins general" Daniel Rydén "101 historiska misstag" "Spartacus - a game of blood and treachery" "Axis&Allies 1941"

Spretigt hår som står åt alla håll och en smått överdimensionerad skalle. Glasögon och virrig blick. Bilden av geniet är idag formad av Einstein, men redan före hans tid fanns många föreställningar kring hur en genial vetenskapsman skulle se ut och bete sig, och vad begreppet geni egentligen innebar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det historiska geniet i samband med årets Nobelfestligheter. - Under 1800-talet betraktades geniet som en mentalsjuk person, berättar idéhistorikern Tobias Dahlkvist som studerat hur huvudmätningar och öronformer en gång användes för att kartlägga genialitet. Gustav Källstrand har nyligen disputerat på en avhandling om mediebilden av det tidiga Nobelpriset och menar att priset hjälpte till att forma vår bild av genier. - De tidiga pristagarna gav upphov till nationalistisk yra i de länder där de bodde, och i tidningarna porträtteras de som populära genier, berättar han. Men det var inte alla pristagare som kunde leva upp till idealbilderna - Wilhelm Röntgen ansågs för tråkig medan andra pristagare var alltför solbrända. I programmet uppmärksammas också vår egen tids televiserade Nobelbanketter - där pristagarna förväntas skåla och mingla med en politisk och ekonomisk elit. Vad Nobelsändningarna egentligen berättar om samspelet mellan genier, vetenskap och omvärlden har intresserat medieforskaren Hillevi Ganetz. Programledare är Tobias Svanelid.

Den svenska ridsporten fyller 100 år och Vetenskapsradion Historia kartlägger sportens och hästkulturens förvandlingar. Dessutom uppmärksammas mongolhärskaren Djingis Khans 850-årsdag - ett firande som tar helt andra former än det gjorde för 50 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid.

Kunde bronsålderns hällristare skriva? Enligt författaren Lars Erik Nilsson använde hällristarna tecken och symboler som skulle kunna förstås som en sorts primitiv skrift, där exempelvis skålgropar betyder rörelse och en ristad fot betyder här. - Genom att läsa hällbilderna på det här sättet får vi en helt annan förståelse för vardagen i brondsålderns Skandinavien, menar Lars Erik Nilsson. Men kritiken mot teorierna är hård, och arkeologen Lasse Bengtsson menar att det inte finns några som helst belägg för Lars Erik Nilssons teser. - Han missar helt det kulturhistoriska sammanhanget, säger Lasse Bengtsson i en kommentar på Lars Erik Nilssons bok. Hällbilderna kan inte läsas som att de avbildar vardagsliv, utan måste förstås i sitt religiösa sammanhang, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det senaste föremålet som inlemmats i Livrustkammarens samlingar, en romantisk gåva från Gustav II Adolf till sin trolovade Maria Eleonora. Ann Grönhammar, intendent på Livrustkammaren, berättar om kärlekshistorien som, trots ringen, skulle sluta allt annat än lyckligt. Programledare är Tobias Svanelid.

I skuggan av de tre majestätiska kungshögarna i Gamla Uppsala låg en stor samling hus - ett samhälle som arkeologerna först nu fått möjlighet att studera. Nära 70 000 kvadratmeter av den vikingatida bosättningen vid Gamla Uppsala grävs nu ut och i marken döljer sig spåren efter det dagliga livet i Skandinaviens mest mytomspunna plats. - Ett av de mer spännande fynden är alla de religiösa amuletterna som vi hittar överallt, berättar arkeologerna Lena Beronius Jörpeland och Anton Seiler som leder utgrävningarna. Kanske betyder fynden att människorna som bodde här kände en särskild närhet till de hedniska gudarna, och kanske var de stolta att de levde direkt inpå en av Skandinaviens viktigaste kultplatser? Men livet i vendeltidens och vikingatidens Uppsala innebar inte bara religiösa ritualer, här hittas också spår efter hantverk och vardagsliv. - Men vi har hittat påfallande få spelpjäser och tärningar, så det verkar som att de som bodde här sällan unnade sig enkla nöjen, utan snarare verkar ha varit plikttrogna arbetare, menar arkeologerna. I Vetenskapsradion Historia hörs också krönikören Maja Hagerman som läst det senaste bandet av Norstedts Sveriges Historia och undrar var samerna tagit vägen. Programledare är Tobias Svanelid.

