Vilken betydelse har det att huthirebellerna är zaiditer? Antje Jackelén om vilken nytta en digital diakon skulle göra. Från fåraherde till profet, så blev Muhammed en ledare för en världsreligion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Huthierna bekänner sig till zaidismen som bröt sig loss från shiaislam för över 1000 år sedan. Vad har deras religion för inflytande idag? Hör Mohammad Fazelhashemi, författare och professor i islamisk teologi och idéhistoria vid Uppsala universitet.En före detta ärkebiskop går inte sysslolös, i alla fall inte om hon heter Antje Jackelén. Man kan hitta henne i ett litet rum på universitetet i Lund numera om hon inte är ute och föreläser eller talar om artificiell intelligens .Muhammed är en av världshistoriens viktigaste personer och profet för två miljarder muslimer runt om i världen. Klas Grinell, författare och idéhistoriker har skrivit en lättillgänglig bok om Mohammed där han berättar om en ganska vanlig man i den lilla staden Mecka som bland annat försörjde sig som fåraherde innan han blev profet.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

För vissa kan en psalm från 1600 talet fortfarande väcka känslor. Vad har du för minnen av psalmer, är de vackra minnen eller smärtsamma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I studion finns Ann-Katrin Bosbach som leder arbetet med den nya psalmboken och Susanne Wigorts Yngvesson, etikprofessor vid Enskilda Högskolan i Stockholm.

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 2. Gäster: Thomas Kazen, Magnus William Olsson, David Thurfjell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. *Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead.Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.Avsnitten publicerades första gången den 2 mars och den 13 april 2023 och hittas i sin helhet längre ner på sidan.Medverkande som hörs i detta utdrag: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, Magnus William Olsson, författare, David Thurfjell, religionshistoriker och författareBibelavsnitt: Luk 1:42, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9 samt Luk 24:13Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo Collmar

Det dröjde mer än 100 år innan den andra upplagan av den svenska psalmboken gavs ut år 1819. Hör om vad det var som gjorde att det tog tid och om några av de nya psalmerna som kvalade in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör Claudia Ingrao som skrivit en sång som skulle kunna bli en ny psalm i den kommande psalmboken.Reportrar: Ebba Sörhag, Edgar MannheimerProgramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 2:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoDin Klara Sol Går Åter Opp, Nr 176 (Psalmboken 1986)Exekutor: Oscar Bergström, BarytonUpphovsman: Christian Störl, Musik                        Johan Olof Wallin, Översatt TextDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Göingeflickorna, SånggruppDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Turid Lundqvist, SångUpphovsman: Anita Habel, TextBereden Väg För Herran, Nr 103 (Psalmboken 1986)Exekutor: Anders Widmark, InstrumentalgruppUpphovsman: Trad Från Sverige: Dalarna: Boda, Musik                           Anders Widmark, ArrangemangLa Marseillaise, Frankrikes Nationalhymn, 1792Exekutor: Hugo Alfvén, Dirigent                           Od (Uppsala), ManskörUpphovsman:  Claude Joseph Rouget De Lisle, Text och musikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Folklig Koral Nr 55 Vers 1-2 (1819 Års Psalmbok)Exekutor: Andreas Hoas, SångUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad, MusikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Nr 119 (Psalmboken 1986)Exekutor: Gary Graden, Dirigent, Sandra Marteleur, Fiol, Sankt Jacobs Kammarkör (Stockholm), Kör, Gunnar Idenstam, OrgelUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Philipp Nicolai, Musik, Gunnar Idenstam, ArrangemangVar Är Den Vän Folklig Koral Nr 305 ( Psalmboken 1986) (Med Omarbetad Text) Exekutor: Gustaf & Viktor NorénUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad Från Sverige: Dalarna: Malung, Musik, Gustaf Norén, Arrangemang, Viktor Norén, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I Sänder, 1986 Nr 249 ( Psalmboken 1986) Här med Originaltexten: Han Som Bär För Mig Ett ModershjärtaExekutor: Carola Häggkvist, SångUpphovsman: Lina Sandell-Berg, Text, Oscar Ahnfelt, Musik, Iver Kleive, Arrangemang, Marian Lisland, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor: Merrill Dunlop, Orgel, Einar Ekberg, SångBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor:Freddie Wadling, Sång, Hisingen, Hornmusikkår Frälsningsarmén

Svenska kyrkan håller på att ta fram en ny psalmbok. Den femte versionen sedan den första officiella psalmboken kom ut år 1695. Här är historien om Sveriges mest använda bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör även Jannike Forsberg som skrivit ett förslag till en ny psalm i den kommande psalmboken som beräknas bli klar först år 2030.reporter: Albin Bohlinprogramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 1:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoGud Är En Av Oss Vid Detta Bord, Nr 396 (1986)Musik: Trad Från Usa,Översatt Text: Anders Frostensson Irma Schultz Keller, Sång och arrangemang, Lasse Englund, GitarrHerre Signe Du Och Råde Nr 77:5 (1986)Jesper Svedberg, Text, Johann Schop, MusikOrig: Werde Munter Mein GemütheAnders Eby, Dirigent, Mikaeli Kammarkör Vår Gud Är Oss En Väldig Borg Nr 237 ( 1986)Martin Luther, Text och musikOrig: Ein' Feste Burg Ist Unser Gott, Olaus Petri, Översatt TextAnders Eby, Dirigent, Mikaeli Kammarkör Vår Borg Är Oss En Väldig Gud , Strejkvisa, Travesti På Texten Till ”Vår Gud Är Oss En Väldig BorgKjell Westling, Orgel, Fred Lane, Sång ,Kjell Westling, SångI Himmelen, I Himmelen (Arr), Nr 169 (1986) Laurentius Laurinus, Text Trad från Dalarna: Orsa, MusikArrangemang för kulning och kör av Karin RehnqvistI Himmelen, I HimmelenFolkmusikgruppen TriakelI Himmelen, I HimmelenHåkan Sund, arrangemang och pianoAdolf Fredriks Bach-Kör                                           

En försvarsmekanism, struntprat eller det mest naturliga som finns. Svenskarnas syn på att tala med de döda varierar men kanske är samtalen med den andra sidan vanligare än vi tror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ring på torsdag kl 14: 08 24 15 00En undersökning från SOM-institutet som publicerades våren 2023 visade att 21 % av svenskarna tror att man kan tala med de döda. Idag får du som lyssnar höra av dig och dela med dig av dina tankar. Kanske är andlighet människans främsta utmärkande egenskap, något som AI inte kan efterlikna. Eller så är samtalen med våra döda nära och kära ett sätt för vår hjärna att hjälpa oss igenom vår sorg.I studion finns Martin Nykvist, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och Mats Lekander, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Ebba Sörhag och Nathalie Rothschildproducent: Anders Diamant

Rolandh ville bli begravd i sin kökssoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i augusti i år.)När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i april.)Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant

Vi tog med texten om Adam, Eva, Ormen och den förbjudna frukten till Uppsala Missionskyrkas kulturkvällar och spelade in samtalet med publik. Med: Thella Johnson, Lollo Collmar, Thomas Kazen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LIVEPODD!Avsnittet är inspelat 19 oktober på Kulturkvällar i Uppsala MissionskyrkaUr innehållet:*En våt filt - Thella tycker att berättelsen om ”syndafallet”, alltså Evas och Adams möte med ormen i Edens trädgård, och straffet för deras ätande av frukten från kunskapens träd, har en unken ton över sig. Varför straffa sökandet efter kunskap?*Vad alla skyller ifrån sig hela tiden?! - Det pekas mycket finger i Bibeln, och det verkar vara helt OK att skylla sina fel och misstag på andra! Bibelvetare Thomas Kazen påpekar att man även i andra antika texter ser många exempel på att det var brukligt att skylla ifrån sig. Har vår moraluppfattning förändrats när det gäller det egna ansvaret, och varför? Blir saker och ting bättre av att vi pudlar eller avgår?*Den odödliga ormen - ormen som symbol har gamla anor, långt äldre än Bibelns texter. Thomas berättar bl.a om ormen som stjäl ungdomens planta av Gilgamesh.*Eva, en tidig ormviskare - Evas tal blir mycket mer ormlikt väsande på originalspråket, efter att hon ätit den förbjudna frukten! Vi får en lektion i hebreiska av pensionerade bibelprofessorn Göran Eidevall i publiken. Till exempel är orden för listig och naken snarlika: arum; arom.Bibeltexter: 1 Mos 2, 3I avsnittet refereras även bl.a. till myten om Gilgamesh och Enkidu, som återfinns i Gilgamesheposet.Medverkande i avsnittet:Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanPublik på plats i Uppsala MissionskyrkaProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: David Hellgren

Denna jul är inget sig likt i Betlehem, om influencers i USA som uppmuntrar sina följare att läsa Koranen som ett stöd för palestinierna; och om hur samfund i Järva anordnar aktiviteter för unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör prästen Sally Azar i Betlehem om en annorlunda jul: ”I år är julgranen dekorerad med våra böner, ingen här har lust att fira jul när vårt folk dör bara någon timme härifrån.”Det har gått två månader sedan Hamas attack i Israel och i spåren av kriget som följde har Islam fått ett uppsving i sociala medier där unga amerikaner uppmuntrar varandra att läsa koranen och konvertera till Islam. Många av de som hakar på trenden tycker att koranens budskap är förenliga med progressiva värderingar. Hör bland andra Misha Euceph, podcast-producent som driver Quran Book Club på Instagram, Luke Burgis, författare som skrivit boken ”Wanting: The Power of Mimetic Desire in Everyday Life” och Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.Många talar om att gängkriminaliteten bäst motarbetas genom att nå unga tidigt. Vilken skillnad kan trossamfunden göra för att vara en trygg plats för unga? Vi besöker Järvaområdet och talar med Abdul Kader Habib, chaplan i församlingen Khadija center i Kista och Julia Adolfsson, verksamhetsansvarig Frälsningsarmén i Husby. Hör även Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet, forskat på civilsamhällets roll i samhället.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

Metoden sluta skjut har pågått i Malmö i 5 år, en metod som riktar sig direkt till de kriminella och där ett par representanter från trossamfunden deltar aktivt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra helgen talade Jimmie Åkessons på Sverigedemokraternas landsdagar om att riva moskéer där det bedrivs antidemokratisk verksamhet. Han skulle kunna tänka sig att ändra på grundlagen om den står i vägen för att man ska kunna hålla ihop samhället, sa han till Dagens Nyheter.Religionsfriheten slås fast i Regeringsformen idag.Vi talar med Katherine Cash, rådgivare på svenska missionsrådet som sysslat med frågor kring religionsfrihet i 14 år, om vad en förändring av religionsfriheten kan betyda utifrån erfarenheten från andra länder.I tisdags bjöd Brottsförebyggande rådet, BRÅ, in till konferens för att tala om en metod som prövats på olika håll i Sverige för att bekämpa gängkriminaliteten, för många är den i Malmö känd under namnet ”Sluta skjut”. En annan benämning på den här metoden är Gruppvåldsintervention, GVI. Hör Ekots kriminalreporter Simon Andrén om metoden, hör också Ebba Älverbrandt, diakon i Svenska kyrkan i Malmö och Alen Delic, sjukhusimam i Malmö, om vilken deras roll är.I helgen har julfimen Journey to Betlehem premiär på svenska biografer. En musikalversion av julevangeliet, regisserad av Adam Anders som vuxit upp i USA men har rötter i Sverige. Det här är hans debutfilm, tidigare har han framför allt arbetat som låtskrivare och musikproducent .Hör om varför han ville göra en musikal av historien om Jesu födelse. programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Simon Andrén och Roger Wilsonproducent: Anders Diamant

Hör även om den israeliska psykedeliska trancemusikkulturen; om nya liberalare vindar kring den polska aborträtten och om hur bra religion är för din hälsa, utifrån vetenskapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ikväll bjuder svenska kyrkans ärkebiskop in till en nationell fredsgudstjänst i Uppsala Domkyrka, är det helt okontroversiellt att bejaka freden idag? Hör ärkebiskop Martin Modéus.Kriget mellan Hamas och Israel engagerar många i Sverige och det har bland annat lett till en diskussion mellan olika kristna profiler och debattörer. Vi talar med Frida Park, opinionsredaktör på den kristna tidningen Dagen.I Israel har en speciell form av New Age inom judendomen vuxit fram, en andlig rörelse som också kopplas ihop med intresset för psykedeliska preparat. Nyligen fick den här rörelsen en tragisk uppmärksamhet när musikfestivalen Nova inleddes i Negevöknen i Israel den 6 oktober. Vi talar med Mayan Shenker Brownstein, dokumentärfilmaren Roee Finzi och religionsvetaren Nathalie Lantz.Varför är vi människor religiösa och finns det hälsomässiga fördelar av att vara religiös? De här frågorna har fascinerat evolutionspsykologen Robin Dunbar. Hans bok ”Om religionernas uppkomst” gavs nyligen ut på svenska.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

Varför citerar Israels premiärminister Netanyahu femte Mosebok i sitt tv-tal om kriget mot Hamas, och vad handlar texten om? Gäster: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Thomas Kazen, bibelvetare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EXTRAPODD INSPELAD 10 NOVEMBER 2023Ur innehållet:*Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig - I sitt tal till nationen om det pågående kriget mot Hamas citerar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ur en känd passage i Bibelns 5 Mos 25:17 och sade ”Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig”. Vilka är amalekiterna i Bibeln? Varför refererar Netanyahu till denna text? Och hur brukar den användas i religiösa sammanhang? Samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap.*Bibelns landgränser och dagens konflikt - Israels landgränser beskrivs i flera av Bibelns texter. Bibelvetare Thomas Kazen förklarar hur olika beskrivningar tillkommit i olika tider, med olika syften. Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent berättar om hur religiösa texter idag används som argument för landanspråk i Mellanöstern.*Bibeln som sagobok - Cecilia Uddén berättar om hur hon brukade läsa Bibelns berättelser som sagor för sina barn, och särskilt har fastnat för berättelsen om Josef och hans bröder, en berättelse som finns i olika varianter både i Bibeln och Koranen.Bibeltexter: 5 Mos 25:17, 1 Sam 15, 1 Mos 12, 4 Mos 34, Pred 3I avsnittet refereras även till hadithsamlingen Sahih-al-Bukhari; bok 56, hadith 138Medverkande i avsnittet:Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Brady Juvier

Jag tror att människor i sekulära Sverige behöver något att tro på, oavsett vad det är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna i 30-årsåldern som vill vara anonym: ”Vad är det som säger att det är normalt att inte kunna tala med de döda?”Var femte svensk tror att det finns personer som kan tala med döda, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och 40 % av de tillfrågade tror att det finns de som har så kallade paranormala förmågor.Vad är förklaringen till att man i världens mest sekulariserade land har den här tron?Följ med på en andlig kryssning där olika medium håller storseanser och talar med de döda.Hör också Katarina Mariadotter som under lång tid ägnat sig åt ett sökande inom det paranormala men som till slut valde att lämna den världen.Vi talar också med Sara Duppils, religionspsykolog och forskare med intresse för spiritism och extraordinära upplevelser.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Albin Bohlinproducent/reporter: Anders Diamant

Om hur hoppet om försonande samtal mellan olika religiösa grupper har grusats efter att kriget mellan den israeliska militären och Hamas startade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I skuggan av kriget mellan Hamas och Israel har många verksamheter som tidigare sysslat med brobygge mellan palestinier och judar nu pausats.Vi talar med Anna Hjälm, direktor för Svenska teologiska institutet i Jerusalem, STI, om stämningen mellan de olika religiösa grupperna i staden.Haider Ibrahim som är ordförande för islamiska Shiasamfunden i Sverige och som även sitter med i Sveriges interreligiösa råd, SIR, fördömer våldet och hoppas att konflikten snart tar slut.För tillfället ser han inte att religionsdialog i Sverige skulle vara en framkomlig väg för att minska polariseringen i landet utan tycker att det är rimligt att pausa det arbetet.Hör också Ulrika Widgren som arbetar som följeslagare hos Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel som startades för 20 år sen av Kyrkornas världsråd, men som nu kallats hem till Sverige igen. Deras skyddande närvaro är annars tänkt att bidra till att ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning.Vi talar även med Dana Sharon som arbetar interreligiöst hos Rabbis for human rights. Just nu var tanken att de skulle hjälpa bönder på de ockuperade områdena med olivskörden, men på grund av kriget är det inte längre möjligt berättar hon.Hur ska man ställa till rätta det som inte går att ställa till rätta? Det undrar journalisten Bernt Hermele som under flera års tid har intervjuat nästan 200 förintelseöverlevare och palestinska flyktingar. Ett samtal om förståelse och försoning med bakgrund i hans personliga berättelse.Hör även ett reportage från London om Rishi Sunak som nu varit premiärminister i ett år. Han är den första hindun och den första icke-vita personen som lett landet, men har det haft någon betydelse för den politik han för? Vår korrespondent Pontus Mattsson tar hjälp av skribenten Samir Shah, född i Indien och som arbetat med integrationsfrågor i många år, för att få svar på frågan.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Albin Bohlin

Det stora folkutbytet genomfördes organiserat för 100 år sen. 100 000-tals ortodoxa kristna i Turkiet skickades till Grekland och en dryg miljon muslimer i Grekland tvingades flytta till Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Filip Kotsambouikidis påminner med hjälp av sin inblandade släkt om en historia som annars inte är så synlig, i skuggan av att Turkiet fyller 100 år denna helg.Lausannefördraget, ett fredsavtal mellan flera västmakter och den nya republiken Turkiet, innehöll flera delar, men en bärande del var detta folkutbyte som skulle garantera freden genom att nya religiöst och etniskt homogena nationalstater skulle skapas. Nästan alla greker som bodde i den nya turkiska republiken skulle flyttas till Grekland, och nästan alla turkar som bodde i Grekland skulle deporteras åt andra hållet. Ingen frågade vad de själva ville. Uppskattningsvis 1,2 miljoner greker skickades i en riktning och 400 000 turkar i en annan.Trots att folkutbytet var avtalat, var det i praktiken en mycket kaotisk process. De allra flesta greker som skickade över havet till Grekland var redan nödställda efter åren av krig och flykt. De var fattiga och majoriteten var kvinnor, barn eller äldre. Filip Kotsamboukidis farmor minns sin mormors strapatser och längtar tillbaka till en plats där hon har sina rötter.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Filip Kotsamboukidisproducent: Anders Diamant

Idén om avgudadyrkan finns i olika religioner men även i totalitära politiska system där oliktänkande rensas bort. Thella och Lollo gästas av Jesper Huor, bokaktuell med Förgör de falska gudarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DEL 14*En tjur är en tjur är en tjur? Tjuren som symbol har hängt med länge och fått symbolisera många olika gudar i olika religioner - med olika egenskaper. Bibelvetare Thomas Kazen reder ut.* Vaccinerad mot utopier och kulturkrig. Jesper Huor, aktuell med boken Förgör de falska gudarna - Palmyra och kriget mot kulturarvet, berättar om hur hans egen fars försvinnande i Pol Pot-regimens Kambodja, och hans uppväxt och sökande efter svar, gjort att han inte själv gärna tar stark politisk ställning och inte heller är intresserad av att vara med i det nya ”kulturkriget” i offentlig debatt.*Du skall inga andra gudar hava... Varför vill man straffa och utplåna bilder av gamla gudar och andras gudar? Det första budordet är brutet redan då Mose kommer ned från berget Sinai och får se sitt folks dans kring guldkalven som hans bror Aron låtit tillverka. En fruktansvärd vedergällning följer! Jesper väljer texten ur 2 Mosebok som får honom att associera till totalitära regimer genom historien - senast IS terrorstyre och förstörandet av kulturarvet i Palmyra.*Kvinnan ska tiga i församlingen. Aposteln Paulus förknippas med dessa ord i 1 Korinthierbrevet i Nya Testamentet. Men var det han själv som skrev så? Bibelvetare Thomas Kazen betvivlar detta och lägger fram sina argument för Thella som även vill granska hur Paulus tolkat Skapelseberättelsens beskrivning av mannen och kvinnan.Bibelavsnitt: 2 Mos 32, 1 Kor 11, 14, 1 Mos 2:21I avnsnittet nämns också följande böcker:Förgör de falska gudarna - Palmyra och kriget mot kulturarvet av Jesper Huor och Anders RydellSista resan till Phnom Penh av Jesper HuorFilmcitat ur På heder och samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Jesper Huor, författare och journalistThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Andreas Ericsson

Vilken roll har den viktiga katolska kyrkan i Polen, i skuggan av kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många i oppositionen menar att demokratin är hotad om det nuvarande partiet Lag och rättvisa, PiS får fortsätta styra Polen. Hör röster från båda sidor och några hjälparbetare som hjälper ukrainska flyktingar som flytt kriget.Åsa Furuhagen har besökt Warszawa och Lublin för att också förstå vilken funktion den katolska kyrkan har kommit att få i detta enligt många bedömare viktiga politiska vägval i Polens historia.Hör Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa, Samuel Larsson, SR:s korrespondent, Rafael, IT tekniker på Caritas stora center i Lublin, Anna, engelsklärare från Ukraina och som fått jobb på Caritas, Magda, en av alla de som demonstrerade i Warszawa till stöd för oppositionen och Dorotea Kruk, som röstar på regeringspartiet PiS.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

I Sverige är det bara tillåtet med kremering och jordbegravning men i andra länder finns det mer naturnära metoder, vi tittar närmare på bland annat kompostering och så kallad vattenkremering. Det har alltid varit viktigt för oss hur vi tar hand om våra döda men synen på vad som är fint och värdigt har förändrats över tid.I Sverige är idag kremering och jordbegravning de enda tillåtna så kallade begängelseformerna men i vissa andra länder använder man sig också av mer naturnära metoder.Katrina Spade startade företaget Recompose och ser ett ökat intresse för de som vill bli komposterade. Hör också Marie Eaton som begravde sin bror genom den här metoden som idag är tillåten i flera delstater i USA.Vi har också talat med Gina Sheridan som intresserade sig för en helt annan metod där man använder sig av hett vatten för att lösa upp kroppen. När hennes pappa dog valde han den här metoden som kallas för resomation och Gina och hennes systrar fick följa med i processen.För 20 år sen ville biologen Susanne Wiigh-Mäsak framställa en miljövänlig begravningsmetod genom frystorkning. Hon kallade metoden för promession men den blev aldrig verklighet. Ett tiotal personer valde ändå att bli nedfrysta när de dött för att invänta frystorkningsmetoden, men de begravdes efter drygt 10 års väntan i frysrum istället på ett tillåtet sätt, Maud Strannebys pappa var en av dem. Hör hennes berättelse.En nyligen gjord undersökning visar att kremering trots allt är lika miljövänligt som kompostering. Hör Eva Pohl, lärare i miljöteknik vid Linnéuniversitetet i Kalmar, berätta om vad som krävs för att framställa den jord som behövs vid kompostering.programledare: Lollo Collmar och Anders Diamant

Hör om förklaringen till att den kristna filmen Jesus revolution till slut hamnade på bio. Vi talar också om Svenska kyrkans beredskap inför terror och om utsatta kristna armenier i Nagorno Karabach. Över 60 000 armenier har flytt från området Nagorno Karabach och det talas om en etnisk rensning av de kristna armenierna i den här utbrytarregionen, som formellt tillhör Azerbadjan. Hör Sveriges Radios Fredrik Wadström om utvecklingen.Har kyrkor i Sverige gjort tillräckligt när det gäller säkerhetsarbetet efter det att hotnivån höjdes förra månaden? David Crosson, ledarskribent på den kristna tidningen Dagen, tycker att det kunde göras mer. Hör även Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civil beredskap på kyrkokansliet i Uppsala, om vad som gjorts.En kristen amerikansk långfilm om en väckelserörelse gick nyligen om storfilmerna på biografernas topplistor. Filmen Jesus revolution var till en början inte alls självklar på svenska biografer, det var först efter påtryckningar från många som var intresserade som det blev verklighet.Hör om hur det gick till och om hur Jesusrörelsen också sände svallvågor i Sverige på 1970-talet.Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco, talar om den kristna filmindustrin i USA och om detta är en engångsföreteelse eller en begynnande trend som han ser.Många har aldrig varit i närheten av någon död människa. Vår reporter Carla Sanchez undrade hur det är att ha döden som vardag och följde med begravningstransportör Tomas Hallberg under en arbetsdag.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Albin Bohlinproducent: Anders Diamant

Gud hotar människan med dödsstraff om hon arbetar på vilodagen. Inte så trevligt. Men vi diskuterar i alla fall idén med sabbaten/shabbat. Gäst: Anneli Rådestad. Med som vanligt är också bibelvetare Thomas Kazen. DEL 13* Pintele Yid - den judiska gnistan. Anneli Rådestad, idag chefredaktör för tidskriften Judisk Krönika, gick i skola hos katolska nunnor. Först som tioåring fick hon av sin mamma veta att hon var judinna. Snart krävde hon att få lära sig allt om judisk tradition. Till SFLB har hon tagit med sig sista kapitlet i Exodus, 2 mosebok, för att diskutera idén med shabbat, veckovilan, som hon själv har svårt att få till i allt annat som ska hinnas med.*Ett palats i tiden. Traditionen med shabbat eller veckosabbat formades troligen under israeliternas fångenskap i Babylon och tycks hänga ihop med idén om en portabel helgedom, säger Bibelvetare Thomas Kazen - om man förföljs och ens tempel förstörs så får man hitta ett sätt att ha Gud med sig på flykten och var man än är.*Vila eller dö! I Exodus, 2 mosebok, står det att den som inte helgar vilodagen ska dödas. Inte så trevligt. Lollo och Thella undrar varför helighet och våld tycks hänga ihop så ofta.*Mamma valde mig. Trickstern Jakob lurar sig till sin far Isaks välsignelse, under överinseende av mamma Rebecka, så att tvillingbrodern Esau blir utan. Lollo fascineras av Jakobs svekfulla karaktär som ändå låter honom bli Guds utvalde. Anneli tipsar om tv-serien Rough Diamonds.Bibelavsnitt: 2 Mos 35, 40, 1 Mos 25:19I avsnittet hänvisas även till följande böcker och poddar:The Sabbath - bok av Abraham Joshua HeschelThe Ezra Klein Show - podd från New York TimesThe Sabbath World: Glimpses of a Different Order of Time - bok av Judith ShulevitzFilmcitat ur På heder och samvete (A Few Good Men)Prince of EgyptMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Whitney Houston & Mariah Carey - When You BelieveMedverkande i avsnittet:Anneli Rådestad, chefredaktör Judisk KrönikaThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Heinz Wennin

Lyssnarnas frågor om Koranen, islams heliga skrift Vilket är Koranens kärnsbudskap? Under hur lång tid kom Koranen till?Vad står det i Koranen om hämnd?Vad säger Koranen om kvinnors rättigheter?Det här är några exempel på frågor som vi fått från lyssnare som hört av sig sen förra programmet.För att svara på frågorna tar vi hjälp av Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit boken ”Att läsa Koranen, en introduktion”.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Albin Bohlinproducent: Anders Diamant

Om olika personliga förhållningsätt till islams heliga skrift Koranen, en både älskad och hatad bok I skuggan av alla Koranbränningar som skett i Sverige den senaste tiden försöker vi istället vända på bladen i denna bok. Safiyya Gustafsson bor i Örnsköldsvik och har nyligen konverterat till islam och försöker nu lära sig att läsa Koranen på arabiska. Vi besöker även Aishamoskén i Stockholm där imamen Nasir Ahmad Arif har valt ut ett stycke ur Koranen till fredagsbönen.Hör också Omar Makram, islamkritisk debattör, som brände Koranen för 7 år sen för att få uppehållstillstånd i Sverige och som har förändrat sin uppfattning om Koranen efter att ha lämnat islam.Religionsvetaren Frederic Brusi som även arbetar på Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, medverkar också.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Lama Alshehabyproducent: Anders Diamant

Rolandh ville bli begravd i sin köksoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Jerusalem har sen länge haft en central plats i svenskarnas medvetande och i många klassrum hängde det ofta en karta över det heliga landet, längst fram vid svarta tavlan. Många skolplanscher föreställde också händelser från Bibelns berättelser. Översättningen av Bibeln till svenska gav oss ett nytt gemensamt kulturarv och gjorde många nyfikna på ett land långt borta.Flera upplysta kända svenskar reste till Palestina och delade med sig av sina intryck vilket också fick många att längta till detta heliga land.Hör bland annat om heliga Birgitta, Fredrika Bremer och Selma Lagerlöfs resor.Journalisterna Nathan Shachar och Barbro Hedvall medverkar.Detta är den femte fristående delen av Människor och tros serie om Jerusalem.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Carla Sanchezproducent: Anders Diamant

Tre religioner samsas i den heliga staden Jerusalem, på olika villkor. I den här delen hör du röster från några muslimska palestinier som beskriver sin verklighet. Detta är en repris från februari 2023. "När jag känner mig nere eller stressad kommer jag hit till Haram al-Sharif med mina barnbarn. Det är en plats där jag återfinner mitt lugn - en plats för muslimer" säger Iman."Tempelberget (Haram al-Sharif) är den mest potenta brännpunkten i den här konflikten, det är en plats som kan rycka med personer på helt andra platser i världen" säger Nathan Shachar, journalist och författare som länge bott i Jerusalem.Bashar Murad, palestinsk artist: "Jerusalem har skurits av från övriga Palestina genom checkpoints och murar. Förr var staden även allas kulturhubb.""Trots att jag bor i Betlehem som är en 20 minuters biltur härifrån, går jag upp klockan halv fyra på morgonen och kommer inte hem förrän klockan tio på kvällen", säger Munir vid en checkpoint på väg in till Jerusalem.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Edgar Mannheimerproducent: Anders Diamant

Turisterna och pilgrimerna som är på tillfälligt besök ser inte lika tydligt konflikterna som de kristna som bor i Jerusalem. Detta är en repris från februari 2023. "I det kristna Jerusalem så är faktiskt väldigt många av pilgrimsmålen påhittade för att möta ett tidigt behov när det blev en stor business" säger Nathan Shachar, författare och journalist som bott länge i Jerusalem.Bland de kristna som bor i Jerusalem märks den pågående konflikten mellan Israel och Palestina tydligt, en av dom är Hania Kassisieh Persekian: "Unga palestinska kristna lämnar Jerusalem om dom kan för att undvika de svåra villkoren som ockupationen utgör."I det armeniska kvarteret bor Hagop Djernazian som inte förstår varför patriarken som är gruppens ledare har gjort sig av med deras parkeringsplats: "Våra fastigheter är ju en del av vår identitet."Jack Munayer är kristen palestinier och arbetar för det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Jerusalem: "Om våldet blir värre och man inte längre kan garantera följeslagarnas säkerhet så måste vi avbryta verksamheten."programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Edgar Mannheimer

Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan.Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen?Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

På söndag genomförs den andra valomgången i Turkiet, ett val som beskrivits som en folkomröstning om demokratin. Vid sidan om de politiska diskussionerna pågår en ideologisk kamp om vilket land Turkiet ska vara och hur landet ska orientera sig mellan väst och öst, mellan Europa och Asien och mellan islam och sekularism.Åsa Furuhagen har besökt den stora moskén Hagia Sofia, men också en helt nybyggd syrisk-ortodox kyrka i Istanbul."Att en kristen minoritet får bygga en ny kyrka i ett muslimsk land, det är unikt" säger projektledaren Kenan Gürdal.Åsa har också besökt Hrant Dink Foundation, där projektledaren Asli Yolcu visar hur de vill värna yttrandefriheten i Turkiet och berättar om hur de bland annat arbetar med att övervaka hatretorik i turkisk media.Olof Heilo, föreståndare för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul medverkar i programmet, på plats från Turkiet.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Jesusfilmen gav Annika Lantz både barndomstrauma och karriär. Lollo hejar på Job mot Gud. Thomas tungotalar i sömnen. DEL 12*Mellanrummet mellan det nakna spikandet och mammas handflata mot min blick  - Annika Lantz, komiker och radiopratare, såg Jesus Christ Superstar på bio som femåring. Men när Jesus soldaterna skulle börja spika upp Jesus på korset satte mamma sina händer för Annikas ögon. Det bildlösa ljudet av soldaternas hamrande fick fantasin att skena. *Den helige ande - ett grodlikt, slemmigt spöke i liten storlek - Annika fascineras av andebegreppet och väljer texten om pingstundret ur Apostlagärningarna. Lollo ber Thella berätta om hur hon föreställde sig anden som barn. *Tungotala i sömnen - kan alla tala i tungor? Ja, enligt Thomas som säger sig ha upplevt denna mänskliga förmåga till okontrollerat, obegripligt tal i ögonblicket då han somnar eller vaknar.*Stackars Job, modiga Job - Lollo hejar på den rättrådige Job som blir fråntagen allt, men vägrar köpa det som gud och vännerna påstår - att han har sig själv att skylla.Bonusämne:*Hur är det möjligt att Maria och Josef GLÖMMER sitt barn Jesus i Jerusalem?! Annika låter den hispiga curlingföräldern i henne uppröras ordentligt.Bibelavsnitt: Luk 2:41, Luk 2:1, Ap 2:1, Joh 3:6, 1 Kor 14, JobFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och The Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Annika Lantz, komiker, programledareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark, Jakob Laler

Valet i Turkiet på söndag beskrivs som ett ödesval för demokratin. Åsa Furuhagen har besökt Istanbul och tagit tempen på yttrandefriheten och kvinnors rättigheter i landet. Hör Gökçe Gökçen, vice ordförande för det stora oppositionspartiet CHP som vill återaktivera den så kallade Istanbulkonventionen, vars syfta är att skydda alla kvinnor mot våld, en konvention som Erdoğan valde att lämna. Hör Şükran Kaya från det islamistiska partiet Hüda Par, som president Erdoğan samarbetar med, om varför hon inte vill ha Istanbulkonventionen och hur hon ser på mäns våld mot kvinnor. Rumeysa Camderele är muslimsk feminist och berättar om den mobilisering som hon just nu ser inom kvinnorörelsen i Turkiet.Asli Yolcu, projektledare på Hrant Dink Foundation, vill slå vakt om yttrandefriheten i Turkiet och berättar om hur de arbetar med att övervaka hatretorik i turkisk media.Bitte Hammargren som länge bevakat Turkiet är gäst i studion. Hon kom nyligen ut med boken Turkiet 100 år - Drama utan slut, som hon gjort tillsammans med fotografen Stefan Bladh.Programledare: Åsa Furuhagen

Ett telefonväkteri som samlar upp reaktioner efter våra program om att ge och att få där lyssnarna får möjligheten att berätta om sina erfarenheter. Vad händer med dig när du ger något till någon? Blir du besviken om någon använder pengar som du gett till hen till något onyttigt eller är det villkorslöst? Ger du anonymt eller vill du att din generositet ska synas?Efter våra två program om att ge och om att få var det många som hörde av sig och idag kan du som vill vara med och berätta om dina egna erfarenheter.I studion finns också Frederic Brusi, doktor i religionshistoria som arbetar på Myndigheten för stöd till trossamfund.programledare: Lollo Collmarreporter: Carla Sanchezproducent: Anders Diamant

Det är skönt att ge, men hur är det att vara den som får? Anders och Lollo åker till Centrumkyrkan i Farsta för att ta reda på hur det känns att ta del av andras givmildhet. Hit kommer människor för att få gratis lunch. Volontären Ann älskar att hjälpa till, Klaus hatar att gå hit men är tvungen, och Liljana är egentligen inte hungrig, bara ensam.  Vad händer när viljan att dela med sig blir för stark och man utsätts för så kallat godhetsknarkande? Hör Matilda som inte alls ville ha fortsatt hjälp, men som blev fortsatt utsatt för den goda viljan. Hör också Anette Kyhlström, diakon och verksamhetschef för Hela Människan i Stockholms län.När vi ser människor tigga på svenska gator får vi social ångest. Det säger forskaren Erik Hansson, som undersökt saken i en avhandling med titeln: ”Det känns fel”. Konstnären Cecilia Parsberg hanterade sin egen ångest med att sätta upp ett körverk med de som tigger och de som ger.Reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant.Har du egna tankar om att ge eller att få ta emot? Mejla gärna: mot@sverigesradio.se eller ring till vår telefonsvarare: 08 784 15 30

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders DiamantHar du egna tankar i ämnet eller vill tycka om programmet:mejla: mot@svergiesradio.se eller ring vår telefonsvarare 08 784 1530

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: David Thurfjell, religionshistoriker och Thomas Kazen, bibelvetare DEL 11*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.*Varför ska Bibeln tåla hårdare faktagranskning än en autofiktiv roman? Bibelvetaren Thomas Kazen tycker att vi borde kunna läsa Bibeln som den litteratur den är. Religionshistorikern David Thurfjell tror att kristendomen vunnit mark på att alltid dribbla mellan mysterium och historiska fakta.*Händelser vid vatten, 1:a mosebok och elaka bröder Lollo såg serien Händelser vid vatten och började tänka på Josefs drömmar. Och det gjorde Kerstin Ekman också, efter att hon börjat skriva sin blivande romanklassiker och insett varifrån hon inspirerats till scenen med Johan och hans elaka bröder vid brunnen. Svar: Bibelns 1:a Mosebok såklart!Bibelavsnitt: Luk 24:13, 1 Mos 37I avsnittet refereras även till böckerna Händelser vid vatten av Kerstin Ekman och En lockton i ödemarken av David ThurfjellFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsMedverkande i avsnittet:David Thurfjell, professor i religionvetenskap vid Södertörns HögskolaThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jakob Laler, Adam Alvin

Idag finns flera olika kloster som sorterar under Svenska kyrkan med många olika inriktningar. Hör ärkebiskopen Martin Modéus om hans tankar kring deras innehåll. Det finns en handfull kloster som sorterar under Svenska kyrkan idag."Kloster är platser där man lyder Gud mer än människor" säger syster Karin i Alsike kloster, ett kloster som sen 1970-talet sett sig som en fristad för alla som vill komma dit.Hör även syster Therése Olsson från Linköpings kloster, det nyaste klostret i nom Svenska kyrkan, där man erbjuder ett avbrott från stadens stress.Hör ärkebiskopen Martin Modéus om hur han ser på klosterlivet under Svenska kyrkans vingar, finns det några begränsningar för vad ett kloster kan erbjuda?Vi talar också om klostrens historia i vårt land med Martin Berntsson, professor i religionsvetenskap, som bland annat skrivit om upplösningen av de svenska klostren i samband med reformationen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Ramadan sammanfaller med den kristna fastan i år. Vad gör fastan med dig? Hör några lyssnares erfarenheter av att fasta. I studion finns Saadia Hussain, konstnär och praktiserande muslim och Are Norrhava, präst i Katarina församling i Stockholm.Hör även en krönika om fastan signerad Cecilia Uddén.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) om tidsbristen och behovet av tolkar inom socialtjänsten. Efter förra årets desinformationskampanj har glappet ökat mellan socialtjänsten och många föräldrar med utomeuropisk bakgrund. I vår serie om det här glappet talar vi idag om hur socialtjänsten kan förbättra sin verksamhet.Det kan finnas saker i socialtjänstens organisation som idag riskerar att leda till diskriminering, det menar Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Hon har på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen intervjuat socialsekreterare om varför föräldrar med utomeuropeisk bakgrund i högre utsträckning tackar nej till frivilliga insatser från socialtjänsten. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) är gäst i studion.Hör även Trifa Abdullah som 1999 omhändertogs av socialtjänsten tillsammans med sina syskon och som har gjort en dokumentär om sin familjs öde. Hur ser hon på sitt möte med socialtjänsten då och vad ser hon för utmaningar för dagens socialtjänst?programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

En kulturtolk från moskén och två samhällsvägledare är brobyggare mellan socialtjänsten och rädda föräldrar i Uppsala. I kölvattnet till desinformationskampanjen mot socialtjänsten förra året har rädslan för socialtjänsten spridit sig bland många föräldrar. På flera platser i landet görs olika försök för att minska glappet. I Uppsala har socialtjänsten nyligen anställt Yaser Abu Jheisheh som kulturtolk som också arbetar i moskén. Kommunen håller på att anställa ytterligare tre kulturtolkar från andra delar av civilsamhället och sen några månader tillbaka arbetar även Basem Al-Nabulsi och Evin Bider som samhällsvägledare med att öka förståelsen för socialtjänsten bland de som bor i stadsdelen Gottsunda.Hör även Mouse Yusuf, distriktschef för studieförbundet Ibn Rushd, om hur de arbetar med föräldrautbildning och Maria H Andersson på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om hur de ser på föräldrautbildningar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Magnus William-Olsson, poet och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 10Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead. Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!Hesekiel: den seriösa uppföljningen - Ja, vi har snuddat vid profeten Hesekiel tidigare, men det är en lång och betydelsefull bok och han fick inte bara "käka bokrulle och ligga på ena sidan i fyrtio nätter". Som tur är har vi poeten och Hesekiel-kännaren Magnus William-Olsson i studion, som jämför Hesekiels författarskap med den samtida poeten Sapfos och berättar hur exilen och förlusten av det egna landet föder ett nytt behov av minne och symbolik.Det inre, det yttre och det verkliga - Likt tidigare gäster bjuder Magnus William-Olsson på en övning i filosofiskt tänkande, och menar att profeten Hesekiel var med och skapade den moderna västerländska människan och hennes sätt att förstå sig själv och världen.Utopier, att tala till de döda och de ännu ofödda - Magnus William-Olsson tycker att det just nu är svårt att tro på framtiden. Thomas Kazen slår ett slag för den goda utopin, som inte är möjlig att förverkliga men som ger människor tillräcklig inspiration för att vilja försöka.Bibelavsnitt: Luk 1:42, Hes 1, Hes 40-48, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9I avsnittet reciteras även ur böckerna:Sapfo: dikterna och fragmenten; översättning, kommentarer och efterord av Vasilis Papageorgiou och Magnus William-OlssonEremitkräftans sånger av Magnus William-OlssonFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och The Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Magnus William-Olsson, poet och översättareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jocke Persson

Hundratals kyrkor har bombats sen Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes för ett år sen. Vilken roll har kyrkan kommit att få för stridsmoralen? Hur påverkas människorna och tron av kriget? I veckan höll Rysslands president Vladimir Putin sitt årliga tal till nationen, ett tal som bland annat handlade om landets existentiella kamp mot väst.Hör Fredrik Wadström, Ekots utsände på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent på plats i Moskva.Hör journalisten och författaren Lisa Bjurwald, som skrivit boken "Slava Ukarini!" där hon talat med kvinnor i Ukraina om deras motstånd under Rysslands krig.Även Agnes Hellström, f d ordförande för Svenska Freds medverkar och talar om hur deras motstånd mot svensk vapenexport till Ukraina har väckt rejäl kritik och om den svåra konsten att hålla tron på fred levande.Vi besöker även en pingstkyrka i Sollentuna dit några flyktingar från Ukraina kommer för att få vara med i en gemenskap, långt hemifrån.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. I avsnittet hörs också tidigare medverkande Patrik Svensson och Sara Parkman. DEL 9Jag v e t att det inte går att återuppstå - Författaren Patrik Svensson väckte många lyssnarreaktioner då han i vårt premiäravsnitt sa att han inte bara tror, utan vet att ingen kan uppstå från de döda. Nu svarar vi med Uppståndelse: rond 2! Vad står egentligen om uppståndelsen i bibeltexterna?Paulus och kropparna igen - det har blivit en följetong. Men snart, snart, kommer vi kanske att begripa hur aposteln Paulus och stoikerna tänkte kring ande, materia och alla olika kroppar. Vi passar även på att lyssna på ett klipp ur vårt avsnitt 2 där artisten Sara Parkman klädde vår undran i kloka, vackra ord.Tomas tvivlaren och hans eget evangelium - Lyssnaren Birgitta vill höra om Tomasevangeliet, texten som hon tycker ger en annan bild av Jesus än de fyra evangelierna i Nya Testamentet.Har vi en pastor eller en professor i studion? Thella och Lollo undrar ibland från vilket perspektiv Thomas angriper texterna. Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

Tre religioner samsas i den heliga staden Jerusalem, på olika villkor. I den här delen hör du röster från några muslimska palestinier som beskriver sin verklighet. "När jag känner mig nere eller stressad kommer jag hit till Haram al-Sharif med mina barnbarn. Det är en plats där jag återfinner mitt lugn - en plats för muslimer" säger Iman."Tempelberget (Haram al-Sharif) är den mest potenta brännpunkten i den här konflikten, det är en plats som kan rycka med personer på helt andra platser i världen" säger Nathan Shachar, journalist och författare som länge bott i Jerusalem.Bashar Murad, palestinsk artist: "Jerusalem har skurits av från övriga Palestina genom checkpoints och murar. Förr var staden även allas kulturhubb.""Trots att jag bor i Betlehem som är en 20 minuters biltur härifrån, går jag upp klockan halv fyra på morgonen och kommer inte hem förrän klockan tio på kvällen", säger Munir vid en checkpoint på väg in till Jerusalem.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Edgar Mannheimerproducent: Anders Diamant

Turisterna och pilgrimerna som är på tillfälligt besök ser inte lika tydligt konflikterna som de kristna som bor i Jerusalem, där tre olika religioner ständigt korsar varandras vägar. "I det kristna Jerusalem så är faktiskt väldigt många av pilgrimsmålen påhittade för att möta ett tidigt behov när det blev en stor business" säger Nathan Shachar, författare och journalist som bott länge i Jerusalem.Bland de kristna som bor i Jerusalem märks den pågående konflikten mellan Israel och Palestina tydligt, en av dom är Hania Kassisieh Persekian: "Unga palestinska kristna lämnar Jerusalem om dom kan för att undvika de svåra villkoren som ockupationen utgör."I det armeniska kvarteret bor Hagop Djernazian som inte förstår varför patriarken som är gruppens ledare har gjort sig av med deras parkeringsplats: "Våra fastigheter är ju en del av vår identitet."Jack Munayer är kristen palestinier och arbetar för det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Jerusalem: "Om våldet blir värre och man inte längre kan garantera följeslagarnas säkerhet så måste vi avbryta verksamheten."programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Edgar Mannheimer

I Jerusalem korsar tre religioner varandra, i det här avsnittet fokuserar vi på det judiska i staden där både yttre och inre konflikter i gruppen blir tydliga. "Jerusalem är en krutdurk, det krävs inte mycket för att det ska ta eld" säger Nathan Shachar, korrespondent och författare som länge bott i staden.Följ med honom ned från Scopusberget in i Jerusalems gamla gränder, fram till Hurvatorget och Västra muren.Hör även Jerusalembon Gilli Edvardson som söker efter en identitet som sekulär jude i ett Israel hon inte alltid känner igen sig i: "Den israeliska ockupationen av Palestina korrumperar själen hos de människor som bor här."David Kanter är ortodox jude och bor också i Jerusalem: "Det viktigaste för mig är Torahn och lagarna, jag vill bli den den bästa juden jag kan vara."Sara Bernstein, vd för Rossing center for education and dialogue: "Vi har sett en ökad polarisering i skolorna de senaste åren, något vi försöker ändra på."Adi Marer studerar vid universitetet i Jerusalem och har deltagit i organiserade möten mellan israeler och palestinier: "Det känns knäppt att säga att jag inte har mött palestinier förr, vi bor ju nära varandra, men det blev första gången som jag fick palestinska vänner."programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Edgar Mannheimer

I Jerusalem korsar tre religioner varandra, i det här avsnittet fokuserar vi på det judiska i staden där både yttre och inre konflikter i gruppen blir tydliga. Detta är en repris från januari 2023. "Jerusalem är en krutdurk, det krävs inte mycket för att det ska ta eld" säger Nathan Shachar, korrespondent och författare som länge bott i staden.Följ med honom ned från Scopusberget in i Jerusalems gamla gränder, fram till Hurvatorget och Västra muren.Hör även Jerusalembon Gilli Edvardson som söker efter en identitet som sekulär jude i ett Israel hon inte alltid känner igen sig i: "Den israeliska ockupationen av Palestina korrumperar själen hos de människor som bor här."David Kanter är ortodox jude och bor också i Jerusalem: "Det viktigaste för mig är Torahn och lagarna, jag vill bli den den bästa juden jag kan vara."Sara Bernstein, vd för Rossing center for education and dialogue: "Vi har sett en ökad polarisering i skolorna de senaste åren, något vi försöker ändra på."Adi Marer studerar vid universitetet i Jerusalem och har deltagit i organiserade möten mellan israeler och palestinier: "Det känns knäppt att säga att jag inte har mött palestinier förr, vi bor ju nära varandra, men det blev första gången som jag fick palestinska vänner."programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Edgar Mannheimer

I Jerusalem korsar tre religioner varandra i en tid då den nya israeliska politiken nu håller på att förändra spelplanen - vem har makten över heligheten? Hur påverkas den sköra balansen i Jerusalems gamla stad av den israeliska politiken som blivit alltmer nationalistisk och religiös? Människor och tro har begett sig till den heliga staden i en tid då högerextrema partier sätter tonen i den nya regeringen.Vi följer med den judiska aktivisten Michael Miller upp på Tempelberget som utmanar ordningen: "Det här är bara muslimernas tredje heliga plats, det är judarnas heligaste plats och det är mitt land!"Vi talar också med Michael Marmur från föreningen Rabbis för human rights som nu får höra att hans organisation utgör ett existentiellt hot mot landet Israel. "Det var inte så längesen som vi belönades för vårt arbete av parlamentet Knesset och vi har inte förändrats."Hör Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier (IGS) och gästprofessor vid Institutionen för kommunikation, Ben-Gurion University in the Negev, Israel.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Edgar Mannheimer

Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero.

Om normbrytare och traditionsbärare bland den stora gruppen kristna som kommit till Södertälje från Mellanöstern. För 55 år sen kom de första assyrierna till Södertälje, idag har en ny generation vuxit upp.Hur viktigt det är behålla traditionerna och hur känns det att bryta mot de konservativa normer som finns i den syriskortodoxa kyrkan? Forskaren Svante Lundgren, vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet, berättar om olika utmaningar som assyrier/syrianer mött i det sekulära Sverige. Hur mycket den så kallade namnkonflikten skadat folkgruppen? Vad betyder de påkostade bröllopen i Södertälje, staden som kallas för Sveriges nya Jerusalem?Programledare: Åsa FuruhagenReportrar: Paloma Vangpreecha, Märta Kero, Anders Diamant

Hör några valda delar ur 2022 års program. 2022 var året då kriget åter kom till Europa. Roman Horbeck befann sig hos sin familj i närhet Kiev när Ryssland anföll Ukraina: "Den Roman som fanns före den 24:e februari har dött på något sätt."Hör även om utmaningarna för den ortodoxa fältprästen Sergej Dmitrijev som befann sig vid fronten i Donetsk under krigets första månad.Vi hör även icke-våldsförespråkaren Yurii Sheliatjenko i Kiev om en kamp i rejäl motvind och om Jonny i Valdemarsvik som precis i början av kriget ville hjälpa till med evakueringen genom att själv köra ner med en buss.Hör även om ett påbörjat moskébygge i Skärholmen, en nyvald ärkebiskop och om frågan om samkönade par ska få gifta sig i svenska frikyrkor.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 1. Gäster: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert Fux. DEL 8 - BEST OF säsong 1*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten?*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått.*Noas ark. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot.*Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.*Inget är nytt under solen! Folkmusikern och artisten Sara Parkman älskar Predikaren. Men är Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.*Mörkret är ljus, ljus är mörker. Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken.Bibelavsnitt: 1 Mosebok 6, Predikaren 1, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Uppenbarelseboken 8, 1 Mosebok 2Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde inseglet och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert FuxProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark, Lisa Abrahamsson, Susanne Martinsson

Sagan om Södertälje är berättelsen om när Mellanösterns kristna kom till Sverige och till Södertälje. En serie i tre delar om en av Sveriges största invandrargrupper. Södertälje är unikt eftersom där finns hela kartan av Mellanösterns kyrkor. Många kristna från Mellanöstern har inte så god kännedom om Sverige men man känner absolut till Södertälje.Vad är förklaringen och hur har detta kommit att prägla staden?"Sagan om Södertälje" är en serie i tre delar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Paloma Vangpreecha

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 7*Jag läser Bibeln. Jaha. Och? Vad gör du av det sen då? Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist, tror mer på handling än på ord.*Släkt med Maria i rakt nedstigande led? Född i staden med världens äldsta kloster? Kysst stenarna på Jesu verkliga grav? Thella undrar varför så många tycker det är viktigt att försöka bevisa en relation med Bibelns historiska personer och skeenden.*What Would Jesus Do? Nuri Kino ser Jesus som en dåtidens biståndsarbetare, och en förebild.*Från Södertälje till Vita Huset - om när USA:s president Barack Obama lovade att hjälpa Mellanösterns förföljda folkgrupper undan IS terror.*Hagar, Ismael och en säck med vatten - att vara på flykt med sitt barn. Lollo fortsätter intressera sig för Abrahams familj och fastnar för berättelsen om tjänsteflickan Hagar och sonen Ismael som fördrivs ut i öknen. Nuri minns mödrar och barn han mötte vid gränsen mellan Ukraina och Polen.*Bara prästerna fick läsa. Hur formas man av att inte få lära sig läsa, eller gå i skola på sitt modersmål. Och hur är det att vara kristen men inte få läsa Bibeln? Nuri Kino om hur Bibelns berättelser förmedlades i hans familj.Bibelstycken: Matteus 25:35, 1 Mosebok 16:1, 1 Mosebok 16:7, 1 Mosebok 21:8Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Nuri Kino, journalist och människorättsaktivistThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Brady Juvier

Vilken roll har den andliga vården som fängelseimamer och fängelsepräster ger när straffen blir längre och fängelserna trängre? Med sin tystnadsplikt har fängelseprästerna och fängelseimamerna blivit viktiga samtalspartners och gudstjänsten en möjlighet till paus ifrån fängelselivet. Vilken roll spelar den andliga vården på fängelset och behöver Kriminalvården utöka antalet själavårdare i takt med att antalet intagna ökar?Vi besöker Österåkeranstalten och fängelsepastorn Bengt Ekelund. Hör även Abdallah Salah som jobbar som fängelseimam på flera anstalter och Viktor Sysojev, engagerad i Unga KRIS.Hör även Birgitta Winberg som är fängelsepräst och som nyligen kommit ut med boken: "Präst bakom galler" och Per Björkgren, regionchef Region Väst Kriminalvården.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindormproducent: Anders Diamant

Nu växer kritiken mot en svensk shiamoské som anklagas för att ha koppling till regimen i Iran. Hör även om några uppmärksammade förslag till kyrkomötet i Svenska kyrkan som avslutades i veckan. I Sverige har flera riksdagsledamöter under den senaste tiden hävdat att den shiamuslimska moskén i Järfälla styrs av regimen i Iran och krävt att de bidrag som församlingen får från svenska staten ska dras in. En av dom är Ardalan Shekarabi, socialdemokraternas rättspolitiska talesperson.Hör även Alireza Akhondi (C) riksdagsledamot och Akil Zahiri som är talesperson för Imam Ali Islamic Center.Vilka är möjligheterna att dra in stödet med dagens lagstiftning?Isak Reichel på Myndigheten för statligt stöd till trossamfund svarar.----–I veckan avslutades Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, sin årliga sammankomst. Hör om vilka frågor som man beslutade och och vilka det blev mycket debatt kring. Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning var på plats och ger sin bild.---–Många hörde av sig till vårt telefonväkteri om ifall barn är meningen med livet. Vi ringde upp några av all de röster som inte fick plats då.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindormproducent: Anders Diamant

"Det är nya grupper som aldrig har hört av sig till oss tidigare" säger diakoner i Svenska kyrkan. Mycket har redan blivit dyrare och det väntar ännu tuffare tider varnar finansministern för. Detta har lett till att fler utsatta grupper söker stöd från Svenska kyrkan enligt några av deras diakoner.Ska kyrkans diakoner komplettera det offentliga eller ska de istället ersätta det som andra instanser inte erbjuder?Hör röster från flera diakoner och en diskussion om hur man kan se på en möjlig förändrad arbetsbeskrivning.Hör Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet och Linda Johansson från Socialdemokrater för tro och solidaritet.Även Anna Moilanen som utbildar framtidens diakoner medverkar.Hur politisk ska kyrkan få vara? Fredrik Modéus som är biskop i Växjö stift har i en debattartikel i Expressen tydligt tagit ställning mot Sverigedemokraternas politik som han tycker "går emot värden som kännetecknar kristen idétradition." Hör honom i en debatt med Daniel Engström, gruppledare i Kyrkomötet för Sverigedemokraterna.----–Filmen Boy från heaven är en thriller som utspelar sig på lärosätet Al-Azhar i Kairo, som är en auktoritet i den sunnimuslimska världen. Hör den prisbelönte regissören och manusförfattaren Tarik Saleh om filmen som har premiär i veckan.Programledare: Åsa FuruhagenReportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai LindormProducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Ola Larsmo, författare och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 6*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått.*Går det att tyda sin mammas gamla understrykningar och sidoanteckningar? Ola Larsmo ärvde sin mors tummade exemplar av Nya Testamentet, och grubblar över vad hon kan ha tänkt om det hon läst.*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.*Kan en fanatiker tänka om? Ola Larsmo rekommenderar alla att läsa Apostlagärningarna som en rafflande, actionfylld roman och särskilt begrunda berättelsen om aposteln Paulus omvändelse på vägen till Damaskus.*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten? Bibelstycken: Apostlagärningarna, i synnerhet kap 2 samt 7-10 och 1 Mosebok 2, i synnerhet 2:18I avsnittet citeras och refereras även följande böcker:Northrop Frye - The Great Code: The Bible and LiteratureKrister Stendahl -The Apostle Paul and the Introspective Conscience of the WestPlaton - Symposium Bereishit Rabbah (Genesis Rabbah) - antologi av rabbinska texter om 1 MosebokEva Reimers - 8ECitat ur filmen På heder och Samvete (A Few Good Men) och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Ola Larsmo, författareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Magnus Viktorin intervjuar Thella och Lollo om idén och arbetet bakom podden. Extraavsnitt. EXTRAAVSNITTEn första introduktion? Nej!Som fan läser Bibeln är en annorlunda bokcirkel om en av världens mest inflytelserika böcker. I detta extramaterial intervjuas programledarna Thella Johnson och Lollo Collmar av P1-presentatören Magnus Viktorin om idén och arbetet bakom programserien och podden.Magnus: "Om man, som jag, känner att man kan för lite om Bibeln . . . ger ert första avsnitt en bra introduktion till den här podden eller till Bibeln?"Thella och Lollo: "Nej!"Thella: "Tyvärr inte. Vi går rakt in i förvirring! Men vi är snälla och trevliga, och försöker vara det mot alla, såväl våra gäster som vår publik. Det verkar göra att människor vill lyssna och engagera sig." Lollo: "Och vi är också relativt okunniga. Det gör oss till en ställföreträdande lyssnare som kanske undrar något men inte vågar fråga. Man måste få ställa frågor och vara nyfiken även om man inte kan allt. Vi har läst Bibelns texter och känt saker. Vi reagerar på det vi läst. Sedan har vi vår eminenta bibelvetare Thomas Kazen som håller koll på fakta och tolkningstraditioner."Magnus: Hur föddes idén till programmet?Thella: "Jag hade länge känt att det saknas kunskaper om Bibeln i svensk offentlighet, och om religiösa texter överhuvudtaget. Inte minst gäller detta oss i media. Så jag bestämde mig för att göra något åt saken. Bibeln är ett gemensamt kulturarv vi har. Oavsett om vi är troende eller inte, oavsett om vi är judar, kristna eller muslimer eller något annat, så har vår värld och våra kulturer påverkats av denna bok. Då måste alla ha rätt att tänka fritt och resonera kring dessa texter."Medverkande: Thella Johnson, programledare Som fan läser BibelnLollo Collmar, bisittare Som fan läser Bibeln Intervju av Magnus Viktorin

Telefonväkteri: Att skaffa barn eller inte skaffa barn, det är frågan. Har barnfrihet blivit mer accepterat? Människor och tro idag om en laddad fråga - är barn och föräldraskap verkligen livets höjdpunkt och det mest meningsfulla i livet? Hur provocerande är det att välja bort barn idag, att vara barnfri?Idag är det lyssnarna som får komma med sina tankar. I studion finns Shahab Ahmadian, ordförande för organisationen Män för jämställdhet ochJenny Berglund, religionsvetare vid Stockholms universitet som intresserat sig för barn och religion ur olika synvinklar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap DEL 5*Oh Captain, my Captain. Är Robin Williams lärarroll i filmen Döda Poeters sällskap lite som den utsatta kvinnan i berättelsen om att kasta första stenen? Och är Ethan Hawkes elev Jesus?*Hon får inte begravas i vigd jord, men himlens klockor ringer för henne. Filmregissören Lars von Trier som skildrare av kvinnliga profeter. *Snälla berätta nu, vad gjorde Hesekiel?! Lollo har läst om profeten Hesekiels vedermödor och undrar vilka plågor han utsatte sig för. Bibelvetaren Thomas Kazen reder ut.*Mörkret är ljus, ljus är mörker – Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.*Gå nu, och synda inte mer - Thella får en fysisk reaktion av slutet på berättelsen om Jesus och äktenskapsbryterskan.Bibelstycken: 1 Johannesbrevet 1:5, Psaltaren 1 Psalm139, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Johannes 7:53I avsnittet citeras även följande böcker och texter:Sara Abdollahi - Sonetten om sömnlösheten - essä publicerad i LitteraturbankenLars Norén - Dagbok augusti – oktober 1975 (dikter)Andrzej Tichy - EländetBirgitta Trotzig – De utsattaFilmcitat ur filmen Döda poeters sällskapMusikcitat i avsnittet:Gnossienne nr. 1 av Erik Satie, framförd av Jean-Yves ThibaudetMedverkande i avsnittet: Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritikerThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarStudioteknik: Andreas AlderviSlutmix: Tobias Carlsson

Samkönade äktenskap splittrar kyrkor i flera länder. HBTQI-frågan i bland andra Englands och Brasiliens kyrkor har lett till stor debatt och har även blivit en symbolfråga i politiken. I veckan utsågs Jakob Forssmed (KD) till ny socialminister i den nya regeringen, han har även ansvar för trossamfundsfrågorna. Vi talar med honom, bland annat om hans egen tro, om de religiösa samfundens ansvar för social omsorg i svåra tider och om alla trossamfund bör viga samkönade par.Den engelska statskyrkan, Church of England menar att sex mellan personer av samma kön strider mot Bibeln. Samtidigt erbjuder kyrkan registrerade partnerskap, även för sina egna präster om de avstår från sex och lever i celibat. Men debatten om det här är livlig. Frilansjournalisten Natacha López har träffat två homosexuella anglikaner som har helt olika synsätt och lever därefter. I Brasilien är det tillåtet med samkönade äktenskap men i debatten inför den andra omgången av presidentvalet har HBTQ-frågorna blivit en viktig del i retoriken. Den nuvarande presidenten Jair Messias Bolsonaro tar tydligt ställning i frågan och utmanas av veteranen Lula da Silva. Hör radions korrespondent Ivan Garcia.Hör även Levi Karvonen, som bevakar internationella frågor för RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter).programledare: Åsa Furuhagenreporter: Natacha López producent: Anders Diamant

- I Johanneskyrkan i Linköping diskuterar man frågan om homoäktenskap i "trygga rum". - Hör också om de fortsatta protesterna i Iran och hur de som bär slöja i Sverige blir bemötta. I veckan fattade Immanuelskyrkan i Örebro ett beslut om att börja viga samkönade par. I och med det så blev de den första församlingen inom Evangeliska frikyrkan, EFK, att tillåta det. I många andra frikyrkor pågår det fortfarande processer där församlingens medlemmar ska få tycka till i frågan. Vi besöker Johanneskyrkan i Linköping som också tillhör EFK för att höra hur diskussionen låter. Hör Erik Lindfelt, journalist och författare, om vad det är som gör att besluten tar sån tid.Protesterna i Iran fortsätter efter det att Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar. Många bränner sina slöjor för att visa sitt motstånd mot regimen, även de som bor i andra länder. Men hur ser de som ändå vill ha på sig sin slöja i Sverige på det som händer nu? Hör tre svenska kvinnor som fortsätter att bära sin slöja och om de upplever att protesterna har fått några konsekvenser.David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Johanna Sjövall och David Nilsson Hamneproducent: Anders Diamant

- Demonstrationerna i Iran. / Svenska kyrkans "riksdag" samlades i veckan. / Ny bok om prästens roll i svensk historia av Gunnar Wetterberg. / Folkmusikern Sara Parkmans senaste skiva om kärlek. Protesterna i Iran har nu pågått i tre veckor efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar, dit hon hade förts för att hon inte bar sin hijab korrekt. Hör Mohammad Fazlhashemi, författare och professor i islamisk teologi och filosofi om vad som kan bli konsekvenserna.Den här veckan sammanträder kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och i Uppsala samlas 251 ledamöter plus landets biskopar för att bereda motioner och diskutera Svenska kyrkans framtid.Hör Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning om vilka motioner som kan vålla debatt.En nyutkommen bok tar sig an de svenska prästerna med ett långt tillbakablickande perspektiv."Prästernas samspel med människorna i församlingen har gjort så mycket genom tusen år för att forma oss till de vi är" säger författaren Gunnar Wetterberg."På min gravsten ska det stå - som hon har älskat" sjunger folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman på sin nya skiva om kärlek. Hör en intervju med henne om skivan Eros Agape Filia.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Intresset för och forskning om den judiska minoriteten i Sverige har ökat. Hör om ny forskning kring den tidiga antisemitismen i Sverige och vilken roll Sverige spelade under och efter förintelsen. I samband med Rysslands mobiliseringsorder förra veckan så flyr nu många ryska män landet.Många judar söker sig till Israel som också försöker underlätta för de som vill komma dit.Hör Johan-Mathias Sommarström, ekots Mellanösternkorrespondent om denna pågående flykt från Ryssland.Vi talar sen om det tilltagande intresset för att forska om den judiska historien i vårt land.Carl Henrik Carlsson, historiker och författare, som skrivit "Judarnas historia i Sverige" berättar om utmaningarna för de som kom hit redan i slutet av 1700-talet.Hör även Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid universitetet i Greifswald, som intresserat sig för antisemitismens tidiga historia i Sverige. Hör också Pontus Rudberg, historiker vi Hugo Valentin centrum i Uppsala som forskat om mottagandet av judiska flyktingar i Sverige i krigets slutskede och Samuel Wenell, doktorand i missionshistoria vid Uppsala universitet som fördjupat sig i missionären Greta Andréns gärning i Wien när hon arbetade för Svensk Israelsmission och såg till att många judar kunde lämna det ockuperade landet.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Om svenska moskéer - drömmar, finansiering och motstånd Just nu pågår bygget av en moské i Skärholmen efter många års planering.Samtidigt ställs frågor om hur moskéer i Sverige finansieras och det finns hos vissa en oro kring att utländska krafter ska påverka genom sina donationer. I Danmark har man antagit en lag som förbjuder antidemokratiska donationer till moskéer, vad har den lagen fått för konsekvenser?Hör bland andra:Simon Sorgenfrei, professor i religionshistoria med inriktning på islam, Södertörns högskola Talha Okur, presstalesman för moskébygget i SkärholmenGabriel Kroon, gruppledare (SD) i Region Stockholm, snart gruppledare (SD) i Stockholms stadMikail Yüksel, partiledare NyansSamuel Larsson, Danmarkskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagenreporter: Liza Youhananproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Björn Wiman, kulturchef på DN och aktuell med boken I en sal på lasarettet; Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 4.*Än idag ser vi på vissa sjukdomar som gudarnas straff - Björn Wiman, kulturchef på DN och författare, skriver i nya boken I en sal på lasarettet om tuberkulosbehandlingens historia och om sin mamma som lades in på sanatorium som barn.*Varför skyddar Gud mördaren Kain? Thella och Lollo är fängslade av historien om bröderna Kain och Abel.*Om vår klimatstrategi är en ark tar den in enorma mängder vatten - FN:s klimattoppmöten, de uppsatta klimatmålen. Men vad händer sen i praktiken? Björn Wiman tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot.*Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.Bibelstycken: 1 Mosebok 6, 1 Mosebok 4.Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och Evan AlmightyCitat ur boken I en sal på lasarettet av Björn WimanMusikcitat i avsnittet:Bruce Springsteen - Adam Raised A CainMedverkande i avsnittet: Björn Wiman, författare och kulturchef DNThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Lisa Abrahamsson

Om utvisningar till Afghanistan, det svenska biståndet och om de konfessionella friskolorna ska få vara kvar. Förra veckan talade S, KD, C och L om de religiösa friskolorna i vårt program.Idag hör vi de andra fyra partierna.Hör riksdagsledamöterna Ida Gabrielsson (V), Patrick Reslow (SD), Annika Hirvonen (MP) och Kristina Axén Olin (M) programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Borde religiösa friskolor förbjudas? Hör argumenten för och emot ett stopp för statligt finansierade skolor med konfessionell inriktning. I tjugofem år har det varit tillåtet att driva friskolor med konfessionell inriktning i Sverige. Debatten kring de religiösa friskolorna har varit livlig och nu höjs röster för ett etableringsstopp eller ett totalförbud. Vad säger politikerna och vad säger eleverna och föräldrarna?Hör röster från Johannesskolan med kristen inriktning i Norrköping och en förälder med barn i Cordoba International School i Akalla, en skola med muslimsk inriktning.Medverkande riksdagsledamöter:Linus Sköld (S) Linda Modig (C)Christian Carlsson (KD)Fredrik Malm (L)I nästa veckas program medverkar de fyra andra riksdagspartierna.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Liza Youhanan och Katarina Helmerson, skolreporter på Ekotproducent: Anders Diamant

Att välja bort barn bryter enligt många mot normen. Samtidigt finns det en hel del idag som inte vill skaffa barn. Hör bland andra Anna och Dino som är barnfria för klimatets skull. Är barn meningen med livet?"Hur många barn får jag när jag blir stor?" Många minns säkert ramsan som barn rabblade på skolgården samtidigt som de försökte fånga stenar som de kastat upp i luften.Rabblas den alls idag? Är det mindre självklart idag än då att skaffa barn?Hör Maja Bodin, barnmorska som forskar om tankar och förväntningar kring föräldraskap vid centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet, Göran Larsson, religionshistoriker vid Göteborgs universitet och Gustav Westberg, docent i Svenska språket vid Örebro universitet.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Catharina Ericson Ulfves

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Ola Larsmo, författare, Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. EXTRAPODD MED ANLEDNING AV ATTACKEN MOT SALMAN RUSHDIE.Thella Johnson, Lollo Collmar, Thomas Kazen och Ola Larsmo i ett samtal om hädelse i konsten, och vad hädelse är för olika människor i olika tider.I detta avnitt samtalar vi undantagsvis kring en annan bok än Bibeln.Citat ur: Satansverserna av Salman RushdieJoseph Anton av Salman RushdieMidnattsbarnen av Salman RushdieMullvaden (Tinker, Tailor, Soldier, Spy) av John Le CarréMichael Kohlhaas av Heinrich von KleistFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Ola Larsmo, författareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

Telefonväkteri om vad man kan göra för att bli mindre dyster inför framtiden. Direktsändes 19/8 med gästerna: Patrik Hagman, författare och teolog knuten till Svenska kyrkan, medverkar i LäsarpoddenPella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverketprogramledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Robert Fux, skådespelare och dragshowartist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 3.*Stackars Isak! Pappa Abraham är på väg att offra honom, men Gud ändrar sig i sista stund. Lollo fortsätter med människor i Bibeln det är synd om.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken, och han använder den i sin senaste föreställning Dragshow - En nära döden-upplevelse. Men han har också svåra personliga erfarenheter kopplade till texten.*Måste man äta svamp och hallucinera för att skriva apokalyptiskt? Thomas Kazen, professor i Bibelvetenskap, reder ut.*BONUSÄMNE! Vad betyder egentligen 666, vilddjurets tal? Thomas förklarar med hjälp av Hjalmar Gullbergs poesiBibelstycken: 1 Mosebok 22, Uppenbarelseboken 8Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde insegletMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Robert Fux - Det är jag som är Döden ur föreställningen Dragshow: En nära döden-upplevelseNina Simone - SinnermanBob Dylan - Highway 61 RevisitedMedverkande i avsnittet: Robert Fux, skådespelare och dragshowartistThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

Hur kan man gå från förtvivlan till hopp när många saker pekar i fel riktning? Klimathot, krig, hungersnöd, flyktingkris, stigande räntor och minskat värde på pengarna.Vad kan få oss att lyfta blicken och se hoppfullt på framtiden?Förutom historikern och författaren Sverker Sörlin hörs röster från Almedalen där många seminarier handlade just om hopp och hopplöshet.Hör bland andra: Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverket David Orlic, f d rådgivare till Socialdemokraterna i tidigare valrörelser, företagsledare och katolikFelicia Ferreira, chefredaktör för den kristna tidningen Dagen Antje Jackelén, ärkebiskopprogramledare: Åsa Furuhagenproducent. Anders Diamant

Om den syrisk-ortodoxa kyrkans möte med svenska värderingar. Drygt 50 år efter det att de första assyrierna kom till Sverige fylls de syrisk-ortodoxa kyrkorna i Södertälje av hymner på ett gammalt språk som få förstår. Vad betyder tron och vad betyder kyrkan när nya generationer växer upp?Önver Cetrez, lektor i religionspsykologi och kulturpsykologi vid Uppsala universitet,Andreas Hanna, utbildar sig till präst och jobbar i Sankt Afrems kyrkan i Södertälje,Birgitta Kaya, ordförande i Sankt Afrems församling och Afamia Maraha medverkar. *********Hör även en längre intervju med den nyvalde ärkebiskopen Martin Modéus som efterträder Antje Jackelén i december.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Paloma Vangpreecha

Lagom till midsommar viger vi ett helt avsnitt åt Waldemar Åhléns och Carl David af Wirséns Sommarpsalm En vänlig grönskas rika dräkt. Programmet sändes första gången i juni 2021. Älskad av såväl ateister som djupt troende och omåttligt populär vid både bröllop, begravning och sommarfest. Hör den sjungas, tolkas och analyseras under midsommarstöket, medan vi guidar dig genom historien om denna svenska psalms tillkomst. Hör kören sjunga 38 minuter och 48 sekunder in i avsnittet. Medverkande: Johan Pejler, Radiokören Maria Demérus, Radiokören Philip Sherman, Radiokören Ingrid Rådholm Konvicka, Radiokören Sofia Thoresdotter, musikterapeut, författare och styvdotter till Marie Kide Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap Programledare: Thella JohnsonProducent: Edgar MannheimerReporter: Lollo CollmarMusiktekniker: Johan Hyttnäs

Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar. programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero.

