Byrådet blickar tillbaka på sommarens resa genom Sverige. I Kramfors åker vi pilsnerbil tillsammans med Korre och Elias, som tillsammans med ett gäng andra motorintresserade ungdomar varit med att bygga upp en egen motorgård – Young Wheels.Och i Arkhyttan i Dalarna träffar vi Sofia Billvik, Christine Wahlund och Torsten Gustavsson som ihop med större delen av byn drivit ett projekt för att öka krisberedskapen i bygden. Med på besöket var också författaren och överlevnadscoachen Herman Geijer, som bland annat hållit kurser i hur man överlever en zombieapokalyps.Och i Jokkmokk träffar vi Juhán Niila Stålka, som på olika sätt valt att engagera sig i samiska frågor och traditioner – inte bara genom jojk.I den sörmländska byn Vretaberg pratar vi lokala skrönor och rövarhistorier tillsammans med folklivsforskaren Bengt af Klintberg och komikern Isak Jansson.

Är den gröna industrinframväxt räddningen för de döende bruksorterna? Byrådet besöker Kvarnsveden utanför Borlänge i Dalarna, en gång en stolt bruksort med pappersproduktion i världsklass. Tills beskedet kom 2021 om att fabriken skulle läggas ned.Plötsligt skulle det lilla samhällets hjärta sluta pumpa och allting som byggts upp runt det klara sig bäst de kunde. Anders Larsson och Anders Pettersson var bägge med den dagen då allting var över och stod plötsligt där efter hela arbetsliv på bruket och undrade hur det skulle bli. Och befarade det värsta. Men det blev inte som de trodde. Inte heller författaren Karin Wennerberg, som skildrat bruket i bokform, trodde det skulle sluta som det gjorde.Och så besöker vi författaren och journalisten Göran Greider i hans stuga i Dala-Floda, några mil från Kvarnsveden. I egenskap av chefredaktör och krönikör för Dala-demokraten har han under flera år följt och engagerat sig i frågan om bruksorternas liv. Och död. Och nu kanske pånyttfödelse.   Är det en ny form av bruksorter vi ser börja växa fram nu, i spåren av “den nya gröna industrialiseringen” - drivna av ny teknik och stora visioner. Och vad för det med sig - på gott och ont? ”

Vad betyder byalag och lokalt engagemang för att få en bygd att leva? Och vad krävs för att förverkliga det man vill? Byrådet besöker en byalagsträff i Björkeberg utanför Linköping där sju byalag samlas för att lära av varandra och blicka framåt. Hur utvecklar man bäst sin bygd och får den att leva? Och hur gör man för att få fler att vilja engagera sig? Enligt Kristian Svalin, ordförande i Björkebergs bygderåd och byns hembygdsförening, är det självklart och givande att engagera sig, men också utmanande. Och ibland med en känsla av att verka i det tysta.  Och så besöker vi Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Ultuna där det nystartade landsbygdsutvecklingsinitiativet ”Landsbygdsveckan” precis satt igång. En av punkterna på schemat är att samla folk från hela Europa för en tvådagarskonferens om landsbygdsutveckling ur ett europeiskt perspektiv.

Vilken betydelse spelar de lokala matkulturerna för Sveriges landsbygder? Hur har de format bygder och människor? Och vilken betydelse har maten för en plats identitet och särprägling? Byrådet åker med på en rundtur genom ”Lundaland” – fem kommuner i Skåne som gått samman i ett projekt – och besöker några platser och människor med olika kopplingar till lokal matkultur. Som en saffransodling i Staffanstorp, ett matlabb i Alnarp, en franskt konditor i Åkarp, ett lantbruk i Harlösa där lupiner förvandlas till tempeh och en restaurang i Flyinge som förvandlat sockerbetor till något annat än vad det brukar vara.Med på resan är matkulturvetaren och gastronomen Edith Salminen och etnologen och kocken Linda Dahl, som tillsammans driver projektet bakom rundturen – ”Eat Lundaland".

Hur påverkas Sápmi av framväxten av den gröna industriella revolutionens framfart? Och vilken roll spelar de senare årens plötsliga utrymme inom populärkulturen med samiska böcker, filmer och musik? Byrådet besöker Jokkmokk och träffar Juhán Niila Stålka, som på olika sätt engagerat sig i Sápmi och de samiska traditionernas utveckling och fortlevnad. Och så besöker vi serietecknaren Mats Jonsson hemma i hans stuga i Ångermanland. När hans Augustnominerande roman ”När vi var samer” släpptes var det avslutet på en omtumlande resa in i hans eget samiska ursprung. Men också starten på en ny resa. 

