En promille av de pengar som ska främja företagande går till kvinnor. Samtidigt startas omkring 30 procent av de nya företagen av kvinnor. Den femte och sista delen av Kvinnorna och pengarna handlar om entreprenörskap och de fördomar som finns kring kvinnors företagande. Fördomar som hindrar nya företag att utvecklas, vilket i sin tur begränsar svensk konkurrenskraft. Medverkar gör Gunilla Nordlöf, generaldirektör på Tillväxtverket, och forskarna Malin Malmström och Jeaneth Johansson på Luleås Tekniska universitet. Vi hör också Shori Zand, barnmorskan som mötte stort motstånd då hon ville starta en egen mottagning utanför sjukhuset, men som trotsade det och slutligen byggde en koncern med 1200 anställda och 400 miljoner i omsättning.

3,6 miljoner - så mycket mindre tjänar kvinnor än män i snitt under ett arbetsliv. En förklaring är att många kvinnor jobbar i låglöneyrken inom den offentliga sektorn. Men varför blir yrken låglöneyrken och varför kan kvinnor som arbetar i dem inte helt enkelt få högre lön? Och hur kan det bli så att Gudrun Wängsell, som arbetat som bibliotekarie hela livet, har så låg pension? Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena idé samtalar om hur riksdagens jämställdhetspolitiska mål ska kunna nås när det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som sätter lönerna, och vad som kan göras för att inte ytterligare generationer av kvinnor ska dominera skaran av fattigpensionärer.

Sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 tar kvinnor fortfarande ut merparten av dagarna, tre fjärdedelar. I det här tempot kommer uttaget inte vara jämnt förrän 2048. Hur påverkar uttaget av föräldraförsäkringen den generella jämställdheten i samhället? Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och Fredrick Federley (C) diskuterar för- och nackdelar med en individualiserad föräldraförsäkring, och Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, slår hål på några vanliga myter om varför män bara tar ut en av fyra föräldradagar. Vi träffar också några nyblivna föräldrar för att höra hur de har gjort.

Om vi fortsätter i nuvarande takt kommer målet med 40% kvinnor i bolagsstyrelserna inte nås förrän 2031. Samtidigt visar forskning att jämställda styrelser arbetar bättre, till godo för företagen. Så varför går det så långsamt? Gästerna Per Bolund, finansmarknadsminister, Kerstin Hessius, VD för tredje AP-fonden och Carl Rosén, VD för Aktiespararna diskuterar maktspel och herrklubbskultur. Vilket är det bästa medlet för att nå jämställdhet i styrelserna - frivillighet eller tvång genom lagstadgad kvotering? Vi besöker också Birgitta Johansson Hedberg, som efter en lång karriär som styrelseproffs förespråkar kvotering.

I börsbolagens ledningar är fyra av fem män och 76 bolag saknar helt kvinnor i ledningen. I det första programmet besöker vi ett av företagen på den så kallade "svarta listan". Varför har de så få kvinnor i toppen och är det ett problem? Gästerna Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning, Annika Elias, ordförande på chefsorganisationen Ledarna och Thomas Ekman, VD för Tele2 Sverige diskuterar kvinnors karriärmöjligheter, föråldrade rekryteringsprocesser och fördomar om kvinnors och mäns kompetens. När ser vi en jämn könsfördelning bland börsens VD-ar?