Om att vara anhörig. De bor i Örebro slott. Tjänstebostad när man är landshövding, vilket Lena Rådström Baastad är. Där samsas hennes make Rogers hemtjänst, sonens EPA-traktor med hennes - landshövdingens - bestyr. Men det är ingen saga med konstig tvist utan det handlar om att som 46-åring, mitt i sin politiska karriär, bli anhörig när hennes man Roger får alzheimer. Och att behöva ringa statsministern för att förklara läget. Medverkande: Lena Rådström Baastad och Johanna Hinteregger

Inte alzheimer men... Hallucinationer? personlighetsförändringar? Gott minne men kass rumsorientering? Stora rörelser i sömnen? Dessa symptom låter inte typiska för någon som har alzheimer. Det är för att de inte är det. Vi talar ofta om Alzheimers sjukdom. Ibland så ofta att vi missar de andra kognitiva sjukdomarna. Inte bara läkaren har svårt att sätta diagnosen men också media och samhället i övrigt delar en stor okunskap. Det är dags att tala om Lewy Kropp, Vaskulär, pannlob- och Parkinson - alla med demenssymptom. Medverkar gör: Henrik Zetterberg och Johanna Hinteregger

En av Sveriges största vetenskapskonferensen har ägt rum på Karolinska institutet januari 2024. Moa Wibom sammanfattar vad det nu handlar om för utmaningar för de nya behandlingarna av tidig Alzheimers sjukdom. Det handlar om kompetens, förenkling av diagnos, förutsättningar för säker vård, att hitta rätt patienter för rätt medicin men framför allt hur ska vi möta individen i detta? Medverkande: Läkare Moa Wibom, Johanna Hinteregger intervjuar.

Kärlek kan flytta berg sägs det men den kan inte bota alzheimer. Vad händer med kärleken när frustration, trötthet och sorg blir känslor man dagligen känner? Vem blir man en sådan situation- en vårdare eller en börda? Det är mångas skräck när alzheimern är ett faktum i en relation. Vad gör man om man nyligen träffat sitt livs kärlek och så får han alzheimer? Hör Anja Dahlström och Gustav Forsbergs kärlekshistoria. Allan Linnér – allas vår radiopsykolog ger vägledning och berättar om när hans egen mor blev sjuk i alzheimer och när han själv började misstänka att han drabbats av samma sjukdom. När Edna Alsterlund och Ingemar “Ingo” Johansson träffades slog det gnistor. Det fanns bara de i hela världen. När Edna tog hand om sin man höll hon till lsut på att gå under. Hör även Janni Ahlgren vars pappa Stefan drabbades av alzheimer redan i 50-års åldern. När de såg vad lite kunskap det fanns i samhället om dessa sjukdomar beslutade de att vara med i Uppdrag granskning. Moderator: Johanna Hinteregger. Ljudtekniker: Erland Karling, Beppo Ljudproduktion

Drottning Silvia har dedikerat sitt liv till att förbättra situationen för dem som lever med demens och deras anhöriga. I den här poddintervjun gjord hösten 2020, ställde Drottning Silvia upp på ett mycket personligt samtal ,med oss på Alzheimer Life, om sjukdomen Alzheimer och hur den påverkat henne och hennes familj. Drottningens egen mamma Alice Sommerlath blev dement, och vi pratar om den oro Drottningen själv känner. Bara några månader efter vår intervju avlider Drottningens älskade bror Walther. Hon hade kunnat smyga med orsaken och säga att det var i sviterna av covid. Men Drottningen berättade frankt att det var just Alzheimer. Jag frågar om drottningens egen rädsla för att utveckla Alzheimer. Risken att utveckla Alzheimer ökar exponentiellt med åren. Har man dessutom demenssjukdom i familjen fördubblas den risken. ”Är vi inte alla rädda för det”, svarar Drottningen på min personliga fråga. Jag följer upp med att fråga vad Drottningen skulle önska om hon själv drabbades av en demenssjukdom. ” Om jag skulle bli sjuk i Alzheimer så hoppas jag att allt det arbete jag lagt ner under mer än 25 år på att utveckla kunskapen om demenssjukdomar, också kan hjälpa mig och min familj i ett sådant läge. Att de (familjen) inte blir rädda och kan stå vid min sida, och att de inkluderar mig.” Drottningen berättar sedan att om någon i kungaparet skulle drabbas av en demenssjukdom så kommer de att gå ut och berätta det öppet för svenska folket, på samma sätt som Drottning Margareta i Danmark gjorde när maken Prins Henrik drabbades. Lyssna gärna (igen) på det här unika samtalet med Drottning Silvia, som på lördag fyller 80 år. Det är personligt, spännande, varmt och öppet.

Tänk dig att du tar ett test för att se om du bär på anlag för några genetiska sjukdomar. Och när mailet kommer, mitt i stekoset från köttbullarna till barnen, ser du att du bär på en gen. Inte bara från en sida utan från både din mammas och pappas sida. Genen heter ApoE 4 och ger 90 procent risk att drabbas av en av de värsta folksjukdomarna vi har. Utan bot. Alzheimer. Vad gör du då? Det är läkaren, forskaren och författaren Anna Grönlund, 39, situation. Hör om hur hon resonerar kring hur man ska leva sitt liv när det är mycket påtagligt att det förmodligen har ett slut man inte gillar. Och hör hur hon som forskare och läkare och presumtiv patient resonerar kring livsstilsförändringar som en broms på sjukdomsförloppet. Ett roligt, spetsigt och innehållsrikt avsnitt av podden från Alzheimer Life. Medverkande: Anna Grönlund, Johanna Hinteregger. Erland Karling redigering och produktion Beppo Ljudproduktion. Bild: Olof Grönlund.

Som patient eller nära någon med tidig alzheimer kan de senaste åren ha känts som en enda lång "I väntan på Godot". Vi har här samlat en grupp som kan våra hjärnor. Vad kan vi göra redan nu för att ta hand om våra hjärnor? De har koll på hur det kommer gå till när och om vi får bromsmedicinerna till Sverige. Lyssna på Alzheimer Lifes frukostpodd (inspelad 11 september 2023 på Bio Capitol i Stockholm). Medverkande är: Mai-Lis Hellenius (KI), Linus Jönsson (KI), Hedvig Söderlund, författare till boken "När hjärnan sviker - ett liv med demens" och patienten Peter Lundberg, 60 år, om sin kamp mot klockan. Kommer han bli en av de som kommer kunna bromsa sin alzheimer och få några, något sånär, friska år till? Intervjuar på scen gör journalisten Johanna Hinteregger.

Johanna Hinteregger, Alzheimer Life, möter Kjell Ehn för att tala om att han har fått en alzheimerdiagnos som 60-åring. "Att möta Kjell Ehn, ny krönikör för Demensforum, är speciellt. När jag frågar om vad som är svårare nu med alzheimer vill han istället tala om det som är lättare nu. När jag ber om att få tala om mörkret vill han tala om ljuset. Alzheimer Life möter alzheimervärldens nya positiva kraft. Men vart tar mörka tankar vägen?" Programledare: Johanna Hinteregger, ljud: Erland Karling, Beppo Ljudproduktion. Detta är en produktion av Alzheimer Life.

