Starka berättelser om musik. Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg
Per Nørgårds universum
Nordens kanske största nu levande tonsättare har kuf-förklarats för sin oändlighetsserie, men också skrivit musik till en Oscarsbelönad film och fått Danmarks hundar att yla vid tv-apparaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av personer som står Per Nørgård nära tecknas en bild av tonsättaren.Vi djupdyker i hans kompositioner, idéer och liv – från små händelser till stora. Från uppväxten i Köpenhamn och somrarna på Langeland till oändlighetsserien och tredje symfonin som är med i Danmarks kulturkanon. Och så mötet med den schweiziske konstnären Adolf Wölffli som ställde Pers värld på ända.Medverkande: Ivan Hansen, skribent och Nørgårds assistent, Marie Lalander, regissör och livskamrat, Gunnar Eriksson, körledare och vän, Jeppe Nørgaard, son.En P2 dokumentär från 2024 av Katarina A Karlsson.
20.1.2024 • 57 Protokoll, 1 Sekunde
Stefan Nilsson – ett vemod i dur
Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Nilsson var en av Sveriges mest produktiva filmmusikkompositörer. På meritlistan står ett 70-tal film- och tv-produktioner med namn som Ingmar Bergman, Bille August, Hasse Alfredsson och Kay Pollack. Han var också en skicklig pianist som rörde sig lika lätt och naturligt mellan jazz, klassiskt, pop och rock. I ett och ett halvt år låg hans låt Gabriellas sång på Svensktoppen. Men själv höll han sig helst i bakgrunden.I denna dokumentär får vi följa Stefans musikaliska väg genom livet, från hans första trevande toner på sin pappas piano, till musikscener över hela landet. Det är en sprudlande och nyfiken väg som plötsligt tog slut i maj av 2023 på grund av sjukdomen ALS.I programmet medverkar Tommy Körberg, Py Bäckman, Helen Sjöholm, Bille August, Örjan Fahlström, Lotta Hasselquist Nilsson och Stefans döttrar Martina och Josefina.En dokumentär från 2023 av Nicola Maniette.
23.12.2023 • 57 Protokoll
Ethel Smyth – den ofrivilliga kvinnorättskämpen
Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.
25.11.2023 • 57 Protokoll
Berättelsen om storspelmannen Lapp-Nils
Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Intet namn intager en så dominerande plats i spelmanskretsar i Jämtland som Lapp-Nils, och ingen har i så hög grad som han satt sin prägel på jämtländsk folkmusik.” Så skrev folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1927. Och så är det fortfarande. Låtarna efter Lapp-Nils spelas, myterna lever och nya låtar i ”Lapp-Nils-stil” komponeras.En av hans låtar har också nått långt utanför folkmusikkretsarna: Den trallade Lapp-Nils-polska som Jan Johansson och hans medmusikanter improviserade till och som därefter fått den ena efterföljaren efter den andra.I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik.Medverkande:Kjell-Erik Eriksson, fiolspelmanEwa Ljungdahl, sockenlappskunnig arkeologLeif Stinnerbom, fiolspelman och teaterchefLeif Ottosson, dragspelmanAnna-Karin Eng, fiolspelmanAlexa Gödde och Tua Wennerbrandt på Birka folkhögskolas folkmusiklinjeMalin Hülphers, chef för Estrad NorrUppläsare: Marcus Frånberg och Hans NybergEn dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten. Ljuddesign och slutmix: Anders Olsén.
28.10.2023 • 57 Protokoll
Radiojazzgruppen – tillbaka till framtiden
Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik. Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid. En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.
1.9.2023 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Lyssna på P2 Musikhistoria!
För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.
24.5.2023 • 48 Sekunden
Ulf Peder Olrog – tjo och tjim och något annat
I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:Ulf Peder OlrogSven G Svensson, vänMargareta Kjellberg, vissångare och kollegaGeorg Eliasson, förläggare och radiomanBo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.
20.4.2023 • 57 Protokoll
Gals and Pals – vårt öde att doa
Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa” fick svensk text av Beppe Wolgers fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.
6.4.2023 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
I familjen Öst föds man och dör på turné
I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”.Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande.I den här dokumentären får du möta:Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.Anna Öst, folk- och popsångerska och Jon-Eriks dotter.Inger Öst och hennes syskon i Family Four, Annas barn.Simon och Mauno Öst, Calles söner.Thore Härdelin, Jon-Eriks spelmanskollega.En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.
23.3.2023 • 57 Protokoll
Ungerns oliktänkande möts i Judit Rajks salong
I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet – och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag – nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 – ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien.Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.– Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.
16.2.2023 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
När den finska tangon kom till Göteborg
Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg. En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.
9.2.2023 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Skaramissalet – Sveriges äldsta bok
Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.
26.1.2023 • 57 Protokoll
Minnen av Rachmaninovs andra pianokonsert
Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer. För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En dokumentär från 2023 av Anton Karis.
14.1.2023 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Sven-Bertil Taube – den siste estradören
I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från våren 2021.
31.12.2022 • 57 Protokoll
Körrebellen Gunnar Eriksson
Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.
9.12.2022 • 57 Protokoll, 24 Sekunden
Den föränderliga kvinnorösten
Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet – och att det påverkat hennes röst. Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet – till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg.Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon.Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.
24.11.2022 • 57 Protokoll
Det högre ståndet – kvinnor i mansroller
I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig. – Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej? En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.
11.11.2022 • 57 Protokoll
Är det bara jag som är rädd?
Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla. ”Är det ingen annan än jag som är livrädd?” frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget. I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. "Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)
5.11.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Ulla Winblads ilska
Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström. Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
27.10.2022 • 57 Protokoll
Ralph Vaughan Williams – ett musikliv fullt av kontraster
Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig. I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken – som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.Vem var egentligen denne man, full av motsättningar och kontraster?I programmet medverkar dirigenterna Martyn Brabbins och John Storgårds, författaren och radioprogramledaren Andrew Green. Vi besöker Ralph Vaughan Williams barndomshem i grevskapet Surrey och köar med ståplatspubliken in till Royal Albert Hall.En dokumentär från 2022 av Albert Ehrnrooth.
12.10.2022 • 57 Protokoll
Brasilianska gitarrgudar
Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad. Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.
7.10.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Björn Isfält – Sveriges främsta filmkompositör
Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare. Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier – och hans musik har stannat kvar.Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.Ändå är han okänd som person.Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer – kan man finna spår av honom i dagens filmer?I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.
29.9.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Klangen förvandlar fasornas fabrik
I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister. Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker – men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik – som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: ”We really have to change the energy in this place – and I think we did”.En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.
16.9.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Bakom kulisserna med dirigenten Christian Karlsen
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
20.8.2022 • 56 Protokoll, 43 Sekunden
Bakom kulisserna med dirigenten Christian Karlsen
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
19.8.2022 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Loa Falkman: “Allt jag rör blir succé“
Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Det är jag, Loa Falkman,en ädel och stark man,och allt som jag rör blir succé!“Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.– Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar:Loa FalkmanPer Falkman, hans brorSolveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
11.6.2022 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Loa Falkman: “Allt jag rör blir succé“
Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? “Det är jag, Loa Falkman,en ädel och stark man,och allt som jag rör blir succé!“Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.– Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar:Loa FalkmanPer Falkman, hans brorSolveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
10.6.2022 • 57 Protokoll
Povel Ramel – sju decennier av komik och musik
Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
28.5.2022 • 57 Protokoll
Povel Ramel – sju decennier av komik och musik
Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
28.5.2022 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Hugo Alfvén, kärleken och sveken
Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.
7.5.2022 • 56 Protokoll, 48 Sekunden
Hugo Alfvén, kärleken och sveken
Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken. Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.
6.5.2022 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad
Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken – och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns “lill-piga” Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by, i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, “Hugo Alfvén, kärleken och sveken”, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin.
30.4.2022 • 56 Protokoll, 48 Sekunden
Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad
Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest. I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken – och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns “lill-piga” Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by, i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, “Hugo Alfvén, kärleken och sveken”, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin. Sänds lördag 7 maj.
29.4.2022 • 56 Protokoll, 56 Sekunden
Musik som livsgnista på äldre dar
Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med ”öppen scen”, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.De medverkande är:Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström – hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken.Stina Stensland – hobbysångerska på Gröna dalen.Ulrika Kron och Lis Jacobsson – musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad.Solveig Faringer – sångerska.Peter af Petersens – hängiven musiklyssnare och anhörig.Sten Fläder – hobbymusiker/gitarrist och anhörig.Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.
2.4.2022 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Musik som livsgnista på äldre dar
Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar. Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med ”öppen scen”, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.De medverkande är:Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström – hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken.Stina Stensland – hobbysångerska på Gröna dalen.Ulrika Kron och Lis Jacobsson – musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad.Solveig Faringer – sångerska.Peter af Petersens – hängiven musiklyssnare och anhörig.Sten Fläder – hobbymusiker/gitarrist och anhörig.Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.
1.4.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
P2 Dokumentär Musik som livsgnista på äldre dar 2022-03-26 kl. 12.03
Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
26.3.2022 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
När bomberna faller – om musikerna i krigets Ukraina
Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hört i programmet:Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.
19.3.2022 • 56 Protokoll, 48 Sekunden
När bomberna faller – om musikerna i krigets Ukraina
Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen. – Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hört i programmet:Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.
18.3.2022 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Förklädd gud – ej för de starka men för de svaga
Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt? Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
12.3.2022 • 56 Protokoll, 49 Sekunden
Demondirigenten Gergiev – utkastad från Väst
Han har kallats Putins vän och samtidigt anlitats flitigt av världens största konserthus och orkestrar. Men när Valerij Gergiev vägrar ta avstånd från Rysslands invasion i Ukraina tar det stopp. Nu vill ingen ha honom längre. I årtionden har Valerij Gergiev varit en av världens mest eftertraktade dirigenter. Med utgångspunkt i Sankt Petersburg och chefsdirigentskapet vid Marinskijteatern har han byggt upp sitt musikimperium och erövrat världens scener. Alla stora orkestrar och konserthus i Väst har velat ha honom – Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Münchenfilharmonikerna, Wienfilharmonikerna och inte minst Sveriges Radio.Men efter Rysslands invasion av Ukraina kan ingen längre se förbi det stöd Valerij Gergiev öppet visat för Vladimir Putin. Samarbetena med konserthus i Väst sägs upp ett efter ett när Gergiev uppmanas att ta avstånd från Putins agerande men förblir tyst.På bara några dagar i månadsskiftet februari-mars 2022 har Valerij Gergiev gått från hett eftertraktad till ute i kylan.I programmet medverkar Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik vid Sveriges Radio, klarinettisten Dag Henriksson, som spelat under Gergievs ledning i Sveriges Radios symfoniorkester, samt Markus Thiel, journalist vid den sydtyska tidningen Münchner Merkur.En specialdokumentär från 2022 av Jack Lantz.Ansvarig utgivare: Ella Petersson
11.3.2022 • 30 Protokoll, 26 Sekunden
Förklädd gud – ej för de starka men för de svaga
Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940. Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt? Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
11.3.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Jakten på Bo Hanssons legendariska orgel
Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos ”Sagan om ringen” blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats ”en tidig klassiker i rymdrockgenren” och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur ”Sagan om ringen” blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.
26.2.2022 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Jakten på Bo Hanssons legendariska orgel
Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför? I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos ”Sagan om ringen” blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats ”en tidig klassiker i rymdrockgenren” och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur ”Sagan om ringen” blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.
25.2.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Vad hände med Bångbro-Stina?
Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan. En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.
12.2.2022 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Vad hände med Bångbro-Stina?
Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan. En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.
11.2.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Montserrat Caballé – århundradets genombrott
Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
29.1.2022 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Montserrat Caballé – århundradets genombrott
Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad. Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
28.1.2022 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden
Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor. Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
15.1.2022 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden
Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
15.1.2022 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Bernstein: Jag älskar två saker, musik och människor
Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland. Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld. Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn. En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
25.12.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Bernstein: Jag älskar två saker, musik och människor
Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker. För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland. Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld. Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn. En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
24.12.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visgiganten Evert Taube del 1
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. - Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mera ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ..."
Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven "på den glittrande blåa ocean".
Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor. Programmet är en repris från den 16 juni 2018.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
23.12.2021 • 57 Protokoll
Deux Filles – elektrogudinnorna som försvann
När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson.
18.12.2021 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Deux Filles – elektrogudinnorna som försvann
När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu. 1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson.
17.12.2021 • 57 Protokoll
Minnen av Bachs cellosviter
Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
11.12.2021 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Minnen av Bachs cellosviter
Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd. Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
10.12.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
700 dagar med corona – hur pandemin påverkade musiklivet
För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström.
27.11.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
700 dagar med corona – hur pandemin påverkade musiklivet
För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv. Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström.
26.11.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
20.11.2021 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
19.11.2021 • 57 Protokoll, 26 Sekunden
Dagen Dan Andersson dog
Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm.Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj.Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att Dan Andersson även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker.En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
13.11.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Carmen – fjäril, femme fatale eller djävulen själv?
Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen. Georges Bizets Carmen är en av tidernas mest spelade operor. Och kanske en av de mest kontroversiella. Vad har den betytt i olika länder och på olika scener genom tiderna? I programmet medverkar operasångerskan Miriam Treichel, som gjort flera Carmen-uppsättningar, och före detta operachefen Stefan Johansson, vars första kontakt med Carmen gjorde ett outplånligt intryck på honom som tioåring.En dokumentär från 2021 av Helen Ardelius.
5.11.2021 • 57 Protokoll, 2 Sekunden
Fläskkvartetten – en kärlekshistoria
Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningenpå Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har – framgångar, kärlek, svek och uppbrott. En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och: ”Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris”, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001.”Daily Live”, SVT, 1987.”Blå Ögon”, SVT, 2014.
23.10.2021 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Fläskkvartetten – en kärlekshistoria
Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige. Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningenpå Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har – framgångar, kärlek, svek och uppbrott. En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och: ”Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris”, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001.”Daily Live”, SVT, 1987.”Blå Ögon”, SVT, 2014.
22.10.2021 • 57 Protokoll
Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken
Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld.
– Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv.
Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset.
Att sedan komma tillbaka var svårt.
– Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning.
I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén.
En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
16.10.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Musiken du inte väljer själv
Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken.
Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss.
I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands.
En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
9.10.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Musiken du inte väljer själv
Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet. Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken.
Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss.
I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands.
En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
8.10.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Wilhelm Stenhammar: ”Jag längtar in i mig själv”
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag.
Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom.
Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius.
I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg.
En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom. Sändes första gången i mars 2021.
2.10.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Elza Soares – sambadrottningen från planeten hunger
Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar. År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn.
Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd.
Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. ”Samma planet som ni, planeten hunger”, svarar Elza.
En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
Producent: Antonio de la Cruz
24.9.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Sanningen bakom ”Kvartett vid tidens ände”
Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja.
Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte.
I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet?
I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius.
En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
18.9.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Luciano Pavarotti – bagarsonen som blev en världstenor
Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta.
I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson. Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York.
P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet.
En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
11.9.2021 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Luciano Pavarotti – bagarsonen som blev en världstenor
Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta.
I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson. Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York.
P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet.
En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
10.9.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Maria Callas – divan med brustet hjärta
Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst.
Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande.
Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar.
Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig.
I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo.
En dokumentär från 2021 av Moa Larsson.
Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
4.9.2021 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Maria Callas – divan med brustet hjärta
Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst.
Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande.
Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar.
Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig.
I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo.
En dokumentär från 2021 av Moa Larsson.
Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
3.9.2021 • 57 Protokoll
Fenomenet de tre tenorerna
José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna.
I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler.
Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker.
I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna.
En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
28.8.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Fenomenet de tre tenorerna
José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna.
I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler.
Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker.
I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna.
En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
27.8.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
P2 Dokumentär 2021-08-21 kl. 12.03
Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
21.8.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Kulning och vallsång – en kvinnlig urkraft
Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare.
Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv.
I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga.
Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal.
En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg.
Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget LjudbangProducent P2: Antonio de la Cruz
19.6.2021 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Kulning och vallsång – en kvinnlig urkraft
Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag. På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare.
Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv.
I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga.
Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal.
En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg.
Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget LjudbangProducent P2: Antonio de la Cruz
18.6.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Glenn Gould – död men märkligt levande
Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna.
Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller.
Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda.
Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom.
En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier
5.6.2021 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Glenn Gould – död men märkligt levande
Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna.
Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller.
Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda.
Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom.
En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier
4.6.2021 • 57 Protokoll
Svante Thuresson – hipp och folkkär
Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York.
Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors.
Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera.
I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019.
Producent P2: Antonio de la Cruz
29.5.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Svante Thuresson – hipp och folkkär
Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York.
Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors.
Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera.
I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019.
Producent P2: Antonio de la Cruz
27.5.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Ett besök i Philip Glass-riket
Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
22.5.2021 • 56 Protokoll, 50 Sekunden
Ett besök i Philip Glass-riket
Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
21.5.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Sven-Bertil Taube – den siste estradören
I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
8.5.2021 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Sven-Bertil Taube – den siste estradören
I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
7.5.2021 • 57 Protokoll
Jazz på svenska – Jan Johanssons odödliga succé
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier
24.4.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Maria Callas – divan med brustet hjärta
Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst.
Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande.
Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar.
Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig.
I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo.
En dokumentär från 2021 av Moa Larsson.
Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
9.4.2021 • 57 Protokoll
Historien om världsorkestern i Flen
I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till ”Årets sörmlänning”, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands.
Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar.
Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa. I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen.
En dokumentär från 2021 av Malin Marcko.
Producent: Antonio de la Cruz
27.3.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Historien om världsorkestern i Flen
I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa? Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till ”Årets sörmlänning”, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands.
Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar.
Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa. I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen.
En dokumentär från 2021 av Malin Marcko.
Producent: Antonio de la Cruz
26.3.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Wilhelm Stenhammar: ”Jag längtar in i mig själv”
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag.
Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom.
Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius.
I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg.
En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
5.3.2021 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Sanningen bakom ”Kvartett vid tidens ände”
Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja.
Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte.
I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet?
I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius.
En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
13.2.2021 • 57 Protokoll
Minnen av Miles Davis album Kind of Blue
Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer.
När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet.
”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde.
Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm?
En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
30.1.2021 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Minnen av Miles Davis album Kind of Blue
Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer.
När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet.
”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde.
Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm?
En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
30.1.2021 • 44 Protokoll, 3 Sekunden
Fela Kuti och de 27 fruarna
Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk.
Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt.
Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore.
En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
16.1.2021 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Fela Kuti och de 27 fruarna
Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik. Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk.
Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt.
Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore.
En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
16.1.2021 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken
Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld.
– Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv.
Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset.
Att sedan komma tillbaka var svårt.
– Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning.
I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén.
En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
12.12.2020 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Hur låter gud?
Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt.
Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket ”Förklädd gud”, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman.
En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten.
I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av Hjalmar Gullbergs text på romani: Nathalie Merchant.
21.11.2020 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Hur låter gud?
Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt. Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt.
Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket ”Förklädd gud”, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman.
En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten.
I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av Hjalmar Gullbergs text på romani: Nathalie Merchant.
21.11.2020 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Minnen av Beethovens violinkonsert
Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. ”Varje gång jag hör början får den min själ att flyga!” berättar hon.
John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats.
En dokumentär från 2020 av Anton Karis.
7.11.2020 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Minnen av Beethovens violinkonsert
Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. ”Varje gång jag hör början får den min själ att flyga!” berättar hon.
John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats.
En dokumentär från 2020 av Anton Karis.
7.11.2020 • 37 Protokoll, 20 Sekunden
Dagen Dan Andersson dog
Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm.
Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj.
Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker.
En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
24.10.2020 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Zarah Leander – en kvinna som vet vad hon vill
I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män.
En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.
10.10.2020 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Zarah Leander – en kvinna som vet vad hon vill
I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären. Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män.
En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.
10.10.2020 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Är du vaken Lars?
Barnmusikpionjären Gullan Bornemark skapar en egen musiklek och börjar jobba interaktivt med barnmusik innan termen ens är uppfunnen. Låten Är du vaken Lars? blir snabbt populär genom radion på 60-talet. Det är genom egna program i Sveriges Radio som Gullan Bornemark presenterar radiolyssnarna för ”Är du vaken Lars?”. Låten är en av många som får möta sin publik på detta sätt då Gullan Bornemark under 60-talet leder musikprogram för och med barn i både Sveriges Radio och SVT.
Det här är berättelsen om en låt som skrivs på tramporgel i sommarstugan, en text som anklagas för att vara snusförnuftig och en sexårig son som sjunger med sådan kraft att mikrofoner är överflödiga.
Historien om Gullan Bornemarks låt ”Är du vaken Lars?” rymmer ett musikaliskt familjeföretag, ett enormt driv och en kompositör med stor respekt för barn och deras musikalitet.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
11.9.2020 • 31 Protokoll, 42 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Tigerjakt
På 80-talet gör rockbandet Mora Träsk succé på landets förskolor. Låten som tar med barnen på tigerjakt har med tiden blivit en självklar del av standardrepertoaren hos tusentals pedagoger. Leif Walter är lågstadieläraren och rockmusikern från Gävle som känner igen en hit när han hör den. Tigerjakten kom han över på en firmafest på 70-talet och låten har sedan dess visat vägen till försäljningsrekord, de stora arenorna och barnens hjärtan.
Låten visar sig vara en ramsa som innan den blev en barnhit vandrat över världsdelar och genrer.
Det här är berättelsen om hur rockbandet Mora Träsk blir en barnmusikduo som golvar Sverige genom att ge sig ut på tigerjakt med humor, riktad marknadsföring och stor kunskap om pedagogik.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9.9.2020 • 29 Protokoll, 7 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Krakel Spektakel
På 1950-talet dyker barnbokskaraktärerna Krakel Spektakel och Kusin Vitamin upp på skiva. Duon som leker, skojar och hänger i gardiner etsar sig snabbt fast med omedelbara melodier och fyndiga rim. Krakel Spektakels och Kusin Vitamins historia går tillbaka till 1947, året då barnkultur-legendaren Lennart Hellsing ger dem liv i boken Nyfiken i en strut. Hellsings iver att väcka barns lust att sjunga, dansa och röra sig leder snart till att Krakel Spektakel och Kusin Vitamin även hamnar på skiva.
Rösten till Kusin Vitamin görs av skådespelarna Yvonne Lombard (tal) och Astrid Söderbaum (sång), som tack vare liknande röstfärg kan dela på rollen.
Lombard och Söderbaum har ljusa minnen av både inspelningarna och varandra. ”Jag hör på rösten att jag skrattar inombords, jag blir bara glad när jag hör det”, säger Astrid Söderbaum när hon lyssnar på en inspelning.
Men bakom de till synes enkla visorna döljer sig en historia om status och klass och hur champagne och röda rosor blir vägen in i barnens vardagsrum.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelades i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
4.9.2020 • 34 Protokoll, 17 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Mitt lilla barn
Jojje Wadenius album Goda' Goda' med texter av Barbro Lindgren har gjort avtryck hos generationer av barn. Inspirationen till låten Mitt lilla barn kommer både från egna barndomsupplevelser och Paul Simons sound. I slutet av 1960-talet är Jojje Wadenius 23 år gammal. Han bor i en etta på Södermalm i Stockholm, hankar sig fram i jazzkretsar och testar olika saker musikaliskt.
Barbro Lindgren är i 30-årsåldern och har fått sina första böcker utgivna. Av radioproducenten Inga-Lill Lindgren får de båda frågan om att skriva barnlåtar. De säger ja, och Jojje Wadenius tonsätter Barbro Lindgrens texter som målar upp spännande världar om att skrika som gorillor och binda fast folk vid den stora stenen.
Barbro Lindgren berättar att hon ”knyckt vilt” ur både sin egen och sina söners barndomsår. Även Jojje har hämtat inspiration från sin egen verklighet. Introt på ”Mitt lilla barn” är influerat av Simon and Garfunkels album Sounds of Silence.
Mängder av artister har genom åren samplat och låtit sig inspireras av och Jojje Wadenius och Barbro Lindgrens barnlåtar, melodier som än i dag är stora hos det uppväxande släktet.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
2.9.2020 • 36 Protokoll, 25 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Idas sommarvisa
Finns det någon barnvisa som gjort större avtryck på svenskarna än Idas sommarvisa? I dag sjungs den på varenda skolavslutning, men från början var den mest ett mellanspel för att få ihop scenerna i en av filmerna om Emil i Lönneberga. Hur gick det till när Georg Riedel, jazzmusikern som bara gillade instrumentalmusik, fick uppdraget att skriva barnvisor till flera av Astrid Lindgrens filmer? Georg Riedel berättar om ett lite annorlunda samarbetssätt och om vikten av att kunna skrota en dålig idé.
I intervjuer från Sveriges Radios arkiv hör vi också Astrid Lindgren beskriva sitt författarskap, sin syn på barn och sin relation till gamla svenska visor.
Detta är berättelsen om hur djupaste allvar, ordkonst och ett otippat musikaliskt samarbete blir betydelsefullt för människor över hela världen.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
29.8.2020 • 30 Protokoll, 45 Sekunden
Ikoniska barnlåtar: Banankontakt av tredje graden
Electric banana band erövrade svenska topplistor på 80-talet. Låten Banankontakt av tredje graden blev en omedelbar hit bland både vuxna och barn utan att så många fans la märke till textens budskap. ”Banankontakt av tredje graden” kom till som musikunderhållning i ett jullovsprogram på SVT. Lasse Åberg och Janne Schaffer berättar om hur Abba-influenser och tankar om miljöförstörelse blev den ultimata barnklassikern i en tid då bananer, djungelkostymer och barnmusiken blev cool.
I dag samsas rockfestivaler och operahus om Banankontakt. Janne Schaffer och Lasse Åberg konstaterar att låtar för barn inte alls behöver vara okomplicerade och enkla för att landa rätt.
Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?
En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson.
Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
28.8.2020 • 31 Protokoll, 16 Sekunden
Alternativfestivalen och schlagerprotesterna 1975
År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter.
Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik.
Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik.
I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen.
En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.
Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.
27.6.2020 • 57 Protokoll
Alternativfestivalen och schlagerprotesterna 1975
År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter.
Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik.
Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik.
I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen.
En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.
Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.
27.6.2020 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Scenskräck – en förlamande rädsla
Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Scenskräck är ett så starkt obehag av att framträda inför människor att det kan bli till ett handikapp. I sin mest extrema form kan skräcken sätta stopp för en musikkarriär. Och det är vanligare än vad man kanske kan tro, även bland professionella musiker.
Flera studier visar att 20 till 30 procent av alla orkestermusiker lider av någon form av ångestrelaterade besvär i samband med konserter. Många tar betablockerare, alltså medicin som minskar hjärtats maxpuls, innan de ska upp på scen. Mycket tyder dessutom på att skräcken ofta blir värre med åren.
Hur fungerar egentligen scenskräck? Hur kommer man över det? Och är scenen verkligen lika viktig i dag när inspelningsteknik och digitala lösningar erbjuder möjligheter att uppträda på nya sätt?
I det här programmet följer vi den unga lovande violinisten Isabel. Hon drömmer om en musikkarriär, men kämpar med scenskräcken. Vi möter också Fransisca Skoogh, legitimerad psykolog och en av Sveriges främsta konsertpianister. Som doktorand vid Lunds universitet forskar hon kring scenskräck och sitt förhållande till scenen.
Musikprofessorn Mattias Lundberg ger en inblick i hur några av musikhistoriens rampfeberdrabbade kompositörer och musiker tacklade sin rädsla. Många tillhör våra mest kända ikoner: Glenn Gould, Leopold Godowski, Frédéric Chopin och Enrico Caruso. Vi får också veta hur man på 1800-talet försöka lindra skräcken med råa ägg, morötter – och opium så klart.
En dokumentär från 2020 av Joanna Górecka.
6.6.2020 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Scenskräck – en förlamande rädsla
Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik? Scenskräck är ett så starkt obehag av att framträda inför människor att det kan bli till ett handikapp. I sin mest extrema form kan skräcken sätta stopp för en musikkarriär. Och det är vanligare än vad man kanske kan tro, även bland professionella musiker.
Flera studier visar att 20 till 30 procent av alla orkestermusiker lider av någon form av ångestrelaterade besvär i samband med konserter. Många tar betablockerare, alltså medicin som minskar hjärtats maxpuls, innan de ska upp på scen. Mycket tyder dessutom på att skräcken ofta blir värre med åren.
Hur fungerar egentligen scenskräck? Hur kommer man över det? Och är scenen verkligen lika viktig i dag när inspelningsteknik och digitala lösningar erbjuder möjligheter att uppträda på nya sätt?
I det här programmet följer vi den unga lovande violinisten Isabel. Hon drömmer om en musikkarriär, men kämpar med scenskräcken. Vi möter också Fransisca Skoogh, legitimerad psykolog och en av Sveriges främsta konsertpianister. Som doktorand vid Lunds universitet forskar hon kring scenskräck och sitt förhållande till scenen.
Musikprofessorn Mattias Lundberg ger en inblick i hur några av musikhistoriens rampfeberdrabbade kompositörer och musiker tacklade sin rädsla. Många tillhör våra mest kända ikoner: Glenn Gould, Leopold Godowski, Frédéric Chopin och Enrico Caruso. Vi får också veta hur man på 1800-talet försöka lindra skräcken med råa ägg, morötter – och opium så klart.
En dokumentär från 2020 av Joanna Górecka.
6.6.2020 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Anders Hillborg och ljuddjuret
Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna! Den retrospektiva festivalen blir ett tillfälle för Anders Hillborg att själv se tillbaka på sin karriär och återuppleva många av de stycken han skrivit under åren. Från körstycket ”Lilla Sus grav” som han skrev för hand 1978, 24 år gammal, till orkesterverket ”Through Lost Landscapes” från 2019.
Om rösten är urmaterialet för hans komponerande och kören är Anders Hillborgs klangliga laboratorium, så är orkestern hans musikaliska husdjur. Ljuddjuret som han kallar det. Klangdjuret som uppstår när uppemot hundra människor sitter i samma rum och spelar olika stämmor, samtidigt som de bildar en helhet.
En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
16.5.2020 • 51 Protokoll, 6 Sekunden
Anders Hillborg och ljuddjuret
Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den retrospektiva festivalen blir ett tillfälle för Anders Hillborg att själv se tillbaka på sin karriär och återuppleva många av de stycken han skrivit under åren. Från körstycket ”Lilla Sus grav” som han skrev för hand 1978, 24 år gammal, till orkesterverket ”Through Lost Landscapes” från 2019.
Om rösten är urmaterialet för hans komponerande och kören är Anders Hillborgs klangliga laboratorium, så är orkestern hans musikaliska husdjur. Ljuddjuret som han kallar det. Klangdjuret som uppstår när uppemot hundra människor sitter i samma rum och spelar olika stämmor, samtidigt som de bildar en helhet.
En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
16.5.2020 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Vem ska rädda musiken?
Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster.
Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken?
Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm.
En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.
25.4.2020 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Vintersaga – vemodets nationalsång
Den har kallats för Sveriges inofficiella nationalsång. Vintersaga av Ted Ström görs ständigt i nya versioner och förekommer i så vitt skilda sammanhang som begravningar och påkostad bilreklam. Vintersaga är sången om landet där det blåser en iskall vind och vemodet rullar in. Texten tar oss med på en resa från drivisen i Kvarken till flämtande ljus i Visby hamn, bion i Pajala och Landsorts fyr där snöstormen drar in.
Sången slår an någonting i oss, kanske en nationalkänsla. Snart 36 år efter att Monica Törnell gjorde Vintersaga till en hit vill vi fortfarande höra om det gråa, kalla och samtidigt också vackra.
Möt arkitekturskribenten Dan Hallemar, statsvetaren Katarina Barrling, låtskrivaren Ted Ström och låtens mest kända uttolkare, Monica Törnell.
Instrumentalversionen av Vintersaga som hörs återkommande genom programmet är skriven av Petter Granberg.
En dokumentär från 2020 av journalisten och musikkritikern Po Tidholm.
10.4.2020 • 57 Protokoll
Ravi Shankar 100 år!
Sitarmästaren Ravi Shankar har mer än någon annan varit en ambassadör för klassisk indisk musik i västvärlden. Möt honom i ett samtal från 1998. I samband med att Ravi Shankar 1998 tilldelades det svenska Polarpriset och släppte sin självbiografi Raga Mala gjorde musikjournalisten Johan Scherwin en dokumentär om hans liv. Här hör vi ett telefonsamtal med den då ännu aktive Shankar, som vid tillfället befann sig i sitt hem i San Diego, Kalifornien.
Programmet sändes första gången i maj 1998.
7.4.2020 • 28 Protokoll, 44 Sekunden
Den oerHÖRDA kören – musiken som bara finns i stunden
Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen.
Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund.
The17 ses av många som ett resultat av att Drummond tagit avstånd från den kommersiella musikindustrin. Det han gör nu är musik som händer här och nu, varje dag med vem som helst som vill delta. Musik som inte finns bevarad.
I programmet hörde vi även ett utdrag ur dokumentären Build a fire av Tor Billgren och Gustaf Görfelt från 2002 där även musikjournalisten Magnus Haglund intervjuades. Den här P2 Dokumentären är en utbyggd version av en Kulturdokumentär som Marie Wennersten gjorde för P1 2013.
21.3.2020 • 56 Protokoll, 56 Sekunden
Orkestern, del 4: Skörheten
Höstens sista konsert är här. Ett viktigt mål för hela Svenska kammarorkestern, men kanske särskilt för flöjtisten Alissa Rossius. Som solist i ett stycke av Mozart kan hon äntligen få sin revansch. Att vara musiker på högsta nivå är skört. Otaliga övningstimmar och slit ska mynna ut i en kort stunds lycka, känslan av att stå framför en fullsatt salong när allt stämmer. Men inget kommer gratis och alla timmar av övning kan snabbt gå förlorade om en olycka är framme.
I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius.
En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
5.3.2020 • 22 Protokoll, 36 Sekunden
Orkestern, del 3: Festen
Svenska kammarorkestern bär på en hemlighet. För andra gången kommer musikerna att vara huvudrollsinnehavare den kväll då världens uppmärksamhet riktas mot Sverige en kväll då inget får gå fel. Ingen utom de invigda får veta varför en resa till Stockholm är inskriven i orkesterns kalender den 10 december. Svenska kammarorkestern ska återvända till Blå hallen för att spela när årets nobelpristagare firas. Inget får gå fel – men hur gör man för att hålla nerverna i schack? I orkestern finns musiker som kämpar mot nervositeten, mot illamåendet, yrseln och stressen som tränger sig på. Men det finns hjälp att få.
I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius.
En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
5.3.2020 • 18 Protokoll, 18 Sekunden
Orkestern, del 2: Konserten
I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. ”Alla måste lämna salen”, ropar Martin Fröst.
I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius.
En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
5.3.2020 • 24 Protokoll, 48 Sekunden
Orkestern, del 1: Förändringen
Förändringens vindar blåser genom Svenska kammarorkestern. En ny chefsdirigent, den egensinnige klarinettisten Martin Fröst, är på ingång. Hur ska det nya samarbetet gå? Efter många år under Thomas Dausgaards ledning har stunden kommit. Svenska kammarorkestern i Örebro ska få en ny chefsdirigent – och inte vem som helst. Klarinettisten Martin Fröst är en frispråkig nytänkare inom den klassiska musiken. Redan vid det första mötet föreslår han stora förändringar i orkesterns arbete.
I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius.
En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
5.3.2020 • 18 Protokoll, 11 Sekunden
Orlando – en feministisk hämnd
Med Orlando har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När ”Orlando” får urpremiär i december 2019 är det som om en ny sorts opera – eller en ny sorts människa – ska födas på Wienoperan. På det konservativa operahusets scen står sångare iklädda experimentellt samtida mode och sjunger om kön och identitet i ett verk baserat på Virginia Woolfs roman.
Men operan ”Orlando”, om adelsmannen som färdas genom århundradena och byter kön i jakten på sin konstnärliga identitet, handlar också om tonsättaren Olga Neuwirth själv.
Hör henne berätta om det refuserade samarbetet med författaren Elfriede Jelinek som fick nobelpristagaren att aldrig mer vilja ha med musikvärlden att göra.
Varför har det tagit så lång tid för en kvinna att få tillträde till Wienoperans scen? Operachefen Domnique Meyer förklarar sig och så möter vi den amerikanska mezzosopranen och världsstjärnan Kate Lindsay som sjunger huvudrollen i ”Orlando”.
En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
15.2.2020 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Orlando – en feministisk hämnd
Med Orlando har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör. När ”Orlando” får urpremiär i december 2019 är det som om en ny sorts opera – eller en ny sorts människa – ska födas på Wienoperan. På det konservativa operahusets scen står sångare iklädda experimentellt samtida mode och sjunger om kön och identitet i ett verk baserat på Virginia Woolfs roman.
Men operan ”Orlando”, om adelsmannen som färdas genom århundradena och byter kön i jakten på sin konstnärliga identitet, handlar också om tonsättaren Olga Neuwirth själv.
Hör henne berätta om det refuserade samarbetet med författaren Elfriede Jelinek som fick nobelpristagaren att aldrig mer vilja ha med musikvärlden att göra.
Varför har det tagit så lång tid för en kvinna att få tillträde till Wienoperans scen? Operachefen Domnique Meyer förklarar sig och så möter vi den amerikanska mezzosopranen och världsstjärnan Kate Lindsay som sjunger huvudrollen i ”Orlando”.
En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
13.2.2020 • 57 Protokoll
Medeltidsmusiken som gjorde succé – på 70-talet
År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Jenny Teleman är sex år får hon stifta bekantskap med en äggskalsvit LP. ”Med rötter i medeltiden” går runt, runt på hennes systers grammofon. Två röster sjunger så det rasslar inombords om lera, oknytt, styva sjömän, uppror, djävulen, brännvin, döderskratt, svärd och konungagårdar.
Skivan handlar om de som gjorde tvärsemot, de som vägrade och sa ifrån. Det är tung arsenal för en sprittande sexåring.
Jenny Teleman bjuder hem Ulf Gruvberg och Carin Kjellman, som gjorde skivan, för ett samtal om bästa sortens mungiga och den råa klangen i medeltidsmusik. De pratar om hur man gräver i svenskt visarkiv, flörtar med danska högstadiebusar och får övervintrade kommunister att mjukna. Hur man gör en svensktoppsetta av en uråldrig halarvisa och varför man aldrig förstår vilken bra musik man gör när man gör den.
En dokumentär från 2020 av Jenny Teleman.
1.2.2020 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Medeltidsmusiken som gjorde succé – på 70-talet
År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring. När Jenny Teleman är sex år får hon stifta bekantskap med en äggskalsvit LP. ”Med rötter i medeltiden” går runt, runt på hennes systers grammofon. Två röster sjunger så det rasslar inombords om lera, oknytt, styva sjömän, uppror, djävulen, brännvin, döderskratt, svärd och konungagårdar.
Skivan handlar om de som gjorde tvärsemot, de som vägrade och sa ifrån. Det är tung arsenal för en sprittande sexåring.
Jenny Teleman bjuder hem Ulf Gruvberg och Carin Kjellman, som gjorde skivan, för ett samtal om bästa sortens mungiga och den råa klangen i medeltidsmusik. De pratar om hur man gräver i svenskt visarkiv, flörtar med danska högstadiebusar och får övervintrade kommunister att mjukna. Hur man gör en svensktoppsetta av en uråldrig halarvisa och varför man aldrig förstår vilken bra musik man gör när man gör den.
En dokumentär från 2020 av Jenny Teleman.
31.1.2020 • 57 Protokoll
Beethoven och demonerna
Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är en bibel i den klassiska musikvärlden. Men de innebär också ångest, demoner och blockeringar en nästan omöjlig börda att bära för unga pianister. Pianosonaterna utgör kärnan i den västerländska pianorepertoaren och är en ofrånkomlig del av varje pianists utbildning. Musiken ses som ett eldprov, ett måste, och världen över kämpar pianister med denna utmaning.
Här följer vi tre pianister i närkamp med sonaterna i frågor om hur sonaternas speciella ställning också gör dem förknippade med rädsla, förlamning och demoner. Ett program om modet som krävs för att spela dem och de känslor som väcks när man utmanar den mest heliga repertoaren.
Hör pianisterna Francisca Skoogh, David Huang, Per Tengstrand och studenten Maja Korp.
En dokumentär från 2020 av Cecilia Josefson.
17.1.2020 • 57 Protokoll
Porrmässan – musikverket som gjorde skandal
Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Musiker hoppar av, försök görs att stoppa föreställningen och kompositören Sven-David Sandström får gå under jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikverk av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när Berggren och Sandström kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor.
Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa uppsättningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden.
Sven-David Sandströms ”Requiem, De ur alla minnen fallna” kommer att bli det dyraste verk som Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både gjorde skandal och succé. Det har aldrig uppförts igen.
Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdig.
Reporter: Märta MyrstenerProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot
Programmet sändes första gången i september 2019 som en P1 Dokumentär.
4.1.2020 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Jenny Lind – världens första superstjärna
Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när ”Den svenska näktergalen” uppträdde.
Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar.
Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor.
I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna.
All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist.
En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.
28.12.2019 • 57 Protokoll
Jenny Lind – världens första superstjärna
Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när ”Den svenska näktergalen” uppträdde.
Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar.
Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor.
I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna.
All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist.
En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.
28.12.2019 • 56 Protokoll, 52 Sekunden
Gunnar Ekelöf och musiken
Det var ett helt oväntat fynd. En gammal resväska med initialerna G.E. Bland böcker, brev och anteckningar låg några gamla partitur. Det här är historien om Gunnar Ekelöfs hemliga tonsättardröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ekelöf är en av landets mest älskade poeter genom tiderna. Det här är historien om hans hemliga dröm om att bli tonsättare, om längtan efter musiken och hur han lyckades hitta textens inneboende sång.
Programmet berättar också om en märklig skivsamling som stått i princip orörd fram till i dag.
En dokumentär från 2019 av Eric Schüldt.
21.12.2019 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Gunnar Ekelöf och musiken
Det var ett helt oväntat fynd. En gammal resväska med initialerna G.E. Bland böcker, brev och anteckningar låg några gamla partitur. Det här är historien om Gunnar Ekelöfs hemliga tonsättardröm. Gunnar Ekelöf är en av landets mest älskade poeter genom tiderna. Det här är historien om hans hemliga dröm om att bli tonsättare, om längtan efter musiken och hur han lyckades hitta textens inneboende sång.
Programmet berättar också om en märklig skivsamling som stått i princip orörd fram till i dag.
En dokumentär från 2019 av Eric Schüldt.
20.12.2019 • 57 Protokoll
Drömmen om Kalifornien
Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust men plötsligt var allt över. I helgen är det 50 år sedan 1960-talet dog. Den 6 december 1969 arrangerades Altamontfestivalen i norra Kalifornien. Festivalen var tänkt att bli ett andra Woodstock men slutade med kaos och dödsfall, när Rolling Stones säkerhetsvakter från Hells Angels knivhögg en man i publiken. Tidigare samma höst hade Manson-morden ägt rum. Hippierörelsen tappade kraft.
Under ett knappt decennium var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Dokumentären ”Drömmen om Kalifornien” berättar historien om det kaliforniska soundet, från den bortglömda genren exotica som andra världskrigets hemvändande amerikanska soldater tog med sig från öarna i Stilla havet, till surfrocken och den psykedeliska trenden.
Med rötterna bland beatniks, nature boys och revolterande studenter växte hippierörelsen fram med flower power och drömmen om en bättre värld och ett utvidgat medvetande. Grupper som The Beach Boys, The Mamas and the Papas och The Beatles blev den nya tidens superstjärnor.
En P2 Dokumentär producerad av Eva Schöier och presenterad av Staffan Schöier.
7.12.2019 • 56 Protokoll, 56 Sekunden
Drömmen om Kalifornien
Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust men plötsligt var allt över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen är det 50 år sedan 1960-talet dog. Den 6 december 1969 arrangerades Altamontfestivalen i norra Kalifornien. Festivalen var tänkt att bli ett andra Woodstock men slutade med kaos och dödsfall, när Rolling Stones säkerhetsvakter från Hells Angels knivhögg en man i publiken. Tidigare samma höst hade Manson-morden ägt rum. Hippierörelsen tappade kraft.
Under ett knappt decennium var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Dokumentären ”Drömmen om Kalifornien” berättar historien om det kaliforniska soundet, från den bortglömda genren exotica som andra världskrigets hemvändande amerikanska soldater tog med sig från öarna i Stilla havet, till surfrocken och den psykedeliska trenden.
Med rötterna bland beatniks, nature boys och revolterande studenter växte hippierörelsen fram med flower power och drömmen om en bättre värld och ett utvidgat medvetande. Grupper som The Beach Boys, The Mamas and the Papas och The Beatles blev den nya tidens superstjärnor.
En P2 Dokumentär producerad av Eva Schöier och presenterad av Staffan Schöier.
7.12.2019 • 56 Protokoll, 48 Sekunden
Skivarkeologerna
Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor.
P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem.
Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera.
En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.
30.11.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Skivarkeologerna
Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor.
P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem.
Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera.
En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.
30.11.2019 • 56 Protokoll, 51 Sekunden
Hans nya röst
Målbrottet kan bli dödsstöten för en gossoprans karriär. Möt den världsberömda norska gossopranen Aksel Rykkvin och sångaren Nino Ramsby som båda fått vänja sig vid en ny röst. Aksel Rykkvins väg genom målbrottet fick fans över hela världen att hålla andan. Skulle den fenomenala sångrösten klara att återuppstå som baryton, eller var den borta för alltid?
– Det finns exempel på gossopraner som upplevt målbrottet som att möta väggen. De har känt att det varit stopp och att de inte kunnat sjunga längre. Jag har alltid tänkt att jag inte vill att det ska bli så för mig, säger Aksel Rykkvin.
Även Nino Ramsby, som för många var känd som Nina Ramsby innan han påbörjade resan från att biologiskt vara kvinna till att fysiskt bli en man, har fått en ny röst. Med könskorrigeringen kom en stämma som tar mer plats.
– Det var väldigt svårt att föreställa sig hur min mansröst skulle bli, säger Nino Ramsby.
En P2 Dokumentär från 2019 om röster i förändring av Helen Ardelius, som tidigare bland annat gjort den prisbelönta dokumentären ”Norrmalmstorgsdramat”.
20.11.2019 • 57 Protokoll
Hitlers svenska musiker
Svenska musiker på tyska konsertscener inbjudna av nazister. Tyska orkestrar på charmturnéer i Norden. Hur gick det till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget? Flera svenska musiker och tonsättare reste till Tyskland under andra världskriget. De förstod att de kunde göra fantastiska karriärer genom att fylla de luckor som uppstod efter försvunna judiska artister som flytt landet eller skickats till koncentrationsläger.
Tonsättaren Kurt Atterberg och sångare som Set Svanholm, Joel Berglund och Zarah Leander sökte alla lyckan i 1940-talets Tyskland. Samtidigt åkte tyska musiker, bland annat Berlinfilharmonikerna, på charmturnéer i Norden som en del av nazisternas propagandavapen.
I dag finns knappt några överlevande kvar som kan berätta hur det egentligen gick till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget.
Programmet tar avstamp i ett samtal med Anders Carlberg, författare till boken ”Hitlers lojala musiker”.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
2.11.2019 • 57 Protokoll
Victor Jara och protestsångerna
Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator. När Pinochets militärjunta torterade och dödade Victor Jara 1973 bidrog de, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev musikrörelserna Nueva canción i Chile och Nuevo cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket.
Snart 50 år senare riktas världens uppmärksamhet återigen mot Chile och Victor Jaras musik. I landets huvudstad Santiago pågår sedan några veckor stora protester med hundratusentals deltagare, som kräver reformer för att minska landets ekonomiska ojämlikhet – och när orden inte räcker till tar musiken vid.
Bilder och videoklipp från protesterna visar sjungande demonstranter, många med gitarrer, som framför Victor Jaras ”El derecho de vivir en paz”, ”Rätten till ett eget liv”.
Med anledning av händelserna i Chile repriserar vi denna P2 Dokumentär, där vi träffar flera latinamerikanska folkmusiker som talar om betydelsen av musikrörelsen Nueva canción. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Regissören Pablo Mensi berättar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den.
En dokumentär från 2017 av Lars Lovén och Daniel Jadama.
2.11.2019 • 56 Protokoll, 53 Sekunden
Saxofonerna, mina kära vänner
Med sina oborstade, punkiga improvisationer delar Mats Gustafsson jazzälskare i två läger. Vad alla är överens om är dock att han hittar ljud i saxofonen som få trodde fanns. Möt Mats Gustafsson, en av Sveriges mest produktiva jazzmusiker och ett internationellt namn inom fri form-jazzen.
I P2 Dokumentär ”Saxofonerna, mina kära vänner” följer vi honom från Fasching och Dramaten i Stockholm, via mögliga hotellrum i USA och 300 frijazzdansande skolbarn i Texas, till skivsamlargrottan hemma i Österrike.
Det handlar om musikerliv och kärleken till lurarna.
En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
26.10.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Den ofrivillige revolutionären
I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck. Sven-Erik Bäck blev en galjonsfigur för den musikaliska revolutionen i en tid då Måndagsgruppens radikala modernism tog över det svenska musiklivet. Hans strikt formalistiska verk fick symbolisera den nya svåra och allvarstyngda musiken.
Så varför ligger en glättig musikalskiva av Bäck gömd längst in i Sveriges Radios grammofonarkiv?
Hör historien om en tonsättare som sladdade runt i åttor med bilen på musikskolans uppfart och vars kast mellan spex och gravallvar förundrade alla som mötte honom.
En dokumentär från 2019 av Jack Lantz.
Medverkande: Gunnar Bucht, tonsättare, Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Svante Bäck, son till Sven-Erik Bäck, och Åsa Hallerbäck Thedéen, violinist.
18.10.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Radikalen vid pianot
Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt.
P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid.
I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot.
En dokumentär av Cecilia Josefson.
27.9.2019 • 56 Protokoll, 56 Sekunden
Musik från galaxerna
Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden. Fiorella Terenzis banbrytande forskning och kompositioner med rymdvågor var rätt i en tid när teknologins möjligheter verkade oändliga. Hon gav det stora outforskade universum ett soundtrack att dansa till och ville göra rymden tillgänglig för oss. För det blev hon hyllad av bland annat Rolling Stone Magazine där hon beskrevs som en mix mellan astronomen Carl Sagan och Madonna.
Men liksom många andra kvinnliga pionjärer inom forskning och ljudkonst har Fiorellas kompositioner fallit i glömska.
En dokumentär av Sofia Neves och Linda Jensen Kidane. Producerad av Soundtelling.
20.9.2019 • 57 Protokoll, 7 Sekunden
Urhippien som fick en världshit
Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den urhippien och naturbarnet Eden Ahbez. Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom.
”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt.
Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963.
Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.
26.8.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Matteuspassionens dolda rum
Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2
24.8.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Venedigs udda fågel
Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna.
Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier".
Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig.
I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera.
En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.
15.8.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Barbara Strozzi – Venedigs udda fågel
Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna.
Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier".
Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig.
I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera.
En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.
15.8.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Queerkamp i 20-talets Berlin
Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin. Ola Anderstedt reser till Berlin för att besöka platser där allt hände för snart 100 år sedan och för att lyssna på hur den tidens frigörelse lät.
Berlin var kanske den enda platsen i världen där någonting sådant kunde hända på den tiden. Tyskland hade förlorat kriget 1918 och det gamla kejsardömet hade krossats. Man började experimentera med det nya begreppet demokrati och 1919 föddes Weimarrepubliken som sedan kom att stappla sig fram i 14 år innan Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Weimarrepubliken var ett politiskt experiment som hade ett mycket tillåtande socialt och politiskt klimat vilket gjorde en sexuell frigörelseprocess möjlig, och Berlin var en stad där allt detta kunde hända.
I programmet medverkar musikhistorikern Kevin Clarke, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet Tiina Rosenberg, dragartisten och skådespelaren Robert Fux och samlaren av tysk 20-talsmusik Krister Niklasson.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
22.7.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Malin Byström bakom kulisserna
Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter:
- Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid.
Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio.
Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen.
Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen.
En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
8.7.2019 • 56 Protokoll, 56 Sekunden
Musikskolan
Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här.
Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter.
Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott.
En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.
1.7.2019 • 57 Protokoll
Panflöjtsorkestern på Sergels torg
Vad hände egentligen med panflöjtsmusikanterna på Sergels torg i Stockholm? Under 1980- och 90-talen var de ett vanligt inslag i gatumiljön men en dag försvann de. Panflöjtsmusikerna var under ett par decennier lika självklara och kända som de svartvita plattor de ofta stod och spelade på.
Med musik som flöt ut över torg och genom bakgator lyckades de förflytta lyssnaren från storstadens betongdjungel till Andernas bergssluttningar, men en dag slutade flöjternas toner att eka längs med Drottninggatan.
Panflöjtsmusikanterna hade försvunnit, och ingen visste vart de hade tagit vägen. Radioproducenten Mohamed El Abed försöker ta reda på varför musiken tystnade och vilka människorna bakom instrumenten egentligen var. Han pratar med regissören Manuel Cubas, musikerna Alejandro Vega, Juan Espinosa och Robin Payano samt fotografen Pia Johansson.
En P2 Dokumentär av Mohamed El Abed/Soundtelling.
13.6.2019 • 50 Protokoll, 18 Sekunden
Livet enligt Clara Schumann
Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten. "Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan.
Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva.
Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano.
I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.
En P2 Dokumentär av Negar Josephi.
5.6.2019 • 57 Protokoll
Minnen av Allan Petterssons sjua
Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni ett av vår tids mest älskade stycken. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
29.5.2019 • 57 Protokoll
Fem myror och Bengt Ernryd
Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.
Bengt Ernryd berättar hur han tänkte vad gäller exempelvis ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M.
Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier – däribland också ”Raskens”.
I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som den jazzmusiker och trumpetare han är och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.
Programmet är en omgjord repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.
En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.
16.5.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Jag måste sjunga annars dör jag
Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär. Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm.
Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga.
Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider.
Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra.
En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.Producent Clara Törnvall.
15.5.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Det sista folkmusikhaket
Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning. Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv.
Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor.
Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma.
En P2 Dokumentär av Lars Lovén.
10.5.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Operan om Hilma af Klint
Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig.
2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör.
Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år.
I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar.
En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
26.4.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Hi tech-orgeln och gravöppningen
När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319.
Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon.
- Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet.
I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson.
Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.
En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.
21.4.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Bossa novans historia del 4
Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster. Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova.
1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister.
Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister.
Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige".
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
7.4.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Bossa novans historia del 3
Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan. Det är sångerskan, gitarristen och kompositören Joyce Moreno, sångaren och låtskrivaren Pierre Aderne och den brasilianska sångerskan och gitarristen Rosa Passos, men vi träffar också skivbutiksinnehavaren Carlos Alberto Afonso.
Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 28 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Vem spelar bossa nova idag?".
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
6.4.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Bossa novans historia del 2
Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum. I det här programmet medverkar skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, sångerskan och kompositören Joyce Moreno, sångaren och kompositören Chico Buarque, Antonio Carlos Jobims son Paulo Jobim och hobbypianisten Gibar.
Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 21 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans radarpar".
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
31.3.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Bossa novans historia del 1
Första delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här handlar det om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het. Bossa novan föddes 1958, bland annat med att radiostjärnan Elizeth Cardoso sjöng in musik av Antonio Carlos Jobim och Vinicius de Moraes och sedan då Joao Gilbertos första soloskiva kom ut.
Bossa var ett modeord, ett sätt att röra sig med taktkänsla.
I det här programmet medverkar sångerskan och kompositören Joyce Moreno, skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, César Vilela som gjorde skivomslag på skivbolaget Elenco och arkitekten Carlos som besöker Afonsos butik.
Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 14 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans heta era 1958-1965".
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
30.3.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Den gåtfulle Maurice Ravel
Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta?
Var det något i relationen till mamman som spökade?
Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937.
I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.
Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor".
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
24.3.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
De omusikaliska
Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving.
Programmet är en repris från den 25 november 2018. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
17.3.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Vad händer med den samiska musiken? Del 2
Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det. I det här programmet medverkar rapparen Nils-Rune Utsi aka SlinCraze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som också medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund.
Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.
En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
10.3.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Vad händer med den samiska musiken? Del 1
Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det första av två program om det. I det här programmet medverkar sångerskan och musikern Sofia Jannok, relativt nya artisten Kalle Urheim, sångerskan och musikern Marja Helena Fjellheim Mortensson och kompositören och musikern Svante Henryson.
Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.
En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
9.3.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt
Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.
8.3.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Ludwig Göranssons väg till Oscarsgalan
Ludwig Göransson från Linköping blev över en natt en av världens mest efterfrågade filmmusiktonsättare. Följ med till hans studio i Los Angeles och till hemstaden där allt började på 1980-talet. Från 2019 års Oscarsgala gick Ludwig Göransson hem med en statyett för musiken till den afrofuturistiska storfilmen ”Black Panther”. Det var första gången en svensk belönas med en Oscar för bästa originalmusik, och här öppnar Ludwig Göransson dörren till musikaliska koder i filmen.
Sitt förnamn har han efter sin klassiska tonsättarkollega van Beethoven, och sin musikaliska bana började han med att planka Metallicariff tillsammans med pappa.
Här besöker vi Ludwig Göranssons studio i Los Angeles och hör honom berätta om de första tuffa åren i USA, hur ett nattligt möte med den senegalesiska världsstjärnan Baaba Maal ledde fram till musiken i ”Black Panther” och om uppdraget att skriva musik till den nya Star Wars-serien ”The Mandalorian”.
Vi hälsar också på hemma hos Ludwigs pappa Tomas Göransson, gitarrlärare i kommunala musikskolan, för att ta reda på hur allting började i Linköping på 1980-talet. En dokumentär från 2019 av Christel Valsinger.Producent: Clara TörnvallLjudtekniker: Peter Flodby
1.3.2019 • 57 Protokoll
Pionjären Elfrida Andrée del 2
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik.
Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929.
Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2".
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
17.2.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Pionjären Elfrida Andrée, del 2/2
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik.
Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929.
Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2".
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
17.2.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Pionjären Elfrida Andrée del 1
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929.
Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2".
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
16.2.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Pionjären Elfrida Andrée, del 1/2
Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929.
Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "K ära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2".
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
16.2.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Thirteen moons – den bortglömda orkestern
Kring många nedlagda band finns det en väv av myter som håller minnet vid liv, men inte kring 1980-talsorkestern Thirteen Moons. De är nog mest bortglömda. Historiens alla beståndsdelar finns ändå där: den blygsamma starten, löftet om succé, misslyckandena, avhoppen, återföreningarna, spriten, tomheten, vänskapen och döden, och - inte minst - ett fantastiskt debutalbum som så här över 32 år senare låter tidlöst och nära.