Arvet från svenskarna i USA består inte minst av sprit och snus, och Vetenskapsradion Historia går på jakt efter denna dolda kulturhistoria i Chicago, staden som en gång var Sveriges näst största. Dessutom uppmärksammar vi de så kallade texassvenskarna, som inte hade något emot att använda slavar på sina plantage. Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia fortsätter följa i Sven Jerrings svenskamerikanska hjulspår och besöker Stockholm, Wisconsin. Dessutom kartläggs de svenskamerikanska historiska röstningsvanorna i samband med det stundande presidentvalet och så undersöks vilken betydelse det svenskamerikanska musiklivet haft för det svenska språkets fortlevnad i USA. Programledare är Tobias Svanelid.

För 75 år sedan reste radiolegenden Sven Jerring runt bland svenskamerikaner i USA. Vetenskapsradion Historia följer honom i hjulspåren för att ta pulsen på dagens svenskamerika och försöka förstå dess förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid.

För 700 år upplöstes tempelherrorden vid konciliet i Vienne. Vetenskapsradion Historia tar reda på varför detta hände och hur det kan komma sig att det fortfarande finns folk som kallar sig temeplriddare idag. Dessutom uppmärksammar vi hur eurokrisen drabbat Greklands arkeologer och fornlämningar. Programledare är Tobias Svanelid.

I Ströja utanför Norrköping har arkeologerna hittat resterna efter fyra människoskallar från järnåldern. Kanske är fynden de första arkeologiska bevisen på att människooffer faktiskt förekommit i Sverige under tiden kring vikingatidens början. - Vi lutar åt att det rör sig om offrade människor, snarare än att de här personerna begravts på vanligt sätt, eller avrättats, berättar arkeologen Björn Hjulström. Berättelserna om människooffer i det fornnordiska samhället är många - den tyske prästen Adam av Bremen rapporterade på 1000-talet om människooffer vid det gamla hednatemplet i Uppsala, och i den isländska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson på 1200-talet berättas det om sagokungen Domalde som ska ha offrats för att blidka gudarna. - Här får vi nu plötsligt belägg för att den här typen av handlingar faktiskt kan ha förekommit, menar chefsarkeologen Kenneth Svensson. Dessutom uppmärksammas det projekt som sökt efter Kubakrisens arkeologiska lämningar. För femtion år sedan, i oktober 1962, höll världen andan i nervös väntan inför hotet om ett storskaligt kärnvapenkrig. Men på Kuba föll historien snabbt i glömska och idag finns inte många spår kvar efter missilbaserna på Kuba. - Gamla militära byggnadsmaterial har återanvänts i de kubanska byarna, och först i och med vårt forskningsprojekt har lokalbefolkningen börjat minnas händelsen, berättar arkeologen Mats Burström. Programledare är Tobias Svanelid.

När började vi dricka vin i Sverige och hur smakade det? Vetenskapsradion Historia spårar vinets svenska historia från medeltida kloster till dagens prisbelönta isvin. Dessutom besöker vi domkyrkan Lund, aktuell i en ny bok, och som fortfarande bär spår efter tiden då den var Nordens religiösa centrum. Programledare är Tobias Svanelid.

Striden kring arbetskraftsinvandring i Sverige var hård tiden efter andra världskriget. I en aktuell avhandling berättas om hur SAF kämpade mot LO för att tillåta fler människor att få arbetstillstånd i Sverige. Dessutom uppmärksammas den kanske mest bortglömda grupp invandrare som hjälpte till att bygga landet, de tyska kvinnor som under 1950-talet fick tillstånd att arbeta som hembiträden i svenska hem. Programledare är Tobias Svanelid.

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras. - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering. Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika. Programledare är Tobias Svanelid.