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, har valts till ny ärkebiskop efter Antje Jackelén. Svenska kyrkans högsta ledare heter snart Martin Modéus. Hör honom först i dagens Människor och tro. Därefter vår bokcirkel: "som fan läser Bibeln" med Thella Johnson och Lollo Collmar med gäster.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Som fan läser Bibeln - en annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Sara Parkman, folkmusiker och artist DEL 2.*Den heliga vreden. Artisten Sara Parkman konsulterade sin pappa prästen när hon skrev musik till hyllade albumet Vesper.*Inget är nytt under solen! Var Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.*Öga för öga, tand för tand - var människan ondare förr? Thella har problem med Jesus retorik i Bergspredikan.Dessutom:*BONUSÄMNE! Kroppshat och kroppen som metafor för samhället. Elin Wägner, Paulus och nutidsmänniskans konflikt mellan kropp och huvud. Bibelstycken: Predikaren 1, Matteus 5:38, 2 Mosebok 21:22, 1 Korinthierbrevet 12Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men), Intromusik ur TV4:s Fångarna på fortetMusikcitat i avsnittet:Sara Parkman - VredenKanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Leonard Cohen - You Want It DarkerMedverkande i avsnittet: Sara Parkman, folkmusiker och artistThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark, Susanne Martinsson, Alma Segeholm

Om normbrytare och traditionsbärare bland den stora gruppen kristna som kommit till Södertälje från Mellanöstern. För 55 år sen kom de första assyrierna till Södertälje, idag har en ny generation vuxit upp.Hur viktigt det är behålla traditionerna och hur känns det att bryta mot de konservativa normer som finns i den syriskortodoxa kyrkan? Forskaren Svante Lundgren, vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet, berättar om olika utmaningar som assyrier/syrianer mött i det sekulära Sverige. Hur mycket den så kallade namnkonflikten skadat folkgruppen? Vad betyder de påkostade bröllopen i Södertälje, staden som kallas för Sveriges nya Jerusalem?Programledare: Åsa FuruhagenReportrar: Paloma Vangpreecha, Märta Kero, Anders Diamant

Sagan om Södertälje är berättelsen om när Mellanösterns kristna kom till Sverige och till Södertälje. En serie i tre delar om en av Sveriges största invandrargrupper. Södertälje är unikt eftersom där finns hela kartan av Mellanösterns kyrkor. Många kristna från Mellanöstern har inte så god kännedom om Sverige men man känner absolut till Södertälje.Vad är förklaringen och hur har detta kommit att prägla staden?"Sagan om Södertälje" är en serie i tre delar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Paloma Vangpreecha

Som fan läser Bibeln - en annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Patrik Svensson, författare till boken Ålevangeliet. DEL 1. Premiär!*Varför heter boken Ålevangeliet? Författaren Patrik Svensson läser Paulus 1:a brev till församlingen i Korinth och blir ännu mer ateist.*Allt är materia! Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap och pastor, tycker att Paulus tänker som en stoiker när han ska förklara Jesus uppståndelse för de första kristna.*Stackars Judas! Lollo upprörs av det fastlåsta, förutbestämda dramat. Måste det finnas en person i världen som det är helt kört för?Bibelstycken: 1 Korinthierbrevet, Matteus 27Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Rolling Stones - You Can't Always Get What You WantKanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Folkoperan - ur ÅlevangelietBob Dylan - ur The Bootleg Series Vol 4: Bob Dylan Live 1966, The "Royal Albert Hall" ConcertMedverkande i avsnittet: Patrik Svensson, författare till boken ÅlevangelietThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark, Heinz Wennin

Ett telefonväkteri där du som lyssnar ställer dina frågor om religion och livsåskådning. Med i studion för att svara på frågorna finns:Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom vid Uppsala universitet och Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som ägnat mycket tid åt islam i historia och nutid.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Märta Kero

Var går gränsen för hur mycket islam kan debatteras i Egypten? Följ med till Kairo och hör islamologen JasmIne AmIn som är en av dom som deltar i diskussionen om en modernare tolkning av islam. Startskottet för debatten den här gången är en populär och dramatisk Ramadansåpa om Faten och hennes tuffa kamp för en rättvis skilsmässa.Hör även Frédéric Brusi, religionsvetare på Stockholms universitet med inriktning på islam.Vi talar även lite kort med Fredrik Hollertz, präst i Råslätts kyrka, som ringde i kyrkklockorna för att markera mot den planerade koranbränningen av Rasmus Paludan och därmed nu riskerar att dömas för störande av allmän sammankomst. Vi frågar honom om hur han ser på yttrandefriheten.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar Mannheimer

Om vilken betydelse den rysk-ortodoxa kyrkan har för Rysslands krig i Ukraina Två månader har gått sen Rysslands invasion av Ukraina och den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare, patriarken Kirill, har gett den sin välsignelse. Hur viktig är Moskvapatriarkatets inställning till kriget för president Putin? Hör Maria Persson Löfgren, SR:s Rysslandskorrespondent.Hör också ett reportage från den grekisk-ortodoxa kyrkan Heliga Konstantin och Helena i Vårberg i södra Stockholm dit personer som inte längre vill gå till Moskvapatriarkatet svenska kyrkor nu sökt sig för att i påsktid få sina påskkorgar välsignade.Vi återvänder också till Roman Horbeck som i och med krigets utbrott och på plats i Ukraina såg sitt liv på ett helt nytt sätt, nu är han tillbaka i Sverige.Snart väljs en ny svensk ärkebiskop. Vi talar med frilansjournalisten Erik Lindfelt om hur de fem olika kandidaterna skiljer sig åt och om hur de vill verka om de får chansen.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Paloma Vangpreecha

Det finns gränser för hur långt religionsdialogen kan gå. "Man måste inte älska varandra." Kan religiösa konflikter lösas med hjälp av religionsdialog?Hör om ett lyckat exempel i Malmö, Amanah, där rabbinen Mosche David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat numera samtalar regelbundet.Hör även Yahya Pallavicini, imam och ordförande för det italiensk-islamiska samfundet som arbetat mycket med religionsdialog eller interreligiöst samarbete som han hellre säger.Även Jan Henningsson, före detta direktör för Svenska Institutet i Alexandria som länge arbetat med denna dialog och Jakob Wirén, teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén och som skrivit en bok om religionsdialog medverkar.Hör även Ibrahim Kasim, ordförande för den shiamuslimska föreningen Religion och kulturhus i Linköping om helgens oroligheter efter koranbränningarna på olika platser i Sverige.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreportrar: Märta Kero och Simon Moser

Diplomati, upprustning eller icke-våld, hur ser vägen ut till en varaktig fred? Alla vill inte delta i kriget i Ukraina men priset för att desertera och för att vara pacifist kan vara högt. Vad kan icke-våld har för inflytande på krig?Hör Haval van Drumpt, desertör från ett annat krig och Yurii Sheliazhenko som företräder en ukrainsk pacifistförening i Kiev.Hör även Isak Svensson, freds och konfliktprofessor vid Uppsala universitet Ola Nilsson som väcker liv i sin gamla förening: "Fred för fan!" och Mustafa Setkic, bosniska islamiska församlingen i Stockholm. Även Karl-Göran Sundvall, högstadielärare i Uddevalla med bakgrund som högt befäl i det svenska försvaret, medverkar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Paloma Vangpreecha

För Carola är det självklart att sjunga de ursprungliga orden i populära "Blott en dag". När den skulle in i psalmboken 1937 var texten ändrad så att "modershjärta" blev "en faders hjärta". Vem bytte ut "moder" mot "fader i en av svenskarnas mest sjungna och tolkade sånger, Lina Sandells och Oscar Ahnfelts Blott en dag?Teorierna och åsikterna har varit många och förändrats genom åren. Men vad vet man egentligen om hur det gick till? Och vad spelar det för roll idag?I 1800-talspoeten Lina Sandells dikt, En dag, ett ögonblick i sänder, som senare omarbetades till den psalm många idag känner till och söker tröst hos i svåra tider, skrev hon att Gud hade "mer än modershjärta". I dagens psalmbok är modershjärta borta och ersatt av "en faders hjärta". Vad innebär det egentligen att ha ett modershjärta? Och fadershjärta?Ett program av Thella JohnsonMedverkande:Carola Häggkvist, artistMargaretha Palm, Kajsa Sandqvist mfl, Åbybergskyrkans sygruppMattias Lundberg, professor i musikvetenskapAnne Brügge, författareEmy Stahl, dramatikerGösta Imberg, präst, Sandell-forskareIntervjuer: Thella Johnson och Lollo CollmarSlutmix: Brady JuvierTack till Per Harling, präst, författare, tonsättare

Vad kan en garnisonspastor göra för skillnad i det sekulära Sverige? Förra veckans program om fältpräster på plats i krigets Ukraina fick oss att undra om deras motsvarighet i Sverige. Vad gör svenska fältpräster i fredstid och vilka erfarenheter har de med sig hem från sin utlandstjänstgöring?Luisa Landewall, garnisonspastor vid Bodens garnison och Jan Grimell, präst och reservofficer som forskat om militär själavård medverkar.Vi talar också om Fältandaktsboken som de svenska soldaterna utrustas med och som Johan Wikström tycker känns för daterad. Han studerar till präst vid Lunds stift och har skrivit en kandidatuppsats i teologi om denna bok. Hör även fältprosten Jenny Ahlén om den nya utgåvan som planeras till hösten.Vi får också en rapport från Margareta Svensson i Frankrike om vilka avtryck debatten om radikal islam sätter i det pågående presidentvalet. På söndag är det dags för den första valomgången.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReportrar: Märta Kero och Paloma Vangpreecha

Om soldaterna och deras fältpräster i krigets Ukraina, vilken roll kan andlighet och religion ha vid fronten? Kriget i Ukraina skördar fortfarande offer, både civila och soldater dödas och skadas.Hör om vad fältpräster och en fältimam kan göra för skillnad för de militära styrkorna. röster i programmet:Sergej Dmitrijev, ukrainsk ortodox fältpräst verksam i DonetskYevhen Glushcenko, fältimam från CharkivAndriy Zelinskyy, koordinator för fältpräster i den ukrainsk katolska kyrkanJonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIJan Grimell, präst och reservofficer som forskat om militär själavårdMaria Persson Löfgren, SR:s rysslandskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Paloma Vangpreecha

I krig och kriser prövas människors samarbetsförmåga, vilken roll kan religionen ha och hur ska de religiösa ledarna agera? I Järva i nordvästra Stockholm skrev nyligen företrädare för flera trossamfund på ett gemensamt upprop för att få människor som bor där att våga ta kontakt med polisen för att vittna.Vad kan de religiösa ledarna ha för inflytande i den här frågan?När den så kallade Backabranden inträffade i Göteborg 1998 dog 63 unga människor och det uppstod snabbt ett behov av ett samarbete mellan olika religiösa samfund.Hör om erfarenheterna från det och vilka lärdomar man kan dra.Ett program om hur samarbete över religionsgränserna både kan vara inspirerande men samtidigt en utmaning.röster i programmet:Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges Kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsrådFardosa Omar, verksamhetschef Rinkeby Folkets hus Petri Kinnunen, frikyrkopastor från Tenstakyrkan Nasir Ahmed Arif, imam i Aysha moskéenDiamant Salihu, reporter Sveriges TelevisionMarika Palmdahl, präst i GöteborgFuad Colic, imam i Göteborgprogramledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreportrar: Lollo Collmar och Märta Kero

Om Rysslands förhållande till Ukrainas världsarv. Kriget i Ukraina fortsätter och trycket ökar på dom som är kvar i landet. Samtidigt ökar också hoten mot kulturminnesvärda byggnader och en bärande del i kulturarvet är de gamla kyrkorna och klostren i Ukraina. Hör Elisabeth Schellekens Dammann, professor vid Uppsala Universitet som bland annat lett ett forskarnätverket om Kulturarv och etik, i fred och konflikt.Hör även en repris om lärarnas utsatthet i skolan, ett program som sändes i januari.Hör Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa. Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare. Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Åsa Furuhagen och Thella Johnson (för lärarprogrammet)Producent: Anders Diamant

Hur förändras kyrkornas roll i kriget i Ukraina och i Ryssland? Den 24 februari inledde Ryssland sitt anfall mot Ukraina. En miljon ukrainare är på flykt och allt fler soldater och civila offer rapporteras från Kiev, Charkiv och andra städer runt om i Ukraina. Trots det visar människorna där en stark motståndsvilja och tro på att de försvarar något större. Hör röster från både Ukraina och Sverige om hur många civila och företrädare för kyrkor nu är beredda att delta i kampen för fred och för att ta emot flyktingar.Maciej Zaremba, journalist och författare och fältprosten Jenny Ahlén medverkar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReportrar: Paloma Vangpreecha och Märta Kero

Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige. Programmet sändes första gången i oktober 2018: Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat – Moskvapatriarkatet – inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.  Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också  enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom.Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen – ”den främsta bland likar”, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg.I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare.Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för  den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring.Programledare Åsa FuruhagenProducent Antonio de la Cruz

"Det är mycket oro och uppgivenhet hos lokalbefolkningen, många kvinnor saknar framtidstro." Hör hur kvinnorna och de religiösa minoriteterna har påverkats av det nya styret i landet.Freshta Dost, uppvuxen i Afghanistan och reporter på P3 medverkar tillsammans med Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet.Du hör även Andreas Stefansson, generalsekreterare för SAK, Svenska Afghanistankommitén på plats i Kabul, Abdul som konverterade till kristendomen i Afghanistan men som numera bor i Sverige och Isak Svensson, freds och konfliktforskare vid Uppsala universitet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Thella Johnson

"Yoga och meditation är inte neutrala tekniker, jag tycker inte att man behöver importera något från andra religioner." Hör meditation och yoga alls hemma i Svensks kyrkan eller skymmer metoderna det kristna budskapet?Hör Linda Bergling, pastor i den pingstkarismatiska frikyrkan Arken i Stockholm, som skrivit ett öppet brev till ärkebiskopen där hon vill stänga kyrkan för så kallad nyandlighet.Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, debatterar med henne.Birgitta Sommarbäck, diakon i Uppenbarelsekyrkan i Hägerstens församling, berättar om meditationen som de erbjuder en gång i månaden.Hör även Helene Egnell, teolog och forskare vid Karlstads universitet och prästen Ma Oftedal som på 1990-talet blev rikskänd då hon anklagades för att ha praktiserat ockultism.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantMejla redaktionen: mot@sverigesradio.se

Är meditation ett verktyg för självförverkligande eller är det en andlig praktik? Den före detta buddhistmunken Björn Natthiko Lindeblad som dog för fjorton dagar sen bidrog till att göra meditationen populär i Sverige.Hör meditationscoachen Axel Wennhall om vad som väckte hans intresse.Även meditationsläraren Kanja Odland, präst i det zenbuddhistiska samfundet och Birgitta Sommarbäck som är diakon i Hägerstens församling i södra Stockholm medverkar.Hör även Katarina Plank, religionshistoriker och lektor vid Karlstads universitet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantSidekick: Fernando Arias

Hör några lyssnare som hört av sig om hur deras sorg ser ut. "Att förlora kontakten med sitt barn kan jämföras med någon som har dött, det är i alla fall en relation som har dött." I vårt telefonväkteri om sorg som sändes i höstas var det många som hörde av sig som inte fick plats. I dag återvänder vi till några av dem som ville dela med sig av sin sorg och berätta om hur de hanterat den. Vi hör om vägar genom sorgen efter ett barn, men också om sorgen när barnen sagt upp kontakten, och att man kan sörja en hund så det känns som hjärtat ska brista. Programledare: Lollo CollmarProducent: Anders Diamant

Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Veckans avsnitt av Människor och tro handlar om lärarrollen i en alltmer polariserad värld, där värdekonflikter lätt uppstår i klassrummet. Reportage från Frankrike där man efter mordet på historieläraren Samuel Paty år 2020 utbildar anställda på de offentliga skolorna i hur man handskas med konflikter i klassrummet.Även i Sverige har skolvärlden den senaste tiden skakats av två våldsdåd, av elever med kopplingar till våldsbejakande ideologier. Påverkar våldsdåd i skolan hur lärare undervisar i frågor som handlar om värderingar, tro och politiska ideologier, något som redan idag kan vara en utmaning?Intervju med Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa.Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare.Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders DiamantReporter: Anna Trenning-Himmelsbach

Den idag 73-åriga musikartisten Jean Humenry är ett av offren för sexuella övergrepp i katolska kyrkan i Frankrike. Han berättade sin historia i Människor och tro i P1 hösten 2021. I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 2 av 2.Innehåll:KLIMATET: SVENSKA KYRKAN OCH SKOGEN. Intervjuer med Kristina Belfrage, forskare i agroekologi och Christoffer Sjödin, studentpräst, aktiva i Nätverket för ett hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan samt Antje Jackelén, ärkebiskop. Intervjuer: Lollo Collmar och Thella Johnson. Sändes första gången 7 oktober 2021.PEDOFILSKANDALERNA I KATOLSKA KYRKAN. Intervju med musikartisten Jean Humenry, ett av offren för sexuella övergrepp som vittnat inför den franska Sauvékommissionen, som presenterade sin rapport hösten 2021. Intervju: Johan Tollgerdt. Sändes första gången 28 oktober 2021.HIPHOPARE OCH MUSLIM: MÖTE MED JELASSI OCH NILS SVENNEM LUNDBERG. Rapparen Fatima Jelassi och hennes producent Nils Svennem Lundberg berättar om hur islam präglar deras liv och konstnärskap. Intervju: Edgar Mannheimer. Sändes första gången 15 april 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

Serietecknaren berättar i Människor och tro om arbetet med att gräva fram sitt gömda samiska arv. I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 1 av 2.Innehåll:FÖRSONINGSPROCESSEN MELLAN SVENSKA KYRKAN OCH SAMERNA. Intervjuer med Erik-Oscar Oscarsson, pensionerad kyrkoherde och kyrko- och sametingspolitiker och Mats Jonsson, författare och serietecknare. Intervjuer: Lollo Collmar. Sändes första gången 2 december 2021.ORTODOXA KRISTNA OM INBÖRDESKRIGET I ETIOPIEN. Reportage från Sankt Ignatios Tewahedo-seminarium i Södertälje. Medverkande: Fader Afewerki Tessfa, Fader Haileyesus Alebachew, präster och seminarieledare, samt studenter vid seminariet. Intervjuer: Thella Johnson. Sändes första gången 20 maj 2021.MUSIKENS FRAMTID I TALIBANERNAS AFGHANISTAN. Intervju med John Bailey, musiker och musikantropolog. Intervjuare: Åsa Furuhagen. Sändes första gången 28 augusti 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

Hur har missionen satt sin prägel på samhällsbygget Sverige? Missionen har engagerat hundratusentals svenskar och har varit en stark folkrörelse i Sverige. I de svenska missionshusen samlade man in mycket pengar, inte minst genom alla syföreningar.Mer än 12 000 svenska kvinnor och män sändes ut till över hundra länder och på många platser finns idag kyrkor grundade av svenska missionärer, men vad har missionen betytt för det svenska samhällsbygget? Vilken roll spelade missionen och frikyrkorna när Sverige så småningom blev en demokrati?Hör bland andra Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm,Håkan A Bengsston, ledarskribent Dagens Arena, redaktör för boken Demokratins genombrott,Catarina Lundström, litteraturutvecklare som skrivit boken "Den goda viljan" om missionärer,Rwothomio Gabriel Kabandole, organisationen No white saviors och Åsa Widell, generalsekreterare UNHCR för Sverige.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Johanna Thunstedt

Hur har missionen satt sin prägel på samhällsbygget Sverige? Programmet sändes första gången i december 2021. Missionen har engagerat hundratusentals svenskar och har varit en stark folkrörelse i Sverige. I de svenska missionshusen samlade man in mycket pengar, inte minst genom alla syföreningar.Mer än 12 000 svenska kvinnor och män sändes ut till över hundra länder och på många platser finns idag kyrkor grundade av svenska missionärer, men vad har missionen betytt för det svenska samhällsbygget? Vilken roll spelade missionen och frikyrkorna när Sverige så småningom blev en demokrati?Hör bland andra Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm,Håkan A Bengsston, ledarskribent Dagens Arena, redaktör för boken Demokratins genombrott,Catarina Lundström, litteraturutvecklare som skrivit boken "Den goda viljan" om missionärer,Rwothomio Gabriel Kabandole, organisationen No white saviors och Åsa Widell, generalsekreterare UNHCR för Sverige.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Johanna Thunstedt

I 150 år har det pågått svensk mission i andra länder, men nu kommer det missionärer hit till oss, missionen går i retur. Hur mottagliga är de sekulära svenskarna för budskapet från missionärerna och varför bedrivs mycket av missionen i de mångreligiösa områdena?Hör bland andra: Josef Nsumbu, församlingsföreståndare i Equmeniakyrkan i Eskilstuna,Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom,Robert och Tiffany Davis, mormonmissionärer i Sverige,Bertil Engkvist, missionär i Sverige för organisationen OM.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar Mannheimer

I 150 år har det pågått svensk mission i andra länder, men nu kommer det missionärer hit till oss, missionen går i retur. Programmet sändes första gången i december 2021. Hur mottagliga är de sekulära svenskarna för budskapet från missionärerna och varför bedrivs mycket av missionen i de mångreligiösa områdena?Hör bland andra: Josef Nsumbu, församlingsföreståndare i Equmeniakyrkan i Eskilstuna,Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom,Robert och Tiffany Davis, mormonmissionärer i Sverige,Bertil Engkvist, missionär i Sverige för organisationen OM.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar Mannheimer

Om vad en försoningsgudstjänst kan leda till Försoningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka den 24:e november var ett sätt för Svenska kyrkan att be det samiska folket om ursäkt för alla de historiska övergrepp som de deltagit i. Nu fortsätter försoningsprocessen med bland annat åtta åtaganden från kyrkan, men hur förhåller sig kyrkan till den mark de förvaltar och som en del samer gör anspråk på?Hör Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift och ledamot i Svenska kyrkans samiska råd, Erik-Oscar Oscarsson, präst och som länge varit aktiv både i sametinget och i kyrkopolitiken för Visk, vänstern i svenska kyrkan,Mats Jonsson, serietecknare som tecknat boken "När vi var samer" ochJoseph Knevel, reporter på SR som bevakar samiska frågor.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Lollo Collmar

Missionsarbetet i östra Kongo genomförs i ett konfliktdrabbat område Om hur Kongo blev det största svenska missionsprojektet och om det numera kan betraktas som ett samarbete mellan två länder.Hör om hur det hela tog sin början för 150 år sen. Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom, Linnea Halldorf, pingstmissionär som kom till Kongo på 1920-talet,Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap Uppsala universitet,Dag Bohlin, säkerhetsansvarig PMU, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete,Aymar Nyenyezi Bisoka, professor i statsvetenskap univ Mons i BelgienJoseph Kafuka, exiljournalist från Bukavu i Östra Kongo,Simon Larsson, socialantropolog Göteborgs universitet ochDaniel Alm, föreståndare för pingströrelsen medverkar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Johanna Thunstedt

Missionsarbetet i östra Kongo genomförs i ett konfliktdrabbat område Om hur Kongo blev det största svenska missionsprojektet och om det numera kan betraktas som ett samarbete mellan två länder. Avsnittet sändes första gången i november 2021.Hör om hur det hela tog sin början för 150 år sen. Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom, Linnea Halldorf, pingstmissionär som kom till Kongo på 1920-talet,Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap Uppsala universitet,Dag Bohlin, säkerhetsansvarig PMU, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete,Aymar Nyenyezi Bisoka, professor i statsvetenskap univ Mons i BelgienJoseph Kafuka, exiljournalist från Bukavu i Östra Kongo,Simon Larsson, socialantropolog Göteborgs universitet ochDaniel Alm, föreståndare för pingströrelsen medverkar.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Johanna Thunstedt

Missionärer och svensk mission under lupp Missionärer har i över 150 år rest iväg med Bibeln i hand för att föra ut evangeliet men också för att bekämpa fattigdom och arbeta med mänskliga rättigheter. Hör om hur svenska missionärer arbetar och om hur svensk mission har förändrats.Hör det svenska missionärsparet Filip Lidström och Magdalena Waern, Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom,  Svante Lundgren, docent vid centrum för mellanösternstudier i Lund om missionären Alma Johansson som verkade för 100 år sen, Maria Karlsson, lärare på Akademi för ledarskap och teologi, som drivs av evangeliska frikyrkan EFK, svenska alliansmissionen och pingströrelsen,Anders Carlsson, nationell ledare för Youth with a mission ochErik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Lollo Collmar

Missionärer och svensk mission under lupp Missionärer har i över 150 år rest iväg med Bibeln i hand för att föra ut evangeliet men också för att bekämpa fattigdom och arbeta med mänskliga rättigheter. Hör om hur svenska missionärer arbetar och om hur svensk mission har förändrats. Programmet sändes första gången i november 2021.Hör det svenska missionärsparet Filip Lidström och Magdalena Waern, Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom,  Svante Lundgren, docent vid centrum för mellanösternstudier i Lund om missionären Alma Johansson som verkade för 100 år sen, Maria Karlsson, lärare på Akademi för ledarskap och teologi, som drivs av evangeliska frikyrkan EFK, svenska alliansmissionen och pingströrelsen,Anders Carlsson, nationell ledare för Youth with a mission ochErik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Lollo Collmar

Finns det något bra med sorgen? Vad händer med dig efter sorgen?I studion finns Anna Nachman, begravningsansvarig på den judiska församlingen i Stockholm och Göran Larsson, präst, författare och psykoterapeut.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders Diamant

Två veckor har gått sen den kände rapartisten Einár sköts ihjäl i Hammarby sjöstad. Känslor som hämnd, rädsla och skuld väcks återigen när ytterligare en ung man mördas i Sverige. Många ställer sig nu frågan om vem som bär skuld för alla skjutningar som drabbat Sverige den senaste tiden. Hör bland andra musikjournalisten på P3 Johannes Cakar, författaren och standup-artisten Melody Farshin, rapparen Alex Ceesay och den muslimska influencern och fritidsledaren i Järva Ramsis "Moosa" Assal. Även Nicolas Lunabba, verksamhetsledare på organisationen Hela Malmö och Christy Chamy reporter på DN medverkar i programmet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar Mannheimer

Fler än 300 000 minderåriga i Frankrike utsattes för sexuella övergrepp av präster och lekmän mellan åren 1950-2020 enligt Sauvé-rapporten. Den så kallade Sauvé-rapporten visade med hjälp av kyrkans egna dokument i början av oktober på den stora omfattningen av övergrepp. Rapportförfattarna ger nu 45 specifika rekommendationer och kontrollmekanismer för att det inte ska kunna upprepas inom den katolska kyrkan i Frankrike.Hör den idag 75 år gamla sångaren Jean Humenry som utsattes för flera våldtäkter. Hör även Christine Pedotti, chefredaktör på kristna tidningen Témoignage Chrétien, som kräver radikala åtgärder.Även Björn Håkonsson, barnskyddsombud i katolska kyrkan, dominikansystern Madeleine Fredell och Damiana Sabah Younan, förbundsordförande för Sveriges unga katoliker medverkar. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReportrar: Johan Tollgerdt och Johanna Thunstedt

Om ekoteologi och jakten på ett gemensamt klimatmål inom den interreligiösa rörelsen. När Harry Månsus, baptistpastor, författare och ekoteolog utkom med sin banbrytande bok om kristen tro och jordens framtid, Shalom Jord!, år 1983, chockade han delar av den svenska frikyrkan. I detta avsnitt av Människor och tro berättar han om undergångsbudskapen som präglade hans unga år i frikyrkan. - Jorden betraktades som en rivningskåk som vi, de fromma, snart skulle få lämna, säger Harry Månsus. Idag ser det annorlunda ut. Den gröna religiösa rörelsen växer. Inför FN:s stundande klimattoppmöte i Glasgow har ett stort antal religiösa ledare runtom i världen, bland dem Påve Franciskus, undertecknat ett gemensamt upprop till delegaterna. Vi intervjuar rabbinen Yonatan Neril som genom boken Eco Bible vill visa hur Bibeln kan tolkas på ett klimatvänligt sätt. Vi tecknar också ett porträtt av den muslimske filosofen Seyyed Hossein Nasr som av många ses som en av ekoteologins främsta inspiratörer. I programmet medverkar även Henrik Grape, Kyrkornas världsråd och Tova Mårtensson, Svenska kyrkans unga.  Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders DiamantReportrar: Lollo Collmar och Edgar Mannheimer

I veckan genomfördes en stor konferens i Malmö om Förintelsen.  Går minnet av Förintelsen alls att kontrollera och vem ska föra berättelserna vidare när de överlevande dött? Hör Ingrid Lomfors, historiker med inriktning på FörintelsenKatherine Hauptman, museichef på Historiska museet i StockholmEliot Moskowicz, Zikaron, en förening som för vidare historier från Förintelsens överlevandeKonstanty Gebert, journalist i PolenRebecka Katz Thor, forskar om hågkomstens estetik på Södertörns högskolaOphir Levy, filmvetare vid Université Paris 8Simon Moser, journalist som gjort programserien Antisemitism idag Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar MannheimerJournalistpraktikant: Johanna Thunstedt

Om Svenska kyrkans förhållande till klimatet Många troende söker idag religiös vägledning för att förstå hotet från klimatförändringarna och få redskap för att agera. Hör prästen Christofer Sjödin och ekologiforskaren Kristina Belfrage som båda är med i nya Nätverket för ett hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan. Ärkebiskop Antje Jackelén resonerar om ”den andra skapelseberättelsen” och även om kyrkans stöd till klimataktioner och civil olydnad. Det senare har diakonen och fredsaktivisten Annika Spalde erfarenhet av. Hon medverkar från den pilgrimsvandring för klimatet, Pilgrim's Walk For Future, som hon just nu leder. Men vi hör också företrädare för Frimodig kyrka som anser att Svenska kyrkan idag talar för mycket om klimatkrisen och för lite om Jesus. Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders DiamantReporter: Lollo CollmarJournalistpraktikant: Johanna Thunstedt

Om Shariarättens rötter och hur systemet lever sida vid sida med sekulär rätt här i Sverige. När man talar om sharia tänker många på de hårda straffen och reglerna i länder som Afghanistan, Iran och Saudiarabien. Men sharia handlar också om det som kallas för familjerätt och berör också många muslimer i väst.  Vi besöker Svenska Fatwarådet i Malmö som vägleder muslimer i Sverige. Hör bland Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, Imamen Saeed Azam på Svenska Fatwarådet, Mosa Sayed, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet och Sabina Landstedt, stödsamordnare hos Glöm aldrig Pela och Fadime. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Edgar Mannheimer

Synden spelade en viktig roll människors liv förr - men hur är det idag? Ett existentiellt samtal med Människor och tros lyssnare. Och hur lyckades Bellman lyfta synden från rännstenen? Vad står begreppet synd för idag och hur har det förändrats genom historien? Hör lyssnare som hört av sig och Carina Burman, författaren och litteraturforskaren, om Carl Michael Bellmans relation till synden och hur kyrkan reagerade på hans epistlar där det syndade friskt. Synden har haft både uppgångar och nedgångar i Sverige och i mitten av 1900 talet blev den "svenska synden" världsberömd. Men vilken roll har synden idag? I programmet hörs även delar från det telefonväkteri som vi sände för några veckor sen där den katolske prästen Thomas Idergard ochklimatpsykologen Kata Nylén medverkade. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant  

På söndag är det kyrkoval och Svenska kyrkan står inför många vägval Hur stor betydelse ska kulturarvet ha i kyrkan, hur ska kyrkans skog förvaltas och hur viktig är det "svenska" i Svenska kyrkan? Hör reportage från skogen med bland andra Amie Ringberg som kandiderar för den nybildade nomineringsgruppen Himmel och Jord i Växjö stift. Hör även kyrkoherden Magnus Svensson som tycker att Svenska kyrkan borde sälja flera av sina kyrkor för att spara pengar. Niklas Larsson, gruppledare för Centerpartiet i kyrkomötet tillika kommunalråd i Osby kommun och Julia Kronlid, ledamot i kyrkomötet för Sverigedemokraterna tillika riksdagsledamot deltar också i programmet. Frilansjournalisten Erik Lindfelt medverkar också. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Lollo Collmar

I kyrkovalet den 19:e september får Svenska Kyrkans medlemmar välja och påverka verksamheten. Vilka prioriteringar gör de som ställer upp som kandidater? I Linköping finns både en mäktig domkyrka som ständigt behöver renoveras och en betydligt modernare kyrka i den socialt utsatta stadsdelen Skäggetorp där kyrkans integrationspedagog Kajta Wiebe försöker att göra skillnad.Hör henne och ett reportage från domkyrkan och ett samtal om vad kyrkan bör prioritera framöver. Cecilia Cras (S) och Per Ingvarsson, POSK ,partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan medverkar samt frilansjournalisten Erik Lindfelt. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantReporter: Thella Johnsson

Var finns rötterna till talibanernas tolkning av islam och kan den komma att anpassas till 2020 talets Afghanistan? När talibanerna styrde Afghanistan i slutet av 1990-talet präglades landet av deras strikta regler som bland annat gjorde det omöjligt för kvinnor att studera och de som stal fick sina händer avhuggna. Vad är det som talar för att talibanerna kommer att återgå till den tidens tolkning av islam? Har landet förändrats i en riktning som gör att mer moderata tankar kommer att prägla den närmaste tiden? Hör bland andra Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Programledare: Åsa FuruhagenReporter: Edgar MannheimerProducent: Anders Diamant

Människor och tro om hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Sändes första gången i april 2021. Ante Blomberg och pastor Arne Fritzon har mött många som vill hela dem från deras cp-skador. Båda medverkar i Människor och tro, som denna vecka utforskar hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället.Varför är andra så besatta av den funktionshindrade kroppen? Vilka tankar och känslor väcker den hos dem som ser sig som mer normala och funktionsdugliga? Vad är det som egentligen behöver förändras -den ”trasiga” kroppen eller omgivningens blick? Programledare: Åsa Furuhagen och Lollo CollmarReportrar: Lollo Collmar och Yael SeligsohnProducent: Ülkü Holago och Åsa Furuhagen

Människor och tro undersöker samtida tv-serier som tar upp tro och religion. Detta är en återutsändning från februari 2021 Strömmade film- och tv-tjänster har varit vinnarna under coronapandemin.I det växande utbudet av serier som många slukar, finns också berättelser som har religiösa teman och karaktärer.Vi tittar närmare på chassidtrenden, turkiska serier som soft-power och pratar med Sveriges Radios filmexpert Emma Engström om framgångsrecept och riskfaktorer när tv-branschen tar sig an religion. Detta program sändes första gången i februari 2021. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Ülkü HolagoReportrar: Lollo Collmar och Mona Ismail Jama Serier som nämns i programmet: KOMEDI The Righteous gemstones (2019- HBO) Om en tv-predikant och hans familj. Crashing (2017-) HBO Om en för detta barnpastor som blir stå upp-komiker. Living biblically (2018- CBS) Om en kille som försöker leva i enlighet med bibeln. The Good place (2015- Netflix) Ung kvinna dör och hamnar på det ”Goda stället”. DRAMA Messiah (2020) En profet dyker upp i Syrien, men är han verkligen en messias? The Path (2016- Hulu) En man som går med i en sekt förlorar sin tro Big love (2006- HBO) Om en fundamentalistiskt mormonsk familj och vardagslivet som polygamist. The young pope (2016- HBO) Vatikanen får sin första amerikanska påve. The new pope (2019- HBO) Om hur Vatikanen plötsligt får två påvar. Unorthodox (2020- Netflix) 19-åriga Esty lämnar sitt chassidiska samfund i Brooklyn och åker till Berlin. Shtisel (på Netflix fr 2018) om ortodox judisk familj i Jerusalem Ethos (2020 Netflix) Behandlar klyftan mellan fattiga och rika, konservativa troende och sekulära i Turkiet. Diriliş: Ertuğrul/Resurrection: Ertugrul (2014-2019 TRT) Turkiskt historiskt actiondrama om Osman den förstes far. SCI FI Raised by wolves (2020- HBO) Androider uppfostrar människobarn på en öde planet, i ateistisk anda för att befria m från religiöst förtryck på jorden.

Människor och tro om hur det antirasistiska engagemanget ser ut inom häxkretsar. 2020 års stora protester mot rasism och polisvåld väckte ett starkt engagemang på många samhällsnivåer i USA, men också internationellt. Black Lives Matter-rörelsen fick stort genomslag, och i den del av nyandligheten som också influerats av debatten, finns den mångfacetterade sfären av nutida häxor, wiccaner, naturmagiker och läkekvinnor. Människor och tro tittar närmare på hur det antirasistiska engagemanget ser ut  inom häxkretsar. Medverkande: Veronica Näslund Kwansa, häxa, Niki Tsappos, dansare, Peter Andersson, wiccansk präst och Manon Hedenborg-White, religionshistoriker som forskar om esoterism och ockultism. Ett program av Ülkü Holago

Människor och tro om tarotkortens historia och varför de är så populära idag. Tarotkoten har blivit trendiga. Igen. De 78 kortens bildvärld med motiv som Döden, Eremiten och Ödeshjulet kom till under 1400-talet och används för att spå samtiden och framtiden. Idag inspirerar de ikoniska motiven konst- och kulturvärlden - ett av många exempel är modehuset Diors vår- och sommarkollektion, där tarotkorten gestaltas i form av exklusiva kläder. Inom scenkonsten tolkas tarotkorten av dansare, och motiven dyker också upp inom måleriet. Tarotkorten är också ett viktigt inslag i den samtida ockulta trend som sveper genom sociala medier. Människor och tro undersöker tarotkortens historia och hur de idag används som verktyg för vidskeplighet, kreativ inspiration och självreflektion.Medverkande: Olivia Cejvan, doktorand i religionsvetenskap vid Lunds universitet, Ebba Bjelkholm, tarotläsare och Meta Isaeus-Berlin, konstnär. Reporter: Lollo CollmarProgramledare och producent: Ülkü Holago

Stor intervju med ärkebiskop Antje Jackelén: Hur ser hon på sin egen roll i samhällsdebatten och tycker hon att hon lyckas vara hela Svenska kyrkans ärkebiskop? Detta är en återutsändning från i juni 2021. Dagens Människor och tro börjar vid kaffemaskinen i ärkebiskopsgården i Uppsala. I en stor intervju får vi möta ärkebiskop Antje Jackelén: Hur ser hon på Svenska kyrkans roll i samhället idag – är den höger eller är den vänster? Och i vems namn talar hon – sitt eget eller kyrkans? Men intervjun handlar också om främlingskap och att bli präst och biskop i ett land där man inte är medborgare. Och om varför hon i våras bestämde sig för att ta en paus från sociala medieplattformen Twitter. I programmet ställer vi också frågan: Vem behöver Svenska kyrkan idag? Hör teologen Joel Halldorf och kulturskribenten Sofia Lilly Jönsson. Programledare: Thella JohnsonProducent: Pontus Håkansson Detta är en återutsändning från i juni 2021.

Det förlovade landet USA - dit många svenskar åkte för att få andlig frihet. Men vad var det för religiöst landskap de mötte i mitten av 1800 talet? Var det ett förlovat land - för vem? I det sista avsnittet av Religiösa rebeller följer vi med Erik Jansson Profeten från Biskops Kulla som tog med sig en grupp anhängare över Atlanten och bildade ett utopiskt samhälle i Illinois: Bishop Hill. Men vad var det för religiöst landskap som de religiösa flyktingarna från Europa mötte i USA i mitten av artonhundratalet? I Det förlovade landet sätter programledare Åsa Furuhagen ljus på den religiösa scenen i USA för 150 år sen. Vilken roll spelade religionen och kyrkorna i striden om slaveriet och i inbördeskriget? Författare Ola Larsmo berättar om den här tiden och om Knut Oscar Brundin/Broady som är huvudpersonen i hans roman Översten. Han var en emigrant som drogs in i det dynamiska religiösa livet i USA och blev bland annat slavmotståndare, abolitionist. I programmet möter vi också amerikanska religiösa rebeller: John Brown och Harriet Tubman som också var feminist innan ordet uppfanns- reportage av Roger Wilson, korrespondent i New York. John Brown och Harriet Tubman är legender och ikoner som inspirerar både aktivister och skapare av TV dramatik och serietecknare. Fernando Arias, tidigare USA korrespondent, berättar om arvet efter den här dramatiska tiden då landet drogs isär av konflikten om slaveriet. Doktor Jacqueline Rivers, sociolog vid Harvard Universitys avdelning för afroamerikanska studier, berättar om hur det här ledde till en splittring mellan svarta och vita kyrkor - en delning som består än idag. Programledare och producent: Åsa Furuhagen Reportar: Pontus Håkansson och Roger Wilson

Den uppländske bonden och predikanten Erik Jansson hade en karismatisk talang utöver det vanliga. Runt 1840 började Erik Jansson kalla sig för Guds ofelbare profet och grundade en församling: Erik Jansarna. Erik Jansson krävde att anhängarna bara skulle följa hans ord och anordnade bland annat bokbål i Hälsingland av religiösa skrifter som han inte godkände. Efter att ledaren fängslats flera gånger beslöt Erik Jansarna att utvandra till Amerika. Efter mycket umbäranden byggde man upp ett nytt samhälle i Illinois som döptes till Bishop Hill, efter Erik Janssons hemby i Uppland. Flera hundra medlemmar tillkom från Sverige där det rådde missväxt. Bishop Hill räknas som den första organiserade utvandringen från Sverige till USA. Själv fick Erik Jansson fick inte uppleva hur Biskop Hill utvecklades. Han sköts av en avhoppad sektmedlem 1850. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Alfta hembygdsförening ordförande Gun Marie Swessar, konstnären Erik Olof Wiklund och Shelly Warner, släkting till Erik Jansson. Boktips: Gud i Sverige av Göran Hägg Kristendomens historia av Christer Hedin Historien om Bishop Hill av Olov Isaksson Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

Främlingarna var en religiös grupp som grundades på 1720-talet. Ledarna var bröderna Eriksson från Åbo som varit soldater i det stora Nordiska kriget. När de jämförde Svenska kyrkan med en sköka fick de problem med myndigheterna. Stora problem. Främlingarnas andliga idéer, där de bland annat tog helt avstånd från kyrkan, ledde till att de blev landsförvisade med en skara av trogna anhängare. Under elva år irrade de runt i Europa, på jakt efter en religiös fristad. Till slut fick de återvända till Sverige och slog sig ner på Skeviks gård utanför Stockholm. Där levde de i ett kollektiv, klädde sig i vadmal och delade på alla ägodelar. De fortsatte jämföra statskyrkan med en sköka, men hade trots sin avvikande teologi stöd av förmögna personer både från adeln och hovet. Så småningom uppstod alltmer konflikter i sekten och den upplöstes. Men på Johannes kyrkogård i centrala Stockholm finns en mytomspunnen begravningsplats där Främlingarna vilar. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Erland Ros präst i Johannes församling, Katarina Schoerner Carr, kulturhistoriker och Kettil Mannerheim från Stadsarkivet i Stockholm. Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter. Boktips: Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Främlingarna på Skevik av Alfred Kämpe

Lagom till midsommar viger vi ett helt avsnitt åt Waldemar Åhléns och Carl David af Wirséns Sommarpsalm En vänlig grönskas rika dräkt. Älskad av såväl ateister som djupt troende och omåttligt populär vid både bröllop, begravning och sommarfest. Hör den sjungas, tolkas och analyseras under midsommarstöket, medan vi guidar dig genom historien om denna svenska psalms tillkomst. Hör kören sjunga 38 minuter och 48 sekunder in i avsnittet. Medverkande: Johan Pejler, Radiokören Maria Demérus, Radiokören Philip Sherman, Radiokören Ingrid Rådholm Konvicka, Radiokören Sofia Thoresdotter, musikterapeut, författare och styvdotter till Marie Kide Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap Programledare: Thella JohnsonProducent: Edgar MannheimerReporter: Lollo CollmarMusiktekniker: Johan Hyttnäs

Stor intervju med ärkebiskop Antje Jackelén: Hur ser hon på sin egen roll i samhällsdebatten och tycker hon att hon lyckas vara hela Svenska kyrkans ärkebiskop? Dagens Människor och tro börjar vid kaffemaskinen i ärkebiskopsgården i Uppsala. I en stor intervju får vi möta ärkebiskop Antje Jackelén: Hur ser hon på Svenska kyrkans roll i samhället idag – är den höger eller är den vänster? Och i vems namn talar hon – sitt eget eller kyrkans? Men intervjun handlar också om främlingskap och att bli präst och biskop i ett land där man inte är medborgare. Och om varför hon i våras bestämde sig för att ta en paus från sociala medieplattformen Twitter. I programmet ställer vi också frågan: Vem behöver Svenska kyrkan idag? Hör teologen Joel Halldorf och kulturskribenten Sofia Lilly Jönsson. Programledare: Thella JohnsonProducent: Pontus Håkansson

Alla apostlar. Maria 2.0. Runtom i Europa har kvinnor den senaste tiden gått samman för att utmana makten i den katolska kyrkan inifrån, med krav på ökad öppenhet och jämställdhet. Vissa grupper kräver även att kvinnor ska få bli präster. Hur stora är chanserna för dem att lyckas, och hur kan deras aktioner påverka kyrkan? Hör röster inifrån och utanför den katolska kyrkan, från Sverige, Italien, Frankrike och Tyskland. Medverkande: Ulla Gudmundson, tidigare diplomat och ambassadör vid Heliga StolenYvonne Maria Werner, historiker som forskar om katolicismens historiaFlaminia Giovanelli, Vatikanens första kvinnliga undersekreterareMarta Rodriguez, grundare institutet för kvinnorstudier vid Regina Apostolorums universitetKate McElwee, vd för Women’s Ordination ConferenceAnne Soupa, teolog och bibelexpertMarie-Automne Thepot, medgrundare av katolska kvinnorättsgruppen Toutes ApotresAntoine Guggenheim, präst i Notre dame de l’EsperanceMaria Mesrian, aktiv inom Maria 2.0 Programledare: Thella JohnsonReporter: Lollo CollmarProducent: Edgar Mannheimer

Efter en mångårig kamp har nu Jehovas vittnen fått rätt till statsbidrag av myndighet och regering i Sverige. Detta är en återutsändning från i mars 2021. I år är första gången man får statsbidrag på knappt två miljoner kronor. Veckans Människor och tro skildrar Jehovas vittnens resa från sekt till samfund genom intervjuer och reportage. - För några år sedan visste jag inte ens vad ett statsbidrag var, säger Raymond Beaini, äldstebroder inom Jehovas vittnen. Vad betyder det att Jehovas vittnen, som länge betraktats som sekt, nu blir ett erkänt trossamfund? Medverkande: Majeed Alnashi, advokat och Jehovas vittne, Raymond Beaini, äldstebroder inom Jehovas vittnen, Janina Beaini, aktivt Jehovas vittne, Ayman Odesson, före detta Jehovas vittne, Sanja Nilsson, religionsvetare och sociolog vid Malmö universitet. Detta är en återutsändning från i mars 2021. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Ülkü HolagoReporter: Edgar Mannheimer

Människor och tro fortsätter titta på de kristna samfunden i Afrikas näst största land och hur de kan påverka utvecklingen i Etiopien som riskerar falla sönder av etniska och politiska spänningar. Förra veckan berättade vi om den gamla ortodoxa Tawahedo kyrkan som finns både i Etiopien och Sverige. I veckans program tittar vi närmare på de protestantiska kyrkorna som växer i landet. Och det gäller inte minst pingstkyrkan där den etiopiska premiärministern Abiy Ahmed själv predikat. - Han var lika populär som Nelson Mandela, säger den svensketiopiske statsvetaren Mussie Ephrem. Vilken roll har pingstkyrkan spelat för premiärminister Abiy Ahmed, och hur gick han från att vara en frälsargestalt till en ledare som anklagas för etnisk rensning? Medverkande:Samuel Larsson, tidigare Afrikakorrespondent för Sveriges RadioMussie Ephrem, svensk-etiopisk statsvetareJudith Kiros, poet och doktorandSamuel Girma, curator inom film och konstErik Johansson, Evangeliska FosterlandsstiftelsenMartina Prosén teolog vid Lunds Universitet med inriktning på afrikansk kristendom Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Edgar MannheimerReporter: Edgar Mannheimer Människor och tro i P1 torsdag den 27 maj kl .14.03, lördag den 29 maj kl. 17.00 och som podd onsdag den 26 maj kl. 15.

Den ortodoxa Tawahedo-kyrkan kan verka för fred i Etiopien. I ett unikt uttalande fördömer den högste kyrkliga ledare i Etiopien, Patriark Abune Mathias, det folkmord som han menar pågår i den krigshärjade regionen Tigray.Och även i Sverige börjar ortodoxa företrädare reagera. - Kyrkan är alltid på offrens sida och vi behöver fred i vårt land, säger Fader Haileyesus Alebachew, etiopisk-ortodox präst, som leder ett ortodoxt seminarium på Sankt Ignatios i Södertälje. Kan den urgamla kyrkan, som förenar etiopier och eritreaner över etniska skiljelinjer, bidra till minskade spänningar? Programledare: Åsa FuruhagenReporter: Thella JohnsonProducent: Edgar Mannheimer

Det sägs ibland att Gud är död eller frånvarande. Men även om religionens roll i Sverige är förändrad, finns ofta sökandet kvar. Så om Gud lämnat ett tomrum efter sig - vad fyller vi det med istället? Sommaren 2020 tog Människor och tros reportrar med sig frågan om vem vi tyr oss till om vi inte har en gud att tro på och be till. Serien "Ställföreträdande Gud" handlade om olika substitut för Gud: landsfadern, gurun, idolen och så kallade influencers. I det här programmet hör vi delar av reportagen och hela programmen kan du lyssna på nedan. Reportrar: Thella Johnsson, Lollo Collmar, Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Programledare: Åsa Furuhagen

I veckans Människor och tro hör vi från våra lyssnare om deras gudsbild. I boken Historien om Gud beskriver författaren och religionsforskaren Karen Armstrong hur bilden av Gud förändrats och utvecklats i samklang med människans olika livsvillkor. Från att vi var jägare på savannen till jordbrukare och borgare - så hur ser Gud ut idag , 2021? Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Edgar Mannheimer

Våren 2019 skickade Människor och tro sin reporter till Nordirland för att undersöka hur Brexit påverkar den gamla konflikten. Nu, två år senare, sker det våldsamma upplopp på Nordirland och många är oroade över sekteristiska tendenser som påminner om The Troubles, perioden då Nordirland var i ett inbördeskrigsliknande tillstånd. - Under de senaste två åren har jag insett att jag aldrig kommer flytta hem till Nordirland, säger Nicole Buckingham, en ung nordirländare som Människor och tro återupptar kontakten med efter att ha intervjuat henne i Belfast för två år sedan. Hur skör är freden på Nordirland, och varför ökar våldet? Medverkande: Ola Larsmo, författare som länge följt och skrivit om Irland Niall Ó Dochartaigh, professor i sociologi och statsvetenskap Nicole Buckingham, 21-årig nordirländare som studerar i England Heather Morris, andlig ledare för Metodistkyrkan på Nordirland Människor och tro i P1 torsdag den 22 april kl.14.03, lördag den 24 april kl. 17.00 och som podd onsdag den 21 april kl. 15. Ett program av Edgar Mannheimer, Åsa Furuhagen och Thella Johnson

Människor och tro om KD:s ideologiska vägval och den interna debatten om partiets värderingar. "Löftena kunna ej svika" - så låter det i psalmen av pingspastor Lewi Pethrus som 1964 startade  Kristdemokratisk samling, numera Kristdemokraterna, KD. Men hur är det idag - står löftena till de kristna kärnväljarna kvar? Stämmer den hårda migrationspolitiken med de kristna värderingarna och vart är partiledningen på väg? Människor och tro möter väljare, politiker och analytiker som ger sin bild av KD:s ideologiska vägval. Människor och tro i P1 torsdag den 22 april kl.14.03, lördag den 24 april kl. 17.00 och som podd onsdag den 21 april kl. 15. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago och Edgar Mannheimer Reporter: Christine Fullman

Människor och tro om muslimska influenser inom hiphopkulturen. - Om det inte vore för islam hade jag varit död idag, säger Jelassi, som blev Framtidens artist på P3 Guld. Världens största musikgenre är idag hiphop, och världens näst största religion efter kristendomen är islam. - På gud, jag svär på allt, om det inte vore för islam hade jag varit död idag, säger rapparen Jelassi, som vann Framtidens artist på P3 Guld. I veckans Människor och tro berättar vi om de historiska muslimska influenserna och islams roll i hiphopen – inte minst i Sverige idag, då en ny generation artister tar plats på topplistorna. Medverkande: Fatima Jelassi, rappare Nils Svennem Lundberg, producent Rashid Musa, debattör, tidigare ordförande i Sveriges Unga Muslimer Nachla Libre, poet Anders Ackfeldt, forskare Lunds universitet Ett program av Ülkü Holago och Edgar Mannheimer.

Människor och tro om hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Ante Blomberg och pastor Arne Fritzon har mött många som vill hela dem från deras cp-skador. Båda medverkar i Människor och tro, som denna vecka utforskar hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Varför är andra så besatta av den funktionshindrade kroppen? Vilka tankar och känslor väcker den hos dem som ser sig som mer normala och funktionsdugliga? Vad är det som egentligen behöver förändras -den ”trasiga” kroppen eller omgivningens blick? Programledare: Åsa Furuhagen och Lollo Collmar Reportrar: Lollo Collmar och Yael Seligsohn Producent: Ülkü Holago och Åsa Furuhagen

Ett nytt franskt lagpaket ska förhindra nya terrordåd men kritiseras för att bidra utpekande av franska muslimer och djupare klyftor mellan grupper i det franska samhället. Ett halvår efter det brutala mordet på läraren Samuel Paty lanseras nu nya lagar i Frankrike mot separatism, där udden är riktad mot radikalisering och terrorism. Människor och tro undersöker med hjälp av fransk-muslimska sakkunniga, akademiker och skolelever, debatten kring religion och det omfattande lagpaketet – kommer det att förhindra nya terrordåd, eller leda till ett utpekande av franska muslimer och en ännu djupare klyfta mellan grupper i det franska samhället? Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü HolagoReportrar: Anna Trenning Himmelsbach, Johan Tollgerdt

Människor och tro fångar upp lyssnarnas reaktioner och tankar kring programmets telefonväkteri om meningen med livet. Efter våra tidigare program om vad som är viktigt och meningsfullt i livet, har många lyssnare hört av sig till redaktionen. Människor och tros programledare Åsa Furuhagen fångar berättelser och tankar om olika livsmeningar våren 2021. Hör Svante Jönsson i Kramfors om hur en science- fiction roman förändrade hans syn på livet och Shiva Sedagi i Malmö som ser årstidsväxlingarna i naturen som en bild av livets upp och nedgångar. Frågan om livets mening har kanske lika många svar som det finns människor. Eller så är själva frågan problemet – det menar i alla fall Helmut Karacsonyi som mejlade till Människor och tro: -          Den som frågar efter meningen med livet, har redan förlorat den! Säger Helmut som finner glädje och skönhet i musiken Går det att skapa mer mening i livet? Och vad är skillnaden mellan mening och lycka? Programledare och producent: Åsa Furuhagen

I förra veckan skildrade Människor och tro Jehovas vittnens väg från att stämplas som en sekt till att nu få statsbidrag. Den här veckan tar vi ett steg bakåt, och tittar på systemet med stöd till trossamfund skattefinansierade bidrag med Demokrativillkor. Samtidigt berättar vi om ännu en religiös grupp som nyligen beviljats statsbidrag, nämligen aleviterna. - Det betyder jättemycket. Först och främst har Sverige erkänt aleviter som trossamfund. Vi blev jätteglada när Sveriges regering fattade det här beslutet, säger Nevin Kamilagaouglu, språkrör för alevitiska riksförbundet i Sverige. Hur mycket ska, eller kan, staten påverka trossamfund i en så kallad demokratisk riktning – och vad är en demokratisk riktning i det här sammanhanget? Medverkande: Isak Reichel, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Frida Park, opinionsredaktör Dagen, Emma Høen Bustos, ledarskribent Dalarnas Tidning och chefredaktör och ansvarig utgivare liberal debatt, David Rönnegard, ordförande för Humanisterna. Programledare: Åsa FuruhagenReporter: Lollo CollmarProducent: Edgar Mannheimer

Efter en mångårig kamp har nu Jehovas vittnen fått rätt till statsbidrag av myndighet och regering i Sverige. I år är första gången man får statsbidrag på knappt två miljoner kronor. Veckans Människor och tro skildrar Jehovas vittnens resa från sekt till samfund genom intervjuer och reportage. - För några år sedan visste jag inte ens vad ett statsbidrag var, säger Raymond Beaini, äldstebroder inom Jehovas vittnen. Vad betyder det att Jehovas vittnen, som länge betraktats som sekt, nu blir ett erkänt trossamfund? Medverkande: Majeed Alnashi, advokat och Jehovas vittne, Raymond Beaini, äldstebroder inom Jehovas vittnen, Janina Beaini, aktivt Jehovas vittne, Ayman Odesson, före detta Jehovas vittne, Sanja Nilsson, religionsvetare och sociolog vid Malmö universitet. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Ülkü HolagoReporter: Edgar Mannheimer

Telefonväkteri om meningen med livet under coronakrisen. Människor och tro vill höra hur du skapar mening. Har coronakrisen förändrat hur du ser på vad som är viktigt i livet? Dela med dig av dina tankar genom att ringa oss på t 08-24 15 00, torsdag 25 februari. Slussen öppnar kl. 17:30. Med oss i studion för att diskutera och svara på frågor är Micael Dahlén, författare och professor vid Handelshögskolan och Ismahan Ayranci, samhällvägledare på Rinkeby medborgarkontor. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago

Människor och tro om människans ständiga sökande efter mening, livsåskådningens och religionens roll i coronakrisens spår. Hur har coronakrisen påverkat vår syn på livets mening? Ovissheten har skakat om oss som individer och som kollektiv. Med förlusten av liv, trygghet och kontroll föds ofta tankar om vad som är viktigast. Kan pandemin öppna nya möjligheter och göra oss bättre rustade för nästa kris? Medverkande: Nuri Kino, aktivist och skribent, Mira, yogalärare, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Sverker Sörlin, idehistoriker. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Yael Seligsohn

Människor och tro undersöker samtida tv-serier som tar upp tro och religion. Strömmade film- och tv-tjänster har varit vinnarna under coronapandemin. I det växande utbudet av serier som många slukar, finns också berättelser som har religiösa teman och karaktärer. Vi tittar närmare på chassidtrenden, turkiska serier som soft-power och pratar med Sveriges Radios filmexpert Emma Engström om framgångsrecept och riskfaktorer när tv-branschen tar sig an religion. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Lollo Collmar och Mona Ismail Jama Serier som nämns i programmet: KOMEDI The Righteous gemstones (2019- HBO) Om en tv-predikant och hans familj. Crashing (2017-) HBO Om en för detta barnpastor som blir stå upp-komiker. Living biblically (2018- CBS) Om en kille som försöker leva i enlighet med bibeln. The Good place (2015- Netflix) Ung kvinna dör och hamnar på det ”Goda stället”. DRAMA Messiah (2020) En profet dyker upp i Syrien, men är han verkligen en messias? The Path (2016- Hulu) En man som går med i en sekt förlorar sin tro Big love (2006- HBO) Om en fundamentalistiskt mormonsk familj och vardagslivet som polygamist. The young pope (2016- HBO) Vatikanen får sin första amerikanska påve. The new pope (2019- HBO) Om hur Vatikanen plötsligt får två påvar. Unorthodox (2020- Netflix) 19-åriga Esty lämnar sitt chassidiska samfund i Brooklyn och åker till Berlin. Shtisel (på Netflix fr 2018) om ortodox judisk familj i Jerusalem Ethos (2020 Netflix) Behandlar klyftan mellan fattiga och rika, konservativa troende och sekulära i Turkiet. Diriliş: Ertuğrul/Resurrection: Ertugrul (2014-2019 TRT) Turkiskt historiskt actiondrama om Osman den förstes far. SCI FI Raised by wolves (2020- HBO) Androider uppfostrar människobarn på en öde planet, i ateistisk anda för att befria m från religiöst förtryck på jorden.

