Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning.  Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus.Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags.Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt.Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigeradio.seMED:  Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen. 

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges.Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande:  Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seSparaProdcuenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Tjejer och killar med ADHD bedöms ofta olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt.Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programmet sändes första gången 24 maj.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop i naturen. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProdcuent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Samtidigt som en ny vaccineringsomgång startat ökar antalet som läggs in på sjukhus med covid. Hör Folkhälsomyndighetens nye statsepidemiolog förklarar vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan startade vaccinationssäsongen mot covid19 och influensa. Men under de tre senaste veckorna har antalet som är inlagda på sjukhusen i Sverige ökat. Kom vaccineringen igång för sent i år för att skydda de sköra och äldre ? Den nya statsepidemiologen Magnus Gisslén samt Helena Hervius Askling, nya expertkordinatorn vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska institutet, klargör situationen.Flockimmunitet kan vara nåddFlockimmuniteten kan vara nådd, enligt statsepidemiologen Magnus Gisslén. Anledningen är att färre nu riskerar att blir allvarligt sjuka. 50-plussare behöver inte vaccinera sig, medan de som är över 65 år eller har underliggande sjukdomar rekommenderas fortfarande att vaccinera sig. Inget mRNA-vaccin från ModernaI årets vaccinkampanj ges inte längre mRNA-vaccinet från Moderna. Enligt läkemedelsverket har det vaccinet visat på fler biverkningar med inflammation på hjärtmuskeln hos yngre. Men Folkhälsomyndigheten menar att det snarare handlar om vilken typ av avtal det är som har skrivits. Olika virus spridsDet är en ökning av spridning av covid i Stockholmsområdet, visar statistik från Karolinska institutet. Även adenovirus, som kan ge långvariga besvär hos barn, men också rhino-och enterovirus ökar. Än så länge har årets influensa inte riktigt kommit igång.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.s

Sjukvårdspersonal kämpar med vård i krigets Gaza. De har brist på sömn, för lite smärtstillande läkemedel och har svårt att rena vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan von Screeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet beskriver vad som är möjligt att göra när bara paracetamol och alvedon finns som smärtstillande. Sara Heyman, Sverigesradios globala hälsokorrepsondent, har varit i kontakt med Mohammad Abu Mughaiseb som är biträdande medicinsk koordinator för Läkare utan Gränser i Gaza. Han berättar om sömnbrist, brist på smärtstillande läkemedel och situationen för gravida och nyfödda. Det finns även tecken på utbrott av kolera i Gaza.

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna. Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor, framför allt unga kvinnor. Men med hjälp av ättiksprit och bättre kunskap hos män hoppas forskarna kunna vända trenden Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Lancet-kommissionen med fler än 50 forskare som visar att många unga kvinnor på den afrikanska kontinenten drabbas av bröstcancer och livmoderhalscancer. Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikasÄttikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerLancet-kommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.Trippelnegativ cancerUnga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i afrikanska länder. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Det drabbas bland annat om en trippelnegativ cancer, som gör att hormonbehandlingar inte fungerar. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. En annan form av cancer som också kan drabba yngre kvinnor på den afrikanska kontinenten är phyllodes tumör ( se bild nr 2).Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.Programmet är en återutsändning från 23 september i fjol.Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Rörelseträning, stärka musklerna kring bålen, pilates, akupunktur, massage eller behandling av en kiropraktor. Det finns en uppsjö av behandlingar kring ryggont. Hör vad som är effektivt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Australien har forskare tillsammans med Helena Brisby, professorn i ortopedi vid Göteborgs universitet, tittat på alla studier som finns kring långvarig ländryggssmärta för att se vilka behandlingar som är effektiva. Resultaten är enligt henne övertygande om vad som inte hjälper i längden. I Linköping har Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpingsuniversitet, tillsammans med andra forskare testat vad som händer när 300 deltagare har fått följa övningarna enligt programmet ”Bättre rygg”. Medverkar gör professorn i ortopedi med inriktning mot ryggkirurgi, Helena Brisby, vid Göteborgs universitet och Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpingsuniversitet samt Iben Axén, kiropraktor och docent i muskel - och skeletalhälsa vid Karolinska institutet Programledare: Annika ÖstmanProducent: Magnus Gylje

Leder till depression och utmattning, kan vara dolt hälsoproblem hos kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Upptäckarna bakom covidvaccinen prisas av Nobelstiftelsen. Men på internet pyr oron. Genom att kategorisera 11 000 flashbackinlägg har forskare tagit pulsen på åsikterna kring det prisade mRNA-vaccinet. I Sverige säger 4 procent att de väljer att avstå från att vaccinera sig, enligt SOM-institutet. Medan den stora majoriteten har valt att vaccinera sig. Miljontals liv har räddats tack vare vaccinen, visar forskning.Hur de som tvekar kring vaccin och uttrycker det på det öppna diskussionsforumet Flaschback har nu kartlagts i ny svensk forskning. Där var 60 procent av inläggen skeptiska till vaccinen, medan 20 procent var neutrala och 20 procent positiva . Många medicinska termer används i inläggen.De alla flesta som fått covid-vaccin i Sverige har aningen Moderna eller PfizerBiontechs mRNA vaccin. De som upptäckte hur mRNA kan användas för vaccin är de som fått årets nobelpris i medicin. Mycket forskning pågår också där mRNA kan komma att användas i många olika behandling framöver. Men det finns tydliga dilemman för att få det att fungera för annat än vacciner. Den lilla fettbubblan måste blir effektivare för att det ska fungera bättre. Men kliniska försöka pågår för behandling av flera olika cancrar.Medverkar gör Anders Wittrup, forskare vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, Elin Esbjörner, docent vid institutionen för Life Sciences på Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Mia-Marie Hammarlin, lektor och forskare vid Institutionen för kommunikation och medier i Lund.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den  här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en studie i Nature Communications som publicerades nyligen.Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.Programmet sändes första gången 26 jan 2023 Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Hälsoskolan har hittills hållits med ett 100-tal ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen. Men av de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant.Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan.Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicinProducent och programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Många virus är i omlopp. Inte bara för covidsmitta utan också andra förkylningsvirus som kan ge allvarliga konsekvenser. Vetenskapsradion Hälsa sänder direkt från Folkhälsomyndigheten. Rhino- och enterovirus finns i ovanligt hög mängd i Sverige just nu. De ger ofta vanliga förkylningssymtom man kan i värsta fall också leda till påverkan på hjärnan. Det handlar om hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Pandemin är förklarad avslutad, men fortfarande så cirkulerar också coronaviruset SARS-Cov2 med dess undervariant Omikron. Nu börjar en undervariant till undervarianten Omikron att dyka upp. Den kallas Pirola, men heter på forskarspråk BA.2.86. Pirola har mer än 30 mutationer i den ände av viruset, det så kallade spikeproteinet, som gör att viruset kan landa hos oss. Än så länge är mycket osäkert. En rapport från England visar på ökad smittspridning på ett äldreboenden. Men vad betyder det här för oss i Sverige?Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Sara Byfors, som är avdelningschef för mikrobiologi vid Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och  Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Programmet sändes första gången 23 mars i år. Reporter Jonna WestinJonna.Westin@sverigesradio.seProgramledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se  

Semaglutid, ett läkemedel som fått stor uppmärksamhet för sin effekt på viktminskning, fungerar också mot symtom vid hjärtsvikt hos överviktiga. Det visar en ny studie. Medicinen mot diabetes typ2 och obesitas, det vill säga allvarlig övervikt, som blivit så omskrivet – inte bara i medicintidskrifter utan i alltifrån kulturartiklar till skvallerpress – verkar också fungera mot symtom vid hjärtsvikt.Veckans avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa handlar om hjärtsvikt, ett vanligt och ofta svårt tillstånd, och nya behandlingar.Resultaten från en ny studie* presenterades nyligen vid den stora hjärtkonferensen ESC i Amsterdam och i tidskriften New England Journal of Medicine**. I studien ingick 529 patienter med allvarlig övervikt och så kallad diastolisk hjärtsvikt, ett tillstånd då hjärtat blivit stelt och får svårt att fylla på sig med blod, och som saknar bra behandling. Patienterna lottades till att få riktigt läkemedel eller placebo.Studien visade att läkemedlet semaglutid hjälpte patienter med allvarlig övervikt och diastolisk hjärtsvikt. Efter ett år skattade de som fått aktiv substans sin livskvalitet och sina förmågor att klara vardagssysslor högre. De hade ökat hur långt de kunde gå på sex minuter med 21,5 meter jämfört med kontrollgruppen, som ökat med 1,2 meter. Läkemedelsgruppen hade också fått en kraftigare sänkning av inflammationsmarkör i blodet (CRP). De hade även gått ner betydligt mer i vikt.Men var det själva viktminskningen som framför allt orsakade symtomlindringen, eller andra mekanismer?Medverkar gör Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Programledare och producent: Sara Heymansara.heyman@sverigesradio.se*Studien var finansierad av företaget bakom läkemedlet, Novo Nordisk.**Studiens abstract finns här.

Klass, knark, klimat och krig - det är vad några av Sveriges radios korrespondenter samtalade om när det gällde hälsoläget i världen. Det skedde inför publik på Kulturhuset i Stockholm i tisdags. Fler än vad många tror dog av pandemin i Latinamerika, knarkmarknaden kommer troligen att förändras, krig leder till långsiktiga hälsokonsekvenser och färre har råd med vård än tidigare. Det framkom i samtalet med Sara Heyman, korrespondent i global hälsa, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, Naila Saleem, Sydasien korrespondent och Ivan Garcia, korrespondent i Latinamerika. Samtalet leds av Sara Stenholm.

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i GöteborgProgrammet sändes första gången 2 mars i år. Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor. På AstraZeneca labb i Mölndal söder om Göteborg har hon tillsammans med sitt team skapat omogna hjärtceller genom att använda ursprungsceller eller det som kallas stamceller. De omogna hjärtcellerna har sprutats in i hjärtan hos grisar som en cellterapi.Första gången med cellterapi för hjärtatCellerna har hittat rätt till de skadade områdena och lyckats börja slå i takt med det skadade hjärtat de transplanterats in i. Det är första gången forskare har lyckats med cellterapi för hjärtan och där funktionen i hjärtat har förbättrats.Åtta procent bättre funktion av hjärtatHittills har forskarna i Mölndal visat att hjärtfunktionen kan förbättras med åtta procent, berättar Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar. Men det är fortfarande lång väg kvar innan det också går att visa att cellterapi med pulserande hjärtceller skulle kunna vara ett alternativ till hjärttransplantation för de cirka 10 000 i Sverige med allvarlig hjärtsvikt.Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i kroppen på ett bra sätt.En båtmotor eller ett armborstDet finns också andra metoder för de med allvarlig hjärtsvikt. En ser ut som en liten båtmotor och hjälper hjärtat att pumpa ut blodet. Eller vad sägs om små armborstliknande saker som hjälper till att täppa till hjärtklaffarna bättre? Billiga läkemedel testas också i ett projekt där inga läkemedelsbolag är inblandade, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Karin Jennbacken som är projektledare för stamcellsprojekt kring hjärtstamceller vid AstraZenecas labb i Mölndal. Vid labb-bänken finns också Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar, alltså hjärtsjukdomar samt seniorforskaren Sofia Martinsson. Lars Lund jobbar med annan typ av behandling för hjärtsvikt och är professor i kardiologi på Karolinska institutet i Solna.Programmet sändes första gången 5 april i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten.Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex.I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programmet sändes första gången 2 december 2022.Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se 

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter en traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spridit sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Francisco i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 millimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco i Usa.Programmet sändes första gången 27 april i år.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.Programmet sändes första gången 30 mars i år. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se  

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet sändes första gången 18 november 2022Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling. Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar.Tre behandlingar mot våldsbrottFör att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT.VR-glasögon för att göra diskussionerna bättreI flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.Programmet sändes första gången 16 september 2022.Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella. Vad händer innanför murarna när fler fängslas – vilken behandling är effektiv för att motverka återfall i brott? Det handlar dagens Vetenskapsradion Hälsa om i två program. Det här är första delen.  - Det är en nitlott som Kriminalvården drar, säger Matias Arriola som tidigare varit dömt för våldsbrott och varit narkotikamissbrukare, numera verksam i Kriminellas revansch i samhället, KRIS. I valrörelsen 2022 lades mycket fokus på brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Klosterverksamheten lades ned pga platsbristFlera andra verksamheter som funnits tidigare i Kriminalvården har fått dras in pga av utrymmesskäl. Klosterverksamheten i Kumla är en av dem. Den innebar att internerna gav sig in i retreat under total tystnad.  - Den gjorde att jag började titta in i mig själv och hitta medkänsla för andra människor, säger en 31-årig morddömd man som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.  Hör också kriminologen Lena Roxell från Stockholms universitet och Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet om den svåra balansgången som Kriminalvården nu har att gå.  Medverkar gör Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén, chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola, fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”, morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Programmet sändes första gången 9 september 2022.Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se  

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Programmet sändes första gången 23 mars i år. Reporter Jonna WestinJonna.Westin@sverigesradio.seProgramledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se  