Men det blev inte som de hade tänkt sig.
”Den bortglömda orkestern” är en berättelse av journalisten och musikkritikern Po Tidholm om det svenska 80-talsbandet Thirteen Moons, deras enda chans och den glömska som följde.
Bandet bestod av saxofonisten Mats Gunnarsson som avled 2014, gitarristen Anders Holm och Göran Klintberg som sjöng. Vid sidan av Holm och Klintberg medverkar också skivbolagsdirektören Per Kviman, artisten Kajsa Grytt och författaren Bengt Ohlsson.
En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
10.2.2019 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Luthando Qave och en vit operavärld
Möt den sydafrikanske operasångaren Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige. Sverige har en särskild plats i Luthando Qaves hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls Giresta-stipendium på 100 000 kr och kunde studera ett år vid Metropolitanoperans program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i Othello och Fiorello i Barberaren i Sevilla.
På senare år har han bland annat sjungit greven i Figaros bröllop, Marcello i La Bohème och Leporello i Don Giovanni, och samma dag som denna P2 Dokumentär sänds den 9 februari 2019 sjunger han Silvio i Pajazzo/Pagliacci på Göteborgsoperan direktsänt i P2 Live.
- Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen Xhosa.
Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och kunde för det första få lära sig att läsa noter först när han var 19 år. För det andra behövde han kämpa mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
9.2.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Italien, Muti och populismen
Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna. Riccardo Mutis engagemang tar sig rent konkreta uttryck. Under en föreställning av Giuseppe Verdis "Nabucco" 2011 vände han sig till publiken på Rom-operan och bad dem sjunga med i "Fångarnas kör", som en politisk markering mot neddragningarna av bidrag till det italienska kulturlivet under Berlusconi-regeringen. Riccardo Mutis hustru Cristina Muti påverkar också den italienska scenen, inte minst i egenskap av konstnärlig ledare för en festival med klassisk musik i staden Ravenna vid Adriatiska havets kust. I den här dokumentären berättar de båda hur de gör för att hålla både historien och sina framtidsdrömmar vid liv i det populistiska Italien. Vid sidan av dem medverkar musikern Patrizia Bovi som också forskar i tidig musik, jazzpianisten och kompositören Stefano Bollani, operasångaren Luca Salsi samt musiker ur Mutis ungdomsorkester Luigi Cherubini. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
3.2.2019 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Hur bluesen kom till Norden
En dokumentär om hur bluesen kom till Sverige och Finland med två amerikanska bluesartister på 70-talet. Musikern och radioproducenten Thomas Henley berättar om Eddie Boyd (1914-1994) och Champion Jack Dupree (1910-1992) som flyttade till Finland respektive Sverige på grund av kärlek, och mötte en bättre publik och mindre rasism på europeisk mark. – Jag kan säga så här att de flesta afroamerikanska musiker som jag har träffat som har bott i Europa, Skandinavien, har upplevt en stor lättnad, säger den amerikanska bluesartisten Eric Bibb som bott i Sverige under många år. Vid sidan av Bibb medverkar också Eddie Boyds änka Leila Boyd, bluesmusikern, pianisten och sångaren Per ”Slim” Notini, musikproducenten Jonas Bernholm och konstnären Eva Acking som levde med Champion Jack Dupree. En P2 Dokumentär av Thomas Henley.
2.2.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Stormen på Kungliga operan
En sångare på Kungliga operan döms för sexuellt ofredande av minderårig, men trots chefens utfästelser om nolltolerans gentemot sexuella trakasserier får han komma tillbaka. Det är då det börjar. Diskussionernas vågor går höga, möten avlöser varandra och kristerapeuter kopplas in.
Det är som ett starkt kraftfält av olika värderingar och åsikter.
Det här är en dokumentär om vad som händer när chefers metoo-löften prövas i verkligheten, hur en arbetsplats påverkas av att en medarbetare har dömts för ett sexualrelaterat brott och huruvida man måste förlåta en person som har avtjänat sitt straff.
I dokumentären medverkar den utsatte pojkens mamma, Kungliga operans chef Birgitta Svendén och operasångerskan Emma Vetter samt den dömde sångaren och andra anonymt genom andras röster.
En P2 Dokumentär av Cecilia Josefson.Producent Clara Törnvall.
1.2.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Mozarts frånvarande mamma
Idag den 27 januari för 263 år sedan föddes Wolfgang Amadé Mozart. Mycket har sagts om hans dominante pappa, men vad betydde hans mamma för honom? Ja, mycket har sagts om Mozarts far, violinisten och kompositören Leopold Mozart - som förresten föddes för 300 år sedan i år - men desto mindre om hans mor Anna Maria Pertl.
Under några år från det att han var i sexårsåldern åkte Mozarts far runt med sitt underbarn till son, men vad betydde det för den unge Mozart att vara skild från sin mor under långa perioder? Fick han ens vara barn? Det är frågan i det här programmet.
I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Audur Magnusdottir. Uppläsare som Mozarts pappa är Tommy Johansson och som Mozarts mamma Annelie Malmborg Cooper.
Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 15 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor".
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
27.1.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Herta Fischers livgivande piano
Möt konsertpianisten Herta Fischer som i tonåren fick se nazismen växa fram i Österrike, men som flydde med sin mor och så småningom fann ett nytt liv i Solna. Herta Fischer föddes den 5 maj 1920 i Wien och visade redan som tvååring tecken på musikalitet. Hon tog ut "Blinka lilla stjärna" på ett litet dockpiano, debuterade som konsertpianist redan i sjuårsåldern och fick tidigt pianolektioner av bland andra Bruno Walter.
Sin första turné till Sverige gjorde Fischer i Sverige 1936.
Då nazister hade gått bärsärkagång i Wiens judiska kvarter och Nazityskland annekterade Österrike 1938 förstod hon och hennes mor vad som var på gång och flydde till Sverige. Att de fick stanna berodde på en svensk folkpartistisk riksdagsledamot som tidigare hade hört Hertas pianospel.
– Man ansåg att jag var viktig för landets kulturliv, berättar Herta Fischer som med åren också blev en kulturpersonlighet och aktiv politiker för Västerpartiet i Solna.
Herta Fischer avled den 24 januari 2019, alltså bara två dagar innan det här programmet skulle sändas, i en ålder av 98 år.
Programmet är en repris från den 20 april 2014 med rubriken ”Herta Fischer – musikdrama under ett turbulent 1900-tal” och sänds den här gången inför Förintelsens minnesdag den 27 januari.
En P2 Dokumentär Jan Hammarlund.
26.1.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Visgiganten Evert Taube del 2
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots …
Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut.
När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem. Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango.
Programmet är en repris från den 17 juni 2018.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
20.1.2019 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Allmusikgruppen Solar Plexus
Solar Plexus verkade mitt i 70-talets musikliv, på högsta musikaliska nivå och rörde sig ledigt mellan poesi och politik, schlager och symfoni, folkmusik och fusionsjazz. I den här dokumentären träffar musikjournalisten Håkan Persson några av gruppens medlemmar, nästan 50 år efter starten, närmare bestämt: Monica och Carl-Axel Dominique, Tommy Körberg, Georg "Jojje" Wadenius och producenten Chris Bell.
Gruppen bildades i Huddinge 1970 under namnet Bäska Droppar men bytte ganska snart namn till Solar Plexus och fanns i två olika sättningar.
1970-72 bestod gruppen av Monica Dominique på orgel och sång, Carl-Axel Dominique på piano och träblås, Georg "Jojje" Wadenius på gitarr, bas och sång och Tommy "Slim" Borgudd på trummor. Då Wadenius fick erbjudande om att spela med den amerikanska gruppen Blood Sweat & Tears ersattes han av Tommy Körberg på sång, gitarr och slagverk och Bosse Häggström på bas.
Solar Plexus rörde sig mitt emellan melodifestivaler och 70-talsprogg, inte hemma i något läger, men musikaliskt hemma överallt och gav ut följande album: Solar Plexus (1972), Solar Plexus 2 (1973), Det är inte båten som gungar, det är havet som rör sig (1974) och Hellre gycklare än hycklare (1975).
En P2 Dokumentär av Håkan Persson.
13.1.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
I huvudet på Peter Mattei
Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring. Peter Mattei har gjort ”Don Giovanni” åtskilliga gånger med olika regissörer. Bland dem finns den engelske teaterlegendaren Peter Brook i Aix-en-Provence 1998, då Peter Mattei fick sitt stora internationella genombrott.
Matteis scenkonst kännetecknas av äkta sångarglädje, en sagolik barytonröst och ett härligt skådespeleri, och han sjunger lika entusiastiskt när han exempelvis tolkar sånger av Mahler och Schubert som amerikanska evergreens och argentinsk tango på turné i Norrbotten.
I den här dokumentären utvecklar han sina tankar om sången och rösten, om det hårda arbetet som ligger bakom olika rolltolkningar och om samarbetet med olika regissörer, däribland Michael Haneke.
Dokumentären är en mosaik av en nygjord och ett antal äldre intervjuer som kulturjournalisten Kerstin Berggren gjort med den idag 53-årige Mattei under 25 år - i New York, Paris, Wien, Aix-en-Provence och på andra ställen, för att inte tala om Luleå de drygt fyra milen norr om Piteå där han föddes en sommardag 1965. I programmet medverkar också Metropolitanoperans chef Peter Gelb och den franske regissören Patrice Chéreau.
En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
12.1.2019 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Möt tonsättaren Britta Byström
Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 41-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino, och hör om "Games for souls" - ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman.
Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015.
Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen.
Programmet är en repris från den 16 september 2018.
En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.
6.1.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Moondog – mystiker med mörkerseende
Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Där kunde han spela på sin egenuppfunna trimba eller deklamera sin poesi och filosofi eller bara stå blick stilla med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan som "The Viking of 6th Avenue".
Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad och hyllad kompositör han var.
Den sista delen av sitt liv tillbringade han i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige.
Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag.
Hör Moondog själv berätta om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin.
Hör också musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen.
Programmet är en repris från den 18 mars 2018.
En P2-dokumentär av Marie Wennersten.
5.1.2019 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Var Anonymus Fru Musica? Del 2
"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika. Här handlar det närmare bestämt om adliga kvinnor, i synnerhet trobaritzerna i den sydfranska regionen Provence.
Möt grevinnan av Dia Beatrix och drottning Blanche av Frankrike för att inte tala om de italienska tonsättarna Maddalena Casulana (1500-talet) respektive Francesca Caccini och Barbra Strozzi (1500-1600-talen) varav en till och med var operatonsättare! Programmet är en repris från senast den 1 juli 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
30.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Var Anonymus Fru Musica? Del 1
"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del ett handlar det om de som också var nunnor. Vi stiftar bekantskap med bland andra världens tidigast kända kvinnliga tonsättare Kassia (800-talet e Kr) men också med Hildegard av Bingen (1100-talet e Kr).
Vid sidan av dessa två finns musik av inte mindre än ett 20-tal kvinnor fram till och med 1600-talet inspelade på cd. Programmet är en repris från senast den 30 juni 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
29.12.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Hildegards av Bingen syner
Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor".
Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet.
Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir.
Uppläsare är Erika Libeck Lindahl.
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
23.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Hildegard av Bingens syner
Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor".
Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet.
Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir.
Uppläsare är Erika Libeck Lindahl.
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
23.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Radiokören i händerna på Peter Dijkstra
Möt Peter Dijkstra som i början av juni 2018 tog farväl som chefsdirigent för Radiokören. Peter Dijkstra var Radiokörens chefsdirigent i elva år. Bara den legendariske körledaren Eric Ericson innehade posten längre, närmare bestämt i 30 år.
I dokumentären berättar Dijkstra bland mycket annat om tillgången och bördan av att ha ärvt både Ericsons post och ledarskapet för en världskänd institution.
Vid sidan av Dijkstra medverkar tonsättaren Jacob Mühlrad, professorn i kördirigering och musikvetaren Jos van Veldhoven i Haag samt sångarna Annika Hudak och Thomas Köll.
Programmet är en repris från den 2 juni 2018.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
22.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Överlevarkören i skolan
Går det att få tonåringar att ta in Förintelsens fasansfulla historia med hjälp av musik? Ja, anser musikläraren Lena Björk Franzén som har gjort ett pedagogiskt instrument av Jiddischkören. Jiddischkören består bland andra av flera som överlevde Nazitysklands fasor.
- I Jiddischkören är det faktiskt flera som har suttit i läger och som har den historien med sig, i sitt bagage, och då tänkte jag att "det här får inte gå ur tiden utan att den nya generationen får möta de här människorna, ställa sina frågor till dem, se att det är en riktig människa som berättar. Då får det en stor genomslagskraft", säger Lena Björk Franzén som är musiklärare vid Stockholms internationella Montessoriskola.
Följ med Eva Sjöstrand från Lördagsmorgon i P2 på en stark resa i tid och rum.
Hör Elisabeth Kischinowsky Masur som när hon fyllde 17 år i Auschwitz firades av sina kamrater med en extra portion bröd - den finaste present hon kunde få. Hör också körens Julianna Weiss, Judith Gemler Axelsson, Marianne Bloch, Katrin Goldstein Kyaga och Arkadij Souris berätta och körens Helga Wikström diskutera med tonåringarna Klara Lindström, Amanda Andersson, Frida Mattsson Johansson, Sol Caballero och Nicholas Nilsson.
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
16.12.2018 • 57 Protokoll
Närkontakt med Birgit Nilsson
Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar. I den här reprisen berättar vi åter om Birgit Nilsson som skulle ha fyllt 100 i år. Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005.
I den här reprisen från senast den 10 juni 2018 lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize.
Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne.
Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst.
En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
15.12.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Världssopranen Nina Stemme
Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap.
- Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter:
- Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad.
En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort.
- Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon.
Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år.
I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde.
Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
9.12.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Den sjungande revolutionen
Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i synnerhet Estlands var exceptionell. Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld. Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop. - Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen. Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet. I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- och rocksångaren Ivo Linna, kompositören, violinisten och sångerskan Maarja Nuut, konstnären och satirikern Heinz Valk, radiojournalisterna Tiia Teder och Erkki Berends, Estniska skolans fd rektor, körledaren och –sångaren Jaan Seim, samt översättarna Eva-Tiina Põlluste och Gustaf Hertsius. En P2 Dokumentär av Marie Wennersten.
7.12.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Psalmen som blev en världshit
O Store Gud är en av världens mest kända psalmer, och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. ”O Store Gud” bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Boberg skrev den efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den till tyska 1907 följt av ryska, vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska.
Psalmen spreds över världen, men i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången, ”How great thou art”, fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är, som man brukar säga, historia.
Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige!
Programmet är en repris senast från 23 juli 2017.
En P2 Dokumentär av Mikael Olofsson.
O store Gud, när jag den värld beskådar,som du har skapat med ditt allmaktsord, Hur där din visdom leder lifvets trådar,och alla väsen mättas vid ditt bord; Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud!
Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.
2.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Ale Möllers väg
Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige. Här anträder han vägen till den musik som han kan kalla sin egen. Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i 10-årsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som 15-åring.
Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe.
Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna.
”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som Sveriges Radio P2 Live beställde av Ale Möller och som uruppfördes på Urkult-festivalen den 3 augusti 2018 direkt i P2 Live.
I dokumentären medverkar, förutom Ale Möller själv, också de gamla kollegerna Per Gudmundson och Lena Willemark.
Programmet är en repris från den 29 juli 2018.
En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
1.12.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
De omusikaliska
Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
25.11.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Det finska dirigentundret
Jorma Panula, Leif Segerstam, Okko Kamu, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Susanna Mälkki, Eva Ollikainen - ovanligt många internationellt kända dirigenter kommer från Finland, men varför? Ett av de senaste exemplen är Klaus Mäkelä som vid blott 22 fyllda blir chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna från säsongen 2020/21 - men hur kommer det sig att Finland har kunnat få fram ovanligt många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner?
För att få svar på frågan träffar vi den idag 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer och pratar om hans hemliga recept för att utbilda så många världsdirigenter som han har under drygt 40 år som pedagog.
Vi hör också den finska musikjournalisten och författaren Vesa Sirén redogöra för begreppet "finskt musikunder", alltså det fenomen som dirigentundret är en del av, dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen berättar om hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen, musikjournalisten Camilla Lundberg berättar om hur många svenskar både beundrar och retar sig på "de finska pinnarna" och orkestermusikerna Bengt Rosengren, Saara Nisonen Öman och Ingegerd Kierkegaard från Radiosymfonikerna delar med sig av sina tankar om de finska dirigenterna.
Programmet är en repris senast från den 12 maj 2018.
En P2 Dokumentär av Tuomas Ojala.
24.11.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Pianovirtuosen Clara Schumann
Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann.
I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann.
Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live.
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
18.11.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Operabögarna
Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären. I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner. I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003. Vid sidan av honom möter vi en av grundarna av föreningen "Operabögarna" Roger Wallén och genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg.
Det blir förstås också mycket musik, med Maria Callas, Birgit Nilsson och andra.
Programmet är en repris från den 11 augusti 2018. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
17.11.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Beppe Wolgers värld del 2
Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare.
– Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt.
Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer.
Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
11.11.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Beppe Wolgers värld, del 1
Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst.
Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards.
Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
10.11.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Jakten på den försvunna jiddischskatten
Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man. 1992 får skivsamlaren Rainer Lotz veta att det någonstans ute i världen finns över 250 skivor som försvunnit under den mörkaste delen av Tysklands historia. Han ser det som sin uppgift att hitta varenda en. Där och då började en decennielång jakt på en förlorad musikskatt. - Jag hittade skivor över hela världen och tydligen var det älskade ägodelar, för i vissa fall var det allt de hade med sig när de flydde, säger Lotz som framför allt letade efter musik som hade getts ut av skivbolagen Semer och Lukraphon i Berlin under 1930-talet. Idag spelas musiken igen, och Rainer Lotz är stolt. - Vi kunde rädda musiken och återuppliva den här kulturen. På ett sätt har var vi besegrat döden, säger Lotz. I programmet medverkar också musikern Alan Bern som idag spelar den försvunna musiken och musikerna Deborah Strauss och Miriam Camerini. En P2 Dokumentär av Dawn Anthony.
4.11.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Urartad musik
Mängder av judiska tonsättare och andra fick sina verk förbjudna i Nazi-tyskland. Deras musik kallades "entartete", på svenska "urartad" eller "degenererad". Dokumentären kretsar kring tre av de mest framstående judiska tonsättare som drabbades av den nazistiska kulturpolitiken under 1930-talet och framåt – Alexander Zemlinsky (1871-1942), Franz Schreker (1878-1934) och Erich Wolfgang Korngold (1897-1957). I programmet samtalar Musikrevyns i P2 programledare Johan Korssell med skivproducenten och musikforskaren Dr Michael Haas som inledde skivbolaget Deccas satsning på "Entartete Musik" i början av 90-talet, Korngoldexperten Brendan G. Carroll, dirigenten Marc Albrecht, Schrekerexperten Dr Christopher Hailey och den brittiske tenoren John Daszak som sjungit stora roller i operor av både Zemlinsky och Schreker. Vi träffar också Korngolds barnbarn, violinisten Kathrin Korngold-Hubbard i Portland, Oregon, USA och hör mer om hennes berömda farfar.
Korngold prisades flera gånger, bland annat för musiken till filmerna "Anthony Adverse" (1936) och "Robin Hood" (1938). Efter kriget var hans många konsertverk och operor bortglömda, men Korngolds opera "Die tote Stadt" gör åter succé i uppsättningar världen över, så också många av Zemlinskys operor, exempelvis "Dvärgen" som spelas regelbundet. En P2 Dokumentär av Johan Korssell.
3.11.2018 • 57 Protokoll
Sorgesångarna
Sång och musik kan trösta många som mist någon nära. Den här dokumentären handlar om de som kan hjälpa en i sörjandet som sångarna på en begravning idag eller gråterskorna i finska Karelen förr. På den svenska landsbygden förr i tiden hette det att man "sjöng ut" den döde. I vår tid finns de ritualerna inte kvar men vilken roll spelar sången och musiken idag?
Att sjunga på en begravning är det finaste som finns, säger sångerskan Anna Ihlis i Gagnef. Hon är tredje generationen i en familj som sjunger och spelar på begravningar.
- Man är en trösteperson, säger hon. Alla är så oskyddade en stund.
Vi träffar också Pirkko Fihlman som tagit upp den ortodoxa traditionen med gråterskor från finska Karelen, att vara en kanal för de andras sorg, ta på sig deras smärta.
Konstnärsduon Shakeit Lab - Maria Johansson-Josefsson och Tove Sahlin - har gjort en sång- och dansföreställning om döden, en besvärjelse som också är ett accepterande – "Det är som det är."
En P2 Dokumentär av Katarina Wikars.
Lyssna också på Katarina Wikars närmare reportage från gråterskekursen i Helsingfors i P1 Kultur tisdag den 30/10 -18.
28.10.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Poeten som tog sitt liv
Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017.
Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016.
Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.
27.10.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Megastjärnan Franz Liszt del 2
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. I den här andra delen följer vi honom ända till graven.
På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna.
På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner.
Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886.
Programmet är en repris från den 30 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 30 juli 2017.
En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
21.10.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Megastjärnan Franz Liszt del 1
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa!
Legendfloran kring Liszt är vildvuxen. "Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs" - ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac.
I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet.
Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886.
Programmet är en repris från den 23 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 29 juli 2017.
En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
20.10.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Jazzladyn som försvann
Jazzhistoriens längsta time out har jazzpianisten Birgit Lindbergs frånvaro från jazzscenen kallats. Det skulle ta mer än 30 år från det att hon lämnade jazzlivet för ett liv i Västerbottens inland till dess att hon gav ut sin första skiva i eget namn, ”My foolish heart” (1999).
Som ung spelade Birgit Lindberg på både Nalen och Chinateatern i Stockholm men under en turné i början av 60-talet händer något. Den då 24-åriga Birgit blir kär i en man i Lycksele, gifter sig och kommer att föda nio barn - men hon slutar aldrig att spela piano och att skriva musik hemma på kammaren. Då hon träffar gitarristen Anders Färdal faller allt på plats och tillsammans med honom har hon gett ut flera skivor. Den senaste heter ”Damn that cat” (2015).
"Jazzladyn som försvann" är en berättelse om att försvinna men ändå vara kvar. I programmet medverkar också skådespelaren, pjäsförfattaren och sångaren Hans-Ola Stenlund som arbetat med Birgit Lindberg i flera olika produktioner sedan 1997.
En P2 Dokumentär av Filippa Armstrong.
14.10.2018 • 57 Protokoll
Det svängiga Etiopien del 3/3
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del tre träffar vi den etiopiska stjärnan Mahmoud Ahmed. Mahmoud Ahmed har en 50-årig karriär bakom sig och sin storhetstid på 70-talet, men han kan fortfarande fånga publiken och hålla den i ett järngrepp. Det kan den svenska artisten Jason "Timbuktu" Diakité vittna om, och den franske producenten Fracis Falceto berättar hur han upptäckte Ahmed 1984. Vi får också underbara radiomässiga bilder från huvudstaden Addis Abeba medan Ahmeds musik strömmar ut ur taxins bilstereo. Programmet är en tidlös repris från den 14 april 2013 med titeln "Mahmoud Ahmed, Etiopiens gigant - Musikresa Etiopien del 3" och den 22 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 3". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
13.10.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Det svängiga Etiopien del 2/3
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del två handlar det om "Swinging Addis". "Swinging Addis" var en etiopisk motsvarighet till "Swinging London" på 60-talet, och en verklig musikalisk guldgruva.
Det upptäckte bland andra den franske producenten Francis Falceto i mitten av 80-talet. Han blev knockad av all musik han fann på raspiga LP-skivor och kassettband i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och bestämde sig för att ge ut musiken. Resultatet blev den succéartade skivserien Etiopiques, bestående av 28 olika skivor från 60- och 70-talen. I programmet träffar vi också en av de främsta artisterna från "Swinging Addis"-epoken - Alemayehu Eshete, som kallades "The James Brown of Etiopia". Programmet är en tidlös repris från den 7 april 2013 med titeln "Swinging Addis guldålder - Musikresa Etiopien del 2" och den 16 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 2". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
7.10.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Det svängiga Etiopien del 1/3
Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del ett går vi på festival. Vi landar i en av de återkommande festivaler som den svensk-etiopiska kulturorganisationen Selam arrangerar.
Dessförinnan träffar vi den svenske musikern och producenten Andreas Unge som varit med och byggt upp musikstudion Selam Studio där, artister från olika afrikanska länder, Selams svensk-etiopiske festivaldirektör Teshome Wondimu samt svenskarna Sousou och Maher Cissoko som uppträder inför etiopisk publik.
Programmet är en tidlös repris från den 31 mars 2013 då programmet hade titeln "Det moderna Etiopiens musik - Musikresa Etiopien del 1" och den 15 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 1".
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
6.10.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Ljudfadern Gert Palmcrantz
Jakten på det naturliga ljudet har varit ljudteknikern Gert Palmcrantz ledstjärna ända sedan första skivinspelningen 1962. - Det låt' ju som det låter, sa spelmannen Pål-Olle när han fick lyssna på inspelningen Palmcrantz just gjort i Pål-Olles kök.
Trött på att spela in alla 60-talets pop-band hade Palmcrantz lämnat studion för att med bärbar utrustning spela in svensk folkmusik i dess hemmiljö.
Genom åren har Palmcrantz spelat in samtliga Svenska Ords revyer, otaliga svenska artister från Lill Babs till Monica Zetterlund, Owe Thörnqvist och Cornelis Vreeswijk. Därtill mängder av jazzmusik och klassisk musik.
Han har just fyllt 80 men har inga planer på att trappa ner.
- Jag fortsätter så länge syrsorna hör mig, säger Gert Palmcrantz.
- Musik ska låta som det låter på riktigt. Den absolut sanna ljudåtergivningen. Det är True High Fidelity.
I programmet medverkar gitarristen Georg "Jojje" Wadenius, saxofonisten Johan Stengård och sonen Eric Palmcrantz som också är ljudtekniker.
En P2 Dokumentär av Anton Karis.
30.9.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Musik och politik del 7: Kvinnokraft
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjunde delen handlar det om starka kvinnliga konstnärskap. Programmet handlar om att vara kvinna i musiklivet, om känslan av att vara inkvoterad, om att lobba för fler kvinnor i musiklivet, om att lita på sin intuition och om att bli uppskattad för sina verk utan hänsyn till det egna könet och om när det jämlika samhället ska börja - då det inte längre finns "kvinnliga" tonsättare och "tjej"-band till exempel. I programmet medverkar tonsättaren och författaren Carin Bartosch-Edström och pianisten Kristine Scholz. Olika texter läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikern och låtskrivaren i The Deer Tracks bland annat David Lehnberg. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 30 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
29.9.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 6: Världsmusik
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjätte delen handlar det om världsmusik. I den här sjätte delen handlar det om vad världsmusik kan vara och hur den kan gå från att vara ett uttryck i en minoritet i ett majoritetssamhälle till att bli allmänt uppskattad och kommersiell. Det handlar också om hur världsmusik kan hota en viss politik bara genom att utvecklas på egen hand.
I programmet medverkar Moriska paviljongens i Malmö vd och konstnärlige ledare Ozan Sunar, författaren och frilansskribent Per Wirtén. Texten om världsmusik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikjournalisten Johanna Paulsson. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 23 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
23.9.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 5: Krig
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här femte delen handlar det om musik och krig. I den här femte delen handlar det bland annat om hur massmördaren Anders Behring Breiviks skapade sin egen värld med musik, och hur musik kan avskärma soldater från att höra skriken av döende människor och skapa en "vi"-känsla i den egna truppen. I programmet medverkar musikern som är känd genom bland annat bandet Doktor Kosmos respektive före detta medlemmen i Vänsterpartiet Uje Brandelius - då programmet sändes första gången var Brandelius organisationschef i partiet - och musikern, kompositören och författaren Peter Bryngelsson. Texten om Vietnamrörelsens musik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Alice Eggers. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 4 juli 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
22.9.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Möt tonsättaren Britta Byström
Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 40-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino.
Vi hör också om "Games for souls", ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman.
Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015.
Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen.
En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.
16.9.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Kampen om folkmusiken - vem tar ställning?
Måste man som folkmusiker ta politisk ställning? Eller hur förhåller man sig till debatten om svensk folkmusik? Det utforskar folkmusikern och journalisten Stina Sämgård i denna P2 Dokumentär. Debatten tog fart när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och representanter för SD anlände till Storkyrkan i samband med riksmötets öppnande iförda folkdräkter. Det fick spelmän, folkdansare, arrangörer och andra inom folkmusik-Sverige att bilda nätverket "Folkmusiker mot främlingsfientlighet".
Under veckorna före valet 2018 skrev också kända folkmusiker som Ale Möller och Lena Willemark med flera debattartiklar och efterlyste bland annat ett juridiskt skydd för att folkmusiken som de uttryckte det inte ska kunna "kidnappas" politiskt, men det är inte ämnet för det här programmet. Den här dokumentären handlar alltså om huruvida man som folkmusiker måste ta politisk ställning.
Frågan ställdes på sin spets när en av folkmusikerna i Stockholms spelmanslag, Ingrid Eckerman, en måndagkväll hösten 2013 tog fram pins med texten "Spelmän mot främlingsfientlighet ..." som hon tyckte att de andra skulle ta på sig. Det gjorde också en del, men inte alla.
Senare, på våren 2018, träffar Sämgård dels spelmän som engagerar sig politiskt, som Eckerman och Sara Parkman, dels dem som vill skilja på folkmusik och politik, som spelmannen Thomas Fahlander.
I programmet medverkar också folkmusikern och -dansaren, före detta statsrådet och före detta ordföranden i Svenska folkdansringen Ingela Thalén.
En P2 Dokumentär av Stina Sämgård i samarbete med Marie Wennersten/SR Drama.
15.9.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Kronoskvartetten och den oskrivna musiken
Världskända Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra, och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen. Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet "Fifty for the future" eller på svenska "Femtio för framtiden".
Bland dem finns tonsättaren Karin Rehnqvist. Hennes stycke "The Riddle" uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017. I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera ”The Riddle” och möter Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren David Harrington och cellisten Sunny Yang.
Yang men också den kinesiska pipa-virtuosen Wu Man ger för svenska medier unika intervjuer. Wu Man berättar bland annat hur Kronoskvartetten förlöste den oskrivna musiken inom henne.
I projektet har Kronoskvartetten också engagerat tonsättare som Franghiz Ali-Zadeh, Afghanistan, Fodé Lassana Diabaté, Mali, Tanya Tagaq, Kanada, Laurie Anderson och Philip Glass från USA.
Kronoskvartetten består av David Harrington, violin, John Sherba, violin, Hank Dutt, viola och Sunny Yang, cello.
Programmet är en repris från den 22 april 2018.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.
9.9.2018 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Prins Eugen – målare med känslighet för musik
Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet. Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen.
Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26.
Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar.
I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför!
Programmet är en repris från den 19 november 2017.
En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.
8.9.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Damorkestrarna
De fanns men uppmärksammades inte nämnvärt, men i det här programmet sätter vi strålkastarljuset på orkestrar som bara bestod av kvinnliga musiker och orkesterledare. Vilka kommer idag ihåg orkestrar som "Rita Andys", "Baby Stars" eller Britt Johnstones "White Ladies" som turnerade runt i Sverige under hela 1930-talet? Eller "Tre Trallande Jäntor", "Mälartöserna", "Kiki Stenfelts Orkester", "Diana Millers Trio" och "Yvonne Modins Kvartett" från 1950- och 60-talen?
Ja, det finns mängder av bortglömda kvinnliga musiker och orkesterledare som ingen minns i dag, exempelvis den ungerska violinisten Lily Guyenes som flyttade till Danmark i början 30-talet och var ett stort namn i svensk underhållningsmusik.
Vi lyssnar också på den tyska jazzpianisten Jutta Hipp, bluessångerskorna Geeshie Wiley och Elvie Thomas, "Diana Millers all girl quartet" och andra vars namn inte är så kända för eftervärlden.
I programmet medverkar sångerskan och musikern Marie Selander, Kajsa Paulsson som forskat om "Baby Stars", jazzbasisterna Harriet Sjösten och Siw Karlén samt orkesterledaren för och arrangören i Kurt Olssons damorkester Elizabeth Engdahl.
Programmet är en repris från 10 maj 2015.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
2.9.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Helena Munktell i 1800-talets operamiljö
Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om den och hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström.
"I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen.
Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni 2017 omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning och i Berwaldhallen.
Programmet är en repris från 29 oktober 2017.
En P2 Dokumentär av Christina Tobeck.
1.9.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Möt tonsättaren Kent Olofsson
Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr.
Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik.
"Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb.
Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
Programmet är en repris från den 7 oktober 2017.
En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
26.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 4: Censur
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här fjärde delen diskuterar han om det finns farlig musik. I den här fjärde delen medverkar musikjournalisten och författaren Anna-Charlotta Gunnarson, kulturjournalisten Martin Aargård. Marie Skönblom medverkar som uppläsare av några citat och en krönika görs av frilansjournalisten Jonas Bergroth.
Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 27 juni 2015.
En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
25.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 3: Gnista
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här tredje delen diskuterar han om det går att starta en revolution med musik. I den här tredje delen medverkar tonsättarna och musikerna Lise-Lotte Norelius och Ida Lundén. Några citat ur boken "Musik und politik" av den tysk-österrikiske tonsättaren Hanns Eisler läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Dror Feiler.
Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 20 juni 2015.
En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
19.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 2: Protest
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här andra delen diskuterar han om det går att protestera mot vad som helst med musik. I den här andra delen medverkar musikerna Nike Markelius och Stefan Sundström. Joe Hills brev läses av Marie Skönblom och en krönika görs av författaren Anna Jörgensdotter.
Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 13 juni 2015.
En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
18.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musik och politik del 1: Antiken
Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här första delen tar han med oss till antiken. I den här första delen medverkar riksspelman på fiol och musikforskaren Erika Lindgren Liljenstolpe och Erling Bjurström som är professor i kulturvetenskap vid Linköpings universitet. Dikten av Sapfo läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikern Elin Lindfors. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 6 juni 2015.
En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
12.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Operabögarna
Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären. I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner. I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003 och får besvara frågan vad en operabög är. Vid sidan av honom möter vi Roger Wallén som bor i en liten etta fullproppad med operaskivor och som reser runt över hela Europa och går på opera. Wallén har också varit med och grundat den förening som nog är helt exklusiv för Sverige och som heter just "Operabögarna". I programmet medverkar också genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg och så blir det förstås mycket med musik - med Maria Callas och Birgit Nilsson med flera. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
11.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Jazzmannen Harald Hult
Harald Hult var ett levande jazzuppslagsverk med egen bok- och skivbutik sedan 1967 - "Andra jazz" i Stockholm. I den här dokumentären från 2015 besöker vi butiken och möter Hult i egen hög person. Många jazzentusiaster har kallat "Andra jazz" för den mest välsorterade butiken i världen och dit har människor i alla åldrar från olika delar av både Sverige och världen vallfärdat, men den 15 maj 2018 avled dess skapare Harald Hult i en ålder av 77 år.
Hans vision med "Andra jazz" var att sätta lyssningen och det historiska perspektivet på jazz i fokus, nutid som dåtid.
I dokumentären medverkar vid sidan av Harald själv den australiske musikern Oren Ambarchi, violinisten Katt Hernandez, klarinettisten och saxofonisten Isak Hedtjärn, tidskriften Orkesterjournalens redaktör Magnus Nygren, saxofonisten mm Mats Gustafsson, professorn i musikvetenskap Lars Lilliestam, DJ:n Johan Fredriksson och skivhandlaren Carl Hedberg.
Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den 20 september 2015.
En P2 Dokumentär av Elena Wolay.
5.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Lena Willemark "Den blå färden"
Några rader i författaren Siri Hustvedts bok "Den skakande kvinnan" väckte tankar hos musikern och kompositören Lena Willemark, och utvecklades till verket "Den blå färden". - Jag märkte att dikterna handlar om vattnet. Om det okända havet inom oss som vi inte kan styra över. Det är den resan som börjar nu: Den blå färden, berättar Lena Willemark som är sångerska, riksspelman och kompositör, uppvuxen i Älvdalen och djupt förankrad i traditionen.
Hennes poesi och sång klingar ofta på det säregna älvdalsmålet, vars språkliga musik stiger direkt från fornnordiskan.
Samtidigt är hon också en nyskapande pionjär genom sina samarbeten med musiker, kompositörer och arrangörer inom jazzen och den nutida konstmusiken. Några av de hon arbetat med är tonsättaren Karin Rehnqvist, sångerskan och musikern Sofia Karlsson, dirigenten Hans Ek, musikern Jonas Knutsson och musikern Ale Möller som alla här berättar om Lena och sin relation till henne.
"Den blå färden" skrev Willemark på beställning av Sveriges Radio och var SR:s bidrag i Euroradio Folk Festival 2014 i Rättvik.
Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den 22 juni 2014.
En P2 Dokumentär av Esmeralda Moberg.
4.8.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Ale Möllers väg
Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige och anträder vägen till den musik som han kan kalla sin egen. Det här är en berättelse om motstånd och förnyelse.
Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i tioårsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som femtonåring.
Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe.
Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna.
”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som Sveriges Radio P2 Live har beställt av Ale Möller och som uruppförs på Urkult-festivalen fredag den 3 augusti direkt i P2 Live.
I dokumentären medverkar, förutom Ale Möller själv, också de gamla kollegerna Per Gudmundson och Lena Willemark.
En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
29.7.2018 • 57 Protokoll
Trumpifierad musik del 3/3
Den 21 januari 2017 samlades hundratusentals kvinnor i och utanför USA för att protestera mot den nye presidenten Donald Trump. I den här tredje delen av "Trumpifierad musik" möter vi några av dem. Vi möter några av dem som idag driver den konstnärliga aktivismen på scener i Washington och New York: teaterchefen Molly Smith från Arena Stage i Washington, pjäsförfattaren Christina Ham, tonsättaren Mizzy Mazzoli, New York Times kritiker Elisabeth Vincentelli, Broadway-aktriserna Taylor Iman Jones och Jennifer Sanchez samt musikern Jessie Paris Smith.
Programmet är en repris från den 21 januari 2018.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
28.7.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Trumpifierad musik del 2/3
Hur låter soundtracket till Trumps oroliga och splittrade USA? I den andra delen av "Trumpifierad musik" stiger vi in i den amerikanska operans värld. - Guldrushen och myten om att bli rik snabbt och leva helt utan begränsningar tillhör Trumps personliga mytologi som många desperata amerikaner bejakade när de gick till valurnorna, säger regissören Peter Sellars om sin och tonsättaren John Adams opera "Girls of the Golden West" som hade världspremiär i San Francisco i december 2017.
Vi möter också sångerskan G’Nai Bridges för ett samtal om Trumps personliga mytologi och om rasism, tonsättaren Annie Gosfield som skrivit operan "War of the worlds" - "Världarnas krig” - efter H.G. Wells roman från 1898, The New Yorkers kritiker Alex Ross och sopranen Rebecca Nelsen ur satirduon Operatico Politico som gör operasatir om turerna i Vita huset på Youtube.
Programmet är en repris från den 20 januari 2018.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
22.7.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Trumpifierad musik del 1/3
I januari år 2018 hade ett år passerat sedan Donald Trump svor eden som USA:s president, men hur märktes det nya presidentskapet i landets musikliv? Det är frågan i den här tredelade P2 Dokumentären. Så här sade Donald Trump till musiktidskriften Rolling Stone 2015:
- Jag gillar musiker - de har en ovanlig talang som går bortom själva det musikaliska.
Frågan är hur amerikanska musiker och andra kulturarbetare själva gillar den nye presidenten, miljardären och före detta dokusåpa-aktören. För att få svar har kulturjournalisten Sofia Nyblom rest från kust till kust i USA. Första delen utspelar sig på en countrygala i Nashville, och här medverkar bland andra: countryartisterna Josh Turner och Angaleena Presley, PR konsulten och politiske kommentatorn Kurt Bardella som tidigare var vid högerinriktade Breitbart News liksom kompositören DJ Spooky.
Programmet är en repris från den 14 januari 2018.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
21.7.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Evert Taube och Huldas Karin
Huldas Karin är bekant för många genom Evert Taubes visa om henne, och henne skapade Taube genom en högst levande förebild. Det är henne den här dokumentären handlar om. Den då 16-åriga Karin var dotter till lantbrukarparet Anders och Hulda Johansson på Ängön i Bohuslän, dit Taube hade blivit skickad av sin läkare för att bota sin astma. I den här dokumentären hör vi Karin själv berätta i en intervju från 1956 och så här berättar hennes dotter Eva Jarnedal: - Jag tror att han lät sig förälskas och jag tror att han gjorde det för att kunna skriva sina visor. Han var 52 och mamma var 16, hon tyckte att han var en gubbe. Kanske att hon var lite smickrad över att förekomma i visorna, men hon tyckte inte det var så där jättemärkvärdigt som eftervärlden har velat göra det till. I programmet medverkar också litteraturvetaren David Anthin som specialiserat sig på Evert Taubes liv liksom Karins syster Anna-Greta och Mandus Westberg. Programmet är en repris från den 15 mars 2015 då det var 125 år sedan Evert Taube föddes. Han levde 1890-1976. P2 Dokumentär av Peter Johansson.
15.7.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Käbi Laretei och Bergmans musik
Idag den 14 juli 2018 skulle regissören mm Ingmar Bergman har fyllt 100 år. I det här programmet från 1978 berättar konsertpianisten Käbi Laretei om sitt musikaliska samarbete med honom. Laretei (1922-2014), som också var gift med Bergman 1959-69, samtalar med den legendariske radioproducenten Sigvard Hammar om hennes musikaliska inflytande på Bergman och medverkan i hans filmer. Samtalet kretsar närmare bestämt kring Lareteis skiva "Närbilder" som då precis hade kommit ut, kring filmer som "Höstsonaten" (1978) och om att vara konsertpianist och sätta sig in i hur en amatörpianist skulle spelat exempelvis Chopins preludium i a-moll. Redaktör Berit Nygren/SR Musik.
14.7.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Finsk musik i 60-talets fred
Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Sångrörelsen delade finländarna. Oberoende vad du tyckte måste du ta ställning för eller emot. Dess anhängare såg sig själva som en "fredsrörelse" medan andra ansåg att de var det som Lenin kallade för "nyttiga idioter" och inledningsvis kallades anhängarna hånfullt för "taistolaiset" - "stridisar" efter sin Moskvatrogna partiledare, Taisto Sinisalo. Bland sångerna fanns "En tallrik av Guatemalas blod" och "I vems trupp står du?".
Sångerna började ofta mjukt och slutade ofta med en kraftfull skrikdel på inspiration av Bertolt Brechts revolutionära kulturprogram.
I programmet medverkar kompositören Kaj Chydenius, musikforskaren Pekka Gronow, författaren Timo Kalevi Forss, författaren Miska Rantanen och musiker Tuomo Haapala.
Det här är den andra delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 3 december 2017.
En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
8.7.2018 • 57 Protokoll
Finsk musik i 40-talets krig
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural.
Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa.
Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.
I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow.
Det här är den första delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år.
Programmet är en repris från den 2 december 2017.
En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
7.7.2018 • 57 Protokoll
Var Anonymus Fru Musica? Del 2
"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika. Här handlar det närmare bestämt om adliga kvinnor, i synnerhet trobaritzerna i den sydfranska regionen Provence.
Möt grevinnan av Dia Beatrix och drottning Blanche av Frankrike för att inte tala om de italienska tonsättarna Maddalena Casulana (1500-talet) respektive Francesca Caccini och Barbra Strozzi (1500-1600-talen) varav en till och med var operatonsättare! Programmet är en repris från den 12 juni 2011. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
1.7.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Var Anonymus Fru Musica? Del 1
"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del ett handlar det om de som också var nunnor. Vi stiftar bekantskap med bland andra världens tidigast kända kvinnliga tonsättare Kassia (800-talet e Kr) men också med Hildegard av Bingen (1100-talet e Kr).
Vid sidan av dessa två finns musik av inte mindre än ett 20-tal kvinnor fram till och med 1600-talet inspelade på cd. Programmet är en repris från den 5 juni 2011. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
30.6.2018 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Den stora Sverigeresan
Höör, Sunne, Skattungbyn, Tobo, Järvsö, Piteå och Jokkmokk är några svenska orter som har direkta kopplingar till olika musikaliska företeelser, och dit åker vi i denna P2 Dokumentär. Vi träffar människor som älskar att experimentera och ta folkliga traditioner vidare - oavsett om det gäller orgel, kantele, fiol, gitarr, nyckelharpa, kora, sång, rop eller scenkonst.
Dokumentären sammanfattar en reportageserie som musikjournalisten Åsa Veghed gjorde hösten 2017 i P2-programmet Klingan.
I programmet medverkar musikerna Sousou Cissoko, Magnus Stinnerbom, Olle Lindvall, Cecilia Österholm, Samantha Ohlanders, Mirja Palo, Gunnar Idenstam, konstnären Leila Nutti, verksamhetsledaren på Eric Sahlström Institutet Hadrian Prett och konserthuschefen på Studio Acusticum Roger Norén.
Programmet är en repris från den 16 december 2017.
En P2-dokumentär av Åsa Veghed.
24.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Västanå teatervärld
Västanå teater i Berättarladan i Rottneros park har gjort sig känd långt utanför landets gränser med sin speciella teaterform, där dansen, musiken och berättandet smälter samman. Den här helgen drar Västanå teaters sommarsäsong 2018 igång, med "Anna Svärd", tredje delen i Nordensköldcykeln av Selma Lagerlöf och med anledning av det passar vi på att reprisera en dokumentär från sommaren 2015 om teaterns konstnärliga arbete. Då gav Västanå teater föreställningen "Lomjansguten". Det var en bearbetning av Lars Anderssons roman med samma namn. Det är en berättelse fylld av skrock, vidskepelse och drömmar och när orden tryter får vi hjälp av musiken att öppna våra sinnen. I programmet medverkar Inger Hallström Stinnerbom vars berömda dräkter är sydda för dans, teaterns chef och konstnärlige ledare Leif Stinnerbom, hans son teatermusikern Magnus Stinnerbom och spelmannen Sophia Stinnerbom, producenten Yvonne Rock samt skådespelarna Björn Söderbäck och Jakob Hultcrantz Hansson. En P2 Dokumentär av Yonne Ihmels.
23.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visgiganten Evert Taube del 2
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots …
Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut.
När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem.
Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
17.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visgiganten Evert Taube, del 1
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här dokumentären berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. – Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mer ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ...
Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven ”på den glittrande blåa ocean”:
Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor. Här berättar Taube själv humoristiskt och välformulerat sin egen historia. Han berättar om sitt intresse för språk och litteratur, det musikaliska arvet och inspirationskällor till musiken.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
16.6.2018 • 57 Protokoll
Närkontakt med Birgit Nilsson
Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar. I den här reprisen berättar vi åter om Birgit Nilsson som skulle ha fyllt 100 i år. Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005.
I den här reprisen från den 13 maj 2018 lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize.
Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne.
Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst.
Det här programmet ramar in operasändningar i P2 i maj och juni 2018 med Birgit Nilsson i huvudrollen.
En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
10.6.2018 • 57 Protokoll
Alf Hambe och hans Molom
Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom. Möt Alf Hambe vars visor har fängslat lyssnare i över 50 år. I den här dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland, både vid pianot och ute i den natur som tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor är en av hans stora inspirationskällor - eller befinner vi oss rentav i det Molom han brukar sjunga om?I programmet får vi också höra en rad av hans visor framförda av honom själv och av andra, däribland vissångerskan Eva Bartholdsson, och vi hör också spelmannen och kompositören Hans Kennemark.En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten från 2016.
9.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Du gamla, du friska - från folkvisa till nationalsång
Sången "Du gamla, du fria" har hånats, föraktats och älskats i över 100 år. Den tycks ständigt lika aktuell och dyker upp i de mest oväntade sammanhang som riksdagsmotioner eller reklamfilmer. Att "Du gamla, du fria" - från början "Du gamla, du friska" - skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtid föreställa sig. Det skulle ta lång tid och skedde trots motstånd och flera andra motkandidater.
I denna P2 Dokumentär skildras sångens växlingsrika historia, från det bejublade uruppförandet den 18 november 1844 fram till idag då vi oftast hör den i idrottssammanhang. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den 25 maj 2014. Det bygger på Eva Danielsons och Märta Ramstens bok "Du gamla, du friska - från folkvisa till nationalsång" (Atlantis förlag 2013).En P2 Dokumentär av Eva Danielson och Märta Ramsten i samarbete med radioproducenten Christina Tobeck.
3.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Radiokören i händerna på Dijkstra
Peter Dijkstra, en av världens ledande kördirigenter, tar farväl som Radiokörens chefsdirigent och i den här dokumentären porträtteras han av Sofia Nyblom. Dijkstra har varit chefsdirigent för Radiokören i elva år. Bara den legendariske körledaren Eric Ericson innehade posten längre.
I dokumentären berättar Dijkstra om tillgången och bördan av att ha ärvt både Ericsons post och ledarskapet för en världskänd institution, om hur det är att turnera med Radiokören och skillnaden mellan den svenska och holländska körtraditionen.
I dokumentären medverkar också tonsättaren Jacob Mühlrad, professorn i kördirigering och musikvetaren Jos van Veldhoven i Haag samt sångarna Annika Hudak och Thomas Köll.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
Peter Dijkstra ger sina avskedskonserter som Radiokörens chefsdirigent i Berwaldhallen den 1 och 2 juni.
2.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
P2 Dokumentär Radiokören i händerna på Dijkstra 2018-06-02 kl. 12.03
Peter Dijkstra, en av världens ledande kördirigenter, tar farväl som Radiokörens chefsdirigent och i den här dokumentären porträtteras han av Sofia Nyblom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2.6.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Karin Rehnqvists mäktiga rop
Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande. Programmet börjar i en riktig happening på Stora torget i Båstad.
- Alla ska ropa, säger hon till förbipasserande och delar ut musikinstrument och ord att ropa ut mitt under 30-årsjubilerande Båstad kammarmusikfestival.
Karin Rehnqvist älskar den mänskliga rösten, i synnerhet den kulande, drillande, nonsensrimmande och kraftfulla kvinnorösten, vid sidan av fågelsång och spontana ljud i naturen.
Sången fanns med ända sedan uppväxten i Småland, och sedan hon utbildat sig till musikpedagog tog den kreativa ådran över i Stans kör. Det var där hon och mannen Hans möttes, i körens galna upptåg ute på stan vid 1980-talets början. Så föddes en tonsättare. Sitt genombrott fick hon 1989 med verket "Puksånger och lockrop" som hon skrev på uppdrag av Rikskonserter och uruppfördes på Falun folkmusikfestival. Sedan dess har det blivit mycket körmusik och flera ensemblestycken.
I programmet medverkar vid sidan av henne själv hennes man läromedelsförfattaren Hans Persson, sonen och musikläraren Johan Rehnqvist, folksångerskan Ulrika Bodén och tonsättarna Johan Blixt, Gustav Lindsten, Maria Lithell Flyg och Jakob Mühlrad.
Programmet är en repris från den 10 december 2017, ett år då hon blev ovanligt mycket uppmärksammad: hon var bland annat festivalprofil vid Svensk Musikvår och följande stycken uruppförda: "Nio nätter" med sångerskan Lena Willemark och ensemble recherche i Berlin, "The Riddle" med Kronoskvartetten i Uppsala och "Här är musiken" vid invigningen av nya Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
En P2-dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
27.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Krisen som lyfte grekisk folkmusik
Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving.
I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens.
I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios.
En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.
26.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Min morfar jazzälskaren
När jazzälskaren Karl-Erik Tillas går i pension tar han äntligen tag i sin dröm köper en saxofon och startar ett jazzband. Hör SR-journalisten Isabelle Swahn berätta om sin morfar. När Karl-Erik Tillas som ung hörde orkesterledaren, saxofonisten och klarinettisten Woody Hermans "Northwest passage" för första gången förändrades hans liv för alltid.
Han började att drömma om att själv spela i ett band.
När han gick i pension gjorde han slag i saken.
Han köpte en saxofon, startade bandet Saxomania 1995 och fick bland annat spela med stora jazzmusiker som saxofonisten och klarinettisten Arne Domnérus, klarinettisten Putte Wickman och pianisten Charlie Norman.
I programmet medverkar vid sidan av Karl-Erik Tillas hans hustru Lillvy Tillas och trummisen John Haglund som tillhandahöll den replokal i Dalsjö där bandet brukade repetera.
Programmet är en repris från 30 december 2017.
En P2-dokumentär av Isabelle Swahn.
20.5.2018 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Världssopranen Nina Stemme
Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. I dokumentären berättar Stemme exklusivt för kulturjournalisten Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap.
- Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter:
- Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad.
En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort.
- Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon.
Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år.
I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
Den tidigare aviserade reprisen av P2 Dokumentären "Möt tonsättaren Kent Olofsson" utgår och sänds vid ett annat tillfälle.
19.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Harald Hult – jazzmannen, jazzmyten och jazzbutiken
Harald Hult var ett levande jazzuppslagsverk med egen bok- och skivbutik sedan 1967 - "Andra jazz" i Stockholm. I den här dokumentären från 2015 besöker vi butiken och möter Hult i egen hög person. Respekten för lyssningen är också koden för att kunna förstå den här dokumentären, och vi hör också varför butiksmiljön kan verka skrämmande för den som inte knäcker koden.
Många jazzentusiaster har kallat "Andra jazz" för den mest välsorterade butiken i världen och dit har människor i alla olika åldrar från olika delar av både Sverige och världen vallfärdat. I dokumentären möter vi några av dem. I butiken pågår det också diskussioner om genusperspektiv inom jazzen och om dess framtid.
Harald Hult avled den 15 maj 2018, i en ålder av 77 år. Hans vision med "Andra jazz" var att sätta lyssningen och det historiska perspektivet på jazz i fokus, nutid som dåtid.
I dokumentären medverkar vid sidan av Harald själv också den australiske musikern Oren Ambarchi, violinisten Katt Hernandez, klarinettisten och saxofonisten Isak Hedtjärn, tidskriften Orkesterjournalens redaktör Magnus Nygren, saxofonisten mm Mats Gustafsson, professorn i musikvetenskap Lars Lilliestam, DJ:n Johan Fredriksson och skivhandlaren Carl Hedberg.
En P2 Dokumentär av Elena Wolay.
18.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Närkontakt med Birgit Nilsson
17 maj 2018 var det 100 år sedan Birgit Nilsson,1900-talets främsta operasångerska, föddes. Hör berättelsen om världsstjärnan som var lika hemma i lyx somi vardagen hemma i Skåne. Från världsscener till öppna landskap i Skåne. Från glamourösa klänningar till förklädet i köket hemmavid. Från La Nilsson till Märta Birgit Nilsson-Niklasson - för operasångerskan Birgit Nilsson fanns det ingen motsättning mellan livet i lyx och den jordnära, sparsmakade vardagen på gården i Skåne. Hon tappade aldrig fotfästet utan stod stadigt med fötterna i den skånska myllan.
I den här dokumentären lär vi känna denna dubbelnatur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och dessutom - operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första vinnaren av The Birgit Nilsson Prize.
Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne.
Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst.
En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
13.5.2018 • 57 Protokoll
Det finska dirigentundret
Jorma Panula, Leif Segerstam, Okko Kamu, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Susanna Mälkki, Eva Ollikainen - ovanligt många internationellt kända dirigenter kommer från Finland, men varför? Det brukar kallas "det finska dirigentundret", det faktum att Finland har kunnat få fram ovanligt många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner, men hur kommer det sig?
Den frågan har sysselsatt många länge och den här dokumentären handlar om hur resonemangen går idag.
Vi träffar den idag 87-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens dirigentgenerationer i Finland och pratar om hans hemliga recept för att utbilda så många världsdirigenter som han har gjort under sina drygt 40 år som pedagog.
Den finska musikjournalisten och författaren Vesa Sirén redogör för begreppet finskt musikunder, alltså det fenomen som dirigentundret är en del av.
Dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen berättar om hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen, musikjournalisten Camilla Lundberg berättar om hur många svenskar både beundrar och retar sig på "de finska pinnarna" och orkestermusikerna Bengt Rosengren, Saara Nisonen Öman och Ingegerd Kierkegaard från Radiosymfonikerna delar med sig av sina tankar om de finska dirigenterna.
Programmet är en repris från den 25 november 2017.
Mer om fler internationellt kända finska dirigenter, på finska, här.
En P2 Dokumentär av Tuomas Ojala.
12.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Världssopranen Nina Stemme
Världens ledande konsert- och operahus tävlar om att få engagera den svenska sopranen Nina Stemme. Här berättar hon exklusivt för Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Nina Stemme och fortsätter:
- Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad.
En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort.
- Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart.
- Jag provsjöng till Bayreuth, och fick inte större roller än Freia, berättar Nina Stemme.
Sofia Nyblom har träffat Nina Stemme strax efter det att hon genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år.
I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
6.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Möt tonsättaren Hans Gefors
Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk.
I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2.
Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
5.5.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visdiktaren Olle Adolphson del 2/2: "Allt gör jag till bilder"
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag.
- För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt.
Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat.
I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra.
Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år.
Programmet är en repris från den 29 augusti 2017.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
29.4.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Visdiktaren Olle Adolphson del 1/2: "Är Evert inne?"
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt.
Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga.
Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till.
I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra.
Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år.
Programmet är en repris från den 28 augusti 2017.
En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
28.4.2018 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Kronoskvartetten och den oskrivna musiken
Världskända Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra, och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen. Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet "Fifty for the future" eller på svenska "Femtio för framtiden".
Bland dem finns tonsättaren Karin Rehnqvist. Hennes stycke "The Riddle" uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017. I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera ”The Riddle” och möter Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren David Harrington och cellisten Sunny Yang.
Yang men också den kinesiska pipa-virtuosen Wu Man ger för svenska medier unika intervjuer. Wu Man berättar bland annat hur Kronoskvartetten förlöste den oskrivna musiken inom henne.
I projektet har Kronoskvartetten också engagerat tonsättare som Franghiz Ali-Zadeh, Afghanistan, Fodé Lassana Diabaté, Mali, Tanya Tagaq, Kanada, Laurie Anderson och Philip Glass från USA. I samma anda äger också deras årliga festival rum i San Fransisco den kommande veckan.