Hur kan man som boende i en liten by långt bort från det mesta göra för att vara beredd om krisen, eller kriget, kommer? Hur förbereder man sig för det värsta? Byrådet besöker Arkhyttan i Dalarna, där byborna gått samman och börjat rusta byn för kommande kriser. De har inventerat det lilla samhällets resurser och kompetenser, sett över vad som behöver förändras och förbättras och regelbundet samlats för att lära av varandra och tillsammans fila på en beredskapsplan.Med på besöket är också Herman Meijer, som bland annat hållit kurser och skrivit böcker om zombieöverlevnad och hur att överleva en kommande apokalyps.

Byrådet åker till Kramfors och Norsjö och träffar motorintresserade ungdomar. Om epor, pilsnerbilar, skruvande och gemenskap. Och om en oförstående vuxenvärld. I en motorhall i Kramfors har ett gäng motorintresserade ungdomar hittat en fristad. Här har ”Young wheels”, Kramfors motorsportklubbs ungdomssektion, tillsammans skapat en klubblokal och fritidsgård med motortema där alla som vill kan få skruva på bilar, lära sig av varandra och bara hänga. På sina egna villkor.Och i Norsjö pågår projektet ”Tuta för demokratin!”, där ett gäng EPA-burna ungdomar på olika sätt kämpar för att nyansera den ofta negativa bilden av motorburen ungdom och lyfta frågor som allas lika värde, inflytande och demokrati.

Vilken betydelse har lokala skrönor, sägner och rövarhistorier för människor och bygder? Vilken roll spelar berättandet för en plats? Byrådet besöker folklivsforskaren Bengt af Klintberg på hans familjegård i Södermanland. Bengt har under ett helt yrkesliv samlat på sig historier och berättelser. Med på besöket är också komikern Isak Jansson som fördrev nedstängningen under pandemin med att rota i en gammal skröna från sin Enviken i Dalarna - en historia om en apa som rymt från en kringresande cirkus och vad som hände sen. Den ledde honom in i en värld av fantasifulla berättelser, märkliga förvanskningar och berättandets kraft. Och la grunden till ståuppshowen "Dalaapan".

Byrådet avslutar säsongen med en tillbakablick på sommaren som gått. Och så träffar vi Petter Bergström, som blivit något av en spindel i nätet för självhushållarrörelsen och odlingsintresserade. Medverkande: Sara Bäckmo, Alva Herdevall, Petter Bergström, Emilia Lindholm, Jennifer Erlandsson. Cilla Heurlin, Lotten Ivanoff, Curre Lindström, Amanda Bergman och Petter Winnberg.

När musikerna Amanda Bergman och Petter Winnberg flyttade till en bondgård i Dalarna hände något med dem. Tanken var att dra ned på tempot och skaffa sig ett lugnare liv, men det blev precis tvärtom. Gården ligger i den lilla byn Näckenbäck utanför Avesta och när de plötsligt stod där med en massa djur och 60 hektar mark var de tvungna att fatta ett beslut – att köra eller att flytta. De valde att stanna och idag försöker de balansera ett aktivt regenerativt jordbruk, föräldraskap och framgångsrika musikkarriärer, bland annat med bandet Amason. En inte helt lätt uppgift, varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Men de har bestämt sig för att de ska bevisa att det går, för sig själva och för andra. Och för att kunna se sina barn i ögonen och säga att de gjorde vad de kunde för att bidra till en bättre värld och ett bättre klimat.

Vilken roll spelar naturen för vårt välmående och vår hälsa? Och räcker det med att bara bege sig ut på en skogspromenad eller ska det till någonting mer för att det där eftersträvansvärda lugnet ska stanna kvar även efteråt? I de djupa småländska skogarna i Salshult har Cecilia Malmqvist sina rötter och sitt lugn. Skogen brukar hon med eftertanke och kärlek. Och så ofta hon kan så beger hon sig ut i den för att vårda såväl den som sig själv – för det är här hon finner ro, inspiration och kraft. Och det mesta i hennes liv kretsar kring den – skogen. I så hög utsträckning att hon kallar sig själv för en ”skogsnörd”.Tillsammans med Jenny Lovebo startade hon 2017 ett forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet i Växjö, ”Skogens hälsofrämjande värden”, för att ta reda på om det bara är en känsla av att skogen läker eller någonting mer. Om hur skogen påverkar oss rent fysiskt och psykiskt. I studien så skickade de bland annat ut försökspersoner i skogen för att se vad som hände med dem.Och i en skogsdunge på Fogdön utanför Strängnäs sitter Lisen Sundgren lutad mot en tall och förklarar vad skogsbad egentligen går ut på. En metod hon inte bara tillämpar själv utan också tar med grupper ut i skogen på.