Forskning visar att tjejer och killar med ADHD ofta bedöms olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt.Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår. El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige. Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården. Vid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått. I bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna. Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår att läsa Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Leder till depression och utmattning. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline. En av föreläsarna professorn i neurologi Marwan Sabbagh från Phoenix i Arizona i USA menade till och med att det kan komma så bra behandlingar mot Alzheimer inom en snar framtid att sjukdomen kommer att gå att leva med som en kronisk sjukdom, på liknande sätt som behandlingar har utvecklats mot bland annat diabetes och hiv.Oklart vilken förbättring Alzheimläkemedel gerMen även om läkemedlen visar effekt så är professorn emeritus i farmakologi och psykiatri Ezio Giacobini kritisk och undrar hur mycket bättre livet blir för en patient i praktiken, även om de nya monoklonala antikropparna visar på en möjlighet att minska mängden proteiner som leder till Alzheimer. Störd sömn kan leda till AlzheimerHelsinborgsfödda Samira Parhizkar, som nu forskar i St Louise i USA, har visat i musstudier att hjärnans mikroglia som ska städa bort skadliga proteiner som kan leda till Alzheimer - att de fungerar sämre vid störd sömn. Något som hon menar går att överföra till människor. För att minska risken för störd sömn menar hon att det gäller att skapa god sömnkvalitet. Medverkar gör också Johan Sandin från Alzecure vid Karolinska institutet och Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik på Karolinska institutet Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.se

Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea. När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom. Svårt att veta var viruset finnsMånga låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar. I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Små vaccinfabriker byggsNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin. Politiker behövs för att klara av en pandemiDe stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU. Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. Programmet sändes första gången 9 december 2022.Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor. På AstraZeneca labb i Mölndal söder om Göteborg har hon tillsammans med sitt team skapat omogna hjärtceller genom att använda ursprungsceller eller det som kallas stamceller. De omogna hjärtcellerna har sprutats in i hjärtan hos grisar som en cellterapi.Första gången med cellterapi för hjärtatCellerna har hittat rätt till de skadade områdena och lyckats börja slå i takt med det skadade hjärtat de transplanterats in i. Det är första gången forskare har lyckats med cellterapi för hjärtan och där funktionen i hjärtat har förbättrats.Åtta procent bättre funktion av hjärtatHittills har forskarna i Mölndal visat att hjärtfunktionen kan förbättras med åtta procent, berättar Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar. Men det är fortfarande lång väg kvar innan det också går att visa att cellterapi med pulserande hjärtceller skulle kunna vara ett alternativ till hjärttransplantation för de cirka 10 000 i Sverige med allvarlig hjärtsvikt.Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i kroppen på ett bra sätt.En båtmotor eller ett armborstDet finns också andra metoder för de med allvarlig hjärtsvikt. En ser ut som en liten båtmotor och hjälper hjärtat att pumpa ut blodet. Eller vad sägs om små armborstliknande saker som hjälper till att täppa till hjärtklaffarna bättre? Billiga läkemedel testas också i ett projekt där inga läkemedelsbolag är inblandade, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Karin Jennbacka som är projektledare för stamcellsprojekt kring hjärtstamceller vid AstraZenecas labb i Mölndal. Vid labb-bänken finns också Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar, alltså hjärtsjukdomar samt seniorforskaren Sofia Martinsson. Lars Lund jobbar med annan typ av behandling för hjärtsvikt och är professor i kardiologi på Karolinska institutet i Solna.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person. Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.   Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se  

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Reporter Jonna Westin.   Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se  

De miljontals som överlevt jordbävningarna i Turkiet och Syrien behöver nu mentalt stöd för att orka ta sig vidare. Får de inte hjälp psykologiskt kan det ge fysiska skador framöver, konstaterar en hjälparbetare. Det var 6 februari i år 2023 som Turkiet och Syrien drabbades av värsta jordbävningen sedan 1939. Över 50 000 personer dog. De många miljoner som överlevde har nu svåra utmaningar. Både fysiskt men inte minst mentalt .Selma vet inte vart hon ska ta vägenSelma är en 73-årig tidigare lärare vars syster bodde vägg i vägg. Hon hörde hur systerns bostad rasade samman. Selmas lägenhet skadades också. Själv klarade hon sig mirakulöst med endast en bruten arm. Hon är sedan länge färdigbehandlad på sjukhuset. Men har ingenstans att ta vägen. Alla hennes 20 anhöriga har dött.Det är en av de överlevande som Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman har mött när hon nu befinner sig i det jordbävningsdrabbade området i Turkiet. Syriska flyktingar i Turkiet berättar också om utsatthet, men att de många bespisningsställena med mat är en hjälp."Kom lika snabbt som en tsunami"Många internationella hjälporganisationer är på plats.- Det går inte att jämföra den här situationen med något annat. Möjligen tsunamin 2004. Den kom plötsligt, slog brett och var förödande, berättar Chessa Latifi från internationella hjälporganisationen Project Hope.Hennes organisation jobbar med att stödja sköterskor och läkare i hur de ska kunna upptäcka patienter som har psykiska besvär efter jordbävningen.Oklart om koleralabben i Syrien fungerarJohanna Lönn, är sjuksköterska som jobbar på uppdrag av Röda Korset, och var i Syrien när jordbävningen slog till. Hon jobbar egentligen med kolerautbrottet i landet, men fick ändra om arbetet med stöd till jordbävningsdrabbade. Hennes kollegor har nu jobbat dygnet runt i fem veckor.- De är utmattade. Men just nu vet vi inte heller om labben som kan ställa diagnoser av kolera fungerar eller har slagits ut av jordbävningen.Tidigare i år drabbades hela Syrien av kolera utbrott. Orsaken är ännu oklar, om det handlar om ändrade rutiner för rening av vattnet eller om den ekonomiska krisen gör att människor dricker billigare och osäkrare vatten.Syrien är sedan 2011 i inbördeskrig. Jordbävningen slog till i de nordvästra delarna. Enligt en FN-kommission har hjälparbetet efter jordbävningen i Syrien fungerat chockerande dåligt på grund av konflikten i landet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Selma, 73-årig tidigare lärare med bruten arm men som inte längre har några anhöriga, Chessa Latifi, hjälparbetare från internationella hjälporganisationen Project Hope, Johanna Lönn, sjuksköterska som arbetare för Röda Korset i Syrien, Sara Heyman, Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Socialstyrelsen sa förra veckan fortsatt nej till mammografi för kvinnor över 74 år. Vissa regioner gör det ändå, men bröstcancerscreening som saknar vetenskapligt stöd för 74-plussare kan därför vara i strid med strålskyddslagen. Efter beskedet från Socialstyrelsen hörde många lyssnare av sig till Ring P1. I Vetenskapsradion Hälsa försöker vi reda ut vad som gäller.Region Norrbotten har länge legat i framkant med mammografi. Politikerna har också beslutat att friska kvinnor upp till 80 år ska få genomgå bröstcancerscreening. Men det gjorde att Socialstyrelsen på nytt undersökte om det finns vetenskapligt grund för den typen av verksamhet, och den visade att det inte finns.  Kan vara i strid mot lagen för de över 74 årRadiologen Joakim Ramos, som är ordförande i nationella gruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, säger att mammografi utan symtom inte uppfyller strålskyddslagens krav på berättigande, och att det därför i princip är olagligt.  I Norrbotten får ändå omkring 250 äldre kvinnor som är oroliga mammografi, trots att det inte finns någon vetenskap som visar att det ger hälsovinster.Bara europeisk forskning om mammografiSocialstyrelsens utredning om att det inte finns forskning om effekterna av bröstcancerscreening för kvinnor över 74 år grundar sig enbart på europeiska data. Man har valt att inte utgå från amerikanska studier trots att många kvinnor som är äldre än 74 år gör mammografi i USA. Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen, säger att de resultaten inte är överförbara till Sverige.  Långa avstånd gör att kvinnor avstårAvstånden för att ta sig till mammografi försvårar för en del. Lyssnaren Mari tänker därför avstå från mammografi eftersom det blir krångligt och dyrt, med en resa  5 mil med egen bil och 30 mil med buss enkel väg, och en hel dag som går åt. Detta sen region Norrbotten satsar på nya apparater med tomosyntes, istället för ambulerande vagnar med äldre mammografer. Ny pilotstudie om kontrastmammografiMycket forskning pågår i Sverige, med tomosyntes som ger tredimmensionella bilder av bröstet. En pilotstudie planeras också med att spruta in kontrastmedel i armen samtidigt som mammografi för att på så vis få en tydligare bild av eventuella tumörer.  Tanken är att mammografin på så vis ska kunna bli mer individualiserad beroende på risk. Men Socialstyrelsen kan inte peka med hela handen och säga att det är den typen av forskning behövs.  Medverkar gör Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen för nationella riktlinjer, Bodil Sundbom som är biträdande verksamhetschef för bild och funktionsmedicin i Norrbotten, Joakim Ramos, ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, Per Hall, professor i onkologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset. Dessutom lyssnarna Mari, Märit Eriksson, Leni Aronsson, Maud Sundström och Linnea Gustafsson som alla hade tagit kontakt med Ring P1 efter Vetenskapsradions inslag förra veckan om mammografi.Har du andra tips på ämnen där Vetenskapsradion Hälsa kan djupdyka i forskningen så mejla till vet@sverigesradio.se Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@Sverigesradio.se 

Virus har varit betydelsefulla för mänskligheten, trots dess svåra effekter. Men vad beror det på att Läkemedelsverket berättat om covid-vaccinens effektivitet på ett annat sätt än vad en del lyssnare önskar? Det är lyssnarfrågor som får svar i Vetenskapsradion Hälsa om virus, covid19 och SARS-CoV-2.   Andra frågor som ställs är: Hur kom det sig att två ynka procent tycks ha stått för 90 procent av smittspridningen av viruset som lett till covid? Vad är vitsen med virus – varför finns de överhuvudtaget? Om smittspridningen tar fart - vad behöver man tänka på med ventilation i offentliga lokaler? Hur ska man tänka om man vill träffa barnbarnen men slippa bli förkyld?  Medverkar gör Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien  och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitets sjukhus samt Charlotta Bergquist, vaccinexpert vid Läkemedelsverket i Uppsala. Lyssnarfrågor kommer bland annat från Eli Bartole, Karim Said och Ann-Louise Boman. Reporter Tora Tomasdottir. Ny sändningsdagNästa vecka byter Vetenskapsradion Hälsa sändningsdag. Från och med 23 februari så är det TORSDAGAR 12.09 . Då blir det också repris på kvällen 20.35.            

Ett svenskutvecklat Alzheimerläkemedel har väckt internationell uppmärksamhet, och har snabbgodkänts i USA. Men varför törs läkare inte skriva ut det till vissa patienter, om det skulle godkännas här? Kan livsstilsförändringar vara lika effektiva som läkemedel? Det var hösten 2022 som lovande resultat presenterades för Alzheimerläkemedlet lecanemab. Substansen har utvecklats av forskaren Lars Lannfelt. Det talades om genombrott, eftersom det under flera årtionden varit många bakslag för läkemedel inom Alzheimerområdet.  DödsfallMen strax därefter så kom rapporter om några dödsfall, efter att studien avslutats. Ett eventuellt samband mellan läkemedlet och dödsfallen utreds, och där bolaget anser att det inte går att se ett orsakssamband. I ett av fallen har ännu inte tillräckligt mycket information kommit in. Hör om vilka patienter som läkare i Sverige tror att man inte vill använda läkemedlet för, om det blir godkänt även i EU.Ändrad livsstilLivsstilsförändringar minskar risken för tidig Alzheimer, och i mindre studier så visar det i det närmaste liknande resultat som lecanemab. Näringsdryckers effekt på Alzheimers sjukdom har också undersökts.  Många lyssnarfrågor har kommit in till Vetenskapsradion Hälsa bland annat från Claes Meijer.Experter som svarar på lyssnarfrågor är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet i Solna samt Oskar Hansson, professor i klinisk minnesforskning vid universitetet i Lund. Fler lyssnarfrågor om Alzheimer får svar i en extrapodd här från Vetenskapsradion hälsa, om Alzheimer och relation till Viagra, minnesutredningar, ärftlighet och Downs syndrom .Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se  

När Vetenskapsradion Hälsa efterlyste lyssnarfrågor om Alzheimer så strömmade frågorna in. Hör experternas svar. Lyssnarfrågorna handlar om allt från om Viagra skulle kunna ha någon effekt på Alzheimer, om Alzheimer kan skapas av infektion eller inflammation eller hur ärftligheten egentligen kan se ut för Alzheimer. Om och när minnesutredningar kring Alzheimer behövs. Frågorna handlar också om hur personer med Downssyndrom med Alzheimer bedöms.Experterna är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och Oskar Hansson, professor i kliniska minnesforskning vid Lunds universitet.Vetenskapsradion Hälsa som extrapodd har publicerats 10 februari 2023 men tidigare inte sänts i FMProgramledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.  TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel.   Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt.    Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se   

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den  här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature. Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se 

Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programmet sändes första gången 26 aug 2022.Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom. Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.  Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator? Lyssna på ett samtal med framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute  vid Oxford university och Martin Ingvar,  hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.    Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser? 828 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor i världen som lever med akut matosäkerhet är nu 345 miljoner – vilket är en ökning från 135 miljoner bara sen 2019. Närmare 50 miljoner människor lever på gränsen till svält som dödar.Faktorer som brukar nämnas för att förklara bakgrunden till den här situationen är klimatförändringarna, coronapandemin, höjda matpriser, inflation och konflikter. Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom i världen och konflikter och klimatförändringar leder till att miljoner människor tvingats lämna sina hem, vilket ytterligare ökar matosäkerheten.Politik viktigaste orsakenSamtidigt säger experter att det finns tillräckligt med mat i världen för jordens åtta miljarder invånare. Och att svältkatastrofer i princip alltid kan härröras till politiskt agerande, eller brist på agerande.I dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa tittar vi närmare på hungersituationen. Hur kan den förklaras, när så mycket folkhälsoarbete trots allt gått framåt de senaste decennierna? Och vad innebär begreppen matosäkerhet, undernäring och svält? Vilka blir konsekvenserna av för lite mat – för den enskilda individens hälsa men också för en befolkning, och för den unga generationen, som ska växa upp och bli den som försörjer nästa?Medverkande i programmet är Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist vid Unicef Sverige och Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet som bland annat forskar om minne och ansvarsutkrävande efter svältkatastrofer.

Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om. Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Fortfarande är omkring 70 procent av invånarna i i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.  I Kenya missade man nästan smittanI Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade.   Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.  Och när forskare inte ha överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det.  Rwanda satsar på läkemedelsproduktionNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.  De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som från nyår får ordförande klubban i EU.   Medverkar gör Mikael Dolsten,  ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. De besökte alla en konferens på Karolinska institutet i slutet av november 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se   

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten. Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex. I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se 

Postcovid, eller det som också kommit att kallats för långtidscovid, kan drabba var tionde person som varit sjuk i covid. Symptomen kan variera starkt, men bland annat har det varit trötthet, minnesproblem och huvudvärk. Men efter sex månader verkar hjärnan ha återhämtat sig hos de flesta. Även blodkärlen påverkas vilket forskarna tror kan leda till olika långtidseffekter, som högt blodtryck och anfåddhet. Än så länge väntar forskarna på svar från flera pågående studier.Osäkert hur många som drabbas av postcovidDet är oklart hur många som drabbas av postcovid. Enligt en brittisk studie kan det handlar om var tionde person som har symptom även efter tre månader. Hör experter om vad de säger om covid19 och dess långtidspåverkan på hjärta, hjärna och lungor.Medverkar gör Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär experimentell forskning vid Lunds universitet, Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samt Ulla-Marie Gunner, med postcovid och tidigare församlingsföreståndare och arbetsledare i Immanuelskyrkan i Stockholm.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk. För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott. Metoder som vilar på vetenskap och forskning. En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.   Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget. Det finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan.  Men det är få utbildade i metoden i Sverige, så det är oklart när de tonåringar och föräldrar som behöver hjälp kan få ta del av det här.   Programmet sändes för första gången i november ifjol.PLE: Annika Östman Producent: Jonna Westin 

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

En femte dos rekommenderas för alla över 65 år mot covid19. Men det är långt ifrån alla på äldreboende och i hemtjänst som ännu fått covidvaccineringen. Bara 60 procent av de som bor på äldreboenden, så kallat särskilt boende, har enligt Folkhälsomyndigheten hittills vaccinerats med en femte dos mot covid19. Inom hemtjänsten är det endast 42 procent som fått den senaste dosen.  Vad beror det på? Uppfattar personalen att pandemin har tagit slut? Experter och verksamma berättar om vad det kan betyda för de äldre sköra, och för hälsovården i höst. Medverkar gör Sara Byfors, avdelningschef för mikrobiologiavdelningen på Folkhälsomyndigheten, Anna Gillman, biträdande smittskyddsläkare i region Uppsala, Birgitta Sahlström, verksamhetschef för Vaccination Värmland, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karin Bondestam, verksamhetschef på äldreboende Villa Hovstallet i Uppsala, och 82-åriga Ulla-Lis Karlsson Lundvall.  Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@serigesradio.se  

SMA är ovanlig ärftlig sjukdom där musklerna hos barnen förtvinar. Barnen slutar krypa och lungorna påverkas. Tidigare kunde barnen dö av den. Nu kan de kanske botas om de får genterapi innan de väger 13.5 kilo. Det handlar om en ärftlig neuro-muskelär sjukdom som kallas spinalmuskelatrofi, SMA. Den allvarligaste varianten kallas SMA1 och drabbar barnen före 1.5 års ålder.  Får de behandling en gång med genterapi innan de väger 13.5 kilo visar forskning att motorneuronen fortsätter att utvecklas och förhoppningsvis kan barnen bli botade. Det som sker är att en extra stödjande gen förs in i kroppen.  Men det gäller alltså att förstå tecknen hos barnen i tid.Första behandlingen av tre barn med SMA1I år har för första gången tre barn i Sverige fått den här genterapin mot spinalmuskelatrofi. Möt den knappt tvåårige pojken som vi valt att kalla Jonatan och hans lycklige pappa. Men hör också om hur svårt det var för Otto och hans mamma innan de visste om läkemedlen som kom 2017 skulle anses vara hälsoekonomiskt lönsamma för Otto. Hans variant utvecklades när han var i två årsåldern och kallas SMA2.Framgångsrik forskning med genterapiForskningen och behandlingarna för SMA har utvecklats snabbt de senaste åren. För några år sedan kom läkemedel som kan behandla barnen – men behandlingar måste antingen ges som tabletter dagligen eller som sprutor i ryggmärgen.  I år har ytterligare ett steg tagits. För första gången i Sverige har engångsbehandling getts med genterapi för behandling av barn med spinalmuskelatrofi SMA 1.   Medverkar gör Mar Tulinius, seniorprofessor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg, mamma till Otto som fått läkemedelsbehandling mot SMA2, Thomas Sejersen, professor i neuropediatrik på Karolinska institutet, pappan till pojken vi kallar “Jonatan “ som är en av de tre första i Sverige som fått genterapi mot SMA1, och “Jonatans”pappa.Reporter Katarina SundbergProgramledare och producent Annika Östman   

Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten. Redan nu finns behandling mot panikångest som hjälper många. I den jobbar man med att utsätta sig för det som skapar ångest med hjälp av kognitiv behandling, KBT.  Men i en stor svensk studie har nu forskare också jämfört den behandlingen med en ny metod där man istället försöker förstå bakgrunden till problemen, genom psykodynamisk behandling.Båda behandlingarna verkar ha positiva effekter – men på olika sätt och vid olika tidpunkter. Medverkar gör Martin Svensson och Thomas Nilsson, båda legitimerade psykologer och forskare i klinisk psykologi vid Lunds universitet. I programmet hörs också Anna, som fått prova psykodynamisk behandling mot sin panikångest.Sändes första gången 11 februari 2022.Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Reporter: Thomas Heldmark Thomas.Heldmark@sverigesradio.se

Ambulanser och larmcentraler behöver bättre verktyg för att kunna ge effektiv hjälp. Ett sätt testas nu för att med hjälp av kameran i din mobil öka kunskapen om sjukdomsbilden för larmcentralen. När någon blir allvarligt sjuk akut behövs möjligheten att få en ambulans. Men hur används ambulanserna på bästa sätt för att de med allvarlig sjukdom ska få hjälp snabbt? Mobilkameran blir ögat på plats Vid Sjukvårdens Larmcentral, som täcker regionerna i Uppsala, Sörmland och Västmanland, pågår sedan i maj ett projekt för att testa om utlarmningen av ambulanser och ambulansvården kan bli bättre med hjälp av mobiltelefoner. Det handlar om att larmoperatörerna vid larmcentralen tar över kameran i mobilen för en som ringer in till 112. I några fall har det hittills lett till livsavgörande räddningar.  Äldre patienter svåra att bedömaMen för de många äldre patienterna med ospecifika symptom men allvarlig sjukdom kan det vara svårare att veta hur akut situationen är. Forskare försöker nu hitta metoder för att även ambulanspersonal ska kunna avgöra det.  Medverkar i programmet gör David Amour, chef för Sjukvårdens larmcentralen i Uppsala och biträdande verksamhetschef för ambulanssjukvården, Douglas Spangler, verksamhetsutvecklare vid Sjukvårdens larmcentral och doktorand vid Uppsala universitet, Robert Ivic-Morén, anestesisjuksköterska, forskare och lärare vid Röda Korsets högskola i Stockholm samt Klara Torlén-Wennlund, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska Institutet.  Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden. Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikas.Ättikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerKommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.Unga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i Afrika. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. Trippelnegativ bröstcancer och phyllodes tumör kan drabba yngre i Afrika. Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.Programledare och producent: Annika Östman

Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling. Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar. Tre behandlingar mot våldsbrottFör att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT. VR-glasögon för att göra diskussionerna bättreI flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella. Vad händer innanför murarna när fler fängslas – vilken behandling är effektiv för att motverka återfall i brott? Det handlar dagens Vetenskapsradion Hälsa om i två program. Det här är första delen.   - Det är en nitlott som Kriminalvården drar, säger Matias Arriola som tidigare varit dömt för våldsbrott och varit narkotikamissbrukare, numera verksam i Kriminellas revansch i samhället, KRIS. I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Klosterverksamheten lades ned pga platsbristFlera andra verksamheter som funnits tidigare i Kriminalvården har fått dras in pga av utrymmesskäl. Klosterverksamheten i Kumla är en av dem. Den innebar att internerna gav sig in i retreat under total tystnad.  - Den gjorde att jag började titta in i mig själv och hitta medkänsla för andra människor, säger en 31-årig morddömd man som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.  Hör också kriminologen Lena Roxell från Stockholms universitet och Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet om den svåra balansgången som Kriminalvården nu har att gå.  Medverkar gör Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén, chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola, fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”, morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. PLE: Annika Östman Producent: Annika Östman MED: Lena Roxell/kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén/ chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola/ fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”/ morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.    

Fyra experter svarar på lyssnarnas frågor vad som gäller inför höstens covidvaccinering. Vem bör ta sprutan, när kan man ta den och i så fall med vilket vaccin? Gittan i Stockholm, Lisbeth i Göteborg, Anita, John och många fler får svar på sina frågor. Experter om nya vaccin och höstens pandemiTvå experter från myndigheter och två från forskarvärlden svarar på frågorna. I studion finns Sören Andersson, chef för vaccinationsprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket, Helena Hervius-Askling ,vaccinforskare och  överläkare i infektionssjukdomar vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm och Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Semestrarna är över. Många inom vården har gått på knäna den här sommaren. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad. Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Så här i slutet av vårterminen har en debatt om skolbetygen startat. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan får underkänt i matte, svenska och engelska. Har utslagningen i grundskolan något samband med ökad dödlighet bland unga vuxna i Sverige? Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan öppen i hög grad under coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. Inget ökat söktryck för psykisk sjukdom under pandeminMen stängda skolor och distansundervisning på gymnasiet under pandemin ledde inte till ökad allvarlig psykisk ohälsa, enligt en rapport av Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Dödligheten hos unga i Sverige ökat de senaste 20 årenSkolan spelar ändå en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. Vad innebär det att dödligheten bland unga vuxna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren, medan den i övriga Västeruropa har minskat?   I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.Programmet är en repris från 5 november 2021Reporter: Maria Erikssonmaria.eriksson@sverigesradio.seProgramledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos. Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.De gör minihjärnor av nervceller för att förstå schizofreniNu har forskare på Karolinska institutet kunnat visa hur det här går till. Detta genom att i ett forskningsprojekt ta hud från personer som fått psykos och senare diagnosen schizofreni. Huden backas tillbaka till att bli ursprungsceller, och programmeras sedan om till att bli nervceller. Från det skapas konstgjorda nätverk av nervceller som blir som minihjärnor i provrör. Inga riktiga hjärnor, men modeller som gör att forskarna nu verkar hitta vägar för möjliga nya behandlingar. Det handlar om vad som styr beskärningen i hjärnan och hur det kan påverkas via mikroglia.Medverkande: Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskningsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet, Funda Orhan,postdok vid institution fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna och Susmita Malwade doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Sola.Programmet sändes första gången 17 juni.Reporter Annika ÖstmanProducent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

58-årige Robert Lundin är en av 40 000 svenskar som har ett svårläkt sår. Om alla med svårläkta sår fick bättre behandling skulle lidandet minska och vården kunna spara enorma belopp, enligt forskning. Hela livet förändrades för sportiga Robert Lundin när han fick sitt bensår för några år sedan. Det som började med ett litet sår när han slog i ett bordsben, blev till ett smärtsamt djupt sår som krävde omläggning på Södersjukhusets hudmottagning två gånger i veckan. Idag mår han mycket bättre, tack vare rätt hjälp.Hör om vad som krävs för att komma till rätta med svårläkta sår, och hur samhället samtidigt kan spara pengar. I programmet hörs förutom Robert Lundin också Rut Öien, nationell expert på svårläkta sår, docent vid Lunds universitet och allmänläkare från Blekinge samt Anne-Mari Fagerdahl, docent i omvårdnad vid Sårcentrum, Region Stockholms specialistmottagning för svårläkta sår. Lena Hansen jobbar med Robets sår och är undersköterska vid Hudmottagningens Behandlingscentrum på Södersjukhuset i Stockholm.Programmet sändes första gången 22 februari i år.Reporter: Maria ErikssonProgramledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   “Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  Programmet sändes första gången 25 maj i år.Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det. Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60.Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor.Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas? Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programmet sändes första gången 13 maj 2022Programledare: Annika ÖstmanProducent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen? Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Programmet sändes första gången 18 februari i år.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Vann klassen Årets intervju i radioDet blev årets vinnande radio-intervju 2022, som fått utmärkelsen Guldörat av Radioakademien. Det är en förening både för kommersiell och public service radio. Lena Nordlund fick priset med motiveringen "En oväntad vetenskapsvinkel gav en ny bild av en världsartist som alltid funnits och avslöjade att det var fullkorn och inte droger som var hemligheten bakom Iggy Pops välbevarade kropp." Programmet är en repris och sändes första gången på midsommarafton 24 juni 2022.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare. Pandemin tycks gå in i en ny fas, men trots en global nedgång av fall så finns oroande tecken. Omikronvarianten har med sina undervarianter BA4 och BA5 lyckats skapa en mindre tsunamivåg i Sydafrika. Om den kommer att slå i övriga världen beror på när den introduceras i förhållande till hur antikroppsnivåerna ser ut hos befolkningen. Sker det nu eller ligger den på lur till efter midsommar i Sverige?Världen har nått upp till mer än 60 procent vaccineradeI världen har nu många länder kommit upp i samma nivåer som i Sverige med 65 procent av den vuxna befolkningen som blivit vaccinerad, fast det då handlar om två sprutor istället för tre. Men vissa länder ligger långt efter. Det handlar framför allt om de som har kris eller konflikter som Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien och Jemen. Där har bara 10 procent av befolkningen fått vaccin mot covid19.Justerade vaccin kan leda till orättvisa globaltMen just nu är efterfrågan på vaccin lågt. EU har 100 miljoner doser som är outnyttjade. När det dessutom finns tankar på att använda justerade vaccin till hösten så kan det innebära att ett A- och B lag skapas kring vaccinen igen, menar forskare. Medverkande: Salim Abdool Karim,epidemiolog CAPRISA i Durban i Sydafrika, Sören Andersson,enhetschef för vaccinprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Anna-Mia Ekström,professor i global infektionsepidemiologi, Richard Bergström,Sveriges vaccinsamordnare.Programledare: Annika ÖstmanProducent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se 

