Stina tror att mormor är död. Men hon är inspärrad på det beryktade sinnessjukhuset i Säter. Med hjälp av dottern Anna bestämmer sig Stina för att ta reda på vad som hände. Och bryta tystnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen vill tala om Stinas mormor, Anna Dahlin. Hon som skiljdes från sin familj och spärrades in på det som då kallades sinnessjukhus. Men varför? Stinas dotter, journalisten Anna Lithander, har bestämt sig för att tillsammans med sin mor ta reda på sanningen om varför Anna fråntogs sina barn och spärrades in på livstid på mentalsjukhus.En P4 Dokumentär av Anna Lithander.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.Dokumentären är gjord 2024.p4dokumentar@sverigesradio.se

Lejonet Caesar har rivit en person och är lös i villaträdgården. Den unga polisen Christer Helgesson måste skjuta honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som många har fruktat har till slut inträffat. ”Steninge-Tarzan” och djurpsykologen Gösta Backer har gjort allvar av sina hot och öppnat lejonburen. Vilt lejon i sommar-idyllenAllt utspelar sig sommaren 1970 i semesterorten Steninge norr om Halmstad. Där når nu en mångårig kamp mellan myndigheterna och Gösta Backer sin kulmen. Backer måste stänga sin privata djurpark och göra sig av med lejonet Caesar. Men Gösta Backer har andra planer. Lejonet Caesar ska skjutas av oerfaren polisDet blir den oerfarne polisen Christer Helgesson som får uppdraget att skjuta lejonet som nu strövar fritt i villaträdgården. Hela dramat följs av den då 18-åriga Michael Coyet.Dokumentären är gjord december 2023.Reporter: Niklas Storm Producent: Sofia KottorpSlutmix: David HellgrenDu når Niklas Storm här: niklas.storm@sr.se

Ingen förstår omfattningen av flodvågskatastrofen när sjuksköterskan Agneta Karlfeldt sätter sig på räddningsflyget till Thailand julen 2004. Hon kommer vara med om en räddningsaktion utan motstycke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agneta firar jul med familjen i Umeå när hon hör nyheten om tsunamikatastrofen. Hon förstår direkt att hon måste göra sig redo för en räddningsaktion med SNAM – Swedish National Air Medevac – det svenska nationella ambulansflyget, som hon tillhör.19-årige Niklas mitt i flodvågskatastrofenNiklas Jern är 19 år och har åkt till Thailand med sin mamma och sina två systrar för att fira jul och nyår. När den stora flodvågen drar in över Phuket förlorar han kontakten med sin familj i kaoset och tar sig upp i djungeln. Det enda han önskar är att få veta hur det har gått med systrarna och mamman och sedan att snabbt få komma hem till Sverige.Agneta hämtar skadade svenskarNär Agneta Karlfeldt kommer ner till Thailand är det värre än hon och hennes kollegor har befarat. Phuket är som ett enda plockepinn och tusentals julfirande svenskar är skadade eller i chock. Nu väntar några intensiva dygn då Agneta åker runt på olika sjukhus i jakt på skadade svenskar att flyga hem.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Peter Sincic från bolaget PannrummetProducent: Sofia Kottorp och Niklas StormSlutmix: Olle Sjöström

En amerikan vaknar upp på ett sjukhus i Kalifornien, och kan bara prata svenska. Han kommer att kallas Mannen utan minne, och hamnar till slut i Uddevalla, hemma hos Eva Espling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2013 briserar historien om amerikanen Michael Boatwright. Medier runt om i världen rapporterar att han har hittats medvetslös på ett motell i Kalifornien. Han minns inget av sitt tidigare liv, och nu försöker man pussla ihop hans historia.Hemma i Uddevalla sitter Eva Espling. Hon känner igen mannen på bilderna som kablas ut. Hon var förälskad i honom när hon var ung.Nu ringer Eva och säger att hon känner honom. Det blir början på en spännande och omskakande historia. Programmet är gjort av Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se 

I många år går regissören Christina Lagerson runt med en väska full av sagoböcker om tomtar och troll. Hon använder den för att sälja in en idé om en ny sorts julkalender- baserad på våra sagoväsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till slut, 1979, får hon napp på TV2. Men vem ska skriva berättelsen?Det här är berättelserna om hur några av våra mest älskade julkalendrar kom till. Och om dom som slet och drömde för att skapa den där magin -  i  semestertomma TV-hus och i en kamp mot klockan.I det här avsnittet om Trolltider från 1979. Tomtarna, trollen och vättarnas återkomst till julkalendern. Och ett fortsatt nära samarbete mellan regissören och Christina Lagerson och skådespelerskan Birgitta Andersson. Programmet är gjort 2023 av Ola Hemström.Producent: Sofia Kottorp.p4dokumentar@sverigesradio.seSe hela julkalendern Trolltider från 1979 här:https://www.svtplay.se/trolltider-julkalendern-1979

Sunes jul satte avtryck hos en hel generation, men vägen dit var allt annat än rak. Skådespelare plockades bort, manus skrevs på rekordtid och lucköppningen väckte reaktioner på andra sidan atlanten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sunes jul premiärvisas december 1991 och än idag snurrar klipp med pappa Rudolf och lillebror Håkan på sociala medier och SVT play. Vad var det egentligen som fångade publiken?Sunes jul är en nödlösningDet är i början på 90-talet och Barna Hedenhös ska visas som julkalender. Men något skaver i produktionen, det blir för dyrt och komplicerat och med mindre än ett år kvar till premiär står SVT utan julkalender. På ett kontor i TV-huset står det en pärm märkt ”Goddagenspärmen”. Avsändaren är författarkusinerna Anders Jacobsson och Sören Olsson i Örebro. Kanske finns räddningen i pärmen?Ingmar Bergmans påverkanHör historien om nödkalendern Sunes jul, en historia präglad av stress, tillfälligheter, upprörda präster och reaktioner på andra sidan atlanten. Och om Ingmar Bergmans oväntade påverkan i produktionen. Medverkande:Sören Olsson, författare som tillsammans Anders Jacobsson skrev manus till Sunes julStephan Apelgren, regissörHannes Holm, då biträdande dramachef på SVTPeter Haber, skådespelareCarina Lidbom, skådespelareGabriel Odenhammar, skådespelareCroline Cabot, författareDokumentären gjordes 2023.Reporter: Peter Gropman, Iris media ABProducent: Sofia KottorpP4dokumentar@sverigesradio.se Se hela julkalendern Sunes Jul här: https://www.svtplay.se/sunes-jul

I ett semestertomt TV-hus tar sig den unga TV-medarbetaren Christina Lagerson 1967 an en uppgift ingen vill ha. Att göra en adventskalender för barn. När julen är över har den blivit en klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är berättelserna om hur några av våra mest älskade julkalendrar kom till. Och om dom som slet och drömde för att skapa den där magin -  i  semestertomma TV-hus och i en kamp mot klockan.I det här avsnittet om Gumman som blev liten som en tesked. Genombrottet för den moderna julkalendern och starten på en livslång vänskap mellan regissören och producenten Christina Lagerson och skådespelerskan Birgitta Andersson. Programmet är gjort 2023 av Ola Hemström.Producent: Sofia Kottorp.p4dokumentar@sverigesradio.seSe hela julkalendern här: https://www.svtplay.se/gumman-som-blev-liten-som-en-tesked

Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Carl Johan Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.Den kungliga titeln och apanagetEtt äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.Medverkande i dokumentären:Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.Sten Hedman, journalist.Klas Åmark, professor emeritus i historia.Dokumentären gjordes 2021.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

En dag stänger loppisen i gamla järnhandeln i Örkelljunga. Heffner Lidman har bestämt sig för att pröva något nytt. En swingersklubb mitt i det som kallats Skånes Jerusalem. Beslutet delar samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Swingers strömmar till Örkelljunga Bilarna börjar strömma in i det annars stilla centrumet i Örkelljunga. I samhället finns både kyrkan och flera frikyrkoförsamlingar med många medlemmar. En lokal mitt i samhället där par har sex med andra par väcker starka känslor och delar samhället i de som är för de ökade besökssiffrorna och de som anser att det strider mot deras tro. Och snart har någon sprayat ett bibelcitat på Heffners fastighet.En P4 Dokumentär av Gustaf Wallinder från 2023.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.Vi vill varna känsliga lyssnare för att det förekommer explicita sexuella beskrivningar i dokumentären.P4dokumentar@sverigesradio.se

Carin är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.Ofrivilligt gravid”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.Abortresa till PolenI Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.Inläsningar:Carin (som gammal) - Gunilla HallbergCarin (som ung) - Tuva Börgö Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Gulli-kokko, aj siing lajk a börd . Så stod det på textskylten när Jokkmokks-Jokke började sjunga Gulli-Gullan koko som en gök på sin första, och sista, Amerikaturné. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jokkmokks-Jokke, en av sin tids mest folkkära artister, drömde länge om att turnera i Amerika. 1973, efter första guldskivan, blev hans dröm verklighet.Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.– Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika?Dokumentären gjordes 2011.Reporter: Ola Hemström

Lyssna på en folkbildande podd om kungligheter och kungahus i Sverige och andra länder. Med Titti Schultz och Ebba Kleberg von Sydow. Programledaren Titti Schultz och journalisten, författaren och hovexperten Ebba Kleberg von Sydow sätter historien i ett sammanhang, förklarar traditioners bakgrund och reder ut kungahusens kopplingar till varandra.Vi pratar om festerna, familjerna, makten – hur allt hänger ihop.Nya avsnitt av Monarkerna släpps i appen Sveriges Radio Play varje fredag klockan 06.00.

Idag bär Stefan Olafsson märkeskostymer på jobbet men för 12 år sedan var han sprutnarkoman och sov i trappuppgångar. Ett möte med den 80-åriga Heidi förändrade helt hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför. Stefan blir sprutnarkmomanNär han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den. Mötet på ÖstermalmMen så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt. Dokumentären gjordes 2023.Reporter: Patrik AirostoProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Han jagar åskoväder med bil och på sin dataskärm. Kraften fascinerar honom. Men Krister Ekblads väg till att bli åskjägare började efter hans frus för tidiga död. När han själv befann sig på botten. Det här är berättelsen om Krister ”Krölle” Ekblads resa från botten av sorgen till ett liv som åskjägare, ständig fascinerad av kraften i urladdningarna. Och med på resan finns hans barn.En P4 Dokumentär av Izzabella Rosengren, gjord 2023. Producent Niklas Storm.

En radioreporter, en filmkritiker och en filminköpare samtalar om skräckfilmen Motorsågsmassakern och om den svenska filmcensuren. Ett samtal mellan Niklas Storm, som gjort P4 Dokumentären Slaget om Motorsågsmassakern, Sven-Erik Olsson som under 80-talet kämpade för att få bort filmcensuren och Wanda Bendjelloul, filmkritiker och författare. Samtalet leds av Sonya Helgesson Ralevic som är filmvetare och frilansjournalist. Ett samarbete mellan Sveriges Radio och Fyrisbiografen i Uppsala.

Kraven att stoppa videovåldet ökar. Filmälskaren Sven-Erik jobbar nu som filmjournalist och gör allt för att motverka censuren. Plötsligt ser han en öppning för den förbjudna Motorsågsmassakern. Videovåldsdebatten rasar i svensk media. 1983 är det är nu olagligt att hyra ut våldsamma filmer till vuxna. Och i Stockholm startar Sveriges största videovåldsrättegång som får ett oväntat slut. Det stora bråket om Death weekendÅrtiondets censurbråk står mellan jouralisten Jan Guillou och chefen för filmcensuren på Statens Biografbyrå Gunnel Arrebäck. Det handlar om hämndfilmen Death Weekend som förbjudits sju gånger. Sven-Erik märker att något har förändrats i inställningen till censur på Statens biografbyrå. Kanske är det chansen han väntat på i alla år - en chans att ta Motorsågsmassakern förbi censuren?Dokumentären är gjord 2023 och släpps torsdag 21 september.Medverkande:Sven-Erik Olsson (SEO)Ann-Katrin AgebäckGunnel ArrbäckMats JohanssonJan GuillouOlof PalmeBert FridlundReporter: Niklas StormProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Filmälskaren Sven-Erik är 15 år då Motorsågsmassakern startar moralpanik i Sverige. Videovåldsdebatten som blossar upp hotar hans passion och filmsverige kommer aldrig mer att bli sig lik. 1980 sänder Sveriges Televsion samhällsprogrammet Studio S. I ett reportage avslöjas att svenska barn kan hyra våldsfilmer och titta på skräckfilm. Upprördheten är stor och många chockas.Videovåldsdebatten startarDet startar en hätsk debatt som leder till nya lagar och förbud vad gäller videovåld. Det här blir startskottet för en mångårig debatt om kultur, censur och moral. Och filmen som alla talar om är den avskydda skräckfilmen Motorsågsamassakern. Dokumentären är gjord 2023 och släpps tor 21 september.Medverkande:Sven-Erik Ohlsson (SEO)Ann-Katrin AgebäckLars-Åke NormanRolf JadeliusCharles AperiaGöran ElwinHadar CarsCarl-Gustaf BoethiusReporter: Niklas StormProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

P4 Dokumentär vill tipsa om programmet Rock och minnen! I det här avsnittet berättar musikjournalisten Magnus Broni om hur han blev Guns N´Roses- frälst. Magnus Broni är musikjournalisten som på SVT gjort program som ”De kallar oss artister”, ”Hitlåtens historia” och ”Hård rock på export”.I ʺRock och minnenʺ spelar han låtar som blev till klassiker i pojkrummet och berättar historien om att växa upp på landsbygden under ett 80-tal med två TV-kanaler och varma mackor i ugnen. Och hårdrocken i högtalarna.Programmet är från 2023.Programledare: Magnus BroniProducent: Susan Myrdal

Med glitter och glamour slår han igenom i TV under 80-talet. Men så dör han, 39 år. Att det är aids nämns aldrig och hans namn står inte på gravstenen. Nu berättar vänner och familj om tystnaden. Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.Jacob Dahlin blir sjuk i aidsMen när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.Medverkande: Ebba Fisch, Jacobs storasysterJens, Jacobs brorson Annika Hagström, vän och journalistkollegaTom Hedqvist, vän och formgivareMeta Bergqvist, vän och kollegaDokumentären är gjord 2023.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

En dag får Håkan Forsberg en låda. Och i den ligger världens största padda. Paddan Prinsen kommer att förändra Håkans liv och ta honom ut i världen. Men mitt i en turné slår olyckan till. Håkan Forsbergs padda, som snabbt får namnet Prinsen, är en agapadda. Med sina 60 centimeter och 2650 gram hamnar den snabbt i Guinness Rekordbok med titeln Världens största padda. Det blir startskottet för en landsomfattande turné för Håkan och paddan. Paret hamnar till slut i USA och får vara med i amerikansk TV. Prinsen äter råttor och växer i omfång vilket bara ökar intresset för honom. Men så händer det som inte får hända.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Alexander BygdénProducent: Sofia KottorpSlutmix: Ola Hemström

Det är spänning i luften på Hultsfredsfestivalen 1991. Sator och Thåström ska spela. Och så kommer dansbandet Sven-Ingvars upp på scenen. Nu återstår att se hur den skränande publiken ska reagera. Sven-Ingvars har spelat i nästan fyra decennier när frågan kommer om bandet vill spela på Hultsfredsfestivalen sommaren 1991. Bandet har under åren spelat allt från jazz och rock till dansbandsmusik. Det är inte självklart att tacka ja på förfrågan. Bandmedlemmarna vill hellre ha semester, det har de alltid den tiden på året. Men bokaren Håkan Waxegård har bestämt sig. Han ska övertala både arrangörerna och Sven-Ingvars. Till slut tackar alla ja och det blir en oförglömlig spelning för alla inblandade. Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Mattias Lindgren Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Daniel Bakke sitter i Tunisiskt fängelse misstänkt för brott han hävdar aldrig skett. I väntan på att rentvås kämpar han i ett överbelagt fängelset där fångarna styr allt. Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år har Daniel Bakke till sist hittat kärleken och är redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn.Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel.I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig.– Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel.Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek.Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm.

Carrie Nygren är tonåring då hon blir världskänd supermodell och en favorit hos de stora modemagasinen. Men hon drömmer om ett annat liv och försöker rymma hem. Carrie Nygren upptäcks av en modellagentur i Stockholm 1971 när hon är 16 år. Hon har precis tagit sig ur en svår depression och som en följd av det rasat i vikt. Carrie skriver på ett kontrakt med en agentur i Paris. Hon packar väskan, får några hundralappar av sina föräldrar och beger sig ut i världen - 16 år och helt ensam. Hon känner sin ensam och deprimerad och längtar hem. Så hon rymmer mitt i ett stort modelljobb för franska Vouge.Jobb för Vouge och Elle i New YorkHemma möts hon av två förvånade föräldrar som genast uppmanar Carrie att återvända. Och hon gör som de säger och fullgör jobbet sedan rullar det på med modelljobb i många år, främst i New York. Under 70- och 80-talet är hon en av de mest kända supermodellerna tillsammans med t ex Imam och Linda Evangelista. Carrie Nygren från Sveriges täcker otaliga omslag för modemagasin som Vouge och Elle.Carrie tror att hon ska döParallellt med modelljobben börjar Carrie Nygren en skådespelarkarriär. Hon lever jetsetliv och besöker ofta den ikoniska nattklubben Studio 54 där hon hänger med andra världskändisar som John Lenon och Yoko Ono, Iggy Pop och Andy Warhol. Hjulen går snabbare och snabbare och en dag kraschar allt. Carrie tror att hon är på väg att dö.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Elina JallingProducent: Jenny BergmanSlutmix: Peter Jonason Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpHar du som lyssnare tankar på att skada dig själv? Då kan du vända dig hit: Självmordlinjen Mind 112

1993 hittas några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen.– Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.Producent på Sveriges Radio: Ola HemströmProgrammet gjordes 2021.Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Över 600 svenska stridspiloter fick i tysthet sätta livet till i övningar med de stridsflygplan Sverige utvecklade på 50-och 60-talet. Ett trauma för de anhöriga och de som fick se sina kollegor dö. Under vissa delar av 50-talet dog i snitt två stridspiloter i månaden i fredstida övningar. Övningar som utfördes med de nya stridsflygplan som Sverige utvecklade. Hemma väntade de anhöriga väl medvetna om att det snart kunde vara deras tur att få ett dödsbud. Ändå talade man inte om det. Det var så det var att vara stridspilot i Sverige under det kalla kriget.Ola Gynäs plan havererade men i motsats till många kollegor överlevde han kraschen.Marianne såg sin man Arne gå till jobbet men han kom aldrig hem, hans bild står fortfarande på hyllan i hemmet.Tystnaden kring det som hände plågar fortfarande de anhöriga till de döda stridspiloterna.En P4 Dokumentär av Tobias Svanelid och produktionsbolaget Prata. Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemströmp4dokumentar@sverigesradio.se

Efter 30 år ringer en av medlemmarna i det avsomnade rockbandet Nestor upp sina kompisar. Han vill återuppliva tonårsbandet. Ingen anar vad det kommer att leda till. Det börjar som en tonårsdröm hemma i Falköping. Fem kompisar repar hemma i Tobias pojkrum. Planscher med bandet KISS hänger på väggarna. Mamma Barbro bjuder på chokladmjölk i pauserna.Nestor läggs på is i 25 årBandet vinner musiktävlingar och alla i Nestor, som de kallar sig, är beredda på att satsa på en musikkarriär. Men just när Nestor ser ut att kunna slå igenom tar allt slut. Och det kommer att ta flera decennier år innan bandmedlemmarna möts igen. De flesta i bandet pausar den musikaliska yrkeskarriären och blir polis, tv-fotograf och rektor. Familjelivet tar fart.Bandet blir förband till KISSEtt par av bandmedlemmarna fortsätter i musikbranschen. När 30 år har gått känner en av dem att att det är dags att försöka återuppliva det avsomnade Nestor. Fem mogna män i 50-års åldern ska plötsligt blåsa liv i sina rockdrömmar. Vad det kommer att innebära kan varken Tobbe, Mackan, Mäla, Johnny eller Matte föreställa sig. Inte ens i sina vildaste drömmar. Det är först när de står på samma scen som Paul Stanley och Gene Simmons det går upp för dem vilken resa de har gjort tillsammans.Medverkande: Mattias "Matte" Carlsson, trummor Martin "Mäla" Frejinger, keyboard Tobias "Tobbe"Gustavsson, sång Johnny Wemmenstedt, gitarr Marcus "Mackan" Åblad, bas Barbro Larsson, Tobias mammaCamilla Ahlin, chef inom gymnasieskolan i Härryda kommunChristine Hellquist, stöttade bandet på 90-taletDokumentären är gjord 2023.Reporter: Christopher JohanssonProducent: Sofia KottorpSlutmix: Karl Boustedt och Anton Östlund

2003 utsätts utrikesminister Anna Lindh för en knivattack i Stockholm. På plats finns blåljusfotografen Stefan Söderström som tar en av Sveriges mest omdebatterade och dyraste nyhetsbild någonsin. 20 år har gått sedan dåvarande utrikesminister Anna Lindh 2003 utsattes för en knivattack på varuhuset NK i Stockholm och senare avled. Nära varuhuset finns blåljusfotografen Stefan Söderström, en ung, frilansande pressfotograf som i sin bil lyssnar av polisradion och tar bilder när något händer. Bilder han sedan säljer till tidningarna. Stefan är först på plats tillsammans med polis och räddningstjänst och tar bilder på Anna Lindh när hon skadad förs ut på bår ur varuhuset. De enda bilderna från en händelse som kommer att skaka om Sverige i grunden. Pressfotografen Patrik C Österberg berättar här historien om en av Sveriges mest omtalade och dyraste nyhetsbilder. För det var många som kämpade om rätten till de unika bilderna från NK, bilder som kom att förändra fotografens liv och sätta igång en debatt om vad som kan och inte kan publiceras.Dokumentären är gjord 2023 av Patrik C Österberg.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Den polske paleontologen Grzegorz Niedwiedzki flyttar till kärleken i Sverige, ett land utan dinosauriefynd. Men så sätter han spaden i marken och upptäckten förändrar allt. Grzegorz Niedźwiedzki intresserar sig för fossil redan som barn. Och som student träffar han sitt livs kärlek, Kasia, på en forskarkonferens. Men när Kasia flyttar till Sverige för att forska vid Uppsala Universitet hamnar Grzegorz i ett dilemma. Ska han ge upp sin dinosaurieforskning i Polen och flytta till Kasia i Uppsala eller göra karriär i Polen? När han till slut väljer kärleken och kommer till Sverige börjar han leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom har gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i SverigeMen efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Monika TitorProducenter: Niklas Storm och Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar P4 Story! Det här avsnittet handlar om 13-åriga Ludde som är med om en olycka i en trimmad a-traktor. P4 Väst har granskat hur Transportstyrelsen, bara månader efter olyckan, inleder arbetet med en hårt kritiserad regeländring som leder till fler manipulerade a-traktorer på vägarna.Snart tre år har gått sedan kraschen, nu berättar Ludde och hans mamma Petra för första gången om olyckan som förändrade allt.Reportrar: Dino Jasarovic och Frida GrönholmProducent: Ingela HydénLjudmix: Thor AnderssonKanal: P4 VästAnsvarig utgivare: Peter Sundblad

När strider bryter ut i Kongo-Brazzaville blir missionsarbetaren Lars Anders Larsson fast i ett gästhus som ligger vid frontlinjen. Nu måste han fly innan det är för sent. Lars Anders Larsson reser 1997 till Kongo-Brazzaville för att hjälpa till att bygga upp landet som skakats av ett inbördeskrig. Hemma i Sverige har han fru och fyra barn.Hela familjen har i omgångar rest till de båda Kongo-republikerna för att på Svenska missionsförbundets uppdrag jobba med bland annat hälsoprojekt. Lars Anders Larsson är van vid att hantera riskfyllda situationer. Men det han nu möter är farligare än något han tidigare upplevt.Nya stridigheter blossar upp och det gästhus som Lars Anders bor på hamnar mitt i frontlinjen. Läget för Lars Anders och de andra som sökt skydd på gästhuset blir värre dag för dag, och han måste komma på ett sätt för dem att fly.Programmet är gjort 2023.Reporter: Niklas StormProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Elvira Björnfot

Hanna Dimitri var bara ett barn då hon hamnade i Auschwitz. Men inte för att hon var jude utan för att hon var rom. Hon blev fånge Z-4517 och räddades till Sverige av de vita bussarna. Hannas Dimitris dotter Berith Kalander berättar den otroliga berättelsen om sin mamma som föddes i Polen och som barn förlorade hela sin familj i Förintelsen. Överlevde fem koncentrationsläger Hannas pappa och syskon avrättades av soldater i en skog i Polen och hon skickades sedan med sin lillasyster Anita, fem år, med boskapsvagn till Auschwitz. Där gasades hennes lillasyster ihjäl medan Hanna överlevde både Auschwitz och flera andra koncentrationsläger, bland andra Maidanek, Rechlin och Ravensbrück innan hon skickades för tvångsarbete i Nazitysklands vapenfabriker.Kom med Vita bussarnaVid krigsslutet lyckades Hanna som 14-åring komma med Röda Korsets hjälpaktion Vita bussarna till Sverige och registrerades som inresande i Malmö i början av maj 1945, som en av bara två räddade romer.I Sverige gifte hon sig med Georg Dimitri, som var svensk rom från en tivolifamilj. Tillsammans fick de fyra barn och de levde större delen av livet i Malmberget i Norrbotten, där Georg så småningom fick jobb i gruvan.Mattias Kalander, Beriths son, minns mormor Hanna med värme. Han har speciella minnen av när han och Hanna tillsammans tittade på Kung fu-filmer, som Hanna gillade att se.– Jag tror hon gillade att se den lilla människans revansch mot ondskan, säger han.Programmet är gjort 2023.Reporter Lotta Malmstedt

I flera år stjäl polisen Martin Ekman beslagtagna droger på sitt jobb. Ingen vet att han missbrukar. Men kollegorna börjar bli misstänksamma och en dag gillrar de en fälla. Det är när Martin inte nöjer sig med att stjäla enbart droger från förrådet med beslagtagna varor, utan även börjar stjäla värdesaker, som smycken, alkohol och pengar som misstankarna till slut riktas mot honom.Den 19 december 2013 grips Martin Ekman på bar gärning av sina kollegor i polishuset i Örebro, då har han fickorna fulla med narkotikaklassade tabletter.Han får sparken som polis och döms till ett års fängelse för bland annat grov stöld. Det här är han egen berättelse om resan ner i avgrunden och vägen tillbaka. Programmet är gjort 2022.Reporter: Carina Galanou IpsoniusProducent: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Med lösmustascher och skägg bestämde sig Britt Dohsé och Birgitta Westhed att nästla sig in i Vasaloppet 1978. Som kvinnor var de förbjudna att delta. Men de ville åka och skrev historia på kuppen. Efter att gymnastikläraren Margit Nordin åkte Vasaloppet 1923 förbjöds kvinnligt deltagande. Det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta, påstods det bland annat.Men efter närmare sex decennier av förbud hände något i 1978 års Vasalopp som skulle komma att förändra historien. De båda motionärerna Britt Dohsé och Birgitta Westhed bestämde sig för att åka de nio milen utklädda till män. De skaffade lösskägg från Stadsteatern i Göteborg och anmälde sig i bekanta mäns namn.– Jag tyckte det var sorgligt och bedrövligt att vi inte fick åka. Att klä ut sig var enda chansen att kunna delta, säger den idag 79-åriga Birgitta Westhed.– Jag var förbannad, det var bara gubbar överallt som bestämde, säger 82-åriga Britt Dohsé.Britts och Birgittas revolt 1978 skapade rubriker och bidrog till att kvinnorna till slut tilläts åka. I år är det 40 år sedan de nio milen mellan Sälen och Mora öppnades för kvinnor, då i klassen Öppet Spår. 1981 släpptes kvinnorna fram även i det ordinarie Vasaloppet.Programmet är gjort 2019 av Martin Eriksson.Birgitta Westhed dog året efter att denna dokumentär gjorts. Hon blev 80 år gammal. Fler dokumentärer av Martin Eriksson hittar du nedan:

Tre vänner antar en utmaning. Att försöka sitta nakna utomhus på Sveriges myggtätaste plats - i sex timmar. Ortsborna tycker de är tokiga. Myggplågan är värre än någonsin denna sommar. Ska de lyckas? Sommaren 2009 är myggplågan olidlig i byn Bärrek i Gästrikland. I området kring nedre Dalälvens mynning gör myggen att företag flyttar, turisterna flyr och ortsborna håller sig inomhus.På en rockfestival pratar tre kompisar från Valbo om mygghelvetet i Bärrek. De har hört ett rykte som säger att den som får tillräckligt många mygg-stick vid ett tillfälle sedan helt slipper klådan. Efter några öl bestämmer sig Johan Norbäck och hans två kompisar för att ta reda på om ryktet stämmer. De kallar det Operation Överdos.Myggen skulle suga blod i sex timmarEn varm och solig sommardag åker de till Bärrek. De slår upp ett campingbord, tar av sig till bara kalsongerna och dukar upp med pussel, läsk och chips. Målet är att låta myggen suga blod från deras nakna kroppar i sex timmar. Ortsborna tycker de är galna och lokalpressenkommer för att se hur länge killarna står ut.– Under arbetets gång blev det klart för mig att även om Valbokillarnas upptåg var dråpligt var myggplågan för ortsborna inget man skrattade åt. Och kampen mot myggen blev också något som jag bestämde mig för att skildra i den här berättelsen, säger Gustaf Wallinder som gjort dokumentären.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Gustaf WallinderProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Elvira BjörnfotP4 Dokumentär når du på P4dokumentar@sverigesradio.se

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.seVilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Eilert är tonåring när han upplever att Elvis Presleys ande tar över honom. Efter år av elchocker och tung medicinering bestämmer han sig för att driva ut anden. Genom att ställa sig på scenen. Eilert Dahlberg blir Elvis från HusumNär Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis.  2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.Eilert Pilarm får elchockerMen bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.Dokumentären är gjord 2023. Reporter: Alexander ArvidssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

En valross har förirrat sig från Arktis till sommarhettan i Oslofjorden. Hon heter Freya och gillar att solbada på småbåtar. Hon blir sommarens stora snackis. Men också ett säkerhetsproblem. En kylig marsdag får sommarpärlan Smögen besök av något så ovanligt som en 600 kilo tung valross. Magnus Sandberg stöter på det, han först tror är en gigantisk säl, på sin kvällspromenad och sätter sig på en armlängds avstånd från henne:– Valrossen tyckte väl inte jag såg så skräckinjagande ut för jag var ingen isbjörn eller någonting liknande, berättar han om när han blev sittande helt ensam med valrossen i över en timme.Hon heter Freya och är en ung valrosshona. Hon sicksackar mellan Norge och Sverige och besöker även Strömstad.Valrossen Freya skapar uppståndelseJag trodde inte mina ögon, berättar Rose-Marie Hansson som genast ringer till sin väninna Carina.– Du får slänga allt och komma för det här måste du bara få uppleva, nästan skriker hon.Den i vattnet graciösa men på land lite klumpiga valrossen skapar stor uppståndelse. Hon tar sig upp på fritidsbåtar, lapar sol och tuggar på inredningen. Freya blir snabbt en attraktion och media från hela världen rapporterar om henne. Rune Aae, högskolelärare och doktorand i biologi, forskar egentligen på fiskgjusar men råkar tidigt bli medias “valrossexpert” och innan sommaren är över har han gett 400 intervjuer med nyhetsredaktioner från hela världen. – Jag fick inte gjort något annat. Telefonen var varm hela tiden. Mediatrycket har varit bortom allt förnuft, skrattar Rune.Valrossen Freya ses som ett samhällsproblemBadgästerna låter inte Freya vara i fred och många vill gärna ta en selfie med valrossen. En del människor går till och med ner i vattnet trots att Freya är i närheten. Vid flera tillfällen jagas badande människor upp ur vattnet av rovdjuret.– Jag försökte stoppa folk själv men det tog bara några sekunder så var de lika nära igen. Jag fick en sån obehagskänsla att jag tillslut valde att ringa polisen, säger Olav Dövik, till vardags kriminalreporter på NRK.Det norska Fiskeridirektoratet gör nu observationer som visar att att det finns stor risk för både människor att komma till skada och frågan om avlivning av Freya seglar upp.Medverkande:Magnus Sandberg, boende på SmögenRune Aae, högskolelärare och doktorand i naturvetenskap vid universitetet i Sørøst-NorgeCarina Westersund, boende i StrömstadRose-Marie Hansson, boende i StrömstadOlav Dövik, kriminalreporter på NRKTone Fiskeseth, boende i OsloChristian Ytteborg, marinachef Kongen marinaThea och Osmun, skolelever i MossAstri Tonian, konstnär och skulptörDokumentären är gjord 2022.En dokumentär av: Kalle Wannerskog och Emil ÖstlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Del 1. John och Ester är båda lovande konstnärer när de möts på Konstakademin 1900. Hon en sprudlande stadsmänniska - han en begåvad skogsromantiker som slåss med tvivlen på sin egen förmåga. Ester Ellqvist och John Bauer möts på KonstakademinEster Ellqvist och John Bauer är båda elever som sticker ut på Konstakademin. Hon en sprudlande, frispråkig och vacker stadsmänniska, omgiven av beundrare. Han en begåvad skogsromantiker, men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat.Skogarna i Bland Tomtar och trollSkogen är John tillflykt i barndomen och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Framgångarna med sagoboksserien Bland tomtar och troll väntar i framtiden. Men när Ester och John som nygifta återvänder till Småland och slår sig ner vid sjön Bunn utanför Gränna börjar mörkret sänka sig över John.En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.Brevet från Elna lästes av Ulla de Verdier.Kurskamratens memoarer lästes av Mattias Pleijel.Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist.Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.Reporter Cecilia Ohlèn.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.Ljudmix Olle Sjöström.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se.

Del 3. Lille Putte föds och äktenskapet får ny luft. Men livet i skogen fungerar inte och paret beslutar sig för att starta om i Stockholm. Men mörkret växer i John och resan slutar i katastrof. Ester Ellqvist och John Bauer möts på KonstakademinNär de möts på Konstakademin i Stockholm är Ester Ellqvist är en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. John Bauer är en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat. John Bauer har rönt stora framgångar med sina illustrationer av sagoboksserien Bland Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna. Och trollens ansikten skvallrar om likheten med konstnären själv och den svärta han bär på.  ”Ömsom är jag troll, ömsom är jag människa”, säger han själv.Flytten till skogarna i Tomtar och trollSkogen är tidigt Johns tillflykt och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när nu Ester och John som gifta har återvänt och slagit sig ner i de skogar som varit hans börjar har mörkret börjat sänka sig över John. Ester är ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor. Johns tvivel på sin egen förmåga fortsätter att växa.Pressen ökarEfter ett missfall föds sonen Putte och John och Esters äktenskap får nytt liv. Men pressen på John att leverera sina berömda teckningar av troll och prinsessor fortsätter. Han känner sig alltmer fångad i den bildvärld han själv skapat.En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling.Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm.Reporter Cecilia Ohlèn.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.Ljudmix Olle Sjöström.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

Del 2. John och Ester har efter många tvivel gift sig. Nu flyttar de till Johns skogar i Småland, där troll och sagoväsen gömmer sig bakom varje sten. Men mörkret börjar krypa sig in i deras hem. Ester Ellqvist och John Bauer möts på KonstakademinEster Ellqvist och John Bauer möts på Konstakademin i Stockholm. Hon en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. Han en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som började som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat. För John Bauer börjar nu framgångarna med illustrationerna av sagoboksserien Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna.Flytten till skogarna i Tomtar och trollDe är i Johns barndomsskogar den bildvärld föds som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när Ester och John som gifta nu återvänder och slår sig ner där börjar mörkret sänka sig över John.”Ömsom är jag John Bauer, ömsom är jag trollet" säger han själv.Ester blir ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor. För John blir arbetet allt intensivare i takt med framgångarna och hans tvivel på sin egen förmåga växer.Då händer det som inte får hända.En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling. Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm.Reporter Cecilia Ohlèn.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.Ljudmix Olle Sjöström.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

En amerikan vaknar upp på ett sjukhus i Kalifornien, och kan bara prata svenska. Han kommer att kallas Mannen utan minne, och hamnar till slut i Uddevalla, hemma hos Eva Espling. Sommaren 2013 briserar historien om amerikanen Michael Boatwright. Medier runt om i världen rapporterar att han har hittats medvetslös på ett motell i Kalifornien. Han minns inget av sitt tidigare liv, och nu försöker man pussla ihop hans historia.Hemma i Uddevalla sitter Eva Espling. Hon känner igen mannen på bilderna som kablas ut. Hon var förälskad i honom när hon var ung.Nu ringer Eva och säger att hon känner honom. Det blir början på en spännande och omskakande historia. Programmet är gjort av Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se 

1993 lanserar SVT en ny TV-idé. TV-stjärnan Harald Treutiger ska avslöja trolleritricks - på bästa sändningstid. Men trollkarlarna blir ursinniga. Magin är hotad och nu blåser det till strid. Rena Rama Sanningen fick Harald Treutiger att drabbas av trollkarlarnas ilskaMagin är hotad, menar trollkarlarna, och riktar sina trollstavar mot programledaren Harald Treutiger. TV-programmet ska avslöja tricken bakom trollkarlarnas magi. När "Rena Rama Sanningen", trots kritiken, får premiär i rutan når magikernas känslor orkanstyrka. Dåtidens stora TV-stjärna, Harald Treutiger, får till och med ta emot mordhot. Men när giljotinen ska testas i programmet så händer något.Denna P4 Dokumentär är producerad 2022 av Gustaf Wallinder.Producenter är Sofia Kottorp och Ola Hemström.P4dokumentar@sverigesradio.se

Det är årets sista natt 1963. Ångaren är omsvept av tjock dimma. Då skriker plötsligt utkiken att han ser ljus i tjockan! Men på radarn syns ingenting. Gösta Bågenholm berättar om skeppets sista resa. Kapten Gösta Bågenholm berättar historien om ett av de 852 vrak som döljer sig på botten i Kattegatt. Den franske ångaren Capitaine Louis Malbert kolliderar på nyårsnatten 1963 med ett okänt fartyg i dimman på Kattegatt. Nu inleds en kapplöpning mot klockan för att hinna fram till Lilla Middelgrund och grundsätta det skadade skeppet. Ska kapten Joseph Huet hinna rädda sitt skepp och till vilket pris?Gösta är också aktuell med en ny bok inspirerad av hans radioberättande. "Sailors Grave" heter den.Detta är en omarbetade version av ett tidigare avsnitt av P1-serien Min berättelse där du kan höra fler berättelser av Gösta Bågenholm.Vill du höra av dig med en hälsning till Gösta Bågenholm kan du maila till P4 Dokumentärs producent, Ola Hemström, på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lena Nordlund is completely bowled over by Iggy Pop when she sees him in concert in 1986. Later, as a journalist she decides to get an interview with him. But it takes ten years before she gets a yes. Iggy Pop has been called the godfather of punk and is known for wild live performances. And also for his shirtless body, his time in the band the Stooges and his cooperation with David Bowie.For Lena he´s also a company on the radio while she´s cooking at home, and she has a long lasting love for his music and artistry. Now, at last, she will meet him, both as the fan she is, and as a science journalist.Iggy Pop is also a big inspiration to never give up – a musician who went through many hardships in the beginning of his career, but always kept going.In October 20, 2022, Lena Nordlund received the Swedish radio award Guldörat (the Golden Ear), “Interview of the year”  for her interview with Iggy Pop. The documentary was made in 2022.Reporter: Lena NordlundProducers: Ola Hemström and Sofia KottorpFinal mix: Olle Sjöström

Lena Nordlund blir helt golvad av Iggy Pop när hon ser honom på konsert 1986. Som journalist bestämmer hon sig för att få en intervju med Iggy. Men det tar tio år och många mail innan det blir ett ja. Iggy Pop – punkens gudfaderIggy Pop har kallats punkens gudfader och är känd för sitt samarbete med rockbandet The Stooges och David Bowie.För Lena Nordlund är Iggy Pop sällskapet i radio när hon lagar mat och en långvarig artistförälskelse. Nu ska hon äntligen få träffa honom både som fan och vetenskapsjournalist.Iggy Pop är också en stor inspiration för att aldrig ge upp – en artist som hade många motgångar i början, men hela tiden kämpade på.20 oktober 2022 tilldelades Lena Nordlund branschpriset Guldörat för intervjun med Iggy Pop i kategorin Årets Intervju.Programmet gjordes 2022Reporter: Lena NordlundProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Mitt under brinnande krig går 20-åriga Ingrid Rune vakt vid finska gränsen. De kallas "Tornsvalorna", luftbevakarna med ögonen mot skyn och vapen i hand. I bitande kyla sätts Ingrid på prov. Tusentals kvinnor rekryteras under andra världskriget för att bevaka Sveriges luftrum och gränser. För första gången vapentränas kvinnor i försvaret och får samma lön som männen. Men de får kämpa för att accepteras.När den tyska Engelbrechtsdivisionen reser genom Sverige är det Ingrid som beväpnad vaktar tågstationen i Vitvattnet. Dokumentären bygger på dagboksanteckningar och brev som Ingrid Rune skrev 1940 och 1941 och är ett av de få vittnesmål som finns bevarat av en tid då synen på kvinnor i krig förändrades.Medverkande: Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia Stockholms universitet. Klas Åmark, professor emeritus i historia och Staffan Rune, son till Ingrid Rune.Dokumentären är gjord 2022 av Cecilia Ohlén. Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström. Ljudmix Olle Sjöström.

Fängelsebandet Jailbird Singers gör succé på Svensktoppen. Men på turnén kan Korpen inte hålla fingrarna i styr och frontfiguren Tony Granqvist faller ihop på scen. Det gamla livet hinner ikapp dem. Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpDokumentären är gjord 2022.

Tony Granqvist möter biltjuven Masen och dynamitarden Korpen på Långholmen och Jailbird Singers föds. Tony beskrivs som en ny Elvis och de hamnar på svensktoppen. Men deras förflutna hotar framgången. Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpDokumentären är gjord 2022.

Väktarna Andreas och Peter kör värdetransport i Uppsala när två maskerade män överfaller dem. Rånarna kommer över nästan 10 miljoner kronor. Polisen riktar snabbt misstankarna mot väktarna själva. Väktaren Peter är kroppsbyggare, skämtar ofta och är populär bland kollegorna. Hans kollega Andreas kallas Clintan på jobbet, eftersom han är verkar vara en hårding och har en stor revolver. De båda kollegorna trivs i varandras sällskap.Men så en sommardag 1991 blir Andreas och Peter rånade i centrala Uppsala. Det är det största rånet någonsin i stan och en enorm polisinsats drar igång, och utredarna upptäcker snart en rad märkliga omständigheter.Det är nästan dubbel så mycket pengar i värdetransporten än vad som är tillåtet. Rånarna verkar ha vetat var värdetransporten ska köra, vilken väktare som är beväpnad och det hela gick enkelt. Allt pekar på att det är ett insiderbrott, och Andreas och Peter går från att vara brottsoffer till misstänkta gärningsmän.Det här är berättelsen om ett rån där kollegor vänder sig mot varandra och polisen tvingas ut på en internationell jakt efter det stora bytet.Programmet är gjort 2022.Reporter: Niklas StormProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Jakten efter gärningsmännen bakom rånet blir intensivare. Polisen har span på den misstänkta insidern, men vilka är hans kumpaner? Samtidigt kopplas rånet ihop med stans ökända gäng - Uppsalamaffian. Väktarkollegorna Andreas och Peter blir rånade utanför i centrala Uppsala våren 1991. Det tar inte lång tid förrän polisen riktar sina misstankar mot de båda väktarna, eftersom det var för mycket pengar i värdetransporten och rånet gick för lätt tycker polisen.Polisen griper Peter som häktas och förhörs. Men han släpps i brist på bevis. Samtidigt kallas kollegan Andreas in på nya tuffa förhör och han kämpar för att bevisa sin oskuld.Det visar sig nu att rånet kopplas till stans okända gäng, Uppsalamaffian. För första gången berättar ligans tidigare så kallade torped, Johan Enander, om sin inblandning i rånet och om hur en blåsning höll på att leda till gangsterkrig.Samtidigt tror sig polisen ha gjort det genombrott som kan komma att lösa fallet om det inte vore för att de misstänkta rånarna är borta.Det här är berättelsen om ett rån där kollegor vänder sig mot varandra och polisen tvingas ut på en internationell jakt efter det stora bytet.Peter, Jannis, Mikael och Christos heter egentligen något annat. Peter är död sedan något år tillbaka. Trots upprepade försök har de tre andra inte gått att nå eller slutat svara efter att redaktinen väl haft kontakt. Johan Enander har lämnat kriminaliteten och är sedan många år tillbaka engagerad att hjälper andra att göra samma sak.Reporter: Niklas StormProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

1993 hittar Peter Apelgren några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok om sina resor i Sverige. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen.– Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.Producent på Sveriges Radio: Ola HemströmProgrammet gjordes 2021.Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

1960 kliver en ung dam med fint bagage av Londonbåten i Göteborg. Hon ber taxichauffören köra till Mr Dan. Larmet går på tidningsredaktionerna. Vem kan den här pinglan vara? Nattklubbsdansösen Anna-Bell LeeAnna-Bell Lee är nattklubbsdansös och kommer att skaka om i Göteborgssocieteten och snart ta över som fru Broström. Lite luggslitna redaren Dan-Axel och enormt tjusiga Anna-Bell är på alla tidningsomslag.Broströmsimperiet går mot sitt slutSamtidigt börjar det gå allt sämre för sjöfarten och varvsindustrin. Folk funderar kring hur Broströmsimperiet sköts egentligen. Koncernchefen Dan-Axel svajar betänkligt vid sjöfartsdopen. Broströms hundra år av makt och framgångar går mot sitt slut.Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn.cecilia.ohlen@sverigesradio.seMedverkandeSten Hedman, journalist. Jobbade på Bildjournalen på 60-talet. Ebba von Essen, journalist på Aftonbladet. Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio som jobbade på Eriksbergsvarvet i början av 70-talet. Ninna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Producenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Olle Sjöström

Året är 1953 och fröken Myron söker jobb på de tjusiga Amerikabåtarna i Göteborg. 50-talet är guldår för familjen Broström. Men en morgon kommer skrämmande nyheter om en fartygskrasch. I februari 1953 springer Kerstin på en kamrat i Göteborg som tar henne med ombord på MS Gripsholm. Hon blir helt betagen i fartygets vackra trappa och söker ett jobb som sjukgymnast på Svenska Amerika Linien.Lyxliv på AmerikabåtarnaDet är glammigt värre för passagerarna ombord. Champagne, dopp i poolen och dans till levande musik. Men en morgon kommer skrämmande nyheter. Två lyxfartyg har krockat utanför den amerikanska östkusten.Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn.cecilia.ohlen@sverigesradio.seMedverkandeKerstin Berg, sjukgymnast som jobbade på Stockholm och Kungsholm på 50-talet.Bertils Söderberg som arbetade på Kungsholm i början av 60-talet. Krister Bång, fartygshistoriker.Ivar Janson, släkting.Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio.Producenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Olle Sjöström

Torsdagen den 15 mars 1934 vaknar Stockholmarna till blodiga rubriker. En militär har skjutits ihjäl i sitt hem på Djurgården. Det är hans unga hustru Brita som hållit i vapnet. Född Broström. Paret beskrivs som synnerligen välsituerade. Brita kommer från en av Sveriges mest framgångsrika familjer – Broströms – med fartyg på alla de sju världshaven.Familjen Broström är högvilt för pressen Familjeöverhuvudet Dan Broström hastiga död har skapat stora rubriker några år tidigare. Under våren 1934 rullas på nytt en mycket sorglig men denna gång också våldsam kärlekshistoria upp inför allmänhetens ögon.  På Långholmens sinnessjukavdelning försöker professor Kinberg reda ut vad som ligger bakom dådet och redardrottningen Ann-Ida, Britas mamma, ställs åter inför hårda prövningar.Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèncecilia.ohlen@sverigesradio.seMedverkandeThomas Nilsson, psykolog och forskare i experimentell rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. Ninna Boberg, museipedagog vid Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg

Dan Broström och grosshandlardottern Ann-Ida Mark möts i Göteborg i början av 1900-talet. Men kärleken stöter snart på förhinder när paret börjar bygga upp det stora redarimperiet. Broströms är under sin guldålder Sveriges största rederi och Göteborgs största arbetsgivare. Hundratalet fartyg seglar ute på haven. Redarfamiljen Broströms framgångssaga Familjens berättelse börjar i Värmland redan på 1850-talet. Axel Broström är 13 år och jobbar vid järntransporterna i Kristinehamn. Han är barnarbetaren som går från botten till toppen och lägger grunden till ett redarimperium. Men när familjen flyttar till Göteborg på sin resa uppåt så möter sonen Dan kärleken i Ann-Ida Mark. En flicka från samhällets toppskikt. Och nu hopar sig molnen.Programmet är gjort 2020 av Cecilia Ohlén.cecilia.ohlen@sverigesradio.seMedverkandeNinna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Kent Olsson och Jan Kuuse, forskare i ekonomisk historia.Olof Andersson, bibliotekarie i Kristinehamn. Ivar Janson, släkting. Anna Adrian, konservator på Göteborgs museum.Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Berättelser som berör

En mörk februarikväll 1944 går Gunnar Backlin över kaserngården i Strängnäs då han hör mullret av bombplan. Himlen lyses upp, en öronbedövande smäll hörs. Sovjetiska bomber faller runt omkring honom. Gunnar Backlin är soldat vid regementet i Strängnäs när han fälls till marken av de sovjetiska bomberna. Under samma kväll faller också sovjetiska bomber över Södertälje och Södermalm i Stockholm.Nu börjar spekulationerna om varför bomberna släppts över det neutrala Sverige. Kan det vara gripandet av den ryska spionen Vasilij Sidorenko som är upprinnelsen till det ryska anfallet? Eller är förklaringen en helt annan? Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban BjörstadiusProducent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

I april 1943 ger sig Gustaf Roslund och 32 andra besättningsmän ut med ubåten Ulven för att öva ubåtsanfall. Sen försvinner ubåten spårlöst. Nu startar kampen för att finna och rädda besättningen. När morgonen gryr utanför Marstrand står det klart att något allvarligt måste ha hänt. En enorm sökoperation sätter igång. Hemma väntar Gustafs fru, och hela svenska folket, på ett livstecken. Hon bär på deras första barn. Hoppet lever om att ubåtens besättning fortfarande finns vid liv någonstans där nere i djupet. Men syret på Ulven håller sakta men säkert håller på att ta slut.Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius, bolaget PrataProducent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Else Ullman sitter bredvid lastbilsföraren. Om de stoppas vid vägspärren ska hon säga att hon är chaufförens dotter. Men hon ett judiskt barn på flykt undan nazisternas deportation av Norges judar. Den 26 november 1942 kommer den norske nazistledaren Vidkun Quislings order om att alla norska judar skulle samlas ihop och föras med båt till Tyskland och koncentrationslägret i Auschwitz. På en vinterkall landsväg strax utanför Oslo klättrar två barn upp i framsätet på en gammal lastbil. En av dom är Else Ullman. Hon är åtta år gammal när hennes flykt från Norge tar sin början, där på Trondheimsvägen. Flykten går genom frusna skogar på gränsen till Värmland medan gränsvakternas sökarljus och hundar genomsöker vinternatten.Programmet är gjort våren 2022.Reporter: Tobias Svanelid, bolaget PrataProducent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Bengt är 13 år när han sopar rent vedkärran. En ljudknall skrämmer hästarna och åttaåriga Margit flyger av dressinen på grund av tryckvågen. En V2-robot har störtat i småländska Bäckebo. Det är ett under att Bengt Johanssons pappa lyckas hålla kvar tömmarna när den höga ljudknallen av den störtade torpeden skrämmer hästarna. Kan det vara ryssarna som anfallit Sverige? Snart börjar jakten efter spåren av Hitlers supervapen - V2-roboten som störtat i Småland.Programmet är gjort våren 2022.Reporter: Tobias Svanelid, bolaget PrataProducent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

I Thomas Munters källare i Sparreholm finns ett helt rum till KISS ära. Men nu planerar bandet sin sista turné. Hur tar man farväl av ett band som man levt med större delen av sitt liv? 2019 meddelar rockbandet KISS att de gör sin sista turné som band. The end of the road tour inleds. Ett ständigt samlande och letande efter spelningar, bilder och information om bandet präglar Thomas Munters och Tony Rosenholms liv. Men de har också helt olika syn på bandet. För där Tony tycker att KISS mest  ett halvt cover-band numera så tycker Thomas att det fortsatt är kul att följa bandet där de är idag. Följ med ner i källaren där väggarna är täckta av album och affischer med KISS. Till konsertupplevelser och möten med idoler. Möt två hängivna KISS-fans. Ett program av Malin Marcko år 2020.