När Ingvar Carlsson, nu 89 år och märkt av ischias, kommer till Alzheimer Lifes poddstudio är det för att gå in i sitt livs verkliga smärtpunkt. Sveket mot hans livspartner sedan 63 år, hans fru Ingrid som drabbats av Alzheimer. Ordet svek är hans eget. När Ingvar Carlsson kommer till punkten när han ska berätta om att han själv höll på att gå under, då brister det. Orden grötar ihop sig i halsen. Känslorna övermannar honom. Politikern är här och nu bara en ledsen make som kämpade så hårt för att vårda sin sjuka fru. Och som kom till vägs ände när han själv gick in i väggen. ”Det är så svårt…bara den som är anhörig kan förstå hur det är att stå vid sidan om”, säger Ingvar Carlsson. I det här poddsamtalet är den förre statsministern unikt öppen och känslosam, och ger en inblick i att vara anhörig till en livspartner som sakta glider in i en demenssjukdom. Vi får följa med Ingvars och Ingrids resa in i Alzheimerland. Och han deltar för att kunna hjälpa alla andra anhöriga som inte har en röst. Tipsa gärna andra om detta unika poddsamtal.

Peter Lundberg kände i hela sitt liv en längtan efter att få veta vem hans pappa var. Hans mamma var bara 17 år när Peter föddes. Inte ens på mammans dödsbädd fick han några besked. Så när Peter var 55 år blev längtan och nyfikenheten för stor. Han började söka sin okända pappa via DNA och släktforskning. Helt otroligt fick han träff och hittade en halvbror. Men Peter blev även erbjuden att söka i sitt genetiska arv via olika DNA-tester. Efter en kort tid fick han ett svar som fick hela hans tillvaro att rasa. Peters familj har den farliga genen APOE4-genen som orsakar Alzheimer. Han gick ned i svart. Hans fru började föra anteckningar för att spåra konstiga förändringar i Peters sätt att vara. Löpande dök det upp symtom, som att han glömde vem han pratat med dagen innan. Vid julens traditionella spelkvällar fattade han inte reglerna. På jobbet kom han av sig när han skulle hålla ett föredrag. Det blev bara svart. ”Då blev jag riktigt rädd. Var det dags nu”, berättar Peter i den här podden. I början av det här året fick han så svaret han inte ville ha. Bara 59 år gammal har Peter fått diagnosen Alzheimers sjukdom med tidig debut. Nu är Peters enda räddning att det kommer en ny bromsmedicin i tid. Det kan förlänga hans liv. ”Nu lever jag ett halvår i taget. Tar inga drastiska beslut, frånsett att jag prioriterar hårdare vad jag vill ägna mig åt min resterande tid i livet.” Peter är hobbymusiker och sjunger och spelar nu in musik han alltid älskat. Men hur gick med jakten på pappan, där allt började. Lyssna på podden här nedan så får ni höra hela Peters fantastiska historia.

Att själv vara drabbad av en kognitiv sjukdom eller att vårda sin partner/förälder beskrivs ofta som en helvetesresa. Så beskrivs det också i denna podd. Fyra modiga kvinnor berättar om att själv vara drabbad, att vara anhörig och att ens man drabbas vid ung ålder. Men trots det svåra finns det också rum för skratten, för värmen och för insikterna man annars aldrig hade fått. Kanske framförallt finns här stöd. Hur gör vi för att ge anhöriga och drabbade det stöd de så mycket behöver? I vårens sista Alzheimer Life frukost stod de, som annars står vid sidan av, i centrum. Lyssna! Medverkande: Ulla Karin Nyberg, Annie Reuterskiöld, Karin Hessle, Madeleine Granqvist, Lisa Lagerling. Moderator: Henrik Frenkel. Produktion: Beppo Ljudproduktion. Denna podcast sker i samarbete med det svenska biofarma-bolaget BioArctic.

Mitt i en stor intellektuell kulturfamilj slog den till. Alzheimern. När psykologen Lilian, fyrabarnsmor med ett långt yrkesliv bakom sig, (bland annat arbetat med flyktingbarn i Sverige och i världen) ska pensioneras börjar saker bli konstiga. Hon kan inte laga Solskenskakan längre, missar flyg och glömmer. Men trots att hon som yrkesperson hela livet intresserat sig för vårt psyke vill hon inte tala om det som händer. Man får inte nämna alzheimern. Åren som följer blir svåra för familjen som förlorar både en mor och en syster.

Alla talar om amerikanska donanemab, det nya läkemedlet som ger hopp till miljontals patienter världen över. Detta läkemedel som i en stor forskningsstudie ser ut att sakta ned alzheimerns framfart hos studiens deltagare med 35 procent då det kommer till minne, tänkande och möjligheten att göra vardagliga sysslor. Enligt en av Sveriges främsta forskare på kognitiva sjukdomar, Henrik Zetterberg, professor i Neurokemi på Göteborgs universitet, skulle vi kanske med dessa antikroppar kunna försena sjukdomens utbrott med flera år. Samtidigt efterlyser professor Henrik Zetterberg större intresse från politiskt håll även i Sverige för alla de patienter som kommer kunna bli hjälpta i framtiden. Det är nu sjukvården måste lägga sig i startgroparna för alla patienter med alzheimer i tidiga skeden.

Du märker att ditt minne börjar svikta. Du kommer inte ihåg vad du såg på TV kvällen innan. Du glömmer att stänga av plattan på spisen. Du går till kylen men kommer inte ihåg varför. Du parkerar din bil i ett parkeringsgarage, men glömmer bort var den står Då är det kanske dags för en minnesutredning? Men hur går den till? Och hur säkra är de? Kan man verkligen spåra Alzheimer bara genom att fråga om hur mycket klockan är? Eller är en digital utredning säkrare när man sitter hemma och slipper stressen från sjukvården?

Vad händer när man precis har fått diagnosen Alzheimer? Patienter med cancer får allt stöd direkt. De som får diagnosen Alzheimer lämnas i sticket. Men nu plötsligen händer det en massa. Nya metoder och verktyg ska göra livet lättare för patienter i tidiga skeden. I den här livepodden från Bio Capitol i slutet av januari får vi möta tre starka personligheter som oerhört konkret berättar om vad man idag kan göra för att ge patienter med färsk Alzheimer stöd och uppmuntran i deras liv. - Ulrika Harmsen fick sin diagnos Alzheimer när hon bara var 44 år. Nyligen berättade hon om sin vardag med Alzheimer i en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter. Nu är hon på gång att skriva en bok om sin egen sjukdom. - Wilhelmina Hoffman är chef för både Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum. Men det var först när hon själv drabbades av cancer som hon insåg hur eftersatt vården av patienter med tidig Alzheimer är. Wilhelmina har med sitt team utvecklat det nya verktyget Min pärm. - Maria Cavalli, är en av grundarna till den helt nya Alzheimerguiden, just nu den enda samlade plattformen för nydiagnostiserade svenskar att få bred information om sin sjukdom. En plats där de kan få expertråd från olika experter, men också få kraft och inspiration från andra människor som är i samma situation som de själva.

Politikern (c) och tidigare entreprenören Ehsan Nasari hade tänkt ut allt. Hans alzheimersjuka pappa skulle inte in på svenskt äldreboende. Nej då. Han tänkte sig en flytt tillbaka till hemlandet Iran för pappan och där skulle en skötare anställas och pappan skulle på gamla dar umgås med släkt och vänner. Det lät jättebra. Problemet var bara att hans pappa inte ville. Vägen till ett bra boende blev lång. Denna podd blev ett samtal, mellan Ehsan och Johanna Hinteregger på Alzheimer Life, om den starka viljan att ta hand om även när det inte längre går, kulturskillnader, om bra (och dåliga) boenden och fram- och nutidens utmaningar för vård och omsorg. Och persisk musik. Och kärlek såklart.