Människor och tro undersöker psalmens historik, ideologiska skiljelinjer och önskemål kring Svenska kyrkans kommande revision av den svenska psalmboken. Svenska kyrkans officiella samling av psalmer är Sveriges mest lästa bok genom tiderna och kanske också den mest omdiskuterade. Varje uppdatering har väckt debatt, och nu förbereds en ny revision som kommer att avgöra vilka psalmer som ska finnas kvar och vilka som plockas bort. Människor och tro undersöker ideologiska skiljelinjer och önskemål kring revisionen. Och om psalmboken kan fortsätta vara kulturarv, trosdokument och samtidigt skildra 2020-talets verklighet? Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer 

Människor och tro fortsätter att berätta om politisk islam i efterdyningarna av den arabiska våren. Det folkliga upproret i arabvärlden är en av de mest dramatiska perioderna på 2010 talet. Händelserna satte också fokus på rörelsen Det Muslimska brödraskapet och på politisk islam. Sommaren 2013 avsatte militären Muslimska brödraskapets kritiserade, men folkvalda presidenten Mursi och 800  av hans anhängare massakrerades på Rabaa al-Adawiya-torget i Kairo - en de blodigaste attackerna på civila demonstranter i vår tid. Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Erdi Öztürk, biträdande professor vid London Metropolitan University. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar RÄTTELSEI detta avsnitt av Människor och tro finns ett inslag som bland annat sammanfattar den långa juridiska processen mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Sveriges Unga muslimer, SUM. Processen gällde huruvida SUM skulle få sitt statsbidrag indraget. Myndigheten bedömde att SUM inte uppfyllde ett krav i förordningen som handlar om att verksamhet ska respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Det som blev fel i programmet var att det senaste juridiska beslutet inte nämndes: Kammarrätten menade att det fanns både förutsättningar och skäl att återkräva 2016 års utbetalade bidrag (1 366 741 kronor) till organisationen  SUM, Sveriges Unga muslimer i enlighet med MUCF:s beslut. SUM har velat få ärendet prövat i Högsta Förvaltningsdomstolen. Men i och med att prövningstillstånd inte meddelas så står Kammarrättens dom från 31 oktober 2019 fast. Läs mer om beslutet här: https://www.mucf.se/pressmeddelande/ratt-av-mucf-att-aterkrava-bidrag-fran-sveriges-unga-muslimer-viktig-provning-av

10 år sedan arabiska våren: Människor och tro om den religiösa strömning som bar en vision om att den arabiska våren skulle leda till en ny demokratisk process där också islam skulle ingå. Den arabiska våren började som en folklig resning i Tunisien 2011 och spred sig vidare till Egypten, Syrien och flera andra länder i regionen. Demonstranterna kom från olika delar av samhället men enades kring gemensamma krav på rättvisa, värdighet och demokrati. På Tahrirtorget i Kairo samlades muslimer, sekulära, kristna, rika och fattiga, kvinnor och män  - då var alla eniga om att diktaturens tid var förbi. Men vad skulle komma istället? Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Anna Block Mazoyer, Sveriges ambassadör i Tunis om islams roll i den arabiska revolutionen 2011 Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio del la Cruz och Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar

I veckans Människor och tro ska vi ta upp om hur spriten ersattes med andlighet och hur nykterhetsrörelsen påverkat den kristna teologin. Alkoholmissbruk är och har varit ett stort problem i Sverige som kulturellt tillhör brännvinsbältet i Europa. Alkoholism räknas numera som en folksjukdom. Tidigt engagerade sig den växande frikyrkorörelsen för nykterhet och såg alkoholens förgörande kraft mot familjer och samhällen. För många blev frälsning och nåd vägen ut ur missbruket. En av de mer kända nykterhetsrörelserna idag är Anonyma Alkoholister. I programmet får du höra två medlemmars berättelse, Jonas och Elisabeth, och även få höra AAs religiösa och andliga arv. Vi får vara med i en nattvardsceremoni i Uppsala där det bjuds både vin och alkoholfritt druvjuice och i ett reportage gestaltas Majken Johansson, frälsningssoldat och författare och en framstående personlighet inom nykterhetsrörelsen. I veckans Människor och tro medverkar Ninna Edgardh professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan som skrivit om sinnesrogudstjänsten och Stefan Gelfgren religionssociolog vid Umeå Universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Människor och tro tittar tillbaks och lyfter fram program från det gångna året. Programledare och producent Antonio de la Cruz

Tänk om Gud har en livmoder som omsveper oss alla, att hon heter Moder jord, Pachamama eller jungfru Maria och att den patriarkala guden bara är en modern konstruktion? Repris från 2019 Dagens Människor och tro handlar idag om Gud som kvinna. Hur skulle det påverka oss existentiellt, i vardagen och framför allt vårt samhälle. Inom den katolska feministteologin börjar man åter diskutera Guds feminina aspekter och till med påven Franciskus har benämnt Gud som modern. En pågående debatt rasar inom Vatikanen som delar hela den katolska världen sen några avbildningar av Pachamama, en urbefolknings gudinna från Sydamerika, hedrades och likställdes med Jungfru Maria. Moder Jord är också en mycket gammal symbol som nu fått en ny renässans, speciellt i mer sekulära samhällen. På några öar utanför Guinea Bissau finns ett starkt matriarkaliskt samhälle där könsrollerna är dem helt omvända till dagens samhälle, ärr det ett jämställt samhälle? I Människor och tro får vi höra dominikansystern och teologen Madeleine Fredell och teologen Irene Nordgren analysera de senaste rönen inom feministteologin. Vi får möta Ulla Fagerås från Linköping som arbetar som reiki, en slags helare som använder sig av kraften från Moder jord. Konstnären Marianne Lindberg De Geer och regissören Leyla Assaf-Tengroth berättar om dokumentärfilmen ”Min Gud är kvinna” som handlar om det matriarkala samhället utanför Guinea Bissau i Västafrika. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan

Sker mirakel eller är det bara en väldigt liten sannolikhet som ändå sker? Vad säger vetenskapen om dessa fenomen, är det verkligen ett gudomligt ingripande eller bara otillräckliga kunskaper? Repris Varje dag rapporteras det om mirakel runt om i världen, det kan vara i en trafikolycka då någon mirakulöst överlever, det kan vara en eldsvåda som förintar allt utom ett hus som oförklarligt står  kvar och i rasmassorna efter en jordbävning hittas ett levande barn, sjuka dödsdömda patienter tillfrisknar överallt även i Sverige utan att läkare kan förklara varför. I Vatikanen arbetar 25 heltidsanställda varje dag för att kartlägga, avfärda eller bekräfta mirakel om dessa mirakulösa tillfrisknande. I Människor och tro får vi höra pastorn och teologen Micael Grenholm som i sin bok ”Dokumenterade mirakel” menar att mirakel via bön faktiskt sker. Gunilla Burell, dr i psykologi, forskare och föreläsare på Uppsala Universitet som länge jobbat med hjärtpatienter resonerar om mirakulösa tillfrisknanden tillsammans med trollkarlen, mentalisten och tillika dr i fysikalisk kemi Per Johan Råsmark som dessutom är troende. Från Brasilien, ett land som kryllar av andlighet och där tron på mirakel är högst levande, besöker vi staden Aparecida där mirakel närmast blivit en institution. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Lari Honkanen

Trots att de flesta konspirationsteorierna låter som skrönor som knappt ens kan benämnas som Fake news så är det ändå ett stort antal människor som är övertygade om att dessa är sanna.  Och det är det som veckans Människor och tro handlar om - Hur kan man tro på konspirationsteorier? Sen pandemin slog till förra vintern så har en våg av konspirationsteorier sköljt över oss, den ena mer konstigare än den andra. Att 5G orsakar Covid, att världen styrs av en satanistisk sekt som äter upp barn och som styrs av Clintonfamiljen kan adderas till mer seglivade konspirationsteorierna om att vi alla egentligen styrs av ödlor, en judisk konspiration eller av Iluminati osv. I studion finns programledare Antonio de la Cruz tillsammans med Kent Werne, journalist och författare. I ett par reportage belyser vi konspirationsteorin Qanon och den franska konspirationsteorin om att det är de rika som skapat Covid för att utrota de fattiga i världen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Anna Trenning - Himmelsbach

Har Walt Disney, Cornelis och Rammstein tagit över orgelläktaren? Populärmusiken ersätter Bach vid dop, bröllop och begravningar. Men vad tycker kyrkomusikerna själva? I århundraden har musiken i den Svenska kyrkan använts för att förstärka och bära det kristna budskapet. Men sen en tid tillbaka har musiken i kyrkan allt mer anpassats efter önskemål och behov hos sekulära svenskar. I ett reportage av Lollo Collmar hör vi organisterna P-O Larsson och Leif Johansson berätta om hur de våndas vid olika musikaliska önskemål men att de ändå går med på att spela populärmusik istället för psalmer på orgeln vid t ex begravningar. Vi hör även professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan Eva Bojer Horwitz berätta om musiken som en viktig komponent vid sorgebearbetning. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Gary Graden körledare och kantor vid Stockholms Domkyrkoförsamling och Jonas Eek präst och opinionschef för Kyrkans Tidning. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro undersöker vi hur den katolska kyrkan i Sverige har påverkats av den kristna invandringen från Mellanöstern. Kyrkan kan vara en trygg punkt, men också en förvirrande kontrast till de normer unga katoliker möter när de växer upp i det sekulära, svenska samhället. Vilken roll spelar den katolska församlingen för nyanlända i Sverige och vilka frågor väcks i mötet med det nya hemlandets icke-religiösa kultur? Hör Stephanie och Maria, två unga katolska tjejer från Irak, berätta om sina erfarenheter. Vi gör ett nerslag i Södertälje där de orientalisk-katolska missionerna har vuxit så mycket att det är trångt om platsen kyrkans lokaler. Samtidigt byggdes en ny kyrka 2017 där den kaldeisk-katolska missionen nu driver sin egen verksamhet. Vi hör fader Simon Petrus Semaan, kyrkoherde i Södertälje med ett speciellt ansvar för de nya katolska församlingarna från Mellanöstern och Biskop Saad Sirop Hanna från den kaldeiska missionen. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Svante Lundgren docent i religionshistoria vid Lunds Universitet och Helena D´Arcy redaktör för Katolskt magasin. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Christine Fullman Producent: Antonio de la Cruz

Hur kan landet försonas och vad kan de religiösa aktörerna spela för roll? Kan de religiösa i USA visa vägen eller är de snarare ett hinder för den nyvalda presidenten? En av världens äldsta demokratier USA har just genomgått landets mest omtumlande val sedan inbördeskriget. Polariseringen bland väljarna har aldrig varit större, t ex röstade mer än 90% av de svarta kvinnorna, där flertalet tillhör den baptistiska rörelsen, på demokraten Joe Biden. En stor majoritet av de evangelikala kristna, även kallade högerkristna, röstade samtidigt på Donald Trump. I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med Kjell O Lejon professor i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet och Kajsa Boglind Sveriges Radios förre detta USA korrespondent, försöker hitta svar på de religiösas roll i ett USA efter valet. I studion finns även Människor och tros reporter Edgar Mannheimer. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Vad är heligt för dig ring och berätta om dina upplevelser och tankar om det heliga på tel 08 241500. Hur bevarar du det heliga? Vad händer i dig när det du håller för heligt solkas eller kränks? Troende, sekulär eller ateist – vi kan alla hålla något för heligt. Men går det att sätta ord på eller har det heliga tappat språk och mening? Ring in till Människor och tro på torsdag den 19 november, med start 18.14. telefonslussen öppnar 17.45.  Telefonnumret är 08- 24 15 00 I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med författaren och teologen Joel Halldorf tar emot era samtal. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

I väst är yttrandefriheten stark och en bärande del av demokratin. Samtidigt finns det lagar som ska skydda minoriteter som kan utsättas för hot och diskriminering. Är dom tillräckliga? För trots skydden utmanas islam gång på gång av den vida yttrandefriheten som tillåter Mohammedkarikatyrer, Koranbränningar och rondellhundar. Hur ska muslimer i Sverige svara på de återkommande provokationerna? Måste muslimer helt enkelt gilla läget eller är bör samhället bättre skydda utsatta minoriteter och dämpa provokatörerna? Ska en blasfemi, hädelse eller religionskränkningslag återinföras? Eller är en inskränkning av yttrandefriheten att ge efter för radikal islamism? I dagens Människor och tro handlar det om islam, yttrandefrihet och blasfemi. I Veckans Människor och tro medverkar Alen Musaefendic, liberal debattör, Andreas Hasslert från Ibn Rushd, Jonas Otterbeck professor i islamologi och Sveriges Radios Frankrikekorrespondent Marie Nilsson Boij. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Edgar Mannheimer och Christine Fullman

Kalifornien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen. I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken ”Därför sörjer jorden”. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka – som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen  och Johan Tollgerdt

Provokationer, upplopp och mycket känslor, men också sympati och nya samarbeten.Var koranbränningen och de våldsamma reaktionerna ett misslyckande eller en seger för polisen och samhället? I veckans Människor och tro hör vi röster från Malmö berätta vad som egentligen hände i Rosengård i slutet på augusti. Medverkar gör bland annat Rosengårdsborna Someya al-Nouri och Rim al-Tuhraihi, Andreas Hasslert från Ibn Rushd, f.d. dialogpolisen och numera krissamordnare på Myndigheten för stöd till trossamfund Tanja Viklund och Sveriges Radios korrespondent i Danmark David Rasmusson. Programledare: Åsa Furuhagen Producenter: Antonio de la Cruz och Christine Fullman Reporter: Edgar Mannheimer

Shintoismen kan beskrivas som en religion utan Gud, trosbekännelse eller helig skrift. För många japaner är shintoismen mer av en livsstil än en tro men det kan också vara politik. Shinto har i sin tusenåriga historia utnyttjats för politiska ändamål. Inte minst under andra världskriget då kejsardyrkan och en militant nationalism drog Japan in i det brutala kriget som kostade uppemot 2 miljoner japaner livet. Sjuttiofem år efter nederlaget och bombningar av Hiroshima och Nagasaki finns det återigen krafter som vill använda shintoismen för nationalistiska syften. Nippon Kaigi är en organisation på den yttersta högerkanten som vill återupprätta Japans förlorade heder och skriva om landets fredskonstitution. Vilken roll har shintoismen i deras politiska program och vilket inflytande har Nippon Kaigi i dagens Japan? Shintoismen genomsyrar också populärkulturen, inte minst i Studio Ghibli animerade filmer, och där är det shintoistiska budskapet ett helt annat.  I Veckans Människor och tro medverkar översättaren och japankännaren Yukiko Duke. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Jon Thunqvist och Christine Fullman

På Järvafältet i nordvästra Stockholm ligger förorterna Rinkeby, Tensta och Husby - förorter som ofta beskrivs som otrygga och utsatta. Kan tro och religion ha en roll för att öka tryggheten? Människor och tros Åsa Furuhagen och P4 Stockholms Järvareporter Christy Chamy söker efter sambandet mellan trygghet och tro i Järvaområdet. Vad betyder de religiösa aktörerna i området och kan tron ge trygghet och tröst när verkligheten blir alltmer brutal och osäker? Hör bland författaren Duraid Al Khamisi, diakon i Svenska kyrkan Gunilla Moshi, predikanten Ramsis "Moosa" Assal samt Fardosa Ismael, nattvandrande mamma i Husby.

I veckans program ska vi fortsätta diskutera begreppet oskuldsnorm och dess konsekvenser. Vi få höra hur sjukvården, trossamfunden och riksdagen förhåller sig till oskuldsnormen, kontroller och intyg. I förra veckans program väckte detta med oskuldskontroller och intyg starka reaktioner och vi på människor och tro kände att vi nog ska granska detta ytterligare. Religionsfriheten nämligen är inskriven både i Sveriges grundlag och i Europakonventionen. Men vad händer då när religionsfriheten krockar med andra viktiga värdegrunder som jämställdhet och rätten till kroppslig integritet? Var går gränsen för vad företrädare för ett samfund får tillåta i sin församling? Förra veckan berättade Samira här i Människor och Tro om hur unga flickor i hennes folkgrupp, mandeerna, pressas till oskuldskontroller även här i Sverige. Samira själv tvingades genomgå en oskuldskontroll på sin bröllopsdag i Irak. Medverkar gör riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh, imamen Awad Olwan, överläkaren Camilla Starck, diakonen Erik Lundström och forskaren i kyrkovetenskap och pingstvännen Ulrik Josefsson. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lollo Collmar och Edgar Mannheimer.

I två program ska Människor och tro ska belysa oskuldsnormen. Oskuldsnormen har varit en ständig följeslagare i människans historia och påverkar fortfarande traditioner och religioner idag. För några är det ett ideal och något att eftersträva, men för andra är det ett uttryck för ett dömande patriarkat och ett grymt maktredskap. Första programmet består av fyra reportage, som från olika perspektiv tar upp oskuldsnormen. I Frankrike har man beslutat sig för förbjuda läkare att skriva ut oskuldsintyg, i Thairtorget i Egypten genomförde militären oskuldstester för att kuva de folkliga protesterna och i Sverige lever normen kvar i många traditioner och hederskulturer. Samtidigt är oskuldsnormen starkt förknippat med religiösa traditioner som framhävs i koranen och bibeln t ex  i berättelserna om Adam och Eva och jungfru Maria där sex före äktenskapet är tabu. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lollo Collmar, Edgar Mannheimer, Johan Tollgerdt och Christine Fullman

I vårt tredje program om dödshjälp vill vi att lyssnarna ringer in och berättar om sina egna tankar, berättelser och erfarenheter om livets slutskede och döden. Telefonnumret är 08- 24 15 00 Ring in till Människor och tro på torsdag den 24 september, med start 14.04. telefonslussen öppnar 13.45.  Telefonnumret är 08- 24 15 00 I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med  författaren och teolog Philip de Croy och Gunnar Eckerdal överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tar emot era samtal.  Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

I vårt andra program om dödshjälp fokuserar vi på hur långt dödshjälpen har nått runt om i världen. Vi tar upp Oregonmodellen som blivit en standardmodell i USA och som även svenska dödshjälpsförespråkare lyfter fram som en framkomlig väg för Sverige. I Beneluxländerna har dödshjälpen nått längst och där behöver man inte vara dödssjuk för att få aktiv dödshjälp. I Schweiz är utlänningar tillåtna att söka och genomföra assisterat döende, något som flera svenskar redan nyttjat. I programmet medverkar Philip de Croy, författare och teolog som inriktat sig på etik och thanatologi (läran om döden). Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

I Sverige är dödshjälp inte tillåtet men efter några uppmärksammade fall har debatten blossat upp igen och nu finns det flera rättsfall som väntar på att få sina domar. I tre program kommer Människor och tro att behandla den ständigt återkommande diskussionen om dödshjälp. Det första programmet den 10 september kommer att ta upp situationen i Sverige och de senaste juridiska och etiska frågor som aktualiserats av ett par kontroversiella dödsfall. Det andra programmet den 17 september kommer att belysa omvärlden med fokus på USA där debatten blir alltmer polariserad. Vi avslutar programserien om dödshjälp med ett telefonväkteri den 24 september. I första programmet medverkar författaren och journalisten Annika Taesler som själv är ryggmärgsskadad och som ofta debatterar om människovärdet, läkaren Staffan Bergström som också är ordförande för föreningen Rätten till en värdig död och som den 14 juli hjälpte en ALS-sjuk man att dö samt Philip de Croy, författare och teolog som inriktat sig på etik och thanatologi (läran om döden). Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro program handlar om religiösa byggnader som politiskt verktyg. Den grekisk-ortodoxa kyrkan från 500-talet omvandlades efter erövringen av Konstantinopel 1453 till moské. År 1934, under Kemal Atatürk, sekulariserades Hagia Sofia och blev ett museum. I somras lät Turkiets president Erdogan omvandlades Hagia Sofia ännu en gång till moské. I Indien i heliga staden Ayodyha har premiärminister Modi lagt den första stenen till ett nytt tempel tillägnat guden Rama, på den plats där det tidigare varit en moské i hundratals år. Vad ligger bakom besluten att omvandla heliga byggnader i Indien och Turkiet - vad är religion och vad är politik? Medverkar i programmet gör Olof Heilo vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, Joakim Kreutz docent i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Naila Saleem reporter på Sveriges Radio som följer utvecklingen i Indien. I programmet pratar vi också med troende Malmöbor som berättar om sitt förhållande till de religiösa byggnader de besöker. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Natacha Lopez Producent: Antonio de la Cruz

RING IN på 0824 15 00 Har du mött någon med djupa fördomar om din tro, har du lärt dig något oväntat om religion? Eller har du någon pinsam kunskapslucka som plågar dig när du möter troende personer? Skillnaderna mellan vad vi som bor i Sverige tror på, och hur vi förstår varandra utifrån det, blir allt större. Därför har Människor och tro i flera program den senaste tiden pratat om värdet av att förstå och kunna religion. I veckans program vill vi att lyssnarna ringer in med sina berättelser och erfarenheter.  Ring in till Människor och tro på torsdag den 27 augusti, med start 14.04. Slussen öppnar. 13.45. Telefonnumret är 08- 24 15 00  I studion finns programledare Linda Thulin tillsammans med Therese Halvarsson Britton gymnasielärare vid Globala gymnasiet och tar emot era samtal. Programledare: Linda Thulin Producent:  Antonio de la Cruz

Hur lär man sig bäst om religion och vad är det man behöver veta? Veckans Människor och tro handlar om religionsundervisning och religionskunskap, både i skolan och i livet för övrigt. Allt fler i Sverige saknar egen erfarenhet av religion. Samtidigt blir vi också ett alltmer mångreligiöst land, när människor från andra länder flyttar hit med sin syn på tro och religion. Detta sätter fokus på värdet av förståelse för och kunskap om religion. Medverkar i programmet gör Karin Kittelmann Flensner, universitetslektor och filosofie doktor i religionsdidaktik, vid högskolan i Väst. Hennes doktorsavhandling om religionsundervisningen i ett modernt pluralistiskt Sverige har blivit mycket spridd. I studion finns också Therese Halvarsson Britton gymnasielärare vid Globala gymnasiet, som även hon är filosofie doktor i religionsdidaktik. Hennes avhandling handlar om studiebesök som metod för att förstå det som kallas levd religion. I programmet pratar vi också med ungdomar om deras erfarenhet av religionskunskapen, och så får vi en historisk tillbakablick på religionsundervisningen av Viktor Aldrin docent i teologi på Borås Högskola. Programledare: Linda Thulin Producent och reporter:  Antonio de la Cruz

Enligt Sveriges kristna råds rapport Unga troende i samhället som gjordes i våras, upplever sig varannan kristen ungdom kränkt för sin tro och var fjärde upplever sig kränkt av sin lärare. Det gör att många unga troende döljer sin tro för att inte blir retade eller ifrågasatta. Snart börjar skolorna igen och för många troende barn och ungdomar är det förknippat med oro ont i magen. I veckans Människor och tro, och i två program framöver, ska vi ta upp hur tro och troende diskuteras och behandlas i skolan. Till vår hjälp har vi i dagens program eleverna Amanda Backman, Bekim Lukac och Samuel Lässman som berättar hur det är att vara troende i skolan. Medverkar gör också religionspedagogen Linda Vikdahl och Johan Lilly Gyberg undervisningsråd på Skolverket. SKR rapport finns att tillgå här: https://www.skr.org/vart-arbete/barn-och-unga/ Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Lollo Collmar och Sofia Bjurs Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan varför många kristna stödjer president Trump? I USA spelar religionen en stor roll i det civila samhället men också inom politiken. När Donald Trump valdes till president 2016 fick han stöd av många pastorer och kristna kyrkor. Ett stöd som fortfarande håller i sig trots flera kontroversiella uttalanden och ställningstaganden som inte kan räknas som särskilt moraliska eller vara i överlag kristna värderingar. Till vår hjälp har professor Kjell O Lejon vid Linköpings Universitet som i dagarna kommer ut med sin nya bok ” Från Truman till Trump: Om religionens roll i Vita huset”. Från USA har vi med oss Sverige Radio korrespondent Kajsa Boglind och från Sävsjö berättar Martin Rudenlöv, som själv är kristen, varför president Trump är de kristnas presidentkandidat. Programledare Linda Thulin Producent Antonio de la Cruz

Den andra delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om längtan efter en guru. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den andra delen handlar om Gurus. Många svenskar har genom åren åkt till Indien för att hitta en egen andlig ledare, en yogi. I Lollo Colmars reportage hör vi flera av dem, som berättar om både positiva och negativa erfarenheter. I det efterföljande samtalet med filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein, pratar vi om varför människor söker sig till yttre auktoriteter i ställer för sina egna inre. Och om vilken funktion vardagslivets gurus i form av terapeuter, personligare tränare och livscoacher kan ha. Programledare: Linda Thulin Reporter: Lollo Collmar Producent Antonio de la Cruz

Den första delen i Människor och tros sommarserie Ställföreträdande Gud handlar om längtan efter en Landsfader, eller varför inte en Landsmoder? Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, den här delen handlar om Landsfadern. Kan en stadsepidemiolog bli en landsfader? Och stämmer det som en psykolog föreslår i Thella Johnsons reportage: att mordet på statsminister Olof Palme gjort att Sverige blir som en föräldralös nation i kristider? Panelen, bestående av filosofen Karim Jebari från Institutet för framtidsstudier, och Helle Klein, präst och chefredaktör på tidningen Dagens Arbete, reagerar på reportaget och funderar bland annat kring den ökade vurmen för auktoritära ledare. I det inledande reportaget medverkar: Yukiko Duke, författare och Japankännare, Ainur Elmgren, historiker och serietecknare Programledare: Linda Thulin Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Den sista delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om influerare eller influencers som det också heter. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den sista delen handlar om det relativt nya fenomenet Influencers. I Antonio de la Cruz och Sofia Bjurs reportage möter vi unga, företrädesvis kvinnor, som berättar om vilka influencers de följer och varför. Vi fördjupar oss också i definitionen av en influencer. I det efterföljande samtal pratar filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein om vilket tomrum detta snabbt växande fenomen fyller, och vilka risker som kommer med det. Programledare: Linda Thulin reporter: Antonio de la Cruz och Sofia Bjurs producent Antonio de la Cruz

Den tredje delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om idoler. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den tredje delen handlar om Idoler. Om människorna vars konst berör oss, inspirerar oss och får oss att känna oss lite mindre ensamma. I Edgar Mannheimers reportage möter vi en av arabvärldens absolut största artister, sångerskan Om Khalsuum. Trots att hon dog för 45 år sedan är hon fortfarande väldigt närvarande i Egypten och många arabers liv. I det efterföljande samtalet med filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein pratar vi om vilket värde en vägledare som inte vet något alls om vem jag är, kan ha, och om vilka krav man kan ställa på att idoler lever upp till rollen som förebilder för många. Programledare: Linda Thulin Reporter: Edgar Mannheimer. Producent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro sänder vi en exklusiv intervju med den indiska författaren Arundhati Roy. Thella Johnson videosamtalar med Roy från hennes karantän i New Delhi. Samtalet handlar om våld, hunger och religiös fundamentalism i undantagstillståndets Indien och om hennes uppmärksammade essä där hon uppmanar makthavarna att se covid19-pandemin som en portal till en annan och bättre värld. Arundhati Roy slog igenom internationellt med den prisbelönta romanen De små tingens gud och är även författare till en rad essäer och politiska debattexter om bland annat krig, globalisering och kärnvapen. 2017 kom hennes andra roman Den yttersta lyckans ministerium. I programmet berättar hon också om sin egen uppväxt i en konservativ kristen miljö och om sin egen definition av religion. Programledare: Linda Thulin Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ska vi prata om hur religiös analfabetism, dvs många svenskar väldigt dåliga kunskaper i hur en troende människa tänker och förhåller sig till en Gud. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och personer med en religiös tro blir ofta missförstådda och bemöts ibland med skepticism både från samhället och människor. Att be, tacka Gud eller fira en religiös högtid kan tyckas märklig och till och med betraktas som ren fanatism, trots att Sverige och svenskarna är starkt präglat av kristendomen. Samtidigt har religionen lämnat den privata sfären och uttrycker sig allt mer i det offentliga. Till vår hjälp har vi professorn i statsvetenskap Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet i Växjö som forskar om religion och politik och Ann Lagerström som är författare och existentiell samtalsledare som var med och startade projektet Gud har 99 namn. Programledare: Linda Thulin Reporter : Natacha López Producent :  Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ska vi prata om hur frikyrkornas utbredning påverkat samhället, människorna och politiken och vad innebär för urbefolkning som i allt högre grad väljer pingströrelsen? Latinamerika är en kontinent där katolicismen länge har varit det dominerande trossamfundet men på senare tid har den utmanats på riktigt av otaliga frikyrkor som hela tiden växer fram. En av dessa nya kyrkorna är pingströrelsen som i Brasilien grundades av två svenskar 1911 och  som i dag har omkring 20 miljoner medlemmar.  I majoriteten av fallen är frikyrkorna mer konservativa i sin retorik än den katolska och med sin nyvunna makt över människorna har frikyrkorna även börjat påverka politiken. Ett exempel är Brasiliens president Bolsonaro som sökte och fick stöd av de s.k pentekostala rörelsen som pingstkyrkorna också kallas. Till vår hjälp har vi svenska pingströrelsen ledare Daniel Alm och Sverige Radios Latinamerika korrespondent Lotten Collin. Vår reporter tar oss också  med på en pingstkyrkomässa i Brasilien. Programledare: Linda Thulin Reporter : Lari Honkanen Producent :  Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan varför många kristna stödjer president Trump? I USA spelar religionen en stor roll i det civila samhället men också inom politiken. När Donald Trump valdes till president 2016 fick han stöd av många pastorer och kristna kyrkor. Ett stöd som fortfarande håller i sig trots flera kontroversiella uttalanden och ställningstaganden som inte kan räknas som särskilt moraliska eller vara i överlag kristna värderingar. Till vår hjälp har professor Kjell O Lejon vid Linköpings Universitet som i dagarna kommer ut med sin nya bok ” Från Truman till Trump: Om religionens roll i Vita huset”. Från USA har vi med oss Sverige Radio korrespondent Kajsa Boglind och från Sävsjö berättar Martin Rudenlöv, som själv är kristen, varför president Trump är de kristnas presidentkandidat. Programledare Linda Thulin Producent Antonio de la Cruz

Har du fattat några livsavgörande beslut under coronapandemin? Har du valt att till exempel skala av allt onödigt i livet, materiellt och socialt? Ring och berätta på telefonnummer 08 24 15 00. Programledare Linda Thulin tar emot samtalen och till sin hjälp har hon antropologen Katarina Graffman. Producent Antonio de la Cruz

Säg den som inte tänkt tanken att hoppa av ekorrhjulet och leva ett enklare liv, utan materiella ting. Nu under pandemin har vi kanske chansen att prova leva ett avskalat liv? I praktiken är det inte så många som lever minimalistiskt, eller i så kallad frivillig enkelhet, även om det finns en sådan tradition hos många trossamfund. I veckans människor och tro träffar vi frilansaren Kalle Flodin och jesuitprästen Dominik Terstriep som båda, av olika skäl, valt att leva enklare liv. Kulturgeografen Charlotta Hedberg berättar om vilka det är som väljer enkla liv och varför, något hon arbetar med i ett pågående forskningsprojekt. Dessutom tar vi hjälp av antropologen Katarina Graffman och professor vid Södertörns Högskola och religionsvetaren Lena Roos för att spana både framåt och bakåt när det gäller synen på att leva ett avskalat liv. Programledare Linda Thulin Reporter Sofia Bjurs Producent Antonio de la Cruz

Dagens Människor och tro ställer frågan om man kan ha en tro eller religion utan att behöva ha en Gud? Lollo Collmar har träffat tre personer som var och en har löst frågan på sitt eget sätt. Som tonåring lämnade Janna Krum kyrkan, därför att ingen orkade lyssna på hennes frågor om livet och universum.  Nu erbjuder hon ungdomar en konfessionslös livsåskådningsläger genom föreningen Protus. Här finns plats för de stora frågorna, men inga färdiga svar. På Protus träffar vi också den unga lägerledaren Flynn Smedman, som vill hjälpa andra unga att våga vara sig själva och hitta sin egen mening. Och så får vi vara med om en hednisk ritual med Peter Andersson,  överstepräst inom naturreligionen wicca. Peter var länge ateist, och han menar att det inte finns någon motsättning mellan att vara ateist och att tillbe gudarna.  Programledare och reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Den här veckan blickar programledaren Linda Thulin tillbaka på våra program som Människor och tro har gjort under Coronapandemin och presenterar det som fastnat hos henne i denna mycket speciella tid. Under den pågående coronapandemin har vi på Människor och tro tagit upp flera olika andliga perspektiv på krisen i våra program. Nu får vi höra par ett axplock av röster från programmen som bland annat handlat om religionens roll i kristider, i Sverige och i andra länder. Om hur andligheten flyttar ut på nätet, hur döden kommer närmre och huruvida man kan se pandemin som Guds straff. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz

I Människor och Tro pratar vi om vår egen dödlighet och om hur coronan påverkar processen runt döden. När vi inte längre kan samlas och ta farväl av våra döda måste vi hitta nya sätt att sörja. Den pågående coronapandemin har gjort oss alla medvetna om såväl vår egen som andras dödlighet, och den tvingar oss att förhålla oss till något som vi annars gärna undviker. I en tid då få intervjuer kan göras i den aktuella miljön har Människor och tro fått följa med Maria Dolores på jobbet. Hon är en av dem som tar hand om de döda inför och i samband med begravningen. Hon berättar bland annat om hur man behåller värdigheten hos de döda, trots att kroppen måste hanteras på ett annorlunda sätt. I programmet medverkar också Philip de Croy som är religionsvetare och thanatolog, dvs specialist på döden. Programledare: Linda Thulin Reportrar: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Hur gör församlingarna i Sverige för att möta den stora efterfrågan på andlighet som blir påtaglig i tider av kris? För många har nätet och digitala lösningar blivit åtminstone en tillfällig räddning. I dessa Coronatider när folksamlingar inte är tillåtna och socialt avstånd är en plikt för att skydda människor från viruset blir det svårt, om inte omöjligt att ha vanliga gudstjänster. Och hur gör de när den för så många viktiga högtiden påsken står för dörren? I veckans Människor och tro sänder vi från ett tomt Katarina Kyrka i Stockholm där prästen Paul Fried ändå försöker nå sina församlingsmedlemmar via streamade gudstjänster. Från Åbo i Finland hör vi hur prästen Malena Björkgren sänder ut korta andakter via Facebook och från Gottsunda i Uppsala berättar pastorn för husförsamlingen Mosaik Micael Grenholm hur dom fått ställa om digitalt. Programledare: Edgar Mannheimer Reportrar: Thella Johnson och Sofia Bjurs Producent: Antonio de la Cruz

Den pågående Coronapandemin slår hårt mot hela världen och påverkar människors liv i grunden. Men vilken roll har religionen i olika länder och hjälper eller stjälper den bekämpningen av viruset? Tacklar mindre sekulära länder än Sverige krisen på ett annat sätt än vad vi gör? Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johan Mathis Sommarström i Mellanöstern,  Lotten Collin i Latinamerika,  Margareta Svensson i Sydeuropa, Kajsa Boglind i USA  och Samuel Larsson i Afrika berättar från sin områden om kovändningar från regimer, presidenter som hävdar att viruset inte smittar i kyrkan, och människor som tycker att Gud spelar för liten roll i krishanteringen. Edgar Mannheimer ger oss också en aktuell bild av hur Jerusalem påverkats av Coronapandemin. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz

Ring in till Människor och tro på 08 24 15 00. I veckans Människor och tro vill vi att lyssnarna ringer in och berättar om sina existentiella tankar av Coronapandemin som härjar i Sverige och världen.  I studion finns prästen och författaren Lars Björklund och programledaren Linda Thulin för att ta emot lyssnarnas samtal. Har du mött medmänsklighet på ett nytt sätt? Har du börjat fundera över dina livsval? Har du fått oväntade tankeställare? Vi vill att lyssnarna berättar om exempel och tankar som visar att denna märkliga tid väcker även de allra största frågorna i livet. För det är ju inte bara vår hälsa, ekonomi och våra dagliga rutiner som påverkas av pandemin. Den får oss också att fundera över medmänsklighet, solidaritet, och världen vi har skapat. Och även om många av tankarna kan vara oroande, så tvingar de oss också att fundera över vad som är viktigt på riktigt. Veckans Människor och tro sänds på torsdag 18.15 i P1. Telefonslussen öppnar kl. 18.00 och numret är 08 24 15 00. Eller maila redan nu till mot@sr.se eller kommentera i sociala medier. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz

Människor och tro tar upp religionens betydelse i denna globala kris. Vad spelar tron och religionen för roll, är pandemin Guds straff? Eller ett ingripande från en högre makt för att lära oss något? På bara några dagar förändrades tillvaron för mer eller mindre hela världens befolkning. Land efter land sätter sina invånare i karantän i kampen mot den nya coronasmittan: skolor stängs, börsen rasar, folk förlorar sina jobb och debatten går hög om vad som är rätt åtgärder och rätt inställning till det vi nu har att gemensamt hantera. I programmet hör du den pensionerade smittskyddsläkaren och tillika prästen, Per-Erik Åbom från Jönköping, som reagerar på dagens pandemi men också sätter den i ett historisk perspektiv. Vi möter också den islamiske församlingsledaren Haider Ibrahim, som jobbar mycket på sjukhusen i dessa tider. Och så träffar vi Annahita Parsan i Hammarbykyrkans persiska församling. Hon berättar om sin och församlingens roll, men också om varför hon tror att viruset  är ett tecken på att undergången är nära. Och så har vi frågat några stockholmare vad de tror om coronasmittan. Programledare: Linda Thulin Reporter: Edgar Mannheimer och Sofia Bjurs Producent: Antonio de la Cruz

Vad ska vi göra med alla som dör i framtiden? I flera städer i Sverige är begravningsplatserna fulla och i det mångreligiösa Sverige vill allt fler kistbegravas vilket skapar ännu mer brist på mark. Varje år dör ungefär 90.000 svenskar. Majoriteten kremeras men ca 25 % begravs i kista. I takt med att befolkningen ökar kommer det behövas fler gravplatser i Sverige. I Stockholm har en ny begravningsplats planerats i över 20 år men olika intressen har stått emot varandra. Ska parker och gröna områden förvandlas till ett vilohem för de döda eller ska de sparas och utvecklas till rekreationsplatser för de levande? I veckans Människor och tro tar imam Hussein Farah Warsame och Mohamed Hagi Farah, medborgaraktivist från Rinkeby, med oss med på en muslimsk begravning långt hemifrån. Vi träffar Mats Löf, konstnär och landskapsdesigner, grundare av Järva Discgolfpark som måste flytta på sig till förmån för anläggandet av nya gravar och Björn Erdal, Tenstabo, aktiv i nätverket Låt parken leva. Vi får även höra Maria Liljas docent i religionspsykologi, som har forskat om existentiella frågor och riter och professor Carola Wingren, landskapsarkitekt som jobbat med begravningsplatser. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Leker vi gudar över hunden i vår jakt efter den perfekta hunden som ska uppfylla alla våra önskemål? Hunden och människan har slagit följe i tusentals år. Människan har under denna period avlat fram egenskaper hos hunden efter sina egna behov. I vår moderna tid har behoven förändrats och numera är en gullig allergivänlig familjehund något starkt efterfrågat. Hundarna ska även vara lojala, lydiga, passa in storleksmässigt och mer eller mindre dyrka människan. Har vi börjat se oss som gudar över hunden? I veckans Människor och tro får vi höra Lisa Gålmark författare och djurrättsdebattör samtala med Petra Carlsson teolog och lärare vid teologiska Högskolan i Stockholm om relationen mellan människa och hund. Vi får även träffa prästen Pär Friberg som organiserar gudstjänster där hundar och andra husdjur blir välsignade, och pastorn Petter Jakobsson, som ofta jagar tillsammans med sina hundar. Pudeluppfödaren Fredrika Gudmunds Dandemar delar med sig av sina perspektiv kring hundavel.  Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Trots att alla de stora världsreligionerna förkunnar kärlek, respekt och säger sig utgå från visdom så finns det även hat och intolerans mot oliktänkande. Hatet kan i vissa fall bli huvudbudskapet och påverka och genomsyra människor över hela världen. Vissa menar att underhållningsindustrin ger ofta stereotypa bilder av religiösa samfund vilket kan förstärka hatet inom och mellan religioner. Media sägs också nästan alltid vara mer intresserade av att rapportera om konflikter och hatiska budskap än vardaglig tro. Men varför är religion och hat så tätt förknippat? Kan det finnas utövning av religion utan själva hatet? I veckans Människor och tro får vi höra Imam Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet samtala med Olof Edsinger  generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen om hat och religion. Vi får även träffa  religionsvetaren Simon Sorgenfrei vid Södertörns högskolareportage och Bilan Osman, journalist och medarbetare/föreläsare på stiftelsen Expo. Från Frankrike får höra ett reportage om Mila 16 år som upplever hat från troende på sociala medier. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach Producent: Antonio de la Cruz

Under 2019 har proteströrelser ägt rum på många platser i världen och fortsatt in i 2020. Men hur ställer sig de religiösa samfunden vid demonstrationerna, kravallerna och polisvåldet som medföljt? I Chile, Frankrike, Libanon, Sudan, Hong Kong och Iran har missnöjet spridit sig till gatorna och massiva och regelbundet återkommande demonstrationer har lamslagit hela städer. Men står kyrkorna och moskéerna på demonstranternas sida eller är de själva en del av makten som nu öppet kritiseras?  I veckans Människor och tro får vi träffa Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och med I Equmeniakyrkan som delar ut Martin Luther King-priset. Vi får även höra reportage från Frankrike och Chile där situationerna är kritiska och i många fall våldsamma och vi får höra om situationen i Libanon, Iran och Sudan med Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Edgar Mannheimer Reportrar: Lars Palmgren och Johan Tollgerdt Producent: Antonio de la Cruz

Den osannolika historien om en träkyrka från 1800-talet som räddades i sista stund, efter att ha legat begravd i skrot och bråte. Medverkande: Tomas, Amanda och Arvid Jennerstål Bo Schylander, pastor Margareta Palm, Kajsa Sandqvist och kvinnorna i Åbybergskyrkans sy- och samtalsgrupp i Vallentuna. En dokumentär av Thella Johnson Slutmix: Emilia Martin Producent: Antonio de la Cruz

Nu har en landsomfattande organisation bildats för att resa minnesmärken på platserna där kvinnor avrättades och brändes. På 1600-talet pågick det förföljelser av s.k. häxor i hela Sverige. Ungefär 7000 människor förhördes och ca 400 kvinnor avrättades anklagade för häxeri. De som vill resa minnesmärken menar att häxprocesserna är en viktig del av kvinnohistorien som förändrade samhället i grunden och som vi idag fortfarande känner av. Man kan även se behovet av en upprättelse som en del av ME TOO-rörelsen. Men hur ansvarig är kyrkan idag och bör den be om ursäkt? Och var det verkligen ”häxor” som avrättades? I veckans Människor och tro får vi träffa Agneta Nyholm som i 10 års tid kämpat för ett minnesmonument i Härnösand där 40 personer dödades och brändes. Biskopen i Härnösand stift Eva Nordung Byström resonerar om hur kyrkan tänker idag på häxprocesserna och om en offentlig ursäkt borde utryckas, något som kyrkan gjort på ett antal ställen runt om i Sverige. Häxan Hella Nathorst-Böös, som även är författare, berättar om varför hon kallar sig för häxa och varför behovet av ett minnesmärke och upprättelse är så viktigt, inte minst där hon själv verkar på Söders höjder på Södermalm i Stockholm. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap? Är en gång helig mark alltid helig mark? Under perioden 2000–2018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka. Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop. Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader. I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset. I Människor och tro medverkar också Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sarah och Micael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer. Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?  - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.  Programledare och producent: Åsa Furuhagen

Laicité är den franska lag som garanterar en sekulär stat och som håller religioner borta från myndigheter och offentliga verksamheter inkl. kläder och religiösa symboler. Laicité bygger från början på den franska revolutionens motto: Frihets jämlikhet och broderskap och den befintliga doktrinen grundar sig på Frankrikes lag om separation mellan kyrka och stat från 1905. Under 1900-talet försköts begreppet till att avse jämlik behandling av alla religioner, men blivit mer restriktivt sedan 2004 framför allt mot Islam. Det tydligaste kännetecknet för Laicité är att offentligt anställa, och det gäller även skolelever, inte får bära religiösa kläder eller symboler så som stora kors, slöja eller kippa. Dagens Människor och tro handlar idag om Laicite, hur den funkar i praktiken och om den skulle kunna tillämpas även i Sverige. I Människor och tro får vi träffa Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och från Frankrike får vi höra röster från både förespråkare och människor som hamnat i kläm pga. Laicité. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach

Hur blir det när könsidentitet är oklar? När varken den ena eller det andra könet speglar människan? Hur ska präster och representanter inom kyrkan förhålla sig till transpersoner? Sveriges första hbtq-altartavla ”Paradiset” av Elisabeth Ohlsons togs ner och flyttas ut ur kyrkorummet i S:t Pauli kyrka i Malmö. I dagarna får filmen ”Min Pappa Marianne” premiär som bygger på den 58-årige prästen och trebarnspappan Åke som kom ut som Ann-Christine och lever i dag som kvinna. Samtidigt beslutar kommuner att inte flagga med regnbågsflaggan under Prideveckan. HBTQ-frågorna blivit aktuella värderingsfrågor i debatten. Svenska kyrkan har, trots hård motstånd, frångått att enbart förespråka om traditionella könsroller och numera kan även två personer av samma kön inga äktenskap. Men hur blir det när könsidentitet är oklar och inte passar som identitet? Dagens Människor och tro handlar idag om transpersoner är välkomna i Svenska kyrkan. I Människor och tro får vi träffa Ann-Christine Ruuth som är präst, föreläsare och transperson. Medverkar gör också Ines Lukac som är muslim, aktivist och transperson som jobbar på RFSL och Torkel Lindahl, talesperson för frimodig kyrka som är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan som ställer upp i kyrkovalet. Programledare: Edgar Mannheimer producent: Antonio de la Cruz

Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen. Australien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken ”Därför sörjer jorden”. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka – som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen  och Johan Tollgerdt

För hundra år sen infördes den allmänna rösträtten - men vilken roll hade de religiösa rebellerna och väckelserörelsen för demokratins utveckling? Vad betydde det för framtiden att Gråkolten Anna Gustafsdotter vägrade lyda prästen och hävdade rätten att tro och tänka på egen hand? Programledare Åsa Furuhagen gör en resa från Stockholm 1731 via Malmö 1881 till den oroliga tiden för hundra år sen då rösträttsrörelsen till slut segrade. Vi möter aktivister och författare med ett ben i folkrörelserna och ett annat i kristendomen. Hur kom Elin Wägner i kontakt med kväkarna? Hur såg den legendariske pingstpastorn Lewi Petrus på politiken? Människor och tros reporter Elias Krantz berättar om kväkarrörelsen nu och då. Gäster är Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola och Joel Halldorf, teolog och skribent på tidningen Dagen. Religiösa rebeller är en serie av Åsa Furuhagen och Elias Krantz och alla avsnitt finns i appen Sveriges Radio Play

Helena Sophia Ekblom levde och verkade i Östergötland vid 1800-talets början. Hon var känd som Predikare Lena eller Vita Jungfrun eftersom hon alltid var vitklädd när hon predikade. Predikare Lena lockade stora skaror av åhörare och betraktades som både farlig och galen. Den unga kvinnan hade en stark känslomässig utstrålning och var delvis förlamad. Några beskrev henne som en kringvandrande ängel. Till slut blev Predikare Lena inspärrad på Vadstena hospital- den tidens dårhus. Först kedjades hon fast för att hon inte skulle fly, senare behandlades hon mildare men fick inte lämna hospitalet på 20 år. Hon skrev under den tiden sina memoarer: Den andeliga striden. I eftervärldens ögon har Predikare Lena setts som både en kristen martyr och en politisk rebell. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Monika Lantz författare och Pia Oredsson-Tember från Teater Traska. Boktips: Predikare Lena av Tore Zetterholm Vita Jungfrun av Nathan Odenvik Kristendomens historia in Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Programmet sändes första gången den 19 juli 2019. Alla avsnitt av serien Religiösa rebeller av Åsa Furuhagen och Elias Krantz, finns i appen Sveriges Radio Play.

Ett lågintensivt krig pågår i de östra delarna av den forna sovjetrepubliken, militärt men också existentiellt samt propagandistiskt. I veckans Människor och tro ska vi prata om Ukraina och dess religiösa konflikter. Efter 5 år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim har i den ukrainska ortodoxa kyrkan slitit sig loss från Moskvapatriarkatet för att bli fullständig självstyrande.  Men vad tycker invånarna i östra Ukraina om splittringen av den ortodoxa kyrkan? Människor och tro är på plats östra i Ukraina för att belysa den djupa konflikten. Tusentals kyrkor måste nu välja sida mellan Moskvapatriarkatet eller Kievpatriarkatet.  Samtidigt finns det latent mörka strömningar med nynazistiska attacker mot den judiska befolkningen i Ukraina, ett land som innan 2:a världskriget hade störst judisk befolkning i världen. Men hur starka är antisemitismen i Ukraina egentligen, nu när den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj har judisk påbrå? I Människor och tro medverkar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Moskvakorrespondent och Ukrainakännare. I reportage och intervjuer får vi höra fader Alexander som är präst i byn Talkovka som ligger alldeles intill fronten och dess skyttegravskrig som pågår mellan Ukraina och dom rysk-stödda separatisterna. Vi får även höra Chefsrabbinen Mendel Cohen i Mariupol och Eduard Dolinsky, generalsekreterare för den Ukrainska Judiska Kommittén, samt religionshistorikern och internflyktingen Ilja Lukovenko. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Viktor Löfgren

I veckans Människor och tro ska vi prata om när Gud dog eller fördrevs av människan och inte längre är den självklara mittpunkten i vårt samhälle så som det tidigare har varit i historien. Men hur dog Gud? Dog han i förintelselägren? Eller kanske i det sovjetiska kommunistsystemet? Dödade den patriarkaliska guden den kvinnliga i kampen om att vara den enda guden i en monoteistisk tro? Eller var det helt enkelt så som Nietzsche sa att det är vi människor som har mördat Gud? Konsekvensen av människans fördrivning av Gud har lett till att vi i Sverige räknas som ett av de mest sekulariserade länder där endast drygt 20% av befolkningen sägs tror på en Gud. Det är inte längre Gud som står för våra beslut utan det är människan som numera är i centrum. Att göra något till Guds ära är inte längre rimligt.  I dagens Människor och tro får vi höra leg, psykoterapeuten, teologen och katoliken Iréne Nordgren berätta om fördrivningen av den kvinnliga gudinnan. Författaren och journalisten Bernt Hermele berättar om hur överlevare från förintelsen ser på Gud. Vänsterpartisten och doktoranden i semitiska språk Sam Carlshamre delar med sig av sina kunskaper om ”De gudlösas förbund” – en ateistisk grupp i forna sovjetunionen. I programmet medverkar också filosofen Karim Jebari från Instituten för framtidsstudier som reder ut vad Nietzsche egentligen menade med att Gud är död och hur det påverkat hela vårt tänkande. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Julia Baylan och Edgar Mannheimer

I veckans Människor och tro ska vi prata om manlig omskärelse en viktig och fundamental del av religionsfriheten eller ett onödigt ingrepp på barn? Frågan om manlig omskärelse vara eller icke vara brukar dyka upp med jämna mellanrum i den svenska debatten, nu senast i samband med Centerpartiets stämma i år som beslutade att Centerpartiet ska verka för att omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl ska förbjudas i Sverige. Manlig omskärelse är i vissa religioner, så som judendom och islam, en självklarhet. Omskärelsen är i dessa religioner en ceremoni som symboliserar förbundet mellan det judiska folket och Gud och är en över 3000 år gammal tradition. För judar ska ceremonin äga rum åtta dagar efter pojkens födsel medans det för muslimer kan ta upp till två år. Borttagandet av förhuden anses även förstärka den judiska identiteten likväl som den muslimska. Idag uppskattas ca 15 % av världens män vara omskurna varav många i USA. I den anglosaxiska världen spred sig omskärelsen under 1800-talet för att förhindra onani, som på den tiden ansågs vara syndig och skadande för hälsan. Idag görs det med hygieniska perspektiv som grund. De vanligaste argumenten mot omskärelse är att ingreppet ofta sker så pass tidigt i livet att de som blir omskurna inte har någon möjlighet att själva fatta något beslut om de vill bli omskurna eller inte och det kan även förekomma medicinska komplikationer. I dagens Människor och tro får vi höra Ute Steyer rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Aron Verständig ordförande i Judiska församlingen, Imam Awad Olwan i Fisksätra och Nils Karlsson (mp) och filosof från Lund. I programmet medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Julia Baylan

I dagen Människor och tro ska vi prata Falun Gong, dess andliga verksamhet som innebär en inre resa till att bli en bättre människa och dess infekterade konflikt med den kinesiska staten. Ni har säkert sett Falun Gong aktivister i gula jackor stå och demonstrera med plakat om frihet eller utföra långsamma qigong rörelser i stora grupper på parker och torg. Vilka är de och varför är dom så förföljda av den kinesiska staten? Falun Gong är en andlig rörelse som grundades 1992 av Li Hongzhi i Kina men blev förbjuden av den kinesiska staten redan 1999. De fysiska övningarna i Falun Gong är i grunden gamla qigongövningar och "Falun" betyder ordagrant "dharma-hjul" eller "lag-hjul" och är en väg till att nå andlig upplysning och kroppslig fulländning. Detta sker genom att studera Falun Gonstexter och följa egenskaperna sanning, godhet och tålamod, samt genom att göra fem qigong- och meditationsövningar. Den kinesiska staten anser att Falun Gong är samhällsomstörtande verksamhet och förföljer och fängslar dess medlemmar.  I dagens Människor och tro får vi höra Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Kina Hanna Sahlberg, Falun Gong aktivisterna Lei Wang, Benjamin Kong, Jason Wang och den kinesiska ambassadens officiella talesperson. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Ric Wasserman

I dagens Människor och tro ska vi prata om Religion och alkohol och framför allt inom de abrahamitiska religionerna. "Min gud, jag dricker stjärnor!" Det lär munken Dom Pérignon ha utbrustit när han för första gången smakade champagne i slutet av 1600-talet. Bubblorna, som till en början var ett fabrikationsfel, sas vara ett bevis för att satan var inblandad och det bubblande vinet kallades innan det blev populärt för vin du diable, "djävulens vin". Dem flesta religionerna har ett komplicerat och motsägelsefullt förhållande till berusningsdryckerna. Inom kristendomen finns alkoholen både i traditionen och i teologin så som Jesu blod. Judendomen inkluderar alkohol i många av sina ritualer medans det i Islam är det förbjudet att dricka och berusa sig. Varför förhåller det sig på detta sätt? I programmet få höra imamen Awad Olwan från Fisksätra, Semanur Taskin, läkarstudent, miljöpartist och praktiserande muslim, Anders Göranzon präst och generalsekreterare för svenska bibelsällskapet och Isak Nachman, ortodox rabbin i Stockholms judiska församling. Vi får även höra om den starka hallucinogena drycken ayahuasca som intas tillsammans med shamaner och har traditionellt använts av urfolket i religiösa riter. Brygden innehåller substansen DMT som kan orsaka kraftiga hallucinationer och utomkroppsliga upplevelser. När ayahuasca intas brukar användaren drabbas av diarré och kräkningar – en effekt som brukar kallas för "la purga" – eller reningen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan

RING in till Människor och tro på 08 24 15 00 eller mejla på MOT@sr.se  Slussen öppnar kl. 13.30 på torsdag. För några veckor sände Människor och tro ett program ”Vård, tro och vetenskap” som handlade om konflikten mellan tron på den alternativa medicinen och metoder och den traditionella sjukvården och dess evidens baserade vetenskap Vi fick väldigt mycket reaktioner på programmet. I mejl, inlägg  och samtal yttrade många misstro på den traditionella sjukvården och sade sig vilja vara mer delaktiga i sin egen hälsa och vård och förespråkade ett mer holistisk syn på människan än den mer fragmentiserande synen som skolmedicinen har. Vidare anklagades sjukvården för att stå i läkemedelsindustrins tjänst. Andra menade i sin tur att man skulle akta sig för alla ”charlataner” inom t ex hälsomedelsindustrin. I veckans Människor och tro ska vi låta lyssnarna ringa in och berätta om sina egna erfarenheter kring KAM – d.v.s komplementär och alternativa medicinen i kontrast mot den traditionella sjukvården. I studion tar programledare Ülkü Holago emot samtalen och till sin hjälp har hon homeopaten Camilla Lodin Styrelseledamot i Kommittén för Alternativ Medicin och Kjell Asplund, läkare och professor i medicin som har för regeringens räkning utfört en utredning om KAM - Komplementär och alternativ medicin och vård. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ska vi ta upp om hur spriten ersattes med andlighet och hur nykterhetsrörelsen påverkat den kristna teologin. Alkoholmissbruk är och har varit ett stort problem i Sverige som kulturellt tillhör brännvinsbältet i Europa. Alkoholism räknas numera som en folksjukdom. Tidigt engagerade sig den växande frikyrkorörelsen för nykterhet och såg alkoholens förgörande kraft mot familjer och samhällen. För många blev frälsning och nåd vägen ut ur missbruket. En av de mer kända nykterhetsrörelserna idag är Anonyma Alkoholister. I programmet får du höra två medlemmars berättelse, Jonas och Elisabeth, och även få höra AAs religiösa och andliga arv. Vi får vara med i en nattvardsceremoni i Uppsala där det bjuds både vin och alkoholfritt druvjuice och i ett reportage gestaltas Majken Johansson, frälsningssoldat och författare och en framstående personlighet inom nykterhetsrörelsen. I veckans Människor och tro medverkar Ninna Edgardh professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan som skrivit om sinnesrogudstjänsten och Stefan Gelfgren religionssociolog vid Umeå Universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

I dagens Människor och tro ska vi prata om UFO, ufologi och uforeligioner. Universum är ofattbart stort och många menar att det borde finnas intelligent liv därute och det är kanske inte så svårt att föreställa sig. Men frågan är om utomjordingar varit här eller till och med är här? Varför dyker det ständigt upp rapporter om oförklarliga fenomen i himlen och berättelser om bortförande av människor? Och finns det berättelser i bibeln och koranen som egentligen är bevis på utomjordingar? Det hävdar i all fall många s.k. UFO-religioner. Är allt detta bara fantasier eller finns det en gnutta av sanning i alla dessa historier? I programmet medverkar Moa Gammal, regissör och programledaren för UFOpodden, Clas Svahn, journalist, författare och ordförande för världens största arkiv om det okända, Archives for the unexplained i Norrköping och även aktiv inom UFO-Sverige samt Erik Östling religionsvetare från Stockholms Universitet. I ett reportage lär vi också känna Nair Velasco som är en äkta UFO-troende. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan

Veckans Människor och tro handlar om vårt grannland Polen som Sverige har djupa historiska band till och som nu går till val. Hur viktig är den katolska identiteten i parlamentsvalet den 13 oktober? Parlamentsvalet i Polen beskrivs som ett ödesval om värderingar och polsk identitet. Regeringspartiet Lag och rättvisa menar att en sann polsk katolik ska rösta på dem. Samtidigt vill alltfler polacker att den katolska kyrkan ska hålla sig borta från politiken. I valet har värderingsfrågor, som synen på HBTQ personer, kommit i fokus. I programmet medverkar författaren Herman Lindqvist som skrivit sin 64:e bok: Sverige - Polen tusen år av krig och kärlek. Magdalena Domeradzka, en av Polenpoddens programledare, är med direkt från Warszawa och Sveriges Radios korrespondent Erika Gabrielsson rapporterar om valupptakten i Polen. 2018 gjorde vi ett helt program om det katolska Polen, det kan du lyssna på här: https://sverigesradio.se/avsnitt/1043268 Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Ber du? Varför ber du? Hur ber du? Och när ber du? Eller ber du inte alls? Ring in till Människor och tro och berätta om din bön på telefonnummer 08 24 15 00. Slussen öppnar kl 13.50 på torsdag. I förra veckans människor och tro diskuterade vi det aktuella ämnet om det var tillåtet att be på arbetstid. Den här veckan ber vi lyssnarna ringa in och berätta om de ber eller inte. I studion tar programledare Åsa Furuhagen emot samtalen och till sin hjälp har Åsa Anna Nachman från Judiska förbundet och Pehr Granqvist professor i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om att be på jobbet, om det är tillåtet och om det verkligen är ett problem att troende ber på sin arbetstid? I somras bad en busschaufför i Värmdö under sin rast och en passagerare fick vänta med att gå på bussen. Det här väckte reaktioner ända upp till ansvarig trafikregionråd, Kristoffer Tamsons (M) som krävde en utredning. Samtidigt föreslog den SD ledda kommunen Bromölla att införa bönestundsförbud på arbetsplatsen. Betyder detta att man inte längre får ha bönestunder under sin arbetstid? Och gäller det alla religioner?  I programmet medverkar Joel Halldorf teolog och kyrkohistoriker, Julia Kronlid riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och Tuve Skånberg, mångårig riksdagsledamot för Kristdemokraterna och som är med i riksdagens bönegrupp. Vi får även höra ett reportage om diskussionen i Bromölla samt röster från Skärholmens moské. Henrik Ehrenberg samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen reder ut frågan ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om konflikten mellan tron på den alternativa medicinen och metoder och den traditionella sjukvården och dess evidens baserade vetenskap. Intresset för alternativa mediciner och metoder och hälsokost är starkt och det är mycket vanligt att svenskar kompletterar den traditionella sjukvården med en mängd s.k. hälsokostprodukter eller metoder som ska hela människan på ett mer holistisk perspektiv. Många av dessa komplementära eller alternativa metoder har en andlig eller spirituell ursprung som krockar mot skolmedicinens synsätt. Men har svenskarna slutat tro på läkarvetenskapen och läkarnas auktoritet? Medför detta synsätt att många väljer bort den traditionella sjukvården även vid svåra sjukdomar?  I programmet medverkar Emma Frans som är doktor vid Karolinska Institutet och folkbildare och författare till flera böcker, som ”Sant, falskt eller mittemellan” och ”Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams.” Läkaren Ursula Flatters är talesperson för Vidarkliniken i Järna utanför Södertälje som är ett privat sjukhus som fokuserat på smärtbehandling och bland annat tagit emot svårt sjuka cancerpatienter. Hon berättar för Människor och tro om det man kallar för "integrativ medicin", en blandning av traditionell skolmedicin och andra former av behandling, inspirerad av antroposofiska metoder. Men efter en hård kritik har kliniken nu nått vägs ände och i september stängde man ner Vidarkliniken, av ekonomiska skäl. Sven Erik Nordin och är en pensionerad beteendevetare som intresserade sig för sambandet mellan kost och hälsa och utvecklade sin blogg Svara doktorn. År 2014 fick han cancer och allt ställdes på sin spets. I sin bok ”och cancern bara försvann” berättar han om sina upplevelser kring sin svåra diagnos och mötet med den traditionella sjukvården. Människor och tros besöker honom i sitt hem i Gnarp. I studion finns också Kjell Asplund, läkare och professor i medicin som också varit ordförande för Statens medicin etiska råd, har för regeringens räkning utfört en utredning om den Komplementär och alternativ medicin och vård. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om regionen Kashmir som varit en oroshärd sen delning av det Brittiska Indien 1947. Oroligheterna har eskalerats från 2016 och under 2019 trappades våldet upp ännu mera och i augusti upphävde den hindunationalistiska regeringen de lagar som gett Kashmir en viss självständighet.  Av Kashmirs befolkning på 13 miljoner invånare är den stora majoriteten muslimer. Men det bor även hinduer och buddister i regionen. Kampen för att bilda en egen nation och befria sig från indiskt styre har funnits länge. Men på 90-talet föddes även islamistiska krafter som vill att hela Kashmir ska vara en del av Pakistan. Terror, våld och övergrepp från den indiska armén har gjort att drömmen om ett självständigt Kashmir känns alltmer avlägsen.  Hur stark är de religiösa dimensionerna av konflikten? Finns det en gemensam identitet i Kashmir och hur ser man i Indien på den långa kampen för självständighet?  I programmet medverkar Sveriges Radios korrespondent Naila Saleem och Emma Brännlund doktor i internationella relationer vid University of the West of England. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om vad unga tror på idag och hur detta påverkar dem. I en färsk studie som MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gjort, visar att ungefär 20% av ungdomarna i Sverige kallar sig för troende och nära 40% tror på en övernaturlig kraft. Vad är det man tror på och hur påverkar detta en ung människa? I samma studie presenteras siffror om att den psykiska ohälsan bland unga ökar, har det någon relevans om man är troende eller inte? I programmet medverkar Lena Nyberg generaldirektör för MUFC, Cecilia Melder religionspsykolog och Olof Edsinger generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, Johanna Lundgren Koordinator humanistisk konfirmation samt Nour Zohoory från den shiamuslimska församlingen Den Väntandes Vänner. Från De Geer-gymnasiet i Norrköping hör vi ungdomar berätta om sitt förhållande till gud, tro och meningen med livet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz

Dagens Människor och tro handlar om rättssäkerheten kring de fängslade imamerna. Under våren togs flera muslimska företrädare i förvar av SÄPO och Migrationsverket. Skälet till att Gävle imamen Abo Raad, som bott i Svergie i 23 år, och fem andra togs i förvar är att de enligt SÄPO utgör ett hot mot rikets säkerhet. Men hur länge kan de svenska myndigheterna hålla imamen Abo Raad och de fem andra muslimerna i förvar? Är SÄPOs hantering av fallet rättssäkert och vad betyder det för muslimer i Sverige? I programmet medverkar Magnus Ranstorp expert på terrorism, Anne Ramberg advokatsamfundets generalsekreterare, Susanne Olsson professor i religionshistoria och Alparslan Tügel offentliga biträde som företräder Abo Raad. Vi får även höra representanter för Gävle moskén och Abdel Haqq Kielan som är imam i moskéen i Eskilstuna. 2016 intervjuade Människor och tro Abo Raad, hör hela intervjun och programmet här: https://sverigesradio.se/avsnitt/712020 Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz

Premiärministern Boris Johnson lovar att ena britterna och ta landet ut ur EU senast den 31 oktober. Med eller utan avtal. Men kan Boris Jonsson hela de sår som den långa brexitprocessen rivit upp? Kan en avtalslös brexit återuppväcka de främlingsfientliga tongångar som präglade folkomröstningen 2016? Människor och tro fångar stämningarna i England och i Nordirland där många är oroliga för att en avtalslös brexit kan hota den sköra freden mellan katoliker och protestanter. I programmet medverkar Katrine Marcal, skribent på Dagens Nyheter, som länge följt Boris Johnson och brexitutvecklingen. Teresia Derlén, präst i Svenska kyrkan i London samt Shereen Ali, doktor i sociologi  vid Oxfords Universitet och den nordirländska journalisten Leona O’Neill. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Edgar Mannheimer

Judarna väntar på att Messias ska komma till jorden, de kristna längtar till Jesus återkomst och muslimerna på att Al-Mehdi ska uppstå. Men hur länge ska dessa troende få vänta? Historien är fylld av profetior och berättelser om domedagen och frälsarens återkomst men än så länge har ingen av dessa slagit in. Finns det ett datum för denna gudomliga uppståndelse? Dagens Människor och tro handlar om de abrahamitiska religionernas väntan på frälsaren och hur det vardagliga livet och samhället påverkas av det ständiga påminnelserna av en frälsares uppståndelse.  I programmet medverkar Isak Nachman, som är rabbin och ortodox jude, och som ger sitt perspektiv på Messias och hur Messias-febern varierar över tid för judarna. Anders Gärdeborn är ingenjör från Västerås och han har räknat ut att bibelkronologin fastställer att Jesus kommer tillbaka år 2036. Ett minst sagt kontroversiellt påstående som rör om bland kristna troende, men Anders Gärdeborn är säker på sin sak. Men hur tänker muslimer på frälsarens återkomst? Muslimerna tror på Jesus, men menar att han är en profet som alla andra, och INTE guds son. Men vem kommer till muslimernas hjälp när domedagen nalkas? Han heter Mahdi. Nour Zohoory från den shiamuslimska församlingen Den Väntandes Vänner - en grupp vars namn syftar på väntandet på al Mahdi, som inom shia-islam har en särskilt viktig status, ger oss en bild hur en muslim tänker. Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar om varför apokalyptiska profetior dyker upp gång på gång.  Programledare: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz

Den judiska identiteten är komplex och många judar diskuterar om vad det egentligen innebär att vara jude. Är det kulturen, språket eller religionen som håller ihop det judiska? Veckans Människor och tro handlar om den judiska identiteten och vem har rätten att kalla sig jude? Salomon Schulman, barnläkare och författare har tillsammans med sin vän journalisten och författarkollegan Mose Apeblat skrivit en bok i brevformat om sina respektive uppväxter i Sverige och som barn till föräldrar som var förintelseoffer. I ett reportage får vi höra hur familjen Nachman försöker leva som ortodoxa judar i Sverige och i studion finns Annelie Rådestad, chefredaktör på Judisk Krönika, som funderar kring frågan - Vem är jude? Går det överhuvudtaget att svara på den frågan? En gemensam nämnare för alla judar är att de måste förhålla sig till Israel på det ena eller andra sättet. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén ger oss en inblick i hur tankegångarna går i Israel om den judiska identiteten. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Gråkoltarna var ett religiöst sällskap med framförallt kvinnor i Stockholm på 1730 talet som drabbades hårt av dåtidens intoleranta kyrka. Gråkoltarna, som fått sina namn efter sina spartanska klädesplagg, vägrade gå i kyrkan och samlades istället hemma i stugorna på det fattiga Södermalm där de bad och sjöng intensivt i flera timmar. Men snart fick de myndigheterna emot sig och flera av kvinnorna sattes på Spinnhuset på fängelseön Långholmen. Där arbetsvägrade Gråkoltarna och fortsatta hävda sin rätt att tro fritt, utan att lyda prästerna. I det här avsnittet möter vi bland annat soldatänkan Anna Gustafsdotter som satt sju år på Spinnhuset och hennes fiende Michael Hermonius, kyrkoherde i Maria Magdalena församling. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Kalle Holmqvist, författare, Kettil Mannerheim från Stockholms Stadsarkiv och Ola Nyman marknadschef på Långholmens hotell och restaurang. Boktips:  Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gråkoltarna - en historia om klasskamp av Kalle Holmqvist Gud i Sverige av Göran Hägg Gråkoltarna- en bild av den pietistiska väckelsen av Nathan Odenvik Ett program av: Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

Vad innebär icke-våld? Dagens Människor och tro handlar om icke-våldsprincipen och vi hör röster från olika aktivister både från Sverige, Kongo och Frankrike. Går det att ha en värld som inte är baserad på våld? Är icke-våld överhuvudtaget ett rimligt ställningstagande och en metod som verkligen fungerar? Icke våldsprincipen har en gammal och lång tradition. Ahimsa som är sanskrit betyder "icke-våld" eller "att inte skada" och det är en moralisk princip inom hinduism, buddhism och jainism från 600-talet f: kr. I vår tid är förgrundsgestalterna för denna princip Gandhi, men även Jesus och Martin Luther King anses vara viktiga personer inom icke-våldsprincipen. I programmet medverkar Annika Spalde som är diakon inom Svenska kyrkan men också freds-, klimat- och djurrättsaktivist. Fatemeh Khavari är talesperson för Ung i Sverige, rörelsen som kämpar för att stoppa utvisningarna till Afghanistan och 2018 fick Fatemeh Khavari Martin Luther King priset för sin kamp och gav ut boken "Jag stannar till slutet". Den unga aktivisten Jean De Dieu Kilima är en övertygad om att icke-våld är vägen att gå i Kongo, trots dess våldsamma historia och samtid. Hör hur han upplevde att deras metoder kunde deskalera hela situationen när de står upp mot tungt beväpnad polis. Från Frankrike hör vi om den nya folkrörelsen, som kallas för de gula västarna, vuxit fram under de senaste månaderna. Vi har kunnat se bilder från våldsamma upplopp i Paris flera lördagar i rad, när gula västar har demonstrerat. Men protesterna har också innehållit många fredliga aktioner. Till exempel utdelning av karameller i trafikrondeller.  Reportrar i veckans Människor och tro är: Jonas Knutell, Palmira Koukkari Mbenga och Edgar Mannheimer. Programledare och producent: Antonio de la Cruz

Hur har Hiphopen, Abba och rocken påverkats av religionen? Kan artister säga att de är religiösa och fått sin inspiration av Gud utan att bli stämplade som mindre vetande?  I veckans Människor och tro tar vi upp andligheten i musiken. Att konsten, litteraturen och musiken alltid har inspirerats av det andliga är väl känt. Men hur funkar det? Musikjournalisten Per Sinding-Larsen gästar Människor och tro och berättar hur artister använder och har använt sin tro till att skriva musik. En som verkar i S:t Ignatius fotspår, som sökte det gudomliga i allt, är den andliga vägledaren Michelle Mope Andersson, hon är lärare i  katolsk andlighet och kultur i Kina  och undervisar kinesiska prästkandidater. Michelle har utvecklat något som hon kallar för ”Soft teologi”och när hon såg filmen med ABBAs musik Mamma Mia - Here we go again upptäckte hon katolsk symbolik och budskap och ville visa filmen i Kina och Nordkorea.  I studion finns Ingemar Olsson som är mest känd som artist. Flera egna låtar på Svensktoppen och en - Du vet väl om att du är värdefull - i Psalmboken. I boken Jesus är ingen religion berättar han om människor som utsätts för grymma religioner, om hur han själv har fått nog av skenhelighet och flum och hur han söker ärliga svar. Han har också en universitetsexamen i teologi, med religionspsykologi som huvudämne. Slutuppsatsen hette ”Bob Dylans religiösa omvändelse och dess betydelse för hans musikaliska författarskap”. Hiphop är en musikgenre formad i USA under tidigt 1970-tal. Musiken innehåller en stiliserad rytmik vilken ofta medföljs av rap, en rytmisk och rimmande ordkonst. Människor och tros programledare Edgar Mannheimer utvecklar sina tankar kring Hiphopen och dess andlighet. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Vilka utmaningar står religioner inför en högteknologisk samhällsförändring? Vilken roll kan religionerna spela och förändras i spåren av en ökad användning av AI? Människor och tro tar upp AI och hur det påverkar religionerna och tron. Hur kommer vi människor att påverkas etiskt och moraliskt?  Till vår hjälp har vi Dr Michael Burdett från Oxfords Universitet som forskar sambanden mellan teologi, vetenskap och teknologi. Han menar att varje företag som sysslar med högteknologi även borde ha en andlig rådgivare. Ann-Sofie Axelsson prefekt vid Chalmers tekniska högskola har skrivit en avhandling om social interaktion i virtuella miljöer och är medredaktör till böckerna Avatars at Work and Play. Hon samtalar med matematikern Olle Häggström professor vid Chalmers om hur vi människor ska förhålla oss till AI ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv. Filosofen och forskaren vid Institutet för Framtidsstudier Karim Jebari reder ut hur AI påverkar den fria viljan, vår empatiska förmåga och moraliska dilemman. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Hur ställer sig religionerna till vetenskapen och hur ska man som troende förhålla sig till en ny modern tid som förkastar skapelseberättelserna som myter och sagor? Alla kulturer och religioner har genom olika skapelseberättelser gett sin version om hur universum, jorden och människorna blev till. Många av dessa skapelsemyter är fantasifulla och fantastiska att läsa och lyssna till. Men dessa skapelseberättelser står ofta i rak motsats till vetenskapen som hellre talar om Big bang och evolutionsläran. Människor och tro reder ut den här veckan skapelseberättelserna och låter representanter från olika religioner svara på frågan om hur de förhåller sig till vetenskapen. Från Israel finns professor i fysik Nathan Aviezer som trots sitt yrke är en djupt troende ortodox jude. Han menar att gamla testamentets skapelseberättelse tvärtom hjälper och inspirerar vetenskapen. I Västerås konstaterar Anders Gärdeborn att det som står i Bibeln är ren vetenskap och att Bibeln ska läsas och tolkas som just det. Anders Gärdeborn från föreningen Genesis förespråkar en kristendom som har kreationismen som vetenskaplig teori. Mandéerna är ett folk från mellanöstern med en fantastisk skapelsemyt  och en dualistisk världssyn. Sam Carlshamre, doktorand i semitiska språk och Diar Sager, troende mandé och ledande forskare på området resonerar om sin skapelseberättelse. Tora Wall är folklorist på nordiska muséet och hon berättar om hur skapelsemyter har tolkats och utnyttjas av människor under hela historien. Sist ut i programmet är Mellika Melouani Melani, avgående konstnärlig ledare på Folkoperan och regissör för uppsättningen Skapelsen med musik av Joseph Haydn. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Sharon Jåma

Vad betyder egentligen människovärdet och hur förhåller sig religionerna till människovärdet? Är vi alla födda lika och är vi alla mycket värda? Veckans Människor och tro fokuserar på människovärdet och belyser det ur ett religiöst perspektiv. Människor och tro samtalar med fyra representanter från fyra olika trossamfund. Biskopen för Svenska kyrkan i Stockholm Eva Brunne, som snart ska avgå, pratar om kristendomen och dopet som det främsta symbolen för att vi är guds skapelse och därmed lika mycket värda.  För judendomen är det Dan Korn, religionshistoriker och författare, som funderar över människovärdet men också om värdighet. Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige resonerar om islam och människovärdet. Kristin Olson, biståndsarbetare och författare, belyser buddismen och speciellt den engagerade buddismen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Edgar Mannheimer

Vad betyder egentligen kristna värderingar och hur förhåller sig de till de stora ödesfrågorna: klimat och migration? I förra veckans program tog Människor och tro upp hur kristna värderingar används i den politiska retoriken av olika partier i Europa inför valet till Europarlamentet och som kommit att bli ett slagträ från framför allt högerpopulistiskt håll. Men hur ska svenska Europapolitiker förhålla sig till debatten om det kristna Europa och finns det andra värderingar som är viktigare? Människor och tro bjuder in fyra representanter från partier som på olika sätt positionerat sig tydligt i värderingsdebatten och synen på EU: Malin Björk (v), Charlie Weimers (sd), David Lega (kd) och Bodil Valero (mp). Frågan till alla kandidaterna är: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken? Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa. Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar. Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten. Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen. I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Finns det en svenskshia islam och finns det en konflikt mellan sunni och shia i Sverige? Idag finns många olika muslimska samfund och församlingar och en växande grupp är shiamuslimer. Moskéerna har för många blivit som ett andra hem. Hos svenska shiamuslimer finns en oro över att återvändande IS-terrorister ska ge sig på sina forna fiender – shiamuslimer. En konflikt som har sina rötter ända tillbaks till profetens Mohammeds död år 632. Samtidigt finns det ett bra samarbete mellan sunni och shia församlingar i Sverige, berättar Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige. Följ med på Iftar, brytningen av fastan under Ramadan, hos familjen Hashem i Örebro och hör om rädsla och hot mot shiamuslimska moskéer i Sverige. En av dom som utsatts är moskén i Jakobsberg, en av Europas största shiamuslimska moskéer. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap som bland annat forskat och skrivit om Shia islam i Sverige. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

För 40 år sen förvandlades Iran från en sekulär diktatur till en teokrati, från monarki till en islamisk republik. Men revolutionen i Iran 1979 förändrade också maktbalansen i Mellanöstern. - Hur påverkar shiaislam Mellanöstern - 40 år efter den iranska revolutionen? Islam består av framför allt två huvudgrenar, den största är Sunni men ca 15% eller ungefär 200 miljoner av alla muslimer kallar sig för Shia. Uppdelningen mellan Sunni och Shia handlar i grund och botten om vem som skulle efterträda profeten Mohammed som ledare efter dennes död år 632. Konflikten mellan Sunni och Shia har funnits sen dess men har på senare tid intensifierat. Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak. Från en studio på universitetet i Princeton i östra USA finns Rouzbeh Parsi, historiker, Irankännare och chef för Mellanöstern och Nordafrika programmet på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Under 60 - och -70 talet föddes en ny strömning i den teologiska världen den så kallade befrielseteologin. Men vad spelar den för roll idag? Befrielseteologin gick hand i hand med olika befrielsekamper i framför allt i Latinamerika och Jesus stod alltid på de fattigas sida mot överhet och förtryck. Det viktigaste instrumentet var bönen som var en direkt handling mot orättvisor. Men var befrielseteologin bara ytterligare en bricka i det kalla krigets råa spel? Kritiker menar att kyrkan gav med sig i dåtidens starka tidsanda och blev marxistisk. Andra menar att befrielseteologin var en naturlig utveckling av kyrkan och att befrielseteologin inspirerat till dagens feministteologi och ekoteologi. Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Latinamerika Lars Palmgren berättar om sina många möten med befrielseteologin.  För att prata om Befrielseteologin framväxt och betydelse idag finns i studion Ulf Borelius doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet,  Madeleine Fredell, katolsk teolog och dominikanersyster och Stefan Gustavsson, författare och direktör för Apologia – centrum för kristen apologetik. Sven-Erik Brodd professor i kyrkovetenskap i Uppsala berättar om hur befrielseteologin även påverkade själva mässorna med nya musikstycken och som kom att kallas för Bondemässor  t.ex. Misa Criolla och Misa Nicaraguence. Programledare och producent Antonio de la Cruz

Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta? Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?  Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas. I Dalby i Skåne finns ”Kunskapens hus” eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet. I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande. Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma Producent: Antonio de la Cruz

Som en del av Litteraturveckan tar Människor och tro fram den existentiella och andliga litteraturen från bokhyllorna och diskuterar de eviga frågorna om Gud, identitet och existens. Vilken plats har den existentiella litteraturen 2019? Vi besöker Jonny Karlsson-Lod som skrivit Bondebibel i Åsarp, en bibel där första testamentet varvas med vittnesbörd om bönders möte med Gud.  Debutanten Kadir Meral har i sin ”Pojken som följer sin skugga” skrivit en bok om identitet och om vägval i livet.  I studion finns Erika Hedenström kultursekreterare på Svenska kyrkano ch kulturskribenten Sara Abdollahi och som ska samtala om andlig och existentiell litteratur. Vi får även höra Christer Broché VD på förlaget Argument och Samir Tarfaoui på förlaget och bokhandeln Vattumanen om framtiden för den andliga litteraturen. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz

För någon generation sen spelade kyrkokalendern en stor roll och många levde efter den. Men hur ser det ut nuförtiden? Vilken roll spelar den idag? Vilka högtider firas och vilka har försvunnit och vad har de blivit ersatta med i vår sekulära värld? Varför heter det Askonsdagen och vad är heliga Trefaldighets dag och hur förhåller det sig med Luciafirandet och när inträffar påsken egentligen? I vårt mångkulturella och religiösa samhälle firas en mängd olika högtider förutom de kristna så som Kanelbullens dag, Blot eller Den röda onsdagen. Hur påverkar det Sverige och var kommer alla dessa högtider ifrån? I studion finns Jonas Eek redaktör för Kyrkokalendern för åren 2018/19 och Sandra Lantz religionshistoriker vid Gävle Högskola. Från Washington rapporterar Sveriges Radios korrespondent Kajsa Boglind om högtiden Thanksgiving och Spanarnas programledare Ingvar Storm berättar om varför han alltid tar upp helgdagar i sitt program. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Kan Brexit få den gamla konflikten mellan katoliker och protestanter att blossa upp igen? En konflikt som skapade djupa sår hos befolkningen i Nordirland. Kommer en ny gräns mellan Irland och Nordirland öka på motsättningarna som Storbritannien har varit förskonade från sen Långfredagsavtalet för 20 år sedan? Religion spelade en stor roll i konflikten där Katoliker är en minoritet som länge diskriminerades av den protestantiska majoriteten. Speciellt blodig var perioden 1969-98 som kallas The Troubles med intensiva stridigheter mellan IRA och Brittiska armén. På plats i Belfast och Londonderry finns Människor och tros reporter Edgar Mannheimer som samtalar med kyrkoledare, ungdomar, taxichaufförer unionister, katoliker m.fl.  som alla befarar en upptining av konflikten pga. Brexit och separationen mellan Storbritannien och EU. I studion finns Thella Johnsons, journalist och Nordirlandkännare och från London rapporterar Sveriges Radios korrespondent Claes Aronson Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer, Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz

Är det ett skäl nog för att få asyl om man konverterar till kristendomen? Många unga män, speciellt från Afghanistan och Iran har konverterat, men fått avslag på sina asylansökningar i Sverige. Avslagen har retat upp många inom den kyrkliga världen i Sverige och ett  massivt uppror har uppstått från kyrklig sida mot Migrationsverket och regeringen. Kritiken har främst varit om Migrationsverket har kompetensen nog  för att bedöma om någon är kristen eller inte. Efter flera fall av tveksamma beslut har Migrationsverket börjat utbilda sina handläggare i kristen tro. Men räcker det för att få en rättssäker prövning? I ett reportage från Härnösand och Kramfors får vi höra en konvertit berätta om sina erfarenheter och vägen till att bli kristen. Vi hör även prästen David Tosteberg som har döpt över 60 konvertiter och pingstpastorn Christian Mölk. I studion finns Karin Wiborn generalsekreterare för Sveriges kristna råd och Fredrik Beijer rättschef på Migrationsverket. Från Paris rapporterar Sveriges Radios korrespondent Alice Petrén om hur det går för konvertiter som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och istället hamnat hos Svenska Kyrkan i Paris som hjälper dem med mat och förnödenheter. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Elias Krantz Producent: Antonio de la Cruz

Undersökningar visar att unga människor har mindre sex nu än tidigare generationer och sexuell avhållsamhet har blivit en ny trend. Avhållsamhet är en gammal religiös dygd som således verkar vara på väg tillbaka. Men varför har dagens unga mindre sex? Har de inte tid, inte lust eller är det ett medvetet val? Människor och tro undersöker skälen till sexuell avhållsamhet och vår reporter spanar efter tecken i samhället och träffar bland annat Veckorevyns chefredaktör Irena Pozar. I studion finns Hanna Möllås psykoterapeut och sexolog. Medverkar gör också f.d. buddistmunken Staffan Hammers och Sumayya Khalil som startat en äktenskapsapp för muslimer "Muslimträff". Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Ring in och dela med dig av dina berättelser och frågor kring förlåtelse. Måste vi förlåta, har du förlåtit, kan du förlåta? Berätta om de förlåtelser som du gett eller aldrig fått. Ring 08 241500. I studion finns poeten Bob Hansson, prästen Ilona Degermark och imamen Mohammad Muslim Eneborg för att svara på lyssnarnas frågor. I förra veckans program betraktade vi försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna. Men den här veckan är det lyssnarnas tur att dela med sig av sina erfarenheter kring förlåtelse. Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro betraktar försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska - vad säger religionerna, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna. Försoning och förlåtelse har en central plats i de allra flesta religionerna. Samtidigt är det en process mellan människor som kan vara oerhört komplex och svår för samtliga inblandade. Kan man förlåta och bör man försonas i alla lägen? Veckans Människor och tro gästas av författaren och journalisten Maciej Zaremba som pratar om försoning kring den polska filmen Bogdans journey, som handlar om en försoningsprocess i den polska staden Kielse då minst 42 judar mördades 1946. Medverkar för att prata om försoning och förlåtelse gör också Trudy Fredriksson ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd och Johannes Swahn- Paulsson präst i Östersund. Görel Fred leg psykoterapeut och specialiserad på familjeterapi, berättar hur vi ska göra med våra nära relationer och hur man förlåter och försonas. Från Afrika rapporterar Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson om en kontinent med många och svåra sanning -och försoningskommissioner. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz

Värde och religionsfrågorna diskuterades flitigt under valet 2018. Nu undrar Människor och tro - hur det blir med dessa frågor nu när regeringsbildningen är klar och det finns ett 73-punkts avtal? Frågorna som ställdes till sin spets var t ex konfessionella friskolors vara eller icke vara, var går gränsen för religionsfriheten, bidrag till trossamfunden, böneutrop, radikalisering, slöja i skolan, abort mm? Veckans Människor och tro gästas av den nya kultur- och demokratiministern Amanda Lind (mp) som även har ansvar för trossamfundsfrågorna. Medverkar gör också Lars Adaktusson (KD) och Roger Haddad (L) som debatterar ett stopp för nyetablering av konfessionella friskolor som är en del av januariavtalet mellan S, MP, L och C. I studion finns också en panel bestående av Anna Herdy chefredaktör Flamman, Felicia Ferreira chefredaktör Dagen och Erik Helmerson ledarskribent på DN. Från Tyskland ger Sveriges radios korrespondent Daniela Marquardt en bild av det hetsiga politiska tonen om återvändande IS-krigare. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Den judiska identiteten är komplex och många judar diskuterar om vad det egentligen innebär att vara jude. Är det kulturen, språket eller religionen som håller ihop det judiska? Veckans Människor och tro handlar om den judiska identiteten och vem har rätten att kalla sig jude? Salomon Schulman, barnläkare och författare har tillsammans med sin vän journalisten och författarkollegan Mose Apeblat skrivit en bok i brevformat om sina respektive uppväxter i Sverige och som barn till föräldrar som var förintelseoffer. I ett reportage får vi höra hur familjen Nachman försöker leva som ortodoxa judar i Sverige och i studion finns Annelie Rådestad, chefredaktör på Judisk Krönika, som funderar kring frågan - Vem är jude? Går det överhuvudtaget att svara på den frågan? En gemensam nämnare för alla judar är att de måste förhålla sig till Israel på det ena eller andra sättet. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén ger oss en inblick i hur tankegångarna går i Israel om den judiska identiteten. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Kan Gud vara vägen ut från en kriminell bana? Veckans Människor och tro handlar om andlig vård i våra fängelser. Var går gränsen för religiösa inslag i det annars sekulära kriminalvården? Är frälsning det bästa botemedlet mot kriminalitet? I ett reportage av frilandsjournalisten Ambjörn Johansson får vi höra hur prästen Truls Bernhold på Kumla-anstalten skapade en retreatverksamhet i Ignatius av Loyolas anda och erbjöd långtidsdömda fångar en klosterliknande andlig vård. I december förra året stängdes den hyllade verksamheten. Roger Karlsson, som dömdes 2010 till 7 års fängelse, berättar om sin omvändelse från kriminell till präst. I studion finns Ilona Degermark, församlingsherde och Smajo Sahat, imam som både jobbar med andlig vård i svenska fängelser. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg svarar på frågor om religiös verksamhet inom kriminalvården. Människor och tro reporter Edgar Mannheimer undersöker tillsammans med filmvetaren Tytti Soila och religionssociologen Emin Poljarevic varför frälsning i fängelser är ett så återkommande fenomen i filmer. Sveriges radios korrespondent i Finland, Erika Gabrielsson, ger oss en utblick i andlig vård från ett finländskt perspektiv. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Terrogruppen IS massaker och förföljelser 2014 satte ljuset på en av Mellanösterns små minoriteter - yezidierna. Yezidierna är en folkgrupp i Norra Irak och de är mellan 200.000 och en miljon personer. Irak har den största yezidiska befolkningen men på grund av återkommande förföljelser har många flytt landet. Idag finns yezidiska grupper i länder i till exempel Armenien och i Tyskland, men även här i Sverige. Människor och tro beskriver de yezidiska traditionerna och religiösa föreställningarna men ställer också frågan om framtiden för yezidierna, i Irak och i Sverige. Hur går man vidare efter de svåra förföljelserna, både som grupp och som individer? Enligt yezidisk tro ska ärkeängeln Malak Tawus ha trotsat guds order om att buga inför de första människorna, Adam och Eva. Övriga änglar bugade – medan Malak Tawus vägrade, med motiveringen att han endast bugar inför Gud. Enligt yezidierna belönades han för sin lojalitet och porträtteras som en påfågel. I Borlänge bor runt 1000 yezidier och här  finns också en yezidisk begravningsplats. Där träffar frilansjournalisten Maja Falkeborn Willner några av de yezidier som bor i Borlänge. I studion finns ordförande för Yazda Sweden Delkhwaz Haciy och docent i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei från Södertörns högskola. Gami Barakat var 15 år när hon tillfångatogs av IS den 4 augusti 2014 och hon hölls som sexslav i 3 år och fyra månader. Idag bor hon åter igen i Sinjar och för Människor och tro berättar hon på en skype linje förförsta gången öppet om det hon varit med om. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Hur är det att vara imam i Sverige? Veckans Människor och tro handlar om förutsättningarna för en svensk imamutbildning och möjligheterna att predika en blågul islam. Frågan om en svensk imamutbildning har utretts och debatterats i årtionden och dagens program tar upp hur förutsättningarna för svenska imamer ser ut i Sverige 2019. 2008 tillsatte regeringen en utredning om behovet av en imamutbildning i Sverige. Den slog fast att staten inte ska ”ägna sig åt att auktorisera och ge legitimitet åt religiösa utbildningar”. Däremot ansågs det möjligt för staten att stödja religiösa ledarutbildningar och att det fanns ett utbildningsbehov av icke-konfessionell natur om svenska samhällsförhållanden bland arbetande imamer. I dagens Människor och tro hör vi ett reportage från frilansjournalisten Teresa Kristofersson om den ledarutbildning på Kista Folkhögskola många uppfattar som en imamutbildning. Utbildningen drog igång hösten 2016 och fokuserar på islamsk teologi, svensk demokrati, samhällsförhållanden, historia och psykologi. I studion finns Iman Baroudi, utbildad imam och verksam i Angereds moské, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Aysha moskén, Stockholm och Awad Olwan, imam i somaliska Moské i Fisksätra Nacka. Från Danmark rapporterar vår utrikeskorrespondent David Rasmusson om situation med strängare lagstiftning som påverkar trosutövningen inom islam. Människor och tro avslutas med ett besök på Thielska Galleriet och ett möte med den svenska konstnären och sufisten Ivan Agueli porträtterat av konstvetaren och författaren Viveca Wessel och reportern Anne Konstenius. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz

Vad innebär icke-våld? Dagens Människor och tro handlar om icke våldsprincipen och vi hör röster från olika aktivister både från Sverige, Kongo och Frankrike.

Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi – alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires.  Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz

Människor och tro har sänt 50 program under 2018. I årskrönikan får du ta del av några av säsongens höjdpunkter. Människor och tro - programmet om religion, identitet och politik. Varje vecka möter ni som lyssnar människor som brottas med sin övertygelse, sin tradition eller samhällets normer och regler. Vi berättar om dom som söker efter nåt att tro på och vi spanar efter hur religion o politik påverkar varandra.

Veckans program handlar om Libanon, det är Människor och tros reporter Firas Jonblat som ger oss ett porträtt av sitt forna hemland. Mellan 1975 och 1990 drabbades Libanon av ett inbördeskrig som slet sönder landet. Granne sköt mot granne. Ibland av politiskt ideologiska skäl. Men för det mesta av rent gruppreligiösa skäl- ett så kallat sekteristiskt krig. När freden till slut befästes den religiösa uppdelningen av landet, det var ett sätt att bevara den sköra freden. Men samspelet mellan landets religiösa mångfald, som kännetecknar Libanon sedan självständigheten på 40-talet, hackar väsentligt- det som en gång i tiden garanterade Libanons överlevnad anses numera orsaka en laddad polarisering mellan grupperna. Libanons befolkning omfattas av ca 20 religiösa grupper. Fyra av dessa grupper betecknas som muslimer, 13 som kristna, judar utgör en mindre grupp, och druser en annan. Makten delas nu i fyra, först de tre större grupperna- sunni muslimer, shia muslimer och kristna maroniter, och sen en fjärde minoritetsgruppen druser. Människor och tro berättar idag om libaneser och om deras försök att navigera och hitta sig själva i landets religiöst uppdelade hav. Vi får träffa Nada som föddes i Italien men som flyttat till det sina föräldrars mytomspunna hemland. Nada El-Kurdi vägrar att få en religiös stämpel på sig utan vill bara vara Libanes. Vi får även träffa tv-producent Salam Zaatari som skapat ett eget politiskt satirprogram, där han skojar om landets politiker och religiösa uppdelning. Assaad Chaftari var en fruktad man- under krigsåren ledde han underrättelse operationerna i ett av landets största kristna miliser. När kriget tog slut insåg han vidden av sin egen förstörelse som han och andra krigsherrar orsakat det libanesiska folket. Då inledde han en kamp för försoning istället. I programmet hörs också forskaren Aya Chamseddine som studerar socialekonomiska processer för unga libaneser. Programledare och reporter: Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz

Veckans program handlar om Hizbollah från en militant milis till en rörelse med statsbärande ambitioner i södra Libanon. Men vilken status har rörelsen idag och har hjältegloria hamnat på sned? Hizbollah bildades i början av åttiotalet, mitt under brinnande inbördeskrig i och med Israels ockupation av södra Libanon. Hizbollah samlade då olika sammanslutningar av shiamuslimer till en enad milis och står den iranska revolutionen ideologiskt nära. Hizbollah utvecklades till en organisation som förutom militär verksamhet har både politiska och sociala grenar. De driver bland annat skolor, sjukhus och har en egen tv-kanal, men deras kamp mot Israel har alltid varit prioriterat och tack vare det har statusen i Mellanöstern hittills varit relativt  hög. Hizbollah är stämplade som terrororganisation av USA och sedan 2012 strider Hizbollah på regimens sida i inbördeskriget i Syrien mot främst sunni-muslimer vilket skapat vrede hos många muslimer i Mellanöstern. Så hur står sig Hizbollah idag, kommer de att fortsätta vara en viktig spelare i Mellanöstern? Hur påverkar deras inbladning i kriget i Syrien och Jemen? Kommer Irans stöd att minska och kan den ständiga närvarande konflikten med Israel blossa upp igen till ett regelrätt krig? I Studion finns Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Agneta Ramberg och Libanonkännaren Johan Gärde religionssociolog i Ersta Sköndals Högskola. Från Hizbollahland rapporterar Firas Jonblat och nuvarande Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström. Vi får även höra ett reportage om det första borgligt gifta paret i Libanon, paret Kholoud och Nidal.   Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter. I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Det sägs att svenskarna är ett av världens minst religiösa folk- samtidigt finner många ett andligt rum eller andlig kontakt i naturen, inte minst i skogen - vad beror det här på? Vi undersöker svenskarnas fascination för skogen och dess existentiella kraft. Samtidigt har skogen länge varit en viktig handelsvara. Hur ser vi på skogen, som ett tempel eller som en produktionsyta? På en regional turistsajt försöker man locka turister till norra Sverige genom formuleringar som att "naturen till stor del är vår religion".  Vår reporter Jonas Knutell åkte till Råneälven i Bodens kommun och träffade några personer som fått nog av stan och flyttat närmare naturen för att få sin själsliga ro. Bland dom hundspannsguiden Rickard Karlsson med sina 23 Siberian Huskies. Förutom att vara en viktig plats för rekreation för många, så finns det ju också stora ekonomiska värden i skogen. Men vad är egentligen viktigast? Vår reporter Ellen Almgren åkte till Hälsingland och träffade Per Anders Hansson skogsbrukare och Thomas Tidholm författare, som har olika sätt att se på skogen och dess resurser. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola och som forskar i människors andliga upplevelser i naturen. Samt Eva Sanner, författare och terapeut som har studerat ekopsykologi, alltså naturens betydelse för vår hälsa. Människor och tro ställer frågan – Är skogen svenskarnas egentliga tempel?  Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro ställer frågan Finns det en svensk kyrklig ortodoxi och hur ser den ut i så fall? Den kristna ortodoxa kyrkan finns representerad i Sverige genom flera olika kyrkor så som den grekisk-ortodoxa och serbisk ortodoxa kyrkan och i Södertälje finns framför allt den Syrisk-ortodoxa kyrkan. Framväxten har främst skett genom invandring men finns det nu förutsättningar för en svensk ortodox kyrka? För att finna svaret har Människor och tro träffar författaren och prästen Bengt Pohjanen i Överkalix som byggt en egen svensk ortodoxa kyrka. En som fascinerats av den ortodoxa kyrkans tradition med ikoner är Morgan Norman i Falun. Men han får inget tillträde till den ortodoxa kyrkan i Sverige, eftersom han är homosexuell. Michael Hjälm, rektor och teolog i  S:t Ignatios andliga akademi som är ett centrum för den ortodoxa kyrkan i Sverige, berättar om sin verksamhet och varför den österländska kyrkan växer i Sverige. I Södertälje finns det en gammal konflikt inom den ortodoxa kyrkan – uppdelningen mellan syrianer och assyrier. Varför finns den och hämmar uppdelningen den ortodoxa kyrkan? Människor och tro gästas också av journalisten och kulturskribenten Rakel Chukri.

Kyrkornas världsråds generalförsamling ägde rum i Uppsala den 4 juli 1968. Ett mytonspunnet år även för kyrkan. Var det här början på en vänstervåg inom kyrkan eller blev det en del av sin tid? Temat för mötet var Uppenbarelsebokens välkända ord ’Se, jag gör allting nytt’” och diskussionerna på kyrkomötet präglades av Vietnamkriget, studentupproren, rasismen, befrielsekamper och kärnvapenhotet. Nu skulle kyrkan inte bara predika Guds rike utan även aktivt stödja förändringar och påverka samhällsutvecklingen. Kyrkan tog ställning för olika befrielserörelser så som ANC i Sydafrika och klargjorde att rasism stred mot all kristen lära. Områdena är många där kyrkorna i olika grad har ändrat uppfattning under de senaste 50 åren. Och på många sätt kan förändringarna härledas tillbaka till världskyrkomötet i Uppsala 1968. Men det finns också kritik mot att kyrkan efter 1968 blev mer samhällstillvänd och för politisk.  Människor och tro ställer frågan – Hur ser arvet av Uppsala 68 ut idag?  Vi träffar Carl-Henrik Grenholm professor emeritus i etik som var med på mötet 1968 som ung präst och student.  Isabel Apawo Phiri vice generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd berättar om arbetet för fred och rättvisa 2018. Den indiska pastorn Samuel Packiam berättar om religionsdialog. Vi möter också unga från hela världen som vill vara med och påverka framtiden genom kyrkornas humanitära hjälp, utveckling och påverkansarbete AC-alliansen. I studion diskuterar Anders Wejryd, tidigare ärkebiskop med Johan Sundeen från Bibliotekshögskolan i Borås som menar att 1968 ledde till att Svenska kyrkan fick en vänsterpolitisk profil. Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson berättar i en krönika om skillnaderna mellan olika kyrkor i Afrika i synen på framför allt HBTQ-frågor.    Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Har du förlorat din tro eller aldrig haft nån? Är du arg på Gud och vad har du ersatt hen med? Ring och var med i ett samtal om ateism, telefonslussen öppnar kl. 13.45 och numret är 08-24 15 00.   I studion sitter prästen Olle Carlsson från Svenska kyrkan och Imamen Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet och svarar på dina frågor om gudstro och ateism. Programledaren är Åsa Furuhagen.

Gud är död - sa filosofen Nietzsche som skakade om hans samtid och som slet upp dörren till den gudlösa tidsåldern i västvärlden. Men är Gud verkligen död och vad har vi ersatt hen med i så fall? Människor och tro ställer frågan – Är ateismen en möjlighet eller ett hot? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och en majoritet av svenskarna tror inte på en traditionell Gud. Vi hör ett reportage från Älmhult där ett ateistiskt parti har bildats - Humanistdemokraterna.   I den muslimska världen kan ateismen leda till dödshot. Från Egypten hör vi ett reportage av Cecilia Uddén om en tidigare salafists livsöde och så berättar en flykting från Syrien om sin förlorade tro. I studion samtalar Anna Bergström ordförande i Humanisterna med Per Westblom från Equemeniakyrkan om ateismen som möjlighet eller som ett hot. Programledare Åsa Furuhagen Reportrar Firas Jonblat, Ellen Almgren och Cecilia Uddén Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro ställer frågan: har det blivit normalt i Sverige att dölja sin tro och skydda sina religiösa byggnader? Hjälper det med mer bidrag för stängsel och kameraövervakning? Klimatet mot trossamfunden har blivit allt hårdare: attacker mot moskéer i Sverige har blivit vardagsmat. Synagogor och representanter för judiska samfund utsätts ständigt för hat och hot.  Även andra trossamfund är drabbade.   Vi hör ett reportage från en utsatt moské i Flen. I studion samtalar Svante Weyler förläggare och ordförande för svenska kommittén mot antisemitism med Maria Bard, diakon i Svenska kyrkan i Norrköping. Aldo Iskra från organisationen Open Skåne berättar om hur man arbetar med judisk – muslimsk dialog. Men vad är motiven bakom hatbrotten? Joakim Kreutz, docent vid Stockholms Universitet berättar om hur och varför religiösa byggnader attackeras under krig. Claes Aronsson, Sveriges radios London-korrespondent ger oss en bild om hur det ser ut i England med hat och hot mot religiösa byggnader och trossamfund. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz

Katastrofer, krig och lidande har varit människans eviga följeslagare. Nyheterna är fyllda med både natur- och humanitära katastrofer. Men hur kan en allsmäktig Gud tillåta allt lidande? Människor och tro handlar denna vecka om människans lidande och ansvar och Guds menig med allt ont som ständigt drabbar oss. Vi har med oss Sveriges Radios utrikeskorrespondent Peder Gustavsson som rapporterar om den senaste katastrofen med jordskalv och efterföljande Tsunami i Indonesien och hur människor tänker kring tro direkt under och efter katastrofen. Från Texas USA berättar Fernando Arias hur människor som drabbats av orkanen Harvey tänker ett år efter att deras hus blivit förstörda och deras liv slagits i spillror. Har de tappat sin tro eller har den tvärtom förstärkts? I studion sitter teologen Francis Jonbäck som berättar om teodicéproblemet och hur kristna tänkare sett på begreppet ”meningslöst lidande” och det klassiska Teodicéproblemet som behandlar problemet med att förklara Guds existens – närmare bestämt hur Gud kan vara både god och allsmäktig – när det finns ondska och lidande . Pella Larsdotter Thiel är ekolog och startat Omställningsnätverket där hon bl. a jobbar med  ekopsykologi. Hur ser hon på sambandet mellan Gud – miljöpåverkan och naturkatastrofer? Som aktivist vill hon att vi människor ska sluta se oss som herrar över planeten och börja ge naturen rättigheter, bara så kan vi överbrygga klimathot och klimatpåverkan. Bernt Hermele, författare och journalist har intervjuat Förintelseöverlevare - hur kan man bli människa igen efter att man förlorat alla sina anhöriga? Finns tron på Gud kvar när Han tittade bort när oändligt många människor led under andra världskrigets fasor? Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige. Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat – Moskvapatriarkatet – inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.   Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också  enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom. Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen – ”den främsta bland likar”, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg. I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare. Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för  den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro tar vi upp historien om hur Islam på etablerat sig i Sverige från vikingatiden, via Gustav Vasa, Stormaktstiden fram till våra dagars arbetskraftinvandring och flyktingar. På mindre än 100 år har Sveriges muslimska befolkning gått från att vara några få individer till 100 000-tals människor. Men redan under vikingatiden fanns det kontakter mellan vad vi idag kallar för Sverige och den muslimska världen och så har det varit under århundradenas lopp. Vår reporter Firas Jonblat söker och finner ting som kan kopplas till Islam så som Allah-ringen som hittades på Birka och ett porträtt på den första muslimen i Sverige med kamel och allt. Simon Sorgenfrei docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som skrivit boken Islam i Sverige - de första 1300 åren – berättar om sina insikter och erfarenheter som han fått i och med sitt bokskrivande. Didar Samaletdin engagerad i Sveriges första muslimska församling medverkar i veckans Människor och tro. Iman Baroudi från Angereds moské drömmer om en öppen moské och i Högdalen i södra Stockholm sitter Radi Ouchen och översätter Koranen till svenska. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden gjorde ett besök i Bryssels stora moské där diskussionen om radikal islamism varit livlig i spåren av terroristattackerna i Bryssel. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av I fanatikerns hjärta som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras. Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det? Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken ”Hjärntvättad”. Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Frågan om vem som är god har upptagit tänkare, filosofer, konstnärer och teologer så länge mänskligheten har existerat. Krävs det handlingar för att vara god? Kan målet helga medlen? Kan en människa vara god och ond samtidigt? Måste en religiös människa vara god och vad innebär det att vara god? Frågeställningen har även fått en ny betydelse i den svenska debatten med orden ”godhetsknarkare” och ”godhetsapostel”. Människor och tro samtalar med Stefan Einhorn läkare, professor och författaren som precis har kommit ut med sin bok ”Konsten att göra skillnad” och Petra Carlsson, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Medverkar gör även kriminologen Christoffer Carlsson, som resonerar om hur samhället och juridiken resonerar med begreppen god och ond. Finns förmildrande omständigheter vid brott? Är domstolen god? Lena Roos, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola, funderar över kollekten och dess betydelse för att känna sig som en god människa. , och olika religioners syn på goda gärningar och ansvaret för medmänniskorna.   Programledare Tithi HahnProducent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro medverkar lyssnarna i programmet genom att ringa in och säga sin mening kring de politiska värdefrågorna, både de som dykt upp i debatten och sådana som saknats. Förbud mot böneutrop, nej till religiösa friskolor, slöja på barn och hur våldsbejakande extremism ska motverkas är några av valbudskapen i årets valrörelse. Men vilka frågor saknar lyssnarna? Och vad anser lyssnarna om ämnena som kommit upp? Förutom lyssnarna, med synpunkter och tankar, medverkar även Marie Demker professor i Statsvetenskap Göteborgs Universitet, Linnéa Jensdotter, doktorand i religionssociologi Uppsala universitet och Per Wirtén frilansjournalist och författare. I årets valrörelse har SST inrättat sk valambassadörer som har till uppgift att informera om rösträttens betydelse och hur det går till att rösta. Nio ambassadörer från olika samfund ordnar politiksamtal ,seminarier och andra aktiviteter. Människor och tro har pratat med två av dem -Lyra Sema som är engagerad i Equmeiakyrkan ocvh Javid Fatah från islamiska shiasamfundet  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

I veckans program bjuder Människor och tro till en valdebatt med samtliga riksdagspartier. I årets valrörelse har förbud mot böneutrop, religiösa friskolors vara eller icke vara, slöjan och att motverka extremism blivit valfrågor. Så nu benar vi ut vad de olika partierna tycker och tänker om dessa frågor. Utgångspunkten är ”Var går gränsen för religionsfriheten?” Politikerna som medverkar är: Ardalan Shekarabi (S) Civilminister Lars Adaktusson (KD) Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker Julia Kronlid (SD) Riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson Christer Nylander (L)Riksdagsledamot, gruppledare och vice ordförande Utbildningsutskottet Annika Hirvonen Falk (MP)  Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Nooshi Dadgostar (V), Riksdagsledamot och ledamot i Civilutskottet. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad ”franskhet” är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om hur politiker förhåller sig till religion. Hör religion hemma i en valrörelse och kan urkunder användas för att rättfärdiga politiska ståndpunkter? Det svenska valet närmar sig och i årets valdebatt har förbud mot böneutrop, indragna bidrag till trossamfund och religiösa friskolors vara eller icke vara blivit valfrågor.  I Sverige har hittills de religiösa inslagen lyst med sin frånvaro i valrörelserna och samsyn har rått om att religion och politik mår bäst av att leva separerade från varandra, men är det möjligt i ett postsekulärt samhälle? Ser vi ett trendbrott där även religiösa frågor hamnar i fokus? Joel Halldorf, docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet, driver i sin nyutgivna bok "Gud : återkomsten" tesen att religion genomsyrar allt mer i samhället och att det är något vi måste förhålla oss till. Han utvecklar sitt resonemang i veckans Människor och tro, som också gästas av Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för Framtidsstudier och  medlem i Humanisterna. Flera politiska världsledare använder idag religiös retorik för att rättfärdiga sina beslut. Rysslands president Putin legitimerade annekteringen av Krim genom att jämföra halvön med Tempelbergets betydelse i Jerusalem och i USA refererade nyligen justitieminister Jeff Sessions till apostlagärningarna i Nya testamentet, när han motiverade beslutet att separera barn från sina föräldrar vid den mexikansk -amerikanska gränsen. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, sätter uttalandena i sitt sammanhang och analyserar värdsledarnas religiösa retorik. Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington ger oss en krönika om hur högerkristna motvilligt, men mangrant, röstar på president Trump, eftersom de ser honom som de kristnas "Bodyguard". Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om den tibetanska buddhismen och vilken väg den ska välja i det moderna samhället och vad som kommer hända när Dalai Lama inte finns mer. Tibets andlige ledare, Dalai lama, kommer till Malmö i september. Han har blivit 83 år men åker fortfarande oförtröttligt jorden runt för att träffa artister, världsledare och hålla föreläsningar. År 1989 tilldelas han Nobels fredspris, med motiveringen att han; ”i sin kamp för frihet åt Tibet konsekvent har motsatt sig användandet av våld. Han har i stället förespråkat fredliga lösningar baserade på tolerans och ömsesidig respekt. Dalai lama har utvecklat en fredsfilosofi grundad på en djup vördnad för allt levande.” Hans buddhistiska livsfilosofi har under de senaste decennierna fått ett allt starkare fäste runt om i världen. Människor inspireras av hans tankar kring allt från lycka och medmänsklighet till ekonomi och vikten av dialog mellan religioner. Han är även en högljudd motståndare till våld, miljöförstöring och kärnvapen. Han hyllas av kändisar som Richard Gere och Lady Gaga, och har träffat flera av världens mest inflytelserika politiska ledare – något som inte alltid har uppskattats av den kinesiska regimen. Men vad som faktiskt kommer att hända när Dalai lama dör är svårt att veta, även om spekulationerna är många. Oavsett så kommer det att bildas ett vakuum och konsekvenserna för ett självständigt Tibet och för den tibetanska buddhismen kan bli stora. Människor och tro låter Katrin Goldstein Kyaga, emerita professor från Södertörns högskola som är expert på Tibet resonera om saken. Kina, som ockuperat Tibet sen 1951, betraktar den tibetanska buddhismen som en grogrund för revolt och splittring och bekämpar den med alla medel. Tidigare i sommar dömdes en man i Södertörns tingsrätt för att ha spionerat på exil-tibetaner i Sverige, och sålt vidare uppgifter om dem och deras familjer till den kinesiska staten. Något som skakat om exil-tibetaner i Sverige. Tashi Wangyal från organisationen Tibetan Community gästar studion och svarar på frågor om hur kulturen bevaras i exil och hur det är att vara Tibetan och verka i Sverige. I Sverige finns det flera buddhistiska gemenskaper och ett av de äldsta startades i Stockholm för över 40 år sedan och 1980 öppnade de Solbo retreatcenter utanför Arboga. Hit kommer skolklasser och besöksgrupper, men framförallt människor som vill lära sig mer om buddhism, komma längre in längre i sig själva och sin tro. Varför lockar den tibetanska buddhismen den moderna människan? Människor och tro besöker centrat för att finna svar. Programledare Julia Wiraeus Reporter Matilda Källén Producent Antonio de la Cruz

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 1950 och 1960-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA, Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrosvensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programmet är en repris från den 10 maj 2018.

Under förra hösten strömmade vittnesmålen in till Svenska kyrkans upprop #vardeljus och frikyrkornas #sanningenskagöraerfria. Vad betydde metoo-rörelsen för de kyrkliga miljöerna? I studion har vi Karin Ingridsdotter, pastor i Equmeniakyrkan som engagerat sig i #sanningenskagöraerfria och Anne Sörman, präst i Farsta församling och engagerad i #vardeljus. Vad gör kvinnor mer eller mindre utsatta i religiösa miljöer? Religionsvetaren Erica Li Lundqvist finns med oss i studion. Vår utsände Filip Kotsambouikidis rapporterar om #mosquemetoo som spreds över världen efter journalisten Mona Elthawy berättat om att hon blivit antastad under sin vallfärd till Mecka. I Indien dömdes gurun Gurmeet Ram Rahim Singh för våldtäkt förra året. Det visar på ett skifte där mäktiga religiösa ledare inte längre går fria efter att ha begått övergrepp, menar Swati Parashar, forskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.   Programledare: Firas Jonblat Producent: Julia Wiraeus

Människor har under lång tid spridit det kristna evangeliet och fortfarande åker svenska missionärer utomlands. Var i världen pågår mission och hur förhåller man sig till sitt historiska arv? I studion finns Anders Malmstigen, generalsekreterare från Svenska missionsrådet och Anneli Nilsson, programansvarig för barns rättigheter vid EFK, Evangeliska frikyrkan och stationerad i Chiang Mai i Thailand. Hör författaren Lennart Hagerfors, aktuell med boken Inte hemma, där han skildrar livet i en missionärsfamilj i Kongo ur ett fosters perspektiv. Vi intervjuar även Simon Larsson som forskat i Svenska Missionsförbundets arbete i Kongo kring förra sekelskiftet, där det inte bara handlade om att predika om Jesus utan också om att bygga ett nytt samhälle. Vår utsände Maria Ridderstedt besöker en mässa i en anglikansk församling i Maputo som grundades av missionärer på 1800-talet. Vad finns kvar av den kristna missionen i Mocambique i dag?   Programledare: Tithi Hahn Producent: Julia Wiraeus

Kvinnans rätt att bestämma över sin kropp har återigen fått en stor symbolisk betydelse. Vems människovärde ska värnas och varför är åsikterna så polariserade? USA:s president Donald Trump har i veckan utsett en ny domare i Högsta domstolen och många befarar att det kan påverka aborträtten i landet. Hör vår utsände Per Enander om den senaste utvecklingen. Nyligen röstade Irlands befolkning bort en av Europas strängaste abortlagstiftningar. Hör frilansjournalisten Philip O’Connors reportage från ön, där kvinnor länge fått åka utomlands vid oönskade graviditeter. Vi får en kommentar från biskop Anders Arborelius om irländarnas förändrade syn på abort. I Polen går utvecklingen åt motsatt håll. Där finns medborgarförslag för en ännu striktare lagstiftning mot abort. Vår korrespondent Erika Gabrielsson rapporterar från Warszawa, där tiotusentals svartklädda demonstranter stoppade ett totalförbud av abort år 2016. I studion finns RFSU:s tidigare ordförande Kristina Ljungros och Helena D’Arcy från Stockholms katolska stift och ordförande för den katolska rörelsen respekt.   Programledare: Tithi Hahn Producent: Julia Wiraeus

Nyandlighet, alternativandlighet, nyreligiositet, new age kärt barn har många namn. Det finns uppdaterade versioner av 1800-talets teosofi och religioner som scientologi, Hare Krishna och satanism. Även populärkulturen bidrar med nya inriktningar på tro och fångar upp gamla läror och blandar ihop dom till något eget, tex Yeddaismen som kommer från Star wars filmerna. Satir och ironi skapar också nya religioner tex spagettimonstret och pastafari.  Varför föds det nya religioner i vår moderna tid?De traditionella religionerna tappar anhängare i vår sekulära del av världen. Svenska kyrkan tappade 90 000 medlemmar 2016 och lika många förra året. Och den absolut viktigaste anledningen till att folk lämnar kyrkan är att de inte tror på Gud. Det här kan jämföras med 1970-talet, då konfirmerades 80 procent av ungdomarna mot dagens 30 procent, trots satsningar från Svenska kyrkans sida. Så vad är det som händer: Är de gamla gudarna, dogmerna, riterna, budskapen förlegade, heligheten för anspråksfull i vår tid? Men att människor vänder ryggen åt tro och Gud i traditionell förpackning innebär inte att behovet av andlighet försvunnit.Så, hur ser det nya religiösa landskapet ut, vilka lockrop styr unga sökare på jakt efter en andlighet som bäst passar en modern livsstil? Den frågan är temat för veckans Människor och tro.Människor och tro låter Per Faxneld religionsvetare från Södertörns högskola resonera om saken och Människor och tros reporter Julia Wiraeus funderar över teosofismen som inspirerat många nya religioner och framför allt antroposofin. Hon träffar även teosofen och "Mystikern på Karlaplan" Perti Spets.  Firas Jonblat grubblar över Spagettimonstrets utbredning i världen.Sveriges radios utrikeskorrespondent i Bangkok Gunilla Österlund berättar om hur thailändare genom bön försökte blidka den kvinnliga anden i grottan där pojklaget i fotboll gick vilse.Programledare Peter SandbergProducent Antonio de la Cruz

Veckans Människor och tro handlar om fotboll och hur den kan betraktas som en religion. Nu pågår fotbolls-VM och de stora gudarna har klivit ner till de ryska templen för att frälsa sina landsmän. Den troende skaran som bänkat sig framför tv-apparaterna och de lyckliga utvalda som fått plats på läktarna och kan dyrka de stora gudomligheter som ska frälsa landet. Men vem skapar dessa nationella gudar? Är det media som pumpar upp den talangfulle till  frälsarstatus...eller är det vi i den troendes skara som mål efter mål, dragning efter dragning målar den växande stjärnan i alltmer gyllene färger? Fotbollen har allt som en religion kräver, sina tempel i form av arenor, de troende som fansen, spelarna som gudarna, tränarna som teologerna och sportjournalisterna som prästerna. Är då fotboll en religion? Människor och tro låter sportjournalisten och författaren Jesper Högström resonera om saken.   Johan Fallby, idrottspsykolog med bl. a erfarenhet från Svenska landslaget och Allsvenskan, berättar hur det kan kännas för fotbollstalanger att bli upphöjda till stjärnor och halvgudar.   Människor och tros reporter Firas Jonblat grubblar också över fotbollen som religion. Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johanna Melén i Ryssland och Daniela Marquardt i Tyskland ger oss inblick i fotbollens värld i dessa länder. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz   Tel: 08784 7893 Mobilnr: 0709211942 Mail: mot@sverigesradio.se   Sveriges Radio /Oxenstiernsgatan 20 SE- 105 10 Stockholm sverigesradio.se

Musikens kraft förstärker tron och är en naturlig del av mässan. Musiken skapar också identitet, sammanhållning och hjälper trossamfund att bibehålla sin trosinriktning. Veckans Människor och tro handlar om musik och religion. Till exempel har J.S Bach har kallats den femte evangelisten och hans musik har påverkat många människor i deras tro. Musikgenren Gospel kan spåras tillbaka till 1600-talets slaveritid i södra USA. Det som för afrikanska slavar var ett sätt att vokalisera spiritualism blev så småningom, i samband med en påtvingad västerländsk kristendom, ett uttryck som bar hoppet om en efterlängtad frihet. I Stockholm förorten Tensta håller en av Sveriges kanske mest kända gospelkör hus. Tensta Gospel Choir har sedan starten 1996 vuxit till en grupp av människor med olika bakgrund, men med ett gemensamt intresse, gospelmusik. Människor och tro får vara med på en repetition som leds av körledaren Cedwin Sandanam. Vi får även träffa tonsättaren Kjell Perder. Hans verk har spelats i tjugotalet länder i fyra världsdelar och han har vunnit flera priser. Bland verken finns opera, körverk, kammarmusik och orkestermusik och flera av verken har religiösa och existentiella teman. I Ghana har musiken en speciella roll när det handlar om religion. Man kan nästan säga att musiken är religion. Människor och tro har mött Voodoo-drottningen och slagverkaren Kristina Aspeqvist som sedan 20-årsåldern rest till Ghana oräkneliga gånger för musiken och för religionen Voodoo. Voodoo (engelska) eller vodou (haitisk kreol) är ett samlingsnamn för en lös grupp animistiska religioner med inslag av förfaders- och andedyrkan. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro sänder från Järvaveckan och ställer frågan: Ska man lyssna på sin präst, imam eller på sin lokalpolitiker? I Järvaområdet i Stockholm pågår Järvaveckan, ett politisk sammankomst som framför allt lyfter förortens frågor om utanförskap, segregation och social trygghet. I Järvaveckan deltar även flera trossamfund som är självklara inslag i lokalsamhället och många av trossamfunden har stort inflytande och tillförlitlighet, kanske mer än många av politikerna som representerar Järva. Samtidigt är valdeltagandet lågt även om engagemanget är stort bland invånarna i området. Hur bör politiken förhålla sig till religiösa samfund och deras verksamhet i civilsamhället? Kan religiösa företrädare bidra till höjt valdeltagande? Är religiösa forum inkluderande eller segregerande faktorer i samhället?  I Människor och tro medverkar politiker från alla riksdagspartierna som svarar på frågan hur trossamfundens inflytande ska hanteras, ska den öka, begränsas eller tas till vara? Medverkar gör också diakon Gunilla Moshi från Svenska kyrkan, pastor Maria Langefors från Equmeniakyrkan och Hussien Farah Imam på Islamiska kultur centers Moské i Rinkeby. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Under flera decennier har den katolska kyrkan drabbats av sexuella övergreppsskandaler. Kyrkan har hittills tystat ner skandalerna och offren har misstrotts. Men kritiken har blivit så stark att kyrkan inte längre kan skydda präster som utfört övergrepp. Allt fler ställs in för rätta. En domstol i Melbourne i Australien har beslutat att inleda en rättegång mot Vatikanens ekonomichef kardinal George Pell och i Chile har 34 biskopar ställt sina platser till förfogande, efter att de fört påven Franciskus bakom ljuset och mörklagt väl kända övergrepp som pågått under lång tid i ett prästerligt nätverk.  Påven har reagerat starkt och utryckt att det i kyrkan vuxit fram  en ”elitpsykologi som har orsakat splittringar och uteslutningar, som har bildat slutna grupperingar, nästan som hemliga ordenssällskap, där den centrala uppgiften är att hålla varandra bakom ryggen, vilket lett till en narcissiskt och auktoritär andlighet där det viktigaste är att själv känna sig utvald.” För att lösa problemen, skriver påven, räcker det inte med att byta ut personer. -Vi måste gå längre, skriver Franciskus, vi måste söka efter rötterna och strukturerna som tillåtit den här typen av beteende. Men hur ska förändringsarbetet gå till och är de senaste händelserna en vändpunkt, som kan leda till att  sexuella övergrepp upphör eller i alla fall avslöjas och anmäls? Lars Palmgren, tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, berättar om hur Chiles katolska kyrka befinner sig i ett slags chocktillstånd sedan landets samtliga 34 biskopar lämnat in sin avskedsansökan. Firas Jonblat ger oss en tillbakablick på hur skandalerna blossat upp under åren i den världsvida katolska kyrkan och lett fram till att kyrkan nu upplever en av sina djupaste kriser.  Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson har träffat prästen Mauro Leonardi som har startat en namninsamling för att han anser att ordet pedofili bör skrivas in i den katolska kyrkans katekes. Han anser att kyrkan bör använda samma ord och begrepp som resten av samhället för att enklare kunna bemöta och bekämpa problemen.  Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, och sedan ett år tillbaka också kardinal i Vatikanen, kommenterar och reflekterar kring turerna runt de senaste skandalerna och hur den katolska kyrkan bör agera. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

I Växjö har den Islamiska församlingen ansökt och fått beviljat att anordna 3 min böneutrop varje fredag. Några hävdar att det rimmar väl med religionsfriheten och andra hävdar motsatsen.   Religionsfriheten är grundlagsfäst i Sverige. Den ger frihet att få välja religion, byta eller avstå. Den skyddas dessutom av Europakonventionen om mänskliga rättigheter och av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Men ibland skaver religionsfriheter i det allt mer sekulariserade svenska samhället. Var går gränsen för religionsfrihet?  Vad ska du och jag behöva tolerera som troende eller icke troende? MänniMänniskor och tro sänder från Kulturhuset i Stockholm.skor och tro undersöker saken genom att bjuda in till en debatt mellan kommunalpolitikerna Ronja Strid (kd) från Sundsvall och Magnus Wåhlin, (Mp) språkrör från Växjö. Madeleine Sultan Sjöqvist - lektor i religionssociologi och Imam Kashif Virk svarar på publikens frågor om religionsfrihet och om böneutrop. På plats kommer vi även att få höra ett riktigt böneutrop av Zaheer Ahmad. Människor och tro sänder från Kulturhuset i Stockholm. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

I Sverige svarar 75 % av ungdomarna mellan 16-29 år att dom inte har någon tro alls. Men det är väl inga problem för trossamfunden, folk blir väl ändå religiösa när dom blir äldre, eller? Men ökar verkligen längtan till andlighet i mogen ålder? Hur möter kyrkorna sökare?  Människor och tro undersöker om det ligger något i talesättet ”När fan blir gammal blir han religiös”. Till vår hjälp har vi tagit forskare Erika Willander och prästen Ingmar Johánsson. I programmet möter vi också  Awad Olwan som berättar hur han, från att ha varit politiskt aktiv på vänsterkanten, blev istället religiös och imam i vuxen ålder. Vi får även träffa Sofie Sandell som sökte efter andlighet och upptäckte Unitarianismen, en kyrka öppen för många olika gudsbilder och sätt att se på meningen med livet. Reportrar: Firas Jonblat, Elias Krantz och Claes Aronsson Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Intresset för nordisk hedendom växer. Vad i den forna asatron lockar en modern hedning och hur mycket stämmer asatron idag med de fornnordiska myterna? Möt svenska och isländska hedningar. Hur mycket i den gamla asatron stämmer med den nya hedendomen? Författaren Katarina Harrison Lindberg som skrivit uppslagsverket Nordisk mytologi från A till Ö, sammanfattar vad man idag vet om svenskarnas tro innan kristendomen och hur den världsbilden skiljer sig från dagens samhälle. Och vad skiljer de två stora samfunden i Sverige åt? Hör Lars Goldhammer från samfundet Forn Sed samt Peter Kåhl och Stenar Sonevang från NAS, Nordiska asasamfundet berätta om sina visioner och hur de ser på nazistiska NMRs användning av Tyr runan. Vår korrespondent Jens Möller rapporterar om det växande asasamfundet på Island där man planerar att bygga ett hedniskt tempel. Henrik Hallgren berättar om sin asatro och hur den föddes genom en kärlek till sagorna och naturen, något som han beskrivit i sin bok Jordens ande. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen Mejla oss gärna på mot@sverigesradio.se

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 50 och 60-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA , Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrikansk svensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programledare Tithi HahnProducent Antonio de la Cruz

Går det att skämta om religioner, livsåskådningar och dess profeter? Var går gränsen för ett skämt med religiösa inslag? När blir det kränkande, elakt eller rasistiskt? I veckans program bjuder vi in lyssnarna att ringa och fylla programmet med sina egna berättelser om humor och religion eller dra ett bra skämt. Finns det överhuvudtaget en gräns för religiösa skämt? I vår sekulariserade värld är det väl bara att skoja?  Medverkar gör också komikerna Marika Carlsson och Mackan Andersson samt prästen och satirtecknaren Kent Wisti. I studion finns Awad Olwan Imam och Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet, för att samtala med Människor och tros lyssnarna. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro handlar denna vecka om fanatism, extremism och om att ta sig ur dess grepp. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras.  Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det?  Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I Människor och tro avsnitt ”I fanatikerns hjärta” får vi höra polis Hanif Azizi, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken ”Hjärntvättad”. Med från Gaza finns Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström som berättar om sina möten med aktiva och avhoppade extremister från IS och Al Quaida. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Undergången är här - igen. I alla tider har människan väntat, förutspått och fruktat domedagen. Men hur påverkar tankarna om apokalypsen dagens moderna politik och hur ska man förberedda sig? Domedagen har länge varit ett religiöst fenomen där många predikanter har hotat med svavel och eld och spridit både rädsla och förhoppningar för de rättrogna.  Varje tid har sin egen tanke på domedagen men är de bakomliggande mekanismerna de samma? Genom historien har många rörelser byggts upp kring domedagsfruktan och nu har ännu en ny modern variant skapats – så kallade ”preppers”. De väntar och förbereder sig på den stora samhällskollapsen som kan komma i många olika slags former, tex via naturkatastrofer, kärnvapenkrig, zombiattack eller en invasion av utomjordingar.  Det gäller att vara förbered – hur förberedd är du?  Människor och tro gästas av religionshistorikern Christer Hedin. I programmet kommer vi att få träffa svenska preppers och med från Washington finns Kajsa Boglind som berättar om hur den internationella politiken påverkats av bok-och tv-serien Left Behind. Erika Gabrielsson går ner i underjorden i Helsingfors och Mikael Timm berättar om hur filmen tagit sig an domedagen. Reporter Firas Jonblat Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Människor och tro handlar denna vecka om det väldiga landet Kina och den nya statsreligionen: Xi ismen. För en tid sen kom beskedet att Kinas president Xi Jing Ping kan sitta kvar på sitt ämbete på livstid. Det finns flera tecken på att det runt Xi utvecklas en ledarkult som påminner om den runt Mao. Istället för maoismen kan man numera prata om Xi-ismen och allt fler porträtt av den nya ledaren hänger på väggarna hos vanliga kineser. Vad innebär den nya Xi-ismen och hur påverkas Kinas mångfacetterade befolkning av den nya doktrinen? Hur förhåller sig den nya statsreligionen till de klassiska vishetslärorna: taoism, konfucianism, och buddhism? Och hur påverkas landets kristna och muslimer av partiets strävan att sinifiera även kristendom och islam? Människor och tro gästas av statsvetare och diplomat Börje Ljunggren. I programmet medverkar även Sveriges radios Kina korrespondent Hanna Sahlberg.   Reportrar: Ric Wasserman och Elias Krantz   Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Hur formas den judiska identiteten av att lämna det land som man trodde var ens hem och hur påverkar exilen den religiösa identiteten? Människor och tro handlar denna vecka om judisk exil i modern tid. För den judiska gruppen har exilen varit ett tema ända sen forntiden. År 70, då romarna krossade det judiska upproret och förstörde templet i Jerusalem, inleddes diasporan då judarna fördrevs från landet Israel. Även i modern tid har judarna i olika delar av världen tvingats fly sina gamla hemländer där de bott i århundraden. Så var det för judar i Polen 1968 då en antisemitisk kampanj drog igång och 1979 flydde många judar från Iran efter Shahens fall. Ungefär 3000 av de polska judarna hamnade i Sverige och flertalet av de persiska judarna bosatte sig i Los Angeles i USA. Människor och tro gästas av journalisten och författaren Maciej Zaremba. I programmet medverkar även Sveriges radios korrespondent Cecilia Uddén från Iran och vi får höra människoöden från både Warszawa  och Los Angeles.  Reporter från Warszawa Eva Kopito Reporter från Los Angeles Ulrika Bergquist Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

90 av polens befolkning är katoliker och katolicismen har under århundraden varit en enande kraft för polackerna. Men hur stor roll har kyrkan i politiken och polackers vardag idag? Polens auktoritära utveckling under senare tid har väckt mycket oro och kritik. Det har gällt den politiska styrningen av rättsväsendet och media i Polen, men också ytterligare begränsningar av aborträtten. Hur mycket har svängningen mot en nationalistisk värdekonservativ politik att göra med den katolska kyrkans starka ställning i Polen? Människor och tros Åsa Furuhagen och Firas Jonblat söker efter den katolska identiteten i Polen. Hur gick kyrkan från att vara en motståndskraft mot den kommunistiska diktaturen till att en patriotisk och regeringstrogen röst?  Följ med till det legendariska klostret Jasna Gora, en plats där polsk patriotism och katolicism möts. Hör den högerextrema organisationen Allpolsk ungdoms syn på vem som är polack och hör präster som oroar sig för att kyrkan lägger sig i politiken och associerar med det styrande partiet PIS; lag - och rättvisa. Programledare: Åsa Furuhagen och Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad gör sorgen med tron och vad gör tron med sorgen? Hur förändras vi som människor och kan sorgen till slut bli en gåva som ger livet mening? Varje dag dör det runt 250 personer i Sverige. Många lämnar efter sig anhöriga, familj och vänner i sorg och förtvivlan. Människor och tro gästas av sjukhusprästen Anna Smille som dagligen möter människor i sorg. Vi får även träffa teologen och författaren Patrik Hagman, som på kort tid miste både sin son och fru. Imamen för den Bosniska församlingen Mustafa Setkic berättar om den kollektiva sorg, som många av hans landsmän bär. Vilket slags musik som är populärast på begravningar och vad musiken kan betyda för sorgebearbetning beskriver Alf Gabrielsson, professor i musikpsykologi i ord och ton.  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad prästen tror på? Var går gränsen för när man inte kan kalla sig för präst längre? En präst har flera skrifter att förhålla sig till: prästlöftet, kyrkohandboken, psalmboken och Bibeln. Men vad händer om man utvecklar sin teologi och tänker utanför ramarna? Hur blir det när kyrkans lära börjar gå emot den egna övertygelser?  Svenska kyrkan har haft många strider om t.ex. kvinnliga präster och idag är frågan om präster måste viga samkönade en viktig fråga. Många präster efterlyser mer teologiska diskussioner men tvekar att ta upp kontroversiella frågor för att inte bli stämplade som bakåtsträvare. Hur långt kan en anpassning av kyrkan gå innan man börjar inse att kyrkan inte är det som man en gång fick sitt kall ifrån? Och är det samma kyrka som man besöker och känner igen sig om man t.ex. besöker en kyrka i Nässjö eller i centrala Stockholm? Hur tänker präster i andra samfund i Sverige? Människor och tro gästas av prästen och teologen Petra Carlsson. Vi får även följa med på ett syriskortodoxt bröllop förrättad av prästen Josef Togan och vi är på en begravning i Nässjö med prästen Miriam Wredén Klefbeck. I slutet av programmet samtalar vi med Ulf Bjereld om de nya reglerna för att ge bidrag till samfunden, kan man nekas bidrag om prästen eller imamen inte tillåter kvinnliga präster, samkönade äktenskap eller förordar omskärelse?