Kjell är tio år när han hör explosionen i havet utanför Össby på Öland. Han cyklar ner till stranden och ser tre tyska krigsfartyg sjunka till botten. I vattenbrynet guppar en mössa med ett hakkors. Nyheten att tyska fartyg exploderat utanför Öland, efter att ha kolliderat med minor, sprider sig snabbt. Den då unge Kjell Andersson i Össby på södra Öland ser fartygen sjunka därute. Men efter explosionen säger föräldrarna åt sina barn och tonåringar att inte gå ner till stranden längre. Man är rädd att döda kroppar ska flyta iland.Trots varningarna går 18-åriga Stina Matsson ändå ner till stranden. Hon hittar en ilandfluten sjömansmössa med det tyska nationalemblemet med örnen och svastikan. Hur kunde olyckan ske och skulle Sverige nu drabbas av Hitlers vrede?Programmet är gjort våren 2022.Reporter: Tobias Svanelid, bolaget PrataProducent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Ivar Olofsson utför hundratals illegala aborter under 30-talet. Han har rykte om sig att vara skicklig och han vill informera om preventivmedel. Men han blir ertappad och ställs inför rätta. Ivar Olofsson står med titeln medicine doktor i telefonkatalogen och har en fin klinik i Saltsjö Duvnäs. Abort är helt förbjudet i början av 30-talet och man får inte heller upplysa om preventivmedel. 1934 kallas 158 kvinnor i Stockholm till polisförhör. De har alla bokat tid hos Ivar Olofsson. Genom den omfattande polisutredning som gjordes följer vi tvåbarnsmamman Olga och 17-åriga Märta som går till abortören. Medverkande:Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Bo Lindberg som har jobbat som överläkare i kvinnosjukvården. Johanna Sköld, professor på Tema barn vid Linköpings universitet. Programmet gjordes av Cecilia Ohlén 2021.Producent Sofia KottorpLjudmix Olle Sjöström

Huseby slott dras med stora skulder och skogen runt godset är nästan utplånad. Det går rykten om att den nye förvaltaren lurar fröken Florence Stephens och stoppar pengar i egen ficka. I oktober 1956 bestämmer sig politikerna i Skatelöv för att ingripa. Man vill omyndigförklara fröken Florence Stephens för att stoppa rovdrift och kapitalförstöring på Huseby bruk. Fröken övertalas att bli omyndigförklarad. Det ska bara gälla under en kortare period tills godset kommer på fötter. Säger man. Men för fröken väntar nu år av strider för att bli myndig igen. Medverkande:Ingegerd Oskarsson, politiker som växt upp nära Huseby.Thomas Rosell, har arbetat för Florence Stephens.Sofie Magnusson, VD Huseby Bruk. Erik Wångmar, docent i historia Linnéuniversitetet. Malin Lennartsson, docent i historia Linnéuniversitetet.Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere. Bilderna i kollaget:Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkivPrins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken SmålandFlorence Stephens med sin höst, foto Huseby BrukFlorence och henns systrar, foto Huseby Bruk Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström. Ljudmix Olle Sjöström. cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Godsägaren Florence Stephens är en förmögen dam med stallet fullt av hästar. Hon har nära band till kungahuset och tar sig an prins Carl Bernadotte. Ett fint uppdrag som får förödande konsekvenser. Florence Stephens växer upp på det mäktiga godset Huseby bruk utanför Växjö. Hon är en skicklig ryttare med stark känsla för djur, men verkar ha svårare att avgöra vilka människor som är att lita på. 1957 briserar Husebyskandalen, en omskakande härva med förgreningar ända upp i kungahuset. Medverkande:Thomas Rosell, har jobbat för Florence Stephens. Sofie Magnusson, VD Huseby bruk. Erik Wångmar, docent i historia, Linnéuniversitetet. Malin Lennartsson, docent i historia, Linnéuniversitetet.Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere. Bilderna i kollaget:Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkivPrins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken SmålandFlorence Stephens med sin häst, foto Huseby BrukFlorence och hennes systrar, foto Huseby Bruk Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.Ljudmix Olle Sjöström. cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Fansen dyrkar låten och sångaren Kenta. Men Sveriges största fotbollslåt handlar inte om fotboll. Det berättar doldisen bakom texten till låten som kom till i mötet mellan en luffare och en ingenjör. Vid varje hemmamatch för Stockholmslaget Hammarby så drar låten "Just idag är jag stark" igång och publiken, som är Nordens största supporterklubb, sjunger med. Jättekören består oftast av mellan tjugo och trettiotusen personer, klädda i Hammarbys gröna och vita färger.Mötet mellan Kenneth "Kenta" Gustavsson och Aapo Sääsk skapade fotbollslåten "Just idag är jag stark"För första gången berättare nu doldisen bakom texten till Sveriges mest kända fotbollslåt vad den egentligen handlar om. Aapo Sääsk skrev texten när han var tonåring och behöll den i sin skrivbordslåda. I P4 Dokumentär berättar han om vad som hände sen och om mötet med Kenneth "Kenta" Gustavsson. Kenta var mest känd som en av huvudkaraktärerna i Stefan Jarls filmtriologi om modsen i Stockholm. I Anne Konstenius P4 Dokumentär får vi följa med i berättelsen om hur en kille från "Plattan" i Stockholm kom att bli en dyrkad hjälte på Hammarbyläktaren och en artist älskad av folket. Och om doldisen som skrev texten till "Just idag är jag stark".Reporter: Ann KonsteniusProducenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström P4dokumentar@sverigesradio.seDokumentären är gjord 2022.

De små sängarna för syfilissmittade barn på Lilla Hemmet räcker inte till. Kvicksilverbehandlingen är farlig och läkaren Edvard Welander börjar bli gammal. Vem ska nu ta hand om de sjuka barnen? Lilla Hemmet i Stockholm är en vårdinrättning för barn som fötts med syfilis. Barnen går runt med små tygpåsar om halsen, som innehåller kvicksilver. En långvarig behandling som ska göra de friska.Patienter med "fader okänd"Barnen blir kvar i flera år på Lilla Hemmet för att inte smitta andra människor. Det blir allt trängre. Edvard Welander tvingas säga nej till mödrar som vill få sina barn intagna. Hemmets tio platser är ständigt upptagna. Det behövs ett nytt och större Lilla Hemmet. I journalerna kan man se att de intagna barnen har mycket gemensamt, på flera har sjuksköterskan noterat "fader okänd". Vi möter också några av Lilla Hemmets patienter idag.20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta. Programmet är gjort 2022.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Lilla Ingrid har syfilis redan när hon föds. Ett år gammal hamnar hon på nystartade Lilla Hemmet för syfilissmittade barn. Läkaren Edvard Welander gör allt för att bota henne och stoppa smittan. Runt sekelskiftet är syfilis en vanlig och dödlig sjukdom, men också skamlig. Många barn smittas i moderlivet och klarar sig inte. Andra överges på grund av sin sjukdom.I Stockholm finns på den här tiden många bordeller. Kvinnor som är eller bara misstänks vara prostituerade kontrolleras på besiktningsbyrån. Varje vecka ska de upp i gynstolen och den som vägrar hämtas av polis.Kvicksilverbehandling mot syfilisTill St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Det blir allt fler små patienter i barnsalen. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Här ska de få en långvarig behandling med kvicksilver. Det har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta. Programmet är gjort 2022.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Lasse Liedegren blev känd som den som fick sin arm avbiten av en krokodil på Skansen. Hans lugn efter olyckan har fascinerat många. För Lasse är en förlorad kroppsdel inte allt. Lasse Liedegren har inrett en mängd krogar och nöjespalats och trodde aldrig att det var som ”Krokodilmannen” han skulle bli känd. Han har ändå alltid gillat äventyr och njöt särskilt av att höra de andra ”bröderna” i Traveller’s Club berätta om sina hisnande resor och upptäckter. Men under herrklubbens årliga kräftskiva på Skansenakvariet i Stockholm skedde olyckan.Nu har Lasse Liedegren, 80, påbörjat ett nytt liv.  ”Jag är som en baby som måste lära mig allt igen”. Ändå fortsätter han att jobba som arkitekt, trots att det är svårt att klippa och rita i tunt papper med en arm.Lasse Liedegrens perspektiv på livet har förvånat – och imponerat på - omvärlden. Men för trettio år sedan var han tvungen att välja mellan mörker eller ljus första gången. Nu gör han det igen. ”Jag tror det här kommer att berika mitt liv. Inte reducera det”, säger Lasse Liedegren.Programmet är gjort 2020. Reporter Christina Höglund. christina.hoglund@sverigesradio.se

När kriget i Ukraina bryter ut håller 36-åriga Olesya Bezsmertna på att skriva en bok om vårblommor. Men bomberna, skräcken och döden förändrar allt. Trots det vill hon inte lämna landet. Olesya Bezsmertna, 36, är växtforskare och lärare på ett universitet i Kiev. Hon bor i förorten Vyshneve i sydvästra Kiev och bestämmer sig tidigt för att hon inte vill lämna Kiev trots kriget. Hon anmäler sig som volontär på frivilligcenter och får till uppgift att leverera medicin, mat och utrustning både till sjukhus och militärer vid fronten. Personlig berättelse från krigets första 50 dagarLena Nordlund jobbar på Sveriges Radios vetenskapsredaktion och får kontakt med Oleysa under krigets första dagar. De bestämmer att Lena ska få följa Oleysa under krigets första 50 dagar. Fram träder en berättelse via videosamtal om Oleysa Bezsmertnas vardag mitt i ett krig. Hon har sett saker som hon aldrig trodde hon skulle behöva se, i sin stad på 2000-talet.– Jag är biolog så jag kanske klarar det bättre än andra, säger hon. Jag tål att se blod.Programmet är gjort i april 2022.Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia Kottorp

Pertti Lindgren dyker upp i TV som sol- och-vårare, sexrådgivare och storbedragare. Hundratals kvinnor sägs ha fallit offer för honom. Men vad var egentligen sant i berättelsen om tangogreven Pertti? Pertti Lindgren föds 1936 i Finland och livet tar sin början ett krig. Han kommer till Sverige som krigsbarn, endast fem år gammal. Hans pappa har dött vid fronten, mamman är utfattig och kan inte behålla honom. I Sverige hamnar han hos en välbeställd familj, femhundra mil och ett kosmos från tillvaron han lämnat bakom sig. Även om meningarna går isär om vad som egentligen händer hos familjen i Avesta, börjar Pertti drömma om ett annat, rikare och större liv. Kvinnotjusaren och bedragaren Pertti LindgrenUnder 1970- och 80-talen skapas stora rubriker i dagspressen om sol- och våraren, kvinnotjusaren och bedragaren Pertti Lindgren. Som artist kallade han sig själv Tangogreven. I en självbiografi skriver han om sina öden och äventyr och den bilden av honom blir rådande över 50 år. Men vad är drömmen om ett mer spännande liv och vad är verklighet?Här ger hans barn för första gången sin bild av pappa Pertti och kvinnan som är målsägande i det enda rättsfallet i Sverige där Pertti Lindgren stått åtalad berättar om ett dråpligt kärleksförsök i Västerås 1961.Programmet är gjort 2022.Reporter: Max LandergårdProducenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström  

I flera år stjäl polisen Martin Ekman beslagtagna droger på sitt jobb. Ingen vet att han missbrukar. Men kollegorna börjar bli misstänksamma och en dag gillrar de en fälla. Det är när Martin inte nöjer sig med att stjäla enbart droger från förrådet med beslagtagna varor, utan även börjar stjäla värdesaker, som smycken, alkohol och pengar som misstankarna till slut riktas mot honom.Den 19 december 2013 grips Martin Ekman på bar gärning av sina kollegor i polishuset i Örebro, då har han fickorna fulla med narkotikaklassade tabletter.Han får sparken som polis och döms till ett års fängelse för bland annat grov stöld. Det här är han egen berättelse om resan ner i avgrunden och vägen tillbaka. Programmet är gjort 2022.Reporter: Carina Galanou IpsoniusProducent: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar P4 Story! Det här avsnittet handlar om småbarnsmamman Malin som kastar sig ut ur en brinnande lägenhet. Nedanför står Daniel som mirakulöst fångar henne. Det stora lägenhetshuset i Ånge står i lågor och Malin är fast. Fyra våningar ner, utanför fönstret, står hennes sambo Daniel Sundkvist. Han är panikslagen, och kan ingenting göra.Huset med sexton lägenheter står i full brand och räddningspersonalen hinner inte fram. Malin är lämnad ensam. Hon måste hoppa för att fly elden, trots att hon är helt säker på att det är ett hopp rakt mot sin egen död. Hör Malins egen berättelse om mod, överlevnad och om viljan att få se sina älskade igen.Programmet är gjort 2022.Programledare: Petra BerggrenReporter: Fredrik BirgingProducent: Matilda JanssonLjudmix: Mattz LarssonKanal: P4 VästernorrlandAnsvarig utgivare: Susanne Helsing

Jan Lindblad lever farligt. Han brottas med en anakonda i Sydamerika och fostrar två tigrar i sin stuga i Sörmland. Men det största hotet bär han inom sig. Jan Lindblads naturfilmer trollbinder den svenska tevepubliken från mitten av sextiotalet och tjugo år framåt. Filmerna öppnar dörren till okända världar: regnskogarna i Sydamerika och Västindien.Jan blir en superkändis. Fast inte bara för sina filmer, utan även för sitt äventyrliga liv. I sin iver att få filma en fyra och en halv meter lång anakonda kastar han sig över ormen när den försöker smita. Det blir en brottning på liv och död.Jan och hans sambo Pia Thörn tar hand om två tigerungar från Kolmårdens djurpark. Vid Jans sommarstuga utanför Flen vänjer de djuren vid ett liv i frihet. När ungarna blir större ska de släppas fria i Indien. Tigrarna växer och väger snart över hundra kilo. Då rymmer en av dem och kommer in i ett bostadsområde.Men det är trots allt inget djur som är den största faran i Jan Lindblads liv. Det är istället en livshotande sjukdom. Den blir hans motståndare i en kamp som varar hela livet.Programmet är gjort 2022 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp.magnus.johansson@irismedia.se

Jonas Pavletic dyker på 50 meters djup i Sala silvergruva, plötsligt får han svårt att andas. Det blir kamp för att nå ytan. Djupt nere i Sala silvergruva dränkta schakt och gångar har Jonas Pavletic gjort hundratals dyk. Han har lärt sig hantera gruvans faror, och räknar inte med att det största hotet finns inom honom.Under ett vanligt dyk börjar Jonas Pavletic känna att något är fel. Det blir fort sämre och snart får han kämpa för att få luft. Han vill inget annat än att rusa mot ytan, men måste stanna i vattnet för att inte få dykarsjuka.Programmet är gjort 2022.Reporter: Niklas StormProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Olle Sjöström

Daniel Bakke sitter i Tunisiskt fängelse misstänkt för brott han hävdar aldrig skett. I väntan på att rentvås kämpar han mot matbrist i ett extremt överbelagt fängelset där fångarna styr allt. Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år hade Daniel Bakke till sist hittat kärleken och var redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn. Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel. I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig. – Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel. Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek. Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm.

När Jan M Lundahl är 13 år köper han skivan som förändrar hans liv. Bruce Springsteens album "Darkness on the Edge of town" väcker drömmen om att bli rockfotograf. Det är början på en osannolik resa. Jan M Lundahls första kamera är en Chinon. Och den använder han flitigt. Trettonåringens dröm om att bli fotograf växer med åren till en osannolik karriär. Stefan Sundberg har mött fotografen vars dröm om att en gång få fotografera sin musikaliske hjälte Bruce Springsteen blir sann. I Stefan Sundbergs dokumentär möter ni också Bruce Springsteens gitarrist Nils Lofgren och till slut också fotografen som tog det berömda omslaget till albumet "Darkness on the Edge of town".P4 Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg och Spillevill Produktion för Sveriges Radio. P4dokumentar@sverigesradio.se

Malmö 1981. Alla känner till mannen med kjol och handväska. Han vill kallas Anita men hånas på stan. 40 år senare söker reportern Lotta Malmstedt historien bakom Tage Tosa. 1981 flyttar Lotta Malmstedt hemifrån, till Malmö - en storstad långt borta. Det är en stad på dekis, full av ödetomter och utan nöjesliv. En dag på Tempo får hon se en udda figur. Det är en man som går omkring med kjol och spetshandskar. Folk kallar honom Tage Tosa. Lotta har vid den här tiden aldrig träffat någon homosexuell, aldrig sett en man i kvinnokläder. Ordet transperson används inte och sjukdomsdiagnosen för homosexualitet har precis tagits bort.I Malmö är Tage Tosa rätt ensam om att öppet våga leva i damkläder, trots spott och spe och allt tal om hans tossighet. Idag, fyrtio år senare, bestämmer hon sig för att ta reda på vem den här personen var. Han som kallades Tage Tosa men som själv ville heta Anita.Programmet gjordes 2022.Reporter: Lotta MalmstedtProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Mattias Miselli

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen Ludvig ärver hans outgivna demos. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

Erik Skoglund ska gå sin livs viktigaste match. Han är en hårsmån från världsmästartiteln och växlar upp träningen. Men under en sparringmatch får han en smäll mot huvudet som orsakar hjärnblödning. Erik Skoglund är liten och svag när han är liten. Han näsa blöder av minsta lilla. Men när han som 11-åring följer med sin storebror till boxningsträningen bestämmer han sig: Han ska bli bäst i världen. Trots att han inte är någon given talang i boxningsringen nöter han på med en dåres envishet och redan som 18-åring blir han proffsboxare. Han kämpar sig upp till toppen och blir rankad som en av de bästa i världen. Men siktet är inställt på att bli den absolut bästa.HjärnblödningenErik Skoglund är nära att nå sitt mål och lägger i en högre växel än någonsin på träningen. Då kommer en smäll som ger honom en hjärnblödning som förändrar allt. När han vaknar upp på sjukhuset, efter att ha legat nedsövd i två veckor, lyder varken kropp eller huvud honom.Men det tar inte lång tid förrän Erik Skoglunds envishet gör sig påmind. Trots att flera i hans omgivning tycker det är ett för riskabelt beslut bestämmer sig för att att han ska tillbaka till boxningsringen igen.I programmet följer journalisten Malin Marcko Erik Skoglund och hans sambo Angelica några månader under hösten 2021. MedverkandeErik Skoglund, proffsboxareAngelica Sjöstedt, Eriks samboMartin Brunelius, sportjournalist Programmet är gjort 2021.Reporter: Malin MarckoProducent: Sofia Kottorp  

Klädimperiet Algots klär folkhemmet i färgglada, bekväma kläder som alla har råd med. Miljontals plagg ska lämna Borås och nyckeln är en ny uppfinning - det löpande bandet. Men sömmerskorna tvekar. Det svenska textilundret AlgotsKlädimperiet Algots i Borås var det största av de företag som utgjorde det svenska textilundret i efterkrigstiden. Den före detta knallen Algot Johansson skapade företaget som klädde det moderna Sverige i färgglada, bekväma plagg och myntade det nya begreppet "Fritidskläder".Det löpande bandetMen nyckeln till framgången ligger också i det nya, löpande bandet som i en allt högre takt driver på sömmerskornas arbete. Och vid horisonten väntar hoten från låglöneländerna, en nazianstruken ingenjör och en pyrande familjefejd. Medverkande del 1Hillevi Nilsson, arbetade på Algots på 50-talet.Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia.Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum.Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.Elisabet FriskEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se 

Klädimperiet Algots är hotat. Konkurrensen från låglöneländerna ökar och i Borås letar den nye VD:n, Algots son Göte Johansson, efter lösningar. Men spänningarna ökar i familjen. Vem ska leda Algots? I fabriken rullar det löpande bandet på som vanligt. En gång i timmen stoppas det och då får de unga kvinnorna gå på toaletten eller ta en paus. Men försäljningen går inte lika bra som tidigare. I länder där lönerna är lägre än i Sverige pumpas kläder ut och konkurrensen på marknaden hårdnar. Medan en svensk fabriksarbetare har ca 11 kronor i timmen får en arbetare i Portugal bara drygt 1 krona timmen.Tekokrisen och Algots NordSom ett försök att hålla liv i Algots går svenska staten in med 70 miljoner kronor i stöd för att etablerar tre fabriker i Skellefteå, Lyckesle och Norsjö. 1000 jobb lovas. Men maskinerna är undermåliga och satsningen i Västerbotten kommer av sig bland annat på grund av stark kritik från facket.Slitningar i familjenAlgot har fyra söner och han väljer sonen Göte som den som ska driva företaget vidare. De andra sönerna får andra företag och fastigheter. Men slitningarna är stora mellan bröderna och ?????Det är till slut familjestriderna som knäcker Algots.Snart står Algots stora fabrik i Borås stå tom och 70 000 jobb inom den svenska textilindustrin har försvunnit. Nyheten om Algots konkurs  1977 var den allra svartaste under den svenska textilkrisen Medverkande del 3Vera Cuzic, arbetade på Algots på 60-talet.Boska Todorovska, arbetade på Algots på 60-talet.Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet.Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.Ronny Thorell, arbetade på Algots.Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

1942 syns polis vid den nazistiska Tyska föreningens villa i Borås. Säkerhetstjänsten har länge bevakat dess ordförande Albert Sonntag, fabrikschef på Algots i Borås och hjärnan bakom löpande bandet. Textilindustrin går på högvarv och hundratusentals unga kvinnor arbetar på fabrikerna. Algots syr närmare fyra miljoner plagg varje år när det går som bäst.Ingenjören och nazisten Albert SonntagMen företaget skakas av en skandal när det kommer fram att en av fabrikscheferna, Albert Sonntag, är aktiv nazist. Albert Sonntag är ingenjören som är specialist på de löpande banden. Han styr ruljansen i fabriken med järnhand. Samtidigt uppskattas han av många av de unga kvinnorna i fabriken eftersom han ger flera av dem chefsbefattningar. Algots Johanssons pronazistiska sympatier Den svenska underrättelsetjänsten håller Albert Sonntag under uppsikt och till slut anses han vara en fara för riket och utvisas till Tyskland. Stora svarta rubriker på löpsedlarna svärtar ner Algots rykte. Trots det arbetar Algot Johansson för att få Albert Sonntag tillbaka till företaget. Han har sympatier längst ut på högerfalangen och pronazistiska Sveriges Nationella förbund.Medverkande del 2Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet.Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia.Per-Anders Wadman, journalist.Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.Ronny Thorell, arbetade på Algots.Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum.Gunnel LarssonEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar P4 Story! Det här avsnittet handlar om Mikael Petersson som mördas av sin son och sonens pojkvän. Men polisen har svårt att få dem att berätta sanningen. P4 Story berättar om två unga förälskade män som blir en livsfarlig duo som triggar varandra att döda 57-årige Mikael Petersson, stycka honom och gräva ned honom på en ö i Karlskrona skärgård. I månader håller de båda tyst om brottet de begått och under tiden pågår den största sökinsatsen i Blekinges historia för att hitta Mikael.Reporter: Andrea JilderProgramledare: Linn ElmstedtTekniker: Kristoffer HjälmbergAnsvarig utgivare: Peppe AlfieroP4 BlekingeProgrammet är gjort 2021Här hittar du sidan till P4 Story

Johan Wohrne, 47 år är vältränad och mitt i livet. Men han insjuknar i covid-19 och vitala organ ger vika ett efter ett. Chanserna att överleva är minimala och familjen kastas mellan hopp och förtvivlan. Johan Wohrne är trebarnsfar och egen företagare. Han är också en av radioproducenten Svante Ekbergs bästa vänner. En solig dag i början mars tar de båda vännerna på sig löparskorna för ett träningspass i  skogarna utanför Mariefred. Det är vår i luften och livet leker. Dagen efter känner sig Johan krasslig , orkeslös och får hög feber. Johan blir  snabbt sämre och på Mälarsjukhuset i Eskilstuna konstaterar läkarna att han var sjuk i covid-19. Där och då börjar en lång, plågsam och oviss kamp mellan liv och död. Johan är multisjuk och ligger nersövd i respirator och med dialys under flera veckor. Svante följer hans kamp med mikrofon och bandspelare. Vänskapen gör också att han kommer nära Johans familj, sambon Josefine, exfrun Linda och tonårsdöttrarna Vendela, Joline och snart treåriga Calle. I dokumentären berättar familjen om kasten mellan hopp och förtvivlan. Maktlösheten, oron och hur samtidigt vardagens alla sysslor måste fungera. Även läkare och annan sjukhuspersonal berättar om Johans svåra resa. Efter drygt tre veckor i respirator väcks Johan och en lång och mödosam väg tillbaka till livet börjar. Programmet är gjort av Svante Ekberg 2020. Medverkande: Johan Wohrne,  Mariefred. Josefine Westberg, sambo, Mariefred Linda Clevesjö, exfru, Mariefred Staffan Westberg, pappa/svärfar/överläkare, Göteborg Claire Stigare, överläkare, Karolinska, Solna Ebba Wersäll, sjuksköterska, Karolinska, Solna Samt barnen: Vendela, Joline och Calle

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. Rykten om prostitution och mordI två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Bilden som storgangster bleknarFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet gjordes 2016 av Fredrik Johnsson.Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. Illegala spelklubbar, knark och mordI två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Plasthjärtat som blev en världssensationFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär.I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet är gjort 2016 av Fredrik Johnsson.Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

Sara är 13 år första gången hon möter Yvon. Han är hennes lärare. 45 år, stilig och har ett fint sätt. Han förblir en hemlig dröm för Sara i många år. Ålder och äktenskap står i vägen. Tills en dag. Efter gymnasiet blir Sara lärarvikarie på den skola som hon tidigare själv gått på. Samma skola där hon i smyg varit förälskad i sin lärare i flera år. Utseendemässigt påminner han om Sean Connery tycker Sara. Och han verkar ha ett sånt fint sätt, som en man ska vara tänker hon. Men han är gift och har flera barn. Ouppnåelig. Men så börjar de lära känna varandra, som vuxna. Och en spirande kärlek börjar ta form. Och den växer och förändrar hela deras tillvaro. Programmet är gjort 2021. Reporter: Anna GjöresExecutiv producent: Sofia Kottorp

Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt. När Carl Johan Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.Den kungliga titeln och apanagetEtt äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.Medverkande i dokumentären:Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.Sten Hedman, journalist.Klas Åmark, professor emeritus i historia.Programmet gjordes 2021.Reporter: Cecilia OhlénProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

Kjell jobbar 40 meter under jord då tunneltaket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger snabbt. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet. Ann-Christin Eklund och Kjell Nilsson har precis flyttat ihop i en liten omodern lägenhet på Söder i Stockholm. De är unga och nykära. Kjell är ingenjör och arbetar, tillsammans med sin kollega elektrikern Sören Jansson, med Televerkets kabeltunnel vid Skanstull. De ska förbereda för fler sprängningar i berget. Det stora tunnelraset Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills? Medverkande: Kjell TudareAnn-Christin EklundAnnika Hagström Programmet är gjort 2021. Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Nils Lundin

Hon föddes 1843 i byn Tumlehed utanför Göteborg men slutade sina dagar i en mörk gränd i London - som offer för en av historiens mest ökända seriemördare, Jack the Ripper. Det här är hennes historia. Hur kunde bonddottern från Bohuskusten hamna som prostituerad i Londons  värsta slumkvarter? Det här är berättelsen om Elisabeth Gustavsdotters liv – svenskan som blev Jack the Rippers tredje offer. Och som fick smeknamnet ”Long Liz” i Londons slum. Bilden från bårhuset i London är den enda bevarade bilden av Elisabeth Gustavsdotter. Den och huset i Tumlehed där hon föddes har blivit en del av mytologin kring mysteriet Jack The Ripper. Ett mysterium som fortfarande  generar nya böcker, teorier och filmer. Men vem var kvinnan bakom bilden?  Det här är berättelsen om hennes öde. Dokumentären har premiär på 130-årsdagen av mordet på Elisabeth från Tumlehed som mördades den 30 september  kl. 01.00 på Berner Street i Whitechapel i London. Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg som tidigare gjort den uppmärksammade dokumentären om Leif Andersson – mannen bakom Sveriges märkligaste skiva. stefan.sundberg@sverigesradio.se Fler dokumentärer av Stefan Sundberg nedan:

En kväll i april 1997 hittas en man hängd i en taklägenhet i Chicago. I ett skåp hittar man en resväska som innehåller hans länge bevarade hemlighet. Det här är en berättelse om hur en polsk avhoppares jakt på ett friare liv i USA sannolikt resulterar i en högst inrutad tillvaro där han - av rädsla för att hittas av den polska militära säkerhetstjänsten - ständigt känner sig tvungen att se sig om över axeln. Följ med på stridspilotens sista resa! Stridspilotens sista resa är en direkt uppföljare till P4 Dokumentären från 2018: Den försvunne stridspiloten. Programmet gjordes 2021. Reporter: Henrik Martinell Producent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Thobias Ericsson henrik.martinell@sverigesradio.se

Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer. På mentalsjukhuset ordineras Alma sängläge. Hennes två barn blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Det ska visa sig att det finns vissa frågetecken kring Almas moderskap. Det är oklart vem som är pappa till den nyfödda dottern och vad Alma egentligen försörjer sig på.I programmet får vi veta hur det går för Alma och hennes barn och hur vården på Ulleråkers sjukhus kunde se ut 1928 och framåt.Programmet gjordes 2021.Reporter: Cecilia OhlénProducent: Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

I 26 minusgrader på ett fjäll i Sälen står bandet U2 och fryser. De står inför sitt stora genombrott och det som kommer att utspela sig här i fjällvärlden är en rockhändelse som de flesta glömt bort. December 1982. Bandet U2 landar med helikopter, kliver ut i snön med sina lågskor och ställer sig framför kamerorna. Här ska U2 spela in videon till låten New Years Day, som blir startskottet för deras internationella karriär. Men vad hände när U2 kom till Sälen i norra Dalarna? Finns det några som vet, 40 år efter händelsen? Martin Eriksson försöker hitta svar på en odokumenterad bit rockhistoria. Programmet gjordes 2021. Reporter: Martin ErikssonProducent: Sofia KottorpMusik: Calle Gustavsson

Ola Hemström tipsar om Min berättelse i P1 - om ögonblicken som förändrar livet Min berättelse bygger på de allra starkaste historierna bland bidragen till att bli Lyssnarnas Sommarvärd i Sommar i P1 dit varje år hundratals berättare söker sig med sina livshistorier. Här får du möta några av dem. Producent för serien är Ola Hemström.

Ted kom på melodierna och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa. Allt började med tjat om ett dragspel. Till slut sade pappan ja, och hans söner Ted och Kenneth Gärdestad stängde in sig i studion för att skriva låt efter låt ihop. Tillsammans producerade de många av Sveriges mest omtyckta låtar. Ted kom på melodierna, och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa. I mars 2018 gick textförfattaren Kenneth Gärdestad bort. Här, i sitt livs sista intervju, berättar han öppenhjärtigt om det musikaliska samarbetet och vänskapen mellan honom och Ted. Det var tänkt att Kenneth Gärdestad skulle vara sommarvärd i Sommar i P1 2018. Men cancern hann ta hans liv innan de sista inläsningarna i studion var klara. Producenten Håkan Lagher har här valt ut de bitar där Kenneth berättar om hans och Teds gemensamma resa. Exekutiv producent Ulrika Lindqvist. Programmet är gjort 2019 och sändes första gången under programmet Svenska ikoner.

Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris. – Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen. Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs ”Diskutabelt”. – Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg. Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. – Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal. Programmet är ett samarbete med Svenska ikoner. Det är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv. Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. – Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur ”Robban” vrängde och lekte med ord och meningar. Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han ”Robban” med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. – Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997. Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. – Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin. I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster. Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media. Det är ett samarbete med programmet Svenska ikoner.

Han slog igenom med den gapig losern Svullo och blev både älskad och hatad. Den svenska humorkartan ritades om när Micke Dubois körde gasen i botten. Men det kostade på och livet blev svårt att leva. – Jag tror det kostade på. Han kunde dra ner persiennerna och inte svara i telefonen, berättar regissören Ulf Malmros. Alla Micke Dubois vänner beskriver honom som en mycket lugn person. Men när han drack och festade förvandlades han och allt kunde hända. Under perioder blev det också flera sena nätter på krogen i veckan enligt Gitte Nilsson som var sambo med Micke. – Han var inte lätt på det sättet. Han var en individ som var helt omöjlig att styra, berättar Gitte Nilsson. Alla som medverkar i programmet vittnar om att Micke Dubois hade ett väldigt gott hjärta och såg när människor hade det svårt. Micke Dubois orkade inte hela vägen utan avslutade sitt eget liv den 30 november 2005. Medverkande: Hans Crispin, Susie Päivärinta, Ulf Malmros, Annika Jankell, Sven Hallberg, Peter Löfberg, Mikael Svensson, Conny Bloom och Gitte Nilsson. Programmet är ett samarbete med Svenska ikoner och gjordes 2019. Reporter Björn Lindberg.

Sju repliker i TV-serien "Familjen Macahan" förvandlar Vargtass till svensk tonårsidol. 1980 ska nu den okände skådespelaren Duane Loken komma till Sverige och Småland- som rockstjärna. Vargtass kommer! Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska.Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige. Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980.En P4-Dokumentär av Ola Hemström.Researchhjälp: Magnus Karlssonola.hemstrom@sverigesradio.seVill du lyssna på fler dokumentärer av Ola Hemström eller en lång intervju med Duane Loken själv hittar du dem här:

Den dyrbara Silverbibeln är tillbaka, men tjuvarna är som uppslukade av jorden. Då får polisen plötsligt oväntad hjälp och ett erkännande kastar nytt ljus över fallet. Polisen får oväntad hjälp i sökandet efter tjuvarna och ett erkännande kastar nytt ljus över fallet. En månad efter stölden är Silverbibeln återlämnad, men tjuvarna går fria och polisen har inga spår efter dem. Då gör två sotare en överraskande upptäckt som blir helt avgörande för utredningen. Dessutom framkommer helt ny information om hur kuppen gick till. Reporter: Niklas StormProducent: Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström Programmet gjordes våren 2021.

Med en hammare slår en av de maskerade männen sönder montern där den 1500 år gamla Silverbibeln. Den andre sprayar vilt med tårgas. Sen försvinner de spårlöst och rånarjakten börjar. Två maskerade män stjäl den 1500 år gamla Silverbibeln. Polisen tar upp jakten men de har nästan inga spår att gå på. Silverbibeln är kronjuvelen i Uppsala universitets samlingar. Den stjäls mitt på dagen i april 1995 och tjuvarna försvinner spårlöst. Polisen sätter igång ett intensivt sökande, men oron är stor för att Silverbibeln redan är såld utomlands eller förstörd. Reporter: Niklas StormProducent: Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström Programmet gjordes våren 2021.

Komikern och författaren Lasse OMånsson tog den sjuka humorn till Sverige. Som redaktör för tidningen MAD blev han synonym med någon som vågade bryta ny mark. Men vem var han egentligen? Lasse O’Månsson jobbade tillsammans med Hasse och Tage, sände hundratals timmar med radio och hann publicerade ett tjugotal böcker. Han utmanade gärna sin publik med underfundiga formuleringar och med skämt utan riktiga punchlines. Genom tidningen svenska MAD spred sig den absurda och sjuka humorn genom Sverige. Lasse O’Månsson har alltid funnits i periferin. Som ett namn i bokhyllan, ett porträtt på en vägg. Mycket mer än så vet inte Clara om sin morfar. Han som tog Svensk humor till en ny nivå med sina absurda observationer och skruvade sätt att skämta. Det här är ett sätt att försöka närma sig honom, morfadern hon aldrig hann träffa. Programmet är gjort 2021 av Clara Åström, Munck Studios Producent på Munck: Susan Myrdal Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Joakim Löfgren Arkivklippen i programmet kommer från Sveriges Radio och SVT  clara.astrom@munck.se

Kalle Lind åker hem till Lill Lindfors på Öland för att ta reda på om hon är så besvärlig som ryktet säger. Vad ligger bakom att hon - en av Sveriges mest mångsidiga artister - kallas krånglig? Reporter: Kalle Lind Exekutiv producent: Sofia KottorpSlutmix: Christian Jangegård Programmet är gjort 2021.

Reportern Peter Gropman berättar om arbetet med Mysteriet med Kassettmannen och om de många reaktioner och helt nya avslöjanden som kommit in efter att den släpptes. Här i samtal med Ola Hemström. Reaktionerna har varit många efter P4 Dokumentären Mysteriet med Kassettmannen där vi gav en anonym radiolegend i P3:s Morgonpasset - En svensk man på resa - ett ansikte och ett namn. P4 Dokumentären byggde på ert engagemang som lyssnare och tipsen har fortsatt komma in om mannen bakom banden. Vi kan nu avslöja ännu mer Herbert Lindblads liv och Peter berättar också om tillblivelsen av dokumentären, i ett samtal med Ola Hemström. Har du mer information om Herbert Lindblads liv eller vart resten av hans kassetter och filmer tog vägen - hör av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se

1993 hittar Peter Apelgren några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok om sina resor i Sverige. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta. Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen. – Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären. Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson. Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

En vårnatt står en skyddsjägare på en bro över Malmö kanal. I siktet har han en svanhanne. Skottet går av. Svanpappan blev mördad, säger malmöbor. Snart kommer kommunens tjänstemän hotas till livet. När den argsinte svanhannen i Malmö kanal attackerar kanotister beslutar sig kommunen för skyddsjakt. Kvar i vassen ligger en svanbona, ruvandes på parets åtta ägg. Våren 2019 engageras hela Malmö i svanens öde. Det är mord, menar vissa. Hur kan det vara fel av en svan att försöka skydda sin familj? Det här är en historia om hur kommunens försök att skydda paddlande barn ledde till hat och hot. En historia om hur människor och djur försöker leva tillsammans i en stad. Programmet är gjort 2021 av Karin Bromander. Producent Sofia KottorpSlutmix Olle Sjöström.

För dig som gillar spännande levnadsöden vill vi tipsa om Famliljehemligheten. Serien där Gunilla Nordlund möter människor vars liv förändrats i grunden av en avslöjad Familjehemlighet. Första avsnittet av en ny säsong ute nu. DNA-testet avslöjade sanningen om Tittis pappa

En kall natt i februari våldtas en 16-årig flicka i Karlstad. Polisen har bara suddiga övervakningsbilder och ett vagt signalement. Emely och Fredrik får det svåra uppdraget att hitta gärningsmannen. När fallet med den 16-åriga flickan når Karlstadspolisen blir det starten på en lång utredning med ett sällan skådat engagemang från flera av polisens avdelningar. Vi får följa utredarna Emely Dalgren och Fredrik Persson och åklagare Cecilia Aronssons arbete med att försöka hitta bevis och gärningsman.  DNA-prov, övervakningsbilder, vittnesmål och inspelningar på en mobiltelefon blir pusselbitar i ett arbete där alla  inblandade vet att våldtäktsfall med okänd gärningsman är mycket svåra att lösa. 2019 anmäldes 8820 våldtäkter i Sverige, enligt BRÅ. I en fjärdedel av fallen var gärningsmannen och offret inte bekanta. De fallen är förstås svårare att reda ut. Medverkande: Emely Dahlgren, civilanställd utredare på polisens avdelning för brott i nära relation Fredrik Persson, polisinspektör på samma avdelning Cecilia Aronsson, vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Värmland Programmet är gjort 2021 av Tomas Hedman. Producent Sofia Kottorp. Ljudmix Örjan Bengtzing.

Godsägaren Florence Stephens är en förmögen dam med stallet fullt av hästar. Hon har nära band till kungahuset och tar sig an prins Carl Bernadotte. Ett fint uppdrag som får förödande konsekvenser. Florence Stephens växer upp på det mäktiga godset Huseby bruk utanför Växjö. Hon är en skicklig ryttare med stark känsla för djur, men verkar ha svårare att avgöra vilka människor som är att lita på. 1957 briserar Husebyskandalen, en omskakande härva med förgreningar ända upp i kungahuset. Medverkande:Thomas Rosell, har jobbat för Florence Stephens. Sofie Magnusson, VD Huseby bruk. Erik Wångmar, docent i historia, Linnéuniversitetet. Malin Lennartsson, docent i historia, Linnéuniversitetet.Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere. Bilderna i kollaget:Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkivPrins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken SmålandFlorence Stephens med sin häst, foto Huseby BrukFlorence och hennes systrar, foto Huseby Bruk Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.Ljudmix Olle Sjöström. cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Huseby slott dras med stora skulder och skogen runt godset är nästan utplånad. Det går rykten om att den nye förvaltaren lurar fröken Florence Stephens och stoppar pengar i egen ficka. I oktober 1956 bestämmer sig politikerna i Skatelöv för att ingripa. Man vill omyndigförklara fröken Florence Stephens för att stoppa rovdrift och kapitalförstöring på Huseby bruk. Fröken övertalas att bli omyndigförklarad. Det ska bara gälla under en kortare period tills godset kommer på fötter. Säger man. Men för fröken väntar nu år av strider för att bli myndig igen. Medverkande:Ingegerd Oskarsson, politiker som växt upp nära Huseby.Thomas Rosell, har arbetat för Florence Stephens.Sofie Magnusson, VD Huseby Bruk. Erik Wångmar, docent i historia Linnéuniversitetet. Malin Lennartsson, docent i historia Linnéuniversitetet.Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere. Bilderna i kollaget:Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkivPrins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken SmålandFlorence Stephens med sin höst, foto Huseby BrukFlorence och henns systrar, foto Huseby Bruk Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström. Ljudmix Olle Sjöström. cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Det är årets sista natt 1963. Ångaren är omsvept av tjock dimma. Då skriker plötsligt utkiken att han ser ljus i tjockan! Men på radarn syns ingenting. Kapten Gösta Bågenholm berätta om den sista resan. Kapten Gösta Bågenholm berättar historien om ett av de 852 vrak som döljer sig på botten i Kattegatt. Den franske ångaren Capitaine Louis Malbert kolliderar på nyårsnatten 1963 kolliderade med ett okänt fartyg i dimman på Kattegatt. Nu inleds en kapplöpning mot klockan för att hinna fram till Lilla Middelgrund och grundsätta det skadade skeppet. Ska kapten Joseph Huet hinna rädda sitt skepp och till vilket pris?Gösta är också aktuell med en ny bok inspirerad av hans radioberättande. "Sailors Grave" heter den.Detta är en omarbetade version av ett tidigare avsnitt av P1-serien Min berättelse där du kan höra fler berättelser av Gösta Bågenholm.Vill du höra av dig med en hälsning till Gösta Bågenholm kan du maila till P4 Dokumentärs producent, Ola Hemström, på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Sara är 13 år första gången hon möter Yvon. Han är hennes lärare. 45 år, stilig och har ett fint sätt. Han förblir en hemlig dröm för Sara i många år. Ålder och äktenskap står i vägen. Tills en dag. Efter gymnasiet blir Sara lärarvikarie på den skola som hon tidigare själv gått på. Samma skola där hon i smyg varit förälskad i sin lärare i flera år. Utseendemässigt påminner han om Sean Connery tycker Sara. Och han verkar ha ett sånt fint sätt, som en man ska vara tänker hon. Men han är gift och har flera barn. Ouppnåelig. Men så börjar de lära känna varandra, som vuxna. Och en spirande kärlek börjar ta form. Och den växer och förändrar hela deras tillvaro. Programmet är gjort 2021. Reporter: Anna GjöresExecutiv producent: Sofia Kottorp

Ivar Olofsson utför hundratals illegala aborter under 30-talet. Han har rykte om sig att vara skicklig och han vill informera om preventivmedel. Men han blir ertappad och ställs inför rätta. Ivar Olofsson står med titeln medicine doktor i telefonkatalogen och har en fin klinik i Saltsjö Duvnäs. Abort är helt förbjudet i början av 30-talet och man får inte heller upplysa om preventivmedel. 1934 kallas 158 kvinnor i Stockholm till polisförhör. De har alla bokat tid hos Ivar Olofsson. Genom den omfattande polisutredning som gjordes följer vi tvåbarnsmamman Olga och 17-åriga Märta som går till abortören. Medverkande:Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Bo Lindberg som har jobbat som överläkare i kvinnosjukvården. Johanna Sköld, professor på Tema barn vid Linköpings universitet. Programmet gjordes av Cecilia Ohlén 2021.Producent Sofia KottorpLjudmix Olle Sjöström

Monica Törnell försvinner plötsligt från musikscenen. Hennes musikkarriär pekar spikrakt uppåt, hon släpper skivor på löpande band, turnerar landet runt och vinner Melodifestivalen. Vad hände? Sångerskan Monica Törnell föds år 1954 utanför Söderhamn i Hälsingland. Redan som 8-åring står hon på scenen och sjunger inför storpublik. När hon är sexton upptäcks hon av trubaduren Cornelis Vreeswijk som tar henne till studion och på turné. Under 70- och 80-talet släpper Monica skivor på löpande band. Hon slår igenom med låtar som Känslan i maj, Heden och Vintersaga. Spelar med artister som Ola Magnell, Janne Schaffer, och Cornelis Vreeswijk. Vinner Melodifestivalen. Karriären pekar spikrakt uppåt. Samtidigt är hon ensamstående mamma till två barn, sin egen manager och bokare. Och hösten 1986 tar det stopp. Monica försvinner från scenen. Men Monica har egentligen aldrig tystnat. I dokumentären berättar hon om musikkarriären, prestationskraven, sjukdomarna, utbrändheten. Om sorgen över det som inte blev. Och om vägen tillbaka. Programmet är gjort 2020 av Sara Olsson, Banda produktion. sara.olsson@bandaproduktion.se Producent på Banda Robert Barkman.  Slutmix Elin Rosenberg.  Arkivklippen i programmet kommer från Sveriges Radio och SVT.

Antoni Khadraouis liv slås i spillror efter en brutal misshandel som gör honom förlamad från midjan. Men han finner en väg ut ur mörkret och bestämmer sig för att bli bäst i världen - på bodybuilding. När Antoni Khadraoui som ung man reser till Algeriet för att söka sina rötter tvingas han in i armén. Där utsätts han för en brutal misshandel  och blir förlamad från midjan och neråt. Då börjar sökandet efter ett nytt livsmål som han hittar på gymmet. Målet blir att ta hem segern i Mr. Olympia. Reporter Niklas Storm. Programmet är gjort 2020.