Alla pratar om den nya bromsmedicinen Lecanemab innan den ens går att få tag på. Åsikterna om biverkningar, processen vid nytt läkemedel, vårdetik och hälsoekonomi är många. Typ om svensk sjukvård har råd att ge 100 000 patienter per år detta nya läkemedel?I Vi ställer också frågorna: Varför är det så dyrt? Vilka patienter i Sverige kan tänkas få detta läkemedel (om det blir godkänt)? Och är det här lösningen på gåtan Alzheimer? Det och mycket mer samtalar Johanna Hinteregger på Alzheimer Life om i denna kortpodd med Henrik Zetterberg, professor i Neurokemi vid Göteborgs universitet.

Cancerläkaren Ullakarin Nyberg är van vid att lämna besked om livshotande sjukdomar. Hon är dessutom den i Sverige som förmodligen kan mest om svår depression och självmord. Men vad händer när hon själv får besked om att hon har en dödlig sjukdom och åker in i en djup depression. Och hur hanterar vi som människor att plötsligen få en diagnos som helt vänder upp och ner på våra liv. Var hittar vi kraften att kunna leva vidare med en obotlig sjukdom som t ex Alzheimer?

När journalisten Kicki Möller intervjuade Nina Gunke om hennes alzheimer, kunde hon själv inte längre bära på sin hemlighet. Hennes egen mamma har också alzheimer. Fast i deras familj har man varit tvungen att smussla. Gå på tårna och inte nämna sjukdomen. I det här poddsamtalet samtalar Kicki Möller med Johanna Hinteregger, vars mamma också har alzheimer, om den förödande tystnaden och vad den gör med en familj som bär på denna hemlighet.

I succéboken En bastu i Umbrien berättar mediemannen Tomas Bacoccoli om hur hela hans familj bröt upp från ett välordnat liv med bra jobb och stor villa på Lidingö för att vårda sin pappa Francesco på en vingård i Umbrien. På vår frukost på Bio Capitol för några veckor berättade Tomas och hans fru Elin historien bakom boken, och hur det var att satsa hela sina liv på att vårda en sjuk pappa. Det är en fantastisk historia som handlar bl a om följande: - Hur vårdar man en pappa som inte var närvarande när Tomas var liten? - Hur hanterar man en pappa som visat tecken på bipolaritet, emotionell instabilitet, hypokondri och schizofreni? - Hur får man en hel familj med tre yngre barn och anpassa sig i en liten by utanför Perugia? - Hur fick vårdaren Papis från Senegal Tomas pappa att sjunga operaarior i duschen? - Varför valde Tomas mamma Ann att efter en svår skilsmässa ändå att försonas med Francesco på hans dödsbädd? I livepodden berättar också Silviasjuksköterskan Petra Tegman om väntesorg och hur den fungerar.

Varför vilar det fortfarande ett stigma över kognitiva sjukdomar, när det idag har blivit lätt och enkelt att prata offentligt om cancersjukdomar? Eller håller fördomarna kring Alzheimer på att lättas? Alltfler som har drabbats kliver ut i media och berättar. I det här poddsamtalet från Bio Capitol deltar: Malou von Sivers ledde i 16 år sin egen talkshow Malou efter tio i TV4. Det var hos Malou många av de drabbade av Alzheimer trädde fram och berättade om sin sjukdom. Så vad har Malou själv för tankar om Alzheimer och varför stigmat fortfarande vilar tungt över denna sjukdom? Lotta Grönblad fick sin diagnos ”misstänkt Alzheimer” när hon bara var 58 år gammal, och drömmarna låg framför henne. Efter ett liv som politiker på toppnivå, skött presservice åt Göran Persson och seglat på de stora haven får nu Lotta lägga om kursen. Moa Wibom är överläkare och chef för Kognitiva mottagningen på Ängelholms Sjukhus. Hon är en stridbar debattör för alla drabbade och hur de bör bemötas av sjukvården. Moa är löpande med i TV-programmet Fråga Doktorn för att folkupplysa om Alzheimer. Anna Larsson, medicinreporter på Dagens eko, har i 20 års tid arbetat på en doktorsavhandling om medicinjournalistik. ”Jag började ställa mig frågan hur man kunde göra medicinjournalistiken mer användbar för allmänheten, och varför det så ofta blir fel i medier när det handlar om medicin”

Gåtan Alzheimer har kommit ett litet steg på väg mot sin lösning, menar professor Henrik Zetterberg vid Göteborgs Universitet. I veckan var det glädjeyra i både börs- och forskarvärlden över att det svenska läkemedelsbolaget Bioarctics bromsmedicin lecanemab ser ut att kunna ge patienter i tidig fas ytterligare 2-3 friska år. I en intervju med Johanna Hinteregger på Alzheimer Life berättar Henrik Zetterberg att det redan i höst ser ut att komma fler glada nyheter om nya bromsmediciner mot Alzheimer. Bioarctics läkemedel är den första riktigt verksamma bromsmedicinen som på allvar tycks fördröja sjukdomen, säger professor Zetterberg. Men politikerna måste vakna upp. Efterfrågan på bromsmediciner kommer att göra att landets minnesmottagningar behöver byggas ut. Eftersom bromsmedicinen ger störst effekt på patienter i tidiga stadier så gäller det att upptäcka sjukdomen tidigare än idag. Här i samtalet berättar Henrik Zetterberg om den nya bromsmedicinen och hur den kommer att påverka patienter och sjukvården.

Ibland läser man något och så vill man verkligen träffa personen i fråga. “Vi kommer ha så mycket att tala om” tänker man.. Så var det när jag läste Anna-Karin Palms bok “Jag skriver över ditt ansikte” om sin alzheimersjuka mamma. Så skriver radiojournalisten Johanna Hinteregger bakom den hyllade dokumentären "Innan mamma glömmer" inför sitt möte med den likaledes hyllade författaren Anna-Karin Palm. Boken handlar omen familj i kris när matriarken, eller drottningen, som Palm liknar sin mor vid, segnar ned bit för bit. Palm som är känd för flera kritikerrosade romaner, nu senast om Selma Lagerlöf, skriver nu för första gången självbiografiskt om sin egen mamma och familj och alzheimers sjukdom. En sjukdom som till slut gjorde att hon och modern kunde hitta en väg till varandra. Lyssna på ett ovanligt öppet samtal om vad alzheimer gör med en familj.

Livsstilen är idag den främsta bromsen mot minnesproblem och i slutändan Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Samtalen bygger på boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar av professor Miia Kivipelto. Vi kommer att prata om kost, träning, dans, musik, hjärngympa och social samvaro som bästa sättet att hålla hjärnan frisk och vital. Medverkande: - Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Hon kom nyligen ut med boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar. - Susanne Åsander fick bara 59 år gammal diagnosen Alzheimer. Hon föll direkt ner i ett svart hål av förtvivlan. Men efter några veckor av chock och förtvivlan kravlade Susanne upp från mörkret och skrev ett recept för sina återstående år i livet. - Charlotta Thunborg, fysioterapeut vid Karolinska Sjukhuset fick hösten 2021 ta emot det första Alzheimer Life-stipendiet direkt ur Drottning Silvias hand. Här i samtalet ska vi prata om hennes arbete att testa nya sätt på patienter med tidig Alzheimer att hålla sig friska så länge som möjligt.