När engagerade krafter gick samman för sig att väcka liv i den insomnade byn Uddebo var det med ambitionen om att skapa en plats för gemenskap och frihet att leva ett annat liv. Med hjälp av hårt arbete och kreativa lösningar har det idag kommit att bli ett blomstrande samhälle. Och allt startade med ett gult hus. Uddebo ligger strax utanför Tranemo, ett samhälle en gång uppbyggt kring textilindustri och jordbruk. Men som med tiden kom att överges och förfalla. När Caroline Bergmann bestämde sig för att flytta hem igen och ändra på det var Uddebo en plats fylld av ödehus och problem, en by dit ingen flyttade om det hade ett val. Men efter år av hårt arbete har idag ödehusen befolkats och industrilokaler rustats upp. Och det som Caroline en gång såg framför sig – ett levande samhälle genomsyrat av gemenskap och frihet att leva som man vill – har förverkligats. I så hög grad att det idag är svårt att hitta bostäder för alla nya som vill flytta dit - trots lösningar som småhusby och kollektiv. För Jimmy Alm var det just friheten och gemenskapen i Uddebo som lockade honom att flytta dit. Och både han och Caroline uppskattar den blandning av människor som med tiden kommit att befolka byn, alltifrån självhushållare och nya grönavågare till ”hipsters och hackers”. Och även om de kan bli lite trötta på att folk utifrån ofta har en felaktig bild av vad det är för ett samhälle, en alternativby där alla är hippies och veganer, så är de ändå nöjda med att de tillsammans hittat sin egen väg – som samhälle och individer.

Hur är det att leva långt ute bland kobbar och skär? Hur funkar skola, service och vardag? Och vad händer när sommargästerna drar hem för sommaren, när det bara blir några få kvar och det plötsligt finns tid till annat än att bara jobba? Lotten Ivanoff och Cilla Heurlin bor bägge på Svartsö i Stockholms mellanskärgård. Lotten driver ett hotell och Cilla en restaurang. På somrarna kryllar ön av sommarboende och turister men när hösten kommer och skärgårdsbåtarna slutar att gå så är det bara runt 65 personer kvar. Och även om de bägge älskar de intensiva sommarmånaderna så är det då livet börjar – det andra livet. Då man kan vara ledig och njuta av all den där friheten som är det som lockar med att bo så här. Och då man kan träffa alla andra som också bor här ute och umgås och planera för nya äventyr och projekt. 

Ödehus har blivit heta som aldrig förr. Mäklare säljer objekt som för bara några år sedan varit osäljbara, kommuner inventerar sina ödehusbestånd och det talas om att gamla ruckel kan vara landsbygdernas räddning. Vad är det som händer? När den stora landsbygdsmässan ”Landsbygdsriksdagen” gick av stapeln i Jönköping i maj och samlade engagerade och kunniga på området så var ödehus ett av de teman som ofta dök upp i diskussioner och seminarier – som en resurs, en nyckel och en möjlighet. För om nu avfolkningstrenden för de svenska landsbygderna på många ställen stannat av och på sina håll till och med vänt, så behöver människor någonstans att bo. Men att ta över ett ödehus, är det verkligen en lösning för alla? För Emilia Lindholm var ödehus inte bara ett alternativ som dök upp i jakten på bostad, hon letade aktivt efter ett sånt. Och efter en lång och kreativ jakt hittade hon och hennes sambo till sist ett i Näraby i Halland. Tre år har nu gått sedan de tog över huset och trots att de fortfarande inte kunnat flytta in utan bor i en van utanför på gården så känns beslutet att ta över gården rätt. När Olle Roos flyttade tillbaka till sin barndomsby Djupa utanför Bollnäs och slogs av hur många hus som stod öde längs Hälsinglands vägar så skrev han ett brev till kommunen. Ett medborgarförslag som nu, efter många turer, verkar ha lett någonstans.Att ödehusen skulle leda honom dit de gjorde trodde inte Robert Danielsson när han startade gruppen ”Jag räddade ett ödehus” 2016, även om han såg en potential i de gamla bortglömda rucklen och hoppades på en förändring. Men gruppen blev snabbt populär och samlar idag över 30 000 medlemmar. Och den har inte bara lett till att han blivit något av en frontfigur för ”ödehusrörelsen” utan också bidragit till att han ifjol utsågs till ”Årets landsbygdsutvecklare” av Hela Sverige ska leva. Och lett honom in i ett nytt projekt – ”Landsbygdsdröm”. Tillsammans med Jennifer Erlandsson berättar han om vad de håller på med. Och vilken roll ödehusen spelar för dem och för att få hela Sverige att leva.

