Pernilla och Lena har lämnat varsin våldsam relation. Men nu börjar nästa kamp. Med stämningar, rättstvister och sjukskrivningar för stress och utmattning. De berättar om eftervåldet. Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira

När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata. 8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. – Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

När Sara och hennes barn bott ett halvår på skyddat boende fick hon börja om med allt. Skyddad identitet, söka nytt jobb, ny förskola... Frihetskänslan förbyttes snabbt i utmattning och sjukskrivning. Alla namn och röster i programmet är utbytta. Reporter Jenny Hallberg.Programmet gjordes 2019.

19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon. Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Efter flera år av psykisk och fysisk misshandel lämnar Anna Pontus. Nu tror Anna att hon äntligen ska bli fri. Men så börjar ett nytt helvete - livet efter våldet. Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg. Alla namn i dokumentären är utbytta. Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp: Kvinnofridslinjen Brottsofferjouren ROKS BRIS Respira

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.  – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida. När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga

Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb. Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.  Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.  Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.  Programmet är gjort av Martin Jönsson

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng. En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.

"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner. Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån? En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne. Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. – Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. – Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero  SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var. Programmet är gjort 2019 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv. Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev.Sigrid Edseniussigrid.edsenius@sverigesradio.se

Efter bråk och konflikter om mobiler fick högstadielärarna i Oskarshamn nog. 2016 införde Rödsleskolan mobilförbud under hela skoldagen. Något som älskas av lärarna men inte av alla elever. Snart kan mobilfria lektioner bli verklighet i hela Sverige, när den planerade lagen mot mobiltelefoner i grundskolan införs. I Oskarshamn var Rödsleskolan tidigt ute med att inte bara förbjuda mobilerna under lektionstid, utan under hela skoldagen.Lärarna på skolan ser många fördelar med en mobilfri skoldag och en del av eleverna också. Andra elever tycker att mobilförbudet är dåligt och några har hittat sätt att fuska.Programmet är gjort 2019.Sigrid Edsenius sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Med större klasser, fler elever med särskilda behov och allmänt stökigt, bråkigt och oroligt. Hur ska man som lärare orka jobba kvar? Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30. Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan.Ett program av joseph.knevel@sr.se

Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet? Ett program av Ola Hemström. I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund. En kortdokumentär av Ola Hemström. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

När David börjar trean är han en omtyckt kamrat. Ett år senare har han inga vänner och hamnar i bråk varje rast. Hans mamma menar att David bröts ner av en skola som de upplevde var designad för kaos. Programmet gjordes 2019 av Lollo Collmar.

Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta. Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille, berättar Anton. –  Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dem får man inte vara bög, fortsätter Anton. Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp. – Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende. Programmet är gjort 2013 av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: Novahuset Inte till salu 1000 Möjligheter

Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping, berättar Linda. Och allt började på ett chattforum på nätet. Linda berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. – Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det, berättar Linda. Det har gått fem år och Sukran Kavak går runt i Norrköping med den 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. – Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn, säger Linda. Programmet gjordes 2013 av Sukran Kavak och sänds första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: 1000 Möjligheter Novahuset Inte till salu

Anna tycker inte om att ha sex men jobbar med att sälja det. Det började under skoltiden och eskalerade efter ett övergrepp på en porrklubb. Nu vill sluta prostituera sig men vet inte om hon kan.  Programmet är gjort 2019 av Lasse Edfast.

Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige. Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt. Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv. Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.

Niya 15, Kamjar 12 och Aran 5 spelar TV-spel, fotboll och läser läxor. Och så tänker de mycket på vad som händer det kurdiska folket. Mamma Taras stora oro är att sönerna ska börja känna hämndlust. Bröderna Cåzade bor i Eriksberg i Uppsala. De är alla väl medvetna om sitt kurdiska arv. Men i och med händelserna i nordöstra Syrien tänker de mer än vanligt på krig, flykt och död. Genom Insta, Facebook och andra sociala medier och plattformar kan de både se, höra och läsa om vad som händer det kurdiska folket. Deras föräldrar flydde från Halabja i irakiska Kurdistan 2006. Mamma Tara berättar att hon inte velat prata så mycket med sina söner om det kurdiska arvet när det kommer till krig. Hon vill inte att de ska oroas i onödan och ännu värre att börja känna hat mot andra folk. Men det visar sig att alla tre söner vet mer än mamma Tara tror. Programmet gjordes 2019 av Trifa Abdulla.

Mamma, är det krig i ditt land? frågar min sjuårige son. Jag och min man inser att vi måste bestämma hur mycket vi ska berätta för honom om hans kurdiska arv. Hur mycket krig och flykt ska han bära?  Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del  av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige. Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens? Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien. Programmet är gjort hösten 2019. Ett program av Sukran Kavak. sukran.kavak@sr.se

Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer. - Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan.  Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon. Programmet är gjort 2018 av Cecilia EkmanProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliMusik: Lars Ekman

Det tog många år innan Louise fick diagnoserna ME och fibromyalgi. Oändligt många läkarbesök och en känsla av att aldrig bli lyssnad på dominerade livet i 20 år. Hon har känt sig som vården lägsta kast.  – Idag sitter jag här och är en sådan där...en smärta-, värk och brännkärring, säger Louise och berättar att när hon inte jobbar ligger hon mest i soffan. Något annat orkar hon inte. Hon är en av de många som idag lever med värk och utmattning. Det är inte bara en daglig kamp mot smärtan och trötthet i sig utan också mot fördomar samt en vårdapparat som inte förstår. Enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är kostnaden för långvarig smärta i Sverige varje år 90 miljarder kronor. Programmet är gjort 2019 av Catharina Ericson Ulfves.

Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar. – Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Adams namn och röst är utbytta. Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag. – Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen. – När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek. – Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. – Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson Länk till Teater Fryshuset Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son. När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det? – Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat. Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen? Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar. Programmet gjordes 2018.

Jan Palmblad är 67 år och tänker varje dag på döden och där finns också tankarna på hur han ska ta livet av sig när han blir gammal. Vad gör att en fullt frisk man planerar sin egen död? - Jag har hela mitt liv varit berusat lycklig över att leva och känner en stark glädje att finnas till. Allt handlar om att ha kontroll över slutet och det ger mig också tröst i att vara förberedd. Jan bor med sin hund Bobby på en liten ö i Bohusläns norra skärgård. För ett par månader skrev han i sociala medier att han i detalj planerat hur han ska ta sitt liv. Och det inte för att han inte vill leva eller är deprimerad utan för att han vill möta slutet på ett kontrollerat och värdigt sätt. Idag är män över 80 år kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

På en anslagstavla på ett äldreboende i Uppsala har någon hängt upp en liten handskriven lapp. En man från Iran söker någon att samtala med på persiska. Vem är han? Vad vill han prata om? Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska. Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow. Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.

I ett seniorboende utanför Göteborg bor Marita. Huset där hon bor är ett vanligt grått hyreshus men alla som bor här kommer från Finland. Hit har de sökt sig för att bli gamla tillsammans. Marita och hennes vänner har valt att flytta till samma hus och här finns det alltid någon att umgås med. Att flytta till seniorboende är något som blir allt mer populärt bland Sveriges äldre. Reporter Sigrid Edsenius. Programmet gjordes 2019.

På morgonen kommer vårdbiträdet Sofanit och assisterar Gun. Sedan hjälper hon Gun att sätta sig i en fåtölj med en tidning. Där kommer Gun att sitta tills hemtjänsten återkommer vid lunch.   Hur ser ensamheten ut bland äldre? Följ med vårdbiträdet Sofanit von Essen en dag på hennes jobb vid Ebbagården i Uppsala. Trots att 95 procent av dem som har äldreomsorg är nöjda med bemötandet från personalen upplever 59 procent med äldreomsorg besvär med just ensamhet, det visar en undersökning som Socialtjänsten presenterar hösten 2019. Sofanit von Essen möter ensamheten varje dag, säger hon. Hur ser den ut? Är det hemtjänstens uppgift att bryta den sociala isoleringen? Programmet är gjort 2019 av Sofia Kottorp.

När Birgitta Rynnert pensionerade sig blev livet inte som hon tänkt sig. Istället började en flera år lång kamp mot ensamheten. Men en annons förändrade allt. Ola Hemström har mött henne.  Den ofrivilliga ensamheten har kallats en svensk folksjukdom och ensammast är de äldre. Var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden.Ensamma äldre löper också större risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke och demens. I England finns numera en speciell ensamhetsminister på grund av den växande psykiska ohälsan till följd av ensamhet. I tendens serie "Ensamheten efter 70" möter ni äldre som på olika sätt kämpar eller har kämpat med ensamheten. Hur bryter man den? Vill du skicka en hälsning till Birgitta eller kontakta producenten, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se Musken i programmet: Steve´s Theme - Aaron Zigman och A new Home - Matti Bye

I Borås jobbar ett team för att stoppa självmord hos äldre. De åker ut till patienterna och erbjuder terapi och läkarsamtal hemma vid köksbordet. Ensamheten kan vara livsfarlig, men den går att bryta.  I det andra programmet i Tendens serie ”Ensamheten efter 70” möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi. För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.

Tisdagarna är heliga för Sonja. Då kommer volontären Margareta på besök från Frivilligcentralen och bryter tystnaden.   Behovet av sociala kontakter är stort även på äldre dagar. Drygt 900 000 personer är äldre än 75 år i vårt land och studier visar att omkring 30 % av alla äldre känner sig socialt isolerade. Ett program från 2019 av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

När vi berättade för pojkarna att Linnéa var död sa de direkt att de ville se henne. Men många avrådde mig och sa att pojkarna skulle tvingas bära på det hemska minnet hela livet, säger Linnéas mamma. Ett program av Lollo Collmar. Ludmilla Rosengrens dotter Linnéa tog sitt liv när hon var fjorton år. Linnéas bröder Oscar och Jonas var då åtta och tio år gamla. Ludmilla Rosengren var noga med att låta pojkarna delta i sorgen och att besvara de frågor som de ställde om sin systers självmord. Pojkarna följde med till bårhuset, var med under kremeringen och skrev brev till sin syster som hon fick med sig i kistan. BRIS, Barnens rätt i samhället, har startat stödhelger för familjer där någon tagit sitt liv. Målet är att hjälpa familjemedlemmarna att prata med varann om det som hänt, och på så sätt komma vidare. – Vi valde att stödja barn som förlorat någon i självmord, eftersom det knappt finns något stöd att få efter ett självmord i familjen, säger Marie Angsell, socionom och sakkunnig på BRIS. Programmet gjordes 2014. Reporter: Lollo Collmar

Magdalena Landström fick sent en natt sms från sin dotter där det stod att hon skulle leta efter ett brev i skrivbordslådan. Hon förstod genast vad som hänt. Joléne hade nyligen fyllt 18 år och skulle börja sista året på gymnasiet. Men sedan händer det ofattbara, Joléne tar sitt liv. Hur går man som förälder vidare efter en sådan förlust och sorg? Tre av Jolénes vänner hittade henne och i det lilla samhället Storuman har den här händelsen påverkat många. Ytterligare tre ungdomar har sedan tagit sina liv och nu satsar kommunen på självmordsprevention, vilket du kan läsa om här. Hit kan man vända sig: SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga  Programmet gjordes 2017. Ett program avgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Carmen har mått dåligt sedan tonåren, ändå känner hon att hon har fått klara sig själv. Trots självmordsförsök och missbruk har varken socialtjänst eller vård ansett att hon är tillräckligt sjuk. – Måste man ta livet av sig innan man får hjälp? undrar 22-åriga Carmen som fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Det finns terapi som visat sig vara framgångsrik, men väntetiderna är väldigt långa. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För gruppen unga vuxna är ökningen 70 %. Totalt handlar det om 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Det visar siffror ifrån socialstyrelsen. Framför allt är det depressioner och ångestsyndrom som ökar. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Som 29-åring fick Charlie den obotliga sjukdomen ALS och kan idag varken röra sig eller prata. När Marie sökte assistentjobb hos Charlie sa det bara klick. Nu planerar de för framtiden. 2014 fick fotbollsstjärnan Charlie Hägg i Landskrona den obotliga nervsjukdomen ALS, bara 29 år gammal. 2018 behövde han få andningshjälp och bestämde sig då för att låta göra ett stort, livsförändrande ingrepp: att göra en tracheotomi och bli knuten till en respirator. Det innebar att han plötsligt också måste anställa en rad assistenter för att klara vardagen. En av de sökande var Marie Bemergård och det dröjde inte länge förrän både Charlie och Marie upptäckte att de hade en djupare relation mellan sig än som enbart brukare och assistent. Ett program av Lotta Malmstedt från 2019. lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol. - Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna. Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex? Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat? Programmet gjordes januari 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon. Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Lågorna skövlar allt i sin väg och när de når Marie Nybergs husknut flyr hon i panik. När den största branden i modern tid härjat klart börjar en ny kamp för Marie och grannarna - brandturisterna. Som genom ett mirakel står alla boningshus i byn Stabäck kvar efter den stora branden i Västmanland sommaren 2014. Men för de boende i byn är inte kampen över. Först kommer turisterna som klampar in på deras ägor för att titta och ta bilder. Sedan kommer kommentarer om att det väl är dags att glömma branden och gå vidare. Det är bara det att det fortfarande brinner inombords hos många av de som bor i Stabäck. Lågorna, röken och rädslan lever kvar år efter år. - Vi som upplevt det här pratar om det ibland när vi träffas. Vi är de enda som förstår, säger Marie Nyberg. - Det här är en händelse som aldrig kommer att släppa. Vi går inte längre på valborgsmässofirande. Vi vill inte se elden, det känns för otäckt, säger Hans Pernäng. Nu väljer de boende i Stabäck att berätta om känslorna och rädslorna som inte vill släppa och om hur det var den där dagen då de fick fly sina hem i förvissningen om att aldrig se dem igen och om livet idag, fem år efter Västmanlands-branden. Programmet är gjort 2019 av Kristin Axinge Jaslin och sändes första gången i P4 Dokumentär.

När den stora skogsbranden närmar sig byn Enskogen i Hälsingland tvingas Ella-Karin och Börje att lämna platsen de älskar. Men vad ska de finna när de återvänder? Den 15 juli 2018 slår skogsbranden till i Ljusdals kommun. På andra sidan Ljusnan kan byborna i byn Enskogen se rökpelarna. Men så händer något som gör att även de, hals över huvud, tvingas fly från sina hem. Christian Höijer, som rapporterade från branden, har följt de två byborna Börje och Ella-Karin på den långa vägen från branden, tillbaka till byn och en värld som inte längre är sig lik. Kan de lära sig älska sin hemby på nytt? Programmet gjordes 2019 av Christian Höijer och sändes första gången i P4 Dokumentär.

När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata. 8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. – Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Matti Blind Berg står på ena sidan i en fråga som riskerar att splittra samerna. Vem äger rätten till jakt på småvilt och fiske och vem bestämmer över marken? Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen. I det här, det första programmet, möter vi ordförande för Girjas sameby, Matti Blind Berg. En kortdokumentär om att vara den som står mitt i en lång rättsprocess och om varför en fråga om jakt på småvilt och fiske kom att handla om så mycket mer. Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen. Det här är en kortdokumentär i två delar - i program två möter vi ordförande för Jakt och fiskesamerna, Håkan Jonsson, som menar att Girjasmålet är en katastrof för samerna. Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet. Bakgrund:2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Samerna riskerar att delas i två läger menar Håkan Jonsson. Vem är det egentligen som har rätt till marken, en ödesfråga för alla inblandade. Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen. I det här, det andra programmet, möter vi ordförande för partiet Jakt- och Fiskesamerna, Håkan Jonsson. En kortdokumentär om hur en fråga om jakt på småvilt och fiske kan komma att påverka långt många fler än medlemmarna i Girjas sameby. Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen. Det här är en kortdokumentär i två delar - i program ett möter vi ordförande i Girjas sameby, Matti Blind Berg. I ett samtal om att vara mitt i en process och om varför det här målet är viktigt att vinna. Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet. Bakgrund:2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen. En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida. När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga

"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner. Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån? En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne. Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. – Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. – Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero  SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget. Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade. – Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko. Programmet sändes fösta gången i april 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid. – Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige. Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Varje dag har hon tänkt på sonen hon adopterade bort direkt efter födseln. Sonja Amneteg var 21 och ogift när hon blev gravid. Idag är hon 80 och vill göra ett bokslut över det som hände. Ett program av Ola Hemström. Producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

David adopterades från Chile till Sverige när han var tre år. 43 år senare får han veta att han är ett av många barn som stulits från sina biologiska mammor i Chile. Han bestämmer sig för att hitta henne. 2014 uppdagades en oerhörd skandal i Chile. Under 70- och 80-talen hade tusentals barn stulits från sina mödrar och lämnats för adoption till andra länder. Det handlar om åtminstone 20.000 barn som adopterats illegalt, och uppåt 2.000 av dem kan ha hamnat i Sverige. Nu granskar specialåklagare adoptionerna och samlar in vittnesmål från mammor i Chile och bortadopterade runtom i världen. En stor, växande polisutredning pågår, men det kommer dröja år innan nån kan ställas till svars. Illegala adoptioner rubriceras i Chile som brott mot mänskliga rättigheter. Flera sökorganisationer i Chile arbetar med att hitta och sammanföra mammor och deras bortadopterade barn. David och hans mamma träffade varandra för första gången, i december 2018, på flygplatsen i Santiago. Sökorganisationen Nos Buscamos filmade mötet: Här är filmen där David och hans mamma träffas. Ett program av Lotta Malmstedt från 2019. lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Här på campingen semestrar folk i tält, husvagnar och husbilar och alla har någonting att säga om vad lycka är. Eller hur det kan vara när det är långt till skrattet... Ett program av Mia Blomgren. Mia Blomgren besöker Waxholms camping sommaren 2005 för att prata om lycka och olycka med campinggästerna.

Hon är vacker, hon har ju för fan allt ! säger taxichauffören Bengt om kvinnan på tidskriftsomslaget. Mia Blomgren ställer frågan vad som finns bakom annonsen för den manlige betraktaren. Programmet är gjort 2006 av Mia Blomgren.

Golge Jacobsson blev Sveriges första proffs i bodybuilding 1955. När Mia Blomgren besöker honom 2002 poserar han fortfarande framför spegeln. Och efter 40 år har hans fru Gertrud, börjat vänja sig. Hör Mr Riviera och hans fru Gertrud berätta om permanentade ögonbryn, passionerad kärlek och lyckan att få åldras när man lekt sig igenom livet. Programmet gjordes 2002 av Mia Blomgren.

Vi måste ta hand om våra pollinerande insekter bättre säger forskaren Natuschka Lee och ger sina humlor sockervatten. Om fler insekter utrotas finns en risk att hela vårt biologiska system kollapsar. Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Nils Österström sa upp sig från jobbet och blev bonde men inte vilken bonde som helst utan insektsbonde. Han tror att insekter är framtiden på våra tallrikar. Nils Österström är övertygad om att insekter är framtidens mat och just nu håller han på och bygger upp en mjölmaskfarm utanför Mora. Snart kan det nämligen bli tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige. Programmet gjordes 2019 av Sigrid Edsenius.

För 6 år sedan var Gabriel Khajo 10 år och hade nästan gett upp hoppet om en fungerande tillvaro på Hovsjöskolan. När vi möter honom igen är han 16 år. Hur har det gått? Reporter Jonna Berglund. Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund.

När Despina Dib gick i trean saknade nära hälften av eleverna på skolan som gick ut nian betyg för att komma in på gymnasiet. Nu är vi tillbaka igen för något har hänt. Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund. Slutmix: Nabaz Moheden.

Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Programmet är gjort 2018. Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Britta Jonsson Lindvall och hennes make hade kunnat starta hotell någonstans där det redan fanns turister. Men de valde att satsa i Harads. Det har gått nio år sedan invigningen av trädhotellet i det lilla samhället Harads, några mil ifrån Boden. Verksamheten har utökats sedan dess, både med rum och fler anställda. – Vi var fyra, fem stycken som jobbade i början. Vi är femton i dag, så jag tror vi är tredje största arbetsgivaren i byn, säger Britta Jonsson Lindvall. Sedan hotellets etablering har fler företagare satsat på besöksnäringen i Harads; nu finns det taxi, flera aktivitetsföretag och en mindre anläggning med hotellrum. En av företagarna är Kim Jonsson som kör turister i hundspann med sina Alaskan Huskies. Han har tidigare arbetat i området kring Kiruna, men säger att han trivs bättre i Harads där besökarna, än så länge, är färre. – Här är det mycket mindre grupper, på gott och ont. Det blir inte lika mycket pengar i slutänden. Men å andra sidan är det kul att hålla på med det. Britta Jonsson Lindvall säger att hon är stolt över att ha bidragit till att det finns jobb och framtidstro i hennes hemtrakter. – Vi hade inga aktivitetsföretag här tidigare, ja vi hade inget hotell förresten heller. Så det betyder jättemycket. Anton Bennebrantanton.bennebrant@sverigesradio.se

Christer Eriksson är en av de som bor i Sorsele - en av landets minsta kommuner invånarmässigt. Han och många andra ortsbor oroar sig över hur framtiden blir om kommunen fortsätter minska. Vad händer när befolkningen blir allt äldre och när skattepengarna knappt räcker till att sköta det mest grundläggande som skola och äldrevård? Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se

För lantbrukarparet Bo och Eva Petersson blev torkans år 2018 en prövning. Men efter en torr och varm vår tror de nu att 2019 kan bli ännu värre. Bo och Eva Petersson på Öland drabbades hårt av torkan under sommaren 2018. Vi har följt dem under året som gått och för de öländska bönderna är krisen långt ifrån över.  Reporter Sigrid Edsenius. Programmet är gjort 2018-2019.

Sanna Vannar och Julia Rensberg bor i Jokkmokk och är aktiva i Sáminuorra, samisk ungdomsorganisation, de beslutade att göra något åt de snabba förändringarna i klimatet de upplever. I arktiska områden går den globala uppvärmningen dubbelt så fort – och Jokkmokk, beläget precis ovanför polcirkeln, ligger i Arktis södra utkanter. Rickard Länta, renskötare, berättar om vintern som var. Den började bra men sen frös betet för renarna och Rikard var tvungen att ta sina renar ner mot kusten istället. Inget stämmer nå mer, det är galet någonstans.  Klimatförändringarna och exploateringarna av renbetesmarker rubbar balansen för rennäringen snabbt.  Renskötseln kommer gå in i en ny fas, den gamla traditionella renskötseln är förbi. Ett program om att leva och arbeta i en miljö som förändras snabbt.  En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet. Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och  tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen. Programmet gjordes 2017 Lollo Collmar.

Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men svensk lag stödjer inte surrogatmoderskap.  Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne. Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl. Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

Andreas Svensson bestämmer sig för att bygga muskler och börjar spruta i sig anabola steroider. Han blir stor som ett hus men också aggressiv och kall. Vilket är viktigast? Kärleken eller steroiderna? Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. Han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets när Mia ställer ett ultimatum.  Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt Programmet sändes först i P4 Dokumentär 2019.Reporter Carina Galanou Ipsonius.

När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS). Han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt. Kroppen blev som ett levande labb. När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS) - han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt.  Det blev åtta år med alla möjliga preparat, bland annat anabola steroider, amfetamin, insulin och samma substanser man tar vid kemisk kastrering. Kroppen blev ett labb han kunde testa preparaten på - allt för att bli så stor och "perfekt" som möjligt. Perioderna utan var korta, för livet utan var synonymt med djupa svackor med tillhörande depressioner. En kortdokumentär om att leva med och i en kropp full av preparat men också om hur man hittar tillbaka till ett liv utan anabola steroider.  Reporter: joseph.knevel@sr.se Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen i Örebro Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt

Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal om människors liv och idéer.

2015 kommer bröderna Hamza och Zikrullah till familjen Niklasson på Gotland. Pappa Jonas tänker: de här pojkarna har jag för livet. Sen följer missförstånden och försoningen. Och 2019 utvisningen. Lollo Collmar följde familjen under tre år. Programmet gjordes 2019.

Hon är fem år när hon kommer med sin pappa till Gotland, börjar skolan och får kompisar. Efter tre år får asylansökan avslag. Guldkråkan vill inte åka men kan inte annat än att följa med sin pappa. Flickan och pappan kommer till Sverige 2015. Flickan är fem år och får smeknamnet Guldkråkan. Hon lär sig snabbt svenska, älskar skolan och hittar kompisar.  Men hennes pappa mår dåligt, dels av oro på grund av ovissheten hur resten av familjen, som inte kommit med till Sverige, har det i Iran dels på grund av fysiska åkommor. När det tredje avslaget på asylansökan kommer känner han att han inte orkar kämpa längre. Han beslutar sig för att han och dottern ska åka till Afghanistan. För Guldkråkan finns inget annat alternativ än att följa med sin pappa.  Genom telefonkontakt får Guldkråkans vuxna vän Eva veta vad som händer familjen i Afghanistan. Familjen hamnar mitt i kriget, får fly upp i bergen och kämpar för sin överlevnad. Hur går det för Guldkråkan?  Programmet är gjort av Stina Kätting 2019.

Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få en livsnödvändiga dialysen. Nio timmar senare är hon hemma. Reportern Gunilla Nordlund väljer dokumentärer vi borde höra igen. I reportens val väljer reportrarna själva kortdokumentärer de tycker vi borde höra igen. Du kan också hör Gunilla Nordlund själv berätta om sin fascination inför frågor om liv och död och kyrkogårdar i det föregående Repoterns val som du hittar länkar till här under. Producent: Gunilla Nordlund Gunilla.nordlund@sr.se

Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal om människors liv och idéer.

Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. Reportern Gunilla Nordlund presenterar. Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död.   Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Som tonåring tränade Lina Johansson 40 timmar i veckan för att bli världens bästa konståkare. För tio år sedan fick hon nog. Hon avslutade karriären abrupt. Först nu ser hon hur bra hon faktiskt var. -När jag tränade som mest var det fyra pass om dagen, sex dagar i veckan. Och däremellan gick jag i skolan. Söndagar var min lediga dag men då hade jag ju plugget att ta igen och var helt slut, säger Lina Johansson, 30, från Malmö. Under början och mitten av 00-talet var hon det stora svenska hoppet inom svensk konståkning. Hon gjorde en snabb internationell karriär och tränade nästan jämt. Vardagen var extremt inrutad och krävde hård disciplin. -Som singelåkare i konståkning blir livet väldigt ensamt. Man är ensam på isen och ensam med sin tränare. Man har ingen tid att träffa kompisar. Man har bara tid för konståkningen, säger Lina. Strax före OS 2006 bröt hon foten, under ett träningspass i balett. Hon missade sitt livs stora tävling men kom tillbaka och var bättre än någonsin på träning. Men på tävlingar misslyckades hon och en dag sade det bara stopp. Ett program av lotta.malmstedt@sverigesradio.se

En pojkdröm som håller på att bli sann! Joel är i stort sett uppväxt med gokart, eller karting som det heter, han var 3 veckor första gången han var med på en tävling.  Familjen Bergström (mamma Jennie och pappa Dennis) flyttade från Piteå till norra Italien sommaren 2018, de ville prova livet långt från kalla Norrbotten och samtidigt vara nära Joels elitsatsning. Då visste de inte att många följde deras flytt och att den där drömmen om Formel 1 faktiskt skulle visa sig vara mer realistisk än vad de någonsin hade kunnat drömma om.  Vi möter familjen på plats i Italien under en tävlingshelg för att prata drömmar, Formel 1 och tävlingsnerver men också om hur det är att gå i ny skola med både nytt språk och nya vänner.  En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp. De sex männen anser sig vara helt vanliga ”svenssons” som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. – Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. – Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han. Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. – Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. – Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.   Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Nyss fyllda 90 år, bestämmer Kerstin Gjöres sig för att tävla i världsmästerskapet i Mastersimning i Budapest. Det senaste året har åldern börjat göra sig påmind och frågan är hur det ska gå. När Kerstin, som heter Åkerberg som ogift, är 12 år vinner hon Dagens Nyheters tävling för unga simmare och det blir startskottet för en simmarkarriär som ska leda nästan hela vägen till OS. Under de kommande åren blir hon flerfaldig svensk mästarinna och lite av en kändis. När hon gifter sig och bildar familj, hamnar simningen på hyllan. Men efter drygt 30 år slutar äktenskapet i en tung skilsmässa och Kerstin förlorar det liv hon levt. En dag får hon ett samtal som kommer att avgöra resten av hennes liv. Hon återupplivar simningen, reser runt i hela världen, vinner medaljer och slår världsrekord. Och 90 år gammal bestämmer hon sig för att åka till ännu ett världsmästerskap.   Dokumentären är gjord 2018 av Anna Gjöres och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Aina Lesse deltog i dokusåpan Paradise hotel. Stora pengar stod på spel och löften gavs. Men vad betyder det om allt är ett spel? För Aina slutade äventyret i en mardröm och påverkar henne än idag. Aina Lesse var en av de förväntansfulla unga människorna som 2013 vandrade in i det Mexikanska lyxhotellet inför TV3:s kameror. När 30 dagar under övervakning gått var det bara hon och en kille kvar i spelet. Vad händer när verkligheten man byggt upp spricker? Hur var det att komma hem och gå från 200 till 20 000 följare över en natt? Och kan man förlåta ett svek bara för att ”det var ett spel”? Programmet är gjort 2019 av Astrid Mohlin. Vi har upprepade gånger sökt Jesper Johansson för att få hans sida av historien.

Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb. Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.  Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.  Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.  Programmet är gjort av Martin Jönsson

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng.  En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.

Annika Ödling från Lycksele blev förlamad i nedre delen av kroppen efter en älgolycka. Tack vare familj och vänner klarar hon sig utan assistans men oroar sig vad som kommer att hända i framtiden. Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se

När Tinna Romlin Woreema saknade assistans stannade 12-åriga Axel hemma från skolan. Han sa att han var sjuk eftersom han var rädd att lämna mamma ensam.  Hur påverkas barnen när föräldrar med funktionshinder mister assistansen? En kortdokumentär av Lollo Collmar.

I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren. Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också  långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Programmet gjordes våren 2017. Ett program av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat. "Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. – Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Programmet gjordes våren 2017. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Den 2 januari drar stormen Alfrida in över Östra Svealand. I Roslagen vaknar man upp isolerade från omvärlden. Vad händer när det moderna samhället slutar fungera? En kortdokumentär av P4 Stockholm. P4 Stockholms Ylva Bogegård berättar om livet för några stormdrabbade i Roslagen efter stormen Alfrida i januari 2019. "Man kanske tänker att det jobbigaste skulle vara att inte ha ström eller vatten, men det jobbigaste var ju det här med telefonerna för det gick inte att ringa till larmnumret", berättar Desirée Rijns Tjälldén på Blidö. Man var utlämnade åt sig själva och nu måste något göras. Stormen Alfrida drog med sig träd och elledningar, hundratusentals människor blev utan ström och hemtjänstlarm slutade att fungera. Som mest var över 100 000 hushåll på morgonen utan ström, innan reparationer kunde påbörjas. Främst i Stockholmsregionen. Det skulle ta många veckor av strömlöshet innan alla fick tillbaka elen. Vad händer mellan oss människor när det moderna samhället omkring oss upphör att fungera, bara några mil bort från Sveriges huvudstad. Producent: Ylva.bogegard@sverigesradio.se

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den.I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. Serien är vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun i en vecka då vi även besöker Roslagen efter stormen Alfrida. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till den lilla byn Lyngsåsa i Småland och familjen Lind, ensamma i mörkret som råder under strömlösheten. Deras tankar finns i skogen men ocksådet som hände deras dotter den natten. Del 1/2 - Saknad Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Som liten hörde Sara Aira Fjellström de vuxna prata Lulesamiska sinsemellan, men med henne pratade de svenska. Nu har hon återerövrat språket för att kunna ge det vidare till sin dotter Jonna. Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten.  – De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig.  Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart.  – Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog.  När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.  Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust.  – När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag.  I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år.  – Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det. Programmet gjordes 2019. Anton Bennebrantanton.bennebrant@sverigesradio.se

Elin börjar som tonåring att intressera sig för sitt romska ursprung. Hur ser hennes släkthistoria ut? Varför har hon inte lärt sig språket? I sökandet på svar finner hon både mörker och stolthet. Här möter du också Maria som liksom Elin är halvrom och som erövrade sitt romska ursprung med hjälp av romska kompisar på högstadiet. För henne har språket varit nyckeln till den romska identiteten.   Programmet är gjort 2019 av Margrethe Balok.

Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist. – Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42  www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist. – Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42  http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Efter att ha gett en grupp tiggare tak över huvudet hamnar 76-årige Rolf mitt en människohandelshärva. Och inte nog med det - nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel. Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in. Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.

10 poliser stormar in i Rolfs hus i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Har Rolf hamnat mitt i en människohandelshärva? Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer. Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah. Programmet är gjort december 2016 av Isabelle Swahn.

Terrorgruppen IS har omringat staden i Irak där Firas Jumaah, hans fru och barn gömmer sig i en stängd fabrik. Då bestämmer sig professor Charlotta Turner att hon ska få hem sin kemidoktorand. Sommaren 2014 lämnar den svenske kemidoktoranden Firas Jumaah allt i labbet på Lunds universitet för att åka till norra Irak. Hans fru och barn som är där på ett familjebröllop har hamnat mitt i terrorgruppen Islamska Statens blixtoffensiv. Kvar på kemicentrum i Lund finns hans handledare, kemiprofessor Charlotta Turner. Hon har varken hört talas om IS eller den religiösa minoritet som Firas och hans familj tillhör: yazidierna.- Jag reagerade instinktivt, nu måste vi agera, säger Charlotta Turner. Med hjälp av universitetets säkerhetschef Per Gustafson planerar hon en hemtagning av Firas och hans familj.- Mitt liv stannade 2014, säger Firas Jumaah idag. Säkerhetschefen Per Gustafson beskriver händelsen som unik.- Mina kolleger på de andra universiteten och högskolorna i Sverige har inte heller varit med om något liknande, vad jag vet. Berättelsen väckte stor uppmärksamhet över hela världen och medier i USA till Kina har rapporterat om händelsen. Programmet är gjort som en P4 Dokumentär 2018 av Hedvig Nilsson.

Renskötare jobbar ofta ensam och olycksrisken är stor. Forskning visar att risken att omkomma är 70% högre än för andra arbetare. Lena Kroik är sjuksköterska och renägare i jämtländska Storjola som ligger nära Borgafjäll i Västerbotten. Lena har varit med om att bygga upp AXG som är en förkortning av akutsjukvård i extrem glesbygd och som jobbar brett med att utbilda och se till att den skadade snabbt får vård.  - I renskötarlivet är man utsatt för väder och vind och jobbar ofta ensam. Olycksriskerna är många och det som kan hända är bland annat drunkning, svaga isar, nedkylning, förfrysning och död på det viset eller att man skadar sig i en skoter-, fyrhjuling eller motorcykelolycka, berättar Lena Kroik. Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se

"Det är extremt kontroversiellt, alla läkare håller inte med mig" Thomas Schimke är verksamhetschef och distriktsläkare på Pajala kommuns enda hälsocentral. Hit kom han för tretton år sedan. Från Tyskland till norra Sverige, för familjen var Pajala en exotisk dröm. - Svenskarna själva har en nedvärderande syn på glesbygden, den skiljer sig avsevärt från min syn som utlänning.   Just synen på glesbygden är central för Thomas Schimke, det är svårt att få vårdpersonal att komma till glesbygden för att arbeta och framförallt, de långa avstånden gör att man som glesbygdsläkare kan tvingas göra avsteg från de riktlinjer som finns.   - Det krävs lite mod och improvisationsteknik.  En kortdokumentär om att hitta egna lösningar på problem som uppstår när man ger vård i glesbygd.  - Det är inte tillåtet att göra undantag från riktlinjer även om det är det klokaste man kan göra.  Reporter: joseph.knevel@sverigesradio.se

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. – Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. – Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund från 2017.