Med ursprungliga bondstugor och folkdräktsklädda dalkullor skulle fosterlandskärleken väckas hos svenskarna. Vetenskapsradion Historia besöker Skansen, platsen där grundaren Artur Hazelius ville kombinera utbildning och nationalism i en pastoral miljö under parollen Känn dig själv. - Hazelius skapade den bild av Bonde-Sverige som satte sig hårt fast i svenskarnas medvetande, berättar Mattias Bäckström som forskat om de tankar som låg bakom grundadet av de nordiska folklivsmuseerna. Men trots att idéerna om ursprunglighet var centrala i Skansen-bygget, så tummade man på principerna. Dalkullor fick visserligen varken cykla eller läsa romaner på arbetstid, men den anrika Blekingestugan är egentligen ett fuskbygge. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid träffar också historikern Petra Pauli som kartlagt vilka ideal som styrt arbetarrörelsens ledarskikt. I en aktuell avhandling visar hon hur fackföreningsrörelsens och socialdemokratins ledare kämpade för att inte förborgligas i en tid långt före Louis Vuitton-väskor och sörmländska gods. Bland annat handlade det om att rekrytera nya ledare från de egna leden och att för allt i världen undvika elitisering.

Vid Borodino strax väster om Moskva skapas alltjämt hjältar. För 200 år sedan drabbade här Napoleons Grande Armée samman med ryska trupper i ett blodigt fältslag och i den gångna helgens minneshögtid har såväl Putin som reenactmentfantaster samlats för att minnas slaget. - Det var ett slag utan egentliga vinnare, berättar Thomas Roth vid Arméemuseet i Stockholm. Betydligt viktigare var följdverkningarna efter slaget, och Napoleons dödliga reträtt som innebar slutet för det franska imperiet och startskottet för det ryska. Vetenskapsradion Historia träffar också Lars Wiklund, ordförande i Napoleonsällskapet i Sverige, en av tusentals besökare vid de årliga minneshögtiderna i dagens Borodino, för att förhöra oss om stämningarna vid 200-årsdagen. Ett jubileum som också president Vladimir Putin besökte. - Historiska minneshögtider som de i Borodino har blivit ett tillfälle för president Putin att befästa sin makt och spela på ryssars patriotism, berättar historieprofessorn Kristian Gerner. I Vetenskapsradion Historia träffar vi också arkeologen Johan Normark som i ett nytt forskningsprojekt försöker sig på det som få andra vågar, att leta efter arkeologiskt vatten. När hans kollegor försöker förstå svunna civilisationer genom krukskärvor och ruiner letar Johan Normark svar i ett av de mest gäckande källmaterialen, helt vanligt vatten. Programledare är Tobias Svanelid.

På funkisborgen Vogelsang i natursköna Eifel i västra Tyskland skulle nazisternas partielit skolas. Till ett system av så kallade ordensborgar välkomnades i slutet av 1930-talet hundratals partitrogna 25-åringar för att där indoktrineras i nazisternas rätta lära. Vetenskapsradion Historia besöker Vogelsang för att gräva i dess historia, men också för att ta reda på hur Tyskland idag handskas med minnesmärkena från tredje rikets dagar. - Nu jobbar vi på de sista detaljerna i uppbyggnden av ett museum på den här platsen, som så länge varit bortglömd hos allmänheten, berättar historikern Klaus Ring. - För att kunna berätta en sann historia om nazismen behövs minnesplatser som skildrar både offren och förövarna, fortsätter han. I det enorma komplexet Vogelsang är nazismens ideologi inmejslad i sten - här syns fortfarande mängder av nazistiska skulpturer och mytiskt laddad arkitektur. - Det här är ett av mycket få ställen där man fortfarande kan se konkreta exempel på hur nazisternas ideologi tog sig uttryck, berättar medievetaren Eva Kingsepp. Programledare är Tobias Svanelid.

Wewelsburg var SS ideologiska och andliga centrum - en 1600-talsborg som i största hemlighet designades efter Heinrich Himmlers drömmar om ett högkvarter för SS elit. Vetenskapsradion historia reser till denna, en av historiens mest mytomspunna platser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp. Programledare är Tobias Svanelid.