Kronoskvartetten består av David Harrington, violin, John Sherba, violin, Hank Dutt, viola och Sunny Yang, cello.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.
22.4.2018 • 56 Protokoll, 55 Sekunden
Möt tonsättaren Kim Hedås
2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör.
Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på.
Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
Programmet är en repris från den 11 november 2017.
En P2 Dokumentär denna gång av Helena Lopac.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
21.4.2018 • 56 Protokoll, 58 Sekunden
Musiklegendaren Georg Riedel
Jazzmusikern, kontrabasisten Georg Riedel är en av Sveriges mest produktiva kompositörer, och nu när han släpper ännu en skiva med ny musik passar vi på att reprisera det här porträttet på honom. Georg Riedel är en av Sveriges mest inflytelserika jazzmusiker och en av dem som var med och gav amerikansk jazz ett svenskt tonfall.
Han var med redan på 50-talet då han spelade med bland andra saxofonisten Lars Gullin. Sedan gav han och pianisten Jan Johansson 1964 ut den banbrytande skivan "Jazz på svenska", som också är Sveriges hittills mest sålda jazzskiva, och blev sedermera basist i Radiojazzgruppen. Det sistnämnda hade han tänkt fortsätta med men fick tänka om då Jan Johansson omkom i en trafikolycka 1967 och han fick slutföra Johanssons beställning att skriva musik till filmen om Pippi Långstrump (1969), och på den vägen är det.
Mycket av hans musik har blivit synonym med barndom och sommar. Det är han som bland annat har skrivit "Idas sommarvisa" och "Du käre lille snickerbo", men Georgs musikaliska palett rymmer så mycket mer - däribland en opera på August Strindbergs "Hemsöborna" och ett slags requiem, för att inte tala om all jazz ... en legend i svenskt musikliv helt enkelt! Hans senaste skiva heter "Secret song" och litet ur den kunde man höra här i Jazzradion i P2 söndag den 8 april.
Programmet är en repris från den 16 oktober 2016.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
15.4.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Englands guldålder del 3: kriminalitet
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här tredje och sista delen handlar det om hur kriminalitet kunde gestaltas musikaliskt. Vi får ta del av det uppmärksammade rättsfallet mordet på Sir Thomas Overbury 1613. Det hade alla ingredienser för en bra kriminalhistoria - kärlek, intriger, mord och förgiftad marmelad (!).
Det handlade om korruption och politiskt rävspel på högsta nivå när kungens närmaste man Robert Carr och hans hustru Frances Howard anklagades för mord.
I programmet medverkar professorn i engelsk renässanslitteratur David Lindley, universitetsadjunkt i historia Eva Andersson och chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler. Som uppläsare medverkar Andreas Nygård, Ingvar Grimberg, Emelie Alm och Dan Berglund.
Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 21 december 2014 med titeln "The golden age of crime".
En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
14.4.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Englands guldålder del 2: droger
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här andra delen av tre handlar det om hur musik bland annat användes som drog. Då vilade medicinsk behandling på något man kallade humoralpatologi. Det var en lära som vilade på uppfattningen under den grekiska antiken att man hade fyra vätskor i kroppen och att sjukdomar berodde på att man hade för mycket eller för litet av vissa vätskor.
Det var blod, slem, gul och svart galla som i sin tur var kopplade till temperament och det är där musiken kom in i bilden. Det fanns en uppfattning att olika musikstycken kunde väcka olika temperament och läka ens själ, och programmet avslutas med ett "ljudbad" i form av stycket "Spem in alium" av Thomas Tallis.
I programmet medverkar David Lindley, professor i engelsk renässanslitteratur, operasångaren Anders Lorentzon och orgelforskaren Joel Speerstra. Som uppläsare medverkar Dan Berglund och Torben Kulin.
Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 14 december 2014 med titeln "The golden age of drugs".
En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
8.4.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Englands guldålder del 1: sex
Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här första delen av tre handlar det om hur sex speglades i den tidens musik. Det handlar närmare bestämt om hur musik under den engelska renässansen kunde spegla kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld - på ett ytterst subtilt sätt. Straffet för den som under drottning Elisabeths styre togs på bar gärning med att sjunga snuskvisor blev hårt.
Vår ciceron är Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i den engelska renässansens sex, droger och kriminalitet.
I den här första delen medverkar universitetsadjunkten i historia Eva Andersson, professorn i engelsk renässanslitteratur David Lindley, kuratorn Ann-Charlotte Bengtsson och psykologen Per Isdal. Som uppläsare medverkar skådespelarna Emelie Sigelius och Torben Kulin.
Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 7 december 2014 med titeln "The golden age of sex".
En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
7.4.2018 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Carl Nielsen del 2/2
Carl Nielsen (1865-1931) är Danmarks mest framstående tonsättare genom tiderna. I den här andra delen sätts hans verk i ett nordiskt perspektiv. Forskaren och författaren John Fellow som har dokumenterat Carl Nielsens liv berättar om "modernismen" hos Nielsen, i synnerhet hans 5:e symfoni och den så kallade Stockholmsskandalen kring denna symfoni 1924. Då kommer vi samtidigt in på Carl Nielsens jämngamla nationaltonsättare till kolleger i Norden och hur de så att säga hänger ihop. Norge hade sin Edvard Grieg, Sverige sin Wilhelm Stenhammar och Finland sin Jean Sibelius.
Vi hör professorn och tonsättaren Gunnar Bucht som skrivit boken "Nielsen-Sibelius-Stenhammar: mellan Norden och Europa" (Gidlunds förlag 2018), musikforskaren Lisbeth Ahlgren om den danska musikforskarpionjären Hortense Panum och Carl Nielsens förhållande till folkmusiken, professor Michael Fjeldsöe på Köpenhamns universitet om att Nielsenforskningen som i början av 2018 fick flera miljoner kr för att skapa en ny bok om tonsättaren - den senaste stora boken var ju från 1948!
En P2 Dokumentär av musikvetaren Bodil Asketorp som rest runt i Nielsens fotspår.
25.3.2018 • 57 Protokoll
Carl Nielsen del 1/2
Carl Nielsen (1865-1931) är Danmarks mest framstående tonsättare genom tiderna, men aldrig har det varit så mycket känt om honom som nu. I den här första delen kommer vi honom närmare som person. På 1990-talet började man ge ut alla hans noter och brev i Danmark i två stora projekt och de är nu klara. Bland annat har forskaren och författaren John Fellow gett ut Carl Nielsens alla brev - mer än 7000! - och flera böcker om hans, för oss svenskar i synnerhet, okända liv.
Nielsen var gift med bildhuggaren Anne Marie Carl-Nielsen. Hon var mycket hängiven sin konst och blev med åren blev en av Danmarks mest berömda skulptörer, men det innebar att hon i åravis lämnade Carl ensam med de tre barnen i Köpenhamn för att studera skulpturer på Akropolis i Grekland till exempel. Ja, ensam och ensam - det fanns ju skönlockiga barnjungfrur och andra kvinnor i Köpenhamn ...
Nielsen var en charmerande och stilig violinist i Det kongelige kapell. Han hade det inte lätt alla gånger, äktenskapskriserna var flera, men någon musikalisk kris drabbade honom aldrig. Inte, ens när det var som värst i hans liv. I den här dokumentären i två delar lyssnar vi på alltifrån Nielsens mest spelade verk till hans minst, däribland operan "Maskarade"
En P2 Dokumentär av musikvetaren Bodil Asketorp som rest runt i Nielsens fotspår.
24.3.2018 • 47 Protokoll, 31 Sekunden
Moondog – mystiker med mörkerseende
Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Ibland spelade han på sin egenuppfunna trimba eller deklamerade sin poesi och filosofi, andra dagar stod han blick stilla, med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan, som "The Viking of 6th Avenue".
Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad kompositör han var.
Han hyllades av och hyllade jazzmusiker som Charlie Parker och tonsättare som Philip Glass vilken han också bodde hos en tid och spelade med. Den sista delen av sitt liv tillbringade Moondog i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige.
Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag.
I Marie Wennerstens dokumentär berättar Moondog själv om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin.
Vi får också höra musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen.
En P2-dokumentär av Marie Wennersten.
18.3.2018 • 57 Protokoll, 3 Sekunden
Svart, vit, kvinna, man och musik - Maher och Sousou Cissoko
Musikerparet Sousou och Maher Cissoko är sannolikt Sveriges mest kända koraspelare, men de utmanas inte bara av instrumentet utan också av fördomar. Kora är från början ett västafrikanskt stränginstrument som är släkt med lutan och harpan. Den består av en kalebasshalva som är täckt med koskinn och har 21 strängar på sin långa hals.
Sousou är en av världens få kvinnliga koraspelare och började spela kora som 19-åring i uppväxtens Skåne.
Maher kommer från en känd korafamilj i Senegal och har spelat kora sedan han var i 6-årsåldern.
Tillsammans är de ett par moderna jalis, även kallade grioter vilka ursprungligen är musikaliska historieberättare i det västafrikanska mandinkafolket, och med sin gränsöverskridande musik vill de belysa kulturlikheter snarare än kulturskillnader.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
11.3.2018 • 41 Protokoll, 7 Sekunden
Århundradets kärlekskrig som opera
Boken "Århundradets kärlekskrig" av författaren och litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström blev mycket omtalad 2016. På den skrevs också en opera och det är ämnet för den här dokumentären. Boken handlar om ett äktenskap i upplösning och kom ett par år sedan Ebba Witt-Brattström och författaren och akademiledamoten Horace Engdahl hade separerat mer eller mindre i det offentliga.
Den 3 mars 2017 hade Stockholms stadsteater urpremiär för en pjäs på boken, och den 6 juli samma år var det urpremiär för en opera på den samma i Vattnäs konsertlada utanför Mora.
Operan heter "Kärlekskriget" och är skriven av tonsättaren Paula af Malmborg Ward och librettisten Mathias Clason. Clason har också skrivit in en tredje person som inte finns i boken, den unga kvinnan "Ivona" som städar hos det upphöjda medelklassparet. Hon "ser förhållandet med friska ögon", berättar regissören Niklas Hjulström i programmet. "Ivona" har också fått en storslagen aria skriven åt sig.
"Hon" spelades i Vattnäs konsertlada av alten Anna Larsson, "Han" av basbarytonen Lars Arvidson och "Ivona" av sopranen Amelia Jakobsson.
En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
11.2.2018 • 48 Protokoll, 27 Sekunden
Trumpifierad musik del 3/3
Den 21 januari 2017 samlades hundratusentals kvinnor i och utanför USA för att protestera mot den nye presidenten Donald Trump. I den här tredje delen av "Trumpifierad musik" möter vi några av dem. Bland demonstranterna fanns artisten Madonna som uppmanade till revolution, och protesternas svallvågor ledde så småningom till #metoo-uppropet.
I den här delen möter vi några av de kvinnor som fortsatt att marschera och som idag driver den konstnärliga aktivismen på scener i Washington och New York: teaterchefen Molly Smith från Arena Stage i Washington, pjäsförfattaren Christina Ham, tonsättaren Mizzy Mazzoli, New York Times kritiker Elisabeth Vincentelli, Broadway-aktriserna Taylor Iman Jones och Jennifer Sanchez samt musikern Jessie Paris Smith.
Kulturjournalisten Sofia Nyblom har rest från kust till kust och lyssnat av soundtracket till Trumps oroliga och splittrade USA och studerat hur det nya presidentskapet märks i landets musikliv och vad musiker och kulturarbetare säger om sin nye president.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
21.1.2018 • 47 Protokoll, 56 Sekunden
Trumpifierad musik del 2/3
Hur låter soundtracket till Trumps oroliga och splittrade USA, ett år sedan han svor presidenteden? I den andra delen av "Trumpifierad musik" stiger vi in i den amerikanska operans värld. - Guldrushen och myten om att bli rik snabbt och leva helt utan begränsningar tillhör Trumps personliga mytologi som många desperata amerikaner bejakade när de gick till valurnorna, säger regissören Peter Sellars om sin och tonsättaren John Adams nya opera "Girls of the Golden West" som just haft världspremiär i San Francisco.
Kulturjournalisten Sofia Nyblom möter dem och sångerskan G’Nai Bridges för ett samtal om Trumps personliga mytologi och om rasismen som krupit fram ur kulisserna.
En annan ny opera som skrivits i USA på senare tid är "War of the worlds" - "Världarnas krig” - av tonsättaren Annie Gosfield, efter H.G. Wells roman från 1898. Den blev ett världskänt radiodrama i USA i regi av Orson Wells 1938. Det skapade hysteri bland många lyssnare eftersom de trodde att invasionen från rymden som det handlade om var på riktigt.
Vi möter också New Yorkers kritiker Alex Ross och sopranen Rebecca Nelsen ur satirduon Operatico Politico, som gör operasatir om turerna i Vita huset på Youtube.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
20.1.2018 • 46 Protokoll, 2 Sekunden
Trumpifierad musik del 1/3
Ett år har passerat sedan Donald Trump svor eden som USA:s president, men hur märks det nya presidentskapet i landets musikliv? Och vad säger musiker och kulturarbetare om sin nye president? Så här sade Donald Trump till musiktidskriften Rolling Stone 2015:
- Jag gillar musiker - de har en ovanlig talang som går bortom själva det musikaliska.
Frågan är hur amerikanska musiker och andra kulturarbetare själva gillar den nye presidenten, miljardären och före detta dokusåpa-aktören.
För att få svar har kulturjournalisten Sofia Nyblom rest från kust till kust i USA. Första delen utspelar sig på en countrygala i Nashville, i skuggan av masskjutningen i Las Vegas, och här medverkar bland andra: countryartisterna Josh Turner och Angaleena Presley, PR konsulten och politiske kommentatorn Kurt Bardella som tidigare var vid högerinriktade Breitbart News liksom kompositören DJ Spooky.
En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.
14.1.2018 • 48 Protokoll, 16 Sekunden
Dirigenten som överlevde - Erik Westberg
Erik Westberg är en av Sveriges främsta kördirigenter - mångfaldigt prisad och utsedd till årets körledare, bland annat - men det fanns en tid då ångesten tog över och hans hjärta kunde ha slutat slå. Erik Westberg, född 1956, beskrivs som en musikalisk magiker med en unik förmåga att få fram en alldeles egen körklang och hans betydelse för svenskt körliv är stor.
Hans körer har varit på turnéer världen över och han har en egen vokalensemble som har uruppfört ett 50-tal verk, men det fanns en tid då ångesten tog över helt och han inte ville leva längre.
Han försökte ta sitt liv men överlevde, och vartenda steg i kroppens läkningsprocess var "som att vinna ett OS-guld, kanske ännu mer", berättar han i den här dokumentären.
Steg för steg för återvände glädjen och kärleken till musiken till den kreative och visionäre körledaren.
- Det här med att första gången kunna borsta tänderna, första gången kunna gå uppför en trappa …
I programmet medverkar också tonsättaren Jan Sandström, vännen Kristina Lindgren, tonsättaren Örjan Fahlström och koristen Christina Fridolfsson som är med i Westbergs vokalensemble.
En P2 Dokumentär av Malin Winberg/Massa media.
Exekutiv producent: Li Skarin/Massa media. Tekniker: Maths Källqvist.
13.1.2018 • 39 Protokoll, 57 Sekunden
Tarabbands långa resa
Tarabband har funnits sedan 2008 och våren 2017 fick de ett kvitto på sin musikaliska passion. Då utsågs de till Årets grupp på Folk- och världsmusikgalan. Det här är berättelsen om deras långa resa. Juryns motivering till Tarabband som årets grupp var:
"Rötterna breder ut sig, rottrådarna söker näring ur olika slags jord. Upp växer ett träd med olika blad och frukter, ett starkt blommande träd som får allt fler att glädjas och njuta. Fröna sprider sig både i Sverige och utomlands, mångfald är modellen. Hårt arbete lönar sig. Musiken blommar i konsertsalar och på skiva."
I programmet medverkar bandets frontfigur och sångerskan Nadin Al Khalidi, Gabriel Hermansson, turnémanagern i Egypten Yassine Mohamed, basisten Romain Coutama, slagverkaren Valter Kinbom, violinisten Filip Runesson, slagverkaren Fredrik Gille och ljudteknikern Markus Nilsson.
Dokumentären handlar dels om Nadin al Khalidis flykt från Irak 2001 till Sverige, dels om Tarabbands egen resa som ett relativt okänt band i Sverige från Malmö som bas till att utomlands ha medverkat i tv-shower med miljonpublik - exempelvis arabiska "Saturday night live" från Nadins gamla hemstad Kairo, Egypten.
En P2 Dokumentär av Johanna Olofsson.
7.1.2018 • 48 Protokoll, 9 Sekunden
Min morfar jazzälskaren
När jazzälskaren Karl-Erik Tillas går i pension tar han äntligen tag i sin dröm han köper en saxofon och startar ett jazzband. Hör SR-journalisten Isabelle Swahn berätta om sin morfar. När Karl-Erik Tillas som ung hörde orkesterledaren, saxofonisten och klarinettisten Woody Hermans "Northwest passage" för första gången förändrades hans liv för alltid.
Han började att drömma om att själv spela i ett band.
När han gick i pension gjorde han slag i saken.
Han köpte en saxofon, startade bandet Saxomania 1995 och fick bland annat spela med stora jazzmusiker som saxofonisten och klarinettisten Arne Domnérus, klarinettisten Putte Wickman och pianisten Charlie Norman.
I programmet medverkar vid sidan av Karl-Erik Tillas hans hustru Lillvy Tillas och trummisen John Haglund som tillhandahöll den replokal i Dalsjö där bandet brukade repetera.
En P2-dokumentär av Isabelle Swahn/SR Ekot.
30.12.2017 • 38 Protokoll, 47 Sekunden
Don Juan på musikhögskolan del 2
En lärare dömdes för våldtäkt, flera andra anmäldes för sexuella trakasserier. En del av lösningen blev att den nya skolbyggnaden konstruerades helt i glas, för att få insyn i undervisningsrummen. I den andra delen av Don Juan på musikhögskolan undersöker vi förhistorien till det transparenta glaset – en historia som handlar om anmälningar om sexuella trakasserier och övergrepp, en fängelsedom för våldtäkt och om varför den nya skolan har full insyn i rummen.
Står glaset för en handfallenhet eller en ny början?
En P2 Dokumentär av Cecilia Josefson och Pernilla Ståhl/Umami produktion. Ljudmix av Johan Chandorkar.
17.12.2017 • 40 Protokoll, 33 Sekunden
Den stora Sverigeresan
Höör, Sunne, Skattungbyn, Tobo, Järvsö, Piteå och Jokkmokk är några svenska orter med direkta kopplingar till olika musikaliska företeelser, och dit åker vi i denna P2 Dokumentär. Vi träffar människor med det gemensamma att de älskar att ta experimentera och ta folkliga traditioner några steg längre - oavsett om det gäller orgel, kantele, fiol, gitarr, nyckelharpa, kora, sång, rop eller scenkonst.
Dokumentären sammanfattar den reportageserie som musikjournalisten Åsa Veghed gjorde denna höst 2017 i P2-programmet Klingan.
I programmet medverkar musikerna Sousou Cissoko, Magnus Stinnerbom, Olle Lindvall, Cecilia Österholm, Samantha Ohlanders, Mirja Palo, Gunnar Idenstam, konstnären Leila Nutti, verksamhetsledaren på Eric Sahlström Institutet Hadrian Prett och konserthuschefen på Studio Acusticum Roger Norén.
En P2-dokumentär av Åsa Veghed.
16.12.2017 • 47 Protokoll, 25 Sekunden
Karin Rehnqvists mäktiga rop
Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande. Programmet börjar i en riktig happening på Stora torget i Båstad.
- Alla ska ropa, säger hon till förbipasserande och delar ut musikinstrument och ord att ropa ut mitt under 30-årsjubilerande Båstad kammarmusikfestival.
Karin Rehnqvist älskar den mänskliga rösten, i synnerhet den kulande, drillande, nonsensrimmande och kraftfulla kvinnorösten, vid sidan av fågelsång och spontana ljud i naturen.
Sången fanns med ända sedan uppväxten i Småland, och sedan hon utbildat sig till musikpedagog tog den kreativa ådran över i Stans kör. Det var där hon och mannen Hans möttes, i körens galna upptåg ute på stan vid 1980-talets början. Så föddes en tonsättare. Sitt genombrott fick hon 1989 med verket "Puksånger och lockrop" som hon skrev på uppdrag av Rikskonserter och uruppfördes på Falun folkmusikfestival. Sedan dess har det blivit mycket körmusik och flera ensemblestycken.
2017 blev hon ovanligt mycket uppmärksammad, ja, rentav folkkär. Hon var festivalprofil vid Svensk Musikvår, fick en rad av sina tidigare verk spelade på flera ställen och följande stycken uruppförda: "Nio nätter" med sångerskan Lena Willemark och ensemble recherche i Berlin, "The Riddle" med Kronoskvartetten i Uppsala och "Här är musiken" vid invigningen av nya Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
I programmet medverkar vid sidan av henne själv hennes man läromedelsförfattaren Hans Persson, sonen och musikläraren Johan Rehnqvist, folksångerskan Ulrika Bodén och tonsättarna Johan Blixt, Gustav Lindsten, Maria Lithell Flyg och Jakob Mühlrad.
En P2-dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
10.12.2017 • 42 Protokoll, 34 Sekunden
Finsk musik i 60-talets fred
Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Sångrörelsen delade finländarna. Oberoende vad du tyckte måste du ta ställning för eller emot.
Dess anhängare såg sig själva som en "fredsrörelse" medan andra ansåg att de var det som Lenin kallade för "nyttiga idioter" och inledningsvis kallades anhängarna hånfullt för "taistolaiset" - "stridisar" efter sin Moskvatrogna partiledare, Taisto Sinisalo. Bland sångerna fanns "En tallrik av Guatemalas blod" och "I vems trupp står du?".
Sångerna började ofta mjukt och slutade ofta med en kraftfull skrikdel på inspiration av Bertolt Brechts revolutionära kulturprogram.
I programmet medverkar kompositören Kaj Chydenius, musikforskaren Pekka Gronow, författaren Timo Kalevi Forss, författaren Miska Rantanen och musiker Tuomo Haapala.
Det här är den andra delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år.
Programmet är en repris från den 3 december 2017.
En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
3.12.2017 • 42 Protokoll, 48 Sekunden
Finsk musik i 40-talets krig
Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural.
Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio.
Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa.
Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.
I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow.
Det här är den första delen av två där P2 dokumentär uppmärksammar att det självständiga Finland i år fyller 100 år.
En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.
2.12.2017 • 43 Protokoll, 10 Sekunden
Don Juan på musikhögskolan, del 1
En känd artist inom den klassiska musikscenen anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor som varit hans elever. Det här är berättelsen om ett långtgående maktmissbruk och om hur det kunde fortgå. – När han tog på sitt kön när jag stod på alla fyra framför honom och gjorde någon märklig övning han ville att jag skulle göra, skulle han ju kunna säga ”jag visade sångteknik”, säger en av kvinnorna.
Mannen är en världsstjärna med en lång internationell karriär bakom sig. Han beskrivs av flera elever som en uppburen och karismatisk person. Det här är berättelsen om hur han under en lång tid kunde utnyttja sin maktposition och om varför ledningen lät det ske.
Läraren nekar till anklagelserna.
En dokumentär av Cecilia Josefson, berättare, och Pernilla Ståhl, producent/Umami. Ljudmix Johan Chandorkar.
26.11.2017 • 42 Protokoll, 21 Sekunden
Det finska dirigentundret
Jorma Panula, Susanna Mälkki, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Eva Ollikainen. Finland har i generationer vaskat fram internationellt erkända dirigenter. Men vad är egentligen nyckeln till det finska dirigentundret? Ett av de senaste exemplen på en finsk framgångsrik dirigent är Klaus Mäkelä. Vid 25 år ålder är han redan Sveriges Radios symfoniorkesters förste gästdirigent och från säsongen 2020/2021 också chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna.Vad ligger bakom att Finland har kunnat få fram så många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner?Möt 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer. Han berättar om sitt hemliga recept, utifrån vilket han utbildat en rad världsdirigenter under drygt 40 år som pedagog.Hör också dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen förklara hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen.En dokumentär från 2017 av Tuomas Ojala.
25.11.2017 • 37 Protokoll, 43 Sekunden
Prins Eugen – målare med känslighet för musik
Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet. Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen.
Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26.
Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar.
I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför!
En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.
19.11.2017 • 43 Protokoll, 44 Sekunden
Möt tonsättaren Lo Kristenson
Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till. Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en.
- Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson.
"Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten.
Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter!
I programmet medverkar Madeleine Jonsson Gille, som engagerar sig i nätverket Konstmusiksystrar som Lo Kristenson var med och startade, och Tove Bagge.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
18.11.2017 • 22 Protokoll, 22 Sekunden
Möt tonsättaren Kim Hedås
2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör.
Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower.
En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på.
Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
11.11.2017 • 35 Protokoll, 46 Sekunden
Helena Munktell i 1800-talets operamiljö
Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström.
"I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen.
Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år.
Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen.
Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017.
En P2-dokumentär av Christina Tobeck.
29.10.2017 • 41 Protokoll, 45 Sekunden
Möt tonsättaren Victoria Borisova-Ollas
Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2. För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö.
Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer.
Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta.
Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö.
Urpremiären av "Dracula" på Kungliga operan direktsänds i Sveriges Radio P2.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
28.10.2017 • 35 Protokoll, 57 Sekunden
Förbjuden musik del 3/3
I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen. Hör hur de båda uppfinningsrika musik-entusiasterna Ruslan Bugaslovskij och Boris Tajgin upptäckte hur de kunde piratkopiera amerikansk musik på röntgenbilder av vinyl och hur musik av Vladimir Vysotskij med flera spreds.
I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay och den norska sångaren och musikern Pål "Moddi" Knutsen om sitt projekt "Unsongs". Där översätter till engelska och framför Moddi misshangliga sånger från hela världen.
Ur tidigare intervjuer hörs bland andra den tysk-amerikanske författaren Thomas Manns son Klaus Mann berätta om hur han pratade om sin far med den tyske kompositören Richard Strauss som med tiden blev en medlöpare till nazisterna. Dessutom lyssnar vi till exempel på musik som nazisterna ansåg som "degenererad" men också hur judiska tonsättare som Berthold Goldschmidt och Erich Wolfgang Korngold som flydde till USA i början av 30-talet skapade ett Hollywood-sound som kan höras än idag.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
22.10.2017 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Förbjuden musik del 2/3
Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen. I det här programmet handlar det närmare bestämt om läget för musiker, sångare och andra i exempelvis Ryssland, Iran och Tibet, hur det var i diktaturer som de i Grekland, Spanien och Chile på 60-70-talen - då frihetskämpar som Victor Jara mördades - och i Brasilien då música popular brasileira-stilen växte fram.
Det handlar också om hur den musikaliska yttrandefriheten kan kringskäras i demokratiska länder som England och USA. Under Gulfkriget 1990 satte brittiska public service-bolaget BBC upp 68 låtar som ansågs mindre lämpliga att spela, däribland Kate Bush' "Army dreamers", och inför Irakkriget 2003 slutade en rad amerikanska radiostationer att spela countrymusikgruppen Dixie Chicks låtar.
I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, en av grundarna av och frontfigurerna för Freemuse Ole Reitov och den palestinske rapparen och tidigare fristadsmusikern i Göteborg Khaled Harara.
Ur en tidigare intervju hör vi också Sveriges Radio-medarbetaren Bengan Wittström intervjua den tjeckiske folksångaren Jaroslav Hutka som tvingades i landsflykt och dennes fru Daniela Hutka.
En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
21.10.2017 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Förbjuden musik del 1/3
Yttrandefriheten för musiker har blivit en allt viktigare fråga. Den här första delen är en uppräkning av fall där musik har förbjudits i vår tid. Många musiker världen över får uppleva att de inte kan framföra sin musik hur som helst. På vissa håll riskerar de dessutom fängelsestraff. Ett av de mest uppmärksammade fallen på senare år är fängelsestraffen för medlemmarna i den kvinnliga punkgruppen Pussy Riot i Ryssland.
Musik kan utmana makten på ett sätt som det skrivna ordet inte kan.
Musik kan bära budskap också till människor som inte kan läsa eller skriva, och en organisation som samlar in, dokumenterar och driver fall där den musikaliska - ja, över huvud taget den konstnärliga - yttrandefriheten har blivit kringskuren är Freemuse. Den bildades 1998, och 2007 utropade Freemuse en särskild dag för musikalisk yttrandefrihet - "Music freedom day" den 3 mars.
I den här delen medverkar Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, den egyptiske sångaren och låtskrivaren Ramy Essam som skrev sången "Irhal" som blev den kanske viktigaste kampsången i Kairo under den arabiska våren 2011, en av grundarna av och frontfigurerna för Freemuse Ole Reitov, Kinaexperten Håkan Friberg, den kinesiske musikern Ciu Jian, dansaren Cecilia Wrangel och sångerskan Chi Je och sångerskan och låtskrivaren Mari Boine om hur det var att växa upp i ett hem där den samiska musiken förnekades.
Ur en tidigare intervju hör vi också Kurash Sultan som gick bort 2006 om uighurernas frihetskamp och Marie Korpe från Freemuse.
En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
15.10.2017 • 56 Protokoll, 57 Sekunden
Jacob Mühlrads bön
Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen "Kaddish" som titel handlar det om mer än musik. - Min Morfar föddes i Polen 1905, han förlorade hela sin familj i Förintelsen men överlevde, berättar Jacob Mühlrad och fortsätter:
- Morfar ville inte prata med mig om sina upplevelser i nazisternas dödsläger, eftersom han trodde att det kunde vara skadligt för min själ. Så i körverket för jag en imaginär dialog mellan mig och morfar, med frågorna jag aldrig hann ställa.
- Genom att berätta min morfars historia berättar jag även om min mammas öde, och mitt eget.
Denna P2 Dokumentär är en berättelse om judisk identitet, nedärvda trauman och frågan om det går att förstå en annan människas upplevelser genom musik.
I programmet medverkar professorn och pianisten Staffan Scheja, konstnärliga ledaren för Judisk kultur Lizzie Oved Scheja, rabbinen Chaim Greisman och Jacobs mamma Rosie Bliman Mühlrad.
Vi hör även Jacobs morfar Michael Bliman i videoinspelningar som Jacobs pappa Richard Mühlrad har gjort.
En P2-dokumentär av Axel Winqvist.
Exekutiv producent: David Rune/Munck.
14.10.2017 • 44 Protokoll, 58 Sekunden
Braksuccén "Hamilton" och de lyckligt utvalda
Musikalen "Hamilton" har gjort braksuccé i New York, men biljetterna är dyra och eftertraktade. Vi följer med när en historielärare gör det möjligt för en grupp gymnasieelever från Harlem att se den. "Hamilton" är en hiphop-musikal med en nästan uteslutande icke vit ensemble och handlar om en av USA:s grundlagsfäder, Alexander Hamilton. Den uruppfördes på en mindre teater på Broadway i februari 2015. Där gick den för utsålda hus och fortsatte att göra det också efter att ha flyttats till Richard Rogers-teater i hjärtat av Broadway i augusti 2015.
Kritikerna har höjt den till skyarna och den har fått flera priser - elva Tony awards, en Grammy och Pulitzer-priset, och upphovsmannen Lin-Manuel Miranda har geniförklarats.
Musikalen handlar om den fattiga invandraren som jobbade sig upp till toppen och om ett USA som tillhör alla, men långt ifrån alla har råd att se den - om de nu får tag i någon av de eftertraktade biljetterna.
Men tack vare en engagerad historielärare och ett subventionerat utbildningsprogram fick ett antal gymnasieelever från låginkomsthushåll i Harlem chansen att se den. I den här P2-dokumentären följer vi med dem från Harlem på norra Manhattan till Richard Rodgers-teatern längre söderut på samma ö i New York.
Medverkande: läraren Jenna Drmacich, professorn i musikalhistoria John Kenrick, historikern Annette Gordon Reed samt gymnasieeleverna Lauribeth Diaz, Elias Rosas och Shadia Ema.
Programmet är en repris från juni 2017.
En P2-dokumentär av Åsa Secher.
8.10.2017 • 40 Protokoll, 42 Sekunden
Möt tonsättaren Kent Olofsson
Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr.
I motiveringen talade Järnåkerstipendiets jury om ett verk som förenar stildrag från sen renässans och barock med vår tid genom ett "dialogiskt valv som spänner över flera århundraden".
Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik.
"Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb.
Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen.
Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.
En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami.
Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.
7.10.2017 • 33 Protokoll, 51 Sekunden
Världsdirigenten Herbert Blomstedt
Möt Sveriges genom tiderna mest framgångsrike och respekterade dirigent i världen, Herbert Blomstedt. Den 11 juli i år fyllde maestron 90 år men han är inte den som vilar på sina lagrar.Han är mer aktiv än någonsin.Blomstedt ger fortfarande omkring 90 konserter per år. Det är fler konserter än vad många betydligt yngre dirigenter hinner med.Han dirigerar regelbundet världens främsta orkestrar; den ena veckan kan han stå framför Berlinfilharmonikerna och den andra framför Concertgebouworkestern i Amsterdam eller hos Bayerska radions symfoniorkester i München. Tidigare har han varit chefsdirigent för bland annat Sveriges Radios symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Gewandhausorkestern i Leipzig och San Franciscos symfoniorkester.I det här programmet träffar P2 Musikrevyns programledare Johan Korssell maestro Blomstedt i Wien, i samband med konserter där Blomstedt leder Wienfilharmonikerna i Bruckners fjärde symfoni.Tobias Lea, som leder violastämman, och soloflöjtisen Dieter Flurry berättar vad som gör arbetet med Blomstedt så speciellt. I aktion på pulten och i repetitionsarbetet ger Herbert Blomstedt fortfarande ett intryck av närmast outtröttlig vitalitet och koncentration.– Vi vet hans ålder, men vi kan helt enkelt inte tro det, säger Dieter Flurry.Herbert Blomstedts karriär är unik och finns även väldokumenterad på skiva. Särskilt hyllad har han genom åren blivit för sina tolkningar av Nielsens och Bruckners symfonier i tolkningar som kännetecknas lika mycket av sin detaljomsorg som sitt naturliga flöde.Själv säger sig Blomstedt ha haft dåligt samvete över att han inte ägnat sig tillräckligt åt den svenska musiken, framför allt har han plågats av att han gjort så lite Stenhammar. Men numer tar han varje tillfälle i akt att spela svensk repertoar, om det så är verk av Lidholm, Berwald eller Stenhammar och detta med världens främsta orkestrar!– Jag känner mig gärna som en musikmissionär och är stolt över min svenska bakgrund, och att det finns så mycket svensk musik som är av högsta kvalitet, säger Blomstedt.En dokumentär från 2017 av Johan Korssell.
10.9.2017 • 52 Protokoll, 18 Sekunden
Kompositörer på svindlande höjder
Möt Cirkus Cirkör som är banbrytande när det gäller den relativt unga konstformen nycirkus. Där upphöjs traditionella inslag som jonglering och akrobatik till konst, och till tonerna av ny musik. Mer än två miljoner människor har sett Cirkus Cirkörs föreställningar på scener och festivaler i alla världsdelar utom Antarktis. De ägnar sig åt en konstform som finns på alltifrån förskolor till seniorboenden, men även som högskoleutbildning - på Danshögskolan med Cirkus cirkörs konstnärliga ledare Tilde Björfors som professor.
Cirkus Cirkörs musik använder hela rock- och folkmusikens verktygslåda. Musik, scenografi, kläder, film, ljus och cirkusartisteri skapar ett allkonstverk som drar åt opera men till stor del ordlöst.
I programmet medverkar Tilde Björfors liksom Samuel "Looptok" Andersson, Irya Gmeyner och Rebekka Karijord som skrivit musik till flera av Cirkörs föreställningar.
En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.
9.9.2017 • 41 Protokoll, 14 Sekunden
Visdiktaren Olle Adolphson del 2/2: "Allt gör jag till bilder"
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag.
- För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt.
Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat.
I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra.
Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år.
En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
27.8.2017 • 34 Protokoll, 29 Sekunden
Visdiktaren Olle Adolphson del 1/2: "Är Evert inne?"
Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt.
Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga.
Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till.
I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra.
Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år.
En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
26.8.2017 • 36 Protokoll, 30 Sekunden
Ingrid Tobiasson – att sjunga opera är som att löpa häck
Musik är för hovsångerskan Ingrid Tobiasson bilder, dofter och känslolägen. I det här programmet lär vi känna henne närmare. Under 18 år var hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Där sjöng hon alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen var Kundry i Wagners sista opera "Parsifal", en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller, och bland recensenterna kallades hon "makalös, grandios och knäckande bra".
Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisade hon i dans, rörelser och avslappning, men vid 30 års ålder tog hon sin första sånglektion och kom senare in på Operahögskolan i Stockholm.
Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran.
– I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar, säger hon i den här P2 Dokumentären.
– Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med Carolina Klüfts vinnarögon!
Sedan pensioneringen frilansar Ingrid Tobiasson. I till exempel Vadstena i juli 2017 sjöng hon Lady Bracknell i den nyskrivna operan efter Oscar Wildes pjäs "The Importance of Being Earnest". Då skrev en kritiker: "Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera."
En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
20.8.2017 • 39 Protokoll, 11 Sekunden
Fem myror och Bengt Ernryd
Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén "Fem myror är fler än fyra elefanter" - kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. "Fem myror är fler än fyra elefanter" var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.
I det här programmet berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller exempelvis "O"-låten, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten "Hipp som happ" och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven "M".
Samtidigt är musiken till "Fem myror ..." bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier - däribland också "Raskens".
I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som den jazzmusiker och trumpetare han är och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar också konstnären, illustratören mm Owe Gustafson och tonsättaren, musikern mm Gunnar Valkare.
Det här är en omgjord repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.
En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.
19.8.2017 • 29 Protokoll, 59 Sekunden
Mari Boine - silvertärnan från Finnmarksvidda
Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Hon var blyg och tillbakadragen, närmast förskrämd och hennes föräldrar som var stränga laestadianer ansåg att musik var synd, att jojk hade skapats av djävulen och att det var onödigt att skratta.
Sannolikheten för att hon likt silvertärnan, som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika, skulle erövra världen var liten.
Boine är idag en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör och hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. I det här programmet får vi höra och höra henne själv berätta hur hon nådde ut.
Det Youtube-klipp som avslutar programmet med ”Örnbror/Goaskinviellja” finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykA
Programmet är en repris från juni 2016.
Producent: Peter Mosskin.
17.6.2017 • 39 Protokoll, 40 Sekunden
Calypsons själ
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i den sista delen av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om calypsons själ. Långt innan reggaen gjorde sitt segertåg över världen var det en annan karibisk stil som fick ett stort internationellt genomslag, nämligen calypson.
Den är till sitt ursprung lika mångfacetterad som befolkningen på Trinidad och Tobago, med afrikanska, latinamerikanska, franska och engelska inslag.
Den är också till sin ursprungliga funktion en osannolik kombination av fest- och dansmusik, och samtidskommentar.
Calypson är tätt förknippad med karnevalen och ligger till grund för moderna partystilar som soca, men den har också haft betydande inverkan på populärmusiken runt om i Karibien och på den karibiska kusten ända bort till Panama - och för den delen i London!
I programmet träffar vi Bunji Garlin, en av dagens största soca-artister, samt Calypso Rose, en av de få gamla caslypsoartisterna som ännu är i livet.
En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
10.6.2017 • 28 Protokoll, 39 Sekunden
Reggaens återkomst
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fem av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om reggaens återkomst. Vi träffar till att börja med den gamla reggae-stjärnan Max Romero på hans gård några mil norr om Kingston, Jamaica. Romeros trädgård är full av fruktträd och kokospalmer, men idyllen förstörs av den motorväg som precis håller på att byggas strax bakom huset. När han inte slåss mot vägbygget ägnar han sig åt att fostra och producera en ny generation reggaemusiker.
Jamaica är inte Latinamerika, men musikaliskt finns det starka band och ständiga utbyten mellan fastlandet och de karibiska öarna - spansk- fransk- så väl som engelsktalande.
I Kingston har musikscenen länge dominerats av elektronisk dancehall, men på senare år har artister som Chronixx och Iba Mahr gett reggaen en revival och också de träffar vi.
Den nya skolans reggaeartister har ofta texter med budskap, i motsats till den machodominerade dancehallkulturen, och många ur det äldre gardet hoppas på dagens unga sångare ska kunna återge jamaicansk musik den internationella status den hade under Bob Marleys dagar. Men att föräldragenerationen hoppas på en är naturligtvis inte bara en fördel om man vill slå som popartist.
Sist men inte minst träffar vi reggae-veteranen Marcia Griffiths.
En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
4.6.2017 • 29 Protokoll, 12 Sekunden
Det afrikanska arvet i Latinamerika
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fyra av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om det afrikanska arvet. De afrikanska influenserna går som en röd tråd genom den här programserien och genom den latinamerikanska musiken.
Colombia är det kanske allra tydligaste exemplet. På landets två kuster har afrocolombiansk musik frodats ända sedan slavtiden. Vi besöker Cali och Buenaventura i västra Colombia och pratar med currulao-artister om hur marimba-musiken levt kvar i de isolerade samhällena längs med Stilla Havs-kusten. Vi besöker också Barranquilla på landets karibiska kust där vi träffar den mest kända champeta-artisten Abelardo Carbono.
Champeta är en speciell stil, som inte bygger på afrikanska influenser från slavtiden, utan uppstod på 70- och 80-talet när västafrikanska sjömän tog med sig musik från Ghana och Nigeria till Colombia.
Den afroperuanska sångerskan Susana Baca återkommer och talar om det afrikanska arvet i Perus musik och vi berättar även om Garifuna-musiken i Belize och Honduras, vars rötter kan spåras till ett uppror på ett slavskepp.
En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
3.6.2017 • 20 Protokoll, 41 Sekunden
Nueva canción - nya sånger för rättvisa
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del tre av "Hyrbridmusik i Latinamerika" handlar det om Nueva canción. När Pinochet dödade Victor Jara bidrog han, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev Nueva Canción i Chile och Nuevo Cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket.
Vi träffar den chilenske folkmusikern Juan Morales och Julio Numhauser, grundaren av bandet Quilapayún. Morales och Numhauser talar om den första vågen av Nueva Canción chilena, vars grund lades av den chilenska folksångerskan Violeta Parra, och den afroperuanska sångerskan Susana Baca talar om vilken betydelse rörelsen fick i Peru.
Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Där träffar vi regissören Pablo Mensi som talar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den.
Vi pratar också med sångerskan Sofia Viola och går på konsert med henne.
En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
28.5.2017 • 28 Protokoll, 46 Sekunden
Karibiens mobila discon skapar nya danser
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del två av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om mobila discon i Karibien. På Karibiens öar och längs kusterna har soundsystems, portabla ljudsystem, sedan mitten av 1900-talet spelat en dominerande roll i musikvärlden. Det har påverkat inte bara den karibiska musiken utan populärmusik över hela världen, genom danser, mc:ande (en "mc" - master of ceremonies - är en som rappar till hiphopmusik), nya produktionssätt och musikstilar.
I det här programmet besöker vi Jamaica och träffar bland andra Bunny Striker Lee och King Jammys i deras studior, men har inte bara hänt saker på den väldokumenterade jamaicanska scenen utan också på den panamanska. Där gav soundsystemkulturen upphov till den reggaeton som nuförtiden dominerar regionens kommersiella kanaler.
Vi besöker även Barranquilla i Colombia, och träffar picoteros (dj:ar) som El Gran Lobo, Daisy Barros och El Veterano Indestructible för att tala om picóscenen som uppstod under influenser från Jamaica, Venezuela och inte minst Afrika. I Barranquilla finns också Fabian Altahona som verkar för att picókulturen ska upphöjas till nationellt kulturarv.
Producenter: Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
27.5.2017 • 29 Protokoll, 42 Sekunden
Cumbia - de unga återuppfinner folkmusiken
Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien "Hybridmusik i Latinamerika" börjar vi med cumbia. Cumbia är en afrocolombiansk genre med rötterna i slavtiden som har haft minst lika stor betydelse för kontinentens musikutveckling som samban från Brasilien och salsan från Kuba.
Vi börjar i cumbians hemland Colombia för att se hur den och andra äldre stilar har återupptäckts av en yngre generation och används både i avantgardistisk musik och i mainstreampop.
I Colombias huvudstad Bogotá träffar vi musikläraren och artisten Pedro Ojeda och Eblis Alvarez från den avantgardistiska, elektroniska gruppen Meridian Brothers och pratar om den nya vågens rötter sedan 60-talet.
Sedan reser vi vidare till Argentinas huvudstad Buenos Aires och träffar artister den elektroniska cumbia-scenen, som dj:erna Dat Garcia och Chancha via Circuito samt Grant Dull från skivbolaget ZZK som gjort digital cumbia känd över världen.
Producenter: Lars Lovén och Daniel Jadama.
Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.
21.5.2017 • 26 Protokoll, 15 Sekunden
Elisabet Hermodsson i minne
Författaren, visdiktaren, konstnären och filosofen Elisabet Hermodsson gick ur tiden 11 maj 2017. P2-medarbetaren Eva Sjöstrand tecknar ett porträtt från ett möte med Elisabet år 1994 på Fårö. Elisabet Hermodsson delade sin tid mellan Uppsala och Fårö. Med sina visor skrev hon in Fårös stränder och karga hedmark in i den svenska visskatten.
Hon var en pionjär med sina bilddikter och många böcker där hon för fram en civilisationskritik som värnar människan och naturen gentemot teknokratin och vetenskapen.
Bara några veckor tidigare i våras dog hennes man, också en Fåröprofil, konstnären Olof Hellström.
En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
20.5.2017 • 38 Protokoll, 16 Sekunden
Vem får börja i Radiokören? del 2/2
Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket - men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen. I denna andra del är det finaldag. Då är sökande i varje stämma kvar i antagningsprovet. Vi får veta hur det har gått för alten Ingrid, sopranen Maria och de andra som vi träffade i den första delen.
Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.
Producent: Märta Myrstener, till vardags Musikguiden i P3.
14.5.2017 • 28 Protokoll, 24 Sekunden
Vem får börja i Radiokören? del 1/2
Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen. I denna första del träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.
Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag.
Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.
Producent: Märta Myrstener, till vardags Musikguiden i P3.
13.5.2017 • 35 Protokoll, 17 Sekunden
Poeten som tog sitt liv
Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.
Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.
Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.
Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.
Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik!
Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.
7.5.2017 • 41 Protokoll, 15 Sekunden
Vad händer med den samiska musiken? del 2/2
Jojk framförs inte längre bara a capella utan också i en mängd nya stilar, som electro-jojk, rockjojk och samisk syntmusik, och det här programmet i två delar handlar om dess spännande utveckling. Jojken har gått från att vara tabubelagd, ja, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt?
Ja, vad händer egentligen med den samiska musiken?
Den första delen sändes söndag den 30 april 2017 - lyssna via länk här på sidan! - och i den här andra delen fortsätter samiska artister att berätta hur de själva ser på utvecklingen av den samiska musiken och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.
Medverkande: rapparen Nils-Rune Utsi aka Slin Craze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund.
Producent: Malin Winberg, Massa Media.
6.5.2017 • 34 Protokoll, 27 Sekunden
Vad händer med den samiska musiken? del 1/2
Jojken har gått från att vara tabubelagd, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Det är frågan i det här programmet i två delar. Ja, den samiska musiken tar plats på stora scener världen över och syns på bästa sändningstid i tv. Bland de senare exemplen finns Jon Henrik Fjällgrens framträdande i Melodifestivalen tidigare i år med "En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)" och i Norge lär samiska artister andra artister att jojka i tv-programmet "Muitte mu - Husk meg".
Vi har fått genrer som electro-jojk, rockjojk, nordnorsk kaxig småstadsrap och samisk syntmusik sida med sida med den traditionella acapellan.
I det här programmet berättar samiska artister hur de själva ser på utvecklingen och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.
Medverkande: sångerskan och musikern Sofia Jannok, relativt nya artisten Kalle Urheim, sångerskan och musikern Marja Helena Fjellheim Mortensson och kompositören och musikern Svante Henryson.
Producent: Malin Winberg, Massa Media.
30.4.2017 • 30 Protokoll, 29 Sekunden
Berit Alette Mienna och den förbjudna jojken
Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblem till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt.
Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. Bland annat har hon lärt ut jojk till hela det norska folket i nationell tv.
I denna P2 Dokumentär lär vi känna Berit och får följa hennes resa i livet med jojken, som när hon är på väg att förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen.
Det blir dock inte riktigt som hon har tänkt sig, för hela livet har hon burit på en konflikt mellan sin samiska identitet och jojken och det kyrkliga.
Medverkande vid sidan av Berit Alette Mienna: norska artisten Øystein Dolmen, och Berits lillasyster.
Producent: Malin Winberg, Massa Media.
29.4.2017 • 40 Protokoll, 28 Sekunden
Sveriges hemligaste band
Det anonyma musikkollektivet Goat har fängslat och fascinerat människor över hela världen med sin sällsamma fusion mellan psykedelisk rock och världsmusik - men vilka är de egentligen? I denna dokumentär träffar vi bandmedlemmarna Goatlord, Goatchild och Goatslave som rätar ut några av alla frågetecken som omger bandet.
Vi hör också tankar kring bandet och deras musik från Linus Johansson som är doktor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet och Musikguidens i P3 Samir Yosufi och Jackie Zan.
Producent: Johan Bohlin.
23.4.2017 • 34 Protokoll, 36 Sekunden
Vinylskivans återkomst
Det våras för vinylskivorna. Dels efterfrågas gamla vinyl-original, dels pressas dessa klassiker upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister - men varför? Det är frågan. Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men de senaste tio åren har något hänt.
Vinylen har blivit mer och mer eftertraktad, även om den fortfarande bara står för några procent av den totala försäljningen av musik.
Varför detta nymornade intresse? Och varför har just vinylskivan visat sig vara så livskraftig?
För att få svar besöker Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med vanvettiga priser på nätet och fantastiska fynd i loppisbackarna.
Medverkande: musikern Mikael Åkerfeldt, Stefan Jakobsson skivbutiken Pet Sounds, Mikael Englund skivbutiken Mickes Skivor, Stefan Dimle på skivbolaget Mellotronen, Calle Schewen på skivbutiken och distributören Sound Pollution, designern och skivsamlaren Beatrice Edling, skivgravören Peter Dahl, Lars Mossberg på Sveriges Radio, Jocke Walther om matrisering och skivpresseri, Daniel Trygg på skivbutiken Hot Records, Solna, Lisa Lanå Bolin som skrivit en tre-betygsuppsats om vinylskivan, L-P Anderson som är arrangör av Sunjays skivmässor i Solna och Huskvarna och Mats Flygare som tillverkar plastomslag till vinylskivor.
Programmet är en repris från april 2017.
Producent: Håkan Persson/SR Musik.
22.4.2017 • 30 Protokoll, 7 Sekunden
Kampen om en exilorkester del 2/2
Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här andra delen följer vi kampen om hur den ska utvecklas konstnärligt. Vi följer hur orkestern väcker stort intresse. Journalister kommer resande från hela världen för att intervjua dem, men med detta kommer också interna stridigheter i orkestern.
Vem ska driva den: en tysk dirigent med som vet hur systemet fungerar i Europa eller en syrisk kontrabasist med ett stort nätverk i den syriska diasporan?
I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, klarinettisten Bassel Shamoun från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz.
Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.
16.4.2017 • 43 Protokoll, 36 Sekunden
Kampen om en exilorkester del 1/2
Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här första delen följer vi deras kamp för att skapa orkestern. Vi följer hur musikerna strömmar samman från alla håll i Europa för att genomföra den första konserten i Bremen i Tyskland och genom det första årets turbulens.
Vi möter musiker som saknar instrument, som inte har träffat varandra på många år, som för första gången på länge får tillbaka sin yrkesidentitet och som vill försöka rädda en spillra av syrisk kultur.
Orkestern står i den här första delen inför stora utmaningar och saknar både resurser och organisation. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa eller inte?
I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, harpisten Losana Al Zaeem från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz.
Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.
15.4.2017 • 42 Protokoll, 29 Sekunden
Dylankvinnorna, del 2/2
Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. I det här programmet lyssnar vi på sångerskor som Miriam Makeba, Nina Simone, Joan Baez och Patti Smith, och tar del av bland annat följande reflektioner:
– Han kunde formulera saker om samhället, om världen, om att vara människa, säger producenten och dramatikern Henrietta Hulthén.
– Det var rösten som gjorde att han vann mitt hjärta, säger Lena Åberg Frisk som är vd för Uppsala konsert och kongress.
– Han målar upp den unga kvinnan nästan som en gud, en kvinnlig monark som också kan vara mjuk och sårbar, säger sångerskan och kompositören Ebba Forsberg om låten "Just like a woman" som har betytt mycket för Forsberg.
– Det var en sådan total upplevelse, berättar den danska författaren Elisabeth Møller Jensen som en vacker vårdag i april 1968 hörde Dylans musik genom vidöppna fönster på Köpenhamns universitet och fångades av Dylans album "Blonde on blonde".
– Att ge honom Nobelpriset i litteratur var mer än att ge honom priset. Det var att föra fram en litterär genre, som opera. Det ena (texten) finns inte utan det andra (musiken), säger dramatikern och librettisten Kerstin Perski.
– Han klämmer till mollackordet på precis rätt ställe. Det finns liksom ingenting man kan piffa till när det gäller Dylans musik, säger sångerskan och låtskrivaren Maria Lindström.
Producent Birgitta Tollan.
9.4.2017 • 43 Protokoll, 58 Sekunden
Dylankvinnorna, del 1/2
Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. Bob Dylan sjunger ofta om kärleken till kvinnor och det var bland annat med hjälp av flera kvinnor som han kom upp på världsscenen, däribland den amerikanska folksångerskan Joan Baez. Baez tog med honom upp på den internationella folkmusikscenen där hon var drottning.
Under en period på 60-talet var de också ett par - ett folkmusikens kungapar.
Producenten och dramatikern Henrietta Hulthén berättar hur hon fascinerades av deras kärlekshistoria, sångerskan och kompositören Ebba Forsberg tror absolut att Baez hade en påverkan på Dylans musik medan låtskrivaren Maria Lindström tycker att det var bra sagt av Dylan att man "inte kan vara kär och klok på samma gång".
Dramatikern och librettisten Kerstin Perski tycker att det finns någon slags enkelhet och rakhet i kärlekssångerna hans, och konserthuschefen Lena Åberg Frisk tycker att hans lyrik handlar mer om hans egna känslor än den känslorna gäller.
Programmet innehåller ett pärlband av musik framförd av Dylan själv och tolkningar som andra gjort av hans låtar. Bland dem finns Odetta som 1965 gav ut ett helt album med covers av sånger som han hade skrivit. Vid sidan av henne hör vi bland andra Joan Baez, Abbey Lincoln, Carolyn Hester och Victoria Spivey.
Producent Birgitta Tollan.
8.4.2017 • 39 Protokoll, 48 Sekunden
Mysteriet Boulanger – det musikaliska bageriet
Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola la Boulangerie knådade och bakade hon elever likt en bagare. Del 3: Det musikaliska bagerietUpptäcksfärd i Quartier Latin och sommarkursen vid Schola Cantorum, med nygräddade och äldre produkter från ‘la Boulangerie’ - Nadias tonsättarskola.Hon hade humor, Nadia Boulanger. 'On ne laisse pas la Boulangerie mi-cuit': för henne var musiken ett hantverk, precis som bagarens. Och precis som en bagare, un boulanger på franska, stiger upp i ottan varje morgon satte hon en ära i att knåda och baka sina elever med filosofiska sentenser, musikaliska analyser och med anvisningar om hur de skulle leva sina liv - tills de var färdiggräddade, redo att möta en publik och att möta de hårda branschvillkoren.Nadia Boulanger arbete är dubbelt imponerande om man betänker att hon lanserade sig själv som pedagog samtidigt som Frankrike slickade såren efter första världskriget, och hon själv försökte komma på fötter efter systern Lilis bortgång 1918. Och att hon var kvinna - och förlorat sitt livs första stora kärlek, pianistvirtuosen Raoul Pugno, mitt under en turné i Moskva, krigsvintern 1914. 'Visst finns det en kult kring Nadia Boulanger', medger amerikanske tonsättaren David Conte, som jag träffar i samband med de sommarkurser som EAMA - European American Alliance - ger i Nadia Boulangers anda på Schola Cantorum, mitt i Paris, sedan ett tiotal år tillbaka. Men ingen jag har träffat på behandlar henne som en relik, något musealt. Det hon arbetade med och stod för befinner sig i konstant jäsning.Om serienPedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. Systrarna Boulangers musik presenteras i oktober vid årets Tonsättarfestival i Stockholms Konserthus.
I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Läs även Sofia Nybloms blogg på mysterietboulanger.blogspot.se.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.
14.2.2017 • 40 Protokoll, 16 Sekunden
Mysteriet Boulanger – onsdagarna hos Mademoiselle
Systrarna Lili och Nadia Boulanger var två av 1900-talets mest färgstarka kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på en musikalisk utflykt till deras sommarhem och uppväxt. Del 1: Onsdagarna hos Mademoiselle.
Det är kvinnorna som gör de stora avtrycken i den anrika släkten Boulanger. Lili och Nadja tar sina första lektioner för pappan Ernest, respekterad tonsättare. Men det är mamma Raïssa, den ryska prinsessan och forna sångerskan som ser till att Nadia får studera för Gabriel Fauré vid konservatoriet när hon är 9 år gammal. Och det är Raïssa som inför mottagningar i grandios rysk stil på onsdagarna i lägenheten på 36, Rue Ballu, där hela Paris passerar revy. Mottagningar som sedan Nadia Boulanger gör om till masterclasses med eftersits: Onsdagarna hos Mademoiselle.
En musikalisk utflykt till familjen Boulangers sommarhem Les Maisonettes, i musikerkolonin Hanneucourt. Samtal vid Stravinskys bar och kring Nadias nyligen återupptäckta kärleksbrev med pianisten Dominique Merlet, musikvetaren Alexandra Laederich och Nadia Boulanger själv i en intervju från 1961.Om serien
Sofia Nyblom går på spaning efter Nadia och Lili Boulanger, för att ta reda på drivkrafterna hos två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter.
Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration.
I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.