Pollensäsongen är svår att sia för östra delarna av Sverige. Orsaken är att pollen kan landa från Centraleuropa. För vegetarianer som är björkallergiker finns dessutom en risk att utveckla matallergi. En fjärdedel av svenskarna lider av pollenallergi, men det finns variationer mellan västra och östra Sverige hur björkpollensäsongerna kan bli. Hon har skapat modell för pollensäsongen på VästkustenÅslög Dahl är forskaren vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet som har lyckats skapa en modell för hur nästa björkpollensäsong ska bli för Västsverige. Men den fungerar inte på de östra delarna av Sverige. Orsaken är att längs med östkusten så kan omkring hälften av björkpollen vissa år komma från länder som Polen och Ukraina.  Vegetarianer behöver inte vara oroliga Marit Westman, som är specialistläkare vid Astma och Allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm, förklarar varför vegetarianer och veganer som är björkallergier plötsligen kan utveckla allergi mot soja, frukter och bär. Men hon menar att de inte behöver vara orolig utan bara kan ta det försiktigt med vissa saker under pollensäsongen. Bakterier på gråbopollen kan skapa astmaDu får lära dig om bakterierna på pollen hos den ståtliga växten gråbo. Bakterierna som bär på ett slags gift kan leda till astmareaktioner.  Dessutom vad det är som gör att pollen hos björk är mer allergiframkallande än frömjöl från gran och tall.  Medverkande: Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap och ansvarig för pollenlabbet vid Göteborgsuniversitet, Marit Westman, specialistläkare på Astma- och allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm. Programledare Annika Östman Producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Många barn och unga har problem med huvudvärk och migrän. Men det finns hjälp att få för att minska besvären. Snart 16-årige Nicolas Langmann har haft det tufft länge, men får nu viss hjälp. Hur man ska tänka kring smärtstillande läkemedel vid huvudvärk och migrän berättar barnneurolog Gotte Ringqvist. Fysioterapeuten Thomas Airio hjälper barn och unga att hantera stress.  Minska stressen för migränens skull De gör tillsammans en stressinventering. Där läggs olika saker i boxar som handlar om föräldrar, skolan, kompisar, fritiden och släkten. Sedan får barnen göra egna boxar och utifrån deras beskrivning så hjälps man åt att minska stressinnehållet. Programledare och producent : Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se     

24-årige Jacob Hopkins ville hjälpa till att testa vaccin i början av pandemin. Han var en av de unga som frivilligt skulle få bli sjuk i covid19 för forskningens skull. Men först nu har resultaten kommit. Var det värt att låta honom bli sjuk? 24-åringe Jacob Hopkins var först i världen med att få en droppe virus sprutat i näsan för att få covid19. Han anmälde sig för att vara med och snabba på förloppet för vaccin mot covid19. Men när studien satte igång handlade det istället om att lära sig mer om viruset. Hör honom berätta om hur studien gick till. Human Challenge-studie om covid19Tycker läkarna och försökspersonerna att resultaten från den första human challenge-studien under en pandemi blev viktiga? Förutom Jacob Hopkins medverkar Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitets sjukhus, Magnus Gisslén, professor i infektionsmedicin vid Sahlgrenska Akademien och Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitetssjukhus och även sakkunnig Statens medicinetiska råd och medlem i etikprövningsmyndigheten.Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Mihail Pasychny är kirurgen som under tre veckor slitit för att rädda liv i den belägrade hamnstaden Mariupol i östra Ukraina. Under några dagar har han pustat ut i Stockholm hos sin son. Nu vänder han tillbaka till Ukraina för att fortsätta rädda liv. Det belägrade Mariupol är den stad som drabbats hårdast av det pågående kriget i Ukraina och beskrivs som ett helvete på jorden för de människor som blivit kvar där.Svåra val i kriget i MariupolKirurgen Mihail Pasychny berättar i Vetenskapsradion Hälsa om svåra val när alla inte går att rädda, om skräcken när granaterna regnar in, och om de ryska soldaterna som kommer in till sjukhuset.Johan von Schreeb i UkrainaProfessorn i global katastrofmedicin, Johan vin Schreeb vid Karolinska institutets centrum för hälsokriser, är nu på plast i Lviv i Ukraina och jobbar för Världshälsoorganisationen, WHO. Hans uppgift är att samordna kirurgiska insatser. Han berättar också om hur ”vanliga” sjukdomar skördar många offer när människor inte törs söka vård och sjukhusen helt upptas av krigets skadade.Åsa Molde, krigskirurg som jobbat för Röda Korset, berättar om de bortglömda konflikterna.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Världshälsoorganisationen har uppmanat Ukraina att förstöra farliga smittor på labb. I FN anklagar ryska ambassadören Ukraina för att förbereda biologiska vapen. Men är smittor ens ett effektivt vapen i krig? Redan 1975 kom konventionen om biologiska vapen som gör det förbjudet att förvara smittor för krigföring. Men trots det så kommer nu anklagelser om förberedelser med att använda biologiska vapen.  Mjältbrand i UkrainaDet finns ett tiotal virus och bakterier som nämns, framför allt mjältbrand. Men utbrott av mjältbrand har redan skett  naturligt 25 000 gånger i olika djurslag i Ukraina från 1920-2019, så vad  skulle mer smitta i så fall innebära? Medverkar gör  Aton Gerilovych,  chef för veterinärlabb i Charkiv i Ukraina Research, samt Susanna Sternberg-Lewerin,  professor i epizootologi och smittskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet och Per Wikström, forskare i biologiska hot vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Umeå. Producent och programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

I Nya Zeeland planeras en lag som ska förbjuda cigarettförsäljning för all framtid för alla födda år 2008 eller senare. Man vill bli en tobakfri nation. Men Sverige väljer en annan väg - hur kommer det sig? Lagförslaget i Nya Zeeland om att förbjuda cigarettförsäljning för unga förväntas antas i år och träda i kraft nästa år, 2023.Ny tobakslagI mars i år kommer regeringen i Sverige enligt plan med ett lagförslag kring tobak som ska reglera nya produkter som exempelvis vitt snus med nikotin. I programmet hör du Nya Zeelands hälsominister Aeysha Verrall, Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation, Rosaria Galanti, tobaksforskare och adjungerad professor vid Karolinska institutet och även medarbetare vid Region Stockholms enhet för hälsofrämjande levnadsvanor samt Tove Sohlberg, doktor i sociologi vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Medverkar gör också socialdemokraten Yasmine Bladelius som sitter i riksdagens socialutskott och Claude Guiron, Philip Morris vetenskapliga direktör för Norden.Dessutom eleverna Travis Landberg i sjuan, Ida Johansson och Meja Karlsson i åttan, Hampus Arvidsson i nian på Dalängskolan i Lidköping.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProgramledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Två år efter deklarerandet av en ny pandemi så fortsätter coronaviruset att komma i vågor. I Sydafrika antas nästa våg komma i slutet av april. I Sverige kanske nästa topp blir redan i maj. Hur kommer det sig och var kommer virusvarianterna ifrån? Coronagåtan fortsätter att gäcka forskarvärlden. Det finns olika hypoteser varifrån virusvarianterna kommer, men än har inget bevisats. Omikron verkar komma från ursprungsvarianten, fast den nästan inte går att hitta. Hur går det ihop?Mellanvågsperioder i coronapandeminI Sydafrika har pandemivågorna kommit med jämna mellanrum där dalarna har varit på ca tre månader. Pandemivågorna i Sverige har sett lite annorlunda ut. Men mellanvågsperioderna kan utnyttjas till att förbereda sig för nästa våg.Forskning pågår för att skapa helt nya typer av covid19vacciner.Medverkar gör epidemiologen och professorn i folkhälsovetenskap Salim Abdool Karim vid HIV centrum CAPRISA i Durban i Sydafrika, statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten samt Frederik Kristensen från CEPI Coalition for Epidemic Preparedness Innovation.  Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Sjukvården i Ukraina kommer plötsligt att få ta hand om många krigsskadade. När utlandet vill bistå dem, gäller det att hjälpen är just den de behöver annars kan den göra mer skada än nytta. Vi talar med Johan von Schreeb MD, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet och Åsa Molde, krigskirurg som jobbar för Röda korset i 30 år och som hållit utbildningar i bland annat Ukraina. Vi hör också generalsekreteraren för Röda korset i Sverige, Martin Ärnlöv, om möjligheterna att få in hjälp till ukrainarna nu.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten. Redan nu finns behandling mot panikångest som hjälper många. I den jobbar man med att utsätta sig för det som skapar ångest med hjälp av kognitiv behandling, KBT.  Men i en stor svensk studie har nu forskare också jämfört den behandlingen med en ny metod där man istället försöker förstå bakgrunden till problemen, genom psykodynamisk behandling.Båda behandlingarna verkar ha positiva effekter – men på olika sätt och vid olika tidpunkter. Medverkar gör Martin Svensson och Thomas Nilsson, båda legitimerade psykologer och forskare i klinisk psykologi vid Lunds universitet. I programmet hörs också Anna, som fått prova psykodynamisk behandling mot sin panikångest.Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Reporter: Thomas Heldmark Thomas.Heldmark@sverigesradio.se

Nästa vecka tas restriktionerna mot covid-19 bort, samtidigt ligger smittspridningen på rekordhöga nivåer. Hur går det ihop och hur ska vi leva nu? Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark, är också med.Programledare Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Tre experter ger sina bästa svar på lyssnarnas frågor om covid-19. Frågor som besvaras är exempelvis om man kan bli sjuk av omikron två gånger, när det är bäst att ta tredje vaccindosen och om man kan använda ett munskydd flera gånger.Medverkar gör Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Heidelbergs universitet i Tyskland. I programmet hör du också Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsverket, och Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi vid Karolinska institutet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos? Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidigt globalt. De som smittas av omikronvarianten får i 40-85 procent av fallen inga tydliga symptom. Enligt Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, kan det bero både på att viruset i sig är lindrigare men också på att det är en god immunitet i befolkningen tack vare vaccinerna.Medverkar gör också Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och expert i det globala nätverket, COVAX, som fördelar vaccin till låginkomstländer. Enligt henne kan 70 procent av världens befolkning få tillgång till dos ett, två och tre av covidvaccinen i februari. Men att det nu hänger på att personal finns som kan ge doserna och att kylkedjan för vaccinen fungerar.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen poledance. Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just Michells knep saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.Björn Gerdle, professor emeritus i smärt- och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi.Programmet är en repris från 8 oktober 2021Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, säger han. Men han tror också att det har hjälpt honom i forskningen, och menar sådant som ihärdighet och tuffhet. Det kan behövas för att ta sig fram som forskare.Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.Programmet sändes första gången i Vetenskapsradion Forskarliv 9 dec.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu? Det är unika siffror som presenteras eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände inom äldreomsorgen våren 2020.  Hör om hur smittspridningen påverkades av antalet kontakter som  personal hade utanför äldreboendena. Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson.  Det spelade inte någon roll någon roll om äldreboendena drevs i privat eller offentlig regi, men avgörande var hur hög personalomsättningen var berättar docent i statskunskap Rasmus Broms om sina forskningsrön.  Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i coronakommissionens delbetänkande idag. Nu är hon oroad för att smittspridningen får fäste igen. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Var du bor i Sverige avgör idag vem som får ett nytt läkemedel som kan hjälpa mot narkolepsi, en biverkan efter vaccineringen mot svininfluensan 2009. Hur kunde det bli så? Prostatacancerförbundets åsikter har fått oväntad effekt. Det handlar om ett läkemedel som påverkar signalsubstanserna i hjärnan. Det aktiva ämnet heter pitolisant, och säljs under namnet Wakix.Bolaget bakom läkemedlet, AOP Orphan Pharmaceuticals Europachef Bettina Blosse, säger att Sverige är det enda landet i Europa som valt att inte subventionera läkemedlet. Alltså att staten delvis står för kostnaden.För högt pris för nytt narkolepsiläkemedel  Den ansvariga myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, anser att läkemedelsbolaget har begärt ett för högt pris. Och enligt Douglas Lundin, chefsekonom, har bolaget inte tillräckligt tydligt visat vilken grupp patienter som har fördel av läkemedlet. Han hänvisar till prostatacancerförbundets tidigare påtryckningar. I Region Stockholm är det ändå möjligt att få preparatet subventionerat efter lokala beslut, medan det inte förskrivs i till exempel Göteborg och Skåne eller norr om Gävle.Etiskt ansvarMårten Lindström, som är ordförande i LOK, nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, menar att samhället borde ta ett etiskt ansvar för de som drabbades av vaccinbiverkan efter svininfluensapandemin.Tjugofemåriga förskolläraren Jennie Abrahamsson är en av de 443 som fått narkolepsi godkänd som biverkan efter svininfluensapandemin. Hon har inte fått någon hjälp av tidigare läkemedel. Men med det nya narkolepsiläkemedlet förbättrades hennes situation. Ett medel som hon nu inte har råd att betala själv.Programmet är en repris från 22 oktober i år.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Den nya virusvarianten omikron har dykt upp. Än så länge vet ingen om den leder till mer allvarlig sjukdom eller hur vaccinen fungerar på den. Men går den att bekämpas och hur? Nu är inte bara antal personer som vaccinerats intressant, utan också hur själva smittan sprids. Än så länge är deltavarianten dominerande, men den nya varianten omikron som upptäcktes i början av november verkar vara mycket smittsam.  Vilka individer har större risk att utveckla den nya varianten och vad kan man göra för att förhindra det? Hur ska vi förstå den nya utvecklingen i pandemin?  Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, berättar vad som är viktigt när det gäller hur immunförsvaret kan agera på vaccin och nya varianter av virus. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, förklarar varför smittspridningen i det här läget av pandemin är extra viktigt att kontrollera. Om situationen globalt med vaccin och vilka vaccin som är effektiva berättar Elen Höeg, senior policy manager på CEPI, som är en part i Världshälsoorganisationens nätverk för att fördela vaccin i världen rättvist.  Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