Fortfarande femtio år efter freden mellan Frankrike och Algeriet är kriget ett öppet sår hos många. Inte minst hos de tiotusentals algerier som stred på fransk sida i kriget, och som fick utstå terror och missaktning hos såväl fransoser och algerier efter kriget. Vetenskapsradion Historia träffar Massoud Kafi, en av alla så kallade harkis, algeriska soldater i fransk sold. - Jag upplever det som ett öppet sår som endast tiden kan läka, säger han. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Gilles Monceron som tills helt nyligen fick utstå kollegornas spe för att han intresserade sig för Frankrikes bortglömda hjälptrupper i kriget mot Algeriet, och Fatima Besnaci-Lancou, dotter till en harki, som har skildrat sina erfarenheter i bokform. - Frankrike har inte gett oss någon upprättelse, menar hon. Dessutom tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker för sommarens hängmatteläsning. 1500-talsskepp, Leningradbelägringar och nitiska ärkebiskopar är några av ämnena som fångat redaktionen. Böckerna som nämns i programmet är: Vägledning till Solskensolympiaden av Åke Jönsson Under däck av Katarina Villner En medeltida storstad av Dick Harrison Mot undergången av Erik Petersson och Annika Sundén Andra Världskriget av Antony Beevor Belägringen av Leningrad av Anna Reid Mein bok av Henrik Rothén Stockholm från början av Jonathan Lindström

På Gålö söder om Stockholm inrättades i mitten av 1800-talet en unik verksamhet i den svenska barnavårdens historia. Långt bort från stadens gråa hus skulle fattiga eller föräldrarlösa fosterbarn få ett andra hem. Vetenskapsradion Historia reser till Gålö där minnet av forsterbarnstiden fortfarande är levande. - Här inrättades tjugotalet torp där arrendatorerna hade inskrivet i sina kontrakt att de skulle ta hand om ett eller flera fosterbarn, berättar ekonomhistorikern Johanna Sköld som just färdigställer en bok om Gålöbarnen. Under ständig övervakning från inspektörer levde fosterbarnen på Gålö under relativt drägliga förhållanden. De förväntades gå i den specialinrättade skolan, hade tillgång till musik- och slöjdundervisning och fick inte utnyttjas som slavarbetskraft av fosterföräldrarna, något som annars var vanligt i 1800-talets fosterfamiljer. Men allt var inte frid och fröjd, flera fosterbarn försökte rymma tillbaka till sina biologiska familjer i Stockholm, torpen var trångbodda, och till slut ansågs fosterbarnsverksamheten på Gålö alltför omodern. Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående arkeologiska utgärvningen i Gamla Stan. Under kvarteret Mercurius innergård har man hittat resterna av en välbevarad 1400-talsgränd, men också lämningarna av ett hus där man tror sig veta vem som bott. - Här kan ha varit Magnus Skomakares hus, berättar arkeologen Michél Karlsson, en av alla de hantverkare som på medeltiden bodde i de här fattiga arbetarkvarteren i Gamla Stan. Programledare är Tobias Svanelid.

Den 13 juni 1937 hissades svenska och nazityska flaggor under invigningsceremonin vid gymnastikfolkhögskolan Lillsved på Värmdö utanför Stockholm. Idag, 75 år senare, står fortfarande Sveriges största nazistiska monument, ett tre meter högt solkors, ett hundratal meter ifrån folkhögskolan och påminner om skolans högerextrema förflutna. Vetenskapsradion Historia besöker Lillsved för att ta reda på hur det kunde komma sig att den svenska nazismen intresserade sig för idrotten. - Idrott, kroppskultur och hälsa var centrala begrepp i den högerextrema ideologin, berättar Lena Berggren, historiker vid Umeå universitet. Hon har i sin forskning intresserat sig för Carl Ernfrid Carlberg, mannen som skapade gymnastikfolkhögskolan Lillsved, och som också var den svenska högerextremismens främste mecenat. - Carlberg var en centralfigur bland svenska nazister, och grundade bland annat förbundet Manhem, som var tidens viktigaste lobbygrupp för extremkonservativa frågor, berättar hon. Med Lillsved drömde han om nazistisk mönsterskola på svensk mark. Vetenskapsradion Historia träffar också den brittiske militärhistorikern Antony Beevor, känd för sina bästsäljande böcker om andra världskriget. Nu är han aktuell med en ny bok som försöker ta ett helhetsgrepp på detta krig, ett krig som han beskriver som ett globalt inbördeskrig. Programledare är Tobias Svanelid.

Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka. - Exempelvis var finnarna arga på att Sverige vann brottarguldet på walk over efter att semifinalmatchen höll på i nära tolv timmar, berättar idrottshistorikern Leif Yttergren. Vetenskapsradion Historia berättar om Sveriges oslagbara medaljrekord från olympiaden på hemmaplan, om partiska domare, nationalistisk yra, splitternya målkameror och orepeterade hejaramsor på Stadions läktare. Dessutom krossas myten om den försvunne japanen som bröt sitt marathonlopp, samma lopp som skördade OS-historiens första dödsoffer. - Oavsett vad som är myt och sanning kring Stockholmsolympiaden 1912 har den skapat en svensk idrottslig självbild av perfekta arrangemang och svenska sportsliga framgångar, menar Leif Yttergren. - Och den lade också grunden för en nationell sportyra i landet, där folk från alla samhällslager plötsligt började engagera sig i obskyra sporter som stillastående höjdhopp och spjutkasting med tvåhandsfattning, säger etnologen Mats Hellspong. Programledare är Tobias Svanelid.

Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan. - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund. Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret. - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta. Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoherden Lars Adolfsson som leder vandringar till Vårfruberga. I Vetenskapsradion Historia hörs också Maja Hagerman krönikera om alla de medeltida kvinnor som fått stå i skuggan av heliga Birgitta. Programledare är Tobias Svanelid.

I studentmatsalen på Uppsala Universitet flög förolämpningar som bälghund, penal och kofot genom luften på 1630-talet. På stadens gator lät det anorlunda, där anklagde folk varandra för att vara tjuvar, horor eller gillbertilar. I Vetenskapsradion Historia berättar språkvetaren Erik Falk om sin aktuella forskning om 1600-talets förolämpningar och vad de kan säga oss om vår egen tids näthat och svordomskultur. - Det sägs ofta att samtalsklimatet har blivit hårdare, men egentligen handlar det om att vi alltid letat nya förolämpningsord för att vi slitit ut de gamla orden. Och idag har många gamla förolämpningsord, som ballskräppa, hutlare, kakell och rumpoxe försvunnit ur vårt ordförråd, säger Erik Falk. I Vetenskapsradion Historia guidar också historikern Bo Eriksson runt på Skansen bland giriga lodjur, vildsinta järvar och gulliga dvärgsilkesapor, som av medeltidens bestiarieförfattare sågs som djävulens avkomma. Programledare är Tobias Svanelid. Redaktionens favoritförolämpningar: ballskräppa = testikelpung, hutlare = bedragare, kakell = uppblåst person, rumpoxe = dum person, gillbertil = kåt man, hyslare = klåpare, kukuvall = man vars hustru är otrogen, långhäger = övermodig person, snorslev = otuktig kvinna Programmet är en repris från 13 oktober 2011.

För drygt hundra år satte det svenska polarforskningsfartyget Antarctic, under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld, kurs mot de södra polarvidderna. Expeditionen skulle innebära månader av umbäranden, när expeditionen tvingades övervintra på Antarktis iskalla öar, men också resultera i Sveriges kanske mest framgångsrika polarforskningsinsats hittills. Vetenskapsradion Historia berättar om Nordenskjölds Antarktisexpedition som nu uppmärksammas i en ny utställning på Grenna Museum, där det också blir möjligt att övernatta i en kopia av Nordeskjölds vinterstation på Snow Hill. Dessutom besöker programledaren Tobias Svanelid en av antikens glömda skatter, ruinstaden Butrint i Albanien. En gång var staden en av Medelhavets rikaste, men under medeltiden förde den en tynande tillvaro. Idag är Butrint en av antikens bäst välbevarade städer, med amfiteater och tempel. Det senaste arkeologiska fyndet är stadens forum, ett av de vackraste man hittills hittat. - Det är i ett helt otroligt skick, och kommer att ge nya insikter i stadens historia, berättar David Hernandez, arkeologprofessor vid Notre Dame-universitetet i Indianasom leder utgrävningarna i Butrint.

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag, 75 år efter olyckan, är luftskeppen tillbaka! Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget. - Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. I Vetenskapsradion Historia hörs också månadens krönikör Maja Hagerman, hyllad författare till boken Försvunnen värld. Programledare är Tobias Svanelid.