14.2.2017 • 48 Protokoll, 10 Sekunden
Mysteriet Boulanger – den stora linjen
Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser. Del 2: Den stora linjenPå spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser - en tradition som fortsätter än i dag. I det här avsnittet pratar några Boulanger-elever om hennes pedagogik, och om hennes och systerns stora engagemang i att stötta soldaterna vid fronten under krigsåren.Den långa linjen - La grand ligne - är ett begrepp som man ofta stöter på i samband med Nadia Boulanger. Redan på 1920-talet, när Nadia gör sina första föreläsningsturnéer i USA och börjar umgås med både surrealister och aristokrater i Paris, pratar hon om linjen. La grande ligne.Som den sanna modernist - och nyklassicist - Nadia Boulanger var, så älskade hon arkitektur och såg skönheten i att bedöva sorgen efter kriget med musikalisk formstränghet. Men mer än något annat så handlar 'la grande ligne' om linjen bakåt. Kontinuiteten som uppstår i ett flöde av historia, av hantverk som förmedlas vidare från generation till generation, och bygger en katedral av musik.Om serienPedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.
14.2.2017 • 40 Protokoll, 48 Sekunden
Intervju med Nicolai Gedda – en av vår tids största tenorer
Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort.
10.2.2017 • 42 Protokoll, 55 Sekunden
Fina läskiga sånger – Marie Länne Persson
I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken. Balladsångerskan Marie Länne Persson vill få igång den ”inre bion” hos publiken när hon sjunger sina medeltida ballader.I dokumentären om Marie berättar hon om varför hon har svårt för att skilja mellan sitt eget liv och de gamla våldsamma sångerna hon sjunger.Marie var länge en av medlemmarna i gruppen Sågskära och har under de senast åren kammat hem två tunga bekräftelser på sin betydelsefulla gärning för den svenska visan och folkmusiken – Olrogstipendiet 2015 samt Alice Tegnér medaljen 2016.I dokumentären hör vi Marie och några av hennes medmusikanter musicera och entusiastiskt resonera kring balladens betydelse idag och historiskt.Dokumentären är gjord av Meta Alm.
8.1.2017 • 33 Protokoll, 22 Sekunden
Käbi, Ingmar och jag – möt tonsättaren Jüri Reinvere
För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera. Reinvere var Käbi Lareteis förtrogne i 15 år. De spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner.
För tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere var pianisten och författaren Käbi Laretei som en mor och hennes tidigare man regissören Ingmar Bergman som en far.
I programmet medverkar också Sofi Oksanen som berättar om sin bok "Utrensning" som med musik av Reinvere hade urpremiär i Helsingfors 2012.
En P2-dokumentär av Eva Sjöstrand/SR Musik.
1.1.2017 • 56 Protokoll, 59 Sekunden
Tyska öron på Sverige i Usedom Music Festival
Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen. Sedan muren föll arrangeras det årligen en tre veckor lång festival på den forna svenskön Usedom. Svensken i gemen vet knappt var Usedom ligger, men vi har en gemensam musikhistoria: det var Usedoms och Gotlands bönder som försörjde den abdikerade drottning Kristina och med henne stora delar av Roms musikliv.Varje år fokuserar festivalen på ett Östersjöland. När turen kom till Sverige stod sången, den ljusa klangen i fokus med artister som sopranen Ann Hallenberg, Eric Ericsons kammarkör ledd av Olof Boman och Vocal Six. Hur publiken reagerade, vad de har för bild av svensk kultur och vilka dolda skatter vi har, som Boulangertrions konsert med musik av Ludvig Norman och Elfrida Andrée – det speglas i dokumentären ”Tyska öron på Sverige” i P2 på juldagen. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.Eva SjöstrandMusik i programmet: Wilhelm Stenhammar: Mellanspel ur kantaten Sången, opus 44, 1921, kantat till Kungliga Musikaliska akademiens 150-årsfest. Neeme Järvi, dirigent, Göteborgs symfoniorkester. Album: BIS CD-438.David Wikander/Ragnar Jändel: Förvårskväll, för blandad kör, 1920-tal. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Hugo Alfvén/Herman Sätherberg: Aftonen. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.Angelo Michele Bartolotti: Svit för gitarr, C-dur. Sammanställd av Fredrik Bock över verk ur Secondo Libro di Chitarra, utgiven cirka 1655. Fredrik Bock, barockgitarr. Inspelning 2012. Album: Music For A Queen, Lawo Classics LWC 1065.Nicola Antonio Porpora/Nicola Guivo: Mormorando anch’il ruscello. Aria ur operan L’Agrippina 1708. Ann Hallenberg, sopran, Il Pomo Doro, orkester, dirigent Riccardo Minasi. Inspelning 2015. Album: Agrippina – Opera Arias, Harmonia Mundi 88875055982.Ludvig Norman/Johan Olof Wallin: Jordens oro viker Opus 50, motett för åttastämmig dubbelkör 1878. Eric Ericson, dirigent, Eric Ericsons kammarkör. Inspelning 1991. Album: Andeliga Sånger, Musica Sveciae MSCD 615.Graham Gouldman/Eric Stewart: The Things We Do For Love. Vocal Six: Staffan Paulsson, Pelle Kockum, Robban Persson, Stefan Högström, Peder Tennek, Niclas Kåse. Inspelning 2006. Album: Second T Noe, Rockappella Records RRCD 005.Trad från Frostviken, Jämtland, efter Ulrika Lindholm: Kallt väder. Triakel: Emma Härdelin, sång, fiol, Janne Strömstedt, tramporgel, Kjell-Erik Eriksson, fiol. Inspelning 2010. Album: Ulrikas Minne, Westpark Music WP 87204.Johann Sebastian Bach: Menuett 1 för klaverinstrument BWV ANH 120 a-moll, nr 14 ur Notenbüchlein für Anna Magdalena Bach nr 2, här för violin och tramporgel. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014. Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Johann Sebastian Bach: Sarabande ur Svit för violoncell solo nr 1 G-dur BWV 1007: Sats 4. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014 Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.Fanny Hensel-Mendelssohn: Stråkkvartett Ess-dur, 1834. Ébene-kvartetten: Pierre Colombet och Gabriel Magadure, violin, Mathieu Herzog, viola, Raphael Merlin, violoncell. Inspelning 2012. Album: Mendelssohn Felix & Fanny, Virgin Classics 50999 464546 2 1Elfrida Andrée: Trio för piano, violin & violoncell g-moll 1883-84. Trio Nordica: Mona Kontra, piano, Audur Hafsteinsdottir, violin, Bryndis Halla Gylfadottir, violoncell. Inspelning 2008. Album: Two Piano Trios & Piano Quartet, Intim Musik IMCD 113.Johann Sebastian Bach: Chaconne ur Partita för soloviolin nr 2 d-moll, cirka 1720, BWV 1004. Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin. Inspelning 2012. Album: Sei Solo A Violino Senza Basso Accompagnato (2:2) Ondine ODE 1241.Joachim Nicholas Eggert: Uvertyr till skådespelet Mohrene i Spanien, av Mårten Altén 1807. Dirigent Gérard Korsten, Gävle symfoniorkester. Inspelning 2014. Album: Symphonies Nos 1 and 3, Naxos 8.572457.
25.12.2016 • 36 Protokoll, 3 Sekunden
Jazzklubbar i Sverige del 2 – Tillsammans är vi starka
Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
18.12.2016 • 49 Protokoll, 26 Sekunden
Jazzklubbar i Sverige del 1 - Att spela på dörren
Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna - Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.
Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.
Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.
Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också jazzklubben Fasching i Stockholm. Men hur länge till?
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
11.12.2016 • 43 Protokoll, 16 Sekunden
Salsa i Sverige
Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska. Hur vandrade salsan och latinska rytmer till Sverige? Vi tar en musikalisk resa genom de senaste århundraden och utforskar hur Sverige och Kuba är historiskt sammanflätade genom musiken.Redan på 1800-talet förekom den första kontakten. Svenskar bosatte sig på Kuba och återvände hem med starka intryck därifrån. Drömmen om Kuba levde kvar länge men det var först på 60 och 70 talet då bandet mellan Kuba och Sverige stärktes ytterligare bland annat genom revolutionsromantiken.Idag finns det salsa på svenska och svenskar som sjunger salsa lika bra som folk från Havannas fattiga kvarter. Det blir en resa fylld av musik, intervjuer och personliga inslag. Medverkande: Wilfredo Stephenson och Torbjörn Langborn från bandet Hot Salsa. Mats Einarsson, musikjournalist på P2 samt Diva Cruz och Anna von Malmborg, slagverkare.En P2-dokumentär av Mileydi Fougstedt.
4.12.2016 • 40 Protokoll, 13 Sekunden
Konsten att gräva fram forntidens musik
Hör hur några musikarkeologer gräver ner sig i forntidens musik genom att titta på fornlämningar och andra källor. Musikarkeologi är ett nytt och fortfarande litet forskningsområde med få men passionerade forskare som försöker förstå vilka ljud och musik som omgav människor förr.
Ett av de större projekten på området är det femåriga projektet European music archeology project, EMAP, som involverar sju EU-länder och pågår till och med nästa år. Det har resulterat i vandringsutställningen "Archæomusica" som med den svenska underrubriken "Musik - så började det" hade världspremiär på Ystad kloster den 6 juni 2016.
I programmet medverkar Cajsa S. Lund vars intresse för både arkeologi och musik har resulterat i att hon blivit musikarkeolog, professor Iain Morley vid Oxford University, tonsättaren John Purser och EMAP-grundaren Emiliano Li Castro.
En P2-dokumentär av Dawn Anthony.
27.11.2016 • 37 Protokoll, 12 Sekunden
Carin Malmlöf-Forssling – Utan musik kan jag inte leva
I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Malmlöf-Forssling var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger.Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik?I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson.En dokumentär av Katarina A Karlsson.
20.11.2016 • 29 Protokoll, 47 Sekunden
Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 2
Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. Dokumentären är gjort av Ingela Hofsten.
12.11.2016 • 29 Protokoll, 46 Sekunden
Kai Gullmar – Hon hade många små melodier, del 1
Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. Allt varvat med hennes låtar. Programmen är gjorda av Ingela Hofsten, frilansjournalist.
6.11.2016 • 31 Protokoll, 36 Sekunden
Vision, folkbildning och ledarskap - Karl-Birger Blomdahl 100 år, del 2
Karl-Birger Blomdahl korsade verkligen konstarternas gränser under 1950- och 60-talet, bland annat med sin rymdopera Aniara den mest framgångsrika svenska operan någonsin. Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär.Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen. I två P2-dokumentärer uppmärksammas Karl-Birger Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober.Dokumentärerna är gjorda av Christina Tobeck.
30.10.2016 • 45 Protokoll, 41 Sekunden
Vision, folkbildning och ledarskap - Karl-Birger Blomdahl 100 år, del 1
Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken i Aniara är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär.
Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen.
I två P2-dokumentärer uppmärksammas nu Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober.
Dokumentärerna är gjorda av Christina Tobeck.
23.10.2016 • 45 Protokoll, 34 Sekunden
Tack så mycket för musiken! - en dokumentär om Georg Riedel
Man kan säga att Georg Riedel är den musiker som skapat det svenska folkets soundtrack av barndom och sommar, men han står också bakom konstmusik och massor av jazz. Han har skrivit musiken till Astrid Lindgren-filmerna om Pippi och Emil, och "Idas visa" förstås, men Georg är så mycket mer - så mycket musik, så mycket visor och inte minst så mycket jazz.
Han har spelat med dem alla, med Arne Domnérus och Lasse Gullin, Jan Allan och Jan Johansson, och han har skrivit för dem alla. En legend i svenskt musikliv helt enkelt.
En P2 dokumentär av Ola Anderstedt.
16.10.2016 • 43 Protokoll, 31 Sekunden
Monica Zetterlund – den sista jäntan, del 2
Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV. ”Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som…. kanske väldigt bra”.
Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska.
Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ”ett lingonris som satts i ett cocktailglas”, från dikten ”Det eviga”. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset.
– Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm Moberg, när Jan Troell föreslog henne som Ulrika i ”Utvandrarna”.
Monica fick en Guldbagge för sina roller i den filmen och i Svenska Ords ”Äppelkriget”. Mer om den mångkunniga artisten i detta andra program om och med Monica Zetterlund.
Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.
9.10.2016 • 33 Protokoll, 29 Sekunden
Monica Zetterlund – den sista jäntan, del 1
Monica Zetterlunds låtar, unika röst och frasering glöms inte bort. Hör henne själv berätta om sitt liv i inspelningar som tidigare varit ohörda av de flesta. ”Jag har vari ärli’ i de’ jag har gjort – sen om det inte har ble’ så hundraprocentigt bra all’ gånger, men jag har gjort så gôtt ja kun”.
Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia. Här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska.
Hennes liv har genom åren belysts ur flera vinklar i till exempel radio, tv, böcker och film. Trots detta finns intervjuer och inspelningar med Monica som är ohörda av de flesta.
I Sveriges Radios arkiv finns allt från konsertinspelningar från slutet av 50-talet till intervjuer från hennes senare år i livet. År 2016 gavs en skiva ut med en unik inspelning från Monica Zetterlunds första scenshow, som ägde rum på Berns i januari 1964. Hör delar av inspelningarna i två entimmesprogram om och med Monica Zetterlund.
Programmen är gjorda av Eva Schöier och för presentationen svarar Stefan Wermelin.
2.10.2016 • 39 Protokoll, 37 Sekunden
De tolv tempererade tonerna är vokabulären för komponisten – möt Einojuhani Rautavaara
Möt en av Finlands främsta tonsättare och hör honom berätta om sitt liv, sin musik och relationen till Sibelius. Rautavaara avled i juli 2016 vid en ålder av 87 år. Einojuhani Rautavaara, född 9 oktober 1928 i Helsingfors, död 27 juli 2016 i Helsingfors, var en av Finlands främsta tonsättare.Programmet är gjort av Ann Persson år 2013.
25.9.2016 • 43 Protokoll, 6 Sekunden
El flamenco - ”Den svider i blodet som krossat glas”
Ord av poeten Federico García Lorca, året var 1933. I poetiska bilder ville han försöka komma åt och förklara flamencons innersta. El Duende. Något som vi alla känner men som vi inte kan förklara, sa han. Han berättade om den kända flamencosångerskan – Pastora Pavon – La nina de los peines, Flickan med kammarna – med röst som smält tenn.Hon som sjöng så överväldingande genom sin smärta och uppriktighet.En stor artist, en konstnär. Lorca talar om upplevelser som får blodet att svida som av krossat, pulveriserat glas. Av att hela den vackra inlärda geometrin förkastas, allt faller. Hur vet man om en sångare är personlig? - Det går inte att fuska, säger Pio Herrero i programmet. Det känns. Han är en aficionado, en flamencoälskare. Han sjunger inte själv, spelar inget instrument eller dansar. Han lyssnar, deltar och njuter. Musiken finns i många olika former. Lätta sevillanas, tangos, rumba, bulerías och nattsvarta soleares bland annat. Martinetes som sjungs till slag av smedens hammare. De fasta formerna bevaras från generation till generation. Artisterna dels bevarar och dels förändrar. Legender som Camarón de la Isla, Paco de Lucia, Pastora Pavón har alla tydligt fört konstarten framåt. Inom de fasta ramarna utrycker artisterna fritt sina liv och sina våndor precis som de är. - Det är som att när en annan människa utrycker levnadsvillkoren som de är. Då är de lite lättare att bära, säger Pio Herrero. Man är inte ensam.
18.9.2016 • 25 Protokoll, 4 Sekunden
Flamenco i Sverige, del 2/2: Dagens flamencoartister
Vi får möta nutida flamencoartister och kan konstatera att artisterna nått fram till flamencon på en mångfald av olika vägar. Några via arabisk sång eller slagverk, andra via Indien eller genom arvet från Rogelio de Badajoz (som skildrades i det förra programmet) eller via jazzfusion - eller loppmarknaden i Skärholmen... I Stockholm intervjuas AIRE DE VIDA med sångerskan Ellen Pontara, danserskan Pia Pohjakallio och gitarristen Per Lenner, dessutom gitarristerna Patrik Bonnet och Erik Steen och i Göteborg sångerskan Marianne Holmboe och gitarristerna Emil Pernblad och Robert Svärd.
11.9.2016 • 34 Protokoll, 35 Sekunden
Flamenco i Sverige, del 1/2: Eva och Rogelio
Jan Hammarlund möter bl a gitarristen och svenska flamencopionjären Eva Möller Norée samt elever till sångaren Rogelio de Badajoz. Gitarristen Eva Möller Norée planterade flamencon i Sverige genom turnéer landet runt från 1960-talet och framåt, samarbetade med Miriam Makeba och andra stora internationella musiker, och är fortfarande aktiv.Sångaren Rogelio de Badajoz växte upp i diktaturens Spanien där han bl a sökte tillflykt hos zigenarna.Han kom till Sverige i mitten av 1970-talet och blev en uppburen sång- och teaterlärare och gjorde ett outplånligt intryck på alla flamencoälskare fram till sin för tidiga död 2006.
4.9.2016 • 36 Protokoll, 47 Sekunden
Musik som medicin
Musik kan påverka hälsan, men hur? Det är ämnet för det här programmet som börjar i olika typer av ljud - vid en havstrand, i en skog, i en stad, på ett barnkalas och fortsätter med Brahms och Abba. Passa på att fundera över hur du själv upplever de olika ljuden och musikstyckena i programmet!
Musiken kan bland annat användas för att lindra smärta och påverka stresshormoner, underlätta kroppens matsmältning och hjärtverksamhet, dämpa ångest genom att stimulera kroppens produktion av "lyckohormoner" som endorfin, den kan lugna och pigga upp och skapa gemenskap. Bland annat visar forskning att "lyckohormonet" oxytocin ökar vid sång i grupp, men musiken kan vara vilken som helst.
I programmet medverkar kulturhälsoforskaren Eva Bojner Horwitz, professor em vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm Töres Theorell, den brittiska forskaren Daisy Fancourt som studerar hur konstupplevelser påverkar exempelvis immunsystemet, den brittiska musikterapeuten Gary Ansdell, musikterapeuten Lena Uggla, och professor em och musikpsykologen Alf Gabrielsson.
Uppläsare Ann-Charlotte Waldenmark.
En P2-dokumentär av Katarina Lindblad.
28.8.2016 • 45 Protokoll, 23 Sekunden
Det portugisiska Indien – Planeta Brasil
Den indiska delstaten Goa var portugisisk koloni i 450 år. Hur märks det idag? Möt portugisisktalande musiker som aldrig satt sin fot i Portugal. Det blir en del filmmusik och fado med bland annat Sonia Shirsat, ”the highest rated fado singer of India”. Del tre av tre i serien Planeta Brasil.Programledare och producent: Åsa VeghedIntervjupersoner/artister: Sonia Shirsat (Indien), Colin da Cruz (Indien), Queenie Fernandes (Indien), Orlando de Noronha (Indien)Tekniker: Monica Bergmark
21.8.2016 • 35 Protokoll, 32 Sekunden
Det afrikanska arvet – Planeta Brasil
Följ med på en resa mellan två kontinenter när vi spårar det afrikanska arvet i den brasilianska musiken. Från Tiganá Santana och Virginia Rodrigues i Brasilien till Waldemar Bastos i Angola. När vi når den afrikanska kontinenten väntar sångaren och kompositören Waldemar Bastos. Efter inbördeskriget i Angola har han äntligen kunnat återvända efter många år i exil. Del två av tre i serien Planeta Brasil.Programledare och producent: Åsa VeghedIntervjupersoner/artister: Tiganá Santana (Brasilien), Virginia Rodrigues (Brasilien), Waldemar Bastos (Angola)
14.8.2016 • 25 Protokoll, 44 Sekunden
Lucitana – Planeta Brasil
Åsa Veghed ger sig ut på jakt efter artister som påverkas av den portugisiska kulturen. Lissabon blir den självklara starten med dess brokiga kultur och närheten till havet och fadon. Ja denna sommar vidgar Planeta Brasil sina vyer och besöker fyra världsdelar där Portugal en gång hade kolonier för att se hur musiker och artister påverkats. Del ett av tre i serien Planeta Brasil.Medverkande i program 1: Mariza (Portugal), Carminho (Portugal), Carmen Souza (Portugal/Kap Verde)Programledare och producent: Åsa VeghedTekniker: Monica Bergmark
7.8.2016 • 24 Protokoll, 58 Sekunden
Strängmästaren från Nema Kunku
Alagi M´Bye är en av Gambias främsta koraspelare och han spelar ofta i Sverige, och i denna P2-dokumentär lär vi känna honom närmare. Alagi M'Bye har spelat med svenska musiker sedan 90-talet, exempelvis med Mats Edén och Groupa, Ale Möller och dennes Stockholm Folk Big Band Project 1998-99 och på senare år med jazzpianisten Arne Forsén.
M'Bye är jali. Det betyder att han är en musikalisk berättare och traditionsbärare i rakt nedstigande led från sin far och farfar. Som sådan lärde han sig spela kora som mycket liten, men han har också samtidigt brutit med den tradition som säger att bara män av jali-släkt får lära sig spela kora. I den musikskola som M'Bye har startat i sin hemby Nema Kunku alla är välkomna oavsett kön, härkomst eller släktförhållanden och det är där vi först träffar honom.
I programmet deltar vi också i en workshop som Alagi M'Bye har med svenska ungdomar i Ångermanland, följer med honom till hans svenska hem - hos Arne Forsén och hans familj - till en spelning på en bröllopsfest och ett möte med hans forna elev Sousou Cissoko.
En P2-dokumentär av Ingela Hofsten.
31.7.2016 • 29 Protokoll, 20 Sekunden
Eva Svanholm Bohlin – hela Lunds körmormor
Med högt ställda musikaliska ideal, ett driv och stor envishet har Eva Svanholm Bohlin påverkat tusentals körsångare genom sin långa dirigentkarriär i Lund. Men pappa Wagnertenoren ville annorlunda. Dirigerat har Eva Svanholm Bohlin gjort ända sedan barnsben när småsyskonen fick agera lydig kör. Men det var inte självklart att dottern till Wagnertenoren och operachefen Set Svanholm skulle gå i pappas musikaliska fotspår. Tvärtom tyckte fadern att Eva skulle satsa på ett akademiskt yrke, varför inte mattelärare? Ett råd som den lydiga dottern följde.Men Eva tog till slut ödet i sina egna händer och en flytt till Lund gav henne möjligheten att bygga upp barn- och ungdomskörer i staden från grunden – en verksamhet som fortfarande sprider ringar på vattnet i form av Lars Erik Larssongymnasiet, Lunds musikgymnasium grundat av dirigenten och pedagogen Eva Svanholm Bohlin 2001.– Utan Eva hade jag inte varit där jag är idag, säger sångaren och skådespelaren Christopher Wollter i dokumentären.I programmet medverkar också Eva Svanholm Bohlin själv. År 2016 fyllde hon, hela Lunds körmormor, 80 år.Vi hör även dirigenten Sofia Söderberg, historieprofessorn Marie-Louise Rodén och Evas son, dirigenten Ragnar Bohlin.Bakom P2 Dokumentär om Eva Svanholm Bohlin står producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette. Hon växte upp med dirigenten och blev i vuxen ålder nyfiken på sin släkting.En P2 Dokumentär från 2016.
24.7.2016 • 42 Protokoll, 26 Sekunden
Freddie Wadling – mutisten som sjöng bort tystnaden
Den hyllade sångaren, artisten och kultfiguren Freddie Wadling avled den 2 juni 2016, 64 år gammal. Få artister kunde som han konsten att blanda melankoliska ballader med opera, visor och rockmusik. Med sina rötter i den svenska punkens 70-tal startade Freddie Wadling i grupper som Liket Lever, Straight Jacket och Leather Nun (Lädernunnan). Under 80-talet gick han vidare med kultgruppen Cortex och indieduon Blue For Two tillsammans med Henryk Lipp. När Freddie mot slutet av 80-talet knöts till den elektriska stråkkvartetten Fleshquartet (Fläskkvartetten) fick en större publik upp öronen för hans strålande röst. Hans både skräck- och sorgfulla sång gav honom en särställning inom svensk musik och både 1990 och 1993 belönades Fleshquartet med Grammis-utmärkelser.
Få artister kan som Freddie Wadling konsten att blanda melankoliska ballader med opera, visor och rockmusik. Även om Freddie gav ut egna soloalbum blev han mest känd som tolkare av andras musik. Allt från John Dowlands renässanssånger, James Bond-musik till sånger av Evert Taube, Hasse och Tage och expressiv rhythm and blues av förebilden Captain Beefheart. För den breda allmänheten blev Freddie först känd 1999 när han jobbade tillsammans med Esbjörn Svensson Trio och spelade in visalbumet En skiva till kaffet. Därefter kom ytterligare ett stort antal musiker att samarbeta med honom och Freddies sista album, Efter regnet, var till stora delar specialskriven till honom av Stina Nordenstam.
Hör Freddie Wadling berätta om sin uppväxt i Göteborg och olika musikaliska nedstamp för Urban Göranson som intervjuade Freddie under våren 1995.
17.7.2016 • 40 Protokoll, 5 Sekunden
Forza! - Tillsammans är vi en kropp
Läktarsång är gemenskap i en tid när vi är mer ensamma än någonsin. I klacken är trumman själva hjärtat och sången blir lagets röst och varje persons väg till en identitet. Författaren Jesper Tillberg pratar med skådespelaren Jonas Karlsson, politikern Lars Ohly och Hammarbysupportern Zeid Shahin – till tonerna av bland andra Peter Tchaikovskij, Nina Simone, The Stone Roses, Giacomo Puccini.Fjärde och sista delen av Jesper Tillbergs serie om läktarkulturen
10.7.2016 • 39 Protokoll, 19 Sekunden
Forza! - Mannen och läktarsången
Hur kommer det sig att speciellt män sjunger läktarsånger? Vad är det för hormoner som musiken släpper loss? Och då gärna högst omanliga sånger. Jesper Tillberg pratar med författaren Katarina Wennstam och musikern Joel Alme om läktarmusikens sprängkraft för att uttrycka sig och komma ut ur den musikaliska garderoben – till tonerna av bland andra Doris Day, Edith Piaf, Oscar Peterson, Wanda Jackson, AC/DC, Louis Armstrong, Leonard Cohen. Del tre av Jesper Tillbergs serie om musiken inom läktarkulturen
3.7.2016 • 38 Protokoll, 29 Sekunden
Forza! - Läktarramsor och konsten att håna
Älskade toner används gärna för att hata motståndarna på fotbollsplanen och läktarna. Ramsorna förbannar, förfasar och förödmjukar motståndarna med både stil och lagvidriga övertramp. Hånandet sker i rakt nedstigande led från Shakespeares publik på The Globe. Men den starkaste läktarsången är kanske tystnaden? I det här programmet pratar vi med domaren Martin Hansson, AIK-supportern Maria Carlson, politikern Caroline Szyber, författaren och musikrecenscenten Andreas Palmaer. Musiken i programmet är skapad av bland andra Andrew Lloyd Webber, Ella Fitzgerald, Count Basie, Torsten Flinck, Manic Street Preachers, John Cage, Händel.Det här är del 2/4 i Jesper Tillbergs serie om musiken inom läktarkulturen.
26.6.2016 • 39 Protokoll, 43 Sekunden
Forza! - om fotbollsarenans hyllningar och hjältearior
Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll. Att hylla sina spelare görs på de mest kreativa sätt på läktarna, via både hot och humor, oftast med stort hjärta. I detta program talar författaren Jesper Tillberg med musikern Magnus Carlson, AIK-fanet Maria Carlson och målvakten Rami Shabaan och lyssnar på musik av bland andra Guiseppi Verdi, Gene Kelly, Dean Martin, Dag Vag, Edward Elgar och Monty Python. - Det är en otrolig musikskatt som får nytt liv genom fotbollspubliken, något som lätt glöms bort. Alltifrån Tjajkovskij och Verdi till Monty Python och Dag Vag. På läktarna används musiken precis så som musik är tänkt, att ge utlopp för stora känslor och skapa en identitet, säger Jesper Tillberg.Varifrån hämtas melodierna? Vilken betydelse har musiken? Hur används texterna? Vad får tiotusentals fans att sjunga egna texter till opera, gospel, country, jazz, musikaler – en publik som sällan själv besöker Europas operahus? Men ändå är så mycket mer passionerade än just operapubliken.Serien sändes första gången i juni 2012.
19.6.2016 • 31 Protokoll, 53 Sekunden
Forza! – om fotbollsarenans hyllningar och hjältearior
Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll. Att hylla sina spelare görs på de mest kreativa sätt på läktarna, via både hot och humor, oftast med stort hjärta. I detta program talar författaren Jesper Tillberg med musikern Magnus Carlson, AIK-fanet Maria Carlson och målvakten Rami Shabaan och lyssnar på musik av bland andra Guiseppi Verdi, Gene Kelly, Dean Martin, Dag Vag, Edward Elgar och Monty Python. - Det är en otrolig musikskatt som får nytt liv genom fotbollspubliken, något som lätt glöms bort. Alltifrån Tjajkovskij och Verdi till Monty Python och Dag Vag. På läktarna används musiken precis så som musik är tänkt, att ge utlopp för stora känslor och skapa en identitet, säger Jesper Tillberg.Varifrån hämtas melodierna? Vilken betydelse har musiken? Hur används texterna? Vad får tiotusentals fans att sjunga egna texter till opera, gospel, country, jazz, musikaler – en publik som sällan själv besöker Europas operahus? Men ändå är så mycket mer passionerade än just operapubliken.Serien sändes första gången i juni 2012.
19.6.2016 • 31 Protokoll, 53 Sekunden
Mari Boine - silvertärnan från Finnmarksvidda
Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Mari var en blyg, tillbakadragen flicka, närmast förskrämd. Föräldrarna var stränga laestadianer, musik var synd, jojk hade skapats av djävulen, skratta var onödigt. Idag skulle man kallat dem kristna fundamentalister. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan – som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika – skulle erövra världen var liten. Programmet berättar hur det gick till, även Mari Boine själv. Youtube klippet som avslutar programmet med ”Örnbror/Goaskinviellja” finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykAMari Boine är en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör, hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. En P2-dokumentär av Peter Mosskin.
12.6.2016 • 39 Protokoll, 57 Sekunden
Bo Anders Persson – progglegendar, minimalist och odlare
En dokumentär om konsten att överleva, kompromisser, vart världen är på väg och alltid förenat med musiken. Visionären Bo Anders Persson förenar musiken med naturen. Från Träd, gräs och stenar till In C-inspirerade Tape-loopar. Sommaren 1959 besökte Bo Anders Persson ett industrisamhälle i England. Det var så varmt ute att man knappt kunde se himlen. Industribältet hade tagit över och allt var grått. Efter detta var allt förändrat för Bo Anders och han kom att ägna årtionden av filosofi, miljö,
Idag 80-åriga Bo Anders Persson var en av frontfigurerna i proggrörelsen på 70-talet.
Som ung spelade han både fiol och piano och kom in på Kungliga musikhögskolans tonsättarutbildning, men då det inte kändes rätt för honom hoppade han av. Det var 1967.
Persson intresserade sig tidigt för elektroakustisk musik och minimalism och var med om att grunda bandet Pärson Sound. Bandet bytte ganska snart namn till "Harvester" och "International Harvester" som sedermera blev "Träd, gräs och stenar" som blev mycket viktiga för den progressiva musikrörelsen i Sverige.
Bandets signum var alltifrån malande, repetitiva och långsamt förändrade nyanser i musiken till renodlade covers av Rolling Stones, men bandet startade också den första makrobiotiska restaurangen i Stockholm - "Fröet" - och några av bandmedlemmarna var medarrangörer till Gärdesfesten som startade en hel musikrörelse.
Idag har "Träd, gräs och stenar" blivit kultförklarade.
På senare år har Bo Anders Persson också blivit uppmärksammad som kompositör.
Vid sidan av Bo Anders Persson medverkar musikproducenten Atte Blom, amerikanske tonsättaren Terry Riley, trummisen Thomas Mera Gartz, radioproducenten Mats Lundgren och filosofen och odlaren Anders Björnsson.
En P2-dokumentär av Elena Wolay.
29.5.2016 • 41 Protokoll, 40 Sekunden
Erik Satie i Paris
Tonsättaren Erik Satie (1866-1925) var banbrytande, men det var först efter sin död som hans idéer verkligen slog igenom. I den här dokumentären vandrar vi i hans fotspår i Paris. Satie föddes i Honfleur, departementet Calvados i regionen Basse-Normandie i nordvästra Frankrike, men flyttade till Paris i 20-årsåldern. Där bodde han först i konstnärskvarteren Montmartre men då han kom på obestånd tvingades han flytta flera kilometer till förorten Arcueil.
Det är starten på den vandring i Saties fotspår som kulturjournalisten Mikael Strömberg tar med oss på.
Satie ingick i det dadaistiska projektet i början av 1900-talet. Dadaismen bröt mot gamla konventioner, som att skriva musik enligt det gamla romantiska regelverket.
Saties musik varierade från mycket enkel exempelvis i form av "Gymnopédies" till mycket komplicerad i form av exempelvis "Vexations", och han skrev till och med för skrivmaskin! Som person var han mycket excentrisk. Han åt till exempel bara mat som var vit till färgen.
I dokumentären läser Strömberg ur boken "Rysk tennis" (Bakhåll förlag) och skådespelerskan Marie Skönblom läser ur brevbiografin "Av och till Satie" (Ejeby förlag).
En P2-dokumentär av Mikael Strömberg.
22.5.2016 • 43 Protokoll, 6 Sekunden
Safoura Safavi - från Teheran till Krokom och Sunset Boulevard
En dokumentär av Åsa Veghed. En del av Flyktens musik i P2 Med mod och humor har hon och hennes syster utmanat de iranska och amerikanska politiska systemen med sitt konstnärskap i bandet Abjeez och fått alternativ musik att blomma i den persiska diasporan. Likt Laleh och en rad anda musikkvinnor födda på 80-talet har hon den där do-it-yourself-mentaliteten. Hon är utbildad flamencogitarrist och ljuddesigner. Musiken som hon komponerat till senaste teaterföreställningen Sista sucken är skriven till en operasångerska och bland annat komponerad som tango i finsk tappning.Men det är med bandet Abjeez hon blivit internationellt känd. Abjeez är persisk slang å betyder syrra. Safoura Safavi startade bandet Abjeez med sin syster Melody Safavi i Östersund 2005. Abjeez var ett av de första alternativa populärmusikaliska banden som sjöng på persiska till reggaerytmer och bossa nova. Texterna är utmanande, ofta feministiska och politiska. Deras publik finns över hela världen och de har spelat för fullsatta konsertsalar i USA, bland annat på The Great American Music Hall och The Roxy Theatre. Familjen Safavi flydde Iran 1987 och placerades i den lilla jämtländska kommunen Krokom och det är bland annat i den miljön som dokumentären utspelar sig. Alla Abjeez låtar är arrade av Abjeez originalmedlemmar 2005-2014; Robin Cochrane, Johan Moberg, Paulo Murga, Erland Hofgaard, Sufi Safavi, Melody Safavi och Safoura Safavi.Från 2014 består Abjeez av Safoura och Melody Safavi som fritt samarbetar med olika musiker.Skådespelarröst: William WahlstedtKompositör och ljuddesigner: Safoura SafaviTextförfattare: Safoura & Melody SafaviTekniker: Monica BergmarkLjudcitat från föreställningen Sista Sucken, manus Paula McManus och regi Dan Turdén.
15.5.2016 • 35 Protokoll, 9 Sekunden
"Att höra ljud från ett nytt sammanhang är intressant" - om tonsättaren Malin Bång
En P2 Dokumentär av Ann Persson - Jag är väldigt intresserad av energiförlopp. Det säger tonsättaren Malin Bång, som gärna försöker beskriva en cykel med musik. Eller kanske en tunnel? Malin Bång har skalat bort tonerna och ersatt dem med rörelsemetaforer. I veckans P2 Dokumentär berättar hon om sitt komponerande, sina experiment med flöjter och sin relation till ”Briggen Blue bird of Hull ” av Evert Taube.
8.5.2016 • 34 Protokoll, 57 Sekunden
Det går inte att värja sig - om att spela in Allan Pettersson
Hur går det egentligen till att spela in en symfoni? Och vilka känslor väcks i musikerna? Anders Olsén var med när Symfoniorkestern Norrköping och Christian Lindberg tog sig an den 14:e symfonin. Vår största symfonikerTrots att många, inte minst utomlands, räknar Allan Pettersson till Sveriges absolut största symfoniker så framförs hans verk väldigt sällan, eller inte alls på de svenska konserthusen. Spretiga försök till inspelningar här och var i världen gör att det till och med är svårt att hitta musiken i inspelad form.Det svenska skivbolaget BIS har i mer än 20 år haft ambitionen att ändra på den saken. Symfonierna började spelas in under Leif Segerstams ledning - men det krävdes ytterligare en eldsjäl för att slutföra projekt Pettersson. Christian Lindberg som i år 2016 tilldelats det prestigefyllda priset International Classical Music Award har äntrat pulten och nu börjar den slutgiltiga boxen med Petterssons hela produktion närma sig färdigställande. Listan omfattar 16 symfonier (+ en ofullbordad) och inom en snar framtid kommer katalogen att bli komplett. Men hur mycket jobb är det att spela in en hel symfoni? Och hur går det till? Hur arbetar dirigenten med materialet? Inspelningsteknikern? Musikerna?Anders Olsén besökte Symfoniorkestern Norrköping som under en intensiv inspelningsvecka tog sig an Petterssons 14:e symfoni.Medverkande:Symfoniorkestern Norrköping: SymfoniorkesterChristian Lindberg: DirigentJens U. Braun: Tonmeister / producent, Take 5 music productionRobert von Bahr: SkivbolagsdirektörEn P2 Dokumentär av Anders Olsén, Ogjort.
1.5.2016 • 52 Protokoll, 8 Sekunden
Ung tango i Buenos Aires
Följ med Irma Norrman till Buenos Aires, där unga musiker blandar tango med rock, elektroniskt och jazz. En ny tangorörelse med unga kompositörer och poeter. - Finns det en ny tango och vad är det nya i så fall?I programmet medverkar tangomusikerna Natalí Di Vincenzo, Martin Delgado och tangoexperten och musikern Ignacio Varchausky. - Vi spelar tango med attityd, säger musikern Martin Delgado.Tangotexterna i programmet är fritt översatta från spanskan av Irma Norrman, och framförs av Martin Hallberg och Cathrine Hellberg. Producent Pernilla Ståhl, Umami produktion, ljudtekniker Johan Chandorkar.I programmet spelas:Astillero - Linea de tiempo Natalí Di Vincenzo - El Errante Federico Aubele - Contigo Miguel Suarez & Orquesta Típica Julián Peralta - El tango que no silbó Juan Subirá och Orquesta Típica Julián Peralta - Hoy La Chicana - DelatorSan Telmo Lounge - Tour de France Juan D´Arienzo y su Orquesta Típica - Derecho Viejo Astillero - Fetiche Juan Seren & Orquesta Típica Julián Peralta - Algunos miran, otros hablan Astor Piazzola - Regreso al Amor Astor Piazzola - Tristeza Separación Gotan Project feat. Chet Baker - Round About MidnightTango-poesi:Jazmín del país av Natalí Di VincenzoEl tango que no silbó av Subirá, BatallaTour de France av Martin DelgadoVuelve el tango av Jorge Alorsa Pandelucos, framförd av Martin Otaño
24.4.2016 • 26 Protokoll, 18 Sekunden
Astor Piazzolla del 2 - Glansperioden
Ástor Piazzolla är den mest kända tangopersonligheten i modern tid. Men hur kommer det sig att han även efter sin död förblir kontroversiell? Var han en nydanande tangokompositör eller var det så att han skapade vacker, tangoinspirerad musik, men inte tango?
I den tredje och sista delen i vår serie om den argentinska tangon möter vi Astor Piazzolla och hans två ensembler Octeto Buenos Aires och Orquesta de Cuerdas.
Vi lyssnar på ett urval av hans nydanande kompositioner, dels instrumentala, dels med texter av den uruguyanske poeten Horacio Ferrer, tolkade av vokalisterna Roberto Goyeneche, Amelita Baltár och José Ángel Trelles.
Producent och programledare: José DelbonoMail: pratatango@hotmail.com
17.4.2016 • 20 Protokoll, 1 Sekunde
Astor Piazzolla, del 1 - Hur allt började
Argentinaren Astor Piazzolla är den mest kända och kontroversiella tangopersonligheten i modern tid. Men hur fann han musiken? Och när övergav han planerna på att komponera klassisk musik? I det här programmet lär vi känna Astor under hans barn- och ungdomsår.
Vem var han? När började han spela bandoneón? Hur hamnade han, 11 år gammal, i en film på Broadway och hur kommer det sig att han, redan innan han blev myndig, spelade bandoneón på de mest kända kabaréerna i Buenos Aires? Hur kom det sig att han övergav sina planer på att ägna sig åt att komponera klassisk musik och i stället valde att skapa tango? Vi bjuds på några av hans tolkningar av klassiska tangos och på ett urval av hans egna, nydanande, kompositioner. Producent och programledare José DelbonoMail: pratatango@hotmail.com
10.4.2016 • 26 Protokoll, 16 Sekunden
Världens mest kända tango
Tangolåtarnas tangolåt - ja, det kan man kalla "La Cumparsita". Den dyker upp då och då i olika sammanhang och förknippas direkt med tango. Det finns troligen ingen annan tangolåt som har tolkats lika mycket som "La Cumparsita" - men vem komponerade musiken? och när? och var?
Det är frågor som får svar i denna P2 Dokumentär.
Bered er på några musikaliska pärlor, till exempel de två första originalinspelningarna av "La Cumparsita" från 1916 och 1917, och många fler betydelsefulla tolkningar, ända fram till våra dagar!
En P2-dokumentär av José Delbono.
3.4.2016 • 32 Protokoll
Musik som urfolksaktivism, del 2/2
Andra delen av två dokumentärer där vi möter urfolksartister från Sverige och Kanada som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor. Om musiken roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur artisterna använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter. Vi träffar de båda samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak som båda använder jojken i sitt moderna musikskapande och har fått stor uppmärksamhet för det och för att de för fram sina politiska åsikter. Sofia Jannok berättar vad som händer med den fria formen som jojken har när den ska passas in i en nyskriven låt. Hon berättar också hur samiskan, svenskan och engelskan skiljer sig åt när hon skriver sina låttexter.I Kanada möter vi First nation-artisten och urfolksaktivisten Kevin Chief och musikerkollegan Rise Ashen som är dans/ hop hop musikproducent som i flera år jobbat med urfolksmusik från olika länder. Deras samarbete resulterade i någonting unikt som fått framgång i Kanada. En P2 dokumentärserie av Irini Mavroudis och Aziza Dhaouadi, Ljudbang
20.3.2016 • 34 Protokoll, 16 Sekunden
Musik som urfolksaktivism, del 1/2
Om musikens roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur dessa artister använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter. Det här är den första delen av två program där vi träffar artister i båda länderna som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor. Dagens urfolksartister tar rygg på en rad föregångare från 60 och 70-talen som också använt sin musik som protest mot hur deras folk har behandlats av staten i Sverige och Kanada.Vi träffar de samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak som båda använder jojken i sitt moderna musikskapande och har fått stor uppmärksamhet för det, men också för att de för fram sina politiska åsikter.-Alltså alla sa till mig att jag måste lägga ner mina politiska uttalanden, om jag vill jobba med musik. Det roliga är att det där har inte stämt, säger Maxida Märak.I Kanada möter vi First nation-musikern Cody Coytoe, en ung hiphop-artist som fått genomslag för sin första EP. Unga urfolksartister återupptäcker nu sin kultur, musiken, sången och danserna. I musiken kan det moderna blandas med traditionella musikaliska uttryck och trumtakter. Det skapar ett nytt unikt sound.En P2 Dokumentärserie av Irini Mavroudis och Aziza Dhaouadi, Ljudbang
13.3.2016 • 33 Protokoll, 50 Sekunden
Att leva är att kämpa - Elfrida Andrée del 2
Elfrida Andrée levde sin kamp för kvinnors rättigheter i ett rättvist samhälle och för allas rätt till musik! I andra programmet berättar Eva Sjöstrand ur brev och dagböcker och spelar innerlig musik.
6.3.2016 • 21 Protokoll, 49 Sekunden
Kära gamla Visby – Elfrida Andrée del 1/2
Vilken miljö formade tonsättaren, banbryterskan Elfrida Andrée? Följ med Eva Sjöstrand på en vandring i Elfridas barndoms Visby! Där fritänkare levde långt från makten, där begåvningar fick utrymme.
28.2.2016 • 29 Protokoll, 47 Sekunden
Djuren i strupen - Tanya Tagaq, inuitisk strupsångare
Medan polarisarna smälter reser röstkonstnären Tanya Tagaq världen runt och strupsjunger fram hur vildrenar springer, vargar ylar och människor viskar och vrålar. Allt började med ett paket från mor. Inuiternas strupsång får nytt liv i den mångfaldigt prisbelönta röstkonstnären Tanya Tagaqs arktiska punk. Hon har samarbetat med världsartister som Björk och Kronos Quartet och hyllats av recensenter världen för hennes hypnotiska konserter där hon sjunger fram de arktiska djuren, vidderna, permafrosten och isarna. Med total intensitet smeker och piskar Tanya Tagaq fram existensen nära Nordpolen. De långa mörka vintrarna och de långa ljusa somrarna. En stillhet som nästan är högljudd. När en stor fågel flyger över ens huvud är ljudet mäktigt därför att tystnaden runtom är så total.Kulturchock i HalifaxDen unga Tanya Tagaq lämnade tidigt sin lilla stad Cambridge Bay i Nunavut i nordöstra Kanada. Staden ligger på en ö som saknar vägar och skolor på högre nivå än lågstadiet. Senare flyttade Tanya till universitetsstaden Halifax för att studera konst. Det var en enorm kulturchock för henne. Hon längtade hela tiden hem, till Nunavut.Så en dag fick hon ett paket av sin mor på posten. Det var en C-kassett med uråldrig strupsång med inuitkvinnor. Sången baserar sig på ut- och inandning i ett snabbt tempo, ljud som kan låta som djur i strupen.Tanya Tagaq hade aldrig tidigare hört det här sångsättet. Inuiternas strupsång var under hennes uppväxt ännu förbjuden av kyrkan. Den betraktades som farligt förförande. Hon började öva strupsång i duschen för att dämpa sin hemlängtan och sången kändes så bekant, som om hon hört den miljoner gånger tidigare. Det här är hennes historia. Vi sänder dokumentären på Internationella dagen för modersmålEn P2 Dokumentär av Gungerd Wikholm, finska YLEMusik med Tanya Tagaq i programmet: - ur soloalbumet Animism (SIX086, Six Shooter Records 2014):Uja Umingnak Rabbit Tulugak Fracking -ur albumet Tundra Songs med Derek Clarke & Kronos Quartet:Tundra Songs - ur albumet Medullah med Björk:Ancestors
21.2.2016 • 34 Protokoll, 46 Sekunden
Bo Linde - myten om en musikens martyr
Den traditionellt inriktade tonsättaren Bo Linde blev endast 37 år gammal. Efter hans död 1970 menade många att det samtida radikala musiketablissemanget hade drivit honom i döden. ”Missförstått geni knäcktes av musikpåvarna”
Under defileringen runt kistan vid Bo Lindes begravning stannade tonsättarkollegan Hans Eklund och slog näven i kistlocket och utbrast: ”Det var det jävligaste de kunde gjort!”
Så började myten om Bo Lindes martyrskap spridas av tonsättare som liksom Linde var mer traditionellt inriktade, och som känt sig åsidosatta i den modernistiska vågen. Det skrevs minnesord och artiklar där de avantgardistiska musikaliska makthavarna utpekades för att ha undergrävt Bo Lindes karriär, tvingat honom i ofrivillig exil i Gävle och drivit honom in i den alkoholism som tog hans liv.
Bo Linde var 22 år gammal när han ansökte om att gå med i FST, Föreningen Svenska Tonsättare. Den brådmogne Linde som började sina studier på Musikhögskolan i Stockholm redan som femtonåring hade vid det laget tagit examen och fått mycket uppmärksamhet för verk som framförts på konsertscener både i Stockholm och i hans hemstad Gävle. Bo Linde deklarerade att han ville komponera med elegans och lätthet, musik som kommunicerade med lyssnaren och som var – och det var ändå det allra värsta – underhållande. Det passade inte alls de radikala modernistiska strömningarna i 50-talets Stockholm, och i synnerhet inte för Karl-Birger Blomdahl, den ledande tonsättaren i avantgardefalangen, som ifrågasatte Bo Lindes lämplighet i FST.
En dokumentär från 2016 av Boel Adler.
Ur radioarkivet:Bo Linde, den enda radiointervju som finns bevarad där han 1948 tillsammans med studiekamraten Maurice Karkoff berättar om studierna vid musikhögskolan i Stockholm för radiomannen och musikadministratören Magnus Enhörning.Ingmar Bengtsson, musikvetare och recensent, berättar om åren som ordförande i föreningen Fylkingen.Berit Berling, ur de program hon gjorde i samband med 10-årsminnet av Lindes död hörs intervjuer med Maurice Karkoff och Hans Eklund, också han tonsättare och studiekamrat till Bo Linde och Carl Rune Larsson, dirigent för Gävle symfoniorkester 1962-1967, sedermera director musices i Uppsala och även pianist vid konsert i Sveriges Radio 1980 tillsammans med sångerskan Margareta Jonth.Lennart Hedwall läser kompositionsprofessor Lars-Erik Larssons minnesord över Bo Linde.
14.2.2016 • 49 Protokoll, 40 Sekunden
Alf Hambe och hans Molom
Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom - möt idag 87-årige Alf Hambe vars visor har fängslat sina lyssnare i över 50 år. I dagarna fyllde Alf Hambe 85 år och han diktar, komponerar och framträder fortfarande.
I dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland - både vid pianot och ute i den natur som, tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor, är en av hans stora inspirationskällor.
I programmet får vi också höra en rad av Alf Hambes visor, både med honom själv och andra artister. Vi möter även vissångerskan Eva Bartholdsson och spelmannen och kompositören Hans Kennemark.
En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.
7.2.2016 • 27 Protokoll, 36 Sekunden
Joe Hill 100 år
Joe Hill är arbetarsångaren som fälldes och avrättades för mord efter en riggad rättegång i USA. Men hans sånger lever. Det visar sig bl a i den turné Jan Hammarlund tar oss med på. Joe Hill föddes i Gävle 1879 och emigrerade till USA 1902. Han var närmast yrkeskvalificerad som musiker men drog sig fram som diversearbetare i USA, och anslöt sig så småningom till syndikalistiska IWW (Industrial Workers of the World). Han gjorde succé med sina sånger och blev en arbetarrörelsens frontfigur. 1914 åtalades han på praktiskt taget obefintliga grunder för ett dubbelmord i Salt Lake City, Utah. Den allmänna uppfattningen sedan dess har varit att han föll offer för en samvetslös komplott riktad mot arbetarrörelsen.Joe Hill avrättades 19 november 1915. Till 100-årsminnet av hans död har Jan Hammarlund rest runt med THE JOE HILL ROAD SHOW i trakterna runt Lake Michigan och berättar i programmet om hur arvet efter Joe lever vidare och utvecklas i USA och andra länder.I programmet medverkar: Alexis Buss, facklig aktivist och författare Elizabeth Gurley Flynn, facklig aktivist JP Wright, järnvägsarbetare och sångarePatty Allen, facklig aktivistGöran Greider, författare - samt artisterna:Anne Feeney, JP Wright, Bucky Halker, Lil Rev, Jason Eklund, Earl Robinson, Paul Robeson, Joan Baez, Mora Träsk, Billy Bragg, Pierre Ström, Manhattan Chorus, Hazel Dickens, Solidarity Singers, Finn Zetterholm, Massimo Liberatori, Enric Hernáez och Lovisa Samuelsson.
31.1.2016 • 37 Protokoll, 33 Sekunden
Jazz och religion
Hur har kyrkan påverkats av jazzmusiken, och hur ser den relationen egentligen ut? Ola Anderstedt och Ingemar Wågerman berättar om hur jazz och religion i hundra år har gått hand i hand. Bidrog religionen till jazzens uppkomst - eller var jazzmusiken ett ”djävulens redskap”? Hur kommer det sig att det fortfarande ”svänger” i afro-amerikanska kyrkor?Har jazzen med det att göra - eller är det egentligen tvärtom?Var det de svarta baptistkyrkorna som en gång fick jazzen att svänga?Och vad är egentligen ”call and response” och ”riff” ? En P2 Dokumentär om hur kyrkans musik har påverkats av jazzen och hur jazzen influerats av religiös tonkonst. Ola Anderstedt berättar om spirituals, om Duke Ellington och hans Sacred Concerts och om jazzbegravningar i New Orleans. Om Mary Lou Williams och hennes musik om det svarta helgonet, och Alice Coltranes jazz i Ashram-tempet på den amerikanska västkusten. Om John Coltrane och världens kanske mest sålda jazzskiva – A Love Supreme.Och hur den amerikanska jazzen med sitt musikaliska uttryck behandlar bröllop och begravningar och alla andra hållpunkter i det religiösa livet.En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt
24.1.2016 • 32 Protokoll, 5 Sekunden
Pierre Boulez - tonsättare, dirigent och organisatör
Med perfekt disciplin kombinerade Pierre Boulez (1925-2016) tonsättarbanan med toppdirigentens intensiva arbete. Hör Johan Korssells porträtt av honom från 2005. Detta porträtt sändes ursprungligen inför Boulez 80-årsdag i mars 2005. Johan Korssell intervjuade honom efter en repetition i London hösten 2004.- Det var ett av de mest spännande möten jag har varit med om. Den legendariske Boulez, karismatisk och intensiv var också mycket rolig. När han såg mitt sladdtrassel till bandspelaren sa han, ”it looks like Spaghetti”.Pierre Boulez har betytt mycket för den samtida konstmusiken. Han var en av de tonsättare som efter andra världskriget ville förändra musiken radikalt och skapade bland annat kompositionstekniken "total serialism", som byggde på att toner, tonlängder och annat återkom med en viss logik. Han var en flitigt anlitad dirigent som aldrig använde dirigentpinne, utan ledde sina orkestrar med enbart händerna. I början av 70-talet var han chefsdirigent för BBC:s symfoniorkester och New Yorks filharmoniker samtidigt, och bland övriga orkestrar han framträdde med fanns bland annat Sveriges Radios Symfoniorkester.1996 tilldelades Pierre Boulez Polarmusikpriset.Boulez avled i början av januari 2016 i sitt hem i den tyska staden Baden-Baden, 90 år gammal.
12.1.2016 • 30 Protokoll, 25 Sekunden
Fånge på Ainola - Sibelius, ensam i mörka skogen del 2/2
Möt Jean Sibelius på landet, jagad av statsministrar, kungligheter och musikcelebriteter. Och så undrar vi var hans sista, åttonde symfoni blev av brände han verkligen upp den? I det här andra programmet om Jean Sibelius tar vi tåget till Järvenpää tre mil utanför Helsingfors och besöker Ainola, Sibelius hem i mer än 50 år. Vi får bekanta oss med det lantliga hushåll där hustrun Aino regerade med fem döttrar, två jungfrur, höns och grisar. Där ingen någonsin fick störa Jannes komponerande! Huset ser exakt likadant ut som för 50 år sedan. I arbetsrummet på andra våningen får vi spela på hans kantele. Sibelius komponerar mest på nätterna, men promenerar dagligen - alltid, precis som i stan, iförd finkostym, spatserkäpp och borsalino på huvudet. Utom när han ska bada bastu.
Vi får höra mezzon Ann Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg berätta om och framföra Sibelius sånger. Vi får även höra Sibeliuskännaren Vesa Sirén berätta om Sibelius och modernismen. Mot slutet av sitt liv, under den långa s.k. ”Tystnaden i Järvenpää” kämpar Sibelius förtvivlat med försöken att skriva färdigt sin åttonde symfonin. Och plötsligt en dag 1945 bestämmer han sig för att bränna skisserna till symfonin. Vi såg den vackert grönmurade spisen på Ainola som han använde. Men var det riktigt säkert att det var den 8:e symfonin som han eldade upp, tänk om…?
En P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell och Bodil Asketorp
6.12.2015 • 54 Protokoll, 51 Sekunden
Ett finskt geni föds - Sibelius, ensam i mörka skogen del 1/2
Jean Sibelius är nationalsymbolen som är större än Mumintrollet. Hans tondikt "Finlandia" bidrog aktivt till Finlands frigörelse från Ryssland 1917. År 2015 är det 150 år sedan Jean Sibelius föddes. I två dokumentärer ska Johan Korssell och Bodil Asketorp vrida och vända på fenomenet Sibelius. Vi ska spela mycket ur hans digra verklista som består av långt mer än de sju symfonierna och violinkonserten. Det finska dirigentundret stavas Sibelius! Vi har talat med en finsk dirigent, Sakari Oramo, och en amerikansk, Kent Nagano. Vi har även försökt närma oss människan Sibelius – vi hör honom tala! - och vi får veta hur han friade till sin Aino. I första programmet följer vi med honom ända in på hans favoritrestaurang Hotell Kämp i Helsingfors. Här möter vi hårdrocksbasisten Lauri Porra, tillika en fjärdegenerationens Sibelius. På Kämp lär vi oss även vilken som var Sibelius älsklingsrätt - och framför allt dryck! Vi hör även kloka - och nyktra! - synpunkter på dagens Sibelius-forskning av Helsingin Sanomats musikkritiker Vesa Sirén, som kan allt om Sibelius.
P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell och Bodil Asketorp
6.12.2015 • 51 Protokoll, 50 Sekunden
Dirigenten Maria Eklund: Jag är född att dirigera
Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi.
- Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern. Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern.
Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i Helsingfors, London, Stockholm och Moskva. Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk.
- De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken.
Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på Folkoperan i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten Marit Strindlund turas om att dirigera Verdis opera La Traviata. I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera Göteborgs Symfoniorkester i Leonard Bernsteins Candide, Arena di Veronas kör och orkester i Verdis opera Nebukadnessar och Mascagnis opera Iris.
Maria Eklund är ordförande i föreningen KUPP - Kvinnor upp på pulten, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med Kultur i Väst i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år.
I programmet medverkar även musikstuderande Zaida Ponthin som deltog i denna dirigentkurs.
- Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet.
En P2 Dokumentär av Birgitta TollanMedverkande:Maria Eklund, dirigentJurij Gourman, journalist på Radio Swedens ryska redaktion Zaida Ponthin, musikstuderande, dirigentelev Birgitta Tollan, manus, regi och produktion.
