Vad får en person att bli aktivist? Hör om Ojnareskogen på Gotland, Pärlälvens fjällurskog och möt Rebellmammorna i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stensmyg. En uråldrig insekt som smyger under stenar och stockar och som kan hoppa. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snöslända. En liten vinglös insekt som kan hoppa och som man kan se på snön vid 0-gradigt väder. En av den jourhavande biologen Didrik Vanhoenackers favoritarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blodröd rövarmyra. En myra med oxblodsfärgat huvud som förslavar och rövar andra myror. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dubbelkokosnöt. Världens största frö som liknar en rumpa. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Knätofsspindel. En spindel som man kan hitta i växthus och som har tofsar på knäna. En av Didrik Vanhoenackers favoritarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I över 80 år har Berit Berglund älskat blommor. Här får vi följa med henne till Häckelsängs fäbodar i Gästrikland, där allting började. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör zooekologiprofessor Mats Björklund berätta om forskningsresultaten som går på tvärs mot våra förutfattade meningar om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Älgens kropp från pälsen till idisslarmagen våm, de långa benen och vridbara öronen, allt har finesser berättar veterinär Jonas Malmsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Direktsändning från älghägnet på Skansen i Stockholm med veterinär Jonas Malmsten och fältreporter Lisa Henkow.

Susanne Åkesson berättar om näktergalens långa flytt, poängen med fågelsång och sångorganet syrinx som skapar så varierade läten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Näktergalens sjöng solo länge under Fågelsångsnatten 13 maj 2023 vid Krankesjön i Skåne. Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds Universitet berättar om näktergalen och hur och varför fåglar sjunger för reporter Lisa Henkow.

Vinbärsbucklor och sömntornar ger skydd och mat till olika insekter. Fredrik Ronquist berättar om de dolda organismerna i galler på växter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Steklar, bladlöss, svampar och kvalster är exempel på organismer som kan orsaka gallbildningar på växter. Det kan vara en knöl på ett blad eller en gren, eller en större utväxt som sömntornen med många kammare och dessutom inhysingar. Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, berättar om några galler och deras utveckling och evolution i en trädgård på Öland. Reporter Lisa Henkow, ur direktsändningen av Naturmorgon 19 augusti 2023.

Hör kronprinsessan Victoria berätta om pannkaksstenen och favoritsnigeln och om att ge närheten till naturen vidare till barnen. Allt under en skogsvandring i Tyresta Nationalpark med Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under Fågelsångsnatten 2023 lyste en stjärna extra starkt: Den näktergal som sjöng hela natten vid Krankesjön. Så här lät den mellan kl 23 och 00.45 natten mellan 12 och 13 maj. I maj har näktergalarna precis anlänt från sin långa flyttning från Afrika. Den här hannen hittade en bra plats att sjunga på - och bara körde. Han var igång redan på kvällen 12 maj, sjöng sig sedan igenom hela den åtta timmar långa Fågelsångsnatten, med ett mycket kort uppehåll vid fyrasnåret. Senare på natten fick han sällskap av andra fåglar, men i den tidiga natten var han helt ensam om luftrummet. Så här lät det när han sjöng i stort sett rakt in i ljudtekniker Christian Jangegårds mikrofon, mellan klockan 23 och 00.45. Platsen var Krankesjön i Skåne.Fågelsångsnatten är åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder i Sverige. 2023 sändes den natten till lördag 13 maj.Vill du höra hela sändningen av Fågelsångsnatten 2023 finns den, i två delar, att lyssna på här och här. Eller sök upp den i appen Sveriges Radio Play.

En vindstilla, klar natt i mitten av maj låter fågelsången så här på fem platser i Sverige. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2023. Fågelsångsnatten är åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder i Sverige. 2023 sändes den natten till lördag 13 maj. Det var en klar, vindstilla natt, och många flyttfåglar hade precis hunnit anlända till Sverige från sina övervintringslokaler.Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00, då vi får höra okommenterad fågelsång från Brånsjön i Västerbotten, Kallerö i norra Roslagen, Långsjön vid Tunaberg i Sörmland, Osaby i Småland och Krankesjön i Skåne. Ljudtekniker: Magnus Larsson, Anders Larsen, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Lisa Hjernestam, Christian Jangegård, Andreas Tosting och Björn Nitzler.Det är programledare Mats Ottosson som guidar.Vill du höra hela sändningen av Fågelsångsnatten 2023 finns den, i två delar, att lyssna på här och här. Eller sök upp den i appen Sveriges Radio Play.

Nu höjer vi svårighetsgraden lite. Testa dig själv på ytterligare tio fåglars sång. Hur många klarar du? Gör om så många gånger du vill, tills du sätter alla tio.

Testa dig själv på tio fåglars sång. Hur många klarar du? Gör om så många gånger du vill, tills du sätter alla tio. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

Lappugglan har sökt sig söderut i Sverige. Från Långhultamyren i Halland hör vi om varför, och om hur det är att möta vår näst största uggla. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglans framfart i södra Sverige. De berättar om starka möten med ugglan som tidigare var en utpräglad Norrbottensfågel. Vi får också höra om att den gärna använder gamla duvhöksbon, och hur den torra sommaren 2018 ledde till många häckningar två år senare.Ur direktsändningen av Naturmorgon 4 mars 2023. Fältreporter är Jonatan Martinsson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Däggdjurens olika läten kan vara knepiga. Här är en första lektion i att skilja räv, rådjur och lodjur.

Per Jensen berättar hur, när och var vilda djur blev tama. Tusentals år av ömsesidiga anpassningar, samevolution, som avgjorde vår historia. Hundar, får, getter, grisar, kor, höns, hästar, katter - alla har formats av samlivet med vår egen art Homo sapiens. Vi reser genom årtusendena i en flock som består av allt fler arter däggdjur och jordens mest talrika fågel tamhönan. Vår samevolution, eller domesticering, av ett antal djur var nyckeln till framgång för vår art, och för de arter som valde oss.Hunden har en särställning i vår utveckling, medan katten kanske snarare har domesticerat oss, enligt Per Jensen, professor i Etologi vid Linköpings Universitet. Reporter Lisa Henkow, på Vreta Naturbruksgymnasium i Östergötland i Naturmorgons direktsändning 22 oktober 2022.

Bävern bygger hyddor, har superpäls och mejseltänder. I Färnebofjärdens nationalpark lär vi känna gnagaren som omformar landskapet dramatiskt. Bävern fäller träd och gör dammar - och skapar på så sätt livsmiljöer för andra arter, men det kan också uppstå problem. Som när den fäller gamla, skyddsvärda aspar.Bävern jagades förr för sin päls och sitt bävergäll och utrotades från Sverige. För 100 år sedan återinfördes den i landet och nu finns en livskraftig stam.I avsnittet lär vi känna bävern tillsammans med Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, samt en rad lyssnare som berättar om sina bävermöten.Ur direktsändningen av Naturmorgon 20 augusti 2022 från Färnebofjärdens nationalpark. Reporter är Erik Kohlström och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Det blir allt annat än skönsång när lock- och varningsläten från trädgårdssångare, törnsångare, törnskata, nötskrika och talltita tas upp. Fågelsångmagister: Mats OttossonFågelinspelningar: xeno-canto.org/Mikael Litsgård, Martin Fransson och Lars Edenius

Ärtsångare och svarthätta, rödstjärt, buskskvätta och stenskvätta samt blåhake. Alla säger de på olika sätt smack smack när de lockar och varnar. Fågelsångmagister: Mats OttossonFågelinspelningar: Martin Fransson och Lars Edenius

Rödhake och gärdsmyg har vi tagit upp i tidigare fågelsånglektioner. Deras sång alltså. Nu är det dags för deras lock- och varningsläten. Dessutom: knattrande dubbeltrast. Fågelsångmagister: Mats OttossonFågelinspelningar: xeno-canto.org/Lars Edenius

Mats Ottosson besöker gästexpert Annika Rastén för att prata om fåglarnas småprat varningsläten och lockläten med bofinken som exempel. Fågelinspelningarna som används i avsnittet är hämtade från Sveriges Radios arkiv samt från databasen xeno-canto.org (Lars Edenius, Patrik Åberg och Louis A Hansen).

Fågelskådaren Lars Edenius spelar in fågelläten av arter som häckar i Västerbottens län regelbundet. Nu har han bara blå kärrhök kvar. Det här inslaget sändes i Naturmorgon april 2022. Reporter: Jenny Berntsson Djurvall.

Fågelskådaren Lars Edenius spelar in fågelläten av arter som häckar i Västerbottens län regelbundet. Nu har han bara blå kärrhök kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här inslaget sändes i Naturmorgon april 2022. Reporter: Jenny Berntsson Djurvall.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022. Vill du höra alla åtta timmarna, sök på Fågelsångsnatten 2022 i appen SR Play. Den är uppdelad på två avsnitt och går också att hitta på sverigesradio.se/naturmorgon under "alla avsnitt".Fågelsångsnatten gjordes av:Programledare: Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Thomas Öberg.Expertkommentatorer: Susanne Åkesson, Martin Green, Didrik Vanhoenacker, Linnea Henriksson och Christer Olsson.Digital redaktör: Karin Gyllenklev.Tekniker: Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Thor Andersson, Glate Öhman och Olle Sjöström.Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh.

Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra alla åtta timmarna, sök på Fågelsångsnatten 2022 i appen SR Play. Den är uppdelad på två avsnitt och går också att hitta på sverigesradio.se/naturmorgon under "alla avsnitt".Fågelsångsnatten gjordes av:Programledare: Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Thomas Öberg.Expertkommentatorer: Susanne Åkesson, Martin Green, Didrik Vanhoenacker, Linnea Henriksson och Christer Olsson.Digital redaktör: Karin Gyllenklev.Tekniker: Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Thor Andersson, Glate Öhman och Olle Sjöström.Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh.

Både buskskvätta och stenskvätta hör till de öppna landskapen. Men man lägger sällan märke till deras diskreta och knarriga sångstrofer. Fågelinspelningarna är gjorda av Lars Edenius och Mats Rellmar (xeno-canto.org)Fågelsångmagister: Mats Ottosson

Gäddan är största och snabbaste rovfisken utmed kusten. Forskarna Hanna Berggren och Petter Tibblin förklarar varför den är så viktig. Gäddorna försvinner från allt fler platser utmed Östersjökusten och platser som detta dike vid Mönsterås är viktiga för gäddornas lek och framgång med förökningen berättar forskarna Hanna Berggren och Petter Tibblin vid Linnéuniversitetet. Ur direktsändningen av Naturmorgon 2 april 2022. Fältreporter Lisa Henkow.

Gäddan är största och snabbaste rovfisken utmed kusten. Forskarna Hanna Berggren och Petter Tibblin förklarar varför den är så viktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäddorna försvinner från allt fler platser utmed Östersjökusten och platser som detta dike vid Mönsterås är viktiga för gäddornas lek och framgång med förökningen berättar forskarna Hanna Berggren och Petter Tibblin vid Linnéuniversitetet. Ur direktsändningen av Naturmorgon 2 april 2022. Fältreporter Lisa Henkow.

Naturvårdaren Mats Rosenberg har prisats för sitt arbete och han tycker kommunerna borde jobba mer för att städer ska ha nära till naturen. Det här inslaget sändes i Naturmorgon april 2022. Reporter Mats Ottosson.

Naturvårdaren Mats Rosenberg har prisats för sitt arbete och han tycker kommunerna borde jobba mer för att städer ska ha nära till naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här inslaget sändes i Naturmorgon april 2022. Reporter Mats Ottosson.

Tre av våra största och ljudligaste trumpetande fåglar tas upp i denna fågelsånglektion. Och så får du en extra svan på köpet. Fågelljuden är dels hämtade från Sveriges Radios arkiv, dels inspelningar av Lars Edenius från xeno-canto.org

I Japan har man utsett speciella platser som funkar extra bra till skogsbad, berättar författaren Åsa Ottosson. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.

I Japan har man utsett speciella platser som funkar extra bra till skogsbad, berättar författaren Åsa Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.

Det funkar som mindfulness men du riktar tankarna mot naturen istället för in i dig själv. Reporter Joacim Lindwall testar skogsbad. Författaren Åsa Ottottson berättar för reporter Joacim Lindwall.Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019.

Det funkar som mindfulness men du riktar tankarna mot naturen istället för in i dig själv. Reporter Joacim Lindwall testar skogsbad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Åsa Ottottson berättar för reporter Joacim Lindwall.Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019.

Fågelkvitter gör oss lugnare och en hel fågelkör sänker stressen ännu mer. Det visar Marcus Hedbloms forskning. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.

Fågelkvitter gör oss lugnare och en hel fågelkör sänker stressen ännu mer. Det visar Marcus Hedbloms forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.

Klara Hansson är expert på ätliga vilda växter. Här tipsar hon om vad du kan ha i din matlagning från stranden på Amundön och skogen i Delsjön. De här två inslagen sändes i Naturmorgon juni och augusti 2014. Reporter: Nina Frogneborn.Kom ihåg: Om du ska plocka löv och barr från träd måste du fråga markägaren om lov.

Klara Hansson är expert på ätliga vilda växter. Här tipsar hon om vad du kan ha i din matlagning från stranden på Amundön och skogen i Delsjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De här två inslagen sändes i Naturmorgon juni och augusti 2014. Reporter: Nina Frogneborn.Kom ihåg: Om du ska plocka löv och barr från träd måste du fråga markägaren om lov.

Eva Sanner, författare och terapeut, om en ny inriktning inom psykologin som fokuserar på relationen mellan människa och natur. Ur direktsändningen av Naturmorgon 17 augusti 2019. Reporter: Lisa Henkow.

Eva Sanner, författare och terapeut, om en ny inriktning inom psykologin som fokuserar på relationen mellan människa och natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur direktsändningen av Naturmorgon 17 augusti 2019. Reporter: Lisa Henkow.

Han började sova ute i den jämtländska storskogen för att göra något åt kaoset i huvudet. Han fortsatte i fyra år för att det var så härligt. Det här reportaget sändes i Naturmorgon i februari 2020. Reporter: Jonatan Martinsson.

Han började sova ute i den jämtländska storskogen för att göra något åt kaoset i huvudet. Han fortsatte i fyra år för att det var så härligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här reportaget sändes i Naturmorgon i februari 2020. Reporter: Jonatan Martinsson.

Mindre hackspettens rop är mycket snarlikt både göktytans och lärkfalkens. Fågelsångmagister Mats Ottosson får reda-ut-hjälp av Annika Rastén.

Dessa två trastar tillhör den tidiga vårens tuffaste utmaningar för fågelsånglyssnaren. Mats Ottosson repeterar tricksen.

Hör starhanen som härmar ungefär trettio andra fågelarter och en räv! Hur många kan du själv höra? Gäst och inspelare: Bo Söderström.

Stina Weststrand på Göteborgs botaniska guidar från de första mossorna, via trädormbunkar i karbon, kottepalmer i krita, till nuets blommor. Direktsändning från Göteborg 12 februari 2022. Dinosaurier, insekter, fåglar, ja allt liv på land bygger på växterna!!

Stina Weststrand på Göteborgs botaniska guidar från de första mossorna, via trädormbunkar i karbon, kottepalmer i krita, till nuets blommor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Direktsändning från Göteborg 12 februari 2022. Dinosaurier, insekter, fåglar, ja allt liv på land bygger på växterna!!

Daniel Ottoson från Länsstyrelsen och Lohla-Marie De Bie kollar hur rullstolsburna och barnfamiljer kan ta del av naturen runt Karlskrona.

Daniel Ottoson från Länsstyrelsen och Lohla-Marie De Bie kollar hur rullstolsburna och barnfamiljer kan ta del av naturen runt Karlskrona. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem timmars obruten fågelsång. Klockan är 02 när storlommen ropar. Följ med när fågel efter fågel vaknar. Inspelat i Osaby, Småland. Inspelningen är gjord av Martin Tuomolin under sändningen av Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021.

Fem timmars obruten fågelsång. Klockan är 02 när storlommen ropar. Följ med när fågel efter fågel vaknar. Inspelat i Osaby, Småland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningen är gjord av Martin Tuomolin under sändningen av Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021.

Naturfotografen har lagt tusentals timmar på att fånga ugglor på bild. Hör historien bakom fotot som prisats världen över. Inslaget sändes i Naturmorgon 2021. Reporter: Mats Ottosson.

Naturfotografen har lagt tusentals timmar på att fånga ugglor på bild. Hör historien bakom fotot som prisats världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2021. Reporter: Mats Ottosson.

En berguv hördes hoa i en park i Växjö. Fågelskådaren Thomas Hultquist och reporter Helena Söderlundh letar upp den sällsynta ugglan. Inslaget sändes i Naturmorgon 2018.

En berguv hördes hoa i en park i Växjö. Fågelskådaren Thomas Hultquist och reporter Helena Söderlundh letar upp den sällsynta ugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2018.

Ugglan trivs hos Bo Stenberg vid Hornborgasjön. Reporter Helena Söderlundh och Lotta Berg från Hornborgasjöns fältstation är på plats i trädgården. Inslaget sändes i Naturmorgon 2015.

Ugglan trivs hos Bo Stenberg vid Hornborgasjön. Reporter Helena Söderlundh och Lotta Berg från Hornborgasjöns fältstation är på plats i trädgården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2015.

Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall funderar över kattugglans speciella läte efter att hon en sen kväll hörde den hoa i en träddunge. Det här är en kråkvinkel - Naturmorgons krönika - som sändes 2016.

Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall funderar över kattugglans speciella läte efter att hon en sen kväll hörde den hoa i en träddunge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en kråkvinkel - Naturmorgons krönika - som sändes 2016.

Naturmorgonlegendaren Anders Börjeson får med hjälp av lockrop och visslingar en sparvuggla att komma alldeles nära. Inslaget sändes i Naturmorgon 2007.

Naturmorgonlegendaren Anders Börjeson får med hjälp av lockrop och visslingar en sparvuggla att komma alldeles nära. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2007.

Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på extra lyssnarfrågor från Botaniska trädgården i Lund. Det här är material som inte hördes i programmet 19 februari 2022 - som helt ägnades åt lyssnarfrågor. Programledare: Mats Ottosson.

Fågelforskaren Martin Green och Naturmorgons Mats Ottosson ger en snabblektion i hur du maxar dina möjligheter att få höra ugglor. Reporter: Mats Ottosson.