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: – Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund från 2017.

"Dom andra i klassen har ju kompisar. Det hade varit jättekul att också ha nån", säger synskadade Nicolina Pernheim, 15 år. Enligt lagen ska den vanliga skolan fungera för alla. Men gör den det? I reporterns val har Lollo Collmar valt ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn.  Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007.

Julia, 5 år, drömmer om att stoppa ner sin mamma i väskan och ta med hem till pappa. Programmet är valt och presenterat av Lollo Collmar med sig av sina tankar om intervjuer med barn. Programmet om Julia som flyttar mellan mamma och pappa är gjort av Lollo Collmar år 2004 och inleds med ett samtal mellan Lollo Collmar och Ola Hemström om intervjuer med barn. Lollo.collmar@sverigesradio.se

Plötsligt får Anna i Piteå veta att hennes farbror Micke lever som hemlös i Stockholms innerstad. Hon bestämmer sig för att hjälpa honom. Men det visar sig att det inte är så enkelt som hon tror... Anna åker ner till Stockholm från Piteå för att leta reda på sin farbror som hon aldrig träffat. Hon hittar honom tillsammans med andra hemlösa och missbrukare på Medborgarplatsen. Och sedan börjar en resa för både Anna och Micke som går som en berg- och dalbana. Ledmotivet i dokumentären är Adrift med Rikard From. Programmet är gjort 2018 av Gerhard Stenlund och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Varje dag tar Ann-Britt bussen från det lilla huset där hon bor till Jönköping för att köpa öl och sitta med de andra a-lagarna vid Resecentrum. När hon får nya tänder ska allt förändras, tänker hon. Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken. Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget? Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder. Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis. Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor. Programmet är gjort 2016 av Ninos Chamoun.

Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han? Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år. Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende? Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler.  Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på.  Programmet är gjort 2016 av Sigge Dabrowski. Fakta om cannabis och kontakter till stöd:CannabishjälpenDrugsmart

Madeleine sa upp sig och blev hemmamamma. Nu lobbar hon för att uppvärdera moderskapet. Hon är för jämställdhet, men det händer att feminister vägrar ta henne i hand. Av Lollo Collmar

Anders Finnberg är en av de män som fått ett feministiskt uppvaknande tack vare att de är pappor. Nu försöker han hjälpa andra att hitta till en mjukare manlighet. Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna.  – Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter. I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex. Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner.  – De förstår ju inte riktigt hur det är att vara man. Här finns det ju andra män som har liknande erfarenheter och som kan relatera mer till det jag säger.  Anton Bennebrantanton.bennebrant@sverigesradio.se

Som tonåring engagerar sig Kristian i den högerextrema rörelsen. En dag ser han hur hans bild och namn är uppklistrade på elskåp och i skolan, under rubriken nazist. Hur reagerar Kristian på det? Programmet är gjort Sigrid Edsenius 2018.

Personen i lägenheten scrollar genom inkorgen på Twitter. In flödar bilder på personer med nazistiska symboler, i realtid. Bilder som kommer samlas på en krypterad hårddisk och sedan spridas på nätet. Det är bland annat från denna lägenhet som twitterkontot Nazispotting administreras och för första gången ger de här en intervju om sin verksamhet. Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar att kontot Nazispotting startades i Januari 2014, en dryg månad efter det att 16000 Stockholmare samlats på Kärrtorps idrottsplats i en uppmärksammad demonstration mot rasism. Gruppen har kopplingar till den autonoma vänstern och målet att ta bilder på nazister i Sverige och hänga ut dem med bild på sociala medier. Idag, fyra år senare, har hundratals bilder på svenska nazister laddats upp på Nazispottings twitterkonto. Vad gör gruppen och vad vill den med sin verksamhet? Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Sebastian Hedlund 2018.

Fem år har gått sen Kerstin Karlsson fick veta att hon fått bröstcancer. Och nej, hon blev ingen visare människa av erfarenheten. Cancern är ett sår som alltid finns där. Men hon står här. Programmet är gjort av Ola Hemström. "Det är en sån klyscha det där, att cancern lärt mig att vara i nuet" säger Kerstin Karlsson.  Hennes historia handlar inte om att vara i nuet utan om att vara överhuvudtaget, i det virrvarr av känslor som cancern lämnar efter sig. Tendens Ola Hemström har mött henne i hennes nyblivna hem i Jönköping, fem år efter diagnosen bröstcancer. Vad lämnar cancerresan för spår? Har du tankar eller en hälsning till Kerstin, maila gärna till programmets producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Emma är 28 år när hon får cancer. Plötsligt känns det som om omgivningen behandlar henne på ett nytt, annorlunda sätt och som om hon vore smittsam. Många verkar nyfikna men ingen ställer frågor. Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked.   Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018.

Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld? I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla?Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången 20 oktober 2015.

Imamdad från Afghanistan kom hit med den stora flyktingvågen 2015. När han nyligen utvisades klev Johanna och Grete in för att rädda tillbaka honom till Sverige och Tärnaby. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Mikaela är 16 år och gillar inte skolans matsal. När hon sitter där känns det som om hon är den enda ingen kan snacka med. Hennes synförmåga är en procent och hon hör med hjälp av ett hörselimplantat. Mikaela har en oklar sjukdom som stegvis har slagit ut vissa av hennes kroppsliga förmågor, däribland syn och hörsel. För Mikaela är det väldigt svårt att höra i miljöer som inte är lugna och hon har därför fått ett eget klassrum på Munkhätteskolan i Malmö. Men hur blir det då med kompisarna?   Dövblindhet är ett funktionshinder som ofta försvårar kommunikationen med omgivningen. Men för Lukas Hermansson i Högsjö är det ett problem som än så länge inte är alltför påtagligt. I Båsenbergas slalombacke störtar Lukas ut med sin svarta pulka. Han gillar när det går fort. Trots sin dövhet kan Lukas höra riktigt bra med sina cochleaimplantat, som han fått inopererade i tidig ålder. Sjukdomen han lider av, ushers syndrom typ 1, gör dock att han får synfältsbortfall.  Programmet sändes första gången 2012 och är gjort av David Rune. 

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att rädda hennes hörsel. Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända. Ebba Fält från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon är fyra år när hennes omgivning upptäckter att hon verkade höra dåligt. Troligen på grund av en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.  Ebba ska, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat, CI, inopererat i huvudet fast hon delvis har hörsel kvar. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gåöverstyr... Reporter Annika Östman, VetenskapsradionProgrammet sändes första gången 2014 i P4 Dokumentär.

Vi sitter bland flyttkartongerna i Leifs lägenhet och det har gått drygt två år. Leif tittar på kartongerna och konstaterar "Det är nu det sker. På nåt vis är det nu mitt liv utan Kerstin börjar." Bilder av sjukdom och sorg har börjat komma tillbaka. Undanskjutna minnen från den sista tiden. – Det fanns inte plats att känna då, man var ju helt slut. Men nu kommer de fram, oförutsägbara, smärtsamma och vackra, förklarar Leif. Samma kartonger i nytt hus och ny stad. Han har lämnat det som alltid varit deras för att hitta något annat på egen hand. Hur hittar man kraft att skapa något nytt när man förlorat den man byggt allt med? Under hösten 2013 träffar reportern Jonas Meyer Leif för att samtala om hur livet blir när ens livkamrat har gått bort. jonas.k.meyer@gmail.com 

Henrik dog i barncancer och blev bara sju år. Livet förändrades för alltid för pappa, Christer Ekelund. Vad gör man när ens barn dör? Vad händer med familjen och vännerna? Han kallades Superman av läkarna på barnsjukhuset i Lund, Henrik Ekelund från Malmö, som, mot alla odds, överlevde två olika cancersjukdomar. Men när den första cancern kom tillbaka var Henriks krafter slut. Han gick bort, bara sju år gammal. Efter Henriks död bildade familjens vänner en stiftelse som nu stöttar andra barncancerdrabbade familjer runtom i Sverige. Det här är berättelsen om Henrik, som var en Superman. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt 2018. lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Ben går alltid i klänning och strumpbyxor och vill kallas hen eller hon. På förskolan ses Ben som en av tjejerna. Men i födelsebeviset står det pojke. Hur blir det när Ben börjar skolan? Bens bästisar på förskolan är tjejer. Dom har likadana hårspännen, leker mamma pappa barn och dansar balett ihop, och kompisarna säger "hon" om Ben. Bens föräldrar vill bara låta Ben vara sig själv. Men nästa höst börjar skolan. Kommer det stå P för pojke efter Bens namn på klasslistan? Vilket omklädningsrum ska Ben välja på gympan? Borde de prata med Ben om att alla inte tycker det är normalt att en femåring med snopp går klädd i trosor, klänningar och strumpbyxor? lollo.collmar@sverigesradio.se

För två år sedan rensade Maud Jacobson killkläderna ur garderoben och slutade att använda sitt gamla namn. I vinter tar hon det sista steget i sin könskorrigering. Redan som barn minns hon att hon längtade efter att få vara i en kvinnlig könsidentitet.  – När jag var sex eller sju år bytte jag kläder med en flickkompis, men det förstod man ju inte som barn.  Det var efter en bypassoperation i hjärtat 2008 som Maud Jacobson sökte sig till vården för att få hjälp med sin transsexualism.  – En sådan operation är en andra chans i livet, och jag fick den chansen.  Hon har, sedan den där första läkarkontakten, fått hjälp av psykolog, logoped och en KBT-utbildad kurator i så kallad könsbekräftande vård.  Hon har bytt både namn och juridisk könstillhörighet och i vinter ska hon genomgå könskorrigerande kirurgi. – Det känns som att: äntligen. Nu är det min tur. Jag har fått frågan av nära anförvanter om jag verkligen ska göra det. Men jag känner att jag gör rätt.  Anton Bennebrantanton.bennebrant@sverigesradio.se

På ena sidan Storgatan Bohmans bokhandel, på andra affären Roya. Men trots att butikerna ligger så nära har Britt-Mari Bohman aldrig besökt Hazar Samra som jobbar på andra sidan gatan. Inte förrän nu. Under 2000-talet har butiker lagt ner, bankkontor stängt igen och samhällsservice försvunnit i den lilla staden Nybro i Småland. Precis som på många andra mindre orter upplever handlare och boende att stadskärnorna utarmas. Men så för ett par år sedan hände något, nya butiker började dyka upp. Kanske kan de bli Nybros räddning. Programmet gjordes 2018 av Sigrid Edsenius. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Ben Arinze driver en klädbutik i Jönköpings centrum. Men på gatan utanför har han sett stadskärnan förändras. Enligt Ben har storgatan blivit en klassfråga. De stora och medelstora svenska städerna växer. Fler människor flyttar in till stan, medelinkomsten ökar och arbetstillfällena blir fler.  Bakom statistiken står stadsomvandlingsexperten Jan Jörnmark i Göteborg. Enligt honom är bilden särskilt tydlig i städernas centrala delar. Och det tydligaste exemplet av dem alla är Jönköping.  Men vad händer med med våra städer när stadskärnan förvandlas? Och vem får plats på den nya storgatan?  Vems är storgatan? är en kortdokumentär av Martin Jönsson.  Programmet är gjort 2018.

När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit. När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

1903 begravs Mazahr Makatemele i Kalmar. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika. På gravstenen står det "Kafferkvinnan Sara". Varför? Rafaela Stålbalk Klose söker svaret. En gång var hon känd i Kalmar, Mazhar Makatemele, den första svarta kvinnan i stan, kanske i hela Småland. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika och förts till Sverige. Här fick hon namnet namnet "Svarta Sara". "Kafferkvinnan Sara" står det på hennes gravsten där hon ligger begravd på Södra Kyrkogården i Kalmar. Tills nyligen var hon helt bortglömd, men Rafaela från Brasilien, som växte upp i Kalmar, ser gravstenen och letar fram "Svarta Saras" historia. – Vi trodde att det var en stam eller någonting som hon kom ifrån, men sen fick vi veta att det här ”kaffer”, det är ju ett skällsord, säger Berne Gustavsson, som jobbar på kyrkogården.  Idag lever mer än 200 000 svenskar med afrikanskt påbrå i Sverige och många kan vittna om utanförskap och om hur det är att vara bland de första, eller enda, svarta personen i orten de växt upp i eller klassen de gått i. Ett program från 2018 av Rafaela Stålbalk Klose.

Iman Baroudi är "kvinnlig imam" i Angeredsmoskéen. Hon drömmer om att moskéen ska vara öppen för alla och vill att kvinnorna ska få mer utrymme och makt. Men hennes idéer har mött på mycket motstånd. Iman Baroudi är en av de röster som vill se en förändring av islam i Sverige. Hon vill att moskéen ska vara en spegelbild av samhället och hon menar att det behövs en kvinnlig och en manlig imam i varje svensk moské. Men hennes idéer har lett till frågor och debatt: kan en kvinna vara imam? Iman Baroudi är trött på de män som vill hindra kvinnorna att ta plats i moskéen. Men hon tror inte på att starta en moské för bara kvinnor och hon har inga ambitioner att leda den centrala fredagsbönen. Tendens reporter Åsa Furuhagen besöker Angereds moskéen där Iman Baroudi håller i en avslutning på "Koranskolan" där barnen arbetat med kaligrafi, musik och matlagning samtidigt som de lärt sig mer om sin religion: Islam. asa.furuhagen@sverigesradio.se

Didar Samaletdin kan titta tillbaka på ett helt liv som svensk muslim. Hon växte upp i den första muslimska församlingen i Sverige och minns hur det var när det bara var en mindre grupp av muslimer här. Islam och muslimer har funnits i Sverige under lång tid. Men det är först på 1900 talet som lite större grupper organiserade sig i föreningar och församlingar. Didar Samaletdin kom till Sverige 1944 som ettåring. Hennes familj är muslimska tatarer med rötter i Ryssland. Didar Samaledtins pappa Ali Zakerov blev ordförande i den första muslimska församlingen i Sverige: Turkislam föreningen för religion och kultur. Didar berättar att hennes uppväxt inte var särskilt religiös och att hon som ung kvinna väckte uppmärksamhet eftersom hon inte bar slöja. Didar Sameldtin var under trettio år en av talespersonerna för islam i Sverige, men idag känner hon sig inte hemma bland troende muslimer: - Jag kallar mig inte längre för muslim eftersom det är förknippat med så mycket negativa saker.   En kortdokumentär av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn.  – När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? – Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Att få cancer och bo i norra Sverige kan innebära att man behöver åka 50-60 mil och bo på hotell i drygt 2 månader för att få den vård man behöver. Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme.  Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå.  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Hur klarar man som fritidspolitiker av allt hat på nätet och hur skaffar man sig inflytande och makt i kommunen? Möt Anneli Karlsson och Owe Fröjd som mot alla odds valde att starta ett lokalt parti. De finns i hälften av landets kommuner och deras inflytande växer- de lokala partierna. I andra delen av Tendens serie om lokala partier hör vi varför Anneli Karlsson hoppade av socialdemokraterna och startade Kommunlistan i Avesta. Veteranen Owe Fröjd som drog igång Bålstapartiet 1994, berättar om hur han upplever politikerföraktet i sociala medier: - Vissa tror att en politiker kan man sparka på hur mycket som helst. Men hur får man makt i kommunen som ett litet parti och vilka är deras väljare? Statsvetaren Gissur Erlingsson ser ett mönster hos de så kallade röstdelarna. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Stig och Maria har valt att bo långt ute på landet och får därför pendla med bil, buss och tåg till jobben. Stig fem mil till sitt jobb i Umeå och Maria 16 mil över länsgränsen till Örnsköldsvik. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Hur är det att lämna det som uppfattas som centrum och flytta 120 mil norrut, från Södermalm till Vittangi. Johanna Ögren, Daniel Åberg och sonen Tage packar det nödvändigaste och flyttar till Johannas hemby, Vittangi.  Här är det nära till allt, byn kallas fem-minutersbyn, och både naturen och morföräldrarna finns inom gångavstånd. Men en flytt innebär också uppoffringar, man är inte längre ”mitt i” och jobben man får blir annorlunda och hur hittar man nya sociala sammanhang och vänner?  Ett program om att flytta åt ”fel håll” och hur man hittar rätt i sin gamla hemby.  En kortdokumentär av Joseph.knevel@sr.se

De lokala partierna finns i hälften av landets kommuner och får alltmer inflytande. Men vilka är det som startar ett helt nytt parti? I Tendens två program om lokala partier handlar det om människor som brinner för sin ort eller sin kommun. De tror att just deras parti har de bästa lösningar på de kommunala problemen och de är beredda att jobba hårt för kommunens bästa. I det första programmet möter vi Frida Edholm som aldrig tänkt tanken att engagera sig politiskt, men som på några månader blev en av Vadstenas ledande politiker när partiet Konsensus Vadstena gjorde oväntad succé i valet 2014. Veteranen Owe Fröjd har sen 1990 talet lett Bålstapartiet i Uppland och hoppas nu att det här blir hans sista valrörelse. Statsvetare Gissur Erlingsson beskriver fenomenet lokala partier som en paradox och deras ledare som eldsjälar: - Det finns inget rationellt bakom beslutet att starta ett eget parti. Tendens serie om lokala partier är gjord av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer. - Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år. Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan.  Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå.  I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon. - Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon.   Programmet är gjort 2018 av Cecilia EkmanProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliMusik: Lars Ekman

Varje sommar flyttar Maninna Råland in i grottan, helt utom syn- och räckhåll för någon annan. Hon säger att hon skulle bli psykiskt sjuk eller till och med dö om hon inte fick bo där varje år. – Om jag inte skulle ta hänsyn till mina instinkter och uppleva vildlivet, skulle jag nog bli psykiskt sjuk. Kanske till och med dö, säger Maninna Råland som upp till sex månader om året bor i en grotta hon själv grävt ur för hand och inrett på eget sätt. Att somliga har ett slags längtan till ett annat liv och väljer utanförskapet, kanske kan ses som underligt eller som en frisk reaktion på ett allt sjukare samhälle. Maninna struntar i vilket - för hon är aldrig så lycklig och lugn som i grottan.  Programmet är gjort 2011 av Anja Kontor och Johanna Fellenius.

Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig. Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan FarajProducent Håkan Engström Programmet är gjort 2018. Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Hälften av eleverna i nian klagar på oro, stress, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Något måste göras. Vilka behöver hjälp av BUP och vilka behöver redskap att hantera vanlig tonårsångest? Regeringens samordnare för psykisk hälsa föreslår tillsammans med ungdomsorganisationer att skolan börjar undervisa i psykisk hälsa. Finland och Kanada gör det. Men hur ska lärarna hinna med det också? Tidigare försök med så kallad livskunskap förskräcker. Det här är den andra debatten efter serien Ung Ångest som sänder här i Tendens kortdokumentärer våren 2018. Debattörer: Mårten Granlund, volontär Isak Skogstad, högstadielärare och opinionsbildare inom skolområdet Louise Aronsson, verkar inom den ideella organisationen Tilia som arbetar för ungas psykiska hälsa Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden Anette Wickström, lärare och docent i tema barn med inriktning medicinsk antropologi Kerstin Evelius, regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa Programledare: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent. Producent: Helena Huhta

I nian fick Kerstin Gunnarsson plötsligt sådan ångest att hon ville dö. Skolsköterskan blev räddningen. Kerstin fick ringa utanför arbetstid och hjälpa till med skolsköterskans hästar. Kerstin Gunnarsson, 16 år, mejlade till Tendens efter serien Ung Ångest, som sändes i april. Hon ville berätta sin historia. – Det som hjälper är när man känner att någon bryr sig på riktigt, säger hon. Programmet är gjort av Lollo Collmar i augusti 2018. Hit kan du vända dig:

Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Anki Jansson fick nog en dag. Som förskollärare tyckte hon att både barn och personal fick det allt sämre i förskolan i för stora barngrupper med för få vuxna. Så hon sa ifrån och startade ett uppror. Det började med att Anki Jansson tillsammans med en kollega klev upp på en scen under en utvecklingsdag för förskolan i sin hemkommun Örebro och sa vad hon tycker om situationen i förskolan. Sedan startade hon facebookgruppen Förskoleupproret som i dag består av över 30 000 medlemmar från hela landet. Föräldrar och studerande har också startat egna undergrupper. Reportern Johanna Sjöqvist Harland såg hur Förskoleupproret dök upp med sina orangea tröjor här och där i media och blev nyfiken. Vilka är de och vad gör de uppror mot? De som läser delar ur upproret är personer som inte själva har med upproret att göra.  Programmet är gjort 2018 av Johanna Sjöqvist Harland.

Kulla kyrka är full av minnen för Sonja Björklund. Här ligger stora delar av hennes släkt och bekanta begravna. Hon skulle gärna gå i kyrkan oftare men för det mesta står den tom och kall. I Lagunda församling i Uppland finns tio medeltida kyrkor men bara drygt 3400 medlemmar. Sonja Björklund är en av dem. Kulla kyrka betyder fortfarande mycket för Sonja och hon önskar att den kunde få lite liv igen. Men kyrkan har flera sprickor och frågan är hur den lilla församlingen ska ha råd att ta hand om de många landsbygdskyrkorna som kräver så mycket underhåll? Men det är inte bara på landet som det finns tomma kyrkor. I många församlingar funderar man på vad man ska göra med oanvända kyrkor och församlingshem - sälja, stänga till dem eller kanske till och med börja riva? Eller kan man börja använda husen till något annat? Det här är en av de stora utmaningarna för Svenska kyrkan eftersom kostnaderna för fastigheterna ökar och tar en tredjedel av organisationens budget. Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången den 20 juni 2016. Efter det har Kulla kyrka renoverats och har nu öppet lite oftare med fler gudstjänster.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Åsa Furuhagen berättar om sina resor i det nya religiösa Sverige. - Att vara religiös kan betyda olika för olika människor och det tycker jag är spännande, säger Åsa Furuhagen. Det kan handla om identitet, kultur, tradition, tro och riter. I dagens Sverige möts många fler religioner än när jag var barn på 1970 talet. Det skapar möten men också konflikter. Ofta berättar vi om religion som konflikt och politik, men jag vill berätta om levd religion i dagens Sverige. I Reporterns val åker vi idag till Trollhättan i kortdokumentären Oron hos shiamuslimerna i Trollhättan. Där finns en av de äldsta moskéerna i Sverige - en shiamuslimsk moské som brändes ner av rasister 1993. Den byggdes av en grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som levt länge i Uganda, men när diktatorn Idi Amin på 70 talet körde ut alla asiater från Uganda, hamnade en grupp här i Sverige. Anwar Alladin som tidigare var ordförande för Trollhättans shiamuslimer är samhällsvägledare i förorten Kronogården. Tendens reporter Åsa Furuhagen träffade honom på medborgarkontoret Kronan som ligger i samma hus som Kronans skola - då hade det gått en månad efter det rasistiska hatbrottet på skolan i oktober 2015 då tre personer mördades.

I norra Norrbotten kraschade en jätte till meteorit för 100 - 800 000 år sedan. Det pågår nu en kapplöpning om de dyrbara bitarna som ligger gömda i moränen, först till kvarn kan bli riktigt rik... Kitkiöjärvi har drygt 40 invånare och sommaren 2018 drygt 60 tillresta meteoritjägare från 8 olika länder, här för att söka lyckan.    För mellan 100 - 800 000 år sedan landade en meteoritsvärm här i området. Det är resterna av en kollision som skedde för 400 miljoner år sedan i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.  Första delen av denna järnmeteorit hittades 1906 men först början av 2000-talet får folk upp ögonen för den skatt som ligger här. Idag är Kitkiöjärvi något av ett eldorado för meteoritjägare.  För att hålla koll på att alla som gräver gör det med rätt tillstånd har Svea Skog anställt Ingemar Wikström som tillsynsman. Vi följer med honom på jakt efter både meteoriter och jägare, ett sökande som visar sig vara mycket svårt.  En kortdokumentär 2018 av joseph.knevel@sr.se

Den första miljonen var svårast och tog flera år att spara ihop. Idag lever Jan och Caroline sitt drömliv som ekonomiskt oberoende. De är experter på privatekonomi med tusentals följare på internet. – Tänk att aldrig behöva längta efter semester, att ha ett liv du inte behöver ta semester ifrån. – Vårt mål är att ha en fantastisk vardag, istället för att behöva en fantastisk flykt från vardagen. Det säger Jan och Caroline Bolmeson i Malmö, som för tio år sedan bestämde sig för att skapa exakt det liv de själva drömde om att leva. Idag bor de i en egen stor villa i ett grönt område, arbetar tillsammans hemma i eget företag, har mycket tid för familjeliv och bestämmer själva när och hur de ska jobba. – Pengar är inget man pratar om i vårt samhälle. Det är så mycket skam förknippat med pengar och många har dåligt samvete över sin ekonomi. Vi borde bli mer medvetna om hur vi själva kan ta makten över våra pengar och vad vi gör med dem, säger Jan Bolmeson. Programmet är gjort 2018 av Lotta Malmstedt.

Harald Johansson har arbetat i sin skog hela livet. Han fortsätter att bruka den efter eget huvud, trots att utvecklingen därute går allt fortare. I Reporterns val tar Ola Hemström åter med oss dit. Maskinerna har alltmer tagit över i skogen och skogsarbetaren är numera ofta bunden till en joystick och en skärm. Men i Haralds skog i Björkenäs i Småland går livet vidare som det alltid gjort.- Mitt liv har alltid varit skog Jag kan inte tänka mig något annat än detta, säger han själv. I serien Reporterns val låter vi Tendens reportrar själva välja dokumentärer de vill att vi ska få höra igen. Detta program av Ola Hemström sändes första gången den 21 oktober 2004. Den 8 januari 2005, bara några månader senare, kom stormen Gudrun och for fram genom Haralds skogar. Jätteträdet föll, tillsammans med mycket av den skog Harald tagit hand om genom åren.- Den gamla granen ligger så fint därute i skogen, sa Harald när Ola Hemström tog kontakt med honom efter stormen. Samlad och förvånansvärt lugn inför det naturkrafterna gjort när de for fram genom hans skogar. Den 11 november 2016 dog Harald Johansson. Nu har dotterns familj tagit över skogen. En ny generation har tagit vid och livet går vidare i skogarna ute på näset. Vill du höra Ola Hemström själv berätta om varför han valt just dessa program kan du lyssna på "Reporterns val - Ola Hemström, om att skildra landsbygden.". Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Ola Hemström berättar om att skildra en landsbygd i förändring. I reporterns val får ni denna gång möta mjölkbonden Ingmar Andersson i byn Björkenäs i Småland i kortdokumentären "Dagen då korna skulle bort" från 2000. Den presenteras av reportern själv, Ola Hemström, som i många år arbetat med att skildra en landsbygd i snabb förändring. Den här gången från sin egen hembygd. När berättelsen om Ingmars farväl till sina djur gjordes fanns det dryga 13 000 mjölkbönder i Sverige. Idag, 2018, är de runt 3600.   Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Lollo Collmar. Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

I över 20 år har Teemu sett till att inte ha kontakt med sin familj. Nu gör den sig plötsligt påmind. Men det enda spåret familjen har är en övergiven campingplats. I det andra programmet om Teemu vill hans familj ha kontakt med honom. I över 20 år har Teemus familj inte hört eller sett av honom.  Ninos Chamoun är reporter i jakten på att hitta Teemu.

När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land. Teemu-land består av fyra små stugor av trä, tre husvagnar och en buss från 1967. Bland tjuvgods, bråte, vitvaror och skräp finns Teemu som bott här i sex år. - Där ute utanför grindarna är jag vem som helst men här i Teemu-land är jag kung, säger han. Som självlärd elektriker har han sedan hyresvärden stängde av hans el ägnat allt mer tid åt att ordna ström och vatten för dagen. Han har utvecklat ett eget elverk. Snart närmar sig nyårskiftet. Då ska de boende vräkas. Men Teemu tänker stanna kvar. - Jag ska ingenstans. Programmet är gjort av Ninos Chamoun 2016.

Hibak Thahir från Ogaden i Etiopien var bara 15 år när hon kom ensam till Sverige 2015. Hon är fast besluten att börja om sitt liv här, men saknar sin mamma, som finns någonstans i Afrika. I snart tre år har hon varit ensam här, Hibak som, liksom många andra unga asylsökande, kom till Sverige hösten 2015. Hon måste ta ansvar för allting själv: boende, skola och jobb. Och hon måste vara beredd på att vänta länge på besked från Migrationsverket, om hon får stanna här eller inte. Hennes mamma försvann i Afrika. Ska Hibak lycks hitta henne? Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015. Programmet är gjort 2018 av Peter Johansson.

Juristen Ayad Awini flydde från Syrien till Sverige 2014. Hustrun Reem och de tre barnen kom efter 2015. Ayad hårdpluggar svenska och har sökt mer än 100 jobb, utan att ens bli kallad till intervju. Förr var han VD på ett stort reklamföretag med verksamhet över hela Mellanöstern. Nu har han fått börja om, på skolbänken. Sedan han kom till Sverige 2014 har Ayad Awini suttit många timmar på SFI för att lära sig svenska och många timmar framför datorn, för att skriva CV och söka lediga jobb. Han har sökt arbete inom allt från äldreomsorg till hamburgerrestauranger, utan att lyckas. Han har praktiserat på Trafikverkets HR-avdelning och gått kurs i egenföretagande. Nu funderar han på att öppna en egen restaurang - eller börja köra food truck. - Jag tar vad som helst. Jag har inget val, jag måste. Att söka försörjningsstöd hos socialen går bort, säger han. Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015. Programmet är gjort 2018 av Monica Elfström.

Mari är svensk mamma till Alishah från Afghanistan. Han säger att hon är den enda människa i hela världen som han känner sig trygg med. Alishah kan inte bevisa sin ålder. Ska han få stanna i Sverige? Hon säger att hon aldrig har ångrat beslutet att bli familjehemsförälder. Men Mari Aldrev känner ständig oro: ska Alishah få stanna i Sverige? Migrationsverkets beslut dröjer. Myndigheten ifrågasätter hans ålder. - Jag går sönder om han blir utvisad, säger Mari. Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015. Programmet är gjort 2018 av Lisen Elowson Tosting.

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med. Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende. Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot? Programmet är gjort juli 2017 av Lollo Collmar.

På Rosenbad sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar. Ibland är han rätt nöjd med formuleringarna. I Reporterns val låter Sukran Kavak oss återse lagstiftaren. I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer som de vill att ni ska få höra igen. Denna gång låter Sukran Kavak oss möta en av de personer som skriver våra lagar i en kortdokumentär från 2010. På Rosenbad i Stockholm sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar.- Innan det blev förbjudet i lag att aga sina barn var majoriteten av svenskarna för barnaga men efter att lagen kom var majoriteten emot, berättar Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet som också medverkar i programmet. Vissa lagar befäster normer som redan finns i samhället medan andra lagar försöker styra vårt beteende och skapa nya normer.Men hur skriver man en lag som ska få oss att tycka något som vi ännu inte tycker? Kortdokumentären är gjord av Sukran Kavak och sändes första gången 2010. Vill du höra Sukran Kavak berätta om sin egen fascination inför juridiken kan du höra henne i "Reporterns val - Sukran Kavak, med hjärtat i juridiken".

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska får höra igen. Sukran Kavak berättar idag om sin fascination inför juridiken. I reporterns val får ni denna gång höra delar av "Juridiken och moralen" och "Att slåss mot staten Sverige", två kortdokumentärer som sändes första gången 2010. De är valda och presenteras av reportern själv, Sukran Kavak, som har ett brinnande intresse för juridiken och själv har en bakgrund som jurist. Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag. – Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani. Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer. Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård. – Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer. Programmet sändes första gången oktober 2017. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Erik föddes med cerebral pares, en cp-skada, och har assistans dygnet runt. Han är en av de många assistansberoende som oroas över de senaste årens nedskärningar inom LSS. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Många unga uppger att de mår dåligt, men vad beror den psykiska ohälsan bland ungdomar på och hur motverkas den på bästa sätt? Medverkande: Annika Strandhäll (socialminister) Sissela Bremmers (volontär i Suicide Zero och medverkar i Tendensserien Ung ångest) Anette Wickström (docent vid Linköpings Universitet som forskat om barn och psykisk ohälsa) Johan Hallberg (rektor för Malmaskolan i Kolsva) Allan Linnér (radiopsykolog) Carmen Jedrzwjak (manusförfattare, regissör, skådespelare och poet och medverkar i Tendensserien Ung ångest) Sven Bremberg (barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vd Karolinska Institutet) Debatten leds av Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff.

En morgon vaknar Wenche, tre år, och kan inte röra sig. Hon har fått polio och blir förlamad i armarna. För att få gå i skolan måste hon skickas bort till vanföreanstalten. Men Wenche ger inte upp.

Pablo Acosta har satt sig tillrätta på flyget hem till Stockholm när något händer. Säkerhetsvakter kommer in i planet, tar tag i honom och leder ut honom. Vad är det som händer? "In i planet kommer fyra väktare. Jag tänkte vad är det som pågår?", säger Pablo. Säkerhetsvakterna är där för att hämta Pablo och en man till. Utan att berätta varför. Men snart börjar Pablo ana vad det beror på. Programmet sändes första gången i P4 Dokumentär våren 2018 och är gjort av Sofia Pappa.

Hamid från Marocko hörde om landet där det verkade finnas plats för alla. Nu bor han i en röd bil med krockad front nära en av Stockholms broar. När Hamids mamma ringer säger han att allt är bra. Bilal har tio olika namn och säger till polisen när de frågar vad han heter: – Ni får kalla mig vad ni vill. Jag vet inte ens själv vem jag är. Jag är som en hund. Jag har ingenting. Hamid och Bilal. Två unga män på drift i Europa. Programmet sändes första gången i september 2016. Sedan dess har Hamid utvisas till Marocko. Men nu är han tillbaka i Europa igen. Hans mål är att komma tillbaka till Sverige. Reporter Randi Mossige Norheim.

Vägen till Sverige gick genom 21 länder för Amin. Han lämnade Marocko när han var 14 år. Amin har varit med om mycket som han gärna vill glömma. Men det är inte så lätt. Under sin flykt till Sverige har Amin suttit anhållen på Island och på Grönland, blivit slagen av grekiska kustbevakningen, och sett en död människa hänga från ett träd i Makedonien. - Jag vet inte om han hade hängt sig själv eller blivit hängd. Men jag ser honom framför mig varje dag, säger Amin som idag är 17 år. I Sverige lever han sitt liv på gatorna runt Stockholm Central. Amin har egentligen inget hopp om att få asyl i Sverige, men han har ingen framtid i Marocko heller, trots saknaden efter mamma och syskonen, säger han. En kort-dokumentär av Abdelaziz Maaloum och Anders Ljungberg. Programmet sändes i maj 2018.