29.11.2015 • 40 Protokoll, 53 Sekunden
Kvinnor som dirigerar - Orkestern är mitt instrument
Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter:"Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens ”geniernas” värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning? Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att förändra villkoren - och hur? Om fler kvinnor står på pulten, innebär det också en förändring av vilken musik som spelas?Dirigent Marit Strindlund säger: ”Att kvalitet som sådan skulle hänga ihop med genus är befängt. Musicerande handlar om individer, det personliga uttrycket och konstnärlighet handlar om det personliga uttrycket, att förmedla – kvalitet och hantverk – inget av dem är beroende av genus, men möjlighet till utveckling har av tradition varit det”. Tio röster om dirigentskapet ur kvinnors perspektiv.En P2 Dokumentär av Christina Olofson, filmregissör.Medverkande:Dirigenterna Joana Carneiro, Maria Eklund, Merete Ellegaard, JoAnn Falletta & Kerstin NerbeChefsdirigent och musikalisk ledare för Folkoperan, Marit StrindlundChef och Vd Operan Stockholm Birgitta SvendénKonserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören Helena WessmanVd och konserthuschef Göteborgs Symfonikerna och Konserthuset Göteborg Sten CrannerRektor för Kungliga Musikhögskolan, Stockholm Cecilia Rydinger Alin
22.11.2015 • 50 Protokoll, 36 Sekunden
Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv - del 4
Krönet på Berwaldåret 1968, 100 år efter tonsättarens död, var det sceniska uruppförandet av Drottningen av Golconda, den opera Berwald skrev för sin tidigare elev, storsångerskan Christina Nilsson. ”Ej en ton har jag komponerat till Drottningens roll utan att tänka på Dig”, står det i ett av hans vänliga brev till henne. Varken hon eller någon operachef tog sig dock an verket under Berwalds livstid.Men i samband med 100-årsjubileet skulle operan ges en chans på Kungl. Teatern; initiativet hade kommit från Sveriges Radios musikavdelning. Operan innehåller mycket härligt fullödig musik även om den i likhet med Beethovens Fidelio saknar dramatik. ”Där är så otroligt granna arior”, sa Tor Mann hänfört i en intervju. Han visste vad han talade om, för han hade dirigerat både ett konsertant framförande och den radioversion som spelades in 1958.Urpremiären av Drottningen av Golconda sändes direkt i Musikradion på Franz Berwalds dödsdag, och över huvud taget fick radiolyssnarna möjlighet att höra en stor del av Berwalds musikaliska produktion under året – symfonier, kammarmusik och musikdramatiska verk. Också Skolradion uppmärksammade Berwald, och SVT producerade en Berwaldfilm – på den tiden var SR och SVT samma bolag.Samma år som Berwald drog slutstrecket i Drottningen av Golconda, 1864, invaldes han sent omsider i Kungl. Musikaliska akademien, och tre år senare blev han av samma akademi utnämnd till kompositionslärare vid konservatoriet. Han fick också uppdraget att revidera Haeffners koralbok. Efter att ha livnärt sig som glasbruksdisponent under 1850-talet och därefter bland annat bedrivit affärsverksamhet, kunde han nu livnära sig inom det musikaliska området, och han fick erkännande och en position i musiklivet.Glädjen blev dock kortvarig. På våren 1868 insjuknade Franz Berwald i lunginflammation, och den 3 april gick han bort.Även om Berwald inte var helt bortglömd under senare delen av 1800-talet, var det ändå under 1900-talet som hans musik började förekomma alltmera frekvent på konsertprogrammen. Onekligen har Sveriges Radio genom sin medvetna odling av hans musik och genom att låta Berwaldkännare berätta om både verk och person, bidragit till att Berwald idag med all rätt har en plats som en av de mest betydande tonsättarna i den svenska musikhistorien.När invigningen av Sveriges Radios orkesterstudio närmade sig mot slutet av 1970-talet, diskuterades namnfrågan ingående. Till slut enades man om att kalla det nya konserthuset för Berwaldhallen – helt följdriktigt kan det tyckas med tanke på den långa Berwaldtradition som finns inom företaget. Den 30 november 1979 tog Sveriges Radios Symfoniorkester under festliga former sin nya arbetsplats i bruk. På invigningsprogrammet stod bland annat Franz Berwalds uvertyr till Estrella de Soria och Sinfonie singulière. Dirigent var orkesterns dåvarande chefdirigent Herbert Blomstedt.I det fjärde och sista av Christina Tobecks programserie om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv får vi bland annat höra delar av Ingmar Bengtssons högtidsanförande 1968, avsnitt ur biografiförfattaren Ingvar Anderssons stora Berwaldserie strax efter jubileumsåret, liksom Herbert Blomstedts, Nils Castegrens, Erling Lomnäs, Tor Manns reflektioner. Programmet innehåller också glimtar från Berwaldhallens invigning och citat ur musikinspelningar hämtade ur Sveriges Radios arkiv.En serie P2-dokumentärer av Christina TobeckMusik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien:Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-durTorsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, NaïveTorsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou l’Apothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
15.11.2015 • 53 Protokoll, 55 Sekunden
Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv – del 3
Under en stor del av 1960-talet arbetade många inom musiklivet intensivt med Franz Berwald och hans musik. Ett jubileum närmade sig. 1968 var det 100 år sedan tonsättaren gick ur tiden - Det sjunger om hela symfonin, sa dirigenten Tor Mann när han samtalade med radiomedarbetaren Nils Castegren på nyåret 1967. Framför dem låg partituret till Franz Berwalds Sinfonie sérieuse, och att spela den hörde till de lyckligaste uppgifter Tor Mann kunde ha. Det var två av landets främsta Berwaldexperter som utbytte tankar framför en mikrofon, och båda hade under en stor del av sin yrkesverksamma tid varit knutna till Sveriges Radio.Detta är ett av alla de samtal och intervjuer som finns i Radioarkivet, och i Christina Tobecks program ges möjlighet att höra flera äldre Berwaldkännare reflektera över tonsättaren och hans musik. I det här tredje programmet kommer exempelvis Franz Berwalds barnbarn – pianisten Astrid Berwald och ingenjören Ragnar Berwald – till tals.1968 var det 100 år sedan Franz Berwald gick ur tiden, vilket gav en god anledning till att sprida kunskap om hans storhet. Inte minst medarbetare vid Sveriges Radio tog många viktiga initiativ. Musikavdelningen hade fått ökade resurser under den musikintresserade Olof Rydbecks tid som radiochef, och det gagnade bland annat Franz Berwald.Men för att musiken ska kunna framföras krävs tillförlitliga notutgåvor. I början av 1960-talet bildades Berwaldkommittén av Svenska Samfundet för musikforskning, Kungl. Musikaliska akademien och Sveriges Radio i syfte att ge ut Berwalds samlade verk i vetenskapliga utgåvor. Radion bidrog generöst med såväl pengar som personella resurser.Vid jubileet 1968 fanns tre av de planerade 25 volymerna i tryck: stråkkvartetterna, Sinfonie singulière och operan Drottningen av Golconda.Berwalds fyra mogna symfonier liksom de två stråkkvartetterna i a-moll och Ess-dur tillkom under 1840-talet, som var en mycket produktiv period i hans liv trots att ekonomiska bekymmer förmörkade tillvaron. Någon tjänst i det svenska musiklivet lyckades han inte få. Berwald var respekterad som musiker, men omstridd som person. Hans unga hustru, Mathilde Berwald, skrev i sin dagbok om ”intriger och vedervärdigheter”. När Sinfonie sérieuse uruppfördes i Stockholm 1843 – i och för sig illa repeterad – karakteriserades den av kritiker som ett omusikaliskt virrvarr. Detta är alltså samma symfoni som Tor Mann hundra år senare ansåg vara en lycka att få dirigera!Det är inte svårt att förstå, att Berwald längtade ut från det svenska musiklivet, ut till en mera stimulerande musikmiljö. Framför allt Paris hägrade.En serie P2-dokumentärer av Christina TobeckMusik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien:Sönd 8.11. i Klassisk morgon kl 06.00: Uvertyr till Estrella de SoriaMånd 9.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Jag går i kloster (operett i radioversion från 1961)Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-durTorsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, NaïveTorsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou l’Apothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
8.11.2015 • 58 Protokoll, 58 Sekunden
Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv - del 2
1946 firades Franz Berwalds 150-årsjubileum i stor stil. Inte minst inom Radiotjänst ville man ge lyssnarna möjlighet att upptäcka Berwalds storhet. Såväl ungdomsverk som mera mogna kompositioner gick ut i etern. Vissa sändningar kom från Radions egna arrangemang, andra var överföringar från olika musikinstitutioner, och programtidningen Röster i Radio publicerade en helsidesartikel signerad Sten Broman. Där får man veta att Franz Berwalds ”melodiska och rytmiska uppslag äro alltid högst originella, och i det tematiska arbetet visar han en förbluffande ’modern’ kontrapunktisk genialitet, som ställer honom i särklass bland alla samtida tonkonstnärer vid mitten av 1800-talet. Ingen av dessa äger Berwalds klara och snillrika orkesterstil.”
Sten Broman gjorde under året program om Franz Berwald, och han dirigerade också Stockholms Radioorkester i den enda sats som finns kvar av Berwalds ungdomssymfoni från 1820. En inspelning från det konserttillfället finns bevarad i Sveriges Radios programarkiv. Så den och många andra upptagningar av tidiga verk ingår i den andra delen av Christina Tobecks dokumentärserie om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv – från Radiotjänst till Berwaldhallen.
Krönet på jubileet var en uppsättning av Estrella de Soria på Kungliga Teatern, och radiolyssnarna fick ta del av operans första del.
Estrella de Soria hör till de verk som Berwald arbetade med under de år han vistades i Berlin på 1830-talet. 1828 hade han slutat sin tjänst i Hovkapellet för att så snart det blev ekonomiskt möjligt resta utomlands. Han längtade efter en mera stimulerande musikalisk miljö, och han hoppades också att slå igenom som operatonsättare i Berlin. Men det visade sig svårare än han trott. Snart var han tvungen att hitta en annan försörjningsmöjlighet än musiken. Berwald gav aldrig tappt, ”en smula gott huvud gör till sluts allt möjligt”, skrev han hem till sina systrar. Och Berwald klarade sig bra. Han öppnade ett ortopediskt institut, där han med framgång behandlade diverse felställningar med sjukgymnastik och ortopediska apparater.
En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck - del 2 av 4
Musik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien:
Månd 26.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Sinfonie singulière
Onsd 28.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Septett
Torsd 29.10. i Musik mot midnatt kl 21.00: Konsert för två violiner och orkester
Torsd 5.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Violinkonsert
Fred 6.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Stråkkvartett g-moll
Lörd 7.11. i Klassisk morgon kl 07.00: Recitativ och aria ur Estrella de Soria
Sönd 8.11. i Klassisk morgon kl 06.00: Uvertyr till Estrella de Soria
Månd 9.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Jag går i kloster (operett i radioversion från 1961)
Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-dur
Torsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, Naïve
Torsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou l’Apothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
1.11.2015 • 51 Protokoll, 43 Sekunden
Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv - del 1
Sina främsta verk fick Franz Berwald aldrig själv höra. Musiken ansågs bisarr, och uppskattningen kom först efter hans död. Idag räknas Berwald som en av de mest betydande svenska tonsättarna. Ända sedan Radiotjänst började sina sändningar för 90 år sedan har Franz Berwalds musik klingat i etern och hans märkliga livshistoria har blivit känd genom radion. Landets främsta Berwaldexperter har sett till att hans symfonier, kammarmusik, operor och operetter har framförts och presenterats; flera Berwaldkännare har varit direkt knutna till radion. Det var alltså helt följdriktigt att Sveriges Radios orkesterstudio fick namnet Berwaldhallen när den invigdes 1979.
Franz Berwald var född och uppvuxen i Stockholm. Redan som tonåring fick han plats som violinist i Hovkapellet, men så småningom började han inse att hans yrkesbana var tonsättarens.
I sin livstid passade Franz Berwald dåligt in i det svenska musiklivet. När musikälskarna och tonsättarna föredrog mindre pianostycken och sånger, då komponerade han i stora former – symfonier, tonmålningar, brett upplagd kammarmusik och operor i en mycket personlig och originell stil. Berwalds samtida tyckte den var bisarr och hans fantasifullhet togs för effektsökeri. Periodvis var det omöjligt för honom att försörja sig inom musikområdet. Men han var en levnadskonstnär som tack vare sin mångsidiga begåvning alltid hittade en utväg, även "när musiken kokade en mager soppa" som han sa.
I Christina Tobecks dokumentärserie vävs Franz Berwalds liv och musik samman med radiohistoria. I Sveriges Radios programarkiv finns rikligt med Berwaldinspelningar både av musiker som sedan länge har tystnat och av dem som idag ägnar sig åt hans ömsom spirituella, ömsom vemodigt, lyriskt sjungande tonkonst. Oavsett genre bjuder Berwalds musik alltid på överraskningar!
I det första programmet får vi höra Berwaldkännare som Tor Mann, Nils Castegren, Sten Broman och Julius Rabe berätta – allt hämtat ur Sveriges Radios rika arkiv.En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck. Del 1 av 4.
25.10.2015 • 50 Protokoll, 35 Sekunden
Den oromantiska kreativiteten – Cecilia Persson och Jazzkatten
Ett nytt verk av Cecilia Persson fick premiär på Jazzkatten 2015. I dokumentären följer vi kompositören under hennes process - som handlar mer om hantverket, än väntan på den kreativa snilleblixten. - Musik ska vara spännande, överraskande och ge öronen en upplevelse som de inte är beredda på. Den får heller inte vara exkluderande. Med den synen på jazzen har pianisten och kompositören Cecilia Persson blivit en av de största stjärnorna på den svenska jazzscenen.
2014 blev hon för andra gången tilldelad priset som Årets kompositör på Sveriges Radios gala Jazzkatten – och med den äran kom även en begäran om att hon skulle skriva ännu ett beställningsverk som uruppförs på Jazzkattengalan 2015
Det är inte helt nytt för Cecilia Persson att skriva till Jazzkatten. Men det som gör årets verk speciellt är att hon har fått vissa krav på sig – verket ska innehålla nya element. För att uppfylla dessa krav valde hon att skriva för en mindre uppsättning musiker än vanligt, och även till tre stråkspelare – instrument som hon aldrig tidigare hade skrivit för.
Cecilia Persson är uppväxt i Kristianstad, men bor numera i Stockholm där hon jobbar som sjuksköterska varvat med att hon spelar och komponerar. I den här dokumentären får vi följa henne under arbetets gång – en process som hon beskriver som ganska oromantisk, men som lägger grunden för det improvisatoriska frispelet som blir verkets kreativa kärna på scenen. Vi möter även saxofonisten Anna Högberg som träffat Cecilia Persson och spelat hennes musik för första gången i samband med verket.
En P2 Dokumentär av Dawn Anthony
18.10.2015 • 31 Protokoll, 44 Sekunden
Västanå Teater - Världen i Värmland
Västanå teater i Berättarladan utanför Sunne har gjort sig känd långt utanför landets gränser för sin speciella teaterform där folkmusik och dans samsas med berättandet om det sceniska utrymmet. I somras spelades föreställningen "Lomjansguten" på Västanå teater i Rottneros utanför Sunne, en av Sveriges största sommarteatrar. Traditionsenlig premiär på midsommardagen av en föreställning som blivit unisont hyllad. Pjäsen bygger på en roman av Lars Andersson, som i sin tur bygger på uppteckningar kring denne legendariske spelman från trakten av Gräsmark i Värmland, inte alls långt från teatern. "Lomjansguten" är en föreställning i många tonarter. Här finns den åldrige spelmannen som ser tillbaka på sitt liv, mästerligt tolkad av Björn Söderbäck, här finns också tre trallande jäntor och en blinkning till Fröding men här finns också de fattiga skogsfinnarnas historia, de som en gång befolkade den här delen av landet och vars språk talades långt in i vår tid. En påminnelse om svenskt ursprung, och det är inte svårt att dra en parallell till de syriska flyktingar som idag försöker finna sig tillrätta i vår del av världen och där språket utgör ett hinder. Berättelsen är en blandning av skrock, vidskepelse och drömmar och när orden tryter, ja då får musiken oss att öppna våra sinnen. Västanå har gjort sig känd för sitt unika formspråk där dansen, musiken och berättandet går i takt. Närmare bestämt i tretakt, åtminstone för det mesta.
- I början kämpade vi med tretakten så vi blev blåa i ansiktet, säger Björn Söderbäck som funnits med från början på teatern.
- Att gå in på en etta och ut på en tvåa kan kännas omöjligt i början men när du slutar räkna och rytmen av polskan känns i kroppen, då erbjuder takten en frihet som går att utveckla i all oändlighet. Västanå teater är på sätt och vis ett familjeföretag med ytterst lojala medarbetare, kampen för att få ekonomin att gå runt kräver att alla är beredda att göra sitt yttersta. Inger Stinnerboms berömda dräkter är sydda för dansen där koreografin skapas av teaterns chef och konstnärlige ledare Leif Stinnerbom till musik av sonen Magnus Stinnerbom som också är teatermusiker tillsammans med hustrun och spelmannen Sophia Stinnerbom. En P2 Dokumentär av Yonne Ihmels.
11.10.2015 • 53 Protokoll, 24 Sekunden
Vad är det som låter? del 2 av 2 – Loudness war
Andra delen i vår miniserie om förlorad ljudkvalitet handlar om ett mycket större problem än det första. Ett problem där musikbranschen är enig om att ljudstyrkekriget har gått för långt. I 30 års tid har medelnivån på inspelad musik ständigt blivit starkare och starkare, detta för att vinna konkurrensfördelar - framför allt i radio. Men musikens naturlagar gör att vi samtidigt drabbas av massor med distorsion, förändring av det musikaliska uttrycket, saboterad tajming, läspande reklamröster, låsning vid våra fjärrkontroller och märkligast av allt: Musik som blir ytterst olämplig att verkligen spela starkt - om vi vill.
Programmet försöker reda ut orsakerna, följderna och vad vi faktiskt kan göra åt det. Och självaste Barack Obama har nyligen agerat i frågan.Länkar för den intresserade finns längre ner på sidan, samt ett utförligare svar från ansvariga på Sveriges Radio.På hemsidan finns möjlighet att ladda hem programmet i form av de förlustfria, högklassiga formaten FLAC & ALAC (Apple). Om en version inte fungerar kan det bero på din webbläsare, testa då den andra versionen. Hör gärna av er med synpunkter!
Medverkande:
Ingvar Öhman: Forskare psykoakustik, akustiker, högtalar- och elektronikkonstruktör
Lars Rosin: Ljudtekniker/Masteringstekniker
Torbjörn Wallentinus: Ljudtekniker och elektronikkonstruktör
Thomas Lund: Teknisk direktör, TC-Electronics Danmark, Ordf CENELEC
Lars Mossberg: Teknisk utvecklingsingenjör vid Sveriges Radio
Barack Obama: President USA
Tack också till:
Claes Wettebrant: Ordf i Ljudtekniska sällskapet
Nikki Pryke: Ljudtekniker, producent och DJ
Linda Aktén: P4 Stockholm - "ställföreträdande reklamröst"
Loudness War - Vad är det som låter? del 2 - en P2 Dokumentär av Anders Olsén / Ogjort
4.10.2015 • 56 Protokoll, 42 Sekunden
Get Real - om ljudkonstnären Kirsti Øibakken Pedersen
Kirsti Øibakken Pedersen är electronica- och experimentmusiker i Malmö. En dokumentär om att hitta sig själv genom att ge plats för kreativiteten, även om det innebär en ekonomiskt osäker tillvaro. Kirsti Øibakken Pedersen är masterutbildad musikterapeut, men efter några år i yrket bestämde hon sig för att satsa på sitt eget musikskapande – det fick bära eller brista.- Om jag inte vet om jag har till hyran nästa månad, kan det kännas ganska dumdristigt att sätta sig och komponera en ny låt, säger ljudkonstnären, artisten och kompositören Kirsti Øibakken Pedersen i denna dokumentär av Gunilla Kracht.Uppväxt på danska ön Lolland och masterutbildad till musikterapeut vid Aalborg Universitet bor Kirsti Øibakken Pedersen nu i Malmö, dit hon kom på grund av kärleken. Ända sedan Kirsti var barn har musiken haft en central plats i hennes tillvaro. Men hon har inte vågat lita på att hon skulle kunna klara sig ekonomiskt som musiker. Förrän nu. Nu har Kirsti många olika projekt på gång, hon har gjort teatermusik och startat Malmös elektroniska musikkollektiv Elektra. Hon gör elektroakustisk musik som soloartist under namnet Kirsti Meiers (tidigare Mother), och skapar tillsammans med konstnären och poeten Jenny K Lundgren gränsöverskridande föreställningar i duon 2mothers in a carwash. Även om hon slipper söndagsångesten sedan hon slutat sitt fasta arbete, innebär den ekonomiskt osäkra tillvaron som frilansmusiker i en smal genre också en hel del oro och osäkerhet. Gunilla Kracht har följt Kirsti Øibakken Pedersen under några månader och fångat skapandeprocesser, existentiella grubblerier och vardagsglädje. I P2-dokumentären berättar Kirsti om sin kärlek till ljuden och om hur hon kommit närmare sig själv genom att ge plats för kreativiteten i livet.En P2 Dokumentär av Gunilla Kracht
6.9.2015 • 38 Protokoll, 55 Sekunden
Vilda upptäcktsresor - Radiosymfonikernas historia del 3
Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995. "Orkestern har följt mig på ganska vilda upptäcktsresor. Det är jag evigt tacksam för. Ibland visste jag inte riktigt var stigen låg men att spela med säkra kort är ointressant" Den unge Esa-Pekka Salonen övertygade hela musikvärlden med sin musikalitet och energi, men det var Sveriges Radios Symfoniorkester som lyckades knyta honom till sig som chefdirigent, och han är fortfarande en viktig kraft i Berwaldhallen som konstnärlig ledare för den framgångsrika Östersjöfestivalen.
Sven Åke Landström berättar om svårigheterna att fylla tomrummet efter Salonen och hur 100-mannaorkestern blir en orkester med nästan lika många kvinnliga musiker som manliga. En av dem är Malin Broman, förste konsertmästare sedan 2008, som med sitt bländande musicerande och sin generositet skapar ett livfullt samarbete på podiet. En värdig efterträdare till Bernt Lysell som under flera decennier berikat orkestern med sitt glänsande spel och sin intagande personlighet.
Det tredje och sista programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester slutar med ytterligare ett chefdirigentskap, den unge brittiske dirigenten Daniel Harding som nu är på god väg att lyfta orkestern till nya konstnärliga höjder.
Drömmen om 100-mannaorkestern del 3 - En P2 Dokumentärserie av Boel Adler (omgjord repris från 2011)
30.8.2015 • 57 Protokoll, 35 Sekunden
Ljuset från Norden - Radiosymfonikernas historia del 2
Med utgångspunkt i sin bok "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström här om avgörande ögonblick i Radiosymfonikernas historia under 60- och 70-talen för Boel Adler. Del 2 av 3. Idag har Sveriges Radios Symfoniorkester internationellt renommé och lockar utan problem till sig vår tids stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen. Sveriges Radio firar 90-årsjubileum och P2 Dokumentär berättar om avgörande musikaliska ögonblick i radioorkesterns historia. Under 1960-talet utvecklades Radioorkestern till en elitensemble under den rumänske dirigenten Sergiu Celibidaches dynamiska ledning, och under orkesterns många och lyckosamma turnéer rönte man stora framgångar till och med på de anrika konsertinstitutionerna i Wien och Berlin.
Sven-Åke Landström, författaren till boken Drömmen om 100-mannaorkestern, spelade horn i Radiosymfonikerna under senare delen av 1960-talet. I det andra programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester berättar han om sitt livs konstnärliga höjdpunkter där Brucknerfyran i Berlin 1969 väcker särskilt starka minnen.
Men framgången hade ett pris, och efter nio år sade Radiosymfonikerna nej tack till fortsatt samarbete – och Celibidache utnämndes aldrig till chefdirigent.
Vi fortsätter in i 1970-talet då Sveriges Radio granskades av olika utredningar där man bland annat upptäckte ett förskräckligt resurssvinn: samtliga orkestermusiker spelade ju inte vid alla konserter, och partiturlediga musiker måste förstås kunna användas till andra uppdrag. Man kom också fram till att det allra bästa vore att utlokalisera orkestern till Norrland, eller möjligen till Skåne.
Mot slutet av 1970-talet kunde man äntligen pusta ut och ta nya konstnärliga tag. Orkestern fick ett eget hem i Berwaldhallen och Herbert Blomstedt utsågs till orkesterns förste chefdirigent Men lyckan blev inte långvarig…
Drömmen om 100-mannaorkestern del 2 - En programserie av Boel Adler i repris från 2011
23.8.2015 • 48 Protokoll, 9 Sekunden
Drömmen om 100-mannaorkestern - Radiosymfonikernas historia del 1
Sveriges Radios dröm om en 100-mannaorkester började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning. Idag har Sveriges Radios Symfoniorkester internationellt renommé och lockar utan problem till sig vår tids stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen. Sveriges Radio firar 90-årsjubileum och P2 Dokumentär berättar om avgörande musikaliska ögonblick i radioorkesterns historia. Sven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern” som bygger på omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeendena genom orkesterns historia.
Med utgångspunkt i boken berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna för Boel Adler och vi får höra musik och röster ur radioarkivet.
I det första programmet av tre följer vi orkestern mellan studion på Kungsgatan 8, Musikaliska Akademins stora sal och Konserthuset och hör allt från Sune Waldimirs välbekanta signatur och Sten Frykbergs uppskattade presentationer till Glenn Goulds glänsande gästspel i slutet av 50-talet.
En P2 Dokumentärserie av Boel Adler (omgjord repris från 2011)
16.8.2015 • 50 Protokoll, 2 Sekunden
Ellen Taaffe Zwillich, en passionerad tonsättare
USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är. (Söndagens utannonserade Västanå-dokumentär sänds istället i september)Birgitta Tollan mötte Ellen Taaffe Zwilich i tonsättarens våning på Manhattan och fick en upplevelse hon inte haft på 40 år. Ellen Taaffe Zwilich är nestorn bland tonsättande kvinnor som givit inspiration till och varit förebild för många. En pionjär av högsta klass vars musik har framförts, spelats in och sänts ut över hela västvärlden. Nu har hon fyllt 75.Som första kvinna tog Ellen Taaffe Zwilich 1975 kompositionsexamen på legendariska Juilliard School of Music på Manhattan. Hon var även första kvinna att tilldelas Pulitzerpriset i musik. Året var 1983 och hon fick priset för sin Symfoni Nr 1. Zwilich är också första och förmodligen den enda kvinnliga tonsättare som blivit omnämnd i den tecknade serien ”Snobben” av Charles M Schulz (se bild).
Namnet Taaffe är irländskt och namnet Zwilich fick hon av sin för många år sedan avlidne make, violinisten Joseph Zwilich, som spelade i Metropolitanoperans orkester i New York. Ellen Taaffe Zwilich började som violinist och redan 1964 tog den brittiske dirigenten Leopold Stokovsky med henne i sin orkester The American Symphony i New York. Orkestern hade flera kvinnor, afroamerikaner och asiater bland sina musiker. Något som var mycket ovanligt på den tiden då de flesta amerikanska symfoniorkestrar mest bestod av manliga europeiska musiker. Att hon bedömdes för sin musikaliska begåvning och inte för sitt kön gav Ellen Taaffe Zwilich både styrka och självkänsla när hon sedan började komponera på allvar.
Hennes verklista är synnerligen lång. Den innehåller alla genrer förutom opera, bl a en solokonserter för svenske trombonisten Christian Lindberg.I programmet medverkar även pianisten Joseph Kalischstein i trion Kalichstein-Laredo-Robinson som Zwilich skrivit musik till under 30 år. - Jag känner en fysisk glädje över att spela hennes stycken. På samma sätt som det känns att spela Mozarts musik. Hennes musikaliska material; rytmen, energin och intensiteten, liknar den hos Beethoven, förklarar Joseph Kalischstein.De musiker, ensembler och orkestrar som hon samarbetar med kallar Ellen Taaffe Zwilich för sina familjemedlemmar. - Jag vill inte sitta i något elfenbenstorn och pumpa ut odödliga mästerverk – en syssla som är helt irrelevant för världen. Nej, mina stycken skall vara något som musikerna behöver, säger Ellen Taaffe Zwilich.
Vi hör bl a musik ur den nyutgivna CD’n Passionate Diversions med trion Kalichstein-Laredo-Robinson, Miami String Quartet, basisten Harold Robinson och violasten Michael Tree. De spelar bl a Ellen Taaffe Zwilichs vackra ”Kvintett for piano, violin, viola, violoncell, kontrabas”. Det är en pendeng till Franz Schuberts ”Forellkvintett”, fast med jazz- och bluesinfluenser.En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan (repris från sep-14)
9.8.2015 • 35 Protokoll, 1 Sekunde
Ljudande Gotland - Fyra ljudkonstnärer tonsätter tillvaron
Fyra framstående ljudkonstnärer - Åsa Stjerna, Jana Winderen, Christina Kubisch och Carl Michael von Hausswolff - öppnar våra öron för tillvaron i sommarens gotländska konsthändelse Gute Ljaudkarte Det är Visby Internationella Tonsättarcentrum som bjudit in fyra av vår tids ledande ljudkonstnärer att sommartid ljudsätta tillvaron på Gotland. Detta sker på fyra platser: vid Helgumannens fiskeläge på Fårö, i en lång, lång tunnel i en slagghög på ön Furillen, i den vackra botaniska trädgården i Visby och i den lika vackra trädgården och konsthallen vid Körsbärsgården i Sundre. I dokumentären möter vi konstnärerna och deras verk, och bland besökarna en amerikansk ljudprofessor och en musikalisk trädgårdsmästare. Som med lyssnaren funderar över vad ljuden och frånvaro av ljud berättar för oss om tillvaron och om oss själva. Gute Ljaudkarte 2015 pågår t o m nystartade Gotland Art Week vecka 34. En P2 dokumentär av Eva Sjöstrand
2.8.2015 • 52 Protokoll, 42 Sekunden
Gunnar de Frumerie - musik med hjärta och hjärna
Gunnar de Frumerie var till sin natur en romantisk inspirationsmusiker, men även om fantasin flödar så krävs också intellektuellt arbete för att idéerna ska ta form i balanserade musikverk. Det fordras både hjärta och hjärna, men de kompositionstekniska vedermödorna ska inte lyssnarna märka.I P2-dokumentären berättar Gunnar de Frumerie (1908–1987) själv om sitt musikskapande, hur han gick till väga när han fogade samman musik och dikt till exempel. Inte minst tonsättningarna av Pär Lagerkvists lyrik har gjort honom till en av det svenska 1900-talets främsta romanstonsättare. Han berättar också om sitt hjärtebarn, operan Singoalla.Gunnar de Frumerie var ett musikaliskt underbarn både när det gäller pianospel och komposition, och i programmet spelar han bland annat en saraband som han komponerade som 14-åring.Även senare, som välutbildad tonsättare, gjöt han gärna nytt liv i barockens danssatser, som exempelvis i den ofta spelade Pastoral svit från början av 1930-talet, en musik som fångar sommarens stämningar. Tillsammans med generationskamrater som Lars-Erik Larsson, Erland von Koch och Dag Wirén räknas de Frumerie till trettiotalisterna, dvs de tonsättare som etablerade sig på 30-talet.Snart övergav dock Gunnar de Frumerie neobarocken för att istället knyta an till en romantisk tradition. Han komponerade såväl kammarmusik som verk för stor och dynamiskt expansiv orkester, gärna i form av solokonserter för en rad olika instrument.I programmet ges möjlighet att stifta bekantskap med verk som inte finns utgivna på skiva, inspelningar som är hämtade från Sveriges Radios rika programarkiv.En P2-dokumentär av Christina Tobeck
28.6.2015 • 39 Protokoll, 59 Sekunden
Kerstin Jeppsson, en självständig och nyfiken tonsättare
- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som ”stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.”Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson. - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea – Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet.En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.
22.6.2015 • 38 Protokoll, 4 Sekunden
Horace Parlan - Jag är här för musiken
Den berömde jazzpianisten Horace Parlan lever idag blind på ett ålderdomshem i Danmark. P2 Dokumentär reser med honom tillbaka i tiden, in i musiken och till hans gamla tillhåll, Jazzhus Montmartre. Ett vårdhem några timmar från Köpenhamn. Vårdarna hjälper en blind, äldre man i rullstol ut till en väntande sjuktransport. Mannen är den amerikanske jazzmusikern Horace Parlan som sedan 50-talet spelat med många av jazzens största namn. Idag har han tillbringat mer än halva sitt liv i Danmark, långt från söndagsskolans spirituals och den segregation han växte upp med i Pittsburgh, USA. Den danska radioproducenten Rikke Houd reser med Horace Parlan tillbaka i tiden och in i den musik som alltid har funnits där för honom. Och hon följer också med Horace till Köpenhamn och hans älskade tillhåll Jazzhus Montmartre.Medverkande:Horace Parlan Jakob Tovborg Jensen Alex Riel Dado Moroni Archie Shepp Montmartre JazzclubPersonal på Parlans åldersomshemHoraces' födelsedagsgäster: Ursula D. Pedersen, Christine von Bülow och Tomas Frank.En P2 Dokumentär av Rikke Houd
14.6.2015 • 39 Protokoll, 23 Sekunden
Man blir inte blind av att blunda - om Jan Tolf
Ett collage om den egensinniga jazzgitarristen och filmmusikkompositören Jan Tolf. Vem var han och vad var det för inre bilder som drev honom? Jan Tolf var vida känd i jazzkretsar med band som EGBA, Resa, Häxmjölk, Alfons Bandage mfl. Han influerades av Herbie Hancock, Frank Zappa, Stravinskij, Bernard Herrmann mfl. Många som sysslar med filmmusik har haft Tolf som förebild. Hans filmmusik bidrog i hög grad till prisade SVT Dramaproduktioner som Apelsinmannen, Trenterserien, Svarta Cirkeln, Den vite riddaren, En komikers uppväxt och Olivia Twist. Som maskrosbarn omvandlade Jan Tolf sina upplevelser på ett fascinerande och fantasifullt sätt. Nu inspirerar han en ny generation musikskapare. Vem var han, denna säregna begåvade musiker som skrev titlar som Födselände, Tropiklugg och Man blir inte blind av att blunda? Musikervänner och kollegor ger sin egen bild av Jan Tolf.I programmet hör vi ett 20-tal röster om Jan Tolf, bl a Jonas Cornell regissör, Mia Olvång bildkonstnär och livskamrat, Örjan Fahlström professor på KMH, Alfons Karabuda, kompositör och SKAP-ordförande och musikervännerna Zoie Finer, David Fredrickson, Lise Hummel, Kjell Karlsson, Rolf Magnusson, Kettil Medelius, Tessan Milveden, Nino Ramsby, Gertrud Stenung, Claes Wang och Jenny Wikström. För komplett lista i medverkande-ordning se separat lista nedan. En P2 Dokumentär av Lennart Malmer och Ulla-Carin Nyquist.
24.5.2015 • 48 Protokoll, 21 Sekunden
Musiken som fundamentalisterna vill tysta - Sufiska röster från Västafrika till Sverige
Musiker och konstnärer från hela världen vill besöka Mali och Senegal i Västafrika för inspiration och samarbeten. Kan ländernas musik bidra till att stoppa terrorhotet? Mycket har förändrats i Västafrika under de senaste åren. Trots att extremisterna i Mali slagits tillbaka i norr, är situationen fortfarande skör. Det är inte länge sedan radikala islamister angrep ett diskotek i huvudstaden Bamako och dödade fem gäster. Ökenfestivalen utanför Timbuktu i norra Mali är fortfarande i exil. Arrangörerna av festivalen vid Nigerfloden längre söderut håller andan och fortsätter trotsa hoten.
I alla länder runt Sahara finns samma oro över framtiden. Samtidigt fortsätter artister och pilgrimer att trotsa gränser och terrorhot genom sina samarbeten. Sverige är ett av de länder som har och har haft mycket utbyte. Cheikh Ndiguel Lô från Senegal och Oumou Sangaré från Mali har båda varit här nyligen och spelat in plattor tillsammans med musikern och producenten Andreas Unge. Mamadou Sene, Sousou & Maher Cissoko och Sofi Hellborg hör också till de som reser mellan Afrika och Sverige.
Senegal är unikt på så sätt att över 95 procent av invånarna är muslimer. Inget annat land i Västafrika har en så hög andel muslimer. Majoriteten dessutom sufier. Att vara sufi betyder i princip att man är en av flera som har en personlig anknytning till en cheikh, en livscoach skulle man kunna kalla det för, som lär ut andlig praktik och i bästa fall också är en förebild genom sitt sätt att vara. Cheikhens följeslagare ser sig som medlemmar av samma familj och hjälper varandra. Många av Senegals artister är sufier och har oftast minst en eller flera låtar på sin repertoar som handlar om sufiska helgon och heliga platser. Men extremiströrelserna gillar inte sufiernas praktik. I Mali har flera sufihelgedomar sprängts och jämnats med marken. Självklart väcker det oro också i Senegal. Kommer den sociala trygghet som skapats genom banden mellan andliga lärare och deras elever och beundrare att klara trycket från den nya typ av islam som verkar vara på frammarsch? Nu när skolflickor allt oftare bär heltäckande hijab och svart abaya istället för de färgrika traditionella västafrikanska kläderna? Överallt märks oron över männen med de korta byxorna, de radikala salafisterna, som verkar bli allt fler.
Kan artisternas sånger om fred, kärlek och förståelse göra någon skillnad?I programmet hörs musik av och med bl a Sister Fa, Adiouza, Hasse Walli & Asamaan, Saliou Sarr & Alibeta, Habib Koité & Erik Bibb, Bassekou Kouyaté & Taj Mahal och Ju-Ju (Juldeh Camara & Justin Adams).Medverkande:Madan Gaye, talibéMadwoury Barry, konstnärHarouna Maiga, familjefarSaliou Sarr, artistMedlemmar i Dahira Touba SwedenBarn från Koranskola i Touba, SenegalMedlemmar i Wa Keur Serigne Cheikh Seye, Keur Ndiaye Lô, SenegalEric Bibb, musiker, ur promotionvideo för albumet Brothers in BamakoHasse Walli, musiker, ur sändning från RFM radio i Dakar, Senegal
En P2 Dokumentär av Aminata Merete Grut
17.5.2015 • 24 Protokoll, 32 Sekunden
Nik Bärtsch - musikens rakknivsfilosof
Hos den schweiziske kompositören och pianisten Nik Bärtsch har bara det mest nödvändiga i musiken en funktion. Ja, också i livet visar det sig. Om franciskanermunken och filosofen William av Occham var medeltidens främste förespråkare för ett avskalat, asketiskt liv där bara det mest livsnödvändiga hade betydelse skulle Nik Bärtsch kunna vara vår tids musikaliska rakknivsfilosof. Urban Göranson träffar kompositören och pianisten Nik Bärtsch hemma i hans bostad i centrala Zürich. I våningens rymliga hall med lågt bord och sittmöbler, helt i japansk stil, tar Nik emot klädd i djupt svart japansk skrud. Hans dräkt är lika enkel som hans renrakade ljusa huvud och hans närvaro lika fokuserad som hans bara fötter i de svarta halmtofflorna. Nik är superpragmatikern som sätter funktion och balans över allt annat. Sedan 1990-talet har Nik utvecklat sin avskalade minimalistiska funkjazz. T.o.m. gjort den till en filosofi baserad på ritualer, slang och groove. En smart groove-musik där både intellekt och själ får sitt. Men hur är det möjligt? Vad är ritualer för något och vad har aikido och meditationsövningar som martial arts med musik att göra? Välkomna till en paradoxal musikalisk tankevärld där organismens utveckling är lika viktig som matematikens precision.
I programmet hörs musik av Nik Bärtsch RONIN och hans tidigare trio Mobile. I trion/kvartetten Nik Bärtsch RONIN var den svenske basisten Björn Meyer med mellan åren 2001 – 2012 och vi får möta honom också.
En P2 Dokumentär av Urban Göranson
3.5.2015 • 32 Protokoll, 50 Sekunden
När Härnösand blev musik - om tonsättaren Malin Hülphers
Hur låter Härnösand? P2 Dokumentär har följt Malin Hülphers, länstonsättare i Västernorrland i hennes kompositionsarbete och försöken att fånga barndomsstadens själ i musik och bild. Som länstonsättare i Västernorrland har Malin Hülphers bestämt sig för att porträttera olika delar av länet med musikvideor. 2013 reste hon runt och samlade ljud och bilder i stora delar av Ånge kommun, vilket resulterade i musikvideon Västra Medelpad.2014 var det dags att porträttera residensstaden Härnösand, som också är den stad där Malin Hülphers växte upp på 60-och 70-talet. Men går det att fånga en stads själ i musik och bild? I dokumentären Hur Härnösand blev musik följer Ingela Hofsten Malin Hülphers i arbetet med sin komposition, från de första trevande idéerna i arbetsstugan hemma i Vallentuna, till försök att sälja in idén hos andra intressenter och inspelningsturer i Härnösand för att till slut landa i det färdiga verket Härnösand.Vad blev kvar av de ursprungliga idéerna - och vilka ingredienser ingår också i länstonsättaruppdraget? (Repris från april-15)En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.Det går att se och höra hela verket Härnösand härPODDINFODetta är en repris. För nedladdning av programmets poddfil, gå till originalsändningen under "Relaterade artiklar" nedan:
27.4.2015 • 37 Protokoll, 41 Sekunden
Vad är det som låter? del 1 av 2 – Snålkodning
Nästan all musik vi idag lyssnar till i våra mobiltelefoner och via nätet är snålkodad, det vill säga degraderad jämfört med cd-ljud. Vad gör detta med musiken? OBS - Vissa ljudexempel i programmet kan bli felaktiga och förvillande om man lyssnar i någon form av snålkodning. Därför finns det möjlighet att ladda hem avsnittet i (poddversionen, med musiken förkortad) i form av förlustfri FLAC & ALAC (Apple) samt som PCM wave (linjär). Om en version inte fungerar kan det bero på din webbläsare, testa då med nästa version.Av dagens snålkodade, degraderade ljudformat är nog mp3 det mest bekanta. Vad är det egentligen och hur mycket begränsar det vår möjlighet att uppleva musik?
Anders Olséns dokumentär är ett konsumentupplysningsprogram om vilka krav vi kan och bör ställa på de streamingtjänster som finns idag. I en djuplodande artikel konstaterade den ansedda tidningen The Guardian ungefär:
Snålkodning spelar ingen som helst roll för ljudkvaliteten, om man inte lyssnar förstås - för då spelar det en väldig roll.
I princip sker all musiklyssning för den unga generationen i mobiltelefonen via delade eller strömmande musikfiler på nätet. I 99 fall av 100 handlar detta om snålkodade filer, vilket innebär att man förlorar mycket i ljudkvalitet. Ändå är kunskapen om vad detta innebär för vår möjlighet att uppleva musik i stort sett obefintlig. För Anders Olsén blev problematiken uppenbar då han under några år dagligen jobbade med snålkodning av alla möjliga och omöjliga ljud.
– Programmets huvudsyfte är inte att detaljbeskriva kodningens effekter eller att kliva ner på djupet i funktion eller skillnader mellan format som HE-AAC, Ogg Vorbis, AAC eller mp3, utan att informera om att snålkodning faktiskt existerar och vad vi bör tänka på när vi ska välja hur, och på vad vi lyssnar, säger Anders Olsén. (Repris från april-15)
Medverkar gör bl a:
Ingvar Öhman – akustiker, högtalarkonstruktör & elektronikexpert
Lars Liljeryd – ljudkodar-konstruktör, trummis, innovatör, uppfinnare & entreprenör.
Nikki Pryke – ljudtekniker, DJ & musikproducent.
Eleverna Klara, Ima, Vilma, Gustaf & Gustav vid musikerlinjen på Södra Latins Gymnasium, Stockholm.
Fredrik Ebbersten - försäljare Hifi-klubben, Stockholm
Morten Remmer - managing Director för Wimp Sverige och Danmark
Lars Mossberg - utvecklingsingenjör Sveriges Radio
Fred Lane medverkar som The Guardian-läsare och Steve Kratz som "mobiltelefonförespråkare".
Och det bjuds på en hel del musik med utmärkande ljudkvalitet ur en eller annan aspekt.
En P2 Dokumentärserie i 2 delar av Anders Olsén, OgjortSöndag 4 oktober kl 14 följer del 2: "Loudness War"
I bildspelet ovan syns skillnaden mellan en linjär (odegraderad) 3Hz fyrkantsvåg och motsvarande fyrkantsvåg som snålkodad. Ljudfilerna med fyrkantsvågor nedan visar tydligt kvalitetsskillnaden mellan ljudformaten.
12.4.2015 • 54 Protokoll, 26 Sekunden
Jingeln – världens kortaste musikhistoria
Dags att granska musiken vi älskar att hata och hatar att vi ofta älskar. Äntligen får den föraktade jingeln sin egen musikhistoria när vi spårar den från 1920-talet till idag. Ett program om relationen mellan musik och varumärken – och hur vi påverkas av tonerna i marknadsföring. Utan att våga erkänna det.
Programmet är även en filosofisk reflektion över vårt konsumtionssamhälle. Hur tänker kompositörer till ”öronmaskar”? Kan varumärken byggas med Billie Holiday? Och produkter säljas av Wagner? Kan musik vara skadligt? Och vad har Zlatan och Judy Garland gemensamt?
- Jag vill att lyssnarna ska inse att musik spelar en stor roll i hur vi uppfattar varumärken. Speciellt idag när vi lever i en tid där vi själva förvandlats från människor till personliga varumärken, säger Jesper Tillberg som gjort dokumentären.
Dokumentären spårar jingeln från 1920-talet till idag. Jesper Tillberg samtalar med en marknadsförare, kompositörer, konsumenter och en psykolog om hur vi påverkas av musik i marknadsföringsmixen. Förutom en mosaik av äldre jinglar i olika genrer – från jazz till barbershop – spelas musik med bl a Brian Eno, Judy Garland, Bing Crosby, Max Martin och Zlatan, Wagner, Puccini, Billie Holiday och Claude Debussy.
Medverkar gör musikkonsulten Hans Iwarsson, psykologen Jenny Jägerfeld, kompositörerna Ulf Engström och Robert Östlund samt de unga konsumenterna Hugo Sehidic, Alex Moore Briones och Harry Judd.
En P2 dokumentär av Jesper Tillberg.
29.3.2015 • 50 Protokoll, 21 Sekunden
Isens röst
Hans första isinstrument var en gigantisk bas som sprängdes i småbitar när den skulle stämmas. Idag håller iskonstnären Tim Linharts instrument av is bättre. Tim Linhart och frun Birgitta har konserter i en stor igloo i Luleå, där musiker spelar trots iskalla fingrar och smältande instrument.
- Försök att inte andas, uppmanar Tim Linhart publiken. Varje år överraskar han med ett nytt instrument. I år blev det en is-graviton. - A bitch, tycker Tim. Följ Tim, Birgitta och musikerna i igloon och tillkomsten av en is-graviton i Helene Alms P2 Dokumentär Isens röst.
22.3.2015 • 52 Protokoll, 46 Sekunden
Evert Taube och Huldas Karin
I mars är det 125 år sedan Evert Taube föddes och P2 Dokumentär reser till Ängön i Bohuslän där Taube skapade sin "Huldas Karin" utifrån en högst levande förebild. I Evert Taubes diktning blev "Huldas Karin" en fridfull och ljus berättelse under det mörka 1940-talet med en ofrivillig ung sångmö i centrum. Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin, medverkar i dokumentären.
52 år gammal styrde Evert Taube sin kosa till Bohuslän för att bota sin astma och rädsla för döden. På Ängölandet inkvarterade han sig hos lantbrukarna Anders och Hulda Johansson där dottern Karin, då 16 år, blev Taubes favorit.
- Jag tror att han lät sig förälskas och jag tror att han gjorde det för att kunna skriva sina visor. Han var 52 och mamma var 16, hon tyckte att han var en gubbe, säger Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin och vissångare i gruppen Öbarna.
Eva Jarnedals mamma gjorde aldrig någon stor sak över att hon var Taubes sångmö.
- Kanske att hon var lite smickrad över att förekomma i visorna, men hon tyckte inte det var så där jättemärkvärdigt som eftervärlden har velat göra det till, säger Eva Jarnedal.
Huldas Karin och Maj på Malö i all ära. Visorna har betytt mycket för Ängötrakten i Bohuslän men att Taube åkte till Ängön var inte helt givet säger David Anthin, litteraturvetare som skrivit flertalet artiklar, böcker och avhandlingar om Evert Taube.
- Alla Taubes vänner hamnade i Falköping på Mössebergs kurort, till exempel källarmästaren på Freden. Egentligen borde vi haft ”Maj i Floby” eller nåt annat. Det menar jag både på skämt och på allvar för ibland tycks man tro att de här karaktärerna gick och väntade på en visdiktare, säger David Anthin.
Medverkar i programmet gör också Anna-Greta och Mandus Westberg, Anna-Greta är Huldas Karins syster. En P2 Dokumentär av Peter Johansson.
15.3.2015 • 44 Protokoll, 39 Sekunden
Marie Bergman - Jag vill ha mitt liv, mitt eget liv
"Jag vill ha mitt liv, mitt eget liv" är en ny radiodokumentär om Marie Bergman - 45 år som artist, 3 första placeringar i melodifestivalen, 18 egna album. Marie Bergman sjöng på vispråmen Storken redan på sextiotalets slut. Efter ungdomstiden i Family Four började hon ett eget liv som artist med stöd av Anders Burman. Family Four låg visserligen på Metronome, men Anders Burman bekymrade sig mindre över att ett melodifestivalkoncept skulle gå i graven än han gladdes åt att hitta en ny artist. Det var en kreativ tid på Metronome – Pugh, Björn J:son Lindh, Bernt Staf. Marie Bergman var med på flera av kollegornas skivor, som Ola Magnell och John Holm.
Marie Bergman har med sina sånger ofta försökt fånga den inre människan, själen, den lilla flickan som tittar ut på världen, flickan som blivit kvinna. Programmet slutar med en sång om den mogna kvinnan, den ryska journalisten Anna Politkovskaja som mördades för vad hon skrev. En sång från 2009 som på ett oväntat sätt knyter an till Marie Bergmans superhit ”Ingen kommer undan politiken”.
I programmet medverkar förutom Marie Bergman, Backa Hans Eriksson, Katarina Henryson, Lasse Englund och Annika Norlin. Ljudtekniker Bengt Zetterman.
En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.
8.3.2015 • 39 Protokoll, 39 Sekunden
Laura Netzel 4 – välgörenhet och arbetarkonserter
Du vet nog av gammalt att jag är kinkig vid konserter, skrev Laura Netzel till sin vän och tonsättarkollega Elfrida André. Det skulle alltid vara hög konstnärlig kvalité på både utförande och verk vid hennes musikevenemang. Ofta engagerade Laura Netzel sig i välgörenhetsarbete av olika slag. Hon arrangerade basarer och auktioner, liksom konserter för välgörande ändamål. Sådana var vanligt förekommande kring förra sekelskiftet, och vid dessa kunde Laura Netzel kombinera sin vilja att lindra nöden bland samhällets sämst ställda med sin musikaliska verksamhet.
I början av 1890-talet började hon anordna billighetskonserter för arbetare, och hon var noga med att inte hennes välbärgade vänner tog upp plats i konsertsalen. De fick betala fullt pris på andra ställen. Konserterna blev mycket populära, och den fulltaliga publiken var oerhört entusiastisk. Arbetarna fick lyssna till både kända, etablerade musiker och unga begåvningar, som Laura Netzel gav möjlighet att framträda som solister. Många av dem som sedan blev stora artister, hade börjat sin bana på hennes billighetskonserter. Violinisten Sven Kjellström var en av dem, och han spelade sedan hennes kammarmusikverk på konserter både i Sverige och utomlands.
Även om Laura Netzel utvecklades som tonsättare och komponerade större verk för det offentliga musiklivet, så släppte hon aldrig kontakten med salongsmusiken. Också i hennes sena produktion finns charmigt melodiösa stycken som passar som extranummer på konserter och som underhållning i salongen. På sin 86-årsdag, den 1 mars 1925, spelade hon tillsammans med Sven Kjellström flera av sina verk för födelsedagsgästerna. Och Laura spelade utantill!
Den 10 februari 1927 gick hon bort efter ett långt, rikt och synnerligen aktivt liv.
Länge kom Laura Netzels musik sedan att ligga ospelad, men under senare tid har musiker börjat ta upp hennes verk på sin repertoar. Laura Netzel och hennes musik försvarar väl en plats i vår svenska musikhistoria.En dokumentärserie av Christina Tobeck, del 4 av 4.
1.3.2015 • 48 Protokoll, 29 Sekunden
Laura Netzel 3 – internationell orientering med fransk affinitet
Att krusa för att få sin musik spelad hemma i Sverige låg inte för Laura Netzel. Då fanns det andra länder att vända sig till, länder där kvinnliga tonsättare hade lättare att bli accepterade. Laura Netzel hade en hel del internationella kontakter, och framför allt hade hon en förkärlek för fransk kultur. Hon tillbringade mycket tid i Paris, och efter kompositionsstudierna för Wilhelm Heintze i Stockholm fortsatte hon att ta lektioner för Charles Marie Widor i Paris. Det var också där hon fick de största framgångarna som tonsättare. Franska kritiker var mera positivt inställda till kvinnor som inte bara komponerade små salongsstycken. Många av hennes verk gavs ut på franska förlag, och också tyska förläggare visade intresse för hennes musik.
När det bildades sällskap i Stockholm som hade till uppgift att sprida kunskap om fransk och annan internationell kultur, då engagerade sig Laura Netzel helhjärtat i verksamheten. Att anordna soaréer var något av hennes specialitet.
En P2 Dokumentärserie i 4 delar av Christina Tobeck
22.2.2015 • 45 Protokoll, 8 Sekunden
Laura Netzel 2 – i kungliga kretsar och vittra sällskap
Laura Netzel har ensam varit lika verksam som en hel kommitté, stod det i en tidningsartikel när Nya konstnärsgillet i Stockholm firade 10-årsjubileum 1897. Under senare delen av 1800-talet bildades många sällskap med kulturella förtecken. Det var ett omtyckt sätt att umgås, och ofta ingick ett mer eller mindre omfattande musikinslag i samkvämen. Det hände också att man anordade soaréer med litterära och musikaliska program.
Laura Netzel var bra på att organisera och att få musiker att ställa upp. Dessutom var hon själv en skicklig pianist, och hon dirigerade gärna både kör och orkester. Inte undra på att föreningar och sällskap tacksamt tog emot hennes engagemang.
Också inom hovet var Laura Netzel en välsedd gäst. Kungafamiljen musicerade mycket, och när prins Oscar, sedermera Oscar II, anordande musikaliska samkväm och soaréer tillsammans med sina sångarvänner, då fanns Laura Netzel med. Hon var en säker sångare, och hon anförde kören i ”kungens kotteri”, som hon skrev i ett brev.
I Bernadottebibliotekets musikaliesamling finns många kompositioner av Lago – Laura Netzels konstnärspseudonym. De flesta noterna har Oscar II:s namnstämpel på framsidan. Hon tonsatte också en del av hans dikter.
Laura Netzels största verk, ett Stabat Mater för solister, kör och orgel, är tillägnat kronprins Gustaf. Vid uruppförandet i Östermalmskyrkan (nuvarande Hedvig Eleonora) fanns flera av den kungliga familjen närvarande, och Oscar II skrev dagen därpå ett brev till Fru Netzel:. ”Kompositionen är tvifvelsutan betydande, och på många ställen vacker”, ansåg kungen.
15.2.2015 • 45 Protokoll, 9 Sekunden
Laura Netzel 1 – född Pistolekors
P2:s dokumentärserie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv fortsätter nu med en presentation av Laura Netzel, en av de kvinnliga musikskapare som var verksamma i Sverige kring sekelskiftet 1900. Hennes musik är romantiskt klingande med stort känslomässigt uttryck – passionerad är knappast ett alltför starkt ord. Hon komponerade vokalmusik, pianostycken och annan kammarmusik. Så småningom började hon även skriva för orkester, och därmed gav hon sig in på ett område som på den tiden betraktades såsom manligt.Liksom många andra i samhällets övre sociala skikt hade Laura Netzel en stark gudstro, och hon komponerade också sakral musik, till exempel ett Stabat Mater för soli, kör och orgel. Nu finns möjlighet att höra detta hennes största verk i en inspelning med Mikaeli kammarkör under Anders Ebys ledning.Laura föddes i Finland 1839 i den adliga familjen Pistolekors, men redan som ettåring kom hon till Stockholm, och det var där hon växte upp och bodde fram till sin död 1927. Livet igenom var hon dock stolt över sin finska härkomst, och hon var särskilt glad när hennes verk framfördes i Finland.Redan som ung var Laura en skicklig pianist, och hon framträdde både som solist och i kammarmusikaliska sammanhang. Men i och med att hon gifte sig med läkaren Wilhelm Netzel upphörde hennes offentliga musikutövning, och hennes egna verk spelades länge endast i privata sammanhang. Det dröjde till dess att hon var 35 år innan hon debuterade som tonsättare, och det gick ytterligare tio år innan några av hennes verk kom ut i tryck. Men därefter flödade musiken ur hennes notpenna. Som tonsättare använde sig Laura Netzel av en könsneutral pseudonym, Lago eller N. Lago.Även om Laura gifte sig och bildade familj, så såg hon till att forma sitt liv så att hon kunde utveckla sin begåvning och verka både som tonsättare, pianist och konsertarrangör. Hon var en självständig och viljestark natur, professorskan Laura Netzel, född Pistolekors. Hon lät sig inte styras av andra. En del kallade henne härsklysten, andra uppfattade henne som varmhjärtad och omtänksam.Nu finns möjlighet att lära känna denna framstående kulturpersonlighet och hennes musikskapande i fyra nya P2-dokumentärer av Christina Tobeck – Laura Netzel som likt andra kvinnliga tonsättare från förra sekelskiftet ”glömdes bort” när musikhistorien skrevs.
