Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej? Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren. Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet. Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare. Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser? Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna. Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland. Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade. Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade. IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt. Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut - kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster. De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga. Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer. Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport. Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner. Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg. Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden. Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system? Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende. Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga. Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Genom pandemin och den ekonomiska kris som följde kom den kraftiga inflationsimpulsen att bli den mest utmärkande konsekvensen för allmänheten. När innehållet i plånboken till sist började sina efter att konsumenterna gjort över med besparingar och stödpengar som pumpats ut av världens stater hamnade till slut också storbolagen i fokus för de krafter som vilade till grund för det höga prisläge som var just inflation. I ett inledningsskede av pandemin där samhällen stängdes ned och råvarupriser rasade och rakade i höjden om vartannat innan leverantörskedjor havererade var resonemangen bakom prisuppgångarna initialt logiska och begripliga när varupriserna i butik stegrade och bolagen förde över kostnader på sina kunder. Men samtidigt som konsumenternas besparingar vittrade bort och löneökningarna inte alls kompenserade för de ökade levnadskostnaderna, märktes en rakt motsatt effekt hos de säljande bolagen. Storbolagens stod knappast på samma ruinbrant som konsumenterna, utan på fastare mark än någonsin med rekordvinster, samtidigt som de prishöjt sig igenom pandemin och inte bara försvarat utan också drygat ut vinstmarginalerna på bekostnad av konsumenterna. Hur blev det så här, varför har ingen agerat, och vad i alla makroekonomiska teorier om hur inflationen uppstår och tämjs är det som blivit fel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos. Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer. Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna. Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Förväntningarna på AI - den artificiella intelligensens förmågor där datorprogram och robotar efterliknar människors naturliga intelligens - nådde rekordhöjder under 2023. Releasen av det Microsoft-kopplade forskningsbolaget OpenAI:s plattform ChatGPT slog såväl allmänhet som expertis med häpnad. Mjukvarans kognitiva funktioner gav intrycket av att ett datorprogram fått mänsklig intelligens och gick att kommunicera med. Förmågorna att lära sig saker av tidigare erfarenheter, en förståelse för naturligt språk och optimera planering, lösa problem på förfrågan och interagera socialt var häpnadsväckande. Antalet användare exploderade till rekordnivåer som kraftigt överträffade lanseringssiffrorna för andra på sin tid nydanande digitala tjänster som Google, Facebook, Instagram och Netflix. Men lika fascinerande som explosionen av teknisk utveckling var, lika skräckinjagande tedde den sig när futuristerna gav sin syn på farorna med projektet AI. Bortom den digitala landvinningen gavs en illavarslande förutsägelse om övervägande risker som kunde bli avgörande för mänsklighetens framtid när över 1.000 högdjur inom fältet författade ett uppmärksammat öppet brev i saken. Bland dem som ropade varg fanns bland andra den svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark och självaste Elon Musk. Med ett varnande finger lyft sades farorna med de snabbt framväxande smarta maskinerna vara större än vad som går att överblicka när intelligens av övermänskligt slag med stormsteg tar oss mot ett scenario där hela människoarten blir överflödig och oacceptabel som livsform. Men hur är det egentligen ställt, äter vi förbjuden frukt från kunskapens träd och skriver vår tids mytologiska domedagsberättelse här i skärningspunkten mellan filosofi och teknik, när vi nu ser framför oss att de tekniska landvinningar som å ena sidan kan rädda vår ekonomi, å andra sidan också kan förgöra oss i ett syndafall av bibliskt snitt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av en bankkris i västvärlden, som följt efter en tid av en maktdemonstration från USA:s centralbank Federal Reserve som lett till att dollarn krossat andra valutor, hördes alltfler lockrop från Peking i finansvärlden. Kina hade de senaste åren dykt upp som så kallad “lender of last resort” i alltfler händelser av finansiell kris där enskilda länder på ruinens brant tvingats hala fram kollekthåven mot stora långivare som vanligtvis bara kunnat heta USA eller IMF. Och vid sidan av hade samtidigt idén om en petroyuan, som skulle göra Kinas valuta till en gigant i konkurrens med amerikanska dollarn på världsmarknaden, fått en kraftigt ökad uppmärksamhet. Hur stod det egentligen till - var den dollarmakt USA haft i snart 100 år hotad - och skulle den rådande världsordningen med amerikansk hegemoni som global polis ta slut med en pandemi och flera efter varandra följande kriser med krig och elände? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Hoppet om att bankoron skulle vara ett minne blott stod sig i en knapp vecka efter att Credit Suisse livslinje tagit sin ände. Den lokala rivalen UBS hade med myndighetstvång förmåtts köpa den gamla schweiziska klenoden, vars anseende hamnat i paritet med ett råttbo, sedan skandalerna avlöst varandra. Med några dagar av positiv utveckling, lättad känslostämning och hopp om att krisen skulle vara avvärjd, kom så en ny våg av oro att rulla in och orsaka nytt börsras inom banksektorn. Sökljuset efter nästa bank att dras in i krisen hade landat i Tyskland, på Deutsche Bank. Det är en bank som alla finansintresserade haft ögonen på i över ett decennium. Innan Credit Suisse tacklade sig fram till tronen och krönt sig själv till kung över Europas bankrutta banker hade nämligen Deutsche Bank suttit där och jäst med rekordlågt anseende under lång tid. Och när den nya krisvågen träffade Europas finansiella kärna var det med en ännu större risk än den som berörde Credit Suisse. Räknat utifrån tillgångar var nämligen Deutsche Bank, som nu hamnade i allas fokus, dubbelt så stor som det Credit Suisse som fått världsfinansens hjärta att studsa upp i halsgropen veckan innan. Hade spridningen från Credit Suisse-fallet nu tagit fart, eller hur stod det egentligen till - var verkligen Deutsche Bank på väg att bli nästa offer i 2023 års bankslakt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Credit Suisse har köpts upp av UBS i en räddningsaktion och när saken var klar stod innehavarna av så kallade AT1-obligationer som gigantiska förlorare, 17 miljarder dollar fattigare, när efterspelet till den största bankräddningen på över ett decennium rullades upp. Än en gång stod staten inblandad för att förhindra en storbank från att falla och sprida olyckan vidare i nya led över hela finansvärlden. Det skulle ju aldrig ske igen, efter att Dodd-Frank-lag och Baselkrav införts med säkerhetskapitalkrav och stresstester. Just de instrument som nyttjats för att bygga regulatorisk buffert i Credit Suisse hade nu förklarats värda noll och intet hos skuldägarna för att lätta trycket på banken och därigenom sockra affären för UBS. Men hur hade det hela gått till när UBS med snillrika medel duckat kulan genom att rädda rivalen på bekostnad av att skuldägare och följaktligen fordringsägare - snarare än Credit Suisse-aktieägarna - fick ta den största smällen? Och vad sade hela sagan egentligen om banksystemets incitamentsstruktur, som uppenbarligen fortsatt var problematisk givet att risktagandet ånyo hotade den för ekonomin livsviktiga finansiella infrastrukturen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan. Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet. Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan. Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Konstaterandet att det nog är någonting som inte stämmer i ekonomin var ganska helgjutet under vårvintern 2023. Inflationsbrasan hade allt den behövde för ett paradigmskifte bort från billiga lån och börsfest: Gnistbildning av sedelpressar som stått glödheta på högvarv i 15 år och fri tillgång till såväl syre som brännbart material i form av svällande kreditlånebubblor till följd av hyperlåga räntor och en pandemi som nött sönder globaliserade leverantörskedjor. Men den epokgörande förändringen som de tvåsiffriga procenttalens inflation borde föra med sig lät ändå vänta på sig. Världens börser återhämtade stora delar av de ras som präglat 2022 och även räntemarknader tycktes kylas av i väntan på att de stora åtstramningarna skulle börja verka och inleda en snabb inflationsnedgång. Och trots att den visst skulle låta vänta på sig när ett efter ett av skräckdatasläpp började kablas ut, så gick börsen på i ullstrumporna och folk levde mest på som vanligt, möjligtvis med undantag för lite gnäll om att grönsaker blivit eländigt dyra på Ica och Hemköp. Kommer paradigmskiftet i investeringsmiljön som alla väl hade väntat sig med en fyrfaldigad styrränta i ryggen, eller är det något vi alla missar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

I väntan på vad för slags landning Sveriges, USA:s och världens ekonomi var på väg mot under 2023 gick spekulationerna lika varma som inflationen, så väl bland folket på gatan som i analyshusen. Centralbankskritiken var högt uppe på agendan och motstridig data gäckade alla närvarande, inte minst den generation som växt upp utan just inflation, och som nu stod upp till öronen i konsumtionsmördande räntekostnader för de lån som tagits under den högkonjunktur som nu gick att se i backspegeln. Den hård-, mjuk- eller icke-landning för ekonomin som dryftades hade många variabler - FÖR många för att vara säker på någonting alls verkade det som - och faktumet att inflationen måste bekämpas tycktes vara det enda som föreföll oomtvistlig i diskussionen. Men vad skulle egentligen krävas för att nå inflationsmålet på 2 procent - var det ens praktiskt möjligt utan att förgöra ekonomin totalt? Här för att reda ut begreppen och dividera om den frågan är IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien. Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis. Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

När ett nytt år just har börjat frossar investerare och analytiker i prognoser, inte sällan författade av storbanker, för att ta tempen på marknaden och hitta vilka trender som gäller inför den tid som väntar. 2023 pratade i stort sett alla om hur djup eller grund den stundande ekonomiska nedgången skulle bli, samtidigt som gaskris, Taiwan, deglobalisering och centralbanks-pivot ingick i den trendordsbingo som spelades just detta år. Men... hur intressant kunde allt det där vara egentligen, om det stod svart på vitt att läsa om de mest väntade riskerna och trenderna för vem som än behagade det? Här för att i stället prata om de mest underrapporterade riskerna och trenderna är naturligtvis FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida. De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar. När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten. Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Den närmast maniskt intensiva mediabevakningen av Qatar tog mitt under fotbolls VM en ny vändning under december 2022, när en av världens viktigaste demokratiska institutioner avslöjades befinna sig mitt i en av ökenlandets alltmer stöddiga påverkansoperationer mot västvärldens politiska institutioner. Qatargate befäste landets roll som den demokratibesudlande korruptionens världsmästare, men ändå kan inte länder i Europa och USA stå emot arablandet, vars dubbelagentbeteende varit så framgångsrikt att emiratet med blott 300.000 medborgare nu kan sätta press på så väl klart mycket större grannländer som globala maktinstanser i Washington och Bryssel. Hur blev det så, för ett land som alldeles nyligen var utsatt för total blockad av grannländer i Mellanöstern och gavs den amerikanske presidentens onda öga, och varslar affären kring den så kallade "trojanska hästen" Eva Kaili i Europaparlamentet att demokratins hjärta måste bypass-opereras illa kvickt för att undvika en stundande infarkt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Kinas nolltolerans mot covid-spridning gick in i väggen totalt under slutet av 2022 och i en chockartad vändning kom jordens folkrikaste land till slut att foga sig till övriga världens strategi för att ta sig ur pandemin: Strategin att helt sonika lära sig att leva med den. Men lika snabb som händelseutvecklingen kring de skeenden och beslut som format Kinas nolltolerans-exit skett, lika snabbt kom och nya frågor upp när återöppningsjublet lagt sig på börsgolven. Frågorna varslade knappast om en stundande tillväxt, för det var frågor såsom hur många dödsfall det skulle krävas i ett Kina så kraftigt eftersatt sett till immunitet mot viruset, efter tre år av minimal spridning i folkrepublikens karantänsvåld. Hur hade det kunnat gå så snabbt att byta fot i Peking, och hade protesterna som rullat genom Kina fått en så stark effekt att frihetstörstande demonstranter nu fått råg i ryggen i kampen om att lätta på den allt mer totalitäre president Xi Jinpings fasta grepp om makten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Världskonjunkturen gick i dubbel bemärkelse ner i gruvan under 2022. Med rekordlåga arbetslöshetstal efter år av ekonomisk boom darrade regerande politiker för vad en fortsatt försämring under 2023 skulle föra med sig i form av varselvåg och försämrad välfärd i den västerländska ekonomin. Energipriserna sköt i höjden, inflationen rusade, kriget rasade i militär form i Europa och handelspolitiskt mellan geopolitiska fiender såväl som allierade länder. Dessutom vilade klimathotet i fonden för alla beslut som skulle fattas. Fanns det någon rimlig lösning för att hitta tillväxt igen, som förtjänade finanspolitiskt stöd, i det besvärliga ekonomiska läget med idel motsägelsefulla lösningar på oändligt komplexa problem? Svaret tycktes skönjas just där nere i gruvan, dit konjunkturen gått för att leta efter en lösning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Världens demokratier hade några år in på 2020-talet utsatts för prövningar vars like inte står att hitta sedan mitten på 1900-talet. Genom prövningarna befäste nationalstaterna ånyo greppet om det främsta maktvapnet för att skapa samhällelig ordning: pengar. Det stärkta greppet för staternas penningmaktmedel, centralbankerna, hade dock inte skett i ett vakuum sedan kreditexpansionismens epok började i finanskrisens spillror 2008. Parallellt hade den digitala framfarten skett i häpnadsväckande hastighet, och den modell kring papperspengar som vilade till grund för samhällsskicket ifrågasattes plötsligt med kraft av en ny generation digitala medborgare. Kryptovalutamanin och den libertarianska våg om sköljde över världen samtidigt som covid-19 tvingade fram statliga tvång och befäste myndighetskritik, när valutasystemets förestående död också förklarades ligga nära, materialiserades dock inte. FTX-härvan blev under vintern 2022 det senaste beviset på det. Men frågan om kryptovaluta förblev svårlöst, omtvistad och kontroversiell. Därför beslutade sig FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen som görs av IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån DIrekts utrikeschef Joakim Rönning, för att riva upp nya sår i den infekterade debatten efter att metafysiska stickningar i byrålådan förvandlats till fysiska. Kan det vara så att komplexitetens omfattning gömmer hot mot demokratin bakom löftet om att kryptovaluta ska skapa total frihet?

Big tech är inte lika big längre. Det var den skoningslösa slutsatsen under hösten 2022, sedan mer än 1.000 miljarder dollar rakats av börsvärdet på den amerikanska techsektorn. Bolag som Apple, Amazon, Google och Facebook-ägaren Meta Platforms hade varit bärande för det senaste decenniets brutala uppvärdering i aktiemarknaden men nu tycktes framgångssagan ha kollapsat i ett lika brutalt uppvaknande. Affärsidéerna bakom techbolagen, som skulle säkra den ekonomiska framtiden med hjälp av smarta lösningar som kunde möjliggöra att de besparingar som inte längre var möjliga i insatsvaruled i stället skulle kompenseras av en kraftigt ökande effektivitet och produktivitet mot en närmast evig tillväxt i en ändlig värld, stod nu på kant med verkligheten. Vad var det som hänt, och varför var kalabaliken så total i den mest futuristiska sektorn som väl därmed inte kunde varsla om annat än en mörk framtid? Hade det bara med stundande lågkonjunktur och övertro på teknik att göra eller fanns det något i utvecklingen som faktiskt borde leda till ett omtänk om nytänkandets techsektor? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under en radar där hoppet stod till att spår av demokrati snart skulle börja skönjas har 50 år av affärer med diktaturer gött upp välstånd på båda sidor av ekonomiska utbyten mellan väst och öst. Hoppet - som allt oftare numer kallas naivt - rör inte bara sådant som svenska vapenaffärer med totalitära regimer i Mellanöstern, utan är något högerns antiglobalistiska cyniker länge lyft fram som den främsta orsaken att bromsa utbytet med den icke-demokratiska världen. Det senaste året har dessa globalismens belackare fått vatten på sin kvarn. Rysslands överfall av Ukraina cementerade Europas största land, som skänkt bort geopolitiskt inflytande över Europas viktigaste ekonomiska nav, i skamvrån. Trots löften om bot och bättring har utvecklingen sedan dess ändå varit inkonsekvent, med uppmärksammade affärer där kritisk infrastruktur säljs ut till bolag ägda av totalitära regimer. Det är dags att tala om Tyskland - en i grunden urstark ekonomi som dock under 2000-talet ttyckts stå på fel fot i varenda geopolitisk fråga. Efter den så kallade omsvängningen som gjordes i februari visavi Moskvas utpressning genom energimarknaden har nämligen relationen till ett annat auktoritärt land i öst hamnat i EU:s och Berlins brännpunkt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

De ekonomiska jättarna i Asien, Japan och Kina, har fört en tynande tillvaro hittills under 2022. Dominansen för den amerikanska penningpolitiken och valutan har varit mer aktuell än på mycket längre, trots orosmoln för att "den enda egentliga världsmakten USA" står på nederlagets rand. Covid-19-erans ekonomiska offer tycktes olikt tongångarna i inledningsskedet av pandemin inte bli USA:s maktställning i världen, utan ett alltmer inåtvänt Kinas och ett ytterligare stagnerande Japans. Världens blickar riktade sig mot öst, när ett pressat kommunistparti under hösten 2022 samlades för kongress med fastighetskris, kritiserad virus-nolltolerans och kollapsande valuta i ryggen. Att president Xi Jinping skulle stärka sin makt var väntat, men hur är det tänkt att en mer auktoritär linje mot demokratiska väst ska leda till något gott för ett Kina så beroende av det utländska kapitalnätverk som skärs ner tråd för tråd? Och hur ska Japan ta sig ur den demografiska kris som nu också sekonderas av kraschande valuta? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt. Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris. För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid. Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså. På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten. Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

En av Europas största banker står på randen till kollaps, rapporterade flera av kontinentens medier under helgen, sedan marknaden börjat varsla om att Schweiz största bank hängde mot fallrepen. När Zürichbörsen öppnade på måndagen rasade aktien och drog med sig hela den europeiska sektorn i en yrvaken väntan på Europas eget Lehman Brothers-ögonblick, 14 år efter att den globala finanskrisen utlöstes av den amerikanska investmentbankens undergång. Men sedan hände något, faran blåstes över lika snabbt som den blåsts i gång och aktien rusade i stället tillbaka till nollstrecket för att därefter fortsätta upp dagen efter. Vad var det som pågick egentligen, när finanskrisen nalkades i Bankeuropa men plötsligt ställdes in den 3 oktober 2022, och vad kan vi dra för lärdomar av det dramatiska och märkliga händelseförlopp som utspelade sig? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson som programledare och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm. Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt. Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ungefär samtidigt som USA:s president Joe Biden förklarade covid-19-pandemin över under hösten 2022 nalkades en ny kris för en världsekonomi som plötsligt tampades med rekordhög inflation. I potten låg ett centralbanksexperiment med det finansiella systemet som snart skulle fylla moppe, och när siarna sagt sitt tycktes allt komma ner till en enda sak: Ingen har koll på nånting längre och nu får väderprognoser över den europeiska kontinenten avgöra saken. För samtidigt som USA klarade sig relativt helskinade i ett anmärkningsvärt dystert nyhetsflöde stod Europa på tröskeln till en vinter som skulle bli avgörande för hur djup den stundande lågkonjunktur som nu näst intill samtliga bedömare spådde skulle bli verklighet för hela världens ekonomi. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar. Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget? Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Varför är det ingen som bryr sig om vad politikerna säger? Den frågan tål ofta att ställas brett, men inte minst efter att valnatten går mot dag och det med dagsljuset klarnar att den politiska omvälvningen inte heller denna gång tyckts ha påverkat börsindexens utveckling minsta lilla, trots ett halvår av intensiv kampanj om hur maktens män och kvinnor ska styra sina länder på rätt kurs mot framtiden. Lika ofta som det talas om makt talas det ju om pengars påverkan på och förhållande till politiken - men ändå tycks kapitalet fullständigt oberört av politiska utfall så när som på marginalen. Hur kan det vara så, när "money makes the world go around" och valutamakten bekräftats vara det allra kraftigaste vapnet över det världsherravälde som av historien att döma aldrig vilar i riktigt säkert grepp? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En ekonomisk och social katastrof hotade under hösten 2022 ett Europa där Sverige plötsligt blivit största exportör av elektricitet. Allt under hösten 2022 handlade om energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina, som medfört följdeffekter för ett vanligtvis så stabilt nordiskt elnät där en pålitlig tillgång av ström i kontakterna närmast setts som en naturlag. Prognoserna pekade dessutom på att elbehovet skulle öka samtidigt som flera energikällor skulle fasas ut för att rädda klimatet i en ekvation som redan hade lett till omtalade konsekvenser för välutvecklade länder. Plötsligt talades det på den europeiska kontinenten om krigsvinter, stundande ransonering och eventuella släckningar av hela områden där näringslivet får pausa sin verksamhet på grund av den rekorddyra elen som blivit en följd av den allvarliga bristen på energi. Hur hamnade Europa där, vem skulle bära skammen och hur skulle situationen lösas – med kärnkraft, mer vindkraft eller genom energibesparande åtgärder? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcksfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I den sista delen besöker vi den mest tätbefolkade delen av kontinenten - Västafrika. I den stora mångfalden av människor, kulturer och språk som lever här finns ledtrådar till varför Afrika blev förslavat och kuvat. Men hur gick det till, och varifrån kommer den så länge dominerande rasismen som lever kvar än, som sprang ur synen på Afrika och de afrikanska folken som vildar utan rättigheter? Afrikas postkoloniala revansch låter vänta på sig, men i modern tid har just Västafrika blivit en plats för verkställandet av den panafrikanism som många tror kommer bereda väg för Afrikas återkomst.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt tre beger vi oss till Östafrika. under 2000-talet har vissa länder i den här regionen utmärkt sig för en märkbart stark ekonomisk utveckling, som nu hindras av en ny våg av de ständigt hotande krigen och svältkatastroferna. Hemma hos oss i Norden har dock ett antal fängslade svenskar stått i centrum för vår verklighetsuppfattning om länderna här, där Etiopien är den största och mäktigaste ekonomin. Trots torkan sitter regionen på en faktisk guldgruva: den så kallade nubiska skölden som är en av världens rikaste depåer av så väl ädel- som industrimetaller. Men århundraden av fattigdom har omöjliggjort för stater att berika sig och respektive befolkningar på dom dyrbara resurserna. Finns det något som talar för att den saken kommer att ändra på sig och att den folkrika landsänden på Afrikas horn till slut kan bryta sig loss från fattigdomen, eller ska alla tänkbara lösningar för evigt utlösa nya problem i det konflikttyngda och etniskt uppblandade östra Afrika?