Från utsidan ser Agge ut att må bra. Som 24-åring är han ungdomspolitiker och nämndeman. Men så får han konstiga syner och känner sig jagad. Men så börjar han se och höra konstiga saker. När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.  – Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge. Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan. – De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg. Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Carmen har mått dåligt sedan tonåren, ändå känner hon att hon har fått klara sig själv. Trots självmordsförsök och missbruk har varken socialtjänst eller vård ansett att hon är tillräckligt sjuk. – Måste man ta livet av sig innan man får hjälp? undrar 22-åriga Carmen som fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Det finns terapi som visat sig vara framgångsrik, men väntetiderna är väldigt långa. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För gruppen unga vuxna är ökningen 70 %. Totalt handlar det om 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Det visar siffror ifrån socialstyrelsen. Framför allt är det depressioner och ångestsyndrom som ökar. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag. Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Lukas har kraftig ångest och är deprimerad. Det visar sig att han har ADHD. När han får medicin för sin ADHD klarar han plötsligt saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida. När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med. Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia- stödchatt för unga

En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga. Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne. Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig. – Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre. Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen. – Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma. Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Hit kan du vända dig Suicide Zero  SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

När Sissela mår som allra sämst känner hon sig som ett besvär för andra. Och hon tystnar. Trots att hon vet att det bästa sättet för att må bättre är att prata. 8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av. En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt. – Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”? Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg. Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

19-åriga Melinda kan vara vaken flera dygn i sträck. Inte för att hon inte vill sova, utan för att hon inte kan. Det är som om kroppen inte vet hur den ska slappna av, förklarar hon. Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt. Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg. Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.   Hit kan du vända dig: Suicide Zero SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga

Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina gamla rötter med hjälp av modern DNA har de senaste fem året ökat lavinartat. Fyra miljoner har hittills testat sig varav 15 000 i Sverige. Det har blivit en helt ny rörelse med människor som vallfärdar till speciella topsningskvällar och folk får kontakt med släkt de inte hade en aning om att de fanns. En del har också kunna se hur deras tidigare släktingar vandrat från kontinent till kontinent för tusentals år sedan. Men det här med DNA är inte helt okontroversiellt. Det finns en hel del skeptiker. I Frankrike har man till och med förbjudit den som testar sig inom landets gränser, 15 000 euro är summan de får betala för att de sökt sig bakåt i tiden med DNA teknik. Programmet är gjort 2016 avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Kristian Rönn mäter det mesta: svett, puls, produktiviteten under en dag, kroppsfett, vilka hemsidor han besöker, var i Lund han rör sig och med vilket färdmedel. Och han är inte ensam. Med hjälp av smarta klockor och lättanvända mobilappar har det blivit enkelt att mäta och kartlägga sitt liv, ner till minsta kroppsfunktion.  Vi har träffat gräsrotsrörelsen som genom att dela mätningar kring sin hälsa med varandra hoppas föra mänskligheten framåt. Men också konsulten som samlar in data kring hur fondmäklare sover och äter, för att få dem att prestera bättre på jobbet.  Hur kan teknikens möjligheter att mäta kroppen föra oss framåt - och vad händer när personlig data hamnar i arbetslivet?  Programmet gjordes 2016 av Måns Mosesson.

Madelen Löw utsattes för sexövergrepp både inom handikappidrotten, färdtjänsten och i förhållanden. Nu hjälper hon andra med funktionsnedsättning som utsatts . Men folk undrar ofta: Händer sånt er? Av Lollo Collmar.

Mannen tar ur batterierna ur hustruns elrullstol. "Jag får tillbaka dem om han får sex". Kvinnor berättar om hur män utnyttjar deras funktionsnedsättning. Och tycker de ska vara tacksamma. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts oftare än andra för sexuellt våld. Ofta använder sig förövaren av funktionshindret för att få makt över kvinnan. Denise Cresso, som själv är synskadad, startade Metoo-uppropet #Slutvillkorat för att samla deras berättelser. Av Lollo Collmar.

Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget. Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade. – Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko. Programmet sändes fösta gången i april 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Ett program med våra lyssnare om mobbning. Berättelser om barn som mobbas och vuxna som minns sin egen skoltid med mobbning. Vilka spår sätter mobbningen? Charlottas dotter bytte skola fyra gånger, tills hon fick rätt hjälp och mobbningen kunde stoppas. Daniel har sprungit ifrån mobbare så många gånger att när han började på fotboll var han snabbast i laget. Julia berättar om ärren som sitter kvar efter mobbningen i grundskolan, trots att det var 30 år sen. En kortdokumentär av Sukran Kavak från 20118. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Att få cancer och bo i norra Sverige kan innebära att man behöver åka 50-60 mil och bo på hotell i drygt 2 månader för att få den vård man behöver. Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme.  Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå.  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång. Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Djurskötaren Maria älskar aporna i laboratoriet. Hon är stolt över deras uppgift, att bota människans sjukdomar. Måste de avlivas gör hon det själv. Vem är värd mest, råttan, apan eller människan? Djurskötaren Maria tillbringar mycket tid med ”sina” apor i Astrid Fagraeus laboratorium i Stockholm. Hon inreder deras burar med gungor, lianer och speglar. ”De är som mina barn”, säger Maria. Då och då sövs aporna ner och deras hjärnor röntgas med PET-kamera. Apors hjärnor är väldigt lika människans, så de används för att hitta nya sätt att undersöka den mänskliga hjärnan och behandla sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. Laboratoriet har också använt apor för utveckla vaccin mot HIV. Om aporna måste avlivas vill Maria göra det själv. ”Annars skulle jag svika dem”, säger hon. Apförsöken får stark kritik av djurrättsorganisationer. Men är det skillnad i värde mellan en råtta, en apa – eller en människa? Följ med Tendens reporter Lollo Collmar på etiska funderingar i laboratoriet. Programmet sändes fösta gången i maj 2015.

Får jag inte en ny ledarhund snart, kan jag lägga mig ner och dö skriver Ida Östlund på facebook. Ett år har gått sedan hennes första ledarhund fick somna in och livet är inte längre som förut. Det råder brist på ledarhundar i Sverige. Ida är en av runt 60 personer som väntar på att få en ledarhund. Ett viktigt hjälpmedel för många med synnedsättning. Hon var 19 år när hon fick sin första ledarhund och livet förändrades totalt. Hon blev modigare, självständigare och vågade flytta till en ny stad. Dessutom mådde hon bättre både fysiskt och psykiskt. Ett program om betydelsen av en ledarhund och om vad som händer när ledarhunden inte längre finns vid ens sida. Programmet är gjort 2018 av Anna Bergholtz.

Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.  Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.  Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.    Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten. Ett program av Sebastian Hedlund som gjordes 2017.

När Shahin upptäcker kryptovalutan bitcoin förändras hans liv. Han säger upp sig från jobbet som läkare och satsar helt på den nya valutan. – När jag började förstå hur bitcoin fungerar var det som jag öppnade dörren till underlandet. Det är som en religion, säger Shahin. Men vad är det här med kryptovalutor som alla pratar om egentligen? En ny subkultur för unga teknikintresserade frihetsivrare? Eller är det snabba klipp och miljonvinster som lockar? Daniel är en av de som sett baksidorna av kryptovalutans säkerhet. För flera år sedan köpte Daniel bitcoin för att handla droger på Darknet. Om han kom åt kryptovalutan idag skulle det förändra hans liv. Men det finns en hake. – Om jag hade fått ut pengarna hade jag stuckit härifrån, det hade förändrat mitt liv totalt, säger Daniel.   En kortdokumentär om kryptovalutor och unga mäns drömmar om rikedom, frihet och ett nytt samhälle.    Sara.olsson@sverigesradio.se

Martin Engqvist bröt nacken i en olycka och blev förlamad från axlarna och ner. Först ville han dö. Nu engagerar han sig mot dödshjälp. "Skulle ett liv som mitt vara värt att avsluta?", säger han. En kortdokumentär av Lollo Collmar.

Två månader innan Kristina fyller 90 tar hon sitt liv. Hon är fysiskt och psykiskt helt frisk. Familj och vänner sörjer. Vilken rätt hade hon att bestämma över sin egen död, funderar hennes son. När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det? – Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat. Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen? Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar. Programmet gjordes 2018.

Mastora från Afghanistan var analfabet när hon kom till Sverige. Efter några år av studier på SFI vill hon hitta ett arbete. Vi står inför en stor utmaning när vi ska slussa in de nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. En undersökning från SCB visar att det är de lågutbildade utrikesfödda kvinnorna som har svårast att komma ut i arbete. Och där är Mastora. Hon var över 40 år när hon första gången satte sig i skolbänken. Undersökningen visar att bara en av tio utrikesfödda kvinnor får arbete efter att ha avslutat arbetsförmedlingens etableringsplan. På SFI i Umeå driver Josefin Denman projektet "klara-färdiga-gå" som har som mål att hjälpa de som har kort eller ingen utbildning alls ut i arbete. Aram är en av de som varit med i projektet och för en månad sedan fick han en fast anställning. Även han var analfabet när han kom till Sverige. Nu två år senare kan han läsa, skriva och prata svenska.   Programmet gjordes 2018 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Beskedet om att trucktillverkaren Cargotec lämnar Lidhult, där verksamheten en gång föddes, kom som en kalldusch för två år sen. Nu lämnar de sista arbetarna fabriken och orten letar efter nya vägar. Ett program av Ola Hemström. Inspelat 2018. Trucktillverkningen föddes på orten 1949, växte sen och blev global. Så kom beskedet att företaget skulle lämna Lidhult som i 67 år haft truckar som sin medelpunkt och stolthet. Vad var orten utan fabriken? Nu samlar orten och de uppsagda kraft för att gå vidare och nya idéer har kommit i rörelse.  Följ med till Lidhult, från beskedet för två år sen till idag, när tankarna om att detta kanske kan leda till något nytt och bättre har börjat slå rot.Programmet är gjort av Ola Hemström 

Hanna kunde inte sova. Under många år sov hon inte mer än två timmar per natt. Hon orkade inte gå till skolan och besöken på BUP blev tätare. Depressionen tog ett strypgrepp och livet rann förbi. Hanna hade en lycklig barndom men var ett bekymrat och känsligt barn. Hon funderade över många saker och i femman började hon sova allt sämre.  Hennes föräldrar försökte på alla sätt och vis hjälpa henne. Till slut bytte hon skola, men problemen fortsatte.  Hanna gick till Barn och ungdomspsykiatrin under många år och fick till slut veta att hon hade en depression. - Det är ganska skrämmande när man är ung och huvudet liksom går sönder, säger Hanna i programmet. Hanna gick ut nian med streck i alla ämnen. -De trodde jag var skoltrött och förstod inte att jag verkligen ville gå till skolan, men att jag inte kunde. Hade jag haft en knapp att trycka på skulle jag gjort så att allt blev bra. Hanna är idag 19 år och har läst in grundskolan. Har du en liknande berättelse? Skriv till tendens@sverigesradio.se eller till producenten för programmet gunilla.nordlund@sverigesradio.se Programmet gjordes hösten 2016 av Gunilla Nordlund. Ett program av Gunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Yassi står i en butik då allt börjar gunga. Hon går hem och sover i fyra dygn. När hon vaknar är ingenting sig likt. Att borsta tänderna är för ansträngande så hon får ta hjälp av sin mamma. Yassi är i TV-branschen. Hon jobbar mycket och gärna och trivs med sitt liv. Men så på en sekund förändras Yassi’s liv totalt. Allt faller i spillror. Efter två och ett halvt år är hon fortfarande sjukskriven för utmattningssyndrom och försöker hitta tillbaka till livet. Programmet gjordes i september 2016 av Deniz Merdol.

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo. – Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi.– Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob.Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev? – Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor.Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring. Programmet sändes första gången i programmet Barnen, september 2013. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

William De Forest är tolv år, men vet redan vad som är hans mål. Han drömmer om att en dag få representera Sverige i VM i tiodans och att stå högst upp på prispallen. Det blir många träningstimmar. I lite mer än två år har William De Forest tävlat i tiodans. Tiodans delas in i standarddanser och latinamerikanska danser - samba och cha-cha är Williams favoriter. Katarina “Myran” Törnblom är Williams tränare, hon är också hans bonusmamma. Myran har vunnit åtta SM-guld i tiodans och har sitt bästa tävlingsminne från VM i Tokyo 1998. Sedan hon berättade om världsmästerskapet har det blivit Williams mål med dansen. Men vägen dit är lång. – Det är väldigt svårt att verkligen vara bäst i världen på en sak. Då har man uppnått en av de största grejerna man kan göra i sin danskarriär. Då har du ju typ gjort allt, säger han. Programmet är gjort av Stina Sämgård och gjordes 2018.

Efter den senaste dödsskjutningen i Malmö får Sarah Jaziris dotter inte leka på gården utan förälder. På gården ser Sarah ensamma barn som söker vuxenkontakt och bekräftelse. Ofta är de hungriga. Efter att en 16-årig Malmöpojke skjutits till döds när han stod och väntade på bussen i januari, skrev Sarah Jaziri en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet: Vi måste prata om hur det ser ut för barn i vår stad. Från sin balkong i ett av Malmös miljonprogramsområden ser hon varje dag barn som inte verkar ha det så bra. Barn som är väldigt ensamma. Som inte vill tala om vad de heter eller var de bor. "De hotar med döden när de blir arga. De ska göra saker med dig eller dina familjemedlemmar som knappt går att stava till och som de knappt vet vad det betyder. Utan att de vet om det är de ledsna och trötta på att ingen bryr sig om dem", skriver Sarah. Hon menar att bristen på fungerande vuxna är en stor riskfaktor, som kan göra att unga människor, unga män,  hamnar i kriminalitet. Hennes bostadsområde tillhör de lugnare. – För vi har ju i alla fall inte haft några skjutningar här, säger Sarah. Men tre dagar senare skjuts en 23-årig man ihjäl på områdets huvudgata. Programmet sändes första gången i mars 2017 och är gjort av Lotta Malmstedt.

När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit. När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.  David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer. – Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare… ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson.Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har. En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar. Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se Denna kortdokumentär är en bearbetad version av en P4 Dokumentär med samma namn som du hittar här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid. – Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige.  Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

En kortdokumentär om att vara 15 år och hantera kränkningar och sexuellt ofredande. Lovisa, Tindra och Jennifer går sista året på högstadiet, är 15 år och blir på olika sociala medier ombedda att skicka nakenbilder till män. Män som i flera fall, oönskat, skickar dem så kallade ”dickpicks”. I en övergiven datasal pratar de tre om hur de bemöts, vad man svarar och vems ansvar det är att få det att ta slut.  Under #tystiklassen finns fler berättelser om sexuella trakasserier i skolan. Femtongruppen, som det pratas om i programmet, och som gjort filmen #femton finns här. Ett program av joseph.knevel@sr.se

Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över. 26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.  För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.  Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga". Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut han snälla skjut han" i en facebooktråd. Vad tänker han om att länets regionråd slutar på grund av hotfulla kommentarer?Mathias Westin är administratör i två olika facebookgrupper som kämpar för sjukvården i Västernorrland och vi hör honom berätta hur de hanterar den råa och hotfulla jargongen.  Programmet sändes första gången 2017. Ett program av joseph.knevel@sverigesradio.se

Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå? - Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus? Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet.  Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossarnas svek mot Sollefteå sjukhus. Programmet sändes 2017. Ett program av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016. Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

När Isak föds känner föräldrarna Hanna och Jimmy snabbt att något är fel. Till slut får de svaret att han har Marshall-Smith Syndrome (MSS) - en ovanlig, livshotande sjukdom. Hur ska de hantera detta? De flesta barn med Marshall-Smith Syndrome blir inte äldre än tre år, får Hanna och Jimmy veta. När Isak får diagnosen är han ensam om den i Sverige, och vården har inga svar på familjens frågor. Hur länge kommer Isak att leva? Hur ser hans framtid ut? Ungefär ett år efter att Isak fått diagnosen behöver han dessutom genomgå en livsavgörande hjärtoperation. Följ med Hanna och Jimmy på resan genom tvivel, sjukhusbesök och försiktiga tankar om framtiden. Ett program av Magdalena Brander

Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut. Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.   Programmet är gjort av Martina Greiffe.

När Ardeshir växte upp i Iran älskade han att dansa. Han blev också förälskad i killar. I Sverige hjälper han homosexuella från Mellanöstern. Men som både muslim och homosexuell möter han mycket hat. Nära Järntorget i Göteborg finns föreningen Homans lilla kontor. Ardeshir Bibakabadi är Homans frontfigur och organisationen arbetar för HBTQ personers rättigheter med fokus på homosexuella som kommer från Mellanöstern. En gång var Ardeshir en ung man i Iran som älskade att dansa disco och på en bild i hans fotoalbum är han klädd precis som John Travolta. I Tendens berättar Ardeshir om sitt liv - en historia om kamp och kärlek. Men också om hot. För det är många som tycker att Ardeshir provocerar genom att både vara öppen homosexuell och muslim. - Jag har som ett jobb. Att hävda min existens, att min kärlek ska vara accepterad. Men fortfarande finns mycket hinder, berättar Ardeshir. En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

När 15-årige Aref från Afghanistan får beskedet att han får stanna är det för sent. Han har ångest och tar sitt liv. Dagen efter kommer hans svenska personnummer som hade gett honom möjlighet till vård. – Jag älskar er, men inte mig själv och jag orkar inte leva mer, säger Aref i sin avskedsvideo. 15-årige Aref är en av de 23000 ensamkommande som kommer med flyktingströmmen rekordåret 2015. Han får komma till Heidi Clement och hennes familj och kommer in i familjen bra och blir behandlad som en son. Han börjar i skolan, får nya kompisar och börja träna fotboll. Det ser ljust ut. Men osäkerheten kring framtiden gnager på Aref och hans psykiska hälsa blir allt sämre. Aref behöver traumabehandling, men för att inleda behandlingen måste vården veta att Aref kommer att stanna kvar i Sverige. Först när han får sitt svenska personnummer ska han få vård. Aref får vänta i över ett år innan migrationsverket börjar utreda hans fall. När beslutet väl kommer om permanent uppehållstillstånd visar Aref ingen glädje. En dag när Aref är ensam hemma i huset tar han sitt liv. Dagen efter självmordet kommer hans svenska personnummer med posten. Programmet är gjort av Rebecka Montelius. Hit kan du vända dig om du mår psykiskt dåligt: Nationella Hjälplinjen Mind självmordslinjen BRIS - för dig som är barn under 18 Jourhavande präst: Telefon: 112 och be om att få bli kopplad till jourhavande präst För dig som är anhörig:Spes – Riksförbundet för anhörig och suicidpreventionTelefon: 08-34 58 73

Den gamla skogen kring Michaela Lindfors hus i byn Bästena blev förstörd i stormen. Nu ser hon ett kalhygge från sitt fönster. Hur tänker barnen om stormen Gudrun och hur påverkas de av föräldrarna? Ett program av Ola Hemström. Anna och Johan Wikells plommonträd i byn Klasentorp har fallit i stormen Gudrun. Det nya landskapet tar tid att vänja sig vid. Skrek träden när de föll? Ola Hemström besöker 2005 byarna Klasentorp och Bästena i Småland för att höra barnen berätta om hur de upplevde den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Föräldrarna är oroliga men tänker barnen på samma sätt ? Michaela Lindfors, 7 år, bor i byn Bästena utanför Moheda i Småland. Skogen hon och hennes bror Marcus brukar leka i, har blivit farlig och fylld av rotvältor. Fast hennes bror Marcus tyckte stormnatten var spännande. Men var ska fåglarna bo nu? Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sr.se

Ett år efter stormen Gudrun återvänder Ola Hemström till byn Nässja där skogsbonden Mats Helges tårar förvandlats till helig vrede. En vrede som satt igång ett uppror för ett säkrare elnät åt alla.  Hör berättelsen om elupproret, en resa från byn Nässja i Småland till riksdagshuset i Stockholm där vi möter både Mats Helge och ledaren för elupproret, Sixten Svensson. Vi möter också Kerstin Nilsson, lantbrukare i Odensjö, som berättar hur arbetet efter stormen förändrade något, både för henne och för de som gick samman i arbetet. Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Christoffer ska operera bort sitt öga. Johnny var 16 år när ögat förstördes av en fiskkrok. Vad händer när ens riktiga ögon inte längre finns kvar? Reportern Anna Bergholtz tillhör den promille av befolkningen som har ögonprotes. Länge har hon fascinerats över hantverket att göra artificiella ögon åt människor samt fängslats av de historier hon mött i väntrummet hos sin ögonprotesmakare. I den här radiodokumentären följer hon Christoffer Örneviks resa från ett äkta öga till ett öga i plast. En resa i både hopp och förtvivlan. Anna möter även Johnny Lindberg som levt med ögonprotes i 50 år och själva hantverkarna bakom ”själens spegel”.

När Astrid var 21 år fick hon ett läkarintyg där hon beskrevs som missbildad kvinna. Hela livet har Astrid haft svårt att få människor att förstå var och hur hon sätter gränser, inte minst sexuellt. För flera år sedan fick Astrid ett läkarintyg där det stod ”21-årig missbildad kvinna. Inte arbetsför”. Det sammanfattar Astrids uppväxt där hon stämplats som avvikande. "Du är ju inte missbildad, du är ju Miss Bildad" sa Astrids kompis till henne. Då började Astrid säga att hon hellre är missbildad än obildad. Astrid har ett ovanligt syndrom som heter OFCD. Det finns bara ungefär 100 kända fall i hela världen. När du har detta har du ett medfött hjärtfel, synskada och ”skelettavvikelser”. Men du har också en omvärld som bemöter dig annorlunda - och detta har påverkat Astrid under hela hennes liv. Programmet är gjort av Robert Jacobsson som är sexolog och som bl a jobbat flera år med radioprogrammet "Ligga med P3".  Kontakt: @jacobssonrobert på twitter och instagram samt robert.jakobsson@sr.se Ljudmix: Catharina Jaunviksna.

Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol. - Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna. Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex? Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat?   Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

En morgon börjar frisören Mari Strandgårdh höra röster. I schamponeringen ser hon hur det lyser runt kundernas kroppar och plötsligt känner hon av allas känslor. Något har hänt. Hon, som satte yta, karriär och fest först,  har plötsligt förändrats.Vad hade hänt? Under åren som följer styr hon om till att acceptera att hon nu har det hon kallar en andlig sida. Andlighet och medium väcker känslor och Mari håller det till en början för sig själv.  "Man får tro på det eller låta bli", säger hon. Mari kallar sig nu medium. Och hennes blick har vänts från den yttre skönheten till den inre. Reportern Jenny Berntson Djurvall har mött Mari och försökt närma sig en värld hon har svårt att tro på.   Reporter Jenny Berntson Djurvall. jenny.berntson@sr.se

För 30 år sedan var Eta Christensson präst i Svenska kyrkan. Idag kallar hon sig häxa och prästinna i den Stora Moderns tjänst. Som häxa gör hon ceremonier, vid tillfällen som är viktiga för häxor... Ingen vet hur många häxor det finns i Sverige 2017, men de är många. Fast det är inte särskilt stor del av dem som är öppna med att de är häxor, säger Eta Christensson, som levt som häxa sedan 1990-talet. – Jag har många häxkollegor som verkar inom helt vanliga yrken men de kan göra mycket gott där också, fast det då blir i det osynliga, säger hon. – De kan ju sprida energierna helt osynligt, både när människor är närvarande och innan arbetsdagen börjar. – Och visst påverkar det klimatet sedan på arbetsplatsen, säger hon.  För häxor är ceremonier betydelsefulla, för att manifestera viktiga händelser i livet, för att komma i kontakt med andra världar och för att få kraft. Ett program av Lotta Malmstedt.

Om två dagar skall prins Gabriel skall döpas. Odd Zschiedrich, ceremonimästare och samordnare för dopet, finns på plats vid Drottningsholms slottskyrka. Det är nu de sista detaljerna skall sitta. Har prinsessan Estelles pall kommit? Vem tar hand om det dyrbara dopbandet? Var skall kammarherrarna stå och hur många extrastolar får plats? När Kungahuset roll i Sverige idag är ceremoniell och representativ är just de många och olika ceremonierna av stor vikt. Hur och varför de utförs på ett visst sett är dock inte alltid helt självklart, ceremonierna är i många fall nedärvda men det skapas också helt nya.  Vi följer ceremonimästaren Odd Zschiedrich när han förbereder sig och sina kollegor på en stor högtid. Ett program om de små detaljerna men också om ceremonins roll i ett Kungahus som arbetar "För Sverige - i tiden".  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Azar Mahloujian var med när Iran styrdes av shahen, hon var med om Irans islamiska revolution och den här hösten har hon varit med om #MeToo i Sverige. Det finns likheter, oavsett land, säger hon. – När vi kvinnor demonstrerade under den islamiska revolutionen, att vi inte ville täcka oss med hijab, skickade regeringen soldater som skrek könsord på oss, tog på kvinnorna och trakasserade oss för att vi skulle lämna demonstrationen. Det var tydligt hur de använde det som ett maktmedel, säger Azar.  Hon ser samma tydliga mönster från de vittnesmål som har kommit fram i ljuset av #MeToo- rörelsen. – Det stannar inte vid en person, oavsett om det är en regissör, en kulturprofil eller en man som hemma använder våld. Det är samma mönster. De gör det för att visa sin makt, säger Azar. Azar berättar om hur det var att vara tjej, student och politiskt engagerad under 60-talets Iran. Och om det som chockade henne mest med Sverige när hon kom hit på 80- talet. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Mamma är snart 80. Metoo får henne att fundera. Som sexåring fick hon styra Waxholmsbåten om kaptenen fick pussas. Sen kom ridläraren och de andra. Hur formade de hennes syn på sin kropp och på sex? Ett program av Lollo Collmar.

Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå (REPRIS). Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad. Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis. Programmet sändes första gången 6 juni 2017. Av: Jonas Knutell

"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lustgas är idag ett trendigt berusningsmedel bland unga i Sverige. I färgglada ballonger säljs gasen på rejv, klubbar och barer. I Finland har försäljningen förbjudits, men i Sverige är det lagligt. – Det ser ju jävligt lustigt ut när nån sitter och drar upp gasen ur en ballong. Det ser ju oseriöst, bisarrt ut, säger Carl som har tagit lustgas många gånger och är på väg med sin kompis till den bar i Stockholm där de på samma sätt som öl säljer lustgas-ballonger. På baren i Stockholm säljs lustgas-ballonger i alla regnbågens färger. Det är som ett barnkalas, fast med vuxna. Skillnaden är att istället för att blåsa upp ballongerna, andas man innehållet i dem in. För Karolina slutade besöket på en klubb där hon inhalerade lustgas illa.   – Nästa gång jag tänker en tanke, från att jag stått och andats in lustgas, så hör jag min kompis skrika mitt namn på ett väldigt upprört sätt. Jag tänker, nu är det något som har hänt. Karolina hade svimmat av lustgasen och fångats i fallet av en kompis.   Ett program av Viola Nilsson.

Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.  Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.  Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.    Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten. Ett program av Sebastian Hedlund.

Det är tidigt 1960-tal, nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk gör en biologilärare allt han kan för att göra livet surt för vissa elever de judiska. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen.  Programmet sändes första gången 2013, då som P4 Dokumentär. Ett program av Sigrid Edsenius.

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien (REPRIS) I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.- När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke.Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han.Programmet sändes första gången som en P4 Dokumentär, 19 september 2015.Reporter Lotta Malmstedt.

När Sten Axelsson råkar hamna mitt i en nazistisk demonstration tar hans poliskarriär en ny riktning. Hans arbete mot nazismen möts av både stort stöd och allvarliga hot mot honom och hans familj. Ett program av Fredrik Ramel

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. – Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. – Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund.

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: – Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund.

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och kunde inte röra sig fritt. När Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet (REPRIS). – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm och sändes första gången i maj 2017.

Hajar hörde sin mammas väninnor prata om hur de blev slagna av sina män. Hon blev arg. Så ville inte hon leva. Som trettonåring startade hon föreningen Hoppet för kvinnorna i Hammarkullen. Ett program av Lollo Collmar.

"Jag undviker folk och sociala sammanhang för jag vill inte ljuga mer", säger Ali. Han gjorde det för att öka chanserna att få stanna i Sverige. Hur är det att leva med den lögnen? Vi har träffat "Ali", "Mustafa" och "Monir" som alla tre har ljugit om hur gamla de är. En av dem har fått uppehållstillstånd, en väntar på svar och en har redan fått avslag.  Alla tre känner ånger och skuldkänslor. Lögnerna har också fått konsekvenser de inte anade när de uppgav fel ålder. "Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig, jag vill bara att ni ska förstå hur det är att leva ett liv som är byggt på en lögn. Jag förstår att många kan vara arga på mig. Men det är inget jag har gjort för att jag mår bra av det, eller tycker om att göra." Reporter Nishtman Irandoust nishtman.irandoust@sverigesradio.se

Lubbe är entreprenör i Söderhamn och 2015 storsatsar han på flyktingbranschen. Det blir en annorlunda affär på många vis. Vi har följt honom i Campus Vågbro Park under ett år. Hösten 2015 kom runt 100 000 asylsökande till Sverige och Migrationsverket behövde snabbt skaffa fram tak över huvudet och sängplats till alla. Situationen löstes genom så kallade direktupphandlingar med privata aktörer. Eric "Lubbe" Persson  är en av dem som startade flyktingboende. Johanna Sjövall har under ett år följt entreprenören Lubbe som under 2015 bestämde sig för att satsa på flyktingbranschen – ett beslut som gjorde skillnad både i hans eget och i andras liv. Idag står hans boende tomt och han ser tillbaka på en intensiv och stormig tid. Programmet är gjort av Johanna Sjövall.

På två och en halv månad får Sarah Britz 73 olika mejl från en man som tycker att hon skriver om fel saker och gör ett dåligt jobb. "Din jävla pissfitta." Det ingår i jobbet. Eller? De börjar komma ganska omgående när Sarah Britz blivit reporter på Göteborgsposten. Hatet och hoten. Antingen för att läsare tycker att hon skriver för mycket eller för lite om något ämne, eller med fel vinkel. På 90-talet upptäcker polisen i samband med en mordutredning ett register som svenska nazister fört över personer de anser vara fiender. Sarahs passfoto finns där tillsammans med adress, uppgifter om vad hon jobbar med och var de anser att hon står politiskt. - Vi hade väldigt mycket diskussioner hemma kring om det var värt det, att jag skulle jobba med detta, säger hon. Enligt en enkätundersökning gjord 2016 av Monica Löfgren Nilsson på Göteborgs universitet har 79 procent av de kriminalreportrar som svarat någon gång utsatts för hot. Sarah har på många sätt vant sig, i perioder har hon haft överfallslarm. - Vi måste älta detta, både för att söka lösningar och för att söka stöd att orka fortsätta. För vi kan ju inte ge upp vårt jobb. Det här är ju liksom vårt jobb. Ett program av Maria Hansson Trens

Hur mycket hat och hot skall en politiker tåla? För Erik Lövgren, regionråd i Västernorrland, blev det råa samtalsklimatet kring nedläggningen av BB i Sollefteå det som fick bägaren att rinna över. 26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.  För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.  Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga". Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut han snälla skjut han" i en facebooktråd. Vad tänker han om att länets regionråd slutar på grund av hotfulla kommentarer?Mathias Westin är administratör i två olika facebookgrupper som kämpar för sjukvården i Västernorrland och vi hör honom berätta hur de hanterar den råa och hotfulla jargongen.  Ett program av joseph.knevel@sverigesradio.se

Nataschas pappa dog när hon var åtta år och allt sedan dess har hon saknat honom. När hon sen i vuxen ålder fick kontakt med ett medium förändrades allt. Natascha bor i en liten by utanför Umeå men kommer från Petrozavodsk i Ryssland. När hon var två år skildes hennes föräldrar och hon kom att bo hemma hos sin mamma. Besöken hos pappan blev glesa under de sex år han levde efter skilsmässan. – Jag var arg på honom. Arg för att han inte tog hand om mig. Och jag har saknat honom hela mitt liv, till och med nu idag, berättar Natascha. En dag beslöt sig Natascha för att besöka Anna-Lena som i över 20 år förmedlat kontakt från andra sidan till tusentals människor som sökt upp henne. När Natascha träffade Anna-Lena upplevde hon att hon fick kontakt med sin pappa och några andra döda släktingar. Besöket förändrade Natschas liv. – Jag var en helt annan människa när jag gick därifrån. Anna-Lena förändrade mitt liv genom att jag blev mer säker på mig själv, och jag förstår att livet inte tar slut efter att man dör. Ett program avgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Alrik är döende i cancer. Och har varit det i flera år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar han. Att vara döende innebär väldigt tydligt att inte känna sig behövd. Idag kan man leva som döende under många år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar Alrik Williams och Helena Lundbäck. Båda är döende av cancer och har fått känna på det utanförskap det innebär. – Döden är väl skildrad i vår kultur, tex på film och i litteraturen, men döendet är fortfarande tabu, säger Alrik Williams, 53 år. Flera gånger har bekanta vänt om när de sett honom på gatan, av rädsla för att prata om hans situation.  Han önskar att vi kunde synliggöra de döende och efterlyser en motsvarighet till det vi har vid födelsen - barnavårdscentralen BVC.  – Det skulle behövas ett DVC, döendets vårdcentral, säger han. Tillsvidare har han tagit saken i egna händer och skapat ett forum på nätet - Forum för de döende. Helena Lundbäck är 59 år och har vetat att hennes cancer är obotlig i tre år nu. Hon har blivit hjälpt genom att läsa på Alriks forum men inte skrivit något själv. – Jag tyckte det var tufft att läsa ordet döende. Jag är nybörjare på att vara döende och vill hellre säga kroniskt sjuk. Men samtidigt är det ju just så det är. Vi är döende och egentligen borde vi väl prata mer om det rakt ut. Programmet är gjort av Kicki Möller

Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist. – Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv.   Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42  www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist. – Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen.   Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42  http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Hur hittar jag en partner? Varför ska det vara så svårt? Hur mycket spelar mitt funktionshinder in i problematiken för att jag inte hittar någon? Eller är det ens ett problem? När det finns fler frågor än svar får jag börja ringa. Ringa min mamma, ringa min psykolog och till slut kanske ringa mig själv. Och att prata med sig själv kan visa sig vara jobbigt, riktigt irriterande. Dokumentären är gjord av Catrine Lundell när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola 2012.

Ida Berg ska åka på tågluff med Dallarn. Han är rosa och hennes omvända rollator. Ida är CP-skadad och går lite som en pingvin, säger hon själv. Vad kommer hon att möta därute? Häng med på CP-resan. Ida Berg utbildar sig till radiojournalist på Vara Folkhögskola och det här är hennes första radiodokumentär. Producent är Ola Hemström.

En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten. – Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump. Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65. För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.  – Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul. – Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul. – Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag. – Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani. Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer. Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård. – Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer.    Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Amir och Mustafa hänger på Uppsalas centralstation. Amir har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Mustafa har nyligen börjat med heroin. Men vilka är de, pojkarna på Resecentrum. Och hur hamnade de här? I februari exploderade nyheten i de lokala Uppsalamedierna. En polisrapport slog fast att så många som 90 afghanska ungdomar missbrukar rökheroin. Uppsalas Resecentrum beskrevs som en centralpunkt för missbruket. I första delen av serien Pojkarna på Resecentrum möter vi Amir och Mustafa. De är båda afghaner och har kommit ensamma till Sverige. En stor del av deras liv kretsar kring Uppsalas centralstation.– Jag träffar folk varje vecka som sitter på stationen och tar droger. Det är invandrare som väntar på svar från migrationsverket. De är unga, 15, 16, 17 år gamla, säger Amir.  Mustafa har redan fått två avslag på sin asylansökan. Nu väntar han på det som kan bli ett definitivt utvisningsbeslut. Det är asylprocessen som gjort honom till missbrukare, menar han.– Jag använder hasch, tramadol och heroin. Jag tar de här drogerna för att jag inte mår bra. Och så länge jag har problem kan jag inte sluta. När man bor i Afghanistan har man åtminstone ett liv. Jag har inget liv i Sverige. Amir och Mustafa är påhittade namn. Programmet är gjort av Martin Jönsson.

När Johan Gustafsson blev fri efter sex års fångenskap i Mali hissades alla flaggor i föräldrarnas hemby Åminne. Där hängde de i två veckor. Vad betydde flaggorna, för föräldrarna och för byborna? Ett program av Ola Hemström. Vad betyder flaggan för dig? Den frågan tog Tendens reporter med till byn Åminne utanför Värnamo i Småland. Denna kväll ska det i hemlighet hållas tackgudstjänst i Missionshuset för alla de som stödde Johans föräldrar under den långa tid som Johan hölls fången. "Det finns ett kors i flaggan och det har betytt mycket för oss", säger Johans far Göran Gustafsson. Men Johan själv är kluven. Ett program av ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du höra hela Radiogudstjänsten där familjen berättar sänds den i P1 den 22 oktober kl. 11.03.