8.2.2015 • 46 Protokoll, 17 Sekunden
Käbi Laretei om sin musik till Ingmar Bergmans filmer
I ett program från 1978 spelar och berättar Käbi Laretei för Sigvard Hammar om musiken i fyra av Ingmar Bergmans filmer. Käbi Laretei avled i oktober 2014. I programmet pratar den estnisk-svenska pianisten och författaren Käbi Laretei om hur hon jobbade med Ingmar Bergman, som hon lärde mycket om musik. Hon berättar bland annat hur hon gick till väga för att som professionell pianist kunna spela som en amatör i filmen Höstsonaten.
Programmet är gjort av Sigvard Hammar och sändes första gången 1978.
4.1.2015 • 47 Protokoll, 52 Sekunden
Cecilia Bartoli i Versailles
Sofia Nyblom möter en av operavärldens största stjärnor, den italienska mezzosopranen Cecilia Bartoli, i samband med en konsert i Versailles. Även hennes medarbetare dirigenten Diego Fasolis och ensemblen I Barocchisti medverkar. Ett program om ryska barockpärlor, sångglädje och stormaktspolitik under musikalisk täckmantel. Upptäckarglädje och en enorm kärlek till musiken har präglat Cecilia Bartolis 30 år långa karriär, där hon kartlagt okända verk från barocken på ett antal prisbelönta skivor. Efter Vivaldi, Gluck, Salieri och Agostino Steffani har hon nu närmat sig den ryska barocken och gjort sensationella upptäckter kring de italienska operatonsättarnas odysséer till Sankt Petersburg under 1700-talet.
I programmet berättar Cecilia Bartoli om sina tankar kring konstnärligt ledarskap, krisen för den klassiska musiken, och om sina planer för en världens ledande musikfestivaler, Pingstfestivalen i Sankt Petersburg som hon leder sedan 3 år tillbaka. I sina tidigare projekt har Cecilia Bartoli bland annat utforskat musik som komponerades för kastraterna, verk komponerade för 1800-talslegenden Maria Malibran och skivutgåvorna har både toppat listorna och belönats med skivbranschens största priser. Förra årets inspelning av Bellinis Norma, efter en ny kritisk utgåva tilldelades nyligen ECHO Classics Award för bästa skiva.
Bartoli pratar med värme om sina samarbeten med olika dirigenter; inte minst Karajan som först bjöd in henne till Salzburg, och Harnoncourt som öppnade dörren till barockmusiken när Bartoli var helt ung. Under årens lopp har hon samarbetat världens ledande orkestrar för tidig musik, från Les Arts Florissants till il Giardino Armonica och Ensemble Matheus, och uppträtt på de främsta operascenerna - från Covent Garden och La Scala till operan i Zürich och Théâtre des Champs Élysées i Paris.
Dirigenten och organisten Diego Fasolis grundade ensemblen I Barocchisti 1998 och leder även sedan 1983 den schweiziska radions vokalensemble samt är en uppskattad gästdirigent. Fasolis har gjort över 80 prisbelönta inspelningar för radio, tv och cd, och uppskattas världen över för sin stora virtuositet och särpräglade stilkänsla.
28.12.2014 • 46 Protokoll, 6 Sekunden
The Golden Age of Crime - England del 3/3
År 1615-16 skakades det engelska hovet av en oerhörd skandal. Historien innehåller hemlig kärlek, lystet sex, intriger och förgiftad marmelad, men har aldrig blivit den film eller tv-serie den borde. Det handlar om korruption och politiskt rävspel på högsta nivå när kungens närmaste man med hustru anklagas för mord. Men den som i eftervärldens ögon fått hela skulden är den vackra Frances Howard som blivit arketypen för den liderliga och fördärvade kvinnan. Tillsammans med maken Robert Carr dömdes hon till döden för mordet på Sir Thomas Overbury. Många avrättades i samband med fallet, men inte Frances och Robert. De satt en tid på fängelset The Tower of London men benådades även därifrån och levde återstoden av sina liv utanför Towern, djupt osams. Idag är Towern en turistmagnet där P2 Dokumentär köar för att besöka tortyrkammaren. Anne Askew är den enda kvinna som torterats här på sträckbänken. Tortyren visades i tv-serien The Tudors vars musik av Trevor Morris fick en Emmy och hörs i denna dokumentär. Dessutom - ingen som har hört programmet kommer någonsin mer att kunna lyssna på Brittens Playful Pizzicato utan att tänka ordet “blygdkapsel”.
Detta är del 3/3 i serien England - The Golden Age of Crime.
Medverkande: Professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.
21.12.2014 • 33 Protokoll, 26 Sekunden
The Golden Age of Drugs - England del 2/3
Ett program om Jakob den 1:e, konsten att supa sig redlös, droger och kvacksalveri under den engelska guldåldern. Förmodligen var de flesta mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid. – Hur går det till att spela full när en samtidigt ska sjunga? Den som spelar Shakespearedramer måste vara beredd att spela full på scen.Anders Lorentzon vet, han har spelat Falstaff ett antal gånger. Den rakitiskrumme Jakob den förste gifte sig med Anne, syster till Kristian IV av Danmark som lärde ut konsten att supa skallen. I programmet berättar ögonvittnet Sir John Harrington hur det kunde gå till.KROPPSVÄTSKOR OCH MUSIKÅderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? Exakt hur musiken påverkar de fyra vätskorna – blod, slem, gul galla och svart galla får vi veta i The Golden Age of Drugs. På GoArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur den kan ha spelats. Vi besöker orgelforskaren Joel Speerstra som i GoArts bibliotek förevisar sitt nybyggda dubbelklavikord och berättar om 1600-talets medicinska fundament; humoralpatologin. Enligt den måste de fyra vätskorna gul galla, svart galla, blod och slem balanseras för att en människa skall vara frisk vilket kan uppnås genom att ta ett bad i musik. I programmet hörs 1500- och 1600-tals musik från England och Tyskland samt Trevor Morris’ musik till tv-serien The Tudors.Medverkande: Professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.England, The Golden Age - En P2 Dokumentärserie i tre delar av Katarina A Karlsson
14.12.2014 • 31 Protokoll, 54 Sekunden
The Golden Age of Sex - England del 1/3
Om kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld under den engelska medeltidens guldålder, allt speglat genom dåtidens musik. Samma författare som skrev pamfletter mot snusk publicerade egna porrdikter där ordet “dildo” för första gången dyker upp i engelsk litteratur.KÄRLEK OCH ÅTRÅInget kan som musik väcka känslor, i synnerhet kärlek och åtrå. Just därför måste kvinnor under 1500- och 1600-talen avhålla sig från att utöva musik utanför hemmets väggar. Inom hemmets väggar däremot, var sexuella dubbelmeningar i sånger högsta mode. Även vid engelska hovet. Samtidigt var det paradoxalt nog förbjudet att sjunga snuskvisor på stan. Den som två gånger togs på bar gärning med detta dömdes till spöstraff och att få öronbrosket genomstunget av glödande järn. I P2 Dokumentär ställs frågan om så mycket hänt på 400 år, om strategier som används i lutsånger används än idag?Katarina A Karlsson presenterar engelska lutsånger på Kriscentrum för kvinnor i Göteborg, och får oväntade svar. 1800-talets pryderi skärskådas också genom rättegångsfallet mot Mrs Robinson och hennes dagbok som hennes man tjuvläste och sedan tog som bevis för att hon varit otrogen. Musiken är den röda tråden, för om sexuella antydningar är målet så är musiken medlet.
ENGLAND, THE GOLDEN AGEDen engelska guldåldern - 1500-talets slut och 1600-talets början - fortsätter fascinera. Musik, teater, arkitektur och ett överdådigt hov fullt av intriger har gett upphov till populära tv-serier, böcker och filmer. Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i P2:s dokumentärserie ”England, The Golden Age of Sex, Drugs & Crime” genom guldålderns musik ur tre vinklar: sex, droger och kriminalitet. Medverkande: professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.England, The Golden Age - En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Katarina A. KarlssonDel 1: Sex - Dubbelmoral och sexuella antydningar
7.12.2014 • 32 Protokoll, 3 Sekunden
Kvinnornas manifestation på Baltiska utställningen i Malmö 1914
På de populära, påkostade industriutställningarna kring sekelskiftet 1900 presenterade stolta ingenjörer och företagare ofta revolutionerande tekniska innovationer. Men var fanns kvinnorna? På Baltiska utställningen i Malmö 1914 ville kvinnorna visa vad de uppnått, även musikaliskt.Inte med skryt och veklagan, utan endast genom att låta fakta tala sitt tydliga språk skulle kvinnorna presentera sin rättliga och sociala ställning och sin yrkesmässiga verksamhet. Utställningen förlades till en kopia av Fredrika Bremers Årsta slott, som byggdes upp med den kungliga paviljongen som närmaste granne. På väggarna hängde tavlor av kvinnliga konstnärer, och i biblioteket kunde besökarna slå sig ner och läsa böcker av och om kvinnor. För de musikaliskt initierade fanns också noter att studera. Dessa hade valts ut av en kommitté, där bl.a. tonsättarna Helena Munktell och Sara Wennerberg-Reuter ingick. Även Elfrida Andrée och Alice Tegnér var representerade i utställningen. Någon förteckning över verken har dock inte återfunnits. Man kan dock på goda grunder sluta sig till att där också fanns musikalier av Valborg Aulin, Laura Netzel och Ika Peyron.
Årstautställningen blev som helhet en succé och en viktig manifestation för Sveriges kvinnor.Tonsättarinnor i ett manligt musikliv, en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
30.11.2014 • 45 Protokoll, 39 Sekunden
Så talade Strauss 2 - Undergång och brittsommar
Del 2 av Så talade Strauss avhandlar Richard Strauss 20- och 30-tal och det kontroversiella samröret med nazisterna med efterföljande brittsommar. ”Hela historien är en mer eller mindre obruten kedja av dumheter, en serie av alla sorters nedrigheter, girighet, svek, mord och förödelse. Och hur lite har inte de som skriver historien lärt av detta”. Orden yttrades av Richard Strauss och kan tjäna som upptakt till det sorgligaste och mest komplicerade kapitlet i Richard Strauss liv och verk, hans samröre med nazismen efter 1933.
Strauss var en paradoxal gestalt, och det finns mycket att säga om hans handlingar under kriget. Han var aldrig medlem av nazist-partiet, men som Tysklands störste tonkonstnär (ja, en av världens främsta tonsättare) blev Strauss ett tacksamt symboliskt slagträ och en fjäder i hatten för propagandaminister Goebbels. Utan att göra särskilt motstånd lät sig Strauss bli en marionett i händerna på regimen.
Kriget och erfarenheterna av en nation som förgör sig själv resulterar dock i en konstnärlig nytändning hos Richard Strauss. Ofta talas det om hans sista kreativa år under 1940-talet som en brittsommar, när verk som Capriccio (hans sista opera), Metamorphosen för 23 solo stråkar och Vier letzte Lieder blir till. Alla med spår av sorg och en stämning av farväl och livets slutskede. Vier letzte Lieder är inget annat än Richard Strauss’ rekviem, lika mycket över sig själv och den fasanfulla period i sitt hemlandshistoria som han överlevde.
”Att dö är precis som jag komponerande det i ”Tod und Verklärung” sade Strauss till sin älskade judiska svärdotter Alice.P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell.
23.11.2014 • 39 Protokoll, 5 Sekunden
Så talade Strauss 1 - Gåtan Richard Strauss
I del 1 porträtteras den yngre Richard Strauss, kompositören med framgångarna men också de många motsättningarna i Strauss väsen. Progressiv och traditionalist på samma gång. Dessutom ringer Johan Korssell upp världens främsta lyriska Strauss-sopran, Renée Fleming. Richard Strauss (1864-1949) har skrivit in sig i musikhistorien med tunga bidrag lika mycket till orkesterlitteraturen som till operarepertoaren. Salome, Elektra och Rosenkavaljeren tillhör de yppersta mästerverken bland 1900-talets operor och Strauss symfoniska dikter (Don Juan, Till Eulenspiegel, Also sprach Zarathustra m. fl.) fortsätter att vinna ny publik till den klassiska musiken.
Vid förra sekelskiftet tillhörde Strauss de mest radikala krafterna inom musiken, av publik och kritik betraktades han som ”avantgardist”. Men efter Elektra (1909) kom Strauss att göra helt om, och hans musik blir mer traditionell ofta nostalgiskt tillbakablickande.
Allt Strauss gjorde var emellertid inriktat på publiken, om musiken uppfattades som progressiv eller traditionell var för honom ointressant. Dessutom var det alltid ämnet som fick bestämma den musikaliska stilarten.
Vidare kan man som dirigenten och musikvetaren Leon Botstein beskriva Richard Strauss som en senromantiker skeptisk till genikulten. Han såg sig hellre som musikalisk hantverkare. Alltså, ett exempel på en väldigt oromantisk inställning - en attityd som helt säkert bidragit till missuppfattningarna kring Strauss. Det klangliga överdådet i hans musik tycks omöjligt att få ihop med en sådan genomsaklig syn på musikskapandet.
Strauss-biografen Michael Kennedy, som liksom även Leon Botstein medverkar i första delen av serien, menar t o m att Strauss alltid var konservativ även i sina mest experimentella verk. Detta mot bakgrund av Strauss uppväxt där hans horn-spelande far Franz inpräntade sina musikaliska värderingar på sonen. Idealen var klassiska med Mozart som förebild. Richard Strauss kom dock att på en väsentlig punkt trotsa sin far när han lade till Richard Wagner bland idolerna. Wagner var en tonsättare som pappa Strauss hatade, och som på inget sätt kan inordnas i de klassiska ideal som Franz Strauss predikade. Dirigenten Hans von Bülow jämställde senare Strauss begåvning med just Wagners och kallade den yngre tonsättaren för Richard den tredje. Men varför inte Richard den andre? Nja, det kunde inte finnas en Richard den andre efter Wagner menade von Bülow. P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell.
16.11.2014 • 46 Protokoll, 22 Sekunden
Med musiken som medel - El Sistema!
För fyra år sedan introducerades med stor framgång en unik modell - El Sistema - för att lära ut musik till barn i Göteborg. Nu har den kommit till vår huvudstad. El Sistema startades i Venezuela för 40 år sedan av José Antonio Abreu. Nationalekonom och fritidsmusiker fick han en vision om att rädda barn från gatuvåld och fattigdom genom spel och sång. Idag finns modellen i hela världen och nådde under 2014 även Stockholm på allvar. Men till skillnad från de övriga städerna i landet där verksamheten har blivit en del av Kulturskolan, testas El Sistema-modellen som en självständig verksamhet i Stockholms förorter Husby och Bredäng. Utan facit i handen har en handfull musik- och rytmikpedagoger fått kort tid på sig att visa att projektet kan stå på egna ben och att musicerandet ger barnen en fast punkt i tillvaron, stärker deras självkänsla och bygger sociala broar i samhället.
Sommaren 2014 följde radioproducenten Amra Heco dem i deras vardagskamp under de mest kritiska månaderna av El Sistemas utformning och utveckling i Stockholm. (Repris från nov-14)Medverkande i dokumentären:Ida Lod, Peter Boive, Malin Aghed, Viveka Tolstoy. Kerstin Bergström, Simon Alderborn, Lasse Lööv, Mats Gustavsson, Johanna Linnaeus , Åsa Lindhult, Jalle Johansson, Edith Haglund, Maggi Nyghårdh, Tan Alici, Turgay Özdemir, Zarifa Nurzai, Payam "Peppe" Boroodjeni, Johan Oljeqvist, Berit Gedda, Jacob Lind, Berit Uggla, Stina Söderqvist, Lotta Lindgren, Andreas Rosén, Christoffer Holgersson och Sara NurzaiEn P2 Dokumentär av Amra Heco.
2.11.2014 • 58 Protokoll, 57 Sekunden
Meänkieli och musiken
Meänkieli. Ett språk som talas i Tornedalen. Ett språk som också är ett språk utan ett ställningstagande och en särart. Och en egen musik som har fötts ur en identitet som är både finsk och svensk. Här uppe i Tornedalen finns det bara duktiga musiker. Musiker som i brist på all slags sponsring och ekonomiskt stöd startat sig själva och fortsätter med det - fortsätter med musiken och att utveckla traditionerna från hembygden eller att helt enkelt göra tvärtom och istället lämna ursprunget och skapa någonting helt nytt och helt eget. I ett Tornedalen som myllrar av kulturliv. Här gör man Mozartopera på Meänkieli. Här gör man reggaemusik på Meänkieli. Här spelar man rockabilly på Meänkieli. Eller så sjunger man Klämsång som man blandar med musik från Cap Verde. Många gånger blandas allt det här i en musikalisk smältdegel som blir en helt ny och unik musik.
Musiker och sångare. Skådespelare och författare. Poeter och konstnärer. Antti och Niemi, Olofsson och Alatalo, Henriksson och Mörtlund. Raj Raj och Jord. Surunmaa och Meänmaa. Tornedalsteatern och Bengt Pohjanen.
Meänkieli, som betyder "vårt språk" är ett officiellt minoritetsspråk som är nära besläktat med finskan. När Sverige och Ryssland 1809 enades om att dra en gräns längs Torne älv splittrades området och den svenska delen av Tornedalen blev med sin kultur och sitt språk en minoritet i Sverige. Och den finska som talades här på den svenska sidan blev snart förbjuden och fick inte undervisas i skolorna. Man fick inte ens tala språket i skolorna eller i andra kommunala och officiella sammanhang. Så sent som år 2000 blev Meänkieli erkänt som ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
26.10.2014 • 40 Protokoll, 17 Sekunden
Musikundret Island del 2 - Naturromantik, mörker och gemenskap
Hur gick det till när Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder, där en rad fantastiska artister lyckats erövra världsscenen? Sofia Bagge hittar på Island en musikscen byggd på kamp, samarbete och viljan att realisera stora drömmar med små medel. Resan går från Reykjavik till fjordlandskapen i nordväst. Vi träffar den folkkäre artisten Mugison, som skapat den välkända musikfestivalen "Aldrei fór ég sudur", där lokalbefolkningen delar scen med några av landets stora artister.Vi hör även intervjuer med Grammyvinnande världsnamnet Emiliana Torrini, nyskapande Hildur Gudnadóttir, cellist och tonsättare, samt Sólrún Summarlidardóttir och Maria Huld Markan Sigfúsdóttir från den eklektiska gruppen Amiina. Alla ger de sin syn på det isländska musiklivet och funderar om den majestätiska naturen verkligen spelar någon roll i musiken och varför så många islänningar sysslar med musik. Medverkar gör också musikskolerektorn Ingunn Ósk Sturludóttir och Helga Magrét Marzellíusardóttir, Islands yngsta kördirigent.På Island finns musiken överallt. Amatörscenen är stor, samtidigt har landet många framgångsrika professionella musiker och internationellt uppmärksammade musikfestivaler. Island har även en unik musikhistoria. Det är inte länge sedan symfonikerna spelade i en gammal biograf, konstmusiken gjorde inte entré förrän i början av 1900-talet och det karga klimatet har förstört både husväggar och ömtåliga instrument. Det borde vara omöjligt, men den lilla ön med lika många invånare som Malmö är en klart lysande stjärna på den internationella musikhimlen.En P2 Dokumentär i två delar av Sofia Bagge.
19.10.2014 • 33 Protokoll, 5 Sekunden
Musikundret Island del 1 - Den hemlighetsfulla historien
Island har en unik egen plats på den internationella musikhimlen med välkända artister och tonsättare. Men få vet något om landets musikhistoria som ruvar på märkliga hemligheter. Så hur gick det till när lilla Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder? Radiojournalisten Sofia Bagge söker svaren i två P2 Dokumentärer. På Island finns musiken överallt. Amatörscenen är stor, samtidigt som landet har många framgångsrika professionella musiker och internationellt uppmärksammade musikfestivaler.
Island har även en unik musikhistoria. Det är inte länge sedan symfonikerna spelade i en gammal biograf, konstmusiken gjorde inte entré förrän i början av 1900-talet och det karga klimatet har förstört både husväggar och ömtåliga instrument.I denna del ett av två av dokumentärserien Musikundret Island träffar vi sångaren och f.d. fiskaren Steindor Anderson, välkänd för sina framföranden med postrockbandet Sigur Rós. Han berättar om den uråldriga sångtraditionen Rímur, som efter att ha varit Islands huvudunderhållning i 700 år nu blivit något som förpassats till den musikaliska periferin.Vi möter också tonsättaren och folksångerskan Bára Grímsdóttir som tillsammans med musikermaken Chris Foster jobbar hårt för att hitta fler ledtrådar kring de traditionella isländska instrumenten som nästan helt försvann under 1800-talets andra hälft. Vi hör även Kjartan Ólafsson, ordförande i det isländska tonsättarförbundet och konstnärlig ledare för konstmusikfestivalen "Mörka Musikdagar".En P2 Dokumentär i två delar av Sofia Bagge.
12.10.2014 • 29 Protokoll, 45 Sekunden
Möt Birgit Nilsson favoritorkester
Innan världssopranen Birgit Nilsson dog instiftade hon ett stort musikpris på 1 miljon US dollar. Det gick 2014 till hennes favoritorkester Wienfilharmonikerna. Birgit Nilsson, eller La Nilsson som hon också kallades, fick sitt genombrott på Kungliga operan 1947, i Verdis opera "MacBeth" som Lady Macbeth och intog därefter successivt världens stora operascener med sin röst och sin personlighet.
- Birgit Nilsson var en av 1900-talets största sångerskor. När hon kom ut på scenen var det som att Brünhilde steg ut ur Wagners partitur på riktigt eller som att Elektra steg ut ur Strauss partitur, säger en av orkesterns försteviolinister Clemens Hellsberg.
Wienfilharmonikerna - eller Wiener Philharmoniker som de säger i Österrike - är en orkester där det är orkesterns egna medlemmar som bestämmer vilka som ska bli nya medlemmar och vilka de ska dirigeras av. De har sedan mer än 80 år ingen chefsdirigent men har spelat med världens främsta dirigenter, däribland Gustav Mahler, Richard Strauss, Arturo Toscanini, Bruno Walter, Wilhelm Furtwängler, Hans Knappertsbusch, Clemens Krauss, Karl Böhm, Herbert von Karajan, Sir Georg Solti och Leonard Bernstein.
Orkestern bildades 1842 och var en del av byggandet av det nazistiska Österrike vilket de själva lät utreda för några år sedan.
En annan kontroversiell fråga har varit att det under mycket lång tid bara kunde vara medlemmar i orkestern, men sedan 1997 kan också kvinnor vara det. Bland dem finns andreviolinisten Patricia Koll som berättar om sitt arbete i orkestern, där även hennes far Heinrich Koll spelar.
I programmet medverkar de stora operasångarna Nina Stemme, Bryn Terfel och Cecilia Bartoli, försteviolinisten Clemens Hellsberg, försteviolinisten och orkesterns ordförande Andreas Grossbauer, andreviolinisten Patricia Koll, altviolinisten Heinrich Koll, chefen för Wiener Staatsoper Dominique Meyer och kompositören och dirigenten René Staar.
En P2-dokumentär av Kerstin Berggren.
5.10.2014 • 56 Protokoll, 48 Sekunden
Mozart och Döden
Mozart var ingen kärnfrisk människa. Han lyckades hålla undan för Döden i 13.097 dagar. Det krisade åtskilliga gånger på vägen. Han gjorde sig allehanda tankar om döden. Skrev musik om den - inte bara för domen i Salzburg. Frimurarna i Wien t.ex. fick en sorgemusik över två döda bröder. Och så har vi ju hans ofullbordade Requiem. Lite om dess "posthuma" historia kommer också med i detta program om en alldeles oförgiftad människa. Presentatör är Ingemar von Heijne.
13.7.2014 • 41 Protokoll, 8 Sekunden
Mysteriet Einar Aaron Swan
Vem var den mystiske låtskrivaren bakom den vackra, sorgliga torchsången When your lover has gone som otaliga ledande jazzartister sjungit och hänfört lyssnare med världen över i decennier? Louis Armstrong var en av de första som sjöng in sången på skiva 1931. För Frank Sinatra blev sången en storsäljare och Billy Holidays version blev James Deans favoritsång.
I notpappren skymtade ett namn - ”E.A.Swan” - och det hände att Frank Sinatra nämnde kompositörens förnamn ”Einar” under sina konserter, men det var inte förrän musikforskaren och jazzpianisten Sven Bjerstedt på 00-talet snappade upp det svenskklingande förnamnet som historien om en säregen musikbegåvning började växa fram.
Efterforskningarna ledde till en musikerfamilj med rötter i den lilla orten Nedervetil i finska Österbotten. Härifrån utvandrade Matti Joutsen (sv. Svan) och landsteg i Amerika där han tog sig namnet John Mathew Swan. Kort därpå föddes hans son, det musikaliska underbarnet Einar William Swan.
11 år gammal skrev Einar sin första komposition. Som tonåring ledde han sitt eget dansband och vid fyllda 21 befann han sig i händelsernas centrum på The Roseland Ballroom i New York där Louis Armstrong improviserade och jazzmusiken blev till. Och plötsligt bytte han ut sitt mellannamn till ”Aaron”. I programmet avslöjas hans levnadsöde genom det glada 20-talet och dystra 30-talet fram till hans förtidiga död vid 37 års ålder. Einar Aaron Swans märkliga familjehistoria och gamla jazzlåtar utgör kuliss till ett hittills okänt musikaliskt porträtt. Och i förgrunden hör vi en rad versioner av hans stora hit ”When Your Lover Has Gone". (Repris från juli -14)En P2-Dokumentär av Anna Vilén.
6.7.2014 • 45 Protokoll, 47 Sekunden
Monica Nielsen, den sjungande skådespelerskan
Monica Nielsen. Vi känner igen hennes nerviga uttrycksfulla röst, förknippad med sånger av Brecht, Olle Adolphson, Allan Edwall med flera. I decennier har hon synts i TV-program och teaterföreställningar, på Dramatens scen och i hennes eget Vita Bergen. 2015 firar hon 70-årsjubileum som artist. Här sjunger hon och berättar om sitt liv för Jan Hammarlund.En P2 Dokumentär av Jan Hammarlund.
29.6.2014 • 31 Protokoll, 33 Sekunden
Den blå färden, Lena Willemarks arbete med ett nytt verk
När jag vaknar på natten är det som en ficka i tiden. Poesin som finns där är redan klar, berättar Lena Willemark. ”Jag märkte att dikterna handlar om vattnet. Om det okända havet inom oss som vi inte kan styra över. Det är den resan som börjar nu: Den blå färden”.I den här dokumentären av Esmeralda Moberg berättar Lena Willemark personligt och sårbart om ett kompositionsarbete där inga skiljelinjer finns mellan människans och musikens väsen. Det var några rader i författaren Siri Hustvedts bok Den skakande kvinnan som väckte tankar hos Lena Willemark och blev startpunkten för en inre resa. Resultatet blev musikstycket Den Blå Färden som är ett beställningsverk för Sveriges Radio.
Lena Willemark är en centralgestalt inom folkmusiken i Norden. Hon är sångerska, kompositör och riksspelman, uppvuxen i Älvdalen och djupt förankrad i traditionen. Hennes poesi och sång klingar ofta på det säregna älvdalsmålet, vars språkliga musik för tankarna till magin i vikingatida epos.
Samtidigt som Lena Willemark är traditionsbärare har hon också varit en nyskapande pionjär genom sina samarbeten med musiker, kompositörer och arrangörer inom jazzen och den nutida konstmusiken. Några av de hon arbetat med är Karin Rhenqvist, Sofia Karlsson, Hans Ek, Jonas Knutsson och Ale Möller. Alla berättar de om sin relation till Lena i Esmeralda Mobergs nya, första P2 dokumentär. (Repris från aug-14)
En P2 Dokumentär av Esmeralda Moberg.Lena Willemarks beställningsverk "Den blå färden" var Sveriges Radios bidrag i EURORADIO Folk Festival 2014 i Rättvik
22.6.2014 • 40 Protokoll, 10 Sekunden
Fotboll och musik under diktatur och demokrati - Planeta Brasil 2014 del 3
Inte sedan diktaturens dagar har brasilianarna demonstrerat öppet på gatorna som våren 2014, irriterade över att deras pengar går till enorma fotbollsarenor istället för till hälsovård och skola. Det här programmet tar sin början under demonstrationernas 1968 då populärmusiken gjorde öppet motstånd. Vad händer då 2014? Åsa Veghed ställer frågan i den tredje avslutande delen av dokumentärserien Planeta Brasil 2014 - Fotboll och musikDen brasilianska populärmusiken kom att få en imponerande rad artister under 60-talet som alla inspirerades av João Gilbertos gitarr. Några tog en mer radikal väg som tropicálisterna som ville frigöra sina kreativa krafter med ny estetik. Protestsången ekade på fotbollsarenorna. Musiken var en viktig del när samhället öppnades upp och blev demokrati 1985. Får den samma roll under proteströrelsen mot VM 2014? I tredje delen av Planeta Brasil 2014 - Musik och fotboll intervjuas sångerskan Elza Soares som var gift med Brasiliens mest populära fotbollsspelare genom tiderna Mané Garrincha, sångaren och kompositören Edu Krieger som gjort 2014 års mest omtalade protestsång och den musikaliska fotbollspelaren Marta Vieira da Silva.
- Den känsla som brasilianaren har för musik och rytmer har hjälpt spelarna att utvecklas på fotbollsplan, säger Marta Vieira da Silva som utsetts till världens bästa fotbollsspelare fem år i rad.
MUSIK OCH FOTBOLLBrasiliens identitet är starkt förknippad med fotboll och musik. Hur hänger det ihop med det brasilianska samhällsbygget? Genom att resa runt i Brasilien och Sverige och gräva i arkiven i olika tidsepoker träffar Åsa Veghed unga och gamla musiker, artister, fotbollsspelare, taxichaufförer, butiksinnehavare, näringslivstoppar, Presidenten, Pelé och Marta. Så berättas delar av Brasiliens 1900-talshistoria fram till idag genom fotbollen och musiken i tre program.En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed.Åsa (da Silva) Veghed har skrivit boken Brasiliansk Musik (2007) och gjort radiodokumentärer om Brasilien sedan 2001 för Sveriges Radio. Planeta Brasil är en musikprogramserie som gått flera somrar i rad om brasiliansk kultur.
15.6.2014 • 32 Protokoll, 56 Sekunden
Sambafotbollens år 1958 - Planeta Brasil 2014 del 2
1958 tog Brasilien tog sitt första VM-guld i fotboll i Sverige. Samma år inleddes också en ny kulturell epok i Brasilien och populärmusiken kom att ta ny form. Ungdomskulturen växte fram och unga medelklassmusiker ville skapa sin identitet med ny gitarrbaserad musik. Och Sverige och Brasilien har starkare band till varandra än de flesta vet, berättar Åsa Veghed här i del 2 av dokumentärserien Planeta Brasil 2014 - Fotboll och musikMUSIK OCH FOTBOLLDet radikala 60-talets Brasilien fick en annan musikalisk skepnad och utlopp i nydanande TV-program. Protestmusiken under den tjugo år långa diktaturen ekade på fotbollsarenorna. Enskilda fotbollsspelare och sångare gjorde motstånd tills demokratin var ett faktum. 2008 firades ett femtioårsjubileum i huvudstaden Brasília. Brasilianska och svenska fotbollsveteraner från VM 1958 som Pelé och Kurre Hamrin fanns på plats och på scen stod sångerskan Lisa Nilsson. Brasília är ett modernistiskt mästerverk som invigdes 1960 och berättar om stora förändringar som den folkvalde Presidenten Jucelino Kubichek drog igång under en tid då Brasilien hade flyt.Genom att resa runt i Brasilien och Sverige och gräva i arkiven i olika tidsepoker träffar Åsa Veghed unga och gamla musiker, artister, fotbollsspelare, taxichaufförer, butiksinnehavare, näringslivstoppar, Presidenten, Pelé och Marta. Så berättas delar av Brasiliens 1900-talshistoria fram till idag genom fotbollen och musiken i tre program.En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed.Åsa (da Silva) Veghed har skrivit boken Brasiliansk Musik (-07) och gjort radiodokumentärer om Brasilien sedan -01 för Sveriges Radio. Musikserien Planeta Brasil har gått flera somrar i rad om brasiliansk kultur.
8.6.2014 • 32 Protokoll, 17 Sekunden
Fotboll och musik blir Brasiliens identitet - Planeta Brasil 2014 del 1
I årets upplaga av Planeta Brasil står den musikaliska fotbollsnationen Brasilien i fokus. All in one rhythm är slogan när fotbolls-VM:s rullar igång 12 juni. Det säger något om värdlandet. Brasiliens identitet är intimt förknippad med fotboll och musik. Hur hänger det ihop med det brasilianska samhällsbygget? Fotboll var en överklassport för vita. Först på 30-talet tilläts afro-brasilianska slavättlingar spela fotboll, i samma veva som den förbjudna samban accepterades. Det berättar Åsa Veghed i del 1 av dokumentärserien Planeta Brasil - Fotboll och musik.- Den känsla brasilianaren har för musik och rytmer har hjälpt spelarna att utvecklas på fotbollsplan, säger Marta Vieira da Silva som utsetts till världens bästa fotbollsspelare fem år i rad. FOTBOLL OCH MUSIKFotbollen kom i slutet av 1800-talet till hamnstaden Santos, ett fäste för portugisiska invandrare. Det här var tiden för de stora folkomflyttningarna i landet när slaveriet avskaffades och städerna växte, vilket ledde till nya möten och musikgenrer som spreds under radioepoken. Genom att resa runt i Brasilien och Sverige och gräva i arkiven i olika tidsepoker träffar Åsa Veghed unga och gamla musiker, artister, fotbollsspelare, taxichaufförer, butiksinnehavare, näringslivstoppar, Presidenten, Pelé och Marta. Så berättas delar av Brasiliens 1900-talshistoria fram till idag genom fotbollen och musiken i tre program.En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed.
Åsa (da Silva) Veghed har skrivit boken Brasiliansk Musik (2007) och gjort radiodokumentärer om Brasilien sedan 2001 för Sveriges Radio. Radioserien Planeta Brasil har under flera somrar i rad handlat om brasiliansk kultur.
1.6.2014 • 29 Protokoll, 12 Sekunden
Du Gamla Du Friska - från folkvisa till nationalsång
Sången "Du gamla, du fria" har hånats, föraktats och älskats i över 100 år. Den tycks ständigt lika aktuell och dyker upp i de mest oväntade sammanhang som riksdagsmotioner eller reklamfilmer. Hur sången trots stort motstånd ändå blev vår nationalsång, berättar Eva Danielson och Märta Ramsten i denna P2 Dokumentär.Att Du gamla du fria (från början "friska") skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtid föreställa sig. Det skulle ta lång tid och skedde trots motstånd och flera andra motkandidater. I denna P2 Dokumentär skildras sångens växlingsrika historia, från det bejublade uruppförandet fram till idag då vi oftast hör den i idrottssammanhang. Trots sina brister är Du gamla du fria erkänd som nationalsång i ett Sverige som skiljer sig radikalt från hur det var när sången först framfördes den 18 november 1844.En P2 Dokumentär av Eva Danielson och Märta Ramsten. Manus och berättare: Eva Danielson och Märta RamstenProducent: Christina Tobeck
Manuset bygger på Eva och Märtas bok ”Du gamla du friska – från folkvisa till nationalsång” (Atlantis förlag 2013)
25.5.2014 • 53 Protokoll, 36 Sekunden
Jag är musiken! Om Karl-Erik Welin
När tonsättaren och revoltören Karl-Erik Welin sågade sig i benet av misstag under en konsert på Moderna Museet 1964 blev det rubriker i världspressen. En myt föds. Åsikterna om vad som egentligen hände är motstridiga. Men det är uppenbart att Karl-Erik Welin (1934-1992) befann sig i uppror mot den klassiska musiken. Att gräva i Welins liv är som att återvända till den ”sista stora musikfesten” när framtidsoptimismen för konstmusik och instrumentalteater står på topp.I år skulle han fyllt 80-år. Född i Genarp nära Malmö, i krigsutbrottets år 1934 ett stenkast från dramatikern Lars Noréns barndomshem.
Det är befriande när någon hävdar att också musik är konst, inte bara en väv av toner. Det gjorde Karl-Erik Welin. Han ägde en unik förmåga att se andra människor genom musiken. Samtidigt som han konstigt nog inte såg sig själv.
Dokumentären om Karl-Erik Welin startar i en motorsågsmassaker och slutar i poesi. Producent är Mikael Strömberg som tidigare gjort ett antal uppmärksammade program för Sveriges Radio P2, bla “Vi bygger musiken” och filmmusikmagasinet Synk. (Repris från maj-14)En P2-dokumentär av Mikael Strömberg. Info Mikael Strömberg/GiG mobil 0708-163508
18.5.2014 • 43 Protokoll, 1 Sekunde
Birgitte Grimstad, Norges visdrottning
Birgitte Grimstad föddes 1935 som dotter till den legendariske tenoren Aksel Schiøtz. Hon fick skådespelarutbildning i USA, flyttade till Norge och blev en av Norges främsta vissångare. I Birgitte Grimstads stora repertoar finns bland annat tonsättningar av stora norska poeter, huvudsakligen tonsatta av den unike kompositören Geirr Tveitt som studerat för bland andra Honneger, Villa-Lobos och Nadja Boulanger. I den här dokumentären berättar Birgitte Grimstad för Jan Hammarlund om sitt liv och sin musik.En P2-dokumentär av Jan Hammarlund.
11.5.2014 • 32 Protokoll, 59 Sekunden
Jag ger dig min morgon - om Fred Åkerströms liv
För 50 år sedan gjorde Fred Åkerström sensationell skivdebut med Ruben Nilsons visor. I mer än tjugo år turnerade han sen Skandinavien runt, sjöng i radio, uppträdde på TV, spelade in ett dussin skivor och var dessutom skådespelare på film och teater. I Peter Mosskins radiodokumentär "Jag ger dig min morgon" berättar trubaduren Pierre Ström om åren på vispråmen Storken och de norska musikerna Finn Kalvik och Lillebjørn Nielsen minns när de spelade in ”Jag ger dig min morgon” med Fred Åkerström. Georg Riedel intervjuas, liksom musikerna i Trio CMB och skådespelaren Marvin Yxner som delade loge med Fred på Stockholms stadsteater i Lars Forsells pjäs ”Haren och vråken”. Dessutom bjuds det på klipp ur en intervju med Fred och Cornelis Vreeswijk från 70-talet samt med den legendariske skivproducenten Anders Burman från 90-talet.En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.
4.5.2014 • 34 Protokoll, 11 Sekunden
Edith Piaf – Mina sånger är mitt liv
Lyssna på Édith Piafs fantastiska livshistoria! Från fattig uppväxt i Belleville till upptäckten på en Parisgata och vägen in i de fina salongerna - till en publik som aldrig slutade att älska henne. ”Piaf är Frankrike” skrev kritikerna. ”Édiths röst har färgat hela Paris, hennes dramatiska liv, hennes skratt - hennes livsglädje. Hon har den viktigaste gåva en artist kan ha - äkthet. Det finns bara några få genuina artister. Édith Piaf är bland dessa få…” Édith Giovanna Gassion som hon egentligen hette överlevde sig själv gång på gång - sjukdomar, olyckor, sorger. Hennes liv var kantat av en rad mirakel. Av möten, uppbrott och avsked. Hon gick bort i oktober 1963, svårt sjuk men med en järnvilja att aldrig överge sin publik. Sin livskälla, och kanske hennes allra största kärlek. Hennes begravningsprocession var det enda som fått trafiken i Paris att stå fullkomligt stilla sedan andra världskriget. Édith hann med otroligt mycket - men blev bara 47 år.Vem var hon egentligen? Denna späda lilla person - runt 1.45 lång - med en röst stor som en orgelpipa, denna vulkan i ständigt utbrott?
Producent, manus och berättare: Camilla Ringquist
En del av texten är hämtad ur Camilla Rinquists föreställning ”Mon Amour Bleu” - en hyllning till Édith Piaf (1915-1963) som 2013 spelades på Olympiateatern i Stockholm.
27.4.2014 • 28 Protokoll, 39 Sekunden
Herta Fischer - musikdrama under ett turbulent 1900-tal
Herta Fischer föddes i Wien 1920 och debuterade som konsertpianist som sjuåring. På flykt undan Hitler hamnade hon som 18-åring i Sverige och utsattes för hårda levnadsvillkor. Men så småningom mötte Herta stora musikaliska framgångar. Än idag är hon verksam kulturpolitiskt och det här är hennes berättelse och hennes musik. Herta Fischer fick tidigt pianolektioner bl a av Bruno Walter. Efter att att flytt med sin mor till Sverige undan nazisterna lyckades de få stanna tack vare att en svensk politiker hört Herta spela vid en tidigare Sverigeturné. Herta berättar i den här dokumentären om sin relation till pianot och politiken och om de dramatiska första åren som ung pianist i Sverige. I programmet spelar hon musik av Mendelssohn, Haquinius, Honegger, Milhaud, Eisler och flera andra av sina favoritkompositörer.En P2 Dokumentär av Jan Hammarlund
20.4.2014 • 38 Protokoll, 22 Sekunden
Häxmusik
Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? För en sak är säker, till ett blåkulle-farande, djävuls-bolande häx-kalasande behövs musik! Kan det vara som 10-åriga Britta i Lillängen sa på 1600-talet: “En ynkelig låt och pipande, skri som av människor som jag såg ligga i ugnar fulla med eld”? Eller är det som puritanerna sa, harmonier och toner som lockar till ett liv i horaktighet och lättja?I P2 dokumentären “Häxmusik” kommer förklaringen till varför det just är kvinnor som är häxor, och mer om den olycklige tonsättaren prins Carlo Gesualdo da Venosa och hans häxäventyr - det slutade extremt illa som mycket annat i hans liv.
Fredrik Skott, från folklivsarkivet berättar om seden att “gå påskkärring”, och Per Faxneld, doktorand i religionshistoria, beskriver satans roll i myterna om häxor.
Idag är skällsordet återerövrat, de finns människor som med stolthet kallar sig häxor och två av dem medverkar i programmet. Tonsättare har i alla tider blivit kreativa av att fantisera om övernaturliga krafter. Häxor sjunger, men djävlar spelar fiol och tillsammans dansar de och inspirerar till musik från black metal till glada dragspelsmelodier. (Repris från påsk-14)
En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson.
13.4.2014 • 30 Protokoll, 29 Sekunden
Richard Wagner och nazismen
Richard Wagner var inte en i samtiden vanlig "husbehovsantisemit". Läser man hans skrift Judendomen i musiken framträder snarare bilden av ett frenetiskt hat och en personlig avsky för allt judiskt. Enda lösningen på det judiska problemet är enligt Wagner dess undergång. Hitler mötte Wagners verk redan som tolvåring och ingen annan konstupplevelse gjorde tillnärmelsevis lika starkt intryck. Wagners ideal kom att prägla hela Hitlers liv och verk. Det finns de som menar att utan Wagner - ingen nationalsocialism.Adolf Hitler erkände ingen annan lärare än Wagner
Går vi sedan över till den nazistiska mytologin, religionen - om ariers gudastatus, frälsning via den heliga graal, symboler, Thule, Atlantis, tempel, övermänniskor, utvaldhet... Så är Himmlers diktat som kopierade ur Richard Wagners mytologiska värld och dramer.
Men finns verkligen antisemitisk propaganda närvarande i Wagners musikdramatik? Är kvinnobilden reducerad till enbart horan och madonnan? Kan en konstnär hållas ansvarig för hur dennes verk används av eftervärlden? Är konstnären lika med konsten? Bör Wagners verk överhuvudtaget framföras?
En mindre debatt om detta har passerat även i Sverige under Wagneråret 2013. Här fortsätter Anders Olsén debatten med redan inblandade - men även med nya röster. (Repris från feb-14)Medverkande:Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns Högskola Birgitta Svendén, chef för Kungliga Operan i Stockholm Helene Lööw, forskare med specialitet högerextremism och nazism Ebba Witt Brattström, professor i nordisk litteratur, feminist och operafantast. Stefan Johansson, dramaturg vid Kungliga Operan Dror Feiler, svensk judisk tonsättare, konstnär, debattör och politiker Gunilla Brodrej, musikkritiker Expressen Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi vid Stockholms universitet Per Ragnar, skådespelare och författare som under ett halvt liv grävt i Hitlers levnadsöde
Som Wagner själv, medverkar omväxlande Peter Gategren och Martin Holm
En P2 Dokumentär av Anders OlsénProducerat av Anders Olsén/Ogjort för P2 Dokumentär
23.2.2014 • 55 Protokoll, 46 Sekunden
Den argentinska tangon 3 - Återkomsten
Välkomna till tredje, sista anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Slutet av 60-talet fram till 80-talet var en svår period för den argentinska tangon. Många tolkade denna kris som att tangon höll på att dö ut, men tangon kom tillbaka med förnyade krafter och återtog sin plats som den mest populära musik- och dansformen i de båda tangohuvudstäderna Buenos Aires och Montevideo. Hur kom det sig att tangon återerövrade sin popularitet i hemländerna - och att den idag förekommer i alla delar av världen och är mer populär än någonsin?
Vi lyssnar på klassiska tangos och på en rad exempel på hur den livskraftiga tangon av idag låter i Argentina, i Sverige och i den övriga världen. (Repris från feb-14)
"Mannen bör veta att det är för henne han dansar, och när han gör det, får han henne att se sig själv som drottning, bara så blir han kungen" (Carlos Gavito, milonguero)En P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono Producent och programledare: José DelbonoI Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker: Gabriel PalenqueMail: pratatango@hotmail.com
José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3 måndagar kl 22, lördagar kl 11 Besök gärna Todo Tango
16.2.2014 • 28 Protokoll, 45 Sekunden
Den argentinska tangon 2 - Censuren och politiken
Välkomna till andra anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Vi stannar till och tittar närmare på vad tangotexterna handlar om. Vilka är de eviga teman som ständigt återkommer i tangon? När, hur och varför blev tangotexterna föremål för censur i Argentina och vilken roll spelade självcensuren?Hur förhåller sig tangon till politiken?Vi tar tillfället i akt och lyssnar på tidstypiska tangos från den första perioden av censur runt 1920, och även från den andra längre perioden 1930-1946. Under resans gång får vi svar på många frågor:Vad handlar sångtexterna om? Vilken social status hade den tidiga tangon? I vilket förhållande står tangon till politiken? Varför kom tangon att censureras? Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare - missa inte tåget! (Repris från feb-14)
”Jag tycker att de som säger att man inte kan dansa tango om man inte är argentinare har fel. Tango var immigranternas musik… alltså har den ingen nationalitet. Det enda pass den har är känsla…” (Carlos Gavito)En P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono.Producent och programledare: José Delbono I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin TidströmLjudtekniker: Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com
José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11 Besök gärna även Todo Tango
9.2.2014 • 32 Protokoll, 43 Sekunden
Den argentinska tangon 1 - Uppkomsten
Följ med på en tidsresa i den argentinska, rioplatensiska tangons spår, illustrerad med unika musikdokument från tangons barndomstid och guldåldrar! Vi hör om tangons tidstypiska godbitar från 20-talets "gamla garde" och "guldåldrarna" på 30- och 40-talen och lyssnar på några av de stora orkestrarna på 50- och 60-talet. Vi stannar sedan till vid tangons djupa kris på 70- och 80-talet för att avsluta färden men den livskraftiga tangons återkomst i våra dagar. Under resans gång får vi svar på många frågor:Vilka var de som dansade tango från början, och var och hur?Vilka instrument användes och vad är egentligen en bandoneón? Vad handlar sångtexterna om? Vilken social status hade den tidiga tangon? När och hur erövrade tangon Europa?I vilket förhållande står tangon till politiken? Varför kom tangon att censureras?Hur gick det till när tangon åter blev populär och livskraftig?Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare. - Missa inte tåget! (Repris från feb-14)
"Tangon är det som finns mellan två steg, där tystnaderna hörs och muserna sjunger.” (Carlos Gavito)
En P2-dokumentärserie av José DelbonoProducent och programledare: José Delbono från närradiosuccén Prata Tango. I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com
José Delbonos närradioprogram Låt oss prata tango sänds på Stockholms Närradio 95,3 MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11. Besök gärna också Todo Tango
2.2.2014 • 32 Protokoll, 36 Sekunden
Bebo Valdés del 2 - En pensionerad musikers revansch
I över 30 år försörjer han sig som okänd barpianist på olika hotell i Sverige. Först som pensionär återupptäcks den store kubanske musikern och kompositören Bebo Valdés och gör en osannolik come-back med miljoner sålda skivor. 1959 lämnade bandledaren Bebo Valdés sitt Kuba och blev svensk hotellpianist. 35 år senare gör han en enastående come-back med världsturnéer, filminspelningar och hela 9 amerikanska Grammys. Ändå förblev han nästan helt okänd i hemlandet Sverige till sin död 2013.Bebo Valdés var en centralgestalt i Havanna inom den kubanska musiken på 40-och 50-talen. Efter Castros revolution, lämnade Bebo landet eftersom han vägrade gå med i kommunistpartiet. Han gifte om sig med svenskan Rose-Marie Pehrsson och fick två söner och försörjde sig under 30 år som hotell- och restaurangpianist fram till pensioneringen 1990 i Sverige. Fyra år senare ringer den kubanske altsaxofonisten Paquito d’Rivera som undrar om de ska spela in en ny skiva tillsammans. Det är starten på en omvälvande tid och en närmast osannolik come-back för Bebo Valdés med världsturnéer, filminspelningar, inte mindre än sju amerikanska grammys och miljoner sålda skivor.
Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar och musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13)En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
15.12.2013 • 26 Protokoll, 9 Sekunden
Bebo Valdés del 1 - Sveriges okända världsstjärna
Bandledaren Bebo Valdés lämnade Kuba av politiska skäl och blev svensk hotellpianist. Men trots att han plötsligt som pensionär sålde miljontals skivor och fick 9 Grammys förblev han nästan helt okänd i Sverige. Bebo Valdés var huspianist på Havannas mest populära nattklubb Tropicana under den kubanska musikens guldålder på 40- och 50-talen. 1963 var Bebo Valdés bandledare för dåtidens populäraste latinband Lecuona Cuban Boys som en kväll gästade restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm. Där träffade han sin livs stora kärlek Rose-Marie Pehrsson och bosatte sig i Sverige.
I mer än trettio år försörjde han sig som barpianist på olika hotell i Sverige. Det är först som pensionär Bebo Valdés återupptäcks som den store kubanske musiker och kompositör han är och gör en närmast osannolik come-back med världsturnéer, filminspelningar, amerikanska grammys och miljoner sålda skivor.
Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar samt musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13)En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
8.12.2013 • 25 Protokoll, 42 Sekunden
Svart i Sverige
En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och de andra musiker och artister som kom hit från Nordamerika, Västindien och Afrika och bosatte sig här. I vår tid av romregister, skolor som exkluderar hiphopare, bernsstatister i blackface och främlingsfientliga partier är det kanske på sin plats att berätta historien om de nordamerikanska, afrikanska och västindiska artister och musiker som kommit hit och bosatt sig i Sverige. Och att höra dem själva berätta vad dom tycker och anser om att verka och leva här.
Kanske handlar det om oförstånd. Som i affären med Berns 150-årsjubileum nu i somras och de undvikande svaren att man inte kunde få tag i en så kallad afro-svensk artist så att man var tvungna att ta en svensk statist istället och måla henne i brun färg. Måla henne i blackface.
När Louis Armstrong kom på besök med sin musik i början på trettiotalet var etablissemanget rädd för den nya ungdomsmusiken och det etablerade musiklivet försökte med näbbar och klor att förminska jazzen. En skribent beskrev jazzen på följande sätt: ”Den har skapats av negrer. Den har skapats av berusade negrer. Den har skapats av berusade negrer i bordellmiljö".
Louis Armstrong jämfördes med ett farligt djur som hade rymt från den afrikanska djungeln. Den ende recensent som var någorlunda välvillig och fascinerad av musiken var den svenske tonsättaren Sten Broman.
Ola Anderstedt berättar historien om familjen Cherry, familjen Price, familjen Tainton, familjen Jah. Barnen och barnbarnen till Eric Bibb, barnen till Rebecca Ring och alla de andra. En ny generation som knappast ser sig som invandrare längre trots att alla inte tycks vilja förstå det. Och detta med hudfärg. Varför är det fortfarande överhuvudtaget ett problem? En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt från produktionsbolag Ogjort, ljudmix Anders Olsén.
1.12.2013 • 43 Protokoll, 19 Sekunden
Benjamin Britten – ett fjärde B, del 2
Hur är det att vara släkt med en stor tonsättare? Alan, Benjamin Brittens brorson är idag i 70-årsåldern. Som liten vistades han på 40-talet ofta hemma hos sin farbror Benjamin i Aldeburgh. I del 2 om Britten berättar Alan om den tid då Brittens ”Peter Grimes” kom till. Vi går på upptäcksfärd i "Brittenland" och hör om de sista åren i Brittens liv.Premiären av operan ”Peter Grimes” 1945 gör den då 32-årige Benjamin Britten till det engelska musiklivets självklara mittpunkt. Han hade länge varit den engelska musikens unga hopp, lika beundrad som avundsjukt påpassad av kritikerna. ”Peter Grimes” etablerade Britten som en tonsättare av internationell rang och attraktionskraft. Trots att han skrev suverän musik i de flesta genrer kom han att se sig själv framförallt som operatonsättare, och sökte konsekvent ämnen där han kunde få utlopp för sitt sociala patos. Grovt förenklat kan man säga att alla hans operor i någon mening handlar om utanförskap. Britten stod själv som homosexuell, pacifist och politiskt vänster utanför det engelska etablissemanget. Men Britten var en paradoxernas man och med tiden blev han själv en accepterad del av det etablissemang som han som ung vänt sig mot. Själv talade han, kanske ironiskt, om att han hade kunnat vara hovkompositör om det inte varit för just hans pacifism och homosexualitet.
Om Brittens liv och verk från hemkomsten till England i början av 40-talet efter några år av självvald exil i USA, till den sista sjukdomsmärkta tiden handlar den andra delen av ”Benjamin Britten – ett fjärde B”. Förutom brorsonen Alan Britten möter vi även tonsättaren Colin Matthews som var Brittens assistent under de sista åren av hans liv och sångerskan Dame Janet Baker.
Dessutom går vi på rundtur i Brittens hem, ”Red House” utanför Aldeburgh i sällskap med museiintendenten Caroline Harding. (Repris från nov-13)En P2 Dokumentär i två delar av Johan Korssell.
24.11.2013 • 51 Protokoll, 51 Sekunden
Benjamin Britten – ett fjärde B, del 1
Följ med till Brittenland, Aldeburgh i Suffolk, orten invid den stormande Nordsjön som Britten älskade och som betydde så mycket för hans verk. I Johan Korssells dokumentär möter vi en rad röster om Britten, däribland sångare som Dame Janet Baker och Ian Bostridge, tonsättaren Colin Matthews, Brittens brorson Alan och många fler.”När man hör Benjamin Brittens musik – om man verkligen lyssnar på den så blir man medveten om något väldigt mörkt, det är som kugghjul som nöter mot varandra utan att riktigt gripa tag i varandra och det skapar stor smärta” så uttryckte sig Leonard Bernstein (som gav den amerikanska premiären av Peter Grimes) om Brittens musik. Och Britten var ett komplicerat geni, långt ifrån självskriven i rollen som brittisk nationaltonsättare, ändå var det faktiskt som en sådan som han framstod när han gick bort vid 63 års ålder. Men på det sätt som hans talanger samverkade var han, trots allt, den totale musikern, lika begåvad som pianist och dirigent som tonsättare.
Idag är Britten den tredje mest spelade av 1900-talets operakonstnärerer, efter Puccini och Richard Strauss. Han ligger på första plats om man räknar med operor skrivna av kompositörer födda under 1900-talet. Många av de mest framträdande rollerna i operorna och därtill en rad fenomenala sång-cykler skrev Britten direkt för sin livspartner, tenoren Peter Pears. Brittens kärleksbrev till Pears är för övrigt bland de vackraste som skrivits, vilket också får sägas om verk som Les illuminations, Serenaden och Nocturnen.
I första delen möter vi världens idag ledande Britten-röst, Ian Bostridge som håller Britten för att vara 1900-talets främste vokale tonsättaren inom den klassiska musiken.
Psst, det var Brittens stolta mor som förutspådde honom att bli det fjärde B:et i tonsättarkanon efter giganterna Bach, Beethoven och Brahms. Han var dessutom det fjärde barnet i en syskonskara efter, Barbara, Bobby och Beth. (Repris från nov-13)En P2 Dokumentär i två delar av Johan Korssell.
17.11.2013 • 48 Protokoll, 54 Sekunden
Pauline Hall – ”Jeg liker et godt slagsmål”
Pauline Hall skrev allt från snärtiga kabarévisor till impressionistisk orkestermusik. Men hon var också en central person i norskt musikliv och en skarp musikkritiker respekterad och fruktad. Dessutom var Pauline Hall dirigent, ackompanjatör, organisatör och översättare. Av nödvändighet var hon en mångsysslare, och mycket gjorde hon för att få råd att komponera, men också för att förändra. Oförtrutet arbetade hon för att bryta nationalromantikens starka grepp om norskt musikliv. Det nya måste ges plats, ansåg hon, och då var det ofta nödvändigt att ta strid.
Pauline Hall grundade Ny Musikk, den norska sektionen av ISCM. Att Norge kom med i det internationella samarbetet var viktigt för henne. Även om hon själv värjde sig mot uttrycket, brukade hon omnämnas som en institution i norskt musikliv.
10.11.2013 • 41 Protokoll, 32 Sekunden
Med polsketakt i Japan
Att Yohio, svensk pop och rock är het bland japaner vet de flesta. Men även svenska folkmusiker som Sofia Karlsson, Väsen och Frifot turnerar regelbundet och ger ut skivor bara för japansk marknad. Så varför älskar japaner svensk polska? Sedan länge har en stor grupp japaner spelat skandinavisk folkmusik och dansat polskor och bygdedanser. En del av dem har till och med lärt sig svenska och reser till Sverige varje sommar för att åka på spelmansstämmor!