Med anledning av Japans tidigare premiärminister Shinzo Abes plötsliga bortgång återpublicerar FollowTheMoney avsnittet om "Abenomics" - den ekonomiska genombrottspolitik som han kommer bli ihågkommen för. Avsnittet spelades in i samband med Shinzo Abes avgång till följd av sjukdom i september 2020. Han sköts ihjäl den 8 juli 2022 i Nara i samband med ett kampanjtal. I mitten av 00-talet fick en fundamental kris världens då näst största ekonomi att gå i bräschen för allt vad djärva ekonomiska idéer kallades, allt det som i dag kallas modern penningpolitik. Årtionden av stagnation förbyttes i återhämtning, tillväxt och börsyra, men nu står Japan återigen inför monumentala vägval. Med en pandemi på halsen och en rad hotande konflikter i närområdet har landets reformivrande ledare - Abenomics-metodikens mästare - insjuknat och hastigt tvingats avgå. Världskänt både för sin konservatism och futurism samtidigt har förändringens vind blåst snålt över den stigande solens rike de senaste 30 åren och kunnat konstateras ha gett en närmast kuslig föraning om vad som väntar oss andra industrialiserade länder. Men vad händer nu, efter att premiärminister Shinzo Abe lämnat ett enormt hål efter sig i det motsägelsefulla Japan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det slutligen har blåst upp till storm och splittring innuti Japan och till öppen konflikt med dess allt mäktigare grannländer - konflikter som kan komma att drabba oss allihop?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt ett av denna sommarserie börjar vi från början med en grundlig genomgång av denna kontinents och mänsklighetens historia, och blickar in i framtiden mot hur en pågående explosion är på väg att skapa världens största megastäder.

Inflationsbrasan brann så det dånade under försommaren 2022, men det skulle inte dröja innan tecken gick att urskönja på att desinflationistiska krafter var på väg i delar av ekonomin, och det var inte bara den beryktade "efterfrågeförstörelsen" som kunde följa av att värdet i konsumenternas plånböcker urholkades och det mesta blev dyrare. Kort efter att några av de stora varuhuskedjorna börjat njuta frukterna av restriktionslättnad och normalisering av kundinflödet så utlöstes nämligen en plötslig kris i detaljhandeln bestående av dignande överutbud och svällande varulager. Pratet om det leverantörskedjekaos som drabbat världsekonomin var fortfarande aktuellt, men samtidigt som fokuset hamnat på mat- och bränsleprisernas superuppgångar så förberedde sig detaljhandlare på att slå upp portarna till chock-rea för att tömma ur sina kostsamma lager, som i vissa fall hindrade butiker- och e-handlare att beställa nya varor och hålla jämna steg med konsumenternas efterfrågan. Var det början på en vändning i den kaotiska ekonomin, hur stort var egentligen problemet och vilka var följdeffekterna som redan fått flera av USA:s största detaljhandlares aktier att kraschlanda? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Halvvägs in stod det redan klart att när år 2022 skulle skrivas in i den ekonomiska historieboken så skulle allt handla om den chockartat höga inflation som plötsligt drabbat hela världsekonomin i ett skede av närmast rekordhögt intresse för riskkapital. Tiden av kreditexpansion, låga räntor och närmast fri tillgång på pengar att låna för satsningar och investeringar i utkanten av den moderna finansmarknaden såg ut att vara slut och med det blåste en kall vind in över det ekonomiska landskapet och de moderniteter som blivit billiga och effektiviserande självklarheter. Elsparkcyklar, Uber och mathämtning via mobilapp var inte längre i princip gratis och bolagens lust att införskaffa kunder med allmosor tycktes ha falnat lika snabbt som centralbankscheferna kunde ropa dubbel räntehöjning. Men å andra sidan växte också en ny arbetsmarknad fram i spåren av inflationen och den höga efterfrågan, där företag skrek efter nya anställda och hoppet att möta inflationen för var och envar stod till ett eventuellt byte av arbetsplats eller en rejälare löneförhöjning än på länge. Kunde det sluta väl, eller skulle ekonomin snarare behöva genomgå räntechock mot recessionens stålbad med en högre arbetslöshet som följd i motsats till den fortsatta återhämtning som spåddes efter pandemin, för att inflationen skulle kallna? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

"Kina är - trots att vi befinner oss i en tid där President Putins överfall mot Ukraina fortsätter - det enda landet med en avsikt att välta den etablerade världsordningen. Landet har i en allt högre utsträckning har ekonomisk, diplomatisk, militär och teknisk förmåga att lyckas med den ambitionen. Pekings vision är att förändra de universella värderingar som skapat de stora framstegen världen sett de senaste 75 åren på ett odemokratiskt vis med repression mot de egna medborgarna och aggression mot andra länder". Orden är signerade Anthony Blinken, USA:s utrikesminister, uttalade samma vecka som Kinas motsvarighet befann sig på en sällan skådad charmturné i Stilla havet för att instifta något som tidigare ansetts som en omöjlighet både inuti och utanför Kina: En försvarsallians som skulle expandera Pekings inflytandesfär i rekordfart och konkurrera med Nato. En naiv västerländsk maktsfär har under årtionden av kostsam terroristjakt i Mellanöstern gått med skygglappar samtidigt som Kina rustat upp sin militär i en takt vars like världen aldrig sett förut. Kostnaderna för projektet "Kriget mot terrorn" uppmäter tusentals miljarder dollar för USA och västländerna, och samtidigt har Peking tyckts nyttja den mytomspunne kinesiske militärstrategen Sun Tzus bibel Krigskonsten, mest känd som The Art of War, till fullo. Sista pusselbiten för att vända den amerikanska hegemonin är militär, när ekonomin nu snart kommer växa om den amerikanska, och en mer auktoritärt präglad världsordning ska monteras upp för att försvara Kinas rätt att diktera villkor i världen. Hur kunde det bli så här, bör vi vara rädda för att en ny Warszawapakt är på väg att bildas med Stilla havet som utgångspunkt, eller kommer summan av världens allianser förbli röd, vit och blå? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Natomedlemmen Turkiets president Recep Tayyip Erdogan satte under våren 2022 hårt mot hårt när Sverige och Finland sökte medlemskap i försvarsalliansen. Sverige och Finland försörjer enligt Erdogan terrorister som hotar Turkiet, Natos östlig sista utpost och landbrygga in i Mellanöstern och Asien, som nu ånyo tycktes nyttja sin ställning för att på sedvanligt manér så split på samma vis som tycktes ha blivit den turkiska geopolitikens skolbok de senaste åren. Den här gången - likt många gånger tidigare - är slagträet kurdfrågan, en fråga som under en tid tycktes gå mot uppluckring när Turkiet närmade sig EU-medlemskap. De senaste årens omvälvningar i Mellanöstern har dock komplicerat saken, när den arabiska vårens frihetskamp slutade med ett maktvakuum som fylldes av Islamiska statens terroristinvasion och en stor medföljande politisk omvälvning i Mellanöstern med världsmakternas ledare som kockar runt soppan. Vad är det, mitt i all röra, som den turkiske presidenten vill rätta till genom att förvägra Sverige och Finland Natomedlemskap, har han rätt om att vi stödjer terrorister och kan det bli så att vi blir kvar i neutralitetens kyla trots att Rysslands angrepp på Ukraina fick oss att vilja fly ut ur den? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ukrainakrisen har inneburit en radikal omställning för hela världens säkerhetstänkande visavi Ryssland. Svensk-finsk Natoansökan lämnades in efter att fotbyten i frågan om alliansfrihet gjorts i rekordhastighet på båda sidor om Östersjön i spåren av överfallet mot Ukraina, men diskussionen om Ryssland har också kommit att nyanseras i bakvattnet av nytänkandet om hur friheten ska försvaras. I takt med att Rysslands armé började lida stora nederlag och misslyckanden i Ukraina kom nämligen frågor att väckas om inte bara Putinregimen, utan hela Ryssland och det snåriga förbundet av regioner som utgör federationen, var på väg mot sin undergång. En rysk undergång är i sig inget nytt för historien. Det har redan hänt två gånger på ett knappt århundrade. Men vad talar för och emot, och vad skulle vänta efter en stormaktskollaps, vore det positiv eller negativ för fred och säkerhet i världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Med hjälp av en konstgjord kris har Kina nyttjat pandemin för att rasera den rådande västerländska hegemonin i världsekonomin för att inom 20 år kunna kalla sig dominant. Så löd konspirationsteorin när Kina under två månader låst dörrar och fönster runt miljontals storstadsbor och genom strikta karantänsåtgärder påverkat flera hundra miljoner invånare via den totala nolltoleransen mot covid-19. Kritiken mot den totalitära regimens strategi kom från hela världen - till och med världshälsoorganisationen WHO - och till sist också från de kinesiska medborgarna i en så stor anstormning att inte ens censurmyndigheterna hann med att tysta de desperata ropen om förändring och krav på frihet. Kina stod mitt i ett avgörande vägval och våren 2022 blev den demografiska tryckkokare landet förvandlats till hetare än på mycket länge. Kommer regimen stå pall när världeskonomin skakar, eller ska förhållandet mellan västs demokratier och Kina återgå till att bli som det mellan katt och hund? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Klockan 9.57 måndagen den 2 maj 2022, nästan på dagen 12 år efter den närmast legendariska blixtnedgången som kom att uppkallas The Great Flash Crash på Wall Street, gick ett sus genom Finanssverige när storbolagsindexet OMXS30 plötsligt och oförklarligt kollapsade. Aktiemarknaden sjönk med 8 procent på fyra minuter och flera andra storbörser ute i Europa följde med efter i ett chockartat fall samtidigt som marknadsaktörer famlade efter kontexten. Hade en rysk atom-ubåt som sjunkit i Svarta havet, ett kärnvapenangrepp satts in mot Kiev eller var det en algoritm som löpt amok hos någon av de utskällda robotarna? I brist på fundamentalt kopplade händelser som kunde förklara utvecklingen började köpare repa mod för att utnyttja raset, och lika snabbt och plötsligt som marknadsraset ägt rum så klättrade indexet tillbaka nästan hela vägen upp till ursprungsnivåerna. När dimman skingrades över aktiemarknadens slagfält och stupade aktörer började räknas in låg storbanken Citigroup där blödande, men trovärdigheten för börsen som general-institution var kanske den mest namnkunniga bland de sårade. Vad var det egentligen som hände och HUR kan det hända, vilket det ju uppenbarligen fortsatt gör från tid till annan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Redan när 2019 gick mot sitt slut började prognosmakare att förklara de glada dagarna för riskfyllde tech- och tillväxtaktier som räknade. En stundande svacka i konjunkturen skulle sätta p för trenden med låga räntor och centralbanksledda stödköp i marknaden, vilket möjliggjort för ovana investerare att slå index och rutinerade moguler med hästlängder, utifrån den grogrund som skapats för investeringskonceptet att ta så hög risk som möjligt i börs- och kryptomarknaden. Tråkiga boomer-investerarmodeller, som utgick från Warren Buffetts fundamentala värdeanalyser, hade kallats döende samtidigt som nya, techfokuserade tillväxtförvaltare, gjort sig till namn att räkna med. Men som ett dråpslag för siare om att gammal är äldst kom pandemiåren 2020 och 2021 och fick värdeinvesterare att slita sitt sista kvarvarande hår. Plötsligt var det ännu lättare att tjäna grova pengar på hutlösa äventyr i ett hyperexpansivt ränteläge som möjliggjorde stora lån att finnansiera hög risk till låg kostnad. Ur detta unika börsklimat kom 2022 till sist, med avmattad pandemi, att bli ett sällan skådat dråpslag mot riskinvesterare, och med detta rörde sig också finansvärldens gråa eminenser tillbaka till börsgolvet med kassor uppumpade till rekordstorlek efter åratal av utdelningar som inte återinvesterats under rekordvärderingarnas tid. Hade paradigmskiftet mot techonomin, med evig tillväxt som mål, varit ett falskt sådant eller skulle värdeinvesterarna somna in igen när ränteskräcken lagt sig och de nya unga namnen komma tillbaka ur dyn som var 2022 års techkrasch? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Världens rikaste man vill köpa en av världens största digitala kommunikationsplattformar för att trygga yttrandefriheten och demokratin i världen. Så skrevs nyhetsingresserna om Elon Musk och hans budförslag på mikrobloggen Twitter, när det stod klart att han var redo att lägga fram ett bud värt 43 miljarder dollar för att ta fullt ägarskap över plattformen. Efter några dagar av kontemplation tycktes dock såväl berättelsen om Tesla-vd:n, som förvandlat elbilsbatterier till guld för bolagets aktieägare och vars visionära intresse för rymden och underjorden gjort honom till vår tids största vd, och hans förvärvsförsök av Twitter hamna i en ny dager hos både offentligheten och i styrelserummet. Vad finns det för förklaring bakom Elon Musks plötsliga intresse, och vad är det med alla hans knarkskämt, kan alltsammans bara vara ett nytt pojkstreck från näringslivets störste entreprenör men också joker snarare än ett sätt att befria ordet? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En pandemi följd av ett stort krig i Europa tycktes under våren 2022 sätta punkt för den förutsägbara trygga säkerhet som västvärldens medborgare vilat i, en epok om runt 80 år där de tekniska framstegen varit enorma men tillväxten i välfärdsekonomierna samtidigt varit märkbart avtagande. För första gången på en generation fick välståndsländer nu uppleva konsekvenserna av inflation, något som varit otänkbart sedan igångsättandet av krafter som dödat inflationen i form av hyperglobalisering, demografiska förändringar och avtagande effektivitet. Nu förebådades stagnation följa av ett mardrömsläge i ekonomin, där räntornas uppgång av allt att döma skulle trycka ner ekonomin i en eventuellt lågkonjunktur i ett försök att stoppa inflationen från att nå krisartat höga nivåer. Skulle det gå, innan recessionen blev katastrofal, eller behövdes en depression för att städa upp ekonomin och börja om på nytt i en revolution för industrier och arbetssätt där nästa megatrend skulle kunna ta fart och dra upp tillväxt och levnadsstandarden kunde öka igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad. Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten. Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden. Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare. Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien. Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En svält av bibliska proportioner hotar världens befolkning, deklarerade företrädare för FN:s livsmedelsprogram i en rapport under våren 2020, i takt med att pandemin bredde ut sig. Två år senare tillerkändes den profetian ytterligare en grad av sannolikhet sedan ett land känt som en av världens viktigaste brödkorgar, det bördiga Ukraina, angripits av Ryssland i ett storskaligt krig vars humanitära lidande plötsligt riskerade sprida sig över hela världen via utarmade leverantörskedjor av livsmedel. I den här podden har det på senare tid mest pratats om leverantörskedjor i termer av flaskhalsar med högteknologiska komponenter, men det här avsnittet handlar om något mycket viktigare och basalare. Följdeffekterna av allt dyrare livsmedel blev tidigt synliga i ekonomin genom skenande inflationstal, men i många länder i världen tycks nu hungersnöder och revolter oundvikliga. Ukraina om något land vet hur det kan gå, 90 år efter landets egen kusliga svältkatastrof. Eller finns det något alternativ till den digra förkunnelsen från FN? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Inte sedan den stora oljekrisen 1973 hade energimarknadens omvälvning och priskaos varit ett så intensivt hot mot världens tillväxt som under våren 2022, då Rysslands överfall mot Ukraina ledde till stora omvälvningar för ekonomin genom ett plötsligt kaos i olje- och gasmarknaderna. Senast det begav sig fick Europas och USA:s medborgare vänja sig vid ransonering och bilfria dagar för att möta utbudskrisen med minskad efterfrågan - och det var långt innan världen hamnat i en klimatkris som i sin tur ställde stora krav på minskat användande av fossila bränslen. Med den paradoxala utvecklingen efter att Ryssland förbjudits sälja sin olja följde nu plötsligt behov av satsningar på de koldioxidintensivaste av bränslen för att inte ekonomier skulle stanna och arbetslösheten breda ut sig, samtidigt som FN skrek i högan sky om avgiftning från olja, kol och gas för att undvika klimatkollaps. Hur ska den tillsynes omöjliga frågan hanteras, och när sätter ransoneringsdebatten igång, frågar sig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning i FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Från att ha varit en auktoritär ledare förvandlades Rysslands president under vårvintern 2022 till en människorättsförbrytare och diktator som inte bara jagade fiender, utan också förrädare, på ett sätt som bara kunde kallas totalitärt. Ukrainas och Europas krig kommer för evigt vara förknippat med Vladimir Putins ofred. Så lät flera analyser efter att kriget i Ukraina gått i stå och invasionen kunde konstateras ha misslyckats med den blixterövring som varit enda sättet att förklara seger mot såväl grannlandet som västvärlden. Men vad skulle hända därifrån - i det läge med den "trängda ryska björnen" som så många varnat för - i det långa och det korta? Kunde läget förändras, och fred skölja över Europa i närtid, på annat vis än genom en palatskupp där diktatorn avsattes och hur sannolik var i så fall ett sådant händelseförlopp? Eller fanns det försvårande faktorer mycket större än Vladimir Putin och hans kinesiske bundsförvant Xi Jinping, som gjorde framtiden oviss i detaljerna men ändå förutsägbar i konturerna? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En amerikansk president tycktes i likhet med Europa ånyo ha målat in sig i ett hörn med svart oljefärg under våren 2022. Kaoset i energimarknaden satte stora risker i ljuset - risker för ekonomisk överhettning med inflation, en global recession och i det långa loppet till och med hela världens valutahegemoni med petrodollar i centrum. Kampen om inflytandet över hur världens makt och tillgångar skulle delas upp hade via Ukraina och det ryska överfallet beskrivits som den största händelsen sedan slutet av andra världskriget. Krisen som följde av maktförskjutningen drabbade snabbt de fattigaste, och mitt i tolkningskaoset runt de hastiga omkastningarna i råvarupriser som skett sedan Europa krigshärjats var förflyttningen redan i full gång i Afrika, Mellanöstern och Asien. Fiender och allierade blev dubbelagenter så väl handelsmässigt som militärt när de gick in i och ut ur stridslinjerna i ett slagfält som tedde sig alltmer svårförklarlig för den som ville förstå sin omvärld. Säkerhet mot näringslivsutbyten, där välbeväpnade länders maktinflytande tog form via en ny sorts exploatering, var vad som tycktes forma den nya tidens dikotomi. Men hur? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Veckorna efter överfallet på Ukraina under våren 2022 stod faktum klart för alla inblandade: Den rådande världshegemonin hade förändrats permanent i och med att Ryssland gjort verklighet av hotelserna om "militärtekniska åtgärder" för att göra anspråk på en maktsfär i Europa, utanför landets egna gränser. Till undsättning kom gräddan av världens demokratier och satte sig till motvärn och den statskapitalistiska diktaturkolossens ekonomi puttades raskt mot ruinens brant. I ett slag stod det också klart att Kreml under rådande finansiella sanktionsregim tids nog skulle tvingas mot förhandlingsbordet. Men skulle kvävningen av Ryssland vara tillräckligt snabb för att fasorna i Ukraina skulle upphöra innan landets försvarsförmågor imploderade, och längs vägen på bekostnad av ytterligare tusentals oskyldiga civila? Och Kina, som lurade i kulissen, vad tänkte dom om västerlandets stryptag på Moskva? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under några förfärliga vinterveckor i början av 2022 gick Ryssland från utstött till paria och vidare ned för trappstegen till själva rännstenen i den europeiska kontinentens gemenskap. Olikt föregångaren Boris Jeltsin uppträder president Vladimir Putin alltid nykter. Men nu är han persona non grata hos de regeringar i väst som strävat efter nedtonade förhandlingslösningar, efter att den ryske presidenten farit fram som ett burdust fyllo i de diplomatiska rummen. Ukraina är i krig efter ett ryskt anfall som förfärade nästan hela världen och dödstalen närmade sig femsiffrigt redan innan en vecka gått. I Moskva och andra ryska städer stormade samtidigt medborgare mot bankomaterna för att säkra sina besparingar när sanktioner träffade ekonomin, för bakom den ukrainska fronten hände något dramatiskt i de nämnda diplomatiska rummen. Det pratades om ett plötslig enighet i Europa, och forna splittringar lades därhän i demokratierna. Hade den självutnämnt sobre Vladimir Putin, som plötsligt hotade med kärnvapen, missbedömt Europa och Ukrainas övriga västallierade? Kunde de heroiska ukrainarna bita ihop och hålla emot, med hjälp av svenskar, schweizare och tyskar som i sin tur tycktes yrvaket tillnyktrade på väg upp ur neutralitet och 80-årig pacificering? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under Ukrainakrisen år 2022 kom Kina att hamna i en genant knipa mellan de intressen som definierats i den nydanade stormaktens multipolära världsbild. Sprödheten i de band som Peking just knutit till Ryssland och invadören Vladimir Putin var plötsligt uppenbar när ministrar och diplomater fick byta fot och i det närmaste fördöma det nordliga grannlandets kränkning av Ukrainas suveränitet. Det var dessutom band som nyligen beskrivits som de starkaste någonsin. Hur kom det sig att Kina plötsligt satt fast med skägget i brevlådan när den ryske presidentens löften om att avstå ett invasionsföretag mot grannlandet visade sig vara lögner? Det brukade ju heta att det var Ryssland som betraktade Kina som en frekvent kappvändande bundsförvant som när som helst kunde bli en opålitlig fiende - något som hållits för sant ända sedan det mongoliska väldet lade Peking under sig och började diktera villkor för stabiliteten i östra Asien på 1200-talet. Vad förebådar egentligen Rysslands maktdemonstration i Ukraina för Kinas försök att ta greppet om inte bara östra Asien utan hela världsordningen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Rysslands självbild hamnade i geopolitikens fokus under vintern 2022, då ännu en invasion förebådades i grannlandet Ukraina. Få i västvärlden kunde för sitt liv förstå vad som utgjorde grund för att en Vladimir Putin som ständigt tycktes finta och bedra sina rivaler och deras regelbaserade världsordning ånyo riktade ryska vapen mot slaviska bröder och systrar. Men Ryssland är gränslöst, enligt Vladimir Putins egna ord, och utan att helt kunna bestämma om det ska tolkas bildligt eller bokstavligt ska vi nu gå så djupt vi kan i ett försök att hitta in i den ryske presidentens idévärld för att ställa oss frågan om vad Ryssland egentligen är och hur djupt landets identitetskris går. För att hitta in i huvudet på Vladimir Putin tar vi vägen förbi tsarerna, klassikerförfattarna Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Nikolaj Gogol via filosofer som Vissarion Belinskij och Nikolaj Danilevskij. Det är göbbar vi nog alla hört namnet på i förbifarten, men som väl få av oss egentligen kan koppla till Moskvas revanschlystna maktapparat av idag. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020. DEL 1 Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. DEL 2 Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia. DEL 3 Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Börsfesten tog abrupt slut en kort bit in på 2022 och efter en stegring i inflation och räntor var det till slut Vladimir Putins indirekta hot att stänga av elen som fick efterfestens sist kvarvarande deltagare att fundera på refrängen. Krigets återvändande till Europa, i form av en rysk invassion av Ukraina, spred uppenbarligen skräck över börsinvesterarnas känslostämning och tycktes vara dödsstöten mot de rekordhöga värderingarna. Men hur låg det till egentligen, var risken för krig i Europa med avstängd energiförsörjning som följd en reell risk eller rörde det sig om att ett så kallat Havannasyndrom som smittat börsen och satt psyken och känslor i spel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som är tillbaka i Ryssland, eller Ukraina närmare bestämt, men som också går till Mellanöstern för att rota i en historisk ledtråd för att bedöma energikrisens fortsättning.