Är det fortfarande relevant att tala om en klyfta mellan stad och land? Eller är det något annat som skakar om och får det att pyra på sina håll på landsbygderna? Och vad går det att göra åt saken? Avfolkningstrenden för den svenska landsbygden verkar ha avstannat, och på sina ställen till och med vänt. Och i och med modernisering, digitalisering, inflyttning och nya sätt att arbeta och leva så har också förutsättningarna förändrats. Men hur påverkar det landsbygderna och de som lever där? Är det fortfarande relevant att tala om en klyfta mellan stad och land? Och den där känslan av orättvisa som finns på många platser, vad handlar den om egentligen?Under våren och försommaren åkte folkmusikern Samantha Ohlanders runt i Landsbygdssverige med sin musikföreställning ”Landsbygdsupproret” – en föreställning som kretsar kring just de sakerna. Tillsammans med medlemmarna i föreställningens band ”Byalaget” pratar hon om vikten av samtal och att prata om saker så som de är. Och om att göra uppror, men på ett mjukt sätt.Och enligt Erik Westholm, professor emeritus i landsbygdsutveckling, bottnar en del av problemen kanske i helt andra saker än vi tror - att vi inte längre pratar och umgås med varandra som förr.

Plötsligt har det blivit trendigt att odla och självhushålla. Hur gick det till? Och vad är det som lockar med att ta fram sin egen mat och att leva som förr? Aldrig har det väl pratats så mycket om odling och trädgård som nu. I poddar, tidningar och teveprogram tipsas det om hur och runt hus och gårdar runt om i landet grävs det och anläggs land. Odling har blivit hett. Och den avfolkningstrend som under decennier plågat landsbygden verkar ha stannat av. Och på sina håll till och med vänt. Folk flyr staden för att slå sig ned i landsbygderna för att leva ett annat liv. Vad var det som hände?I sitt Skillnadens trädgård i Bökebacken i Vederslöv visar Sara Bäckmo runt i sina odlingar och berättar om vad som driver henne. Och vad hon ser bland de tiotusental som följer hennes varje steg i trädgården. Och Alva Herdevall och Anders Rydell berättar om hur det kommer sig att de valt att flytta ut på landet och ta odlingen ett par steg längre och leva så självförsörjande som möjligt. Och att landsbygden aldrig varit så het som nu tycker sig också forskaren Emil Sandström vis SLU se tecken på. Så pass att han inlett ett forskningsprojekt som ska ta reda på mer om den den nya gröna våg som nu ser ut att växa fram.

Byrådet avrundar säsongen med en tillbakablick fylld av guldkorn och bonusmaterial. Emma Knyckare sammanfattar säsongens resa genom Sverige med några pärlor från sommarens möten och samtal.

Hur gör man för att få sin bygd att leva och lyfta? Och vilken betydelse har engagemang och gemenskap för platsen, människorna och en själv? Emma Knyckare besöker Österfärnebo i Gästrikland, en plats som för inte så länge sedan var ökänt för sina mygg - där de boende inte ens kunde dricka kaffe på sina egna altaner. Nu är myggen borta och det sjuder av initiativ, men också av utamningar. Tillsammans med lokalborna Paulina Lingers, Annelie Våhlin och Elias Regelin diskuteras vikten av engagemang och kampvilja för att få en bygd som deras att leva och blomstra. Om ideella krafter, gemenskap och om hur små saker kan få stor betydelse för många. Och så besöker Byrådet Sollerön i Dalarna där det pågår ett projekt för att utveckla bygden. Och där de drömmer om att omvandla en parkeringsplats till ett italienskt torg.