Coronakrisen blev en käftsmäll för landets kulturarbetare. Plötsligt försvann alla jobb. Men då fick underhållaren Jacke Sjödin en idé. Kan man skämta om coronan? Så föddes iden - till coronalåtarna. Den 31 januari år 2020 bekräftades det första fallet av covid-19 i Sverige. Då kunde vi knappt föreställa sig hur resten av året skulle bli. Sedan kom restriktionerna om max 50 personer i publiken, vilket gjorde många av landets kulturarbetare arbetslösa. Men när underhållaren Jacke Sjödins kalender avbokades i ett rasande tempo fick han en idé. Länge hade han haft en postit-lapp på sin anslagstavla. ”Gör en nätgubbe nu” stod det. Men kunde man verkligen skämta om en sjukdom med så allvarliga konsekvenser? Jacke började producera låtar om fenomen kring coronan. Om hur vi bunkrade toapapper, umgicks digitalt, jobbade hemifrån och om de dagliga presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten, alla tonsatta med kända melodier. Men när han släppte den första låten hade han ingen aning om vad som väntade bakom kröken. Programmet är gjort av Peter Gropman, Iris media, 2020. Peter.gropman@irismedia.se Medverkande: Jacke Sjödin, underhållare Meta Roos, artist Helen Sjöholm, artist Hervor Sjödin, Jackes mamma Maria Nilsson, tillförordnad teaterchef Reginateatern Anne Rosendahl, sjuksköterska intensiven Akademiska sjukhuset

Torsdagen den 15 mars 1934 vaknar Stockholmarna till blodiga rubriker. En militär har skjutits ihjäl i sitt hem på Djurgården. Det är hans unga hustru Brita som hållit i vapnet. Född Broström. Paret beskrivs som synnerligen välsituerade. Brita kommer från en av Sveriges mest framgångsrika familjer – Broströms – med fartyg på alla de sju världshaven. Familjen Broström är högvilt för pressen. Familjeöverhuvudet Dan Broström hastiga död har skapat stora rubriker några år tidigare. Under våren 1934 rullas på nytt en mycket sorglig men denna gång också våldsam kärlekshistoria upp inför allmänhetens ögon.  På Långholmens sinnessjukavdelning försöker professor Kinberg reda ut vad som ligger bakom dådet och redardrottningen Ann-Ida, Britas mamma, ställs åter inför hårda prövningar. Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn cecilia.ohlen@sverigesradio.se Medverkande Thomas Nilsson, psykolog och forskare i experimentell rättspsykiatri vid Göteborgs universitet.  Ninna Boberg, museipedagog vid Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg

Det här är berättelsen om familjen som byggde ett redarimperium. Dan Broström och grosshandlardottern Ann-Ida Mark möts i Göteborg i början av 1900-talet. Men deras kärlek stöter snart på förhinder. Broströms är under sin guldålder Sveriges största rederi och Göteborgs största arbetsgivare. Hundratalet fartyg seglar ute på haven. Men Redarfamiljen Broströms framgångssaga börjar i Värmland på 1850-talet. Axel Broström är 13 år och jobbar vid järntransporterna i Kristinehamn. Han är barnarbetaren som går från botten till toppen och lägger grunden till ett redarimperium. Men när familjen flyttar till Göteborg på sin resa uppåt så möter sonen Dan kärleken i Ann-Ida Mark. En flicka från samhällets toppskikt. Och nu hopar sig molnen. Programmet är gjort 2020 av Cecilia Ohlén. cecilia.ohlen@sverigesradio.se Medverkande Ninna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Kent Olsson och Jan Kuuse, forskare i ekonomisk historia. Olof Andersson, bibliotekarie i Kristinehamn.  Ivar Janson, släkting.  Anna Adrian, konservator på Göteborgs museum. Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

1960 kliver en ung dam med fint bagage av Londonbåten i Göteborg. Hon ber taxichauffören köra till Mr Dan. Larmet går på tidningsredaktionerna. Vem kan den här pinglan vara? Nattklubbsdansösen Anna-Bell Lee kommer att skaka om i Göteborgssocieteten och snart ta över som fru Broström. Lite luggslitna redaren Dan-Axel och enormt tjusiga Anna-Bell är på alla tidningsomslag. Samtidigt börjar det gå allt sämre för sjöfarten och varvsindustrin. Folk funderar kring hur Broströmsimperiet sköts egentligen. Koncernchefen Dan-Axel svajar betänkligt vid sjöfartsdopen. Broströms hundra år av makt och framgångar går mot sitt slut. Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn. cecilia.ohlen@sverigesradio.se MedverkandeSten Hedman, journalist. Jobbade på Bildjournalen på 60-talet. Ebba von Essen, journalist på Aftonbladet. Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio som jobbade på Eriksbergsvarvet i början av 70-talet. Ninna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Slutmix: Olle Sjöström

50-talet är riktiga guldår för sjöfarten och familjen Broström. Folk trängs vid Stigbergskajen i Göteborg för att få se de tjusiga Amerikabåtarna. Vi går ombord med fröken Myron som söker jobb 1953. I februari 1953 springer Kerstin på en kamrat i Göteborg som tar henne med ombord på MS Gripsholm. Hon blir helt betagen i fartygets vackra trappa och söker ett jobb som sjukgymnast på Svenska Amerika Linien. Det är glammigt värre för passagerarna ombord. Champagne, dopp i poolen och dans till levande musik. Men en morgon kommer skrämmande nyheter. Två lyxfartyg har krockat utanför den amerikanska östkusten. Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn. cecilia.ohlen@sverigesradio.se MedverkandeKerstin Berg, sjukgymnast som jobbade på Stockholm och Kungsholm på 50-talet.Bertils Söderberg som arbetade på Kungsholm i början av 60-talet. Krister Bång, fartygshistoriker.Ivar Janson, släkting.Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio. Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Slutmix: Olle Sjöström

Johan Wohrne, 47 år är vältränad och mitt i livet. Men han insjuknar i covid-19 och vitala organ ger vika ett efter ett. Chanserna att överleva är minimala och familjen kastas mellan hopp och förtvivlan. Johan Wohrne är trebarnsfar och egen företagare. Han är också en av radioproducenten Svante Ekbergs bästa vänner. En solig dag i början mars tar de båda vännerna på sig löparskorna för ett träningspass i  skogarna utanför Mariefred. Det är vår i luften och livet leker. Dagen efter känner sig Johan krasslig , orkeslös och får hög feber. Johan blir  snabbt sämre och på Mälarsjukhuset i Eskilstuna konstaterar läkarna att han var sjuk i covid-19. Där och då börjar en lång, plågsam och oviss kamp mellan liv och död. Johan är multisjuk och ligger nersövd i respirator och med dialys under flera veckor. Svante följer hans kamp med mikrofon och bandspelare. Vänskapen gör också att han kommer nära Johans familj, sambon Josefine, exfrun Linda och tonårsdöttrarna Vendela, Joline och snart treåriga Calle. I dokumentären berättar familjen om kasten mellan hopp och förtvivlan. Maktlösheten, oron och hur samtidigt vardagens alla sysslor måste fungera. Även läkare och annan sjukhuspersonal berättar om Johans svåra resa. Efter drygt tre veckor i respirator väcks Johan och en lång och mödosam väg tillbaka till livet börjar. Programmet är gjort av Svante Ekberg 2020. Medverkande: Johan Wohrne,  Mariefred. Josefine Westberg, sambo, Mariefred Linda Clevesjö, exfru, Mariefred Staffan Westberg, pappa/svärfar/överläkare, Göteborg Claire Stigare, överläkare, Karolinska, Solna Ebba Wersäll, sjuksköterska, Karolinska, Solna Samt barnen: Vendela, Joline och Calle

När Felicia vaknar upp är båda benen amputerade. Hon är 17 år och allt rasar samman. Men så möter hon Marie. De börjar prata hästar och ett gnista hopp tänds. Och inom kort blir målet Paralympics. Solen värmer på rejält när den röda moppen lämnar Bålsta, strax utanför Uppsala, den första dagen på sommarlovet 2011. Felicia Grimmenhag är på väg till badet tillsammans med en kompis när de plötsligt blir osäkra på vägen. I en korsning velar de en stund, innan de till sist svänger till vänster. Sen blir det svart. En bil kör rakt in i sidan på mopeden – och det här blir starten på Felicias nya liv i rullstol. Hon tvingas amputera båda benen – men hon blir också fast beslutsam att nå sina mål. Och det största målet, Paralympics, hägrar i fjärran. Felicia går igenom en bergochdalbana i känslor – och hon slits ibland mellan hopp och förtvivlan, samtidigt som hon blir bättre och bättre på hästryggen och hon närmar sig alltmer sitt mål, att sitta på hästen i Japan, under Paralympics 2021. Programmet är gjort 2020 av Mattias Persson.Slutmix Olof Sjöström. mattias.persson@sverigesradio.se

I Stash´s resväska ligger en säck med valnötter och en magnum Champagne. Han åker från Polen till sitt livs stora kärlek Stina i Sverige 60 år efter kärleksförhållandet. Kommer hon att ta emot gåvan? Verkligheten överträffar dikten brukar man ju säga. Och det stämmer sannerligen för Stash Pruszynski. Eller? När Sveriges Radios Magnus Thorén 2019 är i Warsawa för att rapportera om det stundande EU-parlamentsvalet kommer han av en slump i samspråk med caféägaren Stanislaw Pruszynski. Stash, som han kallas, påstår att han smugglades ut ur det kommunistiska Polen på en hatthylla i en tågkupé på 50-talet och att han på 60-talet hamnat mitt i ett av USA:s värsta politiska attentat. Men den berättelsen som biter sig fast hos Magnus Thorén är en helt annan, en bisats närmast, som Stash berättar när han förstår att journalisten han pratar med är från Sverige. Magnus Thorén bestämmer sig när han kommer hem för att ta reda på om alla Stash`s historier verkligen verkligen stämmer. Reporter: Magnus Thorén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Jari Henninen Originalmusiken är komponerad av Nille Sandberg och Magnus Thorén. Programmet är gjort 2020.

Jimmy Nordin är kulstötaren, artisten, metalldetektoristen och ex-politikern. Men han är mest känd för "fylleskandalen" under friidrotts-EM i Göteborg 2006. Hör honom berätta sin historia i nya avsnittet av podden Radiosporten Dokumentär! Radiosporten Dokumentär finns i appen SR Play, på sverigesradio.se och där poddar finns.

När Luis Recabarren är två år, förs han och hans familj bort av Chiles hemliga polis. Några timmar senare lämnas Luis tillbaka, men hans mamma, pappa, farbror och farfar är försvunna. Det blir starten på en livslång kamp för att få reda på sanningen om vad som egentligen hände. Den 29 april 1976 tar 2-åriga Luis Recabarren och hans familj bussen genom Chiles huvudstad Santiago. Det har de gjort många gånger förr, men den här eftermiddagen ska komma att förändra Luis liv för alltid. Vid busshållplatsen väntar militärdiktatorn Augusto Pinochets fruktade hemliga polis, som med våld tvingar in Luis, hans mamma, pappa och farbror i sina svarta bilar. Några timmar senare hittas Luis ensam och gråtandes ute på gatan. Men alla de vuxna är försvunna. När farfar dagen efter beger sig ut för att leta, så försvinner även han.  Nu har det gått över 40 år. Sorgen efter föräldrarna som försvann går aldrig över, och inte heller sökandet efter sanningen.  ”Min försvunna familj” är en dokumentär av Elina Perdahl från 2020.  p4dokumentar@sverigesradio.se

16-åriga Nathalie Rönnqvist hittas mördad och nedgrävd. Sorgen är total för familjen. Men för mamma Jane växer tankar om förlåtelse successivt fram. Hur ska hon lyckas förlåta sin dotters mördare? Nathalie avslutar sin relation med sin pojkvän. Det är sensommar 2003. Hon ser fram emot en stor fest med kompisar på lördagen. Men kvällen slutar i tragedi. Nathalie är plötsligt försvunnen. I fem dygn letar man efter henne. Till slut hittas hon död och nedgrävd i ett skogsparti öster om Hudiksvall.  Sorgen är total för Nathalies familj. 21 november samma år faller domen mot Nathalies före detta pojkvän och hans kompis. Mitt i sorgen och förvirringen börjar det växa fram tankar hos Nathalies mamma Jane på att förlåta gärningsmännen. Många ställer sig frågande till om det är rätt och möjligt. Men Jane framhärdar och ser det som den enda vägen till att leva vidare. Programmet är gjort 2020 av Anna Westin. anna.westin@sverigesradio.se

Någonstans har Inga-Lill Sjöström en okänd syster. Som hon aldrig letat efter! Hur kan det vara möjligt, tänker sonen Olle. Tillsammans börjar de jakten på Olles okända moster. Ska de lyckas ? På ett fik i Söderhamn sitter Inga-Lill Sjöström vid ett bord och väntar på resten av familjen. Plötsligt sätter sig en kvinna på andra sidan bordet och frågar om hon inte är klar med protokollet. Ingalill säger att kvinnan nog tar fel på person, men kvinnan svarar ”Sluta larva dig!”.  Men till sist tvingas hon inse att hon tagit fel och ger sig av. Någonstans i Sverige lever en kvinna som ser ut precis som Inga-Lill Sjöström, det har Olle fått höra många gånger.  Och någonstans i Sverige har mamma en också en okänd halvsyster. Det har hennes mor berättat. Kan det vara hon som Inga-Lill så många gånger förväxlas med? Leta efter henne har hon inte gjort och verkar inte så intresserad av det heller. Nu vill hennes son Olle hjälpa mamma få klarhet i den här historien. Det kan väl inte vara så svårt? Följ med när mor och son ger sig ut på jakt för att avslöja en gammal familjehemlighet. EN P4-Dokumentär av Olle Sjöström. Olof.sjostrom@sverigesradio.se

Sommarsemestern förvandlas till en mardröm för familjen när frisören Elin Rantatalo drabbas av en dödlig blodförgiftning. Hon överlever men hennes ben och fingrar går inte att rädda. Vem är hon nu? När frisören Elin Rantatalo stängde sin frisörsalong och gav sig av med sin familj till en varm sommarsemester på Gran Canaria anade ingen vad som skulle hända. När de kommer hem är ingenting längre sig likt. Denna P4-Dokumentär är gjord av Pia Lakkapää. P4dokumentar@sverigesradio.se Vi vill varna känsliga lyssnare för att berättelsen innehåller starka sjukdomsbeskrivningar.

Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna totalt bröt ihop i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Följ med bakom kulisserna. I P4 Dokumentären ”Sommar i P1 – bakom kulisserna” berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live. – Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju inte utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö som är programchef för Sommar i P1. Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. – Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar…..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson. Medverkande: Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1 Ulla Walldén, med i namnkommittén Johan Egeskog, tekniker Elisabeth Åsbrink, producent Henrik Jonsson, producent Jan Scherman, sommarvärd 2012 Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017 Programmet är gjort 2019 av Stefan Sundberg.

Anna Wohlin levde i slutet av 60-talet med en av den tidens största rockikoner, grundaren av bandet Rolling Stones, Brian Jones. Men en dag dog Brian i hennes armar och på en sekund förändrades livet. På en sekund ändrades unga Annas liv och framtid när Brian plötsligt och oväntat dog i hennes armar, vid en poolkant i Sussex, England, en varm sommarkväll i juli 1969. 40 år senare har Brian fortfarande en plats i Annas hjärta och än i dag påverkar händelserna på 60-talet hennes liv. Programmet är gjort 2008 av Lotta Malmstedt.

Flo-Jo chockade världen med sina snabba tider, kroppsliga förändring och färgglada tävlingskläder. Men bara tio år efter världsrekorden dog Florence Griffith Joyner. Bevisar det att hon var dopad? Programmet är gjort av Alexander Lundholm 2018.

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop. – Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman. Programmet är gjort  2015 Tomas Magnusson.

Han var en nationalhjälte och en ikon i hela världen. Men på Alla hjärtans dag 2013 dödade han sin flickvän. Det här är historien om hur Blade Runner blev en mördare. Programmet är gjort av Alexander Lundholm 2018.

Det är julrush i Söderhamn och en av ortens poliser åker runt i stan. Plötsligt drar han på sig en rånarluva och åker mot Nordeabanken. Han tar fram ett pistolliknande föremål och går in. Det är veckan före julafton 2004 då den maskerade rånaren går in på Nordeabanken i Söderhamn. Han lämnar banken med närmare 700 000 kronor, efter att ha hotat personalen med ett pistolliknande föremål. Det blir snabbt ett uppmärksammat rån. Men det tar inte lång tid förrän polisen börjar misstänka att rånaren är en av dem. Bakom rånarluvan gömmer sig Jaan Norrby, en av stans poliser. Kort efter rånet tar han upp jakten – på sig själv. Jaan Norrby svek familj, vänner och en hel yrkeskår. Här talar han ut för första gången sedan fängelsetiden. Om sveket, om rånet, om hur allt kunde bli så fel – och om hur livet ser ut i dag, 13 år efter bankrånet. Programmet är gjort 2017 av Gustaf Wallinder.

Han var världens bästa brottare och år 2000 vann han det enda han saknade det olympiska guldet. Men han hade bara fyra år kvar att leva när han åkte hem från OS i Sydney. Programmet är gjort av Alexander Lundholm 2019. Slutmix: Susanne Martinsson. Hit kan du vända dig om du har självmordstankar: Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med. Vid akut hjälp ring nödsamtal 112 Ring 1177 VårdguidenHjälp och stöd om du har självmordstankar: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sjalvmordstankar/Är du anhörig eller vän: http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/Stod-och-rad1/Att-stodja-nagon-som-har-sjalvmordstankar/ Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.Jourhavande präst nås via 112.Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

När Charlotte Sinding väntar sitt första barn upptäcks tumören i levern. Lilla Sixten föds och hon får veta att hon har några få månader kvar att leva. Charlotte försöker då skapa minnen till sonen. Det stora bordet i vardagsrummet är överfullt av lådor och alla möjliga små ting som hör ihop med tider, platser, möten, minnen. Och så står där en stapel med askar. De är vackert dekorerade. För det är alltid mycket färg omkring Charlotte. Under locken ligger det som hon valt ut för att lämna efter sig. Hon paketerar spåren av sig själv. – Kommer du ihåg View-Master, en sån där röd plastkikare med skivor som gjorde så bilderna blev tredimensionella? Jag hade  såna skivor när jag var liten och det var som att gå in i en helt magisk värld. De har jag packat ner, till exempel. Fast jag vet inte, kanske blir det inget viktigt för Sixten … men för mig är det viktigt! Och det är det enda jag kan utgå från nu, säger Charlotte. När hon lägger minnena i askar gör hon det till Sixten som aldrig kommer att ha en egen bild av henne när han i framtiden tänker på sin mamma. Hon skriver små berättande texter till presenterna. Och försluter. Sixten är ett halvår när hon förbereder sig på att lämna honom. Programmet är gjort 2009 av Linda Roslund.

Brottaren Ara Abrahamian anklagades för att ha kränkt den olympiska andan och blev avstängd, efter att ha lagt ifrån sig sin bronsmedalj och i protest lämnat prisceremonin vid OS i Peking 2008. Programmet är gjort av Martin Marhlo 2019/2020. Slutmix: Maria Stockhaus.

Sommaren 1955 upplever Gunilla von Post en oförglömlig kärleksvecka i Skåne tillsammans med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy, en blivande president. Kärleken blir bitterljuv. - Det var en underbar kärlekshistoria, men den kunde ju inte leda till någonting, för pappan hade ju redan bestämt att han skulle bli president of the United States, berättar Gunilla. Gunilla von Post reser bakåt i sina egna bitterljuva minnen av John F Kennedy, en av en av vår tids största ikoner. Hon påminns nästan dagligen om kärlekssagan och  pratar också men sin älskade Jack. Gunilla von Post avled 2011. Programmet gjordes 2009 av Lotta Malmstedt.

Kanotbråket blev 90-talets mest omskrivna sportsåpa i Sverige. Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson var fiender men hade en sak gemensamt: De ville vinna OS-guld. Och därför satte de sig i samma kanot. Programmet är gjort av Alexander Lundholm hösten 2019. Slutmix: Tobias Carlsson.

Monica föds in en familj där ett av 1900-talets mest uppmärksammade brott sker. Hennes föräldrar är inte gifta och skandalen i de fina salongerna ett faktum. Då inträffar den stora familjetragedin. Hjalmar von Sydow är som chef för Svenska Arbetsgivarföreningen en av Sveriges mäktigaste män i början av förra seklet. Men i paradvåningen på Norr Mälarstrand 24, är tillvaron i den högre överklassmiljön komplicerad. Relationen till sonen Fredrik von Sydow, en skandalernas man ökänd för sina vilda upptåg, blir alltmer ansträngd. Den största skandalen av dem alla sker 1929 när Fredrik, som 20-åring får en dotter, Monica, tillsammans med fröken Ingun Sundén-Cullberg. Monica, som föds i hemlighet i Italien, hämtas hem till Sverige två år senare. – Fredrik dyrkade egentligen sin pappa, men det var väl Ingun som blev vattendelaren, säger Monica von Sydow, 83 år gammal. Vad exakt som leder fram till händelserna på Norr Mälarstrand 24, den 7 mars 1932, är än i dag höljt i dunkel. Klart är dock att lunchen, som Ingun, Fredrik och hans pappa Hjalmar ska avnjuta tillsammans, slutar i en katastrof. – Mina föräldrar var förbjudet samtalsämne i släkten von Sydow. Man fick aldrig nämna deras namn. Direkt efter morden sa man åt mig att de hade flyttat till Paris, men det dröjde inte länge innan jag förstod att det var en lögn, att de aldrig skulle komma tillbaka. Programmet är gjort 2012 av David Rune.

Kostas Kenteris och Katerina Thanou var Greklands stora affischnamn inför OS i Aten 2004. Men på invigningsdagen kom nyheten om en motorcykelolycka en stor bluff för att undvika dopningstester. Programmet är gjort av Cecilia Paulsson hösten 2019. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Ett våldsamt knivöverfall i en lägenhet skakar om stadsdelen Högsbo i Göteborg. När en misstänkt gärningsman dör tror många att det är över. Tre månader senare hittas Eddie Svensson mördad. Här berättar de drabbades familjer själva om det som hände. En natt efter jul 2017 upptäcker Javad en främmande man i sin lägenhet i stadsdelen Högsbo i Göteborg. Han blir attackerad med kniv. Det är början på en serie våldsamma händelser som slutar med mordet på Eddie Svensson i mars 2018 i samma stadsdel.  Oron och jakten på gärningsmannen satte djupa spår i stadsdelen. Nu berättar de drabbade och deras familjer själva om dåden som förändrade familjernas liv i grunden. "Det var först efter rättegången som vi kunde börja sörja på riktigt", säger Boel Svensson som nu för första gången medverkar i en dokumentär om sin son Eddies död 2018.  Hon och hennes man Leif pratar mycket om sin son och även den dotter som de tidigare förlorat i sjukdom. "Det är det som är så hemskt, när folk slutar prata om dem, för då är det som om de inte funnits". Dokumentären är gjord av Emilie Lindholm på P4 Göteborg 2020. emilie.lindholm@sverigesradio.se

Inger, 67 sitter på en scen framför en skärm och spelar Counter strike. Publiken ser när hon dödar motståndarna med headshots. Några år tidigare tittade hon själv döden i vitögat. Hur hamnade hon här? Ingers sambo Robert märker att Inger förändras. Hon blir loj och ointresserad av det mesta. Ljuger och glömmer. På jobbet ser också Ingers kollegor att det är något som inte stämmer.  Hon klarar inte längre av sitt jobb och får till slut sparken. Sambon Roberts farhågor att Inger är allvarligt sjuk visar sig stämma. Följ med på Inger "Trigger Finger" Grotteblads resa i jakten på livets goda och drivet att döda motståndarlaget. Programmet är gjort 2020 av David Ohlsson.

I hela sitt liv har Clas trott att hans biologiska mamma övergav honom på en busshållplats när han var nyfödd. Så kommer avslöjandet att många Chileadoptioner skett illegalt. Och Clas värld rämnar. När Clas Lindholm vintern 2018 får höra att chilenska myndigheter utreder en stor härva där tusentals barn adopterats bort utomlands, utan föräldrarnas medgivande, börjar han titta närmare på sina egna adoptionspapper. Stämmer det verkligen att hans mamma övergav honom? Varför finns det flera olika bakgrundshistorier i hans papper? Clas inser att allt det han trott om sitt liv varit en lögn och den upptäckten förändrar hela hans liv. Programmet är gjort 2020 av Mariela Quintana Melin

Lasse Liedegren blev känd som den som fick sin arm avbiten av en krokodil på Skansen. Hans lugn efter olyckan har fascinerat många. För Lasse är en förlorad kroppsdel inte allt. Här berättar han själv. Lasse Liedegren har inrett en mängd krogar och nöjespalats och trodde aldrig att det var som ”Krokodilmannen” han skulle bli känd. Han har ändå alltid gillat äventyr och njöt särskilt av att höra de andra ”bröderna” i Traveller’s Club berätta om sina hisnande resor och upptäckter. Men under herrklubbens årliga kräftskiva på Skansenakvariet i Stockholm skedde olyckan. Nu har Lasse Liedegren, 80, påbörjat ett nytt liv.  ”Jag är som en baby som måste lära mig allt igen”. Ändå fortsätter han att jobba som arkitekt, trots att det är svårt att klippa och rita i tunt papper med en arm. Lasse Liedegrens perspektiv på livet har förvånat – och imponerat på - omvärlden. Men för trettio år sedan var han tvungen att välja mellan mörker eller ljus första gången. Nu gör han det igen. ” Jag tror det här kommer att berika mitt liv. Inte reducera det”, säger Lasse Liedegren. ”Krokodilmannen” är en dokumentär av Christina Höglund från 2020.  christina.hoglund@sverigesradio.se

I Thomas Munters källare i Sparreholm finns ett helt rum till KISS ära. Men nu planerar bandet sin sista turné. Hur tar man farväl av ett band som man levt med större delen av sitt liv? 2019 meddelar rockbandet KISS att de gör sin sista turné som band. The end of the road tour inleds. Ett ständigt samlande och letande efter spelningar, bilder och information om bandet präglar Thomas Munters och Tony Rosenholms liv. Men de har också helt olika syn på bandet. För där Tony tycker att KISS mest  ett halvt cover-band numera så tycker Thomas att det fortsatt är kul att följa bandet där de är idag. Följ med ner i källaren där väggarna är täckta av album och affischer med KISS. Till konsertupplevelser och möten med idoler. Möt två hängivna KISS-fans. Ett program av Malin Marcko år 2020.

17-åriga Frida och hennes mamma slötittar på en film. Plötsligt säger Fridas mamma att det är något hon vill berätta. Björn är inte din biologiska pappa, säger hon. Hela Fridas värld stannar upp. Varför har ingen berättat för Frida att Björn inte är hennes biologiska pappa? Varför har han inte själv tagit kontakt med henne? Vem är han? Frågorna hopar sig i Frida men hon behåller dem för sig själv. I flera år bär hon på dem ensam. Och hon ska behöva åka till andra sidan jorden innan hon bestämmer sig för att söka svar. Programmet är gjort 2020 av Josephine Bergenmar.

I en trappuppgång hittas Adam död med en tom flaska handsprit bredvid sig. De sista månaderna i livet videobloggar han om hemlöshet, avgiftning och kampen att få hjälp. Varför gick det som det gick? Adam växer upp med mamma, pappa och lillebror i Mariestad. Det är mycket folkmusik i hemmet och han följer ibland med sin mamma när hon dansar folkdans. I skolan uppfattas han som lite slarvig men Adam tar revansch och studerar sedan vid universitetet i Lund. Men där börjar också hans missbruk. Våren 2018 hamnar Adam på ett behandlingshem. Då börjar han också videoblogga. Via bloggen följer vi Adams sista månader i livet. Det här är också en berättelse om hur polis och sjukvård slår larm och kommuner som inte tar sitt ansvar. Adams kamp mot alkohol och narkotika blir även en kamp för familjen som till slut är nära att gå under. Programmet gjordes 2020 av Pernilla Wadebäck.

23-åriga Ove Tingvall kommer upp ur tunnelbanan. Bakom honom går Mick Jagger, Keith Richards och Bill Wyman. Året är 1970. Hur hamnade Rolling Stones i miljonprogrammets Bredäng? Olle Wiman och Ove Tingvall har gillat Rolling Stones sedan 1964. Då var Olle 13 och Ove 17. Idag är båda pensionärer men fortfarande trogna sin ungdoms favoritmusik. Ove bor i Göteborg och Olle i Skåne. De har lärt känna varandra genom intresset för Rolling Stones och ringer varandra flera gånger i veckan och pratar Stones. Båda är hängivna skivsamlare. Olle har sett bandet 25 gånger, Ove 43, och nu är frågan hur många fler konserter det kan bli. Rolling Stones turnerar fortfarande men bandmedlemmarna går mot 80… Både Olle och Ove har träffat medlemmarna i Rolling Stones, flera gånger under sina närmare 60 år som fans. I ”Vad gjorde Mick Jagger i Bredäng?” berättar de om sina Stonesmöten och kärleken till The Biggest Rock’n Roll Band In The World. Programmet är gjort 2020 av Lotta Malmstedt.

När Sandra får värkar sätter hon sig i bilen med sin man för den 13 mil långa resan till BB i Gällivare. Men snart inser de att att de inte kommer att hinna. Då dyker en polisbil upp. I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står sedan en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra Bennison och får hjälp av poliserna Anders och Greger Nyström att föda fram sitt barn. Denna P4 Dokumentär är gjord av Sukran Kavak. Sukran.kavak@sverigesradio.se.

Ända sedan han var barn har Oscar Magnusson fått höra att han en dag ska ta över. Och så blev det. I dag är han frontfigur i ett av Sveriges äldsta och mest kända band. Hur är det att bära det arvet? Ända sedan han var två år och showade med en plastgitarr runt halsen, har Oscar Magnusson hört folk säga att han en dag ska ta över efter sin far i ett av Sveriges äldsta och mest omtyckta band - Sven-Ingvars. Och så blev det.  – Man tycker att ens föräldrar är lite konstiga när man växer upp, men lik förbannat så gör man likadant, säger han. När pappa, Sven-Erik Magnusson, gick bort i sviterna av cancer i mars 2017 riktades blickarna genast mot Oscar. Han spelade med bandet, sedan 11 år tillbaka, men frågan hängde allt tydligare i luften: "Var det nu han skulle ta över?" Här får vi följa Oscars arbete med det band som blivit hans stora arv - och hur han i den rollen hela tiden förhåller sig till sin pappa. Parallellt med Sven-Ingvars driver han också konsthall i Borgvik hemma i Grums kommun. Han brinner för den, men vill också förvalta pappas arv på ett sätt som tar Sven-Ingvars vidare till nya generationer.  – Det finns ju någon del i en som vill göra ens föräldrar stolta, säger han. Hur är det att bära arvet efter Sven-Ingvars? En P4 Dokumentär av Stina Ivansson. stina.ivansson@sverigesradio.se

Skoterklubben Barockaas i byn Bålforsen utanför Lycksele ligger i fejd med ärkerivalen Dirty Fingers med högkvarter i byn Flakaträsk. Är skotermärket Ockelbo eller Lynx bäst? Hur ska striden avgöras? Byarna Bålforsen och Flakaträsk ligger bara ett stenkast ifrån varandra utanför Lycksele. Dirty Fingers i byn Flakaträsk hyllar det finska skotermärket Lynx. Ingen i byn kör något annat. Barockaas i Bålforsen  däremot, kör inget annat än Ockelbo, ett kultförklarat svenskt skotermärke. Inget försök att smutskasta motståndarens märke är för lågt för att användas och på var sin sida i striden står klubbarnas ordföranden ”Pastorn” och ”Presidenten”. Henrik Martinell har följt skoterfejden på nära håll och skildrar vad kärleken till en skoter kan ställa till med. P4-Dokumentären Skoterfejden är gjord av Henrik Martinell 2009. henrik.martinell@sverigesradio.se

Den 8 januari 2012 cyklar en skäggig man, iförd regnbyxor, iväg från sitt hem i byn S:t Olof på Österlen. Sen är han spårlöst försvunnen. Två månader senare hittas en cykel nedanför Stenshuvud. Han var känd för att kunna cykla långa sträckor. Ibland så långt som 10 mil, och han hade flera gånger efterlysts och hittats av polisen. Denna gång är han spårlöst försvunnen. Drygt två månader senare, en lördagseftermiddag i mars, ringer det till polisens ledningscentral. Det är en rädd och upprörd röst. Personen har vandrat nere vid havet i nationalparken Stenshuvud utanför Kivik och där – mellan de stora stenarna nere vid vattnet - hittat en livlös kropp.En bit bort ligger en cykel. Det här är berättelsen om Gunnar Nilsson. En P4 Dokumentär av Linda Evereus / P4 Kristianstad  linda.evereus@sverigesradio.se Programmet är gjort 2012.

En morgon sätter sig Anna Ström i den ljusgrå minibussen. I bakluckan ligger en kista draperad med blåvitts fana och ur bilstereon hörs sportreferat. I kistan ligger hennes son. Resan hem har börjat. Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nätdrog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis.  - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon. Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen.  Programmet är gjort av Lina Lund 2015.

Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet? I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999. Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet. Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown. När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar. Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

Många känner igen hans julkort men få vet som ligger bakom signaturen L.C. Lars Carlsson är en av Sveriges mest reproducerade konstnärer men bakom tomteidyllen dolde sig en hemlighet. Tillsammans med Jenny Nyström formade Lars Carlsson bilden av hur den svenska tomten ser ut. Trots det vet få vem Lars Carlson var. I P4 Dokumentären ”Tomtemålarens hemliga längtan” berättas Lars Carlsons livsöde för första gången. Det är en berättelse om förbjuden kärlek och en livslång längtan efter revansch. För ansiktet på Sveriges mest kände tomte var baserat på Lars stora kärlek Kalle. För det handlar också om nittonhundratalets Sverige. Om majoritetens syn på homosexualitet och priset Lars Carlson tvingades betala. Programmet är gjort av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

Madelein Månsson, 75 år, bor på seniorboende, och lever ett kanske inte helt vanligt pensionärsliv. På nätterna sadlar hon om och blir discjockey på nattklubbar. Hur blev hon världens kanske äldsta DJ? Efter att i nio år ha tagit hand om sin sjuka make hamnar Madelein Månsson i en depression. Fram tills dess hade livet varit fullt av spännande utmaningar med jobb som fotomodell, med mode och många resor utomlands. När hon är drygt 60 år bestämmer hon sig för att livet inte kan vara slut och utbildar sig till aerobics-instruktör. Men musiken börjar ta allt större plats och så en dag är det dags för nästa steg - att anordna disco för 50-plusare. Och hon blir DJ Gloria. Programmet är gjort 2019 av Alice Lööf på Munck.

Thomas driver ett framgångsrikt företag i oljebranschen som omsätter hundratals miljoner kronor. En kväll blir han brutalt mördad utanför sin mammas hus. Varför? Svaret på gåtan är värre än alla anat. Här berättar Marianne, mamma till den mördade företagaren Thomas, om mordet 2009 som skakade byn, Fagersta och hela Sverige. Om sorgen efter sin son, oron över barnbarnet - arvtagaren - och sorgen över att se hur familjens livsverk dras ned i en konkurs. Programmet är gjort 2019 av Monica Elfström.Slutmix Nabaz Moheden.

Alexander Köll kastar sig utför störtloppsbacken. Det är som Formula 1 utan kaross. Vinner man här blir man odödlig, menar han. Maxfarten i backen är 160km/h. Men då händer det som inte får hända. Halv-österikaren Alexander Köll älskar fart, kyla och att tävla för Sverige. Han har vunnit SM i störtlopp flera gånger och siktar på att både ta OS och VM-medaljer framöver. Men vägen dit är lång och  tuff. Det sliter på kroppen med alla skadorna och allt resande, och att ständigt jaga de där hundradelarna för nå bättre startplatser, och få världscup-poäng, gör att man hela tiden är på gränsen. Döden är närvarande hela tiden med olyckorna som sker i samma backar där Alex själv åker. Men när man siktar på att tävla i en av världens farligaste och tuffaste backar Hahnenkammrennen i Kitzbuhel, Östterike, vilket Alex gör, kan man inte tänka på att det är livet och hälsan man riskerar, säger han. När han står på 1665 meters höjd i en av världens farligaste och tuffaste backar och skall kasta sig ut är känslorna blandade: – Man har adrenalin, men undrar om jag skall spy nu, man mår nästan lite illa, säger Alexander Köll. Han berättar om respekten till backarna, till de andra åkarna och hur han förhåller sig till dödsolyckorna och hans mors ständiga rädsla när han tävlar. Dokumentärmakaren Martin Wadlund följer Alexander under ett års tid fram till VM i Åre 2019, Alexander siktar på både att både tävla i en av världens farligaste och tuffaste backar Hahnenkammrennen i Kitzbuhel, Östterike, och att få en plats just när VM går på hemmaplan. Programmet gjordes 2019 av Martin Wadlund. wadlund.martin@gmail.com

Maria, Elisabet, Annie och Emilia....alla sitter de i samma båt. De har tre saker gemensamt: de är kvinnor, har drabbats av bröstcancer och hade aldrig suttit i en drakbåt. Men nu paddlar de för livet. Hösten 2017 startar Sveriges första drakbåtslag för bröstcancerberörda. Laget heter Pink Dragon Ladies och håller till i Malmö Kanotklubbs lokaler. Här möts kvinnor för att träna, umgås och stötta varandra. Åldrar och bakgrund varierar. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Varje timme får en kvinna en bröstcancerdiagnos. Ändå berättar alla i Pink Ladies att de känt sig mer eller mindre ensamma om det de har varit med om - innan de blev en del av den här gemenskapen. – Jag har aldrig paddlat innan, aldrig suttit i en kanot eller nåt liknande, och jag trodde aldrig att jag skulle göra det men, som det känns nu så vill jag aldrig sluta paddla, säger Emilia. Var med när laget hårdtränar inför den stora internationella tävlingen för alla världens Pink Ladies lag, som hölls i Barcelona sommaren 2019. Programmet är gjort 2019 av Nadia Jebril.

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna totalt bröt ihop i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Följ med bakom kulisserna. I P4 Dokumentären ”Sommar i P1 – bakom kulisserna” berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live. – Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju inte utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö som är programchef för Sommar i P1. Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. – Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar…..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson. Medverkande: Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1 Ulla Walldén, med i namnkommittén Johan Egeskog, tekniker Elisabeth Åsbrink, producent Henrik Jonsson, producent Jan Scherman, sommarvärd 2012 Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017 Programmet är gjort 2019 av Stefan Sundberg.

När den stora skogsbranden närmar sig byn Enskogen i Hälsingland tvingas Ella-Karin och Börje att lämna platsen de älskar. Men vad ska de finna när de återvänder? Den 15 juli 2018 slår skogsbranden till i Ljusdals kommun. På andra sidan Ljusnan kan byborna i byn Enskogen se rökpelarna. Men så händer något som gör att även de, hals över huvud, tvingas fly från sina hem. Christian Höijer, som rapporterade från branden,  har följt de två byborna Börje och Ella-Karin på den långa vägen från branden, tillbaka till byn och en värld som inte längre är sig lik. Kan de lära sig älska sin hemby på nytt? En dokumentär av Christian Höijer på P4 Gävleborg   Christian.hoijer@sverigesradio.se

Lågorna skövlar allt i sin väg och när de når Marie Nybergs husknut flyr hon i panik. När den största branden i modern tid härjat klart börjar en ny kamp för Marie och grannarna - brandturisterna.  Som genom ett mirakel står alla boningshus i byn Stabäck kvar efter den stora branden i Västmanland sommaren 2014. Men för de boende i byn är inte kampen över. Först kommer turisterna som klampar in på deras ägor för att titta och ta bilder. Sedan kommer kommentarer om att det väl är dags att glömma branden och gå vidare. Det är bara det att det fortfarande brinner inombords hos många av de som bor i Stabäck. Lågorna, röken och rädslan lever kvar år efter år. - Vi som upplevt det här pratar om det ibland när vi träffas. Vi är de enda som förstår, säger Marie Nyberg. - Det här är en händelse som aldrig kommer att släppa. Vi går inte längre på valborgsmässofirande. Vi vill inte se elden, det känns för otäckt, säger Hans Pernäng. Nu väljer de boende i Stabäck att berätta om känslorna och rädslorna som inte vill släppa och om hur det var den där dagen då de fick fly sina hem i förvissningen om att aldrig se dem igen och om livet idag, fem år efter Västmanlands-branden. Programmet är gjort 2019 av Kristin Axinge Jaslin.

Daniel Bakke sitter i Tunisiskt fängelse misstänkt för brott han hävdar aldrig skett. I väntan på att rentvås kämpar han mot matbrist i ett extremt överbelagt fängelset där fångarna styr allt. Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år hade Daniel Bakke till sist hittat kärleken och var redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn. Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel. I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig. – Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel. Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek. Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm.

Hon växer upp på den norska landsbygden i ett hem där de vuxna är med i Quislings parti som sympatiserar med nazismen. Efter krigsslutet tvingas hon ompröva allt hon fått lära sig. Elisabeth Edbergs mor växte som barn upp på den norska landsbygden i ett hem där de vuxna var med i Nasjonal Samling, Quislings parti, som sympatiserade med nazismen. Livet under den tyska ockupationen bestod av matransonering, skola, vänner och fritidsaktiviteter i Nasjonal Samlings regi. En vardag fylld med propaganda. När Nazityskland förlorar kriget utsätts familjen för repressalier och Elisabeths mor tvingas ompröva allt hon upplevt under uppväxten. Hennes dotter söker svaret på vilka spår uppväxten i en nazistisk miljö satte i hennes mor. Programmet gjordes 2019 av Elisabeth Edberg. Dokumentären släpps tisdag 21 maj i appen Sveriges Radio Play och där poddar finns. Dokumentären sänds i P4 söndag 26 maj kl 12.03.

När Johan förstår att hans syn en dag helt kommer försvinna bestämmer han sig för att försöka uppfylla tre önskningar innan det är för sent. En av dem är att se sitt barn - om han nånsin blir pappa. Johan Seige fick retinitis pigmentosa, ett samlingsnamn för flera ögonsjukdomar som förstör syncellerna i ögat. Sjukdomen kan ta olika lång tid och drabba olika hårt. För Johan tog det över 20 år innan han blev helt blind. Johan är 52 år och uppvuxen i Västerås men bor sedan ett par år utanför Dalhem på Gotland. Han är musiker och underhållare och driver bland annat en standupklubb på ön. Programmet är gjort 2019 av Christer Engqvist.

Yvonne är bara 55 år när hon får diagnosen alzheimer. Hon slutar jobba, ger bort sina saker och förbereder sig på att dö. Men hon blir inte sämre och efter tio år händer nåt som förändrar allt. Både Yvonnes mamma och mormor har drabbats av alzheimer. Så Yvonne Kingbrandt vet vad som väntar när hon själv får diagnosen. Hon hamnar i en personlig kris och det långa äktenskapet med Kjell börjar knaka. Efter tio år gör Yvonne, med Kjells stöd, en tredje undersökning av sig själv. Nu på ett nytt sjukhus och med ny teknik. Och nu visar undersökningen något helt annat än de tidigare kontrollerna. Något som förändrar hela Yvonnes liv. Programmet är gjort 2019 av Monika Titor.

När Henrik är ett år lämnas han utanför ett barnhem i staden Gimhae i Sydkorea. Många år senare gör han ett DNA-test för att söka rätt på sina biologiska föräldrar. Svaret han får ändrar allt. I dokumentären ”Henrik och DNA-träffen” möter vi Henrik Erngren Othén i Gävle som är adopterad från Sydkorea och söker efter sin biologiska familj. Det blir början på en resa som kommer att förändra Henriks liv och leda till en oväntad upptäckt. – För mig är det flera pusselbitar som lagts i ett pussel som jag inte en visste fanns, säger Henrik Erngren Othén. En P4-dokumentär av Christine Odén, christine.oden@sverigesradio.se Dokumentären gjordes 2019.

Dagarna innan jul 2013 upptäcker Stefan och Maria att grinden på gården är öppen och att deras hundar, Lotus och Mingla, är borta. Maria inleder jakten som engagerat tusentals och pågått i flera år. Vad har hänt med Maria och Stefan Anderssons två leonbergerhundar, Lotus och Mingla, som försvann från gården i byn Gunnarsjö i Halland? Jakten har pågått sedan 2013 och Maria får mängder av tips från människor från hela landet som hjälper till i sökandet efter hundarna. Sökandet har blivit något av en folkrörelse. Men hur långt kan man gå i jakten på Lotus och Mingla? En P4 Dokumentär av Samira Othman, P4 Halland. samira.Othman@sverigesradio.se.

Andreas Svensson bestämmer sig för att bygga muskler och börjar spruta i sig anabola steroider. Han blir stor som ett hus men också aggressiv och kall. Vilket är viktigast? Kärleken eller steroiderna? Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets. Mia ställer ett ultimatum. Vad älskar han mest? Henne eller steroiderna? Andreas svarar steroiderna. Programmet är gjort 2019 av Carina Galanou Ipsonius.

Med lösmustascher och skägg bestämde sig Britt Dohsé och Birgitta Westhed att nästla sig in i Vasaloppet 1978. Som kvinnor var de förbjudna att delta. Men de ville åka och skrev historia på kuppen. Efter att gymnastikläraren Margit Nordin åkte Vasaloppet 1923 förbjöds kvinnligt deltagande. Det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta, påstods det bland annat.Men efter närmare sex decennier av förbud hände något i 1978 års Vasalopp som skulle komma att förändra historien. De båda motionärerna Britt Dohsé och Birgitta Westhed bestämde sig för att åka de nio milen utklädda till män. De skaffade lösskägg från Stadsteatern i Göteborg och anmälde sig i bekanta mäns namn.– Jag tyckte det var sorgligt och bedrövligt att vi inte fick åka. Att klä ut sig var enda chansen att kunna delta, säger den idag 79-åriga Birgitta Westhed.– Jag var förbannad, det var bara gubbar överallt som bestämde, säger 82-åriga Britt Dohsé.Britts och Birgittas revolt 1978 skapade rubriker och bidrog till att kvinnorna till slut tilläts åka. I år är det 40 år sedan de nio milen mellan Sälen och Mora öppnades för kvinnor, då i klassen Öppet Spår. 1981 släpptes kvinnorna fram även i det ordinarie Vasaloppet.Programmet är gjort 2019 av Martin Eriksson.Birgitta Westhed dog året efter att denna dokumentär gjorts. Hon blev 80 år gammal. Fler dokumentärer av Martin Eriksson hittar du nedan:

Thomas Einarsson är tio när han ser Chuck Berry på TV första gången. 40 år senare håller han tal vid hans begravning. En berättelse om vägen till en oväntad vänskap, mellan en rocklegend och ett fan. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, När kompisarna i tributebandet Chuck´s Beat fick veta att deras gitarrist Thomas Einarsson skulle tala vid Chuck Berrys begravning trodde de inte sina öron. Thomas har bott och arbetat hela sitt liv i småländska Ljungby. Men samtidigt har han också i 40 år följt och spelat Chuck Berrys musik och kommit artisten själv närmre och närmre. Han gick genom åren från att vara ett fan och musiker till att bli vän med rocklegenden som format hans liv.  En resa som till slut förde honom upp i talarstolen på Chuck Berrys privata begravning, som enda medverkande från Sverige. Hur gick det till? Chuck Berry dog den 18 mars 2017 i sin hemstad St. Louis, USA, och ses som den som på 50-talet skapade själva begreppet rock´n roll med hits som "Maybellene", "Roll Over Beethoven", "Johnny B. Goode" och "Rock and Roll Music".  En P4-dokumentär av Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se Fler dokumentärer av Ola Hemström hittar du nedan:

Vad hände med Kjell Höglund som under decennier charmat press och publik? Här berättar vännerna, musikerna och Kjell Höglund själv för första gången om de dramatiska åren. Under flera år gick historierna och ryktena om artisten Kjell Höglund. Han sågs ragla fram längs gatorna, sitta på parkbänkar och dricka vin och transporteras av polis till fyllecell. Han gav inte längre några intervjuer och musikaliskt var det helt tyst. Vad hade hänt med Kjell? Här berättar han för första gången om minnesluckorna, sjukdomen och varför han slutat göra musik.  Kjell Höglund fyllde 70 år december 2015 då programmet också spelades in.  Reporter Magnus Thorén.

Terrorgruppen IS har omringat staden i Irak där Firas Jumaah, hans fru och barn gömmer sig i en stängd fabrik. Då bestämmer sig professor Charlotta Turner att hon ska få hem sin kemidoktorand. Sommaren 2014 lämnar den svenske kemidoktoranden Firas Jumaah allt i labbet på Lunds universitet för att åka till norra Irak. Hans fru och barn som är där på ett familjebröllop har hamnat mitt i terrorgruppen Islamska Statens blixtoffensiv. Kvar på kemicentrum i Lund finns hans handledare, kemiprofessor Charlotta Turner. Hon har varken hört talas om IS eller den religiösa minoritet som Firas och hans familj tillhör: yazidierna.- Jag reagerade instinktivt, nu måste vi agera, säger Charlotta Turner. Med hjälp av universitetets säkerhetschef Per Gustafson planerar hon en hemtagning av Firas och hans familj. - Mitt liv stannade 2014, säger Firas Jumaah idag. Säkerhetschefen Per Gustafson beskriver händelsen som unik. - Mina kolleger på de andra universiteten och högskolorna i Sverige har inte heller varit med om något liknande, vad jag vet. Programmet är gjort 2018 av Hedvig Nilsson.

Betty Bjurström och Gunilla af Halmstad gjorde båda karriär som nakendansöser. Vincent är Bettys son som i sin ungdom gifte sig med äldre kvinnor för pengarnas skull. Men vad hände med Vincent? Betty Bjurström var verksam på 40-talet och lyckades via nakendans på Chinateatern göra karriär i Europa. Hon gifte sig med en italienare och de blev båda anklagde för spioneri under andra världskriget. När hon ville skilja sig sköt han henne med pistol på ett hotellrum i Paris. Gunilla af Halmstad var på 60- och 70-talet Sveriges mest omskrivna nakendansös. Hon började sin karriär med att stå nakenstaty på marknader runt om i Sverige men dansade sedan på de flottaste ställena runt om i Europa. Gunilla af Halmstad sökte sig därefter till ett annat liv och gjorde karriär som kronofogde. Idag lever hon ett stilla pensionärsliv. Nu går ryktet att Vincent ska göra en film om sin mor, men han är inte en man som det är enkelt att få tag i. Vad hände med Vincent och var finns han idag? Programmet är gjort av Bo Sjökvist och sändes första gången 2016. bo@boskapelser.se

De blev på 80-talet barnrockens första supergrupp med låtar som Tigerjakt och Fader Abraham. Hör historien om hur två män i shorts gick från källarprogg till utsålda arenor innan de skiljdes åt. I början av 1980-talet börjar varenda unge sjunga på låtar som Klappa händerna, Tigerjakt och Fader Abraham. Men hur gick egentligen till när två shortsklädda och småtokiga proggfarbröder hittade vägen in i barnens hjärtan? I The Mora Träsk Story berättas ett stycke svensk kulturhistoria som innehåller både glädje och ett smärtsamt uppbrott. Medverkar gör Leif Walter, grundare av Mora Träsk, Gert-Ove ”Prikken” Smedlund, medlem under 22 år och författarna Anders Sundin och Peter Alzén, m. fl. P4-Dokumentären är gjord av Martin Eriksson och honom når du på martin.eriksson@sverigesradio.se. Fler dokumentärer av Martin Eriksson:

Supertalangen Armando Ibrakovic från Norrköping är på väg att bli fotbollsproffs utomlands. Istället hamnar han i fängelse för rån. Här berättar han själv om vägen från fotbollsspelare till rånare. Att gå på sin fars begravning i handfängsel var inte något fotbollsspelaren Armando Ibrakovic från Norrköping hade kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi. Ändå blev det så. För Christina Thuresson berättar han nu om resan från framtidslöfte inom IFK Norrköping via skadorna och drogerna till fängelsestraffet för rån. Och om vägen tillbaka."När allt avslöjades var det faktiskt en lättnad", säger han själv i denna P4 Dokumentär.    Producent: Christina.turesson@sverigesradio.se

2017 sprids en film på en vit älg i Värmland över hela världen. Men älgen hotas att skjutas och snart hörs protester runt om i landet. Varför fick byborna ta emot hot och hat och vad hände med älgen? Det var kommunalrådet i Eda kommun, Hans Nilsson, som fångade älgenpå film en varm sommarkväll i augusti. Kommunen ser framför sig hur älgen kan bli en turistmagnet och locka besökare från när och fjärran. Samtidigt tycker flera bybor i Gunnarskog, som lever med älgen, att den börjar bli obehaglig och farlig. Och en dag händer något som leder till en konflikt på liv och död. Du hör kommunalrådet Hans Nilsson, byborna Elisabeth Thörnblom ochJohnny Olsson, polisområdeschefen i Arvika Christer Lööf och naturfilmaren Ulf Jonasson berätta. Dokumentären är gjord 2018 av Jonna Westin.