För 75 år sedan föll bomberna över Guernica. Hundratals människor omkom i en bombräd riktad mot civilbefolkningen, en terrorhandling som upprörde omvärlden och inspirerade Picasso till ett av hans största verk. - Det är en målning som berör mig starkt, och som har kommit att definiera Picasso som konstnär, säger Olle Granath, tidigare chef för Moderna Muséet. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Guernicabombningen och de konsekvenser den fick för det spanska inbördeskriget och för vår syn på terrorbombning av civilia. - Varken efter Guernica eller senare i historien har terrorbombingar lyckats att demoralisera stridsviljan hos motståndaren, berättar försvarshistorikern Lars Ericson Wolke. Tvärtom stärker ofta bombräder mot civilia motståndsviljan. Dessutom uppmärksammas ny forskning om Upplands forntid. I en aktuell avhandling har arkeologen Lars Landström tagit ett brett grepp om landskapets historia, från bronsålder till vendeltid, och utmanar många traditionella uppfattningar. - Till exempel menar jag att de ikoniska storhögarna i Uppsala kan ha varit en symbol för regionala allianser mellan de urgamla folkländerna i Uppland, snarare än ett säte för stormän. Programledare är Tobias Svanelid.

Ståtliga terracottaarméer och medeltida hjältesagor har fått symbolisera Kinas mångtusenåriga historia - en historia som idag lockar mängder av turister till Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Men Kinas dramatiska 1900-talshistoria är mindre välkänd för många av oss, och dessutom starkt censurerad i kinesiska läroböcker. Vetenskapsradion Historia granskar vilken historia som ännu inte får berättas i Kina. - Att Mao finansierade sin revolution med opiumhandel är till exempel inte något som kan berättas i Kina idag, berättar sinologen Joakim Enwall. Också kriget mellan Kina och Vietnam är en historia som fortfarande friseras i historieböckerna. I Kina utmålas kriget som ett försvarskrig, medan det egentligen handlade mer om imperialistiska ambitioner i Kambodja. Dessutom uppmärksammas älgens roll i det forntida Sverige. På hällristningar och i gravhögar är älgen ett centralt motiv, och tusentals fångstgropar i Norrlandsskogarna avslöjar att älgen varit livsnödvändig i det forntida samhället. I en aktuell avhandling menar arkeologen Ylva Sjöstrand att själva älgjakten lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Skandinavien redan under stenåldern. Programledare är Tobias Svanelid.

1945 flydde nazisterna till månens baksida. 2018 kommer de tillbaka. Filmen Iron Sky har premiär i Sverige men är redan ett internetfenomen och en finsk framgångssaga där fans bekostat stora delar av filmproduktionen. Temat verkar outslitligt - nazister, i vilken form som helst - förmår uppenbarligen engagera miljontals människor. Vetenskapsradion Historia frågar varför. - Vår fascination för nazister tycks oändlig, säger Eva Kingsepp, medievetare som studerat hur nazister idag framställs i populära sammanhang. Dessutom uppmärksammar vi det nyss avslutade forskningsprojektet kring astrobiologins historia. Under tusentals år har människan spekulerat kring liv på andra himlakroppar, men först nu har forskarna verktygen för att få svar på frågan om det finns liv i rymden. Idéhistorikern David Dunér har lett ett svenskt forskningsprojekt som fört samman humanister och naturvetare för att söka svar, både på hur vi ska kunna hitta liv i rymden, och hur vi kommer att reagera om vi hittar livstecken. Programledare är Tobias Svanelid.

Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot. Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa. I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm. Frilansreportern Mats Carlsson Lénart har förhandstittat på de påkostade Titanicmuséerna i Titanic och Belfast, men fascineras mer av matarfartyget Nomadic från 1911, det enda av White Star Lines fartyg som ännu finns kvar, och som är en minikopia av Titanic. Dessutom krönikerar Maja Hagerman kring skärtorsdagen - en högtid vars rötter kanske kan spåras långt tillbaka i vår hedniska forntid, med fruktbarheltskulter och heliga åkrar. Programledare är Tobias Svanelid.