Magdalena Landström fick sent en natt sms från sin dotter där det stod att hon skulle leta efter ett brev i skrivbordslådan. Hon förstod genast vad som hänt. För drygt två år sedan tog Joléne sitt liv. Hon hade nyligen fyllt 18 år och skulle börja sista året på gymnasiet. Hur går man som förälder vidare efter en sådan förlust och sorg? Tre av Jolénes vänner hittade henne och i det lilla samhället Storuman har den här händelsen påverkat många. Ytterligare tre ungdomar har sedan tagit sina liv och nu satsar kommunen på självmordsprevention, vilket du kan läsa om här. Hit kan man vända sig: SPES MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska BRIS Underkevlaret - stödchatt för killar Tilia - stödchatt för unga  Programmet gjordes 2017. Ett program avgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Ulrika har levt med sin son Tims självmordstankar i många år. De har tillsammans försökt hitta sätt att tackla Tims ångest. Depressionerna började redan i årskurs fem och idag är Tim 18 år. Idag är Tim inte längre rädd för känslan av meningslöshet som ibland tränger sig på. Han har ett jobb som hans trivs med och goda vänner som han kan prata med. Han har också fått professionell hjälp med sina självmordstankar. Programmet är gjort av Susanna Einerstam. Hit kan du vända dig: SPES - Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes stöd MIND - självmordslinjen Jourhavande medmänniska Tilia Stödchatt för unga killar

Roxana mobbades svårt i skolan och fick tourette. Hon gör ljud och säger ord som hon inte kan styra. På stan säger folk åt henne att hålla käften. Men hon vill tala högt om vart mobbning kan leda. – Jag är ganska enkel att hitta. Hittar man inte mig så är det bara att följa rösten, säger Roxy, 25. – Min psykolog säger att han har andra patienter med tourette och de går inte ens ut, de sitter bara hemma om dagarna. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är mycket socialt hämmande. Men Roxy försöker leva normalt, fastän hon blir illa bemött på stan. – Folk är oförskämda, riktigt jävla oförskämda. Någon kan komma fram och bara: håll käften eller whatever. Tyst med dig, sök hjälp. – Det tar ju väldigt mycket på psyket varenda gång man ska gå ut, säger hon. Roxy berättar också att hon har svårt att få jobb, på grund av sin funktionsnedsättning. – Arbetsgivarna vill bara ha en fullt normalfungerande människa. Genom att vara öppen med min historia vill jag varna för vart mobbning kan leda, säger hon. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. Hit kan du vända dig: Psykiatristöd

Susannes mage och högra ben rycker. När hon har en dålig dag ökar ticsen. På nätterna rycker nacken så mycket att hon har fått skador i nacke och rygg. Men trots att hon har tourette jobbar hon. För Susanne började symptomen när hon var 11 år. Sedan tog det många år innan hon fick en diagnos och hjälp för sin Tourettes syndrom. När hon är trött och har en dålig dag ökar ryckningarna. Men de allra flesta dagar jobbar hon ändå i en djuraffär. För henne betyder ett jobb mycket. – Att skriva i ett CV att du har tourette går inte. Antingen vet de inte vad det är eller så tänker de nej för fan vi kan inte ha någon i butiken som skriker könsord. Så tror jag folk kan tänka som inte vet, säger Susanne.  Programmet är gjort av Maria Hansson Trens. Hit kan du vända dig: Psykiatristöd

Nazanin var sju år då hon bestämde sig för att göra lumpen. Nu utbildar hon sig till skyttesoldat. Den svenska värnplikten är för första gången könsneutral och Nazanin vill vara med och rädda världen. Programmet är gjort av Åsa Furuhagen.

2017 återinförs värnplikten och drygt 6000 män och kvinnor födda 1999 kallas till mönstring. Vägrar man att delta i utbildningen eller komma till mönstringen skulle man kunna få böter eller fängelse. Hur långt är man beredd att gå för sin ideologi?  Jonas Autio var en framstående basketspelare i Sverige på 90-talet, han spelade i landslaget och var lagkapten för Plannja basket i Luleå.  Under tiden han levde i Luleå kom inkallelsen till värnplikten i Boden, Jonas Autio hade tidigt bestämt sig för att totalvägra. Ett beslut som väckte stor uppmärksamhet i media och som slutade med att han dömdes till fängelse i 4 månader. Sommaren 1996 satt han 2 1/2 månad i fängelse för vapenvägran, men tiden inne blev inte riktigt som han hade tänkt sig...  Vi möter också Lauri Autio, Jonas pappa, som förlorade sin pappa i finska vinterkriget och som själv var yrkesmilitär i Finland i 6 år innan han kom till Sverige.  I Luleå, på ett kafé, sitter Agnes Kostet och Hugo Ambursley och samtalar om synen på värnplikten i deras gymnasieklass. Hur skall man tänka?  Ett program av joseph.knevel@sr.se

Tvivlet fick han med sig hemifrån, precis som ambitionerna att bli författare. Nedärvda i blodet finns också anlagen för depression. Men det som periodvis plågar honom är också till nytta i hans arbete. – Bipolaritet, i en sund mening, är bra för all kreativ verksamhet. Drabbas du inte av lite tvivel och depression kommer det att bli överladdat, säger David Lagercrantz.  När han fick frågan om att ta över Stieg Larssons Milleniumserie var det ett uppdrag David Lagercrantz inte kunde tacka nej till. Fyra år senare har Millenium gjort honom till litterär världsstjärna. Men kanske är det boken innan, den om Zlatan Ibrahimovic, som har betytt mest. – Det hände något märkligt när jag mötte Zlatan. I Zlatans värld såg jag styrka och manlighet, saker som i min värld betraktades som vulgära. Jag fick spår på mig själv som en motsats till honom och såg något nytt i mig själv. Någon sa: Du förstår din egen värld genom att sätta dig in i någon annans. Det blev en nyckel för mig, säger han.  Den 7 september släpps David Lagercrantz andra bok om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Den tredje håller redan på att ta form i datorn hemma i vindslägenheten i Stockholm. Men trots framgångarna blir det av allt att döma bara en bok till i serien. – Det ska inte vara lätt att skriva; jag vill inte att det ska bli rutin. Även om det är smärtsamt tror jag att jag ska söka upp riskerna, för riskerna får en att höja sig. Jag skriver en bok till och sen ska jag gå vidare, säger David Lagercrantz. David Lagercrantz författardemoner är ett program från Sveriges Radios dokumentärredaktion. Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Gilma var sexton år när hon lämnade sin bebis i en korg på ett socialkontor i Colombia. Hon trodde att hon aldrig mer skulle få se sin bortadopterade dotter. När Gilma var femton år gammal blev hon med barn. Pappan till barnet vägrade erkänna faderskapet men hon bestämmer sig för att födda sitt barn.  Hon insåg ganska snart att hon inte hade möjlighet att ta hand om henne. Men ett oväntat samtal från Sverige vände upp och ner på hennes liv. Trettiofem år senare. Programmet är gjort av Cecilia Mora.

John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp. De sex männen anser sig vara helt vanliga ”svenssons” som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. – Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. – Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han. Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. – Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. – Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.   Programmet är gjort av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Få vet vad endometrios är, trots att var tionde kvinnor lever med sjukdomen och smärtorna. I Sverige tar det i genomsnitt 8 år från att man söker vård till att man får en endometrios- diagnos. – Jag har träffat läkare som inte ens vet vad endometrios är. Jag skickades till psykologen istället för att få vård för mina smärtor. Ibland gör det så ont att jag svimmar av smärta, berättar 19- åriga Felicia Segelstam som i sju år slussades runt inom vården, innan en gynekolog trodde på henne och hon fick rätt hjälp och en diagnos. När vi sände programmet Mensen från helvetet - att leva med endometrios fick vi många reaktioner från er lyssnare som kände igen sig och bar på egna berättelser. De flesta handlade om svårigheten i att få hjälp från vården. Varför är det så svårt att få hjälp för sina menssmärtor och är det en förändring som är på väg att ske inom området? Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Catrin skadades i underlivet när hon födde barn. Hon saknar känsel och har svårt att ha sex, men enligt vården är allt normalt. Hon och Jesper fick problem efter barnafödandet. Ska det vara så? När Catrin födde barn första gången sprack hon mycket och blev sydd. Samma sak hände när hon fick sitt andra barn. På efterkontrollerna fick hon besked om att allt såg ut som det skulle och att det inte fanns något att göra åt de problem som uppstått. Förlossningsskadorna ledde till att Jesper och Catrin fick problem med sin relation. Det gick i parterapi för att få prata om problemen och gemensamt komma fram till hur de ville ha det i sin relation. Catrin och Jesper ifrågasätter om förlossningsskador verkligen ska behöva förekomma. – Om det hade varit män som fött barn, så hade det här problemet varit löst för länge sedan, säger Jesper.  Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. Har du egna erfarenheter? Mejla lotta.malmstedt@sverigesradio.se

André Brännvall är världsmästare i dataspelet Smite och tränar med sitt lag för att ta hem sin andra världsmästartiteln. Miljoner kronor står på spel och timmarna vid datorn blir många. André Brännvall är professionell E-sportare vilket innebär att han arbetar 6-7 dagar i veckan 7-8 timmar per dag. "De tror man är någon lurk som sitter hemma och är lat men förra året vann jag en miljon" Smite är ett strategiskt actionspel som spelas i lag online.Teamen som består av fem personer och för att bli riktigt bra krävs mycket träning och sammanhållning i teamet.  Vi följer André Brännvalls intensiva träning inför försvarandet av världsmästartiteln i Atlanta, USA, i januari 2017. Förutom äran i att vara världsmästare vinner spelarna ca 1 miljon svenska kronor.  Programmet sändes första gången i januari 2017. Ett program av Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Leo Krasniqi kallar sig för partydvärg och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då? Leo Krasniqis varumärke är ”partydvärg”. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.   Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt? Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet. Programmet sändes första gången våren 2016.

Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistens idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras. Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistens i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar. Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistens eller inte. Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden. Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål, det har pratats om flusk och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare och när sen en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett bland de som har personlig assistens.  Programmet sändes första gången i december 2016. Ett program av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har i perioder tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016. Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger. När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen. Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp. – Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun. Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille att offra allt för sitt lag, ett lag som dessutom håller till i den näst lägsta divisionen inom herrfotbollen? En P4 Dokumentär av Therese Wahlgren och sändes första gången som en P4 Dokumentär våren 2016. Nu, sommaren 2017, är Ninor tillbaka som fotbollsdomare och har även fått ett par tränarerbjudanden men han har valt att fokusera på dömandet.  Föreningen Kungsbacka FF är fortfarande vilande, men nån gång i framtiden kanske han drar igång föreningen igen, säger han . 

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn. – När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? – Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Sen i januari 2017 pågår en ockupation på Sollefteå sjukhuset i protest mot nedläggningen av BB. Vilka är det som ockuperar och varför är kampen om sjukhuset så viktig för människorna i Sollefteå? - Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus? Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet.  Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossarnas svek mot Sollefteå sjukhus. Ett program av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera. Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv. – Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip. Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip. Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?” Programmet är gjort av Annizeth Åberg och sändes första gången i P4 Dokumentär hösten 2016. Filip väntar fortfarande på en njure.

När Johan blev pappa förstod till slut både han och hans omgivning att sonen skulle få det bättre i familjehem. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gjorde det för svårt att klara vardagen. Med ett litet barn i familjen blev det svårare än någonsin att sköta allt från matlagning och städning till disk och omvårdnad. Omgivningen reagerade och det gjordes en anmälan till socialtjänsten som resulterade i att sonen fick komma till ett familjehem, pojkens morbror.  Även Johan och Maria insåg till slut att det skulle vara bättre för sonen att bo hos Johans bror. Johan och Maria fick diagnoserna ADD och aspergers syndrom och kan idag förstå varför allt blev så komplicerat när de blev föräldrar. Idag träffar de sin son regelbundet.  Programmet är gjort av Sofia Sofroniadou och sändes första gången januari 2017.

Tove Lundin har ett system för att klara av morgnarna. Om något oförutsett händer låser det sig. Hon är impulsdriven och glad att hennes sambo sätter stopp i bland. – Sedan jag blev förälder har jag tvingats lära mig allt, från vilka färger man lägger ihop i tvättmaskinen till hur man steker ägg och kokar ris. Att vara förälder är jobbigt för vem som helst, men det är ju precis de här sakerna jag har svårt för. Tove Lundin har alltid känt att hon har varit annorlunda. Sin adhd-diagnos fick hon efter att hon fyllt 30. Men samma diagnos som gör Tove rastlös och stressad gör henne också till en bra mamma. – Jag har enormt stor förståelse för hur det är att vara barn, att vara slarvig och klumpig och inte kunna varva ner. Det är någonting positivt med min adhd. Programmet är gjort av Martin Jönsson och sändes första gången januari 2017.

Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet. Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och  tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen.   Ett program av Lollo Collmar.

Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige. Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne. Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl. Reporter Lollo Collmar

Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer. – När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anser…Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora? Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online. – Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.   Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare. – Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på. – Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia. Programmet är gjort av Cecilia Ekman och sändes första gången januari 2017. Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

Amir och Mustafa hänger på Uppsalas centralstation. Amir har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Mustafa har nyligen börjat med heroin. Men vilka är de, pojkarna på Resecentrum. Och hur hamnade de här? I februari exploderade nyheten i de lokala Uppsalamedierna. En polisrapport slog fast att så många som 90 afghanska ungdomar missbrukar rökheroin. Uppsalas Resecentrum beskrevs som en centralpunkt för missbruket. I första delen av serien Pojkarna på Resecentrum möter vi Amir och Mustafa. De är båda afghaner och har kommit ensamma till Sverige. En stor del av deras liv kretsar kring Uppsalas centralstation.– Jag träffar folk varje vecka som sitter på stationen och tar droger. Det är invandrare som väntar på svar från migrationsverket. De är unga, 15, 16, 17 år gamla, säger Amir.  Mustafa har redan fått två avslag på sin asylansökan. Nu väntar han på det som kan bli ett definitivt utvisningsbeslut. Det är asylprocessen som gjort honom till missbrukare, menar han.– Jag använder hasch, tramadol och heroin. Jag tar de här drogerna för att jag inte mår bra. Och så länge jag har problem kan jag inte sluta. När man bor i Afghanistan har man åtminstone ett liv. Jag har inget liv i Sverige. Amir och Mustafa är påhittade namn. Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Mustafa och Amir kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Amir har klarat sig genom missbruk och självmordsförsök. Mustafa har börjat med heroin. Nu kastas han mellan hopp och förtvivlan. Mustafa och Amir är afghaner. De kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Båda kom själva, utan sina familjer.   I Uppsala har de ensamkommande ungdomarna blivit förstasidesnyheter. Polisen har slagit fast att så många som 90 afghanska pojkar missbrukar heroin. Uppsalas Resecentrum har beskrivits som en knutpunkt för missbruket. I den andra och sista delen av serien Pojkarna på Resecentrum återvänder vi till Uppsala. Amir har lärt sig svenska och gått i skolan. Efter år av hemlöshet, missbruk och självmordsförsök är han redo för vuxenlivet. Mustafas vardag präglas av droger och osäkerhet inför framtiden. Men när allt är som mörkast får han plötsligt upp hoppet. Mustafa hittar en avlägsen släkting och flyttar in. Men att hålla sig borta från Resecentrum ska visa sig vara svårare än någon tror. Amir och Mustafa heter egentligen något annat. Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Patric Nilsson vill adoptera ett barn. Han är den ende ensamstående mannen i adoptionskö i Sverige, och har fått höra att möjligheterna är små. Men han har bestämt sig för att det ska gå. Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad. Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis. Av: Jonas Knutell

Oscar och Niclas vill gärna skaffa barn tillsammans med hjälp av en surrogatmamma. Men surrogathjälp är inte reglerat i svensk lag och utomlands är den hjälpen full av osäkerhet och höga kostnader. De hade lagt allt sitt hopp på en utredning som skulle ta ställning till om förbudet till surrogatmödraskap skulle upphävas i Sverige. Men utredaren sade nej. Vad ska de göra nu? Producent: Cecilia Mora

Bilder från kriget i Syrien möter oss varje dag. Men våren 2011 levde drömmen om frihet. Inför en demonstration klär Mohammad sig i sina finaste kläder. Han är övertygad om att bli dödad den dagen. Våren 2011 gick människorna i Mellanöstern ut på gator och torg för kämpa för frihet och demokrati. Mohammad var en av dem som demonstrerade i Syrien. - Jag har aldrig känt så starka känslor som under revolutionen. Att äntligen få säga sin mening efter alla år av förtryck var obeskrivligt och nåt som svenskar kanske har svårt att förstå, säger Mohammad. En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Gruvan i Pajala skapade hundratals jobb, bostadskö och Sveriges största konkurs. Nu kan den öppnas igen. Kan man säga nej när det nalkas nya jobb på orten? Hur är det att vara kommunalråd i en kommun som ständigt tappar befolkning och plötsligt få veta att en gruva kommer att öppnas?  Allt började hösten 2006 när dåvarande kommunalråd, Bengt Niska, mötte företaget Northland resources. När allt väl i kom igång, december 2010, gick det i ett rasande tempo. Pajala var på allas läppar och kommunen som kämpat med befolkningstapp sedan 1954 såg nu att vända den negativa spiralen.  Men sen gick det lika fort åt andra hållet. December 2014 gick företaget konkurs, en konkurs som räknas som en av de största i Sverige.    Ett program av:joseph.knevel@sr.se

Pär Persson och Eva Söderberg hade ett litet åkeri på Österlen men tröttnade på att köra fram och tillbaka på vägarna. De letade jobb över hela Sverige och fick till slut napp, i Kangos, Norrbotten.  Detta var 2014 och Pär hade fått jobb som lastbilschaufför, han körde malm för den nyöppnade gruvan. Bara ett par månade efter det att paret kom till Norrbotten, i december 2014, gick företaget i konkurs och jobben försvann.  Många flyttade söderut igen men inte Pär och Eva. Pär hittade jobb i Gällivare dit han nu veckopendlar. Kangos har blivit deras nya hem och flera av de gamla arbetskamraterna har nu blivit deras goda vänner.  Vi pratar om flytten, konkursen och vi får följa med på en överraskningsfest för deras vän Lasse Junström som fyller 60.  Ett program av: joseph.knevel@sr.se

Tärnabys invånare överrumplades när flyktingarna kom i slutet av 2015. Byborna ställde snabbt upp och såg till så att de skulle finna sig till rätta. Det var inte okomplicerat då. Hur är det nu? Vi är tillbaka i Tärnaby ett år efter den stora flyktingströmmen. Över en natt kom närmare 200 asylsökande i bussar till den västerbottniska byn som mest är känd för sina alpina skidåkare men som förra året också gjorde allt för att bli världsbäst på att ta emot flyktingar. Den lilla byns invånarantal ökade markant när bussarna kom och bybor gick man ur huse för att hjälpa till med frivilligskolor, stickkafeer, spelkvällar och längåkningsträning. Men som på många andra ställen stängdes anläggningen i Tärnaby. De asylsökande bussades bort vid midsommar 2016 nästan lika snabbt som de kommit 7 månader tidigare. Det speciella med Tärnaby var att 21 flyktingar blev kvar när bussarna åkte iväg. Alla de vuxna i den gruppen hade fått arbete, eller praktik, på olika företag. Och Faschi var en av dom. Idag bor han i den lilla byn Umfors och arbetar på affären, och deras son som fötts i Sverige har fått namnat Joakim. Ett program av Gunilla NordlundGunilla.nordlund@sverigesradio.se

Ena stunden ska vi vara idealister. Men när det sedan blåser kallare vindare är det lagar och regler som gäller, säger David Nilsson som 2015 var föreståndare för ett hem för ensamkommande i Mölndal. Sommaren 2015 blev David Nilsson föreståndare för ett hem för ensamkommande ungdomar i Mölndals kommun. Det var precis innan stormen. Hösten 2015 kom en aldrig tidigare skådad våg av ensamkommande till Sverige och Göteborgstrakten. David Nilsson var en av dem som fixade sovplatser på dagisgolv och i sporthallar. Som var beredd att rycka ut och lösa krisen. När vi träffar honom knappt 1,5 år senare har han precis städat sitt skrivbord för sista gången.  Radioproducenten Ulrika Bergqvist har tidigare följt David Nilsson och ungdomarna på Torrekullagården i Mölndals kommun för Konflikt i P1. Fatima Moradi, Mustafa Hosseini och Muhammed Ahmadi fanns bland de 15 ungdomar som kom till Torrekulla sommaren och hösten 2015. De drömmer om ett liv i Sverige men så långt har livet lärt dom att de flesta av deras drömmar inte slår in. Hör också Magdalena Runesson, en av de anställda på Torrekullagården. När killarna ställs på bar backe riskerar hon sitt eget jobb för att hjälpa till.  David Nilsson hördes för första gången hösten 2015 i Tendens-programmet ”En vuxen att lita på” av Lollo Collmar.  Programmet är gjort av Ulrika Bergkvist.

Den röda slitna stugan ser obebodd ut och ligger långt in i skogen. Men det ryker ur skorstenen. Här bor en hel familj sedan en tid tillbaka trots att ingen i familjen har laglig rätt att vistas här. Cana vill bli sjuksköterska men har inte rätt att plugga. Hassan vill åka skidor men vågar inte. De är två av ca 12 000 människor som lever illegalt i Sverige idag. Varför väljer de att stanna kvar? Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige Programmet är gjort av Matilda Eriksson Rehnberg.

Det är höst år 2016 när gränspolisen genomsöker Willys hem för att utvisa honom. Men de hittar honom inte - han har gått under jorden. Sedan dess lever Willy som gömd i Sverige. Willy är 19 år och kommer från Kongo. Han är en av många människor som fått avslag på sin asylansökan, men som väljer att leva kvar i Sverige som gömd. – Det går inte att åka tillbaka till mitt land. Jag skulle hamna i fängelse på en gång, säger Willy. – Vad tänker du om att du stannar i Sverige, trots utvisningsbeslutet? –  Jag vet att man inte ska bryta mot reglerna, men jag har inget alternativ. Skulle jag kunna åka tillbaka så skulle jag göra det. Så som jag lever nu är inget liv, säger han. Livet som gömd är svårt, säger han. Han vågar inte stanna på samma plats för länge och flytta runt både mellan olika städer och hem. För att kunna försörja sig jobbar han svart som målare. Ibland kan han tjäna rätt bra säger han, runt hundra kronor i timmen – men på senare tid har han blivit lurad och inte fått betalt alls. Oron inför framtiden är påtaglig, säger han. Han har försökt ta sitt liv tre gånger. – Jag vet inte hur länge jag kommer orka leva såhär. Ibland vill jag bara att livet ska ta slut, säger han. Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Caroline hade inte tidigare trott på Gud men så en ljum sensommarnatt händer något med henne när hon pratar religion med sin syster. Vad var det som gjorde att hon sedan konverterade till Islam? Året är 1996 och 21-åriga Caroline är ute och promenerar i närheten av sitt barndomshem i Torslanda med sin syster och svåger.  Det är sommarnatt och de har stannat till på en parkering. De pratar om religion, Carolines syster hade konverterat till islam några år tidigare och gift sig med en muslimsk man. När de ska fortsätta hemåt kliver de över ett staket och Carolines syster konstaterar att Caroline nu har tagit ett steg, ska hon inte ta ett till? Programmet är gjort av Maria Hansson Trens och sändes första gången som en P4 Dokumentär 2014.

Abdulwahid flydde från Afghanistan efter att han konverterat till kristendomen. I Junsele träffade han Tora som blivit som hans nya mamma och som kämpat för att Abdulwahid ska få uppehållstillstånd. Idag finns ett stort intresse för kristendomen bland flyktingar som kommer från Afghanistan och Iran. Abdulwahid sökte sig till Filadelfiaförsamlingen i lilla Junsele där han träffade Tora Larsson: - Han har blivit som min son, berättar Tora. För den lilla pingstförsamlingen i Junsele är en ny medlem ett välkommet tillskott. Men den nya väckelsen bland flyktingar väcker också frågor: hur märker man om en asylsökande är övertygad kristen och inte söker sig till kyrkan för att få hjälp att stanna i Sverige? Vad händer med de som blir döpta men inte får uppehållstillstånd utan utvisas till Afghanistan där konvertering ses som ett brott som straffas hårt. Tendens reporter Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

När Lemet Ánde är 14 år blir han kär. I en kille. De träffas i smyg för de upplever att deras kärlek är tabu i den samiska kulturen de tillhör och älskar. Är flytt till storstan den enda utvägen? – Ett stort problem i den samiska kulturen är att många HBTQ-samer väljer att ta sitt eget liv, väljer att flytta, lämna sin egen kultur, sitt språk, för att de inte accepteras som de är, berättar 24-åriga Lemet Ànde. – För mig är det oacceptabelt. Men så stor är kärleken att många väljer att göra det, att flytta och att aldrig komma tillbaka. Programmet är gjort av Merethe Khumunen, Sveriges Radios Sameredaktion.

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Renskötaren Jörgen Stenberg ser hur den mark som hans skogssameby brukar blir mindre och mindre. Gruvorna är många och nu tar vindkraftverken upp allt mer mark och delar upp renarnas betesmark. Svenska politiker har ingen kunskap om samer, det menar Helena Omma och Anders Sunna. De upplever också att engagemanget i de frågor som berör dem i princip är obefintligt. Hur påverkar det samerna, deras syn på sig själva och deras framtid? Programmet är ett samarbete med Sameradions Anna Sunna och sändes första gången 2014.

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet är en repris från 2016.  Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat. "Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. – Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld. – Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa  inte var hennes biologiska far. Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning. När Maria var 39 år gammal kände hon att hon inte kunde vänta längre på den rätte om hon skulle få sitt efterlängtade barn. Ville hon ha barn fick hon ordna det på egen hand, så hon åkte till Danmark för att låta sig insemineras. Men åren som följde därpå kunde hon inte släppa tanken på att hennes dotter inte skulle känna till halva sitt genetiska ursprung. Vem var donatorn?Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian Seed Siblings, en förening för att koppla ihop barn som har kommit till genom donatorinsemination.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se 

Cornelia blev till med hjälp av en spermadonator och har längtat efter att få träffa honom så länge hon kan minnas. Men hon kan inte vara säkert på att han vill träffa henne. Hennes föräldrar hade försökt att bli med barn i flera år utan lycka. De var helt överens om att berätta att det fanns en annan biologisk pappa. När hon själv började fråga hur man gjorde barn passade de på att berätta om hennes ursprung. Hon har alltid vetat att hon har rätt till att få information om sitt ursprung. Men det finns alltid en risk att donatorn inte längre finns vid livet eller att han inte vill träffa henne. Programmet är gjort av Cecilia Mora Cecilia.mora@sr.se

Pasha Brodrej var 26 år när han sattes i isoleringscell i ett Turkiskt fängelse. I mörkret gav han sig ut på utflykt i det egna inre landskapet. Vad hittade han där? Ett program av Sukran Kavak. – Det blev mitt sätt att inte låta dem bryta ner mig. Jag gick igenom hela mitt liv. För att komma ihåg att jag är en människa som är älskad, som har en mamma och pappa som väntar på mig. I cellen fann jag mig själv för första gången, berättar Pasha Brodrej. Programmet sändes första gången 2010.   Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Amar hängde i ett kriminellt gäng och hoppade av skolan. Flera av hans gamla vänner är idag skjutna. Men så en dag såg han förtvivlan i sin mammas ögon och då tog han sitt livs viktigaste beslut. Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.   Programmet är gjort av Martina Greiffe.

Efter den senaste dödsskjutningen i Malmö får Sarah Jaziris dotter inte leka på gården utan förälder. På gården ser Sarah ensamma barn som söker vuxenkontakt och bekräftelse. Ofta är de hungriga. Efter att en 16-årig Malmöpojke skjutits till döds när han stod och väntade på bussen i januari, skrev Sarah Jaziri en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet: Vi måste prata om hur det ser ut för barn i vår stad. Från sin balkong i ett av Malmös miljonprogramsområden ser hon varje dag barn som inte verkar ha det så bra. Barn som är väldigt ensamma. Som inte vill tala om vad de heter eller var de bor. "De hotar med döden när de blir arga. De ska göra saker med dig eller dina familjemedlemmar som knappt går att stava till och som de knappt vet vad det betyder. Utan att de vet om det är de ledsna och trötta på att ingen bryr sig om dem", skriver Sarah. Hon menar att bristen på fungerande vuxna är en stor riskfaktor, som kan göra att unga människor, unga män,  hamnar i kriminalitet. Hennes bostadsområde tillhör de lugnare. – För vi har ju i alla fall inte haft några skjutningar här, säger Sarah. Men tre dagar senare skjuts en 23-årig man ihjäl på områdets huvudgata. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Hur gör man för att hjälpa en person som begått fruktansvärda övergrepp. Hur ser man människan bakom brottet? Börje Svensson är psykoterapeut och möter i sitt arbete både offer och förövare. Det är möten med förövare som många gånger börjat med att han sett eller läst de stora svarta tidningsrubrikerna deras brott varit upphov till.  Den här vreden som jag känt när jag läst om det rinner av mig och jag känner bara sorg Hur lyckas man som terapeut att inte bortse från handlingen men ändå möta personen bakom brotten och hur hanterar man det man får höra?  Börje Svensson arbetar idag med unga förövare och med att handleda Poliser, samtalshandledare och andra terapeuter.  Vi följer med Börje Svensson när han handleder samtalshandledaren Marie Johansson på KAST i Stockholm.  Ett program av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se     Här kan man få hjälp att hantera sin pedofili:PrevenTell (Hjälplinje vid oönskad sexualitet) Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:BRIS, Barnens rätt i samhället Råd och stöd för köpare av sexuella tjänster. KAST (köpare av sexuella tjänster)

När Jonathan var 15 år insåg han för första gången att han var sexuellt attraherad av barn. Idag är han 21 år och den enda han berättat för är hans bästa kompis. Det är en solig sommardag för Jonathan, men det som skulle bli en härlig dag på stranden slutar istället i ångest och självhat. När två tjejer i 11-årsåldern går förbi Jonathan på stranden väcks känslor till liv som förvirrar och skrämmer honom. Det blir början på en lång själslig vånda för Jonathan. Trots att han går hos psykolog i flera år vågar han aldrig berätta om sin sexuella läggning. Han är rädd för att bli dömd, även om de professionella han pratar med har tystnadsplikt. Idag önskar Jonathan att det inte var sånt tabu kring sexuellt intresse för minderåriga, för då kanske det vore lättare att söka hjälp för läggningen. Jonathan agerar inte på sin sexuella läggning och han har aldrig begått något sexualbrott. Rädslan för att bli påkommen och utpekad som pedofil gör att den sexuella läggningen han har blir svår att leva med.  Per Rinaldoper.rinaldo@sverigesradio.se Här kan man få hjälp att hantera sin pedofili: PrevenTell (Hjälplinje vid oönskad sexualitet)   Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig: BRIS, Barnens rätt i samhället

I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren. Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också  långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Ett program av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

"Christina" lämnade sitt hem på grund av våld. Hon bodde på skyddat boende i tre år. I december flyttade hon ut. Sen dess sover hon på soffor hos kompisar, på vandrarhem och i förrådet på sitt jobb. 21 åriga "Christina" minns första natten hon var tvungen att lämna det skyddade boendet. – Jag kände mig jättedålig, jag grät väldigt mycket, jag visste inte vad jag skulle göra, skulle jag sova på gatan? Den natten fick hon sova på soffan hos en kompis. Men var skulle hon sova nästa natt? Bostadsproblemet en av de största frågorna för kvinnojourerna Det visar en enkätundersökning som ALVA kvinnojour gjort med 83 kvinnojourer. Av dem svarar 62 procent att de under de senaste två åren har haft 3 eller fler kvinnor som bott längre än nödvändigt hos dem på grund av svårighet att hitta ny bostad på annan ort än hemkommunen.  Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Sukran Kavaksukran.kavak@sverigesradio.se

Daniel Sundström förlorade sin lillebror Magnus i en överdos sommaren 2014. I serien Svenska berättelser berättade han om sorgen. Men problemen i familjen fortsätter när vi återvänder ett år senare. Ett program av Ola Hemström. Det var något Daniel inte berättade för ett år sen. Ett program av Ola Hemström. I mars 2019 kom Daniel Sundström även ut med en boken Förbannade (medberoende) där han fortsätter berättelsen om sin resa.

Han ser honom på stan men går inte fram. Två veckor senare är lillebror död. Daniel Sundström berättar om saknaden efter en vuxen bror som knarkade ihjäl sig. Och om frågorna som blev kvar. Ett program producerat av Ola Hemström. Kan man hjälpa någon som inte vill hjälpa sig själv? Daniel och hans bror Magnus försöker hitta varandra som vuxna men broderns missbruk finns där ständigt som en skugga. Daniel berättar om lillebrodern som försvann och de känslor han lämnade efter sig. Detta program är en återutsändning av ett avsnitt av serien Svenska berättelser där det är lyssnarna själva som skriver och berättar. Imorgon möter ni Daniel igen, ett år senare. Det var någonting han inte berättade den gången. Serien Svenska berättelser produceras av Ola Hemström. Vill du skicka en hälsning till Daniel eller kontakta Svenska berättelser, maila då till seriens producent på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med. Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende. Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot? Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Jag trodde att min lillebror Mattias skulle bli trummis i ett rockband istället åkte han till Israel för att bli rabbin. Jag åkte efter för att ta reda på vad han känner som inte jag känner. Anna lillebror Mattias liv kretsade kring religiösa studier och bön. Han flyttade långt ifrån familj och vänner. Han sa att han ville leva det liv som Gud vill att han ska leva. Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär 2013 och är gjord av Anna Bratt, Doris produktion. 2017 är Mattias snart färdig med rabbinutbildningen. han är också gift och har två barn.

Marita Rantanen varken ser eller hör och hennes sinnen försämras hela tiden gradvis. Men det hindrar henne inte att göra det hon älskar mest att rida. Och nu önskar hon kunna ta upp tävlandet igen. Marita Rantanen bor i Karlstad och har sjukdomen OPA1. Det är en extremt ovanlig sjukdom som innebär att hennes sinnen gradvis  försämras. Idag har Marita dövblindhet, det vill säga hon är svårt synskadad och hörselskadad, och har dessutom stora balanssvårigheter. Men Maritas inställning är att sjukdomen inte ska få hindra henne att göra det hon vill. Hon har barn, studerar, reser utomlands, har byggt ett hus, bakar världens godaste bullar och hon rider. – Ridningen betyder allt för mig. Det känns som att jag lånar hästens ben, det är en frihetskänsla att få komma ut och känna fart, säger Marita som drömmer om att få tävla mer med sin häst. Reporter: Hedvig Nilsson

Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. "Och det var fan inte det lättaste". Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

I Ida Boströms kropp blir antalet aggressiva cancertumörer fler och fler. Hennes plan A är att överleva. Plan B är att ordna inför det faktum att hon kanske inte stannar här på jorden så länge till. Ida som bor i Vännäs i Västerbotten fick diagnosen kronisk bröstcancer 2014. Samtidigt kom hon i på sin drömutbildning: läkarprogrammet. Där har hon just börjat femte terminen samtidigt som cancern sprider sig i kroppen. Rent statistiskt borde hon inte leva längre men Ida Boström gör allt för att hitta tillbaka till hälsa, trots oddsen. Klasskamraterna startade en insamling och pengarna trillar in. Målet är att hitta alternativa metoder runt om i världen som kan förlänga livet en stund till.  Programmet gjordes av Agneta Johansson 2017 då hon följder Ida i två dagar under januari månad. Ida avled i december 2018.