Under en resa i Japan sommaren 2013 försökte frilansjournalisten Ingela Hofsten utröna varför så många japaner fastnat för svensk och skandinavisk folkmusik och dans. Bl a följde hon flöjtspelmannen Göran Månsson på den sommarens Japanturné. Han är i Japan minst en gång per år och ger konserter runtom i landet, har givit ut en spelbok på japanska och en skiva med musik lämplig för bröllop för japaner som vill gifta sig på skandinaviskt vis. (Repris från okt-13)
Medverkande:Göran Månsson, flöjtspelman, Stockholm och HaveröKou Koiwa, producent Harmony Fields, OsakaHiromi Tanaka, folkdansare och spelman, OsakaHidenori Omori, musiker, OsakaYuko Oda, musiker Yoshiaki Sakayo, restaurangägare, TokyoKenji Tajima, folkdansare, SaitamaKazuko "Kako" Kamakura, spelman, SaitamaTakeshi Someya, folkdansare, TokyoShota Enomoto, musiker (Drakskip), Kyoto Rättelse: Är det sant?! Sa jag fiol?! Först när jag hör dokumentären i sändning hör jag fadäsen. Göran Månsson är förstås flöjtspelman och inget annat! Ingela Hofsten En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.
3.11.2013 • 40 Protokoll, 29 Sekunden
Eric Ericson, en körnestors liv
- Hur kan en enda man förändra sångteknik, körklang och repertoar över hela världen? Sångerskan, programledaren och radioproducenten Boel Adler sjöng för körnestorn professor Eric Ericson i många år. Nu har Boel Adler grävt i radioarkiven för att ta reda på hur metodistpastorns son Eric Ericson kunde bli världens främste körledare. - Altar! Ni har varit för starka här sedan 1957! När Eric Ericsons kammarkör skulle ge konsert på Konserthuset i Stockholm 2004 var ingen kvar i altstämman från uruppförandet av Ingvar Lidholms Canto LXXXI nästan femtio år tidigare. Men dirigenten Eric Ericson kände igen den okänsliga insatsen och hyschade åt altarnas håll, som alltid med glimten i ögat men mycket bestämt. Eric Ericson visste exakt vilken klang han var ute efter och gav sig aldrig förrän hans instrument lät perfekt.
Vid 12 års ålder bildade Eric Ericson sin första vokalensemble och började sitt ihärdiga, enträgna och livslånga arbete med att finslipa intonation, stämma ackord och balansera klanger. Under Eric Ericson ledning utvecklades korister till drivna och tekniskt skickliga musiker, och även amatörsångares notläsningsskicklighet och vokala kapacitet ökade. Det Ericsonska soundet fick genklang långt utanför det svenska körlivet, och i takt med det alltmer avancerade musicerandet höjdes körsångens och körmusikens status på världens konsertscener.
I klipp ur Sveriges Radios arkiv berättar Eric Ericson själv om inspirationskällor och landvinningar och dirigerar allt från luftiga madrigaler till svulstig romantik och intrikat samtida musik i inspelningar från sju decennier. I programmet hörs också bl.a. Cecilia Rydinger Alin, rektor för Kungliga Musikhögskolan och dirigent för manskören Orphei Drängar, Peter Dijkstra, chefdirigent för Radiokören och operasångerskan Malena Ernman. (Repris från 27 oktober -13)
En P2 Dokumentär av Boel Adler, sångerska och radioproducent.
27.10.2013 • 51 Protokoll, 59 Sekunden
Destination: Rymden 2 – En kosmisk musikresa t.o.r
P2 Dokumentär blir en rymdkapsel som utforskar rymdens roll i musiken och musikens roll i rymden. Finns det t ex ett musikliv på Mars? Vägledd av astronauten Christer Fuglesang får författaren Jesper Tillberg några av sina frågor besvarade. När Jesper Tillberg gör en u-sväng på Vintergatan för att åka hem mot jorden igen möter han fler kompositörer och sakta tonas svaren om rymden som ett tema fram. Musik om rymden handlar mer om livet på jorden, vem vi är och varför. Magnus Öström minns stjärnornas och Gagarins roll innan han skapade jazzens Esbjörn Svensson Trio. Marielle Nakunzi, Bowiefan, hittade sig själv via David Bowies besatthet av rymden. Artisten Wintergatan bygger en egen musikalisk farkost för att hitta hem på jorden – men via Vintergatan.
DESTINATION: RYMDEN – En kosmisk musikresa tur och retur Författaren Jesper Tillberg sätter sig i sin rymdfarkost och reser ut i musikrymden med astronauter, kompositörer och musikälskare. Han har ett uppdrag, en kosmisk mission: Varför lockas musiker så av rymden? Vad sökte egentligen Haydn, Bowie och Esbjörn Svenssons trio när de blickade ut i evigheten ovanför oss? Var det något mer än bara kompositioner om rymdäventyr och liv på mars? Och hur låter rymden? Hur tonsätts ett svart hål? I rymden kan alla höra dig sjunga, åtminstone i P2 Dokumentärserien DESTINATION: RYMDEN del 1 och 2, signerat författaren Jesper TillbergEn P2 Dokumentär av Jesper Tillberg
20.10.2013 • 41 Protokoll, 57 Sekunden
Destination: Rymden 1 – En kosmisk musikresa t.o.r
Författaren Jesper Tillberg lämnar jorden för ett musikaliskt rymdäventyr där astronauten Christer Fuglesang vägleder bland svarta hål och kompositören Josef Tuulse bland mörka toner. Varför är musiken livsviktig när du reser i rymden? Och varför är musiken om rymden livsviktig för oss på jorden? Kompositören Elisabet Sköld ger sin syn på saken med musikalen "Pärlan i rymden". Louis och Neil Armstrong finns med på resan, liksom Joseph Haydn och hans vän astronomen William Herschel, oboisten som upptäckte planeten Uranus. Hittar Jesper Tillberg svaret på sina frågor?
DESTINATION: RYMDEN – En kosmisk musikresa tur och retur Författaren Jesper Tillberg sätter sig i sin rymdfarkost och reser ut i musikrymden med astronauter, kompositörer och musikälskare. Han har ett uppdrag, en kosmisk mission: Varför lockas musiker så av rymden? Vad sökte egentligen Haydn, Bowie och Esbjörn Svenssons trio när de blickade ut i evigheten ovanför oss? Var det något mer än bara kompositioner om rymdäventyr och liv på mars? Och hur låter rymden? Hur tonsätts ett svart hål? I rymden kan alla höra dig sjunga, åtminstone i P2 Dokumentärserien DESTINATION: RYMDEN del 1 & 2 av Jesper Tillberg
13.10.2013 • 40 Protokoll, 36 Sekunden
Kaija Saariaho, klangmästare
Polarpristagaren Kaija Saariaho är sprungen ur samma tonsättargeneration som Magnus Lindberg och Esa-Pekka Salonen, och minst lika framgångsrik. Beställningarna är betydligt fler än hon hinner skriva och hennes musik framförs också ovanligt flitigt runt planeten för att komma från en nutida tonsättare. Från sin bas i Paris komponerar Kaija Saariaho operor, orkestermusik, kammarmusik och soloverk. Inte sällan med integrerade elektroniska ljudspår, men alltid sprungen ur en konstmusikalisk tradition. Klanglig mästare och fenomenal på intensitet och uttryck med små medel.Johan Tollgerdt hälsade på hemma i Paris och Anders Olsén mötte henne under prisfestligheterna i Stockholm. Tillsammans med kompositionsprofessor Karin Rehnqvist och författaren Stéphane Roth, som sammanställt boken "Le passage des frontières" om Saariahos musik, ger vi en bild av Kaija Saariaho. Tonsättaren som menar att det minst intressanta i sammanhanget, är att hon är kvinna. (Repris från okt-13)En P2 Dokumentär av Anders Olsén och Johan Tollgerdt.
6.10.2013 • 41 Protokoll, 33 Sekunden
Heliga Hits Vol 1 - Hen har öppnat pärleporten
Sara Parkman undrar i en personlig dokumentär om det går att se den gamla lovsångsklassikern De komma från Öst och väst som en homoerotisk psalm? Och vad har Hildegard von Bingen gemensamt med rockgruppen Kent? Det och massa fler relevanta frågor ställs i den ”Hen har öppnat pärleporten”, första delen i den kommande dokumentärserien "Heliga Hits".Dokumentären undersöker hur kristendomen under de senaste femhundra åren har använt sig av musik för att förstärka sitt budskap, i detta program med fokus på musikens roll i skapande av kön och sexualitet. Vi möter queeraktivisten Christine Bylund som ger oss nycklar in i queera läsningarna av lovsånger, musikforskaren Ingrid Åkesson som berättar om koralernas anarki. Varvat med detta får vi lyssna på personligare samtal mellan programmakaren Sara Parkman och hennes pappa, prästen Lasse Parkman.
En personlig och faktasprängd musikdokumentär som pratar om Händel och hen, makt och motstånd och framförallt: Heliga hits.En P2 Dokumentär av Sara Parkman från produktionsbolaget Munck.
29.9.2013 • 40 Protokoll, 33 Sekunden
Bosse Skoglund – groovearbetare i sex decennier
När Bosse Skoglund var fem år hörde han Gene Krupa och bestämde sig för att bli trumslagare. Vid 15 stack han hemifrån och inledde en bana som har fört honom tvärs igenom svensk musikliv. Bosse Skoglund har nu spelat under sex decennier och på otaliga skivor och konserter med artister som Lars Gullin, Hasse & Tage, Monica Zetterlund, Arbete & Fritid och Peps Persson. För att inte tala om alla låtbakgrunder han spelade in som studiomusiker på 60-talet.P2 Dokumentär träffar en groove-arbetare och levande legend, full av minnen, insikter, kosmiskt sväng och en osläcklig passion för den musik han kallar universums helande kraft. Bosse Skoglund berättar bland mycket annat varför han inte tycker om att bli imponerad av musik – utan berörd av den. (Repris från aug-11)En P2 Dokumentär från 2013 av Johannes Cornell och Tomas Tornefjell
22.9.2013 • 28 Protokoll, 35 Sekunden
Musik vid Solgudinnans källor
Musik och musiker har alltid behövts vid hälsokällor. Bath 15 mil väster om London är ett tidigt och väldokumenterat exempel. Musicerandet kring hälsobrunnen i Bath De badande - och vattendrickande - gästerna måste ju "underhållas" också. Då var bl.a. musik ett måste. Det här programmet hålls mest i 1700-talet då Bath växte hastigt eftersom restiden till London minskade för Fina Folket - och musikanterna. Sedan kom Napoleonkrigen, som ju ställde allt på huvudet. Och den nya idén att man borde bada vid havet i stället. Källforskare och ciceron är Ingemar von Heijne.
15.9.2013 • 34 Protokoll, 39 Sekunden
Finlandssvensk revyskatt 2 – Erotik och politik
Mina revyer handlar mestadels om erotik och politik, säger Bengt Ahlfors och med de ämnena inringar han större delen av mänsklig verksamhet. Bengt Ahlfors är en flitig revymakare, vissnickrare, regissör och pjäsförfattare. Och ibland sjunger han också, som i sången ”Ellen Sjölund” (som han beskriver som ”erotik med förhinder”).I den andra delen av "Finlandssvensk revyskatt" letar Anna Vilén vidare efter bortglömda sånger och revypärlor och hamnar bl a hos Bengt Ahlfors och Lilla Teatern i Helsingfors.På Lilla Teatern produceras bejublade pjäser och revyer som ofta gått på export till Sverige. Här var Erna Tauro huskompositör och skräddarsydde musiken till skådespelarnas röster och sätt att sjunga. Det politiska 60-talet står i fokus med bl.a Pragvåren och Lasse Pöystis möte med Papadopulous. Elina Salo sjunger ”Har du visor min vän” och en troligen aldrig spelad (förutom vid själva inspelningen) härligt dissonant version av landsplågan ”Letkajenkka” får nu sin nypremiär. Kompositörerna Kaj Chydenius och Henrik Otto Donner står för en nyare trend i den finlandssvenska revymusiken med sånger som ”Tango Finlandia” och ”Liten prylvals med stake”. Och till slut kan man undra om måsen i farvattnen på Östersjön är finländsk eller svensk?En P2 Dokumentär av Anna Vilén
8.9.2013 • 37 Protokoll, 31 Sekunden
Finlandssvensk revyskatt 1 – Gömd eller bara glömd?
Vem är Miss-i-Nassen? Vad hände år 1956? Och vad har riksbankchefen Stefan Ingves med revyer att göra? Frågor som dök upp då Anna Vilén letade musikminnen i sin finlandssvenska barndom. Uppvuxen i ett land inklämt mellan järnridån och anfädernas Svearike där de svenska kulturspillrorna kämpat för sin överlevnad. Teatern med dess revyer och sånger har varit scenen där språkstrider, Mumin-idyll och rysspolitik har avhandlats - på klingande svenska!Anna Vilén gav sig ut på en personlig upptäcktsresa och hittade undanstoppade och bortglömda visor, många som troligen aldrig spelats i svensk radio förut. Hon träffar teaterråttan Emma (Birgitta Ulfsson), såg Jörn Donner bekämpa ”finnar” och få svidande kritik, och inte minst Ingemar ”Ingo” Johansson som fick sig en rejäl känga. Hon tar en sväng upp till tomatodlarlandet Närpes där ”Oh Carol” och ”Rigoletto” sjungs på närpesiska (=obegriplig svensk dialekt) och hamnar till slut i hemstaden Pargas där en hyllningssång till barndomens ”dammiga håla” brakar loss!En P2 Dokumentär av Anna Vilén
1.9.2013 • 35 Protokoll, 18 Sekunden
Grammofonarkivets framtid
Sveriges Radios Grammofonarkiv är en av världens största skivsamlingar och det i särklass bäst skötta. Efter flera års besparingar hotar nu dramatiska nedskärningar lagom till 85-årsjubileumet. Bl a upphör all utlåning av fysiska skivor, katalogiseringen minimeras och endast ljudfiler som producenter beställer köps in. Grammofonarkivets programverksamhet läggs ner och stora delar av arkivpersonalen ska bort. Så vad händer på lång sikt med den stora skivsamlingen?Följ med Urban Göranson när han kikar in i arkivets låsta rum och granskar hoten mot public service' Grammofonarkiv. Vilka guldkorn gömmer sig här? Hur fungerar ett arkiv som inte sköts ordentligt? Kommer Grammofonarkivet helt enkelt att läggas ner? Och vem äger denna omfattande kulturskatt?
Ledsagad av ljudtekniker Harriet Lundberg hör vi historien om Grammofonarkivet och dess enorma samlingar. Här finns ca. 225.000 CD-skivor, 150.000 Lp-skivor, 80.000 singlar och lika många stenkakor + maxisinglar, fonografcylindrar, pianorullar mm. Totalt omfattar arkivets samlingar 1,5 miljoner fonogram och den musikaliska bredden är enorm. Alla CD-skivor är idag digitaliserade så att alla anställda på Sveriges Radio kommer åt musikfilerna via sina datorer, men mycket återstår att digitalisera och frågan är om det ens låter sig göras. Enligt kritikerna tar Sveriges Radio inte ansvar för samlingarna och producenterna Bodil Asketorp och Stefan Wermelin menar t.o.m. att regeringen borde ta sitt ansvar och öronmärka pengar till denna nationella kulturskatt. Från ledningshåll möter vi försvararna av nedskärningarna; programdirektör Björn Löfdahl och Grammofonarkivets chef Laine Lasmanis Wikmark. Från statligt håll intervjuas Gunilla C Carlsson som är Socialdemokrat och ordförande i Kulturutskottet samt Björn Jordell som är generaldirektör för Riksarkivet. Självklart hörs också unik musik med bl a Karl Gerhard, Elis Ellis, Östen Warnerbring, Bengt Hallberg tillsammans med Eric Ericssons Kammarkör och Ora Dell Graham.En P2 Dokumentär av Urban Göranson
25.8.2013 • 44 Protokoll, 54 Sekunden
Ravi Shankar 2 - Möte med väst
Ravi Shankar var mästare på sitar med ett starkt konstnärligt uttryck inom den klassiska nordindiska musiktraditionen. Men hippierörelsen försatte mästaren i en djup livskris. I väst kom Ravi Shankar under sextio och sjuttiotalen främst att bli sammanknippad med George Harrison i The Beatles. Flowerpower-rörelsen omfamnade och var nära att krama ihjäl Ravi Shankar och den indiska ragamusiken. Det andra programmet i Sten Björnulfsons serie om den indiske sitarmästaren Ravi Shankar ställer frågor om hans förhållande till tradition och nyskapande. Sten Björnulfson vänder på perspektivet och berättar om honom från en indisk musikalisk verklighet där han under lång tid blev starkt ifrågasatt. Det häftiga mötet med väst på sextio och sjuttiotalen utlöste en djup konstnärlig och personlig kris hos honom.En P2 Dokumentär av Sten Björnulfson
18.8.2013 • 27 Protokoll, 42 Sekunden
Ravi Shankar 1 - Den långa vägen
Den indiske sitarmästaren Ravi Shankar fick en hisnande levnadsbana. Från en liten by utanför Benares tog han sig till de stora världsscenerna. Hur var denna framgång möjlig? Första programmet av två i Sten Björnulfsons serie handlar om hur Ravi Shankar, född 1920 och skolad i den klassiska nordindiska musiktraditionen kom att arbeta tillsammans med många av Indiens och västvärldens stora musiker. Han har kallats för världsmusikens fader och mycket annat. Ravi Shankar kom från en musikalisk familj. Det internationella livet i musiken och dansen fick han pröva på redan som barn. Hans unga år kom att präglas av det nationella uppvaknandet i Indien och kampen mot det brittiska kolonialväldet för ett fritt Indien. Även om Ravi Shankar inte var någon aktivist så påverkades han starkt av befrielsekampens sällsamma kombination av västerländsk demokrati, hinduisk tanke, indisk musik och kultur. En kulturell och nationell revansch som var så typisk för Indien vid denna tid och som på vissa sätt håller i sig än. Ur denna mylla växte musikern och kompositören Ravi Shankar till mästerskap.En P2 Dokumentär av Sten Björnulfson
11.8.2013 • 29 Protokoll, 59 Sekunden
Bossa novan i Sverige - Planeta Brasil 2013 del 4
I 2013 års Planeta Brasil gräver Åsa Veghed i den svenska bossa nova-historien och gör hembesök hos musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt med bossa nova. Den brasilianska musiken kom som en våg och sköljde över Sverige på 60-talet via filmen Orfeu Negro och artister som Stan Getz, Astrud Gilberto och Antonio Carlos Jobim. Och Monica Zetterlund, Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar är några av de sångerskor som framförde brasilianska låtar på svenska och även uppträdde i Rio de Janeiro.Även om det redan 1948 spelades ”rumba-samba och hawaiimusik” på dans­haket Club de Brazil i Stockholm, var det framförallt på 1960-talet som den brasilianska musiken kom att etablera sig i Sverige och samba och bossa nova inspirerade några av våra främsta artister. Monica Zetterlund sjöng bossa novor med svenska texter av Hasse & Tage och Beppe Wolgers. Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen Svarta palmkronor, där han inspirerades av Chico Buraque att skriva texten till Deidres samba. Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde på Festival Internacional da Canção Popular i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister. I programmet gräver Åsa Veghed i Sveriges bossa nova historia och gör hembesök hos bossa nova musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz.
Planeta Brasil 2013 - En P2 Dokumentärserie i 4 delar av Åsa Veghed
4.8.2013 • 30 Protokoll, 20 Sekunden
Vem spelar bossa nova idag? - Planeta Brasil 2013 del 3
Joyce Moreno och Rosa Passos tillhör bossa novans andra generation, två briljanta gitarrister och sångerskor som håller bossa novan vid liv idag. När deras första skivor kom ut på 60-talet var det fortfarande provocerade att en kvinna komponerade musik, uttryckte sig fritt och dessutom var mamma.Idag är det framförallt utanför Brasilien som bossa novan har sitt starkaste fäste, berättar musikerna. Här är Japan världsledande med Europa och USA tätt efter. För Joyce Moreno är det en självklarhet att släppa sin nya skiva först i Japan och sedan i Brasilien.För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus.Planeta Brasil 2013 - En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
28.7.2013 • 28 Protokoll, 16 Sekunden
Bossa novans radarpar - Planeta Brasil 2013 del 2
Kompositören Tom Jobim och poeten Vinícius de Moraes är bossaa novans radarpar och skrev en av världens mest sönderspelade låtar A garota de Ipanema The girl from Ipanema. Originalet spelas i programmet och det blir ett besök i Rio de Janeiros botaniska trädgård och Jobimträdet. Naturen var en stark inspirationskälla för bossa novans kompositör nummer ett, berättar Toms son Paulo Jobim.Vinícius de Moraes är en av Brasiliens mest översatta poeter idag. Men på 50- och 60-talen ansågs det vara låg status att en bildad litterär person ägnade sig åt sångtexter. Vinicius de Moraes var en berest diplomat som lämnade sin trygga tjänst för att leva bohemliv och surfa på passionens våg. Han gifte sig nio gånger. Varje ny förälskelse mynnade ut i fantastiska texter om kärlek som blev bossa nova-epokens mest älskade alster.För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i P2-serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus. Planeta Brasil 2013 - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
21.7.2013 • 25 Protokoll, 5 Sekunden
Bossa novans heta era 1958-65 - Planeta Brasil 2013 del 1
I den lilla bossa nova-butiken Toca de Vinícius i Ipanema kluckar skratten och historierna om bossa nova och engyllene epok då Rio de Janeiro fortfarande "var ett paradis". Det är ett par äldre brasilianare som står och trummar rytmen mot butiksdisken och betecknar bossa novans roll i Brasiliens historia på detta sätt. Butikens entusiastiske ägare Carlos Afonso beskriver skivalbumet Canção do amor demais med Elisethe Cardoso från 1958 som bossa novans förlossning där nya musikaliska element såg dagens ljus. Musiken var skriven av unge pianisten och kompositören Antônio Carlos Jobim och texten av poeten Vinícius de Moraes.På albumet medverkar också unge gitarristen João Gilberto som genom lågmäld sång och rytmiskt gitarrspel kom att revolutionera den brasilianska populärmusiken för alltid. Det här är det första programmet av fyra om bossa nova i Brasilien, utomlands och i Sverige. Åsa Veghed har träffat några av nyckelpersonerna som håller bossa novan vid liv som Paulo Jobim, Joyce och Rosa Passos.För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus. Planeta Brasil 2013 - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
14.7.2013 • 26 Protokoll, 4 Sekunden
Anders Eliasson – komponerandet som överlevnad
I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll. Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för tonsättaren Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken.Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”.
I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt.En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg (repris) Tonsättaren Anders Eliasson (1947-2013) gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes första gången den i mars 2013.
7.7.2013 • 38 Protokoll, 42 Sekunden
Alice Tegnér 6 - Leve Sveriges qvinnor!
Alice Tegnér var knappast en person som stod på barrikaderna för kvinnans rättigheter i samhället. Men hon var mycket medveten om hur hennes möjligheter i livet var begränsade just för att hon var kvinna. I sin ungdom sörjde hon över att hon inte blev en pojke för då hade hon fått studera och bli ”rysligt, rysligt lärd”, som hon skrev i ett brev. När Svenska kvinnoföreningen bildades 1884 utbrast hon: ”Leve Sveriges qvinnor!”, och som lärare i hemstudieverksamheten kom hon att arbeta inom Fredrik Bremer-förbundet. När Alice Tegnér gick bort den 26 maj 1943 skrevs stora minnesartiklar i tidningarna. - Sveriges barn har sorg, förkunnade de. Men begravningen blev ändå ljus i tacksamhet över allt vad hon givit både små och stora. Hennes goda vän från Djursholms kapell och samskola, Natanael Beskow, talade vid gravsättningen på Djursholms begravningsplats, och en barnkör från skolan sjöng hennes egen Ute blåser sommarvind. (Repris från sommaren 2013)Detta är den 6:e och sista delen av P2:s stora programserie om Alice Tegnér, producent Christina Tobeck.
30.6.2013 • 43 Protokoll
Alice Tegnér 5 – Kontrapunkt, unison sång och fosterlandskärlek
Alice Tegnérs stora sorg i livet var att hon aldrig fick studera på musikkonservatoriet, men hon gjorde vad hon kunde för att ta skadan igen i vuxen ålder. I flera omgångar tog hon lektioner i piano, i kontrapunkt och i komposition. Bland annat studerade hon för kontrapunktikern Johan Lindegren som försökte förmå henne att komponera i större former. Det var under hansöverinseende hon skrev sin violinsonat.Alice Tegnér kände sig mest hemma inom det vokala området. Hon ville så gärna få alla att sjunga, också dem som inte hade röst eller musikalitet nog för att framträda solistiskt eller delta i flerstämmig körsång. När man sjunger unisont, är det lättare att sången blir vad sång bör vara, nämligen ”uttryck för en verklig känsla, för en över vardagslivet upphöjd, entusiastisk stämning”, som hon skrev i förordet till sångsamlingen Unga röster.
Hon var också en av eldsjälarna när Samfundet för unison sång bildades för att främja kärleken till fosterlandet efter unionsupplösningen, och hon ställde samman första upplagan av samfundets sånghäfte Sjung, svenska folk! (Repris från sommaren 2013)Alice Tegnér del 5 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
23.6.2013 • 41 Protokoll, 29 Sekunden
Alice Tegnér 4 – Djursholms Fru Musica
När Jacob och Alice Tegnér flyttade ut till Djursholm våren 1891 var det ett nybyggarsamhälle. Det beskrevs som staden på landet. På vardagarna användes det gamla Banérslottet för samskolans undervisning och på söndagarna hölls gudstjänst i den största av slottets salar. Den unga fru Tegnér var involverad i båda verksamheterna – som sånglärare och som kyrkomusiker vid orgelharmoniet. Någon ekonomisk ersättning var det inte tal om, arbetet skedde helt ideellt.Strax före jul 1898 fick gudstjänsterna en egen hemvist. Djursholms kapell invigdes. Predikant var den unge teologen Natanael Beskow och på orgelpallen, bokstavligen bakom orgeln, fanns Alice Tegnér. En kör sjöng bland annat hennes nykomponerade hymn Saliga äro de som höra Guds ord.
Bland invånarna i den nya trädgårdsstaden fanns många musikaliskt begåvade och intresserade personer, och Alice Tegnér blev eldsjälen i musicerandet. Djursholms Fru Musica har hon kallats.
Det anordnades soaréer och konserter – ofta till välgörande ändamål eller som stöd till skolan eller kapellet. Alice Tegnér komponerade sånger både för de vuxna i Djursholmskören och för eleverna i skolan. När familjen Tegnér bröt upp från Djursholm 1912, lämnade Alice ett stort tomrum efter sig. ”Det kändes som om ljusen släcktes i festsalen”, som Elsa Beskow formulerade det. (Repris från sommaren 2013)Alice Tegnér del 4 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
16.6.2013 • 43 Protokoll, 11 Sekunden
Alice Tegnér 3 – Sjung med oss mamma!
Det var musiken som förde samman Alice Sandström och häradshövdingen Jacob Tegnér, sonson till den store skalden Esaias Tegnér. Jacob var en god sångare, och hon ackompanjerade. Ett par år efter giftermålet fick de i tät följd två pojkar, Gösta och Torsten. När Alice läste sagor och bläddrade i bilderböcker tillsammans med dem, sa de: ”Mamma ska sjunga, inte läsa”. Det var så barnvisorna började komma till.Många av visorna hör ihop med familjen Tegnérs liv ute på Djursholm, där de levde nära naturen. Där tillkom Ekorrn satt i granen, Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och många, många andra visor som sedan har sjungits av generationer barn inte bara i Sverige. Till och med sönernas lördagsbad kunde inspirera Alice till en visa.
Bland de tidiga invånarna på Djursholm fanns skalden Viktor Rydberg. 1891 gav han ut romanen Vapensmeden, och ur den hämtade Alice Tegnér texten till den sång som fick titeln Betlehems stjärna.
Men Alice var lite orolig för vad Rydberg skulle säga när han fick höra sången. Hon hade ändrat en del i dikten. I programmet får vi veta vad Rydberg tyckte om att Alice Tegnér hade tagit sig den friheten. Betlehems stjärna ingår i det andra häftet av Sjung med oss mamma!, som utkom 1893. Än idag sprider den julstämning i kyrkor, skolor och hem: ”Gläns över sjö och strand”. (Repris från sommaren 2013)Alice Tegnér del 3 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
9.6.2013 • 42 Protokoll, 31 Sekunden
Alice Tegnér 2 – Jag antagen seminarist!
Blekingeflickan Alice Sandströms livsbana var utstakad. Hon skulle studera på Kungliga Musikaliska Akademiens konservatorium och bli musiker. Men sedan fadern, sjökapten Eduard Sandström hade förolyckats fick det istället bli Högre lärarinneseminariet. Läraryrket var säkrare än musikeryrket. Över Högre Lärarinneseminariet vilade då ännu Fredrika Bremers ande – skolan hade tillkommit i kölvattnet efter Bremers roman Hertha. Denna kvinnorörelsens pionjär hade varit en varm förespråkare för flickors rätt till högre utbildning. På seminariet knöt Alice många värdefulla kontakter. Bland kamraterna fanns Anna Maria Roos, Selma Lagerlöf, Matilda Widegren och Gurli Linder.När någon ropade: ”Lisa sitter vid pianot!” Då rusade alla dit för att höra Alice spela. På kvällarna tog hon vara på vad det stockholmska musiklivet bjöd av konserter och operaföreställningar, och dagen därpå kunde hennes kamrater få höra något av det hon hade upplevt. Hennes musikminne var fenomenalt!
När hon utexaminerades från seminariet hade hon fortfarande en liten förhoppning om att kunna söka in vid musikkonservatoriet. (Repris från sommaren 2013)Alice Tegnér del 2 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
2.6.2013 • 42 Protokoll, 21 Sekunden
Alice Tegnér 1 - Finn-oppar och annan musik hemma i Karlshamn
Den 12 mars är det 150 år sedan hela Sveriges vismamma Alice Tegnér föddes 1864 i Karlshamn. Generationer av barn har vuxit upp med Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och Ekorrn satt i granen och Gläns över sjö och strand fortsätter att sprida stämning varje jul sedan mer än hundra år. Alice Tegnér var en pionjär inom barnvisans område, men hon gjorde mycket mer än så.Med anledning av jubileet sänds nu programserien om hennes rika liv i tonernas värld i repris; den sändes första gången på försommaren 2013, då vi mindes henne 70 år efter hennes bortgång i maj 1943. Lär känna den mångsidigt begåvade Alice Tegnér i musikalisk helfigur!Redan när Alice var liten, var det många som förundrades över hennes musikalitet. Hon sjöng och trallade, och hon älskade att sitta vid pianot och fantisera. Hon hade sina finnoppstunder, stunder när hon ägnade sig åt musikalisk uppfinnarverksamhet. Finnoppar fortsatte hon att göra under hela livet. Musikaliteten hade hon ärvt av sin far, sjökapten Eduard Sandström. Han dyrkade sin begåvade dotter, och han gjorde allt för att hon skulle utvecklas så gynnsamt som möjligt. Första programmet handlar om Alice Sandströms uppväxt i den blekingska hamnstaden Karlshamn, där hon gick i Moster Visas privatskola. Vilken musik kom hon i kontakt med? När Alice var barn fanns det varken radio eller grammofon. I en landsortsstad var man till största delen hänvisad till att spela och sjunga tillsammans och för varandra.Alice Tegnér del 1 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.
26.5.2013 • 44 Protokoll, 51 Sekunden
Jörgen Dafgård i flykten
- Vi har ett rikare liv än vi egentligen är medvetna om. Det gäller att locka fram de sidorna. Så säger den flerfaldigt prisbelönade tonsättaren Jörgen Dafgård. Jörgen Dafgårds verk "Slöjor/Veils" tog 1:a pris i Berwaldhallens kompositionstävling år -00. Tre år senare fick samma verk en miljonpublik via brittiska Classic FM och NPR i USA, då det fick en topplacering i den världsledande tävlingen Masterprize.2013 är han Vårens Tonsättare på Berwaldhallen. Det går alltså bra för Jörgen Dafgård. Om det underliga livet som kompositör, om hur det är att betraktas som "ung" när man snart är 50 och om hur Mahler, Ravel och Gentle Giant kan ha något gemensamt avslöjas för Anders Olsén.En P2 Dokumentär av Anders Olsén
19.5.2013 • 28 Protokoll, 5 Sekunden
Ulla Sjöblom - sprött och svårt som en visa
"Hon var en sökare och gav aldrig upp. På några platser, i några sammanhang stämde det, blev det rätt", säger vännerna om sångerskan och skådespelerskan Ulla Sjöblom. Och vännerna fortsätter: "Ulla drev sig alltid vidare, drev sig själv med höga krav på dem hon arbetade tillsammans med och ännu högre krav på sig själv" "Många lyssnare berördes starkt av hennes intensitet, hennes eld. Den fanns också i hennes röst och hennes sånger. Jag hoppas ni har tillfälle lyssna på programmet om Ulla Sjöblom", säger programmakaren Johan Bergström.
Under det sena 50-talet spelade Ulla Sjöblom in sånger som skrivits av olika franska diktare och trubadurer, alla översatta av Lars Forsell. Det var sånger som vibrerade av vrede, sorg och glädje, en stark politisk medvetenhet. En av dessa sånger, "Le Deserteur" skriven av Boris Vian blev förbjuden att spelas i 50-talets Frankrike. I ett land som just misslyckats med att krossa Vietminhs uppror i Vietnam och som var mitt uppe i ett krig mot den algeriska befrielserörelsen FLN, var detta en alltför utmanande, pacifistisk sång.
Tjugofem år senare gör Ulla Sjöblom sina tolkningar av Sonja Åkessons sånger, tonsatta av Gunnar Edander. Det var ett häftigt möte mellan två kvinnor som bägge hade en intensiv erfarenhet av både skratt och ångest, oro och uppbrott. Hela sitt konstnärliga liv, både som sångerska och skådespelerska levde Ulla Sjöblom med ständiga uppbrott. Hon sökte ett sammanhang där hon kunde bli sedd, trygg, blomma ut. På många platser, många teatrar och vid många filminspelningar sökte hon efter detta, en slags solidaritet och tillhörighet. Hon medverkade i många filmer och många oförglömliga scenuppsättningar. Men hon bröt ständigt upp, letade sig vidare" avslutar Johan Bergström. Några av Ulla Sjöbloms vänner möter vi i denna dokumentär: författaren Agneta Pleijel, kompositören Gunnar Edander och skådespelaren Åke Lundquist.En P2 Dokumentär av Johan Bergström
5.5.2013 • 26 Protokoll, 2 Sekunden
Sol Andersson - mellan Wagner och ravepartyn
Mellan Wagner och ravepartyn tampas intermedia-ljudkonstnären Sol Andersson med vad hon ska välja. En lovad sångerska som faller platt för ravekulturens eggande partyn och fräcka musik. Det är i ravekulturren hennes identitet speglas men det håller inte, går inte att följa, hur kul det än är.Sol Andersson valdes in i FST (Föreningen Svenska Tonsättare) hösten 2011 och kort där på fick hon ett beställningsverk av Sveriges mest nyfikna moderna ensembler, Pärlor för Svin. Hennes mixedmedia-verk, Watchers, för PfS hade premiär våren 2013 och Urban Göranson har följt Sol Andersson under tiden hon jobbat med stycket.Intermedia-ljudkonstnären Sol Andersson porträtteras av Urban Göranson
28.4.2013 • 44 Protokoll, 54 Sekunden
En annan Carola - Finlands Carola
Anna Vilén söker spåren efter Carola Standertskjöld, Finlands svar på Monica Zetterlund och en av 60- och 70-talets främsta finska pop- och jazzartister. Finlands Carola är främst känd för sina tolkningar av utländska hits som Havah Nagila, Edith Piaf-sånger, bossanova-låtar och mycket annat. Sällan sjöng hon på svenska, trots att hennes modersmål var svenska. I svensk TV uppträdde hon på 60-talet med låten "Jerusalem" (efter 6-dagarskriget) kompad av bl.a Carl-Axel och Monica Dominique. Hon fick av skivbolagen tidigt stämpeln som coverartist och fick dras med den hela sitt liv, trots att hennes längtan och spännande röst tillhörde jazzen, bluesen och chansonerna. Ett program med intervjuer, tankar och mycket musik av en unik, men i Sverige idag nästan okänd artist. (Repris från april-13)En P2 Dokumentär av Anna Vilén
21.4.2013 • 48 Protokoll, 26 Sekunden
Mahmoud Ahmed, Etiopiens gigant - Musikresa Etiopien del 3
Det här är en av de stora fördelarna med att leva, säger artisten Timbuktu. I fokus för det här programmet står en artist som alla etiopier känner till - Mahmoud Ahmed. Mahmoud Ahmed är en artist med en 50-årig karriär bakom sig, och som verkligen kan konsten att hålla sin publik i järngrepp under en konsert. Det fick vi alla bevittna som besökte Selam-festivalen i Addis Abeba. En av dem var Jason Diakité, mer känd som Timbuktu som berättar om hur det kändes att gå upp på scenen efter att 72-åriga superproffset Mahmoud Ahmed sopat banan på hemmaplan.Musikresa Etiopien - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
14.4.2013 • 27 Protokoll, 25 Sekunden
Swinging Addis guldålder - Musikresa Etiopien del 2
- Precis som det fanns ett Swinging London på 60-talet, fanns ett Swinging Addis med fantastisk musik, säger musikjournalisten Åsa Veghed i hennes serie om Etiopiens populärmusik. Swinging Addis blev inte alls lika känt i väst som Swinging London - då. Men det var lika mycket en musikalisk guldgruva. Det upptäckte den franske producenten Francis Falceto i mitten på 80-talet.Han blev knockad av all musik han fann på raspiga LP-skivor och kassettband i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och bestämde sig för att ge ut musiken. Resultatet, den succéartade skivserien Etiopiques. I programmet får vi också träffa en av de häftigaste artisterna från den här tiden - Etiopiens James Brown - Alemayeu Eshete.Musikresa Etiopien - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
7.4.2013 • 22 Protokoll, 51 Sekunden
Det moderna Etiopiens musik - Musikresa Etiopien del 1
Under några dagar besöker musikjournalisten Åsa Veghed musikstaden Addis Abeba. Det har resulterat i den tre timmar långa dokumentärserien "Musikresa Etiopien". – När jag sitter i Selam-studion i Addis Abeba knackar det på dörren och världsstjärnan Alpha Blondy kliver in, berättar Åsa Veghed. Och de svenska kopplingarna till musikstaden Addis är ytterst påtagliga och fruktsamma, främst via den svensk-afrikanska världsmusikorganisationen Selam.Åsa Vegheds P2 Dokumentär blir en personlig resa i den moderna etiopiska musiken. Från musikmässan Womex i Grekland till Etiopiens huvudstad där hon träffar den svenske musikern och producenten Andreas Unge som tillsammans med Stefan Sundström byggt upp en musikstudio i Addis Abeba - Selam Studio med bl.a. SIDA som finansiär. Helgen spenderas på Selamfestivalen i Ghion Parc, mitt i centrala Addis Abeba. Hon träffar artister från olika afrikanska länder, den svensk-etiopiske festivaldirektören Teshome Wondimu som också är musiker samt svenskarna Sousou och Maher Cissoko som uppträder inför etiopisk publik. Musikresa Etiopien - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed
31.3.2013 • 32 Protokoll, 58 Sekunden
Hellre undra än veta, sa Ruth
"Kvinnor kan inte komponera" och ultramodernism fnös 20-talets manliga recensenter i USA om Ruth Crawford Seeger - modernist, mystiker, medborgare och folkmusikarrangör. Ruth Crawford Seeger var ingen armbågskvinna. Men seg, en mystiker med Fjärran Östern-profil. Skällsorden skrämde inte bort henne. Men den katastrofala Wall Street-kraschen 1929, fick henne att byta spår till folkmusikarrangemang skrivna med tanke på de drabbade arbets- och hemlösa.Men det var inre oro, självkritik och den älskade fyrbarnsfamiljen som fick Ruth att under många år offra den egna musiken. Femtio år gammal gjorde hon comeback. Efter en komposition slog cancern till. Ingemar von Heijne följer spåren efter Ruth Crawford Seeger - modernist, mystiker, medborgare och folkmusikarrangör.
24.3.2013 • 38 Protokoll, 55 Sekunden
Anders Eliasson – komponerandet som överlevnad
I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter kompositören Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll. Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken.Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”.
I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt.En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg Tonsättaren Anders Eliasson gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes.
17.3.2013 • 38 Protokoll, 42 Sekunden
Charlotte Engelkes, allkonstnär extraordinaire
2013 var både Richard Wagners och allkonstnären Charlotte Engelkes år. Med stor kärlek till dansen, teatern och sången sätter hon en välriktad feministisk klo i Wagnerköttet. En föreställning med Engelkes är alltid en egensinnig mix av himlastorm och humor. Hon kallas för performanceartist i en värld där uttrycken flyter samman. Engelkes har gjort internationell succé, bl a i uppsättningar med Heiner Goebbels, och är ständigt aktuell med nya uppsättningar där hon går i närkamp med klassikerna, som i hennes originella version av Wagners ”Den flygande holländaren”. Hur beter sig en god sopran? Engelkes reder ut begreppen genom att förena fyra hjältinnor i samma kropp, sin egen: Senta i Flygande holländaren, Elsa i Lohengrin, Tristans Isolde och Ringens Brünnhilde. Samtidigt som hon passar på att spela dvärg och drake!Mikael Strömberg möter Charlotte Engelkes när hon mellanlandar på Mosebacke torg och ackompanjerar samtalet med en spellista som Engelkes fått designa för programmet.Förra året tilldelades hon Expressens musikpris “Spelmannen” med motiveringen: “Hon personifierar idén om operans allkonstverk i egen hög person”. (Repris från mars-13)En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.
10.3.2013 • 37 Protokoll, 32 Sekunden
Ökenblues – tuaregerna ett folk i 5 länder
Tuaregerna är Saharas urbefolkning. Idag mest kända genom sin musik, inte minst tack vare Tinariwen m fl band som spelar vad som ofta kallas ökenblues. Det var tuareger som 2012 utropade självständighet i norra Mali, innan allt togs över av islamister och al-Qaida. Sju män med AK47:or kom till gitarristen Ahmed Ag Kaedis hus där hans syster fanns. I tidskriften Lira kan man läsa vad som hände:"Säg till din bror att om han någonsin visar sig här igen kommer vi att skära av hans fingrar så att han aldrig mer kan spela. Sen samlade de ihop alla instrument, mikrofoner och förstärkare som fanns i huset, hällde bensin över och tände på"Tuaregernas historia är gammal, deras kultur utmärks av matriarkat, det är inte kvinnorna utan männen som är beslöjade. Kvinnan äger tältet och om en man skiljer sig blir han av med både hus, hem och hustru. Att påtvinga denna urgamla kultur fundamentalistisk islamism är absurt.
Saharas urbefolkning tuaregerna är idag spridd på fem länder och påminner om kurder eller samer. I programmet spelas musik av Tinariwen, Tartit, Bombino och Amanar för att illustrera bitar ur tuaregernas historia. I programmet läser samiska artisten Sofia Jannok sångtexter som denna av Tinariwen:
Jag är en vandrare i den ensamma öknenInget särskilt med detJag står ut med vindenJag står ut med törstenOch solenJag vet hur man ska gå (Repris från mars 2013) En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.
3.3.2013 • 37 Protokoll, 43 Sekunden
Från Harlem till Herräng och back again…
I början på 90-talet upptäckte danshungriga ungdomar en slags danser som var både akrobatiska och gymnastiska - om inte rent av galna och vilda. Bortglömda danser som Lindy Hop, Trunky Doo och Shim Sham Shimmy. En helt ny generation har hittat till den klassiska jazzen från tjugo- och trettiotalet. Men inte genom att lyssna, utan genom att dansa. Möt den nya generationen lindyhoppers och den nya generationens klassiska jazz. I dagens New York, på klubben Chicago i Stockholm på och världens idag största dansläger som ligger i det lilla brukssamhället Herräng norr om Norrtälje.På internet fanns det gamla svartvita filmer där svarta danspar uppe i Harlem kastade och slängde varandra runt, runt i ekvilibristiska danser till amerikansk swingjazz. Och dessa gamla filmer tände en gnista. En gnista som blev till en präriebrand som brinner särskilt stark i bl a HerrängEtt program om jazzen som man dansar till och danserna som jazzen behöver för att svänga. Idag! (Repris från 24 feb)En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt
24.2.2013 • 41 Protokoll, 24 Sekunden
Den symfoniske orgelmästaren Cécar Franck
César Franck han är lite grand av en doldis i musikhistorien där han sitter vid sin orgel med sina buskiga polisonger - den kanske berömdaste av de bilder som finns av honom. César Franck var ingen vän av stora åthävor. En tonsättare som tycks ha komponerat ett stycke i varje genre: en symfoni, en fiolsonat, en stråkkvartett, en pianokvintett och en sång som blivit berömd, nämligen Panis angelicus. Men många förknippar nog hans namn med något av de stora orgelverk han komponerade vid sin orgel i Saint-Clotildekyrkan i Paris. Han var också en älskad lärare vid Pariskonservatoriet, av sina elever kärleksfullt kallad ”Pater seraficus”. Tonsättaren César Franck porträtteras av Curt Carlsson
17.2.2013 • 24 Protokoll, 6 Sekunden
Elfrida Andrée och hennes pappa - Tonsättarpappor del 3
Lek, bad, gymnastik, musik och en pappa som ville förändra världen gjorde Elfrida Andrée till tonsättare och Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist. "Glöm ej gymnastik, tyska och badning, ty det är medel som bibehåller dig frisk och älskvärd", var bl a pappans råd till Elfrida Andrée.Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludvig van Beethoven och Elfrida Andrée.Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.
Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?Medverkar i detta program gör även professor emeritus Eva Öhrström. En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 3
10.2.2013 • 33 Protokoll, 47 Sekunden
Ludwig van Beethoven och hans pappa - Tonsättarpappor del 2
"Ofta sågs han gråtande vid pianot". Från misshandlat barn till ensamt tonsättargeni. En stor del av Ludwigs liv tycks ha handlat om att komma undan minnena av hans far. Ändå blev fadern just därför närvarande. Förhållandet till fadern låg bakom Ludwig van Beethovens revanchlust, självhävdelsebehov, motstånd mot auktoriteter och inte minst hans eget misslyckade försök att själv vara far för adoptivsonen Carl.Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée.Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.
Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 2.
3.2.2013 • 29 Protokoll, 53 Sekunden
Clara Schumann och hennes pappa - Tonsättarpappor del 1
"Tillåt ingen olydnad". Hur ett stumt skilsmässobarn blev en fantastisk pianist och tonsättare, Clara Schumann. En serie om tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée. Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik? Musiken har en framskjuten plats i programmen som den medspelare den var i dessa människors liv.Medverkande: anknytningspsykologen Egil Linge, genushistorikern Hanna Markusson-Winqvist och professor emeritus Eva Öhrström.En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 1.
27.1.2013 • 26 Protokoll, 40 Sekunden
Psalmen som blev en världshit
"O Store Gud" är en av världens mest kända psalmer och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. "O Store Gud" bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Den skrev Boberg efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den först till tyska 1907 och sedan till ryska vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska.
Psalmen spreds över världen, men här i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången - "How great thou art" - fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är som man brukar säga - historia.
Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige!
En P2-dokumentär av Mikael Olofsson.
O store Gud, när jag den värld beskådar,som du har skapat med ditt allmaktsord, Hur där din visdom leder lifvets trådar,och alla väsen mättas vid ditt bord; Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud!
Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.
20.1.2013 • 39 Protokoll, 52 Sekunden
Shivas dans 2 - Helgonpoeterna
"När jag bodde i Indien och studerade musik kom ofta tiggarsångare förbi och sjöng en bhajan på den dammiga gatan utanför. Dessa hinduiska religiösa bhajans är Indiens mest spridda sånger" "Texterna är skrivna av så kallade helgonpoeter. De flesta av helgonpoeterna levde under en tid då delar av hinduismen kom att leva i symbios med den islamiska sufismen". Så berättar Sten Björnulfson i det andra programmet av två om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien - illustrerat i musik, dikt och ljud från byar, städer och vallfartsorter. Här i del två hör vi manliga och kvinnliga sångare med olika stil och från skilda musikaliska traditioner. Det blir skolade bhajan-sångerskor som Lata Mangeshkar, Kishori Amonkar och Juthika Roy, klassiska sångare som Bhimsen Joshi och Kumar Gandharva, folksångare och sångerskor.Programmet bygger på sånger och dikter av helgonpoeterna Kabir, Dnyandev, Ravidas, Mirabai och andra.Två P2 Dokumentärer om nord-indisk musik av Sten Björnulfson
13.1.2013 • 27 Protokoll, 34 Sekunden
Shivas dans 1 - Stormen
Stormen är det första programmet av två i Sten Björnulfsons nya serie om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien. Programmet är en berättelse i musik och ord om ett stort och dramatiskt skeende i Indisk historia. Här hör vi musik av Indiens stora mästare, Nikhil Banerjee, Bhimsen Joshi, Sulochana Brahaspati, Kumar Gandharva och många andra.Norra Indien utsattes från 1100 talet och framåt för återkommande invasioner av muslimer och mongoler. Det var en tid fylld av förödande krig och härjningar men som också förde med sig starka positiva impulser. Med muslimernas intåg från Persien och Afghanistan uppstod nya musikaliska former på den norra delen av den Indiska subkontinenten.Khayal, Thumri, Ghazel och Qawali är några andra av de musikaliska former som föddes ur den oerhört kreativa mylla som mötet mellan de två kulturerna skapade. Gemensamt för alla dessa musikformer och stilar är att de tillsammans bildar den klassiska och halvklassiska nordindiska musiken som utövas idag. Det är en tradition som på inget sätt är stillastående, utan har under de senaste hundra åren befunnit sig i en stark konstnärlig utveckling.
De muslimska invasionerna kom att styra det indiska samhället, kultur och historia i en ny riktning. De tidigare hinduiska och buddhistiska trosriktningarna var inte längre de ensamt dominerande. Islam hade kommit för att stanna.
Det vi idag skulle kalla klassisk indisk musik utövades i det gamla hindusamhället i de hinduiska templen som en andlig tillbedjan. För muslimerna var detta helt främmande eftersom musik i moskén är förbjuden i islam.
Med tiden växte i Indien en hovmusik fram vid de muslimska härskarnas herresäten. Musikern, poeten och den mångbegåvade renässansmänniskan Amir Khusro var på tolvhundratalet en tidig exponent för det fruktbara mötet mellan persisk och indisk kultur. Han komponerade kvällsragan Yaman som är en av de mest spelade ragorna idag. Han konstruerade även föregångaren till sitaren.
Paradoxalt nog kom den stora konstnärliga blomningen i den klassiska nordindiska musiken att följa med Timur Lenks ättling Baburs invasion från Persien och Afghanistan. Efter att till slut ha besegrat sultanen av Delhi 1526 grundade Babur Stormogulriket norra Indien, ett av dåtidens största och mest lysande välden.
Mogulkejsarna var stora mecenater av musik, litteratur, konst och kultur. Här möttes två konstarter med starka rötter i två olika traditioner varandra, Den klassiska persiska poesin och den klassiska nordindiska musiken.
Man kan säga att om perserna gick segrande fram på slagfältet och i poesin så vann indierna det stora slaget om musiken. (Repris från april 2012)Två P2 Dokumentärer om nord-indisk musik av Sten Björnulfson
6.1.2013 • 26 Protokoll, 50 Sekunden
"Den förbannade musiken"
Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument. Hur kan något som ska göra gott väcka så mycket ont blod?De tuffaste kritikerna finns ofta i hemmet. Operasångaren som spelar på världens scener möts ofta av att grannar bankar i väggen. Oboespelaren blev hotad om vräkning. Den oskyldiga älskaren av blockflöjt vill bara väl, men får hatlappar i farstun.Musik kan skapa grannfejder värdiga en blodig operaföreställning. Vad gäller egentligen? Chefen för Hyresnämnden i Stockholm berättar om både lagar och människoöden på musikens mörka bakgård.Den förbannade musiken är ett besök bland repeterande musiker och bankande grannar, en kärleksfull resa i det vi älskar så mycket och samtidigt förbannar när vi vill ha det tyst - musiken.En P2 Dokumentär av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.
23.12.2012 • 50 Protokoll, 57 Sekunden
Till salu: Mitt förbannade, älskade instrument
Varför sålde kvinnan sitt trumset? Vem köpte trummorna? Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten? Ett piano eller en gitarr är ofta mer än ett instrument, de utgör livets klangbotten av minnen och drömmar. Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten? Hur känns det? Vad för slags historier ryms i en sliten ”Till Salu-lapp”? Var står trummorna idag? En bortglömd lapp på en sliten anslagstavla blev upprinnelsen till en hel dokumentär där Jan Tillberg vandrar bland instrument och musikägare.Och varför grät mannen i pianoaffären när han inte fick köpa sin älskade orgel?Gitarristen äger ett tiotal gitarrer. Men vilken har störst plats i hjärtat och varför? “Den finaste gitarren köpte jag på en pantbank där ägaren löste ut gitarren och med sorg och saknad i blicken lämnade över gitarren till mig. Hans ekonomiska situation var sån att han var tvungen att sälja sin älskade gitarr.” Musikmuseets chef möter dagligen människor som vill sälja eller skänka sina ögonstenar – värdet av ett instrument kan stå bortom kronor och ören, men instrument kan också vara en symbol för annan klass, en värld av dyra ting. På en textad liten lapp vill en kvinna skänka flygeln som definierade hela hennes liv – men till rätt person. Hur tänker hon? Vad ryms mellan tangenterna på pianot?
Ett program om drömmar, längtan och musik – där instrument är själva livets klangbotten. Av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.
16.12.2012 • 48 Protokoll, 43 Sekunden
Violinspelmannen Gilles Apap
Han kallar gärna sin violin för fiol (fiddle) och föredrar ett enkelt instrument som tål smällar och hårda tag. Han spelar lika gärna Mozart och Mendelsohn som irländska reels och svenska polskor. Men Gilles Apap ogillar termen crossover. Han lär sig hellre musik på gehör än med noter, och gillar att överraska sin publik. Gilles Apap är världsviolinisten som numera spelar i Sverige flera gånger om året, som konstnärlig ledare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall. Men en igensmälld dörr höll på att ända hans karriär innan den ens hade tagit fart.En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten
9.12.2012 • 32 Protokoll, 24 Sekunden
Tranor, sten och trattgrammofon - Västgötsk folkmusik del 2
Naturen är en nyckel in i folkmusiken, liksom bygdens historia. I det andra av Åsa Vegheds 2 program om Västergötland möter vi en musiker som söker sig ner i den myllan. Möt Jonas Simonsson, ledande svensk folkflöjtistsom med dubbel sälgflöjt söker sig till de västgötska naturljuden. Och Emma Johansson, sångerska och flöjtist i The Secret Carpet Club som under flera år arbetat med ett insamlingsprojekt av visor och låtar för att dokumentera folkmusiken i Västra Götaland. Åsa Veghed besöker också en av Västergötlands äldsta traditionsbärare. Sven-Ingvar Heij är 91 år gammal, vissångare och fiolspelare, och ser till att inte missa någon folkmusikfest.Det blir också en tur ut till Kållandsö efter att vi fördjupat oss i Samuel Landtmanssons uppteckningar från sekelskiftet 1900. Från Lina Lustigs lövängar och Läckö slott berättas spännande historier. Durspelaren Jon Sirén från Hjo, fiolspelaren Mikael Pettersson från Synnerby och en del äldre material ur arkiven på Västergötlands museum i Skara kommer även ljuda ur radioapparaten.
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed
2.12.2012 • 38 Protokoll, 18 Sekunden
Nyanser av ett gammalt landskap - Västgötsk folkmusik del 1
Dags för västgötsk folkmusik i etern. Musiketnologen och frilansjournalisten Åsa Veghed är född och uppvuxen i Skara. Efter åren i Brasilien och Stockholm återvänder hon till sin hembygd Västergötland. Och där ger hon sig ut på musikalisk upptäcktsfärd efter folkmusikens Västergötland, ett landskap med gamla anor. I det första programmet träffar hon Susanne Lind och Anna Dahlgren som spelar fiol och berättar om hur de lever med folkmusiken och om olika västgötska speltraditioner. Spelmannen Lars-Olof Ejstes flyttade från Dalarna till Västergötland för kärleken, men fann också för honom en annorlunda spelmanstradition.
En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
25.11.2012 • 30 Protokoll, 16 Sekunden
Har ni hört den förut? - Tidstypiskt med Maria Lindal del 3
När jag lyssnar på pop hajar jag ofta till - just den låten har jag spelat, fast i en 300 år äldre version Maria Lindal söker svaret på den gamla frågan "Har ni hört den förut?" Ja, vad är det som gör att vissa melodier, ackordföljder och basgångar aldrig tycks bli gamla och används lika mycket av dagens låtskrivare som av barockens mästare?”Det finns melodislingor som är som vårt blodomlopp”, säger Monica Dominique och improviserar över basgångar som varit grunden till mängder av hits genom århundraden. Tidstypiskt krönikör Göran Greider lyssnar om och om igen på samma älskade melodi, och konstaterar att trots att han kan den utantill blir han förvånad och förälskad igen. Och igen.
I programmet hörs musik av bland andra Henry Purcell, Sting, Antonio Vivaldi, Yngwie Malmsteen, Procol Harum och J S Bach.Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2
En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler
18.11.2012 • 38 Protokoll, 2 Sekunden
Fårtarmar och hästtagel - Tidstypiskt med Maria Lindal del 2
Från slakteriet fick man fårtarmarna, tömde dem på sitt innehåll, tvättade och skrapade insidan, hängde dem och lät dem torka litet. Ett djuriskt program om tidstrogna instrument. I del 2 av Tidstypiskt besöker Maria Lindal fiolbyggare Philippe Dormond. Han berättar varför fiolbyggarens ateljé låg i närheten av ett slakteri och varför man helst vill ha tagel från mongoliska hästar på stråken. Cembalisten Peter Lönneberg föredrar vingpennor från korpar till sitt instrument, men det går också att samla döda trutar.Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över hur musikinstrumentens främmande utseende, och förvåningen när en melodi plötsligt stiger ur ett alldagligt föremål.I programmet hörs musik av bland andra Georg Friedrich Händel, Arcangelo Corelli, Steve Reich och Johann Sebastian Bach. Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler, del 2.
11.11.2012 • 41 Protokoll, 50 Sekunden
Kan man dansa till det här? - Tidstypiskt med Maria Lindal del 1
Barockmusiken vimlar av dansmusik; menuett, bourrée, gigue, forlana, canario, sarabandMen vem dansade? Och hur? Och hur ska danserna egentligen spelas? I första delen av P2 Dokumentärserien Tidstypiskt med Maria Lindal samtalar violinisten Lindal med dansaren och danspedagogen Kaj Sylegård som tar oss med till det franska hovet där självaste Ludwig XIV deltar i hovbaletten och framträder som Kung Sol för första gången till musik av Jean-Baptiste Lully.Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över rytm och rörelse, och över konsertpubliken som sitter blickstilla, surrad vid civilisationen medan musiken dansar fram bland instrumenten.I programmet hörs dansant musik av bland andra Jean Philippe Rameau, Heinrich Ignaz Franz Biber, W. A. Mozart, Luigi Boccherini, Vikingarna och J S Bach!Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler.
4.11.2012 • 39 Protokoll, 57 Sekunden
En håltimme med Conlon Nancarrow, musikens programmeringspionjär
Conlon Nancarrow är en av 1900-talets mest egensinniga kompositörer. En man med stor inre övertygelse som helt och konsekvent gick sina egna vägar. Kommunist som stred i frivilligbrigaderna i Spanien mot Franco, vägrade göra ”vänsteravbön” i hemlandet USA. Lämnade istället landet och bosatte sig i Mexico. Där ägnade han sig åt en enda sak; Att utforska rytm!FULL RULLE!Conlon Nancarrows extremt komplicerade kompositioner visade sig tidigt helt omöjliga för mänsklig hand att utföra – så hela hans värld rörde sig kring en specialbeställd stansmaskin som gjorde det möjligt att komponera direkt för självspelande piano. Alldeles för fort. Alldeles för mycket.
Och oändligt fascinerande. Outtömligt för den rytmiskt intresserade. Och ibland vansinnigt roligt!
Anders Olsén samtalar med kompositörerna Karin Rehnqvist och Christofer Elgh om denne ”pigge” musikprogrammeringspionjär.
Karin Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där också Cristofer Elgh undervisar i bland annat kontrapunkt.
En P2 Dokumentär av Anders Olsén.
28.10.2012 • 34 Protokoll, 11 Sekunden
Happy New Ear! - John Cage 100 År
John Cage 100 år! Det firar P2 Dokumentär med ett entimmes ljudcollage i Cages anda - ljud, musik och röster från Sveriges Radios arkiv men också med färska intervjuer. Anders Olsén intervjuar med bl a tonsättarna Henrik Strindberg och Malin Bång, musikern Kristine Scholz, författaren Torsten Ekbom (som skrivit första Cage-biografin på svenska) samt den amerikanske kompositören David Lang (som f. ö. vunnit Pulitzerpriset).En P2 Dokumentär av Anders Olsén
9.9.2012 • 37 Protokoll, 41 Sekunden
Vilda upptäcktsresor - Radiosymfonikernas historia del 3
Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995 "Orkestern har följt mig på ganska vilda upptäcktsresor. Det är jag evigt tacksam för. Ibland visste jag inte riktigt var stigen låg men att spela med säkra kort är ointressant" Den unge Esa-Pekka Salonen övertygade hela musikvärlden med sin musikalitet och energi, men det var Sveriges Radios Symfoniorkester som lyckades knyta honom till sig som chefdirigent, och han är fortfarande en viktig kraft i Berwaldhallen som konstnärlig ledare för den framgångsrika Östersjöfestivalen.
Sven Åke Landström berättar om svårigheterna att fylla tomrummet efter Salonen och hur 100-mannaorkestern blir en orkester med nästan lika många kvinnliga musiker som manliga. En av dem är Malin Broman, förste konsertmästare sedan 2008, som med sitt bländande musicerande och sin generositet skapar ett livfullt samarbete på podiet. En värdig efterträdare till Bernt Lysell som under flera decennier berikat orkestern med sitt glänsande spel och sin intagande personlighet.
Det tredje och sista programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester slutar med ytterligare ett chefdirigentskap, den unge brittiske dirigenten Daniel Harding som nu är på god väg att lyfta orkestern till nya konstnärliga höjder.
Drömmen om 100-mannaorkestern del 3 - En programserie av Boel Adler (repris från 2011)
2.9.2012 • 42 Protokoll, 41 Sekunden
Ljuset från Norden - Radiosymfonikernas historia del 2
Med utgångspunkt i boken "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna under orkesterns historia för Boel Adler Under 1960-talet utvecklades Radioorkestern till en elitensemble under den rumänske dirigenten Sergiu Celibidaches dynamiska ledning, och under orkesterns många och lyckosamma turnéer rönte man stora framgångar till och med på de anrika konsertinstitutionerna i Wien och Berlin.
Sven-Åke Landström, författaren till boken Drömmen om 100-mannaorkestern, spelade horn i Radiosymfonikerna under senare delen av 1960-talet. I det andra programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester berättar han om sitt livs konstnärliga höjdpunkter där Brucknerfyran i Berlin 1969 väcker särskilt starka minnen.
Men framgången hade ett pris, och efter nio år sade Radiosymfonikerna nej tack till fortsatt samarbete – och Celibidache utnämndes aldrig till chefdirigent.
Vi fortsätter in i 1970-talet då Sveriges Radio granskades av olika utredningar där man bland annat upptäckte ett förskräckligt resurssvinn: samtliga orkestermusiker spelade ju inte vid alla konserter, och partiturlediga musiker måste förstås kunna användas till andra uppdrag. Man kom också fram till att det allra bästa vore att utlokalisera orkestern till Norrland, eller möjligen till Skåne.
Mot slutet av 1970-talet kunde man äntligen pusta ut och ta nya konstnärliga tag. Orkestern fick ett eget hem i Berwaldhallen och Herbert Blomstedt utsågs till orkesterns förste chefdirigent Men lyckan blev inte långvarig…
Drömmen om 100-mannaorkestern del 2 - En programserie av Boel Adler i repris från 2011
26.8.2012 • 41 Protokoll, 25 Sekunden
Drömmen om 100-mannaorkestern - Radiosymfonikernas historia del 1
Det började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning. Idag är Sveriges Radios Symfoniorkester en ensemble med internationellt renommé som utan problem lockar till sig dagens stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, BerwaldhallenSven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den nyutkomna boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern” som är resultatet av omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeenden genom orkesterns historia.
Med utgångspunkt i boken berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna för Boel Adler, och vi får också höra musik och röster ur radioarkivet.
I det första programmet får vi följa orkestern mellan studion på Kungsgatan 8, Musikaliska Akademins stora sal och Konserthuset och höra allt från Sune Waldimirs välbekanta signatur och Sten Frykbergs uppskattade presentationer till Glenn Goulds gästspel i slutet av 50-talet.
En programserie av Boel Adler (repris från 2011)
19.8.2012 • 40 Protokoll, 39 Sekunden
P2 Dokumentär O store Gud 2012-07-29 kl. 14.00
En dokumentär om den svenska psalmen som sjungs i sydamerikas regnskogar, på amerikanska väckelsemöten, i afrikanska byar och till och med är översatt till lokala språk i örikena i Stilla havet "O Store Gud". Smålänningen Carl Boberg skrev texten i slutet av 1800-talet och den spreds snabbt utanför landets gränser och översattes till en mängd språk. I Sverige levde dock sången en undanskymd tillvaro och var nära att helt glömmas bort då den amerikanska översättningen av sången, "How great thou art", fick en framträdande roll under Billy Grahams väckelsemöten på 1950-talet. Elvis Presleys versioner förde sångens framgångar vidare och idag är den en av världens mest kända andliga sånger.
Mikael Olofsson har besökt Carl Bobergs hembygd Mönsterås där texten skapades och träffat musikforskaren Karin Karlsson som berättar om "O Store Guds" märkliga resa genom världen.
Han träffar även Per-Erik Hallin som berättar om hur Elvis Presley reagerade på det faktum att sången kom från Sverige o
29.7.2012 • 39 Protokoll, 52 Sekunden
Förvirringen, annorlunda rytmer kommer till Sverige - Planeta Brasil 2012 del 3
Hur var det egentligen att vara ung på 30- och 40-talen i Sverige med ett osäkert krigsskådespel runt knuten? Hur var det när radiolådan var den centrala möbeln i vardagsrummet? Bossa nova och samba är brasilianska musikstilar som många svenska artister påverkades av på 60-talet. Men trettio år tidigare då? Då sköljde också en latinamerikansk musikvåg över USA och Europa.Då ungdomar samlades runt grammofonen för att lyssna på den senaste musiken och snabbt lära sig nya danssteg. Den tid då man såg musikalfilmer från Hollywood på biografen varje vecka. Det här programmet kommer handla om den latinamerikanska musiken i Sverige fram till 60-talet. Sången Carioca med Fred Astaire var med i filmen Flying down to Rio 1933 och blev så populär att Volvo döpte 1935 års bilmodell efter hitlåten. Carmen Miranda, Lecuana Cuban Boys och Evert Taube var artister som många svenskar hade i sin skivsamling.Åsa Veghed har träffat 91-åriga Ann-Mari (Adi) Skottsberg i Skara som älskade 30-talet och den latinamerikanska musiken som spelades på radio.
På sjunde våning i Handelshögskolan i Stockholm har hon hittat professor Mats Lundahl som har järnkoll på kubansk musik från den här tiden.Tredje delen av Åsa Vegheds serie Planeta Brasil 2012.
22.7.2012 • 25 Protokoll, 29 Sekunden
Radions gyllene epok i Brasilien - Planeta Brasil 2012 del 2
Idol och liknande tävlingar fanns redan på 40-talet då talangjakter pågick på brasiliansk radio och varje år utsågs radions kung och drottning och det skapades fanclubs och skvallerpress. Det här programmet handlar om den brasilianska musikradion och den särställning som Rádio Nacional hade med sina elva anställda orkestrar. Artisterna hade kraftfulla röster och sjöng samba-canção. Det blir vacker musik med Francisco Alves, Emilinha Borba, Maysa, Elizeth Cardoso och många fler.Åsa Veghed har besökt Bild och ljud-arkivet i Rio de Janeiro och träffat Luiz Almeida som forskar om artisterna under radioepoken och Rádio Nacional.Andra programmet i Åsa Vegheds dokumentärserie Planeta Brasil 2012
15.7.2012 • 22 Protokoll, 21 Sekunden
Carmen Miranda, en tropisk revolution - Planeta Brasil 2012 del 1
Brasiliens första och största superstjärna var Carmen Miranda. Hon var namnet på allas läppar i Brasilien och internationellt under 30-och 40-talen. Carmen Miranda var den brasilianska radions största stjärna och nyckeln till framgång för en rad framstående kompositörer. Hon inspirerade också många artister som slog igenom i nästa genreration som Caetano Veloso och Gilberto Gils tropicáliarörelse på 60-talet.1939 bar det av till USA där Carmen Miranda fick smeknamnet The Brazilian Bombshell - det brasilianska bombnedslaget och under sin höjdpunkt var hon den bäst betalda artisten i Hollywood. Hon fullkomligen revolutionerande musikalfilmen med sina fantasifulla kläder och lanserade fruktkorgen som modeaccessoar – the tutti-frutti-hat. På många sätt har artisten och sångerskan Carmen Miranda dolts bakom fruktkreationerna. Hur blev det så? Vem var hon egentligen?Åsa Veghed har träffat Carmen Mirandas systerdotter Carminha Miranda i Rio de Janeiro. Hon bodde tillsammans med sin moster Carmen Miranda i Beverly Hills när hon var som mest framgångsrik i USA och spelade in filmen Copacabana.Första delen av Åsa Vegheds nya serie Planeta Brasil 2012.
8.7.2012 • 29 Protokoll, 54 Sekunden
Tor Aulin, Strindbergs tröstande David - Tonsättarinnor i ett manligt musikliv del 4
"Beethovengubbar" kallade August Strindberg de vänner som han bjöd in till musikseanser i sitt hem. Till de trognaste hörde brodern Axel och violinisten Tor Aulin. Stämningen vid dessa musikstunder var andaktsfull. Av de få som fick vara med och lyssna, krävdes att de iakttog total tystnad. För August Strindberg var musiken terapi. Den dämpade hans själsliga oro. Han jämförde sig själv med Saul som i Bibelns berättelse tröstades av Davids harpospel. Tor Aulin var Strindbergs David.1903 lämnade Tor Aulins syster Valborg Stockholm för att bosätta sig i Örebro, och därmed slutade hon att komponera. Hade kritikernas nedlåtande sätt att skriva om kvinnliga tonsättares musik tystat hennes musa?1909 bröt också Tor upp från huvudstaden. Han flyttade till Göteborg för att tillsammans med Wilhelm Stenhammar leda Göteborgs orkesterförening. Kontakten med Strindberg bröts dock inte. Tor Aulin var en av de få som lyckades behålla vänskapen med Strindberg fram till dennes död 1912.Fjärde delen av Christina Tobecks serie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv
27.5.2012 • 47 Protokoll, 29 Sekunden
Tor Aulin, Valborgs vapendragare - Tonsättarinnor i ett manligt musikliv del 3
De unga musikervännerna i Stockholm kring sekelskiftet 1900 ställde upp för varandra. De medverkade på varandras konserter och musikerna framförde verk av tonsättarna i vänkretsen. Flera av dem hade varit studiekamrater på Musikkonservatoriet, andra hade träffats i de musikaliska salongerna. Och syskonen Aulin var vapendragare.Valborg och Tor Aulin – hon pianist och tonsättare, han violinvirutos, tonsättare och inte minst initiativrik organisatör. Där var Emil Sjögren, pianist och tonsättare. Också konsertsångerskan Dagmar Möller, syster till Harriet Bosse, och pianisten och tonsättaren Wilhelm Stenhammar hörde till arbetsgemenskapen.När Tor Aulin kom hem efter studierna i Berlin mot slutet av 1880-talet, bildade han en stråkkvartett. Den Aulinska kvartetten blev den ledande kammarmusikensemblen i Sverige under de 25 år som den var verksam. Genom många och långa turnéer fördes kammarmusik ut också långt utanför Stockholm. Ensemblen spelade både klassiska verk och de allra nyaste – en stor vikt lades vid svensk musik.
Redan innan Valborg Aulin for till Paris, hade hon komponerat en stråkkvartett. Efter fyra år fick den sitt uruppförande av broderns nystartade ensemble, och Valborg komponerade ännu en stråkkvartett, som också den införlivades i den Aulinska kvartettens repertoar.
Tor Aulin blev Valborgs vapendragare. Då fanns det de som såg framförandena som offer av broderskärlek. Idag vet vi att han utan hänsyn till sådana känslor kunde föra fram hennes verk med gott konstnärligt samvete!Tredje delen av Christina Tobecks serie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv
20.5.2012 • 43 Protokoll, 30 Sekunden
Valborg Aulin – en finkänslig ande
Valborg Aulin var tonsättare, pianist och musiklärare och en av de kvinnor som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet. Del 2/4 i serien "Tonsättarinnor i ett manligt musikliv" av Christina Tobeck.
13.5.2012 • 44 Protokoll, 28 Sekunden
Syskonen Valborg och Tor Aulin - Tonsättarinnor i ett manligt musikliv del 1
Valborg Aulin var en av de svenska kvinnliga tonsättarna som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet. Hon var pianist och framträdde ofta tillsammans med brodern, den virtuose violinisten Tor Aulin.Även om ingen kunde frånkänna Valborg Aulin vare sig begåvning eller hantverksskicklighet, så blandades gärna genusrelaterade aspekter in vid bedömningen av hennes musik. Nedlåtande omtalades den t.ex. som ”fruntimmersarbete”. Så småningom lämnade hon huvudstaden.
Även brodern Tor Aulin bröt upp. Men innan dess hörde han till Strindbergs s.k. Beethovengubbar, de som spelade för honom i Blå tornet. Tor Aulin var en av de få som behöll vänskapen med Strindberg fram till dennes död 1912.
Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en P2 Dokumentärserie i 4 delar av Christina Tobeck.
1. Syskonen Valborg och Tor Aulin2. Valborg Aulin – en finkänslig ande3. Tor Aulin – Valborgs vapendragare4. Tor Aulin – Strindbergs tröstande David
6.5.2012 • 42 Protokoll, 40 Sekunden
Sousou & Maher Cissoko och jalikulturen i Senegal
Bland böneutrop, getter, barn och en massa koramusik, får vi historier berättade om jalikulturen och hur en svenska kom i kontakt med jalifamiljen och lärde sig spela kora. Från Bromma till Ziguinchor. Maher Cissoko är född till jali eller griot. Hans kända jalifamilj bor i Ziguinchor, Casamance i södra Senegal. Maher är gift med den svenska musikern Sousou Cissoko. Båda bor i Bromma, båda besöker släkten i Senegal, båda spelar kora, båda pratar wolof, båda är jali, eller hur är det nu, kan man vara jali utan att födas till det? Spelar kvinnor kora i Västafrika? Hur fungerar jaliyrket i ett modernt samhälle, som artist i Europa? Och hur var det att köra bil mellan Stockholm och Dakar? Två program av Åsa Veghed om västafrikansk musik
25.3.2012 • 34 Protokoll, 11 Sekunden
Familjeband och strängad kalebass
Västafrika är en av de mest rytmtäta och musikaliskt variationsrika regionerna i världen. Det är här som den amerikanska populärmusikens vagga finns sägs det. I två program kommer Åsa Veghed kika närmare på jalikulturen eller griotkulturen i Gambia och Senegal - det vill säga, musiker födda till musiker, underhållare och historieberättare, ett yrke som gått i arv hundratalsår i några västafrikanska släkter.Hur lever unga jalis i det moderna samhället? Och om man vill bli musiker men inte är född jali, hur blir det då? Hur kombinerar man olika världar? Sona Jobarteh och Modou N’Diaye Cissokho är jalis som bor i Storbritannien. Gambianskan Sona Jobarteh är utbildad inom klassisk musik och komposition i London. Jali-instrumentet kora blev hennes egna stora musikaliska projekt. Vi besökte hennes första konsert någonsin i Gambia då hon precis släppt sin första skiva Fasiya.
På marknaden i Bakau berättar Lamine Susu hur han tillverkar en kora. I Casamance, södra Senegal besöker vi familjen Cissoko där Modou N’Diaye berättar om mandinkakulturen och den västafrikanska koramusiken. Det blir musik från Mali, Gambia, Senegal, Storbritannien och Sverige.Två program om västafrikansk musik av Åsa Veghed
18.3.2012 • 26 Protokoll, 20 Sekunden
Svante Henryson – med vidderna inom sig
Ett musikaliskt porträtt av musikern och kompositören Svante Henryson som berättar om sin musikerbana. Svante Henryson, som tillhör samma generation som Roland Pöntinen och Martin Fröst, är både kompositör och musiker. Nitton år gammal blev han medlem i Oslos Filharmoniska orkester som solokontrabasist. Turnerade sen några år som elbasist åt Yngwie Malmsteen. Svante Henryson är utbildad kontrabasist men självlärd på cello. Henryson komponerar, spelar, arrangerar, har turnerat med Evis Costello och Anne Sofie von Otter.
Sedan hösten 2010 är Svante Henryson Artist-in-Residence i Nordnorge - ett års eget skapande, 400 000 norska kronor och samarbete med det nordnorska musiklivet. I hård konkurrens med 40 internationellt erkända musiker och kompositörer, där ett av kraven var fokus på ”rytmisk musik”, det vill säga jazz, rock, folkmusik och världsmusik. Stipendiet har förlängts ytterligare ett år. Om detta norska äventyr kan man läsa på Henrysons blog
Till invigningen av Riddu Riddu-festivalen, inriktad på musik från ursprungsfolk, i Nordnorge juli 2011 uruppfördes ett verk av Svante Henryson med lokal kör, kammarorkester och ett par rockmusiker. Verket heter ”Vidderna inom mig” och innehåller poem av den samiske poeten Nils Aslak Valkeapää från diktsamlingen med samma namn. Valkeapää fick Nordiska rådets litteraturpris 1991.
20011 gav Svante Henryson och Kettil Bjørnstad ut "Night Songs" hos WCM, ett litet mästerverk av vemodig kammarmusik. Mer om Svante Henryson finns härEn P2 Dokumentär av Peter Mosskin
11.3.2012 • 25 Protokoll, 2 Sekunden
Att andas med händerna del 3 - Mikael Marin
En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist, musiker och regissör. Gäst i tredje och sista programmet är violaspelaren Mikael Marin Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring. Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord. Gäst: viola- och violino grandespelaren Mikael MarinTekniker - Diyar BoskaniMusik av Kjell Perder, Stephane Grapelli, Hans-Erik Dahlgren, Arbete & Fritid, Mikael Marin, Ardashir Kamkar, Jose Serebrier m.fl.
4.3.2012 • 31 Protokoll, 6 Sekunden
Att andas med händerna del 2 - Anna Lindal
En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist , musiker och regissör. Gäst i andra programmet är violinisten Anna Lindal. Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring. Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord. Gäst: Anna Lindal, violinist Musik av Beethoven, Lars Hallnäs, Anna Lindal, Mats Berglund, Cecilia Österholm, Erika Lindgren, Viksta- Lasse, Lars Bröndum, Mark Deutsch, Johan August Törnblom. Mr Demachy, Karin Rehnquist m.flTekniker: Diyar Boskani
26.2.2012 • 29 Protokoll, 43 Sekunden
Att andas med händerna del 1 - Nina de Heney
I programserien Att andas med händerna hörs musik från många håll i vår globala by. Gäst i del 1 är kontrabasisten och improvisatören Nina de Heney Det blir musik av Lakatos Family, Nina de Heney, Bob Haggart, Laurie Andersson, Dixie Chicks, Fredrik Gran, Arne Löthman, Klas Torstensson m.fl. ATT ANDAS MED HÄNDERNA"Att andas med händerna" är en programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala, komponist, musiker och regissör. Gäster: Kontrabasisten Nina de Heney, violinisten Anna Lindal och violaspelaren Mikael Marin. Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring. Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord. Tekniker: Diyar Boskani.ATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 1Musik av Lakatos Family, Nina de Heney, Bob Haggart, Laurie Andersson, Dixie Chicks, Fredrik Gran, Arne Löthman, Klas Torstensson m.fl. Gäst: kontrabasisten Nina de HeneyATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 2Musik av Beethoven, Lars Hallnäs, Anna Lindal, Mats Berglund, Cecilia Österholm, Erika Lindgren, Viksta-Lasse Lars Bröndum, Mark Deutsch, Johan August Törnblom, Mr Demachy, Karin Rehnquist. m.fl Gäst: violinisten Anna LindalATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 3Musik av Kjell Perder, Stephane Grapelli, Hans-Erik Dahlgren, Arbete & Fritid, Mikael Marin, Ardashir Kamkar, Jose Serebrier m.fl. Gäst: viola- och violino grandespelaren Mikael Marin
19.2.2012 • 20 Protokoll, 17 Sekunden
Sångarporträtt 4: Anna Larsson, alt
Anna Larsson är något så sällsynt som en riktig alt dvs hon har en röst som är ovanlig. Hennes låga register är s.a.s hennes naturliga läge. Därifrån har hon skolat och utvecklat sin röst uppåt i högre lägen. Numera sjunger hon till och med vissa sopranpartier – exempelvis vissa Wagnerroller som kräver både djup och höjd.Anna Larsson har hela världen som sitt arbetsfält. 2012 befann hon sig t ex i Caracas för att tillsammans med den dynamiske dirigenten Gustavo Dudamel och hans orkester ”Simon Bolivar” göra Mahler. Annas Mahler-sång är efterfrågad överallt, så till den grad, att hon kan välja och vraka bland anbuden.Men vägen till framgång har inte varit spikrak – långt därifrån. Redan som ung sångstuderande sjöng hon Wagner och rösten trivdes, medan däremot Mozart var precis motsatsen. ”Jag kunde för mitt liv inte komma igenom Cherubins arior, hur gärna jag än ville”. Sångpedagogen under många år – Florence Düselius – stöttade henne medan många andra varnade henne för den väg hon slagit in på.Opera, oratorier, ny musik och romanser - den sistnämnda genren omhuldar hon särskilt: Att få möta publiken på nära håll tillsammans med en pianist ger en alldeles speciell tillfredsställelse, anser hon. Tom Sandberg möter Anna Larsson
12.2.2012 • 41 Protokoll, 59 Sekunden
Sångarporträtt 3: Malena Ernman, mezzosopran
Hon blev Malena med hela svenska folket när hon vann den svenska Melodifestivalen med La Voix. Och sen dess surfar hon vidare på den framgångsvågen med hjälp av sina övriga framträdanden. I Wien – där hon 2011 gjorde enorm succé som Xerxes i Händels opera med samma namn - kan man tvärtom med fog säga att hon är otroligt populär "trots" sin insats i Eurovisionsfestivalen – vilket väl säger en del om den klassiska musikens status i Wien jämfört med Stockholm?Rösten och mångsidigheten är det som frapperar när det gäller denna nordiska vältränade valkyria. Hennes flexibla ”mezzo” har även ett imponerande altregister OCH ett högt sopranregister. Hon älskar att spela teater och hon rör sig som en smidig gasell på scenen med hjälp av sin vältränade kropp. Opera, oratorier, vår tids musik, körsång, romanssång, folkvisor, pop! Allt är lika spännande och roligt för denna begåvade ”tjej”. Mitt i allthop är hon också noga med att påpeka att dom ”traditionella” operarollerna inte är nåt för henne. Verdi, Puccini, Wagner, Richard Strauss och repertoar där hon känner att hon behöver använda mera röst än vad hon känner sig bekväm med, avstår hon ifrån.Särskild klockarkärlek har hon till Rossini och till barockopera. Möt den fantastiska Malena Ernman i samtal med Tom Sandberg, hör henne ge prov på sin mångsidighet och hur hon tänker!
5.2.2012 • 33 Protokoll, 2 Sekunden
Sångarporträtt 2: Michael Weinius, tenor
Den andra av de höga herrarna i P2 Dokumentärs sångarserie är tenoren Michael Weinius, som anställd på Kungliga Operan i Stockholm där sjunger den ena stora tenorrollen efter den andra. I höstas debuterade han som Don José i Carmen och senare i vår ska han för första gången ta sig an en stor Wagnerroll: Lohengrin.Sångkarriären tog ordentlig fart när Michael Weinius beslöt sig för att våga ta steget från baryton till tenor: Det verkar ha varit ett mycket klokt beslut, eftersom tenorhöjden i princip fanns redan under Michaels ”barytontid”. Michael sjunger såväl den stora italienska operarepertoaren som Wagner, men är också noga med att inte försumma den nya musiken. Det var faktiskt under tiden på Folkoperan med titelrollen i Sven–David Sandströms opera Jeppe, som Michael märkte att den höga tessituran i barytonpartiet passade honom alldeles förträffligt. Och det var då han bestämde sig att byta röstfack. Lohengrin som nu alltså är på tapeten på Stockholmsoperan är definitivt ett kliv ”uppåt”. Rollen är mer krävande och dessutom mer italienskt anlagd än dom tidigare Wagnerrollerna.Tom Sandberg samtalar med Michael Weinius.
29.1.2012 • 40 Protokoll, 5 Sekunden
Sångarporträtt 1: Jonas Kaufmann, tenor
Först ut i P2 Dokumentärs serie Sångarporträtt är Jonas Kaufmann. Han inte bara sjunger underbart med sin smidiga, varma och maskulina röst, men han ser också förbaskat bra ut Så skrev tyska ”Der Spiegel” i en recension av Jonas Kaufmanns cd ”Sehnsucht” som innehåller tyska operaarior från Mozart till Wagner, vilket säger en del om sångarens kapacitet.Själv säger han att han gärna sjunger Wagner, men inte de tyngsta rollerna och inte alltför ofta. Han vill behålla stämmans flexibilitet och återvänder därför gärna till Mozart, även om han beklagar att han numera inte så ofta får tillfälle att sjunga sina Mozartroller. Numera är det Wagner som gäller - ”Lohengrin” och ”Parsifal” i första hand, men kanske ännu mer italiensk och fransk operarepertoar. Det fick stockholmarna erfara när Jonas Kaufmann 2012 var celeber gäst på Kungliga Operan under Jussigalan. Tom Sandberg träffade den karismatiske sångaren i samband med Jussigalan. Samtalet kom att fokusera mycket på vilka krav som ställs på en operasångare. Framför allt en hållbar teknik som tillåter många timmars daglig sång i kombination med en förmåga att ge sig hän utan att för den skull spränga den egna ramen – dvs rösten.Att Jonas Kaufmann är en värdig efterföljare till stora tenorkollegor som Jussi Björling, Luciano Pavarotti, Placido Domingo m.fl. är knappast en överdrift!En serie av Tom Sandberg:22/1 Två höga herrar del 1 - Jonas Kaufmann (Tom Sandberg möter en tenor)29/1 Två höga herrar del 2 - Michael Weinius (Tom Sandberg möter en tenor)5/2 Två primadonnor del 1 - Malena Ernman (Tom Sandberg möter en mezzosopran)12/2 Två primadonnor del 2 - Anna Larsson (Tom Sandberg möter en alt)
22.1.2012 • 34 Protokoll, 37 Sekunden
Hartmanniana
Fyra tonsättare presenteras av Ingemar von Heijne. En Hartmann tjänade många herrar med sin musik. Slapp uppleva att nästan allt han gjort brann upp. En sonson till honom levde lugnare. Och längre - en patriark blev han. Hartmann nr 3 överlevde i en spritt språngande galen värld. Gjorde musik över den och satsade på att reparera skadorna. Siste "hårdmannen" är en kvinna som mera sällan sätter just toner i sina kompositioner, Hanna Hartman.
15.1.2012 • 27 Protokoll, 59 Sekunden
Helena Munktell vid Siljans långa arpeggier - Tonsättarinnor del 7
Helena Munktell var djupt rotad i Dalarna; född på Grycksbo herrgård utanför Falun. Även om hon senare i livet bodde Stockholm och Paris, återvände hon alltid till hembygden under somrarna. När familjen inte längre disponerade herrgården, lät hon vid sekelskiftet 1900 bygga en sommarvilla i byn Sjurberg utanför Rättvik.Dalarnas folkmusik kände hon sedan barndomen, och i hennes musik finns gott om melodier och rytmer som är inspirerade av den folkliga musikskatten. Hon anknöt både till spelmansmusik och till folkvisor. I hennes produktion finns bland annat en Dalsvit för orkester, där hon i toner tolkar sina naturupplevelser vid Siljan och i scherzot hör man spelmännen komma.Även om Helena Munktell hade svårare att få sina verk framförda i Sverige än i Frankrike, var hon ändå respekterad som tonsättare här hemma. 1915 invaldes hon som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien, och 1918 var hon den enda kvinnan bland de 38 komponister som grundade Föreningen Svenska Tonsättare.Sista delen av sju i en serie av Christina Tobeck.
8.1.2012 • 45 Protokoll, 20 Sekunden
Helena Munktell i kvinnorörelsens kretsar - Tonsättarinnor del 6
I detta avsnitt belyses Helena Munktells kontakter med kvinnosakskvinnor och hennes erfarenheter av att vara just tonsättarinna i ett manligt musikliv. Helena Munktell var knappast någon debatterande, stridbar person, men nog märkte hon att kvinnliga tonsättare hade svårare att få sina verk framförda än vad de manliga kollegerna hade. Säkert stödde hon kvinnorörelsen i kampen för kvinnlig jämställdhet.1897 präglades Stockholm av den stora Allmänna konst- och industriutställningen, som pågick på Djurgården under hela sommarhalvåret. Den fick mycket uppmärksamhet och drog folk från hela landet. Också kvinnorörelsen ville passa på att rikta uppmärksamhet mot sina frågor, kvinnans jämställdhet och rättigheter i samhället. I slutet av september anordnades en skandinavisk kvinnokonferens, och en kantat till invigningen beställdes av Helena Munktell med text av Henrika Widmark.
Den kantat Helena Munktell komponerade till kvinnokonferensen framfördes på nytt fyra år senare, då Fredrika Bremers 100-årsdag firades i Stockholm. Henrika Widmark försåg musiken med ny text inför den storslagna jubileumsfesten. Fredrika Bremer firades som den portalgestalt hon är inom svensk kvinnorörelse.
1901 års version har nu spelats in av en damkör ur Radiokören under Hans Vainikainens ledning.Del 6 av 7 i en serie av Christina Tobeck.
1.1.2012 • 45 Protokoll, 30 Sekunden
Helena Munktell, med konsten som äkta hälft - Tonsättarinnor del 5
Att förena konstnärlig verksamhet med äktenskap var så gott som omöjligt under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Det fick många begåvade kvinnor erfara. Som Helena Munktell Helena Munktell förblev ogift. Hennes äkta hälft var konsten, och på det stora hela upplevde hon att kärleken var besvarad.Helena Munktell utbildade sig både i sång och i piano. Hon tog lektioner för de bästa lärarna först i Sverige, sedan i Wien och i Paris, och hon blev en driven pianist. Men i 30-årsåldern tog komponerandet överhanden. Vokal musik låg närmast till för henne, och när hennes sånger framfördes var det ofta hon själv som ackompanjerade.
Inte minst i Paris, där hon studerade komposition under vintrarna, var operan en omtyckt konstform. När Helena Munktell under senare delen av 1880-talet började skriva i större former, gav hon sig i kast med operan. Hennes enaktare I Firenze gick över Stockholmsoperans tiljor 1889 och stod sedan på repertoaren under ett par säsonger. Det var första gången en opera av en kvinnlig tonsättare sattes upp på Kungl. Teatern. I Firenze framfördes också i Paris i ett halvprivat sammanhang. Både i Stockholm och Paris fick den fina recensioner. Det talades om succé. Musiken är värd stort erkännande, skrev en kritiker, och lade till lite nedlåtande ”ej minst därför att den härrör av en kvinna”.Del 5 i en serie om 7 av Christina Tobeck.
25.12.2011 • 44 Protokoll, 35 Sekunden
Familjen Munktell och musiken - Tonsättarinnor del 4
Helena Munktell växte upp i en musikaliskt rik miljö på Grycksbo herrgård utanför Falun. Hennes far, brukspatron Johan Henrik Munktell, var en skicklig och hängiven amatörpianist med många av tidens framstående tonsättare och musiker som vänner, Geijer, Lindblad, Berwald och Mendelssohn till exempel. Många av dem gästade Grycksbo.Johan Henrik Munktell gick dock bort när Helena ännu inte fyllt tio, men den handlingskraftiga modern, Augusta Munktell, drev inte bara herrgården och pappersbruket vidare, hon fortsatte också att ordna artistiska-musikaliska salonger både i Grycksbo på somrarna och i Stockholm under vinterhalvåret. ”I denna finbildade och konstnärliga omgifning växte nu Helene Munktell upp”, stod det i veckotidningen Idun våren 1889.Del 4 i en serie om 7 av Christina Tobeck.
18.12.2011 • 45 Protokoll, 30 Sekunden
Musikaliska salongsmiljöer - Tonsättarinnor del 3
Det var kvinnorna som satte ihop program och såg till att gästerna trivdes, lyssnade och konverserade i 1800-talets musikaliska salonger. Kunde de själva underhålla med pianospel och kanske också med egna musikstycken, var det en stor tillgång.Fredrika Limnell höll litterär och musikalisk salong i den stora stadsvåningen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. På somrarna flyttades sällskapslivet ut till den rymliga sommarvillan Lyran strax söder om staden. Tonsättare, sångare och andra musiker var välsedda gäster.Mot slutet av 1800-talet uppfördes den så kallade Villastaden på Östermalm. En av dem som lät uppföra en exklusiv villa i området var professor Curman. Han och hans hustru Calla Curman började bjuda in till soaréer. Det stora atriet visade sig vara ett utmärkt musikrum. Många av tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter minglade och avnjöt musik i den Curmanska villan på Floragatan 3.Under 1800-talet startade många föreningar för olika ändamål. 1885 tog Calla Curman initiativ till Nya Idun, en damernas motsvarighet till herrarnas vittra sällskap Idun. Många musiker och tonsättare blev medlemmar i Nya Idun, Helena Munktell, Laura Netzel och Ika Peyron till exempel. Musiken var redan från början en viktig del av sammankomsterna.Del tre av sju i en serie av Christina Tobeck.
11.12.2011 • 42 Protokoll, 20 Sekunden
Musicerande kungligheter - Tonsättarinnor del 2
Den nya kungadynastin Bernadotte var konstnärligt rikt begåvad, och varefter familjen växte med prinsar och prinsessor blev det allt fler som kunde spela och sjunga tillsammans. Därtill kom ingifta prinsessor och också hovfröknar och kammarherrar. Det musicerades flitigt på de kungliga slotten under 1800-talet. Vid musiksoaréer framfördes verk av både inhemska och utländska tonsättare – en del stod de kungliga i personlig kontakt med. Men flera av kungligheterna komponerade också själva. Mest känd är prins Gustav, ”Sångarprinsen”, han som bland mycket annat skrivit Studentsången. Hans syster, prinsessan Eugénie, var dock minst lika begåvad, och också hon komponerade sånger och pianostycken. Också av drottning Josefina och hertiginnan Teresia finns musik bevarad.En P2 dokumentärserie i 7 delar av Christina Tobeck
3.12.2011 • 45 Protokoll, 48 Sekunden
1800-talet, omvälvningarnas århundrade - Tonsättarinnor del 1
1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor. Musikalisk bildning och gärna eget musicerande ansågs vara en stor tillgång inom aristokratins och det växande borgerskapets sällskapsliv under 1800-talet. Ett piano skulle finnas i varje respektabelt hem, och det användes flitigt av framför allt frun i huset och av döttrarna. Många blev skickliga pianister och sångare. Inte sällan komponerade de också egna stycken för salongsbruk. Kvinnans sfär var länge begränsad till hemmet och den privata salongen. Att framträda offentligt passade sig inte.Under loppet av 1800-talet skedde stora och omvälvande förändringar i samhället. Kvinnorörelsen växte sig stark, och kvinnans livsrum vidgades. Hennes intellektuella och skapande förmåga var dock länge ifrågasatt. I en liten artikel om ”Kvinnan som tonsättare” stod följande att läsa i Damernas musikblad 1903: ”Det finnes till och med tänkande män, som med all filosofisk dialektik sträfvat att bevisa, att det egentligen är mot kvinnans egentliga och innersta väsen att därvidlag åstadkomma något betydande.”De kvinnor som dristade sig till att framträda på den offentliga arenan som välutbildade tonsättare med samma ambitioner som sina manliga kolleger, fick vara beredda att utstå duster. De vidgade gränserna och komponerade i större former både för orkester och operascenen. En av pionjärerna var Helena Munktell – den enda kvinnan bland Föreningen Svenska Tonsättares stiftare 1918.I Sveriges Radios arkiv finns en hel del musik av sällan hörda kvinnliga tonsättare. Denna kommer att klinga i och i anslutning till programmen. Även nyinspelningar utifrån manuskript hämtade från arkivens gömmor, görs exklusivt för serien. Så har Radiokören spelat in den kantat Helena Munktell skrev till kvinnokongressen 1897.Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en programserie i 7 delar av Christina Tobeck:1. 1800-talet – omvälvningarnas århundrade2. Musicerande kungligheter3. Musikaliska salongsmiljöer4. Familjen Munktell och musiken5. Helena Munktell – med konsten som äkta hälft6. Helena Munktell – i kvinnorörelsens kretsar7. Helena Munktell – vid Siljans långa arpeggierUnder 2012 återkommer vi med flera tonsättarporträtt. Den första att presenteras i ord och ton är Helena Munktell!
27.11.2011 • 48 Protokoll, 42 Sekunden
Instrument söker musikant del 2
När Jonas Knutsson såg den blanka Selmersaxofonen med pärlemorknappar ligga i sitt etui med mörkgrön sammet, tänkte han bara "Wow!!" Då var han sju år och bestämde sig där i den stunden att det var sax han ville spela. Ett instrument som nu tagit honom runt hela världen. "Jag har mött fattiga, jag har mött rika från alla möjliga kulturer. Jag har spelat i band där man inte kan prata samma språk, men man kan spela tillsammans. Nu har jag spelat i över 40 år på min saxofon".
Ann Barter-Bergfors lyssnar på sin fars skiva, den kände violinisten Gunnar Barter som var förste konsertmästare. "Jag känner glädje och stolthet när pappa spelar fiol. Men en gång när jag hade kamrater hemma och jag satt på pappas skiva så frågade de vad det var för skit jag lyssnade på... Jag förstod tidigt att det var mycket ansträngande och svårt att vara yrkesmusiker. Pappa fick hjärtfel och så småningom dog han tragiskt, men skivan finns kvar."
Ludvig Frydén-Kristensson fastnade för sitt instrument när han såg Pippi Långstrump sätta trumpeten till sina läppar och direkt kunna spela. "Hon såg så glad ut! Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag får gåshud när jag hör en trumpet. Trumpeten kommer bli mitt liv..."
Två pianotransportörer bär in ett piano till piaonostämmaren och musikteknikern Göran Stachewsky. Han har stämt och lagat instrument under ett långt yrkesliv och håller till i sin arbetslokal i söder i Stockholm som är fylld av instrument. "Sverige har haft jävligt mycket piano. Jag tror att Sverige har varit det piaontätaste landet i Europa en gång" Pianostämmaren känner pianots själ och klang.
Kristine Scholtz är konsertpianist och har tre stora flyglar i sin repetitionslokal. En stor del av hennes tid går åt till att öva, något hon behöver för att komma vidare, men också något som hon tycker är underbart att göra.
Vi möter också banjokännaren och musikanten Ulf Jägfors som har över hundra instrument i sin samling. Han har hotats till livet i USA när han har hållit föredrag om banjons rötter i den svarta slavmusiken.
I slutet möter vi också barnen Molly och Harry som spelar ukulele och trummor. Kanske kommer de bli morgondagens musikanter och fastna för ett speciellt instrument?Musikdokumentär i två delar av Jan Eriksson-Tillberg. Del 2
13.11.2011 • 51 Protokoll, 14 Sekunden
Instrument söker musikant del 1
Vad är det som gör att en musikant väljer det instrument som han eller hon spelar? Är det ödet, tillfälligheterna eller är det instrumentet som ropar på sin musikant? Filmaren och radiomannen Jan Eriksson-Tillberg vandrar bland instrument och musikanter i tonernas magiska värld. Han möter musikanter som berättar vad det var som gjorde att de kom att spela sitt instrument, som saxofon, oboe, kontrabas och flöjt och samtidigt det liv som musikanterna lever i musikens värld. I det första programmet möter vi oboisten Catarina Fors som berättar om sitt första möte med sitt instrument: "Första gången som jag satte oboen till mina läppar så talade instrumentet till mig direkt. Det var fantastsikt. Nu har jag spelat oboe i många år. Det är ju mycket prestation, man ifrågasätter sig själv... Det är väldigt vanligt att musiker äter betablockerare. Det är till och med så att man kan bli tillfrågad av läkare om man behöver det, utan att ens ha frågat om en sån sak. Samtidigt är det inget som musiker pratar om, utan det håller man för sig själv."Bert Wikström har arbetat i sin musikaffär i över tretto år. Han anar ofta vilket instrument som musikanten som kommer in genom dörren spelar. Jazzmusikern jammar mer i sin stil, flöjtisterna och violinisterna är mer nerviga och nervösa för sina instrument.I programmet medverkar också Erland Wennerberg, som spelar kontrabas. När han har spelningar ute på öarna så har sin bas under en pressening i skydd mot väder och vind. Basen är en nära vän.Rolf Nordell berättar om sitt första möte med musiken när han låg under familjens flygel. Pappan låg inför döden på sjukhuset och mamman spelade sorgsna visor. "Jag glömmer det aldrig... En gång räddade jag piano som skulle slängas på en soptipp. Jag tänkte inte kan man slänga ett piano".Flöjtisten Bengt Franzén hade länge sin flöjt som sin närmsta följeslagare i livet: "Jag hade med den precis överallt, jag gick ingenstans, jag reste ingenstans utan den. Jag spelade vart jag kom åt. Förälskelsen varade nog i trettio år, men idag fokuserar jag nog på andra saker. Fast ibland så händer det att mina instrument ropar på mig..."Musikdokumentär i två delar av Jan Eriksson-Tillberg
6.11.2011 • 47 Protokoll, 4 Sekunden
Megastjärnan Franz Liszt del 2/2
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa! I den här andra delen följer vi honom ända till graven.
På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna.
På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner.
Franz Liszt föddes 1811 och dog 1886.
En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
30.10.2011 • 47 Protokoll, 26 Sekunden
Patti Smith - "Livet är det äventyr vi själva designar" - P2 i exklusiv intervju hemma hos Patti Smith i New York
Patti Smith är en punkikon med poetiska förtecken, som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska. Patti Smith skrev den mytiska sången Gloria som en protest mot all organiserad religion. Idag ger hon fortfarande konserter, men är även författare och bildkonstnär. I programmet läser Patti Smith ur sina texter och berättar om sin musikaliska utveckling och vilka kompositörer och musiker som inspirerat henne.Birgitta Tollan om sitt möte med Patti Smith:
"Patti Smith tar emot mig i sitt oansenliga townhouse mitt i det legendariska Greenwich Village. En kvinna som heter Andi öppnar dörren, Andi Ostrowe. Hon har samarbetat med Patti Smith sedan mitten av 70-talet; sjungit bakgrundskör, spelat percussion och var under en period roadie för Pattis band.
Nerför trätrappan från sovrummet i övervåningen kommer en småhostande Patti Smith; i stickad grå mössa, flätor, blåjeans, vit skjorta och grå kofta. På fötterna har hon vadhöga boots. De hårda klackarna ekar mot trägolvet i det stora, ganska röriga rummet på undervåningen.
Patti, som nu även verkar som fotograf, visar stolt upp en bildsvit hon fått publicerad i magasinet Elle, för vilket hon med sin polaroidkamera plåtat några franska skådisar och gode vännen Johnny Depp.
- En intressant, men ovanlig uppgift för mig, säger Patti Smith.
Den rödspräckliga katten, som jag känner igen från dokumentärfilmen om Patti Smith, ”Dream of Life”, ligger lojt i fönsterkarmen. Kissen spejar ut mot skolan tvärs över den lilla gatan. Sedan promenerar katten fram till mig och hoppar upp i mitt knä.
- Min katt är en abessinier och heter Kairo. Hon gillade dig väldigt snabbt, säger en fascinerad Patti Smith. Det förvånar mig. Men katter gillar att göra sina egna val, säger hon.
Efter intervjun ställer vi oss i ett hörn, en bit från fönstret för att inte få motljus in i kameran. Pattis bokhyllor, flyttlådor och papperskassar kommer med på fotot. I bokhyllan finns små inramade porträtt, skrin med hemliga ting, fotoalbum, videoband och böcker.
Innan vi går säger Patti Smith att hon är förvånad, hedrad och mycket lycklig över att få Polarpriset.
- Detta prestigefyllda pris, säger hon. Av de hedersbetygelser jag fått i livet känner jag mig varken utvald eller speciell. Tvärtom, jag blir ödmjuk och funderar på hur jag skall kunna bevisa att jag är en värdig mottagare, säger Patti Smith.En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.
30.10.2011 • 39 Protokoll, 18 Sekunden
Megastjärnan Franz Liszt del 1/2
Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa! Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa!
Legendfloran kring Liszt är vildvuxen.
"Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs", ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac.
I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet.
Franz Liszt föddes 1811 och dog 1886.
En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
23.10.2011 • 47 Protokoll, 49 Sekunden
Allan Pettersson - Min längtan
När vi läser om, lyssnar på och hör berättas om Allan Pettersson, är det som om han alltid längtar någon annanstans. Bort från barndomens misär, bort från finsalongerna, bort från verkligheten. Försöken under 60- och 70-talen att lansera Pettersson som "proletärtonsättare" vänder han sig starkt emot. "Arbetare? Jag är ingen arbetare. Jag har en utbildning som motsvarar 10 professurer".Någon knegare har aldrig Allan Pettersson varit. Men hans ursprung är underklassen, vilket gör att han aldrig känner sig accepterad i det musikaliska etablissemanget. Och berättelserna från utbildningsåren om att "han inte har där att göra" är många. Han försöker förhålla sig och agera som han tror man bör, men misslyckas alltid. Han förpassas om och om igen till källarvåningen på Skånegatan. En värld han också tydligt lämnat. Vilsen. Det verkar som om det endast är i själva musiken, som han känner sig hemma.
Det andra programmet om Allan Pettersson är ett musikaliskt kollage med avstamp i Barfotasångerna där Petterson skrivit både text och musik. Och måhända är det där som själva kärnan till Petterssons utanförskap och längtan beskrivs som tydligast. Med på färden följer Gunnar Källström. Fotograf och filmare som genom sitt arbete med flera dokumentärer om Allan Petterson kom att bli en välkommen vän i familjen. Och Christian Lindberg, musiker, dirigent och tonsättare som inlett en djupdykning in i Petterssons musik och som menar att det med tiden kan visa sig att vi i Allan Petterson har den store symfoniker, likt Finlands Sibelius, som vi i Sverige ofta säger oss sakna.En P2 Dokumentär av Anders Olsén.
25.9.2011 • 34 Protokoll, 29 Sekunden
Ylva Bentancor
Mikael Strömberg möter Ylva Nyberg Bentancor i hennes kombinerade familjelägenhet och musikverkstad på Prenslauer Allé i Berlin. De har nyss flyttat hit och försöker skapa en vardag med lämning och hämtning på dagis, matlagning och musik.Ylva Nyberg Bentancor är en politisk konstnär utan att hon för delen behöva stå på barrikaden. Ett sådant arbete är “Tankeväckareprojektet” om hållbarhet; med tankeställare om mänkliga rättigheter, könsfrågor, global ekonomiEtt annat typiskt stycke för Ylva är “Footprints”, ett slags resereportage i ljud från Mongoliet. Det är blandning av vardagsljud och saxofoner där hon vill att musiken verkligen ska säga något utan att hon ska behöva bearbeta ljudens ursprungliga associationskraft.Musik är allvarliga saker för Ylva. Därför försöker hon skapa ett eget utrymme för att överleva som tonsättare. Eller som hon säger: ”Pyssla och pussla med tiden.”Hon vill jobba med verkliga berättelser, starka känslor i tiden. HÖR NI INTE, SER NI INTE! Så därför spelar hon just nu in ett stycke som bygger på ljud från hejarklackar och tyska fotbollssuporters.
14.8.2011 • 27 Protokoll, 5 Sekunden
Möte med Nina (Nino) Ramsby
Vi bär en massa mantlar som människor, menar Nina (numera Nino) Ramsby. Alltför sällan ställer vi oss frågan: Behöver jag den här manteln? Måste jag bevisa från vilken kultur jag kommer? Vilken musik jag förespråkar? Vilket kön jag är? Listan kan göras lång. Hen har kommit fram till att hen är Nina Nino Ramsby, både tjej och kille, både och och mitt-emellan i alla situationer. Så därför kastar hen sig även ut i en musikvärld som innehåller det mesta: visa, jazz, rock, pop, techno, experiment.Att sticka in huvudet i Ramsbys arbetslokal är att ta del av en närmast ohämmad kreativitet. Genom åren har grupperna och sammanhangen varit många: den arga postpunkgruppen Salt, den allvarliga leken med vuxenmusik för barn tillsammans med bröderna Lindgren, de nydanande visorna med Martin Hederos, den slicka elektronikan i Baxster. Överallt går hen in och placerar sig. Hen och RÖSTEN. Och lyssnar vi riktigt noga går det även att höra en spilåpipa från de hälsingska skogarna. (Repris från aug 2011)En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg
7.8.2011 • 29 Protokoll, 46 Sekunden
Det arabiska ljuset från Spanien
År 929 hade spanska Cordoba tiotusentals butiker, 900 allmänna bad, hundratals moskéer, rinnande vatten via akvedukter, belysta stenlagda gator och ett 70-tal bibliotek. Bara Kalifens boksamling bestod av 400.000 volymer, och detta vid en tid när Europas största kristna bibliotek inte ägde fler än 400 manuskript. Efter romarrikets undergång och hunnernas härjningar kom ljuset från Spanien. Som på arabiska kallades al-Andalus. Musik, poesi, instrument, kryddor och maträtter förde araberna med sig till Europa. Den arabiska civilisationen inspirerade de provençalska trubadurerna, liksom Dante och påverkade renässansen. Det här är en bortglömd tid, som blivit väl så intressant efter den arabiska våren med de folkliga upproren 2011. Och det är inte bara spår av arabisk arkitektur som finns kvar i Spanien, titta bara på klippet här nedanför med den fascinerande kvinnoorkestern. (Repris från -11)En P2 Dokumentär av Peter Mosskin
24.7.2011 • 39 Protokoll, 38 Sekunden
Sebastian Notini i Salvador - Planeta Brasil 2011 del 3
Sista delen av Planeta Brasil 2011 handlar om Sebastian Notini, framgångsrik svensk slagverkare som numera både bor och arbetar i världens kanske mest slagverkstäta stad Salvador. Vi får följa med honom under en vanlig arbetsdag i Salvador då han repar med Tiganá Santana och Mo Brasil och berättar om sitt musikliv och varför det blev just Brasilien.Åsa Veghed har denna sommar satt fingret på staden Salvador med omnejd. Salvador ligger vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur. Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro.
Åsa (da Silva) Veghed, född 1976, är musiketnolog och journalist. Hon har Brasilien som sitt specialområde och gav ut boken Brasiliansk Musik 2007. Hennes Planeta Brasil är en serie musikdokumentärer om Brasilien och brasiliansk musik som för tredje sommaren i rad är tillbaka i P2.En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Åsa Veghed.
17.7.2011 • 29 Protokoll, 27 Sekunden
Dorival Caymmi, Brasiliens Evert Taube - Planeta Brasil 2011 del 2
Del 2 av Planeta Brasil 2011 handlar om musikern och kompositören Dorival Caymmi. Idag är hans sånger klassiker - en Brasiliens Evert Taube. Resan börjar i Salvador da Bahia och slutar i metropolen Rio de Janeiro dit han sedan flyttade för att komponera sånger för radions stora artister. På slutet av 1930-talet skrev han flera oförglömliga sånger till bl.a. Carmen Miranda. Senare gjorde artister som João Gilberto, Gal Costa och Clara Nunes succé med hans låtar.Vi träffar barnbarnet Juliana Caymmi, en öppen och rolig tjej som berättar personligt om sin farfar. Hela familjen Caymmi är musiker och Juliana är själv sångerska.Åsa Veghed har denna sommar satt fingret på staden Salvador med omnejd. Salvador ligger vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur. Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro.
Åsa Veghed, född 1976, är musiketnolog och journalist. Hon har Brasilien som sitt specialområde och gav ut boken Brasiliansk Musik 2007.En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Åsa Veghed.
10.7.2011 • 21 Protokoll, 38 Sekunden
Ur Bahias mylla - Planeta Brasil 2011 del 1
I 2011 års Planeta Brasil-serie sätter Åsa Veghed fingret på den brasilianska staden Salvador vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur. Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro.Sommarens första Planeta Brasil handlar om Recôncavo Baiano, det område som omger storstaden Salvador. Där den brasilianska musiken sägs ha sin själ. I musikstäderna Cachoeira och Santo Amaro lever den folkliga samban, samba de roda, den hypnotiska candomblémusiken och de gälla blåsorkestrarna sida vid sida. Vad är det som gjort att så många berömda och produktiva musiker och kompositörer kommer just härifrån? Syskonparet Caetano Veloso och Maria Bethânia är två av dem. Under resan träffar vi på konstnären Suzart, musikern och kompositören Mateus Aleluia och sambasångerskan Dona Dalva da Cachoeira.En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Åsa Veghed.
Åsa (da Silva) Veghed, född 1976, är musiketnolog och journalist. Hon har Brasilien som sitt specialområde och gav ut boken Brasiliansk Musik 2007.
3.7.2011 • 26 Protokoll, 51 Sekunden
Krakel Spektakel, Här dansar Herr Gurka, Dinkeli dunkeli doja
De flesta har nog både hört och själva sjungit de kända barnvisorna av Lennart Hellsing. Men vem gjorde musiken? Jo, samme man som under sin tid som konsertpianist spred budskapet om moderna tonsättare, men också grävde fram musik av de äldre, bortglömda svenska kompositörerna.Som, då han blev musiklärare – många år före Swing it magistern – införde schlager och jazz i undervisningen, och fick på tafsen för det, från andra musikpedagoger. Som letade land och rike runt för att samla in folkviseuppteckningar och ge ut dem i samlingar, men som i slutet av sitt liv valde bort musiken för att börja forska på barns bildskapande.Knut Brodin är nog i stort sett okänd idag, men under 1900-talets första hälft väckte han starka reaktioner. I Ingela Hofstens program om Knut Brodin får vi höra honom själv, i en 30 år gammal inspelning, men också intervjuer med musikforskaren Laila Barkefors, författaren Lennart Hellsing, visforskaren med mera Christina Mattsson och Knut Brodins dotter Helena Brodin Friberg.En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.
26.6.2011 • 43 Protokoll, 22 Sekunden
Jesper Nordin gör musik av efterklangen
Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar. Jesper Nordin bor i Stockholm men hans släktingar i Jämtland var folkmusiker. Låtar finns nedtecknade efter farfarsfarfarsfarfar på 1700-talet. Jesper Nordin kunde dock varken spela instrument eller läsa noter och i tonåren blev det punkmusik och hårdrock. Nu tonsätter Jesper Nordin med hjälp av ritplattan Wacom, vilken är kopplad till datorn. Där skissar han musik som sedan spelas av akustiska musiker. Jesper Nordin använder en specialpenna för att skapa skalor och tonarter, även asiatisk pentatonik och kvartstonskalor, som bl a används i folkmusik.- Residues handlar om verkliga, fysiska spår. I min musik jobbar jag ofta med efterdyningar av svenska folkmusiker. Jesper förklarar med en bild:- Ta tio svenska folkmusiker och låt dem spela i en katedral. Plocka sedan bort musikerna och upplev det som skimrar kvar efteråt, efterklangerna. De blandas och klingar sedan bort.- Det är den folkmusik jag är ute efter i mina stycken. Inte själva låtarna, berättar Jesper Nordin I programmet, där vi bl a hör den kanadensiske musikern Jean-Francois Laport spela sina hemmagjorda Laporte-instrument i Jesper Nordins musikstycken. Åren 2004-06 var Jesper Nordin Sveriges Radio P2:s hustonsättare.Manus och produktion: Birgitta Tollan