Fågelforskaren Martin Green och Naturmorgons Mats Ottosson ger en snabblektion i hur du maxar dina möjligheter att få höra ugglor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Mats Ottosson.

Myggexperten Anders Lindström berättar om olika arter stickmyggor, och deras livscykel för reporter Lisa Henkow. De ser (malaria)frossmyggor på en stallvind, och pratar om varför myggorna låter. Ur direktsändningen av Naturmorgon 15 januari 2022.

Myggexperten Anders Lindström berättar om olika arter stickmyggor, och deras livscykel för reporter Lisa Henkow. De ser (malaria)frossmyggor på en stallvind, och pratar om varför myggorna låter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur direktsändningen av Naturmorgon 15 januari 2022.

Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in nästan sex timmar med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: havsstranden vid Stenåsabadet på Öland. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Sofie Ward/Sveriges Radio.

Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in nästan sex timmar med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: havsstranden vid Stenåsabadet på Öland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Sofie Ward/Sveriges Radio.

Under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in tre och en halv timme med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: strandängen vid Stenåsabadet på Öland. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Sofie Ward/Sveriges Radio.

Under Fågelsångsnatten i P1 29 maj 2021 spelade vi också in tre och en halv timme med obruten fågelsång från en av sändningsplatserna: strandängen vid Stenåsabadet på Öland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Sofie Ward/Sveriges Radio.

En timmes ren fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Hämtad ur direktsändningen Fågelsångsnatten den 29 maj 2021. Fågelsångsnatten 2021 sändes från midnatt till klockan åtta den 29 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Hela timmen mellan 04.02 och 05.00 ägnades åt okommenterad fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Här kan du lyssna på naturens egen konsert från fem svenska scener. Ljudtekniker: Therese Holma, Anders Mellgren, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Sofie Ward, Anders Larsen, Magnus Larsson och Joakim Roslund/Sveriges Radio. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här.

En timmes ren fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Hämtad ur direktsändningen Fågelsångsnatten den 29 maj 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2021 sändes från midnatt till klockan åtta den 29 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Hela timmen mellan 04.02 och 05.00 ägnades åt okommenterad fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Här kan du lyssna på naturens egen konsert från fem svenska scener. Ljudtekniker: Therese Holma, Anders Mellgren, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Sofie Ward, Anders Larsen, Magnus Larsson och Joakim Roslund/Sveriges Radio. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här.

Den andra fågelsånglektionen om hönsfåglar tar oss hela vägen från det öppna jordbrukslandskapet till de högsta fjällhedarna. Från fasantuppens spelläte som låter hälften trasig startmotor, hälften vingbuller - till kallfjällets fjällripor som verkar ha lyssnat på Wagners bröllopsmarsch. Eller är det Wagner som lyssnat på fjällripan? Fågelsångmagister: Mats Ottosson Ljudkällor (förutom Sveriges Radios arkiv):Patrik Åberg/CC BY-NC-SA 3.0/xeno-canto.orgPatrik Åberg/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgLars Edenius/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.org

Hönsfåglarnas motsvarighet till småfåglarnas sång är spellätena som tupparna bjuder på under våren. Och det är verkligen spektakulära föreställningar det handlar om, särskilt orrarnas och tjäderns arena-spel. Den tredje skogshönsfågeln, järpen, är däremot en sirligt visslande doldis. Fågelsångmagister: Mats Ottosson Ljudkälla (förutom Sveriges Radios arkiv):Kalle Brinell/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.org

Nu blir det skumma ljud! För av alla märkliga läten som fåglar kan presentera i det här landet så slår de här tre arterna nog alla rekord. Fågelsångmagister: Mats Ottosson Ljudkällor (förutom Sveriges Radios arkiv): Stein A Nilsen/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgLars Edenius/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgElias A Ryberg/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.org

Vadarfåglarnas motsvarighet till småfåglarnas sång kallas spelläten. Och ett av de mest älskade spellätena är nog storspovens drill. Men hur skiljer man den från andra spovars läten? Fågelsångmagister Mats Ottosson förklarar. Ljudkällor:Stein A Nilsen/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgLars Edenius/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgPatrik Åberg/CC BY-NC-SA 3.0/xeno-canto.orgJarek Matusiak/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.org

Ska man höras vid stranden av en fors så gäller det att ha en genomträngande röst. Och det har alla de tre fågelarterna i vårt land som är specialiserade på att leva kring strömmande vatten: strömstare, forsärla och kungsfiskare. Fågelsångmagister: Mats Ottosson Ljudkällor: Terje Kolaas/CC BY 4.0/xeno-canto.orgLars Edenius/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgPatrik Åberg/CC BY-NC-SA 3.0//xeno-canto.orgUku Paal/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.orgPatrik Åberg/CC BY-NC-SA 4.0/xeno-canto.org

I den andra av två fågelsånglektioner om kråkfåglar är det de mer skogsanknutna arternas tur. Två av dem är riktigt luriga med sina många olika läten och härmningar: korp och nötskrika. Nötkråka och lavskrika är betydligt mer tystlåtna. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson Fågelljuden är hämtade från Sveriges Radios arkiv samt från xeno-canto.org (inspelade av Lars Edenius, Jarek Matusiak, Livon, Marcin Solowiej och Romuald Mikusek).

I den första av två fågelsånglektioner om kråkfåglarnas läten möter vi de närmaste arterna, de som trivs i och kring mänsklig bebyggelse: från den hånskrattande skatan till den lite Kalle Anka-röstade råkan. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson Fågelljuden är hämtade från Sveriges Radios arkiv samt från xeno-canto.org (inspelade av Lars Edenius, Olivier Swift, Peter Boesman, Albert Lastukhin, Jarek Matusiak och Patrik Åberg).

Hör Mats Ottosson berätta hur många arter han och hans gäster fått ihop fram till oktober 2020. Och om vad han lärt sig om artglädjens psykologi.

Mikael Hagström tar ett enda varv runt en gammal ek i Renemolund, och hittar fem olika arter av knappnålslavar som ett otränat öga inte ens kan få syn på, än mindre skilja åt. Och lurvet av slånlav på trädens grenar visar sig vara mycket mer än bara slånlav. Mats Ottosson får en vägledning till lavarnas och mossornas värld. Och gör misstaget att smaka på en av dem. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Helena Björnström befinner sig i ett lyckorus när hon anländer till Mats Ottosson för att leta svampar till hans artlista. Anledningen är inte de kolossala mängder av rödgul trumpetsvamp hon har i bilen, utan något annat som hon också hittade dagen innan. Hennes livs svampfynd. Ett fynd som säger allt om att svamp för henne inte längre främst handlar om något man plockar och äter. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Kjell Antonsson och hunden Fia är tillbaka hos Mats Ottosson, den här gången för att leta skalbaggar. Och en sak blir snabbt tydlig: merparten av kusarna är bra mycket mindre än tordyvlarna, ekoxarna och de andra kändisarterna. Och en sak till: det finns orimligt många skalbaggar i världen. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Biologen Petter Bohman kommer till Renemolund med fladdermusdetektor och smådäggdjursfällor för att leta efter riktiga doldisar: möss och sorkar, näbbmöss och fladdermöss. Det blir en lång kväll. Men det är inte förrän nästa morgon som den största upptäckten görs. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Stekelkännaren Niklas Johansson presenterar Mats Ottosson för bin och solitära geingar, och för sina synnerligen svåra favoriter: parasitsteklarna. Och tack vare guidningen kommer Mats senare att göra sitt livs fynd. Om myror hade gjort monsterfilmer så hade den här stekeln fått huvudrollen. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

De går i brunt och grått, de är ofta små och man måste luppa deras könsdelar för att skilja arterna åt. Men sedan Malin Larsson från Vikbolandet av en slump fick nattsländorna på sin lott har hon varit fast. Trots sin kvällströtthet kommer hon till Renemolund för att locka fram en nattflygande och mycket diskret artgrupp ur det fördolda. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Spindlarna är många det finns mer än sjuhundra olik arter i vårt land och svåra. Man kan sannerligen behöva lite assistans om man vill hitta varenda underbar liten spindelart. Hjälpen kommer i form av Monika Sunhede från Motala som letar fram vipphoppspindel och trekantsspindel samt berättar om den kan-själv-känsla som artkunskaperna ger. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

De kallas tusenfotingar, men heter egentligen mångfotingar. Ingen i landet har sett lika många olika arter av dem som Freddy Persson från Göteborg. Med stor hängivenhet och stark tävlingsinstinkt har han tagit sig an denna grupp för att den är så tråkig! Frågan är: kommer han att hitta pysslingstenkrypare i Renemolund? I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Skalbaggar vet nog de flesta vad det är. Men skinnbaggar? Entomologen Scarlett Szpryngiel kommer från Stockholm till Renemolund för berätta om sina favoritinsekter och om varför det är självklart att det måste vara svårt för att vara kul. I bagaget har hon ett bröllopsparaply som fått ett nytt och mer meningsfullt liv som fångstredskap för småkryp. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Växterna är basen för allt annat liv. Det är dom som alla andra lever av, direkt eller indirekt. Biologen Kjell Antonsson från Ödeshög besöker Renemolund och sätter namn på knavlar och vickrar, fetknoppar och daggkåpor och berättar om hur svårt det kan vara att se det vackra när man är upptagen av att leta arter. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Det började som en alldeles egen och till intet förpliktigande vuxenlek. Men sen bestämde sig Mats Ottosson för uppgradera. Gästexperter kallades in och bandspelaren rullade igång. Resultatet är podden Varenda underbar liten art. I avsnitt ett berättar Mats Ottosson om hur tanken tog form och så lär vi känna Renemolund en bit blandad svensk normal-natur. I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. För att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Och för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 3 maj 2020 spelade vi också in fyra timmars obruten fågelsång från sändningsplatsen Osaby i Småland. Vi börjar med enkelbeckasiner vid fyratiden och slutar med lövsångare vid klockan åtta. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Martin Tuomolin/Sveriges Radio.