Lars har just blivit tvillingpappa då den mitokondriella sjukdomen bryter ut. Tio år senare matas han av assistenter. När Elin fyller 17 kan han inte prata och hon börjar blogga om sina känslor. Lars har en mitokondriell sjukdom som gör att kroppen slutar fungera. Den bröt ut när han var trettio år och nybliven pappa till Elin och hennes tvillingbror. Tio år senare sitter han i rullstol och matas av assistenter.När Elin fyller sjutton kan han inte längre prata. Det är då hon bestämmer sig för att börja blogga om sina känslor. Det är då hon skriver att hon önskar att han ska få dö.Två veckor efter att programmet var klart våren 2013 somnade Lars stilla in i sin egen säng. Innan han dog berättade Elin hur mycket hon älskade honom, något hon inte vågat göra på flera år. Reporter Eva Rehnström

En dag ringer en man till Kjell och presenterade sig hans bror. Ingen av dem har vetat om att den andre fanns, förrän en dement kvinna plötsligt avslöjade hemligheten. – Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump. Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65. För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.  – Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul. – Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul. – Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Danyar Mohammed fick av misstag för lite i lön. Ett misstag som riskerar att få honom utvisad. Danyar Mohammed kom första gången till Sverige 2008, han sökte då uppehållstillstånd. 2012 avslog Migrationsverket hans ansökan och han skickades tillbaka till norra Irak. 2013 kom han tillbaka till Sverige, nu som arbetskraftsinvandrare. Han hade fått jobb på Pizzeria Lilla Paradiset i Jokkmokk.  Vartannat år skall arbetstillstånd förnyas och när det görs 2015 upptäcks att Danyar fått för lite lön. Arbetsgivaren har missat att Hotell och Restaurangfacket uppdaterat kollektivavtalet och därmed också hans kollektivavtalsenliga lön. Det är ett misstag som arbetsgivaren åtgärdar men Migrationsverket beslutar ändå att utvisa Danyar i mars 2016.  Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa överklagar Danyar Mohammed Migrationsverkets beslut. En process som just nu, februari 2017, är framme vid sista instansen, Migrationsöverdomstolen. Ett program om Danyar i vardagen, spelandes TV-spel och fotboll med vänner.   20 februari 2017 kom besked från Migrationsöverdomstolen - Danyar Mohammed beviljas prövning. Det innebär att Migrationsöverdomstolen nu skall ta ställning till om ett arbetstillstånd kan förlängas även om lönen under period legat under den kollektivavtalsenliga lönen. 12 december 2018 fick Danyar Mohammed besked från Migrationsöverdomstolen, han kommer att få stanna.  Ett program av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

En solig vinterdag går Max Nielsen på söndagspromenad med dottern Frida. Plötsligt kör en bil över på fel sida av vägen. Max blir påkörd och på ett ögonblick förändras hans liv för alltid.  – Jag seglade rätt mycket förr. Och så var jag ute och körde motorcykel, plockade svamp, hälsade på vänner, berättar Max. Men efter den där söndagen 29 januari 2012 blir livet sig aldrig likt något mer.   – Jag lever lite lugnare nu. Sorgen är att det hände men man får vara glad åt allt man redan har gjort, säger Max Nielsen.Programmet spelades in 2013. Idag, 2016, är han sambo och invald i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Han sitter i socialnämnden och patientnämnden.Programmet sändes första gången i P4 Dokumentär och är gjort av Rebecka Gyllin.

Tove Lundin har ett system för att klara av morgnarna. Om något oförutsett händer låser det sig. Hon är impulsdriven och glad att hennes sambo sätter stopp i bland. – Sedan jag blev förälder har jag tvingats lära mig allt, från vilka färger man lägger ihop i tvättmaskinen till hur man steker ägg och kokar ris. Att vara förälder är jobbigt för vem som helst, men det är ju precis de här sakerna jag har svårt för. Tove Lundin har alltid känt att hon har varit annorlunda. Sin adhd-diagnos fick hon efter att hon fyllt 30. Men samma diagnos som gör Tove rastlös och stressad gör henne också till en bra mamma. – Jag har enormt stor förståelse för hur det är att vara barn, att vara slarvig och klumpig och inte kunna varva ner. Det är någonting positivt med min adhd. Programmet är gjort av Martin Jönsson.

När Johan blev pappa förstod till slut både han och hans omgivning att sonen skulle få det bättre i familjehem. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gjorde det för svårt att klara vardagen. Med ett litet barn i familjen blev det svårare än någonsin att sköta allt från matlagning och städning till disk och omvårdnad. Omgivningen reagerade och det gjordes en anmälan till socialtjänsten som resulterade i att sonen fick komma till ett familjehem, pojkens morbror.  Även Johan och Maria insåg till slut att det skulle vara bättre för sonen att bo hos Johans bror. Johan och Maria fick diagnoserna ADD och aspergers syndrom och kan idag förstå varför allt blev så komplicerat när de blev föräldrar. Idag träffar de sin son regelbundet.  Programmet är gjort av Sofia Sofroniadou.

Våra program om barn som tolkar åt föräldrar fick mycket respons. Socialstyrelsen kommer nu med ett skriftligt uttalande till hälso- och sjukvården om att det är olämpligt att barn tolkar. Vi fick också många mail, brev och kommentarer på vår Facebooksida från er lyssnare. Några av er berättade att ni kände igen er, andra var arga på föräldrarna och tyckte att de lade för mycket ansvar på barnen. I programmet idag hör vi er lyssnares berättelser om barn som tolkar.   Vi träffar YuSie Rundkvist Chou som skrev till oss. YuSie berättar att hon som barn tolkat för sina föräldrar sen de kom till Sverige från Kina på 80-talet. - Jag tror inte jag har slutat tolka nånsin, det känns som att det är en del av mig, säger YuSie. Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Många människor bor i Sverige i många år utan att lära sig svenska. Hur kommer det sig? Möt Lorena som berättar varför hon inte lärt sig svenska, trots att hon jobbar. Lorena Lopez har bott i Sverige i sex år men hon pratar nästan ingen svenska. I sitt jobb som städare behöver hon prata svenska ca två minuter under en arbetsdag. Vi följer med henne en dag på jobbet. Vi möter också 62-åriga Ayse. För henne tog det över tio år att lära sig svenska. Hon blev kallad analfabet och idiot när hon inte kunde språket och berättar att hon aldrig känt sig så isolerad som under den tiden. Men varför tog det så lång tid för henne att lära sig svenska? En kort-dokumentär av Sukran Kavak.   Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Får man se ut hur som helst när man spelar dataspel live på nätet? Ofta när Mia Westin spelar så får hon hatiska och sexistiska kommentarer. – När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anser…Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora? Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online. – Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.   Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare. – Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på. – Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia. Programmet är gjort av Cecilia Ekman. Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

André Brännvall är världsmästare i dataspelet Smite och tränar med sitt lag för att ta hem sin andra världsmästartiteln. Miljoner kronor står på spel och timmarna vid datorn blir många. André Brännvall är professionell E-sportare vilket innebär att han arbetar 6-7 dagar i veckan 7-8 timmar per dag."De tror man är någon lurk som sitter hemma och är lat men förra året vann jag en miljon"Smite är ett strategiskt actionspel som spelas i lag online.Teamen som består av fem personer och för att bli riktigt bra krävs mycket träning och sammanhållning i teamet. Vi följer André Brännvalls intensiva träning inför försvarandet av världsmästartiteln i Atlanta, USA, i januari 2017. Förutom äran i att vara världsmästare vinner spelarna ca 1 miljon svenska kronor. Ett program av Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Han kom till Sverige hösten 2015 och placerades i en familj där en av sönerna rest till Syrien och misstänks ha anslutit sig till IS. "Det var katastrof", säger 16-åriga Majid om sin tid i familjen. Majids jourhem låg i Vivalla, ett socialt utsatt bostadsområde i Örebro som haft problem med våldsbejakande religiös extremism. Under hösten 2015 placerades sammanlagt fyra ensamkommande barn i två olika familjer i Vivalla där familjemedlemmar, enligt polisen och andra källor med insyn, misstänks ha anslutit sig till IS i Syrien. Majids tre månader i familjen i präglades av bråk, knivhot och misshandel. – Alla i familjen hade problem. De blir galna och man blir rädd, berättar Majid.     Programmet är gjort av Lovisa Lamm Nordenskiöld.

I innerfickan har Sigge marijuana som han ska sälja för 600 kronor. Han langar för att själv få en bit röka. Hela hans liv kretsar kring cannabis. Vem är Sigge bakom drogerna och hallucinationerna? – Att langa cannabis är bara roligt, säger Sigge. Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka.Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan.Programmet ingår i programserien Narkotikalandet där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren.Randi Mossige-Norheim är reporter på Sveriges Radio. I över tjugo år har hon gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award. 

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag. Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor.Vill du fördjupa dig i den parallella världen av droger kan du göra det på vår sajt Droger 24-7. Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award.

Nishtman Irandousts berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring sexuella övergrepp i Mellanöstern väckte stort gensvar. Här hör ni några av lyssnarnas egna berättelser. Ett program producerat av Ola Hemström. P4 Dokumentären Hemligheten, som vi sänt en förkortad version av här i P1, är radiojournalisten Nisthtman Irandousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring dem. Reaktionerna blev många och flera lyssnare hörde av sig med egna berättelser. Hemligheten finns nu också på kurdiska och den nådde ut till en äldre publik både i Sverige och andra länder och där blev reaktionen en annan. Men den fick också en förövare att höra av sig. I det här programmet får ni höra Nishtman Irandoust själv berätta om reaktionerna och även höra några av de berättelser som kommit in efter det att dokumentären sändes. Producent: Ola Hemström  ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du höra en kurdisk översättning av programmet hittar du den längre ner på sidan.  

I trettio år har hon tigit om det som hände. Men nu vill hon berätta. Det här är Nishtman Iranodousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn. Men vad kommer folk att säga? Producent för programmet är Ola Hemström. I denna för P1 omarbetade P4-dokumentären bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp  som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse.Producent: Ola Hemström.Vill du höra denna dokumentär på kurdiska (surani) så hittar du länken nedan.

Systrarna Hédi och Livia var som katt och hund. Tills de hamnade i koncentrationslägret och bara hade varandra. Då slutade bråken. Och systrarna är överens. De hade aldrig klarat sig utan varandra. Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman.Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka.– Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad.Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek.– Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig.När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överens.– Vi hade aldrig överlevt utan varandra.Dokumentären är producerad av Amanda Glans och är en något förkortad version av P4 Dokumentären Ta oss båda.

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI odjurens trädgård - Erik Larson

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Ett program av Ola Hemström. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå. Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust. Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye. Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström 2016. KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 år gammal. Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Ett program av Ola Hemström. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. - Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Tusentals personer har samlats i Malmö stadion för att se påven Fransiskus. Joanna Engstedt är medlem av Opus Dei och att få möta påven här i Sverige är för henne en av livets största upplevelser. Opus Dei är  en katolsk organisation som går ut på att helga Gud i allt man gör. Joanna har två passioner i livet. Dels Gud som hon har vigt sitt liv åt och dels sången. Hon var med i kören som sjöng under påvens besök. En annan katolik som lyckades köpa en av de åtråvärda biljetterna  för att se en glimt av påven var Cecilia Ibañez – Sörensson.– Jag kommer aldrig  glömma ögonblicken då han passerade förbi väldig nära mig.Programmet var gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt.När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad.När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige.   Ett program av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Elin föddes med ryggmärgsbråck och är en av de 16000 som lever med assistans idag. Elin sitter i rullstol och är beroende av hjälp dygnet runt. Men nu kan allt förändras. Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistans i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar. Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistans eller inte. Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden. Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål. Det har pratats om fusk, och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare. När sedan en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett bland de som har personlig assistans.  Ett program avGunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.setendens@sverigesradio.se

Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi. Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen. Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp.Ett program av Joseph Knevel, joseph.knevel@sverigesradio.se

Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma. Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.  Sukran.kavak@sverigesradio.se

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt. Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.  – Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.Programmet är gjort av Isabelle Swahn.

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development). DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom. Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige. Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.Ett program av Joseph Kneveljoseph.knevel@sverigesradio.se

Ellie är intersexuell, fysiskt är hon varken kvinna eller man. Nu kämpar hon för intersexpersoners rätt att själva få bestämma över sin kropp. När Ellie föddes trodde de att hon var en pojke. I tonåren utvecklas inte hennes kropp på samma sätt som hos klasskompisarna. Det visade sig att hon har könskromosomuppsättningen XXY. Men trots att Ellie aldrig identifierat sig som kille behandlades hon med testosteron för att kroppen mer ska likna en mans. En behandling som fick Ellie att må allt sämre. Idag identifierar sig Ellie som intersextjej och publicerar bilder på sig själv på Instagram under namnet "Intersexxy" för att visa att intersexpersoners kroppar inte är något konstigt. Inget som behöver skylas. medicineras eller opereras för att passa in.Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta. Av 400 barn som Tendens varit i kontakt med svarade 7 av 10 att de nån gång tolkat åt en förälder eller släkting. Många svarade också att de gör det varje vecka. I en klass i Botkyrka utanför Stockholm, svarade hela klassen att de nån gång tolkat. Benjamin Salazar Lopez är ett av barnen i undersökningen. Han började tolka när han var sju år. – Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nått, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet. Efter att i tio år tolkat sina utvecklingssamtal i skolan fick Özlem Mermer nog till slut. – Jag kom in i tonåren och kände att det fanns roligare saker att göra än att tolka, det tog så lång tid att jag skulle översätta det mamma säger, och det läraren säger, och jag sitter i mitten och bara känner mig trött. Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@Sverigesradio.se

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Karin har inte använt skolduschen på flera år. Den är äcklig tycker hon. Och fler tycker som Karin. Var tredje högstadieelev struntar i skolduschen visar en undersökning som Sveriges Radio gjort. När Karin gick i tredje klass gick det ett rykte om att det fanns mögel i skolduschen. Det satte sig så hårt i henne att hon bestämde sig för att aldrig mer duscha i skolan. Nu går hon i sjuan och har fortfarande inte gjort det en enda gång sedan dess. – Det luktar väldigt äckligt och ser väldigt äckligt ut. Om man råkar trampa på det så kommer foten att lukta mögel tills man tvättar foten med väldigt mycket tvål… Det finns inget krav på att elever faktiskt ska duscha i skolan och inga lärare ifrågasätter varför Karin inte gör det. Men Karins mamma tycker inte att det är okej att Karin inte duschar efter idrotten i skolan och de bråkar om det varje gång som hon frågar Karin om hon har duschat. Emma Johansson följer med Karin till skolan för att ta reda på vad som får henne att tycka att skolduschen är så hemsk.

Linnea har inte duschat i skolan på tre år. Hon känner sig inte trygg att visa sig naken i skolan, berättar hon. Det känns som om de andra tittar och dömer. I femman slutade Linnea att duscha i skolan efter idrotten - och hon är inte ensam. På Eneskolan i Järna där hon går är det många tjejer som byter om på toaletten eller helt hoppar över duschen. Ida Wallentin säger att klimatet i skolan gör att man inte vill visa sig naken. – Jag tror det finns många som tycker att de är jättefina, men man måste vara bekväm med hela situationen. Det är många som vill trycka ner andra, säger hon. Kan man bli tvingad att duscha, och finns problemet främst i tjejernas omklädningsrum? Vi besöker också Globala gymnasiet i Stockholm där det sen ett år tillbaka finns ett tredje, könsneutralt omklädningsrum. På dörren hänger en stor regnbågsfärgad queersymbol. Här byter de om som inte är bekväma med varken tjejernas eller killarnas omklädningsrum. – Här slipper jag känna ett obehag, säger Julia som brukade byta om på toaletten på sin förra skola. Programmet är gjort av Moa Larsson och sändes första gången 10 oktober 2014 i programmet Barnen i P1.

Elever som lätt når sina mål är sällan prioriterade i skolan. Marie Lindström och Anna Wedestig arbetar båda två, på olika sätt, med just dessa barn. Marie Lindström arbetar på en förskola i Umeå och berättar om hur man kan upptäcka och möta barn som är det man kallar särskilt begåvade, alltså barn med ovanligt hög begåvning.- Jag har lärt mig otroligt mycket av mina barn. Jag hade nog inte upptäckt de här eleverna som jag gör nu om jag inte själv hade haft särbegåvade barn.   Det finns idag i Sverige ingen skola för barn som är särskilt begåvade. Däremot finns det ett antal spetsutbildningar där elever som vill fördjupa sina kunskaper kan få hjälp att göra det.I Luleå arbetar gymnasielektorn Anna Wedestig på en naturvetenskaplig gymnasielinje med matematik som spets.  - Den finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan.  Programmet är gjort av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer. Jesper Kråkhede lärde sig läsa bara genom att höra sin mamma läsa sagor. I byn där han växte upp låg lekskolan granne med biblioteket och när hans kompisar lekte med byggklossar slukade Jesper allt om rymdsonderna Voyager 1 och 2. Men skoltiden blev tråkig och betygen medelmåttiga. – Det är en myt att särbegåvade också alltid är högpresterande, säger Jesper. För ungefär tio år sedan gjorde han föreningen Mensas IQ-test och fick veta att han är väldigt intelligent. – Då föll allt på plats, äntligen kunde jag vara mig själv, säger han.  Ett program av Lotta Malmstedt

Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Ett program av Ola Hemström. Byn Tolg utanför småländska Växjö  är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det? Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. Ett program av Ola Hemström. "Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen. Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det. Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.  Men hur gör man för att gå framåt tillsammans? Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

I våras gick Lukas ut grundskolan utan att någonsin ha gått i skolan. Han har alltid undervisats i hemmet av sina föräldrar. Nu är det dags för gymnasiet. Blir det skola eller på distans? Lukas och hans familj kommer från Sverige men på grund av att de vill bedriva hemundervisning så har de fått flytta utomlands till ett land där det fortfarande är tillåtet, i Sverige förbjöds hemundervisning 2011. Familjen valde då att flytta till Åland där barnen har läroplikt och inte skolplikt.– Jag känner mig väldigt fri och har nog ett närmre förhållande till min familj än vad andra i min ålder har. Men visst har det kunnat kännas som att jag saknar nåt ibland, säger Lukas om sättet han undervisas på.Malin Marcko följer 16-åriga Lukas några dagar i hans liv.

Matewos och Henos går i nian. För att rädda sitt betyg i svenska bestämmer de sig för att göra något annorlunda. De ska få tyst på alla som inte tror på dem. Men projektet blir svårt att ro i hamn. Matewos Birhanu, Henos Yohannes går i nian på Enskede skola i Stockholm. När de inser att de är på väg att bli underkända i svenska bestämmer de sig för att göra något speciellt för att rädda betyget och visa skolan vad de går för. Med hjälp av specialläraren Ingrid Hagstrand drar de igång ett annorlunda projekt. Allt verkar spännande och roligt tills vardagen kommer i kapp. Orkar de? Kommer de att klara uppgiften?Programmet är gjort av Karin Hållsten.

Malin vill att det ska sluta. Kondomen är torr och det känns som om den river sönder henne. Malin är 25 år och beskriver hur det var att ha sex med sin gamla pojkvän. När blir sex ett övergrepp? – Jag upplevde det som att hon anklagade mig för att vara precis som den personen som våldtog henne. Det säger Gustav som är 30 år och minns när hans dåvarande tjej fick minnen från en våldtäkt när de hade sex.När blir sex ett övergrepp? Varför är det så svårt att prata om? Och varför provocerar berättelser från den sexuella gråzonen så mycket?Programmet är gjort av Sukran Kavak.Sukran.kavak@sverigesaradio.se

Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva? Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen. Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss. - Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.Ett program avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla.  Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön. Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne. Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se 

Ruby växte upp på familjehem men har alltid oroat sig för sin biologiska pappa. Många gånger har hon letat efter honom på gator och torg. Idag ska hon göra det. Kommer hon att träffa honom? Rubys föräldrar träffades på ett behandlingshem för personer med missbruk. Innan hon fyllde två år hade hon varit  placerad i tio olika jourhem. Hon behöll alltid en viss kontakt med sin biologiska pappa. Nu har det gått fyra år sedan hon hörde av honom.– Jag vet inte om han lever ens, jag längtar så efter honom, säger hon.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Ida är 22 år och har sedan fyra år tillbaka konstant smärta i underlivet. Bara att sitta med benen i kors gör ont. Att ha penetrerande sex ger sådan smärta att hon helt har slutat med det. Även Hanna och Malin lider av vestibulit. De har, precis som Ida, bollats runt i vården och upplever att det saknas kunskap om smärttillståndet.  Hur påverkar vestibuliten deras liv? Hur gör de med sex och hur ser de på framtiden?  Vestibulit är ett smärttillstånd som beror på att nerverna vid slidöppningen är överkänsliga. För många blir det omöjligt att ha tajta jeans, tampong eller att ha vaginalt penetrerande sex. Man vet inte säkert varför man får vestibulit. Men det finns hjälp att få.  Programmet är gjort av Paloma Vangpreecha och Caroline Kernen och är ett samarbete med P3 Nyheter.

En del dagar har Madde så ont att hon inte kan gå. Vissa nätter vaknar Maya och kräks av smärta. Evelin gråter på bussen från jobbet. De har endometrios och tycker inte vården tar dem på allvar. I Sverige tar det i genomsnitt 8 år från att man söker vård till att man får sin enometrios-diagnos. Många blir feldiagnostiseradeoch en del har fått opera bort blindtarmar och liknande i onödan.  Programmet är gjort av Lovisa Haag.

I affären vill de ta hennes bild och utanför hennes dörr väntar killar och tjejer på en autograf. Sofia Karmefjord är stor på Youtube. Följ med in bakom kulisserna hos en nybliven stjärna på nätet. Sofia har bara haft sin egen kanal i sex månader men hundratusentals har redan sett hennes videos. Hennes första och mest sedda video handlar om när hon förstorade sina läppar. - Det man gör är att man säljer in sig själv, man är sitt eget varumärke. Men nu har hon bestämt sig för en ny nisch. Nästa video handlar om 100 anledningar till varför hon är feminist.Följ med bakom kulisserna hos en Youtube- stjärna. Vad var det som fick henne att byta spår. Ett program av Sukran KavakSukran.kavak@sverigesradio.se

Det är genrep inför premiären av Mr Universe Sverige på Café Opera. Nio pumpade killar gör upp om titeln. För första gången släpps killarna i världs-tävlingen. Vad händer bakom kulisserna? En av killarna som kvalat in till finalen är Patrik Sjöö från Järfälla. Han har ett ”tolvpack” på magen och tror att det kan bli hans segerrecept i kväll. Om han vinner kvalificerar han sig till världsfinalen i Bali, men Patrik vill främst vinna av en annan anledning: han vill kunna kalla sig för Sveriges man. – Jag kommer väl säga lite skämtsamt till mina polare att ”här kommer Sveriges man”, säger Patrik, som berättar att han är adopterad från Bulgarien och tror att hans östeuropeiska gener hjälpt honom att nå hit. En annan som vill vinna i kväll är Alex D’Rosso. Alex blev uppmärksammad när han som förste person fångade alla Pokemons i det nya mobilspelet. Han är även med i den senaste säsongen av Paradise Hotel - och nu vill han kröna detta lyckosamma år med en skönhetstitel. Sigge Dabrowski följer med in bakom kulisserna när Mr Universe Sverige ska utses. 

Hamid från Marocko hörde om landet där det verkade finnas plats för alla. Nu bor han i en röd bil med krockad front nära en av Stockholms broar. När Hamids mamma ringer säger han att allt är bra. Bilal har tio olika namn och säger till polisen när de frågar vad han heter:– Ni får kalla mig vad ni vill. Jag vet inte ens själv vem jag är. Jag är som en hund. Jag har ingenting.Hamid och Bilal. Två unga män på drift i Europa.Programmet är gjort av Randi Mossige Norheim.

En 16-åring pojke ligger död på Danderyds sjukhus. Kroppen är stympad. Hans ålder och ursprung stämmer inte i registren. Vem är han? Spåren leder till Marocko. Reportern Ulrika Bergqvist möter 22-årige Josef när vännerna, ett gäng gatpojkar, tar farväl på bårhuset vid Danderyds sjukhus. Han och den döde killen har levt parallella liv. De kommer från samma lilla ort. Båda lämnade Marocko när de fortfarande var barn och har nu levt flera år på drift i Europa. Vännen har korsat gränserna för sista gången. Josefs resa fortsätter.Det här är en berättelse om dem som levt utanför systemet hela sitt liv, först i Marocko sedan här i Sverige. Som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl. Programmet är en förkortad version av P1 Dokumentären "Enkel resa till Europa". Hela dokumentären hittar du här nedan.Programmet är gjort av Ulrika Bergqvist.  

Hanna kunde inte sova. Under många år sov hon inte mer än två timmar per natt. Hon orkade inte gå till skolan och besöken på BUP blev tätare. Depressionen tog ett strypgrepp och livet rann förbi. Hanna hade en lycklig barndom men var ett bekymrat och känsligt barn. Hon funderade över många saker och i femman började hon sova allt sämre. Hennes föräldrar försökte på alla sätt och vis hjälpa henne. Till slut bytte hon skola, men problemen fortsatte. Hanna gick till Barn och ungdomspsykiatrin under många år och fick till slut veta att hon hade en depression.- Det är ganska skrämmande när man är ung och huvudet liksom går sönder, säger Hanna i programmet. Hanna gick ut nian med streck i alla ämnen. -De trodde jag var skoltrött och förstod inte att jag verkligen ville gå till skolan, men att jag inte kunde. Hade jag haft en knapp att trycka på skulle jag gjort så att allt blev bra.Hanna är idag 19 år och har läst in grundskolan. Har du en liknande berättelse? Skriv till tendens@sverigesradio.se eller till producenten för programmet gunilla.nordlund@sverigesradio.seEtt program av Gunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Yassi står i en butik då allt börjar gunga. Hon går hem och sover i fyra dygn. När hon vaknar är ingenting sig likt. Att borsta tänderna är för ansträngande så hon får ta hjälp av sin mamma. Yassi är i TV-branschen. Hon jobbar mycket och gärna och trivs med sitt liv. Men så på en sekund förändras Yassi’s liv totalt. Allt faller i spillror. Efter två och ett halvt år är hon fortfarande sjukskriven för utmattningssyndrom och försöker hitta tillbaka till livet. Programmet är gjort av Deniz Merdol.

När spermadonatorn Geir Ivar Elgjo lyssnade på Tendens dokumentär "Jakten på min donatorpappa" förstod han hur viktigt det kan vara för donatorbarnen att spermadonatorerna inte är anonyma. Geir Ivar Elgio, var en flitig anonym spermadonator när han studerade medicin på 80-talet. Då var alla norska donatorer anonyma. Idag, 30 år senare, är han medveten om hur viktigt det är för vissa donatorbarn att söka sitt ursprung.Han är en av flera lyssnare som reagerade på dokumentären ”Jakten på min donatorpappa” som sändes i Tendens i maj. Programmet handlar om Malin, en ung kvinna som inte kan släppa tanken på hur hennes donatorpappa ser ut sen hon fick höra sanningen om sitt genetiska ursprung.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Mjölkbonden Malin Sundins berättelse om våndan över att ge upp sin gård fick Gunnel att fälla många tårar. Hon tillhör den första generationen av landsbygdsmigranter. De som bytt byn mot staden. Ett program av Ola Hemström. Gunnel Johansson lämnade byn Eldshult i västra Småland på 60-talet och bor numera i Stockholms innerstad. ”Det väckte ett spår av dåligt samvete över att jag inte stannade kvar och tog hand om gården. Men också min djupa kärlek till dem som stannar och brukar jorden.”Ola Hemström har samlat upp röster och reaktioner som kom in efter programmet "Vem ska ta över gården" i Tendens systerprogram "Svenska berättelser".  Reaktioner som oftast kommit från stadens landsbygdsmigranter. Hör också Malin Sundin berätta om hur det gick med beslutet om framtiden!Gunnel Johansson undrar om det är fler som delar hennes erfarenheter och känslor. Vill du nå henne så maila gärna Tendens på tendens@sverigesradio.se.

Barnen på den exklusiva skolan kallas för "adelsbarn". För några år lämnades 2-åringar på internatet. Idag måste man vara 6 år för att bo där. Ylva Mårtens återvänder till Peking en tredje gång. I sista delen av Ylva Mårtens resereportage från Peking återbesöker hon en exklusiv internatskola. Skolan, Li Mai, som hon och hennes tolk Julia Tien hälsade på hos 2003 har visserligen flyttat och bytt namn till New Talents School, men har i princip samma karaktär. Det kostar ca 200.000 yuan per år och elev att få plats där. I folkmun kallas barnen ”adelsbarn”. Tidigare bodde på skolan även 2, 3, 4 och 5 åringar, som inte fick träffa sina föräldrar på veckor eller månader. Nu 2016 måste föräldrarna vänta med att lämna sina barn på nätterna tills de fyllt 6 år. Här studerar 1000 elever och det finns lika många anställda, lärare och övrig personal. Undervisningen har två sidor, en kinesisk och en västerländsk. Allt för att förbereda eleverna för olika universitet utomlands. Det finns en liten golfbana där eleverna kan träna kortare slag. Resan till Peking våren 2016 är Ylva Mårtens tredje resa till Kina. Första gången var sommaren 1972. Hör också citat ur ett gammalt brev som hon skrev från sin resa. Hur har Peking förändrats och hennes egen syn på Kina förändrats?Programmet är gjort av Ylva Mårtens.

Under sina femton år som barnmorska har Eva Nordlund upplevt underbemanning, stress och platsbrist. En egen förlossningsupplevelse har präglat henne starkt. Eva var en av initiativtagarna till Barnmorskeupproret 2013. Då hade situationen för landets barnmorskor varit pressad under lång tid.Idag tycker hon att situationen har blivit värre med ökad stress och fler  barnmorskor som överväger att hoppa av yrket som ett resultat.--Det är de nyblivna föräldrarna som får stryk för att vi inte hinner vara mer närvarande hos dem, säger hon.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se 

Efter förlossningen blev Lindas underliv förändrat. Hon kände inget när hon hade sex. Helt normalt, sa vården. Fyra år och en skilsmässa senare känner hon fortfarande ingenting. Nu vill hon operera. – Det blev så himla uppenbart att det var något som inte stämde, jag kände ingenting när jag hade sex, säger Linda.Den offentliga vården åtgärdar inte sexuella problem som uppstår till följd av förlossning och även de personer som har funktionella skador kan bli nekade operation. Lindas lösning blev att bekosta en operation själv, hos en plastikklinik. Hon gjorde det som samhället klassar som en skönhetsoperation.– Jag kan bli så himla arg på hur kvinnovården fungerar, och att all skam och skuld läggs hos kvinnan, säger Linda. Programmet är gjort av Anna-Klara Åhrén.

Det har gått bra för Wu Shu trots att han är föräldralös och har vuxit upp på ett av Kinas alla barnhem. Nu ska han gifta sig. Ylva Mårtens återvänder till Peking och får vara med på bröllopet. Ylva Mårtens återbesöker ett barnhem som tar emot fängslade föräldrars barn. Den framgångsrika Madame Zang, barnhemmets föreståndarinna inviterar till bröllop. En av pojkarna som bodde på barnhemmet 2003 ska gifta sig med en flicka från byn. När Ylva Mårtens och hennes tolk Julia Tien möter Madame Zang nu för andra gången, utbrister hon: ”Tycker ni inte jag har blivit mycket smalare?”Madame Zang har sedan 2003 startat tio barnhem runt om i hela Kina, med stöd av välgörenhet från olika håll. I programmet möter vi också barn som bor på barnhemmet idag och före detta barnhemsbarn. Men framförallt får lyssnaren följa med på bröllop när brudgummen Wu Shu, som faktiskt känner igen både Julia Tien och Ylva Mårtens när de besökte barnhemmet första gången, och hans brud Li Peng bjuder på överdådig bröllopslunch för 130 personer. Det är brudparet som står för notan. Som genomgående musik på bröllopet har de valt låtar med Madonna. Det har gått bra för Wu Shu trots att han är föräldralös.Programmet är gjort av Ylva Mårtens.

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå. Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust. Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye. Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström 2016. KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 år gammal. Vill du komma i kontakt med redaktionen eller med Karl-Gustav och Helny, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. - Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

I Asiens största barnbokshandel i Peking sitter barn på golvet och läser. Barnlitteraturen i Kina har på några år fått samma status som vuxenlitteraturen. Följ med Ylva Mårtens tillbaka till Peking. Ylva Mårtens rapporterar om barns läsning i Kina som de senaste åren har satsat stort på barnlitteraturen. På bara fem år har den fått lika hög status som vuxenlitteraturen, påstår en samstämmig kinesisk barnboksbransch. Här finns stora pengar att tjäna. Alla föräldrar vill ge sina barn bra böcker att läsa. Vår reporter och hennes tolk och ciceron Julia Tien besöker Asiens största barnbokhandel i två etage i ett bankpalats och en skola där alla barn har en läskasse. Varje dag fylls kassen med en bok som en förälder antas läsa på kvällen. Ny dag, ny bok i läskassen. Hör diktläsande, eller kanske rättare sagt, diktrabblande barn och hör Kinas läsambassadör som satt ihop en litterär kanon för viktiga barnböcker som bör läsas av alla. På den listan finns vår egen Pippi Långstrump.Programmet är gjort av Ylva Mårtens.

En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla? – Vi har funnits här i 56 år. Bland kunderna som varit med från början är det ”naturlig avgång” men några är över hundra och kommer fortfarande. Pigga och käcka, säger Astrid Svensson, hårfrisörska.Astrid är ensam i salongen numera, men säger ändå ”vi”, av gammal vana. Och salongen ser ut precis som den gjorde när den invigdes, med cocktailparty, 1960.– Ska man ändra så får man ändra alltihopa, annars liknar det ingenting, därför har vi kvar den här nostalgin, säger Astrid, 80.Hon har inga planer på att sluta jobba, hon tar en dag i taget, säger hon.– Titta på Kamprad, han är 90 och jobbar fortfarande!Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.  

Ruby växte upp på familjehem men har alltid oroat sig för sin biologiska pappa. Många gånger har hon letat efter honom på gator och torg. Idag ska hon göra det. Kommer hon att träffa honom? Rubys föräldrar träffades på ett behandlingshem för personer med missbruk. Innan hon fyllde två år hade hon varit  placerad i tio olika jourhem. Hon behöll alltid en viss kontakt med sin biologiska pappa. Nu har det gått fyra år sedan hon hörde av honom.– Jag vet inte om han lever ens, jag längtar så efter honom, säger hon.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Johanna tyckte synd om sina klasskamrater som alla skulle dö vid jordens undergång. Skulle hon kunna varna dem? Det kändes underligt att bara de i undergångssekten Summit Lighthouse kunde räddas. – Jag har svårt att minnas min barndom tydligt. Men precis som min syster Malin kommer jag ihåg ett stort utanförskap. Det berättar Johanna Iggsten som gjort dokumentären och som under 15 år, från 70-talets mitt till slutet av 80-talet, växer upp i utkanten av den amerikanska undergångssekten Summit Lighthouse. Familjen bor i den lilla bruksorten Grycksbo i Dalarna med en mamma som lever efter Summits läror och en pappa som inte alls tror på gud. Undergång är ständigt närvarande, astrala varelser och andliga mästare är en del av vardagen. Mycket är reglerat och styrt, tidningar, musik, mat, kläder och synen på vad den gudomliga människan ska göra. Programmet är en förkortad version av P4 Dokumentären "Min vän undergången" och är gjort av Johanna Iggsten som återbesöker en barndom i bruksorten Grycksbo där hon som barn slets mellan sektlivet och vardagslivet.