I veckans Människor och tro tar vi oss an Maria Magdalena. Hon blev tidigt helgon, men år 591 e:kr fördömde påven henne och blev istället skökan. Vad har den bilden tjänat för syfte? Men bilden av Maria Magdalena har succesivt förändrats. Inte minst genom de sensationella fynden i mitten av 1900 talet av gnostiska texter, bland annat Maria Magdalenas egna evangelium.  Inom populärkulturen har hon också väckt ett stort intresse, inte minst genom nya filmer och via boken ”Da Vincikoden”. Maria Magdalenas öde fascinerar människor över hela världen. Har Maria Magdalena fått en upprättelse? Och vad kan hon betyda för kvinnor idag? Människor och tro gästas av dominikanersyster Madeleine Fredell, författaren och feministen Gunilla Thorgren och Paul Linjamaa, religionshistoriker med inriktning på antiken. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Kommer jakten på tro och gemenskap att bara utspela sig på nätet framför en skärm? För en ny generation människor känns IRL allt längre bort och behovet av att ses i fysiska rum tynar sakta bort. I veckans Människor och tro tar vi oss an ”Den digitala kyrkan” där människor från hela världen kan enas kring en Guru via Youtube och där spiritismen fått en återuppväckelse i slutna grupper på facebook. Hur ska traditionella samfund göra för att nå ut mer digitalt, men samtidigt inte missa sitt egentliga budskap i nätets brus? Människor och tro gästas av Svenska kyrkans egen nätpräst Charlotte Fryklund, religionspsykologen Sara Duppils från Gävle Högskola och PR-konsulten Johan Lindahl. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Berätta om riterna i ditt liv - ring 08 24 15 00. Har du en religiös rit eller en sekulär ritual tillsammans med familjen eller i sportklubben? Riten är en grundsten i alla religioner och kan vara både högtidlig och komplicerad. Men riterna lever också kvar i sekulära samhällen och kan förändras mycket. Ett exempel är traditionerna runt Lucia. Riten kan förena men också skapa konflikter. Människor och tro bjuder in till ett samtal med lyssnarna. Behöver vi riter och vad har riten för funktion? Programledare Tithi Hahn gästas av Sandra Lantz, som undervisar om riter och myter på Högskolan i Gävle samt Yael Fried, intendent på Judiska museet i Stockholm. Ring 08 24 15 00 - telefonen är öppen från kl 13. Eller mejla mot@sverigesradio.se

President Trump stöddes av många evangelikala kristna i USA. Finns stödet kvar? I San Mateo kyrkan i Washington samlas flyktingar från El Salvador och här växer motståndet mot Trumps politik. Det första året med president Trump har splittrat det kristna USA. Många så kallade evangelikala kristna stödde honom – men frågan är om stödet finns kvar? Fredrik Gregorius, religionsvetare som studerat de evangelikala rörelserna, berättar om dagens relation mellan Trump och hans kristna väljare. Samtidigt finns det församlingar och progressiva kristna som motsätter sig Trumps politik. I San Mateo kyrkan i Washington samlas flyktingar från El Salvador och här växer oron över utvisningar och den allt hårdare retoriken mot invandrare. Reportage av frilansjournalisten Petra Glimåker Socolovsky  som bland annat möter Yury vars föräldrar hotas av utvisning. Men hon och andra i kyrkan agerar nu för att få de tillfälliga uppehållstillstånden, TPS, förlängda.

Hindunationalismen är en stark kraft i Indien som fört premiärminister Narendra Modi till makten. Men hur viktig är Modi och hans ideologi för de många indier som lever och arbetar i Sverige? Hindunationalismen är på framfart, både i Indien och i världen - och den politiska hinduismen finns även i Sverige. Indiens premiärminister Narendra Modi har ritat om den politiska kartan och en våg av nationalism sveper över landet. Rapporterna om religiösa motsättningar duggar tätt, samtidigt som Indien på flera sätt får det allt bättre. Indiens självförtroende har växt sedan premiärminister Narendra Modi och hindunationalistiska BJP fick makten för fyra år sedan. Men åsikterna om honom är delade. Det finns en växande oro för motsättningar mellan hinduer och andra religiösa grupper. Allt fler indier flyttar hit och många av de nya svenskindierna stödjer hindunationalismens framfart i Indien, hävdar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet. Han vittnar om en växande rädsla för att kritisera hinduiska dogmer och den sittande regeringen. De hindunationalistiska grupperingarna finns numera även i Sverige. Sabarinath Venugopalan är en av medlemmarna i den svenska avdelningen av HSS. Deras mål är att "ena den hinduiska befolkningen" och han anser att äkta nationalism alltid är bra. Vi hör också Pran Malhotra från det hinduiska templet i Sollentuna och konstnären Sujatro Ghosh som väckt starka känslor med sina fotografier på kvinnor i komasker. Vår korrespondent Claes Aronsson ger oss en inblick i den speciella relationen mellan Storbritannien och Indien. I studion finns Henrik Chetan Aspengren, som forskar på Sydasien vid Utrikespolitiska institutet och vår kulturkorrespondent Naila Saleem som bevakat Indien länge. Producent: Julia WiraeusProgramledare: Tithi Hahn

Intresset för nordisk hedendom växer. Vad i den forna asatron lockar en modern hedning och hur mycket stämmer asatron idag med de fornnordiska myterna? Medverkande: Katarina Harrison Lindbergh som sammanställt en uppslagsbok om Nordisk mytologi från A till Ö, Lars Goldammer,vice ordförande i asatrosamfundet Forn Sed, Peter Kåhl,riksblotansvarig i Nordiska asasamfundet, Emil Salmaso, reporter, Jens Möller, reporter, Hilmar Örn, överstepräst i Islands asatrosamfund, Henrik Hallgren, präst i samfundet Forn Sed och författare till boken Jordens ande. Krönika av SRs Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren om isvaksbad, välsignelser, och kyrkan och Putin.

Präster och arbetare hamnade på olika sidor i det finska inbördeskriget för hundra år sen. Mellan kyrkan och folket uppstod en förtroendekris som bearbetats ända in i vår tid. Programmet sändes första gången den 2 november 2017. Sixten Ekstrand vid kyrkostyrelsen i Helsingfors intervjuas om försoningsprocessen på senare år mellan arbetarrörelsen och Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det som behöver bearbetas är klyftan som skapades under inbördeskriget 1918. Upproret från "de röda" socialdemokraterna uppfattades av många finländska präster som ett brott mot den ordning Gud hade bestämt. Kyrkans män tog ställning för "de vita" (den borgerligt ledda senaten). Från de rödas sida agerades det aggressivt mot präster, som torterades och i vissa fall dödades. Det var de vita som vann kriget, men bland arbetare fanns länge en besvikelse mot kyrkan. Man tyckte att prästerna borde ha stått på de fattiga arbetarnas sida i stället för att liera sig med makten. Hur arvet från inbördeskriget lever kvar ända in i våra dagar har även Anna Lindholm studerat. Hon är gymnasielärare i religionskunskap och svenska och har debuterat med boken Projekt Ines. I den skildrar hon fem kvinnors tankar och öden under och efter inbördeskriget. Programledare Åsa Furuhagen intervjuar henne i programmet. Strax efter inbördeskriget fick Finland sin första skollag. Den anpassades efter att landets religiösa landskap redan då präglades av flera samfund. Frilansreporter Julia Wiraeus rapporterar om det speciella men omtvistade systemet för religionsundervisning, där skolbarnen delas upp efter vilken religion de tillhör. Ett av de samfund som i skollagen garanterades egen undervisning var den finsk-ortodoxa kyrkan. Den har officiell ställning som folkkyrka vid sidan om den dominerande, evangelisk-lutherska kyrkan. I dag växer både den finsk-ortodoxa och den rysk-ortodoxa kyrkan. Det berättar frilansreporter Henrik Dammberg i ett reportage. Och båda kyrkorna skulle helst se att den andra kom över till det egna laget. Bisittare till Åsa Furuhagen i programmet är Thella Johnson, tidigare Sveriges radios korrespondent med placering i Finland.

President Al Sisi håller landet och folket i ett järngrepp. Hur använder han islam som verktyg i sin maktutövning? Om makten och islam i Egypten, sju år efter revolutionen. För snart sju år sen - den 25 januari 2011 - inleddes det folkliga upproret mot den egyptiske diktatorn Hosni Mubarak. Idag, sju år senare är både demokratirörelsen och det muslimska brödraskapet krossade. Hur använder fältmarsalken och presidenten Al Sisi islam för att nå sina politiska mål? Hur självständig är islams tyngsta auktoritet universitetet Al Azhar och kan militären kontrollera extremismen som slår mot Egyptens religiösa minoriteter? Reportage från en sufisk moské Kairo av Edgar Mannheimer och samtal med Fredrik Brusi, Egyptenkännare och docent i religionshistoria. Hör också om påven Franciscus besök i Chile. Katolska kyrkan kritiseras för pedofilskandalen inom kyrkan i Chile, men också för övergreppen mot urfolket mapuche. De senaste månaderna har flera kyrkor bränts ner i protest mot påvens besök och mer radikala mapuchegrupper tros ligga bakom dåden. Kommer påven tala om urfolkens rättigheter under sitt besök i Chile? Reportage av Lotten Collin.

I en global värld ser vi kris och sammanbrott - men också många visioner och livliga diskussioner om en mer inkluderande islam - vad betyder i det så fall det för idédebatt och jämlikhet? Framtidsspaningar med Iman Baroudi imamutbildad styrelseledamot i Angredsmoskén samt statsvetaren Akbar Abdul Rasul som beskriver sig som progressiv muslim. Professor i islamisk teologi och filosofi Mohammad Fazlhashemi ger historiska återblickar på den återkommande diskussionen om en reformerad islam. Möt också Seyran Ates, kvinnan bakom Berlins första liberala moské, Ibn-Rushd-Goethe-moskén. Möt elingenjören Diyari Mahmoud från Linköping som på fritiden gör humorsidan Halalkomedi med karaktärer som Muslimmamman och den frågvise Bosse. Lina Sjöberg, doktor i Gamla Testamentets exegetik berättar om sin nya roman om superhjälten Simson - vad skulle han få för diagnos idag?

- Jag är inte religiös, men jag tror på "nåt". När Människor och tro utnämnde Nåtismen till Sveriges vanligaste religion höll många lyssnare med. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Och när vi bad lyssnarna ringa och mejla in till programmet var det många som kände igen sig. Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? I det här programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges Radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet som sändes första gången den 12 oktober 2017  har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström. Du hör också en intervju från den 5 oktober med teologen Tomas Walch, initiativtagare till nätverket Kristen bortom Gud.

Ensamhet kan vara både en börda och en möjlighet. I religionerna finns en tradition av att uppsöka ensamheten för att nå andliga insikter. Men rent existentiellt är ensamheten oftast plågsam. I jultider, då många lider extra mycket av att sakna familj eller vänner, fördjupar sig Människor och tro i ämnet ensamhet. Danica Kragic är professor i datalogi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Människor och tros reporter Shadi Rostamzadeh intervjuar henne om de nya sällskapsrobotarna. Är de en hjälp för ensamma eller en nödlösning som tvärtom kan vara skadlig? Vår reporter Emil Salmaso har besökt gruppen Anonyma ensamma, som träffas regelbundet i Svenska kyrkans lokaler, Sofia församling i Stockholm. De pratar om sina egna liv. Om ensamhet i frånvaro av människor och ensamhet man kan känna i sällskap och i relationer. - Ensamt blir det först när man inte har någon alls att prata med. Då blir det jobbigt. Då har det gått över gränsen för vad man klarar av, man kan inte vara hur ensam som helst, säger Lilian i reportaget. Religionspsykologen Antoon Geels intervjuas av programledare Tithi Hahn om ensamhet som andlig metod och gemenskapens betydelse i religiösa sammanhang. Han har bland annat i sin forskning pratat med tibetanska munkar som isolerat sig i veckor och månader i ett mörkt rum. Ensamheten och frånvaron av sinnesintryck har varit deras sätt att skapa andliga upplevelser och förbereda sig inför döden. I studion beteendevetare Ingemar Gens och musikern och församlingspedagogen Tommie Sewón. De leder gruppen Anonyma ensamma. Tommie Sewón är också aktuell med boken Huskroppar, nio berättelser om olika sorters ensamhet. I programmet möter vi även Rutu Modan, judisk serietecknare från Tel Aviv. Rutu Modans serieböcker handlar om livet i Israel, om judisk identitet och familjens betydelse, kärlek och våldsam politisk vardag. Människor och tros reporter Brita Häll mötte henne under Limmud Stockholm, en judisk kulturfestival i november. Religiösa i Kina pressas att visa att den de mest av allt tror på inte är Gud utan landets högste ledare. Det handlar veckans krönika om, signerad Hanna Sahlberg.

Hög tid för frikyrkorna att börja bejaka samkönade relationer. Det tycker Jennie Sjöström, förlagschef för bokförlaget Libris. Hösten 2017 har hon gett ut två böcker, som startade en frikyrklig debatt. I programmet berättar hon om initiativet och hur det tagits emot. David Berjlund, journalist uppvuxen i Missionskyrkan och med lång erfarenhet av att vara ute och prata med skolungdomar och andra om hbtq-frågor, samtalar med Jennie Sjöström och med programledare Tithi Hahn. Människor och tros reporter Emil Salmaso har träffat Anton Lundholm, som skrivit en av de aktuella böckerna, "Välkommen in i min garderob". Anton Lundholm försökte bli kvitt sina känslor för andra män genom förbön innan han kom fram till att han ville förena sin tro och sin homosexualitet. Det finns en religiös bakgrund till Donald Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem. Det berättar Sveriges radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind om i programmet. Bland evangelikala kristna finns en grupp som tror att Jerusalem måste bli huvudstad i Israel igen för att Jesus ska kunna komma tillbaka. De ser alltså Trumps beslut som ett sätt att påskynda frälsarens återkomst. Hjälper religionsdialog mot antisemitism? Programledare Tithi Hahn intervjuar Freddy Gellberg, ordförande i Malmö judiska församling. Veckans krönika kommer från Cecilia Uddén, Sveriges radios korrespondent i Kairo. Den handlar om judehat i Mellanöstern och ungdomar som aldrig hört talas om Förintelsen. Vilka existentiella frågor återkommer i filmskaparen Ingmar Bergmans verk? Caroline Krook, pensionerad biskop, är aktuell med en ny bok på temat. Hon samtalar med Tithi Hahn och med kulturjournalisten och författaren Mikael Timm, som även han skrivit en Bergmanbiografi.

Är de offer eller förövare, och hur ska Europa bemöta dem? Det handlar om kvinnor som varit med i islamiska staten i Syrien och Irak och nu återvänder till sina hemländer. De kvinnor som rekryterades från Frankrike till den islamiska staten kommer ofta från medelklassen och lockades av tanken på att få underordna sig en stark man. Det säger psykoanalytikern Fethi Benslama i frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbachs reportage. Tillsammans med sociologen och antropologen Farhad Khosrokhavar har han nyligen kommit ut med en bok om kvinnlig europeisk jihadism. När IS nu har tryckts tillbaka i Syrien och Irak, befinner många av kvinnorna sig i desperat läge. Ofta är de änkor med flera småbarn. Alltfler av dem återvänder till Europa, vars regeringar måste ta ställning till hur de ska tas emot. Den franska advokaten Samia Maktouf säger i reportaget att kvinnorna som återvänder från IS inte ska behandlas på något annat sätt än om de varit män: - Det finns kvinnor som har åkt till Syrien, förblindade av sina män. De finns de som ångrar sig. Men det finns också de som stödjer våldet. Jag är feminist, och anser att kvinnor ska dömas enligt samma kriterier som män, säger hon. Ska kvinnorna straffas, vårdas, avprogrammeras? Är de offer eller lika ansvariga som männen? Och vad har Sverige för strategi för kvinnor som kommer hem från IS? Reportage och samtal i studion med bland andra psykologen Yassin Ekdahl, sociologen Evin Ismail och journalisten Sanna Klinghoffer. I programmet intervjuas även Yetnebersh Nigussie, mänskliga rättigheter-aktivist från Etiopien. Hon besökte nyligen Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. För programledare Tithi Hahn berättade hon bland annat om hur uppväxten i ett kloster lärde henne att världen styrs av starka kvinnor – en lärdom som hjälpt henne att fokusera på sina styrkor och inte på sitt funktionshinder. På strömningstjänsten HBO Nordic startar serien Knightfall. Hur kommer det sig att så många tv-serier använder religiös tematik i allmänhet och tempelherreorden i synnerhet? Teologen och tv-seriekännaren Joel Halldorf medverkar i programmet. Veckans krönika kommer från Sveriges radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén och handlar om oläkta sår och kyrkornas relation till makten på Balkan.

En kraftfull karl som strider för Kristus. En mjuk man som ägnar sig åt relationer. Se där två konkurrerande kristna mansideal. Människor och tro diskuterar kristen manlighet. Kyrkan beskylls ibland för att vara alltför kvinnlig och ha svårt för att attrahera män. Men i dessa Metoo-tider vill Gustaf Björkman, pastor i Equmeniakyrkan, slå ett slag för den mjuke, mesige mannen som sägs vara så väl representerad i kristna kretsar. Lyhörd och inkännande och aldrig drömma om att våldföra sig på kvinnor - det kristna mansidealet är något att vara stolt över, menar Gustaf Björkman. Alexander Eriksson är gymnasielärare i Lund. Han har forskat i kristna mansideal och varför många upplever kyrkan som kvinnlig.  Människor och tros reporter Emil Salmaso har besökt en mansdag i den karismatiska frikyrkan Hillsong i Märsta. Han har också intervjuat Hillsongs pastor Andreas Nielsen om kristen mansroll och vikten av manliga förebilder. I programmet möter vi även Ikram Abdulkadir, poet och ordförande i den muslimska studentföreningen i Malmö. I helgen tävlar hon i finalen i Ortens bästa poet, förortstävlingen i poesi för ungdomar. Frilansjournalist Natacha López har träffat henne på hemmaplan i Malmö. Lotten Collin, Sveriges radios Latinamerikakorrespondent, rapporterar om den roll värdefrågor fått i det chilenska valet. Trossamfund och föreningar ska främja demokratiska värderingar för att kunna få statliga bidrag. Men hur ska främjandet gå till och vilka demokratikriterier behövs? Den frågan ligger i botten på en rad olika pågående utredningar. Frågan aktualiseras också av att MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) i våras nekade bidrag till föreningen Sveriges unga muslimer men nyligen fick bakläxa för det beslutet av Förvaltningsrätten. Daniel Lindvall deltar i programmet från en studio i Göteborg. Han är huvudsekreterare i utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund och intervjuas av Tithi Hahn om vilka utredningar som pågår och varför demokrativillkor behövs. Veckans krönika kommer från Zimbabwe och Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Han reflekterar över kyrkans roll under expresidenten Robert Mugabes uppgång och fall.

Bryr sig Gud om vem jag har sex med? Är Gud emot tillfälliga relationer - i så fall varför? I temaprogrammet om sex och religion delar lyssnarna med sig av sina tankar och erfarenheter. Om jag ligger med någon av samma kön som jag, är det något som Gud har synpunkter på? Hur ser Gud på sex före eller utanför äktenskapet? Kan Gud ändra sig och vara mer tillåtande än för tusentals år sen? Varför har religionerna regler för sex?  De här frågorna diskuterar Människor och tro i ett telefonväkteri. Hör lyssnarnas åsikter och berättelser, som handlar om allt ifrån att söka Gud genom sexualiteten till att ha tillbringat tonåren i en religiös miljö där onani betraktades som en synd. I studion gästas programledare Åsa Furuhagen av Haydar Adelson, som är psykolog, muslim och ordförande i Stockholm Pride, samt Anna Sophia Bonde, som är präst och bibellärare på Helsjöns folkhögskola.

Slöjförbud är ett allt vanligare inslag i svensk debatt. Människor och tro besöker Trollhättan, där Liberalerna vill stoppa alla religiösa symboler på barn och vuxna i kommunens verksamhet. Rita Paulsson Svensson är drivande bakom Liberalernas förslag i Trollhättan. Partiet vill att alla religiösa och politiska symboler ska vara tillåtna - men utanför arbetstid. Själv är Rita Paulsson Svensson katolik och skulle om förslaget blir verklighet behöva ta av sig korset hon bär runt halsen. Men det tycker hon det är värt: - När någon ska träffa mig vill jag inte att personen ska se mitt kors utan se mig som just den människa jag är, säger Rita Paulsson Svensson. Hon anser att den muslimska slöjan inte går ihop med kommunens jämställdhetsarbete. Dessutom hoppas hon att segregationen i Trollhättan skulle minska genom ett förbud för religiösa och politiska symboler i kommunal verksamhet. Men då skulle inte längre de tolvåriga tvillingarna Samaya och Samira Sahleh eller deras 13-åriga kompis Maria Mohammud få ha sin slöja när de går till fritidsgården Kronan. Det tycker de är en dålig idé, berättar de i Shadi Rostamzadehs reportage. I programmet berättar även Hajar hur hon som åttaåring tvingades av sin mamma att börja bära slöja. Men senare under hennes skoltid blev slöjan en viktig symbol för religionen och gemenskapen med muslimska skolkamrater. Och som vuxen bär hon slöjan med stolthet. - Jag stöttar alla starka, subjektiva kvinnor som väljer själva hur de vill klä sig. Slöja, burka, niqab eller kort kjol och spetslinne, vad som helst, säger hon i Lollo Collmars reportage. Debatt i studion mellan Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Göteborgspostens ledarskribent Jenny Sonesson. Dessutom samtal med programledare Åsa Furuhagen och Gabriel Byström, författare till boken ”Med Guds hjälp – om religion och politik i Ryssland, Ungern och Polen”. Varför gör kyrka och regering gemensam sak för nationalismen?

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik.

Saudiarabiens unga befolkning vill ha ett normalt liv, säger Mohammed bin Salman, kronprins i Saudiarabien. Då krävs en återgång till moderat islam, menar han. Ett Saudiarabien som är öppet mot världen, öppet för alla religioner. Det vill den saudiske kronprinsen arbeta för, säger han i en tv-intervju. Han säger också att han tror att extremismen i landet kan utrotas inom en snar framtid. Vad betyder detta och varför gör han den här religiösa programförklaringen? Mellanösternkännaren Bitte Hammargren bidrar med en analys. Drus och singel. Druserna är en religiös minoritetsgrupp i Mellanöstern, främst Syrien och Libanon, med krav på att gifta sig inom gruppen. Samtal med Firas Jonblat, journalist och ogift drus som varit på en drusisk singelträff i Libanon. Hur långt kan man kompromissa med sitt eget liv för att inte svika föräldrarna och traditionen? Halloween – den existentiella seden. När halloween introducerades i Sverige höjdes många oroliga kyrkliga röster. I dag har halloween etablerat sig som en sed där de existentiella frågorna om liv och död kan hanteras med lekfullhet. Samtidigt som helgen Alla helgons dag fått draghjälp. Intervju med etnolog Agneta Lilja som forskat kring halloween. Fredrik Westblom är sökare och journalist på Vasabladet i Finland. I programmet berättar han för programledare Åsa Furuhagen om sitt projekt "12 religioner på 12 månader". Han har testat en livsåskådning i taget och hittat flera favoriter.

Nya moskébyggen varit en trätofråga i Sverige i flera decennier. Men vilka är det i dag som motsätter sig nya byggen och hur motiverar de sitt motstånd? Reportage och samtal i Människor och tro om motståndet mot nya moskéer med särskilt fokus på de två pågående processerna i Norrköping och Karlstad. Ofta blir det numera en kommunal fråga att hantera namninsamlingar med krav på folkomröstning. Med bland andra Mensur Mustafic, ordförande i den bosniska islamiska föreningen i Norrköping, Darko Mamkovich, SD Norrköping, Ulla Walldén som är kanalchef för P4 Värmland och DN-journalisten Niklas Orrenius. I programmet tar vi också upp den svåra, men ibland dolda, sorgen efter förlusten av ett spädbarn. Regissören Karin Ekberg har under två års tid följt en mamma och en pappa vars dotter dog strax före födseln. Karin Ekbergs dokumentärfilm Efter Inez sänds i SVT i höst. Ingela Bendt är aktuell med en antologi, Ett litet barn dör - ett ögonblicks skillnad, som första gången gavs ut 1997 och nu kommit i uppdaterad nyutgåva. De samtalar med programledare Åsa Furuhagen om sorg och minnen förknippade med förlusten av ett spädbarn. Veckans krönika kommer från Sveriges radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson och anknyter till den världsvida kampanjen för att uppmärksamma sexuella trakasserier. Hur uppmärksammas frågan i Frankrike?

"Jag är inte religiös men jag tror på nåt." Så är det många som beskriver sig själva. Människor och tro djupdyker i frågan: vad kan detta "nåt" vara? Veckans program diskuterar vad vi svenskar tror på nuförtiden. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Är du en av dem som tror på "nåt"? Eller letar du efter NÅT att tro på? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? I programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström.

Ny forskning pekar på att det är fler i Sverige än man tidigare trott som helt saknar livsåskådning. Det som minskar är både religiös tro och ett mer allmänt andligt intresse. Nyandlighet är ingen bred, folklig trend. Däremot har miljö och hälsa seglat upp som två nya livsåskådningar. Enkät med människor på Centralen i Stockholm och intervju med forskaren Carl Reinhold Bråkenhielm. Reporter Shadi Rostamzadeh. Interreligiöst arbete med gemensam samvaro och dialog – vad är poängen, vad går kritiken ut på och tror de på samma gud? Reportage från en interreligiös verksamhet i Flemingsberg, intervjuer med Agneta Blom, kommunfullmäktiges ordförande i Örebro och ordförande för det interreligiösa rådet, och Peter Weiderud vid Svenska institutet i Alexandria med erfarenheter från religionsdialog på Cypern. I studion Ulf Jonsson, jesuitpater som i dagarna är med och arrangerar en internationell konferens i Uppsala om religionsteologi. Reporter i Flemingsberg Alexandra Sandels. Kristen bortom gud. Ett nystartat nätverk inom Svenska kyrkan håller andakter för människor som inte vill behöva tro på något övernaturligt. Gud måste inte vara en person, det kan vara ett tillstånd i stället. Samtal i studion med teologen och initiativtagaren Tomas Walch.  

Två demonstrationer ordnas på kort tid i Göteborg av NMR, Nordiska motståndsrörelsen. En organisation med tydligt antisemitisk agenda, enligt forskaren Lars M Andersson. NMR förnekar Förintelsen av judar under Andra världskriget och vill enligt punkt två på sitt politiska manifest "verka för att återta makten från den globala sionistiska elit som ekonomiskt och rent militärt ockuperat större delen av vår värld". Varför har den här retoriken varit så uthållig genom historien, hur kommer det sig att judar återkommande utses till fiende? Det analyserar historikern Lars M Andersson i programmet. Vi hör också Allan Stutzinsky, ordförande i Judiska församlingen i Göteborg, om hur församlingen ser på demonstrationen och vilka vägar han tror på för att motverka antisemitism. Vår reporter Shadi Rostamzadeh har besökt Judiska museets utställning Traces of Existence, som öppnar i dagarna. Den sätter ljuset på det historiska så kallade Stora judedopet, när två familjer på 1600-talet tvingades välja mellan att konvertera till kristendomen eller omedelbart lämna Sverige. Museichefen Christina Gamstorp ser kopplingar till vår egen tid, där judar känner sig hotade och överväger att söka sig en säker plats någon annanstans i världen. Britta Hermansson växte upp med sorgen över en bror som dött innan hon föddes. En sorg som i många år hotade hennes livsglädje. Britta är i dag pastor i Equmeniakyrkan, aktuell med boken De vi ville bli, och hon deltar i programmet från Bokmässan i Göteborg. Det gör även Kashif Virk, som representerar Ahmadiyya Muslimska samfundet i mässan under temat "Fråga en muslim". Vad människor vill veta om islam berättar han om i Människor och tro. Publicisten Mats Svegfors har funderat över vilken roll religionen spelar i den svenska politiken och hur de olika partierna förhåller sig till religion. Det har han skrivit en rapport om, Politiken och det postsekulära Sverige. Bakom rapporten står även Sankta Katharinastiftelsen. I somras brann ett höghus i västra London, Grenfell Tower, med katastrofala följder. Hittills har 67 identifierats som döda. Sveriges radios korrespondent med ungt perspektiv, Palmira Koukkari Mbenga, har besökt en minnesplats och skickar en krönika om hur sörjande förenas över religionsgränserna. Programledare: Åsa Furuhagen.

Drömmen om en fristad för kristna i Irak - ett steg närmare att förverkligas eller ännu längre ifrån? Den planerade kurdiska folkomröstningen oroar minoriteterna i regionen. De kristna i Mellanöstern är hårt trängda. Därför har drömmen om Nineve betydelse för fler än enbart de kristna i Irak. I programmet hör vi Ilona Touma, svensk kristen assyrier, tala om vad en egen region skulle kunna betyda även för assyrier i övriga delar av världen. Medverkar gör också två andra kristna - Athra Kado, assyrisk aktivist i Alqosh i norra Irak och med ett förflutet som soldat i en kristen milis, samt Liberalernas Robert Hannah. Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström, på plats i Irak, bidrar med en analys. Och Shorsh Kadir Rahem, den kurdiska regeringens representant i Sverige, svarar på oron från de minoriteter som ser den kurdiska folkomröstningen som ett hot. Den muslimska minoriteten Rohingyas flyr nu i stora skaror från Burma. Vilken är den religiösa bakgrunden till förföljelsen av denna folkgrupp? Det reder Kristina Jelmin ut i programmet. Hon är verksamhetsansvarig i Svenska Burmakommittén. Gunilla Thorgren är aktuell med boken Guds olydiga revben. Hon har läst Gamla och Nya testamentet med feministiska ögon och är djupt skakad av både gudsbilden och framställningen av kvinnan.

Vad menar kyrkopolitikerna med sina slagord och vad står egentligen på spel i kyrkovalet? Det borrar Människor och tro i under detta temaprogram om kyrkovalet. En öppen folkkyrka eller en kyrka med betoning på "svenska" - vad betyder det i praktiken och vad blir det för skillnad beroende på hur man röstar den 17 september? I programmet debatterar Jesper Eneroth för Socialdemokraterna och Aron Emilsson för Sverigedemokraterna. Partipolitikens plats i Svenska kyrkan är också en av valfrågorna. Detta, bland annat, debatterar i programmet Elisabeth Sandlund, som kandiderar för Frimodig kyrka, och Centerpartiets Daniel Tisell. Vår reporter Julia Wiraeus har också rest till Säffle pastorat för att ta tempen på den lokala kyrkopolitiken. Känslorna är starka när verksamhet - som till exempel barnverksamhet och diakoni - ställs mot gamla älskade byggnader. Gillberga sockenstuga, där kyrkokören övar och flera generationer av gillbergabor har haft sina dopkaffen, hotas av försäljning. Detta för att skapa balans i pastoratets budget. Sven Jansson, Gillberga, är en av dem som oroas starkt inför hotet om försäljning. Kyrkoherde Lena Skoting tycker frågan är viktig och hade önskat sig tydligare besked redan före valet från kyrkopolitikerna hur de vill prioritera i budgeten. Hur kommer det sig att Finland och Norge lyckats få fler att gå och rösta i sina kyrkoval? Julia Wiraeus ringde upp Veli-Matti Salminen och Ole-Inge Beckelund. Programledare Åsa Furuhagen har i programmet en bisittare, Erik Lindfelt, som är frilansjournalist med inriktning på religion och livsåskådning.

Borde vi ha dödshjälp i Sverige? Frågan väcks med jämna mellanrum och väcker alltid starka känslor. Samtal, reportage och fakta i temaprogrammet "Hjälp att dö". Oregonmetoden nämns allt oftare i debatten som möjlig även i Sverige, men vad går den ut på? Människor och tros reporter Julia Wiraeus ger fakta och bakgrund. I Belgien är eutanasi laglig och där det finns det katolska läkare och klosterbröder som utför dödshjälp. Hör bland andra läkaren Corinne Van Oost och sjuksköterskan Eric Vermeer, vars åsikter i frågan går isär. Reportage från frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbach. Cathy Rentzenbrink, aktuell med boken Allt för min bror, samtalar med Människor och tros Brita Häll om sin bror Matty. Han blev påkörd och låg åtta år i vegetativt tillstånd innan familjen fick domstolens tillåtelse att ta bort de livsuppehållande åtgärderna. Programledare Åsa Furuhagen har sällskap i studion av Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, Mikaela Luthman, läkare vid Stockholms sjukhem, och Philip de Croy, religionshistoriker med inriktning på döden.

Pengar från Saudiarabien ger fattiga Mali välbehövliga skolor och sjukhus. Hur mycket sträng religiös påverkan får landet på köpet? Reportage i Människor och tro från Mali. De kvinnliga studenterna sitter längst bak i klassrummet på Sahel-universitetet, ett av de lärosäten som byggts med utländska pengar. Här läser 400 studenter arabiska, islamsk lag och datakunskap. Kvinnorna på universitetet får välja mellan att bära niqab eller hijab, bara de inte är barhuvade. Reportern Katarina Höije har intervjuat studenter, imamer och politiker i Mali. Snart kyrkoval och Människor och tro har besökt Skärholmen och Tumba, där Svenska kyrkan är i minoritet. Hur ser kyrkopolitiken ut i praktiken när bara en liten del av invånarna är medlemmar? Reportage av Julia Wiraeus. Vilka är de speciella demokratiska utmaningarna för kyrkan i förorten? Samtal i studion med kyrkoherde Ann Aldén. Vit kristen flicka blir fosterbarn i muslimsk familj. En nyhet som skapat debatt och starka känslor i Storbritannien. Catarina Gustafsson funderar i sin Londonkrönika om reaktionerna blivit desamma ifall till exempel hon själv tagit sig an ett muslimskt brittiskt barn, lärt ut lite svenska och serverat korv stroganoff. Religionshistoriker Christer Hedin utmanar i sin nya bok bilden av Sverige som ett lutherskt land. Han samtalar med programledare Åsa Furuhagen om kristendomens svenska historia.

Din man skriver några ord i ett sms, och du är ögonblickligen frånskild. Så ser den indiska muslimska lag ut som nu ska ändras. Men varför har Indien separata familjelagar för olika religioner? De kontroversiella muslimska snabbskilsmässorna har i veckan dömts ut i Indiens högsta domstol. Tidigare har över 20 muslimska länder förbjudit bruket. Nu kommer Indien att följa deras exempel. Det är en seger för kvinnorna – men systemet med olika familjelagar för de olika religionerna lever kvar. Hör kommentarer från bland andra juristen Vrinda Grover som företrätt kvinnor i många uppmärksammade rättsfall i Indien. Samtal i studion med Människor och tros reporter och Indienkännaren Julia Wiraeus. Reportage från den nyöppnade moskén i Berlin med röster från bland andra homosexuelle 42-årige Christian som äntligen hittat en gudstjänstlokal där han känner sig hemma. Intervju med den grundaren Seyran Ates. ”Man ska se oss som en muslimsk reformationsrörelse”, säger hon. Snart kyrkoval i Sverige, till en beräknad kostnad av cirka 160 miljoner kronor. Varför går bara var tionde medlem och röstar? Borde systemet ändras? Analys i studion med Lennart Lundberg, Kyrkans Tidning. Ingen dirigent, ingen publik och ingen konsert. Sångartraditionen Sacred Harp i USA handlar helt och hållet om att träffas och sjunga gamla sånger från kolonialtiden. Och trots att man numera kommer från en mycket blandad religiös bakgrund håller man hårt på de gamla kristna sångtexterna. Reportage från Massachusetts av frilansjournalisten Mattias Lundblad. Vad är en existensfestival? Imorgon, fredag, är det i alla fall dags för en sån på Österlen i Skåne. Vilka livsfrågor som festivalen ska fördjupa sig i - genom bland annat samtal, föredrag och lyrik - berättar Cilla Ungerth Jolis, som är psykoterapeut och en av grundarna till den ideella existentiella föreningen Convenium. Veckans krönika kommer från Sten Sjöström. Han har varit sommarens korrespondent i Moskva och kunnat jämföra färska intryck av Ryssland med sina tidigare erfarenheter från Sovjettiden. Politisk propaganda spelar fortfarande en viktig roll, menar Sten Sjöström, men nu är det rysk-ortodox kristendom som används i propagandan i stället för kommunism.

Hur präglar religion och tradition uppväxten? Komikern Marika Carlsson, politikern Amineh Kakabaveh, filmaren Maj Wechselmann och musikern Hans Caldaras berättar om sin barndom och sina föräldrar. Hur mycket vi än försöker kommer vi inte ifrån vår uppväxt. Familjen, föräldrarna, de traditioner, idéer och den tro de bar på, som en tung ryggsäck eller en trygghet. I dagens program möter vi fyra människor som gästat vårt program och som berättar om sin uppväxt och hur den format dom. Programledare Åsa Furuhagen

Många tror att religion bara skapar konflikter, men det stämmer inte. Religion behövs för att lösa konflikter. Det säger rabbinen Michael Melchior i Människor och tro. Den danske rabbinen Michael Melchior var en av huvudpersonerna i lösningen av Tempelbergskonflikten nyligen, en kris som enligt honom var betydligt mer ödesdiger än omvärlden förstod. I Fredrik Wadströms reportage berättar han om den senaste akuta krisen och hur han ser på utsikterna att lösa Israel-Palestinakonflikten. Någon gång i framtiden kanske kristenheten kan enas om påven som samlande talesperson. Det hoppas Anders Arborelius, Sveriges förste kardinal, i ett samtal i Människor och tro. Han talar också om sin uppväxt och om varför katolska kyrkan värdesätter celibatet. Existensen och allas lika värde. Två av de frågor som diskuteras på Humanisternas konfirmationsläger. Vilket budskap förmedlas och vad är det man egentligen konfirmerar? Möt konfirmanderna Alva Gyllinge Lundqvist, Edgar Thies Lagergren, Lukas Lundström och Gemma Gröndahl i Elin Lemels reportage. Med hjälp av författaren och poeten Jasim Mohamed gör vi ett besök på den grekiska ön Samos och Marias taverna, som hösten 2015 blir centrum i arbetet med att hjälpa flyktingar från krigets Syrien. Jasim Mohamed samtalar i programmet med Tithi Hahn om de existentiella frågor som följer i flyktingkrisens spår. Veckans krönika kommer från Daniel Alling i Berlin. Han ser stora preussiska byggnader återuppföras, bland annat Garnisonskyrkan med ett 100 meter högt torn. Då går hans tankar osökt till ett varuhus i Ullared.

Den katolska kyrkan kritiserar öppet Venezuelas president Nicolas Maduro. Det hindrar inte att Maduro bett kyrkan om hjälp med medling i landets allvarliga politiska situation. Den katolska kyrkan är starkt oroad över den politiska utvecklingen i Venezuela, och har bland annat krävt riktiga demokratiska val och frisläppande av politiska fångar. Kyrkans engagemang har besvarats med både verbala och fysiska attacker. Bland annat har president Nicolas Maduro anklagat kyrkan för att på ett förrädiskt sätt ”gynna alla världens kapitalister och perversa”. Fredrik Heiding, Newmaninstitutet, kommer till studion för att ge en bild av kyrkans roll i konflikten. Jamila Hussein, sociolog och kriminolog, är aktuell med boken Heder och hedersvåld. Hon menar att hon bryter mot ett tabu genom att forska i ämnet. Vilken betydelse har religionen för hedersvåld och vilka konkreta åtgärder vill hon se för att hjälpa de utsatta? På Kuba var ateismen påbjuden fram till för femton år sen. I dag växer de religiösa samfunden och den katolska kyrkan har fått en central betydelse i samhället. Reportage i Människor och tro av Lars Palmgren. Natalie Lantz, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet, har lovordats för sin översättning av David Grossmanns nya bok En häst kommer in på en bar. Hon samtalar med programledare Tithi Hahn om sin forskning och sitt förhållande till judisk tro och kultur. Veckans utrikeskrönikör Lasse Johansson i Washington sitter mitt under storpolitiskt tumult och googlar på nunnor. Över 7 000 amerikanska nunnor har nämligen skrivit under ett upprop mot president Donald Trumps planer på att skrota sjukförsäkringssystemet Obamacare. Nunnornas initiativ är en påminnelse om att USA inte enkelt kan delas in i religiösa konservativa och sekulära liberala.

Israel tog ner metalldetektorerna som placerats ut vid Tempelberget i Jerusalem, efter utbredda protester. Ger religionen upphov till konflikt eller möjlighet till lösningar? Metalldetektorerna hade satts upp efter att israeliska poliser som vaktade området skjutits ihjäl av palestinska män. Sedan dödades flera palestinier av israeliska styrkor och protesterna spred sig internationellt. Under torsdagen uppmanade högt uppsatta muslimska ledare sina trosfränder att avsluta protestaktionerna och återvända till Tempelberget för att be. Trots det har nya oroligheter utbrutit. Jesper Svartvik, professor i religionsteologi vid Lunds universitet och Svenska teologiska institutet i Jerusalem, gästar Människor och tro för att prata om teologin bakom rubrikerna. Avtal med idéburna organisationer kan bryta mot lagen Trossamfund och andra idéburna organisationer som levererar sociala tjänster åt kommunerna får inte särbehandlas i förhållande till vinstdrivande företag. Det menar Konkurrensverket, som genomför en granskning av så kallat IOP, idéburet offentligt partnerskap och som nu har gjort en första anmälan om otillåten direktupphandling. Vad får det här för konsekvenser för framtida samarbeten? Hör Malin de Jounge, enhetschef på Konkurrensverket och Maude Kardell, områdeschef för äldreomsorg och hospice på Bräcke diakoni, i Elin Lemels reportage. Bok om helig hemlängtan Den kristne kulturskribenten John Sjögren, aktuell med boken Återställelsens glädje - en essä om att komma hem, kommer till studion för ett samtal, med programledaren Fredrik Wadström, om längtan tillbaka till en helig barndom. Myter och sanningar om självmord i Japan En ny undersökning visar att självmord, trots riktade insatser, fortfarande är den vanligaste dödsorsaken bland japaner i åldersgruppen 15-39 år. Beror det på kamikazekulturen där unga män offrade sig för kejsaren eller det traditionella harakiri- att gå i döden för att rädda sin ära? Eller är det, tvärtemot modern mytbildning, så att självmord varken är särskilt ärofyllt eller omhuldat i Japan heller? Frilansjournalisten Jon Thunqvist undersöker frågorna, som väcks i en skog vid foten av Mount Fuji. Medverkar gör bland andra Michiyo Nishigaki vars son Naoya begick självmord efter en långvarig depression och John Traphagan, professor vid Texas University i Austin, antropolog med Japan som specialitet. Programledare är Fredrik Wadström

Skänker pengar till tiggare eller avstår från att säga sanningen till den som blir ledsen och sårad. Hur gör du när du är god? Människor och tro i P1 bjuder in till samtal med lyssnarna. Vad är en god gärning för dig? Är det avsikten eller resultatet som räknas? Kommer godheten inifrån eller kanske ifrån ovan? Samtalet leds av Människor och tros programledare Åsa Furuhagen och i panelen finns Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och författaren Anita Santesson. Hur känner man igen äkta godhet? Samira Othman i Bangkok står för veckans utrikeskrönika. Telefonslussen öppnar kl. 14 den 21 juli på nummer 08 22 45 00. Det går också bra att mejla frågor på mot@sverigesradio.se.

Muslimska religiösa ledare från flera länder reser runt i buss till platser i Europa som utsatts för islamistiska terrordåd för att hedra offren och fördöma terrorn. Sveriges Radios utsända i Paris, Nathalie Rothschild, medverkar i sändningen och berättar om imamernas resa och reaktionerna den fått.    Mellanösterns minoritetsreligioner i Sverige  Sveriges religiösa karta förändras hela tiden, inte minst på grund av migrationen. I augusti kommer en ny rapport från Myndigheten för stöd till trossamfund om följande fem religiösa minoritetsgrupper från Mellanöstern:  mandeer, yezidier, aleviter, druser och alawiter. Flera av grupperna återfinns i Sverige och växer här. Vilka är de här grupperna och varför är det viktigt att ha kunskap om dem? Samtal med två av författarna till boken "Religiösa minoriteter från Mellanöstern": Simon Sorgenfrei, lektor i religionsvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap.     Libanesiskt kulturkafe vill motverka sekterism och radikalisering I hamnstaden Tripoli i norra Libanon har sekteristiskt betingade strider kopplade till inbördeskriget i Syrien rasat under tidigare år. Bland annat har det varit våldsamma sammandrabbningar mellan det främst alawitiska bostadsområdet Jabal Mohsen, där många stödjer den syriske ledaren Bashar al-Assad, och kvarteret Bab el-Tabbaneh, som backar de sunnimuslimska rebellerna. Men ett färgglatt ungdomskafé beläget på den tidigare frontlinjen mellan de två bostadsområdena har blivit en mötesplats för unga sunnimuslimer och alawiter från de rivaliserande stadsdelarna. Reporter Alexandra Sandels har besökt Qahwetna, eller "Vårt Kafe", i Tripoli, Libanon.   Vilken roll har religionen i Game of Thrones?  Game of thrones är en av världens mest populära tv-serier och i serien har religionen en viktig plats. Flera olika religioner återfinns i den, påhittade av författaren till böckerna om Game of Thrones, George RR Martin. Den sjunde säsongen av serien börjar sändas den 17 juli. Frilansjournalisten Lotta Nylander har tittat närmare på vilken roll religion spelar i Game of Thrones.      

Människor och tro bjuder på debatt, utfrågning, existentiellt samtal- och syrisk hårdrock, i en livesändning från Sveriges Radios scen i Almedalen den 7 juli. Hur religiös får man vara på jobbet? I mars i år slog EU domstolen fast att det inte är diskriminering om ett företag inför ett förbud mot religiösa, filosofiska och politiska symboler på jobbet. Fallet som behandlades av EU domstolen gällde hijab, den muslimska huvudduken. Domen tros komma ge eko över hela Europa.  Vilka konsekvenser kan den få i Sverige? Ska religionen lämnas hemma?Riskerar domen att bli en förevändning för företag att diskriminera religiösa personer, eller personer från en viss religiös grupp, till exempel muslimer? Debatt med Aida Badeli från Grön Ungdom och Elisabeth Svantesson, Moderaterna. 　 Tro, tradition, och hbtq Hur förenar man en hbtq-identitet med en religiös tradition? Hur kan man kombinera ett liv som homosexuell med att vara en del av en tradition eller en tro där homosexuella handlingar förkastas? Samtal med Philip DeCroy, författare och religionshistoriker, och Haydar Adelson, ordförande för Stockholm Pride. 　 Hur kristet är SD? SD storsatsar på kyrkovalet i september och har i år 1000 kandidater. Hur kristet är egentligen SD och vilken roll har kristendomen i Sverigedemokraterna idag? Vad vill de förändra i Svenska kyrkan? Utfrågning med Julia Kronlid, vice ordförande i Sverigedemokraterna. 　 Rock i kyrkan Det syriska hårdrocksbandet Karaj Adeem, eller "gammalt garage", deltar i en konsert i S:ta Maria Domkyrka i Visby på fredag kväll. Men musiken blev en av anledningarna till att medlemmarna i bandet var tvugna att fly hemlandet Syrien där myndigheterna och religiösa företrädare inte accepterade deras musik. Karaj Adeems trummis Rayan al Sayed och gitarristen Sam Soliman gästar Människor och tro. Och ger oss ett smakprov från deras musik.     Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Alexandra Sandels

Hakkors, hot och förföljelse antisemitismen har i år ökat dramatiskt i USA, men trenden gäller även övriga världen. Reportage från Washington i veckans Människor och tro. Frilansjournalist Petra Socolovsky har besökt det nyligen vandaliserade judiska kulturcentret Annandale utanför Washington DC och American Jewish Committees årliga världsmöte i juni där antisemitismen i alt-right-rörelsen diskuterades. I studion Lars M Andersson, historiker som forskat på bland annat återkommande antisemitiska motiv i populärkulturen. Anders Arborelius har denna vecka installerats som historiens förste svenske kardinal. Sveriges radios korrespondent Nathalie Rothschild har träffat honom. Vad betyder utnämningen av Arborelius för katoliker i Sverige och vilken uppgift kan han få som kardinal? Denna vecka har även en av påvens närmaste män kallats till Australien för att ställas till svars för sexuella övergrepp – hur klarar den katolska kyrkan att hantera sina förbrytelser? Ulla Gudmundson, tidigare ambassadör vid Den heliga stolen, bidrar med en analys. Härom veckan öppnade en liberal moské i Berlin, Ibn-Rushd-Goethe-moskén, där alla oavsett sexuell läggning är välkomna och kvinnor och män ber sida vid sida. Moskén blev omedelbart utsatt för hot och förföljelse. Tomas Lundin, Svenska Dagbladets korrespondent, är med oss på telefon från Bonn. Den Rosa Stenen heter Björn Roslunds nya bok. Han är universitetslektor, musiker och tonsättare som nu kommer ut med en serie berättelser om andlighet och reinkarnation. I Människor och tro samtalar han med programledare Tithi Hahn. Veckans krönika kommer från Jenny Sanner Roosqvist, Sveriges radios korrespondent i New York, och handlar om en betydelsefull brudtårta. Konditor Jack Phillips vägrade baka en till Charlie Craig och David Mullins eftersom han är emot samkönade äktenskap. Vad är viktigast – att av religiösa skäl få säga nej till homosexuella kunder eller att slippa diskrimineras för sin sexuella läggnings skull? Frågan är aktuell i USA:s högsta domstol.

Om Svenska kyrkan vill fortsätta försonas med samerna krävs mer av konkret handling. Det tycker flera röster i veckans program, som vi ägnar helt åt relationen mellan samerna och kyrkan. Går det att läka såren efter 500 år av förtryck och förföljelse? I veckans program hör du många röster - framför allt från unga samer - om deras syn på tron och framtiden. - Kyrkan har ju sagt förlåt och vi kan inte fortsätta sitta och älta, säger 14-åriga Alva. Medan Pavva Pittja, 26, har tagit avstånd från kyrkan och i stället hittat en annan andlighet som fungerar för honom. - Kyrkan valde bort det samiska. Därför bestämde jag mig för att den kristna religionen inte är något för mig, säger han. Samiska ungdomar, bland andra Alva och Vilma, 16 år, berättar i programmet om sin relation till religionen och kyrkan. Några godtar kyrkans ursäkt och känner sig hemma med kristendomen. För andra ställer sig kyrkans övergrepp i vägen. De utövar i stället sin andlighet genom jojk och meditation och genom att skapa nya ceremonier ute i naturen. Människor och tros reporter Alexandra Sandels har besökt ett samiskt ungdomsläger och de Samiska kyrkodagarna i Arvidsjaur. Förutom ungdomarna har hon träffat Birgitta Simma, stiftsadjunkt för samiskt arbete i Svenska kyrkan i Luleå stift, och Elisabeth Hallnor, guide i den så kallade Lappstaden. Reporter Anna Sunna från Sameradion har träffat två unga samer i Jokkmokk, renskötaren Pavva Pittja och slöjdaren och aktivisten Jenni Laiti. Samtalsgäst och bisittare till programledare Tithi Hahn är Åsa Simma, skådespelare, jojkare och manusförfattare. Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, som deltog under de Samiska kyrkodagarna, är med oss direkt från en studio i Uppsala.

För en gångs skull en bra skildring av vad det innebär att vara ung och religiös. Den norska tv-serien SKAM - enormt populär främst bland tonåringar och unga vuxna - går mot sin final. Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist har träffat två unga religiösa och pratat om hur det är att möta jämnårigas fördomar. I veckans program tar vi också upp frågan om utländsk finansiering av moskéer. Stora donationer från Qatar och Saudiarabien, innebär de att givare köper sig inflytande över vilken sorts islam som får utrymme i Sverige och andra europeiska länder? Vi intervjuar Ammar Daoud från den nybyggda moskén i Malmö och Olle Lönnaeus, journalist som bevakat frågan i tidningen Sydsvenskan. Medverkar gör också islamologen Leif Stenberg, direktor vid institutet för Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khanuniversitet i London. Sveriges radios korrespondenter i Berlin och Paris, Daniela Marquardt och Margareta Svensson, rapporterar om hur frågan om utländsk finansiering av moskéer debatteras i Tyskland och Frankrike. Esther Kazen är nyvigd pastor i Equmeniakyrkan, Flatåskyrkan i Göteborg. Som @Feministpastorn har hon snabbt fått många följare i sociala medier. I Människor och tro berättar hon vad hon försöker uppnå med sin kommunikation på nätet. Veckans krönika kommer från Margita Boström och handlar om det nätverk som startats av Indonesiens största muslimska organisation och som försöker verka för en mer moderat form av islam. På plats i Arvidsjaur är vår reporter Alexandra Sandels, som rapporterar kort från Samiska kyrkodagarna med deltagare från flera länder. Hör mer om detta nästa vecka, då vi ägnar hela programmet åt temat samer och tro.

President Trump drog sig ur klimatavtalet, påhejad av evangelikala kristna. Andra religiösa grupper protesterar högljutt. Samtidigt kämpar enskilda människor med sin existentiella klimatskuld. Orkar man leva med full insikt i faran för klimatet? Behövs klimathopp - eller är det snarare klimatpanik som krävs? Veckan efter USA:s presidents beslut att dra sig ur Parisavtalet, tar Människor och tro upp klimatet som politisk, religiös och existentiell fråga. Martin Gelin, journalist och författare till bland annat boken Den amerikanska högern, intervjuas om förnekandet av klimatkrisen bland evangelikala kristna. Påve Franciskus betonar i stället människans ansvar för klimatet. I Människor och tro hör vi konstnären Lars Gerdmar, som på onsdag möter påven för att lämna över en ikon som tar fasta på naturens okränkbarhet. Vår reporter Alexandra Sandels har besökt miljökämpen Maria Korpskog i Bagarmossen och talat om skuld, ångest och hopp i klimatets tecken. Irans parlament och Ayatollah Khomeinis mausoleum har drabbats av dödsskjutningar, som IS tagit på sig skulden för. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, kommenterar händelseutvecklingen. Danska Folketinget beslöt förra veckan att avveckla lagen mot hädelse, efter ett åtal mot en man som bränt upp Koranen. Sveriges radios korrespondent Margita Boström rapporterar om hur hädelselagstiftningen är aktuell även i bland annat Indonesien och Pakistan. Författaren Ernst Brunner intervjuas av programledare Tithi Hahn om boken "Darra. Om Swedenborg". Ett porträtt av 1700-talsteosofen Emanuel Swedenborg som trodde sig kunna tala med änglar och andar. Veckans utrikeskrönika kommer från Maria Persson Löfgren i Moskva och handlar om den avslappnade inställningen till Ramadan bland huvudstadens muslimer.

Hur ser Svenska kyrkan på sin egen svenskhet? Och varför tycker de allra flesta ryssar att man måste tillhöra rysk-ortodoxa kyrkan för att vara en riktig medborgare? Med anledning av nationaldagen i nästa vecka lyfter vi ämnet religion och nationalism. För att vara en riktig medborgare måste man vara med i den ortodoxa kyrkan, anser en stor majoritet av de tillfrågade i flera öststater i en ny studie. Vår reporter Alexandra Sandels intervjuar Neha Sahgal vid Pew research center, och i studion kommenterar Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor emeritus vid historiska institutionen, Lunds universitet. Jan Eckerdal, stiftsadjunkt i Strängnäs stift, vill att Svenska kyrkan reflekterar över sin relation till nationen Sverige. Varför kallar kyrkan till exempel sin psalmbok för "Den svenska psalmboken", undrar han. De kristna kopterna i Egypten har drabbats av ytterligare ett terrordåd. Katja Magnusson, Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, har mött en sjuåring som sörjer sin döde bror. Programledare Tithi Hahn talade härom veckan med den koptiske biskopen Thomas. Människor och tro sänder nu intervjun där han talar om behovet av en kärlekens och förlåtelsens revolution. Ensamkommande ungdomar från Afghanistan har denna vecka skickats tillbaka på ett chartrat plan från Sverige. Samtidigt har en bomb dödat minst 80 personer i Kabul. Och resultatet från ett stort antal ålderstester på ensamkommande asylsökande har redovisats i svenska nyhetsmedier. Sångerskan och musikläraren Aminah Al Fakir Bergman intervjuas om sitt engagemang i rörelsen "Vi står inte ut". Finlands tidigare president Mauno Koivisto begravdes nyligen i Helsingfors. Inget öga var torrt när de sörjande hedrade den siste presidenten med egen fronterfarenhet från andra världskriget. Krönika från Sveriges radios Finlandskorrespondent Thella Jonsson.

På Kristi himmelsfärds dag handlar Människor och tro om himmel och helvete. Vi pratar politik, konst, musik och film och kastas mellan hopp och förtvivlan. Temat himmel och helvete går som en röd tråd genom filmregissören Lars von Triers produktion. Teologen och filmkännaren Susanne Wigorts Yngvesson medverkar med en analys och fungerar som programledare Tithi Hahns bisittare i programmet. Helvetet inspirerar chefen för Liljevalchs konsthall Mårten Castenfors, som besöker Täby kyrka tillsammans med Människor och tros reporter Alexandra Sandels. De tittar på Albertus Pictors takmålningar och talar om mörkrets makter i konsten. Paradiset, i kombination med politiska motiv, har i flera fall fungerat som drivkraft i religiösa rörelser. Det berättar religionshistorikern Peter Åkerbäck om i en intervju med Tithi Hahn. I frikyrkan har man alltid sjungit om längtan till himlen, men de saliga sångerna är mindre tvärsäkra i dag än de var förr. Tidningen Dagens musikjournalist Urban Thoms intervjuas i Människor och tro.