Under Naturmorgons sändning Fågelsångsnatten i P1 3 maj 2020 spelade vi också in fyra timmars obruten fågelsång från sändningsplatsen Osaby i Småland. Vi börjar med enkelbeckasiner vid fyratiden och slutar med lövsångare vid klockan åtta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten lät finns de båda avsnitten att höra här och här. Inspelningen är gjord av Martin Tuomolin/Sveriges Radio.

Naturmorgons artbibliotekarier - Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för sommarens snorklingsäventyr och strandfyndsexpeditioner. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Havets djur och växter. Aase Kristiansen och Susanne Weitmeyer. Mareld media/Gyldendal Djurliv i havet: Nordeuropeisk marin fauna. Frank Emil Moen. Norstedts/Kom forlag Nationalnyckeln: Tagghudingar-svalgsträngsdjur Nationalnyckeln: Havsborstmaskar Djur på havsstranden, Poul Bondesen, Fältbiologerna. Nationalnyckeln: Stjärnmaskar-slemmaskar Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för spindlar, och det här är Didrik Vanhoenackers nya älsklingar. Myror, hans förra vurm, känns SÅ 2019. Spindlar däremot, är 2020!!! Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker och websidor som nämns i avsnittet: Britains spiders - a field guide, Lawrence Bee, Geoff Oxford och Helen Smith, Princeton university press Spiders of Britain and Northern Europe, Nickael J Roberts, Collins Swedish Aranae, Sven Almquist, Scandinavian Society of Entomology artnyckeln.se (nycklar till svenska hoppspindlar och lockespindlar) Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier, Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker, har ägnat massor av tid de senaste åren åt myrskådning med kilovis av litteratur i ryggsäckarna. Här bjuder de på sina bästa tips och lite getingar på köpet. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker och websidor som nämns i avsnittet: Nationalnyckeln: Myror - getingar. Artdatabanken. Maur i Norge - Kjennetegn, utbredelse och levesett. Frode Ödegaard, ARnstein Staverlökk och Jan Ove Gjershaug Arter på nett, artsdatabanken.no/arter-pa-nett Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för humlor och andra bin. Det finns tre fina böcker om humlor på svenska så man skulle kunna tro att det är hur lätt som helst. Men inte! Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Humlor - alla Sveriges arter. Göran Holmström. Symposion. Humlor i Sverige. Björn Cederberg och Bo Mossberg. Bonnier fakta. Sveriges humlor - en fälthandbok. Bo Söderström. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet. Field guide to the Bees of Great Britain and Ireland. Steven Falk och Richard Lewington. Artnyckeln.se (nycklar till alla svenska bisläkten och i vissa fall till biarter) Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för skalbaggar. Men var ska man börja, med nyckelpigor eller långhorningar som Didrik föreslår, eller med Moas favoriter ... dyngbaggar? Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nyckelpigor i Sverige: en fälthandbok. Peter Wärmling. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet. Nordens dyngbagar. Tomas Roslin, Mattias Forshage, Frode Ödegaard och Camilla Ekblad. Tibiale. Nyckel till svenska dyngbaggar. Håkan Ljungberg och Krister Hall. Länsstyrelsen i Gotlands län. Nationalnyckeln: Långhorningar. Bengt Ehnström. Artdatabanken. Våra skalbaggar och hur man känner igen dem. Carl H Lindroth. Fältbiologerna. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att skilja på olika arter av trollsländor. Det blir hyllningar och dunk i bröstkorgen för en nyutkommen svensk fälthandbok. Meverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nordens trollsländor. Magnus Billqvist, David Andersson och Christer Bergendorff. Avium förlag. Svenska trollsländeguiden. Magnus Billqvist, Andy Swash, Dave Smallshire. Hirschfeld media. Trollsländor i Sverige: en fälthandbok. Erland Dannelid och Göran Sahlén. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna fjärilar. Avsnittet frontas av en svensk pärla, en av de bästa fälthandböckerna alla kategorier, enligt Didrik. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nordens fjärilar: en fälthandbok. Bo Söderström. Bonnier Fakta. Fältnyckeln dagfjärilar. Artdatabanken. Dagfjärilar en fältguide. Sven Birkedal. Sveriges fjärilar. Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger. Bugbook publishing. Field Guide to the Micro-Moths of Great Britain and Ireland. Phil Sterling, Mark Parsons och Richard Lewington. Bloomsbury publishing. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen insekter på en mer allmän nivå. Vi återkommer till böcker om speciella insektsgrupper i kommande avsnitt. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Insekter i Europa, Michael Chinery. Bonniers. Insekter - en fälthandbok, Per Douwes m fl. Stenströms. Fältfauna: Insekter (2 band). Bengt-Olof Landin. Natur och kultur. Smådjur i skogen. Lars Henrik Olsen m fl. Prisma. Bärfisar i Sverige: en fälthandbok. Carl-Cedric Coulianos. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet Gräshoppor i Sverige: en fälthandbok. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa handböckerna för den som är intresserad av att artbestämma alla sorters svampar, inte bara matsvampar. Men deras favorit bland matsvampsböckerna får också vara med. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Svampar - en fälthandbok. Svengunnar Ryman och Ingemar Holmåsen. Stenströms. Svampar i Norden och Europa. Bo Nylén. Natur & Kultur. Svampar en fälthandbok. Marcel Bon. Bonnier Alba. Svampar i Sverige. Bo Mossberg, Mats Karström, Sven Nilsson och Olle Persson. Bonnier Fakta. Fungi of Temperate Europe. Thomas Laessoe och Jens H Peterson. Princeton University Press. Nya svampboken. Pelle Holmberg och Hans Marklund. Norstedts. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen mossor och lavar. Och i synnerhet när det gäller mossor finns det riktigt mycket bra litteratur att grotta ner sig i. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker m m som nämns i avsnittet: Mossor – en fältguide, Tomas Hallingbäck. Naturcentrum. Nationalnyckeln: Bladmossor (fyra band). Artdatabanken Mosses and liverworts of Britain and Ireland: a fieldguide Nyckel till Skånes mossor (pdf för nedladdning). Lunds botaniska förening. Lavar - Roland Moberg och Svante Hultengren. Naturcentrum. Svenska skorplavar. Tony Foucard. Stenströms. Lichens of Finland. Soili Stenroos m fl. Norrlinia. Lichens - an illustrated guide to the British and Irish species. Frank S Dobson. Richmond publishing. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen kärlväxter, alltså det vi i dagligt tall kallar blommor, träd, buskar och ormbunksväxter. Det hela artar sig till en oförblommerad hyllning av moster. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Den nordiska floran, Bo Mossberg, Lennart Stenberg och Stefan Eriksson. Wahlström & Widstrand. Den nya nordiska floran, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand. Svensk fältflora, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Bonnier Fakta. Nordens flora, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Bonnier Fakta. Svensk flora, Krok & Almqvist, Fjällflora: Sverige, Finland, Norge, Svalbard, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand. Träd och buskar vintertid, Kjell Georgson och Torbjörn Johansson, Fältbiologerna. Lär dig känna igen trädens knoppar, Anders Rapp, Naturpedagogen förlag. Den stora knoppboken, Claes Lööw, Lööwerk. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Allt från tunga Nationalnyckelband till nätta häften och appar för telefonen tas upp. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker och appar som nämns i avsnittet: Grodans år (häfte eller pdf för nedladdning). Artdatabanken och Naturskyddsföreningen Grod- och kräldjur i Norden. Tomas Cedhagen och Göran Nilsson. Fältbiologerna. Sveriges grodor, ödlor och ormar. Ingemar Ahlén, Claes Andrén och Göran Nilsson. Naturskyddsföreningen. Nordens padder og krybdyr. Kåre Fog m fl. G E C Gad. Nationalnyckeln: Strålfeniga fiskar. Kullander m fl. Artdatabanken. Nationalnyckeln: Lansettfiskar-broskfiskar. Kullander m fl. Artdatabanken. Fisknyckeln (app). Sportfiskarna. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen däggdjur. Den ena gillar en gammal klassiker som visar tänderna, den andra längtar efter en bok som hjälper en när man bara ser "en flirp av ett litet djur". Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker, appar och websidor som nämns i avsnittet: Sveriges smådäggdjur, Peter Lundberg och Johnny de Jong. Fältbiologerna. Däggdjur i Sverige - alla våra vilda arter. Anders Bjärvall och Staffan Ullström. Bonnier fakta Europas däggdjur - en fälthandbok. Gordeon Corbet och Denys Ovenden. Bonnier Fakta. Bats of Britain and Europe. Cristian Dietz och ANdreas Kiefer. Bloomsbury Natural History. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa fågelhandböckerna och fågelapparna. Och det råder ingen tvekan om vilken de gillar mest. Här snackar vi svensk arthandbok (och app) i världsklass! Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.Reporter: Mats Ottosson. Böcker, appar och websidor som nämns i avsnittet: - Fågelguiden - Europas och Hedelhavsområdets fåglar i fält. Lars Svensson, Dan Zetterström och Killian Mullarney. Bonnier Fakta. - Fågelguiden (app för iPhone och Android) - Fågelsång - 150 svenska fåglar och deras läten. Lars Jonsson och Lars Svensson. Max Ström. - Fågelsångskolan (poddserie i Livet enligt Naturmorgon) - P2-fågeln. sverigesradio.se/p2fageln (200 svenska fågelarters läten) - Xeno-canto. xeno-canto.org (databas med mer än en halv miljon fågelinspelningar från hela världen) Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Det gör mig varm; det är så mycket i det som jag tycker om. Det säger Athena Johansson om det naturintresse hon haft sedan hon var ett år. En blåsig septembermorgon visar hon sin favoritnaturplats: Tåkern. Medverkande: Athena Johansson  och hennes mamma Lotta Johansson samt skådarkompisen Adam Bergner från Tåkerns fältstation. Reporter: Mats Ottosson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Det gör mig varm; det är så mycket i det som jag tycker om. Det säger Athena Johansson om det naturintresse hon haft sedan hon var ett år. En blåsig septembermorgon visar hon sin favoritnaturplats: Tåkern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Athena Johansson  och hennes mamma Lotta Johansson samt skådarkompisen Adam Bergner från Tåkerns fältstation. Reporter: Mats Ottosson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Granbarkborrarna har fått ett uppsving efter torkan 2018. Barkborrarna samarbetar intimt med flera svamparter, och kanske det är anledningen till att små skalbaggar kan döda stora granar. Granbarkborrar samarbetar intimt med flera svamparter. Forskaren Tao Zhao, Örebro Universitet, har koll på hur det går till. Skogskonsulent Stefan Forsberg på Skogsstyrelsen i Örebro hittar barkborrarna. Reporter Lisa Henkow I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Granbarkborrarna har fått ett uppsving efter torkan 2018. Barkborrarna samarbetar intimt med flera svamparter, och kanske det är anledningen till att små skalbaggar kan döda stora granar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Granbarkborrar samarbetar intimt med flera svamparter. Forskaren Tao Zhao, Örebro Universitet, har koll på hur det går till. Skogskonsulent Stefan Forsberg på Skogsstyrelsen i Örebro hittar barkborrarna. Reporter Lisa Henkow I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Te Waikoropupu springs heter den stora källan i Golden Bay på Nya Zeeland. Den har ett av de klaraste vattnen på hela södra halvklotet. Siktdjupet är över 60 meter. Det är mikroorganismerna i källan som håller det så klart, förklarar Steve Deverell som jobbar på Department of Conservation. Det tar tio år för vattnet att silas genom de olika lagren av kalkberggrund innan det trycks upp just här, i Golden Bay på norra Sydön. Det är djupt och ganska kallt och vattnet kommer upp med ett bubblande tryck på 14 000 liter vatten varje sekund. För ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland, maorierna, är källan helig. Den får inte vidröras. Konstnären Carina Lindh har hittar inspiration här. Hon berättar att den gudomliga varelsen taniwha Huriawa som enligt maorisk mytologi bor i och beskyddar källans vatten. Reporter Jenny Berntson Djurvall. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Te Waikoropupu springs heter den stora källan i Golden Bay på Nya Zeeland. Den har ett av de klaraste vattnen på hela södra halvklotet. Siktdjupet är över 60 meter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är mikroorganismerna i källan som håller det så klart, förklarar Steve Deverell som jobbar på Department of Conservation. Det tar tio år för vattnet att silas genom de olika lagren av kalkberggrund innan det trycks upp just här, i Golden Bay på norra Sydön. Det är djupt och ganska kallt och vattnet kommer upp med ett bubblande tryck på 14 000 liter vatten varje sekund. För ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland, maorierna, är källan helig. Den får inte vidröras. Konstnären Carina Lindh har hittar inspiration här. Hon berättar att den gudomliga varelsen taniwha Huriawa som enligt maorisk mytologi bor i och beskyddar källans vatten. Reporter Jenny Berntson Djurvall. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Härön utanför Tjörn är ett stycke bevarad natur och kulturhistoria. Naturmorgon åkte ut till ön för att i sällskap med botanikern Lasse Johnson och naturguiden Helena Bladh uppleva mångfalden som ryms där. Fram tills för trettio år sedan brukades ön med traditionella metoder och i slutet av 1990-talet bildades ett naturreservat där för att bevara den artrikedom som mular och människohänder hjälpt till att skapa under århundraden. Reporter: Jonatan Martinsson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Härön utanför Tjörn är ett stycke bevarad natur och kulturhistoria. Naturmorgon åkte ut till ön för att i sällskap med botanikern Lasse Johnson och naturguiden Helena Bladh uppleva mångfalden som ryms där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fram tills för trettio år sedan brukades ön med traditionella metoder och i slutet av 1990-talet bildades ett naturreservat där för att bevara den artrikedom som mular och människohänder hjälpt till att skapa under århundraden. Reporter: Jonatan Martinsson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Harren förknippas oftast med norrländska bäckar och älvar. Men den finns i Bottenviken också och där leker den ute i havet. Var och hur och när - det vill fiskebiologerna i Norrbotten ta reda på. Vi följde med Andreas Broman och Dan Blomkvist ut för att håva harr-rom. Reporter: Thomas Öberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Harren förknippas oftast med norrländska bäckar och älvar. Men den finns i Bottenviken också och där leker den ute i havet. Var och hur och när - det vill fiskebiologerna i Norrbotten ta reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följde med Andreas Broman och Dan Blomkvist ut för att håva harr-rom. Reporter: Thomas Öberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Efter andra världskriget hittade den svarta rödstjärten perfekta häckningsmiljöer i kontinentens sönderbombade städer. I Sverige valde den istället ruffiga industriområden, hamnar och bangårdar. Det var där ornitologen och lokföraren Reino Andersson mötte den, fick ett studieobjekt ... och ett slags kärleksrelation. Medverkande: Reino Andersson, pensionerad lokförare och ornitolog Reporter: Mats Ottosson I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Efter andra världskriget hittade den svarta rödstjärten perfekta häckningsmiljöer i kontinentens sönderbombade städer. I Sverige valde den istället ruffiga industriområden, hamnar och bangårdar. Det var där ornitologen och lokföraren Reino Andersson mötte den, fick ett studieobjekt ... och ett slags kärleksrelation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Reino Andersson, pensionerad lokförare och ornitolog Reporter: Mats Ottosson I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Under några år tog biologen Jeroen van der Kooij hand om skadade och föräldralösa fladdermöss i sin trädgård utanför Oslo. De fladdermusungar som växte upp hos honom kommer nu tillbaka varje sommar för att föda sina ungar i hans trygga vård. De är vilda nordfladdermöss som liksom skapat ett BB i två stora holkar eller lådor. Naturmorgons reporter Jenny Berntson Djurvall var där i mitten av juni. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Under några år tog biologen Jeroen van der Kooij hand om skadade och föräldralösa fladdermöss i sin trädgård utanför Oslo. De fladdermusungar som växte upp hos honom kommer nu tillbaka varje sommar för att föda sina ungar i hans trygga vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De är vilda nordfladdermöss som liksom skapat ett BB i två stora holkar eller lådor. Naturmorgons reporter Jenny Berntson Djurvall var där i mitten av juni. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Hur kan det komma sig att den lilla tajgasångaren blir allt vanligare längs med den svenska ostkusten? En fågel som häckar i Sibirien och som övervintrar i Sydostasien. Det mysteriet har de svenska fågelstationerna undersökt under hösten 2019. En av de stationer som regelbundet får besök av tajgasångare är Eggegrund, en ö längst ut i Gävlebukten i södra Bottehavet.Naturmorgons reporter Joacim Lindwall åkte dit tillsammans med stationsföreståndaren och ringmärkaren Per Aspenberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Hur kan det komma sig att den lilla tajgasångaren blir allt vanligare längs med den svenska ostkusten? En fågel som häckar i Sibirien och som övervintrar i Sydostasien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det mysteriet har de svenska fågelstationerna undersökt under hösten 2019. En av de stationer som regelbundet får besök av tajgasångare är Eggegrund, en ö längst ut i Gävlebukten i södra Bottehavet.Naturmorgons reporter Joacim Lindwall åkte dit tillsammans med stationsföreståndaren och ringmärkaren Per Aspenberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Om hur det oförargliga bältdjuret blev symbolen för det rebelldoftande mötet mellan hippiekultur och countrymusik. Allt är Beatnik-konstnären Jim Franklins förtjänst. Hur i hela världen blev det oförargliga bältdjuret symbolen för det rebelldoftande mötet mellan hippiekultur och countrymusik? Allt är Beatnik-konstnären Jim Franklins förtjänst. Naturmorgons Mats Ottosson bestämmer sig för att kontakta en man han inte träffat på mer än trettio år. Musiken i reportaget är: "Are you shure Hank done it that way" med Waylon Jennings, "Funny how time slips away" med Willie Nelson, en snutt av en liveinspelningar från Armadillo World Headquarters med McGuinn, Clark & Hillman från The Byrds och sist "The olde Armadillo crew" med Shiva's headband. Reporter: Mats Ottosson I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Om hur det oförargliga bältdjuret blev symbolen för det rebelldoftande mötet mellan hippiekultur och countrymusik. Allt är Beatnik-konstnären Jim Franklins förtjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur i hela världen blev det oförargliga bältdjuret symbolen för det rebelldoftande mötet mellan hippiekultur och countrymusik? Allt är Beatnik-konstnären Jim Franklins förtjänst. Naturmorgons Mats Ottosson bestämmer sig för att kontakta en man han inte träffat på mer än trettio år. Musiken i reportaget är: "Are you shure Hank done it that way" med Waylon Jennings, "Funny how time slips away" med Willie Nelson, en snutt av en liveinspelningar från Armadillo World Headquarters med McGuinn, Clark & Hillman från The Byrds och sist "The olde Armadillo crew" med Shiva's headband. Reporter: Mats Ottosson I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Om man inte kan komma ut i naturen, så kanske naturen kan följa med in? Vi träffar Ulrik Alm som med jämna mellanrum besöker äldreboenden i nordvästra Skåne. Med kassar fulla med djur, växter och blommor ser Ulrik Alm från Studiefrämjandet i Helsingborg till att de som har svårt att ta sig ut får uppleva naturen ändå. På Kungshults vårdboende i Skåne träffar vi bland andra Jan Persson, Ulla-Britt Andersen, Birgit Johansson och Håkan Kimmel. Reporter: Sanna Ekstedt Larsson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Om man inte kan komma ut i naturen, så kanske naturen kan följa med in? Vi träffar Ulrik Alm som med jämna mellanrum besöker äldreboenden i nordvästra Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med kassar fulla med djur, växter och blommor ser Ulrik Alm från Studiefrämjandet i Helsingborg till att de som har svårt att ta sig ut får uppleva naturen ändå. På Kungshults vårdboende i Skåne träffar vi bland andra Jan Persson, Ulla-Britt Andersen, Birgit Johansson och Håkan Kimmel. Reporter: Sanna Ekstedt Larsson. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Även under senhöst och vinter är öronen utmärkta hjälpmedel för att få syn på fåglar. Ofta är det locklätena som gör att man uppmärksammar arter som sidensvans, stjärtmes, korsnäbb och domherre. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

