Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler börjar omvärdera 80-talets arkitektur som länge stått lågt i kurs. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus.AMF Fastigheter som äger kontorshusen i Marievik vid Liljeholmskajen har tänkt om angående sina postmoderna hus, varav många ritades av Micha Borowski. De har insett att de sitter på ett kulturarv men också klimatfrågan har vägt tungt då de beslutat sig för att inte riva. De vill ta tillvara postmodernismen, utveckla och förstärka den. Arkitekten Margarida Amaral som varit drivande i uppropet om att Bevara Borowskis kaj har haft fullbokade s k PoMo-vandringar i Marievik för att berätta om den postmoderna arkitekturen.KOD-arkitekter har engagerat sig mot de planerade rivningarna av de s k bananhusen från 80-talet vid Alviks strand där ett nytt bostadsområde planeras. De har ritat ett eget förslag för att bevara och bygga om husen. De ser det som ett kall att lyfta detta, ”vi måste förvalta det vi har nu”, säger de.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del 2 av serien om åttiotalets hus, så koncentrerar vi oss på rivningarna. Åttiotalets kontorshus är ofta byggda intill vatten, på tomtmark som efterfrågas när fastighetsbolagen vill bygga bostadsrätter.”Man hann inte börja älska åttiotalet innan det försvann.” Arkitekterna Anna Mistry Bergbom och Emma Svanberg på ACAN har lanserat Rivningskartan och kartlägger byggnader i hela Sverige som har rivits eller är hotade. Fokus är att väcka opinion om de som fortfarande kan räddas, och de samlar också in berättelser och minnen kring husen. ”Det är en trög bransch som går på i gamla hjulspår, byggbranschen. Det får inte vara för lätt att göra sämst”.Ett gigantiskt high-techhus från 1982 av arkitekten Erik Thelaus har rivits i Marievik. Han är en arkitekt vars hus nu försvinner det ena efter det andra, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Han beskriver huset som en farbror i syntkostym, tidiga Roxy Music. ”Man såg modernismens arv bakom den plåtskodda fasaden”, säger han.Återbygget är en firma som tar hand om byggmaterialet som blir över vid rivningar, tar till vara och återanvänder det. Pelle Holst pratar om vansinnet i byggindustrin. ”Det bästa vore att återbruka hela huset”, säger han, ”om vårt jobb inte behövs har vi lyckats”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Fyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm Bröderna Andersson. P1 Kulturs träffade henne på Hisingen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Emma EngströmProducent: Mårten Arndtzén

P1 kultur träffar Ewan McGregor på Göteborg filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”En androgyn symbol för Cool Britannia-eran, en romantisk ikon för millennial-generationen och en sabelsvingande franchisetagare i galaxens popkulturella centrum”.Så beskrivs skådespelaren Ewan McGregor av Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival. Nu belönas McGregor med Honorary Dragon Award och spelar en av huvudrollerna i svenske Niclas Larssons långfilmsdebut ”Mother, Couch”, som tävlar om festivalens nordiska pris. P1 Kultur träffar honom - och filmens regissör Niclas Larsson - på plats.Reportrar: Lisa Bergström / Emma EngströmProgramledare: Cecilia BlombergProducent: Mårten Arndtzén

Den film alla pratar om i Frankrike just nu är Le Dernier des Juifs (Den sista juden). En komedi som utspelar sig mot den tragiska bakgrunden av tilltagande antisemitism och en stor, judisk utvandring. P1 Kulturs Cecilia Blomberg ringer upp långfilmsdebuterande Noé Debré. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?Det gäller att lära sig att se kvaliteterna i det som redan finns. Reparationssamhället är här nu. I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen. Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. ”Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. Det var viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot omgestaltningen i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan och Margarida Amaral är adjunkt inom byggnadskonst. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Tomas Andersson Wij är tillbaka med albumet Sorgsna sånger gör mig glad. För P1 Kulturs Lisa Wall berättar han om hur musiken blivit hans religion i ett Sverige som blivit låst i åsikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regissören och manusförfattaren Gabriela Pichler (Äta sova dö) är aktuell med sin första tv-serie. I Painkiller på SVT gör hon humor och konst av kronisk värk. En delvis självbiografisk historia om en av våra stora folksjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 200 000 svenskar lider av fibromyalgi, varav 85-90 procent är kvinnor. Ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av långvarig, utbredd smärta, ömhet, sömnstörning och trötthet. Regissören Gabriela Pichler, som tog biopubliken med storm med sin långfilmsdebut ”Äta sova dö”, har i veckan premiär på sin första tv-serie – med en intrig som bär spår av regissörens egen uppväxt med en mamma som har fibromyalgi. Här blandas problemen och smärtan med mycket humor och vild konst. Inte minst i relationen mellan seriens mamma, städerskan Dijana (Snežana Spasenoska) och dottern, konstnären Andrea (Dodona Imeri). Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Författaren Sara Martinsson är aktuell med boken Kvinnor utan barn. Om reproduktion och livets mening. Med utgångspunkt i den egna erfarenheten, och många exempel ur kulturlivet, skildrar hon i sin nya bok hur det mest personliga kan bli det mest politiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Det klassiska spelet Prince of Persia kommer ut i en ny version och nu för första gången pratar prinsen... just det, persiska. Hur viktigt är det med de autentiska detaljerna i ett sagospel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här reportaget hör du spelets producent Abdelhak Elguess, spelkritikern Mike Stranéus och forskaren Sabine Harrer resonera kring varför spelbranschen satsar allt mer resurser på inkludering och representation i spelen, på vilket sätt dessa val påverkar spelupplevelsen och på vilket sätt relationen mellan spel-fansen och spelutvecklarna skiljer sig från motsvarande relation i filmbranschen.Reporter: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter hyllade debutboken Flickor och institutioner (2022) kommer nu Daria Serenkos nya bok Jag önskar mitt hem aska ett vittnesmål om diktaturen i hemlandet. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boken utgår från Serenkos dagboksanteckningar under veckorna i ryskt fängelse, i februari 2022. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina lever författaren i exil.Reporter: Fredrik WadströmProducent: Nina Asarnoj

Dokumentärfilmen Ett hjärta är alltid rött handlar om bandet Imperiets mest intensiva år på 80-talet. Regissören Balsam Hellström blandar arkivmaterial och nya intervjuer med bland andra Thåström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En jättetavla från 1906 har orsakat bråk i Ystad. Men vad är det för bild egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ystads militärhistoriska museum ska stänga och nu vill kommunen att den 50 kvadratmeter stora målningen ”Skånska dragoner rida till bad” hängs upp på konstmuseet istället. Beslutet har fattats över huvudet på konstmuseets chef och kan därför strida emot museilagen. Men vad är det egentligen för konstverk de bråkar om? Vad berättar bilden av de nakna ryttarna och vilken betydelse har den, historiskt?P1 Kulturs Mårten Arndtzén begav sig till Ystad för att se ”Dragontavlan” med egna ögon.

Supergruppen MOR samlar tre framgångsrika ingredienser från den svenska musikscenen: Hiphop-legendaren Thomas Rusiak; Robyn- och Yung Lean-producenten Fredrik Okazaki och artisten GRANT. Men vad blir det av den soppan när alla delar blandas? Efter en hyllad debut härom året är de nu tillbaka med ett andra album. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Jodie Foster, född 1962, debuterade som treåring i en reklamfilm för sololja. Nu är hon åter högaktuell i den hyllade nya säsongen av True Detective på HBO. P1 Kulturs Nina Asarnoj ser tillbaka på ett liv i fiktionens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären ”Jodie Foster – hela livet på film” berättar Jodie Foster att hon knappt har några vanliga barndomsminnen. Hon kommer mest ihåg olika inspelningslokaler i Hollywood.Sedan tre års ålder har hon stått framför kameran. Men också regisserat, både film och TV, som avsnitt av ”House of Cards”, ”Black Mirror” och ”Orange is the new black”.P1 Kulturs Nina Asarnoj bestämde sig för att återberätta delar av hennes filmliv, en karriär som alltså sträcker sig över sex decennier, trots att Jodie Foster bara är född 1962.

Natten till den 14 januari 2024 dog den 76-årige författaren, regimkritikern och aktivisten Lev Rubinstein efter att ha blivit påkörd på ett övergångsställe i Moskva. I maj 2022 intervjuade Sveriges Radios Fredrik Wadström den ryske författaren på Sverigebesök. Det blev ett samtal som handlade mer om Rysslands krig än om litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ryske författaren Lev Rubinstein menar att det ryska samhället drabbats av en depression efter landets invasion av Ukraina.Rubinstein, som nyligen gav ut samlingsvolymen "Vidare och vidare" med dikter på svenska, bor kvar i Moskva trots att många av hans vänner lämnat landet.Trots all död och förstörelse tror han att Ukraina är ett land med en framtid medan Ryssland är på väg att försvinna som nation.Ett reportage av Fredrik Wadström från maj 2022.

Tittare över hela världen älskar den bitterljuva svenska filmen Tack och förlåt på Netflix. Möt regissören Lisa Aschan, som slog igenom med Apflickorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska dramakomedin ”Tack och förlåt”, med guldbaggenominerade Sanna Sundqvist i huvudrollen, har visats över 6,4 miljoner gånger världen över på Netflix. Den handlar om en höggravid kvinna, vars man plötsligt dör i sömnen, och hennes såriga relation till storasystern. Hur har regissören Lisa Aschan gjort för att göra bubblande humor av ett oväntat dödsfall, missbruk och såriga familjerelationer? Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

En av den afrikanska kontinentens största artister genom tiderna. Så har Angélique Kidjo beskrivits. I över 40 år har hennes röst hörts över världen både som sångerska och som aktivist. P1 Kulturs Lisa Wall har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Producent: Eskil Krogh Larsson

Möt konstnären och filmaren Anna Odell som berättar om sitt nya verk Rekonstruktion Psyket, där hon återvänder till den psykiatriska vård hon fick som ung - och vårdaren som gjorde henne gravid som 21-åring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Odell fick stora rubriker med konstverket ”Okänd kvinna” 2009–349701, där hon iscensatte en psykos på Liljeholmsbron i Stockholm för att visa hur bältesläggning och psykvård kan fungera.Det blev debatter och rättegång.Hennes nya videoverk ”Rekonstruktion - Psyket” visas på Cecilia Hillström Galleri i Stockholm, där hon återvänder till psykvården hon fick som ung.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Nationalmuseums nya chef Patrick Amsellem tar över en institution som under förra året brottades med svåra ekonomiska problem. Det pratades om att museet skulle tvingas stänga, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt revs känslor upp kring ett av museets mest åtråvärda verk, ”Batavernas trohetshed till Claudius Civilis” av Rembrandt van Rijn. En målning som ägs av Konstakademien men som hängt på Nationalmuseum sen det öppnade på 1800-talet. Men i sista stund dök en okänd mecenat upp och genom en donation kan nu målningen hänga kvar på Nationalmuseum minst sju och ett halvt år till.Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade Patrick Amsellem för att prata om hans visioner som ny museichef och om Rembrandts kända målning.