Får president Rouhani sitta kvar, eller röstar de iranska väljarna fram utmanaren Raisi som står närmare landets högsta andliga ledare? Analys i Människor och tro. Fredag den 19 maj är det presidentval i Iran. Hur är ställningen mellan presidentkandidaterna? Och hur fungerar egentligen Irans kombination av vald och religiös ledning? Analys av Mohammad Fazhlashemi, professor i islamisk teologi och nyligen hemkommen efter att ha följt valdebatten på plats i Teheran. Gud och Big Bang - kan tro och vetenskap kombineras? Den frågan diskuteras i en nyligen lanserad undervisningsfilm för gymnasieelever. Christer Sturmark, ordförande för Förbundet Humanisterna, är kritisk till filmen. Debatt mellan honom och Per Starke, stiftsdirektor för Svenska kyrkan i Göteborgs stift och ansvarig utgivare för filmen. Religion i förskolan - är det okej för en förskollärare att berätta om Jesusbarnet i krubban och hur gör man i så fall med berättelserna bakom Ramadan och Chanukka? Reportage från förskolan Ripan i Norrköping, intervju med förskolläraren Vivianne Lejsie Walter och med Tünde Puskas, forskare som tittat på förskolans sätt att förmedla kulturarv kopplat till religiösa högtider. Samtal i studion med Magdalena Carlsson, undervisningsråd vid skolverket. Hilma af Klint - konstnären som inspirerades av teosofi och spiritism och som gömde undan sina tavlor för att hon insåg att hon var före sin tid. Samtal i Människor och tro med författaren Anna Laestadius Larsson, aktuell med en roman om Hilma af Klint.

Shiamuslimer i Sverige upplever hot från olika håll, både från IS-anhängare och högerextremister. Människor och tro har besökt moskén i Järfälla som antändes härom veckan. Shiamuslimer i Sverige får hot med både IS-koppling och med högerextremistiska förtecken. Reportage från den brandhärjade moskén i Järfälla och uppföljande studiosamtal med David Thurfjell, professor i religionssociologi vid Södertörns högskola. Ska dagisbarn kunna bära slöja? Till helgen tar Liberala kvinnor upp frågan, centralstyrelsen vill att landsmötet ställer sig bakom ett förslag att förbjuda slöja på barn i förskolor och lågstadieskolor. Debatt i Människor och tro mellan Gulan Avci (L) och Joel Halldorf, ledarskribent på tidningen Dagen. Finska kyrkans engagemang för flyktingar har gått för långt, tycker Finlands regering som provoceras av att kyrkorna läser upp asylbeslut. Sveriges Radios Finlandkorrespondent Thella Jonsson rapporterar i Människor och tro om en konflikt mellan kyrka och regering som trappats upp under våren. Mobbad i klostret. Diplomaten Hans Gunnar Adén, aktuell med självbiografin Brev från en klostercell, berättar i programmet om hur den första lyckliga tiden i klostret vändes i sin motsats.

Vem skäms för mycket och vem skäms för lite? Hur blir man av med sitt dåliga samvete? Ett helt program om skam och skuld där lyssnarna är med och berättar. Vilken roll har skam och skuld spelat i ditt liv? Finns det de som du tycker borde skämmas men inte gör det? Har du kommit över dina skuldkänslor och i så fall hur? Skam och skuld är temat för veckans Människor och tro, och de lyssnare som ringde in till programmet berättade bland annat om skamkänslor kopplade till mobbning och över att som transperson inte passa in i normen. Samt om den tonårsmamma som lade skuld på sin oönskade dotter genom att förmedla att barnet förstört moderns liv. I studion Jojo Tuulikki Oinonen, gestaltterapeut och skamexpert, Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Kent Wisti, präst, satiriker och bildkonstnär i Lund. De talar i programmet om skillnaden mellan skam och skuld, vilken roll skuld spelar i olika religioner och om hur den nya skamkulturen på internet fungerar.

Svart komedi om sekteristiska och politiska fördomar driver med allt och alla i det libanesiska samhället. I april 1975 bröt det libanesiska inbördeskriget ut, en blodig konflikt som varade i 15 år och som satt djupa spår i samhället. För att minnas krigsutbrottet har en ideell organisation satt upp en svart komedipjäs om sekteriska och politiska fördomar i landet. Pjäsen heter "Hona Beirut" och har spelats under april månad i Libanon. I pjäsen medverkar 18 unga libaneser med olika religiös hemhörighet som kommer från Beiruts mest utsatta områden. Föreställningen handlar om hur måste överkomma fördomar de har om varandra för att avslöja en självmordsbombare. Reportern Alexandra Sandels var på premiären i Beirut. Efter första valomgången i franska valet – hur röstade de religiösa grupperna och hur väntas de välja mellan Le Pen och Macron? Vi berättar om ett enkätresultat och några olika religiösa utspel. Ska Svenska kyrkan öppna sina kyrkorum för sekulära begravningar? Debatt i Människor och tro mellan Urban Jansson, sekulär begravningsförrättare, och Daniel Braw, politisk redaktör på tidningen Barometern. Journalisten Thomas Arnroth tillhörde i tio år Livets ords innersta krets. Tjugo år senare har han skrivit och ritat serieromanen om ”Livets ord – mina tio orimliga år som frälst”. Författaren gästar Människor och tro. Den förlamande skammen efter ett sexuellt övergrepp och kampen för att skapa ett öppet och fritt samtal i ett tabubelagt ämne. Intervju i Människor och tro med Sebastian Lysén, som utsattes som barn, och hans mamma Maria Fälth, som hjälpte honom att berätta.

På söndag röstar franska väljare, efter en valrörelse där religion varit ett viktigt diskussionsämne. Människor och tro rapporterar. Säkerhet, ekonomi och invandring är stora valfrågor i Frankrike. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén rapporterar från slutspurten i valrörelsen i Paris. Hur talar man om minoriteterna? Och hur tänker muslimska väljare rösta? Vår reporter Alexandra Sandels har träffat några av dem. I studion även Anna-Maria Sörberg, aktuell med boken Homonationalism om hur nya allianser formas för att skapa polarisering mellan väst och öst, mellan ett vi och ett dom. Morgondagens människa – en gudagestalt? Efter boken Sapiens kommer historikern Yuval Noah Harari ut på svenska igen med Homo Deus. Han intervjuas i Människor och tro om synen på människans framtid, strävan efter artificiellt liv och dödens avskaffande. Vill människan göra sig själv till gud? De anhörigas livsfrågor Samtal med Christina Renlund, psykoterapeut som är aktuell med en antologi om kärlek, sorg, människovärde och mening – frågor som väcks av livet som närstående till någon med funktionsnedsättning. Religion vs. stat Ska en kristen skola få del av statliga pengar för att öka säkerheten på sin lekplats? Ett principiellt viktigt mål tas upp i USA:s högsta domstol denna vecka. Om det blir ja, kan det få konsekvenser för förhållandet mellan religion och stat.

Efter terrordådet i Stockholm, vad händer med stämningen i Sverige på längre sikt? Människor och tro diskuterar följderna för religiösa minoriteter och förutsättningarna för samhörighet i mångfalden. Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk krönika, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, samtalar om hur man undviker polarisering. Den misstänkte terroristen kommer från Uzbekistan. Journalisten Elin Jönsson berättar i Människor och tro om situationen i landet. Den kristna barnmorskan som vägrar aborter och nekades anställning blev inte diskriminerad, anser Arbetsdomstolen. I Människor och tro kommenterar hennes juridiska ombud Ruth Nordström domen, liksom Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU. Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt, ger sin bedömning av vad som händer med ärendet när det tas upp i Europadomstolen. Läkaren Michele Mariano är en av få läkare i Italien som utför aborter. I programmet berättar han varför. Kopterna i Egypten har utsatts för ännu en våldsam attack, där 27 gudstjänstfirare dödades. Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar om en alltmer decimerad kristen minoritet. Frilansjournalisten Anna Jonasson har också besökt författaren Amos Oz i Israel. Hans bok om Judas och Jesus kommer i svensk översättning nästa vecka. Som pojke hade Amos Oz ingen chans hos tjejerna och var dålig på basket, därför fördjupade han sig i Nya testamentet i stället, säger han.

Efter hot och förföljelse mot den judiska föreningen i Umeå beslutade den i helgen att lägga ner verksamheten. Kommunalrådet Margareta Rönngren (S) medverkar i Människor och tro. Svante Weyler, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism, talar om vikten av att se exemplet Umeå som en del av något större. Ett turkiskt religionsministerium med makt att agera i Sverige Ekot i Sveriges Radio och Dagens Nyheter har nyligen avslöjat hur ett antal moskéer i Sverige detaljstyrs av den turkiska staten. I Människor och tro berättar Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, hur Dianyet fungerar, religionsministeriet som fungerar som president Erdogans förlängda arm. Jehovas vittnens framtid i Ryssland avgörs i högsta domstolen Blir det totalförbud för Jehovas vittnen i Ryssland? Det avgör Rysslands högsta domstol denna vecka. Moskvakorrespondenten Maria Persson-Löfgren rapporterar från ett land som formellt har religionsfrihet men som motarbetar ett antal olika samfund och i stället ger förtur åt den rysk-ortodoxa kyrkan. Utbränd – då väcks tankar om meningen med livet Vem är jag och vad är meningen med livet? Såna frågor blir brännande under en utmattningsdepression, konstaterar religionsvetaren Ann-Kristin Eriksson som gästar Människor och tro. För att komma ur sin depression kan man behöva hjälpa av vården att bearbeta existentiella frågor, menar hon. Forskarna som tycker att Luther inte hade alla rätt Det handlar mycket om Martin Luther detta jubileumsår. Men Patrik Hagman och Joel Halldorf, författare och teologer, har skrivit en bok som de tror kan skapa lite dålig stämning. Nåden är inte allena saliggörande, menar de. Och de tycker att klosterväsendet har mycket att lära den moderna människan.

Religiösa friskolor bör förbjudas. Det hävdar 13 socialdemokrater som går emot partistyrelsens linje att i stället skärpa kontrollen. Friskolornas vara eller inte vara debatteras i Människor och tro.   Barn har rätt att helt slippa religiös påverkan under skoldagen, därför bör religiösa friskolor förbjudas. Det hävdar 13 socialdemokrater som inför partikongressen uppmanar partistyrelsen att gå längre än att enbart föreslå skärpta regler. Debatt i Människor och tro mellan Tara Twana, kongressombud och en av undertecknarna, och Thomas Strand, som sitter i utbildningsutskottet och är styrelseledamot i Socialdemokrater för tro och solidaritet. Prästen som var fånge hos IS Den syriske prästen Jacques Mourad satt flera månader i IS fängelse. När fångenskapen omvandlades till husarrest möttes han av nästa chock: det kloster han under 15 år byggt upp till en interreligiös mötesplats var totalförstört. Människor och tro mötte Jacques Mourad efter flykten från Syrien under hans Europaresa på temat hopp och dialog. En fransk rörelse som tror att Gud vill ha manliga män Gud vill inte ha snälla pojkar, Gud vill ha manliga män. Det mottot lever man efter i den franska katolska mansrörelsen Au coeur des hommes (I mäns hjärtan). De träffas för att hitta sin andliga maskulinitet, genom samtal och aktiviteter som bergsklättring och järnsmide. Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach skildrar mansrörelsen i ett reportage för Människor och tro. Kan en stad vara helig - samtal med Anita Goldman om Jerusalem Författaren Anita Goldman är aktuell med essäboken Jerusalem och jag, där hon bland annat lyfter fram olika judiska författare och deras betydelse för synen på Jerusalem. I Människor och tro berättar hon om det himmelska och det världsliga Jerusalem och sin egen relation till staden. Kan en stad vara helig? Och vems är egentligen Jerusalem? Anita Goldman har bott 17 år i Jerusalem och är en mångårig skildrare av israeliskt samhällsliv och kultur.

Vi jobbar för demokrati, säger Mahmoud Khalfi och Omar Mustafa. De tillbakavisar anklagelserna i en färsk, kontroversiell forskarrapport. Svenska muslimska organisationer ska enligt rapporten i hemlighet vara på krigsstigen mot demokrati och jämställdhet. I Människor och tro svarar Mahmoud Khalfi, imam vid Stockholms moské, och Omar Mustafa, utvecklingschef vid studieförbundet Ibn Rushd, på anklagelserna. Dessutom ger islamologen Jonas Otterbeck vid Lunds universitet sin bild av Muslimska brödraskapet i Sverige. Kyrkor i Australien ställs till svars efter omfattande sexuella övergrepp I Australien pågår just nu en flera veckor lång hearing med kyrkor och andra samfund som gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp på barn. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström har lyssnat på vittnesmål och träffat företrädare för en stödorganisation. Den startade redan 1993 och kontaktas i stort sett dagligen av nya offer. Hur påverkas afroamerikanska kristna av Donald Trumps styre? Linda Thomas, afroamerikansk feministteolog från Chicago, har ägnat sin karriär åt att studera förtrycket av afroamerikanska kvinnor. Nu är hon orolig för utvecklingen i sitt hemland. USA går mot en mer polariserad verklighet och svarta amerikaner har skäl att vara rädda, menar hon. Kan teologerna göra något? Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist träffade den frispråkiga Trump-motståndaren under ett Sverigebesök.

EU-domstolen gav ett belgiskt företag rätt att sparka en kvinna som bar slöja. Kommer domen att påverka mångfalden i svenskt arbetsliv? Företag har rätt att förbjuda religiösa attribut på jobbet. Det är innebörden i ett beslut i EU-domstolen i veckan. Vad betyder nu detta för svenska arbetsplatser? Uppmuntras arbetsgivare att förbjuda religiösa symboler - särskilt den muslimska huvudduken? Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega, och Lise Donovan, chefsjurist på TCO, diskuterar i Människor och tro. Förändringens vindar i Saudiarabien  Kvinnors frihet i Saudiarabien är starkt begränsad på grund av den stränga tolkningen av islam. Men nu är landet inne i en omvälvande förändring av sin ekonomi och det på gynnar kvinnorna som behövs på den förändrade arbetsmarknaden.  ”Det låga oljepriset skapar öppningar för saudiska kvinnor”, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker och redaktör på Utrikespolitiska Institutet. En liknande utveckling kan ses i Jordanien där många kvinnor vill kombinera yrkesliv och familjeliv, trots de normer som säger att kvinnans främsta uppgift är att vara mor. Vi möter Rania och Manal, två jordanska kvinnor som berättar om sina ambitioner och drömmar för frilansjournalisten Sophie Heine. Statsbidraget till Sveriges unga muslimer drogs in – nu prövas beslutet i Förvaltningsrätten MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har i ett antal år gett bidrag till Sveriges unga muslimer, SUM. Men nu senast blev det nej. Ett beslut som SUM har överklagat till JO och Förvaltningsrätten. Varför har MUCF ändrat sin syn på Sveriges unga muslimer? Johnny Lindqvist från MUCF medverkar i Människor och tro. Församlingen sjunger om sorgen och våldet i Malmö På söndag uruppförs en annorlunda ”Matteuspassionen” i S:t Johanneskyrkan i Malmö. Församlingen sjunger med i konserten, och texterna är nyskrivna av författaren Ylva Eggehorn. Inspirationen har hon hämtat från berättelser och livsöden i nyhetsflödet. Det handlar bland annat om flyktingar från Aleppo och om den unge man som blev skjuten vid en busshållplats. Organisten och körledaren Christian Schultze berättar i Människor och tro om den ovanliga satsningen.

Pingstkyrkan i Sverige ska starta 30 nya församlingar inom tre år med ekonomiskt stöd från den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God. Nu har den första församlingen av de 30 invigts i Malmö. USA stödjer de nya församlingarna inte bara ekonomiskt utan kommer även att skicka missionärer till Sverige som ska hjälpa till att värva medlemmar till de nya kyrkorna. Varför storsatsar pingströrelsen just i Sverige och vilka är de nya medlemmarna man hoppas värva till sina nya församlingar? Reportage från Malmö av Matilda Ljungkvist som varit på invigningen av den första av de 30 nya församlingarna.   Ödesval väntar i Holland Nästa vecka är det parlamentsval i Holland, ett val som kan ses som starten för det som många kallar ett supervalår i Europa. I flera länder är främlingsfientliga och högerpopulistiska partier på frammarsch och i Nederländerna ser den islamfientlige och EU-kritiske politikern Geert Wilders parti ut att få en stor framgång. Hör Esmaa Alariachi från den muslimska kvinnoorganisationen Al Nisa berätta om hur holländska muslimer reagerar på Wilders attacker på islam. Studiouppföljning med Sveriges Radios utrikesreporter Patrik Holmström som bevakar valet i Holland.    Ska religiösa samfund finansieras med statliga medel? Debatten om huvurida religiösa samfund ska finansieras av statliga medel har blåst upp igen. Jehovas vittnen har i många år bedrivit en kamp för att få bidrag, men har ständigt nekats bidrag av flera regeringar. Nu fick gruppen rätt i en ny dom som kom häromveckan. Kritiker har samtidigt pekat på att statligt stöd betalats ut till religiösa samfund som de menar har en problematisk syn på kvinnor och homosexuella. Ska systemet med religiösa bidrag läggas ned- ska religiösa samfund vara skattefinansierade? Debatt med Bawar Ismail, ledarskribent på Gefle Dagblad, och Elisabeth Sandlund, Opinions- och debattredaktör, på tidningen Dagen.    Min Mor - från förföljelse till ett liv på barrikaderna Filmaren Maj Wechselmann har med sina många dokumentärer skapat rubriker genom avslöjanden och tydliga politiska ställningstaganden. Nu kommer en djupt personlig film, en berättelsen om Majs mamma och hennes dramatiska liv. Regina Korinmann växer upp i en judisk-ortodox familj i Ukraina men flyr det antisemitiska Europa och hamnar på 1920 talet i Kanada där hon blir en engagerad fackföreningskämpe. Men varför ville hon inte tala med Maj om sitt judiska arv?  Maj Wechselmann gästar Människor och tro.

Den 1 mars vigdes de första homosexuella paren i Finland. Ännu är det bara fritt fram för borgerliga vigslar, men en grupp präster har lovat att idka civil olydnad och börja viga hbtq-par. Den 1 mars trädde en ny könsneutral äktenskapslag i kraft i Finland som möjliggör samkönade äktenskap. Kyrkan i Finland är fortfarande starkt delad inför den nya lagen, och har inte kunnat fatta något formellt beslut om hur den ska förhålla sig. Inför vårens kyrkomöte har 15 ombud föreslagit att kyrkan i Finland ska börja viga samkönade och att alla präster ska kunna välja fritt om de vill viga. Samtidigt håller biskoparna på med en utredning om kyrkan ska behålla eller släppa vigselrätten. Men vissa präster i Finland planerar att börja viga samkönade redan nu. De kommer alltså att bryta mot kyrkolagen - men ändå kommer deras vigslar att vara juridiskt giltiga. Reportage från Helsingfors av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson.   Kopter flyr Sinaihalvön efter mordvåg Hundratals egyptiska kopter har flytt från sina hem i Sinaihalvön i Egypten efter att terrororganisationen Islamiska Staten, IS, inlett en mordvåg på kristna. De senaste veckorna har sju kopter dödats- i sina egna hem. Nu finns oro att mordvågen ska spridas till andra delar av Egypten. Morden på Sinai kommer knappt två månader efter att den koptiska katedralen utsattes för ett sprängattentat. Hör Sveriges korrespondent Cecilia Uddén, som nyligen varit i Ismailia vid Suezkanalen dit kopter från Sinai flytt.   Unga avsked Vad gör man när ett syskon bestämt sig för att försvinna, utan att att först säga hejdå? Och hur orkar man med att varannan vecka säga hejdå till sitt barn? Avsked är temat i pjäsen med samma namn som just nu spelas på Unga Klara i Stockholm. Den riktar sig till ungdomar och vill uppmana till att inte rygga tillbaka för det som känns tungt. Reporter Matilda Ljungkvist har varit på generalrepetitionen och regissören Elin Skärstrand och skådespelaren Léoni Vincent. Studioföljning med David Oest, församlingspedagog i Göteborg, om hur han skapar utrymme för existensiella frågor bland de unga han jobbar med.   Synd, smuts, och självhat i ny kyrkoroman Till femhundraårsjubileet av reformationen släpper författaren Jeremiah Karlsson sin roman, Protestanten, som handlar om den unge och ilskne Lundaprästen Simson. Han plågas av en kärlekslöshet till sig själv, hans äktenskap knakar i fogarna, och han vacklar i sin relation till Gud. Författaren Jeremiah Karlsson gästar Människor och tro.

Vi människor lever allt längre. I Japan finns det 60 000 personer som är runt 100 år och befolkningen minskar fort. Så vem ska ta hand om de äldre? På konstgjord väg resonerar man i Japan, där man kommit långt med robotar inom vården. Men vad är de etiska aspekterna och utmaningarna med robotar inom äldrevården? Följ med frilansjournalisten Jon Thunqvist till ett äldreboende i Tokyo där roboten Pepper leder gympapass för boende och robotsälen Paro erbjuder sällskap. Studiouppföljning med Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier – kan robotar även vara ett verktyg för att klara den framtida äldrevården i Sverige?   Sufister under attack i Pakistan  I förra veckan dödades minst 88 personer när en självmordsbombare slog till mot en folkhop i en sufisk helgedom i Pakistan. Attacken skedde i staden Sehwan i Sindh-provinsen, och var riktad mot muslimer som besökte den medeltida sufipoeten Lal Shahbaz Qalandars gravhelgedom. Sufismen, som har sina rötter inom den muslimska mystisken, har en lång tradition i Pakistan och har miljontals följare i landet. Men den senaste tiden har sufisterna utsatts för flera attacker från fundamentalistiska grupper. I November skedde en blodig attack mot ett annat sufiskt tempel och i somras sköts den kände sufiske sångaren Amjad Sabri till döds i Karachi. Hur ser framtiden ut för landets sufister? Studiosamtal med Pakistankännaren Sten Widmalm.   Svenska kyrkan och samerna- vad blir nästa steg i försoningsprocessen?  Kyrkans förtryck av samiskt språk, kultur och identitet går långt tillbaka i historien. Förra året kom en vitbok som gjorde upp med övergreppen. Nu på torsdag hålls ett symposium i Stockholm om kyrkans vitboksprojekt och dess konsekvenser. På symposiet presenteras även texter som ska kunna användas i den fortsatta försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. Men hur ser vägen till försoning ut? Vad är metodiken och vilka är kraven från ett samiskt perspektiv? Sylvia Sparrock, ordförande i Samiska rådet som och Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift i Svenska kyrkan gästar Människor och tro.  

Människor som definierade sig som varken man eller kvinna ansågs stå nära andevärlden hos nordamerikanska urfolk. Idag kallas det för Two-spirit och en kamp pågår för att återupprätta deras ställning. Innan Européernas ankomst till Nordamerika fanns en öppen syn kring kön och sexualitet bland urfolken på kontinenten. Människor som såg sig som varken män eller kvinnor var inte bara accepterade utan ofta också högt ansedda i sina stammar. Följ med till delstaten North Dakota i USA och möt Jade, en person vars liv förändrats genom Two-spiritsbegreppet. Ett reportage av frilansjournalisterna Martin Brusewitz och Mattias Lundblad. Efterföljande studiosamtal om Hijras, personer med en könsöverskridande identitet i Indien och vilken roll de fått utifrån folkliga religiösa föreställningar. Författaren och frilansjournalisten Per J Andersson är vår gäst.   Skärpt kontroll av religiösa friskolor - men hur ska kontrollen gå till? Utbildningsminister Gustav Fridolin vill ha hårdare granskning av religiösa friskolor. Varför det och hur ska det gå till? Reporter Matilda Ljungkvist intervjuar Gustav Fridolin.   Förklädd Gud: en Gudasaga om människovärdet Den 15 februari har Folkoperan premiär på Lars-Erik Larssons klassisker, sviten Förklädd Gud med texter av poeten Hjalmar Gullberg, med bland andra Lill Lindfors och Björn Kjellman på scenen. Åsa Furuhagen kikar bakom kulisserna några dagar innan premiären och intervjuar bland andra Lill Lindfors och den syriske operasångaren Shadi Ali från uppsättningen.

Djävulen flyttar till Bagarmossen och bjuder på bullar och irländsk whisky. Möt författaren Anita Santesson om hennes nya bok där både djävlar och änglar, misär och magi får plats.   Hur kristen är den kristdemokratiska flyktingpolitiken? Det mullrar inom kristdemokraterna i invandringsfrågan. På den ena sidan finns 70 kommunpolitiker som i en motion vill att partiet ska se över t ex de tillfälliga uppehållstillstånden och ha en mjukare och tydligare politik. På den andra sidan finns Kristdemokraternas ungdomsförbund som vill förändra asylrätten och införa ett kvotflyktingsystem. KDU:s ordförande Christian Carlsson och Magnus Jacobsson, gruppledare för KD i Uddevalla, möts i Människor och tro.   Koptisk präst i Göteborg utsatt för hot och trakasserier. Fader Shenouda Younan menar att samhällsklimatet blivit betydligt hårdare den senaste två åren. Hans prästkläder leder till många verbala påhopp och han har också blivit dödshotad. Vår reporter Alexandra Sandels har intervjuat honom.   Kan en mentorsutbildning öka kvinnors inflytande i församlingen? Männens makt och inflytande inom de religiösa samfunden verkar bestående. Kan en mentorsutbildning riktad bara till kvinnor påverka jämställdheten? Vår reporter träffar deltagrna Aida Nduro och Magdalena Dahlborg, och fikar också med feministiska Soul Sisters i Fryshuset i Stockholm.

Hur påverkas det mångkulturella Kanada efter dödsskjutningarna i en moské i Quebec, där sex personer dog? Hör också inrikesminister Anders Ygeman om säkerhetsläget för moskéer i Sverige. Hur har Kanada reagerat på moskéattacken, och hur starka är de nationalistiska strömningarna i landet som länge förknippats med öppenhet? Hör Debra Black, journalist på tidningen Toronto Star som länge bevakat migration och mångfaldsfrågor.   Gud på vita duken. ”Gudar och människor” är ett centralt tema för Göteborgs filmfestival som pågår nu. Är det en ny religiös filmvåg vi ser?Och hur uttrycks erfarenheter av Gud i film? Samtal med Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap, och Yael Feiler, teaterregissör och universitetslektor i Göteborg.   Burkaförbud i Österrike – varför just nu?Vår korrespondent Daniela Marquardt om den politiska bakgrunden till burkaförbudet i Österrike.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén har rest runt i norra delen av Irak och träffat både flyktingar, politiker och kyrkoledare. Vad har hon lärt sig?   Hippiebruden som blev buddistnunna Möt Robina Courtin! Efter en katolsk uppväxt kliver hon upp på barrikaderna i London som lesbisk feminist och vänsteraktivist, men hennes andliga sökande leder henne till buddhismen. Nu flyger hon världen runt och undervisar i buddhistisk livsfilosofi, och Alexandra Sandels träffade henne när hon nyss var i Sverige.   ”Den svenska rasismen mot romer var våldsam” Sångaren och artisten Hans Caldaras är aktuell med boken I betraktarens öga. Hör honom i ett samtal om uppväxten i olika läger i Sverige, om utsatthet och förföljelse men också om värme och gemenskap.   Islamiska förbundet får kritik efter att ha bjudit in antisemit. I slutet av december anordnade Islamiska förbundet en konferens i Stockholm, där en av de inbjudna föreläsarna var den egyptiske författaren och geologen Zaghloul El-Naggar. i början av januari gick Svenska kommittén mot antisemitism ut och påpekade att El-Naggar är känd för sina antisemitiska uttalanden om en judisk världskonspiration och sitt hat mot homosexuella.  Islamiska förbundet har efter kritiken tagit avstånd och bett om ursäkt för inbjudan. Men hur står det till med kontrollen över vilka talare man bjuder in? Hör Islamiska förbundets ordförande, Temmam Asbai.

Hur ska vi se på berättelserna från dödens gränsland, nära-döden-upplevelserna? Möt författaren och läkaren Göran Grip, som föreläser och översätter böcker i ämnet.  Vilka är pastorerna som blir Trumps andliga rådgivare i Vita huset? Framgångsteologerna flockas runt Trump, men vilken betydelse får de religiösa ledarna runt den nye presidenten? Hör Alexandra Sandels minireportage, och ett uppföljande samtal med religionsvetaren Fredrik Gregorius. Vad händer om Trump flyttar den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem?   Vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om vilka konsekvenser Trumps förslag kan få för Jerusalem, den judiska staten och Israel-Palestinakonfilkten.  Ny missions-app för att sprida kristen tro startas i Sverige.Pastor Karl Härgestam gästar oss, och berättar om idén att sprida kristen tro till nyanlända flyktingar i Sverige genom en ny app på mobiltelefonen.

Vad tror du händer när vi lämnar det här jordelivet? Finns det en tillvaro på den andra sidan eller inte? Tror du på paradiset eller helvetet? Ring in till vår telefonsluss 08-241500 den 12/1 kl 14! I veckans sändning öppnar vi vår telefonsluss och frågar er lyssnare: Vad händer efter döden?Ring in till oss och delta i samtalet med vår panel:Delta i samtalet med vår panel: Marit Karlsson, läkare i palliativ medicin Linköping som dagligen möter döende patienter och deras anhöriga och författaren och religionspsykologen Antoon Geels som bland annat kan svara på frågor om hur man ser på döden i olika religiösa traditioner.Telefonslussen nås på 08-24 15 00 och öppnar torsdag 12/1 kl 1330.

Mår man bättre när man har en personlig tro? Vad är det som lockar så många till yogamattan? Och har jakten på den goda hälsan blivit en ny religion? Ett specialprogram som också sändes 5 maj i år. Följ med på Joel Larssons personliga resa in i yogans värld, träffa sjukhusimamen Smajo Sahat i Skövde och hör våra gäster:  Göran Ståhle, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola, läkaren Pia Dellson och SR:s korrespondent i globala hälsofrågor, Johan Bergendorff.

Årskrönika om hur flyktingfrågan förändrade Sverige 2016. Hur har Sverige förändrats av att så många flytt hit på kort tid? Lever vi mitt i en kris eller i en möjlighet? Hör Människor och tros årskrönika 2016 med nedslag ur årets inslag och reportage med fokus på hur flyktingfrågan förändrat Sverige.I vår tillbakablick på året som gått hör du bland annat utdrag ur debatter när Sverige la om sin migrationspolitik, delar ur reportage om hot och hat i religionens namn på asylboenden, och intervjuer med de som engagerar sig på plats i konflikthärdar som Mosul och kämpar för flyktingarnas människovärde.

Följ med till Tranås där man öppnar sina hem för ensamkommande flyktingar, och integrationen är ett vardagsarbete som innehåller både himmel och helvete. Ett reportage av Matilda Ljungkvist.  Sorg och vrede hos de egyptiska kopterna efter bombattentatet mot katedralen i Kairo.25 personer dödades och 49 skadades, mest kvinnor och barn, i självmordsattacken mot den koptiska katedralen i Kairo i söndags. Och besvikelsen är stor över att president al-Sisi inte lyckas skydda den kristna delen av befolkningen. Hör läkaren och aktivisten Mina Magdy. Same och kristen – att leva med två religioner samtidigt.I Sverige har kyrkans relation till samerna präglats av övergrepp, och Svenska kyrkan har bett om ursäkt och publicerat en vitbok som ett försök till försoning. Men på Kolahalvön i norra Ryssland finns en fredligare historia att berätta, om hur människor kunnat leva med två religioner samtidigt. Häng med vår reporter Eva Elke ut till sameland på den ryska tundran. Jungfru Maria och den kvinnliga gudomlighetens gåta.I ett helt liv har konstnären Lena Lervik brottats med Jungfru Maria-gestalten. Och nu kommer en bok som tar avstamp i Lerviks konst men som också utforskar andra kvinnor och gudomligheter, ”Madonna” skriven av Ingela Bendt. Åsa Furuhagen har träffat Lervik och Bendt i ett gudomligt inspirerat ateljésamtal.

För två veckor sedan utsattes moskén i Bredäng för skadegörelse och rasistiskt klotter och exemplen är många på hot mot moskéer. Vad krävs för att trygga säkerheten? Hör Mustafa Tumturk från Sveriges muslimska råd och Per Olsson Fridh, statssekreterare på Kulturdepartementet.  ”Gud skulle bli glad om romerna fick en ursäkt”Det säger Daniel Ganga, romsk ortodox präst. I århundraden utnyttjades romerna i Rumänien som slavar av den ortodoxa kyrkan. Nu drivs frågan om en ursäkt från kyrkan, som man menar skulle betyda mycket för romernas situation i landet. Vår reporter Henrik Dammberg har besökt Rumänien. Hör också EU-parlamentarikern Soraya Post om vad en ursäkt skulle betyda. Rockbandet Kent får en egen mässaPå söndag hålls en hel mässa i Danderyds kyrka som ägnas åt rockbandet Kents musik. Hör komminister Jennie Wall om vad Kent har med kristen tro att göra. Shamaner tar plats på den politiska scenen i BoliviaI Bolivia har shamaner från den indianska kulturen fått en helt ny politisk roll och betydelse under president Evo Morales, som själv har indianskt ursprung. Vi får besök av Anders Burman, socialantropolog och författare till en ny bok om ”shamanaktivismen” i Bolivia.

Det säger pastorn i Filadelfiaförsamlingen i Knutby, Peter Gembäck, som nu talar om självkritik och att göra upp med historien efter att Åsa Waldau och tidigare pastorn Urban Fält lämnat församlingen.  Undergången är nära!Tanken om att apokalypsen närmar sig och att världen snart ska förintas och återfödas förenar en mängd olika sekter och rörelser, allt från Guds barn till islamistiska självmordsbombare. Religionsvetaren Britta Gullin har tittat närmare på vad som förenar dessa grupper i boken ”Slutet är nära”, och gästar oss på Människor och tro. Djihad – teatersuccén om jihadismens rötter.Den belgiske författaren och teatermannen Ismaël Saidi ligger bakom teaterföreställningen Djihad, om tre män som åker för att kriga med IS i Syrien. Föreställningen har blivit en formidabel publiksuccé och används nu i belgiska och franska skolor för att få igång en diskussion om jihadismen bland ungdomar. Vår reporter Anna Trenning Himmelsbach har sett föreställningen och träffat Ismael Saidi. Pågår en etnisk rensning i Burma?Det kommer rapporter om fruktansvärda övergrepp i Burma mot den muslimska minoriteten rohingya, och Burmas ledare och tillika mottagare av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi, får nu svidande kritik för att hon inte stoppar mördandet och förföljelserna. Hör vår korrespondent Margita Boström och Abul Kalam, ordförande i The Sedish Rohingya Association.

Hur viktigt är det att dela religion med den man älskar? Möt Sara som hittade kärleken på muslimträff.se, och nu förbereder för bröllop. Hör Alexandra Sandels reportage om religiösa dejtingsajter.  ”Jag är Gud” – ståuppkomikern Marika Carlsson om sin show och sin inre pingstvän.Ståuppkomikern Marika Carlsson är aktuell med sin uppmärksammade show ”Jag är Gud”. En uppgörelse med hennes frikyrkliga uppväxt, Bibeln, böner, dubbelmoral och livsförnekelse. Hör Marika Carlsson om hennes väg från religiös fanatiker till en fri kvinna. Vilket militärt stöd ska Sverige ge till de utsatta minoriteterna i Irak?Just nu behandlas en proposition i riksdagen om att Sverige ska utöka sitt engagemang i Irak. Men vilka grupper ska stödjas? Vilken roll ska Sverige spela? Socialdemokraternas Kent Härstedt och Liberalernas Robert Hannah möts i studio 12. Ett återförenat Cypern - bara en dröm?Hoppet om fred var stort inför veckans förhandlingar i den över 40 år långa konflikten mellan turk- och grekcyprioter, men i måndags kväll bröts förhandlingarna utan resultat. Däremot finns nu en öppen dialog mellan de religiösa ledarna i landet. Vilken roll kan det spela för Cyperns framtid? Hör Peter Weiderud, chef för Svenska Institutet i Alexandria, som arbetat med frågan i många år.

Är gymmet den nya kyrkan? Är du hälsofrälst eller en syndare? Möt forskaren Britta Pelters, om den religiösa dimensionen av vår strävan efter god hälsa.   Hur har IS propaganda förändrats av slaget om Mosul?Terrorgruppen IS är känd för sin väloljade propagandamaskin. Men hur påverkas terrorgruppens budskap till världen nu när man pressas tillbaka i de militära striderna i den irakiska staden Mosul? Hör terrorforskarna Peder Hyllengren och Pieter van Ostayen i ett reportage signerat Alexandra Sandels.Vår mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström ger oss också en aktuell bild av den militära och politiska händelseutvecklingen i Mosul.  – Jag blev pytte pytteliten i någonting väldigt stort.Så beskriver Åsa Simma känslan av att framföra en jojk som samtidigt är en samisk bön till himlen och jorden. Och hennes jojk är nu en del i konstnären James Webbs ljudkonstverk Prayer Stockholm, där han spelat in hundratals böner i en religiös kartläggning av Stockholm. Vår reporter Matilda Ljungkvist har följt James Webb i hans bönejakt.  Så slår Svenska kyrkans besparingskrav mot en liten församling.Svenska kyrkan ska spara 500 000 kronor per dag fram till år 2030. Men redan nu får besparingskraven stora konsekvenser i mindre församlingar. Vi pejlar läget med Lena Skoting, kyrkoherde i Säffle.

Mathias och Marie var två av dem som mördades i terrorattentatet mot konserthallen Bataclan i Paris, 13 november ifjol. Vår reporter Anna Trenning har träffat föräldrarna ett år efter dådet.   Svenska hijabis kliver fram på scenen De har blivit kallade ”muslimhora”, blivit ifrågasatta och terroriststämplade. Nu kliver fem unga muslimska kvinnor fram på en teaterscen och berättar om sina olika erfarenheter och drömmar, i föreställningen Svenska Hijabis. Möt två av dem, Benin Al Najjar och Shama Vafaipour i ett samtal om slöjan.   Ska tiggeri förbjudas? Moderaterna i Stockholm vill skärpa lagstiftningen och införa ett lokalt förbud mot tiggeri i Stockholm. Vilka är argumenten och vad skulle det lösa? Och går det att kriminalisera fattigdom? Moderaternas oppositionsborgarråd i Stockholm, Anna König Jerlmyr och  socialborgarrådet Åsa Lindhagen (Mp) möts i vår studio.   Vilken politisk dröm har lett till att USA:s nya president heter Donald Trump? Hur splittrad är världens mäktigaste nation? Och vilken betydelse har de kristna väljarna haft för valresultatet? Hör Fredrik Gregorius, lektor i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet, och frilansreportern Petra Socolovsky som rest mycket och rapporterat från Trumpland.

Hör Alexandra Sandels unika reportage inifrån mediecirkusen kring påvens besök. Vi berättar om den historiska gudstjänsten i Lund och hur de fina orden nu ska bli till handling.   Historiskt möte mellan lutheraner och katoliker – men vad hände egentligen i Lund och Malmö?   Glädjen och entusiasmen var stor efter måndagens ekumeniska gudstjänst i Lund och mötet i Malmö. Där väcktes också frågan om hur de båda kyrkorna ska möta de människor som lever som flyktingar idag. Tithi Hahn har intervjuat Lutherska världsförbundets Munib Younan och Antoine Audo, biskop i Aleppo i Syrien.   "Together in hope" – men vad händer nu? Together in hope, tillsammans i hoppet, var parollen för mötet mellan katoliker och lutheraner i Lund och Malmö. Men var känslan och de fina orden en slutpunkt för 50 års ekumeniskt arbete, eller en startpunkt för en ny gemenskap mellan kyrkorna? Hör dominikanersyster Madeleine Fredell, biskop William Kenney, en nyckelperson i dialogen mellan lutheraner och katoliker, och Cecilia Nahnfeldt, forskningschef vid Svenska kyrkan.   Joannas väg till mötet med påven Joanna Engstedt är katolik och informationsansvarig för organisationen Opus Dei. Hur ser hennes relation till påve Franciskus ut? Och vad tänker hon om påvens deltagande i minnet av reformationen? Vår reporter Cecilia Mora har träffat Joanna vid flera tillfällen före, under och efter påvens deltagande i gudstjänsterna i Lund och Malmö.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift gästar oss i ett samtal om reformationen, Luther, mötet i Lund och påvens Sverigebesök.  Hur uppmärksammas Luther i Tyskland?Möt Margot Kässman, ambassadör för jubileumsåret 2017 i Tyskland. 500 år sedan Luther sägs ha spikat upp sina 95 teser om avlatshandeln på porten till slottskyrkan i Wittenberg, blir det åka av i Tyskland: utställningar, debatter och seminarier om reformationen och religionens roll i samhället. Men finns det också risk att reformationsåret används av politiska och nationalistiska krafter? Vår korrespondent Daniela Marquardt har träffat Margot Kässman.  Reformationen – ett afrikanskt perspektivOm bara några år kommer majoriteten av världens kristna att vara afrikaner. Vad betyder ordet reformation i ett kristet afrikanskt perspektiv? Samtal med vår korrespondent Richard Myrenberg.  Behöver islam reformeras?Ja, det menar Akbar Abdul Rasul, statsvetare och reformistisk muslim som gästar oss. Det är dags att utmana idén att Koranen är ofelbar hävdar han, och vill nu öppna upp för en mer inkluderande tolkning av islam.

Kan vi förstå Donald Trump bättre genom att känna till hans kyrkliga bakgrund? Hör om den legendariska framgångsteologen pastor Peale, vars predikningar nu ekar i Donald Trumps politiska retorik.  Ett år efter de rasistiska skolmorden i TrollhättanDen 22 oktober 2015 gick 21-årige Anton Lundin Pettersson in på grundskolan Kronan i Trollhättan, beväpnad med svärd och kniv. Tre personer mördades, en 15-årig elev, en elevassistent och en matematiklärare. Hur lever dådet kvar hos människor i Trollhättan? Är det viktigt att minnas eller bättre att glömma och gå vidare? Vi intervjuar Salima Daidan, politiker och en aktiv kraft i integrationsarbetet i Trollhättan. I den humanitära katastrofens spår i MosulEn flyktingvåg väntas i de militära stridernas spår i Mosul, och bland dem finns många kvinnor som hållits som sexslavar av IS. Hur utbrett har det sexuella våldet varit? Kommer IS att kunna ställas till svars för krigsbrott. Möt Karouk Said,  läkare och verksam i den svenska biståndsorganisationen Quandil. – I varje våldtagen kvinna ser jag min egen fru.Det säger gynekologen och pastorn Denis Mukwege, känd för sitt arbete för våldtagna kvinnor i republiken Kongo. För sjutton år sedan grundade han Panzi-sjukhuset där kvinnor som utsatts för brutala sexövergrepp får vård. I dagarna är det Sverigepremiär för en dokumentärfilm om hans arbete, "The man who mends women". Vår reporter Matilda Ljungkvist har träffat Dr Mukwege. Podden som vill lyfta muslimska perspektivKonst, korsfästelse, halal-slakt och importerade imamer… några av ämnena som lyfts i en ny podd som startade för några månader sedan. ”För dig som vill utmana dina föreställningar och få nya perspektiv” är devisen. Salih Tufekcioglu och Salahuddin Barakat, upphovsmännen bakom podden ”Muslimska Perspektiv” , gästar oss.

Amine Kakabaveh har skrivit en bok om sin resa från en analfabetisk familj i Kurdistan till ledamot av Sveriges riksdag. Hör om hennes tid som gerillasoldat, och hennes kamp mot hedersförtryck. – De får döda mig, jag kommer aldrig att vara tyst.Ett citat ur den omstridda vänsterpolitikern Amine Kakabavehs bok "Amine – inte större än en Kalasjnikov". I intervjun berättar hon om sin tid i den kurdiska Peshmergagerillan, hennes kamp för flickors rättigheter och hur hon kom till Sverige och blev förortsfeminist och parlamentariker.Gud till salu på Sergels torgPå Sergels torg i Stockholm pågår intensiv kommers men också kamp om själarna. Många religiösa gatumissionärer söker sig hit med budskap om syndernas förlåtelse och andlig gemenskap. Vi får besök av Erik Lundström och Mattias Hay som undersökt den religiösa torghandeln och skrivit om den i uppsatsen "Gud till salu". Nye nobelpristagaren Bob Dylans kristna periodBob Dylan har i hela sin karriär lyckats göra sina fans besvikna genom att byta stil, och kanske just därför lyckats göra skillnad. I slutet av 70-talet chockade han rockpubliken med att sprida ett kristet budskap på flera plattor. Hör artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij om Dylans religiösa sökande i hans musik.– Gud vill att jag ska skriva för hans rike.Det säger 24-åriga Moa Tärneskog, en av de som utbildar sig till journalist på den nya utbildningen Media Tro på Kaggeholms folkhögskola. Men vad betyder det att gå en journalistutbildning med kristen profil? Och finns det situationer när det journalistiska uppdraget krockar med den personliga övertygelsen? Vår reporter Alexandra Sandels har besökt utbildningen.Evangeliska kristna i USA splittrade i stödet till Donald Trump.Efter helgens omtalade video med Donald Trumps skryt om hur han antastat kvinnor, är frågan hur de kristna väljarna förhåller sig till Trump. Och rörelsen är splittrad, det berättar Fredrik Gregorius, lektor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet.

Et helt program om relationen mellan människa och djur, och svar på frågan om en hund kommer till himlen när den dör eller inte. Fullt av lyssnarröster kring djurens värde och människors värdighet. I programmet hör du också författaren och djurrättsaktivisten Pelle Strindlund, Helena Röcklinsberg lektor i djuretik vid Statens Lantbruksuniversitet, och Helena D´Arcy, ordförande för den katolska rörelsen Respekt.

Svetlana Petrovskajas mormor var en av de 34 000 judar som mördades av nazisterna i Babij Jar 1941. Vår reporter Fredrik Wadström har besökt Babij Jar 75 år efter massakern. Den 29 september 1941 förde de tyska nazisterna över 30 000 judar till en ravin utanför Kiev. Där fick de klä av sig, lämna ifrån sig sina ägodelar, och sedan sköts de. I Fredrik Wadströms reportage möter du Svetlana Petrovskaja, den unga parkarbetaren Jana Lahuta och Leonid Finberg, chef på judiska centret vid ett av Kievs universitet.Poeten Adonis om sin kontroversiella bok Våld och islamVarför används religion för att motivera hänsynslöst våld? Och är det möjligt att modernisera islam? Adonis bok har väckt en stor och upprörd debatt. Vår reporter Alexandra Sandels har träffat den 86–åriga poeten och religionskritikern. Hör också Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, om vad han tycker är bokens styrkor och svagheter.Mordet på författaren Nahid Hattar – vad händer nu i Jordanien?I förra veckan berättade vi om valet i Jordanien. Några dagar senare sköts den jordanske författaren Nahid Hattar till döds, på väg till en rättegång för att försvara att han delat en satirbild på facebook, som "förolämpat islam". Hör Nabih Bulos, korrespondent i Beirut för Los Angeles Times och själv född i Jordanien, om reaktionerna på mordet och vad det kan få för politiska konsekvenser.Etiskt kött – går det att ta på allvar?Mat och klimat är en pågående debatt. Bör vi äta mindre kött för miljöns skull? Och blir världen bättre om vi äter ekologiskt? Nu finns det också "etiskt kött" i flera butiker, men vad i herrans namn är det? Reportage av Matilda Ljungkvist, och en litet startskott inför nästa vecka telefonväkteri på frågan: – Är människor och djur lika mycket värda?

Mahatma Gandhi är aktuell igen, i nya boken "Ickevåldets vägar" och i föreställningen Satyagrapha på Folkoperan i Stockholm. Hör Isak Svensson och Tilde Björfors om ickevåldets relevans idag. Mormonska missionärer värvar själar i Haninge– Jag har blivit en helt annan person tack vare kyrkan och läran. Det säger Äldste Hart, en 20-årig missionär för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Han kommer från Utah i USA, och har tränats för missionsuppdrag i Sverige. Möt honom, och följ med till mormonernas nya kyrka i Haninge i ett reportage signerat Alexandra Sandels.Att viga homosexuella – framtida krav för att få bli präst i Svenska kyrkan?Idag är det en samvetsfråga för varje enskild präst inom Svenska kyrkan om man vill viga homosexuella par eller inte. Nu föreslår en motion till Kyrkomötet i nästa vecka att ingen som vägrar att viga samkönade ska kunna bli prästvigd i framtiden.  Hör Anna Ekström från Fria liberaler i Svenska kyrkan, och Bertil Murray från Frimodig kyrka i frågan.Valet i Jordanien – var står Muslimska brödraskapet?I tisdags hölls parlamentsval i Jordanien, och till skillnad från förra valet så deltar den här gången Islamic Action Front, muslimska brödraskapets politiska gren. Hur har deras valrörelse sett ut? Vi ringer Sveriges ambassadör i Amman, Erik Ullenhag.

Eritreanska ortodoxa kyrkan i Sverige har splittrats. Och nu står Svenska Kyrkan inför ett vägväl ska man låna ut sina kyrkor till en församling med kopplingar till en diktatur eller inte? Missa inte Simon Sarneckis reportage från Gävle och Akalla, om en infekterad religiös strid med politiska förtecken. Hör också Stig Lundberg vid Svenska kyrkans internationella avdelning, och Max Stockman, handläggare vid SST, nämnden för statligt stöd till trossamfund.Vad gör livet värt att leva?Möt Niklas Ekdal, författare till boken Hur jag dog, om vägen tillbaka till livet efter ett självmordsförsök.”En procent hopp” – Jalila kämpar för allas lika rättigheter i Pakistan.Jalila Haider är en 28-årig jurist från Quetta i Pakistan. För en månad sedan förlorade hon de flesta av sina juristkollegor när en självmordsbombare utförde ett attentat mot ett sjukhus. Alexandra Sandels har mött en människorättsaktivist som vägrar ge upp.

När den katolske prästen Krysztof Charamsa gick ut med att han levde i en homosexuell relation fick han sparken. Nu kommer han med en bok om sin tid inom Vatikanen. Hör Alexandra Sandels intervju. Hur personlig kan en präst eller imam vara på facebook?Finns det några gränser för hur personlig en präst eller imam kan vara på facebook, utan att det påverkar yrkesrollen? Hur kan det t ex påverka ett själavårdande samtal? Vilka avvägningar bör religiösa företrädare göra i sociala medier? Gäster är Camilla Lif, präst i Svenska kyrkan, och Kashif Virk, imam i Ahmadiyyasamfundet.Lesbiska missionärer i Västerbotten – om förkunnelse och fördomar för hundra år sedan.Ett gammalt fotoalbum väckte nyfikenheten på villkoren för de kvinnor som för ett sekel sedan åkte runt i byarna och spred sin kristna tro. Nu har nyfikenheten förvandlats till en teaterföreställning, Missionären, och regissören Malin Hellqvist Sellén är vår gäst.Religionens roll i Uzbekistan efter diktatorns död.Han styrde landet med järnhand i 25 år, men i helgen begravdes president Karimov i hemstaden Samarkand. Men vad händer nu i Uzbekistan? Vad spelar religionen för roll för samhällsutvecklingen? Hör journalisten Torgny Hinnemo, som bevakat Centralasien i snart fyra decennier.Både religiös och sekulär ceremoni när Riksdagsledamöterna samlas.Vid Riksmötets öppnande nästa vecka kan alla inbjudna välja mellan att gå till kyrkan eller till en sekulär ceremoni. Det är första året som evenemangen är likställda. Men varför är det här viktigt? Frågan går till Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna.

Reaktionerna har varit många och starka efter Aftonbladets publicering av bilden #mitthakkors. Hör Aftonbladets Åsa Linderborg och journalisten Nuri Kino om gränsen för vad som går att skämta om. Djurens förintelseÄr djur och människa lika mycket värda? Kan dagens fabriksmässiga dödande av djur jämföras med nazisternas förintelseläger? Det menar författarna bakom boken Djurens förintelse, Pelle Strindlund och Henrik Wig, som idag gästar programmet.Fred i Colombia – men vilken chans har försoningen?Efter 50 års krig och 220 000 döda slöts i förra veckan ett fredsavtal mellan Farc–gerillan och regeringen i Colombia. Men hur ska människor försonas efter den hårda konflikten, och vilken roll spelar kyrkorna i det arbetet? Hör Jenny Neme från fredsorganisationen Justapaz, Sanna Svensson från kristna fredsrörelsen och vår korrespondent i Sydamerika, Lotten Collin.En Satans historiaVilka kopplingar finns och har funnits mellan musikgenren black metal och utövande satanism? Följ med på en satanistisk historielektion, i ett reportage signerat Joel Larsson. 

Hur skojar man om IS? Den libanesiske satirikern Karl Sharro svarar på frågan. Och varför är bristen på humor farlig för religionen? Hör prästen och satirikern Kent Wisti. Karl Sharro skämtar om politiska  fenomen i Mellanöstern och vilsna västerländska analytiker, och har närmare hundratusen följare på twitter och bloggen KarlRemarks. Kent Wisti är präst och bildkonstnär i Malmö, och menar att bristen på humor är ett hot mot mänskligheten.Burkinidebatten och Sarkozys återkomstVår korrespondent Kajsa Norell rapporterar om hur burkinidebatten påverkar samhällsklimatet i Frankrike, och hur den ger bränsle till Nicolas Sarkozys kommande presidentvalskampanj.Dela med dig av dina pengar – om du vill vara en god människa.Möt filantropen Gunilla Follett i ett reportage om religion och välgörenhet, bland hemlösa och IT-miljardärer i Silicon Valley. Signerat Petra Glimåker Socolovsky. Hör också om filantropi i Sverige, gäst är Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl.Om den historiska uppläxningen av Donald TrumpKhizr Khans tal i somras där han erbjuder Trump att låna hans exemplar av den amerikanska konstitutionen lever vidare. Krönika av Kajsa Boglind i Washington.

Internet har revolutionerat möjligheterna att hålla minnet av våra döda vid liv. Men hur länge ska man hålla fast vid minnet, och när ska man släppa taget? Hör Lollo Collmars reportage. ”Det är inte islam som är problemet, det är konservatismen.”Det säger Jenny White, ny professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet, om det omdiskuterade lagförslaget i Turkiet om sex med minderåriga. Möt henne i ett samtal om religionens och kulturens politiska betydelse i Turkiet efter det misslyckade kuppförsöket.Kors i taket vilken debatt det blevFacebookgruppen ”mitt kors” ett initiativ för att stödja förföljda kristna världen över, har vållat en enorm debatt. Opinionsbildare, ledarskribenter och kulturjournalister – alla har plötsligt en åsikt om vad det betyder att visa det kristna korset. Vad är det i korset som utmanar? Och vilken betydelse kan ”mitt kors” få? Hör Sofia Lilly Jönsson, chefredaktör på tidskriften Evangelium, och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Jesus liv på lättläst svenskaEn kortare och mer lättläst version av Nya testamentet ska vara klar till Bokmässan 2017. Men vilka språkliga val och kval ställs man inför när man ska banta en helig text? Hör författaren och journalisten Hanna Wallsten, som just nu jobbar med uppdraget.

Hör sexualitet och andlighet ihop? Möt Eva Freya Christiansson, som fann andlig fördjupning genom en kurs i tantrasex. Ett reportage signerat Lollo Collmar. I reportaget hör du också Ute Steyer, rabbin i Stockholms judiska församling, samt Elisabeth Gerle, präst och forskare inom Svenska kyrkan, och professor i etik vid Lunds universitet.  Det kristna korset i okristlig kampanj?Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg har hamnat i blåsväder efter att ha kritiserat ”Mitt kors-kampanjen”, ett upprop på sociala medier om att visa sitt kristna kors som ett stöd för förföljda kristna. Föst kallade Sjöberg kampanjen för ”okristlig”, sedan nyanserade han sig och ville själv vara en del i uppropet, men han tycker fortfarande att kampanjen är problematisk ”i en tid av nationalism och islamfientlighet”. Men går det inte att vara tydlig med ett kristet ställningstagande utan att vara fientlig mot islam? Hör Gunnar Sjöberg i Människor och tro. Är den kristna högern i USA på väg att tyna bort?Länge har den kristna högern varit en avgörande maktfaktor i amerikansk politik, en grupp som ingen person med ambition att bli president har kunnat går förbi. Men nu är rörelsen rejält försvagad. Vad beror det på? Och har tiden sprungit ifrån den kristna högern? Hör författaren och journalisten Martin Gelin och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare. Vad gjorde Jesus från åtta års ålder och fram till trettio?Hur skaffade han sig den livserfarenhet som kommer till uttryck i Bergspredikan? Vad hände under de år han är ”försvunnen” ur evangelierna?Det här mellanrummet skildras nu i en ny roman med titeln Människosonen, och författaren Lennart Hagerfors är vår gäst.

Varför är det 2016 så svårt med jämlikhet inom religionen? Varför får inte kvinnor predika i den katolska mässan, och varför är det så ont om kvinnor som är imamer när du kommer till en moske? Ett specialprogram från Människor och tro, med klipp från vårens sändningar.

Påve Franciskus är i Polen för att delta i Världsungdomsdagen. Men hur förhåller sig påven till den polska politiken? Samtal med Ulf Jonsson, chefredaktör för den katolska kulturtidskriften Signum. Det nationalkonservativa regeringspartiet i Polen - Lag och rättvisa (pis) - bryter enligt EU mot grundläggande demokratiska principer. De polska katolska biskoparna står nära regeringen, som också för en ytterst restriktiv flyktingpolitik. Hur går det här ihop med påvens budskap om att kyrkan ska välkomna migranter och kommer påven att utmana Polens politiska och religiösa ledare? *Är religiösa elever utsatta i skolan?Får man driva med religion i klassrummet och var går gränsen mellan skämt och trakasserier? Vår reporter Lollo Collmar har träffat troende elever som känner sig ifrågasatta och förlöjligade i skolan. Uppföljning i studion med Maria Refors Legge, doktorand i skoljuridik på Stockholms universitet.*Brasilianska myndigheter oror sig för islamistiska terrordåd- vad blir konsekvenserna?Snart invigs OS i Rio de Janeiro och de olympiska spelen för med sig deltagare och besökare från hela världen, men ger också upphov till oro för terrordåd med islamistiska förtecken hos de brasilianska myndigheterna. Förra veckan grep brasiliansk polis ett tiotal personer som beskrivs som brasilianska jihadister som svurit trohet till IS och som ska ha planerat att genomföra terrordåd under OS.  Hur yttrar sig oron för terror hos myndigheterna och vad kan det få för konsekvenser för Brasiliens muslimska befolkning? Samtal med Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin på plats i Rio de Janeiro.  

Ska vi sälja de tomma kyrkorna, göra om dem till pub eller asylboende, eller bara riva dem? Vad tycker du? Ring in till programmet och var med! Telefonnumret är 08-148800. Slussen öppnar halv tre. Medlemmarna blir färre och fastigheterna dyrare. Hur ska svenska kyrkan få ekvationen att gå ihop?Har du egna erfarenheter av en kyrka som stängts och hur kändes det? Och vad har kyrkorna för betydelse för kulturarvet? Dela med dig av tankar, känslor och konkreta förslag!

Vad händer med tilliten i ett samhälle som gång på gång skakas av besinningslösa våldsdåd? Hör frilansjournalisten Ingmarie Froman och Klas Borell, professor i sociologi. Baptistprästen som utmanar regimen i ZimbabweUnder rubriken ”My flag” har baptistprästen Evan Mawaririe publicerat ett antal regimkritiska filmer på youtube som fått stor spridning och samlat folk till strejker och aktioner riktade mot Mugabe-regimen i landet. Häromdagen fängslades Mawaririe, men folkets missnöje, fattigdomen och kraven på reformer består. Vi pratar med Peter Svensson, Svenska Kyrkans internationella representant i södra Afrika.Vad händer när kyrkan blir entreprenör?”Att tjäna sin nästa” är ju ett klassiskt kristet ideal. Men när kyrkan blir entreprenör tillkommer kravet på att ”tjäna pengar”. Går det att förena de här två idéerna? Och hur märker man på t ex ett vårdboende att det är kyrkan och inte kommunen som är ägare? Vår reporter Elin Lemel har besökt en kyrka i Huskvarna som gett sig ut på vård & omsorgsmarknaden.Uppdrag: Att göra världen lite, lite bättre.Om engagemang, uthållighet och kanske en och annan kompromiss? Möt Hala Mohammed, vice ordförande för Röda Korset, och också ordförande för Röda korsets ungdomsförbund.

Gymnasieminister Aida Hazialic går nu ut och uppmanar till en diskussion om de religiösa friskolornas framtid. Debatt i Människor och tro mellan ministern och Annika Eclund, Kristdemokraterna. Ny kristen webbplats till försvar för traditionell äktenskapssynSvenska Evangeliska Alliansen har lanserat en webbplats som vill försvara det traditionella äktenskapsbegreppet, att det är förbehållet man och kvinna. Vad vill man åstadkomma med sajten? Och är den homofientlig? Hör Stefan Gustavsson, generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen, och Malin Strindberg, vikarierande kyrkoherde i Gustav Vasa församling.Historiskt kyrkomöte slutade i stor besvikelseNyligen avslutades det stora ortodoxa kyrkomötet på Kreta. Tanken var att för första gången på många decennier samla alla de bysantinska kyrkorna. Men mötet infriade inte alls förväntningarna. Möt bl a en besviken Mischa Jaksic, ortodox samordnare för Sveriges kristna råd. Ett reportage signerat Elin Lemel.Sorg och storpolitikSorgen i Palestina heter prästen och författaren Kerstin Vinterheds nya bok. En berättelse om den privata sorgen efter hennes man Bengt, och om två avgörande resor till Israel och Palestina. Kerstin Vinterhed gästar Människor och tro.Hör också människorättsaktivisten Priyanka Bose, om situationen i huvudstaden Dhaka efter den senaste veckans två terrorattentat i Bangladesh.

Möt Stephen Ledrew som skrivit boken "The evolution of atheism", och menar att vissa ateister blir lika fundamentalistiska i sin egen övertygelse som de religiösa extremister de kritiserar. Tre dagar efter terrorattentatet i IstanbulHur ser relationen mellan Turkiet och Islamiska Staten ut? Vår korrespondent Ülkü Holago rapporterar på plats från Istanbul några dagar efter dådet, och i studion finns Bitte Hammargren från Utrikespolitiska Institutet.Djupa klyftor i det brittiska samhället efter BrexitFolkomröstningen visar på stora värderingsskillnader mellan unga och gamla, stad och land och mellan samhällsklasser. Vad får det för konsekvenser för framtiden? Hör statsvetaren Clara Sandelind och Harry Farley, journalist på tidningen Christian today.– Alla Sveriges 4500 församlingar borde ta emot en flyktingfamilj.Det skriver tidningen Dagens Joel Halldorf i en ledarartikel i veckan. Är det ett tankeexperiment eller ett allvarligt menat förslag? Och hur skulle det gå till?

Mer än 30 personer har mördats i Bangladesh sedan förra året, bland offren finns flera kända HBTQ-aktivister och sekulära bloggare. Men vad är bakgrunden till den våldsamma utvecklingen? Hör människorättsaktivisten Priyanka Bose från Dhaka, bloggaren Siddharta Dhar som tvingats fly från Bangladesh och nu bor i Sverige, samt Sten Widmalm, professor i statsvetenskap.Migrationsverket öppnar tre nya asylboenden för utsatta    Efter många incidenter med våld och trakasserier på svenska asylboenden skapar nu migrationsverket 45 platser för asylsökande med behov av extra trygghet. Hur definerar man de behoven? Och räcker platserna? Hör Sverker Spaak från migrationsverket.IS tappar mark i Irak     Vår korrespondent Cecilia Uddén har varit på plats i staden Falluja och skildrat hur den irakiska armén tillsammans med shiamiliser återtagit staden från IS. Samtidigt är den humanitära situationen oerhört svår, och motsättningar mellan shia- och sunnimuslimer påverkar situationen. Hör Cecilia Uddén om utvecklingen i Irak.Midsommarnattens magi      Plocka sju blommor under tystnad, lägg dem under din kudde och dröm sedan fram bilden av din kommande kärlek... årets mest magiska hlögtid är här! Vi går på utflykt bland föreställningarna om midsommarens magi tillsammans med religionsvetaren Tommy Kuusela.                                                                                                   

Om en vecka röstar Storbritannien om landet ska stanna i EU eller ej. Varför engagerar sig religiösa ledare i Brexit och vilken roll har de i debatten? Hör Staffan Sonning,SRs Londonkorrespondent. Nytt interreligiöst projekt på asylboendenDet interreligiösa projektet Medföljare startades nyligen för att öka tryggheten på asylboenden och ge stöd åt de boende. Projektet är ett samarbete mellan Kristna Fredsrörelsen, Equmeniakyrkan och Sveriges interreligiösa råd. Hör reportage av frilansjournalisten David Berjlund som följt med en grupp medföljare till ett asylboende utanför Stockholm. Vad gör krig och tortyr med en människa?Under många år har psykologen Barbro O' Connor arbetat med traumatiserade flyktingar som samtalsterapeut hos Röda korset i Sverige. Nu har hon samlat några av de berättelser hon tagit del av i boken Du kunde ha varit jag. I Människor och tro berättar hon om vad krig och tortyr kan göra med en människa. Sveriges första kvinnliga rabbin om sitt första år i församlingen Nyligen var det installationsceremoni för Ute Steyer i Stockholms stora synagoga. Hon började tjänstgöra som Sveriges första kvinnliga rabbin redan förra året och i veckans Människor och tro berättar hon om arbetet under det gågna året och planer inför framtiden.

Hur förbereder sig kriminalvården för svenska IS-krigare som återvänder och döms till fängelse? Finns det risk för ökad radikalisering? Vår reporter Alexandra Sandels har besökt anstalten i Kumla. Tunisiska islamistpartiet Ennahda skiljer politik från religion.Att det är viktigt att skilja mellan politik och religion brukar vara en liberal och sekulär utgångspunkt. Men nu handlar det om islamistpartiet Ennahda, som vann Tunisiens första fria val efter den arabiska revolutionen 2011. Sedan dess har man blivit av med den politiska makten, och nu tar man initiativ till att separera den politiska organisationen från den religiösa. Fernando Arias, vår korrespondent i Kairo rapporterar.Kyrkohärvan i Hallunda – nu kommer domen.Imorgon meddelar Södertörns tingrätt dom i den så kallade kyrkohärvan i Hallunda. Det är totalt sjutton personer kopplade till S:t Petrus och Paulus syrisk-ortodoxa kyrka som har åtalats för bland annat grovt bedrägeri. Ekots rättsreporter Karin Wettre har följt rättegången.Välkommen till Naturens katedral.Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid, heter det i sången. Och det är lätt att ryckas med av grönskan och fågelsången. Några sätter också ord på det – möt Hans-Erik Lindström, författare till boken Naturens katedral. 