Moa Johansson går i en klass där alla använder rullstol. Hon säger att hon inte vet någonting om de andra eleverna i skolan som inte är rörelsehindrade. Men hon är ändå glad att gå på Riksgymnasiet. Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. När vi träffar Moa Johansson går hon i ettan i en klass med bara sex elever. – Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem.Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne.- "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det.Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping.– Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen.Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Erik och Sandra blev båda tvångsomhändertagna. Deras skolgång ser annorlunda ut än de flesta skolbarns. Det låsta ungdomshemmet och skolan har tät kontakt och ungdomarna är övervakade dygnet runt. Varje år omhändertas ca 30.000 barn och ungdomar för vård utanför hemmet. Ca 1000 personer av dessa placeras hos Statens Institutions styrelse, även kallad SiS. I sverige finns det ca 25 st ungdomshem från norr till söder. Vi besöker vi Vagnhärad, strax söder om Stockholm där vi träffar Erik och Sandra, 14 och 15 år som båda bor på Lövsta ungdomshem och går i skolan på institutionens egna skola som heter Silleskolan.  Vi försöker ta reda på hur det är att börja skolan när man sitter inlåst och övervakad dygnet runt.Hur upplever Erik och Sandra det är att gå i skolan under dessa omständigheter?Programmet är gjort av Tomas Rajnai och sändes första gången 2014 i programserien Barnen i P1.

Husni Hassan känner sig som en gammal man där han sitter med sina klasskamrater. Flykten hit tog två år och han vet inte om han får stanna i Sverige. Han försöker hitta motivationen till att plugga. – Jag skrev en berättelse om mitt liv, hur jag har varit, hur jag levt och vad jag har varit med om. När jag skrev det så kände jag mig som en jättegammal människa, berättar Husni Hassan, 18 år, som nyligen börjat gymnasiet. Han flydde till Sverige från Somalia när han var 13 år. Trots att Husni har bott i Sverige i 3 år så söker han fortfarande asyl.Hur är det att gå i skolan när man väntar på uppehållstillstånd?Programmet är gjort av Jens Nielsen och sändes första gången 2014 i programserien Barnen i P1. Efter att programmet sändes första gången 2014 har Husni Hassan fått uppehållstillstånd i Sverige.

Sent om kvällarna då turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm sedan länge stängt lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Innanför dörren öppnar sig en värld full av egenheter. Edward Grahn driver "Eddis Loppis" i gamla stan, butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren. Han stod bakom en mängd legendariska stockholmsklubbar så som Frid och fröjd och Klubb två. Eddie är en  stockholmslegend men ett stort nätverk av människor runt omkring sig.Det är bland annat de som kommer och besöker hans loppis eller ringer på telefonen och lämnar lägesrapporter. Om det inte är Eddie som svarar så får den som ringer lämna en hälsning genom, Alex, Birgitta,  eller Anna. Det är bara några av alla dom som hjälper Eddie i butiken. Programmet är gjort av Tove Palén och sändes första gången 2012.

Tvillingarna har kommit nu, säger pappa i telefonen. En liten och en stor. Allt är bra. Pappas röst låter trött. Och glad. Vi tror fortfarande att allt ska gå bra. Men så blev det inte. Det har snart gått 30 år sedan den där dagen, då Liv och Nadja föddes och Siri blev storasyster.  Vad hände i hennes familj när de fick ett svårt skadat barn? Mamma, som gråter i bilen när ingen ser. Pappa tar omvägar i skidspåret för att slippa minnas. Storasystrarna vill att allt ska vara som vanligt igen. Och tvillingsystern Liv, som undrar varför det var just hon blev den friska.En dokumentär av Siri Ambjörnsson från Dramatiska Institutets radiolinje 2008.

En höstnatt 1981 stjäls en madonna-figur från Rö kyrka. Tjuven skriver Alea Eacta est, tärningen är kastad, i gästboken. Man misstänker att statyn lämnat landet tills prästen får ett oväntat samtal. Madonnan är knappt 64 cm hög och är av trä. Hon är kantstött och sliten, sedan urminnes tider har hon sett församlingsmedlemmar komma och gå. Experter tror att hon är från 1100-talets slut och är värd mycket pengar.Nu börjar intensiva dagar för poliserna Kjell Vestman och Stig Södermark. Samtidigt får prästfrun Ulla Lundmark ett telefonsamtal hemma i prästgården. Det är tjuven som ringer och vill tala med komminister KG Lundmark. Men han missar samtalet, för KG är hos tandläkaren.Tärningen är kastad.I Peter Johanssons dokumentär medverkar prästänkan Ulla Lundmark och den pensionerade polisen Kjell Vestman. Följ med på en smått osannolik resa i Roslagen som slutar i Sala. Tack till Rö hembygdsförening för information och inspiration och till Norrtälje tidning och Norrtälje stadsarkiv för tidningsklipp och vägledning.Programmet är en förkortad P4 Dokumentär och är gjort av Peter Johansson. peter.a.johansson@sverigesradio.se

Andreas Almgren springer tills hans spyr. Han är bäst i Sverige på 800 meter och en av de som tränar allra hårdast för att nå de olympiska spelen i Rio. Men så händer något som förändrar allt. Det var när Andreas Almgren såg den senaste OS-finalen på tv som han bestämde sig för att själv ta sig dit. 21 år gammal är han nära sina drömmars mål.För att kvala till OS måste han springa under det svenska rekordet. Och träna hårdare än någonsin.Radiosportens Alexander Lundholm har följt Andreas Almgren under våren och sommaren 2016, när han gör allt för att ta sig till OS. Träningen är närmast övermänsklig. Inom Andreas Almgren pågår en mental strid, som han själv liknar vid Gollums i Sagan om Ringen. Den onda sidan mot den goda sidan. Det handlar om att orka fortsätta springa trots att kroppen skriker om att få sluta.Mitt i jakten på OS-biljetten händer dock något som förändrar allt. Som får Andreas Almgren att bryta ihop totalt och gråta i sin pappas famn.   

Sammy Sereke är nybliven telefonförsäljare. Han säljer lotter under taget namn och drömmer om att bli en toppsäljare. Men ett nytt lagförslag som förbjuder telefonförsäljning hotar hans planer. I ett industriområde utanför Lund ligger ett av Sveriges största telemarketing-företag. Här jobbar Sammy Sereke, 27 år. Han säljer lotter och tidningar, främst till pensionärer. Sammy kallar sig för Robert Karlsson när han säljer, efter en barndomsvän. Han säljer bättre med det namnet än sitt eget.   Viktoria Bengtsson och Nicklas Thornberg har jobbat i drygt två år på samma företag, vilket gör dem till veteraner i branschen. De jobbar med el och är toppsäljare med hög omsättning. Provisionen på el är betydligt högre än på lotter och tidningar. Detsamma gäller den interna statusen. Medan toppsäljarna går och dricker öl och spelar flipper, åker Sammy hem och lagar korv med räksallad. Sammys dröm är att stiga i hierarkin på företaget så han kan tjäna bra pengar - pengar som räcker till en handpenning till en lägenhet i Zinkensdamm i  Stockholm. Men ett nytt lagförslag som förbjuder försäljning över telefon hotar Sammys planer. Tendens reporter Sigge Dabrowski har tillbringat en vecka på företaget och har fått unik access till en insynsskyddad bransch. 

Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner. Qadir ifrån Afganistan blev kallad respektlös i början när han inte tittade sina familjehemsföräldrar i ögonen.- Men jag hade växt upp med att det är respekt att inte ha ögonkontakt, säger Qadir.Mohamed säger att han blivit en annan person sedan han kom till Sverige. Att han lärt sig visa kärlek på ett sätt som hans föräldrar aldrig gjort.Programmet är gjort av Lovisa Haag

Det tystnar plötsligt kring Kjell Höglund. Han sägs ragla fram längs gatorna i Västerås, sitta på parkbänkar och dricka vin. Vad hände? Magnus Thorén letar upp honom och en livshistoria rullas upp. Under många år gav artisten Kjell Höglund inte längre några intervjuer och musikaliskt var det helt tyst. Vad hade hänt med Kjell?Här berättar vännerna, musikerna och Kjell Höglund själv för första gången om de dramatiska åren. Här berättar han om minnesluckorna, sjukdomen och varför han slutat göra musik. Kjell Höglund fyllde 70 år i december 2015.Programmet är en förkortad version av P4 Dokumentären "Ett liv är kort" och är gjort av Magnus Thorén.

Hur hittar jag en partner? Varför ska det vara så svårt? Hur mycket spelar mitt funktionshinder in i problematiken för att jag inte hittar någon? Eller är det ens ett problem? När det finns fler frågor än svar får jag börja ringa. Ringa min mamma, ringa min psykolog och till slut kanske ringa mig själv.Och att prata med sig själv kan visa sig vara jobbigt, riktigt irriterande. Dokumentären är gjord av Catrine Lundell när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola 2012.

Förlossningen var svår och tiden som nybliven mamma förvirrande. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström. Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig. Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma.  Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige. Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt.Ett program av Ola Hemström. Har du tankar eller frågor, maila ola.hemstrom@sr.se

När Kiomars satt i fängelse i Iran hade han inga drömmar. I Tendens 2007 kallade han Sverige för möjligheternas land. Han hade börjat tatuera sig för att hedra sina avrättade bröder. Vad hände sen? Kiomars Yousefi är kurd och kom till Sverige som kvotflykting för 18 år sen. Ganska snabbt fick han jobb inom hemtjänsten i Gottsunda i Uppsala. Vårdbiträde var drömjobbet, sa han. Och de gamla  kallade honom för "Solskenet". Han tänkte på sina egna föräldrar och på att behandla vårdtagarna med kärlek och respekt. Men han hade en dröm om att utbilda sig och gå vidare. Och han kämpade för att på riktigt bli en del av samhället.Anna-Brita Lindqvist har sökt upp Kiomars igen, 9 år senare, för att höra vad som hänt med hans kamp och hans drömmar.Det tredje programmet i Tendens serie "Vad hände sen?".Anna-Brita.Lindqvist@r.se 

Kyrkan är inget museum tänkte prästen Ingvar Humlén och föreslog att bygga om kyrkobyggnaden för asylsökande. För vad ska vi göra av alla tomma kyrkor? Förslaget har mött både entusiasm och motstånd. Prästen som vill göra om kyrkobyggnaden till asylboende Runt om i Sverige finns kyrkor som inte används längre och Svenska kyrkans största utmaning är att medlemmarna blir färre och fastigheterna blir dyrare. I många församlingar funderar man på vad man ska göra med oanvända kyrkor och församlingshem - sälja, stänga till dem eller kanske till och med börja riva? Eller kan man börja använda husen till något annat? Blekets kyrka är en modern kyrka i en förort till Uddevalla. Under flyktingvågen i höstas fick kyrkoherde Ingvar Humlén idéen att bygga om de intilliggande församlingslokalerna till ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen var entusiastisk men förslaget mötte också på mycket motstånd. Men Ingvar Humlén menar att Svenska kyrkan måste bli modigare:- Vi måste stå på barrikaderna. Kyrkan är inget museum.Programmet är gjort av Åsa Furuhagen.    

Kulla kyrka är full av minnen för Sonja Björklund. Här ligger stora delar av hennes släkt och bekanta begravna. Hon skulle gärna gå i kyrkan oftare men för det mesta står den tom och kall. I Lagunda församling i Uppland finns tio medeltida kyrkor men bara drygt 3400 medlemmar. Sonja Björklund är en av dem. Kulla kyrka betyder fortfarande mycket för Sonja och hon önskar att den kunde få lite liv igen. Men kyrkan har flera sprickor och frågan är hur den lilla församlingen ska ha råd att ta hand om de många landsbygdskyrkorna som kräver så mycket underhåll? Men det är inte bara på landet som det finns tomma kyrkor. I många församlingar funderar man på vad man ska göra med oanvända kyrkor och församlingshem - sälja, stänga till dem eller kanske till och med börja riva? Eller kan man börja använda husen till något annat? Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången den 20 juni 2016. Efter det har Kulla kyrka renoverats och har nu öppet lite oftare med fler gudstjänster.

De patrullerar i takt, två och två i ett led, genom stan. Eva Magnusson är den första kvinna i Stockholm som blivit beordrad att bära medborgargardets jacka med emblem. I kväll tar hon täten i ledet. Av de 16 personer som i kväll patrullerar genom Stockholm bär fyra personer medborgargardets emblem, en viking, på jackans rygg. Två jackbärare i täten, två i slutet av ledet. De träffas i Björns trädgård och sedan patrullerar de genom staden under småtimmarna. Vid ett tillfälle ser de en berusad man som skriker på sin flickvän. Nu är det dags att agera, kommenderar en av jackbärarna.Soldiers of Odin grundades av nazisten Mika Ranta i Finland. Hans vision är att gardet ska bli en sorts vaktstyrka mot invandringen, eller ockupationsmakten, som han själv väljer att kalla migranterna. Mikael Johansson säger att det i den svenska avdelningen inte är tillåtet att vara nazist. Men om man är det som privatperson är det svårt att göra någonting åt det, menar han. Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och sändes första gången 2 maj 2016.

Matilda är 15 då hon sätts på en låst institution. Flera gånger hamnar hon sen i isoleringscell. En gång ställer hon galonmadrassen mot dörrluckan och hoppas på reaktion. Men inget händer, säger hon. Problemen började när Matildas föräldrar separerade och hon själv började dricka alkohol och ta droger. Det tog inte lång tid förrän hon omhändertogs.– Jag blev runt-skickad och kände mig både sviken och övergiven berättar hon.  När Matilda var 15 år mördades hennes kompis mitt framför ögonen på henne. Hon blev traumatiserad och tog allt fler och tyngre tabletter. Det slutade med att hon blev tvångsomhändertagen av och satt på en låst avdelning.– Det var som ett fängelse. Allt barn som fanns i mig försvann. Det korrigerades och straffades och jag sattes på plats, berättar Matilda.  Hon blev isolerad flera gånger och berättar om ett tillfälle då hon slog i dörren och satte rummets enda möbel, en madrass, mot dörrluckan så att personalen inte kunde se in. – Egentligen måste de kolla mig så att jag levde och så. Det var ett test från min sida för att se om de sket i mig, säger hon.– Men de kollade inte in en enda gång. De brydde sig inte utan släppte ut mig nästa dag istället. Jag skulle vilja kalla alla SIS-institutioner för isolering även om jag inte sitter i cellen. Man är i princip isolerad hela tiden, säger Matilda.  Programmet är gjort av Daniel Velasco.

Sommaren på behandlingshemmet är långtråkig. Elin och de andra flickorna får glasspengar och går på kafé. En dag kommer Antonio dit. Då vet ingen att han snart kommer att dömas för våldtäkt. Sedan millennieskiftet är Antonios intresse för "unga flickor" dokumenterat. Han är bland annat dömd för att ha våldtagit en 13-årig flicka. Trots det har han kunnat få flera jobb där det ingår att träffa unga. Martin Jönsson har kartlagt honom och talat med många av tjejerna som blivit utsatta.I det här programmet möter du Elin, Zozo och Pia. Antonio byter nummer med flera av flickorna. Han sitter och fikar med dem på kaféet nere vid vattnet. En kväll, när Elin har bråkat med personalen på det behandlingshem där hon bor, är det till Antonio hon ringer för att få skjuts därifrån. – Jag frågade vart vi var på väg. Vi körde länge. Jag drack i bilen. Han stannade att och ville göra saker i bilen men jag sa nej. Han blev väldigt våldsam, jag hade inte en chans. Vad har flickorna varit med om? Och hur är det möjligt att en man som suttit av ett fängelsestraff för våldtäkt och andra sexualbrott mot barn får jobb där det ingår att träffa unga?  Elin, Zozo och Pia heter egentligen något annat och Antonio är bara ett av de namn som mannen använder i sina kontakter med flickorna. Programmet är gjort av Martin Jönsson och är ett samarbete med P4 Väst.  

Kristian blev känd på 90-talet som värstingen från Vårby gård. Efter fängelsestraffet bestämde han sig sig för att ändra sitt liv. Han har berättat om sin kamp tidigare i Tendens. Vad hände sen?  - Jag skäms inte direkt ihjäl mig, säger Kristian Penderud när han får höra sig själv i de tidigare intervjuerna. - Det var sån jag var. Gangsterlivet var det som hägrade.Den kriminella stämpeln har varit svår att bli av med. Och han har mött misstänksamhet varje dag. Men han är övertygad om att han har hittat sin rätta väg.Anna-Brita Lindqvist har sökt upp Kristian för tredje gången hemma i förorten och mötte en  troende 41-åring som är både fyrabarns-pappa och morfar.Det andra programmet i Tendens serie "Vad hände sen?"anna-brita.lindqvist@sr.se

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Ett program av Ola Hemström. De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå. Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust. Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye. Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström. KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 år gammal. Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Niclas vill kunna välja och vraka bland tjejerna på krogen så han går en kurs för att lära sig ragga i praktiken. Vi följer med på en krogrunda där coachen hjälper honom på traven. Niclas har alltid varit blyg när det kommer till att ta kontakt med tjejer. Ska han prata med någon han tycker är söt får han hjärtklappning och tappar kontrollen. Men det dags för förändring. Han vill inte vara tyst längre. Nu är det hans tur att vara kung i baren. Programmet är gjort av Lovisa Haag.

När prästen Agneta Ingberg fick diagnosen alzheimer var hon 58 år. Hon förberedde sig för att ta farväl. I två tidigare Tendensprogram har hon berättat om chocken och acceptansen. Vad hände sen?  – Det är ett under att jag fortfarande får vara med i livet. Och att jag mår så pass bra som jag gör.Idag är Agneta snart 72. Hon är en av dem i Sverige som har levt längst med diagnosen och fortfarande kan prata, tänka och förmedla. Och det finns flera mirakel i hennes liv. Ett av dem är barnbarnet Agnes som hon brukar spela Memory med.Anna-Brita Lindqvist, som har träffat Agneta 2004 och 2007, återvänder nu en tredje gång till köksbordet i Farsta för ett samtal om livet med den här sjukdomen i hjärnan. Den som kallats "sjukdomen utan hopp".Det första programmet av tre i serien "Vad hände sen?`"Anna-Brita.Lindqvist@sr.se 

60 år gammal tvingas Thomas Lanz ut på arbetsmarknaden för att söka jobb, skriva CV och gå på anställningsintervjuer. Han var en av 3000 som miste jobbet och försökte se det som en nystart. Trollhättebygden drabbades hårt när SAAB gick i konkurs i december 2011  och läget beskrevs som nattsvart. I ett slag förlorade cirka 3000 personer jobbet och i och med det också tron på framtiden. Men mitt i det nattsvarta fanns ändå ljusglimtar. För några blev konkursen en nystart. Thomas Lanz är en av de som tvingades leta efter en ny väg i livet. – Det är som en person sa till mig, det gör inte så mycket om man kör lite fel. Då för man ju se något nytt och det är ju en upplevelse det med. Livet är ju så, säger Thomas Lanz. Programmet är gjort av Carina Holmberg.

Tomas Johansson har jobbat 20 år på truckfabriken i Lidhult. Både hans far och hans bröder har jobbat där. Men nu är han och hans 190 kollegor varslade. Fabriken ska flytta till Polen. När det finska företaget Cargotec köpte upp truckfabriken i Lidhult i Småland påbörjades varslingen. Att man flyttar produktionen till Polen är en del av en strategi för att effektivisera truckproduktionen. Det betyder att 190 personer blir av med sina jobb på fabriken. Totalt bor det cirka 600 personer i samhället Lidhult. Tomas Johansson är född och uppvuxen där.– Jag ligger sömnlös. Jag vill inte se min by försvinna, säger han.Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör. Salar Akbarian fyllde nyligen 18 år och har varit i Sverige i två år. Under tiden de två väntade på uppehållstillstånd var det svårt att fokusera på skolan berättar Salar. När sedan hans mamma lämnade honom flyttade Salar hem till sin tidigare god man.- Han var snäll mot mig, men det gick inget bra i skolan för mig. Mina tankar var någon annan stans och jag tänkte på helt andra saker.En vecka innan jul förra året kom beslutet att Salar fått permanent uppehållstillstånd. Efter det har Salars motivation för skolan blivit bättre.- Om du frågar mina lärare, höstterminen och vårterminen var helt annorlunda i fjol.Nu siktar Salar på att få godkänt i tolv ämnen så att han kan söka in på natur i gymnasiet.Programmet är gjort av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Kilian förstorade sina läppar med preparat från internet så att de till slut sprack. Elin blekte sina tänder på klinik och fick frätskador på tandköttet. Vad händer när skönhetens pris blir för högt? Skönhetsbranschen växer och idag går det att bleka tänderna snabbt och enkelt på salong där det inte jobbar tandläkare. Och ibland går det fel. Mycket fel.För Elin och hennes man gick det illa när de blekte sina tänder på klinik. De fick frätskador på tandköttet. När de kontaktade företaget bakom medlet som använts fick de som kompensation ett presentkort på ett nytt tandbleknings-kit.Det har visat sig att många av de som får problem efter skönhetsingrepp av olika slag inte vet till vem de ska vända sig. Vad gör man när en skönhetsbehandling går fel?Programmet är gjort av Caroline Kernan och är ett samarbete med P3 Nyheter.

Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder. Tandhälsan har förbättrats, men inte för alla. De sociala klyftorna ökar och många avstår fortfarande tandläkarbesök för att det kostar för mycket. Samtidigt växer den kosmetiska tandvården och allt fler bleker sina tänder.- Det visar att man har en social situation, vad gäller kost och egenomhändertagandet, så status är en hälsoindikator. Det utstålar en friskhet, säger Hans Sandberg, lärare och biträdande övertandläkare på instutionen för odontologi på Karolinska Institutionen.Människan har alltid velat ha vitare tänder. I urtida Egyptien blandade man pulveriserad pimpsten med vinäger som man tillämpade på tänderna. I Rom använde man mänskligt urin som blekningsmedel. Inte konstigt då urin innehåller ammoniak som naturligt bleker tänderna.I programmet träffar vi James som befinner sig på en blekningsklinik för att bleka tänderna.  - Det är ju inte fint att le med gula tänder tycker jag. Vita tänder utstrålar människans personlighet tycker jag och hur fräsch den personen är, säger James.I programmet möter vi också Stevie Oliphant från Stockholm som valde Polsk tandvård före svensk på grund av den ekonomiska skillnaden. Reporter Ninos Chamoun

En höstnatt 2015 kommer två bussar med asylsökande till Garda på södra Gotland. De vet inte var de hamnat och ingen i Garda vet att de kommer. Över en natt fördubblas befolkningen i byn. Det här är historien om en av alla småorter som dragit lasset i Sveriges flyktingmottagning sedan förra hösten. En historia om rädsla och konflikter, men också om glädje och drömmar. De gamla gardabornas drömmar om en tid då landsbygden levde – och de nya gardabornas drömmar om ett nytt liv.Efter det att den senaste delen av programmet spelades in har ägaren till asylboendet sålt fastigheten och boendet kommer att stänga inom de närmaste veckorna. De boende är åter i en situation där de inte vet var de kommer att flyttas, men Migrationsverket säger att de troligen kommer att få plats någonstans på Gotland. Dokumentären är gjord av Jack Lantz på P4 Gotland och bygger på en reportageserie sänd i P4 Gotland under våren 2016.

När Nadia är sju år spelar hon in sagor på bandspelaren så att lillasyster ska ha något att lyssna på när mamma dricker på dagarna. Om ett par år är det också hon som går på alla föräldrarmöten. Hur länge man kan stå bredvid innan man själv går med i fallet? Nadia Ben Belgacems utforskar var gränsen mellan sitt eget liv och andras går. Om varför det är så svårt att inte lägga sig i och istället lita på varandras förmåga. När småbarnsåren är över märker Nadia att också syskonen börjar använda droger. Vad ska hon göra då? När de hon älskar mest börjar bete sig som människor man hon har försökt fly från hela barndomen? – Jag tror att du överdriver. Det är nästan som att du letar efter problem, så att du kan ta tag i det innan det ballar ur, säger hennes bror.– Du är som en snedvriden fotbollsmorsa, säger Nadias vän.  Hur ska hon göra? Lägga benen på ryggen och älska på håll eller tvinga ner goda råd så långt ner i halsen att man inte mer är välkommen? Här gör tre syskon gör upp om vad det egentligen innebär att hålla vad man lovat.Programmet gjordes av Nadia Ben Belgacem 2012 när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola.

Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina gamla rötter med hjälp av modern DNA har de senaste fem året ökat lavinartat. Fyra miljoner har hittills testat sig varav 15 000 i Sverige. Det har blivit en helt ny rörelse med människor som vallfärdar till speciella topsningskvällar och folk får kontakt med släkt de inte hade en aning om att de fanns. En del har också kunna se hur deras tidigare släktingar vandrat från kontinent till kontinent för tusentals år sedan.Men det här med DNA är inte helt okontroversiellt. Det finns en hel del skeptiker. I Frankrike har man till och med förbjudit den som testar sig inom landets gränser, 15 000 euro är summan de får betala för att de sökt sig bakåt i tiden med DNA teknik.Programmet är gjort avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld. – Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa  inte var hennes biologiska far. Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Arvid gjorde som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi, en sjukdom som han får tampas med varje sekund varje dag. – Jag bara ångrar att jag tog den där dumma sprutan. Det har liksom förändrat mitt liv, säger 11-årige Arvid Afzelius Askendal. Följ med Arvid under en dag och hör honom berätta hur det är att leva med sjukdomen. Hör när han får sina tabletter på morgonen, när han somnar i skolan och när han framkallar en kataplexi för att vi, som inte har narkolepsi, ska förstå hur det är. Programmet är gjort av Rebecka Gyllin.

De patrullerar i takt, två och två i ett led, genom stan. Eva Magnusson är den första kvinna i Stockholm som blivit beordrad att bära medborgargardets jacka med emblem. I kväll tar hon täten i ledet. Av de 16 personer som i kväll patrullerar genom Stockholm bär fyra personer medborgargardets emblem, en viking, på jackans rygg. Två jackbärare i täten, två i slutet av ledet. De träffas i Björns trädgård och sedan patrullerar de genom staden under småtimmarna. Vid ett tillfälle ser de en berusad man som skriker på sin flickvän. Nu är det dags att agera, kommenderar en av jackbärarna.Soldiers of Odin grundades av nazisten Mika Ranta i Finland. Hans vision är att gardet ska bli en sorts vaktstyrka mot invandringen, eller ockupationsmakten, som han själv väljer att kalla migranterna. Mikael Johansson säger att det i den svenska avdelningen inte är tillåtet att vara nazist. Men om man är det som privatperson är det svårt att göra någonting åt det, menar han. Programmet är gjort av Sigge Dabrowski. 

Den lilla byn på 480 invånare ökade med en tredjedel när flyktingarna kom. Byborna mötte upp med stort engagemang. Men under ytan finns också sönderklippta fiskenät och de som slutat heja på varandra. Uppslutningen blev stor i Tärnaby när flyktingarna kom till den lilla västerbottniska byn i november, den by som för de allra flesta är känd för världsmästaråkarna i slalom. Kan man bli världsmästare på en sak, kan man ju lika gärna försöka bli det på nåt annat.Johanna AlmströmSnabbt efter att flyktingarna kommit öppnade två frivilligskolor där de asylsökande kan lära sig svenska i väntan på uppehållstillstånd, pensionerade sjuksköterskor volontärarbetar på asylboendet och Idrottsklubben IK Tärnaby välkomnar alla som vill lära sig åka längskidor och lånar ut utrustning. Det finns stick och virkcafé och spelkvällar, allt för att flyktingarna ska känna sig hemma och välkomna. Men under ytan finns också de som klipper sönder nät och har slutat hälsa på de bybor som hjälper flyktingarna.Ett program avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se

Malena är som en modern prussiluska. Hennes jobb är att hitta familjehem. Det finns många oseriösa aktörer på marknaden och hon visar runt i en värld där barn har blivit som en slags handelsvaror. Malena jobbar på ett företag som har som affärsidé att hitta familjehem. Behovet av att hitta familjer som kan ta emot ett barn eller ungdom har det senaste året varit enormt och det har blivit big business att sälja den här typen av tjänster till kommunerna. När det blir problem då är det hon som går in och styr upp. Hon åker ofta runt och är lite arg.   - Jag brukar säga att jag åker runt och hyvlar av lite folk, berättar hon.Det finns många oseriösa aktörer på marknaden och Malena visar runt i en värld där barn har blivit som en slags handelsvaror.  Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då.Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre.Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet.Reporter Kicki Möller. kicki.moller@sverigesradio.se

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel.- Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida. I programmet träffar vi också Ninos Dankha, mer känd som Prince Of Assyria och som pratar om att hitta sig själv genom sitt namn.Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

Leo Krasniqi kallar sig för partydvärg och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då? Leo Krasniqis varumärke är ”partydvärg”. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.  Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt? Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet.

Anton Frank är sju år när tar hand om elefanterna Dunja och Daela. I 45 år sköter han dem. Men med åren växer en opinon fram om elefantförbud på cirkus och relationen med hans älskade djur hotas. Anton Frank är femte generation cirkusarbetare. Idag är han chefsdressör på cirkus maximum som nu är på turné.Anton är uppvuxen bland djur. När han föddes fanns redan elefanten Dunja i familjen. Anton får som sjuåring i uppdrag av sin far att ta hand om henne och hennes nytillkomna vän Daela. När han ärver elefanterna från sin far spenderar han mer tid med dem än sin egna familj. Han kallar elefanterna sina flickor.Det här är en kärlekshistoria om en man och hans två elefanter. Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

Mariam Zandi blev bortgift som tolvåring. Ändå tills hon kom till Sverige hade hon lytt någon annan. Därför var det ingen självklarhet för henne att se efter sina rättigheter. När Mariam Zandi kom till Sverige från Irak var hon fast i ett dåligt äktenskap med en kontrollerande man. Han ville inte att hon skulle gå ut eller träffa andra människor. - Jag var alltid ledsen. Jag ville bara vara ensam och gråta, visste inte vad jag skulle göra, berättar hon.Fatima Abdullahi håller i samhällsorienteringskurser för nyanlända. Hon kom själv hit när hon var 13 år och jämställdhetsfrågor har inte alltid varit ett självklart inslag i hennes liv. Det har varit en pågående process. Programmet är gjort av Sebastian Hedlund. 

Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner. Qadir ifrån Afganistan blev kallad respektlös i början när han inte tittade sina familjehemsföräldrar i ögonen.- Men jag hade växt upp med att det är respekt att inte ha ögonkontakt, säger Qadir.Mohamed säger att han blivit en annan person sedan han kom till Sverige. Att han lärt sig visa kärlek på ett sätt som hans föräldrar aldrig gjort.Programmet är gjort av Lovisa Haag

De träffas i ett källarvalv bakom Stureplan. Gruppen för blivande pappor. Inga mammor är välkomna. Vi är där mest som stöd till mammorna. Ingen är stöd till oss, säger Sulle Hardo. Sulayman "Sulle" Hardo är 32 år gammal och gift med Marie.  an ska snart bli pappa för första gången. Gnom en kompis, Johnny, blir han tipsad om en pappagrupp som anordnas av Män för jämställdhet. Bestämmer sig för att ge det en chans. Ledaren för gruppen, Andreas Åsander, tar emot i en källarlokal precis bakom Stureplan. Här i gruppen öppnar papporna upp sina innersta känslor och tankar för varandra. Inga mammor får komma, för då blir det oftast så att männen inte får någon uppmärksamhet, menar Andreas. Följ med in bakom kulisserna i pappagruppen. Reporter är Sigge Dabrowski.sigge.dabrowski@sverigesradio.se 

Elin Appelgren blev restaurangchef på en hamburgerkedja redan vid 20 års ålder. Att bossa över äldre och mer erfarna kollegor tog några år. Och hon trivs fortfarande bäst att jobba på "golvet". Elin Appelgren började jobba på Max när hon var 17 år.– Jag var den här lilla tysta, blyga, rädda tjejen som inte finns kvar idag, säger hon. Hon började som chef vid 20 års ålder. Idag är hon 24 och chef över en restaurang med ett 40-tal anställda.– När jag  blev chef kände jag att ville jag uppnå mina resultat och då blev jag den där tjat-fian som är och stressar. Men sen insåg jag att det funkade inte riktigt, berättar Elin.På hamburgerkedjans egen ledarskapsakademi i Stockholm utbildas unga restaurangbiträden som ska ta det första klivet upp till skiftledare. När de efter tre dagar återvänder hem till sina restauranger runt om i landet är det som ledare för sina arbetskamrater. Tila Ivarsson som nyss fyllt 18 kommer bli en av de yngsta skiftledarna.– Att gå från medarbetare och 17-åring till att bli assistent vid 18 år, då tänker man ju mycket att undrar hur de kommer att se på mig, säger hon.Programmet är gjort av Emil Östlund.

Maria fick dottern Linnea med hjälp av donerad sperma i Danmark. Men redan under graviditeten tog nyfikenheten om den anonyme donatorn över. Och hennes sökande tog en oväntad vändning. Programmet är gjort av Cecilia Mora

Pontus stora intresse är tv-spel. En dag får han ett samtal från sin tjej Fanny som säger att hon är gravid. Trots att de skyddat sig visar graviditetsstickan positivt. Han är 14 år, hon 16. När Pontus blev pappa vid 14 års ålder blev han också Sveriges yngsta pappa. När Fanny ringde honom blev han först chokad men smälte sedan idén om att bli pappa. Pontus mamma Anna tog inte graviditeten lika coolt som Pontus.– Det var som att någon hällde en hink kallvatten över huvudet på mig. Det kan inte vara sant. Första veckan ringde jag till socialen här och kuratorn nere på ungdomsmottagningen. Så då liksom slet jag i allt jag kunde och bara: 'hjälp ni måste stoppa det här', säger hon.I dagsläget pendlar Pontus från sin hemort Bollnäs till Stockholm där Fanny bor. Nu går Pontus i årskurs 9 och planen är att han ska gå i gymnasiet i Stockholm för att vara hos sin dotter på heltid. Programmet är gjort av Ninos Chamoun.De unga föräldrarna Pontus och Fanny väcker stor uppmärksamhet var de än kommer, inte minst i medier. Här kan du läsa och se dem i andra sammanhang:Om pappaliv när man är ung, Nyheter 24Fördomar mot unga föräldrar, MetroUnga föräldrar, TV4Om att vara Sveriges yngsta pappa, ExpressenOm uppoffringar och kärleken till Melanie, Aftonbladet 

Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström. Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig. Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma.  Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige. Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt.Ett program av Ola Hemström. Har du tankar eller frågor, maila ola.hemstrom@sr.se

Det som sker i världen återspeglas vid vår gräns, säger Kimmo och Juha som såg flyktingarna strömma in i Finland i slutet av förra året. Idag är det få spår kvar efter de intensiva månaderna. För de som bor i svenska Haparanda och finska Torneå har gränsen inte haft någon större inverkan på vardagslivet de senaste årtiondena. Människor har strövat över bron, tagit cykeln, bilen eller skidorna över älven till grannlandet.- När flyktingarna kom var förvirringen stor och många förstod knappt vilket land de var i när de stod vid en lilla oansenliga gränspålen, berättar Kimmo Sulila. Några dansade och skojade om att de hade en fot i varsitt land.Men efter ett par veckor sattes tull, polis och gränsjägare in på den finska sidan. Hannele Kenttä är en av de många gränsbor som korsat gränsen flera gånger varje dag. När gränskontrollen var som störst stoppades hon tre gånger. Det fanns kritiska röster om hur kontrollen gjordes, berättar Hannele. Bland de rösterna var en kvinna som har mörkhyade barn och som stoppades gång på gång när de åkte till finska sidan.Idag finns få spår kvar efter de intensiva månaderna då flyktingarna strömmade in i Finland. På det gemensamma resecentret i Haparanda sitter fortfarande en liten fasttejpad lapp med adressen till stationens wifi på arabiska.En av de mest dramatiska händelserna under de här månaderna var när människor bildade en mänsklig mur vid den finska gränsen och öppet visade sitt motstånd mot flyktingarna. En av demonstranterna var sannfinländaren Juhani Keinänen.Erpo Heinolainen från Sisuradio hjälpte till att intervjua Juhani Keinänen på finska och Marcus Nilsson från P4 Norrbotten samlade in ljud från demonstrationen vid finska gränsen i september 2015.Programmet är gjort avGunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se  

Nora i Malmö tågpendlar till jobbet i Köpenhamn. Sedan gränskontrollerna infördes tar hemresan minst 30 minuter längre tid än förut. Ska hon hämta på dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Sedan gränskontrollerna infördes den 4 januari har Noras vardag blivit krånglig. Pendlingen fungerar dåligt eftersom det inte längre går lika många tåg och de obligatoriska ID-kontrollerna på Kastrup förlänger restiden hem med minst en halvtimme.Pendlingen stressar många i Öresundsregionen. Tågen är överfulla, alla kommer inte med och sittplatserna räcker inte. Att jobba på tåget, som förr, går inte.Nora har ständigt flera olika id-kort med sig, i olika fickor och fack. Hon har fått börja handla mat över nätet och kan inte längre löpträna på vardagar, som hon alltid gjort. För att få ett drägligt vardagsliv överväger hon nu att börja bilpendla istället, till en extra kostnad av 2.400 kronor i månaden, efter skatteavdraget. Till det kommer bensin, slitage på bilen och den ökade miljöbelastningen.- Det här känns inte klokt. Jag gillar tåg och cykel. Jag jobbar på danska naturskyddsföreningen, säger hon.Sonen Alfred är tre år och om Nora ska hinna hämta honom från dagis måste hon gå från jobbet klockan två.Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried. Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande. Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou.