En epidemi har drabbat de allra minsta den här hösten, RS-viruset har slagit till som aldrig förr. Har ny forskning svar på hur föräldrar ska agera för att skydda sina barn mot allvarlig sjukdom? I oktober var över tusen barn i Sverige inlagda på sjukhus för vård av den här typen av luftvägsinfektion. Den börjar oftast som en vanlig förkylning och är i de allra flesta fall lindrig. Agnes Gavelin som precis fått sitt andra barn berättar om oron för att den lilla bebisen ska bli smittad, och familjen håller den tvååriga storasystern hemma från förskolan. Kan forskning ge föräldrar konkreta tips på vad de kan göra för att minska risken för att deras barn blir allvarligt sjuka? Och hur nära är vi ett vaccin mot RS-virus?Johan Hamrin, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, ger råd utifrån färsk forskning. Han håller inte med professor Agnes Wold om att det är ofarligt att gå på café med sitt barn. Enligt AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, kan vi kanske vänta oss en andra våg av smittspridning efter jul. Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi på Karolinska institutet, avslöjar hur nära vi kan vara ett framtida vaccin mot RS-virus.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt? Runt om i Europa ökar smittspridningen av covid-19, även i länder där vaccinationsgraden är hög. Olika typer av sätt att använda covidpass eller vaccinationsbevis används.  I Sverige väntas regeringen besluta om vaccinationsbevis när över hundra personer samlas inomhus. Alternativt kan arrangörerna bli tvungna att följa restriktioner om avstånd och hur många som får visats i lokalen beroende på yta. Det är vad Folkhälsomyndigheten i onsdags begärde att regeringen ska besluta.  Men vad finns det för forskning som visar att vaccinationsbevis är effektiva? Och hur gör vårt grannland Danmark? Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten förklarar bakgrunden till beslutet. Medverkar gör också Gunlög Rasmussen, smittskyddsläkare i Region Örebro och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland. Sveriges Radios korrespondent i Danmark Samuel Larsson berättar om hur danskarna valt att lösa den ökade smittspridningen.  Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att fortsätta begå brott. I Socialstyrelsens rekommendationer lyfts en metod fram. Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga 12-17 år ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO, berättar Jenny Jakobsson, utredare på Socialstyrelsen.TFCO ska hjälpa ungdomen på ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.   Programmet är en repris från 12 november ifjol.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa? Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan i öppen i hög grad under Coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. Att stängda skolor och distansundervisning under pandemin ledde till psykisk ohälsa hos gymnasieelever är något som Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, inte kan visa. Hennes rapport visar att gymnasieelever som fick distansundervisning inte fick en ökad allvarlig psykisk ohälsa. Men skolan spelar en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.Reporter: Maria Erikssonmaria.eriksson@sverigesradio.seProgramledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Ny forskning visar om det var anhöriga eller anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige. Och hur påverkades dödligheten av om det var ett privat eller kommunalt boende? Det är unika siffror som nu presenteras i Coronakommissionens andra delbetänkande, eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände på landets äldreboenden. Hur påverkades smittspridningen av antalet kontakter som anhöriga och personal hade utanför äldreboendena? Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson. Går det att i förhållande till smittspridningen i samhället se om det spelade någon roll om äldreboendena drevs i privat eller kommunal regi? Eller om hur många boende som fanns på boendena, eller hur hög personalomsättningen var. Docent i statskunskap Rasmus Broms berättar om sina nya forskningsrön. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i Coronakommissionens delbetänkande idag. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Ett av länderna i världen där coronapandemin nu är värst är Bulgarien i östra Europa. Samtidigt når covid-dödstalen i Ryssland rekordnivåer. I Sverige har de flesta restriktioner som införts på grund av coronapandemin tagits bort, i takt med att många vaccinerat sig. Samtidigt går utvecklingen åt rakt motsatt håll i andra länder i Europa, där dödstalen slår rekord och vaccintäckningen är låg. Butiksägaren Snezhanka i Sofia i Bulgarien är en av dem som inte ser någon anledning att vaccinera sig. Hon är inte ensam. Bara lite mer än 20 procent har  valt att vaccinera sig i landet. I Ryssland, Bulgarien men även på Balkan har vaccineringen blivit politiserad. Att det ryska vaccinet Sputnik V visat goda resultat tycks inte påverka befolkningens inställning, berättar Sveriges Radios Rysslands korrespondent Johanna Melen och forskningsledaren Carolina Vendil-Pallin på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Du hör också Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på saker som gör henne lycklig. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Men Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just poledance saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.Björn Gerdle, professor emeritus i smärt och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Ann-Margret Svensson fördes i ambulans till sjukhus, där hennes cancer upptäcktes. Sen i höstas är screening för tjock- och ändtarmscancer på gång att erbjudas i hela landet. Sist ut blir Halland. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Nästan två tusen femhundra personer dör årligen. Men förhoppningen är att fler fall ska upptäckas i tid. Detta eftersom en frivillig undersökning sen i höstas har erbjuds region för region.Alla över 60 erbjudsGotland och Stockholm var först ut. Sista regionen blir Halland hösten 2022. Det handlar om en screening för personer i åldrarna 60-74 år, att hemma göra ett enkelt avföringsprov och skicka in. Alla i åldersgrupperna räknas ha fått erbjudandet 2026. Vad som kan minska risken för tjocktarmscancerTarmcancerkirurg Birger Pålsson i Kronoberg håller i samordningen och är nöjd över att processen nu är i gång. Rolf Hultcrantz, professor i medicinsk gastroenterologi vid Karolinska institutet, berättar om undersökningen och vad man själv kan göra för att minska risken för att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Han berättar också om vad man bör undvika eller vad som är bra att äta för att minska risken att få tjock- och ändtarmscancer.Sändningen är en repris från 1 oktober 2021.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Utveckling av läkemedel mot covid-19 är i full gång. Lars fick konstgjorda antikroppar när han blev sjuk, vilka kan få en sådan behandling? Och hur nära är vi att kunna ta ett piller mot covid-19? Lars Skoglund är en av dem i Sverige som fått konstgjorda - monoklonala -  antikroppar mot covid-19, eftersom vaccinen inte fungerade på honom. Hans läkare Piotr Nowak, docent och infektionsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, berättar om vilka som kan vara aktuella för behandlingen med monoklonala antikroppar. Internationellt pågår också försök med ett tablett mot covid-19 som man kan ta i munnen. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, redogör för utmaningarna med ett sådant covid-piller. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts? Per Brolin, barnläkare vid Karlstads centralsjukhus och Svenska Barnläkarföreningens representant i covid-19-vaccinfrågor, svarar en orolig mamma om varför hon ska vaccinera sitt barn. Veronica Arthurson, enhetschef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket, förklarar vilka biverkningar vaccinen kan ge. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Just nu vaccineras tonåringar som går i gymnasiet mot covid-19 i Sverige. I våra nordiska grannländer vaccineras också högstadieelever. Borde Sverige gå samma väg? Statsepidemiolog Anders Tegnell svarar på tonårsföräldern Lisen Olanders frågor kring hur man kan tänka om ens barn redan har antikroppar mot covid-19 efter bekräftad sjukdom. Och vilka biverkningar har man sett hos tonåringar som tagit vaccin? Karl-Mikael Kälkner, säkerhetsexpert på Läkemedelsverket, berättar om en pågående utredningen om eventuell ny biverkan av covidvaccinen. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?  I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia”  tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas. Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener. Från grekerna  så spanar vi nu in i framtiden kring  hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. Programmet är en repris från 30 juni. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet.  Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna. Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt. Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Programmet är en repris från 23 juni.  Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee. Programmet sändes första gången 26 maj i år. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död. Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria. Programmet sändes första gången 29 april i år. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred  Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.  I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning. Medverkar i bokcirkeln gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström. Det här programmet sändes första gången 25 mars i år.    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn –då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på.Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddharta Mukherjee. Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet.När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin?Häng med i bokcirkeln. Vi tar oss tillsammans igenom den nästan 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018. Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen – en högst privat historia! Programmet sändes första gången 25 februari i år. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukdomen inte utvecklas lika snabbt som hittills. Det handlar om särskilt framtagna antikroppar som prövas i fas tre studier för att angripa Alzheimersjukdomen. Den svenska upptäckten utgår från det forskarna kallar "den arktiska mutationen". Där upptäckte forskarna att personer kunde bli väldigt allvarligt sjuka utan att man såg de plack som annars brukar förknippas med sjukdomen. Seniorprofessor Lars Lannfelt och grundaren av företaget Bioarctic menar att det kan vara förstadiet till placken, det han kallar protofibriller, som är viktigast att ta bort. Han tänker sig dem som moln som finns i hjärnan, och som han tro sig kunna dammsuga bort. Programmet är en repris från 15 april. Sedan programmet sändes i april har det första läkemedlet med antikroppar, Aducanumab från Biogen, i början av juni i år godkänts av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA eftersom det tycks kunna påverka själva sjukdomen. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar. Programmet är en repris från 5 maj 2021 Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? WEB I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia”  tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas. Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener. Från grekerna  så spanar vi nu in i framtiden kring  hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet.  Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna. Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt. Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha? Biståndsminister Per Olsson-Fridh förklarar hur Sverige agerar i förhållande till den globala pandemin, och menar att Sverige är världsledande i förhållande till befolkningen både i att sänka pengar och att skänka covid19vaccindoser för att bekämpa pandemin. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg berättar om den dramatiska utvecklingen med smittspridning som skett i flera afrikanska länder de senaste veckorna. Göran Collste, som är professor emeritus i tillämpade etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Statens medicin-etiska råd, SMER, berättar om de olika modeller som tagits fram för att hantera pandemin. Frederik Kristensen från CEPI,Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, som har till uppgift att ta fram vacciner för sjukdomar som läkemedelsbolagen tidigare inte har brytt sig om, och är medlem i COVAX, den organisation som fördelar vaccin till låg- och medelinkomstländer som inte har haft råda att köpa in covid-19vaccin på egen hand. Han berättar om dilemman och möjligheter i arbetet med vacciner till fattigare länder. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigsradio.se

Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin? Det är några av frågorna från lyssnare som tas upp i Vetenskapsradion Hälsas frågelådeprogram. Panelen består av Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsverket i Uppsala, Helena Hervius Askling, överläkare i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande för Svenska Infektionsläkarföreningens vaccingrupp, och Per Brolin, barnläkare vid Karlstads Centralsjukhus och representant för Barnläkarföreningen i covid19-vaccinfrågor. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter. Gravida som blir sjuka i covid19 tycks ha en ökad risk för att föda för tidigt, visar en ny svensk studie i tidskriften JAMA. Att bli född för tidigt kan utgöra en risk för barnet. Det skulle kunna tala för vaccinering av gravida. Men vad finns för forskning kring hur vaccinen kan påverka fostret?  Hur vägs olika risker och fördelar mot varandra? Idag rekommenderas vaccinering av gravida som är över 35 år eller med ett BMI över 30 och de som tillhör de andra riskgrupperna. Kanske kommer ännu flera gravida framöver att rekommenderas att ta sprutan mot covid19. Docent och överläkare Karin Petterson som är chef för förlossningskliniken på Karolinska universitets sjukhuset, Mikael Norman, barnläkare och professor i pediatrik och neonatolgi samt Ulla Wändel Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala svarar på gravida Hillevi Perssons frågor. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Sharon Jåmasharon.jama@sverigesradio.se

Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas. Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning.  Världshälsoorganisationen konstaterar att vaccintveksamhet är en av de tio viktigaste hälsofrågorna att arbeta med det närmast året. Men vad händer i hjärnan när en oro plötsligen kan uppstå? Och vad är det som gör att hur mycket pengar man tjänar verkar spela roll för vilka som vaccinerar sig? Och vad är viktigt om en person ska kunna ändra sig från att vara tveksam till vaccin men sen kunna tänka sig att ta vaccinet? Mats Fredriksson, professor i klinisk psykologi, Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, båda vid Uppsala universitet samt Anna Bergström, forskare i implementering ( ändrat arbetssätt) på Karolinska institutet samtalar om vad som är viktigt att tänka på för de som är oroliga inför vaccinering.