Nya albumet Färger är Kaahs första på sex år. Hör honom berätta om sin medverkan i På Spåret, sin politiska ådra och vilka utmaningar som kommer med att vara veteran i soulbranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Under 80-90-talet var Måns Ivarsson en ledande pop- och rockskribent för bland andra Sydsvenskan och Expressen. I en ny bok berättar han om sina möten med en hel drös rockikoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Den tyske fotokonstnären Wolfgang Tillmans är känd för sina bilder från gayklubbar men också för sin fascination för rymden. Han är just nu aktuell med en stor retrospektiv utställning, To look without fear, på Moma i San Francisco. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wolfgang Tillmans slog igenom på 90-talet med sina skildringar av klubbkultur, men han har fortsatt att utforska bildmediet, bland annat med foton som görs helt utan kamera.Här i Sverige har man kunnat se Tillmans verk på en stor utställning på Moderna Museet 2012, och i Göteborg i samband med att han fick Hasselbladspriset 2015.Tillmans livsgärning har nu summerats på det stora retrospektivet ”To look without fear”, som först visades på Moma i New York hösten 2022, sedan reste vidare till Toronto, och nu finns på Moma i San Francisco fram till mars 2024.Men är det egentligen samma utställning?Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson såg retrospektivet i New York och senare i San Francisco, och kände inte riktigt igen sig. Så han bestämde sig för att diskutera utställningsevolution med Wolfgang Tillmans i San Francisco.

Mikael Persbrandt har fått sin åttonde Guldbaggenominering för bioaktuella Hammarskjöld där han spelar den legendariska diplomaten. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat en skådespelare som kan slå Guldbaggerekord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt konstnären Marie-Louise Ekman som flyttat in delar av sin ateljé i rum 328 på Handelshögskolan i Stockholm. Däribland en rikskänd iller som heter Göran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Nina AsarnojProgramledare: Lisa Bergström

Världens kanske mest kända ruinstad blev skövlad av Islamiska Staten, IS, år 2015. P1 Kulturs Mattias Berg har träffat både författaren Jesper Huor, som rest tillbaka till platsen efter allt som hände, och den syriske arkeologen Anas al-Khabour. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Förgör de falska gudarna” berättar Jesper Huor och Anders Rydell om händelserna nu och förr – och om hur kulturarvet från Palmyra säljs på svarta marknaden.I reportaget hör vi även uppläsningar av Doreen Kanter - av utsnitt från bland annat Greve de Volneys ruinromantiska betraktelser. Palmyra omnämns i Bibeln, då under namnet Tadmor som staden än i dag heter på arabiska. Musiken i programmet är av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou och heter ”Waiting” ur filmen ”The Weeping Meadow”.Reporter: Mattias BergProducent: Esfar Ahmad

Nobelpristagaren i litteratur, den norske författaren och dramatikern Jon Fosse, är världsberömd för sina många långa pauser mellan replikerna. Har Fosses människor inte något att säga till varandra? Skådespelaren Sten Ljunggren svarar nej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Jenny TelemanProducent: Mattias Berg

I dokumentären Puss hej då får vi följa Sandra som precis har blivit lämnad av Filip, pappan till deras tre månader gamla barn. Regissören Annika Fredriksson börjar sedan spela in deras intima samtal. Varför då? undrar P1 Kulturs Lisa Bergström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Barnboksförfattaren Lotta Geffenblad om sin barnbok Blå ugglan om död och tröst: Jag tror att man kan berätta nästan allt för barn, säger hon. Barn mår bra av en ärlig vuxen, på något sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Naila Saleem, har på plats i Nepal träffat lärare och studenter på utbildningar i traditionell byggnadskonst. Dessa har blomstrat efter ett flertal jordbävningar i landet på senare år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Naila SaleemProducent: Mattias Berg

I år är det hundra år sedan den finlandssvenska poeten Edith Södergran dog. Boken Flora Poetica tar fasta på växtligheten i Edith Södergrans poesi och blandar blomsterkonst med Södergrans texter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På midsommardagen den 24:e juni 1923 dog Edith Södergran i sviterna av tuberkulos. Då var hon 31 år gammal och hade publicerat fyra diktsamlingar. En femte kom postumt.Hundraårsminnet av hennes död har uppmärksammats på olika sätt. I våras kom en bildrik bok om Edith Södergran som amatörfotograf av formgivaren Nina Ulmaja och nu kommer en bok om Edith Södergran i växtriket. Bokens titel är FLORA POETICA. Edith Södergran i växtriket” och den är skapad av konstnären och formgivaren Martin Bergström tillsammans med Edith Södergran-experten Agneta Rahikainen. De har fokuserat på växtligheten i Södergrans poesi. Rosorna, hyacinterna och granarna.Nina Asarnoj har talat med litteraturvetaren Agneta Rahikainen och även besökt Martin Bergström i hans ateljé på Södermalm i Stockholm där de botaniska collagen i boken växt fram. Och materialet kommer från urgamla herbarier…Reporter: Nina AsarnojProducent: Anna Tullberg

Den irländska poeten Doireann Ní Ghríofa var mitt i vardagspusslandet med snart fyra små barn, då hon blev besatt av en klagosång från 1700-talet. Nu kommer självbiografiska romanen Ett spöke i strupen på svenska. P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat Doireann Ní Ghríofa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var mitt uppe i de mest intensiva småbarnsåren, ammade, väntade ännu ett barn, pumpade bröstmjölk för att ge till andra bebisar, gjorde lista efter lista på allt hon måste göra under dagen, handla, laga mat, amma igen, byta ännu en blöja, torka upp efter kräksjuka, tvätta, torka kladd och klet, natta barn, skriva upp nya saker på listorna, bocka av även dem. Just då, mitt i vardagspusslandet med snart fyra små barn under sex år, blev den nu 42-åriga irländska poeten Doireann Ní Ghríofa våldsamt besatt av ett av Irlands mest kända diktepos, en klagosång av den iriska 1700-talspoeten Eibhlín Dubh Ní Chonaill. Snudd på maniskt börjar hon försöka förstå sin föregångares liv, söker upp platsen där poetens älskade make sköts till död, hittar paralleller till sitt eget liv, börjar frustrerat översätta dikten, och kan inte släppa författaren, har henne som ett spöke i strupen när hon intensivt börjar skriva på sin första roman.Nu kommer självbiografiska ”Ett spöke i strupen” på svenska. P1 Kulturs Lina Kalmteg träffade Doireann Ní Ghríofa en novemberdag i Stockholm och frågade om det stämmer att hon skrev boken på en parkering.

Helsingborgs symfoniorkester har hittills mest goda erfarenheter av sitt försök att genomföra flera konsertprojekt utan traditionell dirigent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssna på reportaget om en av musikens mest mytomspunna figurer; orkesterdirigenten.Medverkar gör dirigenten Johannes Gustavsson, Helsingborgs konserthuschef Katrine Ganer Skaug och Mats Persson, violinist i Helsingborgs symfoniorkester.Reporter: Jens MöllerProducent: Esfar Ahmad

Ramy Essam blev internationellt känd från protesterna på Tahrirtorget i Kario under den arabiska våren 2011. Ensam på scen med en gitarr blev hans protestsånger mot regimen en symbol för de ungas kamp. Men musiken var också orsaken till att han greps och torterades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det snart tio år sedan han kom som fristadsmusiker till Malmö.Nyligen släpptes hans senaste album ”Metgharabiin” - främlingskap - en platta som handlar just om ett konstnärskap i exil, ibland väldigt långt hemifrån. P1 Kultur har träffat honom.Reporter: Esfar AhmadProgramledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Vince Clarke är en verklig syntikon. För över fyrtio år sedan var han med om att grunda Depeche Mode, hemma i Essex. Den konstellationen lämnade han snart för att gå vidare till Yazoo och sedan Erasure. Nu är 65-åringen aktuell med sin första soloskiva, som är raka motsatsen till den refrängstarka synthpop han är känd för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Anton BennebrandtProducent: Felicia Frithiof

Författaren Malin Isaksson berättar om arbetet med att förvandla ett stort antal kartonger med dagböcker, brev och manuskript till en läsbar berättelse om ett författarliv - om hennes farmor Ulla Isaksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Boken om U” heter en alldeles ny bok med undertiteln ”Ulla Isaksson: ett liv, ett författarskap, en farmor” skriven av Malin Isaksson, tidigare författare till flera skönlitterära böcker.Några av Ulla Isakssons mest kända titlar är ”Ytterst i havet”, ”De två saliga” och ”Paradistorg” men hon skrev även manus till Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan”.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

En av Hollands mest kända scenkonstnärer och en mimartist i världsklass, Karina Holla, iscensätter krigets fasor i Warrior Women. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Föreställningen bygger på den belarusiska författaren Svetlana Aleksejevitjs bok Kriget har inget kvinnligt ansikte, där 300 kvinnor från hela Sovjetunionen berättar om hur de stred under andra världskriget.Karina Holla drabbades av den otroliga humaniteten i Aleksejevitj bok.”Hon är så otroligt ärlig och så djupt mänsklig, och jag älskar henne för det. Det fick mig att tänka att det kanske var tid att prata djupare om kriget och tänka OK nu ska jag se fasorna i ögonen.”Warrior Women är ett samarbete mellan Karina Holla och teater Giljotin i Stockholm.

Härifrån har människor flyttat i nära sjuttio år nu. I vissa byar är varannan gård tom, så här finns många ödehus att ta hand om. Följ med på en roadtrip längs Klarälvdalen med industrihistorikern Jan Jörnmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 1948 skrev bankmannen Jan Wallander avhandlingen ”Flykten från skogsbygden” där han kartlade samhällsförvandlingens konsekvenser för nordvästra Värmland. Och sen har det fortsatt. Nu finns här bara 400 personer under 45 år på en yta stor som Luxemburg.I Stöllet utmed E45:an står Värmlandsporten, från börsyrans sena 80-tal, övergiven med 100 tomma rum likt en strandad Titanic efter att ha varit allt från konferenshotell till flyktingförläggning.Men vem har nyckeln till alla tomma husen?Ett reportage av Katarina Wikars.