Lisa tränade tio timmar om dagen och levde på tonfisk på burk, sallad och koffeintabletter. En dag sprang hon tills hon kollapsade. Det var minusgrader ute och var nära att frysa ihjäl. Lisa var en förebild på dansskolan där hon jobbade som danslärare och dansade själv på elitnivå. Hon tränade hårt och åt hälsosam mat. Men när hon blev besatt av tankarna på mat och träning blev hon sjuk.Lisa är 30 år. Hon var 23 år när hon hittades i ett dike vid motorvägen. Det var vinter och minusgrader ute. Hon hade kräkts och sprungit i flera timmar utan paus. Hon kunde inte resa sig och trodde att hon skulle frysa ihjäl.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Kristian Rönn mäter det mesta: svett, puls, produktiviteten under en dag, kroppsfett, vilka hemsidor han besöker, var i Lund han rör sig och med vilket färdmedel. Och han är inte ensam. Med hjälp av smarta klockor och lättanvända mobilappar har det blivit enkelt att mäta och kartlägga sitt liv, ner till minsta kroppsfunktion. Måns Mosesson har träffat gräsrotsrörelsen som genom att dela mätningar kring sin hälsa med varandra hoppas föra mänskligheten framåt. Men också konsulten som samlar in data kring hur fondmäklare sover och äter, för att få dem att prestera bättre på jobbet. Hur kan teknikens möjligheter att mäta kroppen föra oss framåt - och vad händer när personlig data hamnar i arbetslivet?

Zikrullah och Hamza från Afghanistan bor hos familjen Niklasson på Gotland. De har hört att en flyktingpojke dödat en kvinna på ett boende och undrar om deras fostersyster Vendla undviker dem nu. Familjen Niklasson består av två föräldrar, tre barn, två katter, en hund och en massa får. Och så brorsorna från Afghanistan som kom till dem i julas.11-åriga Henning var tveksam till idén, men nu tycker han om sina nya brorsor. Vendla är 18 år och hela familjens favorit. Men hur ska hon hinna umgås både med alla sina bröder och sin pojkvän? Och vart har mamma Miens iPad tagit vägen? Zikrullah oroar sig för att hon kanske misstänker dem. Man hinner undra mycket när man bara kan prata med varann via tolk ett par gånger i veckan. Ett program av Lollo Collmar.

Den lilla secondhand-butiken på bottenplan delar ut gratis till kläder till de 700 flyktingarna på förläggningen. Men varför säger inte alla tack när de får en begagnad jacka? – Det finns problem med både givarna och mottagarna, förklarar Susanna Adler som drog i gång butiken. Folk vill väl men ibland står man frågande och undrar: var är de tindrande bruna ögonen?I Farsta i södra Stockholm ligger en stor flyktingförläggning. Där ligger också en liten secondhand butik där de som bor på förläggningen får gratis kläder. Butiken drivs av en grupp volontärer som lämnar ut kläder till flyktingar och sorterar allt som människor vill donera. Gruppen samlas under namnet Al Tadamon som betyder "solidaritet" på arabiska.Glädjen med att ge och att få präglar livet i butiken, men finns det en baksidan av att allt är gratis ? Och hur mycket ska frivilligt arbete täcka upp för det som kanske borde betalas av staten?En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis.Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor.

Polisen stannar bilen och vill se leg. Men i väskan ligger också Martin våg, små platspåsar och en bit cannabis. Nu är det dags att ta körkort igen men klarar Martin att sluta röka gräs? Vill han? Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år.Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende?Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler. Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på. Programmet är gjort av Sigge Dabrowski.Fakta om cannabis och kontakter till stöd:CannabishjälpenDrugsmart  

Bokhandlaren Per Ahlqvist tränar minst fem gånger i veckan. Hans mål är att bli 120 år. För att nå sitt mål har han startat en förening tillsammans med andra som också vill bromsa åldrandet. När Per läste en bok om aerobics där författaren hävdade att man skulle kunna bli 120 år bestämde han sig för att sluta åldras. Hans fru Adriana vill också leva ett aktivt och hälsosamt liv men utan att tänka på åldern. Dottern Valentina är tjugo år gammal och orkar inte tänka på hur gammal hon vill bli.Per vill helst inte tänka på en ålderdom som innebär krämpor och vill jobba ända tills den dag han dör.   Ett program av Cecilia Mora

Sammy Sereke är nybliven telefonförsäljare. Han säljer lotter under taget namn och drömmer om att bli en toppsäljare. Men ett nytt lagförslag som förbjuder telefonförsäljning hotar hans planer. I ett industriområde utanför Lund ligger ett av Sveriges största telemarketing-företag. Här jobbar Sammy Sereke, 27 år. Han säljer lotter och tidningar, främst till pensionärer. Sammy kallar sig för Robert Karlsson när han säljer, efter en barndomsvän. Han säljer bättre med det namnet än sitt eget.   Viktoria Bengtsson och Nicklas Thornberg har jobbat i drygt två år på samma företag, vilket gör dem till veteraner i branschen. De jobbar med el och är toppsäljare med hög omsättning. Provisionen på el är betydligt högre än på lotter och tidningar. Detsamma gäller den interna statusen. Medan toppsäljarna går och dricker öl och spelar flipper, åker Sammy hem och lagar korv med räksallad. Sammys dröm är att stiga i hierarkin på företaget så han kan tjäna bra pengar - pengar som räcker till en handpenning till en lägenhet i Zinkensdamm i  Stockholm. Men ett nytt lagförslag som förbjuder försäljning över telefon hotar Sammys planer. Tendens reporter Sigge Dabrowski har tillbringat en vecka på företaget och har fått unik access till en insynsskyddad bransch. 

Barnen tyckte inte Berit var klok när hon flyttade till det första radhusområdet i stockholmsförorten Tensta. Husen på bomässan BO 06 som skulle förändra synen på miljonprogrammet. Hur gick det? Ett program av Ola Hemström. 2006, lagom till boutställningen Bo06 i Stockholmsförorten Tensta, stod de första radhusen klara och besöktes av tusentals nyfikna som satte sig på tåget ut till den första boutställningen i ett miljonprogramsområde. Tre år senare flyttade Berit Franzel in i området.  Då stod hälften av husen osålda och hennes barn tyckte inte att hon var klok som köpte det. - Det var trögt i början, säger Arne Olsson på byggbolaget Folkhem som byggde 21 av husen på Järingegränd. Idag har ett nytt liv har växt fram mellan husen i ett område som av en del börjat kallas "Tensta Hill", lite av Tenstas egen gräddhylla. - Gemenskapen här har jag inte upplevt någon annanstans. säger Berit Franzel. Tio år har gått sen boutställningen Bo 06 i Stockholmsförorten Tensta. Tendens Ola Hemström har återvänt till det då nya radhusområdet som skulle ge Tenstaborna själva en chans att göra  bostadskarriär. Hur gick det?Vill du höra av dig till de medverkande eller till redaktionen? Maila till ola.hemstrom@sverigeradio.se.

Bastant står den där, den två meter höga bullermur som separerar villaområdet Djupadal från höghusen i Kroksbäck. Nu ska den bort för att få människor att mötas. Men vill de det? Kritikerna är många – och de bor på båda sidor av muren. ”Garagebränder, handgranater och inte minst narkotikabruk som idag äger rum på Kroksbäck måste stagneras först”, står det i den protestskrivelse ett stort antal villaägare lämnat till kommunen.Och bland höghusen på andra sidan vägen undrar många om det verkligen går att bygga bort sociala problem genom att dra nya vägar och riva en mur.Måns Mosesson åker till Malmö och finner grannar som inte vill mötas – men som enats i en kamp mot politikerna på stadsbyggnadskontoret.

Shalini gör research. Hon kollar löner, vad som behövs för visum och vilken relation Sverige har till Kanada. Hon ska lämna landet och det är inte en dag för tidigt, tycker hon. - Asså egentligen tycker jag att alla som har möjlighet bara borde göra det. Det har liksom blivit som en sorts stolthet. Okej om jag inte är välkommen så bye bye.Varje dag på vägen till jobbet tittar Shalini i sin hemgjorda app på mobilen, Escape route, som är fylld med information om Kanada. Hon räknar dagar och fyller i blanketter.-Ja det känns liksom bättre. För då vet jag att jag inte måste vara här for ever. Jag har liksom bestämt ett slut på lidandet.Här berättar hon om varför hon egentligen tycker att alla som har möjlighet borde dra. Om varför det blivit så viktigt för henne. Om allt från sverigetröjor på skolgården till att bli jagad och trakasserad. Och om insikten att det faktiskt inte ser ut såhär i alla länder.Programmet är gjort av Nadia Ben Belgacem.

Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud. I riksdagen idag sitter folkvalda politiker som vill bestämma vem som är svensk och vem som inte är det. Vem har egentligen bedömningsrätten över ens egna existens? Arash Dehvari ställer sig frågan själv och även till släkt och vänner i hans närhet. Arash vänder sig till sin pappa, Malik, som redan har flytt en gång men då efter revolutionen i Iran. Situationen är långt ifrån densamma men vad har det betytt för Malik att lämna hemlandet bakom sig? Vad har han gått miste om och kan hans erfarenhet hjälpa Arash i sitt beslut ifall han ska stanna eller inte?- Jag kommer ihåg i 90-talet när jag hade eget och en dag jag hade en kund, hon var som stammis hos mig, berättar Malik. - Alla andra kunderna gick ut och hon kom fram till mig och så sa till mig: Kan jag ställa en fråga till dig? Då jag kunde inte så mycket svenska heller men jag sa sådär: ja, om jag kan svaret. Hade ni hus i ert hemland? Så jag stannade en liten stund, tänkte vad skulle jag säga och så jag sa: Vad tror du? Eller ser ut jag sådär att jag kommit från berget? Arash kompis Shahab berättar:- Det är det som är jiddret, what the fuck, ska man en en gång behöva prata om hur vi blir kränkta eller att vi blir kränkta? Alltså att blicken hela tiden är riktad mot oss. Vänd på blicken istället och kolla på vitheten och granska sig själv, istället för att vi ska bli granskade hela tiden.Vi ser aldrig det här tvärtom, hur är det att vara vit? Programmet är gjort av Arash Dehvari.   

I skuggan av Solvalla Travbana har det länge trängts ett 50-tal husvagnar. Nu ska de boende där avhysas. Men vart ska de ta vägen? Pia har varit hemlös i många år och drömmer om en egen lägenhet. Det är sen höst, vi är på Solvalla Camping i Stockholm, en camping där hemlösa har sina hem och där missbrukare blivit placerade av socialen. Pia har bott här i fyra år men om om exakt tre månader kommer den här campingen inte längre kommer att finnas eftersom det ska byggas en spårväg här mellan city och Kista. Förhoppningsvis har hon då lämnat totalt 14 år av hemlöshet, bara de ringer och säger att hon verkligen kan flytta in i den där provlägenheten. Det har varit nära förr, men inte så här nära.De borde ringa snart.– Det finns många här nere som vänt sig mot mig också, berättar Pia. Liksom ”va fan, har du sugit av han på soc?” eller nåt sånt där. ”Vad lätt det gick för dig, Pia”. Men om det vore så lätt varför gör inte flera här då?Det här är ett av två program om Solvalla Camping.Programmet är gjort av Lasse Edfast.lasse@nagotpahjartat.se 

När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land. Teemu-land består av fyra små stugor av trä, tre husvagnar och en buss från 1967. Bland tjuvgods, bråte, vitvaror och skräp finns Teemu som bott här i sex år. - Där ute utanför grindarna är jag vem som helst men här i Teemu-land är jag kung, säger han. Som självlärd elektriker har han sedan hyresvärden stängde av hans el ägnat allt mer tid åt att ordna ström och vatten för dagen. Han har utvecklat ett eget elverk. Snart närmar sig nyårskiftet. Då ska de boende vräkas. Men Teemu tänker stanna kvar. - Jag ska ingenstans. Programmet är gjort januari 2016 av Ninos Chamoun.

Det är sommar och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine tvingas kämpa för sitt liv. Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen som elden överrumplar dem. Träden rasade över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno fångas båda som i en råttfälla då fallande träd brinner och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin artbetskamrat försvinna in i röken.I två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. - Det fanns inget mer att göra,  berättar Reine Ullén.Programmet är en förkortad version av P4 Dokumentären Reine var fast i Salabrandens eldhav.Reporter Johan Thorén.

Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka? Reportern Ylva Bogegård har följt Linus 8 år, som sedan blir Linnea, en länge tid. Hur det är att bli bemött som pojke när man känner sig som flicka?Programmet är en något förkortad P4 Dokumentär och sändes första gången i oktober 2015.

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.- När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke.Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han.Programmet sändes första gången som en P4 Dokumentär, 19 september 2015.Reporter Lotta Malmstedt.

"De som hanterar det här inte vet vad det handlar om." Det säger Ulf Henricsson, legendarisk svensk befälhavare i Bosnien, 1993. Vilket ansvar har försvarsmakten att ta hand om sina soldater? Varje år skickar vi soldater till olika krigshärdar i världen. För flera av dom blir det ett ovärderligt minne för livet, Men så finns det dom som inte klarar en återanpassning till det civila livet lika bra.Övriga medverkande i programmet är Johanne Hildebrandt, författare och journalist, Anders Stach, chef för försvarets veteranavdelning, Allan Widman, veteranutredare och folkpartistisk riksdagsman.Vi hör också veteranderna Håkan och Pelle från Kalmar samt Lars Andersson, fil doktor i pedagogik och expert på militärt ledarskap.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.sehakan.engstrom@sverigesradio.seÄr du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal.https://invidzonen.se/default.aspx

"När man tänker på att det hände var på riktigt mår jag illa." Daina är mamma till Kongo som gjort utlandstjänst i Afghanistan. Här berättar hon hur det är att leva nära en person som lider av PTSD. Diana berättar hur hon lever med det faktum att hennes son valde att delta i ett krig som hon motsätter sig.- Det är svårt att leva med att veta att han dödat människor där nere. Men jag som mamma kan inte styra hans liv, säger hon idag.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.sehakan.engstrom@sverigesradio.seÄr du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal.Programmet sändes första gången våren 2014.

"Jag ser hur min hjärna tapetserar väggen." Mats var med om en skenavrättning när han gjorde FN-tjänst i Bosnien 1993. En upplevelse som fortfarande plågar honom. Mats trivdes inom försvaret. Han var yrkesofficer och tvekade inte när han fick frågan om han ville göra utlandstjänst. Men då anade han inte vilka konsekvenser uppdraget skulle få. När Mats idag berättar om uppdraget i Bosnien är det som att vissa bilder har etsat sig fast, han minns varje detalj. Och minnena kommer tillbaka om och om igen. Han lider av PTSD.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.se hakan.engstrom@sverigesradio.se Är du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal.Programmet sändes första gången våren 2014.

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem – hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk – sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon har blivit så blyg och tyst. 

När Sten Bolling fyllde 100 år satt han upp en tioårsplan med sikte att leva tio år till. Idag är han 102 och har inga planer på att dra ner på takten. Hur ser hans recept för ett långt liv ut? Det har aldrig funnits så många pigga hundraåringar i Sverige som nu. Sten Bolling är en av dem. Trots att han fyller 102 i september är han en flitig besökare på dansbanorna i Värmland där han bor. När han blev pensionär 1978 fick han en silvernål från PRO som ger honom fritt inträdde på alla pensionärsdanser. Den andra passionen för Sten är måleriet. Han målar landskapsmotiv, stilleben men framförallt porträtt.   Tidigare i livet spelade han tennis, orienterade och tävlade i skytte. Han tror att hans goda hälsa upp i åren kan vara ett resultat av hans genetiska arv plus att han alltid har varit aktiv och haft en positiv syn på livet. Hans mor blev 102 år och hans kusin 104 år. Henne vill han slå. Vägen mot hög ålder ska vara så rolig som möjligt, tycker han. Programmet är gjort av Cecilia Mora 2015.

Dagny Carlsson är 103 år och känner sig piggare är någonsin. Idag är hon Sveriges och kanske världens äldsta bloggare. Vad gör hon för att vara så frisk och kunna hålla igång ännu i den åldern? Idag finns det rekordmånga hundraåringar i Sverige. Bakgrunden till 100-årsexplosionen är flera. Bland annat att vården har blivit bättre på att hantera sjukdomar som leder till en för tidig död. Samtidigt är det slående att många svenskar, även med god omvårdnad och bra genetiska förutsättningar, inte blir äldre än möjligen 80 år.Hur ska man göra för att nå hundra år och samtidigt behålla god livskvalitet?Programmet är gjort av Cecilia Mora

"Ordningsvakten var mest aggressiv när han blev uppmanad att släppa mig." Det säger Bienvenido Flores som filmade en ordningsvakt i tunnelbanan. I förra programmet i serien "Ordningsvakt - trygghet eller hot?" kunde vi höra ordningsvakterna själva berätta om både allmänheten och deras egen syn på yrket som ordningsvakt. I det här programmet möter vi personer som blivit utsatta för ordningsvakternas våld och som är kritiska till hur systemet med ordningsvakter ser ut idag.En person som tagit strid i rätten mot en ordningsvakt är Omar Abdullahi. – Jag kände mig hjälplös väldigt länge, så det som hände var att jag sökte mig till människor som var i samma situation, berättar Omar Abdullahi. Omar är nu ordförande för organisationen Stand Down Sir, en organisation som han startade 2013 efter att han blev misshandlad av en ordningsvakt på en nattklubb i Stockholm. – Systemet med ordningsvakter fungerar inte idag, menar Omar. Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Linda Jensen Kidane.

Mattias och Fredrik är ordningsvakter. De ser jobbet som ett serviceyrke där de ibland måste ta till våld. Men hur mycket våld får en ordningsvakt egentligen använda? Ordningsvakter har blivit en vanlig syn i våra städer. Bland annat i tunnelbanan, på krogar och i köpcentrum. Deras uppdrag är att tillse den allmänna ordningen. Men alla är inte positiva till deras närvaro. Berättelser om ordningsvakters övervåld och maktmissbruk har bidragit till att kritik riktats, både mot deras utbildning och befogenhet att använda våld.I dagens Tendens tittar vi närmare på ordningsvaktens funktion i samhället och hur andra människor uppfattar deras roll. I seriens första del fokuserar vi på ordningsvakterna själva. Du får följa med ordningsvakterna Mattias och Fredrik under ett arbetspass och vara med i en svettig träningshall där fortbildningen för ordningsvakter pågår.- Det jag inte har hört i personangrepp är inte värt att höra, säger Fredrik.Du träffar även Samuel, en före detta ordningsvakt som förlorat sin legitimation när han dömdes för misshandel. Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Linda Jensen Kidane.

Hur tillfredsställer man sin lust och längtan som ensamstående mamma? Anna och Mia letar efter sex och kärlek i appar på mobilen. Anna och Mia är ensamstående mammor som är trötta på bilden av den ensamstående mamman som en självuppoffrande martyr som bara lever för sina barn. Den nya generationens ensamstående mammor hittar sex, kärlek och tröst på nätet medan barnen ligger och sover i rummet intill. Reporter Åsa Karlsson.

För homosexuella killar finns det appar där användaren kan se vilka bögar som finns i närheten. En värld av killar att ha med sig i fickan och som rymmer allt från gemenskap till snabba möten. Apparna kan fungera både som en sorts gemenskap och en intensiv sfär för sexuella kontakter. Hur känns det att möta upp och ligga med någon som man inte har träffat i verkligheten? Axel Winqvist möter två killar som berätta om fördelar och nackdelar med att träffas såhär – och hur apparna har påverkat bögvärlden. Vill du kommentera programmet så finns vi på sociala medier. Reporter Axel Winqvist.

Polcirkelns Lantgård i Juoksengi är ett av de få jordbruk med mjölkkor som överlevt de senaste åren i Övertorneå. De fick stöd från byborna som köpte aktier i gården och nu drivs gården som aktiebolag Janne Malmström är en av de fyra bönder som driver Polcirkelns Lantgård med 200 mjölkkor. Han har varit mjölkbonde sedan han var 15 år.Då när jag började 1980 var vi över hundra bönder i Övertorneå kommun och hade eget mejeri. Nu är vi fem kvar. Det är en sorglig utveckling, men så är det.Janne hade 20 kor och jobbade i princip alla dagar varje år. Men så en dag kom han och några av hans vänner på idén att gå ihop och skapa ett större jordbruk med fler kor och där byborna skulle kunna köpa in sig med aktier. Nu har lantgården 183 aktieägare. Tomas Mörtberg blev en av de fyra bönder som drev idén och skapade Polcirkelns Lantgård. Han hade själv blivit allergisk mot kor men tilltalades av idén och blev gårdens vd.Vi satt in en annons i den lokala annonsblaskan och skrev att vi tror inte att du blir miljonär om du satsar här, men däremot så lovar vi att du kommer att ha öppna ängar och kunna se älven. Intresset blev jättestort. Och nu idag har fikarummet i ladugården blivit en sorts samlingsplats för de som satsat i gården. Vi hade inget att förlora. Nu har vi öppna landskap och folk tror på byn igen.   En av aktieägarna.De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris vilket bland annat beror på världsmarknadens prissättning av mjölken som sänker lönsamheten. Och Polcirkelns Lantgård, som existerat i tio år, har också haft en tuff resa. Bönderna har fått ta personliga lån för att få det hela att gå ihop och nyligen kom ytterligare en smäll. Den tidigare geografiska indelningen för stödområden som varit gynnsam för bönderna vid Polcirkeln har fått en ny indelning som slår hårt mot grannbyn. EU föreslår att stödområdena ska baseras på SMHI:s temperaturmätningar vilket till exempel kommer att slå hårt mot grannjordbruket 2 mil söder om Jouksengi. De får 61 öre mindre i bidrag per kg mjölk.Helt jävla obegripligt!Tomas MörtbergProgrammet är gjort av Gunilla NordlundTendens@sverigesradio.se

Familjen Svensson i Loshult driver den sista mjölkgården i Odensjö socken. De brukar 90 åkrar i åtta byar men det rekordlåga mjölkpriset hotar nu både gården och framtiden för det öppna landskapet. Ett program av Ola Hemström.  Bo Svensson i Loshult är oroad över utvecklingen av de låga europeiska mjölkpriserna på sikt.Stormen Gudrun blåste i alla fall över men det här det är värre.De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris på grund av vikande priser på världsmarknaden. Fyra till fem svenska mjölkbönder lägger ner varje vecka. Vissa går över till köttdjur men många lägger ner helt och med det blir också framtiden för det öppna åkerlandskapet allt mer oviss.  Just nu tar ingen av oss ut någon lön på grund av den låga ersättningen, berättar Bo.De svenska mjölkbönderna styrs av höga krav vad det gäller djurskydd och miljöhänsyn men det påverkar inte ersättningen för mjölken. Mejeriföretag som marknadsledande Arla verkar numera på en internationell marknad och följer världsmarknadspriserna på mjölk. Följ med till familjen Svenssons mjölkgård i Yttra Röshult i Småland, den sista gården i trakten. Familjen har 60 mjölkkor och 80 ungdjur och brukar mark i åtta byar. Men vad händer när de inte längre orkar? Programmet är gjort av Ola Hemström och är det första programmet av två om Sveriges sista mjölkbönder. Vill du komma i kontakt med familjen Svensson eller med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Drömmarna de byggde förstördes av kriget. Andjelka Milanovic och hennes familj lämnade hastigt Sarajevo 1992. Där var hon en framgångsrik chef inom tandvården. Här känner hon sig fortfarande osynlig. 1992 lämnade Andjelka Milanovic och hennes barn hastigt Sarajevo på grund av striderna. Hon var chef for fyra avdelningar av Tandvårdspolykliniken på vårdcentralen "Sarajevo" med runt 80 anställda.  Hon och hennes man, arkitekten och ingenjören  Vojislav "Bodo" Milanovic levde ett gott liv med fritidshus i bergen, skidåkning på helgerna  och ett rikt socialt liv med många vänner. 23 år senare bor hon i en hyreslägenhet i Uppsala och känner sig kringskuren av sin låga pension och bristen på det som tidigare fyllde hennes liv. - Kriget förändrade allt , säger hon.  - Livet var inte tänkt att bli så här.   Ett program av Ola Hemström  Vill du höra av dig till Andjelka eller redaktionen, maila oss gärna på Tendens@sr.se. Det är 20 år sedan kriget tog slut i Bosnien och Hercegovina. Vi vill gärna höra din historia #frånkriget. Så här kan du dela med dig.

Efter fyra månader av terror och skräck för att hamna i koncentrationsläger, som sin far, flydde 21-åriga Armin Hadzic till Sverige. Med tunga minnen i ryggsäcken skulle han nu starta sitt nya liv. Sommaren 1992 ockuperades Armins hemstad Doboj i Bosnien-Hercegovina av bosnienserbisk milis. I fyra månader höll han sig gömd med sin bror. De var rädda för att bli skjutna eller hamna i koncentrationsläger på samma sätt som hände med deras pappa. I slutet på september 1992 kom Armin och hans bror med en båt till Ystad tillsammans med tusentals andra bosnier. - Kriget förändrade mitt liv för alltid, säger Armin som har hunnit bli 44 år och är VD och delägare för en reklambyrå i Stockholm.Programmet är gjort avcecilia.mora@sr.seDet är 20 år sedan kriget tog slut i Bosnien och Hercegovina. Vad är din historia #frånkriget? Dela gärna med dig. 

De uteslutna vägrar se sig besegrade och de nya Ungsvenskarna slipar sina argument. Tendens är med i de unga politikernas korridorer efter åren av slitningar mellan moderparti och ungdomsförbund. Sverigedemokraterna sparkade ut sitt ungdomsförbund efter att Jessica Ohlson valdes till ordförande. Istället startar partiet ett nytt ungdomsförbund, som leds av 19-årige Tobias Andersson. I del två av Tendens serie om SDU:s konflikt med moderpartiet är vi med när Tobias Andersson förbereder sig för sitt första politiska framträdande som ordförande. Han slänger triumferande ut tre rivaliserande ungdomsordföranden ur sin loge och berättar efter debatten om hur han hämtar inspiration ur Niccolò Machiavellis Fursten. Samtidigt börjar uteslutna SDU-ordföranden Jessica Ohlson, som i förra avsnittet var säker på att vinna maktkampen med moderpartiet, inse att loppet är kört. Gustav Kasselstrand däremot, som byggde upp Sverigedemokraternas ungdomsförbund under sina fyra år vid makten, tror fortfarande att han i framtiden kan få amnesti och kanske till och med bli partiledare när Jimmie Åkessons styre är över. Om du vill kommentera programmet finns vi på sociala medier.Reportrar Sigge Dabrowski och Ninos Chamoun.

I många år hängde Ida med gänget i byn som tog droger. Men medan vännerna dog i överdoser slutade Ida knarka. Känd i hembyn som "missbrukaren" känner sig Ida idag inte välkommen tillbaka. Ida åkte runt i bilarna på byn, gapade för piller och började strax med tyngre droger. År efter år drog hon runt och hennes vänner satt antingen i fängelse eller dog i överdosen. Men Ida slutade med droger och blev ren. Men det blev svårt att hitta lägenhet. Den enda lägenhet hon kunde fixa var en det område där hon växte upp och där hon kände hyresvärden. Men där kände också alla andra igen henne. Som missbrukaren. Och som sådan kände hon sig inte välkommen tillbaka.Programmet sändes första gången i juni 2015.Reporter Lasse Edfast.

I flera år har Sverigedemokraterna legat i luven med sitt ungdomsförbund. SD klippte till slut banden med SDU tidigare i höst. Tendens skildrar spelet bakom rubrikerna i två program. Det var en unik händelse i svensk politisk historia. Den 12 september i år klippte SD bandet med sitt eget ungdomsförbund SDU.I Tendens den här veckan hör du händelseutvecklingen kring striden om SDU - bakom kulisserna.Vi är med den nyvalda ordföranden Jessica Ohlson när hon håller sitt första styrelsemöte efter att ungdomsförbundet kastats ut ur partiet, samtidigt som hon själv är under utredning av moderpartiet.Vi träffar också Jessica Ohlsons företrädare och mentor, Gustav Kasselstrand. Det var Kasselstrand som ledde SDU under de fyra år som konflikten med moderpartiet trappades upp. Sedan i våras är han utesluten ur SDU, men han har trots det inte gett upp hoppet om en comeback i partiet. Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Ninos Chamoun.

En månad sen den rasistiska attacken i Trollhättan gör Tendens ett besök i den shiamuslimska moskén. Hur övervinner man rädslan när terrorn kryper närmare ens vardag? Den shiamuslimska moskén i Trollhättan har funnits i trettio år. Men den  totalförstördes i en brand 1993 och precis som skolattacken var det ett dåd med främlingsfientliga motiv. Tendens reporter Åsa Furuhagen möter bland andra Anvar Alladin som var ordförande för moskén i Trollhättan 1993 och som idag arbetar som samhällsvägledare på Kronans kulturhus i den drabbade stadsdelen Kronogården. Vi får också vara med då shiamuslimerna i Trollhättan samlas för en högtid under sorgemånaden Ashura. De unga kvinnorna Hassibe, Soujoud och Mariam berättar om rädsla, hopp och trygghet i moskén i Trollhättan.Programmet är gjort av Åsa Furuhagen.  

Kvinnan som sitter och tigger och som Sara Olausson gått förbi så många gånger, gör plötsligt något som skakar om Sara. Det leder vidare till en Rumänien-resa och en rad oväntade händelser. Sara Olausson bestämmer sig för att hjälpa den tiggande kvinnan, eller Felicia Iosif som hon visar sig heta, till ett bättre liv. Efter några månader följer Sara med till Felicias hem i Rumänien. Den allt vanligare synen av fattiga människor från södra Europa som tigger på gator får många att titta bort för att slippa se, det gjorde även Sara Olausson i Stockholm. Men det som hände den där dagen vid en tunnelbanestation fick Sara och Felicia att börja prata med varandra. Ett samtal som slutade i en något oväntad vänskap. Som blev stark men inte helt okomplicerad.I Tendens får vi följa med Sara på en resa till Rumänien och se Felicias värld med Saras ögon.  Det  är berättelsen om hur någon tog steget att hjälpa lite mer än vanligt och vad det gav tillbaka. Och vad det också kostade.  Maria Ridderstedt har gjort programmet.Ett år efter att det här programmet sändes första gången, hösten 2014, har Sara Olausson givit ut boken "Det kunde varit jag" som bygger på hennes och Felicias gemensamma historia. Felicia Iosif är medförfattare till boken.  

Det står ett ödehus i samhället Björkvik sydost om Katrineholm. En dag flyttar en grupp romska EU-migranter in utan tillstånd. En del Björkviksbor upprörs medan andra bjuder romerna till kyrkan. Det uppstår intensiva meningsbyten utanför ödehuset i Björkvik när några Björkviksbor träffas där och börjar prata om EU-migranterna som tagit huset i besittning. Huset har stått tomt i flera år och det är bara att kliva rakt in om man vill. Vilket alltså en grupp romska EU-migranter nu gjort. - Det är rent förskräckligt att ni tycker att det är okej att man kan bosätta sig i en annans hus utan tillstånd, menar en av de björkviksbor som samlats utanför huset.- Vet du hur de har det i sitt hemland? Då är det väl bättre att de bor här, menar en annan.Peter Johansson är lokalområdes-chef hos Polisen i Katrineholm han berättar att det har kommit in en anmälan om huset.– Det kallas egenmäktigt förfarande att ta sig in i en annans hus. Vi har pratat med anmälaren och jag utgår från att vi ska prata med husägaren sedan. Tyvärr tar det lång tid med våra anmälningar. Egenmäktigt förfarande kanske inte är det brott som ligger överst i högen, säger Peter Johansson.Tendens har flera gånger försökt få tag i husägaren utan framgång.  Med hjälp av en traktor lägger ett par Björkviksbor höbalar så att EU-migranterna inte ska kunna köra in på gården med sina bilar. Andra berättar att de tagit kontakt med romerna, bjudit dem på fika och tagit de med till kyrkan på söndagarna för att de ska få lära känna björkviksbor och björkviksborna ska få chansen att lära känna dem.– På nåt sätt är det bra att det händer sådant här, då dras situationen till sin spets. Då blir det en diskussion om det som händer här, säger en av Björkviksborna. Frågan om EU-migranternas närvaro i våra svenska samhällen är känsloladdad och diskussionen i Björkvik kommer sannolikt att fortsätta.Reporter Susanna Einerstamsusanna.einerstam@sverigesradio.se

Mats trivdes inom försvaret. Han var yrkesofficer och tvekade inte när han fick frågan om han ville göra utlandstjänst. Men då anade han inte vilka konsekvenser uppdraget skulle få. När Mats idag berättar om uppdraget i Bosnien är det som att vissa bilder har etsat sig fast, han minns varje detalj. Och minnena kommer tillbaka om och om igen. Han lider av PTSD.- Jag ser hur min hjärna tapetserar väggen. Mats var med om en skenavrättning när han gjorde FN-tjänst i Bosnien 1993. En upplevelse som fortfarande plågar honom.Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström.anna.ivemark@sverigesradio.se hakan.engstrom@sverigesradio.se Programmet sändes första gången i mars 2014.