Hon föddes 1843 i byn Tumlehed utanför Göteborg men slutade sina dagar i en mörk gränd i London - som offer för en av historiens mest ökända seriemördare, Jack the Ripper. Det här är hennes historia. Hur kunde bonddottern från Bohuskusten hamna som prostituerad i Londons  värsta slumkvarter? Det här är berättelsen om Elisabeth Gustavsdotters liv – svenskan som blev Jack the Rippers tredje offer. Och som fick smeknamnet ”Long Liz” i Londons slum. Bilden från bårhuset i London är den enda bevarade bilden av Elisabeth Gustavsdotter. Den och huset i Tumlehed där hon föddes har blivit en del av mytologin kring mysteriet Jack The Ripper. Ett mysterium som fortfarande  generar nya böcker, teorier och filmer. Men vem var kvinnan bakom bilden?  Det här är berättelsen om hennes öde. Dokumentären har premiär på 130-årsdagen av mordet på Elisabeth från Tumlehed som mördades den 30 september  kl. 01.00 på Berner Street i Whitechapel i London. Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg som tidigare gjort den uppmärksammade dokumentären om Leif Andersson – mannen bakom Sveriges märkligaste skiva. stefan.sundberg@sverigesradio.se Fler dokumentärer av Stefan Sundberg nedan:

Vad hände 31-årige Mauritz Ådahl från Blekinge natten då Titanic sjönk? Barnbarnet Hjördis Olsson har sökt sanningen om sin morfars öde i många år, en morfar ingen ville tala om. I april 1912 går Mauritz Ådahl ombord på Titanic. Den 31-årige snickaren från Blekinge drömmer om att tjäna pengar i Amerika för att kunna bygga ett hus till sin familj. Men hans resa går från dröm till mardröm när Titanic mitt i natten kolliderar med ett isberg. ”Hoppas allt går mig väl och jag snart kan komma hem till mina älsklingar, mitt allt på jorden” skriver Mauritz dagen innan Titanics avfärd i ett brev som han skickar hem till sin fru Emelie och sina två små döttrar. I fem dagar hinner Mauritz vara ombord på Titanic innan katastrofen inträffar. I P4 dokumentären ”Morfar dog på Titanic” hör vi hans barnbarn Hjördis Olsson berätta om morfadern hon aldrig fick träffa och vars öde ingen i familjen talade om. En morfar vars öde på Titanic hon fått veta mer om i vuxen ålder, tack vare Titanic-experten Claes-Göran Wetterholm. Dokumentären är gjord 2018 av Rebecka Gyllin. rebecka.gyllin@sverigesradio.se

Sommaren 1997 spårar ett godståg lastat med farliga och explosiva kemikalier ur i den idylliska byn Mellansjön utanför Kälarne. Snart inser räddningstjänsterna att hela Kälarne måste evakueras. Olyckan är i en helt annan skala än räddningstjänsterna i östra Jämtland är vana vid och kräver resurser som finns på helt andra platser i landet. Nu kommer P4-Dokumentären om tågolyckan i Kälarne, där vi får höra hur det var att jobba i den här intensiva händelsen, genom brandmannen Carina Åslund och räddningsledaren Morgan Olsson. Vi får också för första gången höra om den dramatiska urspårningen från en av lokförarna, som nu träder fram i en intervju. Dokumentären är gjord av Jimmy Halvarsson på P4 Jämtland. jimmy.halvarsson@sverigesradio.se

Annika drömmer om att bli skådespelare och satsar allt för att komma in på Teaterhögskolan. Men det visar sig vara betydligt tuffare än hon föreställt sig. Hur många gånger ska hon klara juryns nej? Teatern har funnits i Annikas Rimbléus liv sedan barndomen och det är något hon vill ägna hela sitt liv åt. Det är hennes hemliga rum, hennes skatt där hon får blomma och vara gränslös. En plats där frihet och fantasi flödar och där ingen kan tycka någonting negativt eftersom det är teater. Men vad händer när fantasivärlden och drömmen om att bli skådespelare ställs på sin spets? Och när antagningsprocessen utvecklas till en årlig rutin? Hur många gånger ska hon orka ta ett nej från juryn på Teaterhögskolan? Dokumentären är gjord 2018 av Jasmin Lindberg.

Antonio är stjärnfrisör åt Östermalms mest kräsna kunder. Själv kommer han långt därifrån. Orhan, som han egentligen heter, ändrade sitt namn för att accepteras i de fina kretsarna. Antonio började som lärling på Björn Axén frisörsalonger på nittiotalet. Då var han sexton år och pratade dålig svenska. Han hade ett enda mål; att nå längre än de flesta andra från den förorten han kom ifrån. Han ville till de bästa salongerna och öppna en egen salong på övre Östermalm. Men vägen dit var lång och krokig med många nätter av hårt slit och gratisarbete. Han bytte till och med ut sitt namn eftersom han tidigt fick veta att de kräsnaste kunderna inte ville bli klippt av någon som heter Orhan. Nu har han nått sitt mål. Han har öppnat sin salong och är inte längre beroende av någon annan. Han klipper hela Sveriges kändiselit. Men utanför salongen är han en helt vanlig förortskille som brottas med smygrasism och fördomar. Vad har framgången haft för pris? Vad har Orhan varit tvungen att offra för att bli Antonio - stjärnfrisören? Programmet sändes första gången augusti 2014 och är gjort av Anna Ivemark.

Hösten 1957 kraschlandar ett polskt stridsflygplan på en åker i Halland. Piloten - en ung polsk avhoppare - klarar sig mirakulöst nog oskadd. Men vem var han och var finns han nu? Kraschlandningen var slutet på ett av de mest sensationella flyktförsöken från andra sida järnridån.  Direkt efter landningen begär piloten politisk asyl och genast utbryter diplomatiska diskussioner på hög nivå.  Men där slutar spåren efter honom. Vad hände med piloten sedan? Följ med i jakten på den försvunna stridspiloten! P4-Dokumentären är gjord av Henrik Martinell, P4 Halland. henrik.martinell@sverigesradio.se

Plötsligt får Anna veta att hennes farbror Micke lever som hemlös i Stockholms innerstad. Hon bestämmer sig för att hjälpa honom. Men det visar sig att det inte är så enkelt som hon tror... Anna åker ner till Stockholm från Piteå för att leta reda på sin farbror som hon aldrig träffat. Hon hittar honom tillsammans med andra hemlösa och missbrukare på Medborgarplatsen. Och sedan börjar en resa för både Anna och Micke som går som en berg- och dalbana. Ledmotivet i dokumentären är Adrift med Rikard From. Programmet är gjort 2018 av Gerhard Stenlund.

En dag ringer telefonen på den lilla division 4:a klubben Laxå IF:s kansli. Någon undrar om Laxå kan tänka sig att möta ett av världens bästa fotbollslag, Manchester United, på hemmaplan i Laxå. Det osannolika samtalet 1988 resulterar i det mest händelserika året någonsin för den lilla fotbollsklubben. "Jag trodde de var någon som skojade. Manchester United ringer ungefär som när IFK Hallsberg ringer och vill göra upp en träningsmatch", säger Matz "Kolis" Pettersson, då kanslist på Laxå IF. Men är allting så glasklart som det verkar? I dokumentären medverkare både spelare och arrangörer från Laxå och ungdomsproffset Johnny Rödlund som då spelade i Manchester United. P4-Dokumentären är gjord av Alexander Carlsson, P4 Örebro. Alexander.Carlsson@sverigesradio.se

Pablo Acosta har satt sig tillrätta på flyget hem till Stockholm när något händer. Säkerhetsvakter kommer in i planet, tar tag i honom och leder ut honom. Vad är det som händer? "In i planet kommer fyra väktare. Jag tänkte vad är det som pågår?", säger Pablo. Säkerhetsvakterna är där för att hämta Pablo och en man till. Utan att berätta varför. Men snart börjar Pablo ana vad det beror på. Programmet är gjort av Sofia Pappa.

Nyss fyllda 90 år, bestämmer Kerstin Gjöres sig för att tävla i världsmästerskapet i Mastersimning i Budapest. Det senaste året har åldern börjat göra sig påmind och frågan är hur det ska gå. När Kerstin, som heter Åkerberg som ogift, är 12 år vinner hon Dagens Nyheters tävling för unga simmare och det blir startskottet för en simmarkarriär som ska leda nästan hela vägen till OS. Under de kommande åren blir hon flerfaldig svensk mästarinna och lite av en kändis. När hon gifter sig och bildar familj, hamnar simningen på hyllan. Men efter drygt 30 år slutar äktenskapet i en tung skilsmässa och Kerstin förlorar det liv hon levt. En dag får hon ett samtal som kommer att avgöra resten av hennes liv. Hon återupplivar simningen, reser runt i hela världen, vinner medaljer och slår världsrekord. Och 90 år gammal bestämmer hon sig för att åka till ännu ett världsmästerskap.   Dokumentären är gjord 2018 av Anna Gjöres.

En natt i augusti 2015 brinner anrika Elsa Andersons konditori i Norberg ner till grunden. Branden är anlagd och stämningen upprörd. När Josefine kallas till förhör anar hon inte vad som väntar. Spåren efter branden på Elsas i Norberg pekar på att branden är anlagd. När 21-åriga Josefine kallas till förhör förstår hon inte förrän i förhörsrummet att hon själv är misstänkt för att ha anlagt branden. Detta är berättelsen om att bli oskyldigt misstänkt för ett brott  som skakade en hel bygd.  P4-Dokumentären är gjord av Kristin Axinge Jaslin. kristin.axinge-jaslin@sr.se

I maj 1978 rullar ett filmteam in i lilla Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Under några intensiva veckor ska de spela in en kulturfilm. Ja, det var i alla fall vad teamet säger till byborna... I dokumentären om porrfilmen Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som den svenska filmhistoriens största kultrulle någonsin. – Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag, säger Martin, som i sin dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa.– Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne. Dokumentören gjordes 2013.

Hur gick det till när svensk stand up gick från att vara en smal företeelse till en självklarhet inom svensk underhållning? Hör komikerstjärnorna berätta. I Björn Lindbergs dokumentär hör du om när svensk stand up etablerades i Sverige 1988 och vad som hände sedan. Du möter flera komikerstjärnor som Ulla Skoog, Peter Wahlbeck, Babben Larsson, Henrik Schyffert, Zinat Pirzadeh, David Sundin och Nour El Refai som berättar om både svårigheten och charmen med att stå ensam och underhålla en publik. Dokumentären sändes första gången januari 2018.

Max Mackhé pratar samiska och lever i Sápmi. Men han döptes till han Mats Erik, föddes i en svensk familj och kommer från Jämtland. Nu har han ansökt om en plats i sametinget. Men kan man bli same? Jenny Israelsson Skoglund har följt Max Mackhé, samisk aktivist, sjuksköterska  och renskötare, i hans liv som invandrare i det samiska Sápmi.  Producent: Jenny Israelsson Skoglund  jenny.israelsson-skoglund@sr.se

En natt i augusti 2015 brinner anrika Elsa Andersons konditori i Norberg ner till grunden. Branden är anlagd och stämningen upprörd. När Josefine kallas till förhör anar hon inte vad som väntar. Spåren efter branden på Elsas i Norberg pekar på att branden är anlagd. När 21-åriga Josefine kallas till förhör förstår hon inte förrän i förhörsrummet att hon själv är misstänkt för att ha anlagt branden. Detta är berättelsen om att bli oskyldigt misstänkt för ett brott  som skakade en hel bygd.  P4-Dokumentären är gjord av Kristin Axinge Jaslin. kristin.axinge-jaslin@sr.se

I januari 2006 sätter sig Karl-Henry Jansson från Gullspång med sina anställda och deras anhöriga på en buss till Stockholm. De ska gå på musikalen Mamma Mia. Men utanför Arboga går bussen av vägen. Företagaren Karl-Henry Jansson har sin fru med sig. Med är också Iwa Sundqvist och hennes sambo som sett fram emot att se Mamma Mia. Men strax innan Arboga kör bussen av vägen och nio personer omkommer i en av de värsta bussolyckorna i Sverige. Det här är Karl-Henrys och Iwas historia om en olycka som skakade Sverige. Och om sorgen och vägen tillbaka till livet. P4-Dokumentären är gjord av Christopher Johansson.  christopher.johansson@sr.se

När Tatiana var sex år kom hon från Brasilien till Sverige som adoptivbarn. Hemma var livet bra men i skolan började klasskamraterna göra apljud och ge henne öknamn. Hon var varken svart eller vit. När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för. P4-Dokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se

När Staffan och Maud sitter och äter på demensavdelningen Gläntan säger Staffan plötsligt: "Jag vet ju inte vad jag heter!" Maud lugnar honom: "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." I den här dokumentären möter du Staffan Olofsson, Maud Johansson och många andra som lever sina liv  på demensboendet Ängsgården i Trosa kommun i Sörmland. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Ett program om glädje och sorg på en demensavdelning i Sverige. I programmet möter vi också anhöriga och även Margareta Bernehjält, som varje dag besöker Ängsgårdens dagverksamhet. Margareta fick nyligen fick sin demensdiagnos, men hittills klarar hon en stor del av vardagen själv: "Jag ska försöka hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv", berättar hon. Radiojournalisten Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd.   En P4-Dokumentär av Jonna Berglund.  Slutmix: Nabaz Moheden.

I Ängelholm är Berne Andersson känd som Mr Vattenpolo. Eldsjälen som lever och andas vattenpolo, bredvid sitt industrijobb. Det här är en berättelse om märkliga mössor, kärlek och att trampa vatten. Vad är det som driver Berne Andersson?Föreningen Vattenpolarna Höganäs Ängelholm har kämpat för sin existens i flera år Nu har klubben ändå sikte på SM-guld, senast om tre år. Och Berne, han går ingenstans utan att ha med minst en vattenpolomössa i väskan - redo att ta på sig den för att prata om sin älskade smala sport. Han är en stolt ordförande som brinner gränslöst för vattenpolon, och en lika stolt industriarbetare som sällan säger nej till något. Sömn, det räcker med en tre-fyra timmar per natt, säger han. Berne är Mr. Vattenpolo. En P4-Dokumentär av Linda Evereus. linda.evereus@sverigesradio.se

Det är julrush i Söderhamn och en av ortens poliser åker runt i stan. Plötsligt drar han på sig en rånarluva och åker mot Nordeabanken. Han tar fram ett pistolliknande föremål och går in. Det är veckan före julafton 2004 då den maskerade rånaren går in på Nordeabanken i Söderhamn. Han lämnar banken med närmare 700 000 kronor, efter att ha hotat personalen med ett pistolliknande föremål. Det blir snabbt ett uppmärksammat rån. Men det tar inte lång tid förrän polisen börjar misstänka att rånaren är en av dem. Bakom rånarluvan gömmer sig Jaan Norrby, en av stans poliser. Kort efter rånet tar han upp jakten – på sig själv. Jaan Norrby svek familj, vänner och en hel yrkeskår. Här talar han ut för första gången sedan fängelsetiden. Om sveket, om rånet, om hur allt kunde bli så fel – och om hur livet ser ut i dag, 13 år efter bankrånet. Programmet är gjort av Gustaf Wallinder.

Biltokige David Persson från Mjällby lever med obotlig cancer. Men istället för att invänta döden bestämmer sig David för att försöka uppfylla sitt livs dröm. Att köra bilracet Gumball 3000. Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.  David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer. – Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare… ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson.Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har. En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar. Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se

Ida Berg ska åka på tågluff med Dallarn. Han är rosa och hennes omvända rollator. Ida är CP-skadad och går lite som en pingvin, säger hon själv. Vad kommer hon att möta därute? Häng med på CP-resan. Ida Berg utbildar sig till radiojournalist på Vara Folkhögskola och det här är hennes första radiodokumentär. Producent är Ola Hemström. Vill du nå Ida med tankar och kommentarer kan du maila henne via ola.hemstrom@sverigesradio.se

En man skakar en sparbössa. På bössan står det Världens barn. Han samlar in pengar för barns rätt till utbildning och hälsa. Men var hamnar pengarna? Lasse Persson åker till Kongo för att få svar. Under två veckor varje år pågår Sveriges Radios kampanj i P4 för att på olika sätt samla in pengar till alla barns rätt till utbildning, hälsa och en värdig framtid. Men som givare kanske man undrar ibland om pengarna kommer fram. Lasse Persson arbetar till vardags på P4 Stockholm åkte till Kongo för att ta reda på vart en del av de insamlade pengarna från Världens Barn hamnar. Bland annat besöker han olika nutritionsprojekt och Panzi-sjukhuset som hittills tagit emot fler än 48 000 våldtagna kvinnor.  Här kan du läsa mer om Radiohjälpen 90 1950-6 lasse.persson@sverigesradio.se

Jonas har gått på de flesta droger större delen av sitt liv, Malin har utbildat sig till journalist. De växte upp på samma gård och tog olika vägar efter nian. Nu möts barndomsvännerna igen. Programmet är gjort av Malin Marcko som tidigare gjort P4 Dokumentärerna "Min titel är hockeyfru" och "Vi har skolan hemma". malin.marcko@sverigesradio.se

En kall januaridag samlas över 100 personer utanför en lagerlokal i utkanten av Växjö. De ska börja sina nya jobb som lagerarbetare. Tror de. Men grindarna är låsta och chefen dyker inte upp. De förväntansfulla arbetarna som tror att de ska börja sina nya jobb som truckförare och lagerarbetare har helt enkelt blivit lurade den här kalla januarimorgonen 2015. Vem är JUSAB-mannen? Vad hände med människorna som föll offer för bluffen? Och hur var det att leda polisens utredning av den stora blåsningen? Svaren får du i programmet som gjorts av Henrik Svensson.

En dag bestämde sig den unge Herbert Weiss för att söka till cirkusen. Det blev starten på ett halvt sekel av resor genom Europa med hans akrobatfamilj The Kims. Idag är han 92 år gammal. Herbert har en historia att berätta. En gång var Edith Piaf orolig för att han skulle få glassplitter i handflatorna. Han gick nämligen på händerna på samma scen där hon tappat ett vinglas.  Herbert Weiss minns det som igår. Idag är han 92 år och lever pensionärsliv i Farsta, I lägenheten bredvid bor hans vän Siv, änka efter hans artistpartner Henry i akrobatgruppen The Kims. Han tar hand om henne så gott det går. Herbert Weiss kom från Österrike till Sverige 1939, som den tidens ensamkommande flyktingbarn. Hans väg in till gemenskap var idrott, i hans fall gymnastik. Längtan efter ett annat liv än det som bagarlärling fick honom att söka sig till en cirkus. Det blev starten för ett långt och framgångsrikt yrkesliv som varietéartist, med världen som arbetsfält. - Det var självklart att ta hand om Siv när Henry gick bort. Vi har levt som en familj. Lena Callne möter Herbert Weiss för att tala om hans livsäventyr och om en familj som inte var som andras. Hon har tidigare bland annat gjort P4-dokumentärerna "I Emmas fotspår" och " Vad skulle farfar ha sagt?".

Christoffer ska operera bort sitt öga. Johnny var 16 år när ögat förstördes av en fiskkrok. Vad händer när ens riktiga ögon inte längre finns kvar? Reportern Anna Bergholtz tillhör den promille av befolkningen som har ögonprotes. Länge har hon fascinerats över hantverket att göra artificiella ögon åt människor samt fängslats av de historier hon mött i väntrummet hos sin ögonprotesmakare. I den här radiodokumentären följer hon Christoffer Örneviks resa från ett äkta öga till ett öga i plast. En resa i både hopp och förtvivlan. Anna möter även Johnny Lindberg som levt med ögonprotes i 50 år och själva hantverkarna bakom ”själens spegel”.

En natt 1992 försvinner 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Polisen misstänker brott. Helenas barndomsvän Pernilla Wadebäck är journalist och berättar personligt om fallet. Det är natten till den 14 juni 1992 då Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad - försvinner. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige.  Idag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helena Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

Hur löser man ett brott där kroppen saknas? Kommer polisens nybildade Kalla fall-grupp att ta sig an fallet? Familjen Andersson hoppas få klarhet i vad som hänt deras saknade dotter och syster. Det är natten till den 14 juni 1992 då Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad - försvinner. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige.  Idag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helene Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

Två män har varit frihetsberövade för inblandning i fallet men båda är avförda från utredningen. Men här avslöjas helt nya uppgifter om en tredje person som polisen är mycket intresserad av. Natten till den 14 juni 1992 försvinner Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige. I dag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helene Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Efter att vi gjort den här dokumentären har det framkommit nya uppgifter kring mannen i pilotglasögon. Han anhölls för ett par veckor sedan och delgavs misstanke om mord på Helena Andersson. Mannen släpptes efter förhör men är fortfarande misstänkt.   Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

Sommaren 1992 är ingenting sig likt i Mariestad. Landets journalistkår invaderar stan, 20 000 människor går skallgång efter försvunna Helena Andersson och familjen slits mellan hopp och förtvivlan. Natten till den 14 juni 1992 försvinner Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige. I dag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helene Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

En natt 1992 försvinner 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Polisen misstänker brott. Helenas barndomsvän Pernilla Wadebäck är journalist och berättar personligt om Helenas sista dygn i livet. Det är natten till den 14 juni 1992 då Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad - försvinner. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige.  Idag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helene Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

Svenska låtskrivare står skyhögt i kurs i USA och delar av musikbranschen har flyttat dit. Musikjournalisten Fredrik Eliasson träffar svenska hitmakare som tagit sig in i den stenhårda konkurrensen. Fredrik Eliasson hälsar på i Max Martins studio, går på svenskfestival i Downtown och träffar rutinerade LA-svenskar som Andreas Carlsson och Jonas Åkerlund. Han intervjuar också svenska låtskrivare som just börjat etablera sig i den stenhårda internationella konkurrensen.  – När man rullar in i Los Angeles med taxin känner man att här finns så mycket historia, så många drömmar. Det är som i en film. Men vi vet att vi behöver jobba minst 17 timmar per dygn, berättar Miss Li och Sonny Gustafsson som just börjat åka mellan Stockholm och Los Angeles för att skriva låtar. Samtidigt som en del svenska låtskrivare och producenter åker till LA för att jobba vittnar många om hur viktigt det är för musikskapandet att ha en fot kvar i Sverige.   – Samtidigt som det blir allt viktigare att vara på plats i Los Angeles pekar flera stora hitmakare på vikten av att ha kvar minst en fot hemma i Sverige – inte minst för att hitta nya infallsvinklar och idéer, säger Fredrik Eliasson som gjort dokumentären. Johan ”Shellback” Schuster, som gjort låtar till bland andra Pink och Taylor Swift, ett tydligt exempel på hur bland andra Håkan Hellström inspirerat till superhits han skapat ihop med radarpartnern Max Martin. - Det är bra att vara hemma och insupa allt som händer i svensk musik och kunna ta det till USA, säger Johan ”Shellback” Schuster. Här kan du lyssna på serien i fyra delar som sänts i P4 Stockholm Programmet är gjort av Fredrik Eliasson

En morgon börjar frisören Mari Strandgårdh höra röster. I schamponeringen ser hon hur det lyser runt kundernas kroppar och plötsligt känner hon av allas känslor. Något har hänt. Hon, som satte yta, karriär och fest först,  har plötsligt förändrats.Vad hade hänt? Under åren som följer styr hon om till att acceptera att hon nu har det hon kallar en andlig sida. Andlighet och medium väcker känslor och Mari håller det till en början för sig själv.  "Man får tro på det eller låta bli", säger hon. Mari kallar sig nu medium. Och hennes blick har vänts från den yttre skönheten till den inre. Reportern Jenny Berntson Djurvall har mött Mari och försökt närma sig en värld hon har svårt att tro på.   Reporter Jenny Berntson Djurvall. jenny.berntson@sr.se

Göran träffar Christina på en resa i Afrika i mitten av sextiotalet. Han blir förälskad, men de skiljs snart åt. Det ska gå nästan ett halvt sekel innan han bestämmer sig för att söka upp henne igen. – Jag kan inte minnas någon annan lika stark och häftig och djup förälskelse. Man går i luften, svävar fram nästan, berättar Göran. – Tänk om jag hade stannat, hur hade då våra liv varit? Programmet är gjort av Tomas Magnusson. Tomas har tidigare gjort P4 Dokumentärerna Knivstakuppen och Mannen utan minne.

I Saudiarabien hade Intisar ingen rätt att uttrycka sig och hon kunde inte röra sig fritt. Men när Eskilstuna blev hennes nya hem fick hon plötsligt tillgång till det som tidigare varit förbjudet. – Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood. I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill. Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv. Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Det är trångt på den lilla läktaren i GAK-hallen. Alla vill se Göteborgs Atlet Klubbs senaste värvning: Lyftkranen från Sibirien, världens bästa brottare genom tiderna. Men varför har han hamnat här? Aleksandr Karelin är 23 år och kallas Lyftkranen från Sibirien. Han klassas som världens bästa brottare. Nu har han värvats till en klubb i Sverige. Idag ska han möta Jerry Stenberg.   Varför är egentligen Karelin här och varför ska han möta Jerry - en helt vanlig kille?  Programmet är gjort av Sigge Dabrowski.

40 år har gått sedan ockupationen av Kvarteret Mullvaden och protesterna mot rivningarna i Stockholm. Men bara tre omoderna hus räddades, i kv. Utkiken. Där lever några av de gamla ockupanterna kvar. – De andra kåkarna är borta, men den här är kvar. Det är en stor framgång, säger Peter som bott i Utkiken sedan 1979.  De gamla hyreshusen ligger längst ned på Folkungagatan, numera omgivna av dyra bostadsrätter, exklusiva kaffebarer och mikrobryggerier. Men inne i lägenheterna finns ingen värme och bara kallvatten i kranarna.  – Asså vedhuggning ska ju inte ske inomhus egentligen utan utomhus. Men jag har en liten yxa och en huggkubbe här inne, säger Basse som hugger ved i vardagsrummet. Men nu sprider sig oron igen bland grannarna. Hur länge får husen stå kvar som de är? – Det ska alltid vara vitt, nytt och fräscht. Vi måste kunna få bevara våra gamla hus, säger Ingrid.  Den sista utposten är Alexander Zeilon Lunds första radiodokumentär. Arbetet med programmet började under en kurs på Stockholms dramatiska högskola. alexanderzeilonlund@gmail.com

Liselottes blåvita hockeyhjältar har inte vunnit något på fyra decennier. Ändå står hon där, match efter match, och skapar tillsammans med de andra fansen en stämning som beskrivs som landets bästa. I Leksands krigare får vi följa Liselotte och några andra supportrar i det avgörande Slaget om Siljan mot lokalrivalen Mora. Reporter är P4 Dalarnas Martin Eriksson. OBS: P4-Dokumentärs sändning söndag 9/4 kl. 12.03 utgår på grund av händelserna i Stockholm.

Till sist hittade vi honom. Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien Familjen Macahan. Här berättar han om livet bakom kulisserna och den osannolika resan till att bli svensk tonårsidol och sångare. I samband med P4-Dokumentären "Vargtass kommer!" gjordes också en längre telefonintervju med Duane Loken själv som vi här publicerar. Duane, vars mor var Comancheindian och pappa norrman, berättar också om rasismen i Hollywood och om varför det tog fem år att komma tillbaka till Sverige.   "De attackerade mig bakifrån. Det var en lång kniv och den skadade både lungorna och struphuvudet. Det första jag frågade när jag vaknade var: Kommer jag att kunna sjunga igen?"  / Duane Loken Detta är ett extramaterial från P4 Dokumentär. Intervjun är gjord på engelska och via telefon. Reporter: Ola Hemström.

Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, Sänds även påskafton, söndagen den 16 april, kl. 12.03 Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska. Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige. Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980. En P4-Dokumentär av Ola Hemström. Researchhjälp: Magnus Karlsson ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du lyssna på fler dokumentärer av Ola Hemström eller en lång intervju med Duane Loken själv hittar du dem här:

Sommaren 1955 upplevde Gunilla von Posts som en oförglömlig kärleksvecka i Skåne tillsammans med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy. En blivande president. - Det var en underbar kärlekshistoria, men den kunde ju inte leda till någonting, för pappan hade ju redan bestämt att han skulle bli president of the United States. Möt Gunilla von Posts som sommaren 1955 upplevde en oförglömlig kärleksvecka i Skåne tillsammans med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy. Gunilla von Post reser bakåt i sina egna bitterljuva minnen av John F Kennedy, en av en av vår tids största ikoner, och om hur hon än idag, nästan dagligen, påminns om - och pratar med - sin älskade Jack.

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Per Lif är en av dem som får Vasaloppet att fungera. Planeringen pågår hela året. Inget är klart förrän startskottet ljuder och med bara dagar kvar återstår den stora frågan; blir det nog med snö? Programmet är gjort av Anton Emanuelsson Vretander och sändes första gången 12 mars 2016. Per Lif har jobbat med Vasaloppet även 2017.

Pappa vill inte att jag skall prata öppet om det som jag burit på i 30 år. "Du blir den som kommer att lida mest av detta" säger han, min älskade far. Men jag har hållit tillbaka så länge nu. I P4-dokumentären "Hemligheten" bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp  som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse. Producent: Ola Hemström.Nishtman.irandoust@sverigesradio.se

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring.– Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.Denna P4-dokumentär är gjord av Ola Hemström och är en omarbetning av en kortdokumentär som tidigare sänts av Tendens i P1.KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 år gammal.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder och sändes första gången i september 2016.

Familjen utökas med ett tredje barn. Men mitt i den sköra lyckan dör Carl-Inge. En livskamrat sedan 18 år. Känner en sorg jag inte visste fanns. Får man sörja en katt när man precis fått ett barn? Under vintern 2015 kom ännu ett efterlängtat barn. Men i nästan samma andetag dör Carl-Inge. Han var som ett tempel att vila i och hämta kraft från. Sorgen över förlusten möter lyckan över barnet. En krock som i sin tur föder motstridiga känslor av skuld. För hur stor plats får ett djur ta egentligen?– Ibland kan jag tvivla på mänskligheten. Men djuren tvivlar jag aldrig på. Djur har inga fördomar och det är något gudomligt med det, säger Tobias Sjöberg. Tobias lever tillsammans med sin sambo Lucas, deras två katter och hunden Kokos. En oönskad gatuhund från Spanien.– Vi vill ha en hund, inte en hämmad tyglad och kontrollerad människo-betjänare. Utan uppleva livet med henne så som hon är, berättar Tobias.I programmet hör vi också Per Lundblad, som har arbetat som kyrkoherde inom svenska kyrkan i 40 år:– Den kristna tron att djuren är till för att betjäna människan har förorsakat djuren stor skada.   Enligt klassisk kristen bekännelse är människan skild från allt annat liv på jorden – något Per  aldrig trott på.– Människan är ett djur. Vi förvillas att tro - genom vår fantastiska resa här på jorden – att vi är överställda djurriket. Men det är en gradskillnad mellan oss och djuren.– Jag längtar efter honom, hans ljud och hans närhet. Vi tappade så mycket glädje när han dog. Nu är det en slags tomhet – en ödslighet i livet. Det säger Lena Barrow, som förlorade sin hund Athos för drygt ett år sedan.  Får man sörja ett djur hur mycket som helst?  Hur värderar vi våra relationer? Och var går gränsen mellan djur och människa?Jonna Berglund arbetar som journalist på Sveriges Radio och har tidigare gjort flera dokumentärer för P4 och även för P1.Teknisk slutmix Nabaz Moheden.

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär.fredrik@fredrikjohnsson.orgI programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå. 

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.fredrik@fredrikjohnsson.org

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Att tänka att jag aldrig kommer att få se Kent igen är fysiskt påfrestande, säger 27-åriga Lina Ivarsson, ett hängivet Kent-fan. Hur ska hon få i hop det att se 16 av bandets 28 sista konserter? Lina Ivarsson började lyssna på Kent i tioårsåldern och blev ett stort fan under tonåren. Idag är hon 27 år och älskar fortfarande Kent.När Eskilstuna-bandet nu i december 2016 lägger av efter 26 år som band gör de 28 konserter i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Hundratusentals personer kommer att ha sett dem den här hösten under deras stora avsked. Lina Ivarsson har prickat in 16 av de 28 konserterna, inklusive det stora avskedet i Stockholm den 17 december.– Det är ett pusslande att få ihop den här hösten med jobb och alla resor och konserter. Och jag vet knappt hur mycket pengar jag har lagt ned på den här turnén. Men Kent har alltid varit det största bandet för mig. Inget kan mäta sig med det här, säger Lina Ivarsson.Programmet är gjort av Sally Henriksson genom produktionsbolaget SMT.

Polisen i Värnamo får ett rutinuppdrag. De hämtar en man i High Chaparral till förhör. Han verkar ha väntat dem och säger att de kommer att hitta mer. På mannens dator finns mängder av barnporr. I mannens dator hittas mängder av barnpornografiska bilder – och mannen som arbetar som barnskötarvikarie på Kristianstads kommuns förskolor har själv tagit dem och utfört övergreppen. Men vilka är de små barnen på bilderna? Och hur ska brottsutredarna berätta om detta till föräldrarna?   P4 Dokumentär följer arbetet med en komplicerad brottsutredning och berättar om hur chocken skakade hela staden Kristianstad. Linda Evereus arbetar på Sveriges Radio i Kristianstad och har följt fallet sedan den dag det blev känt att en 40-årig barnskötare satt häktad misstänkt för grova våldtäkter på barn i förskolan.  linda.evereus@sverigesradio.se

Äntligen är det liv i det lilla gotländska samhället. Alla engagerar sig i det nya asylboendet och i bygdens nya invånare. Ingen vet att allt snart ska få ett snöpligt slut. – Det var roligt i alla fall, så länge det varade, säger en av öborna.Hösten 2015 kom 100 000 flyktingar till Sverige och 70 av dem hamnade i den lilla avfolkningsbygden Garda på södra Gotland. Utan förvarning kom de dit en natt i två bussar och sen dess var Garda sig inte likt.Det startades syföreningar och vuxenskola, det ordnades utflykter och fester och många i Garda tänkte att bygden åter hade fått liv.Om det handlade den första dokumentären om orten: Invandrarna i Garda.Det här är berättelsen om vad som hände sedan, i Garda och i Sverige, när asylboendena ska läggas ned, lika snabbt som de öppnades.Programmet är gjort av Jack Lantz.

Jag slukade hästböcker som liten och drömde om en egen häst. Allra bäst tyckte jag om böckerna om Britta och Silver. Jag ville inte bara leva mitt liv Britta i böckerna. Jag ville vara Britta. De första böckerna i serien om Britta och hennes ponny Silver och alla de andra på Dalens Ridskola kom ut för 50 år sedan, 1966. Böckerna har läst och älskats av flera generationer hästtjejer.Lisbeth Pahnke- Airosto började skriva böckerna redan som 18-åring. Men efter 14 böcker i serien, la hon författarkarriären på is.Ett program om en bortglömd genre - hästboken. Om att läsa, skriva, och att älska hästar - hela livet.Programmet är gjort av Veronika Karlsson.

På marken i det övergivna ghettot i Lodz hittas efter kriget ett vykort. Det är skrivet av en pojke i Sverige till sina föräldrar 1942. Pojken hette Stefan Prager och är idag 92 år. Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.seVill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:De fattiga i Lodz - Steve Sem-SandbergI djävulens trädgård - Erik Larson

Marita Rantanen har en sjukdom som gör att hennes sinnen gradvis men ständigt försämras. Idag är hon gravt syn- och hörselskadad. Men hon vägrar ge upp och satsar nu på att få tävla med sin häst. Marita Rantanen bor i Karlstad och har sjukdomen OPA1. Det är en extremt ovanlig sjukdom som innebär att hennes sinnen gradvis  försämras. Idag har Marita dövblindhet, det vill säga hon är svårt synskadad och hörselskadad, och har dessutom stora balanssvårigheter.Men Maritas inställning är att sjukdomen inte ska få hindra henne att göra det hon vill. Hon har barn, studerar, reser utomlands, har byggt ett hus, bakar världens godaste bullar och hon rider.– Ridningen betyder allt för mig. Det känns som att jag lånar hästens ben, det är en frihetskänsla att få komma ut och känna fart, säger Marita som drömmer om att få tävla mer med sin häst.Reporter: Hedvig Nilsson

Israel Izzy Young startade Bob Dylan karriär. Men efter att ha levt stora delar av sitt liv i Dylans skugga hänger nu Izzys ekonomiska framtid på att någon ska köpa två texter som Dylan skrev till honom för 50 år sedan. De två texterna är två manuskript som Bob Dylan gav honom för över 50 år sedan. Texterna är till två outgivna låtar och nu måste Izzy få dem sålda. Misslyckas han blir han tvungen att stänga ner sitt legendariska Folklorecentrum som funnits i fyra decennier på Södermalm i Stockholm. Men det ser illa ut. Det ansedda auktionshuset Christies har redan försökt sälja dokumenten i London. Nu ska man försöka igen i New York.Låtarna – Talkin’ Folklore Center och Go Away You Bomb – skrev Dylan åt Izzy i början av 60-talet. Då drev Izzy The Folklore Center i Greenwich Village och butiken blev inte bara Dylans favorittillhåll utan även hela folkmusikrörelsens epicentrum.Till Folklorecentrum vid Mariatorget i Stockholm dras musiker och poeter men även 60-talsnostalgiker och sådana som Izzy kallar ”Dylan freaks”. Vänskapen med Dylan är bara en liten del av hans liv, säger Izzy, men det enda som folk verkar bry sig om.Programmet är gjort av Nathalie Rothschild. 

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera. Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv.– Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip.Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip.Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?”Programmet är gjort av Annizeth Åberg.

Hösten 2015 kommer fler flyktingar än nånsin. I Vimmerby öppnas ett av alla nya boenden. Ragheb och Kalouf kommer dit, Lollo får anställning och Henrik äger stället. Men så tvingas det stängas. Hösten 2015 blir behovet av boenden för de många flyktingarna som kom till Sverige akut och mängder av nya boenden öppnades.Ett av dem var Svenskt asylboende i Vimmerby. De anställda arbetade hårt, flyktingarna trivdes ganska bra och pengarna rullade in till ägaren. Men i november 2015 stängdes plötsligt boendet. Brandsäkerheten bedömdes som för dålig.I dokumentären Asylboendet som försvann har P4 Kalmars reporter Sigrid Edsenius följt arbetet på boendet och människorna i och kring det efter beslutet om stängningen.sigrid.edsenius@sverigesradio.se

. . دێکۆمێنتاری ”نهێنییەکە” پێشتر لە ڕادیۆی سوید بڵاو بووەوە و بەسەرهاتی دەستدرێژییە جنسییەکانی ژیانی رۆژنامەوان و کارمەندی ڕادیۆی سوید نیشتمان ئیراندوستە، کە باس لەو بێدەنگییە دەکات لەگەڵ دەستدرێژیی جنسی لە ڕۆژهەڵاتی ناوەڕاست هەیە.  ڕێئاکسیۆنەکان زۆر بوون و چەند بیسەرێک پەیوەندییان پێوە گرتین و بەسەرهاتی خۆیان بۆ گێڕاینەوە. لەم بەرنامەیەدا جگە لە چیرۆک و بەسەرهاتی گوێگران، گوێتان لە نیشتمانیش دەبێت کە باس لە کاردانەوە و دژکردەوەکانی خەڵکی دەکات دەرهێنەر: ئولا هێمستریۆم   Detta är en kurdisk version av "Tystnaden - det andra övergreppet". Lyssnarnas egna berättelser efter Nishtman Irandousts dokumentär Hemligheten

. . لە دێکۆمێنتارێکی رادیۆی سوید، نیشتمان ئیراندوست باس لەو دەستدرێژییانە دەکات بە منداڵی تووشی بووە و بێدەنگیی لەمێژینەی دەشکێنێت.بەرهەمهێنەر: ئولا هێمستروێمThis is a kurdish version of the Swedish documentary Hemligheten

Pappa vill inte att jag skall prata öppet om det som jag burit på i 30 år. "Du blir den som kommer att lida mest av detta" säger han, min älskade far. Men jag har hållit tillbaka så länge nu. I P4-dokumentären "Hemligheten" bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp  som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne. "Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse. Producent Ola Hemström. Nishtman.irandoust@sverigesradio.se Vil du höra en intervju med dokumentärmakaren och några av lyssnarnas egna berättelser hittar du länken till Tystnaden , det andra övergreppet längre ner på sidan.

När sjukdomen tvingar 95-åriga Helny att flytta till den låsta demensavdelningen flyttar hennes man Karl-Gustav med. Han står inte ut med att lämna henne. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.  Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring. – Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.Denna P4-dokumentär är gjord av Ola Hemström och är en omarbetning av en kortdokumentär som tidigare sänts av Tendens i P1. Vill du komma i kontakt med redaktionen eller med Karl-Gustav och Helny, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Caroline gömmer de moderna prylarna i sitt hem. Gitarristen John flyttade hit och fann en drömvärld. Prästen Jenny skaffade snabbt 50-talsfrisyr för att passa in. I Enviken lever drömmen om 50-talet. Den lilla byn Enviken i Dalarna är Sveriges inofficiella huvudstad. I alla fall för dem som gillar den amerikanska 50-talskulturen.Här finns två rock n' roll-skivbolag, flera livescener, ett tjugotal band, en vintagebutik, en retrofrisör och mängder av gamla amerikanare som rullar runt på gatorna i byn som bara har 1500 invånare. Varför har tiden stannat här? Hur kommer det sig att en liten by i Dalarna fullkomligt förälskat sig i 50-talets USA?I Enviken, baby! försöker P4 Dalarnas Martin Eriksson ta reda på varför tiden stannat i Enviken. Och vem vet? Kanske hittar han också ett svar.martin.eriksson@sverigesradio.se  

Annelie Ojonen har just varit hemma hos sin mamma och berättat att hon väntar barn. Dagen efter är hon försvunnen från sitt hem i Hässleby på Öland. Ingen vet var hon är. Det är den 18 september 1997. 24-åriga Annelie Ojonen sitter vid köksbordet hemma sin mamma, sin styvfar och sin syster. Glädjen är stor – Annelie har efter fem månader äntligen blivit gravid. På kvällen åker hon och hennes sambo till pizzerian i Färjestaden för att köpa hem varsin pizza till bostaden i Hässleby.Dagen efter dyker aldrig Annelie upp till arbetet på restaurangen på Kalmar flygplats. Hon är försvunnen.I P4 Dokumentär Kvinnan som försvann berättas det om försvinnandet av Annelie Ojonen och tiden därefter. Om saknad, sorg och besvikelse – och om ett fall som förbryllade en hel poliskår.Programmet är gjort av Gustaf Wallinder.

Familjen utökas med ett tredje barn. Men mitt i den sköra lyckan dör Carl-Inge. En livskamrat sedan 18 år. Känner en sorg jag inte visste fanns. Får man sörja en katt när man precis fått ett barn? Under vintern 2015 kom ännu ett efterlängtat barn. Men i nästan samma andetag dör Carl-Inge. Han var som ett tempel att vila i och hämta kraft från. Sorgen över förlusten möter lyckan över barnet. En krock som i sin tur föder motstridiga känslor av skuld. För hur stor plats får ett djur ta egentligen?– Ibland kan jag tvivla på mänskligheten. Men djuren tvivlar jag aldrig på. Djur har inga fördomar och det är något gudomligt med det, säger Tobias Sjöberg. Tobias lever tillsammans med sin sambo Lucas, deras två katter och hunden Kokos. En oönskad gatuhund från Spanien.– Vi vill ha en hund, inte en hämmad tyglad och kontrollerad människo-betjänare. Utan uppleva livet med henne så som hon är, berättar Tobias.I programmet hör vi också Per Lundblad, som har arbetat som kyrkoherde inom svenska kyrkan i 40 år:– Den kristna tron att djuren är till för att betjäna människan har förorsakat djuren stor skada.   Enligt klassisk kristen bekännelse är människan skild från allt annat liv på jorden – något Per  aldrig trott på.– Människan är ett djur. Vi förvillas att tro - genom vår fantastiska resa här på jorden – att vi är överställda djurriket. Men det är en gradskillnad mellan oss och djuren.– Jag längtar efter honom, hans ljud och hans närhet. Vi tappade så mycket glädje när han dog. Nu är det en slags tomhet – en ödslighet i livet. Det säger Lena Barrow, som förlorade sin hund Athos för drygt ett år sedan.  Får man sörja ett djur hur mycket som helst?  Hur värderar vi våra relationer? Och var går gränsen mellan djur och människa?Jonna Berglund arbetar som journalist på Sveriges Radio och har tidigare gjort flera dokumentärer för P4 och även för P1.Teknisk slutmix Nabaz Moheden.

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.fredrik@fredrikjohnsson.org

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort ”Fångvaktarens dotter” för P4 Dokumentär.fredrik@fredrikjohnsson.orgI programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X’ vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå. 

En amerikan vaknar upp på ett sjukhus i Kalifornien, och kan bara prata svenska. Han kommer att kallas Mannen utan minne, och hamnar till slut i Uddevalla, hemma hos Eva Espling. Sommaren 2013 briserar historien om amerikanen Michael Boatwright. Medier runt om i världen rapporterar att han har hittats medvetslös på ett motell i Kalifornien. Han minns inget av sitt tidigare liv, och nu försöker man pussla ihop hans historia.Hemma i Uddevalla sitter Eva Espling. Hon känner igen mannen på bilderna som kablas ut. Hon var förälskad i honom när hon var ung.Nu ringer Eva och säger att hon känner honom. Det blir början på en spännande och omskakande historia. Programmet är gjort av Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se 

Anna är lärare, mamma, kattägare och aktivist. Vi kliver in i hennes liv under några veckor, där dagarna fylls av frivilliga åtaganden. Hur långt kan man gå för att förändra världen? Hon bor i stockholmsförorten Kärrtorp längs tunnelbanelinjen 17 och är med i en förening för ekokooperation och i nätverket Linje 17 mot rasism. På kvällarna, efter jobbet, undervisar hon flyktingar i svenska.Möten, praktiskt arbete och demonstrationer avlöser varandra. På senare tid har några av hennes kamrater också blivit skadade och hotade. När blir det för mycket? Programmet är gjort av Anne Konstenius.

När gästgivare Holmlund i början av 1900-talet är ute och jagar ekorre med sin hund hörs plötsligt ett plums och hunden är borta. Här föds gåtan Tavelsjöodjuret ett ännu olöst mysterium. Mystiska svallvågor rullar, båtar bogseras runt sjön i timmar, nät slits oförklarligt sönder och – värst av allt – en finländare dras – vilt skrikande – ner i det skummande vattnet i Tavelsjön.  Än idag lever berättelserna om Tavelsjöodjuret och trots att sunt bondförnuft säger att ett vidunder omöjligt kan ligga och ruva i en vanlig norrländsk sjö, så råder ingen tvekan – något är det som lurar i vassen!Anette Olofsson besöker den västerbottniska byn Tavelsjö och tar sig an gåtan om Tavelsjöodjuret.En P4 Dokumentär av Anette Olofsson.

Sanna börjar lifta genom Europa, från sitt barndomshem i Sverige, mot pappas hem i Portugal. Vad man ska ha sina rötter till och vad betyder de? Sofia Neves och Sanna Samuelsson sätter upp tummen och drar igenom Europa. De utgår från Sannas barndomshem, en bondgård i Östergötland, och liftar sedan ner till Alentejo i Portugal dit Sofias pappa precis flyttat tillbaka efter många år i Sverige. Vad ärver vi av våra föräldrar och hur förvaltar vi det? Är det deras ansvar eller vårt?Programmet är gjort av Sofia Neves och Sanna Samuelsson. Vi liftade hem är en Ljudbang-produktion för Sveriges Radio, producerat av Emma Janke och Manuel Cubas.

Henrik lämnar kontoret för att utbilda sig till elitsoldat. Ett livsval som tar honom till ett av världens mest konflikthärjade länder. Mali, ett stekande hett land där döden väntar i öknen. Sveriges regering har beslutat att bidra med soldater till den internationella FN-insatsen i Mali i Afrika. Ett land där flera väpnade konflikter pågår samtidigt.Henrik från K3 i Karlsborg utbildar sig till elitsoldat i tre år för att hjälpa Malis befolkning.- Det blir nog den ultimata prövningen skulle jag tro, säger han.Det här är berättelsen om Henriks resa. Vilka förväntningar hade han innan han åkte? Vad hände egentligen i Mali och hur påverkade hans tid i det krigshärjade landet hans person? Programmet är gjort av Christopher Johansson.

Jean-Pierre Barda har hittat hem, till det förlovade landet Israel. Men varför har han lämnat livet som kändisfrisör och popstjärna i Army Of Lovers bakom sig? I höstas lämnade Jean-Pierre Barda Sverige och flyttade till Israel och blev Israelisk medborgare. Idag studerar han därför på den Israeliska varianten av SFI och lär sig hebreiska.– När jag som 15 åring kom ut som homosexuell klippte jag också kontakten med mitt judiska ursprung, säger han.– Jag kände mig aldrig välkommen i synagogan i Sverige.Det skulle ta 35 år innan Jean-Pierre hittade tillbaka till judendomen igen.I P4 dokumentären " Vi ses i Israel nästa påsk" berättar han om saknaden och längtan efter sitt judiska arv, traditionerna och religionen.Programmet är gjort av Pether Öhlén.

Henrik lämnar kontoret för att utbilda sig till elitsoldat. Ett livsval som tar honom till ett av världens mest konflikthärjade länder. Mali, ett stekande hett land där döden väntar i öknen. Sveriges regering har beslutat att bidra med soldater till den internationella FN-insatsen i Mali i Afrika. Ett land där flera väpnade konflikter pågår samtidigt.Henrik från K3 i Karlsborg utbildar sig till elitsoldat i tre år för att hjälpa Malis befolkning.- Det blir nog den ultimata prövningen skulle jag tro, säger han.Det här är berättelsen om Henriks resa. Vilka förväntningar hade han innan han åkte? Vad hände egentligen i Mali och hur påverkade hans tid i det krigshärjade landet hans person? Programmet är gjort av Christopher Johansson.

Han låg bakom Sveriges märkligaste skiva men försvann spårlöst efter att hans mytomspunna singel spelades in 1974. Vem var Leif Andersson? Ett år efter den första dokumentären om Leif får vi svaret. ”Historien om Sveriges märkligaste skiva” kom att bli den mest delade P4 dokumentären genom tiderna då den sändes påsken 2015. I det programmet rätar Stefan Sundberg ut frågetecknen runt Leif Anderssons singel ”Kind mot kind/Med andra ord” från 1974. Men många frågor återstod. Vem var han och varför gjorde han sin skiva som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk? I den andra dokumentären om Leif Andersson får vi nu svaren. Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Sedan dess har han varit som ett spöke för fantaster, skivsamlare och musikarkeologer. Ingen vet vart han tog vägen och i och med det har både singeln och Leif blivit föremål för oändliga teorier, rykten och myter. Men så plötsligt får Stefan Sundberg ett mail som gör att han kan spåra upp Leif.stefan.sundberg@sverigesradio.se  

En höstnatt 1981 stjäls en madonna-figur från Rö kyrka. Tjuven skriver Alea Eacta est, tärningen är kastad, i gästboken. Man misstänker att statyn lämnat landet tills prästen får ett oväntat samtal. Madonnan är knappt 64 cm hög och är av trä. Hon är kantstött och sliten, sedan urminnes tider har hon sett församlingsmedlemmar komma och gå. Experter tror att hon är från 1100-talets slut och är värd mycket pengar. Nu börjar intensiva dagar för poliserna Kjell Vestman och Stig Södermark. Samtidigt får prästfrun Ulla Lundmark ett telefonsamtal hemma i prästgården. Det är tjuven som ringer och vill tala med komminister KG Lundmark. Men han missar samtalet, för KG är hos tandläkaren. Tärningen är kastad. I Peter Johanssons dokumentär medverkar prästänkan Ulla Lundmark och den pensionerade polisen Kjell Vestman. Följ med på en smått osannolik resa i Roslagen som slutar i Sala. Tack till Rö hembygdsförening för information och inspiration och till Norrtälje tidning och Norrtälje stadsarkiv för tidningsklipp och vägledning. Producent Peter Johanssonpeter.a.johansson@sverigesradio.se

När Johny kör ut på bron blir det plötsligt glashalt och dimman extremt tjock. Han anar inte att han är på väg mot en av de största masskrockarna i svensk historia. Livet blir sig aldrig likt igen. Olyckan inträffade den 15 januari 2013 på E4 i nordvästra Skåne. På bron blev 84 fordon ståendes i en enda röra. 40 personer skadades och 1 person omkom i masskrocken. Jag har aldrig varit med om de omständigheterna tidigare, med den dimman och halkan. - Johny Svensson Karolin Johansson, som till vardags är reporter på Sveriges Radio trafikredaktion träffar Johny som körde tung lastbil, Janita Johansson och Thomas Malmquist som ryckte ut med ambulans från Ängelholm och Helsingborg och Jonas Hellsten från räddningstjänsten i Helsingborg. karolin.johansson@sverigesradio.se   Musiken i dokumentären Chris Zabriskie/Cylinder Six/http://freemusicarchive.org/CC BY 4.0Chris Zabriskie/Undercover Vampire Policeman/http://freemusicarchive.org/CC BY 4.0Kai Engel/January/http://freemusicarchive.org/CC BY-NC 4.0Kai Engel/Snowfall/http://freemusicarchive.org/CC BY-NC 4.0Kai Engel/Mist and Clouds/http://freemusicarchive.org/CC BY-NC 4.0Kai Engel/Silence/http://freemusicarchive.org/CC BY-NC 4.0Kai Engel/December/http://freemusicarchive.org/ CC BY-NC 4.0Kai Engel/Thaw Outro/http://freemusicarchive.org/CC BY-NC 4.0

Sommaren 2015 gör Ninor Chamoun något han kommer att ångra bittert. Fotbollslaget han tränat i sex år anklagas för fusk. Anklagelserna är falska, säger Ninor. Problemet är bara att han ljuger. När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen.Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp.– Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun.Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille att offra allt för sitt lag, ett lag som dessutom håller till i den näst lägsta divisionen inom herrfotbollen?En P4 Dokumentär av Therese Wahlgren.