91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död. Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I mindre skala går det att ändra sitt sätt att leva efter att man fått sin vaccinspruta, men inte helt och hållet. Det menar flera experter som svarar på lyssnarfrågor i Vetenskapsradion Hälsa. Kan man vara ett litet gäng vaccinerade som återupptar sin tradition att fira Valborg tillsammans? Och vem kan resa till vem – när bara en är vaccinerad ? Hur bör man tänka kring resor i Europa - om vaccinkort i EU går igenom – blir det möjligt att resa som vanligt igen då? Två infektionsläkare och en läkare från Läkemedelsverket ger lyssnarna svar på deras frågor i Vetenskapsradion Hälsa. Elisabeth Bernspång som är läkare och utredare på Läkemedelsverket, Magnus Gisslen som är professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Akademien samt  Helena Hervius Askling som är överläkare i infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset och forskare i vaccin vid Karolinska institutet. Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigesradio.se

Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukdomen inte utvecklas lika snabbt som hittills. Det handlar om särskilt framtagna antikroppar som prövas i fas tre studier för att angripa Alzheimersjukdomen. Den svenska upptäckten utgår från det forskarna kallar "den arktiska mutationen". Där upptäckte forskarna att personer kunde bli väldigt allvarligt sjuka utan att man såg de plack som annars brukar förknippas med sjukdomen. Seniorprofessor Lars Lannfelt och grundaren av företaget Bioarctic menar att det kan vara förstadiet till placken, det han kallar protofibriller, som är viktigast att ta bort. Han tänker sig dem som moln som finns i hjärnan, och som han tro sig kunna dammsuga bort. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, och när det troligen hände. Men både internationella forskare och svenska forskare är besvikna på att bristande data gör att WHOrapporten inte kunnat kartlägga när viruset smittade människa, och inte heller avfärda teorier om eventuell spridning från ett säkerhetslabb. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och Magnus Evander professor i virologi vid Umeå universitet diskuterar bristerna, och veterinär Louise Berndtsson vid Statens veterinär medicinska anstalt, SVA, konstaterar att inte så mycket nytt har kommit fram kring vilket djur som viruset skulle kunna ha landat ifrån fladdermöss innan det tog sig in i människa. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad kan värsta eller bästa tänkbara utveckling av tredje vågen för pandemin i Sverige bli? Två experter diskuterar i Vetenskapsradion Hälsa. Den nya varianten av viruset Sars-Cov-2  som först hittades i Storbritannien och som nu är utbredd i Sverige tycks leda till ökad dödlighet. Men vad betyder vaccineringarna i sammanhanget? Och hur viktigt är det nya antivirala läkemedlet som kommer att börja testas i Sverige efter påsk? Ett medel som i en liten studie tycks ha god effekt på människor. På möss med mänsklig lungvävnad har läkemedlet även haft god effekt på helt nya typer av coronavirus.I programmet medverkar: Helena Hervius Askling, tidigare smittskyddsläkare numera vaccinolog vid Karolinska institutet, Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se  ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred  Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.  I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning. Medverkar gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström.   Programledare Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå? Rapporter och enkätstudier pekar åt samma håll: trenden sedan länge med ökande psykisk ohälsa bland unga förstärkas av coronapandemin. Många ungdomar upplever att de drabbas väldigt hårt i ett viktigt skede av livet, säger Annelie Sundler, professor i vårdvetenskap. Risken är uppenbar att klyftorna ökar mellan unga som det går bra för i skolan och hemma och för dem som redan före pandemin hade problem, enligt Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap. Men Disa Bergnehr, professor i pedagogik ser att förutsättningarna att parera ökad psykisk ohälsa är goda, och att en ljusnande framtid kan vara nära. I programmet medverkar också forskarna Sabina Kapetanovic och Katherine Twamley, och 19-åriga Tilde Lövqvist.  Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många. Det handlar om vilket vaccin som är bäst, hur man ska se på de olika doserna, risken för biverkningar, och mycket annat. I programmet svarar Elisabeth Bernspång, utredare på Läkemedelsverket och lungläkare, Elin Esbjörner Winters, docent vid Chalmers i Göteborg som framförallt forskar kring mRNA-vaccin, och Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet och som de senaste åren forskat kring hur olika vaccinteknologier påverkar immunförsvaret. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige. Det är antigentester som kallas snabbtester. I Frankrike används saliv för testning nu när sportlovsfirande elever kommer tillbaks till skolorna. Det verkar inte vara på gång i Sverige. Mycket handlar om en organisatorisk fråga: Vem tar ansvar för att snabbtesterna i så fall används korrekt? Biträdande statepidemiolog Karin Tegmark-Wisell, smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo i Sörmland och Sveriges radios korrespondent Marie Nilsson-Boij medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om snabbtester. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn –då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på.Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddharta Mukherjee. Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet.När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin?Häng med i bokcirkeln sista torsdagen varje månad ett halvår framåt. Då kan vi tillsammans ta oss igenom den 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018. Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen – en högst privat historia! Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vill du ta ett i dopp i en nyhuggen vak i en iskall vintersjö? Många testar på nu. Men det är ont om vetenskap kring hälsoeffekterna av att utsätta kroppen för den extrema stress som köldchocken innebär. Vinterbadare beskriver upplevelsen som fantastisk, magisk och oslagbar. Kallbad ger många en harmonisk omstart med kristallklara tankar, och det handlar om att utmana sig och att våga. Men vilka hälsoeffekter har det? Thérese Grane och Kerstin Schönborg badar året runt för att må bra, och i väntan på fler studier får vi lyssna in människors egna erfarenheter, menar Hans Hägglund, adjungerad professor vid Uppsala universitet. Och hjärtforskaren Katarina Stening Ehrenborg i Lund menar att kallbad går bra för hjärtfriska personer – men den som tvekar bör kolla med sin läkare. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Pandemin gör att många knä- och höftledsoperationer skjuts på framtiden. Men forskning visar att bästa sättet att förbereda sig för operation är att träna. Antalet personer som väntar på planerade operationer har ökat under coronapandemin. De flesta väntar på knä- och höftledsoperation, och de har ofta artros. I Vetenskapsradion Hälsa hör du två professorer, Leif Dahlberg i ortopedi och Ewa Roos i fysioterapi, som berättar vad artros beror på och hur träning kan minska smärtan och bättre förbereda inför operation. Birgitta Kling utanför Lindesberg i Västmanland har själv väntat på en höftledsoperation, men hittat på ett eget sätt att träna denna pandemivinter, nämligen att åka spark. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu kommer snabbtesterna som kan ge svar på om man är infekterad av covid-19. I Mölndal var man tidigt ute och där erbjuds nu all personal inom vård och omsorg ett test innan de börjar arbetspasset. Eftersom covid-19 kan smitta även när man inte har symptom, finns det risk att personal sprider smitta till boende utan att de själva anar att de bär på viruset. Det ville man hindra i Mölndal och gjorde sig därför tidigt redo att inför varje pass erbjuda personalen testet, som tas med en pinne i näsan. Svaret har man på en kvart. Ett antal personer har skickats hem med covid-19-diagnos, utan att alls känna sig sjuka, berättar Cornel Popa,  specialist i allmänmedicin och verksamhetschef  hos Distriktsläkarna i Mölndal.  Vi hör också Anna-Katrine Pesola, specialist i klinisk bakteriologi och virologi vid Skåne universitetssjukhus, där man testar både personal och patienter, och Anders Johansson, ordförande i  Svenska hygienläkareföreningen. Alla tre anser att snabbtesterna kan vara ett viktigt verktyg för att hindra smittspridningen. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla.Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

AstraZenecas coronavaccin är det som flest troligen kommer att erbjudas. Hör vad man vet om effektiviteten av vaccinet hos personer över 55 år och hur det kan hantera mutationer. Sverige har tecknat avtal om att köpa in flest doser av AstraZeneca – sex miljoner doser, och möjliga två ytterligare miljoner doser. Det handlar om ett adenovirusvektorvaccin och det skiljer sig i hur det levereras in i kroppen jämfört med tidigare godkända mRNA-vaccin. Här används ett ofarligt förkylningsvirus som budbärare, vektor, av själva vaccinritningen. AstraZenecas adenovirusvektorvaccin väntas bli godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, på fredag. Och Sveriges vaccinplanering bygger på att flest svenskar ska erbjudas det vaccinet. Även det näst största väntade leveransen med vaccin handlar om adenovirusvektor vaccin. Det är det nederländska Janssen Pharmaceuticas vaccin, där Sverige tecknat avtal för 4.5 miljoner doser, förutsatt att det godkänns senare i vår. Immunologen Anna-Lena Spetz vid Stockholms universitet och virologen Niklas Arnberg vid Umeå universitet reder ut begreppen kring vad AstraZenecas vaccin är. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom. Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling. Cancervården satsar till och med på att utveckla sin verksamhet. Detta genom att 60-åringar under 2021 planeras få ett testkit för screening mot tjock- och ändtarmscancer. Hör kirurgen Bärbel Jung, ordförande i nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer och verksamhetschef för kirurgi vid Linköpings universitetssjukhus, och onkolog Johan Ahlgren, chef för Regionalt cancercentrum i Mellansverige i ett samtal om cancervården under coronapandemin Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG. De som tidigare har haft en allergisk reaktion mot PEG bör därför tala med sin läkare före vaccinering, säger Caroline Nilsson, som är en av Sveriges främsta experter på kraftiga allergiska chocker, så kallad anafylaxi. Polyetylenglykol, PEG,finns i många produkter, allt från hudkrämer till schampo, och de flesta tål ämnet väl. PEG är en av de tre beståndsdelarna av mRNA-vaccinerna som nu finns i Sverige. Till största delen består vaccinen av själva ritningen, mRNA, som skapar en reaktion så att kroppen drar igång en produktion av antikroppar mot viruset. Men ritningen hålls samman av en fettbubbla, lipider. De i sin tur hålls samman av ett emulgeringsmedel PEG, polyethylenglykol. Ett fall på 100 000 har rapporters få en kraftig överreaktion av mRNA-vaccinen. Misstankar riktas i första hand mot PEG. Men även lipiderna och RNA  skulle kunna skapa för kraftigt immunsvar. Hör vaccinforskaren Ali Harandi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och Caroline Nilsson, läkare och allergolog vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. - Den mycket lilla risken för en allergisk reaktion av vaccinerna överväger riskerna mot att dö i covid-19, säger de båda experterna, eftersom det går effektivt ta hand om de allergiska situationerna, och de menar att det viktigaste är att personer vaccinerar sig för att få stopp på pandemin. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigesradio.se

Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd? I Storbritannien har en diskussion startat utifrån hur man ska hantera de olika typerna av vaccin. Kan man räkna med att två doser av vaccin får full effekt – eller behöver vi vänta på flockimmunitet? Och behöver den som har haft covid-19 vaccinera sig? Vaccinexperter från Karolinska institutet, Sahlgrenska sjukhuset och Läkemedelsverket ger svar i Vetenskapsradion Hälsa. I programmet hörs: Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet på avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid institutionen Biomedicin på Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Ulla Wändel-Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst handlar det om att kunna förstå sjukdomar bättre, men också att i vissa fall kunna behandla patienter. Hör om forskning i Lund där försöksmöss ger bättre kunskaper om blodcancern leukemi. Om hur patienter med de kroniska blodsjukdomarna thalassemi och sickelcellsjukdom kanske kan slippa blodtransfusioner - och istället bli botade. En av nobelpristagarna i kemi, Emmanuelle Charpentier, avslöjar även hur hon arbetar med genkniven CRISPR för att förstå pandemiviruset SARS-CoV-2 bättre. Övriga medverkande: Marcus Järås, universitetslektor i genetik vid Skåne universitetssjukhus, Christian Kjellander, överläkare vid St Görans sjukhus i Stockholm och nationell samordnare för kroniska blodsjukdomar som thalassemi och sickelcellsjukdomar. Programmet sändes första gången 3 december i 2020 Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Viruset Hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Årets nobelpristagare i medicin lyckades avslöja det. Hör den unika historien om hur viruset nu bekämpas. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallade blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt. Det okända viruset höll forskarna som bäst på att försöka kartlägga. Ett arbete som var svårt  och utmanande. Det ledde fram till årets nobelpris i fysiologi eller medicin för Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice. Hör också om det fortsatta unika arbetet med att helt bekämpa viruset hepatit C. Programmet sändes första gången på Nobeldagen 10 december 2020 Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigesradio.se

Den första januari måste alla regioner i Sverige ha ett system på plats för att rapportera in vaccinering mot covid-19. På så vis ska eventuella allvarliga biverkningar kunna följas. För första gången ska vuxenvacciner rapporteras in till det nationella vaccinationsregistret. Detta för att undvika situationen från pandemin 2009. Efter den pandemin var Läkemedelsverket tvunget att under flera år utreda den möjliga kopplingen mellan pandemrixsprutan och den väldigt ovanliga biverkan narkolepsi. Riksdagen beslutade i början av december att inte bara barnvaccinering utan också vaccinering mot covid-19 ska ingå i det nationella vaccinationsregistret. Men kommer regionerna att hinna med? Och vad kan det få för effekter om alla systemen inte är på plats? Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Viruset hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Men genom årets nobelpris i medicin har det gäckande viruset avslöjats. En upptäckt som räddat miljontals liv. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallad blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt och många som fick blodtransfusioner smittades med ett vid den tiden okänt virus. Viruset, hepatit C, kartlades senare av årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin: Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice. Kartläggningen ledde småningom fram till verksamma läkemedel mot viruset. Numera drabbar Hepatit C framför allt personer som använt droger och då delat sprutor med andra. Men den kan också överföras sexuellt. Nu hoppas Världshälsoorganisationen, WHO,  att sjukdomen ska vara utrotad till 2030. Medverkar gör seniorprofessor i infektionssjukdomar Ola Weiland, Åsa Lindholm som blivit botat från hepatit C och nobelpristagarna Charles Rice och Michael Houghton. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst handlar det om att kunna förstå sjukdomar bättre, men också att i vissa fall kunna behandla patienter. Hör om forskning i Lund där försöksmöss ger bättre kunskaper om blodcancern leukemi. Om hur patienter med de kroniska blodsjukdomarna thalassemi och sickelcellssjukdom kanske kan slippa blodtransfusioner - och istället bli botade. En av nobelpristagarna i kemi, Emmanuelle Charpentier, avslöjar även hur hon arbetar med genkniven CRISPR för att förstå pandemiviruset SARS-CoV-2 bättre. Övriga medverkande: Marcus Järås, universitetslektor i genetik vid Skåne universitetssjukhus, Christian Kjellander, överläkare vid St Görans sjukhus i Stockholm och nationell samordnare för kroniska blodsjukdomar som thalassemi och sickelcellssjukdomar. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson – samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången 8 oktober 2020 Reporter Ylva Carlqvist-Warnborg Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I Vetenskapsradion Hälsa idag presenterar vi den färska rapport som visar att inkomst och var man bor avgör vem som drabbas hårdast av covid-19. Det visar en fördjupad analys från Stockholmsområdet.  I våras var det mycket uppmärksamhet kring om man var född utomlands eller om man var trångbodd för att drabbas av covid19. Rapporten som kommer från Epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm visar nu att det snarare handlar om vilken inkomstnivå man har. Analysen är gjord utifrån vad som hände fram till 30 juni, men gästerna spekulerar också kring hur ekonomi och social status kan påverka covid19 i övriga Sverige. Hör professorerna i socialmedicin Anna Sarkadi och Urban Janlert  i samtal med en av rapportförfattarna Anton Lager, samt Marina Englund som arbetstränar på secondhandbutik i södra Stockholm. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Sharon Jåmasharon.jama@sverigesradio.se