Andreas glömmer aldrig aborten han och flickvännen gjorde som unga. När hon blev gravid enades de till slut om abort, trots att hon egentligen inte ville. Ingreppet har påverkat hans syn på abort. Andreas och hans dåvarande flickvän hade just träffats när hon blev gravid. Han tyckte inte att de var redo för att skaffa barn ihop och föreslog abort. Hon hade velat behålla barnet men accepterade hans beslut.När ingreppet var avklarat visade sig att flickvännen hade haft ett spontant missfall strax före ingreppet. Hans lättnad var stor men han kan inte låta bli att bli ledsen när aborter kommer på tal.Barnmorskan och kuratorn Lotta Hasselberg träffar på sin mottagning ofta män som har varit inblandade i aborter. Många killar berättar för henne om sina skuldkänslor. Andra visar sin sorg när deras partner inte vill behålla barnet.Lotta upplever att båda partner behöver ta gemensamt ansvar för aborten och att man inte för glömma att män också behöver stöd.Programmet är gjort av Cecilia Mora.  cecilia.mora@sverigesradio.se  

Runt om Sverige finns drömmar om att bygga en riktig moské. Tendens följer under ett år mosképrojektet i Skärholmen. Hur ska styrelsen få ihop pengar för att drömmen ska bli verklighet? Syed Mansur är en av de ansvariga bakom projektet att bygga en ny moské i Skärholmen i södra Stockholm. Församlingen där har länge drömt om att komma ifrån sin trånga och dyra lokal i centrum och bygga ett rymligt och värdigt hus för bön, studier och gemenskap. En längtan de delar med många muslimer runt om i Sverige som ofta trängs i opraktiska och till och med brandfarliga lokaler. Just nu pågår ett tjugotal såna projekt runt om i landet, men många har svårt att finansiera sina byggen. Tendens reporter Åsa Furuhagen följer projektet i Skärholmen under ett år och möter människor som besöker moskéen.

Kajsa är tjugofem år och har gjort tre aborter. Hon har känt sig klantig varje gång hon har blivit oönskat gravid men håller inte med de som säger att unga kvinnor använder abort som preventivmedel. Kajsa har aldrig haft barnlängan och ångrar inte sina aborter. Hon vill inte skylla ifrån sig ansvaret för att skydda sig men anser att både hennes och andra unga kvinnors upprepade aborter har att göra med rädslan för p-pillers bieffekter.  -Alla som gör abort har en anledning, jag tror inte att någon gör abort för skojs skull, säger hon.Sedan lagen om fri abort infördes har antalet aborter legat på en, förhållandevis, jämn nivå- med mellan 30 och 40 tusen aborter per år. De senaste åren har antalet upprepade aborter bland unga kvinnor ökat. Kajsa är medveten om det och önskar att hon inte hade behövt göra ingreppet flera gånger.I dagens program träffar vi också Ann Lindgren som gjorde abort när det var förbjudet i Sverige i mitten av 60-talet. Enda chansen för henne var att åka till Polen för att göra ingreppet.Programmet är gjort av Cecilia Mora Cecilia.mora@sr.se

Det känns som att vi inte är välkomna i Sverige. Vad händer next? De kommer kanske till vår skola, säger Sana, 15 år. Hur påverkar dådet i Trollhättan andra barns bild av sig själva och av Sverige? Klara Iversen, tio år, blev orolig för sina kompisar med utländska föräldrar. Och hon önskar att de hade fått ställa frågor om dådet i skolan. "Läraren läste bara upp information från ett papper", säger hon. För knappt två veckor sen gick en ung man in i en skola i Trollhättan och dödade och skadade barn och personal. Hur påverkar det andra barns bild av sig själva, av sin skola och av Sverige? Reporter Lollo Collmar.

Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör. Salar Akbarian fyllde nyligen 18 år och har varit i Sverige i två år. Under tiden de två väntade på uppehållstillstånd var det svårt att fokusera på skolan berättar Salar. När sedan hans mamma lämnade honom flyttade Salar hem till sin tidigare god man.- Han var snäll mot mig, men det gick inget bra i skolan för mig. Mina tankar var någon annan stans och jag tänkte på helt andra saker. En vecka innan jul förra året kom beslutet att Salar fått permanent uppehållstillstånd. Efter det har Salars motivation för skolan blivit bättre.- Om du frågar mina lärare, höstterminen och vårterminen var helt annorlunda i fjol.Nu siktar Salar på att få godkänt i tolv ämnen så att han kan söka in på natur i gymnasiet.Programmet är gjort av Gunilla Nordlundgunilla.nordlund@sverigesradio.se

Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft. -Första dagarna i en helsvensk klass var jag rädd att de skulle skratta åt mig, säger femtonåriga Cyntia som drömmer om att bli forskare och jobba med mänskliga celler.Runt tolv elever bussas varje dag till Falkbergsskolan i Botkyrka i Tullinge  söder om Stockholm. Där möter några nyanlända elever en svensk skola för första gången. Eleverna körs dit från stadsdelar med många nyanlända flyktingar.De börjar i en förberedelseklass där de får undervisning på både svenska och arabiska parallellt. Sen slussas de in i en vanlig klass där de flesta elever har svenska som modersmål. Fjortonåriga Milanda Thomas har gått en termin i den tvåspråkiga förberedelseklassen och känner sig redo att flytta till en vanlig svensk klass.-Det är skönt att få undervisning på både svenska och arabiska men jag längtar efter att gå i en vanlig svensk klass där jag kan lära mig mera svenska.Lärarna Roger Tillberg och Aida Zayat är stolta över den framgångsrika metoden som de arbetar med i skolan. Men Roger påpekar att en anledning till framgången är elevernas starka studiemotivation.Programmet är gjort av Cecilia Mora.Cecilia.mora@Sverigesradio.se  

Hur är det att följa en nära anhörig som är på väg att dö? Tendens lyssnare berättar för reportern Åsa Furuhagen om maktlöshet, tillit och komiska ögonblick i dödens närhet. I våra program om Dödens vardag i Sverige 2015 pratade vi med personal som dagligen möter döende patienter och deras anhöriga. Vi mötte också Jenny som mist sin man i en svår cancersjukdom och frågade - finns den smärtfria döden?Sen bad vi lyssnarna komma in med sina erfarenheter av döden. Vi fick en mängd mejl med berättelser som framförallt handlar om att vårda en nära anhörig. I det här programmet får du höra några av dem. Hur skapar man kontakt med en döende människa? Tänk om jag inte orkar vårda mamma eller pappa hemma? Och kan den sista tiden tillsammans förändra en relation?I programmet intervjuvas också Peter Strang som är överläkare på Stockholms sjukhem och som skrivit många böcker om döden. Han reflekterar kring lyssnarnas berättelser och berättar om sina egna erfarenheter efter många år som cancerläkare och specialist inom det som kallas för palliativ vård:- Att dö är som simma och sjunka samtidigt. Det är en svår uppgift för alla, att vi både måste hålla fast vid livet samtidigt som vi känner att vi sjunker.Programmet är gjort av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.seBoktips: Peter Strang: Att höra tillCarita Andersson: Rolles sista resaAnna Lindman: Den där jävla döden

Finns den smärtfria döden? Åsa Furuhagen möter läkare och sjuksköterskor i Linköping som hjälper döende patienter och deras anhöriga och hon träffar Jenny som mist sin man i cancer. - På slutet gjorde varje steg, varje andetag ont, berättar Jenny som följde sin mans kamp mot en svår cancer.Jennys man fick mycket smärtlindring och mot slutet av sitt liv sov han hela dygnet. Hennes historia är bara en av många kring smärta i livets slut. Lidandet kan vara både fysiskt, vilket sjukvården på många sätt kan avhjälpa, men också psykiskt.- Vi ska ta avsked från våra nära och kära, från livet, säger sjuksköterskan Eva Åstradsson som arbetar på avdelning 96 i Linköping.De flesta patienter på LAH i Linköping dör hemma men får hjälp av olika vårdlag som utgår från sjukhuset. I Östergötland var man tidigt ute med att utveckla en speciell vård för döende. Den så kallade palliativa vården har utvecklats i Sverige men fortfarande finns det svåra etiska dilemman i vården av allvarligt sjuka och döende. Ett sådant områden är det som kallas för palliativ sedering, när man söver patienten, som vid en operation. Läkaren Marit Karlsson, berättar om ett fall vid LAH i Linköping som kan sägas vara typiskt för hur palliativ sedering används i Sverige idag:- Det var en patient med svår oro och ångest och vi hade prövat allt, berättar Marit Karlsson.

Hur ser döden ut när den väl kommer? 250 människor dör i Sverige varje dag. Ändå är den sista stunden i livet något vi sällan talar om. Vi möter de som tar hand om oss när slutet kommer. Ett program av Ola Hemström. 90 000 människor dör varje år i Sverige. Tendens möter de som tar hand om oss när slutet kommer. De som har döden som sin arbetsvardag. Medverkar gör bland annat Eva Axelsson, undersköterska, med lång erfarenhet av äldreomsorg. Programmet är gjort av Ola Hemström. 

Lars Hedh var en av 15 000 stockholmare som utan sin vetskap kartlades i Stockholm Universitets projekt Metropolit. Ett forskningsprojekt som visste mer om honom än han själv. När Dagens Nyheter skrev om projektet 1986 så utbröt en enorm mediedebatt där forskarna attackerades, och de så kallade Metropolitbarnen fick rätt att begära ut uppgifterna om sig själva från universitetet.Lars var en av dem som begärde ett registerutdrag och fick tillbaka en flera meter lång datautskrift som sammanfattade hans liv i siffror.Vad han inte visste var att bland alla siffror och byråkratiska formuleringar doldes en familjehemlighet. När den avslöjades förändrades inte bara hans framtid, utan också hur han såg  på det liv han levt innan.Programmet är gjort av Marcus Morey-Halldin.

Jan och Toralf har hjälpt Lawrence från Uganda i fyra år. Hur fick de plats med Lawrence i sina liv? Hur ska man stötta utan att skapa ett beroende och hur gör Lawrence med sin tacksamhetsskuld? I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla? Programmet är gjort av Åsa Furuhagen. 

Tendens Ola Hemström har återvänt till volontärerna på Malmö central efter en månad. Myndigheterna håller på att ta över ansvaret för flyktingmottagandet på plats men det sker inte utan friktion. Volontärerna har lämnat ankomsthallen inne på Malmö Centralstation och Malmö stad , polisen och Migrationsverket har sakta tagit över. Ute i tälten utanför stationen, där volontärerna nu jobbar, finns både en lättnad men också en oro för vad som ska hända nu.  

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel.- Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida. I programmet träffar vi också Ninos Dankha, mer känd som Prince Of Assyria och som pratar om att hitta sig själv genom sitt namn.Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då. Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre. Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet. Reporter Kicki Möller.  kicki.moller@sverigesradio.se

Bilden av ett offer som påstods ha blivit halshuggen delades på nätet tusentals gånger bland annat av Isaak som vi hör i Tendens idag. Men vad visade bilderna? Vi slår hål på ryktet om IKEA-morden. Redan samma förmiddag som morden inträffade spreds information på nätet att ett av offren blivit halshuggen. Att det var ett terrordåd och att den som utförde dådet ropade Allahu akbar när han senare greps. Men när Tendens reporter Sigge Dabrowski tittar på fallet träder en helt annan bild fram. Vad är sant och vad är rykten? Och vad kan rykten få för konsekvenser för de inblandade? Reporter Sigge Dabrowski.

"Hon är en hora". Ett klick på mobilen och ryktet är igång. Haitham, fältassistent i Botkyrka, jobbar för att minimera ryktesspridningen. Ett rykte kan förstöra ett liv och skapa fördomar. Rykten och skvaller har människan hållit på med i alla tider och många av oss sprider rykten utan att tänka på konsekvenserna. Men ryktesspridningen idag går allt snabbare. Det kan förstör människors liv men också skapa fördomar som formar samhällsdebatten. Reportern Åsa Furuhagen berättar i det här programmet om rykten i stockholmsförorterna Tallkrogen och Botkyrka.

Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt. Ensamkommande barn och ungdomar strömmar in till Mölndal utanför Göteborg. Hur är det att stå i första ledet och ta emot de unga som flyr hit? David Nilsson är enhetschef för ett boende i Mölndal.  I dag lägger han ut madrasser i en tom förskola, kör sängar i en hyrd lastbil och pratar svenska med en kille som varit två dagar i Sverige. Reporter Lollo Collmar.

Kvällen innan kom hundratals flyktingar. De flesta frivilliga har knappt sovit. Så kommer nyheterna från andra sidan. Följ de frivilliga flyktingmottagarna under ett ovanligt dygn på Malmö Central. Ola Hemström följde de som kom för att hjälpa till under det första dygnet av flyktingmottagande på Malmö Centralstation, den 8 september 2015. Varför väljer det att göra det de gör? Medverkar gör bland annat Bahareh Andersson och Tina Lindh som startade facebookgruppen "Vänd inte ryggen till", en av de många grupper som är aktiva på centralen. Medverkar gör också Sara Soleymanpur, Linda Chaib och Fateme Ali, också de frivilliga flyktingmottagare. Imorgon fortsätter vi till Göteborg. Vill du höra av dig till de medverkande? Maila oss på tendens@sverigesradio.se.Missa inte heller P1 debatt med rubriken "Hur många barn som dör på flykt tål Europa?"Initiativen och manifestationerna för de som flyr för sina liv avlöser just nu varandra. Men hur länge håller engagemanget i sig? Vilka ska vi hjälpa? Handlar det om välgörenhet, solidaritet eller ansvar?Kom till Kulturhuset i Stockholm och var med i direktsändning eller hör programmet i radio söndag 27 september kl 16.03.

Hanad Hassan var 14 när han kom ensam från krigets Somalia. Han ville bli socionom. Studievägledaren sa att Hanad inte hade någon chans att plugga vidare. Men Hanad tänkte bevisa att han hade fel. – Det är inte synd om oss ensamkommande, säger Hanad. Men vi behöver vuxna som tror på oss. Svenskläraren Lars Ellborg trodde på Hanad. Nu möts de igen. Möt också Omid Mahmoudi som kom ensam från Afghanistan. Han startade en förening för ensamkommande flyktingbarn. ”Nu är föreningen min familj”, säger Omid. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i april 2015.

16-åriga Ali bor i Afghanistan och drömmer om att bli polis. Han gömmer sig ombord på en båt i Grekland. Det är vinter och Ali kan inte simma, men polisen där kastar honom överbord. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i mars 2015.

Anna har bara ett bröst. Där det högra bröstet skulle ha suttit finns bara ett långt ärr. Hur mycket av hennes kvinnlighet och könsidentitet låg egentligen i bröstet? En tidig morgon för sju år sedan ringde telefonen hemma hos Anna Sandström. Hon ombads omedelbart att åka in till sjukhuset och Anna förstod genast att hon skulle få besked om att hon fått cancer.Strax därefter opererades bröstet bort och Anna minns chocken över att se det långa ärret där bröstet tidigare varit. - Jag kände mig vingklippt och väldigt okvinnlig, berättar Anna.Fastän det idag är vanligt att rekonstruera det borttagna bröstet har Anna valt att leva med enbart ett bröst. - I dag har jag insett att kvinnligheten inte sitter i mitt bröst. Men insikten om det har tagit lång tid. Under hela sjukdomstiden har Anna haft bröstsjuksköterskan Maria Sandberg vid sin sida. Hon utnämndes för några år sedan till årets bröstsjuksköterska i Sverige och arbetar på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. I ett mottagningsrum på Kirurgavdelningen tar hon fram och visar några av de bröst kvinnor kan välja mellan.Programmet är gjort avgunilla.nordlund@sverigesradio.se

När Anton kom i puberteten utvecklade han små bröst. Och de försvann inte som läkaren trodde att de skulle göra. Anton hatade sina bröst och tyckte de begränsade hans liv. Det är inte en alltför ovanlig företeelse att pojkar i puberteten utvecklar små bröst eftersom bröstkörteln växer. I de flesta fall försvinner dock ”hängbrösten”,  men inte i Antons fall.Under skolgången fick Anton systematisk anpassa sin klädshopping till t-shirtar med stora tryck för att dölja sina ”bitchtits” som han kallar dem.Han började gå med framskjutna axlar för att dölja sina bröst och han valde kläder med omsorg. Och på sommaren valde han att inte bada med de andra. Efter besök hos läkare visste Anton vid 12 års ålder att han ville genomgå en operation av gynekomasti som syftar till att minska manliga bröst. Vad gör det men en ung man att ha bröst som inte passar i mallen av hur en mans bringa ska se ut?I programmet träffar vi också Linus Fremin som under en längre tid hade en sjuklig fixering vid sina bröst. Programmet är gjort av Ninos Chamoun.

När Kevin Redvik bara var ett halvår gammal dog han i plötslig spädbarnsdöd. Hans föräldrar tog beslutet att donera flera av hans organ. Men hjärtat? Är det ett organ som alla andra? I Sverige finns ett skriande behov av organ. Omkring 750 personer väntar i detta nu på ett organ. Det kan tyckas självklart att man ska donera om man har möjlighet eftersom organen annars inte kommer till nytta. Men i organen har vi också lagt värden som ställer sig i vägen för det självklara i att ge.Tanken på att själen bor i hjärtat gjorde det svårt för Johanna och hennes familj att donera hennes pappas organ när han gick bort plötsligt i en hjärnblödning.Anna Redvik som förlorade sin son Kevin när han bara var sex månader ställdes i en akut situation inför frågan om hon ville donera Kevins organ när hans hjärta fortfarande tickade. Sjukhusprästen Daniel Brattgård som mött anhöriga vid akuta dödsfall i 40 års tid har stött på många av de dilemman som uppstår när man plötsligt ska ge bort delar av den man älskat mest. Han sitter med i expertgruppen för den statliga utredning som ska förenkla regelverket för organdonation och som ska presenteras för regeringen den 1 oktober. Programmet är gjort av Åsa Karlsson,  asamariakarlsson@hotmail.com 

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år. Tre gånger i veckan är Mikaela Persson på sjukhuset för att rena sitt blod. Där genomgår hon en fyra timmar lång dialys. Det är tredje gången Mikaela väntar på en ny njure. Den första fick hon när hon var 12 år men den fungerade bara i tre månader. Sedan gick hon i dialys i ett år innan hon fick en ny njure för andra gången. Den njuren höll i sju år. Nu har hon väntat på en ny njure i nio år och under hela den tiden har hon gått i dialys.- Man är mycket piggare med njure, man är mer frisk. Inom citationstecken då. I och med alla mediciner man måste ta. Så mår man mycket bättre. Jag känner ju att en njure vore perfekt att få, att bli piggare och orka mer. Orka jobba. Orka leva.Omkring 750 personer i Sverige står i kö och väntar varje dag på att få ett samtal om att de ska få ett nytt livsviktigt organ. Den största delen av dem väntar, precis som Mikaela, på en ny njure.Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Enligt en opinionsundersökning från EU år 2009 är omkring 85 procent av den svenska befolkningen positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Men trots den höga donationsviljan har Sverige inga höga siffror när det gäller antalet genomförda organdonationer. Många står på väntelista och varje år dör mellan 35 och 40 av dem för att de inte får ett nytt organ i tid.I oktober presenteras en utredning om donation och transplantationsfrågor. Utredningen ska bland annat se över lagstiftningen.Peter Carstedt som själv är njurtransplanterad och är en av grundarna till organisationen MOD - Mer organdonation, har stora förväntningar på utredningen.- Det finns så otroligt många delar av den här utredningen som vi ser fram emot med förhoppning för systemet fungerar inte idag.Ett program av Emil Östlund

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem – hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk – sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon har blivit så blyg och tyst.  

När Sten Bolling fyllde 100 år satt han upp en tioårsplan med sikte att leva tio år till. Idag är han 102 och har inga planer på att dra ner på takten. Hur ser hans recept för ett långt liv ut? Det har aldrig funnits så många pigga hundraåringar i Sverige som nu. Sten Bolling är en av dem. Trots att han fyller 102 i september är han en flitig besökare på dansbanorna i Värmland där han bor. När han blev pensionär 1978 fick han en silvernål från PRO som ger honom fritt inträdde på alla pensionärsdanser.Den andra passionen för Sten är måleriet. Han målar landskapsmotiv, stilleben men framförallt porträtt.  Tidigare i livet spelade han tennis, orienterade och tävlade i skytte. Han tror att hans goda hälsa upp i åren kan vara ett resultat av hans genetiska arv plus att han alltid har varit aktiv och haft en positiv syn på livet. Hans mor blev 102 år och hans kusin 104 år. Henne vill han slå.Vägen mot hög ålder ska vara så rolig som möjligt, tycker han.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se  

Dagny Carlsson är 103 år och känner sig piggare är någonsin. Idag är hon Sveriges och kanske världens äldsta bloggare. Vad gör hon för att vara så frisk och kunna hålla igång ännu i den åldern? Idag finns det rekordmånga hundraåringar i Sverige. Bakgrunden till 100-årsexplosionen är flera. Bland annat att vården har blivit bättre på att hantera sjukdomar som leder till en för tidig död. Samtidigt är det slående att många svenskar, även med god omvårdnad och bra genetiska förutsättningar, inte blir äldre än möjligen 80 år.Hur ska man göra för att nå hundra år och samtidigt behålla god livskvalitet?Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se  

Vad kan skönhetsmarknaden göra för ett manligt ansikte i femtioårsåldern? Ola Hemström har gett sig ut för att pröva vad branschen kan erbjuda utan att ta till kniven. Företagen som erbjuder behandlingar som t.ex injektioner av botox och fillers, ibland  i kombination med vanlig hud- och hårvård, kan man idag hitta i många gatuhörn.I en annons står det att  ”Vi lyfter fram ditt vackraste jag”. Men hur ser det ut egentligen?- Det ska se naturligt ut, det är viktigaste säger Fifi Stehag, som har 20 års erfarenhet som hudterapeut och egen företagare och som menar att många väljer att göra för mycket. Och det är viktigt att välja företag med omsorg.Men vad  händer med den egna blicken i spegeln när man får tillgång till alla redskap för att förbättra sitt utseende?Programmet är gjort av Ola Hemström och sändes första gången i september 2012.

Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder. Tandhälsan har förbättrats, men inte för alla. De sociala klyftorna ökar och många avstår fortfarande tandläkarbesök för att det kostar för mycket. Samtidigt växer den kosmetiska tandvården och allt fler bleker sina tänder. - Det visar att man har en social situation, vad gäller kost och egenomhändertagandet, så status är en hälsoindikator. Det utstålar en friskhet, säger Hans Sandberg, lärare och biträdande övertandläkare på instutionen för odontologi på Karolinska Institutionen.Människan har alltid velat ha vitare tänder. I urtida Egyptien blandade man pulveriserad pimpsten med vinäger som man tillämpade på tänderna. I Rom använde man mänskligt urin som blekningsmedel. Inte konstigt då urin innehåller ammoniak som naturligt bleker tänderna.I programmet träffar vi James som befinner sig på en blekningsklinik för att bleka tänderna.  - Det är ju inte fint att le med gula tänder tycker jag. Vita tänder utstrålar människans personlighet tycker jag och hur fräsch den personen är, säger James.I programmet möter vi också Stevie Oliphant från Stockholm som valde Polsk tandvård före svensk på grund av den ekonomiska skillnaden. Reporter Ninos Chamoun

Pias tänder har länge stått långt ner på prioriteringslistan. Men nu ska alla dras ut till förmån för proteser. Då behöver hon inte längre hålla handen för munnen då hon skrattar, säger hon. Tänder kan vara kronan på en hög social status eller ett pinsamt kikhål in till en uteliggares smutsiga liv. Även om vi i Sverige generellt sett har bra tänder så finns det de som har riktigt dåliga, och klyftan mellan de båda grupperna växer. Samtidigt som vissa bara har några illaluktande rotrester kvar lägger andra stora summor pengar på tandblekning och vita fasader.  Det här programmet handlar om de trasiga tänderna – Pia och Mervi sätter ständigt upp handen framför munnen för att dölja spåren av deras missbruk och Patricia är tandläkaren som ägnat 15 år åt att ge dem och andra missbrukare leendet tillbaka.  Reporter Lasse Edfast lasse@nagotpahjartat.seÖvertandläkare Björn Klinge i P1 Morgon om varför klyftan mellan de som har bra och de som har dåliga tänder växer.

Det var väskan. Den fastnade i hjulet på cykeln och sen hände det Vid olyckan är Jonas Cederling 33 år. Efter några dygn i koma vaknar han upp halvförlamad, med grav hörselskada och förlorat minne. Ett program producerat av Ola Hemström. Livet som ljudtekniker och bergsklättrare var definitivt slut. - Jag njöt av det vita taket, det gav mig en trygghet att fokusera på. Jag blev glad av att se regnet ösa ner utanför fönstret och att se regndropparna strila nerför rutan. För mig var det något nytt, något jag aldrig hade sett förut! Det sitter en dam vid min sida och säger att hon är min mor.  Serien Svenska berättelser bygger helt på lyssnarnas egna texter och är producerad av Ola Hemström. Programmet sändes första gången den 21 mars 2012.

Nora dog i Evas mage strax innan hon skulle komma ut. Eva Blomkvist berättar om sorgen och glädjen och om vad det egentligen är att vara mamma. Ett program producerat av Ola Hemström. Programmet är producerat av Ola Hemström och sändes första gången den 23 december 2008.

Den lilla flickan dansar till den dova rytmen från diskmaskinen. Hon heter Lollo och är min syster. Jag var irriterad på att hon inte kunde inte begå äldstasyskonets obligatoriska snedsteg så att jag slapp. Ett program producerat av Ola Hemström. - Idag inser jag att Lollo ändå lärt mig mer än någon annan. Henrik Annemarks storasyster Lollo har en utvecklingsstörning . Här berättar han om hur det är att växa upp med en syster som är annorlunda - på gott och ont. Programmet i serien Svenska berättelser sändes första gången den 24 december 2009 och är producerat av Ola Hemström.

Hannes Boström har fått känna av baksidan av det psykologiska fenomenet halo-effekten. Han har haft sin övervikt emot sig och det har påverkat både hans skolgång och jobbkarriär. Hannes blev bortvald i gympan när klassen spelade handboll trots att han var handbollsspelare och när han sökte jobb var det andra som fick jobbet trots att Hannes var den mest meriterade. Att anses snygg och framgångsrik eller att helt enkelt bara synas tillsammans med framgångsrika personer kan ge den egna karriären en rejäl skjuts. De personer som vi finner attraktiva tillskrivs nämligen, enligt fenomenet halo-effekten, egenskaper som begåvning och kompetens. I det här programmet handlar det om dem där utseendet står i vägen för relationer och arbete. Den grupp som drabbas värst här är överviktiga personer. Fetman gör att personen kopplas samman med negativa egenskaper som exempelvis dumhet eller lättja.   - Jag var mer kvalificerad att spela handboll och ändå blev jag inte vald först, jag blev nästan alltid vald sist. Du vänjer dig vid att du inte blir förstavalet. Du blir praktiskt taget förvånad första gången någon väljer dig. Då får man folk att bli vana att bli besvikna, säger Hannes som har kämpat mot sin övervikt nästa hela sitt liv. - Vi är ganska primitiva. Vi är mer reaktion och mindre reflektion än vi kanske inbillar oss, säger Malin Lindelöw, doktor i psykologi och expert på rekryteringsfrågor. Hon lyfter fram forskning som visar att det sker en diskriminering på alla de lagstadgade diskrimineringsgrunderna i rekryteringsprocesser. - Vi väljer systematiskt bort personer i en rekryteringsprocess. När det framgår att en person är kraftigt överviktig då väljs man bort i ungefär tre gånger så stor utsträckning som man väljs bort på någon av de enskilda diskrimineringsgrunderna, säger Malin Lindelöw. Emil Östlund har gjort programmet. emil.ostlund@sverigesradio.se 

Michel Issa knäckte koden för framgång. Att synas med framgångsrika personer gav hans egen karriär en skjuts. Det som ligger bakom är ett psykologiskt fenomen som kallas Haloeffekten. Omedvetet och automatiskt tillskriver vi personer som vi tycker är snygga, andra positiva egenskaper, som att de är smarta, roliga och mer intressanta. Samma sak händer när vi ser en person som vi inte gillar utseendet på. Vi tänker att de är dummare, latare och tråkigare. -Vi ger snygga människor en knuff och trycker tillbaka dem vi tycker är fula, säger psykologidocenten Nazar Akrami som forskar om fördomar och intryck. Faktum är att snygghet eller framgång hos en person också kan spilla över på en annan. Att synas på ett foto med en framgångsrik person, gör att man automatiskt associeras med de positiva egenskaperna och själv framstår som framgångsrik.  I det här avsnittet av Tendens hör vi Michel Issa, killen som startade på noll men sedan knäckte Haloeffektens gåda. Där en selfie med affärskvinnan Gunilla Von Platen blev nyckeln till framgång.  Programmet är gjort av Caroline Pouron caroline.pouron@sr.se

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo. - Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi.- Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob.Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev?- Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor.Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring.Programmet är gjort av Sukran Kavak och sändes i programmet Barnen, september 2013.

- Jag minns inte att någon var befriad från morgonsamlingarna. Alla lärare var troende och det genomsyrade hela skolan. Allt var en kamp mellan ont och gott, säger Madeleine Brink, 24 år. Konfessionella skolor har rätt att ha gudstjänster, men de ska vara frivilliga och tydligt skilda från övriga ämnen. Så var det även när Madeleine Brink gick i skolan, även om lagen har skärpts sen dess. Men det fungerade inte så i praktiken, säger Madeleine Brink, som gick hela grundskolan i Södermalmskyrkans kristna skola i Stockholm.Som elev uppfattade hon morgonbönen som vilket ämne som helst.Har barn religionsfrihet? Barnen ställde frågan i en programserie tidigare. Madeleine hörde reportaget om Södermalmskyrkans kristna skola och mailade redaktionen för att berätta sin historia.Madeleine är uppvuxen i församlingen. Hemmet, skolan, kompisarna – allt var samma värld, Södermalmskyrkans värld, berättar hon.-Jag önskar att jag hade fått gå i en vanlig skola för att få någon annan input.Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen, november 2013.

Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges hantering av brott där barn har sålts. Bland annat menar FN att personer som jobbar med de här frågorna inte utbildas tillräckligt i hur man arbetar med barn och att sammarbetet mellan olika myndigheter är bristfälligt.- Våra domstolar har inte ett barnperspektiv, det ser vi i fall efter fall. Det är istället ett förövarperspektiv. Vi skulle behöva speciella barndomstolar, säger Anders Pettersson, generalsekreterare för Ecpat som arbetar mot barnsexhandel.I programmet berättar vi också om den 52-årige mannen i Hässleholm som regisserade våldtäkter på barn i Filippinerna. Och så träffar vi polisen som försöker hitta förövarna och barnen.Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Sukran Kavak och sändes första gången i programmet Barnen i november 2013.

Minns du Soha Arifi? Hon miste tre av sina döttrar under båtflykten från Syrien. Nu bor hon i Umeå och försöker samla den familj som är kvar. Ska hon lyckas återförenas med sin man Hussein? I oktober 2013 sjönk smugglarbåten som skulle ta Soha och hennes fyra döttrar över Medelhavet till Europa. Tre av döttrarna försvann i havet.Soha Arifi och 10-åriga dottern Sara togs till ett fängelse i Alexandria i Egypten. De misstänktes för att olagligt ha försökt lämna landet. Där mötte Soha Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén, som berättade om familjens öde i Ekot. Ett reportage som berörde många.Sedan ett drygt år tillbaka bor Soha och Sara i Umeå. Kvar i Syriens huvudstad Damaskus är Sohas man Hussein.- Jag är orolig för honom hela tiden. Vi har båda lidit tillräckligt. Vi har förlorat våra barn. Nu behöver vi varandra, säger Soha Arifi.Nu är frågan – kommer Soha, Sara och Hussein att få återförenas i Umeå?Programmet är en kortare variant av P4 Dokumentären Soha Arifi och livet efter resan på dödens hav. Reporter Olov Antonsson.

En tidig sommarmorgon sätter sig Anna Ström i minibussen. I bakluckan ligger en kista draperad med blåvitts fana och ur stereon hörs sportreferat. I kistan ligger hennes son. Resan hem har börjat. Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nät-drog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis.  - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon.   Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen.  Programmet är en kortare variant av P4 Dokumentären Kvinnan med kistan i bilen och är gjort Lina Lund. 

När Leif Andersson klev in i en skivstudio för att spela in sitt livs enda singel anade han nog inte att resultatet senare skulle uppfattas som det mest udda som givits ut. Vem var Leif? Leif Anderssons förbryllande singel, som spelades in 1974, har kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning. – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg.Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio?Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd.Ett program som bygger på P4 Dokumentären Historien om Sveriges märkligaste skiva och som är gjort av Stefan Sundberg.

Sara, Emma och Anna växte upp i ett gammalt sekelskifteshus som kommunen rev för att ge plats åt ett köpcentrum. Nu är platsen där huset stod en parkering och saknaden efter barndomshemmet är stor. Chocken var enorm när familjen Boström i Härnösand av en slump fick höra att deras hus skulle rivas. - Vi hörde av oss till kommunen som bekräftade att en rivning var på gång, berättar Eva Boström som tillsammans med sin man Pelle fick börja leta efter ett nytt boende.Men fastän det nästan gått tio år finns saknaden efter det gamla huset kvar. Döttrarna Sara, Anna och Emma har bearbetat sorgen på många sätt. Bland annat skrev de en dödsannons i samband med rivningen för att ge huset ett värdigt slut.Programmet är gjort av Gunilla Nordlundtendens@sverigesradio.se 

Filmaren Liselotte Wajstedt dokumenterar Kirunas byggnader och platser som nu ska rivas på grund av stadsomvandlingen. Hur mycket av stadens själ går förlorad med flytten? Kiruna står inför en av de största omvandlingarna i vår tid. Sprickorna som gruvbrytningen orsakar närmar sig centrum och stora delar av staden måste flyttas drygt tre kilometer österut.Den hundra år gamla kyrkan är en av stadens äldsta byggnader och ska flyttas tillsammans med andra gamla hus. Det unika K-märkta Stadshuset kommer däremot inte att flyttas.När Liselotte fick höra att hennes barndomsgårdar skulle rivas ner började hon dokumentera sina bardomsminnen. Det blev filmen ”Kiruna Rymdvägen”. Nu spelar hon in en uppföljare där stadshuset ingår.Åke Jönsson är miljöinspektör i Kiruna kommun. Han hade personligen velat se att det nya stadshuset skulle byggas på västra sidan av stan, uppe på fjället. Han fruktar att Kirunas själ går förlorad när utsikten över vidderna försvinner.Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se

Det är som att gå på en begravning säger ett par som ser sitt första hem i Kiruna jämnas med marken. Sveriges största stadsflytt har startat och för många orsakar den stor sorg. Sprickorna kryper allt närmare bebyggelsen i Kiruna och nu har rivningarna i bostadsområdet Ullspiran påbörjats.Här fick Eva och Carl-Johan Mäki sin första lägenhet och sina barn. De tycker det är sorgligt att se det som sker nu.­- Det kändes vemodigt att se vårt hem jämnas med marken, säger Alli och Sven Finnholm som flyttade in när området byggdes 1969. Där blev de kvar i 42 år.De röda tegelhusen är tömda och ingärdade med stängsel. I bakgrunden syns Kirunavaara, en av de största malmgruvorna i världen och orsaken till att staden måste flyttas drygt tre kilometer österut.   ­­Programmet är gjort av Cecilia MoraCecilia.mora@sr.se    

Sannah fick via arga mejl höra att hon var ful när hon sågs i tv. Malin vann en modelltävling och hyllades för sin skönhet. Omgivningens fokus på deras utseenden fick stora effekter på deras liv. Efter Tendens serie om det psykologiska fenomenet halo-effekten fick redaktionen mail från lyssnare som berättade hur deras utseende har påverkat deras liv och livsval. Vi bestämde oss för att göra ett uppföljningsprogram. Här möter du två kvinnor som har helt olika upplevelser och berättelser om hur omgivningens fokus på deras utseendet har påverkat dem. Reporter Caroline Pouron