Annie Reuterskiölds mamma Eva var varm, rolig och vacker. Och så hade hon otaliga förlovningar och äktenskap bakom sig. För dottern och journalisten Annie Reuterskiöld blev det en gränslös relation livet igenom där rollerna förälder och barn suddades ut. ”Min mamma valde männen på min bekostnad. Det skadade mitt självförtroende när jag upptäckte att jag inte var viktigast för min mamma.” När mamma Eva drabbades av Alzheimer bara 62 år gammal, så blev det början till en försoningsresa som nu resulterat i den kärleksfulla boken När du dör vill jag vara nära. Den handlar om hur mammans sjukdom slipar av kantigheterna i deras relation, och hur Annie vågar på nytt närma sig sin mamma. Alzheimer blev på något sätt räddningen för dem bägge.

Hearingen i riksdagen om Alzheimer blev en berg- och dalbana mellan hopp och förtvivlan. Skådespelaren Nina Gunke berättade om hur det är att leva med sjukdomen i vardagen. Vi tog upp det här med att vara anhörig, om livet på en minnesmottagning, om den allra senaste forskningen kring diagnoser och bromsmediciner och varför ett piller med träning, kostråd och hjärngympa skulle bli världens mest effektiva läkemedel mot kognitiva sjukdomar. Hearingen beskrev också vilka skriande brister som finns inom vården av patienter med Alzheimer, typ långa köer till professionella utredningar, bristen på strategi på nationell nivå, ojämlik vård över landet och att patienterna lämnas vind för våg efter diagnos.

Jonas Brun förstår hur det ska sluta när hans mamma Catarina får diagnosen Alzheimer. Jonas är själv psykolog och jobbar extra på en minnesmottagning. Även mamma Catarina är expert. Det var just när hon slutförde en stor handbok om kognitiva sjukdomar, som de första tecknen började dyka upp. Hon och sonen Jonas satt och spelade kortspelet Casino, som de gjort så många gånger förut. Men nu missade hon givna chanser att vinna. Varför? Jonas ser och förstår. Han ser ju sådant här varje dag på sin mottagning. I sin hyllade bok Hon minns inte berättar Jonas Brun om hur livet för hans mamma, pappa och honom själv förändras på några sekunder.

Hur känns det att se sin pappa försvinna in i minnesdimmorna? Och hur hanterar man att den make man älskar plötsligen börjar hallucinera och byta personlighet? På eventet Frukost med Alzheimer Life berättade artisten Pernilla Andersson om sin alzheimersjuka pappa Kent som dog samma dag som Elvis, vilket blev namnet på Pernillas bejublade album i höstas. Med på eventet var också företagsledaren Monica Lindstedt som berörde publiken med berättelsen om hennes man Lennart som drabbats av den kognitiva sjukdomen Lewy Body. Utmärkande där är mardrömmar och hallucinationer. Professor Lars-Olof Wahlund redogjorde hoppingivande om den senaste forskningen.

Acko Ankarberg Johansson är ordförande i riksdagens socialutskott och är därmed en av landets ledande politiker inom sjukvårdsområdet. Men det var när hon själv plötsligen drabbades av en livshotande stroke och hennes pappa Curt utvecklade Alzheimer, som kognitiva sjukdomar blev en del av hennes liv och vardag. Som strokepatient bäddades hon in i trygghet och omsorg. Patienter som får Alzheimer vittnar om att de släpps vind för våg direkt efter diagnos. Nu kräver hon att kognitiva sjukdomar ska få en nationell demensstrategi. Mönstret är hämtat från cancersektorn där idag sju av tio patienter överlever sin sjukdom. I podden berättar hon om livet efter sin stroke, hennes pappas Alzheimer och varför patientens behov måste styra politiken.

Skådespelaren Nina Gunke berörde hela svenska folket när hon i höstas direktsändning i TV för första gången berättade att hon drabbats av Alzheimer. I podden Alzheimer Life med Henrik Frenkel förklarar hon nu på djupet hur det känns att leva med sjukdomen, och hur hon märker allt fler symtom i vardagen. ”Jag tycker att det går för snabbt. Det är för tidigt.” I podden berättar Nina Gunke om svårigheterna i sin vardag. Problem med siffror, bokstäver och ord. Eller att ens längre kunna skriva sin egen namnteckning. Om varför hon blir skräckslagen bara hon hör ordet Alzheimer. Och så om rädslan över att bli en belastning för maken Samuel och de två döttrarna. Och vad de bör göra när hon inte kan ta hand om sig själv. Det är ett unikt naket, öppet och modigt samtal som berör på djupet. Nina Gunke vill berätta på allvar hur det är att leva med Alzheimer. Och så har hon ett budskap till alla som lyssnar.

"Jag ryser vid tanken att vi på Bioarctic inom kanske två år kan ha den första mot Alzheimer godkända bromsmedicinen i Sverige", säger Gunilla Osswald, VD för det svenska Bioarctic i min podcast. På julafton fick Bioarctic en oväntad present. Det var den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som plötsligen meddelade att det svenska läkemedelsbolaget fått ett snabbspår till processen för ett godkännande av bromsmedicinen lecanemab. Uppemot 100 000 svenskar med tidiga former av Alzheimer kan börja hoppas på ett läkemedel som bromsar upp sjukdomen och ger patienten några ytterligare "friska år". I min poddstudio berättar Gunilla Osswald med glödande optimism om hur långt forskningen kring läkemedel mot Alzheimer har kommit. Hon går igenom i detalj hur deras bromsmedicin lecanemab fungerar i studier på patienter. Och hur lecanemab skiljer sig från Biogens läkemedel Aduhelm, som nyligen fick avslag i Europa efter ett godkännande i USA i somras. Gunilla Osswald förklarar också hur potensmedlet Viagra kan bli en del i de framtida kombinationerna av behandlingar som likt cancer kommer att krävas för att förebygga och stoppa Alzheimer. Alla ni som i åratal väntat på positiva nyheter kring sjukdomen Alzheimer, bör lyssna på mitt samtal med Gunilla Osswald..

Mediemannen Tomas Bacoccoli bröt upp med hela sina familj från villan på Lidingö för att vårda sin svårt sjuka pappa Francesco på en sliten vingård i Umbrien. Tomas bok om sin tid med pappan beskriver han i sin fascinerande bok En bastu i Umbrien. Men uppmaningen att skjuta sin pappa följde han inte. Tvärtom. Det är en häpnadsväckande och kärleksfull berättelse om att möta sin excentriska pappa när han är som mest skör. Och hur de förenas i skuggan av Alzheimer.

Professor Henrik Zetterberg är en av världens mest kända forskare inom Alzheimer. Nyligen blev han uppmärksammad och hyllad av miljardären och filantropen Bill Gates för sitt arbete med att med hjälp av biomarkörer i enkla blodtester kunna spåra tidig Alzheimer. Men samtidigt vilar mörka moln över hans egen familj. Hans pappa Dennis har en blandform av Alzheimer och vaskulär demens. Och sjukdomen finns även i tidigare led i familjen. Så ska Alzheimer även hota Henrik Zetterbergs karriär i forskningens framkant? Lyssna på det här medryckande opch pedagogiska samtalet om sjukdomen Alzheimer, om all den senaste forskningen och hur Henrik Zetterberg hanterar sina dubbla roller som stjärnforskare och berörd anhörig.