Vad är det som lockar så många att hänga på sig bössan och bege sig ut i skogen? Vad är egentligen grejen? Och vad är det med rovdjurfrågan som gör den så infekterad och explosiv? Emma Knyckare beger sig till en skjutbana i Rottneros i Värmland och träffar jägarna Åsa Jernfält och bröderna Markus Hultcrantz och Jakob Hultcrantz Hansson för ett samtal om djur och natur och ändlösa timmar på pass där fantastiska saker plötsligt kan hända. Om samspel, kretslopp och vikten av respekt.Och så reser Byrådet till Hälsingland och träffar Camilla Björklund. När hon köpte sitt hus för ett år sedan så följde ett gäng björnar med på köpet. Nu undviker hon att vara ute i trädgården om kvällarna, med rovdjur 50 meter bort så känns det tryggare att sitta inne eller att åka bort.

Hur påverkar och formar den urbana normen människor och landsbygder? Och vad är det med begreppet som verkar reta upp så många? Emma Knyckare beger sig till den lilla byn Asta i Hälsingland och träffar forskaren Lotta Svensson och normbrytaren Alexander Lindahl för ett samtal om vad den urbana normen egentligen är och gör. Och om att inte passa in och vad det är som lockar där borta bortom skog och åkrar.Och så åker Byrådet till Ede i Jämtland och träffar Sara Swedenmark och Kristina Ernehed i ”Krokoms Växtkraft” - ett medborgarinitiativ som arbetar med att påverka och inspirera orter, företag och kommuner att satsa på landsbygdsfrågor. Bland annat genom att få dem att förstå vad urban norm egentligen handlar om.

Vilken betydelse har det lokala kulturarvet och hembygdsrörelsen idag? Och hur lätt är det att få unga att engagera sig? I Yttersta utanför Lillpite i Norrbotten är hembygdsgården navet i den lilla byn. Det är här man träffas och för traditioner vidare. Emma Knyckare beger sig dit för ett samtal om betydelsen av det lokala kulturarvet tillsammans med Rickard Lundgren, Torbjörn Lund och Sara Forsman som bor i byn. Om svunna tider, framtida utmaningar och om gemenskap. Och så besöker Byrådet Sveriges hembygdsförbund och hör hur de ser på sin roll idag och på framtiden. Finns det något hopp om att vända den nedåtgående medlemskurvan och att få unga och nya krafter att engagera sig i sin bygd och dess historia?

Längtan efter att flytta ut på landet har kanske aldrig varit så stor som nu under pandemin. Men är det verkligen så där underbart och härligt som det så ofta framställs i TV, livsstilsmagasin och sociala medier? Emma Knyckare åker sig till Rörum på Österlen i Skåne och hälsar på Marie och Gustav Mandelmann på deras gård. Tillsammans diskuterar de vad det är som lockar dem att leva de liv de valt och om priset de fått betala för att nå dit. Och om den bild de förmedlar genom TV-serien "Mandelmanns gård" är en romantiserad bild av livet på landet eller inte?Och så dyker krönikören Malin Wollin upp. Hon har växt på landsbygden och avskydde det. Hon skulle aldrig i sitt liv kunna tänka sig att bosätta sig på landet igen - inte ens på Mandelmanns gård.

Hur har pandemin påverkat människor och landsbygder? Kan vi lära oss något av allt det som hänt eller är det att betrakta som ett förlorat år? På Västanå teater i Värmland har tiden sedan pandemin dök upp varit en kamp och en tid av alternativa lösningar. Förra sommarens föreställning fick ställas in och personal permitteras. Istället fick det bli digitala lösningar och en lång väntan på bättre tider. Emma Knyckare åker dit och träffar Jakob Hultcrantz Hansson, skådespelare på teatern, och Erik Helgesson, som äger ett krisande taxibolag i Hagfors. Tillsammans diskuterar de året som gått och vad vi kan lära av det.

Varför beskrivs Norrland så ofta som en plats fylld av svårmod, bakåtsträvan och machokultur? Och vad tänker norrlänningarna själva om hur de beskrivs? Emma Knyckare beger sig till Västerbotten och hälsar på hemma hos författaren Karin Smirnoff. Tillsammans med henne, musikern och poeten Mattias Alkberg och kulturgeografen Madeleine Eriksson diskuteras stereotyper, fördomar och populärkulturens roll. Och om vilka nya bilder av Norrland som nu börjat ta form. Och så besöker Byrådet Älvsbyn i Norrbotten, platsen där ”Jägarna” en gång spelades in. En film som på sitt sätt bidragit till att forma bilden av Norrland, men också förändrat samhället som fick agera kuliss.