Idrott och politik hör inte ihop, brukar det heta när idrottens potentater inom världsorganisationer såsom Fifa och Internationella olympiska kommittén försvarar sina beslut att lägga mästerskap i auktoritära länder. Men under de senaste åren har det kunnat konstateras att skandaltätheten och korruptionen inom idrotten lett till att en slående mängd av dessa gubbar numer tillhör en växande elefantkyrkogård. Något tycks vara på väg att hända i sportens världsordning, där "sportswashing" blivit en alltmer välanvänd glosa och så väl fans som atleter syns ta upp kampen mot de odemokratiska krafterna. Men är det genomgående, eller lurar det något större i vassen när nu FBI tagit i med hårdhandskarna och OS återvänt till demokratier i de senaste avgörandena? OS i Peking är det mest aktuella exemplet, och vad avser världens största evenemang, fotbolls VM, så står totalitära Qatar som värdland 2022. Har Mellanösterns regimer och de andra diktaturerna en gemensam plan som förklarar maktgreppet över idrotten, där striden om Europas fotbollsklubbar utkämpas mellan fans och medlemmar och de oljestinna statskassorna på Arabhalvön? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes. Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom? Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Bland all elände och bedrövelse som pandemin förde med sig var det förmodligen mest skadliga symtomet för världsekonomin inte virusets dödliga lunginflammation, utan det faktum att handeln tappat andan. Något så stillsamt ointressant som godslogistik var plötsligt en högpolitisk fråga, med säkerhetspolitiskt eftertryck, men också i en fråga där fiender mer eller mindre tvingades att samverka för att hålla ekonomin flytande på de gigantiska båtar som i dag till 90 procent utgör vår handel. Flaskhalsar i leveranskedjorna är något vi - och många andra - pratat oss hesa om under pandemin, men nu är det dags att gå till botten med frågan och titta närmare på hur det blev så här. Kommer den just nu så kritiserade just-in-time-lagerhållningen över huvud taget komma tillbaka, eller väntar en ny kostsam standard för att säkerställa att företagen inte hamnar i samma situation igen och riskerar vår varuförsörjning, fortsatta tillväxt och välfärdsökning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ända sedan mänsklighetens begynnelse har vi blickat upp mot skyn och undrat vad som egentligen finns där ute. Frågan som i dag främst tycks intressera gräddan av världens rikaste män - entreprenörer varav flera engagerar sig i utforskningen av vad som finns inom och bortom vårt solsystem - liknar nästan religion i sin strävan att söka svar på det oförklarliga. Kärnfrågan om människan är ensam i universum eller inte är, i alla fall hittills, betraktad som evig. I takt med att kulturen bearbetar ufon och utomjordingar i fiktiva tv-serier och med konspirationsteori har digitaliseringen gjort att volymen av nya och svårförklarade vittnesmål aviserade av högt uppsatta militära befälhavare nu också rönt uppmärksamhet ända upp i den amerikanska kongressen. Politikerna kräver och har också börjat få redogörelser och offentliggöranden från de hemligaste av hemliga myndigheter om icke-identifierade flygfarkoster som bryter mot fysikens lagar som vi känner dem. Samtidigt gnuggar deltagarna i den nya, företagsdrivna, rymdkapplöpningen händerna i en tävling som trappats upp med bolag som Spacex, Blue Origin och Virgin Galactic. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, som öppnar en Pandoras ask av ufologisk konspirationsteori för ett tankeexperiment av sällan skådat slag. Vi, som frågar oss vad som skulle hända med vår världsordning om det visade sig att vi inte är ensamma i universum, är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Handeln och globaliseringen fick sig en rejäl törn under slutet av 2010-talet och i stället för att resa sig som en fågel Fenix ur askan i elden blev inledningen av 2020-talet ännu värre, med en krasch närapå ner till nollpunkten för allt vad export- och import av varor mellan länder innebar. Flera bedömare och agitatorer på de politiska kanterna var inte sena med att förklara globaliseringen färdig för altaret när pandemins lieman satte världsekonomin i ett skruvstäd. Vad vet vi egentligen om globaliseringens skick - vad händer om handeln får en permanent låsning? Är globala handelskrig och isolation något nytt eller är det en välbekant utveckling vi nu går till mötes och som vi kan prognosticera efter? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Mitt i den smällkalla vintern 2021 vaknade den ryska björnen mer irriterad än på länge. Frågan om Ukraina stod i centrum och med ny truppmobilisering vid grannlandets gräns varslade plötsligt rysskännare om att invasionskrig i Europa var under uppsegling för första gången sedan kalla krigets slut - och då genom att Europas största land förberedde sig på att skicka in arméförband i Europas näst största land. På helt andra breddgrader märktes en annan typ av björn föra det kallaste av krig om en region som under lång tid vilat slumrande i idet, men som genom klimatförändringar och nyutvecklad vapenteknik blivit ett av geopolitikens mest intressanta områden för agendasättandet i den framtida världshegemonin, både geopolitiskt och ekonomiskt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det här avsnittet vrider jordgloben på sned och inleder med att konstatera att isbjörnarnas kylslagna hemman hettat upp - och då inte bara av klimatförändringar.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Risken för en djup ekonomisk kris med hyperinflation, kollapsad valuta och nya storskaliga protester lyftes dagligen fram som ett alltmer troligt scenario på bron mellan Europa och Mellanöstern, där den diktatorslike presidenten Recep Tayyip Erdogan befäst sitt grepp om Turkiet. Men envåldshärskaren Erdogan har avvärjt oppositionen gång efter gång och till och med genomfört en konstitutionell omstöpning för att säkra tronen. Den liberala finansvärldens oro över det folkrika landets president och dennes omvända uppfattning om förhållandet mellan inflation och ränta förebådas dock kunna bli hans fall, i takt med att matpriserna ökar samtidigt som centralbankens oberoende tycks vara ett minne blott och västvärldens banker tvekar om att ge förnyat förtroende till landet under den rebelliske presidentens styre. Hur långt kan han gå egentligen, mannen som av belackarna kallas för sultan-pretendent? Kommer han göra Turkiet stort igen genom skapandet av en ny osmansk dynasti, eller ska landet ännu en gång förfalla ekonomiskt och kallas för Europas sjuke man? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En nyupptäckt virusmutation, B.1.1.529, slog i fredags klorna i nyhetsflödet och orsakade ånyo skräck och vanmakt i samhällen och finansmarknader. Oljepriserna rasade och börshandlare flydde från alla sorters risktillgångar och när röken lagt sig tävlade analytiker och strateger om att förutsäga vad som väntar och när finansmarknaderna kan känna fast mark under fötterna igen. Till och med oljekartellen Opec+ agerade på det nya viruset och senarelade produktionsbeslut för att den här gången agera utifrån fakta och hindra en kollaps likt den under våren 2020 när pandemin bröt ut, vilket kanske kunde få tjäna som en termometer på hur marknadens oro skulle komma att hanteras framåt. Hur skiljer sig egentligen tillvägagångssätten nu jämfört med vid pandemins intåg - och hur rädda behöver vi vara för virusets åverkan på allt från liv och hälsa till aktieportfölj och plånbok? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, med ett extrainsatt omikron-avsnitt som börjar med en i många öron nog ganska kontroversiell spaning om att den här virusmutationen skulle kunna vara något positivt.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 I en värld med superlåga räntor, gratis pengar och frodiga börsvärderingar står vi nu mitt i ett skeende liknande det som senast när det bar iväg söderut för en av våra mest omhuldade företagsstrukturer, som dessutom tenderat att ständigt ta sig nya former. Vi pratar om konglomeraten, vars tidevarv återigen är nu. Trots att få bevis finns för att de synergieffekter som existerar i teorin när flera bolag samlas under gemensam fana i generella termer är verkliga, så tycks växande omsättningar och högre vinster på pappret fortfarande attraktivt för börsens investerare. Flera av våra största succéer på svensk börs är så kallade förvärvskonglomerat, som lockat till sig så väl professionella miljardärer som småsparare på jakt efter avkastning och samtidigt tycks flera av de allra mest utbombade industrikonglomeraten, bolag som tyska Thyssenkrupp och amerikanska GE, ha letat sig ut mot en ny vår efter årtionden på konkursens rand genom att gå motsatt väg och stycka upp verksamheter. Vad kan vi egentligen utläsa av händelseförloppet - rör det sig om en så kallad "kanariefågel i kolgruvan" eller har vi hittat stordriftsfördelarnas magiska formel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning som i avsnitt 92 avhandlar sanning och myt kring konglomerat och den galna historien bakom serieförvärvande bolag.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ju bättre vi har det desto mer vill vi ha: Mycket vill ha mer och fan vill ha fler. Ordspråket anspelar på dödssynden girighet, och att den som redan har mycket och ändå inte är nöjd kommer att hamna i helvetet enligt den regelbok som kallas bibeln. Fåfängans och egots makt och vanmakt verkar kanske som allra starkast i finansvärlden, där tillgångarna flödar och känslor - sentiment - är en mer påverkande faktor än nog någon egentligen vill erkänna. Det vet alla som köpt och vunnit eller förlorat på börsen eller kryptomarknaden de senaste åren. Och nog finns det skäl att ifrågasätta den alltmer framträdande strukturen i dagens investerarklimat, där erfarna förståsigpåare sågar de skyhöga värderingarna längs fotknölarna och sprider övertygelse om att vi är i en "everything"-bubbla som kommer explodera likt en vätebomb förr eller senare, medan någon på andra sidan av handlarkollektivets känslospektrum glatt sätter sprätt på avkastningen från meme-aktiernas senaste uppvärdering med ett köp av en ny digital kryptoapa till kostnaden 80 miljoner dollar. Hur huvudlös är egentligen marknaden just nu, efter 15 år av exemplariska investeringsförutsättningar och gigantiska uppvärderingar? Svaret tycktes av debatten hösten 2021 att vila på den stora fråga som tornade upp sig och blev alltmer svårhanterlig för såväl centralbankschefer som politiker: Är den plötsliga inflationen en temporär chock orsakad av pandemin eller här för att stanna? Det är ämnet för avsnitt 91 av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Den svenska oljeindustrins mäktigaste man åtalas för medhjälp till ett folkrättsbrott med tusentals dödsoffer mitt i ett Afrika sönderslitet i råvaruförbannelsens mörker. Rubriken är i det närmaste som hämtad från en Hamiltonfilm, men nu har den långa utredningen hos den internationella åklagarkammaren nått i mål och den 11 november väcktes åtalet mot Ian Lundin, rockstjärnan i den gigantiska Lundinsfären och ordförande i Lundin Energy. Åtalet är unikt, och följer efter årtionden av affärer i högriskområden som gjort familjen Lundin ofantligt rik, men också omåttligt kontroversiell. Nu riskerar arvtagaren ett långt fängelsestraff för brottsanklagelser rörande händelser från 25 år tillbaka i tiden. Vad var det som hände egentligen, och varifrån kommer alla konspirationsteorier? Det ska vi föröka reda ut i det här extrainsatta avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, och med "vi" menas programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Mitt i Europa blåste det upp till storm på flera fronter under hösten 2021. Lagom till dess att vintern nalkades kunde en ny flyktingkris konstateras vara ett faktum med tusentals migranter fast i ett ingenmansland mellan å ena sidan EU-medlemmen Polens arméförband och Belarus diton efter en operation som beskrevs som statsfinansierad flyktingsmuggling. EU visste inte råd, och de misslyckade sanktioner som riktats mot Europas siste diktator Aleksandr Lukasjenko efter ännu en omisskännelig valstöld under 2020 skrattades ut i Moskva och Minsk, och de allt djärvare hybriddiktaturerna tog de stora demokratiernas bekymmersamma utveckling som ett klartecken för att öppna för ytterligare händelseutveckling i sydöstra Europa. FN varslade plötsligt om att risken för nytt krig mellan de nu EU-medlemskapsköande länderna på västra Balkan inte varit så här hög sedan regionens etniska konflikter ledde till krig, förföljelser, folkmord och den största flyktingvågen sedan andra världskriget på 90-talet. Har EU:s expansion gått för långt, eller för långsamt, i den fundamentala strävan att hålla fred och friheten i skick på kontinenten där nu ryskt och kinesiskt inflytande blir allt tydligare och kampen om östra Europas geopolitiska ingenmansland ska avgöras? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 FN:s klimatkonferenser beskrivs ständigt som "sista chansen" att åstadkomma de förändringar som krävs för att leda till den varaktiga hållbarhet vi måste få till innan det är för sent att hålla havslinjen nere, och vi ska göra det med ett regelbaserat angreppssätt. Samtidigt står finansmarknaderna nära rekordnivåer och det pratas om att vi är på väg att få genomleva ett nytt "glatt 20-tal", där vi nu ska få njuta högkonjunkturens frukter likt människor kunde göra för 100 år sedan. Då slutade alltihop i en förödande spekulativ bubbla och den finansiella kollaps som banade väg för nazister, kommunister och totalt krig och en helt ny världsordning. Läget är sedan dess stabilare än någonsin, och det tycks finnas driv åt så väl marknadsliberalisering som åtstramningar för att tömma systemet på risk. Men de alltmer globala utmaningarna är minst lika stora, och alltmer gemensamma i en fragmanterad världsordning som nu slåss mot en hydra som närts av klimathotande koldioxid. Är klimathydran lika besvärlig att tas med som i den grekiska myten, som väl få minns hur den slutar, och går den att betvinga med nutida regelbaserade förhållningssätt i ett FN bestående av representanter från så vitt skilda politiska system? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Initierade rapporter från Financial Times har under hösten berättat om att Kina uppfunnit en science fiction-lik kärnvapenbestyckad rymdmissil som kan kringgå alla världens luftvärnsförsvar och slå till var som helst, när som helst. USA:s och Natos generaler och vapenstrateger famlar hittills i mörkret efter en förklaring av hur missilen, som tycks bryta mot fysikens lagar, ens är möjlig samtidigt som den interna oordningen inom Nato blivit allt stökigare trots president Donald Trumps sorti där det mesta kom att handla om just Kina snarare än den tidigare primära antagonisten Ryssland. Den regelbaserade världsordningen har förfallit, och med ett upprustande Kina på väg mot världsdominans i vapentekniken är den nukleära balansen på väg att tippa över - och därmed också den yttersta påtryckningsmakten inom allt från politiska till ekonomiska frågor om hur världen ska formas kring oss. Kräver Kinas upprustning att övriga stormakter nu trappar upp takten i racet om framtidens militära maktmedel, och att vi är på väg in i ny kapprustning med rymdvapen i fokus, eller har det andra kalla kriget redan startat? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Brexit var nätt och jämnt lagt till handlingarna under hösten 2021, samtidigt som hotet om "grexit" och "italeave" hade börjat kännas avlägset, när plötsligt en uppslitande konflikt med rötter i östra Europa nådde kokpunkten och risken för en ny splittring tycktes närmast oundviklig. Över huvudet på rasande politiker i Bryssel konstaterade bedömare att en polsk sorti - ett Polexit - inte längre såg annat än högst sannolikt ut och farhågan växte dessutom för att blocket inte bara hotades av Warsawa-regeringens sorti - utan att en sådan också förebådade ytterligare avhopp från dessutom nyinvalda medlemsländer i det forna östblocket. Kärnan i konflikten var de maktdelningsprinciper som vilat till grund för demokratier i hela världen ända sedan upplysningstiden och Montesquieus dagar. De själva grundstenarna som freds- och demokratiprojektet EU vilade på hade nu blivit stötestenar, där raseriet österifrån hörs ljuda om att Europa inte kommer överleva bakom enad front utan reformer och nya statuter som ger medlemsländer utvidgad rätt att diktera lagar som frångår EU:s nuvarande förhållningssätt till unison lag och rätt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan kalla krigets dagar på 1950 -talet har Taiwan befunnit sig mitt i ett ingenmansland mellan den kinesiska och den amerikanska intressesfären. Mellan kommunism och kapitalism, och själv valt det senare. Nu är ön, vars befolkning vill vara självständig, en rik och mäktig men onekligen också svag länk i en kedja vars brott skulle äventyra hela världsordningen och under inledningen av 2020-talet kunde supermakterna ännu en gång konstateras rusta ikapp för att vrida makten över världens viktigaste handelsfarled ur fiendens grepp. I det ena lägrets ögon har Taiwan aldrig varit något annat än en kinesisk provins tillhörande Folkrepubliken Kina. I det andras är det en liberal demokrati vars trygghet försäkras av västmakterna och USA:s sjunde flotta, som nu seglar upp till en ny kris i Taiwansundet, mitt i en era då den livsviktiga handelsvägen i Sydkinesiska havsregionen har blivit ännu mer ömtålig efter en förödande pandemi. Västvärldens allierade satsar fortsatt på handelsförbindelser och mjuk diplomati för att bringa ordningen åter till ett fritt Taiwan. Men frågan är om de allierades engagemang är tillräckligt, med ett Kina som talar allt mer tydligt om att man kommer göra vad som krävs för att Taiwans framtid ska vara som införlivat i folkrepubliken under Pekings obestridliga och diktatoriska myndighet, även om detta leder till våldsam och militär konflikt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I avsnitt 86 ställs frågan om var Taiwan egentligen hör hemma, och om svaret kommer leda till ett fortsatt kallt eller ett nytt hett krig när kedjan väl brister.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under våren 2021 steg en ny stjärna på den svenska småspararnas himmel, när diagnostikbolaget Aegirbio blev en pandemivinnare utan dess lika med ett börsvärde som gick från 50 miljoner till 5 miljarder. Men på bara två månader, efter att avtal med Folkhälsomyndigheten tecknats och miljonbeställningar börjat strömma in från Asien, så rasade allt, och de svenska småspararna satt återigen med svarte Petter på hand när aktiekursen kraschade med över 80 procent. Särskilt den senaste veckan har varit mardrömslik för Aegirbio, och vi är här för att sammanfatta: Vad är det som hänt och vem bär ansvaret för den stora kollapsen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Tesen att bostadsmarknaden är trasig har i många länder kommit att bli ett av få påståenden som kunnat förena parter över den politiska höger-vänsterskalan i ett allt mer infekterat och polariserat debattklimat. Frågan om vad som ska göras är förvisso ständigt brännhet, men oftast faller reformförslagen ner i den storpolitiska malpåsen. Vårens svenska regeringskris kan tjäna som exempel. En statsminister avsatt i misstroendeförklaring på initiativ från forna vapenbröder i Vänsterpartiet speglar också frågans komplexitet. Hyresmarknaden fortsätter gå på kryckor med svårt underutbud medan miljonprogrammens gamla paniksatsningar på stora betonggrå kaserner och de sentida gängkrigen tjänar som en dyster påminnelse om hur snett det kan gå och hur viktig frågan är för hela samhället. De vidgande klyftorna som följt bostadsmarknadens utveckling går lätt att reflektera i hur priserna på privat lägenhetsägande skenat vidare i innerstädernas till synes konstanta urbaniseringsvåg - och med det blivit allt mer oåtkomliga för den som står just utanför. Inte ens en pandemi lyckades välta komplexet - utfallet blev i stället helt tvärt om när covid-19 mot alla prognoser blev en turbo för priserna. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det finns något tak för hur högt en bostadsmarknad kan gå, om det finns en lösning på krisen där förstagångsköpare nu sliter sitt hår och om det går att hitta någon historisk tröst bortom den marknadshausse som ofta beskrivs som unik.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Världsekonomins trevande efter fotfäste under hösten 2021, ett år som färgats av pandemin, fälldes plötsligt av en energikris som kom att spridas globalt i allt högre hastighet. Plötsligt var det inte bara klimatets förespråkare som fick genomslag i debatten när omställningen började skörda offer i form av tillväxten. Exempel hittades i Kina, där el-ransoneringen redan satts i verket, ungefär samtidigt som bilder från Storbritannien vittnade om drivmedelspanik vid landets bensinmackar. Blott ett år efter brexit fick EU-vänner nu skrocka av självbelåtenhet åt den brittiska regeringen. Kort efter att premiärminister Boris Johnson slagit sig för bröstet med gröna satsningar och lagar för att säkerställa koldioxidneutralitet nalkades dessutom värdskap för FN-klimattoppmötet i Glasgow, där nu deltagarna eventuellt skulle få hålla värmen med kolenergi. Men risken att för att skrattet skulle fastna i halsen på EU-vänner och globala klimatförespråkare kunde alltså konstateras vara hög i det närmast ironiska skede världsekonomin befann sig i efter pandemin. För lagom till dess att alla skulle ha elbil och industrierna slet med grön ståltillverkning som för bara några år sedan kallats omöjlig och absurd, stod i princip hela världen med underutvecklade elnät med sinande kraft samtidigt som logistiknät och leverantörskedjor fastnat upp till halsen i sirap. Och på ett annat håll i ekonomin rullade en alltmer svårsåld noteringsvåg, med bolag som Polestar och ett förgrönat Volvo Cars ämnade att slå mynt ur den gröna revolutionens era av transportlösningar, in över börsmarknaden samtidigt som amerikanska politiker närmade sig konkursens rand och inte tycktes kunna dra jämnt om att upprätta en grön budget, eller någon budget alls, och således var dagar från en konkurs av världens mest stabila tillgång: Amerikanska statsobligationer. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Europa stod mitt i en kraftig ekonomisk återhämtning från pandemin när vintern plötsligt nalkades och ett antal sammanfallande faktorer renderade i en energikris. Det var en energikris som många röster inom så väl näringslivet som energilobbyn gastat om i flera år. Energimixen med allt större andel av grönt i blandningen var del av bekymret, och i den råvarubransch som alltid varit själva mittpunkten för geopolitisk konflikt skramlades med vapen som den här gången antagit gasform. Gaslarm hade nämligen hörts ljuda från hjärtat av Europa, i Tyskland, ända sedan en japansk tsunami utlöst en politisk lavin i kärnkraftsfrågan under 2011. Men hur blev hela Europa försänkt i krisen, kommer det innebära att invånare och företag snart får uppleva blackouter - och vilken påverkansmakt får energikungen Vladimir Putin om den omstridda gasledningen Nord Stream 2 öppnar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Kinesiska kommunistpartiets krafttag i ekonomin, där techbolag och deras chefer jagades med blåslampa under hösten 2021, kom i början av september att överskuggas av en akut skuldkris i fastighetsgiganten Evergrande Group - ett av världens i tillgångar räknat största fastighetsbolag. Plötsligt slogs rubriker upp om att "Kinas Lehman Brothers-krasch" stundade, att ett skuldhål skulle öppnas upp i den ekonomiska rymden och suga in världsfinansen i nästa globala kris, just när pandemins nödläge började tona ut. Kina har precis som många andra länder i världen - inte minst Sverige - en historia av kollapsande fastighetsbolag. Men hur har Evergrande kunnat bli så gigantiskt, skuldsatt och farligt? I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, ställs frågan om vad det egentligen är som händer i Kina, om regeringen kommer kliva in och rädda Evergrande eller om samma utveckling som bedömare i världens finansmedier varslat om faktiskt är vad som nu kommer ske.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Över gräddan av världens högst värderade bolag skiner en slående realitet, som varit gällande sedan de globala techbolagen fick sitt stora genombrott under 2010-talet. Bland de tio högst värderade företagen i världen lyser nämligen det rika Europa - världens efter USA näst mest välbärgade ekonomiska område - med sin fullständiga frånvaro. Trots att den svenska techscenen ofta omtalas som världsunik är fortfarande USA med sitt Silicon Valley den oomstridda ledaren inom mjuk- och hårdvaruutveckling i sin helhet, och just utvecklingen av enheter och verktyg som ska göra oss digitalare har blivit en storpolitisk fråga som inkluderar alla välutvecklade länder. Men 2021 har det i coronavirusets spår tyckts hända något som tycks kunna indikera att vinden har vänt för Europa. Och den främsta orsaken till det bär färgerna blått och gult. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Genom att driva upp kostnader för smutsiga bolag skulle världsfinansens hållbarhetsfigurer skapa incitamentsstrukturer för att driva kapital till nödvändiga investeringar i världs- och klimatförbättrande verksamheter inom ramen för vad som inryms under akronymen ESG. Intresset för de påstått hållbara ESG-fonderna, som marknadsförs av samma finansvärlds fondbolag, har också charmat allmänheten och blivit en mycket populär sparform de senaste åren och dessutom genererat kraftig avkastning för dem som investerat. Men samtidigt gror misstron mot idén om hållbar finans som rätt väg att gå för att eller är det bara ännu ett snillrikt men den här gången domedagslikt skådespel, en grön hägring Wall Street nyttjar för att dra ut avgifter för att placera våra pengar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 För västs räkning var vaccinframgångarna närapå redo för skörd med en återhämtning i full gång under hösten 2021, samtidigt som en ny våg, med farligare och mer smittsamt virus, träffade det södra halvklotets låginkomstländer. Kritiken mot det norra halvklotets hamstring av vaccin spred sig i takt med att läget förvärrades för de sämre ställde, i takt med att pandemins epicentrum flyttade. I stället för Wuhan, Lombardiet, New York i första vågen och Rio de Janeiro och New Dehli i den andra, kom nyhetsreportagen om sinande lager av syrgas och sjukvårdskollaps från Nairobi och Jakarta, och från statistiken formulerades den sorgesamma idén om att det som brutit ut inte skulle kallas något annat än ett vaccin-apartheid. Vad är det som händer i virusets väg, och vad har egentligen de välbestälda länderna att vinna på att lägga vantarna på fem gånger mer vaccin än vad som går att nyttja, och varför produceras och distribueras det ännu inte tillräckligt? Det frågar vi oss i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Under hösten 2021 tog en ny våg av konflikt greppet om den sårbara regionen i Centralasien och när vi sekulära västerlänningar försökte hitta förklaringen till de oheliga allianser som återigen färgade Afghanistans jord blodröd. Farhågor om att den islamistiska terrorn skulle sprida sig var högt på agendan, och därmed sattes fingret på roten till det snåriga politiska mysteriet Afghanistan och kopplingen till närliggande länder i den muslimska världen. Kartan berättar inte hela bilden och förklaringsmodellen om USA:s hunger efter olja haltar. För att reda ut begreppen om de oheliga allianser mellan världsmakter och terrorstater som möjliggjort talibanernas förhatliga återkomst måste vi gå till botten, och försöka förklara varför vi i väst, med USA i spetsen, tycks blunda för Saudiarabiens extremistiska och kvinnoförtryckande regim samtidigt som vi förfäras mangrant över talibaner? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Stormakten USA har förlorat sitt längsta krig och sällar sig nu till raden av imperier som gått till Afghanistan för att dö. Rubriker av den arten prydde tidningssidor och nyhetssändningar i USA:s rivaler i kampen om att sätta dagordningen för världsherraväldet efter att Kabul fallit i händerna på talibanerna söndagen den 15 augusti 2021. Går det att hävda att den Biden-doktrin som anammats i Afghanistan - denna elefantkyrkogård för imperier - blir slutpunkten för vad som sedan andra världskrigets slut kommit att kallas för Pax Americana? Och vad väntar nu för afghanerna under överinseendet av den kvinnoförtryckande islamistregim som också härbärgerade de män som kom att känneteckna vad modern terrorism innebär i samband med attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i dag fyra månader senare återvänder till Centralasien.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Samtidigt som pandemin satte handklovar på den fysiska ekonomin i inledningen av coronakrisen uppstod en explosion i efterfrågan mot den mest futuristiska delen av vår ekonomi. Efter sex kvartal i pandemin, vars orkanvindar format ett ekonomiskt landskap likt ett ekonomiskt Edens lustgård för techbolag, tycktes vinden till sist ha mojnat. Pandemin blev en dödlig global kris som kom att bygga om det globala näringslivet och ekonomin, men parallellt med den digitalekonomiska boomen följde också ett rekordsnabbt materialiserande av djupgående problem för våra demokratier. Hur ska vi hädanefter hantera den nya normaliteten med kapitalstarka globala techbolag som med vårt uttryckta godkännande övervakar oss och samlar in identitetskodad användardata i realtid, kan vi göra något för att utvecklingen inte ska ske på bekostnad av vår demokrati, eller är vi på väg att skapa digitala diktaturer i vad som kommit att kallas för The Metaverse? De frågorna ställer programledaren Martin Nilsson utrikesredaktör Joakim Rönning i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 FN:s klimatpanel IPCC slår i en lika omfattande som alarmerande rapport fast att vi är på väg att missa utsläppsmål som satts upp för att hindra allt extremare väder och en förödande höjning av havsnivån. Rapporten släpps mitt i ett nyhetsflöde färgat i apokalyptiskt brandgult. Ändå fortsätter vi utvinna och bränna mer fossila bränslen som olja, gas och metan. Det här är ett extraavsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig, programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, där vi frågar oss vad ska vi göra, och varför gör vi det inte?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Utvecklingsmarknadernas börser har varit bland de svagaste i världen hittills i år, och orsaken till det stavas Kina. De senaste veckorna har den Xi Jinping-ledda regeringen kanske mer än någonsin bidragit till att befästa bilden om att utvecklingen för enskilda aktier i kommunistländer kan te sig betydligt mer oförutsägbart än i västerlandets demokratier. Det regimangrepp mot techsektorn som ägt rum har varit en gåta för europeiska och amerikanska investerare med innehav i moderna Kinas tech-titaner, Alibaba, Tencent och Baidu. Vad är det egentligen frågan om, vill inte regeringen att bolagen, som många trodde skulle definiera framtidens Kina, ska lyckas och därigenom bidra till att lyfta den tillväxt som alltmer krampaktigt försöker hålla sig vid målet kring i en större kontext av moderna ekonomier enorma 5 procent? I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning får du veta allt om vad det är som just nu försiggår i den kinesiska cyberrymd vari kommunistpartiets dominans gjort sig allt mer påtaglig, och om de aktiefall som även spillt över hela vägen till svenska börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomier Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta fjärde avslutande avsnitt möter vi en region som reser sig från århundraden kuvade av inre och yttre fiender och i flera fall utvecklas från bondesamhällen till hypermoderna stater i rekordfart.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta tredje avsnitt tar vi tu med den blodigaste perioden i regionens moderna tid. För första gången vill vi varna känsliga lyssnare. Och det är inte bara de japanska generalernas fel, utan också något män som Ho Chi Min, Robert McNamara och Pol Pot är högst bidragande till.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och bli en västerländsk Marco Polisk drömare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in i den moderna tidens handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasien, tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 I samband med brexit blev piskades ånyo liv i den bortglömda Nordirlandskonflikten, i samband med att hot om skarpa gränser på ön började segla upp i takt med att den brittiska regionen plötsligt blev ett ingenmansland där EU:s yttre gräns skulle definieras. Under våren 2021, strax efter ett provisoriskt avtal, blossade också skärmytslingar upp och nya bomber detonerade. Europas medier drog omedelbart upp oroligheternas Belfast och Londonderry på löpsedlarna igen. Vad är det som håller på att hända egentligen - trappas en ny spiral av terror och våldsdåd upp i Västeuropas yttersta hörn? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet ska vi titta närmare på vad den irländska oron bottnar i och ställa oss frågan om det verkliga hotet mot den brittiska stabiliteten vilar någon annanstans än på den bångstyriga gröna ön?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Sommaren 2021 ställdes en strid om marknadshyror på sin spets i riksdagen och renderade i en politisk kris av sällan skådat slag, med ett misstroendevotum mot statsministern där Vänsterpartiet anslöt sig till ett högerkonservativt block lett av Sverigedemokrater. Regeringen med finansminister Magdalena Anderssoon red ut till statsminister Stefan Löfvens försvar och hävdade att draget att avsätta statsministern var särskilt olämpligt mitt i en ekonomisk kris. Men finansmarknaderna i sin helhet tog utvecklingen med en lång utdragen gäspning och börsen hackade i ett trist och lågvolatilt spann trots krisrubrikerna och det faktum att ordningen rubbats mitt i en pandemi. Vad är det börsen väntar på, och vem i vår moderna värld sitter på startpistolen för rörelserna i den dynamiska finansverkligheten där penning- och finanspolitik blivit allt mindre åtskiljda?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 För vissa länder i världen tycks valet stå helt fritt: Antingen nyttjar vi en av världens starkaste råvarutillgångar till att skapa en världsledande ekonomi, eller så förankrar vi samhället i en stat genomsyrad av korruption och handikappar oss i ojämlikheten. Det finns ett land som vi alltmer sällan pratar om som stämmer in bättre än de flesta andra vad gäller just detta, och det är ett land som kommit ytterst nära målet. I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, ska vi prata om korruption, eller vad vi egentligen pratar om när vi pratar om korruption. Vad vore väl då bättre än att ta avstamp i sambakarnevalernas och Copacabanas Rio de Janeiro. Det gigantiska, sorglösa och roliga Brasilien är ett land av tvära kast och nu står vi återigen där i brytpunkten. Den sydamerikanska jätten har glidit allt längre från hoppet om att bli en tänkbar motor för hela världens tillväxt, men nu kan snart en ny resa börja ur coronans spillror. Den okuvlige högerpopulisten Jair Bolsonaro skulle städa upp statsapparaten och de demokratiska institutionerna från presidentposten, men sen kom just coronan och kaoset. Ska Bolsonaro trots störtdykande förtroende klamra sig fasat vid makten i val och lyckas, eller är armékaptenen Bolsonaro resultatet av något värre och på väg att befästa greppet kring makten med andra medel?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Finansmarknadernas kolossala värdeutveckling under 10- och början av 20-talet fick många att börja skruva på sig och inför den generellt svaga sommarsäsongen under 2021. Börsen trevade och själva riskbegreppet ifrågasattes, ett begrepp som redan genomgått en reformation sedan senaste finanskrisen i fråga om att låta historiska utfall få tolkningsföreträde för framtidsscenarion varom det enda säkra är att prognoser blir osäkra. Så: Vad blir den moderna definitionen av risk? Hur ska vi hantera den i en ekonomi där vi blivit beroende av vår stimulans-fix, och är vi verkligen så korkade att vi inte lever som vi lär av eviga deviser som att våra egna liv har ett oändligt värde? Det frågar sig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Anklagelser om att coronaviruset läckt från ett bio hazard-laboratorium i Wuhan togs först emot som ett illasinnat rykte, när det uppgavs av den inte alltid sanningsenlige presidenten Donald Trump. Därför slog beskedet ned som en bomb ett drygt år senare, när efterträdaren Joe Biden gav order till underrättelsetjänst om att utreda noggrannare om virusets ursprung för att ta reda på om patient noll ändå smittats under experiment på det misstänkta labbet mitt i virusutbrottets epicentrum. Hur skulle den mardröm te sig där misstankarna besannade sig att Kina medvetet dolt sanningen om covid-19? I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, ska vi dyka ner i och därefter försöka gräva oss upp ur det kaninhål som hypoteserna och konspirationsteorierna kring virusets ursprung kommit att utgöra och även ställa oss frågan om hur halvledarkrisens epicentrum i Taiwan relaterar till den stormiga virusdiplomati som i sin tur formats under pandemin.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Finansminister Magdalena Andersson och en arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har kommit fram till ett sätt att minska klyftor och tvinga allt rikare rika bidra till ökad välfärd med en så kallad miljonärsskatt. Detaljerna om vem som tillhör de rikas skara var initialt mycket vaga, och när sedan den förvirrade debatten löpte vidare in bland planer på att beskatta de hos småsparare så omhuldade ISK-kontona för aktie- och fondsparande så var det som att alla fördämningar brast. Först i kritikledet stod högerns ledarskribenter, som hävdade att miljonärsskatten som den förklarats hittills är ett skott i egen fot, och därefter följde en rik fora av allt från oförstående högerpolitiker som varnade för kapitalflykt innan sparekonomerna red ut till ISK-kontots räddning. Men kommer det här verkligen att bli av, och är Sverige ens tillräckligt stort för att ta itu med ideologiska världsfrågor som ekonomisk jämlikhet på egen hand? De frågorna ställs ett extraavsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. För att utröna saken ställs frågan delvis genom åminnelsen tillbaka till hur en tidigare vänstervåg inom svensk finanspolitik försökte ställa om till jämlikhet. Spetsa därför öronen och höra efter om ekot från de släggor som då delades ut från de politiska höger/vänster-lägren dröjt sig kvar ända till den rond som nu ska till att börja.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Samtidigt som prisuppgången i kryptovalutor började tackla av under våren 2021 började intresset för de så kallade meme-aktierna Gamestop och AMC Entertainment att frodas igen. Medan hedgefondmäklarna ånyo slet sitt eventuellt kvarvarande hår så firade Reddit-investerarna och slipade nya knivar för att hämnas på Wall Street. Sist slutade det - åtminstone temporärt - i tårar för samma Wallstreetbets- och Superstonks-apor, men fanns det skäl att tro på att nästa vända skulle sluta annorlunda? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: https://www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 De digitala valutornas markanta fall från toppnoteringarna i april 2021 var finansmediernas favorit-story under våren. Samtidigt som de utlösande faktorerna bakom bitcoins allt annat än gröna framställningsmetoder gavs stor uppmärksamhet fick den andra stora problemställningen vila i skymundan. Men i tät förbindelse till de gröna bekymren finns en angelägenhet som i förlängningen kanske blir ännu mer besvärande för oss alla om kryptomarknaden växer: Penningtvätten. Då inte främst den darknet-handel det pratades mest om, utan den som nyttjades av skurkstater. Vad ligger bakom argumentet att kryptoblockkedjor nyttjas för att destabilisera en rådande global hegemoni och har vi anledning att oroa oss? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet begrundas den frågan utifrån en helt annan historia där en grön revolution kopplat till oljan - det svarta guldet - blev ursprungskällan när det potenta valutavapnet kom att destabilisera den globala ordningen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Konflikten i det heliga landet har ännu en gång blossat upp, där Israel och den terrorstämplade palestinska motståndsrörelsen Hamas ånyo utbyter slag med ett lika omätligt civilt lidande som alltid blir följden av bombregn. Utvecklingen tycks oändlig, förvisso cyklisk till sin gestaltning, men fredsmäklarna verkar aldrig kunna stoppa våldet. Därför gör FollowTheMoney, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som brukligt och vadar in ibland de hittills outgrundliga tvistefrågorna. Är Israel och Palestina dömda till ändlös konflikt, vilka kan vara vinnare på våldet och är det huvud taget möjligt att hitta en lösning på ett till synes otröstligt dilemma med religiösa, sekteristiska och ekonomiska motiv?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Vd Elon Musks Twitterinlägg om att Tesla inte längre accepterar bitcoin som betalmedel, blott en och en halv månad efter bolagets uppmärksammande ställningstagande att öppna för elbilsköp med digitaltillgången, togs emot med chock, vrede och vanmakt hos kryptovalutafalangen på torsdagen. Priset rasade och spekulationen gick varm kring var Tesla nu skulle fästa blicken - mot ett miljövänligare digitalt alternativ. Var det här bara nästa steg i "Dogecoin to the moon"-kampanjen, trots de uppmärksammade uttalandena som fällde meme-valutan under hans framträdande i Saturday Night Live? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det här extraavsnittet avhandlar oregerliga kryptotroll, digitala banditer, marknadsmanipulatörer och en helt annan kryptovaluta som kanske är just den Elon Musk nu är på väg att fiska upp?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Subsahariska Afrika kommer se den lägsta tillväxten av alla regioner globalt under 2021, när världsekonomin ska hasa sig upp på fötter igen ur spillrorna av coronans år 2020. Det menar i alla fall IMF i en ny prognos, och därför ska vi prata om ett bortglömt och trasigt land på denna i sig alltför sällan uppmärksammade kontinent - Afrika - utan vars tillgångar moderniseringen aldrig kunnat ske i den takt vi sett de senaste decennierna. För trots IMF:s dystra spådom gryr solen över Afrikas största och viktigaste land - Kongo - en sol vars strålar ofrånkomligt kommer komma hela världen till gagn när lyst genom korruptionens djungel och lett landet ur råvaruförbannelsens mörker. Kongo är ett land berövat allt, inklusive sin egen rättmätiga modernisering och ekonomiska frihet från kolonialismens fortsatt kleptokratiska klor. Men utan Kongo fungerar inte Afrika, den kontinent där vi redan nu vet att framtiden måste finnas om världsekonomins tillväxt ska fortsätta i en tillnärmelsevis liknande takt som den gjort sedan den moderna historiens stora krig lades till handlingarna. Afrika är den region vi pratat minst om i den här podden, och det skäms vi över. Men nu blir det verkligen ändring på det. Äntligen ska vi prata om Kongo, mitt i ett Afrika som måste få blomstra, i den här podden som heter FollowTheMoney av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Vinstrekord, börsrekord och aktieåterköpsrekord. Det råder fullständig rekordfeber i finansvärlden när första kvartalets delårsrapporter börjar läggas till handlingarna våren 2021, blott ett år efter att hela världen tog tvärstopp. Vad var orsak och verkan - var vinstchocken ett resultat av att centralbanker och politiker började vräka ut stödpengar för att rädda ekonomin eller hade bolagen helt sonika groomat analytiker med farhågor om att allt var på väg åt fanders? Eller var det något ännu mer komplext där någon till sist skulle få ta konsekvenserna av rekordjakten? Det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, tar sats mot att reda ut just det och klara ut hur det är möjligt att ingen etablerad siare förutspått den här närmast makabra utvecklingen.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Som genom varseblivning har alla mänskliga civilisationer sedan Mesopotamien och framåt haft en föreställning gemensamt. Djävlas man med underjorden så gör man det helt på egen risk. Ändå har vi gång efter annan i historien tenderat att se bort från denna fruktan. Med dollartecken i ögonen och en övertro på våra egna förmågor har dock den moderna människan avfärdat naturens stränga begränsningar, lekt med underjordens mytologiska väsen och satt klimatet och vår blotta existens på spel - något som till och med världsbörsernas yrvakna oljebolag till sist nu har fått inse. I alla fall på pappret. Jo, för nu ska vi prata olja och klimat, men det är inte den vanliga diskussionen om FN:s Parisavtal och tvågradersmål för att hindra havslinjens höjning. Det här avsnittet av FollowTheMoney av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning handlar om hur civilisationer går under - något som alltid blivit konsekvensen för samhällen som misslyckats med att tämja den natur vi är del av - och vem som ligger bakom den här berättelsen är ingen mindre än ledningen över världens mest oljekonsumerande organisation: Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon.