Den kontroversiella franska filmregissören Catherine Breillat är känd för extremt explicita sexscener i sina filmer. Hennes senaste film, En sommar, handlar om en kvinna som inleder en relation med sin styvson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Björn JanssonProgramledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Magnus Carlson från Weeping Willows är aktuell med en solosplatta med soul och country på svenska: Brunnsvik Sounds. Möt honom, i en paus från pågående turné, från en studio i Sundsvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa Wall Producent: Esfar Ahmad

En ny bok berättar historien om HBO kabel-tv-företaget som i förlängningen förändrade vår syn på tv och som sådde fröet till streamingrevolutionen. Ett reportage av Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Somliga går i trasiga skor heter Magnus Gerttens nya dokumentär om Cornelis Vreeswijk. I filmen får vi bland annat höra Cornelis från sjukbädden strax innan han gick bort 1987, och om hans tankar inför arbetet med det som kom att bli hans sista musikalbum, Till Fatumeh. Magnus Gertten är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Efter 60 år av arbetarklasskildringar tackar den ikoniske brittiske filmskaparen Ken Loach för sig - med en sista film. P1 Kulturs filmreporter Emma Engström har träffat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid 87 års ålder har Ken Loach nu gjort sin sista långfilm. ”The Old Oak” utspelar sig på en av många brittiska pubar som stänger på grund av ökade kostnader och färre kunder. Eftersom det är en Ken Loach-film handlar det om arbetarklassens problem, betraktade genom hans och manusförfattaren Paul Lavertys socialistiskt färgade lins. En lins som gett honom en massa priser och en trogen publik, men som fått kritiker att kalla honom Englandshatare, galen marxist och till och med antisemit. Emma Engström intervjuar Ken Loach och Paul Laverty och nystar upp den röda tråden genom en 60-årig filmkarriär.Producent: Anna Tullberg

Fungi - svampar i konst och vetenskap heter Nobelprismuseets nya utställning som handlar om allt från Björks svampmönstrade scenkläder till tecknade serier om hussvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om jag inte vore människa skulle jag vilja vara en svamp. En likgiltig känslolös svamp med kall glatt hud. Hård och nätt på samma gång.”Så skriver den polska Nobelpristagaren Olga Tokarczuk i boken ”Daghus, natthus”. Hennes svampfyllda texter kan man lyssna på i lurar på utställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” som nyligen öppnade på Nobelprismuseet i Stockholm. Där finns också artisten Björks svampmönstrade scenkläder och tecknade serier i jätteformat om hussvamp. Vår reporter Nina Asarnoj gick till Nobelprismuseet och stämde träff med en av utställningens curatorer, Magnus af Petersens, vid ett stort glasskåp med hyllorna fyllda av något som först ser ut som flugsvampar…Skåpet med Carsten Höllers tudelade svampar är helt fascinerande. Som om det vore gjort av en vetenskapsman som provsmakat på sitt giftiga arbetsmaterial. Utställningen ”Fungi” är mörk och lite gammeldags mystisk, som ett kuriosakabinett. Det är nedsläckt i lokalen och de olika stationerna med svamprelaterad konst och forskning och mode, är ljussatta som små scener. Svamp är ett ämne som ligger i tiden och curatorn Magnus af Petersens berättar hur de resonerade kring själva avgränsningen. Att gå runt på Nobelprismuseets svamputställning påminner lite om en tur på Naturhistoriska, med glasmontrar och pedagogiska planscher. Men jag känner samtidigt närvaron av något annat, svampframkallat, mörkt och lysande. Som artisten Björks klänning med giftgröna svampar mot svart botten, den hon bar i samband med släppet av skivan Fossora. Där en av låtarna heter just ”Mycelia”. Alltså de långa underjordiska trådar som förbinder svamparna med varandra och träden.Björk ville få kontakt med det underjordiska, med allt det som pågår under ytan. Och att se den här utställningen ”Fungi” är som att få syn på en annan värld, ytterligare en dimension. Som att marken jag går på inte längre bara består av jord och barr och löv utan expanderar neråt… jag blir medveten om att jag i skogen går på  ett enormt nätverk av svamptrådar, de spindelvävstunna hyfer som tillsammans bildar de trådar vi kan se, alltså mycel, som genomkorsar allt. Och det finns de som kallar det Wood-wide Web.Jag stannar till vid det flera meter höga videoverk som visar ett regnskogsträd, det liksom pulserar i realtid, man får se hur näringen strömmar genom underjordiska svamptrådar kopplade till trädets rötter och vidare upp i stammen. Och hur trädet i sin tur förser svamparna med socker. Ett ständigt pågående utbyte av näring och samarbete mellan träd och svamp, berättar Karl-Johan Cottman, en av curatorerna för utställningen Fungi. På en annan vägg på utställningen ”Fungi” på Nobelprismuseet, sitter tecknade serier med svamptema. Det är serieskaparen Joanna Hellgren som fått i uppdrag att skildra svampens olika existensformer med hjälp av tecknade bilder och pratbubblor.Joanna Hellgrens serierutor är faktagranskade av Anders Dahlberg, professor i mykologi och författare till Boken ”Svamparnas förunderliga liv” som han skrivit tillsammans med biologen Anna Froster. Det är en bok som fick mig att drabbas av svampfeber och kunskapseufori. Det är en helt ny värld som öppnar sig. Som att de fruktkroppar vi känner igen som kantareller ofta är en och samma individ som poppar upp på olika ställen. Svampar med samma DNA spridda på en yta stor som en trerumslägenhet eller mer. Serieskaparen Joanna Hellgren berättar att hennes uppdrag först var att göra någonting specifikt om mycelet, men det blev till slut serier om det hon tyckte var mest fascinerande inom svampkunskapen.Just baskunskaperna om svamparnas betydelse på jorden är helt svindlande, att de varken är djur eller växter utan något eget. Både livsnödvändiga och hotfulla samtidigt. Ändå har vi bara kartlagt ungefär 5% av alla svampar, 95% är alltså fortfarande är oupptäckta. Trots att de finns överallt, i alla växer och i alla levande varelser. Att tio centimeter ner i marken finns ett slags parallellt universum av svampliv - en väv som förbinder allt som växer. Jag får en intensiv känsla av att allt kommunicerar… svampar och talande träd. Men curatorn Karl-Johan Cottman tycker inte att jag ska övertolka naturen. Biologiska upptäckter blir lätt projiceringsytor för mänskliga fantasier om hur vi vill att naturen ska fungera.Reporter: Nina AsarnojUtställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” på Nobelprismuseet i Stockholm pågår mellan 30 september 2023 - 7 januari 2024.

En vit resväska med rött sidenfoder svävar genom dokumentären The Pigeon Tunnel. Väskan rymmer Le Carrés innersta hemlighet. Hans söner Simon och Stephen Cornwell berättar för P1 Kulturs Anna Tullberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få har borrat ner pennan i moraliska dilemman om sanning, lögner och svek som John Le Carré. Klassikern ”Spionen som kom in från kylan” från 1963 blev hans vulkangenombrott. Egentligen hette han David Cornwell – och innan han gick bort 2020 gjorde han en sista lång intervju med filmregissören Errol Morris. David Cornwell lyfter på förlåten och avslöjar saker om sitt liv som han dittills inte hade berättat, ens för sina barn.

Den prisade och kritikerhyllade filmen Paradiset brinner skildrar tre övergivna systrar som bestämt sig för att överleva utan föräldrar. P1 Kultur fick besök av den debuterande långfilmsregissören Mika Gustafson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

Efter två album med tolkningar av språkkonstnärerna Kjell Höglund och Bodil Malmstens verk har Ellen Sundberg nu släppt sitt första svenskspråkiga album med egna texter. Vita gäss har av kritiker beskrivits som oemotståndligt vackert och personligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Maria Askerfjord SundebyProducent: Nina Asarnoj

Det fanns, enligt en ny bok, en hemlig person som inspirerade KB-mannen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 19 av 62 stulna böcker har nu återkommit till Kungliga Biblioteket i Stockholm. Boken ”Brottsplats KB” är skriven av kriminologen Lars Korsell, med underlag från bibliotekarierna och bokspanarna Greger Bergvall och Jan Ottosson på KB.Bland annat återges utdrag ur en dagbok av bibliotekarien som gjorde en intern utredning om de försvunna böckerna – med tjuven i hälarna.Musiken i programmet är ”On the Nature of Daylight” av Max Richter.Reporter: Mattias BergProducent: Nina Asarnoj

Han har skrivit och spelar huvudrollen i nya Netflix-serien Tore. Kulturredaktionens Björn Jansson träffade William Spetz det blev ett samtal om att våga visa nya sidor av sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tore är en 27-åring som fortfarande bor hemma när katastrofen inträffar och han flyr in i sex och droger och en jakt på kärlek. I ”Tore” ser vi också bland andra Sanna Sundqvist, som vännen Linn, och Peter Haber som pappan. Regisserat har Erika Calmeyer gjort.

Han firar 40 som serieskapare. Kanske är Joakim Pirinen fortfarande mest känd för Socker-Conny som kom ut på 80-talet. Nu är det dags att summera med jubileumsalbumet Allvar på riktigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Pirinen är ett barn av postmodernismen och byter oupphörligen stil då han tecknar, vilket kan ha legat honom i fatet då förläggare utomlands trott att han varit flera stycken. Katarina Wikars träffar honom hans belamrade arbetslokal i Vasastan i Stockholm, där han suttit i decennier. Hur många serierutor har det blivit hittills? Varför är Döda Paret så roliga att teckna, och varför är han så trött på Socker-Conny? Och hur hanterar han ensamheten på jobbet?