Slaget vid Lützen 1632 har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var. - Bland annat har man hittat kvarlevorna efter två små barn, vilket minst sagt förvånat oss, berättar Ann Grönhammar från Livrustkammaren som var på plats när fyndet presenterades. Vetenskapsradion Historia berättar också de svenska guldgrävarnas okända historia som nu uppmärksammas i en utställning på Sverige Amerika Centret i Karlstad. I slutet av 1800-talet hittades guld i Klondike i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada, vilket ledde till en galen rush till denna förlovade vildmark. - Omkring 400 svenskar lockades också av guldet, en av dem östgöten Wally Nelson, som lämnade fru och barn för att söka lyckan i Klondike, berättar historikern Kristin Mikalsen. Dessutom granskas bioaktuella Wrath of the Titans med hjälp av antikvetaren Allan Klynne. I filmen är den antike hjälten Perseus den ende som kan rädda världen och Olympens gudar mot de fruktansvärda titanerna, men hur väl stämmer Hollywoods aktionäventyr överens med antikens epos? Programledare är Tobias Svanelid.

Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år. - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare. Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv.

I mars 1862 stod sjöslaget vid Hampton Roads - där för första gången två bepansrade järnskepp, nordstaternas Monitor och sydstaternas Merrimac stod mot varandra. Vetenskapsradion Historia besöker 150-årsfirandena av slaget vid Virginias kust, där tusentals amerikaner samlats för att minnas ett av de viktigaste och mest ikoniska sjöslagen i historien - ett slag där Sverige faktiskt hade ett finger med i spelet. Segrande Monitor designades av John Ericsson, en av tidens största snillen. - Hon kallades för flotten med en ostkupa på och ansågs fruktansvärt ful, men kom samtidigt att bilda skola för framtidens flottor, berättar Anna Holloway som guidar runt på en modern kopia av Monitor. I programmet hörs också Livrustkammarens Lena Rangström berätta om ammor i folkdräkt, skallror med vargtänder och kvinnoförnedrande dopceremonier, vardagsmat vid kungliga nedkomster. Programledare är Tobias Svanelid.

I år är det 600 år sedan Jeanne dArc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne dArc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar. Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid.

Idag tillträder Lars Amréus posten som riksantikvarie, ett av landets mest traditionstyngda ämbeten. Men vad vill han med det svenska kulturarvet och hur ser hans visioner ut för framtidens kulturarvsarbete? Vetenskapsradion Historia har träffat honom första dagen på jobbet. - Det bästa sättet att bevara kulturarvet på är att det används, menar Lars Amréus och berättar att han gärna ser fler samarbeten mellan regionala och lokala liksom privata och staliga kulturarvsinitiativ. Dessutom startar en serie om kungliga barnafödslar och dop genom historien. Prinsessan Estelle är bara en vecka gammal, men har fötts in i ett traditionstungt paket av seder och accessoarer. Planeringen inför en kunglig födsel har alltid varit minutiös, och Livrustkammarens Lena Rangström berättar om hur det gått till när kungliga barnkammare och sovkorgar inreddes och dekorerades på 1700-talet. - Från Hedvig Elisabeth Charlottas förmodade graviditet 1775 finns långa listor med allt som skulle ordnas inför födseln, allt ifrån fyra dussin numrerade blöjor till bäbishandskar i killingskinn. Programledare är Tobias Svanelid.

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512 berättas det om en greve Anthonius som tillsammans med ett större sällskap tattare ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd. - Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat. Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas. - Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet. Tillsammans menar de att staten borde ta ett större ansvar för att hjälpa till att stärka de resandes identitet, för att gruppen inte skall marginaliseras ytterligare. Dessutom uppmärksammas 300-årsminnet av ett märkligt datum. År 1712 infördes den 30 februari - ett datum som aldrig förekommit varken förr eller senare i historien. - Orsaken var att Sverige försökte ställa om från juliansk till gregoriansk kalender, men i villervallan under Stora Nordiska kriget blev det ingen ordning på detta, berättar historikern Åsa Karlsson. Programledare är Tobias Svanelid.

För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska. - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna. De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm. I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo. Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar. - Många har hört talas om Gudrun Schymans Talibantal och Eva Mobergs skrift om hemmafruar, men vad de egentligen sa och skrev är de få som har koll på, menar Klara Arnberg och Fia Sundevall, två av redaktörerna bakom boken Könspolitiska nyckeltexter. Programledare är Tobias Svanelid.