Fia sörjer fortfarande sin döda hund Elliot trots att det har gått flera år sen han dog. Ingela bytte ring med sin hund när den dog. Hur stark kan kärleken till ett husdjur bli? Det här är ett program om kärleken till ett husdjur och sorgen när det går bort. Finns det en grishimmel och hur känns det att avliva en get som man pratat dagligen med de senaste elva åren?Reporter är Stefan Nordberg. Tidigare har han bland annat jobbat med djur på Skansen och som valguide i Nordnorge.- Jag började tänka på programmets tema när jag jobbade på Skansen och ombads avliva en uppenbart plågad gråsparv. Genom att snabbt avliva den skulle lidandet avslutas. Jag klarade det inte.Jag var inte som min vän Erland, tänkte jag då. Djurvårdaren Erland som älskar sina djur på Skansen och som skjuter dom i huvudet med en bultpistol när de blir gamla. Erland har en kohud som hallmatta. Från en ko som han tog hand om i hela dess liv. Erland är en känslig man men i mina ögon ytterst hårdhudad. Sådan är inte jag.Erland är också med i programmet, och får bland annat prata om sin favoritget Tea.Programmet sändes första gången 2011.

På 60-talet slår den frireligiösa Maranatarörelsen ner som en bomb i Sverige. Med tungotal, badhusdop och förbön via telefonsvarare. Men kulmen nås när en 13-årig pojke från Vaggeryd plötsligt dör. Man anordnar dop i badhus och när SVT direktsänder ett väckelsemöte väcker det så starka reaktioner att Socialstyrelsen vill barnförbjuda Maranatas gudstjänster. Rörelsens förgrundsfigur Donald Bergagård berättar om storhetsåren på 1960-talet. Maj Jansson och Björne Erixon delar med sig av sina erfarenheter som deltagare. Och Mats Fransson minns sin bortgångne lekkamrat. Programmet är gjort av Henrik Svensson och produktionsbolaget Rundfunk. P4dokumentar@sverigesradio.se.

En höstnatt 2015 kommer två bussar med asylsökande till Garda på södra Gotland. De visste inte var de hamnat och ingen i Garda visste att de skulle komma. Över en natt var befolkningen fördubblad. Det här är historien om en av alla småorter som dragit lasset i Sveriges flyktingmottagning sedan förra hösten. En historia om rädsla och konflikter, men också om glädje och drömmar. De gamla gardabornas drömmar om en tid då landsbygden levde – och de nya gardabornas drömmar om ett nytt liv.Dokumentären är gjord av Jack Lantz på P4 Gotland och bygger på en reportageserie sänd i P4 Gotland under våren 2016.

En sommarkväll 2014 hittas 20-åriga Lucas Hertzman död i sin lägenhet. I sitt sista inlägg på twitter skriver han att han blir trakasserad på nätet och inte orkar med hatet längre. I dokumentären "Näthatad till döds?" försöker reportern Hedvig Nilsson ta reda på vad som drev Lucas till självmord. Hon möter hans mamma Jaana, som inte visste om att Lucas kände sig näthatad förrän efter hans död då hon loggade in på Lucas dator. Vi möter också hans bästa kompis och sambo Moa, och andra som kände Lucas. I sina sista tweets pekar Lucas ut det politiska ungdomsförbundet Unga Feminister som delvis ansvarig för det näthat han kände sig drabbad av. Och för första gången sedan Lucas död ger förbundet sin version av hur de ser på sin roll i händelseförloppet och Lucas självmord. Här träder också den kvinna fram från Unga Feminister som deltog i det som Lucas upplevde som näthat. Hur ser hon på sitt agerande?   Självmord står ut som en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige och enligt NASP, nationellt center för suicidprevention - tar cirka 45 barn och ungdomar livet av sig varje år efter mobbing. Som ickebinär transperson och homosexuell tillhörde Lucas dessutom en riskgrupp för självmord.  En undersökning som Statens folkhälsoinstitut gjorde 2006 visar att unga HBTQ-personer är mer benägna att ta sina liv än andra. När det gäller transpersoner är risken extra hög. Så många som varannan transperson sa i enkäten att de funderat på att ta sitt liv och i åldersgruppen 16-29 år var det så många som 65 % som övervägt självmord.  Producent: Hedvig Nilsson Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa: Nationella stödlinjen  020-22 00 60 BRIS, Barnens rätt i samhället, 116 111 Jourhavande medmänniska  08-702 16 80 Jourhavande präst  Nås via 112. Självmordsupplysningen erbjuder chatt vardagar kl 19-22.

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad turné med slutstation Tyrolen i Blädinge i Småland. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, I höstas firade Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om en annan turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta.Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan   1966.I denna andra del följer vi Helgonets spår under turnéns sista dramatiska timmar. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Dokumentären är gjord av Ola Hemström, Just i höst firar Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Myterna hopar sig Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många.  Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta. Mörka slutet - en gåta Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan   1966. I denna första del följer vi Helgonets spår under midsommarnatten på turnéns första dag i Norra Sverige. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Per Lif är en av dem som får Vasaloppet att fungera. Planeringen pågår hela året. Inget är klart förrän startskottet ljuder och med bara dagar kvar återstår den stora frågan; blir det nog med snö? Programmet är gjort av Anton Emanuelsson Vretander.

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop.– Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman.Programmet är gjort Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se

Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka? Reportern Ylva Bogegård har följt Linus 8 år, som sedan blir Linnea, en länge tid. Hur det är att bli bemött som pojke när man känner sig som flicka? Hit kan du vända dig om du själv har frågor kring ämnet:TransammansTranshöriggruppenhbtq-certifierade barnavårdscentralerYlva Bogegårdylva.bogegard@sverigesradio.se

I juli 1982 sprängs en åklagares villa i Nacka. Familjens 19-åriga dotter Lena förlorar sin pojkvän. "Bombmannen" Lars Tingström har slagit till och för Lena blir händelsen början på ett kaotiskt liv. Sprängningen mot Lenas familjs hus är det första i raden av flera attentat mot rättsväsende och myndigheter som den så kallade ”Bombmannen” Lars Tingström ska utpekas för. Tingström har tidigare blivit dömd i en rättegång där Lenas pappa Sigurd Dencker varit åklagare.För den unga Lena blir händelsen början på ett turbulent liv med missbruk och kriminalitet som ska vara i ett par decennier. Relationen till föräldrarna försämras drastiskt och hon får allt mindre kontakt med sin egen son Andreas som har kommit till världen bara några år efter sprängningen. Det är först när Andreas blir tonåring som mor och son hittar tillbaka till varandra, detta när Andreas själv får upp ögonen för alkohol och droger.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV. Fallet Bombmannen har han tidigare avhandlat tillsammans med kollegan Kristofer Hansson, i P3 Dokumentär 2006 samt i TV3’s Brottskod 2015.fredrik@fredrikjohnsson.orgLyssna på P3 Dokumentär om Bombmannen från 2006

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion. - När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke. Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet. Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han. Producent: Lotta Malmstedt

I juli 1965 försvinner 16-årige Kjell Åke Johansson och tre andra unga män spårlöst. Märkliga omständigheter samma dag gör att frågetecknen tätnar. Kjell Åkes syster väntar än i dag på livstecken. Torsdagen den 29 juli är den regnigaste sommardagen 1965. Ett mäktigt lågtryck drar in från Atlanten och semesterlediga svenskar kurar i sommarstugor, husvagnar och tält. Men denna torsdag kommer också att bli en av de märkligaste i svensk kriminalhistoria. De unga arbetarkillarna Jan Olof Dahlsjö 21, Gay Roger Karlsson, 22, och den 16-årige Kjell Åke Johansson försvinner i en midnattsblå Volvo PV. På 50 år har man inte hittat ett vettigt spår efter vare sig de tre eller bilen som de åkte i.Fortfarande väntar Kjell Åkes lillasyster Anna på att få höra något från sin bror och det gör Gay Rogers lillasyster Ramona också.Ungefär samtidigt som de tre försvinner i bilen kommer den 18-årige konstnärssonen Hübner "Hymme" Lundqvist från Drottningholm utanför Stockholm till Göteborg. Men i Göteborg slutar spåren efter "Hymme".Med inte nog med att en pojke och tre unga män försvinner spårlöst i Göteborgs centrala delar denna dag. Samma eftermiddag begås ett av de märkligaste bankrånen i svensk brottshistoria i Gamlestan i östra Göteborg. Det fick namnet Grodmansrånet.De tre bankrånarna greps kort därefter. Finns det något samband mellan kvartetten som försvann och bankrånet?Tommy Johansson och Eric Öbo tar sig en titt på torsdagen den 29 juli 1965.

Betty Bjurström och Gunilla af Halmstad gjorde båda karriär som nakendansöser. Vincent är Bettys son som i sin ungdom gifte sig med äldre kvinnor för pengarnas skull. Men vad hände med Vincent? Betty Bjurström var verksam på 40-talet och lyckades via nakendans på Chinateatern göra karriär i Europa. Hon gifte sig med en italienare och de blev båda anklagde för spioneri under andra världskriget. När hon ville skilja sig sköt han henne med pistol på ett hotellrum i Paris. Gunilla af Halmstad var på 60- och 70-talet Sveriges mest omskrivna nakendansös. Hon började sin karriär med att stå nakenstaty på marknader runt om i Sverige men dansade sedan på de flottaste ställena runt om i Europa. Gunilla af Halmstad sökte sig därefter till ett annat liv och gjorde karriär som kronofogde. Idag lever hon ett stilla pensionärsliv. Nu går ryktet att Vincent ska göra en film om sin mor, men han är inte en man som det är enkelt att få tag i. Vad hände med Vincent och var finns han idag? Producent: Bo Sjökvistbo@boskapelser.se

Det är sommar och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine tvingas kämpa för sitt liv. Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen som elden överrumplar dem. Träden rasade över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno fångas båda som i en råttfälla då fallande träd brinner och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin artbetskamrat försvinna in i röken.I två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. - Det fanns inget mer att göra,  berättar Reine Ullén.Reporter Johan Thorén

Två poliser skjuts ihjäl i Malexander. Polisen Rolf Nilsson får identifiera sina kollegor. Mitt i chocken, och livet efter morden får en liten bastu stor betydelse för Rolf. Polisskjutningarna i Malexander i Östergötland är ett av Sveriges mest omskrivna brott. Polisen Rolf Nilsson var ledig just den här dagen. Men han fick åka till brottsplatsen ändå för att identifiera sina döda kollegor. Händelsen den 28 maj 1999 påverkade Rolf på många sätt. Men mitt i turbulensen, chocken och sorgen blev en liten bastu vid en sjö viktig för Rolf. Vad fick bastubad, rökt fisk och allsång för betydelse för Rolf, som kallas Roffe-polis av alla Malexanderbor?   Reporter Sofia Thermaenius jobbar på produktionsbolaget SMT radio, med bland annat Plånboken i P1 och Jukeboxen i P4.sofia.thermaenius@smtradio.se

Det är mörkt och trångt i rummet. När en person vill ligga ner måste andra stå. Aram är 16 år och vet inte var han befinner sig. Allt han vet är att han måste ta sig härifrån till varje pris. Aram är 16 år gammal när han tvingas fly från Kurdistan, i norra Irak. Resan till Aten skulle ta max två veckor. Den tog över två månader. Många som påbörjar en sådan här resa, når aldrig sitt mål. Aram var en av dem som klarade sig. Sebastian Hedlund träffar Aram på den restaurang där han jobbar.  Sebastian står i baren och Aram städar. I skarven mellan passen möts de och börjar prata. De är lika gamla. Aram berättar sin historia för Sebastian, och här återberättar de tillsammans delar av den strapatsrika färd som Aram företog sig, en vår för snart tio år sedan. Reporter: Sebastian Hedlund

När Leif Andersson klev in i en skivstudio -74 för att spela in sitt livs enda singel anade han inte att den sen skulle uppfattas som den mest udda skiva som gjorts i Sverige. Men vem var han? Det här är berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning. – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg. Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd.Ett program av Stefan Sundberg.stefan.sundberg@sverigesradio.se

I juli 1982 sprängs en åklagares villa i Nacka. Familjens 19-åriga dotter Lena förlorar sin pojkvän. "Bombmannen" Lars Tingström har slagit till och för Lena blir händelsen början på ett kaotiskt liv. Sprängningen mot Lenas familjs hus är det första i raden av flera attentat mot rättsväsende och myndigheter som den så kallade ”Bombmannen” Lars Tingström ska utpekas för. Tingström har tidigare blivit dömd i en rättegång där Lenas pappa Sigurd Dencker varit åklagare.För den unga Lena blir händelsen början på ett turbulent liv med missbruk och kriminalitet som ska vara i ett par decennier. Relationen till föräldrarna försämras drastiskt och hon får allt mindre kontakt med sin egen son Andreas som har kommit till världen bara några år efter sprängningen. Det är först när Andreas blir tonåring som mor och son hittar tillbaka till varandra, detta när Andreas själv får upp ögonen för alkohol och droger.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV. Fallet Bombmannen har han tidigare avhandlat tillsammans med kollegan Kristofer Hansson, i P3 Dokumentär 2006 samt i TV3’s Brottskod 2015.fredrik@fredrikjohnsson.orgLyssna på P3 Dokumentär om Bombmannen från 2006

Håkan Thornell har byggt en tomteby där han förvandlats till jultomten varje jul och möter tusentals barn. Men tomtebyn hotas av den nya snabbtågsjärnvägen. Har Håkan tomtat för sista gången? Högt upp i Kolmårdsskogen finns en glänta mellan de täta granarna, där träder små mossbevuxna stugor fram. Där finns stallet, kyrkan, renarnas släde, verkstaden, nissarnas sovsal och tomtens stuga. Här bor Kolmårdstomten. Varje år tar Håkan Thornell emot drygt 15 000 besökare till den lilla byn mitt inne i skogen.- Det här är ju som en sagovärld man kommer till. Jag lever mig ju in i den här världen också. Jag tror att det här är på riktigt när jag är här och jobbar som tomte, säger Håkan Thornell.Men 2012 fattar regeringen beslutet att bygga den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken, som ska förkorta restiden till Stockholm. Kartorna visar att den ska dras rakt över Tomtebyn. Bygget ska inledas 2017, och utgrävningarna har redan börjat. Vad kommer att hända med Tomtebyn och Håkans livsverk?Reporter Titti Elm

Vad hände med Kjell Höglund som under decennier charmat press och publik? Här berättar vännerna, musikerna och Kjell Höglund själv för första gången om de dramatiska åren. Under flera år gick historierna och ryktena om artisten Kjell Höglund. Han sågs ragla fram längs gatorna, sitta på parkbänkar och dricka vin och transporteras av polis till fyllecell.Han gav inte längre några intervjuer och musikaliskt var det helt tyst. Vad hade hänt med Kjell? Här berättar han för första gången om minnesluckorna, sjukdomen och varför han slutat göra musik.  Kjell Höglund fyller 70 år i december 2015.Reporter Magnus Thorén.

Varje dag möter biståndsläkaren Staffan Bergström döende barn vid sjukhuset i Maputo. Men när hans egna lilla dotter blir svårt sjuk ser han inte det. Då griper istället hans hushållerska Marta in. Marta får till slut sin arbetsgivare Staffan att ta den lilla livlösa flickan till sjukhuset där han själv arbetar. Det blir stor uppståndelse då läkarens dotter bärs in, livlös. Hur svårt sjuk är Anna? Varför har inte hennes pappa läkaren sett allvaret i hennes tillstånd? Och vad är det som gör att empregadan Marta, den lugna och trygga med de mjuka händerna, vågar övertala Staffan att åka in till sjukhuset? Händelsen sitter fortfarande djupt rotad i familjen Bergström. För den sköra tråden som skiljer liv från död har flätat biståndsfamiljen samman med empregadan Martas familj. Men hur betalar man tillbaka för ett räddat liv?Reporter Karin Persson.

Maria har bestämt sig. Om mindre än ett år ska hon gifta sig. Vigselförrättaren är klar och brudklänningen är beställd men en sak återstår. Att hitta en man att gifta sig med. Blir något lättare att uppnå om man uttalar det högt?Maria, 48, tror det. Hon har tröttnat på distanserade förhållanden och söker nu någon att gifta sig med. Den 10 oktober för att vara exakt. En man, som är på riktigt. Gästlistan och feststället tar form och brudvalsen är bestämd. Och hon prövar klänningen hon vill bära.Hon spar varenda krona och på jobbet börjar de tro att hon är galen och är rädda för vad som ska hända om det efterlängtade inte sker.P4 Dokumentärs Christina Höglund har under ett år följt Marias bröllopsförberedelser och jakten på en make.Kommer Maria att hinna hitta kärleken?

Maria har bestämt sig. Om mindre än ett år ska hon gifta sig. Vigselförrättaren är klar och brudklänningen är beställd men en sak återstår. Att hitta en man att gifta sig med. Blir något lättare att uppnå om man uttalar det högt? Maria, 48, tror det. Hon har tröttnat på distanserade förhållanden och söker nu någon att gifta sig med. Den 10 oktober för att vara exakt. En man, som är på riktigt. Gästlistan och feststället tar form och brudvalsen är bestämd. Och hon prövar klänningen hon vill bära.Hon spar varenda krona och på jobbet börjar de tro att hon är galen och är rädda för vad som ska hända om det efterlängtade inte sker.P4 Dokumentärs Christina Höglund har under ett år följt Marias bröllopsförberedelser och jakten på en make. Kommer Maria att hinna hitta kärleken?

Sextio observationer av något oförklarligt har gjorts i Tavelsjöns djup. Fiskare berättar om nät som slitits sönder, båtar som dras fram och tillbaka och pucklar i vattnet. Vad döljer sig i djupet? När gästgivare Holmgren i början av 1900-talet jagar ekorre på en holme i Tavelsjön hörs plötsligt ett plumsande och Holmgrens hund är borta. Här föds gåtan Tavelsjöodjuret. Bybor och fiskare berättar om nät som oförklarligt slitits sönder, om en båt som dragits fram och tillbaka över sjön i timmar, en hel familj har sett något med pucklar på ryggen och en Tavelsjöbo som nu är död har vittnat om en finländare som skrikande ska ha dragits ner i det skummande vattnet.  I början av 2000-talet kom en expedition till Tavelsjöbygden för att med hjälp av en ”passiv sonar” försöka ta reda på vad som finns i djupet. Anette Olofsson besöker den västerbottniska byn Tavelsjö och försöker ta reda på vad det är som lurar i djupet.Har du också sett något och eller vill  få kontakt med oss? Hör gärna av dig via p4dokumentar@sverigesradio.se.  

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop.– Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman.Programmet är gjort Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se

En sommarkväll 2014 hittas 20-åriga Lucas Hertzman död i sin lägenhet. I sitt sista inlägg på twitter skriver han att han blir trakasserad på nätet och inte orkar med hatet längre. I dokumentären "Näthatad till döds?" försöker reportern Hedvig Nilsson ta reda på vad som drev Lucas till självmord. Hon möter hans mamma Jaana, som inte visste om att Lucas kände sig näthatad förrän efter hans död då hon loggade in på Lucas dator. Vi möter också hans bästa kompis och sambo Moa, och andra som kände Lucas.I sina sista tweets pekar Lucas ut det politiska ungdomsförbundet Unga Feminister som delvis ansvarig för det näthat han kände sig drabbad av. Och för första gången sedan Lucas död ger förbundet sin version av hur de ser på sin roll i händelseförloppet och Lucas självmord. Här träder också den kvinna fram från Unga Feminister som deltog i det som Lucas upplevde som näthat. Hur ser hon på sitt agerande?Självmord står ut som en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige och enligt NASP, nationellt center för suicidprevention - tar cirka 45 barn och ungdomar livet av sig varje år efter mobbing. Som ickebinär transperson och homosexuell tillhörde Lucas dessutom en riskgrupp för självmord.  En undersökning som Statens folkhälsoinstitut gjorde 2006 visar att unga HBTQ-personer är mer benägna att ta sina liv än andra. När det gäller transpersoner är risken extra hög. Så många som varannan transperson sa i enkäten att de funderat på att ta sitt liv och i åldersgruppen 16-29 år var det så många som 65 % som övervägt självmord.Programmet är gjort av Hedvig Nilsson.Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa:Nationella stödlinjen  020-22 00 60BRIS, Barnens rätt i samhället, 116 111Jourhavande medmänniska  08-702 16 80Jourhavande präst  Nås via 112.Självmordsupplysningen erbjuder chatt vardagar kl 19-22.

Två kvinnor liftar genom Europa. På vägen funderar de över vad man ska ha sina rötter till. Sofia Neves och Sanna Samuelsson sätter upp tummen och drar igenom Europa. De utgår från Sannas barndomshem, en bondgård i Östergötland, och liftar sedan ner till Alentejo i Portugal dit Sofias pappa precis flyttat tillbaka efter många år i Sverige. Vad ärver vi av våra föräldrar och hur förvaltar vi det? Är det deras ansvar eller vårt?Programmet är gjort av Sofia Neves och Sanna Samuelsson. Vi liftade hem är en Ljudbang-produktion för Sveriges Radio, producerat av Emma Janke och Manuel Cubas.

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad turné med slutstation Tyrolen i Blädinge i Småland. Just i höst firar Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om en annan turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta.Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan   1966.I denna andra del följer vi Helgonets spår under turnéns sista dramatiska timmar. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

På nyårsafton 2014 inleds den första bussockupationen av asylsökande. Reportrarna Annelie Lanner och Jens Ganman är snabbt på plats i Grytan. Vad handlade ockupationen egentligen om? - We are arabs! We can’t live in this weather!Så sa en av de syriska flyktingarna i samband med den uppmärksammade ockupationen i Jämtländska Grytan.Uttalandet väckte uppseende långt utanför Sveriges gränser och dramats huvudpersoner stod plötsligt mitt i en ilsken medieorkan där de uppmanades att vakta sin tunga - inte bara av svenska ledarskribenter utan även av andra flyktingar. Bilderna på nakna flyktingar i snön blev startskottet på en infekterad debatt om journalistik, tacksamhet och asylsystemets begränsningar. Vad handlade ockupationen egentligen om och hur rapporterar man om något som man själv blir starkt berörd av? Reportrar Annelie Lanner och Jens Ganman.

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Just i höst firar Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta.Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan   1966.I denna första del följer vi Helgonets spår under midsommarnatten på turnéns första dag i Norra Sverige. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka? Reportern Ylva Bogegård har följt Linus 8 år, som sedan blir Linnea, en länge tid. Hur det är att bli bemött som pojke när man känner sig som flicka? Hit kan du vända dig om du själv har frågor kring ämnet:TransammansTranshöriggruppenhbtq-certifierade barnavårdscentralerYlva Bogegårdylva.bogegard@sverigesradio.se

I juli 1982 sprängs en åklagares villa i Nacka. Familjens 19-åriga dotter Lena förlorar sin pojkvän. "Bombmannen" Lars Tingström har slagit till och för Lena blir händelsen början på ett kaotiskt liv. Sprängningen mot Lenas familjs hus är det första i raden av flera attentat mot rättsväsende och myndigheter som den så kallade ”Bombmannen” Lars Tingström ska utpekas för. Tingström har tidigare blivit dömd i en rättegång där Lenas pappa Sigurd Dencker varit åklagare.För den unga Lena blir händelsen början på ett turbulent liv med missbruk och kriminalitet som ska vara i ett par decennier. Relationen till föräldrarna försämras drastiskt och hon får allt mindre kontakt med sin egen son Andreas som har kommit till världen bara några år efter sprängningen. Det är först när Andreas blir tonåring som mor och son hittar tillbaka till varandra, detta när Andreas själv får upp ögonen för alkohol och droger.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV. Fallet Bombmannen har han tidigare avhandlat tillsammans med kollegan Kristofer Hansson, i P3 Dokumentär 2006 samt i TV3’s Brottskod 2015.fredrik@fredrikjohnsson.orgLyssna på P3 Dokumentär om Bombmannen från 2006

Nasas upptäckt av vatten på Mars skapar helt nya möjligheter att bosätta sig där. Harald Frendin har anmält sig till att vara med och kolonisera planeten Mars år 2026 och lämna jorden för alltid. – Jag har haft ett bra liv på jorden. Nu är det dags för nästa steg, säger Harald Frendin.Harald är 23 år och bor i Uppsala, han jobbar i en teknikbutik – men om han går vidare till nästa steg i projektets uttagning så kommer han alltså att sätta sig i en rymdraket och åka till mars. Nu väntar han på besked om han har gått vidare till nästa steg i uttagningen.Om allt går i lås reser han genom rymden i åtta månader – och sedan landar raketen på Mars, och återvänder aldrig till jorden igen. På Mars skulle Harald bo i en liten enhet på 50 kvadratmeter i en iskall miljö där han inte kan röra sig utan skyddsdräkt. Han skulle vandra runt på en kal planet fem miljoner mil från allt han någonsin känt som sitt. Han skulle riskera att dö av kosmisk strålning, giftigt stoft, kvävning, en sjukdom han inte kan bota själv. Harald drivs av en nyfikenhet på rymden, en önskan att bryta ny mark och att gå till historien, men vad mer? Vem är Harald Frendin, som är beredd att lämna allt – precis allt – för att bosätta sig på en annan planet? Reporter Anna Bratt 

Jag köper en biljett till min födelsestad. Min dotter Alicia undrar vad som får mig att plötsligt vilja åka tillbaka. Det har gått 35 år sedan jag flydde Buenos Aires och det är dags att återvända. – Afuera de la puerta esta Suecia. Så sa min mamma till mig hela min uppväxt. Utanför dörren finns Sverige, men här hemma är vi i Latinamerika, här  måste vi hålla kvar vid vår kultur.Denna berättelse är en resa i tid och rum. Som börjar när jag tillsammans med min mamma och mina syskon flydde från 70-talets militärjunta i Argentina. En resa präglad av en stark förvirring om att vara invandrare, argentinare eller svensk.Nu är det dags att se om minnen kan återskapa en känsla av tillhörighet. Nu är det dags för min 12-åriga dotter Alicia att se min historia. Att söka svar på frågor som följt mig hela min uppväxt. Vad är svårast, att lämna sitt land eller att erövra en plats i det nya?Manuel CubasManuel Cubas är journalist, skådespelare och regissör. Han har bl a gjort flera program för P3 Dokumentär.

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion. - När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke. Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han.Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. 

När Lemet Ánde är 14 år blir han kär. I en kille. De träffas i smyg för de upplever att deras kärlek är tabu i den samiska kulturen de tillhör och älskar. Är flytt till storstan den enda utvägen? Följ med till Lemet Ànde Stuengs hemby i Nordnorge, till det samiska samhället Karasjok i Finnmark. Här är majoriteten samer, nästan alla pratar samiska och den samiska kulturen är stark. Men hur är det att vara en minoritet i en minoritet? - Ett stort problem i den samiska kulturen är att många HBTQ-samer väljer att ta sitt eget liv, väljer att flytta, lämna sin egen kultur, sitt språk, för att de inte accepteras som de är. För mig är det oacceptabelt. Men så stor är kärleken att många väljer att göra det, att flytta och att aldrig komma tillbaka, säger Lemet Ánde Stueng som idag är 24 år. Merethe Kuhmunen som gjort dokumentären är själv same och fick upp ögonen för Lemet Ánde Stueng genom hans blogg där han skrev om hbtq-frågor inom den samiska kulturen. Hon blev nyfiken på Lemet Ándes engagemang och mod eftersom hon vet av egen erfarenhet att det kan vara svårt att på olika vis bryta normer i den samiska kulturen. - Dokumentären handlar om hur livet är för dem som vågar att gå mot strömmen i Sápmi, säger Merethe Kuhmunen.

I juli 1965 försvinner 16-årige Kjell Åke Johansson och tre andra unga män spårlöst. Märkliga omständigheter samma dag gör att frågetecknen tätnar. Kjell Åkes syster väntar än i dag på livstecken. Torsdagen den 29 juli är den regnigaste sommardagen 1965. Ett mäktigt lågtryck drar in från Atlanten och semesterlediga svenskar kurar i sommarstugor, husvagnar och tält. Men denna torsdag kommer också att bli en av de märkligaste i svensk kriminalhistoria.  De unga arbetarkillarna Jan Olof Dahlsjö 21, Gay Roger Karlsson, 22, och den 16-årige Kjell Åke Johansson försvinner i en midnattsblå Volvo PV. På 50 år har man inte hittat ett vettigt spår efter vare sig de tre eller bilen som de åkte i. Fortfarande väntar Kjell Åkes lillasyster Anna på att få höra något från sin bror och det gör Gay Rogers lillasyster Ramona också. Ungefär samtidigt som de tre försvinner i bilen kommer den 18-årige konstnärssonen Hübner "Hymme" Lundqvist från Drottningholm utanför Stockholm till Göteborg. Men i Göteborg slutar spåren efter "Hymme". Med inte nog med att en pojke och tre unga män försvinner spårlöst i Göteborgs centrala delar denna dag. Samma eftermiddag begås ett av de märkligaste bankrånen i svensk brottshistoria i Gamlestan i östra Göteborg. Det fick namnet Grodmansrånet. De tre bankrånarna greps kort därefter. Finns det något samband mellan kvartetten som försvann och bankrånet? Tommy Johansson och Eric Öbo tar sig en titt på torsdagen den 29 juli 1965.

Betty Bjurström och Gunilla af Halmstad gjorde båda karriär som nakendansöser. Vincent är Bettys son som i sin ungdom gifte sig med äldre kvinnor för pengarnas skull. Men vad hände med Vincent? Betty Bjurström var verksam på 40-talet och lyckades via nakendans på Chinateatern göra karriär i Europa. Hon gifte sig med en italienare och de blev båda anklagde för spioneri under andra världskriget. När hon ville skilja sig sköt han henne med pistol på ett hotellrum i Paris. Gunilla af Halmstad var på 60- och 70-talet Sveriges mest omskrivna nakendansös. Hon började sin karriär med att stå nakenstaty på marknader runt om i Sverige men dansade sedan på de flottaste ställena runt om i Europa. Gunilla af Halmstad sökte sig därefter till ett annat liv och gjorde karriär som kronofogde. Idag lever hon ett stilla pensionärsliv. Nu går ryktet att Vincent ska göra en film om sin mor, men han är inte en man som det är enkelt att få tag i. Vad hände med Vincent och var finns han idag? Programmet är gjort av Bo Sjökvist.bo@boskapelser.se

Det är sommar och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine tvingas kämpa för sitt liv. Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen som elden överrumplar dem. Träden rasade över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno fångas båda som i en råttfälla då fallande träd brinner och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin artbetskamrat försvinna in i röken. I två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. - Det fanns inget mer att göra,  berättar Reine Ullén. Reporter Johan Thorén

När Leif Andersson klev in i en skivstudio 1974 för att spela in sitt livs enda singel anade han säkerligen inte att resultatet senare skulle uppfattas som den mest udda skivutgivning som någonsin gjorts i det här landet. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? På påskafton sänder P4 Dokumentär berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning.  – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg.  Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio?  Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd. Ett program av Stefan Sundberg. stefan.sundberg@sverigesradio.se Under artikeln hittar du fler lyssningstips från P4-Dokumentär! Har du hört Jokkmokks-Jokkes "Gulli-gullan" på engelska eller historien om undercover-inspelningen av filmen Fäbodjäntan i Skattungbyn? Mycket nöje.  

Minns du Soha Arifi? Hon miste tre av sina döttrar under båtflykten från Syrien. Nu bor hon i Umeå och försöker samla den familj som är kvar. Ska hon lyckas återförenas med sin man Hussein? I oktober 2013 sjönk smugglarbåten som skulle ta Soha och hennes fyra döttrar över Medelhavet till Europa. Tre av döttrarna försvann i havet.Soha Arifi och 10-åriga dottern Sara togs till ett fängelse i Alexandria i Egypten. De misstänktes för att olagligt ha försökt lämna landet. Där mötte Soha Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén, som berättade om familjens öde i Ekot. Ett reportage som berörde många.Sedan ett drygt år tillbaka bor Soha och Sara i Umeå. Kvar i Syriens huvudstad Damaskus är Sohas man Hussein. - Jag är orolig för honom hela tiden. Vi har båda lidit tillräckligt. Vi har förlorat våra barn. Nu behöver vi varandra, säger Soha Arifi.Nu är frågan – kommer Soha, Sara och Hussein att få återförenas i Umeå?Reporter Olov Antonsson.

Israel Izzy Young startade Bob Dylan karriär. Men efter att ha levt stora delar av sitt liv i Dylans skugga hänger nu Izzys ekonomiska framtid på att någon ska köpa två texter som Dylan skrev till honom för 50 år sedan. De två texterna är två manuskript som Bob Dylan gav honom för över 50 år sedan. Texterna är till två outgivna låtar och nu måste Izzy få dem sålda. Misslyckas han blir han tvungen att stänga ner sitt legendariska Folklorecentrum som funnits i fyra decennier på Södermalm i Stockholm. Men det ser illa ut. Det ansedda auktionshuset Christies har redan försökt sälja dokumenten i London. Nu ska man försöka igen i New York.Låtarna – Talkin’ Folklore Center och Go Away You Bomb – skrev Dylan åt Izzy i början av 60-talet. Då drev Izzy The Folklore Center i Greenwich Village och butiken blev inte bara Dylans favorittillhåll utan även hela folkmusikrörelsens epicentrum.Till Folklorecentrum vid Mariatorget i Stockholm dras musiker och poeter men även 60-talsnostalgiker och sådana som Izzy kallar ”Dylan freaks”. Vänskapen med Dylan är bara en liten del av hans liv, säger Izzy, men det enda som folk verkar bry sig om.Programmet är gjort av Nathalie Rothschild. 

Håkan Thornell har byggt en tomteby i skogen där han förvandlats till jultomten varje jul. Tusentals barn har besökt den. Men nu hotas tomtebyn av den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken. Har Håkan tomtat för sista gången? Högt upp i Kolmårdsskogen finns en glänta mellan de täta granarna, där träder små mossbevuxna stugor fram. Där finns stallet, kyrkan, renarnas släde, verkstaden, nissarnas sovsal och tomtens stuga. Här bor Kolmårdstomten. Varje år tar Håkan Thornell emot drygt 15 000 besökare till den lilla byn mitt inne i skogen.- Det här är ju som en sagovärld man kommer till. Jag lever mig ju in i den här världen också. Jag tror att det här är på riktigt när jag är här och jobbar som tomte, säger Håkan Thornell.Men 2012 fattar regeringen beslutet att bygga den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken, som ska förkorta restiden till Stockholm. Kartorna visar att den ska dras rakt över Tomtebyn. Bygget ska inledas 2017, och utgrävningarna har redan börjat. Vad kommer att hända med Tomtebyn och Håkans livsverk?Reporter Titti Elm  

Om allt går som Harald Frendin vill kommer han att sätta sig i en rymdraket och lämna jorden för alltid. Han har anmält sig till ett projekt och vill vara med och kolonisera planeten Mars år 2026. – Jag har haft ett bra liv på jorden. Nu är det dags för nästa steg, säger Harald Frendin.Harald är 23 år och bor i Uppsala, han jobbar i en teknikbutik – men om han går vidare till nästa steg i projektets uttagning så kommer han alltså att sätta sig i en rymdraket och åka till mars. Nu väntar han på besked om han har gått vidare till nästa steg i uttagningen.Om allt går i lås reser han genom rymden i åtta månader – och sedan landar raketen på Mars, och återvänder aldrig till jorden igen. På Mars skulle Harald bo i en liten enhet på 50 kvadratmeter i en iskall miljö där han inte kan röra sig utan skyddsdräkt. Han skulle vandra runt på en kal planet fem miljoner mil från allt han någonsin känt som sitt. Han skulle riskera att dö av kosmisk strålning, giftigt stoft, kvävning, en sjukdom han inte kan bota själv. Harald drivs av en nyfikenhet på rymden, en önskan att bryta ny mark och att gå till historien, men vad mer? Vem är Harald Frendin, som är beredd att lämna allt – precis allt – för att bosätta sig på en annan planet? Reporter Anna Bratt 

Den osannolika berättelsen om när världens största basketstjärna, Magic Johnson, värvades för att lyfta en liten klubb i Borås. Ett äventyr som tog en ände i förskräckelse. Reporter: Christian Ploog - Det var som om Gud hade landat i Borås, säger en av spelarna i dåvarande M7 Borås damlag om dagen när Magic Johnson kom till stan. Hör berättelsen om när en liten svensk stad drabbades av världsstjärnefeber. I en resa tillbaka till slutet av 90-talet berättar Christian Ploog den osannolika historien om när basketstjärnan Magic Johnson värvades för att spela basket i Borås. Men mitt i framgången började det gnissla i laget.  

Två poliser skjuts ihjäl i Malexander. Polisen Rolf Nilsson får identifiera sina kollegor. Mitt i chocken, och livet efter morden får en liten bastu stor betydelse för Rolf. Polisskjutningarna i Malexander i Östergötland är ett av Sveriges mest omskrivna brott. Polisen Rolf Nilsson var ledig just den här dagen. Men han fick åka till brottsplatsen ändå för att identifiera sina döda kollegor. Händelsen den 28 maj 1999 påverkade Rolf på många sätt. Men mitt i turbulensen, chocken och sorgen blev en liten bastu vid en sjö viktig för Rolf. Vad fick bastubad, rökt fisk och allsång för betydelse för Rolf, som kallas Roffe-polis av alla Malexanderbor?   Reporter Sofia Thermaenius jobbar på produktionsbolaget SMT radio, med bland annat Plånboken i P1 och Jukeboxen i P4. sofia.thermaenius@smtradio.se

Detta är berättelsen om när ett av världen största rockband, AC/DC, gjorde sin omskakande Sverigepremiär 1976, som pausunderhållning till dansbandet Jigs på den lilla dansrotundan Cortina i villasamhället Vinberg. Ett möte mellan svensk dansbandskultur och rockbandet från helvetet. Denna P4 Dokumentär är gjord av Ola Hemström och sändes i en längre version i P4 2010. Klockan elva på kvällen lämnade dansbandet Jigs dansbanan Cortina i villasamhället Vinberg för att ta paus.  Den välklädda danspubliken gick efter en läsk när det okända bandet AC/DC från Australien äntrade scenen för att ta hand om pausunderhållningen. Det sägs att gatlyktorna blinkade ända ner till Falkenberg och att publiken drog sig undan i ren förskräckelse  när rockbandet AC/DC drog igång sin första konsert i Sverige, den där kvällen.Och inte blev det lättare av det som hände sen - där på scenen.Den kvällen förändrade livet för ett gäng unga femtonåringar som tog cykeln till Cortina, en varm halländsk sommarkväll 1976. ola.hemstrom@sverigesradio.se

En tidig morgon i juli satte sig Anna Ström i sin minibuss. I bakluckan låg en kista draperad med blåvitts fana och ur bilstereon hördes sportreferat. I kistan låg hennes son. Resan hem hade börjat. Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nätdrog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis.  - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon.   Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen.  Programmet är gjort av Lina Lund och sändes första gången 2015.

En tidig morgon i juli satte sig Anna Ström i den ljusgrå minibussen. I bakluckan låg en kista draperad med blåvitts fana och ur bilstereon hördes sportreferat. I kistan låg hennes son. Resan hem hade börjat. Denna P4 Dokumentär är gjord av Lina Lund. Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nätdrog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis.  - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon. Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen.  Programmet är gjort av Lina Lund.

När Leif Andersson klev in i en skivstudio 1974 för att spela in sitt livs enda singel anade han säkerligen inte att resultatet senare skulle uppfattas som den mest udda skivutgivning som någonsin gjorts i det här landet. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? På påskafton sänder P4 Dokumentär berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning.  – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg.  Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio?  Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd. Ett program av Stefan Sundberg. stefan.sundberg@sverigesradio.se Under artikeln hittar du fler lyssningstips från P4-Dokumentär! Har du hört Jokkmokks-Jokkes "Gulli-gullan" på engelska eller historien om undercover-inspelningen av filmen Fäbodjäntan i Skattungbyn? Mycket nöje.  

Hon ville inte prata om bilden eller händelsen på torget. Det var locket på och hon tyckte inte om den. Det säger en anhörig om Danutas egen reaktion av bilden av henne med handväskan. Vem var kvinnan med väskan? Och vad hände egentligen den där dagen i Växjö 1985? –  Jag tror att hon reagerade som kvinna. Bilden är inte smickrande. Den framställer henne som en gammal kärring, och det tyckte hon inte att hon var, säger en nära anhöriga till Danuta.  Bilden av tanten med väskan har spritts över hela världen. Hennes namn är Danuta Danielsson. Hon var bara 38 år när bilden togs, och ville helst glömma bort den. Det här är berättelsen om kvinnan bakom handväskan, en ofrivillig hjältinna mytologiserad i sin hemstad. – Jag stod en och en halv meter i från henne. Det gick snabbt. När jag sedan kommit hem och framkallat rullen och sköljt negativen då såg jag...och tänkte "va fan där sitter den"! Men det var så laddat på stan så den känslan var mycket starkare än glädjen man kunde känna efter. Det var verkligen skarpt på torget. Det var aggresivt. Så berättar fotografen Hans Runesson som tog bilden. Det som hände den där dagen på torget i Växjö var den första stora konfrontationen mellan nynazister och antirasister på 80-talet, Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö den 13 april 1985. Kvinnan som svingar sin handväska mot en demonstrerande skinnskalle i Växjö 1985 blev snabbt en symbol för motstånd, bilden fick stor spridning och valdes till Årets bild 1985. Den röstades också fram i slutet av 1990-talet av tidskriften Vi och Svensk fotohistorisk förening till "Århundradets bästa bild. Men bildens huvudperson, Danuta Danielsson, ville inte prata med någon om detta. Enligt flera vittnesmål mådde hon inte bra psykiskt. Hennes förslutna hade hunnit ikapp henne och åren i Växjö kantades av psykiska besvär, ilska och vård. – Jag upplevde flera gånger hur hon var obefogat aggressiv mot sin omgivning, berättar Lisa Syrén på Sveriges Radio som kände och arbetade med Danuta Danielssons nu avlidne man. Hon var ingen tuff tant utan en själsligt trasig medmänniska, säger Lisa Syrén. Vem var hon? Varför var hon på torget och spelar hennes eget öde någon roll för bildens symbolik? I programmet möter vi bland annat anhöriga och bekanta till Danuta Danielsson. Poliser som var på plats och pressfotografen som tog bilden. Programmet är gjort av Ola Hemström, Sven Börjesson och Petra Ekelöf.

Det är tidigt 1960-tal. Nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk går en gammal man omkring i korridorerna. Han är biologilärare och gör allt för att göra livet surt för de elever som inte passar in i hans världsbild. Han tycker inte om judar. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen. Sigrid Edsenius arbetar som journalist på P4 Kalmar Sveriges Radio. 2006 fick hon Public Service-klubbens prestigefyllda pris Ikaros för sin dokumentär om mordet på Abbas Rezai. Hon har även gjort P4 Dokumentären Åke Green – dömd till framgång. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Pentti Lehtonen flyttade från Finland till Sverige med sin mamma när han var sju år. Mamman bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte användas utanför hemmets väggar. Hon ville bli svensk. Men vad ville Pentti? Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland. – Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland.  Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen. Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj  #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken. Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap. – Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet. Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne. – Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa. Reporter Virpi Inkeri. virpi.inkeri@sverigesradio.se

Ett dygn i en svensk urskog förändrade hennes liv. Men innan hon hamnade där levde Lixuan An den amerikanska drömmen. Hon bodde i Brooklyn och jobbade som reklamare på Manhattan. Hon tjänade mycket pengar och flög kors och tvärs över Amerika och världen. Naturen hade hon ingen som helst relation till. När hon blev mamma lämnade hon storstaden och USA och flyttade med sin svenska man Ola till Småland. Här ville hon leva ett enklare liv och så ville hon hitta ut i skogen. Första året letade hon, utan framgång, efter en entréskylt. Det fanns ingen. Småningom förstod hon att man får gå in var man vill! Hon kallar allemansrätten ”världens mest civiliserade lag”. En septemberdag följde hon med radioreportern Jenny Berntson Djurvall till en urskog i Dalarna. Och den resan skulle förända hennes liv. Reporter Jenny Berntsson Djurvall Programmet sändes första gången 6 juli 2014.

Svenske skateboardproffset Ali Boulala står på toppen av sin karriär och lever livet i Melbourne, Australien. Men en dag, den 6 mars 2007, händer något som förändrar hans liv på alla plan när han sätter sig på sin motorcykel för att ta en tur runt kvarteret. Medpassagerare på hans motorcykel är Alis bäste vän Shane. Båda är berusade och saknar hjälm. Ali tappar kontrollen över motorcykeln och kraschar in i en vägg. Shane dör nästan omedelbart och Ali hamnar i koma. När han vaknar döms han till fängelse i Australien i fyra år. Idag är Ali Boulala tillbaka i Sverige och sedan en tid tillbaka är han nykter och drogfri. Hör Ali Boulala berätta om sin makalösa karriär, sitt destruktiva liv, vad som gick snett och hur han ska börja om. Reporter Hugo Lavett För sin P1 dokumentär "Kvinna hittad död vid badplats" har hugo Lavett fått pris av New York Festivals World´s Best Radio Programs samt "Åke Blomströms Memorial Prize". Kvinna hitad död vid badplatshttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/213329?programid=909 hugo.lavett@gmail.com

Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman. Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka. – Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad. Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek. – Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig. När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överrens. – Vi hade aldrig överlevt utan varandra. Dokumentären är producerad av Amanda Glans.

Den 3 december 2013 köper jag en biljett till min födelsestad Buenos Aires. På kvällen vid köksbordet undrar min dotter Alicia vad som får mig att plötsligt vilja åka dit. Jag berättar att var åtta år när jag lämnade mitt hem i Argentina. Det har gått 35 år och jag har aldrig återvänt till min förort, mitt rum och mina vänner i Buenos Aires. – Afuera de la puerta esta Suecia. Så sa min mamma till mig hela min uppväxt. Utanför dörren finns Sverige, men här hemma är vi i Latinamerika, här  måste vi hålla kvar vid vår kultur. Denna berättelse är en resa i tid och rum. Som börjar när jag tillsammans med min mamma och mina syskon flydde från 70-talets militärjunta i Argentina. En resa präglad av en stark förvirring om att vara invandrare, argentinare eller svensk. Nu är det dags att se om minnen kan återskapa en känsla av tillhörighet. Nu är det dags för min 12-åriga dotter Alicia att se min historia. Att söka svar på frågor som följt mig hela min uppväxt. Vad är svårast, att lämna sitt land eller att erövra en plats i det nya? Manuel Cubas Manuel Cubas är journalist, skådespelare och regisör. Han har bl a gjort flera program för P3 Dokumentär.

Antonio är stjärnfrisör åt Östermalms mest kräsna kunder. Men själv kommer han långt ifrån Stockholms finaste områden. Antonio, eller Orhan som han egentligen heter är uppvuxen i förorten Norsborg. En kille som blev tvungen att byta bort sitt namn för att accepteras i de finaste kretsarna. Antonio började som lärling på Björn Axén frisörsalonger på nittiotalet. Då var han sexton år och pratade dålig svenska. Han hade ett enda mål; att nå längre än de flesta andra från den förorten han kom ifrån. Han ville till de bästa salongerna och öppna en egen salong på övre Östermalm. Men vägen dit var lång och krokig med många nätter av hårt slit och gratisarbete. Han bytte till och med ut sitt namn eftersom han tidigt fick veta att de kräsnaste kunderna inte ville bli klippt av någon som heter Orhan. Nu har han nått sitt mål. Han har öppnat sin salong och är inte längre beroende av någon annan. Han klipper hela Sveriges kändiselit och har Filippa Reinfeldt och Marie Serneholt som stamkunder. Men utanför salongen är han en helt vanlig förortskille som brottas med smygrasism och fördomar. Men vad har framgången haft för pris? Vad har Orhan varit tvungen att offra för att bli Antonio - stjärnfrisören? – Det har varit en spännande resa för mig att följa med in i Antonios liv. Jag har följt honom under flera år, både som kund och som dokumentärmakare, berättar Anna Ivemark som gjort dokumentären. Hon har velat ta reda på hur stjärnfrisörens liv ser ut under ytan. anna.ivemark@sverigesradio.se Programmet sändes första gången augusti 2014.

Cal har gjort sig av med allt från möbler och inredning till elektricitet och vatten. Allt för att han ska kunna ha hästarna Isadora och Adre i sitt vardagsrum. På nyårsaftonen firar de alla tre framför kakelugnen. Men en gång i tiden såg Cals liv helt annorlunda ut. Då var han välbetald formgivare i Japan. – I was a millionair hippie in Tokyo at that time, klädd i vargskinn och så här långt hår och massa pärlor och hajtänder som alla andra… berättar Cal. Vad hände egentligen på vägen mellan Tokyo och hästkulan i södra Sverige? Och varför har han hästarna inomhus? Reporter Erika Norberg Programmet sändes första gången i juni 2014.