Colombianska Pilar Quintana har översatts till 20 språk. I hennes berättelser ryms borgerliga hemmafruar och ofrivilligt barnlösa. Nyligen kom hennes senaste roman Avgrunderna på svenska en bok som hon skrev för att ta itu med sin egen barndoms största skräck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Mina BenaissaProgramledare: Lisa WallProducent: Esfar Ahmad

I dokumentärfilmen Labor har filmaren Tove Pils under ett helt decennium följt tre queera personer som kallar sig sexarbetare i San Francisco. Det saknades ett större perspektiv av hur det ser ut på olika ställen i världen. Framförallt bland queera personer, det är en del av hbtq-personers historia, säger Tove Pils. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Felicia FrithiofProducent: Esfar Ahmad

Den folkkäre artisten Lasse Berghagen är död. Kulturredaktionens Björn Jansson var hemma hos honom en vacker höstdag 2010. Det blev ett samtal om tuffa år på 1960-talet men också om romantikern i honom som alltid tände levande ljus när han på nattimmarna satte sig ner för att skriva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bret Easton Ellis (American Psycho) är tillbaka med ny roman, om sig själv som ung och kåt. Följ med Roger Wilson in i kultförfattarens hem i Los Angeles där bokhyllorna gapar tomma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våld, sex och känslomässig avtrubbning är sådant man tänker på när man hör författarnamnet Bret Easton Ellis. En del har kanske hängt med Ellis ända sedan han debuterade som 21-åring med ungdomsskildringen ”Noll att förlora”. Andra tänker mer just på satiren ”American psycho”, där åttiotalets yuppiekultur får psykopatiska drag. Ett tag såg det ut som Ellis övergivit litteraturen för pengarna i filmindustrin. Men nu är han tillbaka. Nästa vecka kommer romanen ”Skärvorna” ut på svenska. Den skrev han med Ultravox låt ”Vienna” som ledmotiv. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har träffat Bret Easton Ellis i hemmet i Los Angeles.Programledare: Jenny TelemanProducent: Anna Tullberg

Hur mår Hamlets käresta Ofelia 2023? Skådespelaren Isabelle Kyed vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen är det premiär för ”Hamlet”. Igen. Den här gången på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm med rapartisten Silvana Iman som den danske prinsen i Shakespeares kolsvarta tragedi. Hamlet så många gånger utsedd till världens mest kända pjäs. Numera ofta omtolkad, omkastad, moderniserad, uppochnervänd men också då och då spelad i sin helhet. Men en roll som allt oftare stryks är en av världsdramatikens knepigaste kvinnor, Ofelia! Skådespelaren Isabelle Kyed gästar studion och berättar om hur det är att spela plågade Hamlets runtboxade kärlekspartner.Programledare: Jenny TelemanProducent: Anna Tullberg

Hon var bara 17 år när hon debuterade med diktsamlingen Hyperverklighet. Aya Kanbar från Örebro var rädd att bli en One Hit Wonder, men kritikerna fortsätter att unisont hylla även den nya boken Aftongata. Men hur påverkas hon av alla hyllningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Lina KalmtegProgramledare: Lisa WallProducent: Esfar Ahmad

I nästan sex år har musikern Olle Moraeus - känd från Orsa spelmän - hållit på med projektet att spela in alla så kallade Orsa-låtar. Reporter: Maria Askerfjord Sundeby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tillsammans 99 är höstens mest upphaussade svenska film. Vår filmreporter Björn Jansson har träffat regissören Lukas Moodysson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mönstergurun och textilkonstnären Kaffe Fassett ställer ut på Millesgården i höst. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Millesgården i Stockholm blommar det just nu, trots nollgrader på nätterna. Det är stickgurun och textilkonstnären Kaffe Fassett och hans kreativa kollektiv som tagit över lokalerna med broderade kuddar, blommiga tyger och stora lapptäcken. Kaffe Fassett har varit ett namn i textil-Sverige sedan 80-talet när hans bok ”Praktfulla broderier” kom ut på svenska. Han har ställt ut sina stickade tröjor och korsstygnsbroderier både Nordiska museet (1990) och på Prins Eugens Waldemarsudde (2006) och hemma i England på ärofyllda Victoria & Albert museum. Nina Asarnoj har träffat Kaffe Fassett, född 1937, på Millesgården

Den norske dramatikern och författaren Jon Fosse tilldelas Nobelpriset i litteratur 2023. P1 Kulturs Jenny Teleman träffade honom i december 2021. Det blev ett samtal om skrivande, varför han avskyr teater och om fördelarna med ett så dåligt lokalsinne att man ständigt går vilse. Reportaget sändes första gången i slutet av december 2021.

...och med ett nytt album. Om Addis Abeba. Daniel Lemma slog igenom med dunder och brak i början av 2000-talet med filmmusiken till Josef Fares film ”Jalla! Jalla!” och hitlåten ”If I Used To Love You”.Nu har han, tillsammans med några av de största musikerna i Etiopien, knutit ihop sitt arv med sig själv och gjort en platta om Addis Abeba.Reporter: Lisa WallProducent: Esfar Ahmad

Frutti di Mare på Malmö konsthall är den hittills största presentationen av den internationellt uppmärksammade svenska konstnären Ingela Ihrman. P1 Kulturs Esfar Ahmad har träffat konstnären på plats.

Skådespelaren Johan Ulveson kliver upp på operascenen för första gången med huvudrollen i Folkoperans Tidens Larm. Jenny Teleman har träffat honom, och han blir rörd när han pratar om musiken. Kan man göra odödlig klassisk musik - som hela världen älskar - i ett mordiskt system?Kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. P1 Kulturs Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.Producent: Anna Tullberg

Musikern och poeten Mattias Alkberg har skrivit ny musik till en författarturné med Klas Östergren. Han var en viktig författare för oss som startade The Bear Quartet, berättar Mattias Alkberg om inspirationen från Östergrens romaner. Reporter: Helene AlmProducent: Felicia Frithiof

Redan på 1920-talet skapade Estrid Ericson sin egen syn på inredning där hon kombinerade allt hon gillade. Det blev oftast lysande. Hon är fortfarande förknippad med god svensk smak. Estrid Ericson har gjort många egna tyger och vaser och prydnadsföremål i tenn som är eftertraktade. Hennes elefanter i karavan är ett mönster som spridits långt bortom Strandvägen i Stockholm där hon skapade sin egen formvärld på Svenskt Tenn. Det går inte att runda den adressen när man pratar om henne.Men Estrid Ericson var kanske allra skarpast när det gällde att ta fram storheten hos andra formgivare. Mest känd är hon för sitt samarbete med den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank. En lyckad duo vars gemensamma skapande fortfarande lyser starkt i samtiden.Nu kommer en omfattande biografi om personen och yrkeskvinnan Estrid Ericson. Möt designkritikern Hedvig Hedqvist som är författare till boken.Reporter: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

SVT:s nya serie Taelgia handlar om gängkriminalitet och familjeliv i Södertälje. Att se den är som att få en smäll i magen, säger vår gäst, journalisten och författaren Diamant Salihu. Parallellt med den senaste tidens intensiva nyhetsrapportering om de eskalerande dödsskjutningarna, ges nu också plats för en berättelse i fiktionen om samma värld, med manus och regi av Jens Östberg.Platsen är alltså Södertälje och serien rör sig framförallt i den stora gruppen syrianer och assyrier som bor där. Men det är inte bara skjutningar och drogleveranser som tar plats utan även familjeliv med skola och basket och en magnifik bröllopsfest.Diamant Salihu pratar om serien och den våldsamma verklighet den är baserad på, tillsammans med Maria Brander från Expressen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Celine Song har i sin hyllade debutfilm försökt förmedla en bild av parrelationen som är mer igenkännbar från verkliga livet än andra filmskildringar. Filmjournalisten Karin Svensson har intervjuat regissören och manusförfattaren Celine Song, för ett samtal om kärlek som både vardagligt och extraordinärt. Hon som vägrade låta den som står i vägen för ungdomskärleken till skurk i ”Past Lives”.”Det är det som gör den här filmen fantastisk”, säger parterapeuten och manusförfattaren Wilhelm Behrman, som skrivit manus till den queera romcom-filmen ”Fyra år till” (2010) och tv-serier som ”Kalifat” (2020) och ”Innan vi dör” (2019).I sin yrkesroll träffar han ofta par i kris – där bilden av kärleken ibland krockar med den upplevda kärleken. Men vad är romantik egentligen?

Samtidigt som den ständiga debatten om jaget i litteraturen rasar på kultursidorna kommer litteraturprofessorn Birgitta Holm med en essäsamling om hur minnet och livet samverkar. Hon kallar boken ”Mnemosyne - nio essäer om skapande” för sitt andliga testamente, där hon återvänder till modernismens stora författarskap, de som har präglat henne. Hör om Proust och Selma och de ofrivilliga minnena, om Duras och Kierkegaard och omtagningen som skrivmetod.Birgitta Holm har också sett åtskilliga litterära debatter komma och gå, och angående den pågående om låg självbiografisk verkshöjd undrar hon om det personliga minnet ens har i litteraturen att göra.Katarina Wikars träffar en 87-åring som badar i Årstaviken varje morgon, och som ser som sin livsuppgift att putsa på litteraturen så den skiner, hon är ”den ständiga reparatören”.

Medeltidsmuseet i Stockholm slog vår reporter Mattias Berg med häpnad vid öppningen på 1980-talet. Nu ska det stänga i minst fem år och sedan flytta. Här kommer hans minnesteckning över det underjordiska museet. P1 Kulturs Mattias Berg liknade att komma in i museet vid öppningen som att stiga in i en trollkarlshatt. Med rekonstruerade medeltidsmiljöer som visuellt godis i den stora öppna salen och en gradvis mörknande himmel målad över hela taket. Som att vara både inomhus och utomhus samtidigt.Nu har han stigit tillbaka ned i den delvis förändrade miljön, som han fortfarande anser vara Sveriges kanske mest förtrollande kulturinstitution. Och i höst har ju museerna verkligen stått i fokus. Taket rasar in på Naturhistoriska museet i Stockholm, Nationalmuseum har kanske inte råd att behålla sina mästerverk på grund av skenande omkostnader. Och om några månader, den 5 november, kommer Medeltidsmuseet i Stockholm att stänga.Museet blev till efter en vildsint debatt från och med slutet av 1970-talet, när den så kallade Riksplan grävdes ut och det gamla Riksdagshuset skulle återinvigas. Från politiskt håll ville man då ha ett parkeringshus för riksdagsledamöterna i de utgrävda lokalerna, andra menade att man här hade ett svenskt Pompeji med unikt bevarade äldre miljöer. Och till slut blev det alltså ett platsunikt Medeltidsmuseum som öppnade 1986.Nu är tanken att den här kulturinstitutionen ska flytta till Börshuset i Gamla Stan när Nobelprismuseet flyttar in i sina kommande lokaler vid Slussen, vilket blir tidigast år 2028. Alltså om minst fem år. Dessutom kommer man då inte längre kunna visa sitt mest anslående objekt: resterna av Gustav Vasas stadsmur från 1530, som i dag löper tvärs genom museet.Den här flyttkarusellen har av historieprofessorn Dick Harrison liknats vid Monty Pythons flygande cirkus - och en protestlista med många tusen namnunderskrifter har spritts på sociala medier.I reportaget intervjuas Åsa Albihn, chef för Riksdagsförvaltningens fastighetsenhet som tagit beslutet om att Riksdagen behöver återta lokalerna för att där i stället göra ett besökscentrum. Dessutom Medeltidsmuseets chef Lin Annerbäck och konstnären Kerstin Rydh, som gjorde den teatrala och anslående scenografin till museets öppning 1986.Reporter: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Charlotte Gyllenhammar upprepar genombrottsverket Dö för dig - efter 30 år. ”Jag begrep ju inte riktigt vad jag gjorde. Det är kanske därför jag måste göra om det”. Så förklarar konstnären Charlotte Gyllenhammar varför hon, än en gång, hänger upp en ek med rötterna i vädret mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. Men kan man verkligen upprepa en sådan sak, efter så lång tid? Första gången, 1993, kallade hon verket ”Dö för dig”. Det heter det nu också, men med tillägget ”slå rot”. Det hängande trädet har också ett annat uttryck, då det fått behålla sina löv den här gången. Men den största förändringen står kanske tiden för?Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har följt Charlotte Gyllenhammars arbete med den hängande ekens återkomst.