Hur påverkas varumärket "Svenska kyrkan" efter veckans avslöjanden om vidlyftiga resor och dyra krognotor? Hör varumärkesforskare Frans Melin, och Wanja Lundby Wedin, 1:a vice ordf i Kyrkostyrelsen. Dödshjälpsdebatten i fokus igenKanada är på väg mot att tillåta "läkarassisterat självmord." Och i Holland har ett uppmärksammat fall där en kvinna i 20-årsåldern beviljats dödshjälp efter långvariga psykiska problem skapat debatt långt utanför landets gränser. Vilken väg går Sverige? Hör Helena D´Arcy, ordförande för den katolska organisationen Respekt, och Staffan Danielsson, centerpartistisk riksdagsledamot och medlem i Rätten till en värdig död. Pingstkyrkan lockar ortodoxa avhoppareMånga syrisk-ortodoxa i Södertälje hittar nu ett nytt hem i Pingstkyrkan. –Här är det mera "kom som du är" säger Emanouel, en av de som lämnat sin traditionella kyrka. Hör Ann Törnqvists reportage om vinster och förluster med att byta andlig gemenskap.Helgonförklaras i helgenHör historikern Yvonne Maria Werner om vad som ligger bakom att svenska Elisabeth Hesselblad på söndag kanoniseras till helgon vid en ceremoni i Rom.

Kyrkoledarna i Sveriges kristna råd riktar skarp kritik mot regeringens lagförslag om fortsatt stram flyktingpolitik. Migrationsminister Morgan Johansson möter Lasse Svensson från Equmeniakyrkan. Könskamp vid Klagomuren i JerusalemDe har arresterats, häcklats och hotats till livet. Den judiska feministgruppen Women of the wall har kämpat i 30 år för rätten att få be på samma villkor som män vid judendomens heligaste plats. Nu ser det ut som att deras kamp lyckats. Eller...? Reportage av Simon Sarnecki.Nordens första kaldeiska kyrka byggs i SödertäljeVår reporter Alexandra Sandels har följt förberedelserna och spårar en berättelse om identitetskonflikt. Hiroshima i väntan på Obama...men någon ursäkt för atombomben blir det inte. Vår korrespondent Hanna Sahlberg lämnar en krönika från Hiroshima inför det historiska besöket av den amerikanske presidenten. 

Halva liv heter Qaisar Mahmoods nya bok. Om en sons försök att göra upp med sin far som ligger på dödsbädden, om kulturkrockar och att hitta en väg in i det svenska samhället. Mahmood gästar oss idag. Efter Ukrainas skräll i Eurovison – intervju med Krimtatarernas ledare Mustafa Dzhemilev.Det går alltså att vinna en global schlagertävling med en låt om Stalins massdeportation av Krimtatarer under andra världskriget. Men många hävdar att låten också handlar om ett politiskt nu, och Putins ockupation av Krimhalvön. Vår reporter Alexandra Sandels har mött ledaren för Krimtatarerna, en man med fårat ansikte och sorgsna ögon som nu åter tvingats till ett liv i exil.Är du oren lille vän…?Efter Yasri Khan och handskakningsdebatten har vi förstått att det är laddat med hälsningsritualer. Men hur har det med religion att göra? Kan det ha nåt med tankegodset kring renhet och orenhet att göra? Vad betyder det att ”ha ett rent hjärta”, och hur långt kan man gå för att hålla en hel församling ”ren”? Vår reporter David Berjlund ger sig ut på jakt efter vad renhet/orenhet betyder för människor inom olika religioner idag.Iran och Saudiarabien i storbråk om vallfärden till MeckaTusentals pilgrimer från Iran ser ut att missa årets hajj – vallfärden till Mecka. Förra veckan bröt samtalen ihop mellan Iran och Saudiarabien om förutsättningarna för pilgrimsfärden. Vår utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg ger sin bild av konflikten.

På lördag är det final i Eurovision Song Contest i Stockholm. Men under musikfestens glamorösa yta finns det politiska och religiösa spänningar. Vå reporter Alexandra Sandels spanar. Svenska kyrkans förslag till ny kyrkohandbok – rena ”hittepåreligionen” menar kritiker"Inkluderande och flexibelt" är ledorden när Svenska Kyrkan vill förnya sin kyrkohandbok för hur Gudstjänster, dop och begravningar ska låta och se ut i framtiden. Men förslaget har mött massiv kritik från flera remissinstanser. Hör biskop Per Eckerdal som sitter i styrgruppen för förslaget, och en av kritikerna - Dan Sarkar, präst i Broby församling.Ahmadiyya-församlingen firar i Malmö – intervju med Kalifen Mizra Masroor AhmadI slutet av veckan invigs en ny moské i Malmö, en händelse som TV-sänds till Ahmadiyya-muslimer världen över. Vi är på plats inför invigningen, så också  den religiöse ledaren för ahmadiyya:  Kalifen Mizra Masroor Ahmad, som intervjuas av Anna Bubenko. I vår studio finns också religionsvetaren Simon Sorgenfrei på plats för att berätta om det unika med just ahmadiyya-grenen av islam.

Mår man bättre när man har en personlig tro? Vad är det som lockar så många till yogamattan? Och har jakten på den goda hälsan blivit en ny religion? Ett specialprogram om religion och hälsa. Följ med på Joel Larssons personliga resa in i yogans värld, träffa sjukhusimamen Smajo Sahat i Skövde och hör våra gäster:  Göran Ståhle, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola, läkaren Pia Dellson och SR:s korrespondent i globala hälsofrågor, Johan Bergendorff.

Moskén beskrivs som ett fäste för salafism, för att sprida en extrem form av islam och företrädare sägs ha hyllat IS. Vår reporter Alexandra Sandels har träffat imam Abo Raad som svarar på kritiken. Tidningen Gefle Dagblad har i en serie artiklar granskat moskén i Gävle, och de påstådda kopplingarna till radikal islamism. En rapportering som bland annat lett att chefredaktören mordhotades för ett par veckor sen. Gävleimamen Abo Raad pekas ut som den andliga ledaren för den här rörelsen i Sverige, och nu svarar han alltså på anklagelserna.Till vår studio kommer också Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet som forskat om just salafism, och Abd al Haqq Kielan, imam i Eskilstuna.Möt också författaren Vibeke Olsson i ett samtal om ensamhet och gemenskap i frikyrkan. Drömmen om Elim heter hennes nya bok, om en frikokyrkoförsamling i 80-talets Stockholm som ställs på prov.Och så träffar du Semanur Taskin, 22-årig politiskt aktiv muslim som nu hoppar av sin post som språkrör för Grön ungdom i Stockholm. Hon känner sig misstänkliggjord och inte längre trygg i politiken. Varför?  Dessutom: vilket gudomligt inflytande har egentligen sångerskan Beyoncé? Hör Palmira Koukkari Mbengas krönika.

Hör gymnasieminister Aida Hadzialic, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Den syriska författaren Samar Yazbek har skrivit en sorgesång över Syrien, boken Resa in i tomheten är ett försök att sätta ord på en pågående katastrof. Vi har mött henne.Det tyska högerpartiet AFD trappar upp sin islamfientliga retorik för att vinna nya röster. Kommer man att lyckas? Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar.Och så träffar du Sofia Camnerin, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och författare till boken När livet stramas åt skärps blicken.

I måndags sa norska kyrkomötet ja till samkönade äktenskap. Men vad får beslutet för konsekvenser? Hör norska kyrkorådets nyvalde ordförande, och prästen som nu hoppar av i protest. Kraftfulla anti-gaylagar i Missisippi Religionsfrihet står mot homosexuellas rättigheter i den amerikanska delstaten Missisippi. Där vill man med hänvisning till religiös övertygelse stifta lagar som ger människor rätt att neka att erbjuda jobb, bostad eller företagstjänster till den som är homosexuell. Alexandra Sandels rapporterar.Kampen om homosexuellas rättigheter i Slovenien.Först sa det slovenska parlamentet Ja till lika rättigheter för homosexuella, men en kampanj uppbackad av katolska kyrkan ledde till en folkomröstning som sa Nej till lagen.Hör Henrik Dammbergs reportage om bl a paret Andrea och Jedrt, och deras kamp för att kunna visa sin kärlek öppet.Bernt Hermele om sin bok Judejävel Möt författaren Bernt Hermele som nu kommer med en personlig bok om judisk identitet och gemenskap, men också om hur Gazakriget 2014 blev en brytpunkt för hans inställning till Israel.

Möt Sherin Khankan, grundare av Skandinaviens första moské med kvinnliga imamer som nyligen öppnade i Köpenhamn. Får hon efterföljare i Sverige? Är tiden inne också i Sverige för kvinnor att verka som imamer? Hör imamutbildade Iman Baroudi, aktiv i Angereds muslimska församling och Temmam Asbai, ordförande i Islamiska förbundet.Att vägra att utföra vissa arbetsuppgifter för att det strider mot ens eget samvete - är det en rimlig hållning år 2016? Och vad är egentligen ett samvete? Etikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson är aktuell med en ny bok, Frihet till samvete, och hon är också gäst i Människor och tro.Hur ska rekryteringen till IS från Sverige stoppas? Hör vår reporter Joel Larssons reportage om tre olika projekt för att möta radikaliseringen.För två år sedan fick Mona Sahlin regeringens uppdrag som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Snart går hennes förordnande ut. Vad har hon lyckats med? Och vad har hon lärt sig om hur rekryteringen till religiös våldsextremism ska stoppas?    

Är det en mänsklig rättighet att få ett biologiskt barn? Vad tänker du? Vilka är dina erfarenheter? Ring in till programmet och var med! Telefonnumret är: 08 - 14 88 00. Slussen öppnar halvtvå. Från och med 1 april får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand. Nyligen sa regeringens utredare nej till surrogatmödraskap i Sverige.Så: vem har rätt till ett barn? Är det en mänsklig rättighet att få ett biologiskt barn? Och vems perspektiv är viktigast: mammans, pappans eller barnets? Är du donator? Är du mamma till ett barn med okänd pappa? Eller går du just nu och längtar efter ett barn?Ring och var med i Människor och Tro! Telefonnnumret är 08 - 14 88 00.

Dödandet väcker chock, ilska och rädsla. Hur ska vi möta de känslorna? Hör Gudmund Erling från Svenska kyrkan i Bryssel, och Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Vi berättar också om det hyllade asylboendet i Sala, uppmärksammat för sin satsning på att förebygga och lösa konflikter. Men här finns också en annan historia –om en 19-årig asylsökande som hotats och trakasserats för att han är ateist. Ett reportage av Alexandra Sandels, i vår serie om religionens roll på svenska asylboenden. Är byte av religion en väg till ett bättre liv för Indiens kastlösa? Frilansreportern Hanna Rydén var med när en stor grupp kastlösa konverterade från hinduism till buddhism. Hör också vår reporter Naila Saleem som rapporterar från det hinduiska Holi-firandet, en högtid som ska markera gemenskap över kastgränserna.

En ny Timbro-rapport menar att Svenska kyrkan bedriver politisk opinionsbildning som inte har med kristen tro att göra. Hör prästen Annika Borg och Svenska Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg. Dessutom:Judiska förskolan drygt ett år efter KöpenhamnsattentatetI samband med terrordåden i Köpenhamn och Paris förra året slutade nästan hälften av barnen på den judiska förskolan i Malmö. Vad har det betytt för den judiska församlingen, och hur är läget på förskolan idag? Ett reportage signerat Lina Sundahl Djerf.Muslim och toppnamn för KristdemokraternaMöt Muhammed Tahsin, ny ordförande för Kristdemokraterna i Eskilstuna. Om varför han gick med i partiet, och hur han som muslim ser på att ha en kristen värdegrund som politisk kompass. Gamla Testamentets Ester blir musikteaterBjörn Salomonsson har skrivit ett Purimspel, baserat på Esters bok i Bibeln. Men vad har spelets gestalter att säga oss idag, 2016? Åsa Furuhagen har sett föreställningen, och träffat Björn Salomonsson.

Jag trodde jihad var ett nödvändigt ont för att försvara islam. Hör Anna Sundbergs unika berättelse om en resa från ett vilset studentliv i Lund till salafisthustru i Pankisidalen och Syrien. Här kan du höra en längre intervju med Anna SundbergSjälavård eller själafiskeI vår serie om religionens roll i asylprocessen uppmärksammar vi idag de nyanlända som konverterar från islam till kristendomen. Vilket ansvar har kristna präster och pastorer som möter asylsökande från andra religioner med ett kristet budskap? Var går gränsen mellan medmänsklighet och  missionsverksamhet, själavård och själafiske? Ett reportage signerat Alexandra Sandels.Dags för kvinnor att predika i katolska mässsan?Är det en kulturrevolution på gång inom katolska kyrkan? Allt fler talar nu om behovet av att ge kvinnor rätt att predika och lekfolk större möjligheter att bidra i den katolska mässan. Hör dominikanersyster Madeleine Fredell och Anders Piltz, Biskopsvikarie för gudstjänstlivet i Stockholms Katolska stift. 

Reportage från Polen om den kontroversiella katolska radiostationen Radio Maryja, som också blivit en stark politisk röst i Polen, av Thella Johnson. Oscarsbelönade filmen Ida föregicks av program i polsk public serviceTV, som ifrågasatte historieskrivningen som ansågs för projudisk och talade om hur filmen skulle tolkas. Kritik mot brist på konstnärlig frihet och medias oberoende. Samtal med Dorota Tubielewic Mattson, som skrivit om saken i webb bulletinen, aktuella nyheter om och från Polen. Krönika från Johanna Melén. Samtal om godheten med skådespelaren Zardasht Rad, aktuell med sin monolog utifrån Dostojevskis Idioten. Hat och hot i religionens namn på svenska asylboenden, lyssnarreaktioner och intervju med en asylsjuksköterska. Samtal om lösningen på problemet är separerade boenden utifrån religionstillhörighet med Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan och Yusuf Aydin, stiftstyrelsen för Syrisk- ortodoxa kyrkan

Hot och hat i religionens namn på svenska asylboenden- hur vanligt är det och hur yttrar det sig? Reportage av Alexandra Sandels och samtal med Sverker Spaak, boendeansvarig på Migrationsverket. Utredaren säger nej till surrogatmödraskap i Sverige. Hör om bakgrund och reaktioner. Reporter Joel Larsson och Anneli Bergqvist, som är besviken. Krönika av Katja Magnusson, SRs korrespondent. Vitboken som belyser relationen mellan Svenska kyrkan och den samiska ursprungsbefolkningen färdig.Hur kan den användas i en försoningsprocess? Reportage om hur det var för unga samer på nomadskolorna av Helene Alm och Anna Sunna. Samtal med Eva Nordung Byström, biskop i Svenska kyrkan, Sylvia Sparrok,ordförande för samiska rådet i Svenska kyrkan och David Sjögren, historiker vid Uppsala universitet.

Frågan har väckt stor uppmärksamhet i media och diskuterats i riksdagen, men hur stort är problemet? Människor och Tro inleder en serie om religionens roll i asylprocessen.

Påven träffar den ryskortodoxe Patriarken för första gången sedan brytningen 1054, ett historiskt möte i Havanna. Varför sker det nu och vad ligger bakom de frostiga relationerna? Samtal med Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent och Christoph Hermann, jesuitpater och lärare i östkyrkokunskap vid Newmaninstitutet. Satirteckningar i serieboken Samandal fällda för förolämpning av religion i Libanon. Reportage av Alexandra Sandels. Filmcensur i Frankrike. Vad vill den katolska gruppen Promouvoir, som ligger bakom kampanjen mot filmen Antichrist? Samtal med Anna Trenning Himmelsbach.Krönika om ateism och asyl av Alice Petrén, migrationskorrespondent. Samtal med tonsättaren Jacob Mühlrad om religion och musik och verket Silent Prayer. Bibeltexter på meänkieli produceras i Luleå Stift. Prästen Bengt Pohjanen,en av översättarna, berättar om projektet.

Det pågår ett folkmord på kristna minoriteter i Mellanöstern, enligt resolution som antagits av EU parlamentet. Samtal med den kristdemokratiska EU parlamentarikern Lars Adaktusson, som drivit frågan. Reportage av Åsa Welander från Salt Lake City, som fått sin första homosexuella borgmästare, ett faktum som ger kraft åt stadens HBTQ mormoner för att också deras kyrka ska följa den politiska utvecklingen. Krönika av SRs korrespondent Beatrice Janzon. Samtal med Jakob Langvik, som skrivit boken 96 lampor om varför unga vuxna lämnar sina församlingar. Reportage och samtal om varför präster i Svenska kyrkan toppar listan på mest sjukskrivna pga psykisk ohälsa. Handlar det om teologi eller arbetsmiljö? Reportage av Maja Falkeborn Willner och samtal med Jennie Wall, präst i Svenska kyrkan.

Påven kommer till Lund för att delta i ett ekumeniskt möte mellan det Lutherska världsförbundet och Katolska kyrkan. Varför kommer han, vad betyder det för ekumeniken och den svenska kristenheten. Samtal med Hell Klein, präst i Svenska kyrkan och chefredaktör för Dagens Arbete och Gert Gelotte,katolik och frilansjournalist. Samtal med Elin Grelsson Almestad, aktuell med ny roman , Hundarna på huvudgatan, som handlar om samvetets röst. Hur ser kopplingen ut mellan den Saudiska statsreligionen, wahhabismen, och Islamiska Statens ideologi och hur trovärdig är Saudiarabiens kamp mot IS-terrorn? Reportage av Alexandra Sandels om framväxten av wahabismen. Samtal med Agneta Ramberg, SRs utrikespolitiska kommentator och Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet och reportage av Cecilia Uddén från ett rehabiliteringscenter för jihadister i Riyadh.Krönika om gudar förr och nu i Ryssland av Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent

Människor och tro i P1 torsdag 21 januari kl 14.03, repris lördag 23 januari kl. 17.00 Hotad framtid för Europas judar? Är det dags för judarna att lämna Europa? Frågan ställdes i en essä i den amerikanska tidningen The Atlantic i våras. Författaren och journalisten Jeffrey Goldberg hävdar att judarna inte längre är trygga i Europa och att de två självklara centrumen för judisk framtid är i stället Nordamerika och Israel. Efter sitt besök i Sverige drog han slutsatsen att antisemitiska påhopp har blivit vardagsmat här, särskilt i Malmö. Men Goldbergs artikel har också mött kritik och bland svenska judar pågår det en livlig diskussion: stanna kvar och värna om det svensk-judiska arvet och den judiska gemenskapens framtid - eller om man bör ge sig av? Reportage av Nathalie Rothschild. Efterföljande samtal med Aron Verständig, ny ordförande i Judiska församlingen i Stockholm, samt frilansjournalisten Johan Tollgerdt i Paris. Brevet till en försvunnen bror Varje år anmäls runt sjutusen

Kristdemokraterna har gjort en kursändring i flyktingfrågan och tonläget har hårdnat. Partiets kärnväljare känner inte igen sig och menar att partiet fjärmar sig från det okränkbara människovärdet, grunden för den svenska kristdemokratin. Reportage från Mullsjö av frilansjournalisten Maja Falkeborn Willner och samtal med KDs migrationspolitiska talesperson Aron Modig. Hur ska Svenska kyrkan klara utmaningen med allt dyrare fastighetsvård och minskade intäkter? Reportage av Åsa Furuhagen från Lagunda församling och samtal med Eva Löfgren, lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. . Krönika av Margita Boström från Thailand

Efter att den oppositionelle shialedaren Nimr al-Nimr avrättades i Saudiarabien i helgen har konflikten mellan sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran eskalerat. Saudiarabien och flera andra arabländer har brutit de diplomatiska relationerna med Iran efter att den saudiska ambassaden i Teheran attackerades under protester mot avrättningen av Nimr al-Nimr. Utvecklingen väcker oro för att de sekteristiska motsättningarna i regionen ska öka ytterligare. Medverkande:Leif Stenberg, professor i islamologi och chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som forskat om shiitisk islam och Bitte Hammargren, journalist inriktad på Mellanöstern som bland annat skrivit en bok om Saudiarabien och länderna på arabiska halvön, medverkar i studion. Sveriges radios korrespondent Cecilia Uddén som nyligen besökte Saudiarabien berättar om situationen för shiaminoriteten där, Människor och tros Alexandra

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik.

Sigtunastiftelsen 100 år- ett temaprogram om en plats och en ide. Hur förvaltar man 2015 en vision om en plats för lyssnade dialog och bildning, där åsikter skulle brytas och brottas i ridderlig ordstrid? Vilka möts och skapar nytt på Sigtunastiftelsen idag och varför behövs en sådan plats 2015? Medverkande: Alf Linderman,direktor, Dan Erik Sahlberg, programansvarig, Caroline Krook Sigtunastiftelsens styresleordförande och Ylva Eggehorn, som till jubileet skrivit en bok om Sigtunastiftelsen och författarna

Under de senaste åren har bland annat flera pastorer från pingströrelsen konverterat till katolicismen. Vad är det som får protestanter att vilja bli katoliker. Frilansjournalisten David Berjlund träffade några konvertiter för att ta reda på vad som lockade dem. Efterföljande studiosamtal med religionshistorikern Christer Hedin och teologen Joel Halldorf. Hon har arbetat på världens farligaste platser för den medicinska och humanitära hjälporganisationen Läkare utan gränser. Vad väcker det för tankar och känslor att jobba med risk för sitt eget liv? Samtal med Katrin Kisswani, ordförande för Läkare utan Gränser i Sverige. Biologen och debattören Richard Dawkins har på senaste tiden tagit sikte på islam i sitt motstånd mot världens religioner. I Teresa Kristoferssons reportage avfärdar han den kritik som riktats mot honom. Daniela Marquardt svarar för veckans krönika. Och så hör vi Ulf Jonsson, chefredaktör för tidskriften Signum, om att Elisabeth Hesselblad helgonförklaras.

Vad har hänt med bosnisk islam efter Daytonavtalet och krigets slut? Reportage från Sarajevo av Alexandra Sandels och samtal med Catharina Raudvere,professor i religionshistoria vid universitet i Köpenhamn och Mustafa Setkic,imam och ordförande för Bosniakiska islamiska samfundet. Krönika av Agneta Furvik om Donald Trump. Reportage om Katolska kyrkans jubelår som går i barnhärtighetens tecken. Reportage av Teresa Kristoffersson om betydelsen av ett jubelår för en katolik. Nyheter i korthet sammanställda av Alexandra Sandels. Samtal med journalisten och aktivisten Nuri Kino som fått tidningen Dagens utmärkelse: Årets förebild.

Antalet asylsökande som kommer till Sverige från Afghanistan har ökat med 758 procent jämfört med ifjol. En stor del av de afghanska flyktingarna tillhör den utsatta folkgruppen hazarer, en till största delen shiamuslimsk minoritetsgrupp som länge förföljts och förtryckts i landet. Vi träffar några av de hazarer som tvingats fly från Afghanistan i Maja Falkeborn Willners reportage. Hur stor vikt ska man lägga vid de religiösa aspekterna för att förstå terrorgruppen IS och i förlängningen också motverka rekryteringen till gruppen. Diskussion med Ann Heberlein, författare och lektor i etik vid Lunds universitet och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Veckans krönika är signerad Richard Myrenberg. Tithi Hahn möter den amerikanska författaren Marilynne Robinson i ett samtal om kalvinism, generositet och humanism. Det har gått 20 år sedan fredsavtalet i Dayton satte punkt för Bosnienkriget. Alexandra Sandels rapporterar från Sarajev

--POD: Brett upplagt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska ge svar på hur man kan lösa väpnade konflikter, som involverar militanta islamistgrupper. Projektledaren Isak Svensson, professor i freds och konfliktforskning i Uppsala, beskriver behov och förhoppningar. Ani Zonneveld, ledare för Muslimer för progressiva idéer, i Los Angeles intervjuas av Alexandra Sandels om vilken täckning hon tycker sig ha i koranen tex för gemensam bön mellan män och kvinnor ledda av kvinnor.Jonas Otterbeck, islamolog i Lund, sätter in tankar och ideer i ett större muslimskt sammanhang. Krönika om shiafobi av Cecilia Uddén, SRs korrespondent i Mellanöstern. Vad händer nu på kurs- och retreatgården Berget i Rättvik efter att stora delar av kommuniteten blir katoliker? Reportage av Elin Lemel. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Hallå! Eva Katarina Agestam, en av flera tusen kristna ekoteologer som pilgrimsvandrat till Paris och klimattoppmötet där.

Terrororganisationen IS spred i förra veckan skräck genom attacker i Beirut och Paris. Vad vill de med terrorn, hur kan den stoppas och vad kan muslimska ledare göra? Reportage och studiosamtal i ett specialprogram om den våldsbejakande jihadismen och terrorn. Människor och tros utsända Alexandra Sandels rapporterar direkt från Belgien, varifrån många IS-krigare och flera av terroristerna som slog till i Paris kommer. Varför har Belgien blivit ett näste för jihadister? Efter attackerna hörs än en gång röster i debatten, som menar att det är islam som är problemet och muslimer känner sig samtidigt orättfärdigt utpekade som våldsverkare. Vilket ansvar har muslimska ledare? Reportage av Teresa Kristoffersson som träffat imamerna Mohammad Muslim, Mahmoud Khalfi och Salahuddin Barakat.Medverkande i studion: journalisten och Mellanösternkännaren Bitte Hammargren och Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet.

--POD: Dom i Jönköpings tingsrätt. Det var inte diskriminering när Region Jönköpings län nekade barnmorskan Ellinor Grimmark anställning, eftersom hon av religiösa skäl inte vill medverka vid abort. Samtal med ekots reporter Alexandra Svedberg, Ellinor Grimmark, barnmorska, hennes juridiska ombud Ruth Nordström och landstingets advokat Erik Danhard.Hur sprids våldsbejakande islamistisk extremism på svenskspråkliga sociala medier. Ny rapport får kritik från religionshistoriker. Reportage av Teresa Kristoffersson. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Mandeiskt centrum på framväxt i Hallsberg. Reportage av Alexandra Sandels. Krönika från Beatrice Janzon, Sydeuropakorrespondet. Samtal med Samuel Nudel, ELSA pristagare för sitt arbete mot antisemitism.

Burma går till val, men den muslimska folkgruppen rohingya förnekas sin rösträtt. Reportage om rohingyas utsatta situation av Maja Falkeborn Willner och samtal med Shantana Shahid, informationsansvarig på Svenska Burmakommittén. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Grov brottslighet bakom den syrisk ortodoxa kyrkofasaden? Åtalet presenterat där 17 personer misstänks för bl a grovt bedrägeri. Hur gick det till och hur påverkas församlingen.

Ska vi ha skolor med religiös profil? Vad finns det för för- och nackdelar med att ägna sig åt religionsutövning i skolan? Alla frågor, erfarenheter och funderingar är välkomna. Det kan handla om principer eller konkreta exempel på gott eller ont av religionsprofil på en skola. Ring och dela med dig av dina tankar eller ställ en fråga till vår panel. I panelen: Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på tidningen Dagen, Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna, och Claes-Göran Aggebo, senior rådgivare på Skolverket. Det går också bra att mejla till mot@sverigesradio.se eller kommentera och ställa frågor via sociala medier under #religioniskolan.

Människor och tro återvänder till Trollhättan där helgen präglas av sorg efter skolmorden som beskrivits av polisen som ett hatbrott med rasistiska motiv. Intervju med Sabri Al Harbiti, talesperson för den islamiska kulturföreningen i Trollhättan som träffat de närmast sörjande till ett av offren. Samtal med Alex Bengtsson från den antirasistiska stiftelsen Expo om gärningsmannens världsbild. Sameer Panjwani från den shiamuslimska moskén och Maria Classon, kyrkoherde i svenska kyrkan i Trollhättan diskuterar vad de religiösa samfunden kan göra för att bygga trygghet i Kronogården efter attentatet.

Tempelberget i Jerusalen centrum för eskalerande konflikt. Rapport och reportage av Nivette Dawod och fördjupande samtal med Svante Lundgren, docent i judaistik. Reportage av Teresa Torstensson från Römosseskolan, en muslimsk friskola i Göteborg, som först fick nej på sin ansökan att utvidga verksamheten, men sedan sa skolinspektionen ja. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels.Samtal med samfundsminister Alice Bah Kuhnke, som nu varit minister i ett år. Hur ser hon på statsbidrag till trossamfund och varför ska samfunden delta i integrationsarbetet? Reporter Åsa Furuhagen. Krönika från Maria Persson Löfgren i Moskva. Niqab, ansiktstäckande slöja, i fokus när Kanada går till parlamentsval. Varför det och vad vill politikerna inte tala om? Samtal med Inger Arenander SRs Washingtonkorrespondent.

Katolska kyrkans familjesynod öppnad. Biskopar från världens stift ska enas om vilken syn på äktenskapet som ska råda framgent. Brännbara frågor som splittrar den världsvida kyrkan. Samtal med Alice Petrén, reporter på ekoredaktionen som följer utvecklingen.Reportage om arabisktalande muslimer i Sverige som konverterat till kristendom av Alexandra Sandels. En märkbar ökning enligt svenska frikyrkoförsamlingar. Reportage om och med en kontroversiell debattör, Mona Walter, som också lämnat islam och idag är en tydligt kritisk röst som uppmanar andra muslimer att konvertera av David Berjlund. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Samtal med Michel Issa, munken som blev multientreprenör. Krönika från Hanna Sahlberg SRs Kinakorrespondent

Storpolitiska efterverkningar efter pilgrimers död i Mecka. Högt tonläge mellan Iran och Saudiarabien. Alexandra Sandels beskriver bakgrund och konsekvenser. Frågan om samvetsfrihet i svensk sjukvård går in i nytt skede med stämningsansökningar från två barnmorskor som vill få prövat om de diskiminerats när de nekats jobb med anledning av att de inte medverkar vid abort. Reportage av Teresa Kristoffersson. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels.Retreatgården Berget blir katolskt. Förstämning och ilska från svenskkyrkligt håll. Varför väcker det så starka känslor? Samtal med David Berjlund, frilansjournalilst som följer ekumeniska frågor, Mikael Mogren, biskop i Västerås stift och Ulla Gudmundson, tidigare ambassadör vid den Heliga stolen. Krönika av Inger Arenander, SRs korrespondent i Washington. Ny bok om människors föreställningar om Muhammed av Jonas Svensson, islamolog vid Linnéuniversitetet i Växjö. Samtal om olikheter, föreställningar och bilder av Muhammed utifrån boken Männi

Vad betyder Franciskus besök i USA för landets katoliker och kan påven påverka amerikansk politik? Samtal med Inger Arenander, SRs korrespondent i Washington och dominikanersyster Madeleine Fredell. Krönika av Thella Johnsson, SRs korrespondent i Helsingfors. Om den goda viljan, spelar det roll vilka bakomliggande skäl vi har för att hjälpa? Samtal med religionshistorikern Christer Hedin, fil dr Karim Jebari och Boel Skoglund, diakon i Svenska kyrkan. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Upptrappade motsättningar mellan president Erdogan och Fetallah Gülen. Kan det påverka valet i november i Turkiet? Samtal med Tomas Thorén, frilansjournalist i Istambul. Den koptiske påven Tawadros ll på Sverigebesök. Hur navigerar han som ledare för en religiös minoritet i dagens Egypten? Reportage av Simon Sarnecki och samtal med Håkan Sandvik, präst i Svenska kyrkan.

Samfund aktiva i flyktingmottagandet, men hur långt ska samfundens ansvar sträcka sig. Reportage bland ideella hjälparbetare från stora mosken i Stockholm av Simon Sarnecki och samtal med Filip Wljkström, docent vid Handelshögskolan om civilsamhällets ökade ansvar och förändrade roll som social aktör.Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Kinesiska myndigheter river kyrkor och plockar ner kors. Reportage av Teresa Kristoffersson om Kinas Kristna Råd på Sverigebesök och samtal med Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet om vad som ligger bakom myndigheternas tuffa hållning.Krönika av Johanna Melén. Samtal om vad flykten gör med en människa med författaren till boken Regnet luktar inte här, Duraid Al-Khamisi.

40-sidig rapport om IS och religionen från den turkiska religionsmyndigheten. Varför kommer den nu, vem riktar den sig till och vilken roll kan den spela i Turkiet där våldet eskalerar? Samtal med Tomas Thorén, frilansjournalist. Skägget kom i vägen för anställning. Nu stämmer den muslimske mannen företaget på 100 000 kr för religiös diskriminering. Vad ligger bakom och vad säger lagar och förordningar om diskriminering på arbetsplatsen? Reportage av Simon Sarnecki och samtal med docenten i diskrimineringsrätt Maria Nääv. Nyheter i korthet med Teresa Kristoffersson. Alternativ ceremoni istället för omskärelse växande trend bland judar i USA. Reportage av Jonna Burén Krönika från Jan Andersson SRs EU-korrespondent. Om prästen på vita duken. Enkät av Teresa Kristoffersson och samtal med Roger Wilson, filmexpert på SRs kulturredaktion

Vigsel av samkönade par eller inte i den Norska Folkekirken, het valfråga när Norge går till kyrkoval. Reportage av Simon Sarnecki och samtal med chefredaktören på Vårt land, Helge Simmones. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Inskränkningar i religionsfriheten på Krim efter den ryska annekteringen. Samtal med Maria Persson Löfgren, SRs korrespondent i Moskva, Benedicte Berner, Rysslandsexpert och ordförande för Civil Right Defenders och Piotr Wawrzeniuk,historiker vid försvarshögskolan och Södertörns högskola. Krönika av Staffan Sonning, SRs korrespondent i London. Samtal med Johannes Anyuru om det nya muslimska skrivprojektet Skuggor.org.

Polen, Tjeckien och Slovakien har bestämt sig för att ta emot ett antal kvotflyktinga,r men bara om de är kristna.Samtal med Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén om besluten att göra ett urval bland syriska flyktingar baserat på deras tro.Ska Svenska kyrkan välkomna andra religioner? Debattartikel i Dagens Nyheter har väckt kritik. Kan flera vägar gå till Gud eller är det Jesus som är sanningen och livet? Hans Ulfvebrand domprost i Stockholm, en av artikelförfattarna, debatterar med två kritiker, Stefan Gustavsson från Svenska evangeliska alliansen SEA och Sofia Lilly Jönsson chefredaktör på tidskriften Evangelium. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Hur är det att leva som sikh i Sverige idag? Reportage om Gursimer Singh av Elin Lemel. Krönika av Jesper Lindau, SRs utsände i Kairo. Samtal med Lars Björklund som skrivit en bok om vad som ger hoppet liv

Ökad polarisering i Bangladesh. Förbjuden islamistisk grupp anses ligga bakom morden på sekulära bloggare. Sten Widmalm, statsvetare vid Uppsala Universitet berättar om bakgrund till inskänkning av minskade mänskliga rättigheter. Nyheter i korthet sammanställda av Elin Lemel. Spretig debatt om tillbakaträngda kvinnor i förorten under sommaren. Banar Sabet, Bilan Osman och Sara Delshad samtalar om vad som behöver debatteras för att stärka kvinnors rätt och vad sommarens debatt haft för konsekvenser för synen på religiöst förtryck i förorten.Krönika från SRs korrespondent Martin Jönsson i London. Samtal med författaren Carina Bergfeldt om människorna i hennes bok, Sju dagar kvar att leva och om dödsstraffet i USA. Vad är alevism? Nytt religiöst samfund i Sverige för en religion med rötter i Turkiet. Var går gränserna mellan kultur, religion och politik? Samtal med Ingmar Karlsson,Turkietkännare.

--POD: Kristdemokraternas partistyrelse ställer sig bakom lagen som ger homosexuella rätt att adoptera och den interna kritiken har inte låtit vänta på sig. Vad betyder beslutet för partiet och för familjepolitiken? Debatt mellan Emma Henriksson, familjepolitisk talesperson och riksdagsman Tuve Skånberg, båda kristdemokrater. Analys av frilansjournalisten Erik Lindfelt. Är kristna mer utsatta för hatbrott än tidigare eller är det anmälningsbenägenheten som har ökat? Reportage av Elin Lemel. Samtal om ett sönderfallande och allt mer sekteristiskt Syrien med Leif Stenberg, chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet och Elin Hagerlind, Syrienhandläggare vid Svenska ambassaden i Damaskus fn placerad i Beirut. Krönika av Peder Gustafsson, SRs korrespondent i Bangkok. Samtal med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik om universums mörker.

Ett år efter IS attacken mot Sinjar, hur ser situationen ut idag för den utsatta jezidiska gruppen som fördrevs från sina hem? Reportage från måndagens demonstration i Norrköping, där svensk jezidier försöker lyfta frågan av Elin Lemel och samtal med Emelia Frennmark, fältrepresentant för Kvinna till kvinna i irakiska Kurdistan och Aleksander Gabelic, ordförande i svenska FN förbundet, Nyheter i korthet med Elin Lemel. Drivs IS av teologi eller ideologi? Samtal med Mohammad Fazlhashemi, professor i sialmisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet och Abd al Haqq Kielan, imam i Årbymoskén i Eskilstuna. Krönika från Anders Jelmin i Washington DC. Ny bok om Indianska religioner. Samtal med författaren och religionshistorikern Daniel Andersson om vad vi faktiskt vet om de indianska högkulturernas tillit till en övernaturlig värld och vilken livssyn som präglade samhällena före den spanska kolonisationen

Hur påverkar Turkiets nya tvåfrontskrig mot IS och PKK landet inrikespolitiskt. Vad händer nu med minoirteternas fri och rättigheter och vad kan situaionen leda till för Turkiets befolkning inför ett troligt nyval. Samtal med frilansjournalisten Bitte Hammargren. Ett år efter den stora branden i Västmanland.Vilka existentiella funderingar väckte katastrofen. Reportage av Elin Lemel. Året tema för Pride Stockholm är Gör slut och handlar om att göra sig av med negativa känslor eller sammanhang. Länge var religion och HBTQ oförenliga storheter. Hur funkar det idag? Samtal med Adrienne Riddez, präst i Svenska Kyrkan, Jean Pierre Barda, HBTQ profil med judiska rötter och Ardeshir Bibakabadi, verksamhetsledare för Homan , en förening för HBTQ personer med invandrarbakgrund. Krönika från Calais av SRs korrespondent Margareta Svensson

För bara några veckor sedan avskaffade Island sin blasfemilagstiftning och ett par månader tidigare gjorde Norge likadant. Är det här en del av en större trend och vad beror det på att ett land som Norge har väntat så länge med att avkriminalisera kränkning av religion som sådan? Påve Franciskus har överraskat världen med sin frispråkighet och sina radikala uttalanden - Lars Palmgrens reportage från Chile handlar om påven som referenspunkt i kyrkan och politiken. Och vad beror det på att kyrkan engagerar sig i idrottsrörelsen? Hur ser de historiska rötterna till samarbetet ut? - samtal med kyrkohistorikern Martin Nykvist. Programledare är Elin Lemel.

Människor och tro Telefonväkteri: Har du ett heligt rum? Många människor har behov av ett rum som de kallar för heligt. Det kan vara ett tempel, en kyrka eller en moské men det finns också många i Sverige som söker avskildhet och frid i naturen. Eller inom sig själva. Det heliga rummet är både ett urvattnat och laddat begrepp i dagens Sverige. Vilka gränser ska sättas runt det heliga rummet och vem ska bestämma hur det heliga rummet ska utformas? Har du ett heligt rum? Var finns ditt tempel och är det en plats som du delar med andra? Eller tycker du att heliga platser borde ifrågasättas mer? Delta i samtalet med vår panel: biskop Beng Wadensjö, konstnären Saadia Hussain och religionshistorikern Christer Hedin. Programledare: Åsa Furhagen.

Juli 1995 mördades omkring 8 000 bosniska muslimer i staden Srebrenica av bosnienserbiska trupper. Hör Admir Buljubasic som överlevde folkmordet medan många av hans manliga släktingar mördades. Efter tjugo år har han återvänt till Bosnien för att begrava sin pappa. Vad kan vi dra lära av Srebrenica? Samtal med Haris Grabovac, utbildare på stiftelsen Expo och Sören Sommelius, kulturskribent och författare. På söndag börjar prästen Emma Thorén en pilgrimsvandring för att uppmärksamma klimatfrågan. Men hur mycket ska svenska kyrkan engagera sig i klimatfrågan? Debatt med Emma Thorén, präst i svenska kyrkan och Julia Kronlid, Sverigedemokratisk kyrkopolitiker. Kristdemokraterna (KD) vill att svenskar som krigar med terrorrörelsen Islamiska Staten (IS) ska kunna dömas för landsförräderi. Men vad innebär egentligen förslaget? Reportage av Elin Lemel. Runt om i det svenska landskapet finns spår av heliga rum. Det menar Jörgen I Eriksson som gjort en guidebok för de som vill se det magiska

Varför attackerar IS, islamiska staten, shiamuslimska mål i Gulfstaterna? Samtal med Leif Stenberg, islamolog och Hans Brun, terrorexpert. Lisa Holms död grep många i Sverige hur fungerar kollektiva sorgeprocesser? Konstnären Saadia Hussain berättar om tro och identitet utifrån sitt verk en svensk Bönematta. Vad finns kvar av Muslimska brödraskapet - Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent gästar Människor och tro med programledare Åsa Furuhagen.

Dags för samfunden att avsäga sig den juridiska vigselrätten och för Sverige att införa civiläktenskap. Enligt Kyrkans tidning vill var fjärde präst i Svenska kyrkan att kyrkans myndighetsansvar ska upphöra. Varför? Reportage om ifrågasatt undersökning av Simon Sarnecki och samtal med Fredrik Höggren, kyrkoherde, Ulf Gustafsson, Förbundet Humanisterna och Jakob Rudolfsson , Svenska Evangeliska alliansen. Samtal med Markus Torgeby, löparen som levde som eremit i skogen och som nu skrivit en bok om sitt liv, Löparens hjärta. Krönika från SRs Moskvakorrespondent Sten Sjöström. Samtal med Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi om forskning som visar att svenskar söker tröst och kraft i naturen - det heligaste vi har, enligt studien.

Dödsskjutningar i Emanuel AME kyrkan i Charleston , South Carolina, USA. Polisen betecknar dådet som ett hatbrott. Kyrkan en av de äldsta och största svarta församlingarna i stan, en symbol för kamp mot slaveri och plats för medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Samtal med Martin Gens, reporter på SRs Ekoredaktion. Danmark till val med budskapet hårdare tag mot invandrare och invandring. Dansk-iranska röster om tonläget och analys av Gösta Lempert, frilansjournalist som följer dansk politik. Reportage om fatwan som kom av sig. Sveriges muslimer hade hoppats på tydligare regelverk vad som gäller för fastetider under ramadan. Reporter Simon Sarnecki, som var med på imamkonferensen då Europeiska fatwarådet kom på besök.Tribunalen mot sexuella övergrepp i Katolska kyrkan, vad betyder den? Samtal med Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen. Krönika av Johanna Melén. Samtal om vägval i musik och tro med Isabella Lundgren, prisad jazzsångerska.

Vad betyder AKPs valnederlag för landets minoriteter och för Turkiets president Erdogans roll som maktspelare i regionen. Samtal med SRs korrespondent Katja Magnusson och Ingmar Karlsson, aktuell med ny bok om Turkiets historia. Reportage av Alexandra Sandels om omstridd lagstiftning kring islam i Österrike, som ger staten stort inflytande över de muslimska församlingarna. Samtal med Mustafa Tumturk, studieförbundet Ibn Rushd, Jonas Otterbäck islamolog vid Lunds universitet och Erik Amnå som utrett frågan om en svensk imamutbildning. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Sverigebesök av Afram II, den Syrisk- ortodoxa kyrkans patriark. Hur ska han hålla ihop en kyrka med ena benet i konflikternas Mellanöstern och det andra i det sekulariserade väst och kan han stå utanför politiken? Reporter Åsa Furuhagen. Krönika av Karin Wickström från Helsingfors.

En gång i tiden gick stat och religion hand i hand i skapandet av en nationalstat. Vad betyder religionen för nationskänslan och nationalismen i dag? Runt om i Europa är partier på yttersta högerkanten på frammarsch. Hur används religionen för att stärka nationalistiska tendenser? Människor och tro i P1, Sveriges Radios aktualitetsprogram om religion och politik, direktsänder från Lunds domkyrkoforum torsdag 4 juni 14.03. Medverkande: Niklas Orrenius, journalist Julia Kronlid, riksdagsledamot (SD) Sara Duarte, stiftelsen Expo Dick Harrison, historiker Anders Hellström, statsvetare Magdalena Nordin, religionssociolog

RFSU kränker elever med sina undervisningsfilmer anser kristna närverket för samlevnad och sexualitet, som nu ger ut eget undervisningsmaterial. Reportage av Simon Sarnecki och samtal med Therese Ewert, en av författarna till läromedlet Nära varandra och Hans Olsson, utbildningsansvarig på RFSU. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Oscar Romero saligförklaras, 35 år efter att han sköts ihjäl under en gudstjänst. En återupprättelse av befrielseteologins kamp för rättvisa. Reporter Åsa Welander. Samtal med Christina Gamstorp, ny chef för Judiska museet i Stockholm. Krönika av Daniel Alling från Wien. Den Syrisk-ortodoxe patriarken Ignatius Aphrem II på Sverigebesök. Vem är han och vad betyder hans besök för syrisk-ortodoxa i Sverige? Samtal med Åsa Furuhagen

Inbördeskriget i Syrien är inne på sitt femte år och i Genève pågår återigen fredssamtal. För den syriska regimen är det nu viktigt att få omvärlden på sin sida och religionen blir ett viktigt kort. Reportage från Damaskus med frilansjournalisten Lasse Edfast och studiosamtal med Syrienkännaren Aron Lund. Chilensk film skakar den katolska kyrkan. Filmen El Bosque de Karadima handlar om prästen Fernando Karadima som var berömd för sin karisma. Men där fanns en mörk sida. Reportage om filmen av Lars Palmgren. Trots att han fått kritik för att ägna sig åt dialog med fel parter så tror Peter Weiderud, som har valts till ny direktör för Svenska institutet i Alexandria i Egypten, på religionsdialogens kraft. Programledare: Åsa Furuhagen, producent: Jalal Lalouni

Finns Satan? I en tid då ondskan möter oss överallt kanske vi behöver återupprätta Satan som den symbol där vi lägger mänsklighetens destruktiva stråk, istället för att fästa ondskan hos den som inte tillhör vårt vi. I ett människor special resonerar Susanne Wigorts Yngvesson, högskolelektor i etik och skribenten Per Wirtén,kring vad vårt förhållande till Satan säger om vår tid och tillsammans med några ciceroner blickar vi in i den musikaliska satansvärlden, ett katolskt förhållningssätt till vår ondska, när Satan förvandlades till en kraft för förändring och vad området Ghouta utanför Damaskus har med saken att göra. Övriga medverkande: Madeleine Fredell, Alexandra Sandels, Per Faxneld och Ella Petersson

Nationalekonomen Alen Mustaefendics upplevelser i krigets Bosnien gör att han vill nyansera debatten om muslimer. Svenska domstolar lyfter inte fram hatbrottsmotiven enligt ny avhandling. Engelska kyrkans biskopar vill se en ny politik och reportage från den hotade armeniska byn Kessab i norra Syrien.

Utlevd homosexualitet är synd och stänger dörren till himmelriket. Debatt i tidningen Dagen har väckt starka känslor. Reportage från Örkelljunga och pingstpastor Timo Lordhem av Simon Sarnecki och samtal med Joel Halldorf som startade debatten och Erik Andersson, ordförande i EKHO riksförbundet för kristna HBTQ personer. Libanesiska shiamuslimer utvisas från Förenade Arabemiraten, ytterligare en pusselbit i kampen mellan sunni och shia. Reportage av Alexandra Sandels. Betraktelse från Jordanien av Jalal Lalouni.Nyhetssammanfattning av Simon Sarnecki. Det gudlösa folket, hur stämmer bilden av de sekulariserade svenskarna? Ny forskning i Göteborg och på Södertörn nyanserar bilden och talar om paradox. Samtal med Ann af Burén och David Thurfjell. Krönika av Margareta Svensson.

I år är det 100 år sedan över 1 miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker mördades eller dog av svält. På bara några år tömdes området i östra Turkiet, som då låg i det osmanska riket, på sin kristna befolkning.I morgon hålls minnesceremonier för offren runt om i världen. Men för armenierna i Sverige är 2015 året då Sveriges första armeniska kyrka öppnats. Reportage av Maja Falkeborn Willner. Samtal med kabinettssekreterare Annika Söder om och när regeringen kommer att erkänna massmorden som folkmord. Samtal och reportage med Alexandra Sandels om Armenierna i Libanon, deras historia, egna stadsdel i Beirut och ställning i samhället i dag. Nyheter i korthet med Kicki Möller. Reportage om anstisemitiska konspirationsteorier efter attentaten på Charlie Hebdo -redaktionen och en judisk mataffär. Reporter Anna Trenning- Himmelsbach. Samtal med Samuel Nudel, bloggare med instagramkontot Judehatet, om grogrund för konspirationsteorierna. Tiga kan ja

Hur påverkas diakonin när allt fler utsatta söker sig till kyrkans sociala verksamhet och vad händer med de vigningslöften diakonen avger, att ge röst åt den som inte hörs när tid blir en bristvara? Reportage av Alexandra Sandels och samtal med Erik Lundström, socionom, som gjort en studie om kyrkans visselblåsare.Vad innebär profetisk diakoni och vad ställer den för krav på diakonen och organisationen? Telegramblock av och med Kicki Möller. Iran stoppar pilgrimsresor till Saudiarabien. Ett nytt verktyg i maktkampen mellan länderna. Hur ska det tolkas och vilka blir konsekvenserna? Samtal med sociolog Reza Arjmand, forskare vid Lunds universitet. Jemen är bra! Ny reportagebok av Tanja Holm. Författaren i samtal om vad hon vill lyfta fram bakom rubrikerna och vad som gör att människorna ändå ser ett ljus i tunneln trots miliser, drönare, stormaktsspel och ett samhälle som kollapsat. Krönika av Staffan Sonning från Skottland. Reportage av Maja Falkeborn Willner om behovet av interreligiö

Vilken plats religionen ska få ta? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och religionens roll i det offentliga rummet väcker återkommande debatt. Skolavslutningar i kyrkan, uniformer inom offentliga yrken, manlig omskärelse, religiös slakt och böneutrop är exempel på omdiskuterade gränsdragningar. Vilken plats ska religionen ha i vår gemensamma vardag? Vad ska väga tyngst, rätten att få utöva religion eller rätten att slippa religion? Människor och tros lyssnare diskuterar frågan med Göran Greider, chefredaktör Dalademokraten, Tara Twana från förbundet Humanisterna och Carl-Henric Jaktlund, ledarskribent på tidningen Dagen.

Granskning av riksdagsmotioner om religionens roll i det offentliga rummet. Reportage av Simon Sarnecki om de flitigaste motionärerna, SD, och deras påverkan på övriga politikers inställning till gränsdragningar. Samtal med Thomas Strand, Socialdemokrat och Annika Eclund, Kristdemokrat, båda från Riksdagens utbildningsutskott. Nyheter i korthet med Maja Falkeborn Willner. Samtal med Christer Sturmark, aktuell med boken Upplysning i den 21:a århundradet. Krönikar från SRs Asienkorrespondent Margita Boström. Reportage från Sri Lanka ett år efter dödsskjutningarna efter militanta buddistmunkars attack mot muslimer. Reporter Ric Wasserrman. Info om nästa vecka.

Flyganfall av Saudiarabien över Jemens huvudstad Sanaa. Vad innebär den senaste veckans upptrappning av konflikten och maktspelet mellan Saudiarabien och Iran och mellan shia- och sunniislam Cecilia Uddén,SRs Mellanösternkorrespondent om det uppkomna läget och samtal med svenskjemeiter om hur de ser på utvecklingen. Reporter Simon Sarnecki. Den diplomatiska krisen mellan Saudiarabien och Sverige får en allt större religiös dimension. Hur ska det tolkas? Reportage av Alexandra Sandels och samtal med Christer Hedin, religionshistoriker. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Reportage från Rio de Janeiro i Brasilien av SRs Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, om en pingstkyrka där bänkraderna fylls av homosexuella par. Krönika från Kajta Magnusson, SRs Mellanösternkorrespondent. Samtal med Ann Heberlein, etiker och författare, med utgångspunkt från hennes senaste bok: Gud ,om vi ska talas vid du och jag, måste jag vara helt ärlig.

Extremistgruppen IS har kidnappat och våldfört sig på kvinnor som del av sin krigsföring och i de områden de kontrollerar finns det starka restriktioner för kvinnor. Trots det lockas unga kvinnor och ansluter sig till IS.

Kan fängelseimamer motverka att radikala islamtolkningar får fäste på anstalter i Sverige och vad görs för att möta ett ökat behov av muslilmskt andligt stöd i kriminalvården? Reportage från Kirsebergsanstalten av Simon Sarnecki och samtal med Ulf Jonson, enhetschef vid Kriminalvården och Mustafa Tumturk, styrelseledamot, Sveriges Muslimska Råd. Ebba Busch Thor, ny partiledare för Kristdemokraterna. Kd röster insamlade av Maja Falkeborn Willner och samtal med frilansjournalisten Erik Lindfelt, om vart hon tar partiet. Nyheter i korthet med Maja Falkeborn Willner. Val i Israel.Vilken betydelse har de ortodoxa och ultraortodoxa väljarna för utgången? Samtal med frilansjournalisten Sharon Jåma. Behövs omtolkning av Koranen? Ja, svarar alltfler muslimska tänkare. Reportage med Tharif Khalidi, professor i islamiska studier vid American University of Beirut, som är en av dem. Reporter Alexandra Sandels. Saudiarabisk markering mot Sverige efter avbrutet militärt avtal. Saudiarabiens inflytan

Människor och tro lördagen den 7 mars är en repris från den 16 oktober i fjol och handlar om vad man får - och inte får - säga om religioner. Ecce homo-utställningen, Muhammedkarikatyrerna, Life of Brian och Lars Wilks rondellhund är några exempel på när frågan ställts på sin spets. Var går gränsen mellan humor, hån och hets? Behöver religion ett speciellt skydd? Medverkande: Mona Samadi, lektor i folkrätt vid Teologiska högskolan, som skrivit en avhandling om yttrandefrihet och hädelse i internationell och islamisk rätt och Jakob Heidbrink, docent och lektor i civilrätt vid Göteborgs universitet, som betecknar sig som "yttrandefrihetsfundamentalist" samt Människor och tros lyssnare, som bidrog med egna erfanheter och funderingar.

Vad vill vi veta när vi väntar barn? Med modern teknik erbjuds vi mer och mer information under graviditeten. Kön, kromosomförändringar, sjukdomar och anlag för funktionshinder. Hur mycket vill vi veta om våra blivande barn och hur hanterar vi den information vi får ta del av? Lyssnarmedverkan med erfarenheter av och tankar kring fosterdiagnostik på gott eller ont. Gäster: Charlotta Ingvoldstad, genetisk vägledare på Centrum för fostermedicin vid Karolinska universitetssjukhuset och Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Rädsla och oro efter attentaten i Köpenhamn både bland judar och muslimer. Alexandra Sandels rapporterar direkt från Köpenhamn utanför stora synagogan. Reportage med islamistiska samfundet om läget för landets muslimer. Samtal med David, som liksom den mördade Dan Uzan arbetat som vakt utanför stora synagogan i Stockholm om hur han känner sig idag Reporter Maja Falkeborn Willner. Samtal om vilken religiös förankring judehatet har och hur kopplingen ser ut mellan den europeiska antisemitismen och den som odlas bland jihadister.Medverkande Elisabeth Åsbrink, författare och Leif Stenberg, islamolog. Samtal med Agneta Furvik,SRs korrespondent i USA om trippelmordet på unga muslimer i Chapel Hill, som nu blivit viralt och ses som diskrimineing. Krönika från Cecilia Uddén. Reportage av Åsa Furuhagen om situationen för transpersoner i Malaysia och en lokal muslimsk lag som förbjuder män att klä sig i kvinnokläder. Införsamtal om fosterdiagnostik inför nästa veckas telefonväkteri med Johanna I

Namninsamling anordnad av den katolska familjeorganisationen Fafce, för att EU parlamentet inte ska ställa sig bakom en rapport om jämställdhet som också värnar kvinnans rätt till abort. Ska EU ta ställning i abortfrågan? Debatt mellan Maria Hildingsson, Fafce och Malin Björk, vänsterpartistisk EU- parlamentariker. Ekobrottshärva sprider sig till den Syrisk-ortodoxa kyrkan i Botkyrka. Anklagelser mot stiftets ordförande för bedrägerier mot Arbetsförmedlingen. Johan Thornberg, vid polisens Aktionsgrupp Stockholm intervjuas av Alexandra Sandels. Belgiska föräldrar till jihadister som anslutit sig till islamistiska terrorgrupper går samman för att stoppa nyrekrytering. Reporter Alexandra Sandels. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Hårt tonläge om Svenska kyrkans stöd till kristen palestinier som anklagas för hat mot judar.Hur ska den som står utanför svensk kristenhet förstå det hårda tonläget? Kommentar från Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på Dagen och Sune Fahlgren, utbildnin

Rättegång i Belgien mot 46 misstänkta jihadister. Reportage av Alexandra Sandels med en av de åtalade och med belgiska jihadexperter. Samtal med inrikesminister Anders Ygeman om Belgiens fokus på rekryterare är något för Sverige att följa. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Oro o ryktesspridning efter moskébranden i Eskilstuna. Reportage därifrån en månad senare med berörda och polisen, som fortfarande inte vet vad eller vilka som startade branden.Krönika av och med Paloma Vangpreecha. Behövs det ett kristet parti i svensk politik 2015? Samtal om kristdemokratin efter Göran Hägglund med statvetarna Magnus Hagevi och Andreas Johansson Heinö.

Göran Hägglund slutar som partiordförande i Kristdemokraterna. Vad händer nu? Samtal med frilansjournalisten Erik Lindfelt. FN kritiserar Sverige för bristande mänskliga rättigheter och hot mot minoriteter. Vad gör regeringen? Intervjuv med demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ökat motstånd mot Pegida-rörelsen? Vad betyder det för den islamfientliga rörelsen, som spridit sig rekordsnabbt över Europa.Rapport från Belgien av Alexandra Sandels och samtal med frilansjournalisten Lisa Bjurwald. Telegramsammanfattning med Jalal Lalouni. Reportage om kyrklighet och vodoo i fattiga Haiti av Lars Palmgren. Samtal med Per Jäderstrand om hans sökande efter mening i livet och hur han fann ledning i hinduismen.Krönika om ord och magi i Kina av David Carlqvist

Människor och tro i P1 den 22 januari 2015 tar sin utgångspunkt i konflikterna i Mellanöstern. I ett reportage från Beirut av Alexandra Sandells möter vi kristna flyktingar som är besvikna på väst . DN:s ledarskribent Erik Helmerson och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén debatterar om Svenska kyrkan gör tillräckligt för de kristna i Mellanöstern. Samtal om hur religiösa urkunder används för att legitimera våld och krigsföring i Guds namn med Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och Isak Svensson, docent i Freds- och konfliktforskning. Reportage av Ric Wasserman om den lilla judiska församlingen på Kuba som ser ljusare på framtiden nu när relationerna mellan USA och Kuba ska tinas upp. Och i veckans krönika tar korrespondent Kristian Åström sig an den fria viljan, ondskans existens och en allsmäktig Gud.Programledare Åsa Furuhagen, producent Jalal Lalouni.

Oro bland Frankrikes muslimer och judar. Ett tjugotal muslimska bönelokaler i Frankrike har utsatts för attacker sedan terrordådet i Paris i onsdags och många muslimer i landet räds nu ökade förföljelser. Samtidigt är franska judar oroliga för den ökande antisemitismen efter gisslandramat i den judiska kosherbutiken där fyra judar miste livet. Samtal om attentatsmännens väg till militant jihad med Alexandra Sandels. Intervju med Noam Meghira, vice ordförande i judiska studentförbundet i Frankrike. Reportage av Anna Trenning Himmelsbach med franska muslimer och kommentar av Evin Ismael, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet och Johathan Leman, researcher och utbildare på stiftelsen EXPO. Demonstrationer mot islam sprider sig.I måndags demonstrerade 200 personer mot islam i Oslo i den första så kallade Pegida-marschen utanför Tyskland. I Dresden, där de antimuslimska demonstrationerna har sitt ursprung, lockade veckans marsch rekordmånga 25 000 personer. Hur påverkas den antimusl

Muslimska reaktioner och fördömanden efter gårdagens attack mot satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris. Samtal med frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach. I år samlas katolska kyrkans företrädare för ett historiskt möte om familjen. Kan kyrkans syn på homosexualitet och skilsmässa förändras? När biskopar och kardinaler samlades i Rom för den två veckor långa familjesynoden i oktober ifjol blottades en spricka inom den katolska kyrkan. Oenigheten kring synen på äktenskap, skilsmässa och samkönade relationer är djupgående. Kan vi förvänta oss reformer i påtaglig form eller status quo? Medverkande:Ulf Jonsson, chefredaktör för den katolska tidskriften Signum och Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör vid Vatikanen och numera frilansskribent, som följer utvecklingen i katolska kyrkan samt i reportageform den brittiska teologen och feministen Tina Beattie. Reporter Cemil Arikan

När fotoutställningen Ecce Homo skulle visas i Uppsala domkyrka 1998 ville domprosten Tuulikki Koivunen Bylund annonsera i tidningen. Hon var rädd att ingen skulle komma för att se Elisabeth Ohlsons bilder på homosexuella fotograferade i bibliska scener. Det kom 8 000 personer till visningarna. Bilderna rev upp starka känslor och när utställningen gick på turné i landet kantades den av protester, slagsmål och mordhot mot de ansvariga. Påven ställde in ett planarat besök från dåvarande ärkebiskop KG Hammar. Människor och tro berättar med hjälp av klipp från Radioarkivet om de tolv bilderna som skapade en av vår tids största religiösa kontroverser. Medverkande: Fotografen Elisabeth Ohlson-Wallin och Tuulikki Koivunen Bylund, biskop i Härnösands stift. Programmet sändes sommaren 2014 och var del av Människor och tro sommarserie där nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären speglades med hjälp av klipp från radioarkivet och minnen från personer som själva var med.

Frågan om kvinnor skulle få bli präster plågade Svenska kyrkan under många år. Vägen var lång och svårframkomlig. Teologi, tradition och en kyrka där mannen självklart styrde stod i vägen för de kvinnor som drömde om att bli prästvigda. I det här programmet går vi till radioarkivet och berättar historien om kvinnoprästfrågan med hjälp av ljudklipp och minnen från två kvinnor som upplevde den omvälvande tiden. Medverkande är Lisa Tegby och Lena Olsson Fogelberg som båda började läsa till präst på sextiotalet. Programmet sändes första gången sommaren 2014 och var del av Människor och tro sommarserie där nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären speglades med hjälp av klipp från radioarkivet och minnen från personer som själva var med.

Ugandas antigaylag, som kraftigt skärpte straffen för homosexuella,ogiltigförklarades i augusti år, men efter protester från kristna ledare och politiker är det åter aktuellt med en antigaylag. Reportage från Uganda av Frida Svensson och Isabelle Swahn och samtal med Christopher Meakin, chef för Svenska kyrkans ekumenikenhet om vad det här betyder för den anglikanska världsvida kyrkogemenskapen. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Skarp kritik från samer inför Svenska kyrkans dubbla signaler kring stödet för att Sverige ska ratificera FN konventionen om urbefolkningars rättigheter. Reportage om ILO 169 och Svenska kyrkan av Åsa Furuhagen och samtal med Helén Ottoson Lovén, generalsekreterare i Svenska kyrkan. Krönika av Daniel Alling, SRs korrespondent i Tyskland. Samtal med Ann-Christine Roxberg, präst och föreläsare, Aron Flam, komiker och Elisabeth Ohlson Wallin utifrån den bok de valt att utgå från.

Ska vi ha samvetsfrihet i svensk sjukvård eller skulle det urholka aborträtten? Ring och var med i Människor och tro. Dela med dig av erfarenheter och synpunkter eller ställ frågor till programmets panel: Kristina Ljungros, ordförande RFSU, Helena D`Arcy, katolska organisationen Respekt och Kristina Söderlind Rutberg, överläkare och ledamot av Läkaresällskapets etikdelegation.

Fruktan för islam är stark i vissa kristna led.Var hämtar debattörerna sitt stöd för att kristendomen är utsatt för attack och hotar Sverige som kristen nation? Reportage av David Berjlund. Samtal med religionshistorikern Christer Hedin och frilansjournalisten David Berjlund. Utblick till Danmark i samma ämne. Reporter Ivar Ekman. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Stort behov av fängelseimamer i Frankrike för att svara mot ett religiöst behov, men också för att motverka radikalisering bland interner, reportage av Anna Trenning Himmelsbach. Krönika av SRs Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Samtal med SRs tidigare Sydeuropakorrespondent, Alice Petrén, om situationen i Italien, där rätten till abort hotas pga att allt fler i vården, med hänvisning till sin tro och sitt samvete, inte medverkar till ingreppet. Europadomstolens reprimand har inte föranlett åtgärder i landet.

Vilken plats har kvinnor rätt till, i själva moskén och i församlingens styrelse. Debatt bland svenska muslimer efter konflikt i en moské i Uppsala där kvinnorna nekas tillträde till lokaler. Reportage av Åsa Furuhagen och samtal mellan Abd al Haqq Kielan, ordförande i Svenska islamiska församlingarna, den riksorganisation som Uppsala moskén tillhör och Carolina Faraj, muslimsk feminist,debattör och skribent. Guds hus i Fisksätra uppmärksammat och kritiserat projekt, där kyrkan och moskén ska byggas samman. Var står man idag? Reportage av Elin Lemel. Krönika av Richard Myrenberg, SRs Afrikakorrespondent. Samtal med årets Elsa-pristagare, Bilan Osman, som får Svenska kommitten mot antisemitisms pris för sin konsekventa antirasism. Var hittar hon sin kompass? Vilken roll kan diakonin spela för att hjälpa samhällets svagaste. Samtal med Catharina Björnstedt, diakon i Danderys församling och en av initiativtagarna till ett upprop till socialförsäkringsministern.