Avsnittet är Sponsrat av IG: https://www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Det är känt som krigsherrarnas oregerliga bakgård, en plats där falnande supermakter aldrig tycks kunna undvika att gräva sin egen grav. Ja, det är Afghanistan vi pratar om, där mängder av imperier fallit samman, och den här gången tycks turen ha kommit till USA. President Joe Biden har tillkännagett att loppet är kört och att USA kommer lämna Afghanistan efter exakt 20 år av strider som förvandlades från en snabb hämndaktion mot terrorsekten Al-Qaida till ett evigt krig som tre olika presidenter fick ärva. Afghanistan har ännu en gång kommit att bevisa sig som en administrativ omöjlighet för världens i sin tid mäktigaste land, och de amerikanska kostnaderna har växt sig större i finansiella mått än för hela återuppbyggnationen av Europa efter andra världskriget, och i människoliv räknat fatalare än något annat pågående krig med amerikansk inblandning. Hur blev det så här, varför har Joe Biden bestämt sig för att just nu, till slut, dra USA ur det sitt längsta krig, vad blir konsekvenserna för maktordningen i den sköra och allt geopolitiskt hetare intressantare regionen, och hur ska det gå för afghanerna? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Avsnittet är Sponsrat av IG: https://www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En geniförklarad finansman gick ur tiden den 14 april 2021. Ja, geniförklarad är kanske att ta i, för det epitetet kom att bytas ut 2008, när Bernie Madoff och världens genom tiderna största finansskandal avslöjades för en hel värld. Omfattningen var enorm, och de skinnade offren fanns i alla världsdelar. Vem var han, hur blev det möjligt för honom att upprätta det största pyramidspelet i historien och vad kan vi lära oss av det i en tid av börshajp, uppköpsskalbolag och kryptovalutor? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Detta avsnitt är sponsrat av IG: https://www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Tidigt i den coronavirusutlösta krisen dammade lobbyister i alla läger av sina kostymer och begav sig till Rosenbad, Vita huset och andra makthögsäten för att vädra sina påverkansidéer i akt och mening för att skapa nödvändig förändring. Inte bara för att förkorta krisen och rädda oss från katastrof, utan också för att tjäna affärsmässiga intressen. Trenden var också tydlig när vaccinvinden vände: Det enda budordet var spendera. Spendera, spendera och spendera världsekonomin in i en ny era, men varningsropen dröjde inte om risken för att en överstimulerad ekonomi snabbt förvandlas till en värre plåga än pandemin själv. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det här avsnittet tar fasta på den katastrof många tror, eller kanske felaktigt förletts att tro, att vi är fortfarande är mitt uppe i.