Hans Vild-Hasse Bengtsson är Sveriges kanske mest kända knalle. Galen, rolig och kung över korvarna. I över 40 år har hans hjärta slagit hårt för äventyret på vägarna och knalle-livet. Men nu kanske samma hjärta tvingar honom att lägga av med det som han älskar mest av allt. Hans Vild-Hasse Bengtsson har alltid gått sin egen väg och på hans gård utanför Malung har han skapat sitt eget universum. Där finns bland annat Vindarnas Tempel med Nordens första korvmuseum. Men hur gärna han än motsätter sig det sätter kroppen stopp. Hur ska han kunna sluta med knalle-livet och resandet? Är det kanske dags att flytta ut från husvagnen och in i huset?Martin Eriksson har följt Vild-Hasse under ett helt år i både med och motgång. Reporter Martin Eriksson martin.eriksson@sverigesradio.se Programmet sändes första gången i juni 2014.

Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman. Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka. – Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad. Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek. – Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig. När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överrens. – Vi hade aldrig överlevt utan varandra. Dokumentären är producerad av Amanda Glans.

Nadi Kassa är 21 år och litteraturälskare men det räcker inte med att bara läsa boken. Nadi vill även äga böckerna. Hans dröm är att ha böcker från golv till tak. I alla rum. Idag har Nadi över 6000 böcker i sin samling, något som hans familj inte är lika förtjusta i. - Det är böcker överallt, i köket, hallen, hans rum, på balkongen. Det går inte att bara köpa och köpa nya hela tiden. säger Nadis mamma. Nadi Kassa bor i Stockholmsförorten Fisksätra som byggdes i början av 1970-talet. Biblioteket är områdets hjärta och centrum. Det var på biblioteket Nadi som tioåring fick upp ögonen för läsningen. Mycket tack vare engagerade bibliotekarier som visade honom vägen till nya spännande världar och en dess besöker han biblioteket dagligen. Men Nadis bokhögar bara växer. Vad ska han göra med dem? I hemlighet när han en dröm om vad som ska hända, en dröm han burit sen han var 14. Nadis böcker är ett program om fantasi, drömmar och om en boksamling som inte får plats i en vanlig trerumslägenhet. Dokumentären är producerad av Vania Moore Briones. Hon är frilansjournalist, filmare och mediepedagog på gymnasiet. Hon har gjort flera P1 dokumentärer och Tankar för dagen.

Antonio är stjärnfrisör åt Östermalms mest kräsna kunder. Men själv kommer han långt ifrån Stockholms finaste områden. Antonio, eller Orhan som han egentligen heter är uppvuxen i förorten Norsborg. En kille som blev tvungen att byta bort sitt namn för att accepteras i de finaste kretsarna. Antonio började som lärling på Björn Axén frisörsalonger på nittiotalet. Då var han sexton år och pratade dålig svenska. Han hade ett enda mål; att nå längre än de flesta andra från den förorten han kom ifrån. Han ville till de bästa salongerna och öppna en egen salong på övre Östermalm. Men vägen dit var lång och krokig med många nätter av hårt slit och gratisarbete. Han bytte till och med ut sitt namn eftersom han tidigt fick veta att de kräsnaste kunderna inte ville bli klippt av någon som heter Orhan. Nu har han nått sitt mål. Han har öppnat sin salong och är inte längre beroende av någon annan. Han klipper hela Sveriges kändiselit och har Filippa Reinfeldt och Marie Serneholt som stamkunder. Men utanför salongen är han en helt vanlig förortskille som brottas med smygrasism och fördomar. Men vad har framgången haft för pris? Vad har Orhan varit tvungen att offra för att bli Antonio - stjärnfrisören? – Det har varit en spännande resa för mig att följa med in i Antonios liv. Jag har följt honom under flera år, både som kund och som dokumentärmakare, berättar Anna Ivemark som gjort dokumentären. Hon har velat ta reda på hur stjärnfrisörens liv ser ut under ytan. anna.ivemark@sverigesradio.se

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att försöka rädda hennes hörsel.  Min hörsel har sjunkit på nåt sätt. Det finns ingen förklaring till varför flimmerhårstråna i just mitt öra lägger sig ner och dör.Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända.  Ebba Fölt från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon var fyra år när hennes omgivning började upptäcka att hon verkade höra dåligt. Det beror troligen på en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.  När Ebba Fält var fyra år märkte hennes föräldrar att deras dotter började höra allt sämre. Efter många undersökningar och svåra avvägningar beslutades till slut att Ebba, som 12-åring, skulle genomgå en riskfylld operation. Hon skulle, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat inopererat i huvudet fast hon delvis hade hörsel kvar. Hon får byta skola från en vanlig skola i Arboga, till Birgitta skolan i Örebro för hörselskadade. På två år lär hon sig teckenspråk. Och nu ska hon alltså opereras och få cochlea implantat, CI. Eftersom en del av hennes hörselhår fortfarande är kvar – de som gör att hon kan höra låga toner – gäller det att inte skada dem under operationen. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gåöverstyr... Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion

Den 3 december 2013 köper jag en biljett till min födelsestad Buenos Aires. På kvällen vid köksbordet undrar min dotter Alicia vad som får mig att plötsligt vilja åka dit. Jag berättar att var åtta år när jag lämnade mitt hem i Argentina. Det har gått 35 år och jag har aldrig återvänt till min förort, mitt rum och mina vänner i Buenos Aires. – Afuera de la puerta esta Suecia. Så sa min mamma till mig hela min uppväxt. Utanför dörren finns Sverige, men här hemma är vi i Latinamerika, här  måste vi hålla kvar vid vår kultur. Denna berättelse är en resa i tid och rum. Som börjar när jag tillsammans med min mamma och mina syskon flydde från 70-talets militärjunta i Argentina. En resa präglad av en stark förvirring om att vara invandrare, argentinare eller svensk. Nu är det dags att se om minnen kan återskapa en känsla av tillhörighet. Nu är det dags för min 12-åriga dotter Alicia att se min historia. Att söka svar på frågor som följt mig hela min uppväxt. Vad är svårast, att lämna sitt land eller att erövra en plats i det nya? Manuel Cubas Manuel Cubas är journalist, skådespelare och regisör. Han har bl a gjort flera program för P3 Dokumentär.

Emigration och tabun har gjort att Vivis och Åkes släktkarta är ofullständig. Ett beslut som deras mormor Emma tog för mer än hundra år sedan har präglat generationer. Nu vill Vivi och Åke söka svar. Genom nästan hundra mil av till synes oändligt prärielandskap går resan innan vägen börjar klättra upp i bergen i South Dakota. Där ligger den lilla staden Lead, dit Emma Kapraali från finska tornedalen emigrerade 1909. Kvar i Finland lämnade hon en tvåårig dotter, född utom äktenskapet. Varför lämnade Emma sitt hemland? Vilket liv mötte hon i USA? Vilka var hennes drivkrafter för att hela sin livstid hålla kontakten med en liten dotter hon lämnade och aldrig återsåg; med barnbarn hon aldrig träffade? Mer än hundra år senare gör Emmas barnbarn, Vivi och Åke, en resa för att finna spår efter sin mormor. Under hela deras uppväxt har hon varit som en sagofigur - en mormor som de aldrig träffat men som regelbundet skickade brev och paket.  Amerikapost som doftade äventyr och kanelkarameller. Nu vill de att hon ska bli en riktig person. De vill gå i Emmas fotspår. P4 dokumentär bjuder på en släktsaga och en resa västerut. Lena Callne är din guide. lena.callne@sverigesradio.se

När Sara-Britta Edlunds längtan efter skogen och friheten blev för stark tog hon ett beslut. Hon lämnade mediabranschen i Stockholm, tog ett miljonlån och flyttade hem till Resele i Ångermanland.Landsbygden töms, framtiden finns i städerna. Men för Sara-Britta Edlund är det tvärtom. Väl på plats visade det sig att 120 kronhjortar är lika stressiga att hålla koll på som nyhetsinslag och filmkameror. Hur ska hennes stora intresse, jakt, kunna förvandlas till en inkomst? Hur genomtänkt var flytten egentligen? Vilken framtid finns det för byn?Producent TullaMaja Fogelberg

Svenske skateboardproffset Ali Boulala står på toppen av sin karriär och lever livet i Melbourne, Australien. Men en dag, den 6 mars 2007,  händer något som förändrar hans liv på alla plan när han sätter sig på sin motorcykel för att ta en tur runt kvarteret. Medpassagerare på hans motorcykel är Alis bäste vän Shane. Båda är berusade och saknar hjälm. Ali tappar kontrollen över motorcykeln och kraschar in i en vägg. Shane dör nästan omedelbart och Ali hamnar i koma. När han vaknar döms han till fängelse i Australien i fyra år. Idag är Ali Boulala tillbaka i Sverige och sedan en tid tillbaka är han nykter och drogfri. Hör Ali Boulala berätta om sin makalösa karriär, sitt destruktiva liv, vad som gick snett och hur han ska börja om. Reporter Hugo Lavett För sin P1 dokumentär "Kvinna hittad död vid badplats" har hugo Lavett fått pris av New York Festivals World´s Best Radio Programs samt "Åke Blomströms Memorial Prize". Kvinna hitad död vid badplatshttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/213329?programid=909 hugo.lavett@gmail.com

Jag blev tok-kär redan i första perioden! Anna Hammarstedt är 25 år och älskar ett hockeylag. Men hur kan man älska ett lag och hur mycket får det påverka resten av livet? Följ med Anna under sitt livs första slutspelsresa. I en orange hemstickad mössa står Anna i det böljande supporterhavet. Hon skriker, hon sjunger och hon lever ut hela sitt känsloregister. – Jag skriker otroligt högt. Bara ett mål kan vara en otrolig glädje. Det finns inga gränser för glädjen. Efter en förlust ska man inte prata med mig. Jag avskyr att förlora. Hockeyn påverkar mig alldeles för mycket ur det perspektivet. Anna har två stora kärlekar i sitt liv, sin sambo Martin och hockeylaget Växjö Lakers, och kombinationen är inte alltid så enkel. – Slutspelet kommer att bli en prövning. Det är klart att det inte är så populärt att lägga två dagar på att åka till Luleå. Annas lag, Växjö Lakers, gör sitt första SM-slutspel någonsin. Och Anna är rädd för hur känslorna kommer att eskalera under slutspelet. Reporter Anna Tigerström, som till vardags är sportansvarig på P4 Kronoberg, har följt hockeysupportern Anna Hammarstedt under den känslomässiga slutspelsresan. Anna Tigerströmanna.tigerstrom@sverigesradio.se

Året är 1996 och 21-åriga Caroline Åkeson är ute och promenerar i närheten av sitt barndomshem i Torslanda med sin syster och svåger. Det är en ljummen sensommarnatt och de har stannat till på en parkering där de pratar om religion, Carolines syster hade konverterat till islam några år tidigare och gift sig med en muslimsk man. När de ska fortsätta hemåt kliver de över ett staket och Carolines syster konstaterar att Caroline nu har tagit ett steg, ska hon inte ta ett till? – Jag tyckte att det var lite konstigt när hon tog på sig slöjan, det gjorde jag faktiskt. Men då kunde jag ju inte tänka mig att några år senare skulle jag också ta på mig slöja.Caroline vet andra som konverterat där familjen tagit det som ett tragiskt besked eftersom deras bild av islam är att det är en våldsam religion. Så var det inte för Caroline eller hennes syster. – Jag var ledsen över att hon förut sa att hon inte trodde på Gud. Sen vad hon trodde på, det spelade för mig ingen roll, jag kände bara att har man inte religion så har man ingenting att stå på om livet känns otäckt.' Varför valde Caroline, som inte tidigare uppfattat sig som troende, att ta på sig slöjan och konvertera till just Islam? Lyssna på P4-dokumentären  Konvertiten, om Caroline Åkeson Haideri. Producent är Maria Hansson på P4 Sjuhärad.

I en glänta ligger luffarbyn. Tre skelett av tipi-tält är de enda spår som syns av människorna som bor där ibland. De kallar sig själva nomader. I ett ensligt hus i en annan del av skogen bor Laila som har valt att bo där för att slippa el. Följ med på en rundvandring i en stor gammal skog djupt inne i Värmland. Nästan 3/4 delar av Sverige er täckt av skog. Uppvuxen skog, avverkad skog, gammal skog, ny skog. I den här dokumentären går vi på en rundtur i en värmländsk skog och träffar några av de människor som lever där. Ola Ekbloms släkt har ägt en liten bråkdel av den stora svenska skogen sedan 1500-talet, säkert längre. Han bor på släktgården och passar skogen precis som hans förfäder gjorde före honom. För hundra år sedan vimlade det av människor som arbetade och bodde i skogen, men efter att de stora skogsbolagen tog över övergavs den ena gården efter den andra. Genom tiderna har skogen varit ett hem för olika människor som sökt sig dit för att leva ett enklare liv. Reporter Rikke Houd.

Ett dygn i en svensk urskog förändrade hennes liv. Men innan hon hamnade där levde Lixuan An den amerikanska drömmen. Hon bodde i Brooklyn och jobbade som reklamare på Manhattan. Hon tjänade mycket pengar och flög kors och tvärs över Amerika och världen. Naturen hade hon ingen som helst relation till. När hon blev mamma lämnade hon storstaden och USA och flyttade med sin svenska man Ola till Småland. Här ville hon leva ett enklare liv och så ville hon hitta ut i skogen. Första året letade hon, utan framgång, efter en entréskylt. Det fanns ingen. Småningom förstod hon att man får gå in var man vill! Hon kallar allemansrätten ”världens mest civiliserade lag”. En septemberdag följde hon med radioreportern Jenny Berntson Djurvall till en urskog i Dalarna. Och den resan skulle förända hennes liv. Reporter Jenny Berntsson Djurvall

Hans Vild-Hasse Bengtsson är Sveriges kanske mest kända knalle. Galen, rolig och kung över korvarna. I över 40 år har hans hjärta slagit hårt för äventyret på vägarna och knalle-livet.  Men nu kanske samma hjärta tvingar honom att lägga av med det som han älskar mest av allt. Hans Vild-Hasse Bengtsson har alltid gått sin egen väg och på hans gård utanför Malung har han skapat sitt eget universum. Där finns bland annat Vindarnas Tempel med Nordens första korvmuseum. Men hur gärna han än motsätter sig det sätter kroppen stopp. Hur ska han kunna sluta med knalle-livet och resandet? Är det kanske dags att flytta ut från husvagnen och in i huset?Martin Eriksson har följt Vild-Hasse under ett helt år i både med och motgång. Reporter Martin Eriksson martin.eriksson@sverigesradio.se

Pentti Lehtonen flyttade från Finland med sin mamma när han var sju år. Mamma ville smälta in i det nya landet så fort som möjligt och dolde därför deras finska ursprung. Hon bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte heller användas utanför hemmets väggar och mamma pratade svenska med sin kraftiga brytning med sonen. Hon ville bli svensk. Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland. – Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland.  Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen. Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj  #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken. Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap. – Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet. Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne. – Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa. Sedan dess har Pentti och Maija-Liisa alltid pratat finska med varandra och Pentti har jobbat hårt för att öka sitt ordförråd. Han berättar hur finska orden plötsligt kan komma till honom och väcka gamla, härliga minnen. – Jag var på väg till Helsingfors från flygplatsen i Vanda och såg en vägskylt där det stod ”Karkkikauppa”, alltså godisbutik. Godis det är ”karkki” och det ordet har jag inte använt sedan jag var en liten, liten kille”, berättar Pentti med ett stort leende på läpparna. Med språket kom också den finska kulturen, som Pentti har ett stort intresse för. Han läser finska klassiker, gillar finska filmer och är ett stort fan av bandet Eppu Normaali. Ishockey är förstås avgörande och speglar hans riktiga jag. – När Sverige vinner över Finland i ishockey är hela dagen förstörd, sägerPentti Lehtonen. Pentti Lehtonen är stolt över sitt hemland, Finland, och är speciellt lycklig över det att hans finska arv kommer att leva kvar i Sverige. Penttis dotter har bestämt sig för att ta sin fars efternamn och vill visa sitt ursprung. Reporter Virpi Inkeri. virpi.inkeri@sverigesradio.se

1994. Molly Marmander är nio år. Hon har gått och lagt sig för att sova men ligger och lyssnar på sina föräldrars gräl. Hennes pappa testskjuter bultpistolen, den som de använder till slakt på gården, i köksbordet. Han säger till Mollys mamma att om inte hon tar med barnen och åker därifrån så får de titta på när han tar sitt liv. - Jag sprang upp och hämtade en torkad blomma till pappa som jag gav honom, och så gav jag honom en kram, säger Molly. – När jag sprang ut till bilen så stod jag på grusplanen och tänkte att jag ville springa in och krama honom en gång till, men jag vågade inte det för han var liksom inte samma pappa längre. Han hade väl avskärmat sig lite. Mollys mamma vågade inte stanna kvar hemma så hon satte sig i bilen med barnen och körde till Mollys äldre bror för att sova där. – Jag minns att vi pratade om det, att jag frågade mamma: ”är pappa död nu?” Och då sa hon: ”ja, det är han nog.” Hon visste att han skulle ta livet av sig och det var liksom ingenting att hymla med, så hon var väldigt öppen mot oss barn vilket jag är tacksam för. För hade ingen sagt vad som höll på att hända så hade det nog varit svårare att bearbeta. Det här är historien om kvällen då allting förändrades och om ångesten över den där sista kramen som aldrig blev. Men också om varför Mollys pappa tog sitt liv och hennes kamp för att gå vidare. Reporter Maria Hansson

Cal har gjort sig av med allt från möbler och inredning till elektricitet och vatten. Allt för att han ska kunna ha hästarna Isadora och Adre i sitt vardagsrum. På nyårsaftonen firar de alla tre framför kakelugnen. Men en gång i tiden såg Cals liv helt annorlunda ut. Då var han välbetald formgivare i Japan. – I was a millionair hippie in Tokyo at that time, klädd i vargskinn och så här långt hår och massa pärlor och hajtänder som alla andra… berättar Cal. Vad hände egentligen på vägen mellan Tokyo och hästkulan i södra Sverige? Och varför har han hästarna inomhus? Reporter Erika Norberg

Koloniområdet Trekanten ligger som en trekantig oas mitt i mellan järnvägsspåren och höghusen på Nordost och Öster i Gävle. Här har många nysvenskar hittat en fristad, två av dem är Jeza och Boar Said. - Det är bra här, säger Jeza Said när han sitter på en vit plaststol och tittar ut över sina odlingar. Man kan komma hit och dricka sitt kaffe, grilla lite och träffa barnen, säger han. I cirka 70 år har det odlats grönsaker i koloniträdgården Trekanten i centrala Gävle, men från och med i höst så är det slut med det - Trafikverket vill göra en säkrare rangerbangård. - Jag tror inte ens politikerna i Gävle förstår värdet av det här området, säger Lilian Sjölund, en annan av odlarna i koloniområdet Trekanten. Det är lite språkförbistringar men det en otrolig skön stämning här, säger hon och blicka ut över det lite vilda området. Enligt Lilian Sjölund pågår det spontanintegration här. I ett halvår har Joacim Lindwall följt Jeza och Boar Said, far och dotter, i sin kamp att få behålla sin kolonilott i Gävle.Detta är en dokumentär om hur mycket en bit jord kan betyda för en människa, men det är också en dokumentär om hur det är att komma från ett annat land till Sverige och försöka förstå vår svenska byråkrati. Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigsradio.se

Han var läraren som blev hotellägaren som blev miljonär som blev utbränd alkoholist. Dessutom är han en manisk samlare. Hör Lasse Diding berätta om sin väg tillbaka. Hans bror lämnade en dag i mitten av 80-talet över hotellet Gästis i Varberg, till Lasse. Detta blev hans nya livsuppgift, parallellt med allt prylsamlande, och plötsligt en dag stod han med ett väl fungerande hotell, som skrivits upp i tidningar, och som han blivit miljonär på. Nu kunde han finansiera sitt samlande med hur mycket pengar som helst.- Det fyllde hela huvudet, dag och natt, morgon och kväll. Man stänger av sig mot övriga yttervärlden,  och så är det bara det som gäller, förklarar säger Lasse Diding. Men det hela gick för långt, och blev "maniskt och gränslöst" som Lasse själv uttrycker det, när han jobbade för mycket med sitt hotell och samlade på allt möjligt. Samtidigt låg han och drömde om det på nätterna. Till slut gick Lasse in i väggen, och samband med det hann han vinna en budgivning som gick för långt, och satt en dag utbränd, sömnlös, mager och alkoholiserad med ett 4 våningar och 2500 kvadratmeter stort gammalt semesterhem i Varberg, som han inte visste vad han skulle göra med. Det här är historien om vad som hände med Lasse efter han gick in i väggen, vad som hände med hans maniska samlande, hans väg tillbaka, och vad det blev av det gamla semesterhemmet som som han köpte för 7 år sedan. Reporter: Martin Wadlund

Tidigt 80-tal. Tjejerna har permanentat hår, blekta jeans och collegetröjor i pastell. Men så hände något i Bua i Halland, en mystisk sjukdom drabbade några av flickorna, sedan blev de fler och fler. Skolpersonalen förundrades när en allt större del av eleverna hoppade på kryckor och i skolmatsalen skapades en egen kö med hjälpare till dem som inte kunde bära sin bricka själv.Malin Kjellberg var en av de första som drabbade.- De flesta i klassen hade det, men inte samtidigt utan det var ju i omgångar.Det blev ett högt tryck på sjukvården. - Sammanlagt kom det någonstans mellan 250 och 300 stycken under den här perioden, berättar ortopeden Christer Allenmark. Förutom Bua drabbades även Veddige, Mölndal, Kinna och Borås och än idag undrar Buaborna vad det var som egentligen hände.-- Men jag skulle vilja veta exakt vad var det som ledde till detta, säger en av de drabbade Krister Svanh. Reporter Sara kvist sara.kvist@sverigesradio.se

1983 försvinner den nyblivne pensionären Bertil Svensk spårlöst utanför sitt hem i Björsäter utanför Åtvidaberg. Vi får nu möta hans tre döttrar som ser tillbaka på en tid av frågor och saknad. Vad hände egentligen den där fredagseftermiddagen när det lilla samhället förvandlades till en plats full av poliser, militärer och helikopterdån? Stämmer deras teori om att någon kört på Bertil och fört bort kroppen? Finns svaret på gåtan i någons tystnad? Dokumentären är gjord av Mathias Lindholm på P4 Östergötland.

- Under en begravning får ingenting gå fel. Det är det jag är mest nervös för. Att jag ska klanta till det. Att jag ska förstöra för de anhöriga så de inte kan ta ett värdigt farväl. Efter sex års pluggande är Linda Berglund äntligen färdig präst. Direkt efter prästvigningen börjar hon sitt nya jobb i Lessebo/Hovmantorp pastorat i Växjö Stift. Snart ska hon göra det hon känner mest anspänning inför - att föra en människa till den sista vilan. På pastoralinstitutet har hon tränat begravning med tomma kistor, i det verkliga livet kommer de svåra frågorna allt närmare. Vad händer om jag själv blir så berörd att jag har svårt att genomföra begravningen? Hur ska det gå den dagen jag måste begrava ett barn? I P4 Dokumentären får vi följa Linda från prästvigningen, till dess att hon begraver en församlingsmedlem. Samtidigt berättas en parallell historia om en annan begravning där prästens ord får konsekvenser för den anhörigas sätt att sörja. Reporter Niclas Albetssonniclas.albertsson@sverigesradio.se

Den 29:e januari 2012 händer något som kastar omkull Max Nielsens liv. Det är en kall och solig vinterdag och han är ute och går en söndagspromenad tillsammans med dottern Frida. De småpratar om frukost när en bil plötsligt kommer över på fel sida av vägen. Då förändras hans liv för alltid och blir aldrig sig likt igen. - Jag seglade rätt mycket förr. Och så var jag ute och körde motorcykel, plockade svamp, hälsade på vänner... Jag var överallt hela tiden, det är lite lugnare liv nu. Sorgen är att det hände men man får vara glad åt allt man har gjort, säger Max Nielsen. Hör honom berätta hur det är när livet vänder på en sekund. Reporter Rebecka Gyllin

Det är tidigt 1960-tal. Nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk går en gammal man omkring i korridorerna. Han är biologilärare och gör allt för att göra livet surt för de elever som inte passar in i hans världsbild. Han tycker inte om judar. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen. Sigrid Edsenius arbetar som journalist på P4 Kalmar Sveriges Radio. 2006 fick hon Public Service-klubbens prestigefyllda pris Ikaros för sin dokumentär om mordet på Abbas Rezai. Hon har även gjort P4 Dokumentären Åke Green - dömd till framgång. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

När Curt Curre Cederström var 20 år bestämde han sig för att bli kriminell. Det lönade sig för dåligt att jobba. Under nästan 40 år var Curre tjuv och fick 46 domar vilket ledde till många turer till fängelset. Hans sista stöt, 23-miljonerskuppen, fick honom dock på andra tankar. Nu sedan tio har han bytt sida och lever ett annat liv. Curre jobbar numera med att hjälpa före detta kriminella att komma tillbaka till ett vanligt liv och få jobb och bostad. Sveriges Radios Henrik Olsson har gjort dokumentären för att försöka förstå och få svar på vad som styr våra livsval. I programmet får vi bland annat följa med till Långholmens fängelse där Curre satt under sin första häktning. Vi får också träffa Curres dotter som själv levde ett liv som tung narkoman, redan från 12-årsåldern. Nu jobbar far och dotter ihop. En gång tjuv, alltid tjuv, verkar inte stämma. henrik.p.olsson@sverigesradio.se

I början av 2000-talet bor Marias Stevens på en tobaksfarm i Zimbabwe tillsammans med sin man David och deras fyra barn. Det är en stor farm med flera hundra anställda arbetare och tjänstefolk. De lever de ett tryggt liv. Men i slutet av 90-talet blir det politiska läget oroligt i Zimbabwe. De vita farmare som äger stora landområden hotas av president Mugabe och flera av farmerna ockuperas av krigsveteraner. Maria och David som är politiskt engagerade vet att deras tillvaro är under press. En dag kidnappar ockupanterna David och han skjuts senare till döds. Sedan den dagen har Maria aldrig kunnat återvända till sitt hem på farmen och idag är hennes liv något helt annat. Idag är hon korvnase i Eskilstuna. Reporter Anna Gjöres

- Jag har svårt att minnas min barndom tydligt. Men precis som min syster Malin kommer jag ihåg ett stort utanförskap. Jag minns att jag tittade mig omkring i klassrummet och tänkte att det var så hemskt att de alla skulle dö men att de inte visste om det. Bara jag. Att jag borde varna dem så att de också kunde förbereda sig för undergången. Det berättar Johanna Iggsten som gjort dokumentären och som under 15 år, från 70-talets mitt till slutet av 80-talet, växer upp i utkanten av den amerikanska undergångssekten Summit Lighthouse. Familjen bor i den lilla bruksorten Grycksbo i Dalarna med en mamma som lever efter Summits läror och en pappa som inte alls tror på gud. Undergång är ständigt närvarande, astrala varelser och andliga mästare är en del av vardagen. Mycket är reglerat och styrt, tidningar, musik, mat, kläder och synen på vad den gudomliga människan ska göra. - Att leva i en undergångssekt låter väldigt extremt men mer än något annat är det en vardag. En underlig vardag för den som tittar in i huset där jag växte upp. Altare, rökelse, böner, vegetarisk mat, böcker om chakran och astrala varelser. Planscher med uppfodrande mästare, statyer av Jesus och moder Maria, berättar Johanna. I Min vän undergången pratar Johanna Iggsten med sin mamma Ella, lillasystern Malin och pappan Bosse om tiden i Summit Lighthouse. Det är en personlig historia om utanförskap, om att vara annorlunda och om vad som händer när undergången till slut bli en vän. Johanna återbesöker nyfiket en barndom i bruksorten Grycksbo där hon som barn slits mellan sektlivet och vardagslivet i Grycksbo. Johanna Iggsten jobbar idag som journalist på P4 Sörmland. johanna.iggsten@sverigesradio.se Kort om Summit Lighthouse Teosofisk nyreligiös rörelse influerad av teosofin, grundad i USA 1958. Rörelsen leds av Elizabeth Clare Prophet (född 1940) och kom kom till Sverige i mitten av 1960-talet. Läran är centrerad kring "De uppstigna mästarna i det stora vita brödraskapet", dvs. människor som har uppstigit till Ljuset eller förenats med gudsnärvaron, och som nu anses arbeta för att hjälpa mänskligheten till frälsning. Några av dessa är enligt rörelsen Jesus, Buddha, Jungfru Maria. En viktig övning är att affirmera närvaro av "Den violetta flamman", ett ljus som sägs finnas inom varje människa och som uppfattas som renande. Sedan 1970-talet har rörelsen framhållit att stora katastrofer sannolikt är nära förestående, varför man inför år 1990 bl.a. byggde skyddsrum vid huvudkvarteret i Montana, USA. I Sverige finns ett center bl.a. i Stockholm. Källa: Nationalencyklopedin

Två lekande barn upptäcker ett avsågat manshuvud, fastfruset i ån Nissan. Så inleds den sanna berättelsen om styckmordet i Halmstad, som drabbar familjen Norén med full kraft. Agneta och Lennart Noréns son, Marcus, är bara 22 år gammal när han mördas en kall decembernatt, hans kropp styckas och kastas i Nissan. Det bisarra mordet kvarlämnade många frågetecken som polisutredning, rättegångar och domar inte förmådde att räta ut. Familjen Norén känner sig sviken av rättssamhället. Ann Jornéus har gjort dokumentären, där hon följer Agneta och Lennart längs en tio år lång väg till försoning med ett makabert öde.

Efter 40 år på Saab blir Thomas Lanz arbetslös när Saab går i konkurs. 60 år gammal tvingas han ut på arbetsmarknaden för att söka jobb, skriva CV och gå på anställningsintervjuer. Saabs konkurs slog hårt mot Trollhättebygden och läget beskrevs som nattsvart. I ett slag förlorade cirka 3000 personer jobbet och i och med det också tron på framtiden. Men mitt i det nattsvarta fanns ändå ljusglimtar. För några blev konkursen en nystart. Thomas Lanz är en av dom som tvingades leta efter en ny väg i livet. - Det är som en person sa till mig, det gör inte så mycket om man kör lite fel. Då för man ju se något nytt och det är ju en upplevelse det med. Livet är ju så, säger Thomas Lanz. Reporter Carina Holmbergcarina.holmberg@sverigesradio.se

Ville Hattara är femton år och landsvägscyklist. Han drömmer om att en dag ta sig från landsvägarna utanför hemmet i Ramnäs i Västmanland, och tävla i Europa som proffscyklist. - Absolut högsta drömmen är att vinna dom största tävlingarna, Tour de France. Giro dItalia. Men det är ganska långt dit Ville tränar fem dagar i veckan 50 av årets 52 veckor. När det är säsong åker han Sverige runt och tävlar på helgerna. - Lilla jag från Ramnäs, om jag klarar av det, kan alla klara av det Det blir som att allt är möjligt. Ville går i nian i Virsboskolan, som ligger nära Ramnäs. Hans skola hotas av nedläggning. Nu får Ville användning för den envishet han fått genom cyklingen. Landsvägscyklisten är ett program om maxpuls, glesbygdspolitik och att verkligen kämpa. Amanda Glans har gjort dokumentären och och är prisbelönt journalist. Amanda har bland annat vunnit Stora Journalistpriset tillsammans med Erik Hedtjärn för P1-dokumentären Partiledaren - en dokumentär om Juholts väg till makten. Hon har också tilldelats Susanne Björkmans stipendium 2010.

Ulrika Sandvik har som jobb att borra och såga i skallar och skära i hjärnor. Hon är hjärnkirurg, eller neurokirurg som det egentligen heter, på Karolinska sjukhuset. Att ha som vardag att ibland operera patienter i 5-6 timmar och att inte kunna ha en riktigt dålig dag på jobbet, hur är det? Jag kan egentligen inte se varför det ska vara så märkvärdigt jämfört med något annat, säger Ulrika. Samtidigt berättar hon hur hon kan drömma om att hon bränner blödande blodkärl, för att få stopp på dem. Och att hon ibland börjar 7 på morgonen och kommer hem 23, för att hon har som hon säger "ett kontrakt med den hon opererar" och vill se patienten vid uppvaknandet. I den här dokumentären av Lena Nordlund får vi följa Ulrika på jobbet och också vara med om en hjärnoperation, där en 73-årig kvinna ska få en stor tumör bortopererad från en känslig del av hjärnan, precis innanför vänstra tinningen. Reporter Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

En gång i veckan träffas de för att titta mot universum. Genom teleskopet ser de planeter, nebulosor och stjärnstoff. För Nippe Olsson är spaningen både ett rus och en tröst i sorgen efter en kärlek. - Du behöver inte hålla på och byta kök vart femte år, du behöver inte ha det bästa av det och det, du behöver inte bara för att grannen har si och så. Det säger Nippe och lägger sig på en solstol mitt i natten och blickar upp mot stjärnorna och den oändliga rymden. - Jag kan inte tänka mig något bättre än det här! De möts i Observatorielunden i Stockholm och kisar en och en genom teleskopet i magnethuset. Planeter, nebulosor och meteoriters stjärnstoff flyger förbi. Nippe Olsson, ordförande i STAR, Stockholms Amatörastronomer, är alltid på plats. För honom är rymden en själslig upplevelse, och när han spanar i sin kikare sprider sig ruset, såväl som trösten. Nu är det fyra år sedan hans livskamrat dog. Det är rymden som har räddat honom.Programmet är gjort av Julia Lundberg 2013.

"Det blev en pojk! Träffade min tidigare okände bror för första gången idag" - så löd min facebookuppdatering den 1 december 2012. Livet ställdes på ända när min far gick bort förra året. Mitt i sorgen spräcks en hemlighet som ruvats hela mitt liv. Jag hade en storebror som jag aldrig vetat om. När Micke Lundin var 27 år fick han veta att hans pappa inte var hans riktiga pappa, när han var 55 fick han ett brev om att han har tre halvsystrar. - Det var chockartat ska jag tala om, jag tror att det var därför jag blev sjuk. Jag vart väldigt stressad efter det, jag vet inte varför, det är ju bara att ta som det är, säger Micke Lundin. Varför fick ingen av oss veta? Tänk att jag hann bli 40 år innan jag fick veta att jag har en halvbror. Varför var det hemligt, och hur var det för Micke att få reda på att hans far inte var hans far. Mest undrar man ju varför halvsyskon är hemliga och dyker upp först vid förälderns död? - Jag vet inte så mycket om honom, det är det som är så jobbigt egentligen, det är lite man skulle fråga honom om han funnits, säger Micke om vår pappa. Det här är en dokumentär om en okänd halvbror, en familjehemlighet och en ny chans att lära känna varandra. Sara Kvist, reporter

Elins pappa, Lars, har en mitokondriell sjukdom som gör att kroppen slutar fungera. Redan när Elin var liten förstod hon att han inte var som andra. - Jag minns när han fortfarande kunde gå. Och jag minns när han fick rullator, jag minns när han fick gåbord och jag minns när han fick rullstol Elin berättar också hur hennes pappa fick ett epileptiskt anfall, när han kördes på bår till en ambulans och när han ramlade ur rullstolen på utvecklingssamtalet i hennes skola. Sjukdomen bröt ut när han var 30 år och nybliven pappa till Elin och hennes tvillingbror. Tio år senare sitter han i rullstol och matas av assistenter. När Elin fyller 17 år kan han inte längre prata. Det är då hon bestämmer sig för att börja blogga om sina känslor. Det är då hon skriver att hon önskar att han ska få dö. – Jag läste ett av hennes inlägg där hon bland annat skriver ”Jag önskar att min pappa inte får leva 2011. Han förtjänar fan inte det här livet”, berättar Eva Rehnström som gjort dokumentären. Ett blogginlägg som berörde mig starkt och som gjorde att jag tog kontakt med Elin. Jag ville försöka förstå hennes känslor och samtidigt ta reda på hur det påverkat henne att växa upp med en obotligt sjuk förälder. I programmet får vi möta Elin i hennes vardag i Falun där hon jobbar, planerar sin framtid och besöker sin pappa då hon orkar. Vi får ta del av Elins känslor och tankar både som barn och som vuxen. Vad är det som gör att hon faktiskt vågar uttala orden att hon inte vill att hennes pappa ska få leva? ”Mitokondriella sjukdomar är en grupp sjukdomar som alla beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt. Källa: Socialstyrelsen

I maj 1978 rullade ett filmteam in med sina kameror och mikrofoner i lilla Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Under några intensiva veckor skulle de spela in en kulturfilm. Ja, det var i alla fall vad teamet sa till de invånare som frågade. Men i sådana fall får filmen Fäbodjäntan anses vara en något annorlunda kulturskildring. I dokumentären om Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som den svenska filmhistoriens största kultrulle någonsin. - Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag, säger Martin, som i sin dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa. - Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne.

Hösten 2009 gjorde Arvid Afzelius Askendal som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi - en sjukdom han aldrig blir av med. - Jag bara ångrar att jag tog den där dumma sprutan. Det har liksom förändrat mitt liv, säger 11-årige Arvid. Följ med Arvid under en dag och hör honom berätta hur det är att leva med sjukdomen. Hör när han får sina tabletter på morgonen, när han somnar i skolan och när han framkallar en kataplexi för att vi, som inte har narkolepsi, ska förstå hur det är. En dokumentär av Rebecka Gyllin.rebecka.gyllin@sverigesradio.se

2003 fick pingstpastor Åke Green ett uppdrag av Gud. Tidigare hade han bara varit en vanlig pingstpastor i en liten församling på Öland, men hans predikan om homosexualitet kom att förändra allt. Åke Green antog Guds uppdrag och predikade om homosexualitet som en cancersvulst på samhällskroppen. - Jag var bara en brevbärare, säger Åke Green nu tio år senare. Åke Green åtalades för hets mot folkgrupp och blev tack vare det känd bland kristna gruppen över hela världen. Han blev en symbol både för homofobi och för kristna gruppers kritik mot homosexualitet. Åke Green har fått resa runt världen och berätta om det som hände honom. Men här hemma har Åke blivit allt mer ensam om sina åsikter. Hur har han förvaltat, det han uppfattade som, uppdraget från Gud efter åtalet? Vilka vill höra hans predikningar idag? - Man blir lite grann som en förgrundsfigur för det här och får ta smällarna. Så därför blir man kanske lite ensam, säger Åke Green. Reporter Sigrid Edseniussigrid.edsenius@sverigesradio.se

22-årige Love Elfvelin står inför ett livsavgörande beslut. Han måste frysa sina ägg innan han blir man - helt och hållet. Efter tre år på testosteron ser Love ut som vilken kille som helst, men han står inför större frågor än de flesta av hans jämnåriga. Förra året blev han omslagspojke för kampanjen mot tvångssteriliseringar av transpersoner. En dom i kammarrätten i december stoppade den svenska lagen i praktiken, så kön för att byta personnummer har blivit lång. En av de som väntar är Love. Men när han blir man även i juridisk mening kvarstår frågan om barn. Vad händer med äggen i hans kropp under testosteronets inverkan? Ska han lyckas ta ut och frysa sina ägg? Lagen mot embryodonation gör att den enda personen som han får sätta in sina ägg i - är sig själv. I en tid när nästan allt är tekniskt möjigt - vem får bli förälder? Reporter Mari Stenströmmari.stenström@sverigesradio.se

Martin Holmgren är en äventyrlig man som ibland tar stora risker. Han lever sitt liv fullt ut och kommer nog att dö med stövlarna på. Varför tar han så stora risker? Hur hanterar hans hustru Irja sin oro för honom? Vad säger dottern Annalena om sin pappas ständiga jakt på kickar? Han är ju 82 år nu. När ska man sluta leva som man alltid har gjort? Jag har en pappa som är likadan, därför åkte jag till Åbacka i Sorsele och mötte Martin och en doft av äventyr, snöskoter och minusgrader. Epilog decemner 2013: Nu har Martin och Irja Holmgren flyttat från huset i Åbacka till en lägenhet i Sorsele. Irja tycker det går bra att bo inne i samhället men Martin säger att det var för tidigt att flytta, men "han hade ju lovat att älska henne i nöd och lust". Martin är förvånad över att det inte blev så ensamt som han trodde, att bo i stan. Decemner 2013 Reporter Pia Diaz Bergner, Umeå, P4 Västerbotten.pia.diazbergner@sverigesradio.se 090-171776

Jag trodde att min lillebror Mattias skulle bli trummis i ett rockband - istället blev han ortodoxt religiös och åkte till Israel för att bli rabbin. Hans liv kretsar kring religiösa studier och bön och han har flyttat långt ifrån familj och vänner. Han säger att han vill leva det liv som Gud vill att han ska leva. Jag åkte efter för att ta reda på vad han känner som inte jag känner. Möt min bror rabbinen! En P4 Dokumentär av Anna Bratt, Doris produktion.

När Åsa och Bengts son var nyfödd vägde han inte mer än ett smörpaket och enda sättet för dem att få kroppskontakt med honom var att sträcka in ett finger i kuvösen.För Caroline och Ulrik lade sig en lukt av handsprit över första året med sonen Lukas. De träffade sina vänner utomhus för att undvika risken för infektioner. Barnet i kuvösen handlar om att få ett för tidigt fött barn. Dokumentären är gjord av Linda Roslund och Elin Lemel, Frekvens produktion AB, för Sveriges Radio.

Anna Wohlin levde i slutet av 60-talet med en av den tidens största rockikoner, grundaren av bandet Rolling Stones, Brian Jones. Men en dag dog Brian i hennes armar och på en sekund förändrades livet. På en sekund ändrades unga Annas liv och framtid när Brian plötsligt och oväntat dog i hennes armar, vid en poolkant i Sussex, England, en varm sommarkväll i juli 1969. 40 år senare har Brian fortfarande en plats i Annas hjärta och än i dag påverkar händelserna på 60-talet hennes liv. Programmet är gjort 2008 av Lotta Malmstedt.

Han skulle åka hem till Sverige igen, från tjänstgöringen i Afghanistan. Men först skulle han ut på ett sista uppdrag, en sista patrull. Idag bor Michael Thorén i skånska Vallåkra. Han lever varje dag med konsekvenserna av det som hände.Det här är berättelsen om Michael Thorén och hans sista uppdrag i Afghanistan. Och om att leva med sina val.En P4 Dokumentär av Svjetlana Pastuhovic på P4 Malmöhus. Svjetlana.Pastuhovic@sverigesradio.se

När Leif var 51 år började hans kropp krascha, haverera, sluta fungera. Han kunde inte äta, han kunde inte sova... inte fokusera, inte jobba... Han förstod inte vad som höll på att hända. Höll han på att bli utbränd? Men det var någonting annat. Något höll på att bryta sig igenom. Det var början på resan mot att bli Li.En dokumentär av Maya Abdullahpå P4 Stockholm.

Den 8 januari 2012 cyklar en skäggig man, iförd regnbyxor, iväg från sitt hem i byn S:t Olof på Österlen. Han var känd för att kunna cykla långa sträckor. Ibland så långt som 10 mil, och han hade flera gånger efterlysts och hittats av polisen.Den här gången är det ingen som hittar honom. Drygt två månader senare, en lördagseftermiddag i mars, ringer det till polisens ledningscentral.Det är en rädd och upprörd röst. Personen har vandrat nere vid havet i nationalparken Stenshuvud utanför Kivik och där – mellan de stora stenarna nere vid vattnet - hittat en livlös kropp.En bit bort ligger en cykel. Det här är berättelsen om Gunnar. En P4 Dokumentär av Linda Evereus / P4 Kristianstad linda.evereus@sverigesradio.se

Det var en sen kväll i oktober, jag var 19 år och det var i mitten av åttiotalet när det hände. Jag var med om en trafikolycka i samband med första halkan och jag fick hjärnskakning. Det blev min första resa med ambulans till akuten. Men det dröjde tolv år innan jag fick en diagnos på den sjukdom som hjärnskakningen orsakade. Under de tolv åren trodde jag ibland att jag hade drabbats av schizofreni eller nåt, att jag var sjuk i huvudet. Och det var jag ju också skulle det visa sig. Jag hörde röster och ljud i huvudet. Var mitt i livet. Trebarnsmamma, kulturarbetare och mitt i en knakande relation. Det var då det hände första gången. Jag fick ett stort epileptiskt anfall och blev medvetslös. Attackerna kom regelbundet. När jag ser tillbaka på de här åren väcks många frågor. Hur påverkade sjukdomen mig då? Hur upplevde mina barn attackerna? Hur har sjukdomen påverkat mitt liv? Många som har epilepsi lever ett helt vanligt liv, ser ut som vem som helst och jobbar med helt vanliga jobb. En del får anfall varje dag, andra kanske bara ett under hela sitt liv och anfallen kan visa sig på olika sätt. Att hitta en medicin som fungerar kan ta flera år, och ibland hittar läkarna inget bot. Jag har varit anfallsfri i tio år och vill berätta om hur det var för mig." Katarina Wahlström på P4 Sörmland  katarina.wahlstrom@sverigesradio.se Medverkar gör även Victor Wahlström, Märta Wahlström, Olle Wahlström, Hans Bigestans, Helena Höglund och Toomas Kaugesaar, neurolog. Ljudteknik och mixning, Nabaz Moheden.

Varje söndag står en skylt utanför Ålidhemsbiblioteket i Umeå med texten Välkommen in!. Där inne väntar några av medlemmarna i den kristna kyrkan Deeper Christian Life Ministry, som grundades i Lagos i Nigeria men som numera är spridd över hela världen.- Vi ber för Sverige, för vi behöver alla Gud, säger Tayo Sindiku från Nigera - forskare men också missionär i Sverige.Ingrid Marklund på P4 Västerbotten har mött de nya missionärerna, kristna afrikaner som missionerar i ett Sverige fullt av hedningar. Tayo Sindiku är på väg hem till Nigeria, efter två år som forskare vid Umeå universitet. Hon har varit här för att forska om  cancerframkallande ämnen. Men precis som flera andra av de afrikanska studenterna och forskarna vid universitet har hon också haft ett annat uppdrag: Att missionera.En gång var det europeiska och amerikanska missionärer som tog kristendomen till Afrika. Idag är rollerna ombytta.

-Det är speciellt att hämta upp barn som är sjuka. Särskilt om man själv har barn, säger Daniel på Solnaambulansen.-Det kanske kan vara svårt att vara helt professionell. För att trösta och skifta fokus för ett barn har Solnaambulansen alltid en nalle med sig - ambulansnallen. Då brukar barnet blir lite lugnare, menar Daniel Hector, som tillsammans med Magnus Wilhelmsson utgör en sammansvetsad duo. De har jobbat tillsammans i ett år, och de stormtrivs med varandra. Kanske beror det på att de började sina vårdkarriärer på samma sätt, att jobba med döda i begravningsbranschen, sen har de också båda familj med barn i samma ålder.Följ med under en natt på Solnaambulansen. En P4 Dokumentär av Peter Johansson om döden, ambulansyrket och om att möta människor. Producent: Peter Johansson  peter.a.johansson@sr.se

Gulli-kokko, aj siing lajk a börd . Så stod det på textskylten när Jokkmokks-Jokke började sjunga Gulli-Gullan koko som en gök på sin första, och sista, Amerikaturné. Jokkmokks-Jokke, en av sin tids mest folkkära artister, drömde länge om att turnera i Amerika. 1973, efter första guldskivan, blev hans dröm verklighet.Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.- Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika?En P4 Dokumentär av Ola Hemström.

Gulli-kokko, aj siing lajk a börd . Så stod det på textskylten när Jokkmokks-Jokke började sjunga Gulli-Gullan koko som en gök på sin första, och sista, Amerikaturné. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jokkmokks-Jokke, en av sin tids mest folkkära artister, drömde länge om att turnera i Amerika. 1973, efter första guldskivan, blev hans dröm verklighet.Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.- Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika?En P4 Dokumentär av Ola Hemström.

Gulli-kokko, aj siing lajk a börd . Så stod det på textskylten när Jokkmokks-Jokke började sjunga "Gulli-Gullan koko som en gök" på sin första, och sista, Amerikaturné. Jokkmokks-Jokke, en av sin tids mest folkkära artister, drömde länge om att turnera i Amerika. 1973, efter första guldskivan, blev hans dröm verklighet. Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.- Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika? En P4 Dokumentär av Ola Hemström.

Allt började med att Roger var osams med sin tjej. I ren ilska gick han in på Stadsmissionen i Västerås, dit han ofta går, och avreagerade sig på pianot med en boogie woogie. Det var starten till rockbandet City Mission Band.- Nästa dag plockade dom fram en gitarr. Jag spelade lite grann och så var det en annan kille som var duktig på blues som spelade lite grann. - Så började vi tänka på att vi behövde en trummis, berättar Roger. Då kom jag att tänka på Jompa. Vi hade träffats innan och han hade sagt att han var trummis. Jag frågade honom kan vi inte pröva då? Det blev en grupp till slut.  Bandet som kallade sig City Mission Band började repa tillsammans i Stadsmissionens lokaler, alla med rätt tuffa bakgrunder. Sen gick det mesta i en rasande fart. Knappt ett år efter att bandet bildades gick gänget in i studion för att spela in en skiva. I slutet av november förra året gavs den ut. Vid det här laget hade många fått upp ögonen för bandet och ville boka in det på spelningar i olika sammanhang. Rätt som det var tog allt bara stopp. Vad var det som hände? En P4 –dokumentär om City Mission Band – ett rockbands uppgång och fall, av Annika Nordin

Gömd i vildmarken vid sjön Bielite finns det en koja. Där lär det ha bott en spion som kallade sig Birger Sjöberg men som egentligen hette något annat.- Det konstiga med den här historien är att det tar aldrig slut. Det blir bara nytt och nytt, säger Ewa Hed som nystat mycket i historien om spionen i kojan. Det började med att en grupp norska krigsveteraner började fråga om det inte fanns en koja någonstans i hennes hemtrakt. Mannen vars koja de sökte kom att bli krigshjälte i Norge sedan han smugglat in tonvis med vapen och organiserat motståndsrörelsen i Helgeland under andra världskriget. Just där landet är som smalast mellan Nord- och Sydnorge skulle motståndsmännen skära av tyskarnas möjlighet att förflytta sig. Det är fortfarande ett mysterium varför mannen som kallade sig Birger Sjöberg tillbringade tiden 1938-39 i Vilhelminafjällen.     Spekulationerna går från att han hade gjort något kriminellt och behövde gömma sig till att han var en engelsk aristokrat som redan då var på spionuppdrag.  Han var artig och belevad, han var hemlighetsfull och berättade aldrig exakt om sina planer och framförallt gjorde han stort intryck på kvinnor.  De mest hängivna vill tro att "Sjöberg" hade den föga glamorösa uppgiften att lura Hitler att tro att de allierades landstigning skulle ske i norska Helgeland istället för i franska Normandie. Var han spionen i kojan? Örjan Holmberg på P4 Västerbotten har grävt djupare i historien.

Mitt under en framgångsrik karriär som datakonsult gick hon in i väggen. Sedan följde depressioner och missbruk, tills hon en dag hamnade i häktet. Hon hade fått en dom för narkotikainnehav. Men i fängelset blev hon plötsligt lugn och trygg. Sen fick hon diagnosen som förändrade livet. Det här är berättelsen om Agneta som först sent i livet fick veta att hon hade Aspergers syndrom. En P4 Dokumentär av Karine Mannerfelt.