Läraren Ulrika Harmsen var bara 44 år när bomben mycket oväntat slog ned i hennes liv. Tröttheten och förvirringen som hon trodde berodde på en hjärnskakning var i själva verket Alzheimer. Svårast var att berätta för de minderåriga barnen. Reaktionen från äldsta dottern: ”Mamma, kommer du att glömma oss nu…” I den här känslosamma podden berättar Ulrika Harmsen om den vidriga dagen som förändrade hennes liv. Om att leva med Alzheimer så ung. Och om vad hon vill göra resten av sin tid innan sjukdomen tar över.

Läraren Ulrika Harmsen var bara 44 år när bomben mycket oväntat slog ned i hennes liv. Tröttheten och förvirringen som hon trodde berodde på en hjärnskakning var i själva verket Alzheimer. Svårast var att berätta för de minderåriga barnen. Reaktionen från äldsta dottern: ”Mamma, kommer du att glömma oss nu…”

Vad gör man som son till en mamma som har Alzheimer? Och som inser att behovet av hjälp troligen är oändligt. Ska man luta sig mot att svensk sjukvård gör ett bra jobb, och lita på att samhället tar hand om de sjuka? Och ska man följa mantrat han fick höra som ung "att föräldrar inte ska ligga sina barn till last". Det här är frågor som Martin Wicklin, journalisten bakom Söndagsintervjun i Sveriges Radio, gör i det här spännande podcastsamtalet med mig. Martin Wicklin berättar om sin spännande familj, sin ungdom och hur det är att vara son till en mamma som sakta glider in i glömskans sjukdom. Missa inte slutet på samtalet när Martin Wicklin börjar fundera om hans egen rationella inställning till anhörigskap är alltför cyniskt.

Datakonsulten Susanne Åsander fick bara 59 år gammal diagnosen Alzheimer. Hon föll direkt ner i ett svart hål av förtvivlan. Stora delar av hennes familj har haft sjukdomen, så hon vet vad det innebär att sakta tappa minnet och alla andra kognitiva förmågor. Men efter några veckor kravlade Susanne upp från mörkret och skrev ett recept för sina återstående år i livet. I det här samtalet berättar Susanne Åsander om hur det är att leva med Alzheimer som ett mörkt och hotande moln, och hur hon lyckats hitta sitt sätt att leva livet fullt ut.

När chefen för Silviahemmet, Wilhelmina Hoffman, blev svårt sjuk i en allvarlig bröstcancer såg hon hur hela sjukvården slöt upp bakom henne. Då såg hon också bristerna i vården av de som får en kognitiv sjukdom All den trygghet efter diagnosen som idag omgärdar cancerpatienter saknas på landets minnesmottagningar Varför är det så, tänkte Wilhelmina Hoffman i den här podcasten. Och nu vill hon att vården inom Alzheimer ska lära sig från cancerområdet. I samtalet pratar vi även om den nya godkända bromsmedicinen och också de nya omdiskuterade blodtesterna.

Om bara några veckor kommer det viktigaste beslutet inom forskningen mot Alzheimer någonsin. Då ska den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA avgöra om Biogens nya bromsmedicin ska godkännas. Det blir i så fall det största genombrottet inom forskningen kring att lindra och bromsa utvecklingen av Alzheimer efter årtionden av besvikelser. Vilka patienter kan räkna med att få detta åtråvärda läkemedel? Det här reder vi ut i denna spännande podcast med läkemedelsexperterna Astrid Samuelsson och Patrik Ling.

Vad händer när vi drabbas av ett livsavgörande besked? Som att få en diagnos som kullkastar hela ens liv? Hur hanterar vi chocken, förnekelsen och ilskan? Hösten 2019 satt jag hos psykologerna Margareta Berggren och Lasse Övling i deras podcast Psykologbyrån. I studion berättade jag omskakad och sårbar om min färska diagnos (som sedan ändrades). De borrade sig djupt ner i min själ och fick upp barndom, stigman och liv-rädsla. Och om fruktan att förlora hela mitt jag. Nu drygt ett år senare är de gäster i min podcast. Och nu är det jag som tar med Margareta och Lasse på en spännande tur in i chockens och krisens allra innersta skrymslen. Det är en resa som vi alla måste gå igenom. Margareta och Lasse hjälper oss att hitta svar på hur man orkar leva vidare.

Monica Lindstedt: ”Min man hallucinerar och ser okända människor i träd" Monica Lindstedt är en av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer. Hon är initiativtagare till hela Rutreformen och är grundare och huvudägare till hemstädföretaget Hemfrid. Men när hennes man Lennart insjuknar i den ovanliga Alzheimersjukdomen Lewy Body blir företagsledaren Monica en orolig, ledsen och medberoende maka. För vad säger man till sin man sedan 40 år tillbaka när han påstår sig se okända människor i träden, börjar prata med någon i rummet som inte finns, och som slänger sig i sängen med fruktansvärda mardrömmar. Monica Lindstedt har brutit många glastak i sin karriär. Nu vill hon i det här poddsamtalet med mig även bryta stigmat kring kognitiva sjukdomar.

Världens första digitala minnesmottagning öppnar i dagarna för alla som vill kolla upp sin hjärnhälsa och inte vill stå i årslånga köer i väntan på läkartid. Jag har testat appen Minnesmottagningen.se och intervjuar i min podd två av grundarna. Vi berättar hur ett sk kognitivt test går till, från ax till limpa. Vi pratar om de sex funktionerna i hjärnan, om de olika delarna i ett test, om kognitiv svikt och om vad som händer efter utredningen. På ett yttre plan känns som en timme på dagis. Men vänta bara…som när det helt plötsligt blir blankt i huvudet och du känner dig som en idiot. Men nyttigt är det. Och lite läskigt när man som jag får reda på diagnosen rakt över bordet i poddstudion.

Radiojournalisten Johanna Hintereggers dokumentär "Innan mamma glömmer" väckte stor uppmärksamhet när den sändes i höstas. Främst för att Johanna, 36 år, samtalar med sin drabbade mamma på ett ovanligt närgånget och uppriktigt sätt. Om hur sjukdomen Alzheimer förändrar deras relation. Om rädslan för att mamman inte kan bli den mormor hon längtar efter. Och om ilskan och frustrationen Johanna själv känner över att Alzheimer inkräktar på hennes eget liv. ”Jag var arg för att någon som jag älskade så mycket skulle försvinna. Jag hade inte stött på det i berättelserna om anhörigskap. Men det här är inte vem som helst. Det är min mamma. Och jag ville inte försköna mina egna reaktioner.” Men vad som hände efter att dokumentären har inte berättats. Johanna tvingades genomgå sitt livs svåraste kris när det som inte får hända faktiskt hände.