President Joe Bidens gigantiska infrastrukturförslag har beskrivits som en satsning som bara går att genomföra max en gång per generation, när nu landet ska byggas samman med satsningar värda tusentals miljarder dollar. Trots att de direkta rörelserna på finansmarknaderna var relativt måttliga i samband med att satsningen presenterades så kan paketet få enorm betydelse för hela världsekonomin och hota den globaliseringsrörelse som ägt rum de senaste 40 åren. En häftig debatt har redan tagit fart, och skatteaversiva republikaner avskyr idén om att pumpa in de skattefinansierade stöden. Men varför? Hur kan det dras så stora växlar på förslaget, som väl egentligen består av att bygga amerikanska broar och vägar?... Eller är det något i det finstilta som triggat Republikanerna att kalla planen för "en trojansk häst" ämnad att förverkliga Demokraternas agenda även om man i framtiden tappar makten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. Jag är programledare och heter Martin Nilsson och i dagens avsnitt ämnar vår halvkrasslige utrikesredaktör Joakim Rönning få oss å förstå att den aktuella infrastrukturagenda utgör en mystikomgärdad politisk alkemi, som faktiskt också får liberala globaliseringsivrare ur de egna leden att sätta i vrångstrupen.

Enron, Lehman Brothers, Long Term Capital Management, Wework och Wirecard. Det ständiga tillflödet av nya finansskandaler tycks aldrig sina och deras magnitud brukar tas som en föraning om var i cykeln girigheten befinner sig. Att döma av de senaste veckorna börjar vi närma oss ett crescendo, när namn som Greensill och Archegos Capital läggs till i turordningen där banksektorns sorgebarn, via investmentbolagens mest utskrattade kollega, ännu en gång inte kunnat hålla sig undan att riskera hela det finansiella systemet i nya fall av hutlöst överilad riskbedömning som lett till imploderade portföljer. Vad håller dom på med, och varför blir dom inte bättre? Eller har dom blivit det och vi har ett större problem i finanssystemet, där farhågan nu lyder att en liten gnista i en kollapsad hedgefond tänder en skogsbrand både inuti och utanpå hela det finansiella systemet? Ja, frågetecknen är många, men här för att räta ut dem är utrikesredaktör Joakim Rönning, som förhörs av programledaren Martin Nilsson i podcasten som heter FollowTheMoney. Det är en podcast om makt, storfinans och börsen. OBS! Bill Hwang heter egentligen Hwang Sung Kook och är... Precis som Joakim säger från första början: sydkorean.

FollowTheMoneys NÖDPODD - om en specifik nyhet som inte låter sig vänta till nästa vecka. Det stolta svenska snabbmodeundret H&M har aningslöst råkat trampa rakt in i makropolitikens minerade slagfält. Börsvärdet har friserats med flera miljarder på grund av ett ställningstagande för mänskliga rättigheter och ett minoritetsfolk i en närmast okänd kinesisk provins. Händelseutvecklingen var blixtsnabb i början på 2021 års tolfte vecka, när det kinesiska kommunistpartiet plötsligt slog till mot det svenska snabbmodebolaget propagandavägen, med en viral nätmobb och bojkott som följd. Hur blev det så här, och hur ska västerländska bolag bete sig i den absurda verklighet där risken är överhängande att å ena sidan hotas av sanktioner från väst för medverkan till människorättbrott, men å andra sidan risker att den fruktade konsumentvreden i världens största konsumentmarknad vänds mot dem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. För en utförlig bakgrund till Kinas H&M-bojkott rekommenderas avsnitt 61.

Handelskrigets tidevarv sattes på paus lagom till dess att pandemin tog strypgrepp om världsekonomin i februari 2020. Men sedan den närmast nothingburger-lika lösningen till handelsavtal mellan världeskonomins stormakter USA och Kina kom på plats har Vita huset fått en ny boende. Utan Donald Trump vid rodret trodde många på en mjukare linje mot Kina, en uppluckring visavi EU och ännu hårdare tag mot Ryssland. När geopolitikens kvarnhjul väl rullades igång av Bidenadministrationen satte globaliseringshungriga kinesiska diplomater dock i vrångstrupen. Vad är det som väntar nu, när USA ska återupprätta sin roll som världsdemokratiernas anförare mitt i en vaccinstrid med allierade, när hotet mot bristande mänskliga rättigheter hos flera viktiga handelspartner ska balanseras på samma knivsegg som tillgången till våra livsnödvändiga leverantörskedjor? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Får det lov att vara ett kattklipp för ett par hundra tusen dollar, eller en kryptoslant ämnad för barnspel, som råkat värderas upp med 30.000 procent? Jodå, nu när även den digitala världens tillgångar bjuds ut till försäljning via den röriga blockkedjan i en tämligen håsad kryptomarknad så står budgivarna naturligtvis på kö och vaskar sina bitcoins, samtidigt som gammelpersonerna från andra sidan av det ekonomiska spektrat rycker ut med pekpinnarna i högsta hugg och försöker låta så trovärdiga det går i ämnet NFT. Non-Fungible Tokens har nu blivit sinnebilden för den yngre generationens digitala livsföring. Men... Har det gått för långt, och kan hela den digitala ekonomin bara vara trams? Så klart inte, menar utrikesredaktör Joakim Rönning, som likt nån annan Carl Bildt-digitalist tagit på sig att förklara den här schismen och det virtuella dagis som ska vara vår uppkopplade framtid. Och jag, som är programledare i FollowTheMoney, heter Martin Nilsson, och jag är ju klart yngre och kommer fylla igen samtliga fem åren av generationsglapp.

Var allt ett missförstånd? Uppgång i den amerikanska 10-årsräntan skulle ju bära med sig börsras så som den panikslagna retoriken från februari och inledningen av mars tycktes påbjuda under 2021... Var själva utgångspunkten verkligen sann eller bara ett skrämskott från dem vars panikstinna röster fann klangbotten i okunniga öron som aldrig hört talas om begreppet "sektorrotation" förut? Mitt i den börsbild som målades upp som ytterst skör och osäker under den hastiga ränteuppgången i pandemins slutdel, så låg de nya rekorden plötsligt bara där, och inte bara aktier utan också bostadsmarknader och obligationer handlades uppåt på hopp om ekonomins återhämtning från pandemikrisen. Men kunde det verkligen vara vettigt, att allt blev dyrare, utom möjligtvis techaktier som nu skulle bli markant billigare? Kanske, men inte nödvändigtvis, hävdar i alla fall utrikesredaktör Joakim Rönning, som vanan trogen inför det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, gått på djupet med historien och tittat på kapitalmarknadernas samspel med recessionshärjade ekonomier på väg upp ur kriser, krig, pandemier och annat elände. Och jag, som heter Martin Nilsson, har till uppgift att undra vad som kan hämtas därur: Är det ett inflationskaos, en oändlig skuld till barnbarnen eller bara sedvanlig chockterapeutisk upprustning som för oss vidare in i ett nytt tidevarv av elände och konflikt?

Räntedemonen och inflationsspöket har blivit den nya dynamiska duon på Wall Street, där rekordnoteringar nu plötsligt tycktes hotade av en hastig uppgång i den amerikanska 10-årsräntan som fick investerarna att ställa sig på bromsen - för att kort därefter byta fot igen och ånga på mot nya rekord. Det var en snårig debatt som utspelade sig mellan inflationister och deflationister. Vem ska man tro på - är världsekonomin på väg mot överhettning, hyperinflation och kollaps, en 30-årig konjunktursänka lik Japans eller ett mellanting? Något som i alla fall var tydligt var att pedagogiken sviktade när kreditmarknadernas samspel skulle dryftas och förklaringen ges om var värderingarna var på väg - och kunde det vara så att det pigga svenska fintechbolaget Klarna på ett närmastinverterat sätt kunde bidra till att knäcka gammelekonomernas och centralbankirernas deflationscase? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En grön våg sköljde under slutet av 2020 in över världens börser, men det dröjde inte innan frös till is under den osedvanligt kalla vinter som inledde 2021 med storskaliga strömavbrott på hela norra halvklotet. Medan svenskarna i ett uppmärksammat nyhetsinslag fick förslaget att avhålla sig från dammsugning under de kallaste dagarna för att hantera en hastigt uppseglande strömkris noterades en raketuppgång om 10.000 procent i Texas elpriser. Dessutom följde en häftig efterföljande prisstegring på inte bara olja utan också på världsmarknaden för URAN, vilket gav ny vind i seglen åt den så frejdigt urkorkade kärnkraftsdebatten! Ja, korkad, det menar i alla fall Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning att den är, den här frågan som nu återigen är på tapeten på flera fronter i både det stora och det lilla, med allt från Irans atombomb till Rinhals 1. Vad innebär den egentligen för vår värld, vårt klimat och vår ekonomi, den enligt vissa mänsklighetshotande och enligt andra livsnödvändiga kärnkraften, och kan det vara så att det till syvende och sist är kärnkraften som petar hål på den så kallade ESG-bubblan som många menar bildats på börsmarknaden? Det här är FollowTheMoney, som förutom Joakim Rönning också görs av programledaren Martin Nilsson, som förbereder sig som bäst på det nukleära drevet just som de tar upp detta röda skynke för svenskarna och viftar hejvilt.