Tre raspiga röster som hörs från vassar under vår och försommar! En gammal ramsa säger att rörsångaren sjunger sävligt och sävsångaren rörligt. Men riktigt så enkelt är det inte. En sak är dock säker: trastsångaren sjunger ljudligt! Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

En ytterst högfrekvent sångstrof från ett träd i skogen brukar betyda kungsfågel. Men nu etablerar sig även den brandkronade kungsfågeln i landet. De låter lite lika - men går att skilja åt! Fågelsångpedagog: Mats Ottosson Ljudinspelningar: Alan Dalton och Ireneusz Oleksik, xeno-canto.org

Frostnätterna blir flera och de vanligaste matsvamparna har haft sin bästa tid. Men det betyder inte att svampsäsongen är över. Inte för Patrick Björck. Nu börjar en ny högsäsong. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Svampar är varken djur eller växter, utan ett helt eget rike av organismer. Det avspeglar sig i deras sexliv, som också det är något helt eget. Det vi lägger i svampkorgen är svampens förökningsorgan. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Svamparnas fantasirikedom när det gäller att försörja sig är fascinerande. Här finns parasiter som äter annat liv, nedbrytare som äter dött liv och samarbetare som byter grejer med växter. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Det handlar mycket om skattjakt när Patrick Björck utövar sitt svampintresse. Ju större frågetecken och ju sällsyntare fynd desto roligare. Men det handlar inte bara om att få nya kryss på artlistan. Det är samtidigt ett samlande av naturvårdsargument: om man hittar tillräckligt många kräsna svampar kan det vara ett tecken på att platsen förtjänar skydd. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Svampkännaren Patrick Björck tycker att svart trumpetsvamp smakar bränt elementdamm och att kantareller är för beska för att kallas människoföda. Men det finns några svampar han gillar att äta. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Svampar kan vara giftiga på olika sätt. Den farligaste gruppen orsakar bestående cellskador och i värsta fall dödsfall. Dit hör vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindling och gifthätting. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Svamparnas värld är rik på dofter, ofta väldigt fascinerande och oväntade sådana. De kan vara till stor hjälp när man ska artbestämma okända svampar. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Smaksinnet är ett av de viktigaste verktygen när man ska artbestämma svamp. Men då handlar det förstås om att nafsa och sen spotta. Och ibland spottar man väldigt snabbt. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Att artbestämma svamp handlar om att gå systematiskt tillväga. Och så måste man ha en aktuell svampbok. Patrick Björck förklarar varför. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert och administratör för gruppen Svamp-klapp på Facebook. Reporter: Mats Ottosson

I första avsnittet av podden förklarar svampkännaren Patrick Björck vad svampar egentligen är. Och ger ett pepprigt exempel på hur allt hänger ihop på svamparnas planet. Reporter är Mats Ottosson. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert och administratör för gruppen Svamp-klapp på Facebook. Reporter: Mats Ottosson

Försommarnatten har sin alldeles egen uppsättning av fågelröster. Här är sju arter som man kan höra ända fram i midsommartid. Först två som hör till jordbruksmarker, mest i södra Sverige: vaktel och kornknarr.Sedan flyttar vi oss in i skogen, till morkulla, och nattskärra. Och till tre surrande småfåglar som hörs i anslutning till mer eller mindre fuktiga miljöer, fågelsjöar till exempel: Gräshoppssångare, flodsångare och vassångare. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

I sista avsnittet av Naturens smaker är vi framme i minusgraderna på förvintern. Här finns frostnupna rönnbär - och frosten gör dem mildare och sötare. Det är förvinter, och matletaren i naturen Eva Gunnare kan faktiskt hitta god mat i snö och kyla. Njut ska vi plocka frostnupna rönnbär. Och det är faktiskt inte den enda ätbara nyttighet Eva kan få ut av det trädet. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Maskrosor kan bli sirap, sallad och vin. Bland annat. Godisletaren i naturen, Eva Gunnare, slår ett slag för det som annars kallas ogräs. En gräsmatta i Jokkmokk, full med maskrosor. På sextiotalet sjöng Carl-Anton "Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut". Eva Gunnare, med passion för naturens smaker och dofter, hon hatar inte maskrosor. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Späda björklöv i salladen eller björksav att dricka. Eller kanske i ett salt? Björken och människan har ett långvarigt förhållande. Ett träd man både kan äta och dricka. För Eva Gunnare som är passionerad samlare av naturens smaker och lukter finns det en favorit som står vid kanten av den lilla sjön, där isen faktiskt gick för bara några veckor sen. Det är lövsprickningstid i den lappländska värmeböljan. Så här är en växt som människan verkligen har dragit nytta av - björken. Men att tappa sav ingår inte i allemansrätten - fråga om lov eller gör det på egen tomt. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Skvattram doftar skog och hjortronplockning. Och lite mysk, och ja, den har använts som afrodisiakum. Eva Gunnare använder skvattram som en krydda, ungefär som rosmarin. Det är försommar i Lapplandsskogen. Och en tung, nästan sövande doft slår emot oss när solen värmer marken. Det är skvattram, som här växer mest på torra hedar, medan den söderut oftast hör myrarna till. En krydda som doftsamlaren Eva Gunnare håller högt i sitt vilda skafferi. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Fjällängssyrans blad kokas och blir till en stuvning - juobmo. Det ser ut som spenat men smakar rabarber, säger matkreatören Eva Gunnare i det sjunde avsnittet av Naturens smaker-podden. Vid fjällbäcken växer en ört, som verkligen har nyttjats som grönsak av samerna i alla tider. Som det mesta ska den skördas på försommaren, då bladen är ljusgröna och smakerna som rikast, utan att bli beska. Eva Gunnare berättar om fjällängssyran. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Fjällkvanne är drottningen i den samiska matkulturen. Vi bekantar oss med den vid en fjällbäck i ängsbjörkskogen - bland annat i en marmelad på rabarber och kvanne, och frön som smakar choklad. I samisk matkultur sticker tre örter ut, förutom alla bär. Det är den syrliga fjällängssyran, salladssläktingen fjälltorta och den stora och köttiga fjällkvannen. Reporter Thomas Öberg träffar Eva Gunnare vid en fjällbäck i ängsbjörkskogen. Hon är passionerad matkreatör med kärlek till de vilda växterna. Och visst är kvannen drottningen bland dessa tre. I samiskt språkbruk kallas kvanneroten Urtas, de sterila bladen kallas Fadno, och den höga blomstängeln, som kan dröja upp till sju år innan den kommer upp, heter Båsskå. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Rallarrosen sätter färg på sommaren. I del fem i vår poddserie Naturens smaker möter vi den resliga rosen som kan bli både fermenterat te och ätas som sparris. Eller bli en lysande rosa saft. Nu ska det handla om en växt, som nog många tycker kan bli ett ogräs i trädgården. Den växer gärna längs vägar, järnvägar och på hyggen och sätter verkligen färg på högsommaren. Men matkreatören och smakletaren i naturen, Eva Gunnare, älskar den. Rallarrosen, mjölkörten eller almöken som den kallas i norr. Reporter Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Älgörtsbladen luktar björnklister, Jenka eller root beer. Av blommorna gör Eva Gunnare en läskande sommardryck och de torkade blommorna går fint att använda i stället för mandel i en kaka. Matkreatören Eva Gunnare i Jokkmokk är ute och jagar dofter och smaker i försommaren. Och nu möter vi vid den brusande Kvarnbäcken en växt som verkligen sprider en speciell, nästan lite sövande doft omkring sig. Och när den blommar längre fram på sommaren så lockar den inte bara henne utan också massor av insekter. Älgörten! Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