Byrådet avrundar säsongen med en tillbakablick fylld av guldkorn och bonusmaterial. Programledaren Emma Knyckare bjuder på några godbitar ut sommarens samtal i Lärkastugan på Sollerön i Dalarna. Om landsbygdernas kraft, verklighet och utmaningar. Medverkade:Författaren Po TidholmFolkmusikern Samantha OhlandersProgramledaren och komikern Josefin JohanssonFäbodbrukaren Täpp Lars ArnessonMusikern Erik MorellKomikern Tora LarssonPoeten Lo LindströmKobonden Malin Sundin GrindalFotografen Maja Daniels

Om kreativitet och entreprenörskap på landsbygden. Om att våga tänka nytt för att kunna leva det liv man vill - där man vill. När Tora Larsson flyttade från storstaden till den lilla byn i Västerbotten med ambitionen om skapa sig ett nytt liv på sina egna villkor såg hon det inte som några problem att där knappt fanns folk eller arbete. Snarare som en fördel att slippa all konkurrens.- När jag åker in till byn och bara 'okej, här finns bara ett Ica och en pizzeria. Här skulle man kunna göra någonting.' Alltså, för mig blir det som så här att det är lite fritt fram. För Daniel Carlsson i Ästad i Halland har inställningen varit lite liknande. Tillsammans med sina syskon har han tagit över familjegården och driver en konferensanläggning med fokus på mat, arrangemang och upplevelser. Och vin. För sedan några år tillbaka odlar och tillverkar de vin där på den halländska landsbygden. För att testa om det går och för att försöka sticka ut ur mängden. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare samtalar de om hur det är att driva företag utanför storstäderna. Om vikten av att tänka utanför boxen, vara kreativ och att våga. Och så besöker Byrådet Vansbro i Dalarna och träffar Rickard Lyko, som på bara några år förvandlat sin pappas lilla postorderfirma till e-handelsjätten Lyko. Ett företag med fokus på frisör- och skönhetsprodukter som idag omsätter över en miljard kronor om året och flera gånger växt ur sina lokaler och ständigt expanderar. Och som valt att stanna kvar på landsbygden i Vansbro, trots att det mest logiska valet kanske varit att flytta till en storstad.

Om att skapa en meningsfull tillvaro för nyanlända på landsbygden. Och om hur integration kan få döende bygder att leva upp igen. När Bashar Mustafa kom till Sverige från Irak 2015 hamnade han på en flyktingförläggning några mil utanför Mora i Dalarna. Utan en aning om hur framtiden såg ut eller hade att erbjuda. Men efter månader utan att ha någonting att göra började pusslet ta form - med hjälp av nyfikenhet, framåtanda och en praktikplats. Och det gick snabbare än vad han kunnat tro, liksom att vänja sig vid till att pulsen och tillvaron är en annan i Mora än i mångmiljonstaden Bagdad. Att han idag fortfarande bor kvar i trakten har varit ett aktivt val, och nu vill han få andra nyanlända att se de möjligheter som finns i ett liv på landsbygden. När Solvei Envall återvände till Ljusdal i Hälsingland efter några år på annan ort valde hon att engagera i unga nyanlända tjejer. För att hon såg att det fanns ett stort behov och för att kunna bli det hon själv saknande när hon växte upp - en kvinnlig förebild. Sedan dess har det ideella arbetet kommit att bli i stort sett hela hennes liv. Genom idrott, lek och umgänge vill hon sprida trygghet, stärka självkänslan och skapa en meningsfull tillvaro hos de ungdomar som kommit till Ljusdal. Och på sikt få dem att trivas så bra att de villl stanna kvar. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare diskuterar de engagemang, integration och möjligheten att lyfta vardagen när det behövs som mest. Och så besöker Byrådet det lilla samhället Björnhammaren i Närke. En gammal bruksort som sakta tynade bort och förvandlades till ett spöksamhälle, där förfallet till sist var så utbrett att det blev en turistattraktion. Men som tack vare flyktingvågen 2015 kom att få en andra chans.