I bioaktuella Avgrunden rasar Kiruna samman framför ögonen på Tuva Novotny, på utställningen Gruva skildrar Kirunabördige Anders Alm och Erik Holmstedt från Malmberget en stad i förändring. Följ med till Kiruna. MÖT TUVA NOVOTNY OCH RICHARD HOLM OM LOCKELSEN MED KIRUNA I NYA FILMEN ”AVGRUNDEN”Sveriges första stora katastroffilm – så beskrivs bioaktuella ”Avgrunden”. En katastroffilm där Kiruna spelar en av huvudrollerna, och gruvan är på väg att sluka hela staden. Tuva Novotny spelar ”Frigga”, gruvans säkerhetschef. Och det är hon som ska ta beslutet om gruvdriften ska stängas, när sprickorna närmar sig Kirunas stadskärna.Kulturredaktionens Björn Jansson mötte Tuva Novotny och regissören och manusförfattaren Richard Holm för att prata om hur idén till en katastroffilm i just Kiruna föddes.FOTOGRAFERNA ANDERS ALM OCH ERIK HOLMSTEDT OM VAD SOM HÄNDER NÄR ETT GRUVSAMHÄLLE FLYTTARI nya utställningen ”Gruva” på Centrum för fotografi i Stockholm ställer Kirunabördige Anders Alm och Erik Holmstedt från Malmberget ut sina bilder sida vid sida – med liknande erfarenheter och olika motiv. Vad är det med Kiruna och Malmberget som fascinerar?Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Konstnären tar hjälp av sin familj för att minnas det hem i Iran de berövades. Sirous Namazi är född 1970 i Iran men har hört till Sveriges mest namnkunniga konstnärer i ett par decennier nu. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén träffade honom under arbetet med en ny utställning på Magasin 3 i Stockholm. Det blev ett samtal som lockade fram smärtsamma minnen av förföljelse och flykt.

P1 Kultur fick en förhandstitt på den 10.000 år gamle Bredgårdsmannens ännu hemliga utseende i en ateljé full med dödskallar. Och frågade ansiktsrekonstruktören Oscar Nilsson varför han gör det han gör. Det är P1 Kulturs Mattias Berg som har besökt Oscar Nilssons ateljé i Stockholmsförorten Västertorp. Bredgårdsmannen kommer till våren att ställas ut i Ekehagens forntidsby och Falbygdens museum, bägge i Falköping.I ateljén står även Oscar Nilssons andra pågående arbete, som kallas ”Juanita”: en ung kvinna som sattes upp på en bergstopp i Anderna under Inkakulturens 1400-tal för att offras till gudarna. Utifrån hennes kvarlevor skapar han också ett ännu hemligt utseende - som ska bli offentligt när det i oktober ställs ut på ett museum i Peru.Musiken i inslaget är hämtad ur filmen ”Blade Runner” från 1982 och heter ”Mechanical Dolls.”

Solvej Balle är årets stora litterära sensation med kritikerrosade romansviten Om uträkning av omfång. Sju delar är det tänkt att bli. De första tre fick Nordiska Rådets Litteraturpris 2022.Trots att de sista delarna inte är helt färdigskrivna än, är författaren inte orolig för att uppmärksamheten ska hindra henne att bli klar.Idén om en kvinna som fastnar i den 18 november har hon burit på sedan en morgon 1987.Anna Tullberg intervjuar Solvej Balle.

Krigsbarnen som kom till Sverige efter första världskriget är en ofta bortglömd del av vår gemensamma historia. Journalisten och författaren Milena Bergquist har efterforskat i arkiv och sin egen familjehistoria för att kunna berätta om deras öde i boken Alla dessa barn. Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Marie-Louise Ekman berättar om Gösta Ekmans tidiga dagboksanteckningar, tyngda av självtvivel och självmordsförsök och funderingar om vad man egentligen ska göra av det här livet. För sex år sedan, 1 april 2017, dog skådespelaren Gösta Ekman, 77 år gammal.I nya boken ”Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till” har Marie-Louise Ekman öppnat Gösta Ekmans dagböcker från 1950-, 1960- och 1970-talen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Det har blåst upp till storm i Norrköping. Det ska sparas och talas om kulturslakt. P1 Kulturs Lisa Bergström återvände till staden där hon växte upp för att undersöka vad som står på spel. Norrköping blev för två veckor sedan fokus för en kulturdebatt.Efter nästan hundra år av socialdemokratiskt styre har borgelig samverkan tagit över makten. Och de vill göra nya prioriteringar vad gäller kommunens pengar. Det måste sparas. Och kulturen ska helst bära en större del av sina kostnader själva. Reaktionerna blev starka. Handlar det om en ”kulturslakt” eller en ”bortskämd kulturelit som gnäller”. Orden har varit hårda och ibland raljanta. Så, vad är det det handlar om?

Anahita Ghazinezam debuterar med knivskarpa essäer om våldet i varje material. På 69 sidor berättas om slöjdentusiaster på flyktingförläggningar och samernas fiske förr, om hampans låga status och hantverkets huggtänder. Katarina Wikars har träffat henne. Anahita Ghazinezam gav först ut boken ”Våld - om träd och slöjd och män” på eget förlag, efter att ha fått ett stipendium från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Själv kallar hon varje essä för ett misslyckande, ett planlöst irrande under sömnstörda småbarnsår.”Jag är intresserad av vad som blir kvar av människor, det är dags att berätta om det bortglömda”, säger Anahita Ghazinezam, och skärskådar familjefabeln om groddjuret som överraskade hennes mormor som ung och fick henne att bli fixerad vid renlighet, om mispeln som måste skadas och sen vila i minst 20 år för att bli en herdestav.Katarina Wikars blir så fascinerad av monterandet av det till synes disparata, så hon beger sig hem till författaren i Umeå.

Han skriver om en ung man som sökt sig till Köpenhamn för att sälja sex till vita, medelålders kvinnor. Möt den Malmöbaserade författaren Karl Kofi Ahlqvist som debuterat med romanen Ingen ro om natten. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Esfar Ahmad

Joakim Lundell, som flera år rankats som den mest inflytelserika svensken på sociala medier och plockat hem TV-priser för sin serie Spökjakt, siktar nu på pengarna i Hollywood. Joakim Lundell är aktuell med en andra skräckfilm, "Canceled". Han gör den för publiken, inte för att han själv älskar genren. Hans förra film, "Feed", vann Publikens pris på Guldbaggegalan."Canceled" handlar om Alex som överges av alla sponsorer för att han gjort övertramp på sociala medier. Och för att åter få mest klick, så går han bokstavligen över lik.Joakim Lundell berättar i intervjun om hur han förändrats av åren framför och nu bakom kameran.Reporter: Björn Jansson.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser Processen och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

´Med anledning av skådespelaren Inga Landgrés bortgång återutsänder vi ett reportage från 2009. Frilansjournalisten Ola Anderstedt har träffat skådespelaren Inga Landgré som berättar om sina 70 år på teater- och filmscenen och om livet därute - som hemlig kurir under den grekiska juntan på sextiotalet, det politiska engagemanget och resan till Kina och om rollerna som Sveriges första Anja i ”Körsbärsträdgården”, i Sara Lidmans ”Job Klockmakares dotter” och som Medea i Susanne Ostens ”Medeas Barn”. Hon som till slut revolterade och lämnade både Bergman och Poppe för en egen karriär i den svenska politiska teaterns skugga.

Molly Drake är den brittiska hemmafrun vars isklara ballader om ambivalent lycka och långa nätter är musik som gömts undan och återupptäckts. I hennes sånger bor också hennes son. En del menar, rent av, att Molly Drake är den förlorade länken till Nick Drakes tre geniala skivor. Ett reportage av Jenny Teleman.