Toppolitikern Irene Svenonius svärfar Lennart var sjökapten i sina glansdagar. Han älskade naturen, och han var alltid god form. Men när en sjukdom som Alzheimer slår till spelar vare sig yrke, status eller karriär någon roll. Då blir Lennart som alla andra drabbade. En djupt behövande människa som irrar iväg på dagarna, tappar ord och som sakta börjar få hela sin livshistoria utraderad. Och då spelar det faktiskt ingen roll att Lennarts svärdotter Irene Svenonius är Regionråd i Stockholm och därmed även högsta chef över alla sjukhus i Stockholm. ”Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på hur en sjukdom som Alzheimer kan få en så levande och rolig människa att bli en helt annan. Det är oerhört plågsamt att se”, berättar Irene Svenonius i min podcast. Irene Svenonius är en av landets mäktigaste politiker. Men när hennes svärfar började insjukna i Alzheimer för tio år sedan, blev Irene Svenonius bara en ängslig och förtvivlad anhörig. Så frågan i är vilka slutsatser om vården av Alzheimersjuka politikern Irene drar av sina egna erfarenheter?

TV-journalisten Malou von Sivers har kognitiva sjukdomar som ett återkommande tema i sitt program. Själv väckte hon reaktioner när hon i ett Sommarprogram berättade om en pappa som misshandlade barnen.
Frågan som förföljt henne genom livet var varför inte hennes mamma ingrep? Malou berättar här i podden att hon sökte upp sin åldersdementa mamma för att få svar. Lyssna på ett samtal om livet, sjukdom och åldrande.

Maria Cavallis familj på pappans sida bär på en genmutation som orsakar Alzheimer i mycket tidig ålder. Maria var bara 15 år när hennes pappa Bertil blev sjuk i Alzheimer. Det var ett hårt slag som drabbade Maria djupt i hennes egen mest känsliga ålder. Både hennes pappa, farbror och farmor har insjuknat och avlidit i denna dödliga sjukdom. Maria och hennes syster Sara fick för 20 år sedan möjlighet att i forskningssyfte testa sig om även de har den muterade genen. Marias syster Sara Pettersson gick för några år sedan själv ut på sin blogg och berättade att hon drabbats av Alzheimer bara 41 år gammal. Jag frågar Maria, idag 47 år, om vad testet för 20 år sedan visade i hennes fall? ”Jag vet inte, och jag vill inte veta. Varför skulle jag vilja? Det känns surrealistiskt att överhuvudtaget prata om det. För tänk om jag bär på genmuationen? Varför ska jag veta det?” Lyssna på detta ömsinta och drabbande samtal om att mitt i livet – ihop med sin man Gustaf - leva i skuggan av ärftlig Alzheimer.

Om du går till primärvården och får en diagnos på Alzheimer så är risken 50 procent att den är felaktig. Den fasansfulla insikten ligger bakom den svenska världssensationen med att spåra Alzheimer i mycket tidiga skeden. Inom två år kommer det finnas möjlighet att via enkla blodprover kunna få en träffsäker diagnos. 
Men vill man verkligen veta att man bär på en dödlig sjukdom långt innan då det finns något botemedel mot Alzheimer? 
Jag möter i min podcast, forskaren bakom upptäckten, professor Oskar Hansson, i ett samtal om diagnostik, kampen för att hitta en bromsmedicin och hur du själv kan upptäcka tidiga tecken på en kognitiv sjukdom.

Nyhetsankaret Claes Elfsbergs dotter Hanna dog bara 30 år gammal. Det blev början på en sorgeresa för Claes med bråddjup och plötsliga aggressiva utbrott. Under ett samtal med en terapeut fick han idén att gräva djupare i det här med sorg. Det blev en TV-serie som väcker starka känslor hos tittarna. Här i min podd berättar Claes Elfsberg oerhört naket om smärtan med att förlora ett barn. Men också att samtidigt följa sin storasyster Iris kamp mot Alzheimer.

Samhället misslyckades med att skydda de sköraste och sjukaste under pandemin. Historien kommer visa att det främst var de demenssjuka som dog i tusentals på våra äldreboenden. Socialminister Lena Hallengren försvarar sig i min podcast mot kritiken att man borde hållit de sjuka och demenssjuka åtskilda när pandemin härjade som värst. I samtalet berättar Lena Hallengren om sina svåraste beslut, om hennes egna känslor när dödstalen rusade iväg, om varför äldre och sjuka verkar glömmas bort i vårt samhälle, om hennes syn på eventuella framtida besöksförbud och om vad hon tycker om dem som anser att man borde låsa in alla smittspridare på våra äldreboenden. Lena Hallengren ger även sin egen bild av sjukdomen Alzheimer, och vad den gör med människor. Och så förstås om vad hennes mamma Ulla, 71, säger när hon ser sin dotter på TV mest varje dag.

Drottning Silvia berättar, i sin första poddintervju någonsin, öppet om sin mors demenssjukdom och hur det påverkat hennes eget liv. Drottningen är också tveksam till hur samhället lyckats med målet att skydda de äldre under pandemin. ”Det är oerhört skrämmande att så många äldre gått bort i pandemin i Sverige. Och det var med sorg i hjärtat jag såg att alla äldre som avled bara blev en siffra i statistiken. Gamla människor satt ensamma med sin ångest och sin smärta.”
I det en timme unika poddsamtalet sitter Drottning Silvia mittemot mig och berättar om sin tid i karantän, om hur det var att träffa barn och barnbarn på Solliden på Öland i somras, om det speciella stigmat kring Alzheimer och om tankarna att själv drabbas. Lyssna på det unika poddsamtalet med Drottning Silvia här.

Pernilla Andersson är inte bara en av Sveriges mest populära artister och låtskrivare. Hon var också dotter till en demenssjuk pappa som vanvårdades på sitt äldreboende. Nu är det precis ett år sedan pappa Kent dog, och hon berättar i min podd om sorgen efter sin “40-talistsnubbe” till pappa, om deras gemensamma kärlek till musiken, om vanvården av de äldre, om cheferna som skyllde på sin personal, om okunskapen kring Alzheimer och om varför hon är förbannad på Jonas Gardell. Pernilla har startat en stiftelse för sprida kunskap om kognitiva sjukdomar som Alzheimer. ”Det är kanske inte de sjuka som är långsamma, utan samhället som går för fort.” Lyssna på Pernilla Andersson och hur hon ser på vården av de äldre idag.

”Sara, du har inte den muskelsjukdom vi trodde att du haft sedan du var 13 år. Du har Parkinsons sjukdom. Ha en bra dag!” Sara Riggare är bara 33 år, och har en 4 månaders baby därhemma, när hon får sin dom av sin specialistläkare. Och hon får definitivt inte en bra dag. ”Jag for ner i ett djupt hål, och tänkte att ska mitt barn lära sig gå samtidigt som jag måste sätta mig i rullstol.” Sara Riggare, idag 49 år, sa upp sig från sitt jobb som miljöingenjör och började forska kring ämnet digital egenvård, i princip vad som gör att hon som patient ska må så bra som möjligt. ”Läkaren måste sluta se sig som Gud, och istället bli patientens Guide in i sjukdomen”, säger Sara i podcasten. Nu ska Sara Riggare själv doktorera på ett universitet i Nederländerna inom området ”digital egenvård”, och med sig själv som försöksperson.

Livet blåser tidningsmakaren Amelia Adamo i nacken, om det nu inte är döden. Två av hennes närmaste har avlidit, och hennes före detta man har drabbats av frontallobsdemens. Det är därför Amelia i den här podden tar upp frågan om dödshjälp. ”Jag skulle vilja avsluta mitt liv själv på ett värdigt sätt, om jag blev obotligt sjuk. Så det är väl bara att lägga lite piller på hög nu….” Amelia har via sina tidningar amelia, Tara och M Magasin skapat en livsstil för varje generation. Är det dags att göra det friska åldrandet till den stora GREJEN, och ålderdomen till the place to be? Amelia skrattar, men värjer sig inte för frågan. ”Vi är inte odödliga, men vi kommer i alla fall att bråka oss till en bättre äldrevård.”