Råkorna har riktigt dåligt rykte. På många håll önskar till och med deras människogrannar livet ur dem. Catharina Lundberg Göransson i Mellan Grevie i Skåne hade inte heller mycket för dem, inte för någon fågel egentligen. För 25 år sedan var hon livrädd för dem. Allt förändrades med Kajsa, en liten råkunge i nöd, som skrek efter hjälp i Catharinas trädgård. Där och då fick Catharina göra ett val. Idag lever Catharina med en hel koloni råkor i trädgården. Hon har gjort det till sin livsuppgift att förändra synen på råkan och att ta hand om de råkungar som behöver en extramamma. En P4 dokumentär av Sandra Svensson på P4 Malmöhus.

För 136 år sen tändes den första glasugnen i den lilla byn Åfors intill Lyckebyån. Under åren som följde så växte ett samhälle upp kring det som blev ett bruk. Generationer människor skapade sina liv med bruket som självklar livlina och brödkrok. Den 7 september i år släcktes den sista ugnen. Simon Moser har följt människor, den sista sommaren på bruket.Även om glasriket i småland länge varit i kris har Åfors glasbruk alltid verkat stå mer stabilt än dess grannar. Här har man satsat på sina formgivare och sitt unika konstglas. Fram tills nu. Hur kunde det bli så här? Och vad hände med frälsaren Torsten Jansson som för bara 5 år sen lyfte hela glasriket med sin ankomst. En dokumentär av Simon Moser.

Det är inte så många som plockar pinnar nu för tiden. Barn gör det förstås. Och Maria Westerberg. En dag när vardagen och alla krav drev henne ut på en sorgens skogspromenad, råkade hon få syn på en lustig pinne i mossan. Den ville med henne hem och den hade ett budskap, den lilla pinnfiguren.Hon gick tillbaka till skogen för att se om hon kunde hitta en pinnfigur till. Sen dess har hon gått i skogen. Den har blivit hennes levebröd, hennes skola och hennes vän. Och när skogsmaskinerna kom allt närmre hennes skog, så var hon tvungen att försvara den. Möt Maria Vildhjärta Westerberg, pinnplockerska och skogsräddare. "Det bor inga sagor på hyggen" Maria Westerberg En P4-Dokumentär av Jenny Berntson Djurvall, SR Kronoberg, som till vardags också jobbar som programledare på P1:s Naturmorgon. jenny.berntson@sr.se Sveriges radio granskar just nu den svenska skogen, ett samarbetet mellan P1:s Naturmorgon, Klotet, Vetenskapsradion, Ekot, Tendens Barnen och P4-Dokumentär.

Det finns de som säger att alla i Lindome vet hur man kokar drogen GHB. Medelklassförorten några mil söder om Göteborg har länge fått stå ut med ryktet om att vara en GHB-håla. Elin Joleby har återvänt till platsen hon växte upp för undersöka verkligheten bakom ryktena. För Rickard höll missbruket på att kosta honom livet och flera av hans vänner finns inte mer. Idag har han lämnat Lindome bakom sig. 17-åriga Therese och Tanya, som bor där nu, har på nära håll sett hur illa det kan gå och är trötta på att folk inte ens slutar när vännerna dör. Elin Joleby har återvänt till orten där hon växte upp och frågar sig hur det blev såhär? Elin jobbar till vardags på SR Malmöhus.

För drygt ett år sedan berättade Ifrah Kirih från Jönköping historien om sin egen omskärelse i P4 Dokumentären "Smärtan där under". Dokumentären satte igång debatten både i Sverige och i hennes hemland Somaliland, en självständig, tidigare del av Somalia. Uppmärksamheten öppnade också dörrarna för den kommunalpolitiskt aktiva Ifrah att tala inför Somalilands parlament. Alexandra Svedberg , reporter på SR Jönköping, har följt med på resan hem till Ifrahs hemland, ett land hon älskar. Men också ett land där frågan om kvinnlig omskärelse skapat djupa konflikter, även i Ifrahs egen familj.Redan innan resan börjar diskussionerna om vad som får och inte får sägas när dörrarna öppnas till Ifrahs gamla hemland.

Han visste att han riskerade att bli ensam om han valde att stanna i Vilhelmina men det finns något där han inte vill leva utan. I Vilhelmina Blues berättar killar om längtan, kärlek och drömmar och om att våga stanna kvar. Nils Fahlén skrev låten Vilhelminas Pojkar, en lokal hit som beskriver killars längtan och drömmar om kärlek i Vilhelmina. Eric Axelsson drömmer också musikerdrömmar men han vill inte heller flytta.- Måste nästan uppleva det för att förstå den där kärleken till naturen och Vilhelmina, säger han. Robin Gogberg har lovat sin flickvän att inte stanna kvar i Norrland. I Vilhelmina Blues berättar killar i Vilhelmina om sina tankar om att stanna kvar trots arbetslösheten. Var femte kille mellan 18 och 24 är utan jobb. I omvärldens ögon beskrivs de ofta som de som blev kvar. Men vem är det egentligen som vinner, den som far eller den som blir kvar? Vad är det Vilhelminas pojkar har hittat - i Vilhelmina? En P4-Dokumentär om att  våga stanna kvar, av Ola Hemström.

Längst ut på klipporna där land möter hav bor musselodlaren Joel Haamer.Han har jobbat hela sitt liv för att rädda havet. Nu är Joel sjuk i ALS och ska snart dö, men innan dess så vill han berätta om sin vision för havet. Hör Joel berätta om sin dröm om ett hav vi behandlar som en trädgård istället för en soptipp. Hör hans partner Ninni berätta om vad Joels kamp betyder för deras sista tid tillsammans. Om hur man gör för att älska även i närheten av döden. En P4-dokumentär av Amanda Glans, mottagare av Stora journalistpriset som Årets berättare 2011.

Det är ett av nittonhundratalets mest uppmärksammade svenska brott. Och samtidigt en familjetragedi. P4 Dokumentär har träffat Monica von Sydow och öppnat dörren in till ett sedan länge förbjudet samtalsämne: Morden den 7 mars 1932. Hjalmar von Sydow är som chef för Svenska Arbetsgivarföreningen en av Sveriges mäktigaste män i början av förra seklet. Men i paradvåningen på Norr Mälarstrand 24, är tillvaron i den högre överklassmiljön komplicerad. Relationen till sonen Fredrik von Sydow, en skandalernas man ökänd för sina vilda upptåg, blir alltmer ansträngd. Den största skandalen av dem alla sker 1929 när Fredrik, trots sin pappas uttryckliga förmaningar, som 20-åring får en dotter, Monica, tillsammans med en fröken Ingun Sundén-Cullberg. Monica, som föds i hemlighet i Italien, hämtas hem till Sverige två år senare och skandalen i de riktigt fina salongerna är ett faktum.– Fredrik dyrkade egentligen sin pappa, men det var väl Ingun som blev vattendelaren, säger Monica von Sydow, i dag 83 år gammal.  Vad exakt som leder fram till händelserna på Norr Mälarstrand 24, den 7 mars 1932, är än i dag höljt i dunkel. Klart är dock att lunchen, som Ingun, Fredrik och hans pappa Hjalmar ska avnjuta tillsammans, slutar i en katastrof. När det unga paret von Sydow på eftermiddagen samma dag flyr i riktning mot Uppsala, står det klart att Hjalmar von Sydow, husets kokerska Karolina Herou och hembiträdet Ebba Hamn, brutalt har mördats. Väl framme i Uppsala beställer paret in en sista måltid på restaurang Gillet, bestående av ostron och champagne.Kvar lämnas Monica, blott 3 år gammal, med tusen frågor utan svar. – Mina föräldrar var förbjudet samtalsämne i släkten von Sydow. Man fick aldrig nämna deras namn. Direkt efter morden sa man åt mig att de hade flyttat till Paris, men det dröjde inte länge innan jag förstod att det var en lögn, att de aldrig skulle komma tillbaka. Hör Monica von Sydows egna ord om ett liv tyngt av arvet från sina föräldrar. En gripande berättelse om en uppväxt i tystnad och förlåtelse som dröjde  i 75 år. En P4-dokumentär av David Rune.  david.rune@sverigesradio.se

Att byta yrke eller att plugga in gymnasiet fanns inte på kartan för Jonas Andersson under hans 24 år som montör på ett möbelföretag i småländska Älmhult.Men, så kommer det tunga beskedet från cheferna att Jonas och hans arbetskamrater måste lämna sina jobb. De får sparken. (Söndagens sändning utgick tyvärr på grund av förlängningen i matchen mellan Brynäs och Skellefteå. Vi ber om ursäkt för det inträffade.) Det är först nu som tankarna på hur skör tryggheten är slår honom, en månad innan han ska gå ut i arbetslöshet. Vad händer inuti en människa som inte längre behövs på sitt jobb? När framtiden inte längre är lika självklar?Följ med 41-årige Jonas tiden efter varslet – från att han packar ihop sin arbetsplats till sista kvällen med gänget på den lokala pizzerian. Först efter det gör sig verkligheten påmind på allvar. En P4-Dokumentär av Malin Ulfhager på SR Kronoberg. ___________________________________________________________________________ En P4-Dokumentär av Malin Ulfhager på SR Kronoberg

P4 Dokumentär 20120506

Som ung punkare och nyutkommen flata stod Camilla Alexandersson på barrikaden och kämpade för allas lika rättigheter. Men de fotriktiga skorna gömde hon i garderoben och berättade inte för någon om de många sjukhusbesöken.-I ett samhälle där friskhet är norm är det svårare att komma ut som reumatiker än som homosexuell, säger Camilla. När Camilla Alexandersson var tonåring fick hon diagnosen JRA (Juvenil Reumatoid Artirit). Men istället för att berätta för andra om sin sjukdom, pushade hon sig hårt för att leva som alla andra.Fortfarande som vuxen drar Camilla sig för att berätta om sin reumatism. Sporter och fysiska utmaningar upptar en stor del av hennes liv - och här vill hon vara med på samma villkor som alla andra. Men ibland säger kroppen ifrån. - Vissa mornar när jag åker till jobbet kan smärtan i lederna kännas outhärdlig och jag skulle behöva sitta på bussen. Men omgivningen ser en frisk, ung människa, och jag vet att det sticker i ögonen om jag sätter mig på handikapplatsen. Då biter jag hellre ihop och står kvar Varför är det så svårt att "komma ut" som sjuk?I denna P4-dokumentär funderar Camilla över hur rädslan för att berätta påverkat hennes syn på sig själv och hennes relationer till andra.Och vad händer när man börjar tänja på sina egna gränser och faktiskt börjar berätta? Följ med under några veckor i Camillas liv när hon grubblar över sin sjukdomsidentitet. Och varför hon fortfarande tycker att det är svårt att "komma ut som reumatiker".P4 Dokumentären ”Att komma ut som reumatiker är gjord av Hanna Larsson på SR Sjuhärad. hanna.larsson@sr.se

Plötsligt stod han bara där, blottaren. Det hände när Malin var 22 år och jobbade som brevbärare. Bilden av blottaren är ofta löjeväckande En tragisk men ofarlig figur som man kanske gör bäst att helt enkelt skratta åt eller strunta i.Men hur påverkas man egentligen av att bli utsatt för en blottare? Malin Hermansson, 22 år, jobbar som brevbärare och är ute på sin vanliga postrunda. Hon springer nerför trappan till en källarvåning då en dörr öppnas. Hon fortsätter att dela ut brev men upptäcker efter tag att mannen inte har några byxor på sig. Malin förstår först inte riktigt vad som händer, hon tycker inte att mannen är hotfull men upplever honom ändå som obehaglig. - Jag tänkte bara att det här är fel, det här är fel, det här är fel. Jag måste härifrån.Efteråt vet hon inte om hon ska göra en polisanmälan eller ej. Tiden efteråt är jobbig. Malin byter postrunda men är kvar i området. Hon är på helspänn och orolig för att träffa mannen igen. -  Jag var skakig och orolig. När dörrar smällde i trapphus och det kom någon gick pulsen upp. Tänk om det är han? Dokumentären är gjord av Liselotte Olsson på SR Blekinge.   Liselotte.olsson@sr.se                            

Under 24 års tid har Jonas Andersson knatat vägen till och från sitt jobb som montör på en fabrik som tillverkar köksskåp i Småland. Men dagen då den tryggheten kommer att försvinna närmar sig, för Jonas har blivit varslad. På väggen i fabriken hänger en stor wellpappskiva där de anställda har ritat upp dagarna som är kvar till det att hela produktionen stänger ner för gott. För varje dag som går sätter de ett kryss. Högst upp på kartongen har någon skrivit The Final Countdown. Tillsammans med hans arbetskamrater, som har gått samma öde till mötes, firar de sista dagen på jobbet med gemensam baconfrukost, en stänkare och middag på den lokala pizzerian i Älmhult. På måndagen väntar verkligheten och arbetslösheten. --

Varje torsdag kväll träffas ett gäng kvinnor i Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoendes lokaler i Malmö för att fika, prata, sticka, titta på film eller kanske ägna sig åt skönhetsvård. Många har missbrukarbakgrund och tar underhållmediciner som till exempel Metadon. Men på torsdagskvällarna umgås man. De här kvällarna har blivit som en fristad för kvinnorna, där de bygger upp en tillit till varandra och en gemenskap som de flesta av dem annars saknar i sina liv. En av dem är Maryana, som kommer varje vecka. För henne har det betytt mycket att umgås med de andra kvinnorna och hennes självförtroende har stärkts av att hon har fått vänner och känner äkta gemenskap för första gången i sitt liv. Maryana var 15 år när hon rymde från Norge för att undvika en ny familjehemsplacering. Hon liftade till Malmö och tiggde ihop pengar för att kunna ta sig över till Köpenhamn och Christiania. Det är mer än trettio år sedan, nu bor hon i Malmö, i sin älskade lägenhet, efter långa perioder som hemlös och är drogfri sedan några år tillbaka. I den här P4-dokumentären möter du henne och de andra kvinnorna på Qvinnoqulan, som de kallar sin träffpunkt och får ta del av deras gemenskap, deras samtal och tankar om livet. - Det känns så varmt och äkta och det kan jag inte komma ihåg att jag någonsin känt, för att det är på riktigt, alltså vi bryr oss om varandra på riktigt, säger Maryana. Gunilla Kracht har gjort över 18 radiodokumentärer och under ett års tid har hon då och då besökt Qvinnoqulan och tagit del av gemenskapen mellan kvinnorna där.

Jag visste inte att klass kunde vara så påtaglig och smärtsam innan jag fick insyn i den andra sidan. Som ung intalade jag mig att klass tillhörde det förflutna. Att min mamma och de andra arbetarna som studerade och gjorde klassresan under det svenska folkhemmets tid var de första och sista. Men nu. Skillnader jag valt att blunda för framstår så brutalt. Ämnet klass kan vara så känsligt. Svettigt. Oavsett sida. Redan som barn under 1980-talet väcktes Eija Hetekivi Olssons ilska mot klassamhällets sneda villkor. I den här dokumentären följer vi med henne till miljonprogramsförorten Gårdsten utanför Göteborg, där hon växte upp. Vi möter också Emma von Essen och hennes pappa Richard von Essen, som bägge som barn ville dölja det adliga efternamnet och familjens historia, då det förde mig sig oönskade förväntningar och förutfattade meningar. Emma von Essen berättar också om en skuld hon känner - över att tillhöra de privilegierade. Till sist möter vi också min mamma, Inger Hedman. Född rätt in i fattig arbetarklass under 1930-talet och omgiven av ett uttalat klassamhälle. Men där en stark känsla av att ha ett eget värde skyddat. Jag heter Jonna Berglund och har arbetat vid Sveriges Radio i snart 14 år, men varvar nu mitt arbete med studier till trädgårdsmästare. Det här programmet om klass är min fjärde P4 dokumentär. De tre tidigare är Begäret, (2010), Vad är det med träden? (2009) och Jag har inte tid att dö! (2008).

Taru Nurmela är 29 år och sjunger finsk tango - i svenska Eskilstuna. Många ungdomar förknippar dansen med gamla gubbar som pimplar Koskenkorva och Taru har svårt att hitta bandmedlemmar som är yngre än 60 år. Men det finns platser där den finska dansen fortfarande lever. Det här är också ett program om att längta bort och komma hem. Följ med till Skultuna lagård där festklädda Sverige-Finländare sjunger karaoke och virvlar runt på lagårdsgolvet. Taru är med och tävlar om en plats som tangodrottning. Och möt Isto Hannukainen som minns sommarnattens dans under björkarna i Finland. Han bar med sig tangon närmast hjärtat när han flyttade över Östersjön och blir nostalgisk när han rotar runt bland lp-skivorna. För 23-åriga Sanna Pynnönen är den finska tangon minst lika spännande som salsa men hon drömmer inte direkt om att hitta en ung, vacker tangokung här i Sverige. Följ med till en liten föreningslokal i Torshälla där Sanna lär ut finsk dans till pensionärer. Vad får Sanna och Taru att hålla kvar i ett arv som många andra valt bort?

För fyra år sedan, bara några dagar innan då 31-åriga Daniel Erman skulle fira sin tvååriga bröllopsdag kände han att något inte var som det skulle. Han kunde inte känna några smaker längre. - Jag kände mig lite allmänt borta, och de lade in mig akut direkt. De röntgade huvudet och jag fick titta på olika bilder och förklara vad jag såg. Jag blev förvånad och undrade vad detta kunde vara. Och så hittade de något på magnetröntgen. Daniel fick diagnosen MS, multipel skleros. Även om det var skönt att ha fått ett namn på de konstiga symptomen så skrämde diagnosen honom. – Jag trodde det var något som gamla fick, något som hade med leder att göra.  Jag blev nervös, det kändes inte bra. Det är en allvarlig sjukdom som man kan bli väldigt dålig av. Och så är den så oviss. Omkring 17 000 svenskar lider av nervsjukdomen MS. Patienterna får återkommande inflammationer som drabbar olika delar av centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. De vanligaste symptomen är synproblem, yrsel och onormal trötthet. Sjukdomsattackerna kan vara i allt från några dygn till ett par månader, och det kan gå någon månad eller flera år mellan varje attack. Det finns ännu inget botemedel mot MS, men sjukdomen går att bromsa med hjälp av mediciner. Varannan dag tar Daniel en spruta som påverkar immunförsvaret och gör så att sjukdomsförloppet bromsas. Men Daniel nöjer sig inte med att låta medicinerna hantera sjukdomen. – Jag förväntade mig att ligga på sjukhus flera gånger om året, och jag ville bygga en stark kropp för att klara av det. Så jag köpte mitt livs första gymkort en månad efter diagnosen. Ett par månader senare tog han sina första löpsteg. Målet var att klara av att springa sju kilometer på vägarna runt huset hemma på Söderslätt utanför Trelleborg. Knappt två år efter att han fick sin diagnos stod han på startlinjen på New York marathon.

Lennart Martinsson och Göran Svensson har mer eller mindre levt hela sina vuxna liv på den lilla fraktbåten Pavona. Nu är den tiden förbi. Pavona är en av de absolut sista fraktbåtarna som finns kvar eftersom behovet av fraktbåtar är så gott som obefintligt. Det är lastbilarna som har helt tagit över transporten av spannmål och styckegods, som tidigare fraktades med båt. Nu har Pavona varit till salu i 16 månader och i väntan på ny ägare ligger hon i Kungshamn. Och kommer det ingen köpare måste Lennart och Göran köra henne till Grenå i Danmark för skrotning, en utväg som de båda ägarna helst vill slippa. Efter att ha bott, levt och jobbat ombord i 36 år skulle det vara ett tragiskt slut, menar de. För tio år sedan blev Lennart Martinsson och Göran Svensson ålderspensionärer. Men att sluta jobba var det aldrig frågan om. Livet ombord på den lilla fraktbåten Pavona var fortfarande spännande och roligt och tanken på att gå iland och inte göra nånting alls kunde de inte  förlika sig med. Nu har proppen gått ur den svenska kustsjöfarten, Pavona är en av de absolut sista fraktbåtarna som finns kvar och det finns helt enkelt inga laster längre. Nu har Pavona varit till salu i 16 månader och i väntan på ny ägare ligger hon i Kungshamn. Och kommer det ingen köpare då blir det till att köra henne till Grenå i Danmark för skrotning, en utväg som de båda ägarna helst vill slippa. Efter att ha bott, levt och jobbat ombord i 36 år skulle det vara ett tragiskt slut, menar de.

- Jag har aldrig blivit ifrågasatt som förälder, för det är väl ingen som vågat säga något till mig. Men visst kan jag förstå debatten om rimligheten i att små barn tränar så pass mycket... Sara Rumbutis är mamma till tre talangfulla gymnaster. Men hon är även tränare, internationell domare och gift med Sergej, anställd tränare i Stockholm Top Gymnastics och under sin aktiva period en av världens bästa gymnaster. I lägenheten i Bromma, på bekvämt avstånd från gymnastikhallen, är flyttkartongerna precis uppackade. Det var familjens helhjärtade satsning på gymnastiken som styrde flytten från Älvsbyn i Norrbotten till huvudstaden. Den främsta orsaken var det faktum att Saras och Sergejs dotter Julia, 14 år togs ut till Svenska Olympiska kommitténs talangsatsning på unga gymnaster, med det uttalade målet att någon i gruppen ska ta medalj på OS i Rio 2016. Sjuåringar som tränar sex gånger i veckan är inte något man höjer på ögonbrynen åt i specialhallen i Åkeshov. David Rumbutis som är 11 år är uppe i 26 träningstimmar i veckan och hans storasyster Julia klämmer in ytterligare ett par timmar. Totalt fokus i träningshallen är ett måste eftersom många övningar annars skulle vara livsfarliga för elitgymnasterna. Lika uppenbar som koncentrationen är dock glädjen och tillfredsställelsen när någon bemästrar en ny övning – när liten eller stor klarar något nytt ringer gymnasten i en klocka och alla stannar upp i någon sekund för att applådera. Gymnastikliv är en P4-dokumentär om hur man balanserar tillvaron i en trebarnsfamilj där krävande träning, nervkittlande tävling, konkurrens men även den påtagliga gemenskap i hallen är det som dominerar familjelivet. Dokumentärmakaren Lena Callne - som i sin ungdom själv höll på med gymnastik under dåtidens premisser - får en hisnande inblick i svensk elitgymnastik anno 2011 och jagar spår av den där hotfulla pressen som vi så ogärna vill associera till ungdomsidrott.

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra. All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel. - Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie. I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln. - Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie. Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år. Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation. - Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie. Idag har Emelie tagit sig ett annat namn. Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv.  Oavsett en civilkurage-lag eller inte. Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror.  Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan. Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad. För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre. Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns. Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Annas desperata längtan efter barn skrämde bort alla män hon träffade. När hon var 39 år fick hon dessutom beskedet att hon inte längre kunde få barn. Två år senare kom Eric - som blivit till genom provrörsbefruktning i Danmark.- Han är mitt mirakel, säger Anna, men livet som ensam mamma är inte enkelt. Insikten om vad ensamt ansvar verkligen innebär var gav ångest och vaknätterna tär. Vilka egenskaper har egentligen donatorn och vad säger man till folk som frågar vem pappan är? När Anna närmade sig 40 kände hon att tiden sprang ifrån henne när det gällde att skaffa barn. Hon åkte till Danmark och gjorde en provrörsbefrukting och blev gravid på första försöket. Och hon är långt ifrån ensam om att välja det alternativet. – Jag hade en pojkvän när jag gjorde provrörsbefruktningen men kände att jag inte kunde vänta på att han skulle bli redo att skaffa barn, säger Anna, mamma till Eric som snart fyller nio månader. Några år tidigare hade Anna fått beskedet att hon inte längre kunde få barn eftersom hon blivit för gammal och hade dålig äggproduktion. Men en annan läkare gjorde en annan bedömning och Anna åkte till Danmark och blev gravid på första försöket. – Det har varit mycket oro, inte minst för att jag tidigare fått höra att jag absolut inte kunde få barn. Nu är Eric här och Anna ser honom som sitt mirakelbarn. Men livet som ensamstående mamma innebär också stora prövningar. Insikten om vad ensamt ansvar verkligen innebär gav svår ångest och vaknätterna tär. Annas föräldrar är gamla och någon praktisk avlastning kan hon inte räkna med. Hon funderar även en hel del över donatorns egenskaper - och vad säger man till folk på stan som undrar vem pappan är?

För ett tag sedan fick jag en vänförfrågan på Facebook som jag blev extra glad över. Den kom från mormor, då 92 år gammal. De senaste 15 åren, efter det att morfar dog, har mormor levt ett aktivt liv. Hon har bland annat flyttat två gånger till nya städer, gjort flera långa resor och studerat på komvux. Men i våras blev mormor för första gången sjuk på allvar och inlagd på sjukhus i flera omgångar. Och sedan dess orkar hon inte lika mycket längre. Hur är det egentligen att bli gammal? Att tvingas acceptera att kroppen inte orkar lika mycket längre? Att leva med insikten att man faktiskt inte kan ha så lång tid kvar att leva? Möt min mormor Greta!

- Om jag inte skulle ta hänsyn till mina instinkter och uppleva vildlivet, skulle jag nog bli psykiskt sjuk. Kanske till och med dö. Det säger Maninna Råland som upp till sex månader om året bor i en grotta hon själv grävt ur för hand och inrett på eget sätt. Att somliga har ett slags längtan till ett annat liv och väljer utanförskapet, kanske kan ses som underligt eller som en frisk reaktion på ett allt sjukare samhälle. Maninna struntar i vilket - för hon är aldrig så lycklig och lugn som i grottan. Hon uppskattar kontraster; kontrasterna mellan glitter och glamour och att ta av sig klackarna, tvätta av sig sminket och landa i sin älskade grotta. - Bara för att man bor i en håla, behöver man ju inte se ut som ett troll, som Maninna säger. Hon har prövat på det mesta; från att vara lyxhustru, skeppare och nattklubbssångerska till det hon kallar Svenssonliv. Numera är hon förtidspensionär och keramiker. Hennes nackskador, ryggbesvär och en bindvävssjukdom, gör att många saker blir omöjliga eller går henne förbi. Hon vet att varje sommar kan vara den sista rörliga i den hemliga, gotländska och mycket svårfunna grottan. I vissa perioder ligger hon raklång i veckor och har ont.Vad är det som driver henne att bo i en grotta i oländig terräng trots böket att komma dit och utsattheten det innebär? Hur ser Maninna på smärta?Vad händer inom henne efter att hon levt eremitliv i några veckor? Blir det aldrig ensamt? Hur ser grottvardagen ut? Hur bor hon resten av året?Och varför ligger det ett dött rådjur i bilen?

När Helen Johansson var 21 år gammal fick hon diagnosen Borderline personlighetsstörning. För Helens del innebär sjukdomen att hon lätt får mycket svår ångest, en ångest som kan utlösas av nästan vad som helst. - Jag vet aldrig hur jag mår när jag vaknar och därför funkar det inte för mig att jobba, säger hon. Det räcker med att något litet händer så kan ångesten dra igång. Det kan vara att en telefonförsäljare ringer och är envis eller att datorn här hemma krånglar. Helen har varit på behandlingshem i flera omgångar och blivit mycket bättre på att hantera sin sjukdom. När hon mådde som sämst åt hon nästan ingenting, drack för mycket och skar sig. - När det gäller maten tyckte jag inte att jag var värd den. Drack och skar mig gjorde jag för att lindra ångesten. Vändpunkten för henne kom när hon träffade sin sambo Anne. Kärleken och den trygghet den ger har gjort henne mycket starkare. Idag varken dricker hon för mycket eller skär sig. Helen drabbades dock av ett hårt slag för ett och ett halvt år sedan. Idrotten har alltid betytt mycket för henne och hon var aktiv i en klubb. Hon ville vara öppen om sin sjukdom och berättade att hon lider av Borderline. Efter ett tag ringde klubben och sade att hon inte längre fick vara med – det fanns de som var rädda för henne. Helens självkänsla fick sig en rejäl knäck. De gamla tankarna på att inte äta, börja dricka och skära sig kom tillbaka. Idag, ett och ett halvt år senare, undrar hon fortfarande varför vissa personer i klubben var rädda för henne. Samtidigt har en tanke väckts – tänk om hon skulle kontakta klubben och försöka reda ut varför det blev som det blev.

Fia sörjer fortfarande sin döda hund Elliot trots att det har gått flera år sen han dog. Ingela bytte ring med sin hund när den dog. Hur stark kan kärleken till ett husdjur bli? Och hur länge får man sörja när husdjuret dött? Det här är ett program om kärleken till ett husdjur och sorgen när det går bort. Finns det en grishimmel och hur känns det att avliva en get som man pratat dagligen med de senaste elva åren? Reporter är Stefan Nordberg. Till vardags jobbar han på tidningen Byggvärlden. Tidigare har han bland annat jobbat med djur på Skansen och som valguide i Nordnorge."Jag började tänka på programmets tema när jag jobbade på Skansen och ombads avliva en uppenbart plågad gråsparv. Genom att snabbt avliva den skulle lidandet avslutas. Jag klarade det inte. Jag var inte som min vän Erland, tänkte jag då. Djurvårdaren Erland som älskar sina djur på Skansen och som skjuter dom i huvudet med en bultpistol när de blir gamla. Erland har en kohud som hallmatta. Från en ko som han tog hand om i hela dess liv. Erland är en känslig man men i mina ögon ytterst hårdhudad. Sådan är inte jag." Erland är också med i programmet, och får bland annat prata om sin favoritget Tea.

Han kallar sig själv Svarta Höken men hans svenska namn är Hugo Bergström. Han har ett passionerat intresse för indiankultur och har under många år alldeles på egen hand byggt upp en indianby utanför Åtvidaberg trots att han häcklats av många. Där har han gjort allt från att bygga tipi till att sy indianmockasiner. Men hur ska det går med byn när ingen vill ta över?

Aslan bor i en liten stad i norra Kaukasus, ett lugnt hörn i en väldigt orolig del av Ryssland. Regionen är översållad av olika etniska grupper och Aslan själv är tjerkess medan hans fru är ryska. De har två barn, höns och kaniner i ett skjul i trädgården samt internet och satellit-tv i vardagsrummet. Sveriges Radios Fredrik Wadström som arbetat många år i Ryssland har själv tjerkessisk bakgrund och besöker Aslan för att förstå vad som återstår av tjerkessisk identitet efter 150 år av ryskt styre i norra Kaukasus.

En dokumentär om att leva med albinism i Afrika. Få saker väcker så starka reaktioner som vit hud på en svart människas kropp. På landsbygden i Tanzania i östra Afrika är många vidskepliga och ofta ses albinos inte som människor utan som spöken och gengångare. I den här dokumentären träffar du bland andra 14-årige Severin som bor på ett barnhem för barn med albinism. Många barn i Tanzania som saknar pigment överges nämligen av sina föräldrar. Albinism är en ärftlig genetisk defekt och den är mer än tio gånger så vanlig i Tanzania som i Sverige. 2007 och 2008 exploderade fördomarna och mer än sextio personer med albinism mördades. Bakom de flesta av morden låg traditionella medicinmän på jakt efter albino-kroppsdelar att använda i tillverkningen av magiska mediciner. Mordvågen har ebbat ut, men fördomarna finns kvar och tusentals albinos lever fortfarande i skräck om att mördas eller attackeras. Under Afrikas brännande sol blir den vita, känsliga huden en dubbel förbannelse. De allra flesta personerna med albinism får nämligen tidigt hudcancer och dör innan de fyllt 30. P4 Dokumentär Korrespondenterna handlar om den dubbla förbannelsen att ha albinism i Afrika. I dokumentären möter vi bland annat en traditionell medicinman - representant för den yrkesgrupp som anklagas för att ligga bakom morden. Vi möter också personer med albinism som överlevde attackerna och alla de som kämpar för att fördomarna ska försvinna. En dokumentär av Marcus Hansson

Det var när äldste sonen Lukas skulle börja på dagis som mamma Jenny och pappa Nicklas kände hur fel det var. Lukas ville inte bli lämnad och de ville inte lämna. Sen flöt det bara på och när Lukas markerade att han inte ville gå i skolan så började familjen fundera på att hemundervisa honom, och så blev det. Idag är Lukas tio år och har fått två bröder, ingen av dem har satt sin fot i skolan. Det här är ett val som familjen ständigt får förklara för nyfikna och provocerade medmänniskor. Efter sommaren 2011 kommer de inte längre att kunna välja att hemundervisa barnen i Sverige, det sätter den nya skollagen stopp för. Därför har familjen bestämt sig för att sälja sitt hus och flytta till Åland, där råder finsk lag och hemundervisning är tillåtet. Malin Marcko besöker familjen i deras lilla husvagn som de bor i medan de letar efter ett hus att bo i till hösten.

Det här är en berättelse om en ung man i Chile som försöker bli vuxen. Roberto rappar och målar grafitti. Han har en helt annan relation till Chile än min generation. Min egen relation till Chile har allt från början varit politisk - Allendetiden, kuppen, Pinochetdiktaturen och demokratins återkomst har varit självklara etapper i min syn på Chile och i min relation till chilenarna. Detsamma gäller för mina chilenska generationskamrater. Men den generation chilenare som växt upp efter demokratins återkomst har – har jag upptäckt – helt andra referensramar och är präglade av ett helt annat Chile. Roberto träffade jag i en slags konfrontation en sen kväll på gatan när jag inte kunde dölja min ilska över hans grafitti. Men jag upptäckte att han var just ett den ”demokratins barn” som jag inte förstod mig på. Dokumentären är ett försök att förstå honom, samtidigt som han försöker förstå sig själv. Det är därför också en bild av Chile bortanför de politiska schablonerna.Lars Palmgren, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika

- Jag är ganska mörkrädd och gillar inte blod. När jag säger det och folk vet att jag är polis tycker de att det verkar konstigt. Så det är kanske en fördom att man skulle vara extra modig eller tuff för att man är polis. Johanna Andrén möter mig i polishusets entré i Uppsala. Hon är 30 år, polisinspektör och jobbar på krimjouren, kriminaljouren. Här har hon landat efter jobb som ordningspolis och på Säpo, Säkerhetspolisen, bland annat. Vi möter också Ella Andersson som var en av de allra första kvinnorna vid Uppsalapolisen när hon började 1949. Alltmer kom hon att jobba med grövre våldsbrott och att utreda kvinnomisshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. – Man kunde få glåpord kastade efter sig, att man jobbade med ”snusket”, berättar hon.  Kerstin Pohjanen är 65 år. Hon är en av min pappas många förstakusiner och kommer från en by i Tornedalen, några mil söder om Pajala. Knappt 20 år fyllda bestämde hon sig för att bli polis. När hon började jobba, var det med en manlig kollega. – Allmänheten tilltalade alltid mannen, aldrig med mig, första tiden. Tills min kollega fick säga till att Kerstin kan lika mycket som jag. Jag har jobbat mycket med kriminaljournalistik och har blivit nyfiken på hur det är att vara en tjej i kåren. I dag är vart fjärde polis en kvinna, för tio år sen var de vart femte. Är man bara en i gänget? Eller får man kämpa sig fram som poliskvinna bland polismännen? Möt Johanna, Kerstin och Ella, tre generationer kriminalpoliser.

Den är stor och tung och tar mycket plats - långtradaren på vägen framför dig. Men tänker du någon gång på att föraren kan vara en ung kvinna? Den här dokumentären handlar om Emelie Blomqvist, lastbilschaufför. Hon är nyss fyllda 28 år och tycker att hon har drömjobbet. Men det är också jobbet som stått henne dyrt, det tog nästan livet av henne. En svår olycka för åtta månader sedan vände upp och ner på tillvaron. Följ med på ett vanligt nattjobb för Emelie. En resa genom södra Sverige i en bil med last väger 32 ton. Ett samtal vid ratten som rör sig kring allt från jordgubbsdoft och små kattor till krossade drömmar och kampen tillbaka till livet.

En dokumentär av Ginna Lindberg om vapenälskare i USA. - Utan min pistol är jag naken, säger Michelle Rogers.Hon står hemma i köket i Lorton i Virginia med pistolen i ett hölster på höften. Michelle fixar mellanmål till de två döttrarna, lägger upp jordgubbar och blåbär på ett fat, samtidigt som hon demonstrerar sin svarta Sigsauer för mig. Hon går alltid runt med laddad pistol i hölstret.- Man vet aldrig vad som kan hända. Man måste alltid vara beredd på det värsta, säger Michelle. Varje månad dödas runt 2600 personer i USA av skjutvapen. De skjuts till döds genom mord, skottdåd, vådaskott eller självmord. Men trots den höga dödssiffran så är det påfallande lite politisk debatt i USA om vapenlagarna. Kongressen har på de senaste åren inte tagit några initiativ till skärpta regler. Barack Obama har inte heller föreslagit någon ändring av vapenlagarna sen han tillträdde som president. USA har idag bland de mest liberala vapenlagarna i västvärlden, och i många delstater är reglerna på väg att bli än mer tillåtande. Varför värnar så många amerikaner om rätten att bära vapen? Och hur argumenterar vapenförespråkarna? Det här programmet handlar om amerikanska vapenälskare och deras resonemang. Möt den unga tvåbarnsmamman som går beväpnad när hon hämtar barnen på dagis. Hör om cowboy-historikern i Arizona som har två pistoler i hölstret. Och möt prästen som ber till Gud att vapenlagarna inte ska ändras. Dokumentären är gjord av Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington.

Det började som en vild idé när två Bajenfans fick veta att fotbollslegenden Lennart Nacka Skoglund en gång, 1960, spelat en match i Borrby. - Vi gör en staty, sa konstnären Richard Andersson. Och så blev det. För ett år sedan invigdes den. Efter stora protester. Den lilla byn Borrby på Österlen delades i två läger. De för och de emot statyn. Nu står ändå fotbollslegenden staty vid fotbollsplanen i byn. En del älskar den. Andra inte. Statyn har mötts av motstånd och hejarop, av både ilska och kärlek. Av tillresta Bajenfans som hängt klubbhalsduk om den och av vandalisering, när någon täckte hela statyn med svart tejp. Åsikterna går isär. – Varför står den här, han har väl inget med Borrby att göra?–  Den står monument över när stora världen, i form av Nacka och det brasilianska laget Fluminense kom till byn.–  Ska man hedra nån med staty i Borrby, då finns det andra som är värda äran. I dokumentären möter du både upprörda Borrbybor och Ulf Andersson, regissör från Halmstad som tillsammans med konstnären Richard Andersson fick idén. Du hör också Jan Ohlsson, sportchef på Ystads Allehanda – en av de hårdaste kritikerna. Och så får du bläddra i klippböckerna med Torsten Persson och Sven Erlandsson, två av de lokala fotbollslegenderna som var med, då 1960 – när Nacka Skoglund och det brasilianska laget Fluminense kom till byn. En dokumentär om att klacka enkronor i bröstfickan, om Stockholmare och bofasta, om publikens jubel och den där outgrundliga kärleken till fotboll. Dokumentären är gjord av Linda Evereus, reporter och programledare på Sveriges Radio Kristianstad.

Jag har bestämt mig, jag älskar honom, säger Tamara Kuchiki. Hon var konståkerska i världsklass. Hennes man, Ludvig Girdland, var violinist i världsklass. Bilolyckan 2005 förändrade livet för dem. Ludvig stod på vinden på Västsvenska ön Tjörn och spelade in solofiol till musiken till Lasse Hallströms film An unfinished life. När filmen kom upp på biograferna gick han och hans amerikanska fru och såg den, i Los Angeles. De var runt trettio och nygifta när de såg Ludvigs namn rulla förbi under eftertexterna.På vägen hem i bilen small det. De blev påkörda av en rattfull. Ludvig blev svårt skadad. Han behöver vård 24 timmar om dygnet.– Det här är livet som vi har fått, tyvärr, men vi har livet, så det är bra, säger Tamara.Sedan snart sex år tillbaka bor Ludvig på ett boende i Göteborg. Tamara bor i en lägenhet i närheten och jobbar som konståkningstränare i ett par klubbar. Hon jobbar också som Ludvigs assistent.– Man måste vara en läkare, en sjukgymnast, en arbetsterapeut, en fru...Den här dokumentären handlar om Tamara. Om Ludvig. Och om nöd och lust – när den man älskar är svårt hjärnskadad.Lite om musiken i dokumentärenJag har hämtat flera spår ur musiken till Lasse Hallströms film An unfinished life, där Ludvig medverkade som violinist.Jag har också använt ett spår av kompositören Bear McCreary. Stycket skrevs för en tv-serie och spelas av en stråkkvartett som Ludvig ledde, the Supernova String Quartet.  Stycket hette i original "Saying Goodbye" och spelades in ungefär en månad innan bilolyckan där Ludvig blev påkörd. När stycket skulle ges ut på CD ändrade kompositören titeln till "A promise to return" med motiveringen att ingen musiker som någonsin arbetat med Ludvig var redo att säga farväl till honom. Kompositören har också dedikerat stycket till Ludvigs tillfrisknande.Jag har också hämtat musik från skivan "Friends forever" där Ludvig spelar tillsammans med pianisten Josh Nelson. Skivan släpptes efter olyckan, för att samla in pengar för att hjälpa Ludvig.Ett par spår kommer från skivan Dialogue, där Ludvig spelar tillsammans med gitarristen Tobias Neumann.Macy Gray och Vanessa Carlton valde jag eftersom de är två av många artister som Ludvig har spelat med, antingen i studio, eller på turné.–

Det doftar skarpt syrligt av färskost i familjen Pecniks skinande rena lilla ostfabrik. Här inne blir Kroatiens förvandlingsprocess tydlig. För att kunna bli en del av EU håller Kroatien på att förändra eller slopa många av sina gamla traditioner. EU ställer nya krav på t ex hygien och kontroller, och till skillnad från många andra små kroatiska osttillverkare har Ljiljana och Mario Pecnik valt att satsa stora pengar på att bygga en helt ny ostfabrik - enligt EU-standard. - Vi gör en traditionell ost, men med moderna produktionsmetoder, säger Mario Pecnik. Han och hans familj välkomnar förändringarna, men många andra i Kroatien ser EU som ett hot mot landets traditioner och värderingar. Landets politiker är så gott som eniga om att Kroatien bör bli EU:s tjugoåttonde medlemsland, men det är inte säkert att de har en majoritet av kroaterna med sig. Enligt vissa opinionsundersökningar är utgången oviss av Kroatiens kommande folkomröstning om EU-medlemskap. Mario Pecnik säger att många av kollegorna i ostbranschen är fast i gamla trånga tankemönster. Mario kallar det ett "Balkansätt att tänka". Folk måste, säger han, få ett nytt förhållningssätt till produktion och marknadsföring för att Kroatiens traditionella osttillverkning ska överleva. Samtidigt måste han och familjen betala ett högt pris, i form av hårt jobb med sjudagarsvecka, för att klara sig i den nya, alltmer EU-anpassade omgivningen. Hör berättelsen om familjen Pecniks kamp i ett Kroatien i stark förändring.

Jorge bestämde sig i vintras för att utmana sig själv och inspirera andra: han började dansa ute bland folk. På tunnelbanan, i ett köpcentrum, på Plattan eller bara på gatan.Med lurar i öronen så att bara han hör musiken, står han där och underhåller omvärlden. På nätet kallas han ibland för Dansturken.Varför dansar han? Det är inte helt lätt att svara på - men det handlar om att våga utmana sig själv, komma ut som artist och kanske få andra som sitter i samma sits att våga bryta gamla mönster. Att lämna en trist uppväxt bakom sig, våga testa något nytt.Jag som har gjort programmet heter Minna Grönfors och arbetar på Radio Stockholm sen tolv år. För fyra år sen startade jag Metropol i Stockholm, en kanal som alltid haft ett öga på miljonprogramsområdena. Arbetet med det har förändrat min syn på journalistiken för alltid, gjort mig ännu mer intresserad av klassfrågor och de olika möjligheter unga människor i Sverige har idag. Jorge fick mig att inse att när det gäller att forma sitt eget liv så är alla sätt bra utom de dåliga.

Lars Damberg var sju när han hittade en tapetrulle uppe på en hylla. Han började rita en stad på baksidan. 20 år och flera hundra meter rulle senare, ritar han fortfarande. – Staden som jag ritar på rullarna är som en del av mig. Jag placerar mig alltid någonstans där. Jag tänker mig in att jag lever i den här stan och kan dagdrömma om att jag åker runt där i min bil. Ibland åker jag även utanför rullen.Med blyerts har Lasse ritat staden Minsta, som har ungefär 44 miljoner invånare. Rullar man ut hans rullar växer staden fram som en slags kartbild, med vägar, massor av bilar, hus, affärer, restauranger och allt annat som hör en stad till. På vissa hus har han skrivit ut vilka som bor och hur mycket de tjänar.– Jag själv är VD för Kapp Ahl och har en väldigt stor inkomst. Mitt hus kostar 750 miljoner och jag tjänar 135 miljarder. Sen har vi en tjej här, hon är rikast i Minsta. Monika Karlsson tjänar 90 miljoner per dag. Hon är sekreterare på Nordbanken, berättar Lasse.Efter många år då Lars inte hittat sin plats i skolan fick han så småningom diagnosen Aspergers Syndrom, en slags autism utan begåvningshandikapp. Många bitar föll äntligen på plats och han kunde hoppa av särskolan. Däremot gör Aspergers Lars extra känslig för stress, förändringar och många okända människor. Då får han lätt ångest. Men Aspergers förklarade också hans enorma intresse för att rita på sin tapetstad, och har gett honom ett ovanligt sinne för detaljer.Lars har även ett annat stort intresse, att spela teater. I P4 Dokumentär får vi också följa med i spänningen och förberedelserna inför att kronprinsessan Victoria och prins Daniel gästar Musikteatern Freja i Jönköping, som Lars är med i. Och jobbet, på Willys mataffär, kommer han sinne för ordning och detaljer väl till pass. Hans favoritställe är barnmatshyllan där han lyckas hålla ordning på alla små burkar.– Lars är dubbelt så effektiv som vi andra, berättar hans kollega Eva Bergström.Det mesta rullar på i Lasses liv just nu, och från en sjuårings ritande på tapetrullar hemma i barnrummet, går färden snart vidare till Kulturhuset i Stockholm.- Det blir 2012. Då får jag stora salen så att jag kan rulla ut hela min längsta rulle. För mig ska det bli jättespännande. Jag har aldrig sett den utrullad innan.Programmet är gjort av Alexandra Svedberg.Lars Dambergs hemsida:www.minsta.se

Följ med till Sveriges mest isolerade ö Gotska Sandön. Här finns ingen hamn, ingen bofast befolkning men två tillsynsmän som turas om att vakta och vårda ön. Att arbeta så långt från alla typer av samhällsservice kräver särskilt händiga personer som både kan allt från att laga mat och meka med motorer till att vara rörmokare och snickare. Dessutom ställs hårda krav på yrkesskicklighet till havs eftersom ön ligger mitt ute i Östersjö. Att arbeta isolerad från omvärlden under långa perioder ger också ett särskilt förhållande till naturen och djuren. Här häckar havsörn, här skuttar skogshare, här vilar sälen på stranden och här dyker då och då utmattad och oljeskadad sjöfågel vila. Tillsynsmännen får också med tiden ett särskilt förhållande till naturen. Här talar ingen om sol, regn eller snö. Nej, det enda som är viktigt är vinden. Varifrån det blåser och hur mycket. Omslag i vädret innebär ändrade planer och blåser det hårt kan inga båtar lägga till längs kusterna. Gotska Sandön har också sin särpräglade historia. Här härjade sjörövaren Petter Gottberg och här bodde författaren och konstnären Albert Engström under långa perioder. På vintern viner vinden över de långsträckta sandstränderna och fyrens ljus sveper dösligt över trätopparna. På sommaren sjuder ön av liv och sommargäster som kommer för att njuta av den totala isoleringen. Följ med du också och upplev ett besök på Gotska Sandön under en vintervecka 2011!

"Att föda barn är det naturligaste i världen. Det har kvinnor gjort i alla tider." Så brukar det låta från barnmorskor och äldre släktingar. Men är det så självklart att alla kvinnor kan föda barn? Anna, Sara och Hedvig har var för sig identifierat en rädsla som ingen tidigare pratat med dem om: förlossningsskräck. För trots att fyra av fem gravida kvinnor känner oro inför sina förlossningar, är förlossningsrädsla något som det bara talas om på profylaxkurser. Om ens då. "Varför är det ingen som tidigare sagt att man kan vara rädd för att föda barn? Inte på biologilektionerna, inte på psykologilektionerna inte ens på sex- och samlevnadslektionerna. Istället måste man på egen hand formulera vad det är man känner, och varför. Ok.Om man ändå längtar efter barn. Vad gör man då? Kanske kan ens partner vara ett stöd om man ändå vill kunna föda barn? Eller ens mamma? Vad tar man sig till om de är lika skräckslagna som en själv? P4 dokumentär frågar sig varifrån förlossningsrädslan kommer. Vi frågor oss om det smittar mellan vänner eller släktingar. Och undrar om det går att komma över den. Måste man vara beredd att dö för att våga föda barn? Kvällens dokumentär tar sig an ett lika intimt som vanligt ämne. Ett ämne som det sällan eller aldrig talas om.

Leila Hammouda har varit på över 100 Bruce Springsteen-konserter. Under många år levde hon sitt liv helt efter konsert-resorna. Men sedan hände något som förändrade allt. En varm julidag, 1988 på arenan Stadion i Stockholm såg Leila Bruce Springsteen för första gången. Hon glömmer aldrig känslorna och stunden just den första konsertdagen då hon hörde Bruce uppträda för första gången.– Att just uppleva det här för första gången, hur jag själv fullkomligt exploderar och skriker wow,och alla omkring mig står och skriker, det var en så helt ny upplevelse! Det bara väller ut känslor och jag kan släppa på all kontroll som jag hade... Det förändrade mitt liv, det gjorde det, berättar Leila.Följande 20 år skulle Bruce Springsteens konserter och musik komma före allt annat. Hon såg honom uppträda i Sverige, reste efter honom i Europa och USA, och under dom sista 7 åren blev det ett sådant intensivt turnerande att det till slut gick alldeles för långt.– Det hade hela tiden gått bra fram tills förra året då jag kom hem och började känna att jag fick panik, jag måste ut igen, när är nästa turné?Programmet är gjort av Martin Wadlund

Möt två personer som tänker helt olika kring att bo mitt i ett vargrevir. Och möt vargfamiljen som kämpar för sin överlevnad. Vem ska anpassa sig till vem? Frågan ställs på sin spets i Sveriges minsta vargrevir, Rialareviret, söder om Norrälje. Sommaren 2009 dyker en ensam varghane upp här. Han kommer från Hälsingland, är drygt ett år och bär på värdefulla gener. Han är avkomma till en hane som vandrat in till Sverige från Finland och Ryssland. Det har bara hänt en gång tidigare att den inavlade svenska vargstammen tillförts nytt blod. När hösten kommer får han sällskap av en vargtik. Paret håller ihop och när vintern kommer börjar tiken att löpa. Hon blir dräktig och i slutet av april föder hon 4 friska valpar. Därmed har Stockholms län fått sin första kull vargvalpar på 180 år. Och Patrick Nilsson och Jeanette Setterberg som bor på varsitt håll i Riala har fått sex vargar i sin närhet. – Vi vill inte ha dem, då ska vi inte behöva lida för dom, säger Patrick Nilsson som är jägare, född och uppvuxen i Riala. Han bor mitt vargarnas revir och runt huset han bor i tillsammans med sin familj går ett iögonfallande staket. En gärdesgård med en eltråd överst. Ett par kilometer, i ett rött trähus på en liten höjd bor Jeanette Setterberg.– Jag tycker det är spännande. Vi har ju fått många rovdjur inte bara varg utan också lo, säger hon. Jeanette är en hängiven djurperson säger hon och har både vallhundar och får på sin gård. Trots det har hon inget emot vargarna. Hör Patrick och Jeanette berätta hur deras liv påverkas av vargarna och hör historien om en vargfamilj.