Hur stoppas radikaliseringen bland unga? Enligt uppgifter i media dödades tre svenska IS-krigare i en flygattack i Syrien i början av november. Det skulle i så fall vara några av de 90-tal personer, som enligt Säpo rest till Syrien för att strida för den islamistiska terrororganisationen IS. Människor och tro behandlar frågan, hur man förhindrar man att allt fler unga ansluter sig till kriget i Syrien och Irak, i en specialsändning från Tensta träff i norra Stockholm. Finns den någon lösning? Vad bör samhället och samfunden göra? Medverkande: Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, Mohamed Artan, Stockholmare som tillhörde al-Shabaab i två år, Hussein Farah Warsame, imam på islamiska kulturcentret i Rinkeby, Sonia Sherefay, föreläsare med mångårig erfarenhet av föräldrastöd i Järva och Zan Jankovski, chef för fältarbetarenheten i Angered, som också arbetar med frågorna på nationell nivå och i EU nätverk.

Nytt lagförslag snabbutreds. Blir lagen effektiv för att hindra svenskar att åka utomlands och strida med terrorgrupper eller skapar den rättsosäkerhet och stigmatiserar muslimer? Bakgrund av Åsa Furuhagen med justitieminister Morgan Johansson och diskussion mellan debattörerna Yekbun Alp och Alen Musafednic. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Är det rätt eller fel att låta kyrkklockorna ringa av andra skäl än att kalla till gudstjänst? Debattt inom svenska kyrkan sedan klockor klämtat mot främlingsfientlighet och nazism. Samtal mellan Mats Hermansson, domprost i Visby stift i Svenska kyrkan och Sofia Lilly Jönsson, redaktör för tidskriften Evangelium. Samtal med Henrik Chetan Aspengren utifrån hans bok En dag i Delhi, en bok om att slå rot. Reporter Åsa Furuhagen. Krönika om filmen Marias väg av SRs kulturkorrespondent Roger Wilson. Samtal med Lollo Collmar om hennes Tendensprogram i nästa vecka om religion självmord och självmordstankar.

Spänt läge i Jerusalem efter dödsskjutningar och stridigheter på Tempelberget om rätten till judars och muslimers heliga plats.Samtal med SRs korrespondent Katja Magnusson om det känsliga läget i en upptrappad konflikt. Ny forskning från Malmö högskola om antisemitism i staden. Är judar mer utsatta där än på andra håll i landet? Samtal med Berit och Anders S Wigerfelt och reportage av Cemil Arikan med två judinnor som beskriver sin vardag. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Samtal med Omi Söderblom utifrån hennes bok; I skuggan av Nathan. I brev, andra dokument och Omis farfar Helges egna texter träder en annan bild av den ikoniserade ärkebiskopen fram. Hur var hans relation till familjen och Helge, som tog sitt liv vid 36 års ålder på Ulleråkers sjukhus? Lagom till 100 års jubileet av Nathan Söderbloms ärkebiskopsvigning får vi en berättelse om människan Nathan. Krönika från SRs korrespondent Thella Johnson i Helsingfors. Repportage av Åsa Furuhagen från Alsike kloster, som under 50

Över 300.000 yezidier på flykt undan Isis. I staden Zakho i irakiska Kurdistan har flyktingarna nästan fördubblat stadens befolkning och man lever under mycket svåra förhållanden. Reportage av Maja Falkeborn Willner om en kurdisk grupp som definierar sig genom sin religion och känner sig utsatt. Samtal med Shoresh Rahem, Kurdistans regionala regerinigsrepresentant i Norden och Kajal Akrawi, som arbetar ideellt med hjälpinsatser bland yezidierna i Zakho. Reportage av SRs Asienkorrespondent från Banda Aceh, huvudstad i den Indonesiska provinsen Aceh,,där vardagen styrs av stränga sharialagar. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Samtal om Förintelsens betydelse för den judiska identiteten med Ingrid Lomfors, generalsekreterare för Judiska församlingen i Stockholm och församlingsmedlemmen Mattias Schain. Krönika av Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent.

Parlamentsval i Tunisien. Det moderata islamistpartiet Ennahda har tonat ner sin religiösa profil. Varför det och vilka vinner och förlorar på det? Samtal med frilansjournalist Fanny Härgestam från Tunis. Krönika från Beatrice Janzon, om den första världskongressen för HBTQ katoliker. Kraftmätning mellan radikala och konservativa riktningar i Katolska kyrkan när familjesynoden i Rom samlade 200 biskopar. Hur ska slutdokumentet tolkas? Samtal mellan Madeleine Fredell, Dominikansyster och Alexander Kegel, fd ordförande för Sveriges unga katoliker. Religionen har flyttat in i skolan på gott och ont. Reportage av Åsa Furuhagen från två gymnasieskolor om hur det påverkar elever och lärare och samtal med Sudhagar Raghupaty, ungdomskoordinator på Tillsammans för Sverige , ett projekt på Fryshuset med inriktning på interreligiös vägledning. Nyheter i korthet med Cemil Arikan. Reportage om kyrkans roll i DDR för händelseutvecklingen som ledde till Berlinmurens fall. Reportage av Daniel Alling

Ecce homo-utställningen, Muhammedkarikatyrerna, Life of Brian och rondellhunden är några exempel på när frågan om hur man får skildra en religion ställts på sin spets. Får man säga vad som helst om religioner? Var går gränsen mellan humor, hån och hets? Behöver religion ett speciellt skydd? Lyssnarna bjuds in för att medverka i programmet, med egna erfarenheter, tankar eller genom att ställa frågor till veckans medverkande: Mona Samadi, lektor i folkrätt vid Teologiska högskolan, som skrivit en avhandling om yttrandefrihet och hädelse i internationell och islamisk rätt och Jakob Heidbrink, docent och lektor i civilrätt vid Göteborgs universitet, som betecknar sig som "yttrandefrihetsfundamentalist".

Sverige ska erkänna Palestina,sa Stefan Löfvén i regeringsförklaringen. Ett besked som delar svensk kristenhet. Debatt mellan Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan och Per Ewert, informationssekreterare på tankesmedjan Claphaminstitutet. SIDA fördelar en tredjedel av biståndspengarna via kristna organisationer. Vilka effekter får frånvaron av muslimska biståndsaktörer? Reporter Lasse Edfast Var går religionsfrihetens gränser och när blir humor eller kritik hädelse och hets? Tillbakablick på facebookfallet i Nyköping och kommande rättegång. Reporter Åsa Furuhagen. Samtal med Thomas Idergard, tidigare politiker och opinionsbildare, som nu läser till jesuit. Vad förde honom dit? Krönika från Margita Boström, Sveriges Radios korrespondent i Asien. Reportage av Nathalie Rotschild om Ute Steyer, Sveriges första kvinnliga rabbin, som tar över ledarskapet i Stockholms Stora Synagoga.

Kan en tydlig religiös profil leda till fler personkryss? Åsa Furuhagen har träffat tre politiker som fått många personkryss, för att höra om de tror att religiös förankring kan förklara deras framgång. Samtal med Sara Fransson, statsvetare vid Linnéunversitetet i Växjö, som skriver avhandling om politiker som blivit personvalda. Nyheter i korthet med Cemil Arikan. Ny avhandling om TV imamen Yusuf al Qaradawi o hans världskända TV program Sharia och livet. Cemil Arikan intervjuar Paul Katsivelis, doktorand vid Institutionen för arabiska språk vid Stockholms universitet. Närmande mellan den antimuslimske buddistmunken Ashin Wirathu och Sri lankas militanta munkrörelse. Vad får en stärkt buddhistisk extremism för konsekvenser? Samtal med Margita Boström, SRs Asienkorrespondent. Vilka är karenerna och varför lever de så utsatt i Burma och Thailand? Samtal med Sannie Mattsson, som gjort en audiodokumentär om karener i Thailand. Krönika av Katja Magnusson

Kriget i Syrien och Irak sätter fokus på motsättningar mellan shia-och sunniislam. Hur påverkas man som muslim i Sverige av de allt mer sekteristiska övertonerna i Mellanöstern? Reportage av Alexandra Sandels och samtal mellan Elvir Gigovic, ordförande för Sveriges Muslimska Råd och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Veckans nyheter i korthet med Cemil Arikan. Protester från religiöst håll mot ny jämställdhetsundervisning i franska skolor. Reportage om rörelsen som slåss för den traditionella kärnfamiljen av Anna Trenning Himmelsbach. Debatt mellan Stefan Swärd, pastor och kristen debattör och Daniel Forslund, en av grundarna till tankesmedjan Aletheia om det är okristligt att vilja ha en restriktivare flyktingpolitik.Brasilien går till presidentval. En av kandidaterna, Marina Silva, har sina rötter i pingstkyrkan. Vad betyder det för hennes chanser att bli vald? Samtal med Kajsa Norell, journalist på Sveriges Radio.

Fryshuset i Stockholm startar hjälptelefon för anhöriga som är oroliga för att deras unga ska radikaliseras och rekryteras till islamistiska extremister. Samtal med Robert Örell, ansvarig för Exit och stödtelefonen. Reporter Jalal Lalouni. Reportage från brittisk avhopparorganisation i London, Active Change Foundation.Grundaren som själv stridit med al Qaida, Hanif Qadir, berättar om verksamheten. Reporter Sara Moein. Eftervalsanalys av Erik Lindfelt, frilansjournalist, om vilka samband det finns mellan kyrkoval och riksdagsval. Nyhetssvep med Åsa Furuhagen. Jehovas vittnen får inte del av statligt stöd till trossamfund. Samfundet upplever sig som diskriminerade och överväger att vända sig till Europadomstolen. Reportage av Åsa Furuhagen. Krönika av Staffan Sonning från Skottland. Samtal med barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson utifrån hans senaste bok, Det blå arkivet , en liten bok om de stora livsfrågorna, livet och döden.

Ska staten ge bidrag till trossamfund och är det förenligt med skrivningar om att samfunden ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar samhället vilar på. Reportage av Åsa Furuhagen och debatt mellan Stefan Attefall, kristdemokratisk samfundsminister och Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Vilka är det som åker från Sverige för att delta i Islamiska statens kamp för ett kalifat i Syrien och Irak och vilken roll spelar den religiösa övertygelsen? Alexandra Sandels har åkt till Västsverige för att få svar. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Samtal med Kajsa Ingemarsson om hennes senaste bok Modern mystik, den dolda vägen till inre klarhet. Krönika om mirakel i Gaza av Cecilia Uddén, SRs mellanösternkorrespondent,

Hur religiös kan en svensk politiker vara utan att riskera att bli sedd som alltför suspekt för att inneha ett uppdrag? Omar Mustafa valdes in i S partistyrelse men fick lämna sin plats. Kritiken handlade om att han som ordförande för Islamiska förbundet i Sverige hade bjudit in kontroversiella gäster till olika evenemang. Men det faktum att han fick lämna sin post tolkades som att man inte kan vara religiös muslim inom svensk politik. Även arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har ifrågasatts på grund av sin tro. Gäster i det här temaprogrammet inför valet är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Susanna Birgersson, ledarskribent på Dagens Nyheter, Mehmet Kaplan, riksdagsman för Miljöpartiet och Anna Ardin som sitter i förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet. Programmet spelades in i Almedalen under politikerveckan och programledare är Peter Sandberg.

Står religionen i vägen för jämställdhet?Går det att omtolka religiösa texter och traditioner utifrån vår tids människosyn? Måste vi lämna religionen bakom oss för att kunna vara jämställda eller kan religionen vara ett redskap för att nå sann jämlikhet? Ståuppkomikern Aron Flam inleder programmet som är inspelat på Kulturhuset i Stockholm med ett nyskrivet nummer om kvinnans ställning i urkunderna. Därefter diskuterar publiken och panelen jämställdhet och religion. Övriga medverkande är Sarah Delshad från tankesmedjan Muslimska feminister, Tara Twana som är styrelsemedlem i förbundet Humanisterna och S-politiker, Lars Gårdfeldt, präst och riksdagskandidat för FI och statsvetaren Roksana Parsan som är engagerad inom KD.

I de områden där Islamiska staten tagit kontrollen tillämpar terrorgruppen en strikt tolkning av islam så som de anser att religionen utövades på profetens tid. Den syriska staden Raqqa intogs redan förra året och har blivit något av deras huvudstad. Inifrån Raqqa berättar personer som Människor och tro talat med om ett skräckvälde där alla oliktänkande lever farligt. I Irak har kristna och andra religiösa minoriteter som yazidierna drabbats hårt av jihadistgruppens framfart. Svenska yazidier är nu förtvivlade över hur Islamiska staten förföljer deras släktingar i Irak. I ett reportage av Maja Falkeborn Willner berättar de om sin religion som lett till den förföljelse som gruppen nu utsätts för. Finns det en risk att det sekteristiska våldet sprider sig i regionen? Vad måste göras för att stoppa våldet mot oliktänkande och religiösa minoriteter? Medverkande:Leif Stenberg, professor i islamologi och chef för centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, Nuri Kino, journalis

Sista delen av Människor och tros sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om "den katolska faran, om Katolska kyrkans historia i Sverige. Medverkande är Magnus Nyman, idéhistoriker och präst, Yvonne Maria Werner, historiker och Örjan Ekman, från organisationen Individuell människohjälp. Programledare Peter Sandberg. Producent Jalal Lalouni

Människor och tro fortsätter sommarserien om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om fotoutställningen Ecce Homo, som skapade kravaller när den visades 1998. Programledare Peter Sandberg. Medverande är Elisabeth Ohlson, fotograf och Tuulikki Koivunen Bylund, biskop. Programledare Peter Sandberg Producent Jalal Lalouni

Människor och tro fortsätter sin sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om revolutionen i Iran 1979 då mullorna tog makten i landet. Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, Idéhistoriker och teolog, Pooneh Rohi, författare och David Thurfjell, religionshistoriker. Programledare Peter Sandberg Producent Jalal Lalouni

Nu startar Människor och tro en sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Första programmet heter Nu stod hon äntligen i predikstolen och handlar om kvinnoprästfrågan i Sverige. Medverkande är Lisa Tegby och Lena Olsson Fogelberg som Programledare Peter Sandberg Producent Jalal Lalouni

Almedalen 2014 - plånboksfrågorna dominerar men här finns mer än någonsin att hämta för den som är intresserad av existentiella frågor och religion. Vi spanar efter värdefrågorna i Almedalen och letar efter tron i vimlet på Sveriges största politiska marknad.

Ska skolan gå i kyrkan? Alliansen har lovat att ändra skollagen så att eleverna ska kunna samlas i kyrkan, sjunga psalmer och få Guds välsignelse. Är det rätt väg att gå? Direktsänd debatt från SR:s Almedalsscen om religionens plats i skolan. Medverkande: Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, ärkebiskop Antje Jackelén, Humanisternas Christer Sturmark, Rossana Dinamarca (V) och Tina Acketoft (FP).

CCME - den ekumeniska kommissionen för miranter i Europa - samlas i Sigtuna för att diskutera flyktingfrågan och vad som är EUs och kyrkornas ansvar. Samtal med biskop Åke Bonnier i Svenska kyrkan, om vad en sådan ekumenisk organisation kan göra och varför kyrkorna ska engagera sig i en politisk fråga om EUs svårgenomträngliga gränser. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Reportage om omstridd dansk väckelsepredikant som sägs kunna uppväcka döda. Reportage av Natacha Lopez om Jens Garnfeldt. Utrikeskrönika av Lotten Collin. Ny bok om sexualitet i Bibeln och kyrkan, Samtal med författaren och sexologen Hanna Möllås om synen på sex i kristna miljöer. Agnes Aboum, ny ordförande för Kykrnas världsråd, den största ekumeniska organsiationen inom kristenheten. Vem är hon? Reportage av Åsa Furuhagen. Europeiska rådet för fatwa och forskning har fattat nytt beslut som hjälper Norrlands muslimer att fasta under årets Ramadan. Undantag ges för regeln att fastan gäller från gryning till skymning u

Sunnimuslimska jihadistgruppen Isis framfart i Irak väcker oro i regionen. Återigen står sunni och shiamuslimer emot varandra. Men vad är skillnaden mellan de båda muslimska riktningarna. Reportage av Alexandra Sandels och intervju med Leif Stenberg, chef för Centrum för mellanösternstudier ivid Lunds universitet. Telegramnyheter med Jalal lalouni. Kristna värdepartiet höll i helgen kongress inför valet i höst. Högt på agendan stod frågor om homosexualitet, abort och sklilsmässor. Reportage av Andreas Landmark. Krönika av SR:s sudeuropakorrespondent Beatrice Janzon. Intervju med religionshistorikern Reza Aslan vars bok om den historiske Jesus väckt uppståndelse i USA. Evangeliets bild av Jesus ställs på ända och boken - som på svenska heter Upprorsmakaren - framställer Jesus som revolutionär. Producent Jala Lakouni. Programledare Peter Sandberg

ISIS, den sunnimuslimska jihadistgruppen Islamiska staten i Irak och Syrien, kontrollerar staden Mosul och den omgivande Nineveprovinsen. Vad betyder det för den kristna minoritet som sökt en fristad där? Samtal med Nuri Kino, journalist och assyrisk aktivist och Joel Ahlberg, irakkännare på Folke Bernadotte-akademien. Tensta konsthall visar ny film av konstnären Magnus Bärtås, som tar sin utgångspunkt i det sk miraklet i Tensta, då Jungfru Maria uppenbarade sig för den syrisk ortodoxa församlingen. Vem bestämmer vad en bild föreställer. Reporter Jesper Engström. Islamofobi och antimuslimskt hat ämnen för Europeisk konferens och för muslimer i den svenska vardagen. Reportage om Ramla Abdullahi av Åsa Furuhagen, rapport från rundabordssamtalet och samtal med integrationsminister Erik Ullenhag. Krönika från NY av Fernando Arias. Får Stefan Hartmann fortsätta vara präst i Katolska kyrkan och slippa celibatet trots att han erkänt sin dotter? Reporter: Daniel Alling

Lagändring kriminaliserar medverkan till tvångs och barnäktenskap och ställer nya krav på religiösa ledare, som får skyldighet att utreda att det inte föreligger tvång. Faktaruta om lagen av Åsa Furuhagen som också talat med religiösa ledare om förändringarna. Samtal med Farman Sediq, föreläsare om förtryck i hederns namn och Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Kvinnors nätverk, Linnamottagningen. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Reportage av Natacha López om William Thorson, som tjänade miljoner som framgångsrik pokerspelare och nu konverterat till islam. Samtal med Thérèse Eriksson som skrivit boken Möt mig som jag är, om hur vuxna i kyrkan kan stötta unga som skadar sig själva. Krönika av Maria Persson-Löfgren, SRs korrespondent i Moskva om betydelsen av kunskap om religion

Den 21 maj blev Birgitta och Ulf Ekman officiellt katoliker vid en ceremoni på Bigittasystrarnas kloster norr om Stockholm. Beslutet att grundaren av Livets ord tänkte konvertera gick som en chockvåg genom kristenheten. I ett Människor och tro-special handlar om det Livets ord, församlingens förflutna och framtid. Gäster: Ulf Ekmans efterträdare Joakim Lundqvist och Ulrika Svalfors, forskare och lärare på teologiska institutionen vid Uppsala universitet, som ser Ulf Ekmans konvertering som en del av en större trend. Vi tittar också i arkiven efter det arv församlingen har att förvalta och hör medlemmar fundera över konsekvenserna av pastor Ulfs avhopp.

Lagförslag om att ge singelkvinnor rätt till assisterad befruktning. Diskussion mellan kristdemokraternas familjepolitiska talesperson Emma Henriksson, som motsätter sig en lagändring och Stina Holmberg, ensamstående mamma till två barn som tillkommit genom insemination i Danmark. Judiska aktivister mobiliserar inför Påvens besök i Israel. Anna Veeder, frilansjournalist i Israel, berättar om varför de motarbetar att Påven ska hålla mässa på berget Sion. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Sveriges muslimska råd har fått ny ordförande. Vad vill Elvir Gigovic med sitt uppdrag och vad har lett honom dit?Tonny Gille vill bli katolik men får inga besked om han kan upptas i den katolska gemenskapen. Beror det på att han lever tillsammans med en man? Reportage av Cecilia Mora och samtal med frilansjournalisten Erik Lindfelt. Krönika av Kristian Åström, SRs ekonomikorrespondent

Europa går samman för att förhindra att jihadister åker till Syrien för att kriga. Reportage från Frankrike av Anna Trenning Himmelsbach om Meriam Rhaiem vars man radikaliserades i Lyon och nu är i Syrien. Samtal med syrienkännaren Aron Lund och svensksyriske aktivisten Yasir Al Sayed Issa. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Debatt om syrisk ortodoxa kyrkans roll i samband med konflikter och vid skilsmässoansökningar mellan Özcan Kaldoyo, debattör och Süleyman Wannes,corepiskopos i den syriskortodoxa kyrkan i Sverige. Krönika om religion på frammarsch i Kina av David Carlqvist. Ökar religiösa motsättningar i Indien om BJPs Narenda Modi kommer till makten. Åsa Furuhagen har med hjälp av Henrik Chetan Aspengren tittat på hur det varit och vad som talar för skärpta motsättningar vid en valvinst. Jesusmanifestation i Stockholm i helgen. Samtal med Linda Bergling från ledningsgruppen. Vad vill man i år?

Michael Hess, tidigare vice ordförande för Sverigedemokraterna i Karlskrona, fälls för hets mot folkgrupp. Bakgrund: Åsa Furuhagen Kommentar: Alex Bengtsson, EXPO och Henrik Olsson, reporter SR Blekinge. Nyhetssvep med Julia Blomgren. Boko Haram allt brutalare. Ur vilken mylla springer den nigerianska islamistiska terrorgruppen och vad vill den uppnå? Samtal med Henrik Angerbrandt, doktorand i statskunskap vid Stockholms Universitet. Ellinor Grimmark driver frågan om samvetsfrihet i vården vidare till EU nivå, efter att ha nekats jobb som banrmorska i Sverige, eftersom hon vägrar att medverka till abort. Reportage med Ellinor Grimmark av Jalal Lalouni och debatt mellan kristdemokraten Mikael Osccarsson och moderaten Ulrika Karlsson. Krönika av Erik Lindfelt från Jönköping. Samtal med Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges ambassadör i Vatikanen om befrielseteologin idag i Latinamerika.

Sufismen är ett samlingsnamn för den andliga eller esoteriska dimensionen av islam. Genom historien har sufismen tagit olika gestalt och levt vid sidan av eller dold för den muslimska majoritetskulturen. Idag blir sufismen alltmer synlig i länder som Turkiet, där den tidigare varit förbjuden och sufiska läror sprids via internet och bli populära i väst. Samtidigt ses sufismen fortsatt med viss misstänksamhet och extrema islamister i till exempel västafrikanska Mali har utfört en rad dåd mot sufiska helgedomar och gravar. Vad händer med sufismens andliga arv när traditionen slår rot utanför den muslimska världen? Hur påverkas sufismen av en ökad individualism, internet och globalisering? Varför beskrivs sufismen som den toleranta och odogmatiska sidan av islam och stämmer den bilden? Reportage från Konya i Turkiet av Åsa Furuhagen. Samtal med Haddy Björkdahl om olika muslimska grupper i Senegal och samtal med Hassan Nadjafi, persisk sufier i Täby om hur sufism präglar hans liv. Gäster

Medborgarinitiativ i EU om förbud mot EU- finansiering av embryonal stamcellsforskning. Ett sätt att smygvägen lyfta abortlagstiftning till EU enligt kritikerna. Reportage av Jalal Lalouni om pro-liferörelsen One of Us som samlat 2 miljoner namnunderskrifter. Nu måste EU behandla frågan. Debatt mellan Kristina Ljungros,förbundsordförande RFSU och Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på tidningen Dagen. Nyhetssvep sammanställt av Åsa Furuhagen. Reportage av Julia Blomgren om kvinnoprotester mot ett lagförslag i Irak, som bygger på shiitiska shariauttolkningar från 700 talet som legitimerar månggifte, barnäktenskap och kraftigt begränsar kvinnors rättigheter. Krönika av Staffan Sonning i London. Samtal med Carl Henrik Svanell och Andreas Linderyd, redaktörer för antologin Tro- en politisk kraft. Martin Ahlqvist, präst i Jönköping, om varför man håller en ekumenisk friluftsgudstjänst på 1 maj som en manifestation mot människosynen hos Svenskarnas parti, som demonstrerar i Jönköping samma

Telefonväkteri i Människor och tro i P1 Skärtorsdagen den 17 april 2014 kl 1403, repris lördag den 19 april kl 17 Fråga Antje- Sveriges nya ärkebiskop svarar på lyssnarnas frågor. Svenska kyrkans första kvinnliga ärkebiskop Antje Jackelén börjar sitt nya jobb den 15 juni. Redan nu kan Människor och tros lyssnare ställa frågor till den hyllade och samtidigt kritiserade biskopen och teologen. Hur bör man tolka jungfrufödseln, vad innebär missionsbefallningen, hur ser framtiden ut för en svensk folkkyrka och vad handlar den sk identitetsdebatten i Svenska kyrkan om? Producent: Åsa Furuhagen Programledare: Tithi Hahn

Kampen mot smygislamisering nedtonad i årets valrörelse, men många sverigedemokrater vill lyfta frågor kring islam och muslimer, tex Bertil Malmberg, som åker runt i lokala sverigedemokratföreningar och föreläser om islam. Åsa Furuhagen,reporter, har slagit följe med Bertil för att ta del av hans bild av islam. Intervju med partisekreterare Björn Söder om han ställer sig bakom Bertil Malmbergs påståenden om muslimsk invandring som en del av jihad och att muslimer ljuger? Samtal med Annika Hamrud, frilansjournalist, som följt utvecklingen i Sverigedemokraterna om synen på islam i partiet i dag. Hindunationalister framgångsrika i Indisk valrörelse. Vad innebär det för landets religiösa minoriteter om BJP vinner valet? Samtal med Jonas Hellman, skribent och analytiker i Mumbay. Krönika av SRs korrespondent Katja Magnusson. Samtal med Evabritt Strandberg, bioaktuell med porträttet på Marianne i filmen The Quiet Roar, en kvinna som försöker försonas med sig själv, och som hämtat stoff i Ev

Ungern väljer nytt parlament. Antisemitism och antiziganism är vanligt förekommande också i den politiska retoriken. Det populistiska och ultranationalistiska partiet Jobbik förväntas fklytta fram sina positioner.Samtal med Tamas Büchler som arbetar för en judisk organisation i Budapest och Lisa Bjurvald som skrivit om Jobbik i boken Europas skam. Religiösa symboler i uniformsyrken. Möt Donna Eljammal, Sveriges första polis i slöja och följ med till USA där nya regler öppnar för religiösa attribut inom militären. Reportage från Södertälje av Julia Blomgren och från USA av Petra Socolovsky. Nyhetssvep med Julia Blomgren. Samtal med Jerker Ekwall, ordförande i Svenska Burmakommitten om den pågående folkräkningen i Myanmar, som enligt många människorättsorganisationer kan leda till sekteristiskt våld mellan olika etniska grupper och öka spänningarna mellan etniska minoriteter, regimen och det buddistiska majoritetssamhället. Samtal med dramatikern Mattias Andersson om hans senaste uppsätt

Massaresteringar av muslimska bröder i Egypten. Vad händer med rörelsen nu? Samtal med Susanne Olsson, religionsvetare på Södertörns högskola. Krimtartarerna flyr Krim efter Putins annektering. Många minnen väcks till liv från tidigare deportationer och umbäranden. Reportage med Alina Koltosova ,aktiv på sociala medier , vars muslimska mormor var en av många krimtartarer som deporterades till Centralasien. Reporter: Julia Blomgren. Samtal med Benedicte Berner, Civil Rights defenders och SRs Tomas Thorén. Reportage från Kosovo av Henrik Dammberg om landets serbiska befolkning och hur de förhåller sig till det kommande valet i Serbien. Krönika om Bibeln och Hollywood av Roger Wilson. Samtal med dokumentärfilmaren Irene Lopéz om hennes kommande film om den tidigare rabbinen i Judiska församlingen, David Lazar.

Religionens betydelse för Rysslands agerande på Krim. Samtal med Elena Namli, professor i teologisk etik och Rysslandsstudier vid Uppsala Universitet. Svenska samer vill ha ett samiskt vårdcenter som tar in samisk världs- och livsåskådning i vården enligt nordnorsk modell. Reportage av Cecilia Josefson. Nyhetssvep med Julia Blomgren. Fransiskuseffekt i amerikansk politik och samhällsdebatt, men trots Påvens popularitet återvänder inte ex katoliker till kyrkan. Reportage av Petra Socolovsky. Krönika av SRs Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist. Samtal med Mia Törnqvist, dramatiker som nu sätter upp sin senaste pjäs Intensiven på Stockholms stadsteater, en pjäs om de svåra valen kring liv och död på en barnintensivavdelning.

Livets ords grundare Ulf Ekman,en av svensk kristenhets mest karismatiska profiler, blir katolik. För många ett chockartat besked, medan andra som följt hans teologiska utveckling är mindre förvånade. Hur påverkar Ulf Ekmans konvertering det samfund han lämnar? Samtal med Carl-Henric Jaktlund,debattredaktör på den kristna tidningen Dagen. Kräftgången fortsätter för Svenska kyrkan. Inte sedan 2009 har medlemstappet varit så stort. Johan Bromander, analyschef på Svenska kyrkan tolkar siffrorna. Reportage från Limhamns församling i Malmö av Natacha Lopez. Häxjakt på syriska HBT- personer när Syrien radikaliseras.Många av förövarna har tidigare varit vänner med de som nu kidnappas och torteras. Reportage av Alexandra Sandels med HBT flyktingar i Libanon.Samtal med Marcus Birro utifrån hans senaste bok Evangelium enligt Marcus.Krönika från Richard Myrenberg, SRs Afrikakorrespondent.

Vad vill och kan vi ha för inflytande över vården den allra sista tiden av våra liv? Människor och tro i P1 bjuder in till samtal med lyssnarna och ställer frågan: Vem ska ha makten över döden: patienten, läkaren eller den anhörige? Ring 08 24 15 00 från kl 13 torsdagen den 27 februari. Har du själv tänkt igenom hur du vill dö eller har du erfarenheter av att ha följt en anhörig? Arbetar du i vården med döende patienter och vilka frågor dyker upp då? Är det en rättighet att få sova den sista tiden för att slippa ångest och lidande och vem ska bestämma det? Paneldeltagare: sjukhusprästen Daniel Brattgård, läkaren Marit Karlsson och juristen Maria Jacobsson, specialiserad på medicinsk rätt.

Nationalister stormar moské i Bulgariens andra stad. Vad ligger bakom ökade spänningar mellan olika grupper i landet och vilken roll spelar det att 10 000 flyktingar kommit från krigets Syrien och attackerats av högeerextremister på öppen gata.? Samtal med Hayri Emin, presstalesperson hos Bulgariens stormufti och Li Bennich Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hillsongförsamlingen i Stockholm växer så det knakar och lockar unga, något som många andra kyrkor misslyckas med. Vad är det för kyrka och var placerar sig Hillsong på den svenska samfundskartan? Reportage av Frerdrik Ralstrand och samtal med journalisterna Emanuel Karlsten och Erik Lindfelt. Nyhetssvep med Åsa Furuhagen. Kunskapssamtal om den kristna slöjan med idehistorikern Elisabeth Hallgren Sjöberg, som nyligen disputerade vid Umeå Universitet med avhandlingen Såsom en slöja. Utrikeskrönika av SRs Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Reportage om palliativ vård och vem som har makten över döden

Belgien fattar beslut om dödshjälp för barn när parlamentet röstar om att ta bort åldersgränsen för dödshjälp.Stort stöd för eutanasi i landet men religiösa ledare ser lagen som ett hot mot livets helighet. Samtal med Jens Möller SR-korrespondent i Bryssel. Den muslimska slöjan i ett Europeiskt perspektiv, när blir det en ickefråga? Samtal med Annika Rabo, professor i socialantropologi. Reportage från Betlehem av Sharon Jåma, med stadens första kvinnliga borgmästare Vera Baboun i centrum. Vad kan hon göra för att lösa arbetslöshetsproblematiken och det faktum att de kristna palestinier som en gång var i majoritet i staden nu bara är en tredejdel av befolkningen. Läget i Centralafrikanska republiken. Vad ligger bakom den våldsamma konflikten och vad betyder det att den beskrivs som en religiös konflik mellan kristna och muslimer? Samtal med Richard Myrenberg, SRs Afrikakorrespondent och Gabriella Ingerstad, säkerhetspolitisk analytiker på FOI. Om skuggorna i livet och existentiella strå

Ett medborgarförslag om att uppföra ett så kallat Seyfomonument har väckt starka känslor i Botkyrka kommun. I torsdags tog kommunpolitikerna ett beslut medan boende demonstrerade utanför kommunhuset. Det har gått tio år sedan Frankrike förbjöd flickor att bära slöja i skolan, vad har hänt sedan dess? En FN-rapport anklagar Vatikanstaten för att bryta mot barnkonventionen och skydda pedofiler, Olle Brandt ger oss reaktioner direkt från Vatikanen. Och så hör vi författaren och religionshistorikern Ola Wikander berätta hur Gamla testamentet har påverkat vår tids tänkande. Programledare: Tithi Hahn

Vem representerar Sveriges muslimska väljare? Det är titeln på en rapport framtagen av Ivar Arpi för tankesmedjan Timbro. Behöver muslimer speciella företrädare? Vad är problemet med den sk identitetspolitiken? Reportage av Åsa Furuhagen från seminariet på Timbro och ett motseminarium som arrangerades av Muslimska Mänskliga rättighetskommiten.och samtal mellan rapportförfattaren och Banár Sabet,mångfaldsstrateg. Nyhetssammanfattning av Jalal Lalouni. Reportage om religiösa judar som vill återta Tempelberget i Jerusalem som en judisk böneplats av frilansjournalisten Anna Veeder och analys av vilken politisk betydelse deras aktivism har och bakgrunden till förbudet för judar att be på Tempelberget av frilansjournalisten Anneli Rådestad. Krönika av Daniel Alling. Samtal med Ann-Christine Roxberg, som efter många år som pappa Åke, familjefar och kyrkoherde kom ut som kvinna en process som dottern Ester nu skrivit en bok om.

Ska Sverige få ett minnesmonument över folkmordet 1915 på assyrier/syrianer och andra kristna (kallat Seyfo). Önskemål finns i dag i både Södertälje och Botkyrka. men planerna väcker reaktioner.Förespråkarna menar att ett monument behövs för att assyrier/syrianer i Sverige ska kunna sörja och läka såren. Motståndarna hävdar att ett monument skulle peka ut turkiska folket som förövare och öka splittringen mellan grupperna. Debatt mellan Fehmi Barkarmo, ordförande Seyfo center och Mustafa Emre Akin, som studerar internationella relationer. Nyhetssvep med Åsa Furuhagen.I de nordafrikanska grannländerna Egypten och Tunisien ser utvecklingen helt olika ut, när det gäller hur sekulära och islamister lyckats mötas i arbetet med statsbildningen efter revolterna. Varför? Samtal med Cecilia Uddén , SRs korrespondent i Kairo, Emin Poljarevic, sociolog och expert på sociala rörelser i Mellanöstern. Reportage från Tunis med Shams Abdi och Intisaar Chahbani av Alexandra Sandels. Krönika från New Y

Vad betyder det att Rysk-ortodoxa kyrkan ställer sig bakom ett förslag om folkomröstning om ett förbud mot homosexuella relationer? Samtal SR:s Johanna Melén. Efter ärkebiskopsvalet fick debatten om vad Svenska kyrkan egentligen tror på nytt bränsle. Vilka är utmaningarna för Svenska kyrkan i tider av strukturomvandling, identitetsdebatt och medlemstapp? Samtal om teologisk otydlighet med kolumnisten Lena Andersson och biskop Åke Bonnier. Reportage om en Alphakurs i kristen tro i Uppsala av Elin Lemel. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Reportage från Yogans indiska huvudstad Rishikesh där det handlar om ett andligt sökande och inte bara fitness. Reporter Åsa Furuhagen. Krönika som tro på frammarsch i Ryssland av Maria Persson Löfgren.

Eskil Frank var populär kandidat till ärkebiskopsstolen, men tio år senare avsade han sig prästämbetet. En omtumlande resa ledde psykiatrisköterskan och författaren Marina Andersson till ett nytt liv och en återerövrad kristen tro. Prästen och stadsmissionären i Sankta Clara församling, Carl-Erik Sahlberg, valde fotarbetet före det akademiska livet och har mött många som tvivlat på sin egen kraft. Allt för din skull, är titeln på en roman av Christina Stielli, och handlar om en flicka som växer upp i sträng religiös miljö, en erfarenhet som Christina själv delar och som påverkat hennes tro. Den kristne miljödebattören Stefan Edman kallar sig possibilist och vill gärna se framsteg i stället för motgångar i en tid då alltfler tvivlar på om vi ska lyckas rädda vår plågade jord från överkonsumtion och en växande ekologisk skuldkris. I veckans Människor och tro berättar några av programmets gäster om hur tro och tvivel varit avgörande i livets viktigaste val.

Hästköttskandalen har ännu en gång satt fokus på vår mat. Medan avslöjandena avlöser varandra om matens innehåll väcks frågor om de etiska aspekterna kring djurhållning, vår konsumtion och överkonsumtion. Frågor som rör mat och ätande är ofta också centrala i de stora världsreligionerna. Fasta, frosseri, religiös slakt, påbjuden och förbjuden mat. I Människor och tros specialprogram på Kristi Himmelfärdsdag diskuterar programledaren Tithi Hahn mat och etik i kristendom, judendom och islam med Dina Elmahi, ungdomskoordinator för projektet Tillsammans för Sverige på Fryshuset, Benjamin Gerber, församlingspedagog på judiska församlingen i Göteborg och Ellen Skånberg medlem i kristna vegetariska föreningen Vildåsnan. I ett reportage om religiös slakt besöker Människor och tros reporter Isa Andersson, själv vegetarian, ett slakteri i Dalarna och är med vid halalslakt av lamm. Det blir också reportage om religiös fasta och vi är med när ortodoxt kristna bryter sin stora fasta vid deras p

Varför behöver vi syndabocken? Ett temaprogram från våren 2013 om syndabockar i religion, politik, filosofi och samhällsliv. Ursprungligen var syndabocken en get som fick bära människans synd och skuld. Idag är syndabocken en metafor för den som är oskyldig, men utsetts till att bära skuld. Samtal med Christer Hedin, professor i religionshistoria, Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap och Susanne Hede, doktorand i psykologi som forskar om samhällskriser och reportage av Lina Sundahl Djerf med Judith Popinski, överlevare från Förintelsen, som berättar om hur det är att ständigt pekas ut som syndabockar.

Ska vårdpersonal kunna säga nej till att utföra en abort om det strider mot ens samvete? Just nu granskar Europarådets kommitté för sociala rättigheter om Sverige bryter mot det gemensamma regelverket genom att inte ha någon lagstadgad samvetsfrihet för vårdpersonal. Vi hör också om hur församlingar lyckas nå romer mot bakgrund av avslöjandet om att polismyndigheten i Skåne fört ett särskilt register över romer. Dessutom: hur går det för hiphopartisten Dogge Doggelito som pluggar till präst? Programledare: Ülkü Holago.

Den senaste veckan har hyllningarna av presidenten och den tidigare ANC-kämpen Nelson Mandela avlöst varandra. I svenska medier har det lyfts fram hur viktigt stödet från Sverige var för kampen mot apartheid. Kyrkorna i Sverige var på de flesta håll mycket engagerade, men stödet för ANCs politik var inte självklart. Varför var hjälpen till ANC så kontroversiellt inom kyrkan? Dessutom: Vad skulle shariaanpassade banktjänster få för betydelse för svenska muslimer? Programledare: Peter Sandberg.

Julen står för dörren. En tid då svenskarna är beredda att skänka pengar till behövande medmänniskor. Är välgörenheten tillbaka i Sverige och vad innebär det för den som ger och den som får? Vilka val fattar vi när tiggaren sträcker ut sin hand och hur mycket styrs vi av det dåliga samvetet? Ett Människor och tro där lyssnarna uppmanades att ringa och ge sin syn på givandets glädje och baksida. I panelen: Anna Johansson, socialchef för Stadsmissionen i Stockholm, Jenny Lindroth, chef för den sociala verksamheten på Situation Stockholm och Erik Blennberger, etiker vid Ersta Sköndal högskola.

Syriens kristna åter på flykt. Reportage om Hanna och hennes syster - Hanna som bor här sedan 30 år och Siham, som fastnat i Turkiet på sin väg hit undan kriget i Syrien. Samtal med religionpsykolog Önver Cetrez om tankar, behov och framtid för de som är på flykt och vad Turkiet kan göra. Reportage från en syriskortodox församling i Istambul som försöker hjälpa. Nyhetssvep med Molli Rosenström. Visby domkyrka vill bli landets första HBT- certifierade kyrka, men vill och kan RFSL, som utför certifieringen ,certifiera ett trossamfund? Reportage Molli Rosenström. Krönika från SRs ekonomireporter Staffan Sonning i London. Samtal med Josefine Hökerberg, DN-journalist, som fick stora journalistpriset för sin artikelserie om rumänska romer som tigger på Stockholms gator, om att behöva och att ge, välfärd och välgörenhet och den moderna allmosan.

Flyktingkatastrofen i Syrien fortsätter att växa, och i Människor och tros serie om de kristna som flyr kriget hör ni soldater som hoppat av Bashar al-Assads armé berätta att de känner sig tvingade att välja mellan regimen och oppositionen. Reportage från Istanbul av Åsa Furuhagen. En rapport om abort, sexualundervisning och kvinnors sexuella hälsa buades ut av europaparlamentet. Nu ska den upp i jämställdhetsutskottet igen, men varför väcker den så starka rekationer? Reportage av Jalal Lalouni och samtal med Brysselkorrespondenten Jens Möller. Hör också om protester mot den första planerade moskén i Aten och ett samtal med Helena Andersson Bromander, som skrivit en föreställning om att förlora ett barn.

Motstånd mot moskébyggen på elva orter i Sverige under året. Varför väcker det så starka känslor? Reportage av Johanna Rudbäck från Uppsala, där kommunen nyligen gav tillstånd till ett bygge i Stenhagen. Samtal med Klas Borell, professor i sociologi vid högskolan i Jönköping, som studerat frågan. Kristna flyktingar från Syrien kommer till Södertälje där de syrisktortodoxa församlingarna blir centrum för information och hjälp. Reportage av Åsa Furuhagen. Krönika från Spanien av Robin Olin. Samtal med Ma Oftedal om hennes nya roman, Funnen, som hämtar stoff från hennes eget förhållande till prästämbetet och Svenska kyrkan. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Efterdyningar av premiärminister Erdogans utspel om spearata boenden för kvinnliga och manliga studenter. Rapport från Istambul av Åsa Furuhagen

I OS stadgarna står att ingen politisk eller religiös propaganda är tillåten på OS, men vad menas med religiös propaganda och har religion en VIP fil i idrottssammanhang. Reportage av Johanna Rudbäck och samtal med DN journalisten Johan Esk,SOKs presschef Björn Folin.och Mattias Ottestig från KRIK, Kristen idrottskontakt.Krönika från Gunnar Bolin i Budapest. Turkiets premiärminister på Sverigebesök. Vad betyder hans demokratipaket för landets etniska och religiösa minoriteter. Samtal med Ekim Caglar, statsvetare och Ismahan Ayranci, samhällsvägledare. Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd vald till Europapresident i Kyrkornas världsråd vid generalförsamlingens möte i Sydkorea. Samtal om organisationens viktiga frågor. Den israeliska gruppen Women of the Wall 25 års jubilerar. Hur ska kampen för att få utöva sin tro på lika villkor som män fortsätta och hur betraktas organisationen politiskt och religiöst? Samtal Anna Veeder, frilansskribent bosatt i Israel.

Den muslimska slöjan har varit omdiskuterad denna höst. Förbud mot både ansiktstäckande slöja eller hårtäckande sjal har diskuterats på olika håll. Samtidigt har hijabuppropet, en svensk kampanj till stöd för kvinnor som bär slöja, fått genomslag både i Sverige och världen. Bör vi värna kvinnans rätt att välja eller är slöjan ett uttryck för kvinnoförtryck som bör bekämpas? Människor och tro i P1 bjuder in lyssnarna att dela sina frågor, funderingar och erfarenheter i ett direktsänt telefonväkteri. Medverkande: Annika Rabo, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, Sara Azmeh Rasmussen, författare och debattör och Carolina Farraj, frilansjournalist och debattör.

Den katolske biskopen av Limburg i Tyskland avstängs från sitt ämbete medan utredning pågår kring hans luxuösa vanor. Samtal med Daniel Alling om hans skrytbyggen o ekonomiska oegentligheter som skakar inte bara den katolska kyrkan i Tyskland utan också handlar om påvens trovärdighet. Nyhetssvep med Molli Rosenström. Ökad acceptans för populärreligiositet o mångfald mellan vårdcentralen och kyrkan. Reportage av Molli Rosenström om Almira Guldstråle som ägnar sig åt änglakonsultation och samtal med Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap. Reportage av Agneta Nordin om den egalitära judiska synagogan i Malmö. Krönika om digitala arv av Jenny Sanner Roosqvist.Samtal med dokumentärfilmaren Nahid Persson om hennes senaste film Min stulna revolution och om vad den muslimska slöjan betyder för henne.

Antje Jackelén Svenska kyrkans nästa ärkebiskop. Hon vann valet i första omgången vilket är unikt och unik blir hon också som första kvinna i ämbetet. Hur ser hon på Svenska kyrkan, relationen till samhället och religionsmöten? Svensk kristenhet samlar sig till stöd för utsatta troende i världen och kristna i mellanöstern i synnerhet. Reportage från SKRs manifestation i måndags och intervju med samfundsminister Stefan Attefall om vad regeringen kan och bör göra. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Reportage från Jerusalem där spänningen mellan stadens ultraortodoxa och sekulära judiska invånare ökar inför lokalvalet på söndag. Reporter Anneli Rådestad. Krönika om Medelhavet och flyktingströmmen av Alice Petrén. Ny avhandling om unga vuxnas brist på språk för att tala om existetiella frågor av Caroline Gustavsson. Reportage av Molly Rosenström

Föräldrauppror mot halalslaktat kycklingkött i Svedala, sedan alla skolelever serverats köttet i fyra års tid. Är det förenligt med skollagens skrivningar om ickekonfessionalitet att servera religiöst slaktat kött? Reportage av Johanna Rudbäck och samtal med Ulf Bingsgård, moderat kommunalråd i Trelleborg, där man i kommunens kostpolicy har ett förbud mot att servera kött som slaktats med religiösa slaktmetoder. Den amerikanske imamen Feisal Abduhl Rauf, känd som grundare till Ground Zeromoskén i New York, på Sverigebesök. Åsa Furuhagen ställer frågor om utmaningar för islam i västvärlden idag. Utrikeskrönika om Kenya efter terrordådet av Richard Myrenberg.Samtal med miljöaktivisten Stefan Edman, som länge hävdat att klimatet är en andlig fråga. Har tiden hunnit ikapp honom? Telegramblock med Jalal Lalouni. Vem blir nästa ärkebiskop i Svenska kyrkan? Reaktioner efter hearing i Gottsunda. Samtal med Åsa Furuhagen och ljud från hearingen.

Vad talar för och emot Guds existens och hur påverkas livet och samhället av vilken slutsats vi kommer fram till? Människor och tro i P1 besöker Uppsala där Svenska kyrkan har sitt högsäte och där mycket teologisk forskning och utbildning sker. Kanske är tvivel en förutsättning för tro? Ärkebiskop Anders Wejryd, författaren Lena Andersson och Mohamed Omar, poet och skribent, diskuterar Guds existens och relevans tillsammans med publiken som finns på plats på Uppsala bibliotek.

Oro bland kristna i Peshawar efter helgens bombattentat mot en kyrka, där ett 80 tal personer dödades i samband med gudstjänsten.Enligt nyhetsbyrån AFP är attacken den dödligaste mot kristna i landet någonsin. SRs Asienkorrespondent Nils Horner, om varför kristna hamnat i skottgluggen för militanta sunnigrupper, som tidigare främst attackerat shiiter och om vad attentatet berättar om säkerhetsläget i Pakistan för landets minoriteter. Två år efter Frankrikes burkaförbud på offentlig plats, vilka blev konsekvenserna? Enligt kritikerna blev effekterna inte de avsedda. Reportage med jurister, sociologer och poliser samt muslimska kvinnor av Anna Trenning Himmelsbach. Samtal med Irini Mavroudis, frilansjournalist i Kanada, om förslag om förbud av iögonfallande religiösa symboler i regionen Quebec. Vilka ligger bakom förslaget och varför kommer det upp just i Quebec? Nyhetssvep med Molli Rosenström. Samtal med Christina Stielli ,författare till boken Allt för din skull, om en tonårsflickas

Får man tillhöra trosrörelsen, ha varit aktiv i antiabortorganisationen Ja till livet och vara minister i en svensk regering? Kommentar av frilansjournalisten Erik Lindfelt med anledning av utnämningen av moderaten Elisabeth Svantesson till ny arbetsmarknadsminister. Telegramblock med Åsa Furuhagen. Påven Fransiskus första halvår i den Heliga stolen: Vad har han ådstakommit och införlivar han katolikernas förväntningar? Utblick av SRs korrespondent Alice Petrén från Paris och samtal med Ulf Jonsson, redaktör för den katolska tidskriften Signum och Birgitta Gelotte, ungdomskonsulent hos Sveriges unga katoliker i Västsverige. Kriget i Syrien ses av både kristna och muslimer som ett tecken på att Apokalypsen är nära. Vad betyder det för den blodiga konflikten i landet. Reportage av frilansjournalisten Alexandra Sandels. Utrikeskrönika av SRs Brysselkorrespondent Jens Möller. Ny fredsteologi formulerad i boken, Fred är vägen till fred. Samtal med författaren KG Hammar och freds och konflik

En av de mest centrala frågorna inför kyrkovalet den 15 september är vilken roll politiken ska ha i Svenska kyrkan. Flera av de nomineringsgrupper som ställer upp i valet profilerar sig på just den här frågan, men vad menar man med att politiken inte hör hemma i kyrkan och hur ska ett alternativt valsystem se ut? Debatt mellan Anna Sophia Bonde från Frimodig Kyrka och Karin Perers från Centerpartiet.

Norge går till Stortingsval och ett nytt parti - de Kristne - ställer upp. Partiet har bildats eftersom kristna grupper anser att Kristeligt Folkeparti inte längre är tillräckligt värdekonservativt. SRs Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist har besökt valarbetare och väljare. Samtal med journalisten och politiske kommentatorn John O Egeland, om vad de Kristne betyder i valrörelsen och varför partiet uppstått. Nyhetssvep med Molli Rosenström. Reportage från Skövde och Mariestad där Åsa Furuhagen följt två valarbetare, som försöker få medlemmarna i Svenska kyrkan att utnyttja sin rösträtt i kyrkovalet den 15 september, men vilka frågor handlar det om och vad står nomineringgrupperna för? Krönika av Kristian Åström om riten i Svenska kyrkan för den icke invigde. Parlamentsval i Australien. Homosexuellas rätt att ingå äktenskap på dagordningen, sedan premiärminister Kevin Rudd tagit tydlig ställning för. Kristna grupper upprörda över hans ställningstagande, men HBT rörelsen högaktar h

Trots våld och hat mellan olika grupper i Egypten och en brutal arresteringsvåg finns det krafter som talar för dialog. Möt två aktivister, salafisten Mohammad Tolba och Sally Toma, vänsteraktivist och kopt, som menar att dialog och rättvisa är den enda vägen ut ur dagens kaos. Reporter Åsa Furuhagen, Samtal med statsvetaren och Egyptenkännaren Islam Habib. Judiska församlingen i Stockholm polisanmäler hemsida, som man anser kränker den avgående rabbinen David Lazar och även församlingen. Hur går församlingen vidare nu när Lazar inte får förlängt förtroende? Reporter Molli Rosenström. Nyhetssvep av Molli Rosenström. Samtal med prästen Carl-Erik Sahlberg, docient i kyrkohistoria som nu utvandrat till Tanzania för att arbeta med föräldralösa barn. Tidigare känd som den som förvandlade den tomma S:t Clara- kyrkan i Stockholms city till en levande församling och ett diakonalt centrum. Hör honom berätta om de 25 åren och det nya livet. Utrikeskrönika från New York, signerad Cecilia Khavar.

MOT 22 augusti 2013 I veckans MOT diskuterar vi Sverigedemokraternas kyrkopolitik inför kyrkovalet 14 september. Reportage med representanter för SD och uppföljande samtal med Erik Lindfelt, författare och journalist som länge studerat svensk kyrkopolitik. Går det att lura Gud? Reportage om försök att hitta kryphål för att undvika guds fördömelse. Utrikeskrönika från Ryssland med Johanna Melén. Och så träffar vi Amanda Carlshamre, nybliven förbundsordförande för Svenska Kyrkan Unga, som bland annat vill ta bort tråkighetsstämpeln från unga kristna. Producent Jalal Lalouni. Programledare Peter Sandberg Tekniker Brady Juvier

Undantagstillstånd i Egypten och det Muslimska brödraskapet har uppmanat till en "Vredens miljonmarsch". Nya oroligheter förväntas och polariseringen ökar. Människor och tros Åsa Furuhagen har talat med Alla Ibrahim från Muslimska brödraskapets politiska gren och Mina Magdi från en liberal ungdomsorganisation och själv kristen kopt. För två och ett halvt år sedan stod de på Tahrirtoget båda två och demonstrerade mot Mubaraks regim. Idag befinner de sig väldigt långt ifrån varandra. Inbördeskriget i Syrien innebär ökad sekterism i landet. Nu skärps spänningarna mellan sunni och shiamuslimer i Libanon. Reportage av frilansjournalisten Alexandra Sandels med upprörda unga sunnimuslimer och en prominent salafistledare om ett sunniuppvaknande i krigets spår. Nyhetssvep av Jalal Lalouni. Samtal med Eskil Franck med utgångspunkt från boken "Giv mig min son ditt hjärta" om vägen fram till den dagen han avsade sig prästämbetet. Utrikeskrönika från Berlin av Daniela Marquardt.

Vad innebär det att vara svensk jude idag? Under de senaste åren har många svenska skribenter närmat sig ämnet ofta utifrån barnets perspektiv, inte sällan genom att berätta om föräldrarnas liv i skuggan av Förintelsen. Alla har vi kollektiva berättelser att förhålla oss till, men hur går man som jude vidare efter Förintelsen? Att berätta och minnas är ett sätt. Att försöka glömma ett annat. Ricki Neuman är en av dem som skrivit om detta i boken Ni är inte så märkvärdiga som ni tror. Han menar att svenska judar måste omförhandla både relationen till Förintelsen och relationen till Israel för att kunna gå vidare. Rose Lagercrantz har i boken Om man ännu finns letat efter sina rötter och försökt locka fram skärvor av minnen från de få släktingar som överlevt Förintelsen. Båda är gäster i detta Människor och tro special där också teaterkritikern Leif Zern berättar om sin judiska uppväxt på Södermalm i Stockholm och där även historikern Ingrid Lomfors medverkar.

Hur påverkar Muhammed Mursis påtvingade avgång Muslimska brödraskapet och politisk Islam? Diskussion mellan Susann Olsson, religionsvetare och egyptenkännare, Fredrik Brusi, student vid avdelningen för mellanösternstudier på Stockholms universitet och Emin Poljarevic, sociolog som forskar om islamistiska sociala rörelser i Nordafrika. Kan man vara både homosexuell och muslim? Vi möter den franske imamen Ludovic-Mohamed Zahed, som startat Europas första moské - i Paris -där även öppet homosexuella är välkomna. Och så en utrikeskrönika från Sydafrika om konflikterna i familjen Mandela.

Allt fler läkare skriver under Läkaruppropet som kritiserar den svenska vården.Gör ekonomiska nedskärningar och systemfel att läkarna drabbas av "etisk stress" och vad betyder det i så fall för patienterna? Debatt mellan Daniel Brattgård, sjukhuspräst och Karin Svanborg-Sjövall, tankesmedjan Timbro. Reportage. Mandéerna etablerar sig i Sverige. I år får Mandeiska Sabeiska samfundet för första gången statligt bidrag. Mandéerna - som kallar sig för Johannes döparens lärjungar och har sina rötter i Irak och Iran - är nu omkring 8 000 i landet, vilket gör Sverige till ett av de länder i världen där det bor flest mandéer. Människor och tro besökte ett mandeiskt samfund i Lund och deltog vid den viktigaste mandeiska ceremonin - dopet. Reportage. Inbördeskrigets Colombia har pågått i närmare 50 år och lett till en av världens mest omfattande flyktingkatastrofer. Just nu pågår fredsförhandlingar på Kuba mellan den Colombianska staten och Farc-gerillan. Vilken roll har katolska kyrkan för fö

Våldsbejakande och antidemokratiska islamistiska budskap på internet är rubriken på Simon Stjernholms kapitel i den studie om våldsbejakande extremism, som statens medieråd presenterade i onsdags. Hur ser svenska jihadistiska sidor på nätet ut och hur betydelsefulla är de? Samtal med författaren. Sekteristiskt våld i Syrien mellan sunni och shiamuslimer skapar oro i Libanon. Riskerar den syriska konflikten att sprida sig till Libanon? Samtal med frilansjournalisten Alexandra Sandels i Beirut. Tro och andlighet i TV serier - ett vinnande koncept. Vad är det som lockar? Reportage av Natacha Lopez. Ny bok om mat och religion, som markör, protest och som väg till andlighet. Samtal med författaren till boken Bombay- Takeaway, Malin Mendel Westberg. Utrikeskrönika signerad Sten Sjöström. Möte med de muslimska malaysiska feministerna Zaleha Kamaruddin och Kamar Oniah som deltagit i årets Khadiakonferens i Stockholm. Vilka faktorer gör att män och kvinnor i det muslimska Malaysia lever förhåll

Iran väljer ny president. Valet hårt riggat av det mäktiga väktarrådet och den andlige ledaren Khamenei. Spelar det någon roll vem som blir landets nästa president och vilka har störst chans att vinna valet? Samtal med journalisten och författaren Shora Esmailian. Nyhetssvep sammansällt av Åaa Furuhagen. Reportage från Frankrike där en politiserad katolicism är på frammarsch. Reporter Anna Trenning Himmelsbach. Spricka i Lutherska världsförbundet efter Svenska kyrkans och den evangeliska lutherska kyrkan i USA sagt ja till samkönade äktenskap. Den tredje största kyrkan i förbundet, Mekane Yesus i Etiopien, bryter allt samarbete. Går det att överbrygga gapet i synen på homosexualitet? Samtal Christopher Meakin, ekumenikansvarig på Svenska kyrkan och Erik Johansson, missionssekreterare på Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt inslag av Åsa Furuhagen med Torbjörn Toll, präst i Adis Abeba.Utrikeskrönika från Lars Palmgren. Samtal om ny bok - En bön för moderniteten - om reformjudendom och

Islams svenska ansikten, del 2: Publiksändning om islam i Sverige Vilken roll ska en moské och en imam ha i dagens Sverige? Varför åker muslimer från Sverige ner till Syrien? Varför pratas det så mycket om att det inte går att vara troende muslim och politiskt aktiv efter Omar Mustafa-affären? Frågor och reflektioner från publiken och lyssnarmejl avslutar Människor och tros temasatsning Islams svenska ansikten. Medverkande i programmet, som spelades in i samband med Människor och tros direktsändning från Kista, är Sakine Madon, politisk redaktör på tidningen Norran, Fazeela Selberg Zaib, lärare här på Kista folkhögskola, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Ayshamoskén i Stockholm och Fredrik Brusi, muslimsk konvertit. Mohammad Fazhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, ger avslutningsvis sin bild av det svensk-muslimska landskapet och hur det kan påverkas av Omar Mustafa-affären.

I vårens debatt kring Omar Mustafa och Socialdemokraterna kom frågan att handla om troende muslimers plats inom svensk politik och offentlighet och även om frågan om representativitet och vems tolkning av islam som är giltig och för vem. Hur ser det muslimska landskapet ut i Sverige och vems islam är det som visas upp i det offentliga svenska samtalet? Borde man enas för att hitta en gemensam svensk tolkning av islam? Medverkande: Fazeela Selberg Zaib, biträdande studierektor vid Kista folkhögskola, Sakine Madon, ledarskribent på tidningen Norran, Mohammad Muslim , imam och Haider Ibrahim, ordförande islamiska shiasamfunden i Sverige. Mohammed Kharraki, talsperson för Islamiska förbundet intervjuad av Åsa Furuhagen och ett tankestycke om islams mångfacetterade landskap av Andreas Landmark

Israelisk domstol ger Women of the Wall rätt att be vid klagomuren i bönesjal och torah-rullar. Ultraortodoxa aggresiva protester. Reportage av Cecilia Uddén och samtal om de ultraortodoxa som blir alltmer trängda. Nu vill regeringen att de ska göra militärtjänst. Nyhetssammanfattning av Åsa Furuhagen. En månad efter Omar Mustafa debatten: Vilken framtid finns i socialdemokraterna för unga muslimer? Reportage av Åsa Furuhagen med Akram Abdulrahman som lämnar partiet och Rahma Yacin som tänker jobba ännu hårdare. Samtal med Daniel Suhonen och Mariam Osman Sherifay, båda etablerade socialdemokratiska profiler, om s- taktiken att lägga locket på och vem som behöver vem? Allt färre bosnienkroater i Bosnien och den kärva arbetsmarknaden gör att de unga inte vänder tillbaka. Oro för vad som händer med katolska kyrkan. Reportage av Henrik Dammberg. Sara Skyttedal, ny ordförande i kristdemokraternas ungdomsförbund - Vem är hon, vad vill hon?

Sekteristiskt våld i Syrien. Vad betyder den islamistiska retoriken från allt fler av brigaderna och de tillresta jihadisterna? Ser vi en etnisk och religiös rensning i landet? Samtal med frilansskribenten Aron Lund. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Reportage av Katja Magnusson från en fotoutställning i Istambul om det sk folkmordet på armenier 1915. Samtal med pyskiatrisköterskan och författaren Marina Andersson om att söka rötter och identitet, frusen sorg, mormors trauma från svärdets år 1915, om en resa bakåt i tiden till barndomens by i sydöstra Turkiet och en återerövrad kristen tro, allt bekrivet i romanen Farväl - välkommen hem. Utrikeskrönika av Patrik Holmström. Interreligiöst tält i Malmö under schlagerfestivalen. Varför det? Medverkande Leif Magnusson, buddist och Cecilia Larsson, judinna. HF reporter Sofie Ericsson P4 Malmöhus. Samtal med Lollo Collmar om ny serie i Barnen om barn och religionsfrihet.

---POD :Hästköttskandalen har ännu en gång satt fokus på vår mat. Medan avslöjandena avlöser varandra om matens innehåll väcks frågor om de etiska aspekterna kring djurhållning, och vår överkonsumtion. Frågor som rör mat och ätande är ofta också centrala i de stora världsreligionerna. Fasta, frosseri, religiös slakt, påbjuden och förbjuden mat. I ett reportage om religiös slakt besöker Människor och tros reporter Isa Andersson, själv vegetarian, ett slakteri i Dalarna och är med vid halalslakt av lamm.Hon följer också en ryskortodox familj under deras fasteperiod och är med när de bryter sina fasta under påsknatten den 4 maj. Medverkande gäster är Dina Elmahi, en av två ungdomskoordinatorer för projektet Tillsammans för Sverige på Fryshuset i Stockholm, Benjamin Gerber, församlingspedagog på Judiska församlingen i Göteborg och Ellen Skånberg, medlem i den vegetariska föreningen Vildåsnan, för kristna som tolkar bibeln ur ett djurrättsperspektiv. Med vilken rätt använder människan an

Ökande intolerans mot religiösa minoriteter i Europa. Röster från seminarium anordnat av den socialdemokratiska föreningen Hjärta med rubriken Islamofobi- hur känner vi igen den? Samtal mellan Rashid Musa, projektledare på studieförbundet Ibn Rushd och Hanna Gadban, lärare och feminist om om berättigad och oberättigad islamkritik. Reportage från Strasbourg om ny rapport från franska nationella rådet för de mänskliga rättigheterna om att ökande angrepp mot muslimer och judar i Frankrike. Reporter Anna Trenning- Himmelsbach. Samtal med Klas Borell, professor i sociologi om islamofobiska fördomar och hatbrott. Reportage av Elina Perdahl med Doug Saunders, som skrivit boken Myten om den muslimska flodvågen. Ny bok av Anders Carlberg : När lojaliteten prövas - om Israel och svensk judisk identitet. Utrikeskrönika av Cecilia Uddén.

Botas homosexualitet genom förbön? Nu ställs krav på en kvalitetsgranskning av sexualkunskapsundervisningen i konfessionella grundskolor. Reportage av Elina Perdahl och samtal med Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Utrikeskrönika av Katja Magnusson om säkerhetsläget i Irak. Antisemitism i Malmö. Nu flyttar malmöjudar till Israel. Reportage av Lasse Edfast om skillnaden mellan att leva som en utsatt minoritet och att tillhöra majoritetssamhället. Samtal med Björn Lagerbäck, samordningsansvarig för Malmö dialogforum. Ny bok om Franciskus av Assisi - Att leva helhjärtat. Samtal med författarna Ted Harris, präst i Svenska kyrkan och Carolina Johansson, frilansjournalist om vad en tiggarmunk från 1200-talet har att säga oss i konsumtionssamhällets 2000- tal. Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet, om sin syn på vad som hände när han reste tur/retur till den socialdemokratiska partistyrelsen. Kort uppdatering av Åsa Furuhagen.