”Det är sorgligt att vi i vården inte kan ge våra patienter en korrekt utredning i korrekt tid, och att vi inte kan ge någon hjälp därefter.” Moa Wibom, överläkare på kognitiva mottagningen på Ängelholms Sjukhus, efterlyser i den här podden individuella vårdplaner för alla som fått en diagnos. Inte minst för att ge hopp. De flesta som får en diagnos har många friska år framför sig. Där måste sjukvården kunna göra bättre ifrån sig, menar Moa. Moa Wibom driver också en kampanj mot begreppet demens. ”Begreppet demens betyder utan sinne har sitt ursprung i orden idioti eller vansinne, och det är förödande för en patient att få höra att hen ska bli dement. Så fort ordet demens kommer in, så försvinner patienten som människa. Men varje patient har ju sina sinnen kvar in i det sista”, berättar Moa i podden. Lyssna på podden med Moa Wibom där hon också berättar om det speciella stigma som barn till föräldrar som får Alzheimer eller andra kognitiva sjukdomar i ung ålder. De har blivit föräldrar till sina föräldrar. Och de har inga att prata med om sitt utsatta dilemma. Till slut blir det övermäktigt för dessa barn och unga, och så formulerar de sina mest förbjudna känslor. ”Jag önskar att min förälder hade cancer, eller helt enkelt dog.”

Att vara dotter till en förälder som får Alzheimer är både svårt och smärtsamt. Men hur är det när bägge föräldrarna relativt unga drabbas av demenssjukdomar? Och speciellt när mycket talar för att sjukdomen riskerar att gå i arv. Dottern Anna Ehrenpreis har levt under svår press under många när först mamma Birgitta och sedan pappa Stig drabbades av olika former av demenssjukdomar. Idag funderar hon på om det inte är mer humant att låta svårt sjuka bara få somna in. ”Jag tycker det är trångsynt att utgå ifrån att alla människor vill leva till sista andetaget. För min pappa hade varit bättre att kalla hem alla sina fyra barn, äta det han älskar, ta ett sista farväl och sedan låta honom få somna in.”

Coronaviruset Covid-19 kan även drabba hjärnan och orsaka demensliknande symtom. Det säger professor Bengt Winblad, professor i Geriatrik på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm i det här poddsamtalet. ”Vi ser tyvärr att infektionen hos många drabbade patienter går upp i hjärnan med symtom som aggressivitet, minnesproblem och håglöshet.” Frågan är hur bestående de här skadorna blir. Mycket talar för att flertalet återhämtar sig. Men forskare inom geriatriken kommer att studera om Covid-19 även långsiktigt kan skada hjärnan och orsaka framtida demens. Bengt Winblad är Sveriges främste forskare inom geriatrik och Alzheimer. I poddsamtalet går vi igenom senaste nytt inom forskningen, om bromsmediciner och nya läkemedel, om senaste rönen till orsakerna bakom Alzheimer, om magens betydelse för sjukdomen och varför Alzheimer ses som en tickande bomb i samhället.

Vi lever allt längre, men blir bara sjukare. Hur kommer det sig? I Sverige, liksom över hela världen, har övervikt och fetma ökat de senaste decennierna och trenden går mot mer stillasittande i vår vardag. Regeringen kraftsamlar nu genom att utse Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis, till ny Hälsoambassadör med uppgiften att göra svenska folket både rörligare och friskare. ”En del av svenska folket blir friskare, och en del blir allt sjukare”, berättar Johan Holmsäter i den här podden. ”Det är en form av ojämlikhet som jag vill göra något åt.” Svaret, om man pratar med Johan, är att vi är livsstilsanalfabeter. Vi måste förstå hur vi kan hålla oss friska snarare än att söka det sjuka. I princip alla våra stora folksjukdomar har olika grader av påverkan från vår livsstil. Det gäller alltifrån diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer till Alzheimer. I den här podden berättar Johan Holmsäter om hur vi hittar vår egen Hälsomotor, och om hur vi måste gå från sjuksystem till frisksystem. Och om hur de svåra åren på pojkhem när han var liten, präglat hans liv.

”Jag vill inte lida mot slutet, inte bli bortglömd och bortskyfflad i en rullstol.” Anders Granqvist fick diagnosen Alzheimer för bara ett år sedan när han var mitt i livet. Han var då 53 år och servicetekniker, frisk, stark och med en härlig familj. Nu sitter han och hans fru Madeleine mittemot mig i poddstudion. Livet stannade. De sörjde ihop en tid, läste och kollade vad det här med Alzheimer egentligen var för något. Lyssna på det djupt berörande samtalet med Madeleine och Anders om deras känslomässiga resa sedan Anders fick sin diagnos i juni 2019.

Vad händer när vi mitt i Corona-kaoset grips av rädsla och uppgivenhet? Är det samma typ av chock som drabbar en när man får besked om t ex Alzheimer eller andra allvarliga sjukdomar? Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan och författare till boken Kaosologi, ser stora möjligheter för oss alla, bara vi kan lära oss vad pandemin vill säga oss. I den här podcasten manar han oss att tänka positivt, eftersom rädslan i sig är epidemisk. Mobiliseringen över hela världen mot Coved-19 kan gynna forskningen även mot andra sjukdomar. Det tekniklyft i alla åldrar som vi väntat på i många år, sker nu på några veckor. Och helt plötsligt börjar vi uppskatta det lilla livet, som familj, vänner, naturen och förmånen att få vara frisk.

Över en halv miljon svenskar berörs av Alzheimer, där typ 150 000 har själva sjukdomen och resten är anhöriga. Så vi är många som behöver lära oss mer. Det här avsnittet är ett otroligt bra kondensat av det senaste inom forskningen. Ett slags Alzheimer for dummies, som på ett tillgängligt och spännande sätt berättar om det mesta du behöver veta om den här lömska sjukdomen. Vi pratar om vanlig åldersglömska och när den blir sjuklig, de första varningstecknen, om symtomen, när det är dags att gå och testa sig, om de olika stora demenssjukdomarna, om Alzheimers olika faser, om tiden mellan insjuknande och slutfas, om forskningsläget, bristen på resurser och om att forskarna får ägna uppemot halva sin arbetstid till att äska nya medel för att överhuvudtaget ha råd att forska. Medverkande är Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden och Helena Karlström, docent på Karolinska Insititutet.

Om du är 65 år så är risken att drabbas av Alzheimer ca 10 procent. Sedan ökar risken snabbt med stigande ålder. Om du sedan har Alzheimer i familjen eller släkten så dubbleras risken. Det berättar professor Caroline Graff i det här poddsamtalet. Caroline Graff är den i Sverige som kan mest om ärftligheten kring Alzheimer. Vi går igenom skillnaden mellan åldersglömska och sjuklig, om varför man ska minnestesta sig, om vad som händer efter diagnos, och om forskningsläget. I samtalet berättar hon om unga syskon som får veta att de har en sällsynt ärftlig form av Alzheimer, där risken är 50 procent att en av dem bär på sjukdomen och den andre inte.