Om jord, skog och cykler. Om att vårda vår planet. Och om doften av solvarm ko. Malin Sundin Grindal är kobonde i tredje generation och på sin gård i Orsa försöker hon förvalta den kunskap om jorden som hon fått med sig från sin uppväxt. För att det känns rätt. Och för sina barns skull. Och i kombination med utvecklad teknik och en alltmer utbredd medvetenhet kring miljö- och klimat hoppas hon på att folk på allvar börjar inse värdet av närproducerade livsmedel och det svenska lantbruket. Fäbodbrukaren Täpp Lars Arnesson har valt en annan väg och driver ett litet självhushåll på en fäbod utanför Malung i Dalarna. Men några kor, höns och traditionella metoder försöker han leva som man gjorde förr - i samklang med naturen och med maten, djuren och nuet i fokus. För att må bra. Och för att göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare samtalar de om natur, miljö och hållbarhet på landsbygden. Om att ta hand om det vi har. Och om doften av solvarm ko. Och så besöker Byrådet byn Ensamheten i Storuman och träffar Heidi Andersson, som tillsammans med sin man Björn Ferry lagt elitidrotten på hyllan och istället lägger all kraft på att leva så klimatsmart som möjligt.

Om att söka sina rötter och längta hem till landsbygden. Vad är det som gör att man känner sig hemma på en viss plats? Och vilken roll spelar historia och rötter in i den känslan? För fädbodbrukaren och hantverkaren Täpp Lars Arnesson undanröjde en tillfällig flytt till Stockholm i ungdomen alla tvivel om var han egentligen hör hemma - i barndomens Malung. Och på mormor och morfars fädbod i skogen, där han sedan dess spenderar sommarhalvåren för att leva traditionellt fädbodliv som man gjorde förr. Och för komikern Josefin Johansson har inställningen till storstaden börjat att svänga. Efter att ha flytt från den halländska landsbygden i tonåren har längtan tillbaka börjat smyga sig på. Så pass mycket att hon nu har skaffat sig en hus där. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare pratar de om betydelsen av att leva där man vill, som man vill och med naturen inpå knuten. Och så träffar Byrådet fotografen Maja Daniels, som hittat en fristad i familjens stuga utanför Älvdalen i Dalarna. Och som efter att ha upptäckt en gammal bygdefotografs arkiv började utforska bygdens och platsens historia och själ. En resa som lett fram till en prisbelönt fotoprojekt.

Om kulturens betydelse, roll och villkor utanför storstäderna. "Vi har som en annan kultur ute på landsbygderna". Så säger författaren och kulturjournalisten Po Tidholm. Tillsammans med musikern Erik "Billy Opel" Morell och programledaren Emma Knyckare diskuteras kulturens roll, uttryck och förutsättningar utanför storstäderna. Och så besöker Byrådet konstmuseet Alma Löv utanför Sunne i Värmland och träffar ägaren Stella Broos.

Konflikten mellan stad och land har pågått länge och blossar upp med jämna mellanrum. Som nu i coronatider. Men hur har det blivit så? Och går det att göra någonting åt det? I Lärkastugan på Sollerön i Dalarna möts hälsingeborna Po Tidholm, författare och journalist, och Samantha Ohlanders, folkmusiker och engagerad i landsbygdsfrågor, för ett samtal kring polarisering mellan stad och land. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare diskuterar de hur det kommit att bli som det blivit och om det går att göra någonting åt det. Om avfolkning, centralisering och urbanisering. Och om hur coronapandemin plötsligt fått känslorna att svalla runt om i de svenska landsbygderna. Och så besöker Byrådet den lilla byn Örträsk i Västerbotten och träffar Gun Rehnman. Efter många år som starkt engagerad i landsbygdsfrågor har hon till sist kommit fram till att ilska nog inte alltid är den bästa vägen till förändring.

Många unga lämnar landsbygden och söker sig ett nytt liv i storstaden. Men vad är det som lockar? Och vad kan man göra för att få dem att stanna kvar eller återvända? Hur påverkas den den svenska landsbygdens möjligheter att leva om de unga flyttar därifrån - de som är framtiden? Tillsammans med folkmusikern Samantha Ohlanders från Järvsö, som engagerat sig i unga på landsbygden, och musikern Erik Morell från Mora, samtalar programledaren Emma Knyckare om hur varför så många unga lämnar och vad är det som lockar? Och hur man ska göra för att få människor att vilja stanna kvar eller återvända? Och så besöker Byrådet Skellefteå och träffar poeten Lo Lindström, som valde att stanna kvar på landsbygden i Västerbotten trots att allt fokus under uppväxten låg på att lämna och flytta till en storstad.