De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie. Det handlar om vad som hände med de drygt 1 500 patienter som under pandemins två första månader lades in på intensivvårdsavdelningar, IVA,  i Sverige. Det som avgör risken att dö i covid19 på  IVA, i Sverige allra mest är ålder och kön. Men huvudförfattaren till studien, professor i intensivvård, Michelle Chew, tycker det är förvånande att man kunde se att de med kronisk lungsjukdom blev en sådan tydlig riskgrupp för de med underliggande sjukdomar.  Hon samtalar med professor i intensivvård, Jonas Åkesson vid Lunds universitet och professor i infektionsmedicin Håkan Hanberger, expert för Socialstyrelsens särskilda covid19 databas. Linda Blom, med typ 2 diabetes, och Victoria Älverstad, med en ovanlig lungsjukdom, finns också med i samtalet.

Morfin används i högutsträckning vid livets slut för covid19 patienter. Men det finns kritik hur väl patienter ses till och hur höga doserna är.  De vetenskapliga beläggen är svaga för hur vården ska ske av covidpatienter vid livets slut. Därför används erfarenheter från andra sjukdomar som cancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Molekylärmedicinaren Md Shahidul Islam är kritisk till hur det sker, medan lungmedicinaren Magnus Ekström menar att erfarenheter från andra sjukdomar är enda sättet att hantera situationen. Statschefläkaren Thomas Lindén vid Socialstyrelsen säger att det viktiga är att patienten får lindring mot andnöd men att doserna inte är högre än att patienten får vara vaken. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Flera forskare menar att målen för coronavaccinen är för lågt satta. Men Läkemedelsverket säger att det bara godkänner vaccin som har robusta resultat. Vad som är ett effektivt vaccin är inte så enkelt att avgöra som det kanske kan låta. Inom forskarvärlden har en diskussion startats där flera ifrågasätter de mål som satts för coronavaccinförsöken. Istället för att ha som främsta mål att minska allvarlig sjukdom, eller sjukhusinläggning eller död så är de främsta målen ofta att minska antalet som får labb-konstaterade covid19 och  minst två symptom. Men oavsett vilka mål läkemedelsbolagen har satt upp för sina vaccinstudier så kommer Läkemedelsverket tillsammans med Europeiska läkemedelsverket att titta på alla de olika målen och väga ihop ett resultat innan eventuellt godkännande av vaccin. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna. Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatienter med psykossjukdom. Under pandemin har de fortsatt träna utomhus. Tränarna Cecilia och Gustaf känner att bänkpress och hantlar gör att de mår bättre, och Gustaf tycker att han återfått beslutsförmågan. Programmet är en repris och sändes första gången 10 sep 2020 Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Stolthet, frustration och arbetsglädje. Alla känslor finns när pandemiforskningen beskrivs från några olika horisonter i forskarvärlden. Jakob Löndahl i Lund jobbar med att kartlägga virus i sjukhusmiljö. En kunskap som vården skrek efter i våras när det handlar om viruset SARS-CoV2. Han har förslag på vad som kunde ha gjorts för att resultaten skulle ha kunnat levereras snabbare. Tove Fall professor i molekylär epidemiologi efterlyser ett forum för utbyte av idéer mellan forskare och expertmyndigheter. På Vetenskapsrådet  är man nöjd med hur omställningen till pandemiforskning har fungerat i Sverige. 35 forskare med miljonbidrag från Vetenskapsrådet kunde ändra inriktning på sin forskning och satsa på covid-19. 23 fick nya bidrag från Vetenskapsrådet utifrån  specifika idéer som fötts kring pandemin. Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström tänker att regeringen borde ha en vetenskaplig rådgivare eller ett vetenskapligt råd för att fungera ännu bättre under en pandemi eller vid annan typ av kris. Hör forskningsminister Matilda Ernkrans kommentar i Vetenskapsradion Hälsa.

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson – samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Reporter Ylva Carlqvist-Wanrborg Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hos vissa finns en osäkerhet om alla har fått den bästa möjliga vården under coronapandemin. Hur har besluten om att ge eller begränsa vårdinsatser fattats - och hur har de tagits emot? Många anmälningar har kommit in till IVO, inspektionen för vård och omsorg, visar en genomgång som Ekot gjort. Anhöriga ifrågasätter om deras närstående verkligen har fått den bästa covid-19-vård som skulle varit lämplig för dem. Hur går besluten till kring vilka covid-19-patienter som får den mest avancerade vården? Går det att säga om alla i Sverige har fått bästa tänkbara vård under coronapandemin? Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.Widebeck@sverigesradio.se

Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson. Många längtar efter att få träffa sina anhöriga på äldreboenden. Men hur kan man göra det på ett säkert sätt? Yngve Gustafson, professor i äldresjukdomar, menar att det är olika beroende på vilken ålder man har. Han samtalar tillsammans med Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, och demenssjuksköterskan Carina Stenmark i Torsby, om hur man kan tänka när äldreboendena öppnar upp första oktober. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.Widebeck@sverigesradio.se

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström menar att det behövs ett batteri av olika vacciner för att bekämpa coronaviruset Sars-CoV-2. Just nu pågår en febril aktivitet för att ta fram vaccin för att minska effekterna av  den pågående coronapandemin. 35 olika försök pågår på människor. Det används en mängd olika metoder för att ta fram vaccin. Dels handlar det om helt nya metoder där vacciner produceras i kroppen och dels om gamla metoder där vacciner produceras i fabriker. De nya metoderna kommer troligen att ge mindre skydd för äldre. Men med de gamla metoderna så tar det längre tid att producera vaccin. Än så länge är det oklart hur mycket de kommer att kunna skydda mot att bli sjuk i  Covid19 och vilken typ av biverkningar som finns. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna. Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatienter med psykossjukdom. Under pandemin har de fortsatt träna utomhus. Tränarna Cecilia och Gustaf känner att bänkpress och hantlar gör att de mår bättre, och Gustaf tycker att han återfått beslutsförmågan. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Försvarsmakten har pekats ut som riskplats för lokala utbrott av coronapandemin i höst. Likaså familjen. Men hur kan de lokala utbrotten upptäckas och bekämpas? Smittspridningen är för tillfället låg i Sverige, men Folkhälsomyndigheten tror att hösten kan innebära lokala utbrott. En plats där trånga utrymmen gör att viruset kan spridas är hos Försvarsmakten. I Boden på I19 jobbar rekryter, personal och läkare för att minska riskerna. Allra största risken att smittas finns i familjen. Vad innebär det om en familjemedlem får covid19? Den erfarne smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo i Sörmland reder ut begreppen. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ventilation och städning är viktigt för att undvika smitta på jobbet. Olika situationer för personal inom städ, industri, butiker, apotek och kontor tas upp i Vetenskapsradion Hälsa. Vid löpande band kan leden glesas ut och skärmar sättas upp. På kontor bör bara en av fyra stolar besättas i öppna kontorslandskap. Kontrollera så att ventilationen är igång hela natten. Det är några av råden från  experter på Arbetsmiljöverket. Lokalvårdare är också viktiga för att kunna hålla viruset i schack både inom sjukvården samt på andra arbetsplatser. Medverkar gör lokalvårdarna Svjetlana Kevala, Fatima Kerboub och El Bachir Taufik vid Miab, samt Björne Olsson, Fredrik Haux och Elin Löfström-Engdahl vid Arbetsmiljöverket. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Både positiva och negativa effekter kan upplevas av distansarbete i hemmet. I Vetenskapsradion Hälsa får du tips både om den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. Aldrig tidigare har personal i så hög utsträckning uppmanats att jobba hemifrån. Vad kan du själv som hemarbetare tänka på, och hur kan du resonera med din arbetsgivare? Visste du att det du gör kallas för digitalt medierat distansarbete? Det är begreppet i forskarvärlden för hemarbete med hjälp av datorn. Referenser: Signe Poulsen et al "In times of change: How distance managers can ensure employees’ wellbeing and organizational performance" May 2017 Safety Science http://dx.doi.org/10.1016/j.ssci.2017.05.002 Jörgen Eklund et al "Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer" Kunskapssammanställning 2020:3, Myndigheten för arbetsmiljökunskap Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 14 mars 2019. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller. I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering. Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här. Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv. Programmet är en repris och sändes första gången den 6 februari i år. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor – även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programmet är en repris och sändes första gången den 13 februari 2020. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning? Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare.   Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Programmet är en repris och sändes första gången den 12 december 2018.

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford,  Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 2 december 2019, i programmet Vetandets värld. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige. Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma. Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där. Programmet är en repris och sändes första gången den 30 januari 2020. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften. Den skyddsutrustning vårdpersonal behöver för att möta patienter med covid-19 är olika för olika situationer. Oftast räknar vården med att det är droppsmitta som patienter och personal behöver skyddas mot. Men i en del behandlingssituationer finns en farhåga att viruset kan sväva i pyttesmå partiklar, aerosoler, och då spridas genom luften. Därför är rådet att ha mer skyddsutrustning till exempel när en patient läggs i respirator. Men hur är det egentligen med smittan i luften när patienter vårdas för covid-19? Några få, omdiskuterade, studier i ämnet finns. Och nu pågår arbete i Lund för att komma fram till större klarhet. Programmet är en repris från den 16 april 2020. Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vilken behandling går att ge till patienter med Covid19? Vad gör vården när det inte finns några godkända läkemedel mot Corona-pandemin? Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar om vad som händer för patienter när de kommer till sjukhuset. Personalen som fått nya arbetsuppgifter är operationssköterska Stina Nilsson operationsundersköterska, Nyköping. Hon berättar att Covid19 är en sjukdom ingen vill ha. Fortfarande är det mycket vi inte vet om sjukdomen Covid19 och vilka behandlingar som fungerar. Men ebolaläkemedel, malarialäkemedel och läkemedel mot reumatism har lyfts upp – kan de fungera mot Covid19? Eller blir det blodplasma från personer som tillfrisknat som kan leda till en behandling? I programmet hörs: Stina Nilsson, operationsundersköterska Nyköping, Erik Salaneck, infektionsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Filip Josephson, läkare och klinisk utredare på Läkemedelsverket Uppsala. Programmet är en repris från den 9 april 2020. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Samarbete kring läkemedel och utveckling av vaccin är några punkter som gör forskarna hoppfulla inför framtiden med coronaviruset. Elva forskare berättar om nyvunna kunskaper och vad de längtar efter för forskningsresultat. Infektionsläkare om hur de nu kan förebygga svåra problem med Covid19, och att de nu tycks ha hittat vissa läkemedel som faktiskt kan agera mot viruset. Vaccinforskare om glädjen över att ett vaccin verkar vara möjligt, samtidigt som stor noggrannhet krävs. Psykiatriker och psykologer om vilket stöd för vårdpersonal som behövs, och vad vi själva kan göra med sömn, dofter och vårt språkbruk. Hör framtidstro hos de elva forskarna och en enhetschef på IVA som sammanfattar forskarfronten våren 2020 när coronapandemin slog till mot Sverige och världen. Och när vi kanske blev för enögda och glömde bort alla andra sjukdomar som dödar inte tusentals som Covid19, utan miljontals. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Många har hoppats på att vårvärmen ska minska smittspridningen för coronapandemin. Men på vilket sätt kan den i så fall påverka? Nu börjar forskning komma som beskriver hur viruset SARS-CoV-2 fungerar vid olika temperaturer och luftfuktigheter. Vad går det att dra för slutsatser utifrån de studierna för den svenska våren och sommaren?  Finns det ett särskilt virusväder där smittan trivs som allra bäst? Eller är det hur människor beter sig vid olika väderlekar som påverkar hur virus kan spridas? Programmet är en repris från den 14 maj 2020 Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Din näsa tycks kunna vara ett effektivt vapen i kampen mot coronapandemin. Är du smittad kanske du tappar luktsinnet. Flera studier visar nu att luktbortfall tycks inträffa i samband med covid-19. Bland annat en svensk studie visar på ett samband med flera som fick sämre luktsinne samtidigt som antalet sjuka i covid-19 ökade i Stockholmsområdet. Vad det skulle kunna bero på, och vad som fortfarande fattas för att ett möjligt orsakssamband ska vara helt klarlagt berättar Johan Lundström, forskare i neurovetenskap och experimentell psykologi vid Karolinska institutet, och Jonathan Cedernaes, sömnforskare med inriktning på neurovetenskap från Uppsala universitet i Vetenskapsradion Hälsa med Annika Östman. Vill du veta mer? Här kan du ta del av nyheten. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Kan dagliga samtal med psykologer göra att vårdpersonal klarar coronakrisen? De som stod främst i frontlinjen ingår nu i ett speciellt forskningsprojekt. En strid ström av ambulanser med patienter från Järvafältet i Stockholm började köra till St Görans sjukhus i Stockholm i slutet på mars. Personalen upplevde det som en krigssituation med fyra gånger så hög beläggning som normalt. Psykologerna på sjukhusets smärtenhet var snabba med att erbjuda stöd till personalen. Nu ingår de i ett sällsynt forskningsprojekt där varje arbetslag dagligen får samtala med en psykolog för att reflektera över vad som inträffat och vad som utspelar sej på avdelningen. Forskarna fångar upp vad som händer hos personalen och hur gruppen kan skapa styrka för att klara av de hårda påfrestningarna. Vissa i personalgruppen har också utsetts till känselspröt eller det som kallas mentorer för att fånga upp stämningarna på arbetsplatsen. Under arbetets gång kommer också stödinsatserna att förändras allt efter personalens behov. Forskningsprojektet sattes igång på en vecka, där alla chefer som undersköterskor får stöd. Just nu känner många tomhet och trötthet, och en märklig situation uppstår när krigssituationen på arbetsplatsen konfronteras med soliga sommarleenden utanför sjukhusets dörrar. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Medverkande: Anna William-Olsson /intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus, Birgitta Olgren/enhetschef intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus, Rikard Wicksell/psykolog och forskningschef på smärtenheten vid St Görans sjukhus och forskare på Karolinska institutet, Anna Finnes/psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet, Aleksandra Sjöström-Bujacz/ psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.