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör USA-korrespondenten Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i filmhistorien. Få svindel i jakten på Alfred Hitchcocks mästerverk "Vertigo" och andra spår av filmmagi på San Franciscos branta gator. Alfred Hitchcocks film "Vertigo" utspelas i San Francisco, och är en av många filmer som använder staden som kuliss och spelrum. Lisa Bergström och Roger Wilson träffar Aaron Leventhal och JIm Van Buskirk, som bägge skrivit böcker om San Francisco som filmstad. Och så besöker de Vertigos spelplatser – såväl överklassens Nob Hill som den undanskymda platsen under Golden Gate-bron.Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick. Följ med på spaning efter den mest ikoniska av de ikoniska skådespelarna, Marilyn Monroe. Striden om minnet av Marilyn Monroe pågår fortfarande. Vare sig det handlar om att Kim Kardashian bär hennes gamla kläder på röda mattan, eller att kritiker gör feministiska analyser av filmer om hennes liv. Medan andra vill äga Marilyns skor, kläder och ägodelar – som till exempel samlaren Scott Fortner. Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson.Producent: Maria Götselius

Följ med när kulturredaktionens Lisa Bergström och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson gör nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick: Hittar en åtta meter hög Marilyn Monroe i Palm Springs, letar upp svenskar som gjort karriär i Hollywood både förr och nu, och försöker återuppleva Hitchocks "Vertigo" på San Franciscos branta gator. I den första delen av Vykort från drömfabriken handlar det om svenskar som arbetar i Los Angeles och Hollywood.Skådespelaren Bo Svenson förklarar varför det skar sig med Quentin Tarantino.Lotta Losten och regissören David F Sandberg berättar om hur det är att gå från nollbudgetfilm till superhjälterulle.Oscarsbelönade filmfotografen Linus Sandgren förklarar varför riktiga filmarbetare aldrig hänger på Hollywood Boulevard.  Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

Fredrik Wadström undersöker i fem program hur det ukrainska kulturlivet samlar människor kring frågor som identitet och överlevnad medan kulturen i Ryssland trycks ned av förtryck och censur. Efter att den ryska storskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har kulturlivet i Ukraina hamnat i en helt ny situation: intresset för den egna musiken, konsten, filmen och så vidare har aldrig varit starkare hos ukrainarna. Dessutom håller omvärlden på att upptäcka den ukrainska kulturen, både den som finns idag och den som historiskt har förtryckts av den ryska kolonialmakten.Samtidigt raserar det ryska anfallskriget många möjligheter för ukrainarna att både skapa och att uppleva kultur, och hotar till och med bevarandet av den kultur som finns på museer och i offentliga rum.Under tiden har den ryska kulturen hamnat i en nedåtgående spiral som inte bara handlar om bojkotter och sanktioner. Putinsystemet självt för krig inte bara mot grannländer utan också mot oberoende kreativa krafter i Ryssland. Det som var riskabelt att uttrycka öppet i Ryssland kan nu vara direkt farligt att förmedla.Möt den 20-åriga ukrainska artisten Promsonya (Sofyia Pylypenko) som flytt från Donbas till Lviv i västra Ukraina. Följ med på den sju timmar långa föreställningen "Bomb Shelter Night" i Oslo med ukrainska Teater Dakh. Och hör undergroundbandet Iva Nova från Sankt Petersburg berätta om varför de har tur som är så okända i Ryssland.Programledare: Fredrik WadströmDet här är den första delen av fem i serien "Fokus Ukraina – röster om motstånd".

Del 2 i serien handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022. Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Zjadan & Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina.Reporter: Fredrik WadströmUppläsare: Ulph NyströmProducent: Andreas MagnellDet här är den andra delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 3 i serien handlar om den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen som för mer än 10 år sedan skrev en kritisk biografi om Vladimir Putin. Nu skriver Gessen både om Ukraina och Putins Ryssland. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. – För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. – Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont."Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas MagnellDet här är den tredje delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 4 i serien är ett möte med den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Hans bok "Rysslands förlorade seger" är en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan. Arkadij Babtjenkos senaste bok på svenska, “Rysslands förlorade seger” (2022), består till stora delar av texter skrivna under de första månaderna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom.– Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko.– Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död.ARKADIJ BABTJENKOS BÖCKER:“Krigets färger” (2007)“Bilder av ett litet krig” (2009)”Dagar i Alchan-Jurt” (2014)”Rysslands förlorade seger” (2022)(Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom “Bilder av ett litet krig” som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.)Det här är den fjärde delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats. Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Laurie Anderson är aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land hon också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Under paraplynamnet Kollektivet visar konsthallen Havremagasinet sju olika utställningar som berättar om solidaritet, kraften i samverkan och gemenskap.Två av konstnärerna väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och deras hantverk. Elina Juopperi vill bevara och inte förstöra och väljer att stapla vävda ranor till en kub som ska verka lika tung som Tony Smiths ikoniska stålkub från 1962.Kristina Müntzing söker i 1920-talsfotografen Ida Ekelunds glömda och gömda fotoskatt. Hon visualiserar minnet av det förflutna genom att skära sönder stora fotocollage där andra material vävs in.Reporter Helene Almhelene.alm@sr.se

Möt 2022 års Nobelpristagare i litteratur, den franska författaren Annie Ernaux, i ett samtal om skrivandet och att inte längre kunna skriva men även om Europas och Frankrikes framtid. Reporter Felicia Frithiof.

Du känner dig iakttagen och tittar upp. Det är ett rådjur som tittar på dig mitt i staden. Möt gatukonstnären Klister-Peter som ligger bakom verket och hör historien om hur en stads personlighet sakta förändras. Vad ser du när du är utomhus den här tiden på året? Förutom människor som njuter av försommaren kanske det är extra lätt att få syn på sånt som sticker ut lite från grönskan. Konstverk, placerade runt om i samhället, inte sällan utan att någon har beställt dem. Såna som oftast bara finns kvar ett litet tag innan de städas bort … I Stockholm finns det ett gatukonstverk som återkommit gång på gång i 24 års tid, en bild av ett rådjur som bokstavligt talat sett hur staden förändrats, uppklistrat på byggplank eller gatuskyltar.Under den tiden har nolltoleransen mot graffiti slopats och beställda offentliga konstverk kan i dag ha drag av graffiti och gatukonst, något som var otänkbart tidigare. Hela tiden har Rådjuret sett stockholmarna passera förbi.Vad kan Rådjuret berätta för oss? Följ med på en cykeltur runt huvudstan sett ur Rådjurets perspektiv… Ett reportage av Hedvig Weibull.

I skarven mellan 50-tal och 60-tal förändrades filmen. Plötsligt var det slut med stela skådespelare i konstiga miljöer. De nya filmerna var inspelade i verkliga miljöer med levande människor. När de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Plötsligt var det slut med pappas film, stela skådespelare, dammiga miljöer intriger och krystade dialoger. Hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till?P1 Kulturs Mikael Timm har under årens lopp mött många alla från François Truffaut och Claude Chabrol till Alain Resnais och Agnès Varda, samt många andra regissörer och skådespelare som var med. Nu dyker han ned i Franska nya vågen igen för att försöka förstå hur Fden ändrade filmen för alltid.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

P1 Kultur har läst några av vårens trädgårdsböcker där bland annat klimatperspektivet är närvarande. Men även skrattet. De titlar vi tar upp handlar mer om blomsterfilosofi, kulturhistoria och trädgårdstankar än handfasta tips om odling. Men vi har också hittat en novell som lyckats utvinna humor ur livsstilsdrömmarna om hemodlad potatis och hemkokt skokräm.De böcker vi talar om är: "Låt det växa. Fyra noveller om odling och trädgård" från Novellix"En liten bok om vilda blommor" av Lisa Ising "Trädgård närmare naturen: Arts and Crafts och en vildare trädgård" av Nina Nordh "Trädgården" av Rebecca MalmsköldNina Asarnojnina.asarnoj@sverigesradio.se

Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor. Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.Ett reportage av Cecilia Blomberg.

Möt artisten och anarkisten Mattias Alkberg, som både gjort musiken och spelar Loranga i Norrbottensteaterns uppsättning av Barbro Lindgrens "Loranga, Masarin och Dartanjang". Som fembarnspappa och kulturarbetare känner han igen sig i berättelsens "lite slarviga pappa som hittar pengar här och där". Själv kom han i kontakt med Barbro Lindgrens böcker tidigt - slukade Mattias-böckerna, Jättehemligt och även vuxenböcker som Pris Valiant och Konsum.– Jag älskar allt Barbro Lindgren skrivit. Jag tycker att hon borde fått Nobelpris och blev jätteglad när hon fick Alma-priset.Alma-priset till Astrid Lindgrens minne är världens största pris för barnlitteratur, och Barbro Lindgren är en av två svenska författare som tilldelats det. Hennes bok Loranga, Masarin och Dartanjang skrevs med inspiration från hennes egen familj och kom ut 1969, samma år som Mattias Alkberg föddes.Reporter: Anton Bennebrant

Hon hyllades i Tyskland som ett "frökenunder" när hon slog igenom. Men fallet blev långt. Möt tyska författaren Judith Hermann, aktuell med boken "Hemma", i ett samtal om att resa sig på nytt. Den tyska författaren Judith Hermann slog igenom med dunder och brak med novellsamlingen "Sommarhus, senare" 1998.Hon hyllades i Tyskland som ett Fräuleinwunder - ett "frökenunder" och boken sålde i hundratusentals exemplar.Sedan ledsnade kritikerna och hon föll från piedestalen.Nu har hon återuppstigit och tagits till nåder av de tyska kritikerna med romanen "Hemma", en berättelse som påminner starkt om hennes egen livssituation.Det handlar om att fylla femtio, skilja sig och flytta ensam till havet.Kulturredaktionens Lina Kalmteg har träffat henne.Producent: Nina Asarnoj

Oscarsvinnare, actionstjärna, manisk, magnifik, föredetting och utskälld b-filmsskådis? Nicolas Cage är en skådespelare som är omöjlig att sätta fingret på. Hur man än vänder och vrider på honom verkar det inte finnas något svar på om han är bra eller dålig. Eller?P1 Kulturs Joakim Silverdal bestämde sig för att en gång för alla ta reda på VAD Nicolas Cage egentligen är.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Expressens kulturchef Victor Malm har landat i romanen "Mästaren Ma" av den finlandssvenska författaren Willy Kyrklund. Vi avslutar i den allra senaste epoken Sverige varit Sverige. I den oändligt påhittiga, märkligt våldsamma men också demokratiska perioden 1923 till 2023Tiden då våra levnadssätt förändras i rasande fart i en flod av medicinska, sociala, ideologiska, och politiska nyheter. Ord som ideologi, holocaust, globalisering, kärnvapen, filmduk, patriarkat, klimatmål och AI har tillkommitOch litterärt? I all enkelhet får får hela seklets motsägelsefulla och dialektiska språkrörelser, dess lyrik, förintelselitteratur, arbetarskildringar och autofiktion flytta in under vår series största paraply Detta är Modernismens epok. Och Astrid Lindgrens.Vi bad Viktor Malm kulturchef på Expressen om det omöjliga, att fiska upp ett, ett enda svenskt verk som får utgöra denna tids röst. Efter viss vånda valdes "Mästaren Ma" från 1952. Skriven av den finlandssvenska författaren Willy Kyrklund Och modernare blir det kanske inte än detta tunna geniala verk om en kinesisk vishetsmästare som medkännande ironiserar över vår värld som den är. Reporter: Maria Askerfjord Sundeby.Uppläsare: Nina Asarnoj.Musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Författaren Gabriella Håkansson plockar fram August Strindbergs "En dåres försvarstal". 1823-1923 är en omvälvande tid i det politiska Sverige: vi går från ståndsriksdag till kvinnlig rösträtt.Det är också industrialiseringens tid: järnvägen läggs över landet och den första telegrafkabeln dras mellan Europa och USA, dit över en miljon svenskar emigrerar.Samtidigt växer nya tankar fram: Sören Kirkegaard existentialistiska skrifter ser världens ljus, precis som det kommunistiska manifestet och Darwins evolutionsteori. Nietzsche skriver att Gud är död, Dostoijevski skriver Brott och Straff och Freuds delger sina teorier om det undermedvetna. Det är också under den här perioden August Strindberg lever och verkar.Författaren Gabriella Håkansson om en idag skrämmande aktuell roman: Strindbergs "En dåres försvarstal".Musiken i inslaget: Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C durReporter: Jesper CederströmUppläsare: Nina Asarnoj

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Författaren, teaterkritikern och nyblivna kulturchefen på Göteborgs-Posten, Johan Hilton, återvänder till Stagnelius. 1723- 1823: Sveriges stormaktstid är till ända och Frihetstiden har tagit vid. Mycket av det som präglar vårt samhälle i dag blir till.1766 är det till exempel dags för den världsunika Tryckfrihetsförordningen, alltså rätten att uttrycka sig fritt i tryckt text.Det är också under det här seklet som Carl von Linné börjar gruppera djur och natur i sitt verk "Systema naturae" och som vispoeten Carl Michael Bellman föds och dör.Så, 1772 gör Gustav III en statskupp - och Frihetstiden är över.Mycket inskränks under hans tid vid makten, men han driver en aktiv kulturpolitk, med inspiration från Frankrike.Mitt i det här, 1793 i Gärdslösa på Öland, föds det som kommer att bli en av Sveriges största poeter: Erik Johan Stagnelius, som i år dog för exakt 200 år sedan och som bland annat skrev dikten "Vän! i förödelsens stund".Det är en dikt som nästan har varit till "löjligt stor tröst" för Johan Hilton, författare, teaterkritiker och ny kulturchef på Göteborgsposten.Reporter: Lina Kalmteg. Uppläsare: Nina Asarnoj. Musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll – och ur låten "Way to blue" av Nick Drake.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Nyblivna akademieledamoten Anna-Karin Palm har landat i dikten "om jag sörjde jag wore tokot" från "Helicons rosor" av Lasse Lucidor. Vid den här tiden kunde fortfarande mycket få svenskar läsa men de lyssnade mycket. På guds ord, visor, verser, dikter, skämt och sagor.En av tidens stora svenska folkberättare var den fräckmynte, produktiva och kringflackande Lasse Lucidor. Han sålde underhållningsverser som drev med adeln, berättade om erotik, kärlek, liv och sorg ända fram tills han han dog stilenligt i duell.I hans samlade verk från 1689, "Helicons blomster", återfinns hans kanske mest spridda och välkända dikt "om jag sörjde jag wore tokot" En trotsig visa om att hålla elden flammande och humöret uppe även när lyckan sviker.Musiken har gått förlorad men texterna har inspirerat långt in i våra dagar med sin tidlösa punkighet.Författaren och nyinvalda akademiledamoten Anna-Karin Palm har älskat dikten, och Lasse, ända sedan hon som mycket ung stod och natthögläste vid hans grav i Stockholm.P1 Kulturs Jenny Teleman samtalar med Anna-Karin Palm i det andra av fem program kring Sveriges senaste 500 år.Uppläsare är Nina Asarnoj. Och musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

I år fyller Sverige 500 - räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Ingrid Elam om Gustav Vasas Bibel från 1541. Ingen bok var så viktig för det svenska språkets utveckling, menar Ingrid Elam, och faktiskt även för litteraturen i Sverige - som Gustav Vasas Bibel på "folkspråket" svenska. Tidigare hade våra heliga skrifter varit på latin, men Gustav Vasa tog starkt intryck av Martin Luthers pläderingar för protestantismen och införde den även i Sverige.Men vi ska inte missta oss, säger Ingrid Elam: Bibeln var för Gustav Vasa en fråga om politik och makt. Med hjälp av Luthers läror, och den tryckta Bibeln på svenska, ville han detronisera kyrkan och ge hovet makt och pengar. Den svenska Bibeln byggde främst på Martin Luthers tyska översättning. För den svenska språkdräkten, som byggde mycket på talspråket, stod bröderna Petri - Olaus och den yngre brodern Laurentius, som var Ärkebiskop - samt Ärkedjäknen Laurentius Andreæ.Det är P1 Kulturs Mattias Berg som samtalar med Ingrid Elam i det första av fem program kring Sveriges senaste 500 år.Uppläsare är Nina Asarnoj. Och musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

Hur skulle en bildningsresa se ut här i Sverige? Kalle Lind och Ulrika Knutson är våra reseledare. Ulrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Konstnären Charlotte Gyllenhammar invigde nyligen sitt jätteverk "Osagd" i Prinsessan Estelles Skulpturpark på Djurgården. Hon slog igenom som konstnär med dunder och brak redan 1993, när hon hängde upp ett stort ekträd mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. I höst gör hon en ny version av "Dö för dig", som verket hette, på samma plats.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mårten Arndtzén

Inför Sverigespelningen - kulturredaktionens Lisa Wall har satt ihop en Topp 5 med Peter Gabriel NUMMER 5: HITMAKARENSledgehammer från albumet So. På So hör vi den mest framgångsrika Gabriel, och kanske också den mest nyskapandeNUMMER 4: RÖSTENDancing With the Moonlit Knight från albumet Selling England by the Pound. Hans röst i början av utforskandet av det där hesa mellanläget han nu är så känd för.NUMMER 3: VÄRLDSMUSIKERNSignal to Noise från Up. Kanske är det här Peter Gabriels största bidrag till musikhistorien: att lyfta fram, spela in och tillgängliggöra världsmusikens största.NUMMER 2: FILMMUSIKMAKARENThe Feeling Begins från Passion. Musik från filmen The Last Temptation of Christ. Filmmusikkompositören Peter Gabriel är ett helt eget kaninhål att ramla ned i. Väl värt ett besök.NUMMER 1: AKTIVISTENBiko från alla konserter jag nånsin sett med Peter Gabriel. And the rest - is up to you...lisa.wall@sverigesradio.se

Ulf Lindes inflytande över svenskt kulturliv är svårt att överblicka, men utomlands har hans författarskap varit näst intill okänt. Tio år efter Lindes död utkommer nu en samling av hans bästa essäer på engelska. P1 Kulturs Mårten Arndtzén har träffat bokens redaktörer.

Seinabo Sey är aktuell med sitt första nya album på fem år, "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.

I Norrköping växer en ny stadsdel fram i Inre hamnen och den offentliga konsten tar plats i de nya stadsrummen. Ett av projekten är ett växthus med välsignad jord vid Södra kajen. Just nu spirar några vetekorn, djupt nere i jorden i ett växthus vid Södra kajen i Norrköping. Växandet är en del i ett pågående konstprojekt av Åsa Jungnelius. Även känd som glaskonstnär. När staden Norrköping nu expanderar med nya bostadskvarter, parker och kanaler i Inre hamnen, har ett antal konstnärer involverats för att skapa konst på de nya platser som växer fram. Hon har samarbetat med två andra konstnärer: Markus Vallien som byggt växthuset och Farvash som välsignat jorden i en performance på Syltenberget.Åsa Jungnelius konstprojekt heter ”Den Inre världsutställningen” och det består av flera delar som på olika sätt förhåller sig till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. Den utställningen var en lovsång till industrialismen och teknikutvecklingen och det var arkitekten bakom Liljevalchs konsthall, Carl Bergsten, som ritade utställningens huvudbyggnader. Åsa Jungnelius verk är ett svar på den där teknikoptimismen. ”Paviljong #2: JORD är en påminnelse om att vi fortfarande är beroende av marken, växtligheten och en bördig jord.Konstsatsningen i Inre kajen pågår under flera år och projektleds av Norrköpings Konstmuseum.Reporter: Nina Asarnoj

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Kenneth Strandborg i Göteborg väljer "Vertigo", eller "Studie i brott" som den hette på svenska, av thrillermästaren Alfred Hitchcock. I januari 1959 gick Kenneth Strandborg på biografen Palladium i Göteborg och såg Alfred Hitchcocks psykologiska thriller "Studie i brott". Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han gick såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. "Vertigo" har aldrig släppt greppet och på senare år har det blivit återkommande visningar i den egna hemmabion. Reporter: Anna Tullberg.

Den ryska författaren Maria Stepanova får årets Bermanpris för sin roman "Minnen av minnet". Fredrik Wadström ringde upp Stepanova som just nu lever i exil i Berlin. Hon ser det historiska minnet som en viktig aspekt i Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Som den samvetslöse förföraren Don Juan står svenske världsstjärnan Peter Mattei än en gång på The Metropolitans gigantiska scen - men hur porträtterar man ha-begäret och vad har det för plats i vår tid? P1 Kultur väcker Peter Mattei i New York och ställer många svåra frågor. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Lisa Wall

Förra året vann Ruben Östlund Guldpalmen i Cannes med "Triangle of Sadness". Nu är han juryordförande på samma festival. Men vad krävs av en vinnare? Björn Jansson har träffat honom på plats i Cannes.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det blivit extremt svårt för kulturarbetare från Ryssland att medverka i internationella sammanhang. Men just nu befinner sig undergroundbandet Iva Nova från Sankt Petersburg på Europaturné. P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade gruppen när den passerade Sverige.

Moderna museet i Malmö visar en retrospektiv över den "bortglömda" tysk-svenska målaren Lotte Lasersteins konstnärskap. För första gången får vi både se de tyska och de svenska verken, tillsammans. Ett reportage av Mårten Arndtzén.