Finansminister Magdalena Andersson pappa Göran fick Alzheimer redan vid 56 års ålder. I det här poddavsnittet berättar hon känslomässigt och snar till tårar om när saknaden efter sin pappa är som störst. Det är en berättelse om ”pappas flicka”, duktig i skolan och som trodde att karriären skulle sluta som föreståndare för en Konsumbutik. Men det handlar också om en dotter som sakta tvingas se sin pappa försvinna in i demens. Magdalena är medveten om att riskerna att utveckla Alzheimer ökar om man har en förälder med en sådan diagnos. ”Klart jag vet, men det försöker jag inte tänka på, annat än att inte uppskjuta saker. För vem vet om jag är frisk när jag blir pensionär.”

TV-journalisten Annika Jankell blev mamma till sin mamma när Kerstin Jankell drabbades av Alzheimer. Mamman behövde och fick hjälp i hemmet från det sociala, men var ständigt rädd och orolig. Hon ringde hela tiden, ofta mitt i natten. ”Jo, jag vet att många anhöriga kanske får dåligt samvete när de hör det här”, säger Annika Jankell. ”Men vad gör man när ens mamma blir som ett barn. Man kan inte skita i en treåring som ringer.”

Hjärnan är märkligt elastisk. Och även om du har sjukdomar som bryter ner dina hjärnceller, så kan du stärka synapserna på egen hand. Du kan med andra ord bygga upp en hjärnreserv som till delar kompenserar vad t ex Alzheimer orsakar. Den mest banbrytande metoden – FINGER - innebär aktiv träning, medelshavskost, längre sömn, olika former av hjärnträning och vistelse i sociala sammanhang. Professor Miia Kivipelto, skaparen av FINGER-metoden, berättar i den här podcasten att man både förbättrar minnet och livskvaliteten, och uppskjuter själva insjuknandet. ”Tänk om man kunde göra ett läkemedel av motion och träning. Det skulle bli en mirakelmedicin.”

Hockeylegenden Johan Garpenlöv, idag ny förbundskapten för svenska landslaget Tre Kronor, och fd golfproffset Helen Alfredsson är bägge vinnarskallar som hatar att förlora. Men när deras respektive mammor fick Alzheimer räckte inte ens deras fighterinstinkt. Sakta har de tvingats se mamma Eva och mamma Käthie gradvis sjunka in i demens. För Johan Garpenlövs mamma Eva var det så grymt att hon innan hon blev sjuk, var hon sjuksköterska på ett demensboende. Hon vet exakt vad som kommer att hända. ”Min mamma vill bara hoppa ut genom fönstret”, säger Johan med sorg i rösten, och undrar i nästa sekunden om det inte är mest barmhärtigt om hon bara fick försvinna så att han får minnas den mamma hon en gång var.

Vem är man som människa när man sakta förlorar sitt minne. Det är ju vad som sker med sjukdomen Alzheimer. I det här poddavsnittet samtalar jag med psykoterapeuten Per Naroskin, även känd från radioprogrammet Spanarna. Per har precis nyligen själv förstått att man har demenssjukdom i familjen. Vad består minnet av, och hur formas det? Minns jag rätt när jag upplevde att jag var en blyg viol i skolan? Och vad ska man göra med minnen man egentligen vill bli av med. Per får också genomgå ett enklare minnestest. Lyssna hur det går.

Den fd Viggenpiloten Mikael Hessle fick diagnosen Alzheimer när han bara var 50 år gammal. Han var flygkapten på SAS, och skulle utbilda sig på en ny version av Airbus. Men något var fel, och han kunde inte ta till sig de nya instruktionerna. Flygläkaren på SAS skickade honom på minnesutredning. Efter en tid stod det ofattbara klart, han hade drabbats av Alzheimer i en ovanligt ung ålder. I det här poddavsnittet berättar Mikael och hans fru Karin om tiden efter beskedet, om att få lämna både flygandet och SAS, om hur barnen tog beskedet om pappans dödliga sjukdom och om hur de idag lever ett rikt liv i skuggan av Alzheimer. ”Men det var ju inte så här vi såg vår ålderdom”, säger Karin med gråt i rösten.

Gåtan Alzheimer är på väg att lösas, och redan om två år kan den första riktiga bromsmedicinen vara på väg ut på marknaden. Det tror en av världens mest hyllade forskare, Lars Lannfelt, professor vid Uppsala Universitet och huvudägare i börsbolaget Biorctic i det här poddsamtalet. Forskningen kring antikroppar som fördröjer och bromsar bildningen av plack i hjärnan nu är så lovande att mycket talar för att det kommer att släppas nya läkemedel inom några år. I det här spännande samtalet får du svar på många av de frågor du har kring gåtan Alzheimer.

Hur är det att se sin stolta och starka pappa först gå in i Alzheimer och sedan försvinna in i demensens dimma? För min vän Hans Hemmingsson blev det ett helvete av ångest, dåligt samvete och även konflikter i familjen. Pappa Olle, entreprenör och känd företagare i Östersund, tappade successivt alla sina förmågor mitt framför ögonen på en frustrerad familj. Hans och jag har varit nära vänner i 25 år. Men vi hade faktiskt aldrig pratat på djupet om pappans Alzheimer. Det blev en gripande berättelse. För historien om Olle kan mycket väl bli berättelsen om mig. Jag hade stålsatt mig att bara vara en nyfiken journalist under hela samtalet, trots att jag visste att Hans skulle öppna många dörrar till demensens land. Men vi hade bestämt att han skulle gå hela vägen. Inte dölja något, i alla fall inte av hänsyn till mig. Jag har hört många berättelser från anhöriga till alzheimersjuka. Den här – från min vän Hans - kunde jag inte värja mig emot.

Alla är vi lite glömska, men när är det dags att låta utreda sitt dåliga minne? Vad är typiska symtom och varningstecken för Alzheimer, och varför det är viktigt att göra en både snabb och tidig diagnos? Vad händer i hjärnan vid Alzheimer, och hur är sjukdomens olika faser? Journalisten Henrik Frenkel fick i våras själv diagnosen trolig Alzheimer, och nu går han på jakt efter världens kanske mest fruktade sjukdom. I det här avsnittet samtalar han med sin egen läkare, Marie Rydén, chef för Kognitiva Mottagningen på Karolinska Sjukhuset i Solna. Det var Marie Rydén som gav honom det drabbande beskedet, och nu möts de igen. Marie förklarar vilken sjukdom han drabbats av. Och Henrik försöker hitta förklaring och möjlig tröst.

Professor Henrik Zetterberg är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimer, den enda av världens stora sjukdomar som ännu inte har någon bot. Han leder ett team på ett 80-tal forskare som inom kort kommer att presentera en världssensation. Att kunna spåra Alzheimer via ett enkelt blodprov. I det här första avsnittet förklarar Henrik Zetterberg för programledaren Henrik Frenkel att han kanske inte har Alzheimer, utan en helt annan variant. Och att han själv har Alzheimer i familjen. Hör också Henrik Zetterberg själv berätta om hur han fick ett av de största forskningsanslagen mot Alzheimer…av legenden Bill Gates.

Jag har fått diagnosen MCI och trolig Alzheimer. I min nya poddserie träffar jag läkare, forskare, kända personer som fått sjukdomen, anhöriga och många andra. Jag vill veta vad som ska hända med mig, varför jag har fått sjukdomen och om det finns bot i sikte. Men den riktar sig även till alla er som tycker att ni är glömska, och någon gång undrat om ni inte har "Alzheimer light”?