Dödahavsrullarna anses vara en av 1900-talets viktigaste arkeologiska upptäckter, sedan de hittades i Qumran för drygt 60 år sedan. De över 900 manuskripten innehåller världens äldsta gammaltestamentliga texter, men där finns också lagar och levnadsregler för den mystiska sekt som författat många av pergamentrullarna. Vetenskapsradion Historia berättar om dödahavsrullarna men också om esseerna, den judiska sekt som drog sig undan det världsliga livet för att leva i ett strikt hierarkiskt samhälle som präglades av rituell tvagning och en nervös väntan på den kommande apokalypsen. - De var fullständigt övertygade om att de levde vid tidens slut, innan Gud skulle stiga ned på jorden, berättar Cecilia Wassén, teolog och redaktör för en aktuell bok om dödahavsrullarnas historia. I Vetenskapsradion Historia hörs också historikern och författaren Maja Hagerman, ny krönikör i programmet, berätta om den märkligt förbigångna tioårsdagen för Fadimes begravning, och om kvinnors ständiga kamp för att få gifta sig med vem de vill. Programledare är Tobias Svanelid.

Idag är blyghet inget att vara stolt över, utan klassas inte sällan som social fobi och skall botas med självhjälpsböcker. Tidigare i historien var det annorlunda, visar historikern Kristiina Savin i sin forskning. - Under antiken ansågs det önskvärt att unga pojkar skulle vara blyga, och under medeltiden var den blyga jungfrun det övergripande kvinnoidealet, säger hon. Vetenskapsradion Historia granskar blyghetens uppgång och fall, från Aristoteles tankar om dygder och laster, till dagens facebookmentalitet. Dessutom uppmärksammas det räddade SAAB-museet, där inte bara det anrika bilmärkets historia berättas, utan kanske också hela Sveriges. Och bioaktuella Järnladyn, om Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher, granskas med historiska glasögon. - Här finns hela tiden små fina blinkningar till hennes karriär. Till och med hennes insatser inom mjukglassindustrin får sin beslysning, berättar historikern Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid.

Från starten i början av 1500-talet fram till systemets avskaffande i mitten av 1800-talet skeppades 12 miljoner afrikaner som slavar till den Nya världen. Nu startar ett stort EU-finansierat projekt som syftar till att ta reda på vilka de förslavade människorna egentligen var. - Vi kommer att försöka spåra slavättlingaras DNA för att ta reda på varifrån de egentligen kom, berättar Hannes Schroeder, arkeolog vid universitetet i Köpenhamn, en av koordinatorerna för projektet EUROTAST. En av slavhandelns aktörer har dock redan blivit kartlagd - den svenske slavkaptenen Abraham Brink. I en kommande bok skildrar Anne Agardh kapten Brinks karriär inom den smutsiga slavhandeln och hans problemfyllda slavresa 1796. - Det är skrämmande hur en människas strävan efter makt och pengar helt kan överskugga tankar om medmänsklighet, säger Anne Agardh. Dessutom berättar arkeologen Stefan Brink, aktuell med boken Vikingarnas slavar, om det unika skandinaviska slavsystem som präglade vikingarnas värld - trälväsendet. Till skillnad från förslavade svarta afrikaner kunde vikingarnas trälar till exempel köpa sig fria, och det var inte ovanligt att välbärgade unga män frivilligt försatte sig i att slavliknande förhållande till någon storman för att få beskydd och karriärmöjligheter. Programledare är Tobias Svanelid.

Åren kring 1600 var örlogsvarvet på Blasieholmen Sveriges största arbetsplats. Här byggdes bland annat Vasaskeppet och här lades grunden för den svenska stormakten. Nu gräver marinarkeologerna fram fynd som ger en ny och mer detaljerad bild av platsen. - Vi har hittat resterna av fyra skepp som kan ha byggts på örlogsvarvet här, och dessutom mängder av vardagsföremål och verktyg, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare vid utgrävningarna på Blasieholmen. I programmet berättas också fåglarnas tidigare okända roll i det antika diktverket Iliaden. Tidigare forskare har inte nämnvärt brytt sig om Homeros skildringar av örnar, tranor och pilgrimsfalkar, men genom att kombinera ornitologi och antikvetenskap kan forskaren Karin Johansson nu visa att fåglarna spelade en central roll för antikens greker. - De ger ledtrådar till hur vi ska läsa Iliaden, och berättar om hjältarnas känslor och gudarnas gunstlingar, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid.