Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.Programmet är en repris från 11 december 2023. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder? Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna. Reporter: Björn Gunér.

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. Programmet är en repris från den 18 december 2023.Reporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen. När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv. I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från den 21 november 2023.

Vi går på djupet i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från 19 juni 2023.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vi går på djupet i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar? Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa i Lettland. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När nazisternas så kallade insatsgrupper inledde massmorden på judar och andra i Lettland var det inte så svårt att få lokalbefolkningen att hjälpa till. Hur kunde letterna vara så tjänstvilliga i morden på sina grannar, trots att antisemitismen där var mindre än på många andra håll i världen? Vetenskapsradion På djupet berättar den i Sverige ganska okända historien om hur förintelsen inleddes i Lettland.Medverkande: Hilary Earl, historiker vid Nipissing University i Kanada och expert på Einsatz-grupperna och deras roll i Förintelsen; Ilya Lensky, chef för Rigas Judiska museum, Jews in Latvia; Richard Plavnieks, historiker, Florida Southern College.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us?  Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.Programmet är en repris från 2023.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programmet är en repris från 27 jan 2020.ProgramledareMalin AveniusProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. Reporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Dammraset i Braskereidfoss i Norge i augusti berodde på brister i bemanningen, enligt en utredning. Vi har tidigare besökt dammen och träffat dem som var med, och undersökt hur dammar kan göras säkrare. (Programmet är en repris från oktober 2023.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor. En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar. Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Moungi Bawendi föddes i Paris med en fransk mamma och tunisisk pappa. Familjen flyttade fram och tillbaka mellan de länderna och sedan till USA. Utmaningen att ständigt skaffa nya vänner och nytt sammanhang fick honom i längden att blir självständig och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker, menar han, något som kan ha hjälpt honom att välja att fokusera på en utmaning som de kvantprickar som han får priset för sitt arbete med.Vi möter honom på MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, där han idag har sitt eget laboratorium. Bawendi berättar om sin väg till kvantprickarna och Nobelpriset, om hur han kuggade på sin första tentamen, och om att det finns mycket han tycker bättre om än champagne och fina viner, sin franska bakgrund till trots.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening. Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt. Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprofessor vid Harvard University; Pika, golden retriever.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång. Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas. Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor,vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket. Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.Reporter: Sara Heyman, global hälsokorrespondentsara.heyman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.Programmet är en repris från november 2021. ReporterBjörn GunérProducentPeter Normark

För Sanja från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monika slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monika Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monika Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Programmet är en repris från 26/10 2021.Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna. Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.     Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp. Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, infektionsläkare och doktorand Lund, Anders Kjellberg, forskare KI, Hanna Fries, läkare och tidigare ME-patient.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall Programledare: Mats Carlsson LénartProducenter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.Programmet är en repris från 18/10 2021. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen. Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA. Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet. De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.ProgramledareCamilla WidebeckBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin. De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.ProgramledareLars Broströmlars.brostrom@sr.seAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna? Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera. Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron. Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården. Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från 19 juni 2023.

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen. Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIOProgramledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.Programmet är en repris från 27 mars 2023.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna? Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal. Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla. Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers. ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school. Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden. Forskning har visat att områden där allt fisket har stoppat snabbt kan hjälpa hotade fiskbestånd att återhämta sig. Ändå är det ett underutnyttjat verktyg i fiskeförvaltningen i svenska vatten, säger Ulf Bergström från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.Tillsammans med en grupp provfiskare är han ute i en vik i Östersjön och tar upp gäddor, gös och andra Östersjöfiskar för att undersöka hur fiskbestånden mår.En av provfiskarna, Åke Thudén, berättar hur han har sett gösen minska under de 40 år han bott och fiskat i trakten. Nu hoppas han att forskningen och fiskestopp på rätt ställen kan göra att fisken på sikt blir vanligare igen.Medverkande: Åke Thudén, provfiskare; Gittan Hagman Holst, provfiskare; Ture Hagman, yrkesfiskare och provfiskare; Ulf Bergström, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet; Lena Tingström, utredare på Havs- och vattenmyndighetenReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Anders Wennerstenanders.wennersten@sr.se

Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur? Arkitekturen i Sverige har de senaste åren varit livligt debatterad. Vad gör det offentliga rummet med oss? Arkitekturupprorets Michael Diamant menar att vi mår och trivs bäst med klassisk arkitektur runt oss, medan arkitekt Christer Larsson menar att arkitekturen måste spegla sin samtid och vara en kraft för samhällsförändring. Frida Rosenberg på ArkDes menar att dagens polariserade arkitekturdebatt kan leda till att vi reflekterar mer över vad vi bygger för framtiden – och kanske ska vi snarare bygga till och bygga om, än bygga nytt?Medverkande: Frida Rosenberg, arkitekt och intendent ArkDes; Christer Larsson, arkitekt Lund; Michael Diamant, grundare Arkitekturupproret; Marita Hjalmarsson, Falköpingsbo; Göran Kron, Falköpingsbo; Daniel Karlsson, Malmöbo.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur. Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav?De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville.Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort.Programmet sändes första gången 20 juni 2023.Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Programmet är en repris från 15 maj 2023.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder. Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.Programmet är en repris från 17 april 2023.Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA. President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.Programmet sändes första gången 3 april 2023. Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra. Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivningVelemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.Programmet är en repris från 17 april 2023.Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar. I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.Programmet är en repris från 14 februari 2023.Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut. I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?Programmet är en repris från 8 maj 2023.Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur. Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.Programmet är en repris från 9 maj 2023.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer. Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer. Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.Programmet är en repris från 6 februari 2023.Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Programmet är en repris från 14 mars 2023.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor. I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare. I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor. Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Programmet är en repris från 16 maj 2023.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare. En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.Programmet är en repris från 20 mars 2023.Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.  Programmet är en repris från 6 mars 2023.Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Gustaf Nordenskiöld skulle bli 1900-talets stora svenske upptäcktsresande. Men istället för Antarktis hamnade han i vilda västern, där han blev först med att vetenskapligt utforska en övergiven högkultur. Vilka var det som byggde och bodde i de märkvärdiga fästningsliknande klippboningarna i Colorado för många hundra år sedan, och hur kunde de skapa något så avancerat som de kort därefter övergav? De frågorna kom att bli de viktigaste för Gustaf Nordenskiöld, i stället för att han skulle bli först på Antarktis, som hans polarforskningslegendar till far, Erik Adolf Nordenskiöld, ville. Gustaf Nordenskiöld var begåvad men sjuklig, och det var därför han hamnade i värmen i vilda västern. Där blev han av en tillfällighet först att vetenskapligt undersöka den högkultur som frodades i Mesa Verde runt år 1200. I tidens koloniala anda tog han också med sig mänskliga kvarlevor därifrån hem till Sverige, som nyligen återlämnades till Colorado.Vi hör berättelsen om en bortglömd svensk upptäcktsresande vars karriär tog oväntade vägar och blev både dramatisk och kort. Medverkande: Janne Lahti, docent i historia, Helsingfors universitet; Judith Reynolds, författare till boken Nordenskiold of Mesa Verde.I programmet hörs utdrag ur Gustaf Nordenskiölds bok Ruiner af klippboningar i Mesa Verdes Canyons.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Programmet är en repris från 30 augusti 2022. Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Programmet är en repris från 12/9 2022. Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången. Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Programmet är en repris från 13/9 2022. Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag? Sverige ligger högt på listor över innovativa länder. Till exempel är vi ett av de länder som söker flest patent, räknat per invånare. Men av alla de patenten står enbart Ericsson för nästan en tredjedel. Utan Ericsson är vi inte lika högt rankade.Trots det är vi fortfarande ett framgångsrikt innovationsland, säger Måns Marklund, innovationsanalytiker. Men han tycker att vi trots det kunde vara bättre, med ett bättre stöd till innovatörer, och en tydligare politisk styrning.   Enskilda uppfinnare har det svårt idag, säger han. Något som innovationsforskaren Eugenia Perez Vico håller med om. Det krävs stora resurser för att skapa och lansera nya produkter idag, säger hon, vilket är svårt att åstadkomma för en ensam uppfinnare.Den erfarne uppfinnaren Johan Ullman instämmer. Hans erfarenhet säger honom att den ensamme uppfinnarens tid är förbi.Medverkande: Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson; Måns Marklund, innovationsanalytiker Cascelotte AB; Johan Ullman, uppfinnare och Eugenia Perez Vico, innovationsforskare Högskolan Halmstad.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor. I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare. I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor. Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna. Det är de första resultaten från studier som forskare i Lund gjort på alligatorer och fåglar, för att förstå hur dinosaurierna tänkte. För 5 år sedan besökte vår reporter ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne med sex unga alligatorer som forskarna gjorde beteendeexperiment på. Dessutom testade de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var. Nu hör vi om vad forskarna kommer fram till i den första större publiceringen, och det visar sig att dinosaurierna var smartare än många trott. De verkar ha haft förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, något som länge troddes vara unikt för människor, men som även apor, hundar och fåglar visat sig kunna.Medverkande: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet; Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar. Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.Programmet är en repris från 31 oktober 2023.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.Programmet är en repris från 3 mars 2020.ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur. Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ibland kallas Sverige Landet Lagom. Men i internationella jämförelser är Sverige snarare ett land som sticker ut. I World Values Survey som följer människors värderingar och attityder runtom i världen ligger Sverige främst gällande ”frihetliga värderingar”; som jämställdhet mellan könen, att kunna och våga göra sin röst hörd och att själv få göra sina livsval kring exempelvis äktenskap eller abort. När V-Dem-institutet undersöker graden av demokrati i världens länder är Sverige bland tjugotalet länder i världen som framstår som ”extremt demokratiska”. Är Sverige Landet Lagom, eller snarare extremt? Eller borde vi kanske inte se på länder så?Medverkande: Bi Puranen, docent ekonomisk historia och generalsekreterare World Values Survey; Mikael Hjerm, professor sociologi Umeå universitet och svensk samordnare European Social Survey; Staffan Lindberg, professor statsvetenskap och föreståndare V-Dem-institutet Göteborgs universitet; Sofia Bard, chef enheten för Sverigebildsanalys Svenska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Programmet är en repris från 19/12 2022.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på? Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitetReporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation. Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern. Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.Programmet är en repris från 12 dec 2022. Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".Reporter: Stefan NordbergProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée. Med anledning av litteraturveckan i P1 sänder Vetenskapsradion åter ut detta program som utgår från biografin S A Andrée: Ingenjören och polarfararen, utgiven i november 2022.Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.Programmet är en repris från 20 dec 2022.Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder. Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan. Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra. Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivningVelemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han. Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? I veckan lyfter en ny europeisk rymdsond för att ta reda på det. Vetenskapsradion På Djupet berättar om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet. Den 13 april är uppskjutningen av rymdsonden JUICE planerad att ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana, ett projekt som är den största enskilda satsningen hittills från den europeiska rymdorganisationen ESA. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.Programmet är en repris från 13 februari 2023.Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Programmet är en repris från 15 april 2022.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ökad spänning och mer tal om kärnvapen gör att svenska myndigheter uppdaterar råden för strålskydd. Samtidigt pågår forskning om hur vi säkert ska kunna veta när en atombomb detonerat i Sverige. ”Huvudscenariot i vår rapport är en kärnvapenexplosion med en laddningsstyrka av 100 kiloton i Sverige”, säger Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, om den rapport som kom nyligen, och som handlar om hur vi i Sverige bör skydda oss mot strålningen efter ett kärnvapenangrepp mot Sverige. Samma dag som den släpptes hölls också ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Paradigmskifte i kärnvapenfrågan?”. Vad ligger bakom att detta kommer nu, och vad säger forskningen om hur vi bäst ska skydda oss i det närmast otänkbara scenariot som beskrivs? Vi hör också om forskning kring hur vi säkert ska veta att en atombomb har exploderat i vårt land, för det är inte så självklart som man kan tro.Medverkande: Anders Axelsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, Martin Goliath, forskare inom kärnvapens verkningar, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA. President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård. I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen. Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping

Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset. Nu har det gamla konceptet dammats av och kallas för SMR. Professor M V Ramana tror att framgången blir blygsam. Sedan 1996 har utbyggnaden av kärnkraft globalt stagnerat och studier visar att kraftslaget kommer att fortsätta tappa i betydelse i takt med att uttjänta reaktorer läggs ned och för att det är dyrt att på marknadsvillkor bygga stora nya anläggningar. Kärnkraftsindustrin sätter alltmer hoppet till SMR – små modulära reaktorer. Tanken är att i fabrik serietillverka små reaktorer för att få ner priset. Men kritiska forskare menar att visionen har brister. Trots årtionden av forskning är tekniken fortfarande till stora delar oprövad. De projekt som har kommit längst har blivit dyrare än ursprungligen planerat och har problem att locka investerare. Men SMR-förespråkarna menar att tekniken kan följa samma spår som vind- och solkraft. Med masstillverkning kan priset pressas ner och reaktorerna hitta sina köpare. I programmet hörs fysikern M V Ramana, professor och Simons-ordförande i nedrustning, global och mänsklig säkerhet vid University of British Columbia. Och Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet och föreståndare för SMR-forskningsinitiativet ANItA. ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare. En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall. Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter. Med anledning av de nyliga norrskenen sänder Vetenskapsradion på djupet en repris, där vi hör om en studie som visar att kraftfulla solstormar kan inträffa även under lungare delar av den 11 år långa solcykeln. Men vi hör också om sätt att upptäcka och varna för solstormar med kort varsel.  Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt allt större beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.  Programmet är en repris från 3 maj 2022.Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen.  Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. ”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.  Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.Programmet är en repris från 31 januari 2023. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget. I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten.ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan? Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Programmet är en repris från 30/1 2023. Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar. Fedir Androsjtjuk är föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev, och när Rysslands storskaliga invasion inleddes fick han främst ägnat sig åt att flytta de historiska föremålen ner i museets källare, undan risk för missiler och plundring. Hans medarbetare deltar i kriget vid fronten och deras upplevelser och fynd där blir nu till delar av en kommande utställning.Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog och forskare vid Historiska museet, är hans vän och forskarkollega sedan 25 år, och en av de som nu leder en studie tillsammans med Androsjtjuk kring ett antal skelett från Kiev under vikingatiden. Vi hör hur det fungerar att forska tillsammans under dessa förutsättningar och om hur de upplever det, när historien samtidigt används i propaganda och för motivation under kriget.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog vid Uppsala Universitet och forskare vid Historiska museet, Fedir Androsjtjuk, föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar. I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan det finnas liv i de hemlighetsfulla haven på Jupiters månar? Det ska en ny europeisk rymdsond ta reda på, och i Vetenskapsradion På Djupet hör du om de stora förhoppningarna på det här rymdprojektet. Den 14 april ska uppskjutningen av rymdsonden JUICE ske från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. JUICE står för Jupiter Icy Moons Explorer, och ett övergripande mål för den är att undersöka om det finns förutsättningar för liv på någon av Jupiters största månar, säger Jan-Erik Wahlund som är docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han är experimentledare för ett av två svenska paket av instrument som finns med ombord. Hans kollega Stas Barabash på Institutet för rymdfysik i Kiruna har hand om det andra.Medverkande: Jan-Erik Wahlund, docent på Institutet för rymdfysik i Uppsala; Stas Barabash, professor i experimentell rymdplasmafysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer. Men de två fiskarterna skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer. Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. ”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.  Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner. Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan? Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så? Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt? Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.  Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja? Fusion är den process som får solen att lysa, och i framtiden ska den ge oss massor med energi på jorden, är det tänkt. Och det utan skadliga utsläpp. Teorin är klar sedan många år, men hur man bygger en fusionsreaktor i praktiken är en helt annan sak. Forskning pågår över hela världen, bland annat på KTH i Stockholm och vid Chalmers i Göteborg. Och i Frankrike byggs testanläggningen Iter, som ska bli världens största forskningsanläggning för fusion. Steg för steg går arbetet framåt, med sikte på att producera elektricitet. Om allt går som det är tänkt händer det runt 2060. Därefter återstår att bygga ett kommersiellt system med kraftverk, vilket kommer att ta ytterligare ett eller ett par årtionden. Ingen vet om det kommer att lyckas, och frågan är om vi om femtio år fortfarande behöver fusionskraften.I programmet medverkar Thomas Jonsson, plasmafysikforskare på KTH i Stockholm, Tünde Fülöp, professor i plasmafysik på Chalmers i Göteborg, och Per Helander, forskningschef på forskningsanläggningen Wendelstein 7-x i Greifswald, Tyskland.   Medverkande: Thomas Jonsson, bitr professor plasmafysik KTH Stockholm; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers Göteborg; Per Helander, forskningschef Max Planckinstitutet för plasmafysik Greifswald.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor? Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?Programmet är en repris från 8 november 2022.Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?    Programmet är en repris från 7 november 2022.Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Programmet är en repris från 1 november 2022.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med. ”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.Programmet är en repris från 6 september 2022.Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.Reporter: Mats Carlsson LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast? Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren ‪Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.Programmet är en repris från 29 nov 2022.Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas? Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Programmet är en repris från 28 nov 2022.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig. Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luisa Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.Programmet är en repris från 5 december 2022.Reportrar: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var egentligen Andrée innan han blev den våghalsige polarfararen? Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern. Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider? De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen. Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern. Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".Reporter: Stefan NordbergProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken. Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad. Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion. Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.Reportrar: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast? Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren ‪Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas? Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel. Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela. Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden.Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Det jag visste var att det var en sjukdom som spreds främst bland homosexuella i Sverige för 40 år sedan" säger 24-årige Gustav Dellhem. De effektiva läkemedlen hjälper smittade men har också gjort det tyst kring viruset. Vi har levt med hiv-viruset i Sverige i fyrtio år nu. Men sedan de omvälvande hiv-läkemedlen kom för drygt 25 år sedan och infektionen gick från dödsdom till något man kan leva med, så blev det också väldigt tyst om hiv. Så tyst att en ung man som blev smittad nyligen trodde att hiv-viruset inte längre fanns i Sverige. Han gick så länge med viruset att hans nedbrutna immunförsvar gjorde honom sjuk och han hade kunnat utveckla aids.Idag lever drygt 8000 människor med hiv i Sverige. Och en av dem är alltså numera Gustav Dellhem, som vi möter i programmet. Vi hör också hiv-forskaren Carl Johan Treutiger och Steve Sjöqvist, som lever med hiv sedan 1987.Det här är det andra programet av två om hiv idag, där vi fokuserar på situationen i Sverige.Medverkande: Gustav Dellhem, 24 år och hiv-positiv; Carl Johan Treutiger, infektionsforskare och överläkare på Infektionskliniken Venhälsan på Södersjukhuset Stockholm; Steve Sjöqvist, svensk långtidsöverlevare med hiv.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Han är en av få överlevande som smittades i den tidiga hiv-epidemin i Kalifornien på 80-talet, och liksom andra veteraner lider han både fysiskt och psykiskt idag. I San Francisco finns världens främsta center för att hjälpa överlevarna. "Det finns inget vi kan göra, sa läkarna, och skickade mig i princip hem för att dö", säger Sergio Flores, som var 29 år när han smittades av hiv 1986. Men till skillnad från många av hans vänner överlevde han, till stor del tack vare bromsmedicinerna som kom 10 år senare.Liksom andra långtidsöverlevare som vi möter i Vetenskapsradion På djupet bär han på svåra minnen och även skuldkänslor för att just han klarat sig. Många lider av depression och PTSD, och deras kroppar har åldrats i förtid så att de nu ses som patienter för geriatriken, alltså vård av äldre.Vi besöker avdelning 86 på San Francisco general hospital, som tidigt blev specialiserad på vård av hiv-patienter, och där nästan alla dog i början. Men efterhand lärde sig läkarna att det fanns saker att göra, och idag är det den främsta mottagningen i världen för vård och stöd till överlevarna.Medverkande: Sergio Flores, Michael Rouppet och Paul Aguilar, hiv-överlevare i San Francisco; Meredith Greene, biträdande professor i geriatrik vid universitetet UCSF och specialiserad på åldrande bland hiv-positiva; Paul Volberding, läkare på San Francisco General Hospital som arbetat på hiv-mottagningen sedan 80-talet och som var med och grundade världens första aidsklinik.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor? Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?    Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar. Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras. Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.  Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.Programmet är en repris från 20 juni 2022.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna. Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel.– I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.Reporter: Marie GranmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När vägkanter klipps kan det göras på ett sätt som gynnar både klimat och natur. Den avgörande faktorn är att samla upp den växtlighet som slås, visar ett pilotprojekt i Skåne. En ny typ av slåttermaskin har testats längs vägar i närheten av Trelleborg. Maskinen samlar upp det som klipps av så att växtdelarna kan användas för att göra biogas. Johan Rydlöv från Trafikverket berättar att idén är att kunna göra det lönsamt att samla upp klippet samtidigt som man får ett fossilfritt bränsle som hjälper till i klimatomställningen. Vinsten blir också att låta vägkanterna bli en miljö som gynnar de ängsväxter som alltmer har trängts undan i landskapet, eftersom de trivs bäst i näringsfattiga förhållanden som skapas av att klippet samlas upp.Medverkande: Johan Rydlöv, sakkunnig för landskapsfrågor på Trafikverket; Tobias Emilsson från Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet; Regina Lindborg, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Dennis Holmdal, maskinförare på Maryhills Lantbrukstjänst.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter. "Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Programmet är en repris från 21 juni 2022.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Mindre än en procent av rösterna avgjorde höstens riksdagsval. Politikerna själva skapar ofta med rationell matematik knappa majoriteter för sin politik men styrs också av känslor. Samtidigt som många väljare söker trygghet och stabilitet genom att rösta på stora, etablerade partier, vill partierna själva skapa minsta möjliga koalitioner för att slippa kompromissa bort sin politik, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Priset är bräckliga majoriteter – men precis som väljare påverkas av känslobudskap i valrörelser, måste även politiker hantera känslor som kan sätta käppar i hjulet för praktisk politik.Medverkande: Henrik Ekengren Oscarsson, professor statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet; Jens Ljunggren, professor historia Stockholms universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det klart att tidigare chefen för USA:s Federal Reserve Ben Bernanke får årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig. Dom har forskat på och tagit fram teorier om hur banker kan användas och missbrukas i ekonomiska kristider.Vetenskapsradion sänder från Kungliga Vetenskapsakademien, tillsammans med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, Per Strömberg, ledamot Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, Stefan Nordberg, reporter Vetenskapsradion.ProgramledareCamilla WidebeckTeknikerDavid HellgrenProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt. Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens. I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger.ProgramledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.Programledare: Annika Östman, Katarina SundbergLjudtekniker: Nils Lundin, Olof SjöströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat. Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs. Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder. I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på. Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden. Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie. -Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll. Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen. Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Smarta undervattensrobotar kan bli de som hjälper oss att odla i haven, larma vid farliga utsläpp och patrullera våra kuster. Men havet är kanske en ännu tuffare miljö för robotar än rymden. Vår värld består till 71% av hav, vars djup ännu till stora delar är outforskade. Kommunikation och navigering är stora utmaningar i en miljö med strömmar, mörker och salt, där radio- och mobilkommunikation inte fungerar. Men många har mycket att vinna på smarta autonoma undervattensrobotar, så nu pågår en storsatsning under åtta år på SMaRC, Swedish Martime Robotics Centre. Målet är smarta autonoma robotar för odling till havs, samhällsskydd och miljöövervakning.Medverkande: Fredrik Gröndahl, platschef Kristinebergs marina forskningsstation; Josefine Severholt, forskningsingenjör KTH; Andreas Lezdins, masterstudent KTH; Ivan Stenius, projektledare SMaRC KTH; Adela Dumitrascu, forskningsingenjör Ocean Infinity och Göteborgs universitet; Nils Bore, forskare på Ocean Infinity.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången. Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med. ”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han. Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.Reporter: Mats Carlsson LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur rimligt är det att en politisk vilde kan ha makt att fälla en regering? Det demokratiska dilemmat politiska vildar är svårlöst men kanske är det system vi har det bästa möjliga? Politiska vildar kan de facto rubba valresultat, och vildarna i kommunfullmäktige, regionstyrelser och riksdagen blir allt fler. Det beror bland annat på dålig personkännedom kring kandidaterna, både från partier och väljare, menar Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap. Men dilemmat är svårlöst, konstaterar David Karlsson, professor i offentlig förvaltning. Ledamöterna är ju valda både som personer och som representanter för sitt politiska parti. Och landets mest inflytelserika vilde hittills, Amineh Kakabaveh, försvarar att hon suttit kvar i riksdagen mandatperioden ut.Medverkande: Amineh Kakabaveh, politisk vilde i riksdagen, tidigare Vänsterpartiet; David Karlsson, professor offentlig förvaltning Förvaltningshögskolan Göteborg; Magnus Hagevi, professor statsvetenskap Linnéuniversitetet Växjö.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Inom fyra år ska människan gå på månen igen, säger Nasa. Måndag 29 augusti står den första raketen i Artemisprojektet redo att lämna jorden för den längsta resa som gjorts av en rymdfarkost byggd för människor. Ambitionerna är höga. I över 15 år har Nasa planerat projekt Artemis, som efter 50 år ska gå vidare där Apolloprojektet slutade 1972, och nu är målet att etablera en fast bas på månen med en permanent bemannad rymdstation i omloppsbana runt vår närmaste granne i rymden.Artemis 1 startar enligt plan nu i slutet av augusti för en första obemannad resa där alla komponenter testas inför fortsättningen. Dels den gigantiska SLS-raketen – den största som någonsin byggts – och dels farkosten Orion som ska kunna ta fyra astronauter till månen i framtiden, driven av den så kallade servicemodul som levererats av den europeiska rymdstyrelsen ESA.Den här första etappen ska 2024 följas av Artemis 2, som gör en liknande resa fast med besättning, och Artemis 3 ska tidigast 2025 landsätta de första människorna på månen på 50 år är det tänkt.Vi berättar om läget inför den första uppskjutningen – Artemis 1.Medverkande: Olle Norberg, generaldirektör för Institutet för Rymdfysik, Kristine Dannenberg från Rymdstyrelsen och svensk delegat i ESA:s programråd, och Debbie Korth, programansvarig vid Nasa för farkosten Orion.  Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Idag är Miljöpartiet ensamt om ekologismen som ideologisk grund. Vänsterpartiet har återgått till att kalla sig enbart socialistiskt, och Socialdemokraterna betonar istället pragmatismen. Varför, och vad innebär det för politiken? De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att möta klimatkrisen, i stället för att lita till att marknaden och tekniska framsteg ska lösa utmaningen? I ett andra program av två fokuserar vi på de röda och gröna partierna.Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.Inför årets valrörelse har Vänsterpartiet bytt partiledare och klimatpolitisk talesperson, och partiet uppger sig numera vila enbart på den socialistiska ideologin, istället för att som tidigare vara ett ”socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund”. Enligt David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, är detta en renodling och ett sätt att återknyta till den socialistiska grunden. Och enligt filosofen Olle Torpman finns det en spänning inom socialismen när det gäller miljö- och klimatfrågor, där frågan är om människor som inte har andra grundläggande behov tillgodosedda kan förväntas göra uppoffringar för klimat och miljö. Forskarna menar att det kan gynna V och MP att tydliggöra partiets skillnader jämfört med tidigare. Socialdemokraternas Annika Strandhäll nämner pragmatismen som den viktiga vägen framåt, eftersom det avgörande är att få med sig befolkningen på den stora gröna omställningen, säger hon.Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson (V); Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson (V);  Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP); Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S).Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgrenulrika.bjorksten@sr.seci.holmgren@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att lösa klimatkrisen, i stället för att låta marknaden och tekniska framsteg utgöra lösningen? I ett första program av två fokuserar vi på de liberala och konservativa partierna.Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.En utmaning är att klimatkrisen ofta framställs som en ren kunskapsfråga, menar David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, men att forskningen inte ger tydliga svar på hur kunskapen ska omsättas i politisk handling för att ta oss igenom krisen. Därför måste vi också kunna föra ett politiskt samtal om vilka intressekonflikter som finns, och påminna oss om vilka verktyg de olika politiska ideologierna erbjuder för att hantera klimatutmaningen, menar han.Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Rickard Nordin, klimatpolitisk talesperson (C); Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson (L);  Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson (M); Kjell-Arne Ottosson, klimatpolitisk talesperson (KD); Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson (SD).Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgrenulrika.bjorksten@sr.seci.holmgren@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Programmet är en repris från 14 juni 2022."När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön? Programmet är en repris från 9 maj 2022.Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv. Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.PROGRAMLEDARE: Björn GunérPRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten

Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man? Programmet är en repris från 2 maj 2022.Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna. Programmet är en repris från 13 juni 2022.Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Programmet är en repris från 19 april 2022. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.ReporterSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos. Programmet är en repris från 7 juni 2022.Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?   Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk. Programmet är en repris från 6 juni 2022.Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet? Programmet är en repris från 31 maj 2022.Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället? - Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsasara.heyman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Programmet är en repris från 23 maj 2022.Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Programmet är en repris från 16 maj 2022.Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa. Programmet är en repris från 17 maj 2022.Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne. Programmet är en repris från 24 maj 2022. Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende. Programmet är en repris från 4 april 2022. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annatSiri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan." Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor. Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret. Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de. Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

I en grotta i norra Spanien finns spår av hur människor först tog det avgörande klivet från miljoner år av nomadliv till att bli bofasta jordbrukare. Vi är tillbaka vid de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har de funnit mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig modern genteknik kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.  Vi hör också om hur forskare genom dna kan slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna, utan att de analyserat ett enda ben. Och så visar det sig att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. "När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd. Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till. Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna. Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos. Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?   Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk. Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet? Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället? - Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsasara.heyman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Bara ett fåtal människor som var med när vulkanen Mont Pelée på Martinique fick sitt utbrott 1902 överlevde. Idag hade det varit annorlunda. Hela staden Saint-Pierre, som hade kallats "Karibiens Paris", utplånades i maj 1902. Omkring 28 000 människor dog, alla i staden utom en, och även de allra flesta på de skepp som låg på redden utanför staden. Men en som upplevde katastrofen och sedan kanske levde längst av dem som var där var sjömannen Carl Forsberg från Småland. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hans vittnesmål ur en radiointervju 1939, och möter Forsbergs fosterdotter Annelie Rosenqvist som minns hur han trots den traumatiska upplevelsen verkar ha klarat sin mentala hälsa livet ut.Vi hör också vulkanexperten Valentin Troll som berättar om varför katastrofen blev så dödlig, och om varför ett liknande utbrott idag skulle kunna förutsägas och kanske inte behöva döda en enda människa.Medverkande: Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet; Annelie Rosenqvist, fosterdotter till Carl Forsberg; Marie Hardy, historiker verksam vid muséet över vulkanutbrottet i Saint-Pierre.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne. Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu. Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa. Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu? "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön? Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vårt högteknologiska samhälle med sitt beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter blir allt känsligare för solstormar. Nu visar en studie att kraftfulla sådana kan inträffa även under delar av den 11 år långa solcykeln när solens aktivitet allmänt sett är låg. Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem. Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.  Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man? Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Hur bra fungerar egentligen sanktionerna mot Ryssland för att få stopp på kriget i Ukraina? Och vad visar forskningen om vad som historiskt har krävts för att sanktioner lyckas eller misslyckas? En livfull opposition brukar vara en förutsättning och en annan att hela världen sluter upp bakom åtgärderna, och här finns stora utmaningar i fallet med Ryssland. Dessutom saknas tydligt formulerade mål för sanktionerna, och kanske ska de till stor del ses som en allmän ”bestraffning” mot Ryssland för ett oacceptabelt beteende, snarare än som en genomtänkt metod, säger gästerna i dagens program. När det gäller den breda massan av ryssar så har de inte påverkats så mycket än av sanktionerna. Men de riktade sanktionerna mot eliten kanske kan få en betydelse.Medverkande: Peter Wallensteen, senior professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Lisa Hultman, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Ann-Mari Sätre, forskningsledare och docent i nationalekonomi vid Ryssland och Eurasieninstitutionen vid Uppsala universitet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på. Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.Nyss hittade de den ena av de två arterna. Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i MoçambiqueProgrammet är en repris från 16 nov 2021.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet, Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, vid Sveriges lantbruksuniversitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.ReporterSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Påskharen är ett sentida påhitt som bygger på förvrängda myter, lammet blev påskmat först runt 1950-talet och att äta hönsägg på våren var inget de flesta svenskar hade möjlighet till förr i tiden, snarare var det ägg från vildfåglar som gällde under denna fattiga tid. Vetenskapsradion går på djupet i de historiska källorna tillsammans med forskningsarkivarien Tommy Kuusela, för att reda ut den trassliga bakgrunden till att vi idag förknippar vissa djur med påsk. I svensk folktro ansågs det viktigt att skydda boskapen från häxor under påsken, berättar han, och påskharar hörde inte till de djur som då smetades in med tjära som skydd. Och vilka är förresten framtidens påskdjur, kanske kaninpunggrävlingen från Australien?Vi hör också mathistorikern Richard Tellström berätta om hur den här tiden på året förr var en av de allra dystraste när det gällde vår mathållning, men import, frysteknik och förändrad djurhållning gör att påsken numera är en roligare mathögtid för svenskar i allmänhet.Medverkande: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.Programledare: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu har forskare hittat förmodade spår av den jättelika meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sen. Fynden stärker bilden att den orsakade dinosauriernas utdöende. Men hur stor är risken att en stor rymdsten slår ner igen? Med anledning av de nya fynden sänder nu Vetenskapsradion På djupet en repris från i höstas om risken för nya meteoritnedslag på jorden.Det här det första av två program om hotet från asteroider där möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.Den 24 november 2021 lämnade en rymdfarkost lämna jorden med målet att hösten 2022, för första gången någonsin, knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden.I ett andra program kan vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera.  Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer, professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%.Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat.En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling.Programet är en repris med anledning av Litteraturveckan i P1. Det sändes första gången i april 2019. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducenter: Camilla Widebeck, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell. Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen. Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever. Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Vem som helst kan fås att verka säga och göra vad som helst i videor på nätet, så kallade deepfakes. Finns det några gränser för tekniken och hur kan vi genomskåda dem? Nyligen kom en video ut på internet där Ukrainas president Zelenskyj stod och uppmanade sitt folk till kapitulation. Videon var konstruerad med avancerad men lättillgänglig teknik. Enligt många var den dåligt gjord och dessutom hade ukrainska myndigheter varnat för att just en sådan video skulle komma, vilket kan ha minskat sannolikheten att den fick någon inverkan på det pågående kriget. Deepfakes som den här videon blir allt vanligare i takt med att tekniken blir bättre och enklare att använda. Oftast är syftet att roa eller överraska, och allra vanligast är deepfakes inom pornografin, där kända människors ansikten läggs in i filmer med sexakter. Men tekniken kan också användas i propagandasyfte. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hur det går till att skapa en deepfake och hur vi kan genomskåda de falska filmerna.Medverkande: Tobias Falk, lektor Stockholms Universitet och verksam på ett produktionsbolag som arbetar med spel och filmer; Mårten Björkman, docent i datalogi, KTH; Thomas Nygren, professor i historia och didaktik, Uppsala universitet.Programledare: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Biologiforskarna Oleh Prylutskyi och Alona Prylutska flydde västerut från Charkiv. Resan tog sju dagar och hela vägen fick de hjälp av sitt nätverk av forskarkolleger. Även nu bor de hos en forskarvän i staden Halytj, med katten Sima och dottern Lesya, och en familj till. Plötsligt behövde de sina forskarkolleger på ett helt nytt sätt – för att hitta någonstans och övernatta. Men nätverken av kolleger i andra länder har också kunnat hjälpa till för att få in mediciner till exempel.Alona Prylutska är zoolog och förestår ett rehabiliteringscentrum för fladdermöss i Charkiv, det största i Östeuropa. Innan kriget började blev hon nominerad till ett internationellt miljöpris för det arbetet. Men på krigets första dag släppte de ut alla fladdermöss eftersom de insåg att de inte skulle kunna ta hand om dem.Oleh Prylutskyi forskar om biologisk mångfald och nu när han är i säkerhet försöker han rädda data om 500 000 ukrainska arter som finns på en server i Charkiv.Ingen av dem vi pratat med vill lämna Ukraina, så länge det finns någon nytta de kan göra. Medverkande: Alona Prylutska, zoolog, Charkiv; Oleh Prylutski, biolog, Charkiv; Olesya Bezsmertna, biolog, Kiev; Andryi Novikov, biolog, Lviv.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Ukrainas berömda svarta jord har gjort landet till Europas kornbod, som det brukar heta. Men hur kommer det sig att den hamnat just där, i ett så tjockt lager? Och vad är det som gör den svarta jorden så bördig? Vi möter vi en svensk bonde som har brukat den svarta jorden i Ukraina, och som tillsammans med en jordforskare förklarar varför den finns där och varför den är så bra. Och så hör vi en historiker berätta om hur den bördiga åkermarken och dess avkastning har hanterats genom tiderna, och hur viktig den är idag för länder som köper in spannmål.  Medverkande: Stefan Stolt, lantbrukare; Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet; Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi, Stockholms universitet.Reporter: Gustaf KlarinProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås. "Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten. För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor. "Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han. Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland. Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han. Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.ProgramledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som. Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker UppsalaMusik i programmet:Toapapper/Jacke SjödinSocial distansering/Jacke SjödinNej mutationer/Jacke SjödinHobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.ProgramledareSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter. Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig? Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial). Programmet är en repris från 8 nov 2021. Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Pauline Snoeijs Leijonmalm var först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen, och lät våra lyssnare följa med på drömexpeditionen. Nu publicerar hon sina slutsatser om hur hennes fångst bör tolkas. Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm fick i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien. 2020 gjorde Vetenskapsradions Niklas Zachrisson flera program om henne och expeditionen, med hjälp av de tankar och scener från arbetet som hon spelade in under hela forskningsäventyret.Nu publicerar Pauline Snoeijs Leijonmalm en vetenskaplig artikel om sina fynd och hur de bör påverka skyddet för ekosystemen i de centralarktiska vatten som klimatförändringarna gör isfria och åtkomliga för kommersiellt fiske. I Vetenskapsradion På djupet hör vi ett reportage som första gången sändes i november 2020, kompletterat med de nya resultaten. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.ReporterNiklas ZachrissonProducenterPeter NormarkBjörn Gunérbjorn.guner@sr.se

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från Sahlgrenska om akut brist på blod på grund av pandemin, och läget var svårt också i andra delar av landet. Nu är läget en aning bättre, men fortfarande pressat. Den akuta bristen på blod, och möjliga lösningar på kort och lång sikt, kunde vi höra om i Vetenskapsradion På djupet den 17/1. Nu sänds programmet i en uppdaterad repris, där vi kan konstatera att läget är lite bättre men bristen fortfarande stor.Tillgången på blod inom sjukvården sätter gränser som handlar om både liv och död. Det finns för få blodgivare från början, i Sverige är det bara 2% som är blodgivare, och nu har många av dem varit sjuka eller i karantän. Detsamma gäller vårdpersonalen. Flera personer som jobbar med blod inom vården sa i januari att de aldrig varit med om något liknande. Hur klarar svensk vård den akuta bristen på blod? Och vilka kan lösningarna vara på längre sikt? Bättre nationell samordning av blod och blodgivare kan vara en möjlighet, och kanske kan också det konstgjorda blod som det länge har forskats kring också hjälpa, men när kommer det och kan börja användas? Och borde vi ens behöva konstgjort blod? Egentligen inte, menar blodgivaren Maria Andersson Persson, det är ju inga konstigheter, så fler borde donera det, tycker hon.Medverkande: Anna-Karin Norrman, enhetschef på GeBlod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Christina Lundell, chef för transfusionsmedicin hos Unilabs med blodcentraler i Skaraborg, Sörmland och Stockholm; Maria Kvist, överläkare på Blodcentralen i Stockholm; Martin Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne; Maria Andersson Persson, undersköterska på Skaraborgs sjukhus i Skövde och blodgivare.Reporter: Ylva Carlqwist-WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

På NeuroBatLab i Berkeley, Kalifornien, studerar forskarna fladdermössens hjärnor medan de får flyga fritt och leva så vanliga fladdermusliv som möjligt. Med trådlös teknik ser de hur det ser ut när fladdermössen kommunicerar, vilket de här sociala djuren gör hela tiden. Forskarna tror att vi har en hel del att lära från fladdermössen. Bland annat har de sett att fladdermöss har "vänner", vissa individer som de hellre är nära och kommunicerar med. Och då synkroniseras deras hjärnaktivitet. Något liknande har man också sett hos människor, men nu finns en möjlighet att studera hur det här går till, hos fladdermössen. Och nu ska de också göra studier på människor i grupp, inspirerade av det de sett hos fladdermössen.Medverkande: Michael Yartsev, grundare och chef vid NeuroBat Lab, UC Berkeley; Bo Azz Styr, forskare NeuroBat Lab, UC Berkeley.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seBjörn Gunérbjorn.guner@sr.se

Är kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum framtidens pengar, eller är det en tillfällig investeringsbubbla? Det går ju inte ens att betala med dem, så vad är de bra för? Framtidens pengar kan bli helt digitala. Men Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor  fungerar inte som pengar, säger man på Riksbanken. Och i flera länder, som till exempel Kina, är de helt förbjudna. Men entusiasterna ser en framtid där alla får makt över sin ekonomi med hjälp av kryptovalutorna, utan att stater eller banker blandar sig i och tar avgifter. Och behovet finns i många utvecklingsländer har det visat sig. Men frågan är om kryptovalutorna någonsin kan bli mer än en spekulativ investeringform, och kanske ett komplement till vanliga statliga valutor.Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet, säger att han ser kryptovalutorna som kapitalism på digitala steroider, och att det är synen på hur stor roll marknaden ska få spela som avgör hur man ser på dem. Medverkande: Oskar Broberg, docent ekonomisk historia Göteborgs universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör; Björn Segendorff, rådgivare Riksbanken; Gina Pari, försäljningschef Safello; Claire Ingram Bogusz, forskare i finansiell teknologi Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt? Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker att det är för mycket el som går åt och vill förbjuda verksamheten. Men försvararna menar att kryptovalutor är bra och stimulerar förnybara alternativ, genom att de kräver billig el. Frågan kanske kokar ner till om man tycker att kryptovalutor är något att ha, och om de är värda att lägga energi på? I programmet medverkar Alfons Jansson, som sköter om en mininganläggning; Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers; Alex de Vries, kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör,; Markus Wråke, VD på Energiforsk, och Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med. Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna.Vi hör om vad spelen i Peking säger om vart vinter-OS är på väg, hur spelen har utvecklats genom åren, och om att det kanske är dags att börja flytta över grenar från sommarspelen.Medverkande: HC Holmberg, längdåkningsprofessor och forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén; Leif Yttergren, idrottshistoriker vid GIH som studerat relationen mellan sommar- och vinter-OS.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år? Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När omikronsmittan skenar har det blivit brist på både blodgivare och personal på landets blodcentraler. Hur klarar vården bristen på blod? Kan konstgjort eller odlat blod vara en lösning? Bara två procent av svenskarna är blodgivare, och blod är inte sällan en bristvara inom vården. Det är en livsnödvändig del av såväl akutvård som behandlingen av många kroniska sjukdomar. Men nu är det många blodgivare och personal på blodcentralerna som är sjuka eller sitter i karantän. Hur ska vården lösa blodbristen nu – och i framtiden? Kan bättre nationell samordning av det blod som finns hjälpa, eller kan konstgjort blod bli lösningen? I programmet medverkar blodgivaren Maria Andersson Persson, Maria Kvist från blodcentralen i Stockholm, Anna-Karin Norrman på GeBlod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Christina Lundell på Unilabs blodverksamhet och Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitetMedverkande: Maria Andersson Persson, blodgivare Skövde; Maria Kvist, överläkare Blodcentralen Stockholm; Christina Lundell, chef för delar av blodverksamheten hos Unilabs; Anna-Karin Norrman, enhetschef GeBlod Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg; Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se 

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.Programmet är en repris från 9/11 2021.ReporterBjörn GunérProducentPeter Normark

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Programmet är en repris från 26/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver. Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området. Programmet är en repris från 29/11 2021.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.Programmet är en repris från 18/10 2021. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera? James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaningar på en helt ny nivå. Hundratals moment måste fungera felfritt för att det ska lyckas, så att inte denna satsning på ca 100 miljarder kronor ska gå upp i rök, i värsta fall bokstavligen.Vi hör Göran Östlin, astronom på Stockholms universitet, som varit med sedan starten av projektet, Keith Parrish, tekniskt ansvarig vid Nasas Goddard Space Center, Charlotte Beskow som är den Europeiska rymdstyrelsen ESAs ansvariga på plats vid rymdcentret Kourou i Franska Guyana, och Daniel de Chambure som övervakar uppskjutningen av raketen där teleskopet ska ligga på väg ut i rymden.Medverkande: Göran Östlin, Professor Astronomi Stockholms Universitet; Keith Parrish, Commissioning Manager James Webb Space Telescope Nasa; Charlotte Beskow, representant på plats vid Kourou Space Center ESA; Daniel de Chambure, Head of Launching systems Kourou Space Center ESA.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Programmet är en repris från 30/11 2021. Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden? Alternativet till hållbart flyg är inget flyg alls, konstaterar hållbarhetschefen Maria Fiskerud på flygbolaget BRA, ett av många flygbolag i världen som skrivit under på att med ny teknik och nya bränslen bidra till minimerad klimatpåverkan. Biobränslen har kommit längst, men utvecklingen kring alternativ som elektrobränslen och vätgasflyg pågår för fullt, bland annat på Chalmers i Göteborg. Hur klarar vi framtidens flyg med vätgas, elektrobränslen och biobränslen? Medverkande: Maria Fiskerud, hållbarhetschef flygbolaget BRA; Tomas Grönstedt, professor turbomaskiner Chalmers; Maria Grahn, docent energisystemanalys Chalmers Göteborg; Isak Jonsson, forskningsingenjör och doktorand Chalmers Göteborg. Reporter: Ylva Carlqvist-WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden. Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astronomkollegan Alexis Brandeker är det atmosfärerna hos främmande planeter som lockar, och Erik Zackrisson vid Uppsala universitet hoppas kunna hitta försvunna monsterstjärnor. Du hör också om nervositeten inför uppskjutningen där man bara kommer att få en enda chans att lyckas om teleskopet ska kunna fungera som det är tänkt.Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgramledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" söker Ingrid Carlberg bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden.Mats Carlsson-Lénart mötte 2019 Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.Programmet är en bearbetad repris från 2019. Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar. Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Författaren Ingrid Carlberg berättar utifrån arbetet med sin bok om Alfred Nobel, där hon bland annat forskat i just vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.Medverkande: Ingrid Carlberg, författare till boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris", utgiven 2019, och Peter Kozyrev, guide i St Petersburg som berättar om spåren i staden efter familjen Nobel.Programmet är en bearbetad repris från 2017. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver. Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att i forskningssyfte knuffa en asteroid ur sin bana. Men det är mycket som kan gå fel när man skjuter prick med ett enda skott, på 11 miljoner mils avstånd. I detta andra program av två om hotet från asteroider så hör vi om hur den diskmaskinsstora farkosten DART efter 10 månaders färd genom rymden förhoppningsvis ska knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken från jorden och av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan orsaka. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, med fokus på planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att för första gången någonsin knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden. I denna första del av två om hotet från asteroider så möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.I ett andra program på tisdagen ska vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera.  Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på. Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.Nyss hittade de den ena av de två arterna. Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i MoçambiqueReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Till slut nåddes en överenskommelse på COP26, men beslutstexten vattnades ur under mötets sista dramatiska minuter. "Målet om 1,5 grader lever, men pulsen är svag" sa mötets ordförande. Hur bra blev resultatet och vad betyder det för klimatet? "En bräcklig seger" - så beskriver mötets ordförande Alok Sharma utgången, och ber samtidigt om ursäkt för hur processen utvecklade sig. Vi hör Sveriges chefsförhandlare berätta om dramatiken på mötet, och får kommentar och analys av experter i klimatpolitik och klimatologi i en direktsändning. Medverkande: Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare vid COP26; Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik, Linköpings Universitet, och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI i Norrköping. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.ReporterBjörn GunérProducentPeter Normark

Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig? Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial). Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idag kan man bota svåra cancerformer med genteknik, men det kostar flera miljoner kronor per patient, så alla får inte chansen. Samma sak gäller flera medfödda sjukdomar som börjar bli aktuella för behandling. Det är en fantastisk utveckling för många drabbade, men hur många har vi råd att bota? När världens dyraste läkemedel kostar 20 miljoner kronor per patient kan det gå ut över all annan sjukvård. - De patienter som man har börjat använda den här behandlingen för, de har uttömt alla andra möjligheter som finns, och väldigt många har svarat bra på behandlingen. Så det är enormt för dem att få den här möjligheten, säger Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet. Sällsynta sjukdomar är en lukrativ nisch för läkemedelsbolagen, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm. Men, säger Dag Larsson vid Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelsbolagen måste ta i när de sätter priset på behandlingarna i så de får igen pengarna för sina riskabla investeringar i forskningen. Hur ska vi avgöra vad som är för dyrt, och vem som ska få de nya kostsamma behandlingarna när sjukvården samtidigt måste hålla sina budgetar? Vad händer med patienterna, och hur ska vi hänga med i den gentekniska utvecklingen? Medverkande: Gunilla Enblad, professor onkologi Akademiska sjukhuset Uppsala; Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet; Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm; Dag Larsson, policyansvarig Läkemedelsindustriföreningen; Sara Almroth, patient med spinal muskelatrofi. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idag kan ett nytt läkemedel kosta ett par miljoner kronor om året för en enda patient. Och nya dyra behandlingar dyker hela tiden upp. Men har vi råd att ge läkemedlen till alla som behöver dem? Med genteknik går det att bota allt fler svåra sällsynta sjukdomar. Men om ett nytt läkemedel kostar flera miljoner kronor per patient så uppkommer frågan om vem vi har råd att ge det till. När det kom ett nytt effektivt medel mot den medfödda muskelsjukdomen SMA så blev det bara de yngsta patienterna som fick det. Efter hälsoekonomiska beräkningar blev de äldre utan. Det är bara ett exempel på hur läkemedel kan bli för dyra för att ge till alla. I programmet hörs Sara Almroth, patient med SMA från Söderköping, Gustaf Befrits, hälsoekonom på region Stockholm, och Maria Landgren, läkemedelschef region Skåne. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om. Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev? Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda? - Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon. Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England. Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder. Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester. Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid. Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien. Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programmet är en repris från den 23 augusti. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Den 29 september 2021 tas Folkhälsomyndighetens rekommendation om att arbeta hemma på grund av pandemin bort men vad har den långa tiden med distansarbete gjort med oss? Distansarbete hemifrån är tidseffektivt och klimatsmart – men hur hållbart är det för oss människor i längden? Distansmöten är mer kognitivt krävande, och på distans arbetar vi mer och missar ofta att ta pauser vi behöver, konstaterar forskaren Linda Widar från Högskolan i Gävle. Stressforskaren Alexander Wilczek från Karolinska Institutet befarar en kommande våg av sjukskrivningar för utmattningssyndrom om inte yrkesgrupper som påfrestats extra i pandemin får möjlighet till återhämtning. I programmet medverkar också Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Hans Flygare och psykoanalytikern Hanna Jacobsson som fick utmattningssyndrom när hon fortsatte som vanligt – fast på distans. Medverkande: Alexander Wilczek, psykiatriker, psykoanalytiker, stressforskare anknuten till forskning KI Stockholm; Linda Widar, doktorand Högskolan i Gävle, boende i Malmö; Hans Flygare, arbetsmiljöexpert Lärarförbundet Stockholm; Hanna Jacobsson, psykoterapeut med utmattningssyndrom Stockholm. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Efter en virusinfektion kommer symptom som utmattning, hjärndimma och smärta. Det här gäller både ME och postcovid så vad kan forskningen kring sjukdomarna lära av att jämföra dem? Nu pågår jämförande vetenskapliga studier av postcovid- och ME-patienter. Här finns en unik möjlighet att följa en patientgrupp med en ny sjukdom som följer på en virusinfektion, menar professor Jonas Bergquist vid Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet. Kerstin Heiling, ordförande för Riksförbundet för ME-patienter menar att postcovidforskningen kan hämta mycket existerande kunskap från ME-forskningen, till gagn för båda patientgrupperna. I programmet medverkar också läkaren och ME-patienten Hanna Fries. Medverkande: Hanna Fries, ME-patient Knivsta; Jonas Bergquist, Professor analytisk kemi och neurokemi Biomedicinskt centrum Uppsala universitet; Kerstin Heiling, ordförande Riksförbundet för ME-patienter. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är den dyraste forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, där strålar av neutroner ska skapas för att hjälpa forskare att se rakt in i alla tänkbara material, ibland ända ner på atomnivå. I detta andra program om neutronkällan ESS i Lund hör vi om hur det går till, och får fascinerande exempel på vilka bilder partiklarna kan frammana. Vi hör också hur ansvariga här bemöter kritiken om bristande insyn i hur våra och andra länders skattepengar används i detta sameuropeiska mastodontbygge, som visar sig kosta mycket mer än vad som angavs när Sverige 2007 erbjöd sig att var värdland för anläggningen, och då den väntades stå färdig 2018. Nu ser vi på plats hur mycket som ännu återstår att bygga innan forskningen kan börja här, tidigast om ett par år. Medverkande: Sindra Petersson Årsköld, Vetenskaplig rådgivare ESS; Julia Öberg, presschef ESS; Monika Hartl, gruppledare för provhantering och användarlaboratoriet, ESS. ReporterBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, ESS, blir ytterligare fördyrad och försenad på grund av pandemin. Men nu är det dags att börja provköra en första del. Vi besöker det vetenskapliga jättebygget i utkanten av Lund där 13 länder samarbetar för att skapa världens kraftfullaste så kallade neutronkälla. Det har liknats vid ett supermikroskop, som ska ge forskare möjlighet att undersöka alla tänkbara material, från mänskliga celler på atomnivå, till motorer i rörelse. Förhoppningen är att det ska kunna leda till bättre läkemedel och behandlingar, effektivare batterier och energiteknik, och mycket annat. Men det är hundratusentals komponenter som ska sättas ihop bara i den 537 meter långa protonacceleratorn där partiklarna börjar sin bana, och de ska komma från medlemsländer som varit i lockdown på grund av pandemin. Nu i oktober är det ändå dags att börja provköra en första liten del av acceleratorn. Hör om utmaningarna och förhoppningarna i denna första del av två om ESS, European Spallation Source. Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen ESS; Julia Öberg, presschef ESS. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Under träden i en skog finns ett nätverk som inte är synligt för det mänskliga ögat, men där svampar hjälper träden att kommunicera med varandra och att binda koldioxid i marken. Forskningen kring denna "wood wide web" har tagit stora steg de senaste åren. Med hjälp av ny teknik har forskare upptäckt vilken roll svamparna som finns nere i jorden har för växtligheten ovanför markytan. Blir ett träd angripet av en skadeinsekt så kan det via svampnätverket varna träden som står bredvid. Det har också visat sig att svamparna har en viktig del i att binda koldioxid, särskilt i nordliga skogsmarker. Forskare tror nu därför att svampar bör ses som en del av lösningen på hur vi kan bruka olika marker för olika behov i framtiden, och menar att det är viktigt att förstå hur vilka svampar som gör vad under jordytan. Vi går ut i en sörmländsk skog på en annorlunda svamptur. Medverkande: Patrick Björck, lärare i svampkunskap; Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter: Malin MarckoProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet.Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen. Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducenter: Peter Normark, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt. Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer. Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop? Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen. Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna. Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras. Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt? I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin? En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär. Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför. I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer. Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare. Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år. Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger. Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis. Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI). ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig. Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA. Programmet är en repris från 14 juni 2021. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak. Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar. Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. Programmet är en repris från 4 maj 2021. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Barncancerpatienter ska med från i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare. Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. "Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter", säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden. Medverkande: Elias Melki, cancerpatient Stockholm, Torild Melki, anhörig till cancerpatient, David Gisselsson Nord, projektsamordnare och professor i molekylär patologi Lunds universitet, Johanna Sandgren, enhetschef Barntumörbanken Karolinska Institutet Solna. Programmet är en repris från 13 april 2021.  ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet. Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Medverkande: Ann Nordgren, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Anna Lindstrand, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Thomas Sejersen,  professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, Jennie Axengren, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet Stockholm. Programmet är en repris från 12 april 2021.  ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås. Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat. Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser? Medverkande: Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland. Programmet är en repris från 7 juni 2021.  ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut? Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. Med: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm. Programmet är en repris från 10 maj 2021. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Med: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU, Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet.Programmet är en repris från 8 mars 2021. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programmet är en repris från 18 jan 2021. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan? I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. Med: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH, Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. Programmet är en repris från 22 juni 2021. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu? Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. Medverkande: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology, Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. Programmet är en repris från 8 sep 2020.  ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande: Alette Sederholm och Gustaf Hermelin, föreningen HedOx föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt, utredare Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt, vd på Vattenfall eldistribution, Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, Anders Ygeman, energiminister. Programmet är en repris från 25 jan 2021. ProgramledareMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden. Programmet är en repris från 26 okt 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall. Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. Medverkande: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hoffman, professor i psykologi och brainscience, Boston University. Programmet är en repris från 25 aug 2020. ProgramledareThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Interpersonell psykoterapi, IPT, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression. Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. Medverkande: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från 24 aug 2020. ProgramledareThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. Medverkande. Henrik Larsson, professor epidemiologi Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. Programmet är en repris från 15 sep 2020.  ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker. Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet medverkar: Patrik Magnusson, genetiker Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret, Nancy Pedersen, professor medicinsk epidemiologi Karolinska Institutet, Anders Stenberg, docent nationalekonomi Stockholms Universitet, Erika Bergqvist, projektledare SciLife lab Uppsala, Ulrika Bergqvist, säljchef Riksbyggen Uppsala. Programmet är en repris från 14 sep 2020. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan? I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. I programmet hörs: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH och Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. ReporterMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan. Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden. Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines. En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol. Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen. Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland. ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Redan den 8 maj 2020 gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och sa att pandemin har utlöst en tsunami av hat, xenofobi och syndabockstänkande. I många länder, inklusive Sverige, har människor med asiatisk bakgrund utsatts för rasistiska angrepp och en annan grupp som pekats ut är judar. Judar anklagas för att genom viruset vilja ta kontroll över världen och dess ekonomi. Vetenskapsradion På Djupet söker de historiska rötterna till varför judar kopplas samman med sjukdomar och berättar vad som är nytt i antisemitismen under Covid 19 pandemin. Medverkande: "Benno", utsatt för antisemitism under pandemin, Deborah Lipstadt, professor i historia vid Emory University, Mathias Berek, disputerad i filosofi och kulturhistoria och för närvarande forskare vid Centrum för forskning om antisemitism vid Tekniska universitetet i Berlin, Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid Universitetet i Greifswald, Aryeh Tuchman, på organisationen ADL, Anti-Defamation League i New York. ReporterSimon Moser ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig. Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för ”regrettable substitution” - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Covid-19-viruset är mycket aggressivt mot vårt luktsinne. 50 000 svenskar, lågt räknat, tros för närvarande lida av långvarig luktnedsättning till följd av pandemin. Det som gäller är luktträning. En av de drabbade är Sofia Sjölin, som inte känner när det bränner vid på spisen - och inte känner doften av sin nyfödda bebis. Att få felaktiga, förvrängda, dofter är också vanligt efter att Covid-19 har attackerat luktsinnet. I värsta fall får människor svårt att få i sig mat eftersom maten kan lukta mycket obehagligt - som bensin, till exempel. Tonåringar och unga vuxna är hårt drabbade våren 2021. Hör i Vetenskapsradion På Djupet om varför Covid-19 slår så hårt mot luktsinnet och om vad man kan göra för att träna ett skadat luktsinne. Medverkande: Sofia Sjölin, Charlotte Cervin Hoberg, biomedicinsk analytiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund, Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Federica Genovese, doktor i neurovetenskap vid Monell Center i USA samt Thomas Hummel, läkare och professor vid Technische Universität Dresden, Tyskland. ReporterLisen Forsberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås. Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat. Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser? I programmet medverkar Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Män står för det mesta av våldet i nära relationer, det är alla överens om. Men vilka är de våldsamma männen, varför tar det till våld, och hur ser de själva på våldet de utövar? Lucas Gottzén, professor vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, har studerat våldsamma män som sökt hjälp för sitt beteende. Själv uppväxt pacifist, har professor Gottzén tvingats granska sig själv och sitt eget beteende. Och behövt ifrågasätta sin självbild som schysst kille. Han beskriver hur våld och hot om våld ingår i bilden av att vara man, liksom att kontroll över kvinnan kan ingå i samma bild. Det finns också etablerade teorier om att män stöttar andra män i deras våld – Male Peer Support Theory – men det är en teori som nu ifrågasätts och som man försöker att nyansera. En annan förklaring är att socioekonomiska faktorer som missbruk, arbetslöshet och brottslighet, spelar en stor roll. I en studie vid Göteborgs Universitet kommer forskarna fram till att personer som blivit dömda för att ha brukat våld i sin relation liknar personer som blivit dömda för annan typ av våld - betydligt mer än vad de liknar befolkningen i övrigt. Medverkande: Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, Thomas Nilsson, universitetslektor knuten till centrum för etik, juridik och mental hälsa vid Göteborgs Universitet, Susanne Boethius, sociolog och forskare vid Lunds Universitet. ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar. I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle.  Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld. Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar. I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stockholms Universitet, Zandra Kanakaris, generalsekreterare på Tusen Möjligheter, Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet. ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2018 fick Irland laglig abort efter 150 år av förbud. Samtidigt har Polen gått från decennier av fri abort till att ha en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa. Varför gick de åt olika håll? Den katolska kyrkans makt i samhället är något som förenar EU-länderna Irland och Polen. Men på Irland förlorar kyrkan delar av sin starka ställning efter en rad skandaler som bytte av varandra på 90- och 00-talet. I Polen är den katolska kyrkan starkt integrerad i det politiska livet. Kyrkan var en viktig del i demokratisering av Polen och har ett nära samarbete med de politiska partierna. När en kvinna dör för att hon nekas abort på Irland så fylls gatorna av protester och aborträttsrörelsen tar fart. Några år senare har de hävt ett 150-årigt abortförbud och fått laglig abort fram till vecka 12. Men i Polen har den katolska kyrkan och den nationalistiska och ultrakonservativa rörelsen dragit abortförbudet så pass långt att en massrörelse väckts mot deras lagförslag. I programmet hörs: Ailbhe Smyth, aborträttsaktivist, ledare för kampanjen "Together for yes" och grundare av Women's Education, Resource and Research Centre vid University College Dublin, och Elżbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Warszawas universitet och Södertörns Högskola. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vad händer när vi kan rädda foster allt tidigare, samtidigt som abortlagen förbjuder aborter för livsdugliga foster? Abortlagen bör omformuleras för att skydda kvinnors rätt till abort, menar läkare. Forskningen och de medicinska framstegen för att rädda för tidigt födda barn har satt fokus på livsduglighetsbegreppet i svensk abortlagstiftning. Efter vecka 18 får foster enbart aborteras om de inte anses livsdugliga. Den formuleringen öppnar för framtida sänkningar av abortgränsen så länge forskningen går framåt.För att inte riskera inskränkningar i aborträtten måste livsduglighetsbegreppet bort från lagen, menar Sveriges förening för obstetrik och gynekologi. Även SMER, Statens medicinsk-etiska råd, vill ha en översyn av begreppet. Båda vill även ha en utredning för en abortlag med en övre fast vecka, något som skulle innebära ett överlapp i veckor där det är tillåtet att göra en abort, men också möjligt att rädda en önskad graviditet. I programmet hörs: Emilie Roslund och Joanna Backman, båda med erfarenhet av abort, Helena Kopp Kallner, överläkare i obstetrik och gynekologi och docent vid Karolinska Institutet, Michael Lövtrup, utredningssekreterare på SMER. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.nomark@sverigesradio.se

Än finns ingen bot mot postcovid, men specialistmottagningarna har blivit välkomnande platser för patienter med långtidscovid, som ofta längs vägen har upplevt oförståelse från vården. Oberoende av om man haft en kraftig eller mild covidinfektion, finns de som får svåra och långdragna postcovid-symptom. Symptomen varierar. Hjärtproblem, extrem trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och kraftig värk, har rapporterats. Än finns ingen bot, men på den handfull postcovidmottagningar som öppnat i landet försöker olika specialister hjälpa patienter så gott det går. En majoritet av postcovid-patienterna är kvinnor. Två av dem berättar om hur de fått kämpa för att få hjälp. I programmet hörs: Maria Åhman, sjukskriven med postcovid-symptom Bromma, Per Åkesson, infektionsläkare postcovidmottagningen Skånes universitetssjukhus, Caroline, postcovid-patient med lånad röst, Ann Björkdahl, docent och arbetsterapeut Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare Försäkringskassan. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Efter covid-19-infektion drabbas vissa av många olika symptom som kommer och går, lätta eller allvarliga. Är postcovid en sjukdom, eller ett fenomen i tiden? Under våren har tillståndet postcovid debatterats och begreppet kultursjukdom har förts in i diskussionen. Men vad betyder begreppet kultursjukdom egentligen, och har det använts rätt i debatten? Vårdrepresentanter och medicinhistoriker ser ett begrepp som använts på ett missvisande sätt. Och att fokus istället borde ligga på att samla mer kunskap om postcovid för att kunna ställa rätt diagnoser och erbjuda en fungerande vård. I programmet hörs: Yvonne Nyman, postcovidpatient i Vargön, Maria Josephson, medicinhistoriker Karolinska institutet och Södertörns högskola, David Gyll, ST-läkare i allmänmedicin, Lisa Norén, läkare, specialist i allmänmedicin och postcovidpatient. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Manipulation av virus kan ge oss kunskap om hur de smittar. Men gör man ett virus farligare i ett labb, finns risken för läckor. Ska sån forskning vara tillåten? Det finns en mängd olika virus ute i naturen som smittar mellan djur – till exempel fåglar eller fladdermöss. Forskare försöker medvetet förändra de här virusen i laboratoriet för att se vad som krävs för att de ska börja smitta mellan människor. På så sätt kan man hålla koll på dem och se om och när de börjar bli farliga. Men den här forskningen betraktas som oansvarig av kritiker. Ett förändrat virus skulle kunna läcka ut och skapa en pandemi, betydligt värre än något vi sett hittills, menar de. Vad är rätt? Att skapa farliga virus under kontrollerade former för att öka vår säkerhet, eller förbjuda en verksamhet som riskerar att leda till sjukdomsutbrott? Meningarna går isär. I programmet medverkar Richard Ebright, professor i molekylärbiologi vid Rutgers University, USA, Gigi Gronvall, assisterande professor och seniorforskare vid Johns Hopkins University, USA, och Ali Mirazimi, professor i virologi vid Karolinska Institutet med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut? Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. I programmet hörs: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.  I programmet hörs: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. ProgramledareMarcus HanssonProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Virologer och WHO menar att fler verktyg än vaccin behövs mot farliga virus. Nu hoppas en grupp Umeå-forskare kunna utveckla en medicin mot det nuvarande coronaviruset och mot framtida coronavirus. Virologerna på Umeå universitet har länge ägnat sig åt att försöka förstå hur virus gör för att ta sig in i våra celler. Syftet är att hitta sätt att hindra dem från att göra just det. Något som inte är lätt då dessa parasitpartiklar är hundra gånger mindre än en bakterie. Umeå-forskarna testar nu en kolhydrat-baserad princip för ett antiviralt läkemedel. Förhoppningen är en inhalator eller en nässpray som skulle kunna sättas in mot ett nytt virus - innan ett vaccin hunnit utvecklas. Då skulle man ha möjlighet att bryta smittkedjor och även skydda utsatta grupper, exempelvis på äldreboenden. I programmet hörs: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi Karolinska institutet. Programledare:Mats Carlsson-LénartProducent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll. Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning. Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet. Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. I Sverige drabbas hundratusentals personer av en ätstörning någon gång i livet. Patienter och utredare vittnar om bristande vård. En vanlig missuppfattning är hur en person med ätstörning bör se ut. Den gör inte bara att vården ibland missar att agera, utan också att personen själv inte tar sin sjukdom på allvar. De tycker att de inte är tillräckligt sjuka för att få hjälp. Så var det för Ebba Lilia som kände att hon behövde gå ner ytterligare i vikt när hon inte fick vård. Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2019 en rapport om kunskapsläget inom ätstörningsvården. Den visar att forskningen främst är inriktad mot diagnosen anorexia och att sjukvårdens kunskaper om de andra ätstörningsdiagnoserna är begränsade, både vad gäller vård och bemötande. Ett problem är att personer som inte är underviktiga ofta missas. I programmet hörs: "Sanna", Ebba Lilia och "Linda", med erfarenheter av ätstörningsvården, samt Karin Dahlgren, utredare på Socialstyrelsen.Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat? När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. ReporterThomas ÖbergProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. ProgramledareYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Barncancerpatienter ska från och med i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare. Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. ”Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter”, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden. Medverkar gör också Elias Melki, cancerpatient, hans mamma Torild Melki, David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och Johanna Sandgren, enhetschef på Barntumörbanken vid Karolinska Institutet, Solna. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet. Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Forskningen som avslöjade Jennie Axengrens sällsynta mutation leddes av Giedre Grigelioniene och finns publicerad i Nature Medicine: Gain-of-function mutation of microRNA-140 in human skeletal dysplasiahttps://www.nature.com/articles/s41591-019-0353-2 I programmet medverkar Ann Nordgren och Anna Lindstrand, adjungerade professorer vid forskargruppen för Sällsynta diagnoser på Karolinska Institutet, Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet och Jennie Axengren från Norrahammar, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet. Reporter Tomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner ”Fredrik” att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner – och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande.Länkar till information om konspirationsteorier: https://fojo.se/faktajouren/ https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/ https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

Just nu pågår den judiska högtiden Pesach som firar befrielsen ur slaveriet och uttåget ur Egypten. Men har uttåget verkligen ägt rum? Vad säger forskningen om de tio plågor som drabbar Egyptens folk - vilket leder till att faraon beslutar sig för att låta israeliterna gå? Berättelsen är central för judendomen och kristendomen, och har också innebörd för islam. Därför har den blivit viktig också att förklara. Men det är inte helt enkelt att passa den bibliska berättelsen till ett historiskt skeende. Tillsammans med Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik och arkeolog berättar vi om händelser som kan ligga bakom den bibliska berättelsen om uttåget. Vi hör även författaren och hobbyforskaren Siro Trevisanato, som menar att plågorna har ägt rum och att de alla kan spåras till ett av världens största vulkanutbrott på dagens Santorini. I programmet hörs: Daniel Leviathan, doktorand i judaistik och arkeolog, Siro Trevisanato, författare och hobbyforskare. ReporterSimon Moser ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Antalet elfordon på våra vägar har ökat kraftigt det senaste året. Är elbilen det optimala valet för den som vill göra sitt bästa för miljö och klimat? Elbil, laddhybrid, bränslecellsbil? Eller bil som drivs med biobränsle i en förbränningsmotor – vad är egentligen det bästa miljövalet? Frågorna är många inför köpet av en ny bil, vilket märks hos bilsäljarna nu när efterfrågan på eldrivna bilar ökar stadigt. EU:s nya utsläppskrav för år 2030 driver på, och att vi i Sverige ska ha en fossil-oberoende fordonsflotta om 9 år. Men räcker utsläppskraven för att avgöra hur miljöanpassad bilen är? Nja, menar forskare. Det är inte så enkelt som att bara titta på vad som kommer ut ur avgasröret. Man måste se till hela bilens livscykel – från tillverkning till skrotning. Och för elbilar spelar batteriet stor roll i kalkylen. Vissa biobränslen är fortfarande bra alternativ. I programmet hörs: Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorteknik vid Lunds universitet, Frances Sprei, forskare i hållbar mobilitet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Björn Wickman, fysiker på Chalmers tekniska högskola, Ola Willstrand, projektledare hos forskningsinstitutet Rise i Borås, Erik Widelund, bilsäljare hos Torvalla bil i Gustavsberg utanför Stockholm. ReporterMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 10 november 2020. ReporterGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19. Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit? I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nu i vår kommer svenska polisen att ta ett nytt system för ansiktsigenkänning i drift för första gången. Samtidigt växer kritiken mot tekniken. I USA har den förbjudits i flera städer. Genom att jämföra miljontals bilder på ansikten kan algoritmer snabbt lära sig att känna igen och hitta ett eftersökt ansikte i en folksamling. Men tekniken är långt ifrån perfekt. I USA har tekniken flera gånger lett till felaktiga gripanden och kritiker pekar på att algoritmerna ofta tar fel på människor med mörk hudfärg och har svårare att korrekt bedöma kvinnliga ansikten. Det har lett till att flera av de stora techbolagen som ligger bakom tekniken inte längre säljer den till polismyndigheter i USA. Och i allt fler amerikanska städer införs nu förbud mot ansiktsigenkänning. Även i Europa vill civilrättsorganisationer som European Digital Rights, EDRI, att den ska förbjudas. Men riskerna måste vägas mot fördelarna, menar Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum som tagit fram polisens nya verktyg. I programmet hörs: Jörgen Ahlberg, docent på Linköpings Universitet, Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi på Stockholms Universitet, Niclas Appleby, forensiker på NFC i Linköping, Ella Jakubowska, policy and campaigns officer på European Digital Rights EDRI. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd. En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar. På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det. I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, Marie Bixo, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. ReporterMalin Marckomalin.marcko@gmail.com ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt? Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader. Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt. Medverkande: Lars Stehn, professor i industrialiserat och hållbart byggande vid Luleå Tekniska Universitet, Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, Tobias Lindh, dokumenterar Teslas fabriksbygge utanför Berlin med drönare. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor?  Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Medverkande: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU. Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet. ReporterGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade. En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet. Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet ”70+”. Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forskare Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare World Values Survey. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vaccin som just utvecklats mot covid-19 behöver uppdateras om de ska fungera mot kommande varianter. Samtidigt finns lovande data från Skottland som visar att vaccinen i nuläget fungerar mycket bra. I Skottland hade i slutet av februari ungefär en tredjedel av landets vuxna befolkning vaccinerats. Att så många fått åtminstone en dos mot covid-19 har gjort det möjligt för forskare att undersöka vaccinens effekt i en befolkning. Preliminära data visar att de allra äldsta skyddas bäst av viruset, deras risk att hamna på sjukhus med covid-19 minskar med 81 procent efter en dos. Allra bäst skyddade AstraZenecas vaccin, enligt den skotska studien. Av virusvarianterna så anses den nu mycket vanliga brittiska varianten täckas av de framtagna vaccinens skydd, medan skydd mot de sydafrikanska och brasilianska varianterna kommer att kräva uppdaterade vaccin. Medverkande: Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, och Jim McMenamin, covidinsatsansvarig på den folkhälsovårdande myndigheten Public Health Scotland (PHS). ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna? Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén. Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier. I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vi undrar inte om det kommer en ny pandemi, vi undrar när den ska komma. Så säger tre virusforskare som varnar för att vårt sätt att exploatera naturen skapar nya smittorisker. Det är när vi hugger ner artrika skogar och öppnar nya områden för exploatering som nya smittsamma sjukdomar uppstår. Virus från vilda djur flyttar över till våra husdjur och sen till människan. Efter en tids anpassning kan viruset sen lära sig att smitta från människa till människa – och då får vi ett utbrott av sjukdom. Så uppstod sjukdomar som ebola, zika och troligen också covid-19. Risken för att det ska hända igen är särskilt stor där stora skogar med stor biologisk mångfald huggs ner, som till exempel i Amazonas i Brasilien. Nästa pandemiska virus kan redan nu finnas i någon tropisk regnskog, i väntan på nya värddjur. I programmet medverkar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Björn Olsen, professor infektionsmedicin vid Uppsala universitet och Aaron Bernstein, föreståndare för the Center for Climate, Health, and the Global Environment vid Harvarduniversitetet, USA. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

För att ta makten med en minoritet av väljarna har amerikanska politiker använt gerrymandering. Valdistrikt omformas till egen fördel. Snart görs det igen och forskare försöker förhindra orättvisor. Sedan ett par år tillbaka driver två ledande universitet, Tufts och Princeton universiteten forskningsprojekt där man med hjälp av avancerad matematisk analys avslöjar gerrymandering. Resultaten från de här analyserna delar de med valorganisatörer och valmyndigheter som använder dem för att driva rättsprocesser som nått ända upp i Högsta domstolen. Nu i början av 2021 ska kartorna ritas om på nytt för de kommande tio åren och oron är stor att det återigen kommer att leda till att valdistrikt utformas för att ge ett parti stora fördelar. Det menar Samuel Wong, professor på Princeton-universitetet och chef för Princeton Gerrymandering Project. I programmet hörs: Nsé Ufot, chef för New Georgia Project, Professor Samuel Wong, neurolog som också driver Princeton Gerrymandering Project vid Princeton universitetet, David Daley, Senior Fellow på organisationen FairVote och en av USA:s ledande experter på gerrymandering. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Hösten 2020 blir Malmö FF svenska mästare för 21:a gången. Några dagar senare är halva laget smittat av corona, trots strikta förhållningsätt. Hur kom smittan in i laget och hur gick spridningen till? En spelare, MFF:s lagkapten Anders Christiansen, testas ett par dagar innan match och får ett negativt svar. När matchen sparkas igång har han inga symptom och han är frisk nog att göra mål. Men bara några timmar efter matchen testar han positivt för covid. Många av hans lagkamrater smittas också, men ingen i motståndarlaget verkar ha smittats. Hela tiden lär sig forskningen mer om hur coronaviruset infekterar människokroppen och förs vidare. Vi följer virusets väg från fotbollsplanen, in i näsan, genom cellmembranet, in i cellen och vidare ut i kroppens andra delar.I programmet medverkar Niclas Carlnén, VD för Malmö FF; Anders Nystedt, smittskyddsläkare i region Norrbotten, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Akademin och överläkare på Östra sjukhuset i Göteborg. ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I inlägg beskrivs hur medlemmar försökt att få andra länders regeringar att agera mot Sverige under pandemin. Ekot och Vetenskapsradion har fått inblick i en dold Facebookgrupps aktiviteter. Svenska nationen beskrivs som hjärntvättad och ansvariga för coronastrategin som förövare och medierna som mutade. Sverige har rasat ner i en moralisk, etisk och vetenskaplig avgrund. Sådana påståenden sprids i en kampanj i sociala medier. Experter inom informationspåverkan anser att tonen och metoderna är oroväckande. Beatrice Janzonbeatrice.janzon@sverigesradio.se Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

I Sverige prioriterades inte smittspårningen i pandemins början. Men nu när nya virusvarianter kan bli ett hot mot vaccineringen har spårningen kommit i fokus. Att bryta smittkedjor och förhindra att coronainfekterade personer smittar ännu fler är – tillsammans med testning – ett grundvapen mot pandemin. Men i Sverige kom smittspårning i gång först i höstas och regionerna har sedan dess byggt upp särskilda team som ska hålla virusspridningen nere. I Region Uppsala finns ett nära samarbete med forskningen, för att antalet coronafall med hjälp av smittspårning och testning ska minimeras. De spårar för att upptäcka nya mönster i smittspridningen som kan tyda på fall av nya virusvarianter, som till exempel den engelska varianten. Om de skulle spridas för mycket skulle de kunna hota det nuvarande vaccinationsprogrammet. Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av grundarna till Crush Covid-projektet. Mats Martinell, läkare, folkhälsoforskare och medicinskt ansvarig för smittspårning och provtagning i Region Uppsala, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten. ReporterMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas. Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna. 1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld. Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen. I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Biosphere 2 idag, Jens Hauslage, forskare inom livsuppehållande system på tyska rymdstyrelsen DLR. * Programmet är en repris från 14 december 2020. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Under pandemins andra våg har det duggat rapporter om nya covidutbrott på Sveriges äldreboenden trots att virusets attacker mot våra äldre under första vågen upprörde hela landet. Redan vid pandemins första våg pekade man på det bristande skyddet av våra äldsta och svagaste, men coronautbrotten och covid-döden har fortsatt att hemsöka Sveriges äldreboenden även under andra vågen – trots den relativa paus i pandemin som rådde under sensommaren och tidiga hösten. Hittills under andra vågen, från oktober och fram till 25 januari, har Socialstyrelsen registrerat närmare 4 500 personer som avlidit i covid-19, varav nästan hälften, drygt 48 procent, bodde på äldreboenden.I programmet hörs: Anna Hallin, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Partille kommun, Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Irene Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen. ReporterMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

T-cellsimmunitet blev en stor nyhet sommaren 2020. Vissa hävdade att t-celler, i frånvaro av antikroppar, skulle bidra till flockimmunitet mot Covid-19. Det var en felaktig slutsats, menar forskarna. Sommaren och hösten 2020 talades det om t-celler och covid-19 i nyhetsmedier världen över. Bland annat pekade forskare på att t-celler från gamla förkylningar, orsakade av äldre coronavirus, möjligen kan ge ett skydd vid covid-19. Korsimmunitet kallas det. Dessa t-celler kan göra så att sjukdomen inte blir så svår. Forskningen om covid-19 och t-cellerna blev dock övertolkad och vantolkad, menar professorn Alessandro Sette, vars forskning i ämnet publicerades i flera vetenskapliga tidskrifter under 2020. Det talades om att t-celler ensamma kanske skulle bidra till flockimmunitet, men det är en slutsats som inte har stöd i forskningen, säger han. I Vetenskapsradion På Djupet hör du om hur korsimmunitet kan fungera vid covid-19. Och om hur forskningen, enligt forskarna själva, feltolkades och utnyttjades i politiska syften. I programmet hörs Alessandro Sette, professor i immunologi vid La Jolla Institute for Immunology, Annika Karlsson, forskare i virologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Marcus Buggert, forskare i immunologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Kevin Ng, doktorand i immunologi vid The Francis Crick Institute i Storbritannien, Björn Olsen, läkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. ReporterLisen Forsberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande i programmet är Alette Sederholm och Gustaf Hermelin från föreningen HedOx - föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt från Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt vd på Vattenfall eldistribution, professor Maria Feychting vid Karolinska institutet, samt energiminister Anders Ygeman. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt. Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området. Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så.  Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare. * Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen. I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Modalen är en av cirka 15 norska kommuner som tidigt 2021 inte haft ett enda coronafall. I Norge är det relativa dödstalet i covid-19 cirka tio gånger lägre än i Sverige. Den strikta nedstängningen av Norge i mars-april 2020 kan ha varit avgörande för att virusspridningen där kunnat hållas på en mycket lägre nivå än i Sverige. Även den större läkarnärvaron och sjukskötersketätheten i Norge kan ha bromsat spridningen i landets särskilda boenden. Men norska äldreboenden har också drabbats av pandemin. Om viruset ändå tagit sig in till de äldre, så är dödligheten för de enskilda patienterna minst lika stor som i Sverige. Medverkar gör kommunläkare Frøydis Gullbrå, sjukhemsöverläkare Bård Kittang, omsorgsforskaren Oddvar Førland och Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nervceller kan skadas i samband med covid-19, men hur det går till är ännu inte helt klarlagt. Samtidigt som forskningen fortsätter lider många som haft covid av så kallad långdragen hjärndimma. Hjärndimma är ett subjektivt begrepp som omfattar ett flertal symtom, bland annat hjärntrötthet och svårigheter att ta in innehåll i texter eller händelser i omgivningen. Det är oklart hur stor andel av alla som haft covid-19 som efter själva sjukdomen lider av att viruset skadat celler i hjärnan, men forskningen söker nu svaren på hur det egentligen går till när hjärnan påverkas av sjukdomen. Medverkar gör Karin Nygårds och Inga Stenlund som båda hade covid-19 i pandemins början, och som fortsatte ha komplikationer efter att själva infektionen var över. Samt forskarna Michael Axenhus, läkare och forskare i neurovetenskap på Karolinska institutet, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin och Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Målet för Sveriges vaccinationsstrategi är att inom ett halvår ha vaccinerat mellan fem och sju miljoner svenskar. Hur stor andel av svenskarna kommer att vaccinera sig mot Covid-19? I en europeisk studie med åtta länder hamnar Sverige bland de mest vaccinationsskeptiska. Narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringar tycks påverka mångas inställning till en ny massvaccinering. Men en initial skepsis mot en massvaccinering kan mycket väl svänga mot allt fler beslut för vaccination, det har man sett i andra länder, som Frankrike till exempel. I programmet hörs: Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare Lunds universitet, Johan Brun, läkare och medicinskt sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Marcel Verweij, professor i filosofi Wageningens universitet i Nederländerna. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Massvaccineringen mot covid-19 är i gång och redan sprider sig teorier om riskerna bland vaccinskeptiker. Men det vi vet efter tester av de nya vaccinerna pekar på en hög säkerhet. Ingen kan garantera att vi inte ska råka ut för obehagliga överraskningar i form av någon sällsynt men allvarlig sidoeffekt, men man måste väga risk mot nytta. I ena vågskålen: att bygga upp ett immunförsvar hos befolkningen mot smittan och på så sätt rädda liv och få igång samhället igen. I den andra vågskålen: risken att vaccineringen för med sig biverkningar som varit svåra eller omöjliga att förutse. I programmet medverkar vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska Institutet och Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem. Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis. Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost. I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 4 feb 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten. Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. Programmet är en repris från 27 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. ReporterSara Sällström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas. Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna. 1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld. Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen. I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Biosphere 2 idag, Jens Hauslage, forskare inom livsuppehållande system på tyska rymdstyrelsen DLR. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar. Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik. Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet. Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor. I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/ ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat? Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det.Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de  tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål.Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur snabbt stjärnorna rörde sig. Att ens få syn på de här stjärnorna hade hittills varit omöjligt. Teleskopen var inte tillräckligt skarpa och dessutom gjorde jordens atmosfär alla bilder suddiga.Andrea Ghez nöjde sig vare sig med ett nej eller med suddiga bilder och lyckades med något som ingen annan lyckats med.I programmet hörs Andrea Ghez, professor i fysik och astronomi vid UCLA, och Susanne Aalto, professor i radioastronomi och avdelningschef för avdelningen Astronomi och plasmafysik vid Chalmers. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Mögelimmun tomat och ris som ger större skördar. Världens växtförädling har tagit ett rejält framåtkliv tack vare Crispr och andra gensaxar. Men EU-domstolen bromsar den europeiska växtforskningen. Utvecklingen med grödor som får nya egenskaper går snabbt framåt på många håll i världen, dock inte i Europa där strikta regler hämmar användningen av ny teknik. Vi träffar svenska potatisforskare i motvind som börjat samarbeta med forskare i Argentina. I programmet hörs: Mariette Andersson, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Per Hofvander, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Jens Sundström, samverkanslektor och genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Marie Nyman, genteknikutvecklingsexpert på Gentekniknämnden/Vetenskapsrådet. Jonna Westin, reporter SR. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det nya enkla sättet att redigera gener kan revolutionera sjukvården, men i framtiden kan den också göra det lättare att göra kosmetiska förändringar på friska människor. Frågan är om vi vill det? Just nu pågår hundratals forskningsprojekt världen runt där man testar Crispr-tekniken på en rad svåra sjukdomar. Men det som i framtiden kan komma att bota diabetes kanske också kan användas för att byta hårfärg eller få större muskler. Ska det bli tillåtet? Världens första genetiskt redigerade barn har redan fötts i Kina, forskaren fick ett fängelsestraff. Vi pratar med KI-forskaren Fredrik Lanner som använder Crispr för att klippa i generna på mänskliga embryon, idéhistorikern Ingrid Dunér som forskar om vår bild av framtiden och med en av crispr-teknikens skapare, nobelpristagaren Jennifer Doudna. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tonen skärps från politiker och myndigheter, som i pandemins andra våg uppmanar oss att inte obstruera och slarva. Men det här är motsatsen till rätt sätt att kommunicera, enligt beteendevetare. Politikers och myndigheters frustration när kriskommunikationens budskap inte når hela vägen fram, är lätt att förstå. Men för att få fler att ändra beteende i pandemin behövs snarare mer empati än pekpinnar, säger beteendevetaren Nurit Nobel på Handelshögskolan i Stockholm. Vi människor är inte särskilt rationella, och vi har sociala drivkrafter under ytan som är svåra att resonera med. Men i en kris litar vi mer på experter än annars. I programmet hörs: Nurit Nobel, beteendevetare och doktorand i ekonomisk psykologi Handelshögskolan Stockholm, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi Göteborgs universitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den svenska pandemistrategin lägger mycket ansvar på individen. Men hur ska kriskommunikationen bäst få alla att lyssna och följa budskapen? Och är det ens möjligt? Att nå en hel befolkning med kriskommunikation som fungerar kan låta som ett omöjligt uppdrag, och statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att en ”nollvision” inte är möjlig. Sveriges regering tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar på raka och tydliga budskap för att nå fram. Men mycket förblir öppet för tolkning och budskapen kan uppfattas som motstridiga, menar kriskommunikationsforskaren Orla Vigsö, som funderar på om det rentav är dags för lite skräckpropaganda. Han berättar också om effekterna av att aldrig erkänna ett misstag, att det kan nagga på tilliten för myndigheterna. I programmet hörs: Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef Folkhälsomyndigheten, Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten, Henrik Johansson, VD kommunikationsbyrån Succé i Göteborg. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Bilden av Nordpolen har ständigt förändrats. Från historiska idéer om himmel och helvete, till dagens planetära alarmklocka. Isen har funnits där i hundratusentals år, men håller nu på att försvinna. Istäcket över Arktis har halverats sedan mätningarna startade i slutet på 70-talet och i år är isen på väg mot rekordlåga nivåer. Arktis har hittills fungerat som jordens kylskåp. Smältningen påverkar hela vår planet. För tusentals år sen var Nordpolen en gudomlig och upphöjd plats för människan. En ledstjärna, förknippad med himlavalvets fasta punkt – Polstjärnan. Vilken roll spelar Arktis idag - i kampen mot klimatförändringarna? Följ med på en resa till Nordpolen, genom historien och in i framtiden. Med: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Michael Bravo, vetenskapshistoriker vid Cambridge universitetet i England, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Johan Rockström, professor i jordsystemsforskning, vid universitetet i Potsdam i Tyskland. ReporterNiklas Zachrisson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Pauline Snoeijs Leijonmalm är först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Vad hon får på kroken kan bli avgörande för det framtida skyddet av det nya, isfria Arktis. Marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm har fått i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien. Kunskapen om eventuella fiskbestånd där kan bli avgörande för om de arktiska ekosystemen behöver skyddas mer från kommersiellt fiske, nu när isen håller på att försvinna på grund av klimatförändringen. Pauline har spelat in tankar och scener från arbetet under hela forskningsäventyret. Följ med till Nordpolen i jakten på den första fisken i centrala Arktis. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet. ReporterNiklas ZachrissonProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. ReporterGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset. Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut? Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän. Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg. Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på universitetet i Auckland driver sajten ”Plan B” där han och andra forskare pekar på de stora ekonomiska kostnader som de hårda åtgärderna fört med sig. I programmet medverkar: Ronja Gustavsson, regionsrepresentant för Nya Zeeland för föreningen Svenskar i Världen, Victoria Hope, medicinsk chef på Institute of Environmental Science and Research, Simon Thornley, epidemiolog på universitetet i Auckland och grundare av ”Plan B”, Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen visat fungerar i kampen mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt är det väldigt mycket av det polisen gör som saknar analys, uppföljning och forskning. I programmet medverkar Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg, Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till boken Familjen, Karin Svenber, enhetschef Brottsförebyggande rådet, Morgan Johansson, justitieminister, Johan Forssell, kriminalpolitisk talesperson för Moderaterna, Mikael Damberg, inrikesminister. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Efter att en 15-årig kille skjutits ihjäl i Malmö november 2019 har både allmänheten, politikerna och polisen fått nog. Skjutningarna och sprängningarna måste få ett slut. Men hur? Bara två dagar efter mordet på 15-åringen kom svaret: Operation Rimfrost, den första nationella insatsen av sitt slag. Alla polisens resurser skulle ställas till förfogande. Operation Rimfrost skulle minska skjutningarna och sprängningarna i landet. Hela Sverige slöt upp bakom polisen som nu skulle slå till hårt och skoningslöst. Men hur jobbade egentligen polisen? Och vad vet vi om vilka polisiära metoder som fungerar i kampen mot organiserad brottslighet? När polisen i Malmö ska sätta igång finns två problem: det har knappt funnits någon tid för förberedelser och ingen vet egentligen med säkerhet hur man angriper den här sortens organiserad brottslighet. I programmet hörs Stefan Sintéus, polismästare och kommenderingschef i Malmö, Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings Universitet, Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenskan. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Efter stoppet tidigare i år är teatrarna öppna igen och förra veckan kom nya riktlinjer. Hur har teatern hanterat pandemin? Och hur har teaterupplevelsen påverkats för publiken som kommer? Dramaten-skådespelaren Ana Gil de Melo Nascimento har ställt om till att gestalta intima scener på två meters avstånd inför en gles publik. Kulturbranschen är hårt ansatt under pandemin, men samtidigt viktig för att få oss att orka hantera läget, menar Anna Lund, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Pandemin gör nu att teaterhögskolorna funderar kring hur framtidens scenkonst ska utformas. I programmet hörs Ana Gil de Melo Nascimento, skådespelare vid Dramaten, Catharina Bergil, enhetschef scenområdet Högskolan för scen och musik i Göteborg, Anna Lund, professor i sociologi Stockholms universitet. ReporterYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Christine Todd Whitman, före detta republikansk guvernör och chef för miljömyndigheten EPA under George W Bush, känner inte längre igen sig. "Partiet är vad Trump säger att det är", menar hon. När politiska motståndare ser varandra som ett existentiellt hot så fungerar inte längre demokratin, varnar Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, båda professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet. De menar att polariseringen i grunden beror på att det republikanska partiet inte har lyckats att bredda sin väljarbas, utan istället satsat på att locka vita väljare. I takt med att den vita väljargruppen på grund av demografiska förändringar blir allt mindre så blir det allt svårare för republikanerna att behålla makten. Bara om partiet förlorar upprepade gånger kommer Republikanerna tvingas förnya sig, säger Daniel Ziblatt och Steven Levitsky. Medverkar gör: Daniel Ziblatt och Steven Levitsky, professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, och som skrivit boken How democracies Die. Christine Todd Whitman, tidigare Republikansk guvernör för New Jersey och före detta chef för miljömyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, föreståndare for The Centre for Democracy, hos Union of Concerned Scientists. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA? Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist. Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet. En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service. I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. ProgramledareUlla de Verdier ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott. Det byggs vindkraftverk som aldrig förr, främst i norra Sverige. Men det fattas kraftledningar mellan norr och söder. En annan utmaning för elsystemet när vinden svarar för en allt större del av produktionen är att på olika sätt minska beroendet av så kallad svängmassa, den rotationsenergi som finns i kärn- och vattenkraftverk men inte i vindkraftverk. Svängmassan är väsentlig för att undvika dippar och avbrott i den allmänna strömförsörjningen. Vi möter också vindkraftpionjären som ledde det idéella bygget av Sveriges första vindkraftverk för 43 år sen. Medverkar gör Lennart Söder, kraftsystemforskare vid KTH, Bengt Simmingsköld, vindkraftpionjär och tidigare vd för Eolus vind. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till? Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare. Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid. Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen? Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga. Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det? Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen. Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda. Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år. Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan. I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker. Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet hörs: Patrik Magnusson, ansvarig för det svenska tvillingregistret, Nancy Pedersen, tvillingforskare, nationalekonomen Anders Stenberg och tvillingparet Ulrika och Erika Bergqvist. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu? Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Disney World i Florida i USA är sedan juli platsen för ett unikt socialt och medicinskt experiment. Isolerade från omvärlden ska USA:s herrproffs i basket kora årets vinnare trots coronapandemin. Galet eller fantastiskt? De 22 främsta proffslagen i USA:s herrbasket tränar, tävlar och lever dygnet runt i en pandemisäkrad bubbla som stänger omvärlden ute. Dagliga covid-19-tester och stränga förhållningsregler kring allt de gör ska hålla pandemin borta, och än så länge har det fungerat. Men inte bara pandemin utan också det spända sociala och politiska läget i USA påverkar starkt årets säsong. Ska det hålla hela vägen? I programmet hörs: Johannes Wohlert, Svenska Basketbollförbundet, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Peter Mattson från Riksidrottsförbundet och Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten om en basketsäsong olika alla andra. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse. En majoritet av alla med klimatförnekande åsikter är män, har studier visat. De är bärare av vissa maskulina normer som visat sig skadliga för klimatet. Samtidigt finns tendenser som pekar på att allt fler män vill ändra på sina beteenden, för att bromsa pågående och kommande klimatförändringar. I programmet hörs Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers, Kirsti Jylhä, psykologiforskare på Institutet för Framtidsstudier och Anders Börje Mischa, pensionär och kursdeltagare. ReporterStefan Nordberg ProducentPeter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Antalet sjuka i covid-19 har minskat under sommaren, men coronaviruset finns kvar. Nu handlar det om att snabbt stoppa de utbrott som kan dyka upp. Frågan är bara hur? Ett kluster av coronasmitta kan dyka upp snabbt och oväntat. Det gäller att upptäcka dem för att bryta smittkedjorna i tid. Vi tittar på hur det kan gå till. Smittspårningen måste dessutom fungera. Varje person som testar positivt kontaktas för att de själva ska varna vänner och bekanta. Men räcker det? I programmet hörs: Anders Nystedt, smittskyddsläkare region Norrbotten, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Wilhelm Runsjö, smittspårare Region Stockholm, Martin Forseth, operativ chef primärvården region Stockholm, David Nilsson, vattenmiljöforskare KTH Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall. Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. I programmet hörs: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hofmann, professor i psykologi och brainscience, Boston University. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Interpersonell psykoterapi, ITP, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression. Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. I programmet hörs: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma? Maud kämpar för ett lättare och smidigare liv utan ont i knäna. För alla med fetma är det viktigaste nu att fokusera på hälsan som helhet istället för bara på vikten, säger Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Sveriges nationella samordnare för ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter ser pandemiläget som ett skarpt tillfälle för många med övervikt och fetma att lägga om till ett mer hälsosamt liv. I programmet hörs: Maud, kvinna med fetma som håller på att gå ner i vikt, Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum S:t Görans sjukhus Stockholm, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 19 maj 2020. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel. En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19. ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen. Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut. I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet. Programmet är en repris och sändes första gången den 8 juni i år. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva ”alltför optimistiskt”, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. Programmet sändes första gången den 21 april 2020. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Inför skolstarten finns en oro över att när många barn och unga samlas igen så ska det leda till nya utbrott av coronavirus. Men vad säger den senaste forskningen om hur smittsamma barn är? Det finns idag inga studier som levererar otvetydiga bevis om hur smittsamma barn och ungdomar är. Men frågan är viktig nu när skolor öppnar upp eller börjar igen under hösten. Vad forskningen tydligt visar är att barn smittas och blir sjuka i covid-19. Att barn kan ge smittan vidare är också klart. Men i vilken grad de gör det är svårt att ge ett tydligt svar på. Ett fåtal studier visar att barn kan ha lika mycket virus i sig som vuxna. Men hur fynden ska tolkas är omtvistat. Folkhälsomyndigheten har bilden klar för sig. De menar att barnen inte är drivande i pandemin. Referenser: Children are unlikely to be the main drivers of the COVID‐19 pandemic – A systematic review Paediatric COVID‐19 admissions in a region with open schools during the two first months of the pandemic An analysis of SARS-CoV-2 viral load by patient age Vorläufige Ergebnisse der Eltern-Kind COVID-19-Studie in Baden-Württemberg Immunisierungs­grad geringer als erwartet – Schulen haben sich nicht zu Hotspots entwickelt Association Between Statewide School Closure and COVID-19 Incidence and Mortality in the US Inferring change points in the spread of COVID-19 reveals the effectiveness of interventions Contact Tracing during Coronavirus Disease Outbreak, South Korea, 2020 Age-Related Differences in Nasopharyngeal Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Levels in Patients With Mild to Moderate Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) The effectiveness of eight nonpharmaceutical interventions against COVID-19 in 41 countries ProgramledareMarcus Hanssonvet@sverigesradio.se  ProducentUlrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om. För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset. Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor. När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång. I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping. Programmet är en repris och sändes första gången den 26 maj 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas. Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter. Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning. Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över. I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna. Programmet är en repris och sändes första gången den 25 maj 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det. När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss – vi vet inget om dem. Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboff‎s bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019. I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH. Programmet är en repris och sändes första gången den 12 maj 2020. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater. Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap. En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen. I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 11 maj 2020. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning. Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer. I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann. Programmet är en repris och sändes första gången den 3 mars 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. Programmet är en repris och sändes första gången den 14 april. ProgramledareMarcus Hansson ProducentUlrika Björkstén

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programmet är en repris från den 2 mars 2020. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

Att ändra vanor kan kännas svårt, men är man tillräckligt motiverad så kan man både lägga till goda vanor och lägga av med en del ovanor. Skulle det kunna stärka motståndskraften mot coronaviruset? Fysisk aktivitet är en friskfaktor som nästan alltid dyker upp när det handlar om hälsa. Minst 30 minuters pulshöjande aktivitet om dagen för vuxna, och minst en timme om dagen för barn är Folkhälsomyndighetens rekommendation. Svårt att hinna med i vardagen, menar kanske en del. Men frågan är om vi blir mer aktiva på semestern – eller om sommaren är en livsstilsfälla? Att investera i sin egen hälsa är den här sommaren viktigare än på mycket länge, menar Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. Han vill att vi inte ska ägna semestern åt passivt hängmattehäng, utan att vi ska passa på att rusta kroppen och därmed immunförsvaret på bästa sätt för att klara av eventuella virusangrepp. Hur vi lever, äter, sover och rör på oss påverkar vårt immunförsvar, som i väntan på ett vaccin är vad vi har att sätta upp mot covid-19. I programmet hörs: Mia Phillipson är professor i fysiologi vid Uppsala universitet, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet, John Axelsson är professor i experimentell sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer? Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken. I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h. Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design. I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Google vill bygga en smart stad och samla in massor med data om människorna som bor där. Det här oroar datarättsaktivister som liknat det vid ett försök att privatisera staden. I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Enligt företaget kan projektet visa för världen hur man kan bygga städer som är både billigare, bekvämare, hälsosammare, miljövänligare, rättvisare – och mer spännande. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor. Smarta städer innebär stora integritetsproblem eftersom allt bygger på ständig datainsamling, menar kritiker. I Barcelona finns en motsatt vision om en smart stad där data som samlas in ska ses som en offentlig tillgång, precis som bibliotek eller trottoarer. I programmet hörs: Andrew Karvonen, urbanistforskare KTH, Michael Donaldsson, Barcelonas kommissionär för digital innovation, Therese Balksjö, enhetschef på forskningsinstitutet RISE. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1957 dyker ett nytt influensavirus upp i Kina. En miljon svenskar blir smittade av Asiaten. Man är orolig att smittan ska bli lika dödlig som Spanska sjukan, men Sverige får bukt med viruset. Hur då? Speciellt för Asiaten är att många människor blev sjuka samtidigt. Oktober och november 1957 blir posten sen och spårvagnar står still när hundratals i personalen ligger hemma. I Sverige kommer ett vaccinationsprogram igång, men vaccinet hinner ta slut innan alla fått sin spruta. Den stora skillnaden mot Spanska sjukan är att man den här gången har antibiotika att sätta in mot de sekundära inflammationerna i lungorna som de allvarligt sjuka får. Dessutom klarar sig riskgruppen äldre eventuellt bättre på grund av exponering för ett tidigare liknande influensavirus - den så kallade Ryska snuvan (1889 - 1892). I programmet medverkar Margareta Gäderblom, som vid 14 års ålder blev svårt sjuk i asiaten i två månader, Märta Johansson som var nyutbildad barnmorska och blev hemskickad när asiaten slog till på jobbet, och Göran Friman, professor emeritus i infektionssjukdomar. Även han fick Asiaten. ReporterCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Covid-19 är inte en influensa som kommer i "vågor". Nya utbrott kommer, men de blir mer som plötsligt uppblossande bränder som snabbt behöver släckas. Många varnar för att coronaviruset ska komma i en andra våg som kanske blir värre än den första. Det rapporteras om att en andra våg är på väg i flera länder. Bilden av vågor kommer från de influensapandemier som flera gånger rört sig i just vågor under 1900-talet. Men Coronaviruset beter sig annorlunda. Det uppträder inte i vågor, menar många forskare. Vi blir kanske aldrig av med det, i stället gäller det att snabbt slå ner på de mindre utbrotten och hålla smittrisken på låg nivå. I programmet hörs: Anders Tegnell, statsepidemiolog, Björn Olsen, virusforskare Uppsala universitet, Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin Karolinska Institutet, Jonas Ludvigsson, professor epidemiologi, Maria Rotzén Östlund, biträdande smittskyddsläkare Region Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Världen över försöker forskare förutse coronavirusets spridning, särskilt inför återöppnandet av samhällena. Till sin hjälp har de avancerade datormodeller som ofta lett till felaktiga resultat. Sedan coronapandemin svept in över världen har komplexa modeller blivit allt mer populära. Med dem hoppas man kunna förutsäga vilken strategi som är bäst för att bromsa smittspridningen och dödsfallen. Genom att simulera olika scenarier där man ändrar på olika saker - stänga skolor, införa utegångsförbud, begränsa folksamlingar, söker man sig fram efter bästa resultat. Efter att rapporter baserade på sådana modeller har visat sig stämma dåligt med faktiska siffror, har debatten handlat om vilken data som stoppats in i modellerna. Ganska sällan har det handlar om hur modellerna i sig är konstruerade. När en svensk forskargrupp undersökte en modell från Imperial College fann de flera brister. I programmet hörs: Kristian Soltesz, docent i reglerteknik vid Lunds universitet, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Lisa Brouwers, chef för analysenheten på Folkhälsomyndigheten, Gustav Nilsonne, forskar om vetenskaplig transparens och reproducerbarhet vid Karolinska Institutet. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

När ett ansett forskarlag i Storbritannien gör en coronamodell som varnar för hundratusentals döda i covid-19 kastar landet om sin coronastrategi. Men vad är det för modell? Och hur välgjord är den? Modellen som rapporten från Imperial College bygger på har inte bara påverkat Storbritannien, utan har använts för att förutsäga smittspridningen i många andra länder. I Sverige skulle omkring 80 000 personer riskera att dö fram till 1 juli, en siffra som vi idag kan konstatera var långt ifrån hur det faktiskt blev. Imperial College publicerade sedan källkoden till sin egen modell och implementering av den och fick snart kritik från programmerar runt om i världen som konstaterade att koden är så svår att förstå att det är näst intill omöjligt att veta om den innehåller några fel. I programmet hörs: Claire Griffiths, allmänläkare i Storbritannien, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Joakim Lundborg, programmerare och utvecklingsledare på IT-företaget Wrapp.  ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tidigt under coronakrisen rapporterades det om brist på billig arbetskraft till den svenska frukt- och gröntodlingen. I framtida orostider - skulle robotar kunna utföra det ofta hårda jobbet? Under våren fanns farhågan att svenska jordbruket skulle drabbas när inströmningen av billig arbetskraft ströps på grund av pandemin. Nu har säsongsarbetarna fått särskilt tillstånd att komma och jobba på de svenska odlingsfälten. Men, om nästa kris gjorde det omöjligt att ta in säsongsarbetare utifrån, är frågan om robotar kan ta över fler tunga och monotona jobb inom jordbruket. I programmet hörs: Tore Aronsson, företagare och grönsakodlare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping, Håkan Brolin, maskinförsäljare på Dataväxt, Petter Ögren, professor i robotik, lärande och perception på Kungliga tekniska högskolan, Martin Topolinski, arbetare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel. En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19. ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen. Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut. I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare. Studenterna Emilia Bertilsson och Paulina Jauhonen ger inte upp sina drömmar, trots att nutiden ser mörk ut. Coronapandemin förstärker utvecklingen som vi redan sett av att många enklare jobb sannolikt försvinner för gott. Det blir tuffare för många unga framöver, menar både Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Inga Dennhag, psykolog och forskare vid Umeå universitet. Men filosofen Julia Mosquera vid Institutet för framtidsstudier menar att både coronakrisen och klimathotet i bästa fall kan skapa en ny generation som blir bättre på att återhämta sig från stora kriser. I programmet hörs: Emilia Bertilsson,student Lidköping, Paulina Jauhonen, student Lidköping, Sven Bremberg, docent socialmedicin Karolinska institutet Stockholm, Inga Dennhag, psykolog och forskare Umeå universitet, Julia Mosquera, filosof och forskare Institutet för framtidsstudier Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering. Jan Chirico smittas av coronaviruset på en skidresa. Hans kompis klarar sig med rethosta några dagar, själv ligger Jan tolv dygn i respirator. Nu är han hemma igen och har läst i journalen hur nära döden han var. Det kan ta lång tid att återfå krafterna för den som har varit svårt sjuk i covid-19. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man öppnat en särskild rehabiliteringsavdelning där covidpatienter får träna upp sig. Bara att sätta sig upp i sängen kan vara en stor ansträngning. I programmet hörs: Jan och Lena Chirico, som varit sjuka i covid-19. Rolf Karlsten och Per Hamid Ghatan, båda överläkare på rehabiliteringsavdelningen 85 CX på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fysioterapeuten Tim Göransson, logopeden Julia Wallman, undersköterskan Linnea Hellenius och sjuksköterskorna Lena Karlsson och Lotta Danielsson Meuller. Du kan även lyssna på nyhetsinslaget här. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om. För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset. Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor. När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång. I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas. Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter. Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning. Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över. I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan? Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer. I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det. När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss – vi vet inget om dem. Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboff‎s bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019. I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater. Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap. En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen. I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Klarar du av Covid-19 bättre om du gör andningsövningar och försöker träna upp dina lungor? Och spelar det någon roll vad du äter och dricker för att lindra symtom? Nu sprids filmer på nätet med olika typer av andningsövningar. Att ta djupa andetag sägs kunna förbättra våra möjligheter om vi blir sjuka i Covid-19. Det kommer också mycket tips på vad som skulle kunna vara bra och dåligt att äta för att få ett bättre immunförsvar. Men vad gäller egentligen? Kan vi "boosta oss" för att stå emot coronaviruset? I programmet hörs: Monika Fagevik Olsén, professor vid Göteborgs universitet och universitetssjukhusöversjukgymnast, Birgitta Heyman, professor i experimentell immunologi vid Uppsala Universitet, och Cecilia Magnusson, läkare och professor i folkhälsoepidemiologi på Karolinska institutet. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Coronapandemin har lett till att man inom äldrevården nu börjat prioritera att hinna med brytpunktssamtalen på ett annat sätt än tidigare. För döden kan komma mycket snabbare än man räknat med. Brytpunktssamtalet är tillfället att formulera hur man vill leva sin sista tid. Det samtalet tillhör de viktigaste patienträttigheterna, men ändå har vården ofta skjutit samtalen så långt på framtiden att patienten inte längre klarar av att vara med själv. Det förs då med de anhöriga istället. Såväl vårdpersonal som anhöriga och patient skyggar ofta för frågor kring döden – men om ett brytpunktssamtal genomförs i god tid får patienten chansen att på bästa sätt ta vara på sin sista tid, och kan slippa en hel del rädsla kring hur den sista tiden ska bli. Nu under coronapandemin är kanske de här samtalen viktigare än någonsin att hinna med. I programmet hörs: Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef Östra sjukhuset Göteborg, Anna Holst, specialist allmänmedicin och chef för Närhälsan Backa vårdcentral Göteborg, Bertil Axelsson, professor palliativ vård Umeå universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen. Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken. Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då? I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF. ProgramledareMats Carlsson Lénart LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På infektionsavdelning 30F på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas personer i isoleringsrum som blivit svårt sjuka i covid-19. Hur är det att bekämpa en sjukdom med oklar behandlingsbild? Ännu finns inget läkemedel mot covid-19. Ett malarialäkemedel har testats i vården, men Läkemedelsverket har avrått ifrån vidare användning på grund av eventuella allvarliga biverkningar. På infektionsavdelning 30F ser sjuksköterskorna och läkarna varierande symptom hos patienterna, men gemensamt är andningssvårigheterna. Vissa är också mentalt påverkade och förvirrade utan att man riktigt vet orsaken. Ständigt finns oron över om andningshjälpmedlen och vårdplatserna ska räcka till. Personalen beskriver hur skyddsutrustningen är helt nödvändig, men att den tar tid att ta av och ta på. Den påverkar också kommunikationen i vårdteamen – och inte minst patientsamtalen. Många samtal förs nu via telefon för att undvika springet in i och ut ur isoleringsrummen. I programmet hörs: Sandra Myrberg, specialistsjuksköterska i infektionssjukvård, Fredrik Lindell, läkare och specialist i infektionssjukdomar, Gustav Bergström, fysioterapeut, Hans Barkevall, 87, som tillfrisknat efter att ha varit sjuk i covid-19. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva ”alltför optimistiskt”, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Coronapandemin har gett 2020-talet en svår start med många dödsfall världen över och en världsekonomi som tvärbromsat. Vilken livssyn är det som dominerar idag och vad får den för konsekvenser? För 100 år sedan har ”Det glada 20-talet” just börjat. Efter kulturell och ekonomisk blomstring kommer börskrasch och ekonomisk depression. Historiska paralleller är lätta att dra. Var vi kanske lika aningslösa om vad som väntade innan Coronapandemin kom? Optimism och pessimism påverkar våra beslut, inte minst när det kommer till det ekonomiska planet. På många arbetsplatser och inom den personliga utvecklingen råder samtidigt en sorts positivitetskult som säger att vi måste vara optimister för att lyckas och bli lyckliga. Medierna och politiken har ett fokus på konflikter och "det värsta scenariot" som kanske gör oss alltför pessimistiska inför framtiden. I programmet hörs: Mathias Sundin, fd liberal riksdagsledamot, numera Warp Institute, Richard Wahlund, professor Handelshögskolan i Stockholm, Emelie Fröberg, lektor Handelshögskolan Stockholm, Ida Hallgren, leg psykolog och frilansande filosof och doktorand i filosofi Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentUlrika Björkstén

Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss? Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv. Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning – att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss – till och med rädda oss. Programmet är en repris från 6 mars 2018. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vilka fakta och data ligger bakom Folkhälsomyndighetens rekommendationer? Vi besöker deras analysgrupp för att få veta hur deras bild av viruspandemin skapas. Varje dag strömmar nya data in till den myndighet som organiserar vårt försvar mot coronaviruset. Men ännu saknas viktiga nyckelfakta om virusets smittsamhet och annat för att man ska kunna ge en tydlig bild av var vi är på väg och hur många som blir allvarligt sjuka. Samtidigt får Folkhälsomyndigheten kritik för att de inte är tillräckligt öppna med vad de vet. Sitter de på hemlig information? Absolut inte, säger de ansvariga på myndigheten. I programmet hörs Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, Maria Axelsson, epidemiolog FHM, Sharon Kuhlmann, statistiker FHM, Anders Tegnell, statsepidemiolog FHM.   ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Hur ska vårdpersonalen klara av en långvarig kris, där det är brist på både vårdplatser och skyddsutrustning? Vårdpersonal kan tvingas ta beslut som kan strida mot deras inre moraliska kompass. Moralisk stress till följd av prioriteringar som vården måste göra är inget nytt, men att under varje arbetspass bedöma och besluta om vilka patienter som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandling - som nu vid Covid19 - är nytt för nästan alla i den svenska vården. Undantagna är de läkare och sköterskor som varit ute i världen och arbetat under exempelvis Ebolaepidemierna i Afrika. Två av dem är Martina Gustavsson, sjuksköterska och forskningshandläggare vid Karolinska institutet och Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. Det är viktigt att så många som möjligt känner till begreppet moralisk stress och att man vet att det är helt normalt att känna frustration, vrede och sorg efter att ha tvingats till svåra beslut, säger Martina Gustavsson. I programmet hörs Martina Gustavsson, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och sjuksköterska. Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än. Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser. Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige. I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test. Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på. I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kan Helsingfors värmas upp av kärnkraft? Staden har utlyst en tävling i hur den i framtiden ska värmas upp på ett hållbart sätt. Ett svenskt och ett finskt team förespråkar små kärnkraftverk. Den 22 mars var det 40 år sen svenskarna folkomröstade om kärnkraften. Debatten har fått nytt liv i och med klimatfrågan och nu tittar kärnteknikbranschen på små reaktorer, så kallade SMR, Små Modulära Reaktorer, för att lösa energifrågan i framtiden. Ett finskt respektive svenskt team har gett sig in i tävlingen om hur Helsinfors ska fjärrvärmas. De har var sitt SMR-koncept. Frågan är vem som vinner? I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik KTH, Ville Tulkki, forskningsgruppledare Teknologiska forskningscentralen VTT, Jaakko Leppänen, professor och ansvarig för reaktorsäkerhet på Teknologiska forskningscentralen VTT. ProgramledareGustaf Klarin LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Uppmaningen för äldre att begränsa sina sociala kontakter, hålla sig borta från folksamlingar, inte trängas på bussen och helst inte handla själv, innebär stora förändringar. Hur kan de bäst hanteras? Gudrun Wieslander är 77 år och är en av alla äldre som ska undvika att träffa folk. Hon har slutat träna på gym och tänker att hon kan gå mer i skogen istället nu. Men vad är det som gör att äldre personer är mer känsliga för sjukdomen Covid-19? Och vilken effekt kan isolering få när det gäller att skydda äldre från att smittas? Vetenskapsradion På Djupet frågar sig också om det kan få negativa konsekvenser om man inte får komma ut och leva som vanligt. I programmet hörs: Gudrun Wieslander, pensionär, Erik Salaneck, infektionsläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset Uppsala, Johan Giesecke, professor emeritus vid Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, fd statsepidemiolog, Sigrid Nordberg, pensionär, Ann Bentzer och dotter, Ingvar Berild, pensionär. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp. I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet ”zero waste-family” i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Varje år slängs nio miljoner ton blöjor, bindor och inkontinensskydd i soporna i Europa, som sedan eldas upp eller läggas på soptipp. Men nu finns maskinen som kan återvinna engångsblöjor. Ett italienskt företag har i tio års tid utvecklat en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor. Inom ramen för ett EU-forskningsprojekt ska nu tekniken utvecklas ytterligare så att även bajset och kisset ska kunna återanvändas. Idén att utveckla en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor fick uppfinnaren Marcello Somma när han själv hade småbarn. I programmet hörs Marcello Somma, chef för forskning och utveckling på Fater, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott och forskare vid Scuola Agraria del parco di Monza, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina, Luca Menesini, borgmästare i Zero Waste-kommunen Capannori i Toscana, Arvid Sundblad, VD på returpappersbolaget Fiskeby board i Norrköping. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det? I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp. På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet. Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet. Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända. I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Sverige eldar vi upp en stor del av hushållssoporna. Men motståndet mot sopförbränning växer. I det i sopsammanhang så utskrattade Italien slår allt fler kommuner rekord i källsortering. En av världens modernaste sopförbränningsanläggningar – Amager Resource Center i Köpenhamn, ser ut som ett hypermodernt kontorshus och har en skidbacke på taket. Inne i anläggningen eldas varje dag sopor från 300 lastbilar. Problemet med sopförbränningen är att värdefulla råvaror försvinner och gör det svårare att bygga upp ett kretsloppssamhälle. Dessutom släpps koldioxid ut när plasten eldas. Nu växer sig motståndet mot sopförbränning starkare på flera håll i Europa. I Milano har uppbyggandet av ett framgångsrikt källsorteringssystem lett till att byggandet av ännu en förbränningsanläggning stoppades. I programmet hörs Sune Scheibye, kommunikationsansvarig på Amager Resource Center, Jens Peter Mortensen, expert på cirkulär ekonomi och industri hos Danmarks Naturfredningsforening, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. ProgramledareMarcus Hansson LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning. Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer. I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut. En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya ”snabba” reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen. Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden – och i så fall, i vilken form? I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

De svenska kärnkraftverken stängs ner om några decennier. Är det slut på atomåldern då, eller behöver vi bygga nya reaktorer? Framtiden energi måste vara klimatvänlig och fossilfri, men räcker det med vind och vatten? När alla bilar går på batteri och landet fylls av serverhallar kanske det krävs mycket mer elektricitet, och därmed ny kärnkraft? Åsikterna går isär. Kärnkraftens vänner ser gärna nya reaktorer för att få maximal trygghet i energiförsörjningen och ekonomin, medan andra forskare kan visa att vi klarar framtidens elbehov utan risker för radioaktiva utsläpp. Men vilket blir bäst? I programmet medverkar Lars Björnkvist, projektledare vid Ringhals kärnkraftverk, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Lina Reichenberg, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, Markus Wråke, vd för Energiforsk och Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm. Rättelse: Vid 1.30 anges fem reaktorer i drift från och med 2021. Det ska vara sex reaktorer. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

Att ta sig ur ofrivillig ensamhet kan vara svårt eftersom ensamhet ofta föder mer ensamhet. Men med insatser från individen - och samhället, går det att hitta vägar ut. Lisbeth Andersson lyckades vända ett alltför ensamt liv åt rätt håll, av egen kraft. Psykologen Anna Bennich menar att den som varit ofrivilligt ensam länge annars ofta behöver professionell hjälp för att komma vidare. I en internetbaserad behandling av ofrivillig ensamhet som testas vid Linköpings universitet får deltagarna kartlägga sin ensamhet och sina tankemönster, och de får konkreta uppdrag för att ta steg vidare. Majoriteten av deltagarna upplever att de blir hjälpta. Helen Andersson som arbetar med att föra samman ensamma människor menar att det behövs politiska insatser för att stävja problemet. Kanske en Ensamhetsminister, som de har i Storbritannien? I programmet hörs: Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare, Lisbeth Andersson, ofrivilligt ensam som lyckats skapa nya kontakter, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi Linköping universitet, Helen Andersson, grundare Singel i Sverige, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då? Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen – men inte i den moderna vardagen. Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla. Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten. I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kenya har fått bukt med tjuvjakten, men fler stora djur som noshörning och elefant innebär också konflikter med en växande befolkning i områdena där djuren är. Och nu ska djurens marker utvidgas. Elefanter är inblandade i de flesta konflikterna mellan djur och människa i Kenya. Med ökande stammar av framför allt noshörning och elefant i Kenya, sker också fler möten med den växande befolkningen som bor inpå djurens marker. Vad tycker de om att naturskyddsområdena utökas för att göra plats för fler stora djur? I programmet medverkar: Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, Allan Carlsson, expert på tjuvjakt och biologisk mångfald WWF Sverige, Yussuf Wato, chef artbevarande WWF Kenya, Lamanguju, byäldste Oloisukut conservancy, Colin Kibet, boende utanför Lewa wildlife conservancy. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden. Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn. En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt. På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa. I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. ProgramledareMalin Avenius ArkivresearchStefan Lyssarides LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Efter detta datum ersätts Vetandets värld av Vetenskapsradion På djupet, Vetenskapsradion Forskarliv, Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion Nyheter. Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog  vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld.   Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Depression beskrivs i en film från WHO som en svart hund som följer dig och gör livet svårt och tungt. Men du kan ta makten över den. Psykiatriprofessorn Yvonne Forssell tycker att filmen är träffande. Svårt att få något gjort, svårt att känna, svårt att koncentrera sig. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Det gör också att den ibland kan vara svår att känna igen, eftersom symtomen till stor del är sådana vi alla har i mindre eller större utsträckning. Om hur man känner igen depression och hur man rår på den samtalar vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman med Yvonne Forssell, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Här kan du se WHO:s kortfilm "I had a black dog, his name was depression" Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Smidigt rör sig tungviktarna i det arktiska havet. Sälar, valrossar och giganterna valarna, ser ut att ännu må bra i Arktis, men ett varmare och alltmer isfritt hav är ett hot mot flera av dem. På Svalbard möter vi havets bjässar, både grönlandsval och blåval, men också den lilla arktiska vitvalen. Runt fartyget syntes valrossar och andra sälar. Men hur mår de egentligen i ett allt varmare hav där havsisen minskar? Och vad kommer ske med dem om Arktis trafikeras? Vi hör: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden samt polarguiderna vid PolarQuest Zet Freiburghaus och Manda Lundström. ProgramledareThomas Öberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Isbjörn och svalbardren är Svalbards vandrande hårdingar. De är väl anpassade för is, snö och kyla. Men hur klarar de smältande is och regniga vintrar? Två stora däggdjur vandrar på Svalbards tundra och stränder - den feta svalbardrenen och den väldiga isbjörnen. Isbjörnarna är havsisens jägare men tvingas alltmer upp på land när isarna smälter. Och svalbardrenen får allt svårare när vinterregn täcker markens mat med is. Hur ska de klara det allt varmare klimatet i Arktis? Forskare och guider berättar: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, renforskaren vid Polarinstitutet Åshild Ønvik Pedersen samt polarguiden vid PolarQuest, Zet Freiburghaus. ProgramledareThomas Öberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Polarturismen växer snabbt. Men är den bra eller dålig för klimatet, den känsliga arktiska miljön och den arktiska faunan och floran? Följ med till isbjörnar och grönlandsvalar på Svalbard. Om man reser till Svalbard som polarturist, blir man en polarambassadör eller en polarmarodör? Flyg dit och kryssningsfartyg där - kan det försvara att turisten i Arktis kommer hem med engagemang för klimatet och kunskap om den arktiska miljön? Vi hör flera röster: Tom Arnbom, arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, samt polarguiderna vid PolarQuest - Zet Freiburghaus, Gunilla Lindh och Manda Lundström. ProgramledareThomas Öberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC. Den stora partikelacceleratorn LHC på Cern i Schweiz accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn. Ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Sitt arbete gör hon både på plats och hemma på Stockholms Universitet. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020? Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet. Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden. Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020! Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen. Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 5 december 2019.  Programledare Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ReporterLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen. 15-åriga Matilda slutade gå till skolan i fyran. Långt senare fick hon diagnosen högfungerade autism, och hennes väg tillbaka till skolan går tillsammans med en assistanshund. I Skövde kommun får Albin i sexan och Maja i femman ett par lektionstimmar i veckan ihop med hästar, och det visar goda resultat, säger läraren Martina Landenmark och Anita Jakobsson från Skövde kommun. Men Malin Gren Landell, psykolog och forskare, efterlyser vetenskapligt förankrade verksamma metoder för att få elever tillbaka till skolan. I programmet hörs: Matilda, 15-åring som slutade gå till skolan i fyran, Annika, mamma till Matilda, Albin, sjätteklassare i Skövde, Maja, femteklassare i Skövde, Martina Landenmark, klasslärare i Skövde, Anita Jakobbson, Sektor barn och utbildning Skövde kommun, Malin Gren Landell, forskare och psykolog och utredare kring problematisk elevfrånvaro. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ingen vet hur många de så kallade "hemmasittarna" är. Och oavsett om orsaken är neuropsykiatrisk diagnos, mobbning eller trassligt hemma, så är deras frånvaro ett problem där alla förlorar. "Hemmasittare" kallas de barn som under längre tid inte går till skolan. Skolinspektionens granskning 2016 visade att skolor ofta upplever att man "gör allt" för att få tillbaka elever – men man gör inte rätt. Grundorsakerna förblir ofta en gåta, och elevernas egen röst hörs sällan i utredningarna. I programmet möter vi mamma Annika och hennes 15-åriga dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran. Vi hör också pedagogikforskaren Martin Hugo vid Jönköpings universitet, Christian Floer, utredare från Skolinspektionen och behandlingschefen Peter Sjöstedt och behandlaren Therese Markusson från Magelungen Utveckling AB. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde. Anna-Clara Hollander har följt flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige under 30 års tid, fram till 2015. Hennes intresse för flyktingars hälsa började på hög höjd, i landet Tadjikistan. Har du eller en närstående självmordstankar, finns hjälp att få: Vid akut situation ring nödsamtal 112. Ring 1177 Vårdguiden.Bris - Barnens rätt i samhället har telefon 116 111. Jourhavande medmänniska har telefon 08-702 16 80. Mind Självmordslinjen kan nås på chatt via mind.se eller på telefon 90101. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till? Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne. Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria – dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer. Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid. I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret. ProgramledarePer Helgesson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna. Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier. Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten. Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas. I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes – ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas.  ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid. Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten. Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026. I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå. ProgramledarePer Helgesson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer? Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. I programmet hörs: Patrik Baboumian, Tysklands starkaste man och världens starkaste vegan, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare vid Sveriges Olympiska kommitté, Petra Lundström, idrottsnutritionist och forskare, Farhiya Abdi, landslagsspelare i basket. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. Programmet är en repris från 18 november i år. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programmet är en repris från den 1 november 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka? Framodlade små organ – organoider – har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. Programmet är en repris från 28 oktober i år. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. I programmet hörs Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, James Dale, professor vid Queenslands tekniska universitet, Jean-Pierre Horry, forskare vid CIRAD, ett centrum för lantbruksforskning i Frankrike, Louis Bäckström, Frukt- och gröntansvarig på en mataffär i Uppsala. Programmet är en repris från 4 november i år. ProgramledareSara Sällström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. ProgramledareStefan Norberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna. Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programmet är en repris från den 29 maj 2019. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor. Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programmet är en repris från den 18 oktober 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.  I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Erika Lunding, "Sebastian", ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programmet är en repris från 20 september i år. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Katherine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazityskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Katherine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1969 skriver Ingenjörs-vetenskapsakademiens direktör Sven Brohult en framtidsprognos om hur den tekniska och vetenskapliga världen kommer att se ut om 50 år. Nu är 2019 snart slut, och vi har facit. År 1969 var framtiden inne, säger idéhistorikern Sverker Sörlin. Den var svindlande och lockande. Vi känner igen oss, vi förstå vad de trodde på. Ändå är det inte vi. Inte nu. Sverker Sörlin har skrivit ett svar till Sven Brohults framtidsprognos från sextiotalet. Han har frågat sig: Hur väl kan man lyckas med en prognos 50 år framåt i tiden? Vad säger den om den tid den skrevs i? Och vad kan vi lära oss av den? ProgramledareFrida Long ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling. David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren. Både i USA och Sverige ökar andelen personer som varit hemlösa under en längre tid, vilket i sig ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar även att långvarig hemlöshet även gör det än svårare att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Hur skiljer sig den amerikanska hemlösheten från den svenska, och vad kan göras för att vända utvecklingen? I programmet hörs: Susan,hemlös i Austin Texas, Greg Liotta, jobbar på härbärget Front Steps, Mark Janchar, gör djupintervjuer med hemlösa på uppdrag av Austins sociala myndigheter, Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Heikki, hemlös i Göteborg. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i raketen. På Chalmers hade forskare samlats för att tillsammans följa uppskjutningen. Nu fick de beskedet att raketen åtminstone denna dag blir kvar på marken i Franska Guyana, på grund av ett fel i datorn i Sojuz-raketen som skulle ta den med upp i rymden. Satelliten kan komma att skjutas upp under onsdagen istället – eller när som helst fram till och med den 22 december. Exoplanetforskaren Carina Persson och professorn och ESA-veteranen Malkolm Fridlund, som vi hör i programmet, ser fram emot att satelliten ska komma upp och lämna data om exoplaneters storlek och i viss mån atmosfärer. Under mötet i Göteborg blev det offentligt vad den stjärna och exoplanet ska heta som svenska folket fått ge namn åt: Stjärnan, i stjärnbilden Stora Björn, heter nu Aniara. Planeten runt den, en het gasjätte, heter Isagel. Isagel är piloten på rymdskeppet Aniara i Harry Martinsons rymdepos med samma namn. Namnförslagen kom från Lars Gottberg och röstades igenom i en omröstning öppen för alla i Sverige.  ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Programledare Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu kommer de första forskningsresultaten från fartyget Polarstern, där forskarna i det internationella projektet Mosaic sitter infrusna i ett isflak nära Nordpolen - omgivna av isbjörnar. En grön laserstråle riktad rakt upp i himlen ger upplysningar om partiklar och moln upp till två mil upp i luften. Det handlar projektets allra första forskningsresultat om. Forskarna har inte sett solen på flera veckor. Vetenskapsradions Niklas Zachrisson har fortlöpande kontakt med forskarna på båten och ger i Vetandets värld en uppdatering på läget när vi går mot årets allra mörkaste dagar. ReporterNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola. På en stor 100-årsfest i Berlin träffar vi Waldorfelever som berättar hur bra Waldorf är jämfört med vanliga skolor. Waldorf-professorn Tomáš Zdražil vid Freie Hochschule Stuttgart berättar om transcendensens betydelse för människors utveckling och hyllar Waldorf-skaparen Rudolf Steiner som en visionär tänkare som var långt före sin tid. En motsatt bild ger Heiner Ullrich som är professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland. Han menar att Waldorf bygger på esoteriska-andliga idéer som redan för 100 år sedan var starkt ifrågasatta och som idag gör Waldorfskolorna blinda för social förändring och moderna behov. Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan i Stockholm, säger att Waldorflärarutbildningen professionaliserats och blivit mer vetenskaplig. I programmet hörs: Ruhi Tyson, bokbindningslärare på Kristofferskolan och lektor på Waldorflärarhögskolan och på Stockholms universitet, Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan, Agnes Scott, före detta Waldorfskoleelev, Heiner Ullrich, professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland, Tomáš Zdražil, professor vid Freie Hochschule Stuttgart. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den första planet som upptäcktes utanför solsystemet gick inte ihop med teorierna om planetbildning. Därför trodde Michel Mayor och Didier Queloz först inte på upptäckten. Nu får de Nobelpris för den. Runt stjärnan 51 Pegasi cirklar en stor gasplanet, lik Jupiter, som hinner ett varv runt stjärnan på bara 4,2 dagar. När Didier Queloz och Michel Mayor upptäckte det 1995, gick det emot den då gällande teorin om planetbildning. Teorin fick justeras, för planeten fanns där. Sedan dess har ungefär 4000 exoplaneter, planeter i andra solsystem, upptäckts. Många har förvånat, och inget solsystem liknar vårt. Nästa steg i forskningen om exoplaneter är att göra allt tydligare beskrivningar av dem, och till slut kunna leta efter tecken på liv. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Dialog och öppenhet är helt nödvändigt, både för att nå försoning och ny kunskap. Det menar en av årets Nobelpristagare i kemi. Var inte rädd att visa dig okunnig, då lär du dig nya saker. John Goodenough är en 97-åring som spelat en avgörande roll för de litiumjonbatterier som revolutionerat världen. Vetandet värld besöker Austin i Texas där Goodenough verkat de senaste 33 åren - och där hans arbete lagt grunden till en intensiv batteriforskning. Vad är hemligheten bakom upptäckten? Den unge John kämpar med dyslexi och han har beskrivit i flera intervjuer hur hans pappa hade svårt att hantera besvikelsen när sonen inte lyckades lära sig läsa. Istället söker han sig till naturen, som blir en tillflykt. Och som elvaåring får han en insikt under en av sina cykelturer som han menar påverkat hans livssyn och forskning. I programmet hörs: professor John Goodenough, Nobelpristagare i kemi, professor Arumugam Manthiram som leder Texas Materials Institute, Ryan och Sandy, två Austinbor, Nicholas Grundish, John Goodenoughs doktorand. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen. Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programledare Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ReporterLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade. Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer, forskare Konrad Adenauer-Stiftung, Shanghai. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford,  Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg. Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. ProgramledareJohan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

För 7000 år sen begravdes en kvinna i skånska Skateholm, sittande på en tron av hjorthorn. Nu kan vi möta henne öga mot öga på Trelleborgs muséum. Hur gick rekonstruktionen till? Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundbergvet@sr.se

Om fyra år ska verksamheten vara igång vid forskningsanläggningen ESS utanför Lund. Inför starten mäter nu forskare bakgrundsstrålning kring anläggningen med hjälp av vanligt bordssalt. Vanligt bordssalt kan användas för att mäta bakgrundsstrålning, har forskare vid universiteten i Lund kommit på. Just nu mäter kring de strålning runt bygget av ESS, European Spallation Source, utanför Lund. Syftet med mätningarna är att bestämma dagens bakgrundsstrålningsnivåer innan forskningsexperimenten i ESS drar igång, för att hålla koll på att den inte ökar mängden radioaktiva ämnen i omgivningen. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Råkar en kvinna ut för en bilolycka har hon en större risk att skada sig än en man skulle ha haft i samma situation. Ändå används fortfarande bara manliga modeller i krocktester. Krocktestar för bilar görs idag enbart med manliga krockdockor. Virtuella modeller av både män och kvinnor ska nu utveckla säkerhetssystem som ger bästa möjliga skyddet för alla. Virtuella tester har inte bara fördelen att kunna representera olika typer av människor, utan ger också en mer detaljerad bild av vad som händer med kroppen i många olika krocksituationer. I programmet medverkar Astrid Linder, forskningschef vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI och adjungerad professor vid Chalmers i Göteborg. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Intresset för vegan kost bland idrottare växer. Men hur gör man om man vill bli vegan och fortsätta träna hårt? Vad måste man tänka på? Forskare och vegana elitidrottare ger sina bästa tips. Sveriges Olympiska kommitté driver projektet Vego i världsklass som vill bryta köttnormen och vara med och skapa ett mer lättillgängligt vegetariskt och veganskt kök. Med i projektet är vegostjärnkocken och bloggaren Gustav Johansson, som visar hur man kan byta ut de animaliska livsmedlen mot hälsosammare alternativ. Och så går vi tillsammans med näringsexperten och forskaren Petra Lundström igenom de viktigaste näringsmässiga utmaningarna, och hur man gör rätt i köket för att klara av det. Basketstjärnan Farhiya Abdi berättar hur hon gör när hon åker till länder där veganism är helt okänt. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer? Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. ProgramledareStefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz. I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket.   I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan. En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska. Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 7 maj 2018. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare. I varje klass fanns analfabeter och eleverna bråkade för att de inte förstod varför de skulle vara i skolan. På Grönkullaskolan vände utvecklingen när forskare från Linnéuniversitet införde så kallat transspråkande – och alla elever lärde sig läsa och skriva. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare. Hur ska det gå för barnen som växer upp i så segregerade miljöer att de nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket?Vi möter lärare och forskare som oroas över att eleverna kan väldigt lite svenska trots att de är andra och ibland tredje generationen i Sverige. Det här programmet inleder en programserie om barnen som inte lär sig svenska. Vi har mött elever, lärare och forskare som beskriver hur svårt det kan vara även för barn som är födda i Sverige, att tillägna sig en svenska i skolan som kommer att fungera väl i skola och arbetsliv, när de växer upp i segregerade miljöer och knappt har några skolkamrater alls med svenska som modersmål. De hamnar i underläge från början, beskriver en forskare. På måndagen berättar elever, lärare och forskare om problemet. På tisdagen besöker vi en skola i Alvesta, som tagit hjälp av en forskare för att bryta sin negativa trend. I Vetandets värld på torsdag diskuterar vi med skolminister Anna Ekström och forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz, varför elever kan ha svårt att lära sig svenska och vad som kan göras åt det. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde. Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta. Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre. Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare. Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen. På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv. 25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus. Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten? När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort – den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar? I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University. Programmet är en direktsändning. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen. Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas. Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet. I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet. Programledare: Albert Ehrnrooth Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ. Det råder brist på organ i världen. Tusentals människor står i kö i väntan på en transplantation. Kan bristen avhjälpas med artificiella organ? Att bygga ett organ i laboratorium är svårt. En njure eller en lunga är ett extremt komplext bygge. Men många försöker trots det med hjälp av avancerad stamcellsteknik. Man kan också ta färdiga organ från djur. Forskare i Japan vill skapa grisar som har förändrats så att de producerar mänskliga kroppsdelar, som bukspottkörtlar. Är det etiskt försvarbart? Vi möter Professor Laura Nicklason från Yale University, Professor Kelly Stevens från University of Washington, Professor Hiromitsu Nakauchi från University of Tokyo & Stanford, och Professor Bo-Göran Ericzon från Karolinska Institutet & Sjukhuset. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka? Framodlade små organ – organoider – har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi. Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer. I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras. Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers. Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016. Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindbladcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infrastrukturen. Det handlar både om att försöka spara de fina naturområden som finns och att se till att växter och djur kan röra sig mellan dem. Exempelvis via parker, småängar och dammar. Det ökar överlevnadschanserna på sikt för arter i de enskilda naturområdena. Biologen Linda Hassel på Länsstyrelsen i Jönköping säger att det också finns stora fördelar för människors hälsa och välmående att öka mängden natur i omgivningen. Hon har jobbat med grön infrastruktur i många år och säger att intresset för frågan har ökat på senare tid, även bland dem som inte vanligtvis håller på med naturvård. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara? I höst ska några oljebolag provborra i det så kallade Aurora-området i Nordsjön. Man ska inte leta efter olja utan försöka finna hålrum i bottnen där man kan lagra gigantiska mängder koldioxid i superkritisk form, alltså ett mellanläge mellan flytande- och gasform. Går borrningarna som förväntat blir det en avgörande faktor för om Stortinget nästa år ska säga ja till en uppemot 20 miljarder kronor stor satsning på en infrastruktur på att ta fånga in och lagra koldioxid, det som brukar kallas CCS, Carbon capture and storage. Norge har ända sedan 1996 i mindre skala lagrat koldioxid under havsbottnen i anslutning till ett par av sina gasfält, men hur mycket vet man egentligen om konsekvenserna av att trycka ner massiva mängder koncentrerad koldioxid i underjorden? Kan det läcka ut och vad händer då? I programmet hörs: Sverre Overå, projektchef Equinor, Peder Eliasson, geofysisk forskare Sintef Trondheim, Kristin Jordal, forskningsledare Sintef Trondheim, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp. Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden. CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige. I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor. Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows

I Sverige finns över 700 000 fritidsbåtar och nästan 110 000 bryggor. De stör livet i havet, särskild på känsliga grunda bottnar. Men det går att göra något åt saken, visar en ny rapport från havsmiljörådet. Forskare från Havsmiljöinstitutet, ett samarbete mellan bland annat Stockholms Universitet och Göteborgs universitet  har ställt samman den kunskap som finns om hur fritidsbåtarna påverkar haven, och vad som går att göra åt det. I Vetandets värld hör vi marinekologiforskaren Sofia Wikström vid Stockholms universitet, som är en av rapportförfattarna, och Carl Zeidlitz från Svenska Båtunionen. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp? Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps – weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Programmet är en repris från den 16 oktober 2018. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer. Frågan är om vi människor ens skulle existerat om det inte varit för cyanobakterien Prochlorococcus. Vilka är dess hemligheter och varför tror forskarna att den kan sätta punkt för vårt beroende av fossila bränslen? I programmet hörs marinbiologen Sallie Chrisholm, och Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. ProgramledareCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna – och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem? I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen. Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg. Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar. Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle. Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. ProgramledareLena NordlundLars Broström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag. Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. ProgramledareCamilla WidebeckGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång. Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. ProgramledareAnnika ÖstmanKatarina Sundberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.  Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig. På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken. Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på. Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse. Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner – vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete. Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv. Programledare: Urban Björstadius producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern. Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst. Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment. Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten. I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi:Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHIMagnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Många klimataktivister skuld- och skambelägger alldeles för mycket i sin kommunikation, så att människor inte lyssnar på deras budskap. Det menar psykologen och författaren Liria Ortiz. Liria Ortiz har skrivit en handbok för klimataktivister om hur man utifrån samtalsmetoden MI, motiverande samtal, pratar om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga. En förälder som tvingar sin tonåring att städa rummet får visserligen en tonåring som städar rummet, men bara just där och just då. Problemet är tillbaka dagen därpå, menar Liria Ortiz, och samma gäller den som av skuld eller skam för stunden anpassar sig till olika klimatbudskap. För att få fler att göra hållbara livsstilsomställningar över tid krävs inre motivation, som man lättast väcker och utvecklar vidare genom att kommunicera på ett sätt som inte handlar om att vinna ordkrig, utan om att förstå och lyssna på allas argument, menar Liria Ortiz. Därför har hon nu skrivit handboken som ska hjälpa klimataktivister att kommunicera sina budskap bättre. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.  I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare. Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket. Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen. Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips. Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel. I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen. I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige. Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen. Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd. Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

Kanske aldrig förr har framtiden beskrivits och bråkats om så mycket som idag. Samtidigt beskrivs nuet av klimatforskare som ohållbart. En katastrof kan inträffa om inte den rätta omställningen görs. Men frågan är vad som är den rätta omställningen. Och vem som ska bestämma över den. Vad är det för krafter som driver och bromsar framtiden?  Och vad kommer krävas för att häva de hinder som finns inbyggda i systemet – om vi vill stävja klimathotet? I programmet intervjuas författarna till boken "Slaget om framtiden", ekonomihistorikern Jenny Andersson vid Max Planck Sciences Po Center i Frankrike, och Erik Westholm, geograf och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Svampforskaren Sara Landvik jobbar med att leta upp svamp som innehåller enzymer med förmågan att göra såväl industrin som resten av samhället mer miljövänligt och hållbart. Enzymer är proteiner som har olika kemiska uppdrag i levande organismer. Att delta i nedbrytning av vissa ämnen till exempel. I svampvärlden är variationen av enzymer stor. En del som används i tvättmedel kan till exempel lösa upp fläckar på kläder, utan att skada tyget som andra kemikalier kunde ha gjort. Men trots att bland annat tvättmedelstillverkare redan använder sig av svampenzymer, finns det fortfarande mycket mer att upptäcka och förbättra när det gäller användningsområden, menar svampforskaren Sara Landvik. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för "sopp". Men sedan kom svamppropagandan. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. ProgramledareBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Följ med på spindeljakt med två forskare från Stockholms universitet som vill ta reda på vad anlagda våtmarker betyder för mångfalden av spindlar. Vargspindeln är en av de arter som de springer på. Peter Hambäck är professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Tillsammans med doktoranden David Åhlén vill han ta reda på hur viktiga anlagda våtmarker är för spindlar, som i sin tur är en viktig del av ekosystemet. En orsak till deras intresse är att våtmarker hittills har varit relativt lite undersökta av forskare när det gäller biologisk mångfald, om man jämför med till exempel ängsmarker. Frågan är också om de anlagda miljöerna kan ha samma naturvärde som de ursprungliga våtmarkerna. För att ta reda på det åker de runt till olika våtmarker och försöker fånga alla möjliga olika spindlar. I programmet hörs: Peter Hambäck, professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, David Åhlén, doktorand på institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu ska skolan lära ut programmering. Syftet i läroplanen är att eleverna ska förstå det digitala samhället. Men är lektioner i just programmering det eleverna då behöver lära sig? Eleverna ska bli digitalt kompetenta och då ingår att förstå hur kod är uppbyggt. Men kan vi förstå det digitala samhället genom att lära oss programmera? Forskarnas åsikter går isär. Karin Stolpe vid Linköpings universitet menar att det saknas belägg för att programmering kan göra att eleverna förstår hur datorsystem påverkar vardagen. Jan Gulliksen vid KTH anser att programmering skulle ingå i alla ämnen och Patrik Lilja Skånberg vid högskolan i Halmstad tycker att undervisningen präglas av gammaldags teknikoptimism. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid 1400-talsskeppet Gribshunden lockade 40-50 forskare från åtta länder. Vetandets värld följde med ut på en av sommarens sista dykningar vid vraket. Forskarna själva är mycket nöjda med resultaten och fynden, samtidigt som det mesta återstår att utforska. Östersjöns vatten där ingen sjömask finns, det skyddade läget där skeppet sjönk, och det faktum att vraket inte passat för sportdykning gör Gribshunden till en välbevarad och unik skattkammare för marinarkeologer. Vraket är sannolikt det enda i så pass välbevarat skick som finns av de skepp som tillhörde de stora upptäcktsresornas tid. Vem vet förresten – kanske Gribshunden till och med reste till Newfoundland? I programmet medverkar Johan Rönnby från Södertörns högskola, Brendan Foley från Lunds universitet, Kroum Batchvarov från University of Connecticut, Jon Adams från University of Southampton och Mikael Björk, Marcus Sandekjer och Christoffer Sandahl från Blekinge Museum. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Svensk hjärtsjukvård har länge samordnat sitt arbete i kvalitetsregistret Swedeheart. Nu ska arbetssättet gå på export. På den europeiska hjärtkonferensen ESC i veckan visade många länder intresse för ett Euroheart. Lars Wallentin, kardiologiprofessor i Uppsala, är just hemkommen från konferensen i Paris, som är världens största hjärtkongress med mer än 30 000 deltagare. I Vetandets värld berättar han både om intresset för registret han startade 1991, och om forskningsresultat som presenterats på kongressen. Det handlar bland annat om ett diabetesläkemedel som visat sig kunna hjälpa patienter med hjärtsvikt. I Paris presenterades också nya europeiska riktlinjer för kolesterolnivån i blodet. Men de kräver nya dyra mediciner. Kommer riktlinjerna att införas i Sverige? Det kommer att diskuteras framöver, enligt Lars Wallentin. De nya europeiska riktlinjerna för kolesterol: https://academic.oup.com/eurheartj/advance-article/doi/10.1093/eurheartj/ehz455/5556353 Om diabetesläkemedlet som kan användas mot hjärtsvikt, på europeiska hjärtkongressens (ESC) hemsida: https://esc365.escardio.org/Congress/ESC-CONGRESS-2019/Hot-Line-Session-1/204417-dapa-hf-the-dapagliflozin-and-prevention-of-adverse-outcomes-in-heart-failure-trial Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sveriges högskolor och universitet vill bli bättre på att leva som de lär när det gäller klimatet. Därför har 36 lärosäten kommit överens om gemensamma riktlinjer för att jobba med frågan. Det här innebär att lärosätena ska ta fram särskilda strategier med konkreta förslag på hur de ska jobba med klimatfrågan framöver.Och det handlar både om hur de ska fortsätta att förse resten av samhället med kunskap om klimatet, och hur universiteten och högskolorna ska klara av att minska sina egna utsläpp. Göran Finnveden, som är vicerektor för hållbarhet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, säger att det är viktigt för trovärdigheten att ligga långt framme i klimatarbetet. Högskolorna måste visa att de tar sin egen forskning på allvar, menar han. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Musikterapeuter i Sverige arbetar dagligen med behandlingar av patienter med allt från hjärnskador och stroke till autism och demens. Varför har de ännu inte möjlighet att få en skyddad yrkestitel? I tusentals år har musiken var till nytta för både kropp och själ, men hur påverkar musiken oss egentligen? Vi hör om hur musikterapi används för att behandla både psykiska och kroppsliga åkommor. Musikterapeuten Marianne Wallin behandlar Einar Frydén som drabbats av en stroke. Vi frågar oss varför Sveriges musikterapeuter ännu inte kan få en legitimation för sitt yrke. I programmet medverkar Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, Einar Frydén, strokepatient, Alison Godbolt, överläkare på rehabiliteringsenheten Danderyds Sjukhus och musikterapeuterna Ingrid Hammarlund och Marianne Wallin. ProgramledareRic Wasserman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ett svensk-malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

När regnskogen i Amazonas brinner oroar det hela världen, eftersom den är så viktig för klimatet. Regnskog är också världens mest artrika miljö. Kan ekosystemet i en brunnen regnskog återhämta sig? I Vetandets värld möter vi Alexandre Antonelli, biolog och forskningschef för den botaniska trädgården Kew Gardens i London, själv bördig från Brasilien. Vi hör också Ulrik Ilstedt, som forskar om återplantering av regnskog Borneo i sydostasien. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Professor Cecilia Stålsby Lundborg jobbar tillsammans med indiska forskare för att kunna rena vatten från antibiotikarester. Hon vill också att antibiotika ska användas på ett klokare sätt. I många år har hon jobbat med att lära svenskarna att antibiotika inte behövs vid en vanlig förkylning. Med kinesiska forskare kartlägger hon kunskapen bland landsbygdsbefolkningen i Kina. I Indien är hon med och driver många intressanta projekt. I Europa sticker Malta ut som det land där antibiotika användningen är ovanligt hög, och där hon tillsammans med lokala forskare försöker förstå hur det kommer sig. För egen del är det ungefär 50 år sedan Cecilia Stålsby Lundborg använde antibiotika senast. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Insekterna utgör världens största djurgrupp. Trots det vet vi fortfarande för lite om de flesta av dem för att kunna veta om de ökar eller minskar. Det vill svenska forskare ändra på. Efter oroväckande rapporter om insekter som minskar kraftigt i antal kan man undra vad det är som kommer att hända med våra insekter i framtiden. Men svaret är att det inte går att säga något säkert om det. I forskningsprojektet Insect Biome Atlas vill ekologen Andreia Miraldo och hennes kollegor därför undersöka förekomsten av insekter i både Sverige och på Madagaskar. Projektet är också ett sätt att utveckla en praktisk metod för att göra långsiktiga inventeringar av insekter. I Vetandets värld möter vi bland annat Amanda Bråkenhielm Brising som är en av de frivilliga volontärer som hjälper forskarna att samla in insekter. Referenser: Caspar A. Hallmann et al. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLOS ONE 18 oktober 2017. DOI: 10.1371/journal.pone.0185809 FranciscoSánchez-Bayoa och A.G.Wyckhuys. Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological Conservation april 2019. DOI: 10.1016/j.biocon.2019.01.020 Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Östersjön är ett sjukt hav, men är kanske på bättringsvägen. Övergödningen minskar långsamt efter många år av höga utsläpp. Men nu kommer klimatförändringen som ett nytt hot. Att halterna av kväve och fosfor i vattnet minskar ger hopp om framtiden, men samtidigt blir havet varmare. Medeltemperaturen har ökat med två grader under de senaste tio åren. Det pressar många växter och djur hårt, och leder till att havet självt släpper ut växthusgaser. Det gör att vi måste arbeta för en bevarad biologisk mångfald, säger forskare. Då får vi ett friskare hav som också motverkar klimatförändringen. I programmet hörs forskningschef Christoph Humborg och limnologen Michelle McCrackin från Östersjöcentrum vid Stockholms unversitet, miljökemisten Anna Sobek från Stockholms Universitet, samt Alf Norkko som är forskningschef vid havsforskningsstationen Tvärminne i Finland. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kan man utbilda läkarstudenter i empati, eller måste de ha förmågan från början för att bli medkännande läkare? Vi möter Magnus Hultin, just i färd med att göra om läkarutbildningen i Umeå. I våras kom beslut om att införa en ny, sex år lång, läkarutbildning. På utbildningsorterna pågår nu arbetet med att bygga om utbildningen. I Umeå är Magnus Hultin programdirektör för läkarutbildningen och har bråda dagar med omläggningen. En av många utmaningar gäller att utveckla läkarstudenternas förhållningssätt till patienterna. De måste kunna visa empati, medkänsla - men på rätt sätt. Samtidigt som de känner med patienten måste de hålla huvudet kallt och göra de rätta medicinska övervägandena. Och själva ska de hålla i längden. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst. Frankrike har drabbats hårt av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terrorbrottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. "François", före detta finansman och terroroffer från dådet på konsertlokalen Bataclan 2015, berättar hur viktig fonden varit för att hjälpa honom på fötter igen. I programmet träffar vi också Jean-Louis Bruguière, undersökningdomare, Guillaume Clerc på terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare vid CNRS, Françoise Rudetzki, Sos Attentat, och Zineb El Rahzoui, journalist som tidigare jobbade på satirtidningen Charlie Hebdo. Programmet är en repris från 15 jan 2018. ProgramledareJohan Tollgerdt ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Bangladesh gör framsteg i bemästrandet av svåra stormar och översvämningar. Dödsfallen i naturkatastrofer har minskat dramatiskt och hanteringen av klimatförändringens konsekvenser har förbättrats. Dola Liday i byn Deluti i Bangladesh har sadlat om från risodlare till krabbodlare. Den stigande havsnivån har lett till översvämningar som gjort markerna för salta för att odla ris på. I dammarna växer nu krabbor, och avkastningen använder Dola Liday för att bekosta sin sons utbildning. Svenska biståndspengar används för att stötta den här den mest utsatta gruppen människor för klimatförändringar och extremväder. Och det har gett resultat. Vetandets värld besöker byar där jordbruksmarken förstörts av översvämmande havsvatten och där det pågår en kontinuerlig klimatanpassning. I programmet hörs Dola Liday, krabbodlare i byn Deluti, Ashoke Kumar Adhikary vid UNDP, Bonita Mandol, krabbodlare i Deluti, Zahirul Islam, informatör vid FNs utvecklingsprogram Bangladesh, Mahbubur Rahman, miljö och klimatfrågor vid svenska ambassaden i Bangladesh, A.K.M Mamunur Rashid, klimatförändringsexpert UNDP. ProgramledareGustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten. Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen. Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta – och själv lockats till skratt i direktsändning. Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad. Hela programmet för turnén hittar du här

Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa. Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Franska sjukan lamslog Europa för 200 år sedan, nu ökar syfilis igen. Benägenheten att skydda sig när man har sex har sjunkit på grund av mindre rädsla för hiv, och användningen av dejtingappar. Priset betalar 200 000 foster som dör i sina mammors magar årligen. Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira förlorade sitt barn under graviditeten på grund av syfilissmitta som inte behandlades. Professor Mauro Romero Leal Passos vid Fluminense federala universitet anser att sjudubblingen av sådana fall i Brasilien är en skam för landet, när WHO har målet att överföringen ska stoppas helt globalt mellan mamma-barn och det finns billigt Bensatin penecillin som räddar alla barn om det sätts in i tid. Professor Magnus Unemo är chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro är oroad att syfilisfallen ökar snabbt i både Europa, Nordamerika, Australien och Japan. Han anser att det behövs stora upplysningskampanjer så att folk inte tror att bara för att det finns så bra hiv-mediciner så kan man sluta använda kondom vid tillfälliga sexförbindelser. I programmet hörs: Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira, som förlorade foster efter syfilisinfektion under graviditet i Rio, Mauro Romero Leal Passos, Gynekologiprofessor vid Fluminense federala universitet Rio, Magnus Unemo, chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro. ProgramledareJohan Bergendorff, Sveriges radios globala hälsokorrespondentjohan.bergendorff@sr.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Sociologen Tullia Jack har gjort en studie av folks duschvanor när de bor i tält på musikfestivaler. Och kommit fram till att vi bör lära och inspireras av den livsstilen. Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet, har intresserat sig för våra renlighetsvanor ända sedan hon läste modevetenskap i Australien och insåg hur ofta vi tvättar våra kläder och hur mycket vatten och andra resurser som går åt till det. Och duschandet har ökat enormt de senaste decennierna. Somliga duschar tre gånger om dagen – på 50-60-talet fick vi hälsorådet att "bada ofta, minst en gång i veckan." Men mycket av vår renlighet har mer med sociala konventioner att göra än med hygien, anser hon, och uppmanar oss att inspireras av hur vi lever på sommaren, på musikfestivaler där vi står ut med varandra och tycker om att umgås, trots att vi inte duschar. Eller i sommarstugan. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram. Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. Programmet är en repris från 10 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. Programmet är en repris från 15 april 2019. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Programmet är en repris från 5 februari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. Programmet är en repris från 3 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås. Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden. En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken. Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten. Programledare: Mona Hambraeusmona.hambraeus@sverigesradio.se

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska. I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation.  I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Programmet är en repris från 9 januari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske. I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Programmet är en repris från 7 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. ProgramledareAgnes Faxénagnes.faxen@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

"Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga. En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets  toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu. För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt. Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin  hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet. Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. – Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna. Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren. Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol. De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris från mars 2019. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen? Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Programmet är en repris från februari 2019.  Programledare: Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Programmet är en repris från februari i år. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen. Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programmet är en repris från februari 2019. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge? Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden. De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången det har kunnat användas. Men de beväpnade grupperna och det instabila politiska läget i landet försvårar arbetet. Helena Nordenstedt är läkare och forskare i global hälsa på Karolinska institutet och med erfarenheter både från Kongo-Kinshasa och tidigare ebolautbrott i Västafrika. Hon berättar vad nödläget innebär och vilken forskning som bedrivs kring ebola idag. Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka? Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. Programmet är en repris från 20 juni 2019. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. I programmet hörs: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Programmet är en repris från 8 februari 2019. Programledare:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se Producent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det. Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60. Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor. Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill. På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Programmet är en repris från 11 oktober 2018. ProgramledareOlof Peterson ProducentCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände. Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna. I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programmet är en repris från 24 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin. Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling – något som kommer att förändra hans liv för alltid.   I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. ProgramledareKatarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas. I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog. Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger vid Sveriges enda marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här visar hon oss fiskar och djur som vi inte visste fanns. ProgramledareLena Nordlund och Björn Gunérlena.nordlund@sverigesradio.se, bjorn.guner@sverigesradio.se Producent Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Programmet är en repris från den 29 oktober 2018. Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november 2018. Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas. På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget – genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Programmet är en repris från den 7 november 2018. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Petersonvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort? När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder. Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta? I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig. Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Programmet är en repris från 2018. Programledare: Peter Johansson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna. Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Programmet är en repris från 2018. Cecilia Ohlénvet@sverigesradio.se

En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Programmet är en repris från maj 2018. Jenny Berndtsson Djurvallvet@sverigesradio.se

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor. Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen. I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Programmet är en repris från 2018. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott. Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac och Pech Merle. Camilla Widebeck konstaterar att partikelfysiklaboratoriet Cern tar emot besökare, och Björn Gunér vet vad en turist kan uppleva i Tjernobyl. Men man behöver inte åka utomlands för att bli klokare under semestern. Här hemma kan du se insidan av ett kärnkraftverk och lära dig hur det fungerar eller stifta närmare bekantskap med havets arter i olika akvarier i öst och väst. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka? Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA. Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet.  Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i sin tur påverkar din kropp fysiskt och gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Fenomenet kallas "weathering" och beskriver hur hälsa och rasism hänger ihop i USA.   I programmet hörs: Charles Johnson, änkling till Kira Johnson, Arline Geronimus, professor Health Behavior and Health Education vid Michigan University, Carol Houge, professor i mödrar och barns hälsa och chef över kvinnor- och barncentret på Emory Universitetet i Atlanta. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion? Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att de gör nytta och att projekten inte skadar lokala ekosystem. Maria Johansson är skogsekolog vid Stockholms Universitet och hon ifrågasätter meningen med att vi ska kompensera våra utsläpp i Afrika och inte här hemma. Julien Morel är klimatanalytiker på Naturvårdsverket och Paul Glantz miljösamordnare på Stockholms Universitet. De pekar på vikten av att ta reda på vad kompensationsprojekten verkligen innebär. Johanna Grant som är klimatanalytiker på företaget Zeromission anser att de som använder sig av klimatkompensation också är de som blir mest medvetna om klimatfrågan och är bäst på att göra något positivt för klimatet. Medverkar gör också Johanna Sandahl, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet. Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapat en kalkylator för klimatsmart semester. Oskar Fröidh forskar om järnvägstrafik på KTH i Stockholm precis som Jonas Åkerman. Medverkar gör också Susanne Elfors, tågentusiast och skapare av facebookgruppen Tågsemester, samt resenären och reportern Sara Sällström. Uppgifterna om koldioxidutsläpp kommer från klimatsmartsemester.se som är ett projekt från bland annat Chalmers och Göteborgs Universitet. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter. Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programledare:Olof Peterson Producent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning. Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre – Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes – i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarpriset gick till någon som ägnat sig åt hiphop. Hiphop är numera också ett akademiskt ämne – särskilt i USA är det många universitet som har “Hip hop studies” på schemat. Under den rubriken finns det forskning om musik, konst, dans, sociologi, kulturhistoria med mera. Också i Sverige har det skrivits några avhandlingar om hiphop. Två av forskarna som skrivit sådana ska vi träffa i det här programmet: Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Dessutom träffar vi tävlings-dj och flerfaldige SM-mästaren i scratching: Alexander Danielsson, känd som 12-10 Jazz. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på. Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film. Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion. Programmet är en repris från den 30 oktober 2018. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare. På mark som för 20 år sedan var skövlad har forskarna i projektet Så ett frö fått inhemsk regnskog att växa upp. Nu börjar de utvärdera de försökt som gjorts under projektets gång. Ska plantor helst sås i ljusluckor, eller i långa rader? Vilka träd fungerar bäst när det gäller att lagra kol och när det gäller att kunna brukas så att de ger lokalbefolkningen en inkomst? Projektet har attraherat internationella forskare och används i undervisningen på det lokala universitetet i Kota Kinabalu, University Malaysia Sabah, och ger jobb åt människor i en by som en gång byggdes upp av skogsindustrin. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Ingrid Engstedt Edfastingrid.engstedt-edfast@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför. Pandemrix var den spruta som alla svenskar uppmanades att ta under svininfluensa-pandemin 2009-2010. Narkolepsi har alltid drabbat ett fåtal, men efter svininfluensan ökade den markant hos de som hade vaccinerat sig. När Vetenskapsradion granskar den vetenskapliga rapport som ligger till grund för vilka som får skadestånd visar det sig att Läkemedelsförsäkringen tolkar den som att man måste ha fått symptom inom två år från att sprutan togs. Men det är ett resultat på gruppnivå, och behöver inte gälla för alla. Det blir tydligt när den på Läkemedelsverket som skrivit rapporten intervjuas i Vetandets Värld. I programmet hörs: Isak, 12-åring med narkolepsi, som säger att han slipper effekterna av sin åkomma när han simmar under vatten. Pernilla, Isaks mamma, Anders, Isaks pappa, Nils Feltelius, docent på Läkemedelsverket, och Anders Hultman, skadechef på Läkemedelsförsäkringen hörs också. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Peter NormarkProducentpeter.normark@sverigesradio.se

Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik. Från och med första juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. När digital teknik är vardag för barnen måste förskolan hjälpa dem att använda den på ett vettigt sätt, menar en del forskare. Men andra menar att reformen strider mot principen att skolan ska vila på vetenskaplig grund. För det finns inte forskning som visar hur små barn påverkas av och handskas med digital teknik. I programmet medverkar: Malin Nilsen, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, Susanne Kjällander, doktor i didaktik, Stockholm universitet, Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet, Nina Mononen, förskollärare, Kantarellens förskola Åkersberga. Här hittar du forskningen inom Kids online och Malin Nilsens avhandling. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall. – Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve. Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet. – Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola.– Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni. Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna.Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel. Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning. Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen. Programmet är en repris från den 29 januari 2019. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna. Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där? I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna. Var går gränsen för när det blir för många kameror som vet för mycket om oss? En av dem som varnar för tekniken är Fredrik Blix, expert på cybersäkerhet. Vi möter också Elisabet Leitet som leder utvecklingen av polisens ansiktsigenkänningsprogram och Linus Kaasik på företaget Nordic Tech House är med och drar igång de första butikskamerorna i Sverige. Medverkar gör också Atsuto Maki från KTH i Stockholm, en man som arbetat med den här tekniken länge. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll. Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av skuld och skam, menar Erik Hemmingsson. Men dina gener, din födelsevikt och tillväxtkurvan under den första delen av livet, tillsammans med villkoren under uppväxten, spelar stor roll för din vikt som vuxen. Var och en har förstås sitt individuella ansvar för livsstil och matval, konstaterar Erik Hemmingsson – men samtidigt anser han att både politiker och skräpmatsproducenter måste ta mycket större ansvar för att stoppa de stigande viktkurvorna.  Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se