Vaccin tas fram mot coronaviruset i rekordfart med en ny metod. Men kommer vaccinet att ge tillräckligt skydd? Redan i mars vaccinerades en första person i USA mot Covid-19. Vaccinet är ett så kallat RNA-vaccin, framtaget med en helt ny, billig och snabb experimentell metod. Men det är oklart om metoden ger tillräckligt med skydd. De mer traditionella metoderna väntas ge kraftfull effekt men tar längre tid att producera. Och frågan är hur det ser ut med biverkningar? Ett problem i vaccinforskningen är att det tycks vara ont om försöksdjur som överhuvudtaget kan bli smittade av coronaviruset. Det gör det svårare att testa vaccinets säkerhet. Efter att det här programmet sändes första gången den 26 mars i år testas nu över 100 olika vaccinkandidater på labb runt om i världen. Minst åtta kliniska försöka på personer har också startats. Men dilemmana för vaccinforskningen kvarstår: Hur kan ett vaccin skapas som ger ett bra skydd mot Covid19?Programmet är en repris från 26 mars i år.

Coronaepidemin gör många oroliga, andra arga, och gör att en del inte alls vill ta till sig fakta. Vi pratar med Ingela "Ia" Capin som sitter i hemmakarantän strax utanför Venedig om hur coronaepidemin för henne snabbt gick från att vara ett abstrakt hot till något som kom nära när människor hon kände drabbades. Vi hör också psykiatrikern Danuta Wassermann om våra olika reaktioner på den oro som coronautbrottet föder. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Många har hoppats på att vårvärmen ska minska smittspridningen för coronapandemin. Men på vilket sätt kan den i så fall påverka? Nu börjar forskning komma som beskriver hur viruset SARS-CoV-2 fungerar vid olika temperaturer och luftfuktigheter. Vad går det att dra för slutsatser utifrån de studierna för den svenska våren och sommaren?  Finns det ett särskilt virusväder där smittan trivs som allra bäst? Eller är det hur människor beter sig vid olika väderlekar som påverkar hur virus kan spridas? Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Stora förhoppningar har funnits om att ett läkemedel som testats mot covid19 ska ge god effekt. Men vad krävs för att patienter i EU ska kunna behandlas med nya läkemedel? Mycket forskning handlar nu om att testa redan existerande läkemedel för att se om de skulle kunna fungera mot den nya sjukdomen covid19. Men hur starka belägg finns det för att medlen fungerar och vad måste till för att studier kring läkemedlen verkligen ska kunna ge relevanta svar? Och dessutom vara säkra för patienterna? Ett av läkemedlen som har lyfts fram är remdesivir, som ursprungligen togs fram kampen mot ebola. Det fungerade inte mot den sjukdomen, men har nu plötsligen godkänts som behandling mot covid19 i USA. Hur starka belägg finns eller kommer att finnas för att läkemedlet verkligen är effektivt? Vi hör också om vilka andra behandlingar som nu undersöks av forskarna. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vissa patienter med svår Covid19 uppträder förvirrat på ett ovanligt sätt. En läkare berättar för oss att de ibland kan uppfattas som zombier. Vad skulle förvirringen kunna bero på? Vid kraftiga infektioner med hög feber kan en person bli förvirrad. Efter respiratorvård är också förvirring vanligt. Men läkare vittnar nu om att vissa patienter med svår covid-19 uppträder förvirrat på ett ovanligt sätt. Hos anhöriga och personal kan en del patienter beskrivas som att de inte fungerar normalt, att de har tappat sitt logiska tänkande och att de upplevs som zombier. Vad skulle det här kunna bero på? Är det infektionen som skapar en inflammation i hjärnan, eller viruset SARS-CoV-2 som påverkar hjärnan eller är det pyttesmå blodproppar som knappt syns som ställer till med problemen? Vi resonerar om möjliga tänkbara förklaringar, och vilken forskning som behövs för att förklara fenomenet. Både förvirring och svaghet efter vård i respirator kräver också en annan typ av eftervård. Socialstyrelsen räknar med att sjukhus, vårdcentraler och kommuner och måste förändra eftervården på liknande sätt som intensivvården har förändrats för att ta hand om covid-19 patienter. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Färre söker vård för hjärtbesvär nu när coronapandemin pågår. När är det viktigt att faktiskt ringa ambulans? Att färre söker vård för hjärtbesvär nu betyder inte att färre är sjuka, utan att man undviker att komma till sjukhus. Samtidigt skjuts behandlingar upp av vissa allvarliga hjärtsjukdomar. Vilka blir pandemins effekter på den akuta hjärtvården? Siffror från registret Swedeheart visar att det framför allt är de äldre som tycks undvika att söka vård för hjärtbesvär. Men det kan straffa sig i längden, och vården har resurser att ta emot dem, menar Stefan James , hjärtläkare och kardiologiprofessor vid Uppsala Universitet. Sverige har under mer än 30 år haft en oerhört positiv trend med att minska antalet som dör pga hjärtinfarkt. Det har farmför allt handlat om ändrad livsstil, enligt Annika Rosengren, medicinprofessor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften. Den skyddsutrustning vårdpersonal behöver för att möta patienter med covid-19 är olika för olika situationer. Oftast räknar vården med att det är droppsmitta som patienter och personal behöver skyddas mot. Men i en del behandlingssituationer finns en farhåga att viruset kan sväva i pyttesmå partiklar, aerosoler, och då spridas genom luften. Därför är rådet att ha mer skyddsutrustning till exempel när en patient läggs i respirator. Men hur är det egentligen med smittan i luften när patienter vårdas för covid-19? Några få, omdiskuterade, studier i ämnet finns. Och nu pågår arbete i Lund för att komma fram till större klarhet. Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vilken behandling går att ge till patienter med Covid19? Vad gör vården när det inte finns några godkända läkemedel mot Corona-pandemin? Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar om vad som händer för patienter när de kommer till sjukhuset. Personalen som fått nya arbetsuppgifter är operationssköterska Stina Nilsson operationsundersköterska, Nyköping. Hon berättar att Covid19 är en sjukdom ingen vill ha. Fortfarande är det mycket vi inte vet om sjukdomen Covid19 och vilka behandlingar som fungerar. Men ebolaläkemedel, malarialäkemedel och läkemedel mot reumatism har lyfts upp – kan de fungera mot Covid19? Eller blir det blodplasma från personer som tillfrisknat som kan leda till en behandling? I programmet hörs: Stina Nilsson, operationsundersköterska Nyköping, Erik Salaneck, infektionsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Filip Josephson, läkare och kliniskutredare på Läkemedelsverket Uppsala, ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset. Jan Albert är professor i smittskydd med inriktning på virus vid Karolinska Institutet. Vi reder ut några grundfrågor kring coronaviruset med honom och får de bästa tipsen på hur var och en enkelt kan bidra till att bromsa smittans framfart. ProgramledareAnnika Östman ProducentCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vaccin tas fram mot coronaviruset i rekordfart med en ny metod. Men kommer vaccinet att ge tillräckligt skydd? Redan har en första person i USA vaccinerats mot Covid-19. Vaccinet är ett så kallat RNA-vaccin, framtaget med en helt ny, billig och snabb experimentell metod. Men det är oklart om metoden ger tillräckligt med skydd. De mer traditionella metoderna väntas ge kraftfull effekt men tar längre tid att producera. Och frågan är hur det ser ut med biverkningar? Ett problem i vaccinforskningen är att det tycks vara ont om försöksdjur som överhuvudtaget kan bli smittade av  coronaviruset. Det gör det svårare att testa vaccinets säkerhet.  Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset. Jan Albert är professor i smittskydd med inriktning på virus vid Karolinska Institutet. Vi reder ut några grundfrågor kring coronaviruset med honom och får de bästa tipsen på hur var och en enkelt kan bidra till att bromsa smittans framfart. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Varje år dör fyra miljoner människor i förtid på grund av sjukdomar orsakade av fetma. Vad kan vi göra för att hejda den utvecklingen? Johan Bergendorff summerar. Johan Bergendorff har varit Sveriges Radios globala hälsokorrespondent i fem år fram till senaste årsskiftet. En av de allra viktigaste hälsofrågor han bevakat är den om den ökande övervikten och fetman, som orsakar många människors död i förtid. Nu i vår har Johan Bergendorff i en serie program i Vetenskapsradion hälsa fokuserat på just fetman och övervikten som gör oss sjuka - och på vad som fungerar för att minska det problemet. Idag summerar han forskning och intryck från sina år av programarbete och reportageresor. Johan Bergendorff Programledare och producent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Den finska staden Seinäjoki har haft en särskild metod att minska barnfetman - och påstått sig ha halverat övervikten. Flera länder i världen har följt efter. Men siffrorna håller inte. Seinäjoki i Finland blev världsberömt för fem år sedan när WHO lyfte fram att staden halverat andelen barn med övervikt och fetma. Men Vetenskapsradions och finska YLEs granskning visar att statistiken är missvisande. I själva verket har barnövervikten inte minskat i Seinäjoki nämnvärt och metoden som kopierats av flera länder ifrågasätts nu. Att den påstådda minskningen av barnens övervikt inte har funnits där har ansvariga i Seinäjoki vetat om i flera år, visar Vetenskapsradion Hälsa i samarbete med YLE. Men det har man inte kommunicerat till media och allmänhet. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Så fungerar "Mer och Mindre"-programmets föräldrakurser med världsrekord i viktminskning för barn med fetma. Dessutom om varför inte mer motion gör att överflödskilon rasar. Peter och Anna (fingerade namn) fick höra av barnavårdscentralen att dottern Emma var överviktig i treårsåldern. De erbjöds att gå föräldrakursen Mer och Mindre som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet. De fick mängder av tips från andra föräldrar och kursledarna som gjort att viktökningen stoppats och deras dotter idag älskar att sporta. Paulina Nowicka som är professor i kostvetenskap vid Uppsala Universitet berättar att en ny studie dragits igång i Stockholm och på Mallorca och Rumänien för att undersöka effekten av en kurs för föräldrar till överviktiga barn redan i tvåårsåldern kompletterat med en stödjande app som heter Ministop. Resultat väntas 2022 och kan bli EU-standard. Erik Hemmingsson som är överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm svarar på frågan om motion och fetma. Det krävs ändrad kost för att gå ned i vikt för de allra flesta, endast mer motion räcker ej, men däremot kan motion förebygga övervikt – och de som redan har fetma kan motverka de flesta följdsjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom, diabetes mm om det rör sig dagligen så att de blir svettiga, även med vardagsmotion. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sömnbrist kan leda till övervikt i längden och vid fetma ökar risken för andningsuppehåll som stör sömnen. Men enligt forskare finns det knep för att sova gott om natten och motverka extra kilon. Roland Hultin i Jönköping vägde över 130 kg och hade 70 andningsuppehåll i timmen när han sov. Varje morgon vaknade han dödstrött och tvingades sova middag på jobbet för att orka. Till slut fick han andningshjälp om natten och en magsäcksoperation har halverat hans vikt. I Japan erbjuder många företag, tex GMO Internet sina anställda ett tupplursrum. Ken'ichi Nukai och Keiko Nakamura brukar sova en kvart på lunchen och tycker det minskar stress. GMO Internets talesperson Sae Takahashi säger att man inte samlat in statistik hur tupplursrummet påverkat de anställdas hälsa men att särskilt småbarnsföräldrar uttryckt stor tacksamhet. Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala Universitet tycker svenska företag också borde testa tupplursrum. Han och doktoranden Lieve van Egmond har visat i många försök hur sömn och fetma hänger ihop. Att sömnbrist får hungerhormon att gå upp och mättnadshormon att minska bla. Joanna Uddén-Hemmingsson är överläkare och ansvarig för överviktsenheten Obesitascentrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Hon tycker att arbetsgivare borde ta större ansvar för stressande krav utanför arbetstid på sina anställda som stör deras sömn när de kollar mail i jobbmobilen på natten vilket leder till sömnbrist och övervikt för många efter ett tag. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor – även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller. I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering. Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här. Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige. Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma. Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där. Programledare: Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se