Ifrah Kirih var nio år då hennes pappa gav efter och lät sin dotter könsstympas. Han ville egentligen inte tillåta det men Ifrah blev mobbad för att hon inte blivit omskuren som sina kompisar. Det var i Hargeisa, Somalilands största stad. När hon kom till Sverige gifte hon sig och hennes underliv sprättades upp. Men besvären i underlivet slutade inte. Som hundra miljontals andra kvinnor bär hon på sin egen historia om könsstympning, som det är fortfarande tabu att prata om.

Mamma Inger ligger på neonatal-avdelningen i Jönköping med familjens senaste tillskott, lille Konrad. Pappa Kenneth är hemma med de andra åtta barnen och familjens alla djur. I vardagsrummet står tre kassar med osorterade strumpor, vid pianot sitter familjens 19-åring och spelar Elvis och under bordet blir en av hundarna utklädd till hockeyspelare. Hur är det att leva i en sådan stor familj? Hur många korvar behöver kokas när det ska ätas middag?

Om 20 år behöver vi två jordklot om vi fortsätter att konsumera som vi gör nu. De flesta vet det. Men ändå fortsätter kalaset. Vad inom oss driver oss till denna konsumtion? Hur ser habegärets innersta väsen ut? I den här dokumentären möter du både personer som älskar att shoppa och personer som tagit upp en kamp mot det materiella.

På 1950-talet förverkligade slaktarsonen Olof Callne sin företagardröm och etablerade Callnes Konditori i en blomstrande förort i Huddinge kommun. Mer än 50 år senare, november 2010, släcker hans son Per den röda neonskylten för sista gången. Ett halvt sekel av bageriarbete är nu ett minne blott. Ett familjeföretag går i graven och skälen är många. Men framför allt handlar det om det hårda slitet, under senare år till allt lägre lönsamhet. Det här är en familjesaga med doft av nybakt bröd som når sitt slut under advent 2010.

Lina Bengtsson från Våxtorp i Halland vet hur det känns att växa upp med en kropp som är större än andras. Från att varit liten och rund, och glad i mat på ett relativt normalt sätt, växte hennes problem med vikten stadigt när hon utvecklade en hemlig, skamfylld vana: att smygäta. - Maten blev min smärtlindring, berättar hon.

Julia Andersson är 20 år. Hon drömmer om att gifta sig med sin kille Hampus, om studentfesten hon ska ha i vår, och om att åka själv till Stockholm och hälsa på storasyster Emmy. Eftersom hon har downs syndrom kommer Julia aldrig riktigt bli vuxen i omvärldens ögon. Hon gillar målarböcker och Carola, och vuxenliv för henne är att bo på ett gruppboende.

- Tumör, sade läkaren. Tumör. Tu meurs. Du dör, du dör...! Det är vad Elisabeth Moritz hör när läkaren lugnt meddelar provsvaret, svaret på vad den där huvudvärken, de märkliga blixtrarna och vridningen av synfältet berott på. Det här är en dokumentär om hur man kan klippa sönder sig själv för att sätta ihop sig igen, om en fransk hjärna som löper amok och om flygande cigarrer.

Natten till den 14 april 1989 vaknade Stenberga i Vetlanda kommun upp till ett inferno. Det brann i fritidshus, bostadshus och ladugårdar. Det var mest djur som brann inne, men ganska snabbt kunde polis och räddningstjänst konstatera att ett äldre syskonpar saknades. Detta blev början på slutet av decennier av skräck för Stenbergaborna. Stenbergasonen Bengt Lindwall är en av de få som vill prata om det som hände.

Att bli proffs i handboll förändrade livet för Jonas Källman. Han bytte land, språk, kultur. Tjänade plötsligt stora pengar. Blev igenkänd på gatan. På ett sätt bytte han hela sitt liv. Hur ser han på sin nya vardag? Hur ser han på Sverige?

"Mjölk, fetaost, grön pesto, knäckebröd, tomatsoppa". Eller kanske: "Ge ut en bok, lära mig dansa tango, skaffa minst två barn". Att skriva listor är ett bra verktyg för att strukturera sitt vardagsliv, och sina drömmar och visioner. Men vad händer när listorna och kontrollbehovet tar över, och livet blir någonting man bockar av?

- Livet står som i standby-läge. Man bara bor och åren går. Vi sätter inte upp tavlor eller nya tapeter. Vi renoverar inte badrummet eller lägger om taket, säger Charlotte. Det här programmet handlar om att råka vara född och leva på en plats där nya malmfyndigheter ständigt upptäcks. Där det skakar på nätterna, svart damm smutsar ner utemöblerna och en gigantisk grop har delat samhället mitt itu. Och, om att hamna i kläm när företagsekonomiska intressen krockar med det egna lilla livet.

Drevet mot grisuppfödare gick som hetast julen 2009. Jörgen pekades ut som en av landets värsta grisplågare. Hör hans unika berättelse om tiden som var, om året som gått och om hur det påverkat honom. – De får media och hela det politiska etablissemanget med sig, vår stadsminister ifrågasätter om han ska äta julskinka på julafton, vad får det för proportioner? Det är helt orimligt, säger Jörgen som önskar att någon skulle ställt sig på böndernas sida.Det har snart gått ett år sedan Djurrättsalliansen polisanmälde 90 bönder för vanvård av grisar.Programmet är gjort 2010.

Många drömmer om paradiset på andra sidan jorden. Om att tillfälligt flytta till Thailand, lära sig en ny kultur, slippa stressen här hemma i det kalla Norden. Följ med till svenskbyn i Koh Lanta och träffa familjen Fogelhamre från Göteborg som efter flera år av sparande levde sin dröm i ett år. Blev det som de tänkt?

Vid årsskiftet utförsäkrades ungefär 16 000 människor. Förändringarna i socialförsäkringen har varit en av årets mest omtalade. Här möter du Anna, 37 år och tvåbarnsmamma. Hon är en av dem som fått sin sjukpenning indragen. Det är omöjligt att skildra hur förändringarna i lagen slår mot varje enskild individ. För vissa har den inneburit en nystart, för andra en katastrof. Så den här berättelsen är unik. Den handlar om Anna Zattberg.

Han är snart den enda som kan konsten att visa film som man gjorde förr. Möt Leif Larsson, 75 år som jobbat som biografmaskinist på Florabiografen i Sjöbo i snart 40 år. Han såg sin första film på bio när han var 5 år gammal. Det blev början på en livslång kärlekshistoria, till filmen och biografen. Följ också med när han efter 20 år besöker Malmö och den supermoderna biografen där.

Varför är det Johan som kommer ihåg att elda i pannan på kvällen? Och varför är det han som vet hur man staplar veden för att den inte ska mögla? Och varför är det Maja som är noggrannare med städningen, och den som kommer ihåg att köpa presenterna till släktingar och vänner?Det här är ett program om jämställdhet, fiskpinnar och hemlivets dåliga samveten.

Sara Tellqvist är gift med hockeyproffset och målvakten Mikael Tellqvist. När hon var 20 år och hon och Micke bott i hop i ett år valde hon att följa med sin sambo till USA där han fått ett NHL-kontrakt. - Hon offrade sitt liv för min karriär, säger Mikael Tellqvist.- Man blir det som sin sambo gör, säger Sara. Och jag har kanske haft lite svårt med det, fortsätter hon. Medan Mikael spelar hockey får Sara dagarna att gå genom distansstudier, promenader med den sin lilla hund och planering av det hus som paret just nu låter bygga i Sverige.

- Raggare har inte det bästa ryktet men jag vill visa att alla kan göra något för att hjälpa andra, säger Big Papa där han står med händerna i byxfickorna. Han är lång och stor och hans bruna hår slingrar sig ner över axlarna. Men det finns också något annat som sporrar honom att hjälpa andra, erkänner han. - Jag vill synas! Och det bottnar i att jag var helt osynlig och mobbad när jag var barn.

Han jobbar för att ungdomar ska må bra därför startade han tillsammans med sin raggarklub en ungdomsgård för motorintresserade ungdomar men detblev till ett lyckat integrationsarbete. Det var liksom inte meningen men vi är glad att det blev så, säger han.

Ann-Britt bor i Jönköping och kallas valrossen för att hon bara har två tänder i underkäken. Varje dag bänkar hon sig utanför Resecentrum. Nu hoppas hon få nya tänder så livet kan vända. Varje dag tar Ann-Britt bussen från det röda lilla huset där hon bor för att åka in till stan för att köpa öl och sedan bänka sig tillsammans med polarna utanför Resecentrum i Jönköping. Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder.Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson.

Det har blivit vardagsmat i medias rapportering med bilbränder, stenkastning och upplopp i landets förorter. I den här dokumentären möter du Daniel 17 år som kastat sten mot polisen och som faktiskt är en av de få som också dömts för det. Här hör du Daniels berättelse om vad det var han tänkte på den där kvällen då han plockade upp gatsten från torget i göteborgsförorten Kortedala och kastade.

Först kämpar de i tre år för att bli gravida. Misslyckas och misslyckas men orkar på något vis fortsätta att försöka ändå, med inseminationer och provrörsbefruktningar. På försök 32 och 33 blir de till slut med barn båda på samma gång. Det visar sig snart att Meta väntar tvillingar. Och vid nästa ultraljud upptäcks tvillingar även i Görels mage. Så det är till att kavla upp ärmarna, flytta till stor lägenhet, fylla garderober med mångdubbla kläduppsättningar och skaffa familjebuss. Alla barnen ska komma med några få veckors mellanrum. Våren 2010 blir tjejparet Meta och Görel fyrlingföräldrar.  

I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år. Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. I över 56 år hade Nisse levt som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om sex överhuvdtaget.Då var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse. Och det var enklare och bättre att förtrycka känslor, än att bejaka dem. Men det var länge sen, och nu har Nisse ett annat problem. Han har fått reda på att den prostatacancer han burit på i över tio år har spridit sig i kroppen. Ska det gå att operera? Kommer han att överleva? Och hur ska det gå med det stundande bröllopet? Livslögnen är gjord av Martin Johnson

Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit ett par i över trettio år. När Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse. I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år. Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. Fram till att Nisse var 56 år levde han som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om homosexualitet eller sex överhuvudtaget. Då, när Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse.Programmet är gjort av Martin Johansson.

Hon miste sin mamma när hon bara var ett barn. Som vuxen omkom hennes man i tsunamin 2004. Ändå säger hon idag att hon är lycklig och att hon tycker att hon ever det bästa av liv. Hur kom hon dit? Maria Ekman valde att åka tillbaka till Thailand där hennes familj slets i stycken. Där jobbar hon nu halva året som bröllopskoordinator. Följ med på en resa ut ur sorgen. Maria visar oss bilderna från Thailand efter tsunamin där hon miste sin man Nocke. Nocke och Maria son Robin hängde i samma palm och kämpade för sina liv men Nocke klarade sig inte. - Vi pratar nästan varje dag om Nocke, säger Robin. Han jämför med de som inte pratat om sin sorg. De har det nog jobbigt, för de som inte pratar om sin sorg behåller den inom sig, menar Robin. - Livet blir inte alltid som man tänkt sig men idag har jag ett liv där jag valt det bästa av två världar, säger Maria. Reporter Päivi Kotka

"Men alltid när man ska bygga ett paradis, hamnar man i helvetet" skriver Stella Sevanders mor. Stella bor i dag i Sverige. Men hon och hennes släkt har genom årtionden flyttat runt i världen. Ibland på flykt ibland på jakt efter jobb och ett bättre liv. Stellas familj har drabbats hårt, liksom så många andra familjer runt om i välden i dag. Hur klarar man såna prövningar? Hur har allt detta påverkat Stella? I den här dokumentärern får du höra Stella Sevander själv berätta om hennes familjs historia.

Det är något med träd som får många av oss att känna så mycket. Det är nästan som om träden vore besjälade. Sällan är reaktionerna så starka som när stora träd i en stad ska huggas ner. Har trädet ett minne? Som furubord eller träsko - kommer det ihåg hur det var att stå där på höjden med vind i kronan?

För 40 år sedan var de ett gäng tonåringar med popstjärnedrömmar. Precis som miljontals andra tonåringar hade de smittats av den nya, spännande popmusiken. De kallade sig Cheers och efter spelningar på lokala ungdomsgårdar runt Stockholm växte de och blev ett hyfsat känt band. Men just när de var på väg att slå igenom kom skola, utbildningar och jobb emellan. 40 år senare har de börjat ses igen - för att spela och umgås igen. Fast synen är inte lika bra längre. Håret är gråare och lederna stelare. Vad händer när ett gäng 60-åringar möts igen efter 40 år för att spela igen? Kommer det att fungera?Ett program av Niklas Levy.

Ewa och Sune Rosqvist har varit gifta i över fyrtio år. De har rest otaliga somrar med husvagn genom Europa. Ungarna i baksätet, Sune vid ratten och Ewa vid hans sida. Men nu har Sune fått alzheimers. En sjukdom som förändrar honom. Som förändrar deras liv. Och som får Ewa att fundera på hur länge hon kommer att kunna ha Sune hos sig. - Vi skulle sälja allt vi hade och köpa en husbil och så skulle vi åka runt i hela Europa. Så beskriver Ewa drömmen om hur livet som pensionär skulle bli. De skulle se alla platser de drömt om och ha ett liv i frihet. Tillsammans. Men istället fick Sune diagnosen alzheimers när han bara var 57 år gammal. Då hade han och Ewa redan märkt att någonting inte var som det skulle. Sune tappade bort sina nycklar, sin plånbok, sin mobiltelefon. Det enda besked Ewa och Sune får att han kommer bli sämre och sämre. Det är med den oron som Ewa lever. - Tänk att vakna en morgon och han inte känner igen mig, säger Ewa. Då kan han ju inte minnas den tiden som vi h

Han har serverat Marlon Brando och haft kung Karl Gustaf hemma på middag. I kritsträcksrandiga byxor och en nypressad näsduk i fickan på frackjackan har han i 50 år serverat kändisar, politiker och aristokrater. Från ett av världens kändaste hotell, Gleneegles i Scottland, där han startade sin karriär hamnade han så småningom i den lilla byn Holmby i Skåne. Här reser han nu runt och arbetar på de olika godsen. I sitt lilla korsvirkeshus med vass tak har han och hans fru skapat en genuin engelsk stämning och med en engelsk taxi parkerad på uppfarten och en äkta engelsk bulldog som sällskap har tagit med sig en bit av skottland på den skånska slätten. För Richard Bratton-Hill är arbetet en livsstil - möt en av de få kvarvarande i sitt släkte. en tvättäkta butler. Reporter Madelenie Fritsch www.sr.se/P4/dokumentar

- Vi visar att handikappade är lika bra som alla andra, säger skådespelaren Eva Bergengren. Fjorton skådespelare, var och en med egna unika uttryck, var och en med ett eget, som det kallas, begåvningsmässigt funktionshinder utgör Teater Blancas ensemble. Med sitt underdogperspektiv i samhället och med ovanlig värme och generositet gestaltar de känslor, karaktärer och öden med hela kroppen. De visar att det är viktigt att de finns. Och att begränsningar kan stärka det konstnärliga uttrycket. I P4-dokumentären "Teater Blanca. Mer uttrycksfullt än normalt. " möter du några av skådespelarna och får vara med bakom kulisserna inför den sista föreställningen för i år av Herr A's pengar, Teater Blancas egensinniga och tragikomiska tolkning av Selma Lagerlöfs berättelse om herr Arnes penningar. Mitt främsta intresse med det här är teatern och teaterns uttryck, säjer Magnus Dahlerus, konstnärlig ledare. Reporter Ulla de Verdier www.sr.se/p4/dokumentar

Pappas näsa och mammas haka, vi söker gemensamma drag i ansiktet på våra biologiska föräldrar. - Men sen då, vad gör du med den här biologiska relationen sedan? säger Jenny som berättar om den snåriga väg hon fått vandra för att henne att hitta tillrätta i sina relationer. I den här dokumentären får du möta tre kvinnor med helt olika livshistorier och tankar kring sin adoption. En av dem kommer ursprungeligen från Colombia, en från Etiopien och en från Sverige. Alla adopterades bort när de var små. För många adopterade är det en självklarhet att söka sina rötter, både i ursprungslandet och att söka sin magmamma. Men Kori Everitt, 37 år och adopterad från Etiopien, säger att hon aldrig har känt det behovet. - Nej, jag vill inte söka upp min biologiska familj! Jag är så nöjd så med den familj jag har, säger Kori Everitt. Isabel Johansson däremot berättar att hon tänkt på sin biologiska mamma varenda dag.

Waldemar Bau är läkare, på en avdelning vid Lindköpings lasarett, dit människor kommer för att dö. Det är Waldemars jobb att vara med patienterna, dag för dag, timme för timme, sekund för sekund, in i döden. - Svårt sjuka som har mål brukar leva längre. Men det kommer en dag då det inte är någon idé att lägga en dag till nästa. Då tar den oändliga orkeslösheten över, säger Waldemar Bau. I P4 dokumentär får vi följa Waldemar under några för honom helt vanliga arbetsdagar - med döden ständigt närvarande. "Jag följer människor ända in i döden" är ett program av Martin Johnson. Han har tidigare vunnit Ikarospriset för bästa radiodokumentär, samt det internationella priset Prix Italia. Programmet produceras av Klippan Produktion. www.sr.se/p4/dokumentar

Evin 19 år som precis ska flytta in i en egen lägenhet efter att i många år ha flyttat runt mellan olika familjehem och institutioner. Evin kom till Sverige som tolvåring och som tonåring hamnade hon oavbrutet i konflikt med sina föräldrar i synen på vilka normer och värderingar en ung tjej ska leva efter. Idag lever Evin med skyddad identitet, därför heter hon egentligen något annat. När jag träffade Evin första gången i våras hade hon precis bestämt sig för att med stöttning från ett stödcenter flytta till en lägenhet och bo på egen hand. Hennes beslut och historien bakom väckte en massa frågor hos mig. Vad innebär det att som väldigt ung tvingas fatta avgörande beslut om sitt eget liv? Hur känns det att tvingas lämna både sin familj och sitt gamla liv bakom sig för att kunna leva på ett annat sätt? Hur ser hennes vardag ut? Hur tänker hon om framtiden? Därför frågade jag Evin om hon hade lust att låta mig följa med en bit på hennes resa in i allt det där nya som hon stod inför. I

När Charlotte Sinding väntade sitt första barn upptäcktes tumören i levern. Det var tidigt i våras. Kort efter att Sixten föddes fick hon veta att hon hade några få månader kvar att leva. Hur blir livet när man vet att man snart ska dö? Charlotte Sinding, 36 år, och hennes man Mikael Hellman låter oss vara med i närheten av slutet. Det stora bordet i vardagsrummet är överfullt av lådor och alla möjliga små ting som hör ihop med tider, platser, möten, minnen. Och så står där en stapel med askar. De är vackert klädda, med fnitterflådig dekor. För det är mycket färg omkring Charlotte, alltid och fortfarande. Under locken ligger det som hon valt ut för att lämna efter sig. Hon paketerar spåren av sig själv. När hon lägger minnena i askar gör hon det till Sixten som aldrig kommer att ha en egen bild av henne när han i framtiden tänker på sin mamma. Hon skriver små berättande texter till presenterna. Och försluter. Sixten är ett halvår när hon förbereder sig på att lämna honom. - Så får

Den enda skillnaden mellan en hockeymamma och en pitbull är läppstift, säger den amerikanska politikern Sarah Palin. Och en likhet mellan mig och Sarah Palin är att vi båda är hockeymammor. Hur skall det gå när en novis som jag en som knappt kan skilja på ett pungskydd och en hockeyhjälm ­­ ger sig in i en mytomspunnen värld fylld av svettiga underkläder och hårda tacklingar? Den frågan ställer sig Katarina Franck som också gjort programmet. Här får vi får följa ett gäng hockeyföräldrar i Östersund och deras 11-åriga pojkar i vått och torrt. Hemma vid köksbordet där det laddas inför träningen, under de eviga skjutsningarna och de huttrande timmarna vid rinken.Vad är det som driver en hockeyförälder att ägna en stor del av sin fritid och sina pengar till barnens hockey? Vad har de för ambitioner för sina barn och är det okej med toppning? läs mer på www.sr.se/p4/dokumentar

Det är en solig måndag i maj, och Therese Lundqvist känner sig trött men i övrigt som vanligt. Ett rutinbesök hos mödravårdscentralen visar att blodtrycket är högt. På gränsen till för högt. Åk hem och vila och kom tillbaks på onsdag, så kollar vi igen, säger barnmorskan. Väl hemma: tusen frågor. Vad betyder det här? Är det farligt? Är det vanligt med högt blodtryck? Hade mamma också det när jag föddes? Men mamma finns inte. Monica dog när Therese var 18. Hon kommer aldrig att få träffa sina barnbarn, och flickan i magen kommer aldrig att få lära känna sin mormor. Therese kommer aldrig att få veta hur det var när hon själv föddes. Hon måste klara av att bli mamma utan att ha sin egen mamma kvar. Ett program av Bulldog media. Producent: Ida Lundqvist. Läs mer på www.sr.se/p4/dokumentar

Tisdagen den 14 juni 2005 föddes Camilla Ahlevads och Charlie Erikssons första dotter, Vanessa. De två första dagarna var som de första dagarna för de flesta nyblivna förstagångsföräldrar. Men på torsdagen fick de veta att Vanessa behövde genomgå några tester för att utesluta att hon har någon sjukdom. Att hon skulle ha det kändes orimligt, både för Camilla och Charlie, och för de barnmorskor som var med vid förlossningen. Men på måndagen fick de ändå beskedet deras lilla prinsessa hade Downs syndrom. Camilla minns att hon blev chockad och hysterisk. Både hon och Charlie grät. Det var ju inte så det skulle vara att få barn. I dag är Vanessa en liten glad tjej på fyra år. För två år sedan föddes Vanessas lillasyster Nikita. Hur är det då att få ett barn som inte är friskt? Hur är det att leva med ett barn som har Downs syndrom? Reporter Johanna Sjöqvist läs mer på www.sr.se/p4/dokumentar

Marina riskerar att bli för full. Sanna lider av blyghet. Rickard har en märklig förmåga att jämnt hamna i trubbel. I övrigt känns allt bra för Ronnebygänget när de för första gången ska dra till grannstaden Karlskrona och gå på Statt. De har nyss fyllt arton och har hela vuxenlivet framför sig. Som Erik säger, kvällens äventyr i Karlskrona är ett litet steg in i vuxenlivet. Ett vuxenliv som han inte tänker spendera i Ronneby, han ska läsa till civilingenjör och flytta till storstan. "Jag vill bli boss", säger han. Men Marina, som har kvällens förfest, vill inte försvinna någonstans. Hon vill bo kvar i lilla Ronneby. Hon hoppas på att få en fast tjänst på bensinmacken och få en hel drös med ungar. En riktig Svensson, medger hon. Följ med till Ronneby och ungdomarnas förberedelser inför både det okända vuxenlivet och kvällens utgång till Stadshotellet. Vad förväntar de sig? Vad drömmer de om? Vad är målet? Både vad gäller kvällen på Statt och vuxenlivet i stort. Reporter Johan Nordströ

Marina, Sanna, Erik och Rickard är alla 18 år. De bor i Ronneby och i kväll ska de åka in till Karlskrona för att första gången gå på "Statt", Stadshotellet. - Det är som ett ta ett litet steg in i vuxenvärlden, säger Erik som drömmer om ett liv som chef någonstans, bara inte i Ronneby. Men studier och jobb ligger långt fram i tiden. I kväll ska han på förfest hos Marina och spela guitarr hero! Följ med till Ronneby och ungdomarnas förberedelser inför både det okända vuxenlivet och kvällens utgång till Stadshotellet. Söndag kl.22.05-23.00

I september förra året blev Linda Larsen varslad om uppsägning från sitt arbete på reservdelslagret på Volvo personvagnar i Torslanda. Ett par veckor innan jul får hon veta att hon är en av alla dem som får sluta jobba och hon måste lämna företaget omedelbart. P4 Dokumentär har följt Linda under våren, som varit både upp och ner för Lindas del. Ekonomin är i gungning och hon vill helst inte behöva flytta till lägenheten som hon flyttade till i maj, för att ha nära till jobbet. Reporter Anneli Abrahamsson, Fiber Media. www.sr.se/p4/dokumentar

Naimakka ligger långt upp i norr vid gränsälven Könkämä mellan Sverige och Finland. För trettio år sedan besökte Eva gården i väglöst land. Där mötte hon Viktor, en man mitt i livet med vattenkammat hår. Nu återvänder hon och får istället möta brodern Åke. Han kommer med den gröna forsbåten och möter henne på andra sidan. Åke berättar om hur det var att stiga upp mitt i natten för att läsa av vädret på landets nordligaste väderleksstation. Och om kriget och alla norska flyktingar som deras mamma bäddade åt på köksgolvet. En dokumentär om tiden som gick i väglöst land.Söndag 21 juni kl.22.05

Karolina är 25 år och har bott i Stockholm i ett knappt halvår. Hon är där i jakten på ett liv i rampljuset - på heltid. Vardagens fyller hon med att ta sånglektioner, hålla kroppen i trim och att gå på auditions. Han har betstämt sig. Hon ska leva sitt liv på scenen! Men hon förstår snart att det livet är väldigt tufft och slitigt. Och det blir väldigt många nej på de auditions hon går på. Vad är det som ändå driver henne? Hur länge ska hon orka? Och får hon något jobb innan sommaren? Men att vara ung oetablerad artist är att välja bort makten över sin egen vardag. Du vet inte om du har jobb om några månader, du kan tvingas flytta över halva landet i jakten på arbete och du måste vara beredd på att gå på massor med auditions - och få massor med nej! Vad är det då som driver en henne att utsätta sig för det här? Hur orkar hon kämpa så att ett ja sedan överväger alla dessa hundratals nej? Reporter Björn Lindberg läs mer på www.sr.se/p4/Dokumentar

Tänk om jag skulle flytta hemifrån under en tid? Det väckte starka känslor hos familj och vänner att jag, som 44-årig mamma och hustru ville leva singelliv under så pass lång tid som tre månader. Men jag hade bestämt mig; min nya adress skulle bli byn Baggbo i Bjursås socken.Har du jag en 40-årskris eller vill du separera eller bara vara för dig själv undrade vissa provocerat. Andra uttryckte stark längtan att göra samma sak. Att våga ta steget och förverkliga något som man vill göra mitt i livet. Mitt namn är Kerstin Svenson och bor i Eskilstuna. De senaste åtta åren har jag pliktroget tröskat runt likt andra frilansjournalister i ett hektiskt arbetstempo. Nu skulle jag äntligen få känna mig fri och disponera min tid! Den 6 januari packade jag så bilen och sa adjö till alla hemma.Skulle jag klara av ensamheten?Reporter Kerstin Svensson

En sliten, blommig resväska och en silvergrå mobiltelefon är Eva-Britt Svenssons ständiga följeslagare på resorna mellan lägenheten i Växjö och parlamentet i Bryssel. 62 år gammal ställer Eva-Britt upp för omval till EU-parlamentet för Vänsterpartiet. En ständigt ringande mobiltelefon, omröstningar, snabba steg i korridorerna och ett liv i en resväska...sådan är Eva-Britt Svenssons vardag. Samtidigt som hon står och väntar på hissen till sjunde våningen i EU-parlamentet finns tankarna ofta hos barnen och barnbarnen. Men trots längtan efter barnbarnen är jobbet värt alla uppoffringar, säger Eva-Britt. - Det är ett tufft jobb men samtidigt är det oerhört stimulerande. Det ger mig så många möjligheter till utveckling och det är en miljö som är helt fantastisk att jobba i. Reporter Anna Johansson, SR Kronoberg

2002 blev Anna Bergholtz blind. Hon var 23 år gammal. I en kamp mellan sorg, förtvivlan och hopp försökte jag finna min nya plats i tillvaron, berättar Anna. Att förlora synen anses vara en av de svåraste existentiella kriser man kan genomgå. Hur klarar man det? Vad förändras när man förlorar synen? Vad är det svåraste med att inte se? Möt Anna i en vardag som blind. En vardag som är opraktisk och frihetsberövande. Men blindheten har också sina ljusa stunder, menar Anna Bergholtz som idag jobbar som föreläsare, journalist och filmrecensent. Reporter Tina-Marie Qwiberg, Triq Produktion Söndag den 3 maj kl.22.05-23.00. www.sr.se/P4/dokumentar

På Bossgården lever Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson precis som de vill; ekologiskt, självhushållande och med volontärarbetare, wwoofare, från hela världen. Men wwoofarna trivs för bra, de stannar längre än vad som riktigt är meningen. När gården blir för liten för ett hushåll som växer och växer då är det inte bara enkelt att leva sin dröm. Det är behovet av att vara ensam som aldrig riktigt får plats. Och möjligheten att slippa vara arbetsledare för ett helt kompani varenda sekund. Det myllrar ett kaos av leriga skor i den lilla hallen när vi kliver in och jämt är alla hammare borta fastän det finns hur många som helst. Och det hjälper inte att de är så många om sysslorna för det är visst ändå ingen som har kommit ihåg att elda den här dagen heller. Potatisgrytan är jättelik och nu är smöret slut igen. - Jag ser den lugna oasen långt där framme! Då kommer vi att sitta i köket, bara vi, och höra klockorna ticka. Så här; tick tick tick Det säger Sanna som aldrig bott på gården e

Bertil 63 år och Aree 51 år är ett av de där paren som det tisslas och tasslas om. De har varit gifta i snart 20 år. Men deras relation ses inte alltid med blida ögon trots att vi lever i det multikulturella Sverige 2009. Den här dokumentären handlar om fördomarna som möter svenskar och thailändare som lever tillsammans i Sverige. Journalisten Marcus Hansson har följt Aree och Bertil i deras vardag som bland annat består av raggarträffar, dansuppvisningar och släktmiddagar. Vad känner Aree när hon får skeptiska ögonkast på stan? Och vad känner och tänker Bertil när han hör att en del svenskar tycker att hans äktenskap är fel bara för att han är gift med en thailändska? www.sr.se/p4/dokumentar Söndagar kl.22.05-23.00

Isak Petter Zakrisson, född i Fjällsjö i Ångermanland har satt outplånliga spår. Som ung grabb rymmer han från Sollefteå militärläger och går över fjället till Norge. Kvar i Sverige finns far och mor och fem syskon. Året är 1907. Isak Petter tar jobb i gruvan i Sulitelma. Här gifter han sig och får en liten dotter. Sex år senare försvinner han igen. Denna gång från Norge och från sin dotter Sofie Matilde. Ingen vet vart han tar vägen. Man tror att han gått till sjöss, att han tagit arbete i kolgruvorna på Svalbard. Men inte ett livstecken, inte ett brev varken till Norge eller Sverige. Det blir Sonia, barnbarnet i Norge, som löser upp knuten.Då inleds den stora återföreningen mellan släkterna i Norge, Sverige och på Island. Allt för en gosse som sprang till skogs. Det här är ett program om längtan och saknad. www.sr.se/P4/dokumentar Söndagar kl.22.05-23.00 i P4

Allt kunde ha varit frid och fröjd. Om det inte vore för de två skoterklubbarna Dirty Fingers från Flakaträsk och BAROCKAAS från Bålforsen. Det här är ett program som osar tvåtaktsrök men som också handlar om bylojalitet, stolthet och gemenskap. I Dirty Fingers kör alla medlemmar enbart skotrar av märket Lynx. Det gör förresten alla i hela byn. BAROCKAAS-medlemmarna däremot vägrar köra skotrar av andra märken än Ockelbo. Fejden är ett faktum och klubbarna kämpar nu för att bevisa vilket märke som är världens bästa. Och inget försök att smutskasta motståndarens märke är för lågt för att användas. Lyssna på skoterfejden som leds av klubbarnas ordföranden Pastorn och Presidenten. www.sr.se/p4/dokumentar

Segern tog Camilla Wallin hela vägen in på svensktoppen och ända in i notböckerna. Jag kan fortfarande inte fatta att det är sant, det är en dröm som gått i uppfyllelse säger Camilla. I Östgötska Åtvidaberg lever hon tillsammans med sin familj och sina vänner. Dagarna tillbringar hon i sin guldaffär och flera kvällar i veckan repar hon med sitt band och med kammarkören. Det heter Åtvidaberg, Läge för lycka, och det stämmer, säger hon. Det här programmet handlar om vad som hände efter det att Camilla vann Sveriges Radios talangtävling, Svensktoppen nästa, om framtida drömmar och om vad som är viktigt i livet. Reporter Linn Elmstedt

Jordbrukaren Janne Karlsson ligger och sover gott i sin säng i Södra Granhed när plötsligt en gevärskula far genom husväggen och träffar Janne i tinningen.

-Jobbigast har det nog varit för min man, han lever mellan två eldar. Det säger Diana som är född och uppvuxen i Malmö med kroatsiska föräldrar men lever idag i en liten bergsby i norra Kroatien. Hon bor där med sin man och sina tre barn på sina svärföräldrars lilla gård - vägg i vägg med en svärmor hon inte längre pratar med. I tio år har kampen pågått. Kampen att få ha ett eget familjeliv i ett land där svärdottern av traditionen ska ta hand om sina svärföräldrar - på deras villkor. Diana har vägrat och i stället lyckats införa flera av sina egna sveska vanor och tradtioner - allt ifrån luciafirande i den folkdansgrupp hon startat till maken Patars debut med damsugaren. En resa i både tid och rum. Hem till trakten där hennes egen far en gång föddes, dit hon själv återvände 20 år gammal.Reporter Madeleine Fritsch.

Vad drömde du om när du var 15 år? Fridah Jönsson drömmer om livet i storstan. Hon är 15 år och bor i Leksand i Dalarna. Där skriver hon bland annat på sin blogg på internet. Den handlar om henne, om musik och kompisar och alla hennes förebilder. - Jag drömmer om att bo i Stockholm och jobba där som journalist. Där vill jag hänga. För de som jag vill hänga med hänger där, säger Fridah. Dokumentären handlar om Fridahs drömmar. Hur ser livet ut om några år, varför vill hon flytta från Leksand och varför har hon så dåligt självförtroende? Vi får också följa med Fridah till Stockholm där hon träffar en av sina förebilder. Reporter Peter Johansson

Dödsångsten kommer när vakterna låser in oss i cellen på kvällen, säger Agneta. Hon är en av de tre kvinnor vi möter i dokumentären från kvinnofängelset Hinseberg. Lena, som är dömd till 10 år, berättar att hon inte orkar räkna dagarna till muck men att hon varje eftermiddag längtar efter brev och kort. Sussie muckar snart och längtar efter att få frossa i sig en hamburgare i frihet. Det är inte alltid helt enkelt att hålla sams. -Vi kan ryka ihop om mjölken och jag vet att det är löjligt, säger Lena. Reporter Päivi Kotka

Dansbandet Wretaz, från Östergötland, har spelat ihop i massor av år. Alla bandmedlemmarna har vanliga jobb vid sidan av spelandet. Bandet går ihop med plus-minus-noll. Vad driver bandmedlemmarna? Hur är det att åka på spelning nästan varje helg medan familjen är hemma? Marie-Louise Kristensson har följt Wretaz under sommaren 2008. Följ till repnigar, familjeliv och lördags-spelningar.

En av Europas största guldgruvor ska öppnas i lilla Fäboliden i Västerbottens inland. Här planeras att utvinna lika mycket guld som den totala mängd som bryts i samtliga svenska guldgruvor idag. För det krävs att 15 miljoner ton gråberg tas upp ur marken. Det är stort och det ger både jobb och framtidstro. Men inte för alla. EllaStina Andersson oroar sig inte bara för grundvattnet, bullret och dammet utan också för det som aldrig går att återställa. För henne är Fäboliden en dröm som fått svarta kanter. Andra ser gruvan som en möjlighet att locka till sig unga människor. I kommunhuset några mil bort, i Lycksele, är politikerna glada. De tror på framtiden. Reporter Agneta Kellgren

Frågan Vem är jag nu? drabbar de flesta svenskar som flyttar till New York. För i den här stan kan du faktiskt vara vem du vill. Inget är för mycket. Inget för edgy. Inget för knasigt. Transvistit, politisk extremist eller gjyttjebrottare. Vem du än är så kan du hitta någon som är värre, bättre, coolare, större, rikare eller starkare. I det här programmet har jag pratat med en rad svenskar i New York, som funderar på varför de är här i världens mest mytomspunna stad - och vart de är på väg. Och också vad det betyder att vara svensk. Managern Somaya, som är uppvuxen med tunisiska föräldrar i Sverige, blir supersvensk i New York. Hemma är hon blatte, säger hon. Helene bakar lussekatter på Svenska kyrkan i New York och går på ABBA-fest och minglar med andra svenskar. Det är ju helt koko, egentligen, säger hon. Det skulle jag aldrig gjort hemma, men här passar det, liksom. Peter, som bott i New York i 20 år funderar på att flytta hem igen. Men hur ska det gå? Ska han klara av

Ett program om klimakteriet - Jag har valsat runt flera varv i vården, med symtom som yrsel... En gång sa en läkare att det bara var en vaxpropp, så den tog han bort, haha! Cissi Holm är ung, vacker och vältränad men har plötsligt slemhinnor som en 70-åring. - Det ska ju ingen tro att jag äter östrogen för att min man ska få sig ett nyp! Det är ju jag själv som vill ha så hög livskvalité som möjligt, säger Cissi. En radiotimme om övergångsåldern, när den är mer sexig än sur, mer komiskt än knäckande. Journalisten Pia Sjögren följer Cissi Holm, Umeås ärligaste och roligaste klimakteriekärring?

Vad är det som driver en människa att ägna nästan all sin fritid åt oansenliga små nattflyn? Följ med Clas Källander och Joacim Lindwall ut på nattliga fjärilsexkursioner på blåsiga skjutfält där mörka moln jagar fram. Men följ också med på en inre resa genom Clas Källanders barndom och möt en människa som garanterat inte lever som du. - Jag är väl en sådan människa som har lyckats att ta ut svängarna utan att hamna helt på minsta motståndets lag eller låta mig helt domineras. Jag trasslar mig fram utan att göra för mycket tvång på mig själv, säger Clas och äter en bit knäckebröd med stark ost på. Clas Källander är forskare (inom ämnet virologi) och hängiven fjärilsentusiast och ägnar en stor del av sin fritid i sitt fjärilsrum hemma i Uppsala, där han sitter och artbestämmer små gråa nattfjärilar, och i sin gamla van som han åker land och rike runt för att samla fjärilar. Reporter Joacim Lindwall

-Huvva, huvva....hockeyhandskar luktar som en kattlåda. Och det måste vara sant, för den som säger det har i hela sitt vuxna liv jobbat som materialare åt Modo Hockey. Lonken vet vad han talar om, han är inne på sitt 26:e år som materialförvaltare. Lonken är ett begrepp, få vet att han är döpt till Ulf Lundgren. Vad rör sig i huvudet hos en person som ser sitt servicejobb som ett kall. - När jag var 10 år var Lonken min idol, ingen kunde linda en klubba som han gjorde. Det säger Peter Forsberg, en av alla talanger från Örnsköldsvik, som via Lonken hamnat i den stora hockeyvärlden, det vill säga NHL. Vi följer Lonken från besöket med klubbtröjan hos sömmerskan, till att stå vid hans sida i båset under en Elitseriematch. Reporter Christer Jonasson

- Jag har så mycket inom mig, säger Roni Saleh, 18 år och nybakad student. Det känns som om något måste hända snart, annars kommer jag sprängas! Ronis föräldrar vill gärna att han ska bli tandläkare eller läkare. Men räcker betygen? Roni själv vill plugga till logoped. Men först vill han bli känd musiker. - Jag vill hjälpa människor genom att sprida kärlek. Och att synas i media är ett bra sätt att göra det. Jag vill synas och höras. Jag vill göra något av mitt liv. När Roni Saleh kom med sin familj till Sverige var hans förnamn Ibrahim. Här fick han namnet Roni, som betyder glimt i ögat. Vi får följa Roni under hans sista dagar på gymnasiet. Snart tar han studenten. Snart börjar livet. Progrogrammet är producerat av Emma Janke och Siri Ambjörnsson, Bulldog Media AB

- Jag har så mycket inom mig, säger Roni Saleh, 18 år och nybakad student. Det känns som om något måste hända snart, annars kommer jag sprängas! Ronis föräldrar vill gärna att han ska bli tandläkare eller läkare. Men räcker betygen? Roni själv vill plugga till logoped. Men först vill han bli känd musiker. - Jag vill hjälpa människor genom att sprida kärlek. Och att synas i media är ett bra sätt att göra det. Jag vill synas och höras. Jag vill göra något av mitt liv.När Roni Saleh kom med sin familj till Sverige var hans förnamn Ibrahim. Här fick han namnet Roni, som betyder glimt i ögat. Vi får följa Roni under hans sista dagar på gymnasiet. Snart tar han studenten. Snart börjar livet. Programmet är gjort av Emma Janke och Siri Ambjörnsson, Bulldog Media AB

- Det är som om folk käkat glosoppa till middag! Nicole är 30 plus. Biologiskt har hon bara varit kvinna i ett drygt år. Nu söker hon jobb och livspartner. Men det är inte helt enkelt. Hur blev livet egentligen efter könoperationen? Journalisten Pernilla Arvidsson har följt Nicole i flera år, både före och efter operationen.

Inger är 76 år men tror det bara själv när hon ser sig i spegeln. Det går inte att fånga tiden. Ingen kommer undan. Och det kan gå hisnande fort. Hur är det att vakna upp som gammal när man nyss var ung? Att passera 70 - men ha så mycket kvar man vill göra att man inte har tid att dö? Följ med på en resa där barndomen och ålderdomen knyts samman i tidens band. Inger är min mamma. Hon har den distans och de perspektiv som kommer med åren. Samtidigt är hon så ung. Som om tiden aldrig rört henne. Äldre uppmärksammas ofta i frågor som rör äldreboende, tabletter eller dålig hemtjänst. Buntas ihop och förväntas anta en pensionärsroll. Jag vill berätta om dem som inte riktigt ställer upp på den gängse bilden. Som berättar om hur man förhåller sig till livet när tidsutrymmet krymper och när perspektiven vänds bakåt. Hur det är att ha så lite tid kvar när man fortfarande är nyfiken och vill veta hur det ska gå för barn, barnbarn och med klimatfrågan./Jonna Berglund

Inger är 76 år men tror det bara själv när hon ser sig i spegeln. Det går inte att fånga tiden. Ingen kommer undan. Och det kan gå hisnande fort. Hur är det att vakna upp som gammal när man nyss var ung? Att passera 70 - men ha så mycket kvar man vill göra att man inte har tid att dö? Följ med på en resa där barndomen och ålderdomen knyts samman i tidens band. Inger är min mamma. Hon har den distans och de perspektiv som kommer med åren. Samtidigt är hon så ung. Som om tiden aldrig rört henne. Äldre uppmärksammas ofta i frågor som rör äldreboende, tabletter eller dålig hemtjänst. Buntas ihop och förväntas anta en pensionärsroll. Jag vill berätta om dem som inte riktigt ställer upp på den gängse bilden. Som berättar om hur man förhåller sig till livet när tidsutrymmet krymper och när perspektiven vänds bakåt. Hur det är att ha så lite tid kvar när man fortfarande är nyfiken och vill veta hur det ska gå för barn, barnbarn och med klimatfrågan./Jonna Berglund, reporter

Jag valde inte Pauliström - snarare tvärtom. Men det tog inte lång tid i den lilla bortglömda bruksorten innan jag insåg att här fanns något att berätta. Människors livsglöd och kamplusta förvånade mig...Som storstadsbo förundrades jag över hur ett gäng pauliströmsbor kunde lägga ner sin själ i att försöka få tillbaka en nedlaggd återvinningsstation. Eller för den delen klaga över att det inte längre finns någonstans att handla mat. Eller - samla ihop en hel ort för att rädda en skola som politikerna tycker är för dyr att behålla. Idag, säkert ett halvårs tid efter det att jag första gången kom till Pauliström - så tycker jag inte längre att ortbornas kamp är vare sig lustig eller märklig. Däremot är den väl värd att berätta. För det handlar om deras - och många andra glesbygdsbors verklighet: att kämpa för rätten till att bo där man vill. Och framförallt - att göra det tillsammans. Reporter Anna Eriksson, journalist.

Det har nästan som om Åmsele varit krigsbelägrad efter morden 1988... Innvånarna på orten har plågats av både sorg och ett stort tryck från allmänheten och pressen sen den natten då Juha Valjakkala mördade tre personer för 20 år sen. Hur ser ortsborna på händelsen idag? Är en försoning möjlig? Journalisten Gunilla Nordlund har besökt orten många gånger sen den natten. Nu åker hon tillbaka. Gunilla Nordlund har arbetat på Sveriges Radio i Umeå i drygt 20 år. En av hennes första starka upplevelser som radiomedarbetare var den intensiva media bevakningen av Åmsele sommaren 1988 då nästan en hel familj mördades på kyrkogården.Tanken om att se hur man mår idag i Åmsele kom efter en inspelning i Åmsele kyrka förra året då Marie- Louise Marsjögård, som är kyrkoherde där, höll en försoningsgudstjänst. Genom Marie- Louise fick Gunilla kontakt med bybor som kunde tänka sig att berätta om hur de här 20 åren påverkat dem, hur man vill försonas med det som hänt och lämna den mörka historien.

En före detta pressfotograf som tillbringat hundratals nätter med Andy Warhol. En direktör som gjort sig en förmögenhet på damunderkläder. En världsberömd amerikansk skulptör från Walla Walla. De tre vännerna möts över en middag och föder idén som blir tidernas konsthändelse i Borås, och som väcker den största och hetsigaste insändardebatten i Borås tidnings historia. Den sextonde maj invigs Jim Dines nio meter höga Pinocchio i patinerad brons mitt i stan, en staty som skakat om och retat upp politiker, konstälskare och vanligt folk i två och ett halvt år. Reporter Nicklas Malmberg.

Tomas och hela Ytterhogdal tar emot brassarna med öppna armar - för byn behöver ungdomar, och fotbollslaget YIK vill tillbaka till fornstora dagar i division 3. I P4-dokumentären Sambafotboll i Ytterhogdal hör du om byn som lever upp med brassarna som kommer varje vår. Och om killarna som satsar allt de har - och litet till - för att få spela för en europisk klubb. Reporter Ingrid Marklund

Svenska Anna levde i slutet av 60-talet tillsammans med en av den tidens största rockikoner, gitarristen Brian Jones, grundaren av bandet Rolling Stones. På en sekund ändrades unga Annas liv och framtid när Brian plötsligt och oväntat dog i hennes armar, vid en poolkant i Sussex, England, en varm sommarkväll i juli 1969. I dag, 39 år senare, har Brian fortfarande en plats i Annas hjärta, än i dag påverkar händelserna på 60-talet hennes liv. Producent Lotta Malmstedt, SR Malmö

De bor i den norrländska glesbygden, de som blir kvar när arbetsmarknaden viker och kvinnorna drar söderut. Många lever på bidrag i en ständig karusell av olika åtgärdsjobb och tillfälliga påhugg. Få kan tänka sig ett liv bortanför bygden. Varför flyttar de inte? Vardagen i Hoting kan kännas grå och hopplös, som på många andra håll där arbetslösheten dominerar. Men under den småtrista ytan finns också en vardag med värme och mening. Vad får dem att stanna kvar? Möt Mikael, Lars och Jouni. Tre män, tre berättelser om livet och drömmarna på en liten ort i norrlands inland. Reporter Johanna Gadd

Emelie är en helt vanlig sexåring men i en lite annorlunda situation. Hennes föräldrar är synskadade vilket ställer speciella krav på Emelie. I den här dokumentären möter vi Emelie, hennes mamma Lilian och lillasyster Carro. Vi får följa Emelie under en dag och ta del av hur det kan vara att leva i en familj där någon har ett funktionshinder. Emelie är Lilians ögon när de handlar mat, när kläder ska sorteras och när lillasyster Carro inte vill städa rummet utan bara sopar sina leksaker under sängen och byrån. Lilian tycker det är viktigt att familjen klarar sig själv och vill inte ha någon hjälp utifrån. - Vi är en helt vanlig familj den enda skillnaden är att jag inte kan se, säger hon.

Finlandsbåtarna - vad är det vi söker? - På båtarna finns något som inte finns någon annanstans! Det är fantastiskt! Nina och Kerstin är inte ensamma om att älska finlandsfärjan. Men vad är det som lockar oss? Vad är det vi söker? Nina åker flera gånger om året och väljer båt efter vilket dansband som spelar, Clas söker en livspartner medan Jörgen och hans kompisar bara vill bli fulla, ha jävligt kul och självklart hitta en tjej för natten. Följ med till heltäckningsmattor, dansgolv och drömmar på Östersjön. Reporter jonas ahlman, SR Uppland

Yadi var framgångsrik regissör i sitt hemland Iran. Efter det att han flydde till Sverige har han inte utövat sitt yrke utan jobbat som närbutiksinnehavare.Men så en dag dyker hans gamla svensklärare upp i hans butik. Han tycker att Yadi skulle kunna kombinera sina erfarenheter. - Gör en film om din närbutik! Dokumentären handlar om en man som förverkligar sin dröm. - Och min film handlar om möten mellan människor, om sort och smått och om tankar och drömmar som förenar oss människor, säger Yadi Behrad. Reporter Agneta Nordin, Lokatt Media

6 april Att leva i ett akvarium - om livet med personlig assistans Tänk dig att inte kunna gå på toaletten själv. Föreställ dig att inte kunna hantera en kökskniv på egen hand eller att ha publik när du grälar med sambon. Tänk dig att alltid ha med dig någon, att alltid vara en till, överallt den mesta tiden. I Anneli Abrahamssons dokumentär får du bland andra möta Bengt Lindstedt från Göteborg som haft personlig assistans sedan år 2000 och Ann-Christin Björck som levt med assistenter hemma, dygnet runt i flera år, eftersom hennes son Anders blev multihandikappad i samband med en operation som bäbis. Journalisten Anneli Abrahamsson tror att hon har upplevt det mesta när det gäller personliga assistenter och blev själv lite av en personlig assistent redan vid fyra års ålder efter att hennes pappa skadades i en trafikolycka och blev totalförlamad. Mer info på www.sr.se/p4dokumentar

Välkommen att podda