De skenande värderingarna på aktiemarknaden har föranlett att den enda anledningen att vara negativ är att ingen annan är negativ. Så sammanfattade Bank of Americas chefsstrateg utfallet av den högt eftertraktade förvaltarenkäten i veckan. Trots att det breda New York-indexet S&P 500 slår rekord efter rekord anser fler än en fjärdedel av förvaltarna att vi bara är i början av en positiv börscykel samtidigt som blott 17 procent sliter sitt hår och anser att vi befinner oss i en bubbla. Men finns det någon egentlig förklaring till vad det är som leder till att känslorna tar överhanden i marknaden och vilken bubbla ska vi i så fall jämföra med den här gången? För kan verkligen extrapolationen av de trender som tagit fart med digitalisering och stimulansåtgärder efter pandemin ta oss någonstans i fråga om att bedöma utvecklingen framåt eller har coronaviruset fört oss in i en ny börsverklighet där endast bärkraften från centralbankernas stödhjul räknas? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som påstår att det väl egentligen omöjliga jobbet med att värdera tillgångar... faktiskt inte alls är omöjligt, utan kan följa i alla fall teoretiska lagar.

Det blev ingen finanskris av 2021 års inlednings mest omskrivna finanshistoria. Det nätforumsinitierade så kallade Reddit-fenomenet lyckades förvisso välta en och annan hedgefond men bankerna och systemet i sin helhet stod pall för attackköpen i av analytikerna underkända småbolag som Gamestop och AMC Entertainment. Något som däremot blev tydligt under årsinledningen var att klyftor tycktes sätta allt mer avtryck i marknaden och finansvärldens diskussionsklimat, inte bara via Reddit. Allt fler röster hördes kring att ett nu-eller-aldrig-scenario uppstått där glidningen mellan finansfantasins svällande förmögenheter och den realekonomiska zombieverkligheten oåterkalleligt skulle komma att framkalla en social härdsmälta som skulle leda till en rekonstruktion av hela begreppet pengar. Och mitt i alltsammans beslutade sig ett av världens just nu största företag för att växla in stora delar av den dollarstinna kassan till bitcoin. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig, Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Det började som en skakning på Wall Streets nedre däck, där Reddits Wall Street Bets-tråd skulle ta tillbaka makten till folket efter århundraden av skattefinansierade räddningar, och snart var av analytiker dödsdömda bolag som Gamestop plötsligt den mest ägda utländska aktier även bland svenska småsparare. Wall Street-skeppet började också ta in vatten, när hedgefonderna stjälptes via en aldrig tidigare skådad blankarbränning, innan silverblankande storbanker skulle bli nästa dominobricka att falla på vägen mot det stora slaget mot centralbankerna själva - där de förlegade papperspengarna skulle krossas och bytas ut mot ett framtida finanssystem upprättat kring bitcoin. Eller, hur var det egentligen? Ville Reddit inte sänka silvermarknaden, vad var konspiration och vad var verklighet i den massmediala sagan, och vem skulle egentligen sitta kvar - bortkollrade när Gamestop-memer blandades med finansvärldens lingo om naked shorts, gamma squeeze, spoofing och long-call-ladders - när skeppet till sist gick under? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson, och här för att sprida ljus över det just nu enda diskussionsämnet på finansmarknaden just nu har jag med mig den utbrände utrikesredaktören Joakim Rönning, som plockar upp dirigentpinnen igen efter en vecka av omåttligt folkligt intresse för STONKS-marknaden!

De senaste dagarna har börsens vinnarlista sett gammal och trött ut. Inte för att året börjat annat än starkt för Wall Street och övriga världsmarknader, men för att flera dagar prytts av en helt annan flora av techbolag än vi vant oss vid. Mystiska rusningar i butikskedjan Gamestop och före detta mobitelefontillverkare som Blackberry och Nokia fick initialt analytiker att slita sitt hår, innan ett nytt digitalt fenomen skulle komma få all uppmärksamhet. Nätforumet Reddit tillskrivs orsaken för koordinerade allt-eller-inget-satsningar som slagit undan benen och lyckats bränna blankarna på bål i jakten på att boosta aktier och möjliggöra återbetalning av sina studielån. Ja, så dumt har det faktiskt blivit, men är det något nytt egentligen? Nä, i alla fall inte enligt utrikesredaktör Joakim Rönning, som gör den här podden som heter FollowTheMoney tillsammans med programledaren Martin Nilsson. Det är en podcast som handlar om makt, storfinans och börsen, och i detta avsnitt reder vi ut om det bara är ett gammalt fenomen klätt i en lite modernare skrud eller om det faktiskt hotar marknadernas trovärdighet på riktigt.

Elbilstillverkaren Teslas enorma uppvärdering har varit svår att värja sig ifrån det senaste året, då bolaget blivit själva ledstjärnan för hur klimathausse och en potentiell bubbla i miljöaktier kan se ut. 800 kursprocent senare har nu strömhopp ägt rum bland tidigare skeptiker och även flera av de tidigare allra mest permanenta belackarna har vänt kappan efter vinden samtidigt som de tidigast frälsta gått från att en tillvaro i finansvärldens utvisningsbås till att bli några av branschens mest eftertraktade kommentatorer. Vad var det som hände egentligen, fanns det någon hemlighet bakom de utskrattades stora triumftåg? Johodå, det gör det så klart, och det var inte den så kallade förbränningsmotorns död, hävdar i alla fall Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning. Han är ju den ena delen av den duo som också utgörs av Martin Nilsson, bakom podcasten FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. I det här avsnittet ska vi prata om en sällan skådad hajp, om en bolagsledare som gått från nättroll till världens rikaste man och om hur nästa stora hajp nu riggas av den tidigare nämnda så kallade clownfalangen av analytiker som blivit profeter.

Den som är satt i skuld är icke fri, är ord som blivit närmast bevingade i Sverige efter att ha lämnat socialdemokratiske statsministern Göran Perssons läppar år 1997. Statskassan hade då sanerats för att "rädda landets ekonomi". I alla fall enligt Göran Persson. Stabila finanser i botten och att var man och kvinna är skyldig att lämna tillbaks det som lånats är en hörnsten och ett moraliskt rättesnöre av närmast religiös art i våra samhällen i dag. Hur kan det vara så, samtidigt som vi kombinerar världens mest skuldsatta globalekonomi och i-länder som i princip saknat tillväxt de senaste 10 åren med närmast dagliga börsrekord som få vet vad de egentligen bottnar i, samtidigt som världen är på väg att kvävas i klimathotande koldioxid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I dag ska Sveriges trendigaste podd prata om pengar som blivit religion och ett djävulens kreditsystem som hotar att ta livet av vår gemensamma valutagud och allt det vi drömmer om.

Ett scenario med hastigt ökande varupriser är ständigt ett av de främsta hoten mot moderna ekonomier. När samhällen ska återhämta sig från det fundamentala skitår som var 2020 fanns dock nätt och jämnt några sådana farhågor alls med i bilden. För trots att pandemin ryckte inte bara liv och lem från oss, utan också en hel del trovärdighet rörande det finansiella systemet. Börserna rusade ikapp till nya rekord trots att eländet och separationen från den fundamentala realekonomin på gator och torg utkristalliserade sig tydligare än någonsin. Rekordstora penningsummor hade tryckts upp för att rädda systemet, men det var få som förstod var pengarna egentligen tagit vägen. Hur gick det ihop, att ingen egentligen oroade sig för att något illavarslande låg dolt i sambandet som fått alla tillgångars värden att stiga, förutom värdet på pengarna själva? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet ska vi försöka klara ut just det ovan nämnda och ge lösningen på gåtan om de skenande priserna på aktier, bostäder, guld, silver och bitcoin - och FRAMFÖR ALLT vad det faktum att världens rikaste kines Jack Ma plötsligt är spårlöst försvunnen (jodå, just han, e-handelsbolaget Alibabas grundare som vi ju känner från bara några avsnitt tillbaka) kan säga oss om var vi är på väg.

2020 blev ett år av mastiga börsuppvärderingar i tillväxtaktier och digitala bolag där i princip samtliga i toppen av vinnarlistorna också gjorde enorma förluster. Parallellt med de vinstlösa vinnarna konstaterades de klassiskt välansedda börsvärderingsmetoderna helt ha kommit på skam och många förklara de så kallade "nyckeltalen", grunden för fundamentalanalysen, för döda och daterade. De så kallade värdeinvesterarna, med förgrundsfiguren Warren Buffett i spetsen, fastnade i björnidet under hela 2020, när marknadens aktier blev allt dyrare och den vinst som kan väntas per investerad krona föll allt längre från vad vi brukade kalla för verkligheten. Hur blev det så här? Vad var det egentligen som hände under 2020 - och är det en ny normal vi måste anpassa oss efter, eller kommer de konservativa investmentmogulerna snart säga vad var det vi sa när andra försöker resa sig ur spillrorna av en stundande bubbelsmäll och finanskrasch? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En hemlig underrättelseoperation från fientlig makt har orsakat en osynlig inre blödning i de säkerhetsklassade informationssystem som upprätthåller USA:s och Europas ordning och säkerhet via myndigheter och storföretag. Det låter som ett filmmanus, inledningen på en mardrömslik science fiction-thriller kanske, men nu har det faktiskt hänt. En spionageattack så stor att den till och med skulle kunna ha hotat världsfreden har inträffat. Som tur är har attacken skett inuti maskinernas cyberrymd, där nu IT-forensiker jobbar dag och natt med att spåra upp och kasta ut angripare som under lång tid haft tillgång till stats- och bolagshemligheter. Vilka är det som brutit sig in och stulit data från regeringar, säkerhetstjänster och utländska så väl som svenska börsbolag, utan att de flesta av de ens vet om det själva ännu trots att det gått flera veckor sedan avslöjandet? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet pratar vi om den eventuellt värsta och mest framgångsrika hackningskampanjen i modern tid.

"Brexitkaoset är över oss!" Det är ord som skrivits ut så många gånger att väl nästan ingen längre orkar bry sig. Men ändå vore det näst intill oansvarigt att inte prata om det just nu, och hitta motiveringen till varför åt alla som på grund av att brexitförhandlare från såväl EU och Storbritannien ropat vargen kommer så många gånger känner att det nog egentligen inte ens spelar någon roll. Kanske finns svaret på varför i frågan om roll - för visst har väl Storbritannien svårare än nånsin att hitta sin plats i världen just nu? Vad hände med det en gång så väldiga riket, världshistoriens största imperium, och vad händer med dess pålitligt stabila pund när brexit väl är klart? För någon gång blir det väl det? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

De östeuropeiska EU-medlemmarna Ungern och Polen, två forna Sovjetstater som de senaste åren tagit formen av allt mer radikalt konservativa motståndare till det liberala västs inflytande, har satt sig på tvären och hotar fälla den gröna EU-budgeten i sin helhet. Den har kallats EU:s Green new deal - en Marshallhjälp för att dra blockets ekonomi upp ur coronapandemins spillror med gröna satsningar värda 750 miljarder euro - och allt såg ut att vara klart. Men sedan hände något och nu står det största stödpaketet i regionens historia och faller med ett tillhörande krav om mänskliga och demokratiska rättigheter för mottagarländer och alltsammans skylls på finansmannen George Soros. Men, vem är han, den så konspirationsberyktade finansmannen? Vad väntar nu för ett EU som ännu inte ens hunnit igenom brexitkalabaliken - är regionen på väg att splittras för gott? Och vad händer i cleantechsektorn om alla de investeringar som skulle kanaliseras in från budgeten nu helt uteblir? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

FOLLOWTHEMONEY BEKLAGAR SVAG LJUDKVALITET DETTA AVSNITT! VI ÄR SNART TILLBAKA I DEN VANLIGA STUDION! Tillträdande president Joe Bidens har presenterat sitt kabinett och av beskedet att döma kommer amerikanska centralbankens första kvinnliga ordförande och första kvinnliga finansminister vara samma person. Janet Yellens namn är inte okänt för någon med makroekonomiskt intresse efter hennes år som Federal Reserves ordförande - hon älskas av Wall Streets bankirer och är också ett aktat namn inom akademin. Men hur kommer hennes finanspolitik se ut, när hon återinträder som en av världsekonomins mäktigaste på andra sidan av den ridå som ju i alla fall till dess att Donald Trump blev president varit en helig gränslinje mellan Vita huset och Fed: Kommer barriären nu monteras ned? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, här för att reda ut vad som väntar av det vi härmed myntar som Yellenomics.

I en allt tätare handelskonflikt mellan Kina och väst har den demokratiska fyrbåken Hongkong haft världens blickar vända mot sig sedan protestvågen blossade upp under 2019. Upplopp och våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och kravallutrustad polis pågick i staden i över ett år till dess att Pekingregimens hårda nypor till sist kväste yttrandefriheten. Kommunistpartiets stärkta grepp märks nu också av inom Hongkongs finansvärld, något som inte minst Kinas motsvarighet till Klarna blivit varse. Men trots att det rekordnoteringsaktuella fintechbolaget, som heter Ant Group, fick känna på riset så har effekterna hittills varit långt ifrån lika förödande som många hade trott. Fokus riktas nu mot Taiwan, där en mångårig demokratirörelse mot Pekings högljudda protester hävdat att ön är ett eget land som inte alls tillhör Folkrepubliken Kina. Kan alltihop kanske tas som ett omen om en pågående rörelse i världsmaktsordningen där västvärldens och demokratins ekonomiska maktsställning till slut faller med början i det maktvakuum som ett omstritt amerikanskt presidentval försatt oss i och ett Kina som nyss var ett u-land sätter globalekonomin i ett totalitärt skruvstäd? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Tvärt emot vad många hade förutsett lättnadsrusade världsbörserna ikapp sedan det amerikanska presidentvalet klarnat och Joe Biden ställt sig på tröskeln till Vita huset. Det inbördeskrigsscenario som många befarat besannades inte, i alla fall inte direkt, och trots att vapnen skramlade i det rättsliga efterspelet fanns det veckan efter folkomröstningen få bedömare som trodde att Donald Trump skulle kunna hålla sig kvar vid makten. Hur blev det egentligen så, och vad var det som gjorde att valet inte utmynnade i börskaos - trots att läget länge var just tämligen oklart. Och vad är det som nu väntar den icke-återvalde presidenten, det parti han gjort till sitt och världens största ekonomi? De frågorna ställs i det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Makthungriga databolag som Facebook, Twitter och Google, bolag som tagit makten över det skrivna ordet, har kommit att bli en hätskt omdebatterad fråga i den valrörelse som nu nått sitt slut och medialandskapet utgörs av mer svårnavigerad terräng än någonsin. Osvuret är alltid bäst, så Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson nöjde sig med att konstatera att när avsnitt 42 släpptes så hade det kunnat stå klart vem som blir USA:s president de kommande fyra åren. Och om man skulle tro på den fria världens ledare –president Donald Trump - så hade han redan vunnit långt innan de avgörande rösterna ännu hade räknats. Vad som samtidigt stod desto klarare var att valets aktörer – kandidater så väl som möjliggörande institutioner och media - skulle komma att anklagas för att i ondo ha försökt eller lyckats otillbörlig påverkan av amerikanska väljare med på vägen till valurnorna. Debatten om påverkan av väljare och till och med hjärntvätt av amerikaner startar knappast här och nu. Inte minst med Cambridge-Analyticas ökända Facebook-propaganda till Trumps förmån 2016 i ryggsäcken, och dessutom med en lång historia av de amerikanska underrättelsetjänsternas science fiction-försök att hitta ett sätt att styra människors tankeverksamhet. Finns det en koppling däremellan, som förklarar varför USA:s politiker numer rent av hatar rollen det utskällda och datamaktshungriga Sillicon Valley utgör i kampen om väljarna, och som i kombination med dunkla myndighetskontakter gör att de folkvalda får svindel? Ta på er foliehatten så ska vi se om utrikesredaktör Joakim Rönning kan klä av er densamma, i avsnitt 42 av FollowTheMoney: Hjärntvätt i Vita huset med Twitters Rasputin. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och börsen där Martin Nilsson agerar programledare.

Om vi tar i från tårna kan vi säga att de digitala pengarna snart är här och att det härmed gryr en omstöpning av det finansiella systemet som är så fundamental att världen inte sett maken till det sedan Bretton Woods och guldmyntfoten lades på historiens soptipp - och covid-pandemin är som vanligt att beskylla. I spåren av att fenomen som kryptovalutor och bitcoin, anarkokapitalister och decentraliserad finans tonat fram de senaste åren har nu yrvakna centralbanker världen över skyndat till med pilotprojekt för att också tillse statliga alternativ för e-kronor och digitala dollar. Jo då, Sverige och Riksbanken var trots allt piggast - och skrattades ut - men sedan kom pandemin och de svårdistribuerade stora stödåtgärderna med den. Är digitala centralbankspengar lösningen? Eller handlar det här avsnittet bara om en yrvaken reaktion FRÅN OSS på att flera av världens stora fintechbolag nu rusar in i kryptomarknaden och skjuter upp Bitcoin till de högsta nivåerna på flera år? Ja-a, lyssna så får ni väl se, det här är i alla fall FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Amerikanerna går till val om några veckor, och samtidigt som coronapandemin rasar har frågan om presidentskapet seglat upp som i alla fall den näst mest betydande för världsbörsernas fortsatta utveckling. Wall Street tycks ha vänt hoppet mot Demokraternas Joe Biden, samtidigt som andra lyfter fram att president Donald Trumps skattesänkningar är vad som ska fortsätta elda på uppgångstrenden. Samtidigt har många lyft fram att de stimulanspaket som troligtvis väntar om Demokraterna avgår med segern kommer gynna börsen. Men börsens framtid kanske blir helt sekundär i ett större scenario, om vi närmar oss den historiska brytpunkt som det nu varnas för efter en vår av splittring, protester och en president som tycks kommendera högerextremister att "göra sig redo" inför valet. Samtidigt som finanstyckare riktar fokus mot vem som är bästa börsalternativet har nämligen olyckskorparna börjat varsla om hög risk för en stökig maktöverföring där den yttersta risken är ett inbördeskrig i världens mäktigaste demokrati. Därför ställer sig FollowTheMoneys programledare och utrikesredaktör Joakim Rönning frågan: Vart är USA på väg egentligen, och hur påverkas börsen vid olika valutfall och därigenom också våra stora svenska bolag? FollowTheMoney är Nyhetsbyrån Direkts podcast om makt, storfinans och börsen.

I början av året varnade Opec för att priskraschen i olja kommer väcka sovande konflikter till liv i redan krigs- och korruptionspräglade regioner med stora oljeintressen. Varningen var inte då riktad särskilt mot Kaukasus, där högintensiva strider nu blossat upp mellan grannländerna Azerbaijdzjan och Armenien. Striderna har redan vållat hundratals dödsoffer, inklusive civila, och väckt intresset hos makthungriga stormakter. Men vad handlar alltihop om, och vad har den så här års alltid lika aktuella Nobelkommittén egentligen för koppling till den krutdurk som efter hundratals år av söndring och förhärskande nu har exploderat? Jo då, det finns en tydlig sådan, och den hittar vi som vanligt genom att FollowTheMoney, som Nyhetsbyrån Direkts podcast heter, och den görs av programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Rättelse: Joakim blandar ihop namn och nämner fel broder Lundin i avsnittet. Den som berörs i avsnittet är inte Lukas Lundin, utan Ian Lundin, ordförande i Lundin Energy.

Krisen är uppfinningarnas moder, brukar det heta, men det var nog få som trodde att den pandemi vi var mitt uppe i under 2020 skulle bädda för renässans och innovation på marknaden för börsnoteringar. Intresset för att notera bolag kyldes ned till permafrostnivå i vårvinterns börskrasch, men sedan dess har den snabbt blivit hetare än helvetet, och nu flockas inte bolagen längre bara kring konventionella noteringsformer med investmentbankirerna hack i häl. Finansvärldens intresse för direktnoteringar har uppnått en så hög intensitet under året att de så kallade uppköpsskalbolagen har fått börsklippare att tvingas fylla på ordförrådet med akronymer som SPAC och DPO. Uppköpsskalbolag – som ibland tyckts ta in bolag som inte är så mycket mer än just tomma skal. Låter det krångligt? Det är det också, men här för att reda ut begreppen finns FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med mig Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Antalet dömda för insiderbrott i Sverige har de senaste åren varit lätträknade. Det har däremot inte insiderhärvorna och antalet personer som figurerar i utredningar kring den lilla andelen av alla fall som tas upp av ekobrottsutredare. Fenomenet är förmodligen det idag vanligaste ekobrottet i finansmarknadens kontorsmiljöer, men ändå omgärdas det inte sällan med en air av djärv slughet som det inte alltid ses ner på i finanskretsar. Varför är det så, och varför fälls så fruktansvärt få som grips mot misstanke för att ha gjort sig skyldiga till det kanske största hotet mot trovärdigheten i vårt finansiella system? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Med 10-talets börsrusning i ryggen har de giriga skojarna stått på kö för att sätta bluffbolag på börsen. Därmed har också jaktmarkerna för det moderna ekosystemet av börsgranskare växt explosionsartat. Men det är inte bara media och myndigheter som avtäcker och avslöjar bedragarna. Floran av blankare, som tjänar pengar på kursnedgång i enskilda aktier, har blivit en ofta bespottad krets. De senaste åren har fenomenet dock skördat uppmärksammade framgångar och vält omkull multimiljardbolag på löpande band. Faktum är att en blankarfirma kommit från ingenstans, blivit hetaste nyhetsstoff och raderat ut stora börsvärden den senaste veckan. Vilka är dessa bolag som lurar brallorna av oss, och vilka är blankarfirmorna och hedgefonderna som står på andra planhalvan? Och framför allt: Hur kan man ställa sig bakom påståendet att dom båda faktiskt är nödvändiga? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Det har under den senaste tiden brutit ut appkrig på flera håll i vår omvärld, där teknikekonomin nu plötsligt blivit en högst väsentlig del i arsenalen av bestraffnings- och sanktionsåtgärder mellan länder. Till och med i verkliga och dödliga strider, och alla tycks rikta dessa vapnen mot Kina. I dagens avsnitt ska vi prata om vad som hände den 15 september 2020 - som pekats ut som dagen d för Huawei och Tiktok. Det rör sig inte bara två av världens hetaste techbolag, utan också två världsekonomiska fenomen som anklagas för att vara kommunistpartiets tentakler ämnade att ta maktgrepp över det digitala jordklotet. Eller är allt det bara lögn? Kan USA:s sanktionsangrepp mot Huawei och Tiktok - där världens största telefontillverkare nu i princip förbjuds tillverka telefoner - sluta i en självuppfyllande profetia där techbolagen drivs in i kommunistpartiets värmande famn? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Råvarumarknaden har återigen hamnat i blickfånget för flera av världens just nu mest aktuella maktdemonstrationer. Allra mest så med den väldiga grannen i öst i centrum. Jo, vi måste faktiskt tala om Ryssland igen, som nu återigen misstänks ha förgiftat oppositionens ledarfigur Aleksej Navalnyj. Och jo, det kan visst ha satt betydligt viktigare händelseförlopp i verket för hela Europa när dominobrickorna plötsligt satts i svang i diktaturgrannen Belarus. Vad är det som händer, och hur vågar vi påstå att Rysslands mest lömska förrädare inte heter varken Aleksej eller Vladimir? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. I dag kopplar vi greppet om en bångstyrig råvarumarknad som allt för länge hamnat i skymundan av oljan. Det är dags att prata om Ryssland igen. Det är dags att prata om världens just nu viktigaste rörledning, som löper utanför den svenska kusten genom Östersjön.

I mitten av 00-talet fick en fundamental kris världens då näst största ekonomi att gå i bräschen för allt vad djärva ekonomiska idéer kallades, allt det som i dag kallas modern penningpolitik. Årtionden av stagnation förbyttes i återhämtning, tillväxt och börsyra, men nu står Japan återigen inför monumentala vägval. Med en pandemi på halsen och en rad hotande konflikter i närområdet har landets reformivrande ledare - Abenomics-metodikens mästare - insjuknat och hastigt tvingats avgå. Världskänt både för sin konservatism och futurism samtidigt har förändringens vind blåst snålt över den stigande solens rike de senaste 30 åren och kunnat konstateras ha gett en närmast kuslig föraning om vad som väntar oss andra industrialiserade länder. Men vad händer nu, efter att premiärminister Shinzo Abe lämnat ett enormt hål efter sig i det motsägelsefulla Japan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det slutligen har blåst upp till storm och splittring innuti Japan och till öppen konflikt med dess allt mäktigare grannländer - konflikter som kan komma att drabba oss allihop?

Herraväldet över råvarorna har i människans hela historia utgjort skäl för maktkamp, krig och förödelse. Det var särskilt sant när vita män plundrade Afrika, men det är också sant idag, när dyrbara olje- och gastillgångar ständigt blir geopolitiskt sprängstoft. I handelskrigets tidevarv befarar många dock att en helt annan resurs än de mest förekommande nu ska hamna i konfliktlinjen. Det är en resurs som är avgörande för vår tids viktigaste teknikutveckling, där Sverige tidigare spelat en högst avgörande roll. Vad händer nu, om monopolistiska Kina triggas att stoppa export av ingredienser kritiska för modern omställning, från grön omställning och smart teknik till fred i världen? Det här är Follow The Money, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör, Joakim Rönning.

Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia.

Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Förvärvsaktiviteten i storbolagsvärlden brukar öka väsentligt i kristider och nu går ryktessnurran varm kring vilka bolag som ska giftas ihop som en konsekvens av coronakrisen. De senaste åren har dock en lång rad fusioner stoppats av myndigheter, vilket rört upp känslor inte minst i Europa. EU-kommissionen, som sitter på den exekutiva makten för att bevara konsumenternas intressen och främja en innovativ affärsmiljö i regionen, har utsatts för häftig kritik från både politiker och bolag som ansett att behovet av att effektivisera för att behålla konkurrenskraft står högre än risken att mångfalden hotas. Det bärande skälet är en kraftigt ökad konkurrens från delar av världen som saknar dylika grundvalar som EU och resten av västvärlden, grundvalar ämnade att stoppa monopolism och marknader som dikteras av totaldominanta bolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I dagens avsnitt ställs frågan om EU-kommissionen är på väg att hjälpa en kinesisk drake att bränna ner de klassiska europeiska konglomeraten efter pandemin, eller om det egentligen är USA som ruvar på det största hotet, ett hot som de senaste 30 åren fött fram en närmast total makt i kriget om den digitala världen

Trots offensiva satsningar, rika kassakistor och ett anrikt industriellt förflutet har Tyskland aldrig kunnat mäta sig med den övriga välutvecklade världen inom finans. Saken har inte minst kommit att bekräftas av de närmast kollapsade bankjättarna Deutsche Bank och Commerzbank, men under 2010-talet fick tyskarna förnyat råg i ryggen när det obskyra fintechbolaget Wirecard steg upp som en komet på den tyska finanshimlen. Wirecard har de senaste två åren haft en gjuten plats i det anrika huvudindexet DAX30 på Frankfurtbörsen, men samtidigt har rapportering utomlands väckt skandalrykten till liv - alltmedan den tyska finanspressen hållit knäpptyst. Sommaren 2020 briserade så bomben. Wircard, som skulle få plånböcker - papperskontanter och mynt - att försvinna ur var mans och kvinnas ficka, har nu i stället lyckades trolla bort pengar helt och hållet. I alla fall sina egna. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I avsnitt 30 berättas en sedelärande hisoria om tysk finans, preussisk ordning, stängda och rivaliteten i ett Finanseuropa som vissa nu hävdar kanske fått sin en egen Enron-skandal.

Under våren 2020 tävlade domedagsprofeterna om att ge den mest ödesmättade prognosen för det förfärliga depressionsår som väntade i spåren av coronapandemins härjningar. Men sedan hände något drastiskt. Framåt sommaren vände allt fler av belackarna raskt på klacken och spådde nu plötsligt betydligt muntrare utsikter, i alla fall för världens börser. Samtidigt stod många framträdande investerarlegender kvar med skägget i brevlådan och kallade uppgången för avskyvärd och spekulativ, vilket skulle rendera i rubriker om den mest hatade tjurrusningen någonsin efter att indexen klättrat tillbaka upp och i vissa fall förbi nivåerna från innan viruskrisen bröt ut. Vad är det som händer egentligen, och vad ligger bakom den avskydda uppvärderingen? Det här är är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Mitt i en coronapandemin som burit död och förödelse med sig, har dollartecknen växt sig allt större hos klimatinvesterare världen över. Vid sidan av armodet kring viruset har hoppet om en ny grön giv växt, med målet att totalrenovera energisystemet till en koldioxidfri framtid i skick att ducka annalkande klimatkatastrofer. Fordonslandet USA:s största tillverkare heter inte längre Ford och General Motors och när nu de frustande diesel-V8:orna byts ut mot el- och vätgasdrift har Tesla och nyss börsnoterade Nikola kommit ut på banan. Tesla och Nikola är till börsvärdet USA:s just nu största fordonsbolag, och börsrekorden har avlöst varandra. Elon Musks vision når dagligen nya höjder, men det är runt Nikola de allra största rubrikerna slagits upp, när frågetecknen rätats ut till utropstecken och börskursen dubblats sedan noteringen. Trots att bolaget ännu inte ens har någon serieproduktion är börsvärdet nu större än den framtida konkurrenten AB Volvo - som väl också satsat tungt i ett vätgassamarbete med största rivalen Daimler? De nordiska bolagen har trots USA-hajpen tyckts gå i bräschen - med börssuccéer som Powercell, Nel, Cell Impact och Metacon, som nu ska växla upp pilotprojekt till vad som alltmer börjar likna industriell verksamhet. EU har mitt i krisen gått i första ledet för att ge näringslivet stöd i klimatomställningen, medan USA blivit alltmer distanserat i klimatfrågan under en alltmer kritiserad president Donald Trump. Flera bolag, internationella som svenska, finns som synes med i loppet om vätgassuccén... Eller fiaskot? Jo, i det är vad som väntar, i alla fall om man ska tro på den nämnde batteriförespråkaren Elon Musk. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En någorlunda fri och hållbar framtid i Saudiarabien tycktes länge lika osannolik som en modern energimarknad utan ökenlandets till synes ändlösa rikedomar av det svarta guldet. Men i början av 2018, sedan en ung visionär blivit ny ledare över den gamla skurkstaten, anade västerländska investerare plötsligt en ny vår i Mellanöstern. Med tunga investeringar i flera haussade techbolag beskrevs den unge kronprinsen Mohammed bin Salman som en hyllad reformator, och även svenska bolag lät sig tjusas, strax innan journalistblod renderade i eftertankens kranka blekhet och en dominoeffekt av misslyckanden kring en allt mer impulsiv tyran. Det här är FollowTheMoney, en podcast om storpolitik, finans och den svenska börsen. I dag berättar vi historien om en kronprins uppgång och fall. Det är en historia om oljepengar, blod och ett fantasilöst näringsliv, och så funderar vi på om väst någonsin kommer se åt Saudiarabien med blida ögon igen, om allierade USA kommer att återvinna förtroendet, eller om nya allianser i världsordningen nu är på väg att formeras.

Med en mer stabil världsordning än någonsin har en övergång från den liberala demokratin tyckts närmast omöjlig de senaste 50 åren. Historien har dock lärt oss att stormaktstider alltid kommer och går och många bedömare spår nu att "Made in China"-konceptet snart inte bara är en intern kinesisk angelägenhet. Belackare mot den västerländska agendans hållbarhet hävdar att en ny vår av totalitär dominans av världsherraväldet med detta kommer att spridas österifrån, något som ger kalla kårar hos många liberaldemokratiskt fostrade västerlänningar. Men långt ifrån alla. I flera av EU:s grundarländer finns ett nyväckt och alltmer spirande intresse för det kinesiska. Folkrepubliken Kina har lika otvetydigt som plötsligt blivit en maktfaktor att räkna med inom teknik, kultur och affärsliv, med konglomerat som Huawei, Tencent och Alibaba. I en våg av investeringar, där pengar som genererats till landet från multinationella bolags fabriker, lägger Kina nu under sig storföretag och infrastruktur när kapitalet återinvesteras i hela världen. Vad är det som händer i världsordningen när Mittens rike nu sprider sitt evangelium? Riskerar den USA-dominerade västerländska demokratin att falla i censur och omskolning, samtidigt som en Pekingledd global Handynasti breder ut sig i både den fysiska och digitala världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och nyhetsbyråns utrikesredaktör Joakim Rönning. Avsnitt 26 handlar om regimspionage mot andra länders befolkningar, intellektuella stölder och om vad som står på spel när kontinenterna kopplas samman i en ny sidenväg.

Flera hjälporganisationer har de senaste veckorna hävdat att det coronavirusutlösta kaoset oundvikligen varslar om goda tider för det moderna slaveriet, där människohandlare och maffia står som vinnare på ena sidan av ekvationen, aningslösa börsbolag står på den andra och de allra mest fattiga och utsatta sitter fastklämda i mitten. Det är redan konstaterat att de svåra förhållandena i världsekonomin orsakar lidande för den reglerade vita ekonomin, i vars ställe den svarta ekonomin nu vädrar morgonluft och breder ut sig i det vakuum som skapats av pandemins härjningar. Näringslivets lönsamhetsförutsättningar pressas från flera håll och multinationella bolag med globala leverantörskedjor gör allt för att dryga ut vinstmarginalen. Trots att den humanistiskt inriktade trenden bland storbolagen är tydlig finns således också en ökad risk för nya skandaler i våra stora börsbolag, som trots hundrasidiga hållbarhetsrapporter ständigt ertappas med omänskliga arbetsförhållanden i utvecklingsländer. Hur kan det vara möjligt att världens största företag fortfarande brottas med samma problematik – slaveri – trots ett drygt århundrade av gemensamma fördömanden? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och börsen. I det 25:e avsnittet pratar programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning om maffians infiltration av den moderna ekonomin och om den grövsta organiserade brottsligheten som finns.

Rubrikmakare världen över lade pannor i djupa veck morgonen den 6 maj, när venezuelanska propagandister hävdade att militären slagit ned ett Vita huset-initierat kuppförsök. Kunde det vara sant? Flera amerikanska elitsoldater hade uppenbarligen gripits och paraderades nu i Venezuelas medier efter en nattlig eldstrid med flera döda längs kusten utanför Caracas. Enligt venezuelanska staten rörde det sig om militärer som varit ute efter att lägga vantarna på världens största oljereserv som vilat som en förbannelse under ett numer svältfött Venezuela. Men när krutröken skingrades var det en helt annan bild som tonade fram. Vad som utspelat sig utanför Caracas morgonen den 4 maj såg mer och mer ut som en skattjakt av privata lycksökare från ett säkerhetsföretag snarare än ett regelrätt invasionsförsök. Vad var de egentligen ute efter – priset på diktatorns huvud, oljan eller Rambolik ära och berömmelse? I avsnitt 24 av FollowTheMoney - en podcast från Nyhetsbyrån Direkt Martin Nilsson och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning - avhandlas den allra mest ljusskygga delen av försvarsindustrin, där det inte säljs vilka vapen som helst utan elitsoldater av kött och blod. Fenomenet i sig är ingenting nytt, men användandet av moderna legoknektar är i dag utbrett bland världsmakterna, där ljusskygga verksamheter som amerikanska Blackwater och ryska Wagner Group hyr ut tjänster till invaderande styrkor men verkar utan flagg och helt andra moraliska koder än reguljära trupper. Hur ser framtidens krigsindustri egentligen ut när världens fattiga länder söndrats och härjats av ett coronavirusutbrott som kanske öppnat för invasion av högstbjudande?

På några månader under pandemivåren 2020 steg priset på den ädlaste av de brett handlade metallerna allt närmare de högsta nivåerna på ett årtionde. Samtidigt som en viruspandemi spred skräck på finansmarknaderna och i princip alla andra tillgångsslag rasade, repade guldinvesterare mod och analytikerna tävlade i att ge den mest rosenskimrande utsikten för priset. Men sambanden var inte solklara och många ställde sig frågan om vad det egentligen är som väntar för vår viktigaste ädelmetall; alla valutors moder vars skimrande och förrädiska natur förtrollat människan in i allt från alkemisk genialitet till girig dumhet under årtusenden. Står ett nytt paradigmskifte för dörren, där bilden om det mytiska värdet ska blekna och så kallade säkra hamnar ska svämmas över i pandemins flodvåg? FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ett Damoklessvärd i form av ständigt tilltagande skuldbörda dinglade över världsekonomin långt innan pandemikrisen exploderade under våren 2020 och skulle återföra farhågor om att en dold skuldbubbla snart hotade att explodera. Något som till stor del förenade de båda systemhoten, viruset och skuldbubblan, var epicentret Kina varifrån coronaviruset började spridas vintern 2019. Kina var även mitt i riskzonen för en lika allvarlig smitta, som lika ofrånkomligt hotade sprida sig gestaltad av zombiebolag skapade av årtionden av återupplivning, där skulderna flyttats över till det kommunistiska enpartiväldets banker. Fanns risken för att en finansiell zombiepandemi skulle dra världsekonomin i en ofrånkomlig depression efter att det verkliga virusets härjningar lugnat sig, eller var alltsammans bara en illasinnad konspirationsmyt? I det senaste avsnittet av FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om finans, storpolitik och börsen, ställer sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning den nämnda frågan och funderar på om zombieföretag nu även riskerar bli ett faktum i väst när världsekonomins maktspelare räddar bolag från undergången och gör vad Kina gjort sedan marknadsliberaliseringen. Eller är det egentligen så att vi står mitt i apokalypsen, utan att vi ännu har förstått det?

Du vet var du hörde det först: Oljepriserna kan mycket väl vända till minus. I tidigare avsnitt av FollowTheMoney har det till synes omöjliga scenariot redan avhandlats - och skrattats ut - men på måndagen i vecka 17 blev skräckscenariot plötsligt till verklighet. Eller… hur var det egentligen? Det har blåst upp till en perfekt storm för det svarta guldet, där pinade innehavare plötsligt skänkte bort kontrakt och betalade för det, i akt och mening för att slippa att bli dränkta i fysisk råolja. Hur är det ens möjligt att något sådant kan ske, undrade många samtidigt som allmänmedier världen över flashade ut nyheten utan att närmare bistå med förklaring av hela den komplexa bild som gjorde det möjligt. Pannor har dock lagts i djupa veck även hos oljehandlare och analytiker för att uttyda orsak och verkan - och inte minst för att spå när den historiska krisen kan nå en botten i graferna. Och när den geopolitiska kartan ritas om efter krisen - är oljeberoende diktaturer, länder och kartellorganisationer som Saudiarabien, Ryssland Opec ofrånkomligt körda i botten? I det dagsfärska avsnittet av Nyhetsbyrån Direkts podcast FollowTheMoney, med nyhetsankaret Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, kan du höra mer om vad som egentligen pågår i världens största råvarumarknad.

Ända sedan Platons dagar har det sagts att den nödställde ofta blir ovanligt uppfinningsrik. Under pandemivåren 2020 verkade kärnan av det synnerligen begagnade ordspråket mer aktuellt än någonsin, när företag och hushåll skulle räddas undan från något som bara veckor tidigare närmast upplevts som en omöjlighet: En epokgörande ekonomisk depression, massarbetslöshet och stagnation. Men vad var det för idéer som slog rot och vad var det för begrepp som skulle födas fram i viruskrisens paradigmskifte? Ekonomin går genom cykler - långa så väl som korta - och när centralbanker tömt sina arsenaler med kraftiga stödköp i marknaden och räntesänkningar till under nollan så ställdes frågan: Vad skulle bli nästa penningpolitiska vapen. Analytikerna varslade om att pandemin banat väg för deflation kombinerat med stagnation - ett scenario som det till skillnad från den motsatta stagflationen saknas ett beskrivande ord för. Hur ser en modernare penningpolitik ut egentligen, och vad var det som ledde dithän att ett skifte såg ut att komma allt närmare, där andra nyord som helikopterpengar och medborgarlön tedde sig allt verkligare. Och är det så som det har sagts: Att den uppfinningsrikedom som föds i nöd alltför ofta frambringar farliga idéer?

De finansiella stödpaketen stod som spön i backen under en pandemikatastrof som tornade upp sig under den absoluta inledningen av 2020-talet. Goda råd var dyra och likt så ofta i tider av kris uppmätta i skattepengar som skulle fördelas till de nödställda. Världen över skyndade regeringar till med lån ämnade att rädda de bolag som plötsligt stod några veckor från konkurs. Den ekonomiska härdsmältan var verklig och kännbar för alla parter i det finansiella systemet, från utdelningslösa ägare till arbetstagare som blev av med jobb och många hushåll därigenom plötsligt stod utan tryggad försörjning, vilket drog ekonomin djupare ner i den onda spiralen. Men kan finanspolitik rädda en ekonomi från ett aldrig tidigare skådat scenario där efterfrågan försvunnit, mitt i en epokgörande pandemi där nationalekonomer skriker för full hals att åtgärderna är på väg att bli mer kostsamma än smittan själv både räknat i människoliv och finansiella kostnader? Historiens domar över tidigare försök att rädda företag från konkurs - där räddningspaket lämnats i utbyte mot statligt inflytande har vilat tungt över dem som fattat besluten – inte minst efter vågen av bank-bailouter från den förra krisen. Hur väljs de bolag ut som ska räddas den här gången, och är det ens rimligt eller lämpligt att staten går in och kräver bestämmanderätt i privata bolag? Till syvende och sist måste frågan också ställas: Är pandemikrisen ens jämförbar med tidigare kollapser, eller väger våra skattepengar den här gången för lätt i kampen att rädda världsekonomin undan en analkande katastrof?

Den ekonomiska katastrofen gjorde sig påmind på samtliga världens marknader under våren 2020, när länder förbjöd medborgare att leva sina vardagsliv under pandemin orsakad av covid-19. Men på den globalt viktigaste råvarumarknaden nådde spänningarna aldrig tidigare skådade proportioner. Ända sedan coronavirusutbrottet i Kina under årets absoluta inledning hade det bespottade men för den moderna världen livsnödvändiga svarta guldet fallit brant, priset raderade ut nära 70 procent på bara några dagar, och i mars stod oljebranschen plötsligt med den egna handelsvaran upp över öronen. Fler och fler oljebranschaktörer drog sina sista andetag - men inte av coronaviruset i sig utan som drunkningsoffer i den egna handelsvaran. Priskraschen var brutalare än någonsin tidigare och kedjeeffekterna har slagit världens förståsigpåare med häpnad sedan efterfrågekraschen följts av en maktstrid mellan några av världens mäktigaste producentländer – skurkstaterna Saudiarabien och Ryssland. Hur länge kan priskraschen fortsätta innan det innebär dödsstöten för hela oljebranschen - och vad är det för världsordning vi kommer se när coronapandemins ekonomiska katastrofscenario kan betraktas i backspegeln och maktstriden i världens viktigaste råvarumarknad är över?

Det var ännu långt kvar tills det skulle gå att bedöma kostnaderna från pandemins härjningar när debatten bara några veckor efter att coronautbrottet nått Europa under våren 2020 skulle komma att ta en tvär gir in på ekonomispåret och landa i en moraletisk mardröm. De omfattande karantänsrekommendationerna för att dämpa smittspridningen blandades upp med allt fler kritiska röster - nationalekonomer, företagare och en amerikansk president som menade att dödligheten av att svälta ut hela världsekonomin med långvarig karantän ofrånkomligt välter världsekonomin i depression och därmed renderar i livshotande konsekvenser för mångdubbelt fler än de som riskeras av själva pandemin. På hemmaplan var trots allt den svenska staten trots allt relativt sparsmakade i sina restriktionsåtgärder jämfört med övriga Europa, där till och med grannländerna stängde skolor och gränser medan Sverige avvaktade med drakoniska åtgärder. Men hur är det egentligen, stämmer det att ekonomin ofrånkomligen måste offras på pandemins altare för att besegra covid-19 och företagen plötsligt står utan både efterfrågan och produktion, eller finns det en alternativ väg att gå? Kan det rent av vara så att förutsättningarna finns för att en ny svensk modell snabbt kan byggas upp, där den svenska industrin blir spjutspets i den stridslinje som hela världen nu samlat sig bakom bortom alla debatter: Själva kampen mot viruset. FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt - Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans - av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under vårvintern besannades till synes alla farhågorna i ett värsta tänkbart scenario på en gång. Världen stod plötsligt mitt i en pandemikris, som länge negligerats som en inte helt ovanlig släng av influensa i bortre orienten. Pandemin utvecklade sig med blixtens hastighet till en global finansiell panik, där yrvakna centralbanker och regeringar tvingades skynda till. Men inget tycktes hjälpa mot de skoningslösa börsras som fortsatte dag efter dag. Frågan väcktes om det redan var för sent och vi bara sett början av en härdsmälta på världens finansmarknader. I avsnitt 16 frågar sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning vad det är som händer när de svårt nödställda företagens kreditlinor - hela obligationemarknaden - plötsligt fryser till is. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den amerikanska läkemedelsmarknaden är hårt ansatt av en allt mer enig opinion. 80 procent av väljarna har angett att sänkta medicinpriser är huvudfrågan inför det stundande presidentvalet och bolagen hotas av kraftiga reformer och ett rubbat status quo. I bakgrunden finns ett faktum att amerikaner betalar multum för sina mediciner. Det är en konsekvens av frihetsivran med hoppet ställt till en öppen kapitalism - idéer som gått i baklås när de kombinerats med häftiga patentlängder och fri prissättning. Men vad är det som väntar för branschen, som täljt guld med fällkniv i den gigantiska USA-marknaden, och hur direkt är hotet egentligen? Både Republikanernas president Donald Trump och Demokraternas mest trolige kandidat, Joe Biden, har lyft att det dysfunktionella systemet inom kort ska ses över. Men vad händer om socialiststämplade Bernie Sanders spurtar i mål som segrare med löften om att krossa girigheten och den fortsatt helt legala korruption som kringgärdar Big Bad Pharma? En alternativ utveckling är att opinionens vindar vänder, och att läkemedelsbranschen tragikomiskt nog plötsligt sitter med trumf på hand. Jakten på ett vaccin mot en global pandemi blir allt mer bråd och läkemedelsbolagen har ju alltid hävdat att de är beroende av sina höga marginaler för att forska fram botemedel till svåra sjukdomar och epidemier. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

Vecka 9 och 10 år 2020 bestod rubrikerna i världspressen av en enda sak: Coronavirus, och finansmarknadernas yrvakna svar blev en säljhets vars motsvarighet vi inte sett sedan den senaste finanskrisen 12 år tidigare. Nu tävlar analytiker, sparekonomer och investerare i att förutspå hur långt det är kvar tills raset når sin botten och vi kan blåsa faran över. Många ställer sig samtidigt frågan hur mycket värde vi egentligen kan tillmäta prognoser kring ett så komplext skeende som en global pandemi, med kedjor som bryts i sina svagaste länkar och vållar dominoeffekter som är tillsynes omöjliga att förutspå. Prognosmakarnas sentida renommé kan dessutom ifrågasättas. Krisen i aktiemarknaden dröjde ju långt efter att faktum var klarställt kring att viruset faktiskt smittat tiotusentals kineser och andra tillgångsmarknader uppvisade svaghet desto mer direkt. Finns det något att hämta därur, när man ska bedöma prognosernas tillförlitlighet? I avsnitt 14 plockar programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning återigen upp epidemin och ställer sig frågan alla vill ha reda på: Vad är det som händer, när vet vi hur stora effekterna blir och har börsen rasat färdigt? Dessutom tas frågan upp om det är så att den perfekta stormen i marknaden bäddat för det ökända fenomenet analytikermassage.

En yrvaken börsmarknad klappade hastigt ihop fullständigt måndagen den 24:e februari, när börsen såldes av med den största kraften sedan det chockerande utfallet i brexitomröstningen 2016. Men vad var det som hände egentligen? Visste inte marknadens aktörer att viruset varit en högst väsentlig faktor att prisa in sedan länge, tre månader efter utbrottet i Kina? Det här är Followthemoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Vi pratar om makt, storfinans och svenska börsen. I dagens avsnitt frågar vi oss om börsfesten är slut nu, efter att ha eldats på av billig likviditet från centralbankerna ett decennium, eller om viruset blott triggat en övergående rethosta och bara gör ännu ett hack i kurvan. Podcasten görs av programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Flyghistorien är en ökenvandring längs en stig kantad av skelett från kostsamma misslyckanden. Det sa en brittisk premiärminister redan på 60-talet, långt innan ett pärlband av flygbolagsjättar skulle komma att kraschlanda i kampen om resenärerna. De senaste tio åren har i snitt ett flygbolag gått i konkurs varannan månad och inte sällan har de dukat under efter stora och oförutsägbara omvärldshändelser. Vårt eget SAS har störtat runt 95 procent på börsen sedan finanskrisen och pressas under våren 2020 av inställda linjer till Kina i spåren av coronaviruset. Kan vi vara på väg åt något annat håll än att allt fler och allt större bolag står på tur? Flygets marginaler pressas ständigt, men just nu tycks omvärlden särskilt omild mot branschen. Svensk flygskam har blivit ett världsfenomen, flygplanstillverkaren Boeing genomlever sin värsta kris hittills och kampen mot fackförbund förs med kniven mot strupen, fjärran den luxuösa profil kring livet i skyn som skapades under 70-talets glada dagar. Samtidigt har lågprisbolagens framfart de senaste tio åren varit skoningslös mot Europas tidigare dominanter som SAS, Lufthansa, British Airways och Air France, vid sidan av faktumet att de statssponsrade Mellanösternjättarna lagt beslag på långdistansflyget. Goda råd är dyra och frågan måste ställas om flyget mot alla odds kan resa sig ur askan likt en fågel fenix och till sist få vingar som faktiskt bär, eller om branschen som vi känner den är på väg mot avgrunden. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Podden görs av utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

Ett börsrally på flera hundra procent ledde under vårvintern 2020 till att Teslas börsvärde, blott 17 år efter bolagets bildande, blev näst störst i världen. Detta trots en försvinnande låg marknadsandel. Teslas rusning har rört upp känslor i hela världen och delat investerare och analytiker i två läger medan vd Elon Musk uppfyllt sitt löfte om att "bränna blankarna" – dem som aldrig trott att raketutvecklingen skulle vara möjlig. Men hur ligger det till egentligen, har Elon Musk tagit patent på nyckeln till framtiden, eller är allt bara en enda stor fet bluff? I skymundan har samtidigt en av de globalt största börssuccéerna de senaste åren växt fram i vår egen svenska mylla, med en närliggande men avvikande affärsidé. Vätgasbolaget Powercell får efter en rusning på nästan 4.000 procent sedan börsnoteringen 2014 Teslas börsrally att blekna, mot bakgrund av samma behov att elektrifiera fordonsbranschen. Kan det vara så att det snarare är före detta Volvo-bolaget Powercell som sitter på klimatgåtans svar och kommer revolutionera allt som har med transport att göra? Det här är FollowTheMoney, av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. FollowTheMoney är en podd in makt, storfinans och svenska börsen från Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Det tionde avsnittet tar avstamp i det glödande stålbad som klassiska fordonstillverkare som Volvo, Volkswagen och Daimler har dragits in i och blickar mot vad som väntar i en mobilitetsbransch som vi alla berörs av.

I början av 2020 var det muntra tongångar på världens börsgolv. Statistik från industrin uppvisade tecken på att konjunkturvändningen uppåt var ett faktum i så väl Europa som Asien, särskilt för världens största fabriksnation Kina. Men profetian om lättnad kom plötsligt på skam när en svart svan landade mitt i världshavet - en svart svan med coronavirus från Kina. Börserna darrade initialt betänkligt av minsta vink om att sjukan var på väg att bli en global pandemi och stora delar av januari månads uppgångar raderades ut efter att utbrottet tillkännagavs av Kina. Där står miljonstäder i karantän, städer med produktion till stora börsbolag – bland annat de svenska. Samtidigt som coronaviruset breder ut sig över världen frågar sig Nyhetsbyrån Direkts studioankare Martin Nilsson utrikesredaktör Joakim Rönning om vi faktiskt har anledning att oroa oss, om världens börser har gått och blivit hypokondriker och vilka bolag som kan tänkas tjäna på den hälsokris som nu även kommit till Sverige. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

De makropolitiska orosmolnen har hopat sig runt världen de senaste åren. Nya hot mot globalekonomin och världsordningen har utgjorts av ett handelskrig och en ny våg av väpnad konflikt i Mellanöstern. Men det kanske största hotet mot världens stabilitet finns kanske i skuggorna, något som aktualiserats flera gånger de senaste åren. Det finns nämligen ett mycket enklare sätt att attackera fiender än med bomber och granater som är både enklare, billigare och som oftast leder till en mycket större förödelse, i alla fall för det finansiella systemet. Det nionde avsnittet handlar om bitcoindopade hackare från cyberondskans axelmakter, och om några svenska börsbolag som försöker dra vinning av kampen.

"Svarta svanar" har länge varit ett välkänt begrepp i ekonomivärlden för att beskriva risken för oförutsedda krishändelser som hotar det finansiella systemet. Men den här gången är svanen kanske snarare grön, när behovet av att byta ut smutsiga koldioxidutsläpp mot gröna energialternativ, samtidigt som skogsbränder färgar kvällshimlen blodröd världen över. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen. Jag heter Martin Nilsson, jag är studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, med mig har jag utrikesredaktör Joakim Rönning. Idag ska vi prata om en helt ny bransch som kallas cleantech, som växt fram mot en fond av det senaste decenniets klimatkatastrofer, och ställa oss frågan om det verkligen är där vi kommer hitta lösningen på klimatekvationen?

En våg av marijuanalegalisering i Nordamerika under 2010-talet ledde under 2018 till att en helt ny bransch fick vingar och när bolagen flyttade in på börsen sköt kurserna snabbt i höjden. Några av de mest omtalade cannabisbolagen blev 2018 års stora kursvinnare när flera av de största bolagens börsvärden tiofaldigades. Cannabishajpen nådde också snart Sverige, där flera aktier blev bland de mest köpta och eftersökta även bland svenska småsparare på Avanza och Nordnet. 2019 brast plötsligt bubblan och kursslakten skördade skoningslöst offer genom sektorn. Men vad var det som hände egentligen? Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson dyker ner i en obelyst historia om hur girighet och övertro på det som kom att kallas cannabusiness nu gått upp i e-cigarettånga, om ond bråd död och om en otippad och syndig vinnare: Tobaksbranschen. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den militära stormakten USA har under två presidentadministrationer misslyckats i försök att dra sig tillbaka från de två längsta militära kampanjerna i landets historia. Kampanjerna har förts med den krutdurk som är Mellanöstern som skådeplats och haft en jakt på terrorister och massförstörelsevapen som förevändning. Men är det verkligen så enkelt? Samtidigt som söktermen "World War III" trendar på Twitter ställer vi oss frågan vad det militärindustriella komplexet är för något, om det eviga kriget är en ofrånkomlighet, varför upprustningen av världsmakterna nått sin högsta nivå sedan det senaste världskriget tog slut, och vilka det är som vinner på den ökade hotnivån - inkluderat en hoper svenska börsbolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen av och med Joakim Rönning, utrikesredaktör på Nyhetsbyrån Direkt och studioankaret och programledaren Martin Nilsson. FollowTheMoney är en produktion från Nyhetsbyrån Direkt och Direkt Studios.

Visionärerna talar om en snart ankommande teknologisk revolution och en verklighet som för bara några tiotals år sedan hade kallats magi. Den femte generationens höghastighetstelekom har en kapacitet som ska möjliggöra artificiell intelligens, bilar som kör av sig själva, total robotifiering av industrin och smarta uppkopplade städer. Möjliggörare är telekomsektorn och svenska Ericsson är återigen i centrum genom den kommande generationsväxling som ska leda till ett helt nytt samhälle, knappt 20 år efter att ha varit en drivande faktor i den IT-hausse som slutade i ett blodbad på Wall Street kring slutet av förra sekelskiftet. Hur ska det bli den här gången; öppnar 5G verkligen dörren till i en futuristisk Matrixtillvaro, vad för risker bär den kommande revolutionen med sig? Det enda som i ett tillräckligt långt tidsperspektiv är säkert är att allting förr eller senare kommer att förändras. I det femte avsnittet av FollowTheMoney skiljer Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson ut förhoppningar från fria fantasier i fråga om självkörande bilar, sakernas internet och artificiell intelligens. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Martin Nilsson, studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning

Kemiska vapen och gifter har i århundraden använts som ett medel för att destabilisera fiender i väpnad strid. Vad många inte vet är att sådana vapen även blivit högaktuella i den geopolitiska strid som blossat upp mellan USA och Kina. Det är en konflikt som inte bara förs i av handelsdelegationer på varsin sida om förhandlingsbordet, utan också i kinesiska läkemedelslaboratorier. Vi ska berätta historien om ett föga omtalat opiumkrig och de bakomliggande krafter som fått några svenska börsbolag att försöka dra nytta av det katastrofläge som nu råder i USA, där 10 miljoner amerikaner missbrukade morfinpreparat under förra året och där ungefär en miljon människor nu har dött i en epidemi av högpotent narkotika som tar livet av fler amerikaner än någonsin. FollowTheMoney är en produktion av Direkt Studios och Nyhetsbyrån Direkt, Nordens största finansiella nyhetsbyrå, av och med utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson.

Totalitära och terrorpräglade regimer som Saudiarabien och andra erkänt anti-demokratiska gulfstater har länge tillåtits köpa vapen från Sverige och andra västländer - trots den goda vetskapen om ländernas människorättsbrott. Varför är det så? Och vad innebär det egentligen för små skattletande små oljebolag - som svenska Maha Energy - när Opec växer eller krymper med länder som är centrala för verksamheten?

Det andra avsnittet rotar fram det sämsta ur fenomenet börspsykologi via följarskaran bakom börsbolag som växt fram under det senaste decenniets globala börshausse. Med dedikerade privatinvesterare som frodas i sociala medier har intresset ökat lavinartat kring enskilda småbolag och alltför ofta har det varit upp som en sol och ned som en pannkaka när de storslagna planer i hajpade affärsidéer getts näring på Twitter, Facebook och i chattgrupper men inte omsatts i verkligheten. Martin Nilsson och Joakim Rönning reder ut några av de mer rysliga sentida exemplen.

I det första programmet av FollowtheMoney avhandlas en pågående och till synes ändlös kris för hela det finansiella systemet som vi känner det. Det är inte bara hägrande penningtvättsböter för anklagelser som får Swedbanks och SEB:s bekymmer att blekna i jämförelse som ställt till det. Storbanker över hela kontinenten plågas av sviktande lönsamhet och problem att ställa om och modernisera sedan finanskrisen 2008. Hur gick det till när Deutsche Banks börsvärde kraschade med 95 procent på drygt 10 år?