I del tre av vår podd Naturens smaker blommar blåbärsblomman och vi får höra reporter Thomas Öberg sjunga sin egen sång till just denna blomma. Matkreatör Eva Gunnare guidar oss till blåbär och odon. Blåbär är ett favoritbär för Eva Gunnare, som gärna gör "bärläder" av dem. Men även blommorna och bladen är goda. I avsnittet möter vi också odon som ofta växer där blåbär växer. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

I andra avsnittet av vår serie om naturens smaker möter vi tallen. Tall som mat, doft och smak. Tallskotten bjuder på försommargodis att äta som de är, eller i en olja. De som har gått överlevnadskurser har nog fått lära sig att koka tallbarrste. Visst, det innehåller både vitaminer och kolhydrater, men Eva Gunnare, matkreatör i Jokkmokk med kärlek till det vilda gröna skafferiet, vill trolla fram mer kulinariska upplevelser. Det är några veckor efter att sista snön smälte. Skogens nya försommardofter slår emot oss, och tallarna är fulla av friska, mjuka skott. Viktigt att komma ihåg att ha markägarens tillstånd för att plocka skott från träd. Reporter är Thomas Öberg. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

I poddserien Naturens smaker möter vi matkreatören Eva Gunnare som smakar sig igenom naturen tillsammans med reporter Thomas Öberg. I första avsnittet får vi lära känna Eva lite närmare. Hur smakar naturen? En som vet det är Eva Gunnare, matkreatör och natur- och kulturinformatör i Jokkmokk. Naturmorgon kommer att sända ett antal inslag, där reporter Thomas Öberg har mött henne, mitt i maten. Och maten, det är naturens växter, alltifrån rönn och fjällkvanne till maskros. Det mesta är inspelat i juni, smakplockarmånaden framför andra. Men vi börjar det hela med en presentation av Eva Gunnare, som Thomas gjorde på förvintern, i 20 graders kyla i Jokkmokk. Till och med då kan naturen bjuda på smaker. I podden Naturens smaker följer vi matkreatören Eva Gunnare och reporter Thomas Öberg när de smakar sig fram bland de vilda växterna.

Två av landets vanligaste fåglar, gärdsmygen och rödhaken, kan ställa till besvär för den som vill lära sig hitta rätt i fågelsången. Här lär du dig att ändå skilja dem åt. De sjunger ofta samtidigt i samma skogar och deras silverklara röster påminner om varann. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

De två småfåglar som mutat in själva trädstammarna som favorittillhåll, nötväckan och trädkryparen, är väldigt olika varandra. Nötväckan är en entusiastisk gaphals, trädkryparen en sirlig doldis. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Vårvinter är uggletider. Här kommer en snabbguide till deras visslanden, drillar och hoanden. Välj en så vindstilla kväll som möjligt och ge er ut och lyssna! Sparvugglan snarare visslar än hoar, lite som en domherre men mer taktfast. Den hörs framförallt i skymning och gryning. (Skogsbygder i större delen av landet.) Pärlugglans vårläte är en snabb räcka av tonstötar som upprepas gång på gång med några sekunders mellanrum. (Barrskogar i hela landet) Jordugglans räcka av toner är något långsammare och dovare i tonen. Det är lite av hundskall över ljudet: vov-vov-vov-vov-vov ... (Myrar och andra öppna marker i norra Sverige, ofta fjällnära) Hökugglans långa tonräcka är så snabb och högfrekvent att den låter som en lång, gäll och bubblig drill. (Barrskog och fjällbjörkskog i norra Sverige) Lappugglans dova pumpande blir ofta lite svagare mot slutet av strofen, det är som om fågeln tappar luften mot slutet. (Norra Sveriges skogsbygder samt på senare år även här och där i södra Sverige) Hornugglan upprepar ett ensamt ho med några sekunders paus emellan. Det är ett ganska svagt läte som inte har någon riktig pondus. (Södra Sveriges jordbruksbygder) Berguven har desto mer pondus. Det tvåstaviga hoandet med långa pauser emellan hörs långväga. (Klippiga miljöer i stora delar av landet. Ibland på höga byggnader.) Kattugglan är inte den vanligaste ugglearten i landet (det är  pärlugglan) men den mest människonära och därmed den mest hörda. Rytmen är typisk. Först ett långt utdraget hoande, sen en konstpaus, sen några huttrande hoanden till. Allt hör ihop i en och samma fras som upprepas med långa mellanrum. (Södra halvan av landet, gärna nära bebyggelse) Slagugglans fras påminner om kattugglans, men den är dovare. Först ett tvåstavigt hoande med stark betoning på första stavelsen. Sedan en konstpaus och därefter fem stavelser till med betoning på den näst sista. (Skogsbygder i Svealand och Norrland) Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

Hackspettar trummar inte bara ut sina känslor, de ropar också. En del rop hörs året runt, andra hör våren och parningstiden till. Både spillkråka och gröngöling ropar ut sina vårkänslor med långa gälla tonräckor. Spillkråkan har den kraftigaste rösten, men sådant kan vara svårt att avgöra i fält. Bästa sättet att skilja dem åt är nog att lyssna på frasens start. Spillkråkan börjar långsamt och arbetar sig igång, som ett tungt lokomotiv som måste kämpa för att komma upp i fart. När den väl är igång är det raka spåret, mekaniskt taktfast. Gröngölingen håller samma höga tempo från start, men sjunker ibland litegrann (skillnaden är hårfin) i tonhöjd mot slutet av strofen. Får man syn på fågeln är det förstås lätt att skilja dem åt, spillkråkan är kolsvart och gröngöling övervägande grön. Att spillkråkan finns i så gott som hela landet medan gröngölingen bara finns i södra halvan av riket kan också vara bra att veta. I Svealand och södra Norrland tillkommer gråspetten vars rop faller tydligare i tonhöjd än gröngölingens och dessutom ofta stannar upp lite i tempo. Det är som om den tappar självförtroendet och inte riktigt vet hur den ska avsluta frasen. Två lite tunnare vårrop hörs från hackspettfamiljens minstingar: mindre hackspett och göktyta. Här finns en klar risk för sammanblandning, men i början av säsongen (mars/april) är det sannolikt mindre hackspett medan göktytan hörs senare (i maj). Den mindre hackspettens räcka av pipanden är ganska raka till sin karaktär (pi-pi-pi-pi-pi...) medan göktytans toner är lite gnälligare och lite mer glidande (piu-piu-piu-piu ...). Även här gäller förstås att det är bra att försöka få syn på fågeln om man känner sig osäker på ljudets arttillhörighet. Till utseendet är göktyta (brunspräcklig) och mindre hackspett (svart-och-vit-brokig) inte alls lika. Förutom ovan nämnda vår-läten finns också andra hackspettrop, som hörs året runt. Vi får i förbigående bekanta oss med några av de vanligaste, den större hackspettens allroundläte och spillkråkans flyg- respektive jag-har-just-landat-i-ett-träd-rop. Fågelsångpedagog: Mats Ottossson

Hackspettar trummar om våren av samma anledning som småfåglar sjunger: för att tala om att "jag är bra och det här är min plats". Lär dig sig skilja på de olika arternas trumvirvlar. Större hackspett är den vanligaste av våra hackspettarter, och därför lämplig att börja med. Trumvirveln är tät och mycket kort och snärtig. Den stiger lite i frekvens på slutet, samtidigt som den tonar bort lite i volym. Mindre hackspett och spillkråka har längre och mer raka, glesa trumvirvlar som låter hela likadant hela vägen från början till slut. Mindre hackspettens virvel är svag och tunn, som ett sprött knatter. Spillkråkans knatter är däremot mycket grovt och kraftfullt och kan höras på mycket långt håll. På avstånd kan det påminna om ljudet av en tung, knarrande slottsport som sakta öppnas. Tretåig hackspett har också en ganska gles och knattrig trumning, om än inte lika långt utdragen som spillkråkans och mindre hackspettens. Den har inte samma snabba, täta snärt och inte lika kort strof som den större hackspetten. Gråspetten slutligen ropar oftast (vi återkommer till hackspettars rop i nästa fågelsånglektion) men när den trummar gör den det väldigt snyggt: virveln är tät och lång och ... ja snygg helt enkelt. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson

De bohusländska klipporna är kala men inte utan liv. Där vågorna ligger på trivs knöltången. I vattenfyllda hällkar lever havstulpaner och tångräkor bland den ljusgröna tarmtången. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar vid Tjurpannans naturreservat. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Ingen som varit vid havet på västkusten har missat strandsnäckorna. Vivipar och vanlig heter de två snarlika arterna. Och hos dem kan man man nästan se evolutionen som pågår. Den vivipara strandsnäckan finns nämligen i två varianter berättar marinbiolog Christin Appelqvist. Den ena är ganska hemmakär och rör sig ytterst korta sträckor, medan den andra är mer äventyrlig till sättet. De ser lite grann olika ut även om en amatör har svårt att se skillnad. Och så finns det en mellanvariant också. Kanske är det den som är den ursprungliga? Och kanske blir de två typerna så småningom olika arter? Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Långhals eller gåsfot som den också kallas, kan beskrivas som en havstulpan på skaft. En del arter sitter fast på stenar medan andra liftar med drivved. På svenska västkusten kan man hitta ungefär fem arter. Men det är först när de slitits loss och flyter iland som man får se dem. Efter stormigt väder på hösten kan lite mer exotiska exemplar stranda i Bohuslän. En del arter tillverkar en sorts skum som gör att de flyter. Andra sätter sig på fågelfjädrar eller drivved. De är filtrerare precis som släktingen havstulpan. Namnet gåsfot kommer av att de lite grann liknar en gåsnäbb. Och eftersom vitkindade gäss och prutgäss aldrig hade setts häcka (gässen häckar normalt uppe i Arktis) så var fåglarnas liv ett mysterium. En teori var att de utvecklades de från dessa marina djur. Långfot hittar man också på menyn i bland annat Portugal och Spanien.   Marinbiolog Christin Appelqvist berättar om ett lite ovanligt strandfynd. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Musslor har bra skydd av sitt skal. Trots det kan sjöstjärnor överlista de ihopknipta blötdjuren. Marinbiolog Christin Appelqvist hittar hjärtmussla, knivmussla och islandsmussla. I podden Strandfynd följer vi med marinbiologen Christin Appelqvist och letar musslor, bläckfiskskelett, långhalsar och andra skatter på en strand i Bohuslän. Reporter är Jenny Berntson Djurvall.

Sepiabläckfiskens inre skelett, valthornssnäckans äggsamlingar och en äggkapsel från klorocka är strandfynd som marinbiolog Christin Appelqvist gör vid Tjurpannans naturreservat. I podden Strandfynd följer vi med marinbiologen Christin Appelqvist och letar musslor, bläckfiskskelett, långhalsar och andra skatter på en strand i Bohuslän. Reporter är Jenny Berntson Djurvall.

Japanska jätteostron är större och knöligare än de inhemska flata ostronen. De växer fort och bildar nya miljöer för småfisk, berättar Marinbiolog Christin Appelqvist. Men man kan skära sig på dem. I podden Strandfynd följer vi med marinbiologen Christin Appelqvist och letar musslor, bläckfiskskelett, långhalsar och andra skatter på en strand i Bohuslän. Reporter är Jenny Berntson Djurvall.

Praktfjärilarna innehåller några av våra mest välbekanta och folkkära dagfjärilar. Här finns allt från migrerande fjärilar till arter som lever sina liv i trädens krontak. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Anonyma men allmänna. De brungula gräsfjärilarna är tillsammans med de betydligt ovanligare skimmerfjärilarna och nätfjärilarna de tre sista underfamiljerna som vi lär känna i fjärilspodden. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Riddarfjärilarna är våra största fjärilar. Dags att möta de mäktiga tre: makaonfjäril, apollofjäril och mnemosynefjäril. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Dagfjärilarna är solälskare och har klubbformade antenner. I Fjärilspodden berättar biologen och konstnären Emma Tinnert mer om fjärilarnas spännande liv för Naturmorgons reporter Josefin Nilsson. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Hur kommer man blommorna nära och hur lär man sig känna igen dom? Gävlebotanikern Berit Berglund ger sina bästa tips till Joacim Lindwall. Bland annat handlar det om att titta många gånger i böcker. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall.

Familjen tjockhuvuden är små fjärilar med breda huvuden. Dessutom är de ruskigt snabba. Det berättar fjärilsälskaren, biologen och konstnären Emma Tinnert i den andra delen av fjärilspodden. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Den vita näckrosen är vild och vacker. Och näckrosen är också en god måltid för en hungrig älg. Något som Berit Berglund själv fått syn på vid en spegelblank sjö ... I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Vitfjärilarna är mer än vita. Familjen bjuder också på oväntad färgprakt. Allra folkkärast är citronfjärilen. En art där hanen står för den största färgprakten. Det berättar biologen Emma Tinnert. I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Liten blåklocka är en spänstig och älskad blomma. I Berit Berglunds ögon är det också en tålig blomma som är en överlevnadskonstnär av stora mått. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Ett rosa hav så kan det se ut när rallarrosen blommar. Och dessutom blommar den och färgar landskapet på ställen där det oftast inte finns så många andra blommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Blåvingarna, guldvingarna, snabbvingarna och gullvivefjärilen må vara små men de förgyller sommaren med sin färgprakt. Dessutom har de ett märkligt förhållande med myror ... I podden "Livet enligt Naturmorgon: Fjärilspodden" får vi lära oss mer om dagfjärilarna och deras liv. Vi går också igenom de olika dagfjärilfamiljerna som finns i Sverige. Fjärilspedagoger är Emma Tinnert och Josefin Nilsson.

Getramsen kallas också kantkonvalj, och påminner om liljekonvaljen. De klocklika blommorna känns som porslin men ser ut som en dinosaurie med fjäll som försöker lyfta. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Nu är du inte på mammas gata! säger Berit Berglund till Joacim Lindwall. För skvattramen påminner om rosmarin men doften är skarp. Ibland kallas skvattram också för vildrosmarin. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Olvonbusken har skyltblommor i en krans runt de mindre blommorna där godsakerna finns, berättar Berit Berglund. Så lockas insekterna dit. Och på natten kommer doften - det är en nattöppen bar! I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Gråfibblan är gråhårigt luden. Och blomman ett citrongult kugghjul som lyser. Och tittar man noga finns en röd mittstrimma på kantblommans baksida. Berit Berglund lär oss sina favoritblommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Blomman brudbröd är brud upptill och bröd nedtill - blomställningen ser lite ut som en brudkrona och förr åt man rötterna för att bli fruktsam och långlivad. Och så växer den på festplatser. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Natt och dag har flera namn - även lundkovall eller den svenske soldaten. En märklig växt med violetta skyltblad i toppen och gula blommor längre ner. Och blommorna har en speciell vridningsmekanism! I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Nyponrosen har en blomma av fem rosa hjärtan. En perfekt blomma till någon man tycker om. Det är den första av botanikern Berit Berglunds favoritarter som vi möter i podden Berits blommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Fyra mästersångare: kärrsångaren, härmsångaren och blåhaken som fyller sina strofer med andra fåglars läten. Och så näktergalen volymstarkast av dem alla. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Fågelsång är inte bara melodiskt kvitter - det kan vara både ko-ko och ho-ho också. Dags för den klassiska göken, och tre duvor där antalet stavelser är det viktiga. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Dags för ett av de knepigaste artparen att skilja på i fågelsångsvärlden: trädgårdssångaren och svarthättan. Podden Livet enligt Naturmorgons fågelsånglektioner leds av Mats Ottosson.

Gärdsmyg och kungsfågel är små som pysslingar båda två, men sången kunde inte vara mer olika: volymstarka, explosiva tonkaskader respektive försynta, nåltunna muspip. Och från kungsfågeln är det inte så långt till järnsparven. Här är tre småttingar med fågelsångmagister Mats Ottosson.

Bräkande och ivrigt kvittrande finkar möter vi i fågelsånglektion nummer 6. Fågelsånglektionerna är den första serien i podden Livet enligt Naturmorgon och den leds av Naturmorgons Mats Ottosson.

"Messång är mer rytm än melodi" säger Mats Ottosson. Entitan har en ton som den tar om och om igen medan blåmesen låter som en liten silverbjällra. Möt mesarna i fågelsånglektion nummer två.

Lövsångare, gransångare och grönsångare är väldigt lika. Men de sjunger olika, tack och lov! Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Har du svårt att skilja fågelläten från varandra? Lugn, Mats Ottosson från Naturmorgon hjälper dig. I den första lektionen möter vi tre vanliga fåglar: lövsångare, bofink och rödhake.

Sånglärkan låter lycklig, trädlärkan lulligt melankolisk och trädpiplärkan smattrar som ett leksakskrig. Och alla sjunger de medan de flyger. Fågelsångpedagog är Naturmorgons Mats Ottosson.

I den nionde fågelsånglektionen tas både svordomar och Stjärnornas krig-roboten r2-d2 till hjälp för att reda ut hur fyra fåglar som trivs i öppna buskmarker låter. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.

Taltrasten upprepar sig, och björktrast och rödvingetrast gnisslar. Det är lite klurigare att skilja koltrast och dubbeltrast. Reporter och fågelsångpedagog är Naturmorgons Mats Ottosson.

I dagens fågelsånglektion koncentrerar vi oss på två röster som för många människor förknippas med trädgårdar och fågelholkar: svartvit flugsnappare och rödstjärt. Fågelsångpedagog: Mats Ottosson.