Artisten Jelassi har släppt musik sedan 2019, men det är först nu hon debuterar som albumartist. Skivan heter dom har bara gett mig ett namn 12 låtar om en trasslig uppväxt, kantad av missbruk och diagnoser. Eller som hon själv rappar "Testa gör ett album med dyslexi /ochtusen demoner som säger att du är skit". Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

För drygt 20 år sedan satte Hanna Sahlberg, Sveriges radios tidigare korrespondent, sin fot i Kina för första gången. Målet: att bli kines. Nu kommer hennes bok Den osynliga muren Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Hon har tidigare skrivit en bok om vägen tillbaka från sitt alkoholberoende, nu är hon aktuell med en bok om sin fars självmord. Möt författaren Rebecka Åhlund. Författaren Rebecka Åhlund har skrivit flera barnböcker och 2019 kom boken "Jag som var så rolig att dricka vin med" som handlade om hennes personliga erfarenheter av att tillfriskna från ett beroende.Nu fortsätter hon på det självbiografiska spåret i boken "Någon måste vattna tomaterna". I den berättar hon om pappans självmord när hon precis skulle fylla elva år.En privat händelse som präglat hennes liv - och nu blir den offentlig.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

I USA växer kritiken mot superhjältegenren som vissa tycker påverkar det politiska samtalet negativt. P1 Kultur tar en titt innanför spandexbrallan som tagit över biodukarna sedan början av 2000-talet. En som tycker att superhjältarnas enorma framgångar på bio är negativ för demokratin är journalisten och redaktören Keith A Spencer:"Risken är att vi slutar se politiken som något vi alla är del av och istället som något vi är ett fan av", säger han till P1 Kulturs Emma Engström.Men tas inte superhjältarna på för stort allvar? Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson kommenterar.

Den amerikanska författaren Laurie Halse Anderson beskriver beskedet om att hon fått Almapriset som en chock. "Det samtalet kommer eka i mig för alltid", säger hon och berättar att hon var tyngd av censurdebatten i USA om hennes böcker när hon fick beskedet. Astrid Lindgren har varit en förebild för ungdomsboksförfattaren Laurie Halse Anderson, som rest till Sverige för att ta emot pris till Astrid Lindgrens minne.Kulturredaktionens Lina Kalmteg träffade en lycklig pristagare inför ceremonin i Stockholm för ett samtal om vikten av att våga tala högt om övergrepp, även med barn.Producent: Felicia Frithiof.

Ett program om den första rockplattan på svenska med anledning av Pugh Rogefeldts bortgång. P1 Kulturs Lisa Wall träffade Pugh och pratade om den klassiska debuten från 1969. Programmet sändes i P4 2009. Det var svårt för Pugh Rogefeldt att svara på varför just han var först med svenska texter till rockmusik, men kanske var det bara så enkelt att något saknades och ingen utom Torbjörn från Västerås förstod vad det var.Lisa Wall träffade Pugh och pratade om den magiska tid då han, tillsammans med gitarristen och basisten Georg ”Jojje” Wadenius och trumslagaren Janne ”Loffe” Carlsson, skapade en platta som fortfarande vibrerar av lekfullhet och upptäckarglädje.Programmet sändes i P4 2009.

Amy Deasismont slog igenom som 12-åring under artistnamnet Amy Diamond, nu är hon framgångsrik serieskapare och aktuell med andra säsongen av tv-serien "Thunder in my heart". Hon fick TV-priset Kristallen för huvudrollen som "Sigge" i första säsongen av "Thunder in my heart" på Viaplay – en tv-serie som hon skrivit på i många år. Men det var inte hennes debut som skådespelare. Amy Deasismont blev Guldbaggenominerade redan 2015 för rollen som storasyster i Sanna Lenkens "Min lilla syster". Hon har också kunnat ses i en viktig biroll i Lukas Moodyssons tv-serie "Gösta" på HBO Max.I Björn Janssons möte med Amy Deasismont hör vi henne berätta om det mångåriga jobbet med serien och hur hon ser på sitt eget genombrott, som tolvårig artist, med hiten "What´s in it for me".

Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i hatten och utse en vinnare. För 30:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2023. Vi lämnar makten till lyssnarna!Fyra bokcirklar i Östergötland och på Gotland har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i P1 Kultur, fredagen den 28:e april 2023 kl 13-14 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Ovanjorden" av Mikael Berglund. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "OVANJORDEN" AV MIKAEL BERGLUNDOskar är en ung man som sommarjobbar på en förskola i Ammarnäs i Sorsele. På förskolan fäster han sig vid pojken Jon-Erik. Oskar förälskar sig i Jon-Eriks storasyster Eija, trots att hon redan väntar barn med en annan. Hela hennes familj arbetar med renskötsel och både Eija och landskapet och livet de representerar utövar en förbjuden lockelse på Oskar. Han har själv samiska rötter men har förlorat kontakten med sitt arv.När sommaren är över åker han hem till sitt ganska torftiga liv i Lycksele. Men han längtar tillbaka till fjällen och vattnet och växtligheten och efter Eija, och när det blir jul låter han en halvhjärtad inbjudan från Eijas pojkvän Ailo bli ursäkt för att ta bussen tillbaka. En kväll när han krockar med Eija i trappmörkret säger hon något på umesamiska som han både förstår och inte. Men ordet bekräftar ändå att även hon är fäst vid honom. Efter flera års studier återvänder han till Ammarnäs och inleder en relation med Eija.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Poeten Ingela Strandberg vinner Sveriges Radios Lyrikpris 2023 för diktsamlingen "Ingenstans mitt segel". P1 Kulturs Helene Alm möter henne hemma på gården i Grimeton, Halland, där hon bor och även växte upp. Barndomen håller Ingela Strandberg kvar på gården där hon bor och det är den som kallar på henne när hon reser bort. Det är en plats där hon känner sig trygg med naturen, träden och gårdsplanen.– Jag ser det som ett gömsle, säger Ingela Strandberg. Som ett djur som har ett bo och tar skydd för den stora världen utanför.Här finns också den gamla ladan som hennes far byggde och som hon kallar sorgens museum i dikten. I diktsamlingen "Ingenstans mitt segel" talar de gamla övergivna ladorna till Ingela Strandberg och påminner henne om vem hon var och vem hon är.

Möt novellpristagaren Karin Erlandsson! Och hör hur vinnarnovellen "Lådan" kom till! Vi ringer även upp en av lyssnarna som röstat på "Lådan" vad var speciellt med just den novellen? Radioföljetongens lyssnare har röstat fram "Lådan" av Karin Erlandsson till vinnare av Sveriges Radios novellpris 2023. "Det är helt osannolikt! Det betyder allt att det inte är en snobbig jury bakom", säger Karin Erlandsson när hon nås av beskedet.Novellen "Lådan" handlar om hur tystnadskulturen i en hel by uppdagas i spåren av en försvunnen anteckningsbok.En av lyssnarna som röstat på "Lådan" är Gunilla Lidqvist som motiverade sitt val så här: "Griper tag i hjärtat och får en att se på sitt eget sociala sammanhang med nytt perspektiv. "Den finlandssvenska författaren Karin Erlandsson är uppvuxen i Österbotten och bor nu på Åland. Hennes romandebut ”Minkriket” nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2015 och 2022 var hon återigen en av de nominerade, nu för romanen ”Hem”.

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Natten av Sara Gordan. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "NATTEN" AV SARA GORDANDet är natt i Stockholmsvillan där en mamma sitter i mobilljusets sken och väntar på att hennes diabetessjuka tonårsdotter ska komma hem. En fylla på stan kan innebära dotterns död. Ungdomlig frigörelse förenad med livsfara.Den hårda träsoffan där mamman sitter blir en plats där tiden stannat. Ett outhärdligt, ångestfyllt nu som får jaget i berättelsen att försöka minnas. Genom att återberätta sitt liv försöker hon förstå. Vad var det som hände? Hur började allt?Texten blir en orolig mammas självbiografi. Litteraturstudierna, hur hon mötte fransmannen, när hon först födde ett dött barn som fick namnet Ange-Lo. Och hur dotterns ankomst och sedan hennes brors, blev en ny början. Den dotter som nu är försvunnen. Och så tillbaka till villan och nya maken och natten som aldrig tar slut.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Björnjägarens döttrar" av Anneli Jordahl. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "BJÖRNJÄGARENS DÖTTRAR" AV ANNELI JORDAHLI utkanten av ett finskt samhälle nära skogen, bor en björnjägare och hans sju förvildade döttrar mellan tolv och tjugo år. De har en mamma också som blir slagen av mannen och föraktad av döttrarna, men det är hon som mjölkar korna på gården, odlar vetet och ser till att det finns bröd och mat på bordet.När fadern dör i närkampen med en björn tar de sju systrarna över makten i familjen. Överhuvud blir den äldsta systern Johanna som är tjugo år och hanterar de yngre med hån och hot och våld. När även modern dör bestämmer sig systrarna för att flytta ännu djupare in i skogen. De ska bosätta sig i faderns ödemarkstorp och livnära sig på björnjakt, smådjur och vilda bär. Kontakten med samhället består i resor till marknaden där de säljer björnfällar och kött.Livet i skogen blir hårt och obarmhärtigt och även de systrar som skulle vilja gå i skolan tvingas anpassa sig till svält, kyla och ensamhet. Men till slut griper samhället ändå in och räddar de döende flickorna.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Hemsökelse" av Khashayar Naderehvandi. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "HEMSÖKELSE" AV KHASHAYAR NADEREHVANDII ett namnlöst land i en namnlös stad blir den medelålders psykologen Rakel vittne till hur en ung pojke begår självmord. Hon ser honom hoppa från taket på ett parkeringshus och hon hör hans sista skrik. Händelsen förändrar Rakel i grunden. Också för att hon förstår att det var den döda pojkens pappa, Soltan, som nyligen bad om hennes hjälp med sin olycklige son. Och hur hon avvisade honom.Rakel slutar att gå till jobbet och irrar runt i staden, besatt av att hitta pojkens pappa för att be om ursäkt. I jakten på pappan Soltan, som kommer från en plats på andra sidan det som författaren kallar ”Gränsen”, möter hon ett antal udda existenser. Tre hemlösa barn och en två och en halv meter lång man, Raymond, som hon flyttar ihop med i ett ödetorp. Samtidigt försöker Rakels mamma och bror och arbetskamrat att hitta henne, och övertala henne att återgå till sitt gamla liv.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Intresset för boktips på sociala medier är större bland unga och klassiska recensioner når fler äldre. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa förde samman Ingrid Elam, litteraturkritiker sedan 40 år tillbaka, och Jasmine Darban, bokinfluerare som tipsar om böcker på TikTok. Sociala medier har i dag nästan lika stor påverkan i vårt val av vilka böcker vi läser som traditionella medier har. Det visar en ny undersökning Kulturnytt i P1 låtit Novus göra:FRÅGA: Vad har störst påverkan på vilka böcker du väljer att läsa?Tänk på böcker oavsett form, dvs. kan både vara tryckta böcker, e böcker eller om du lyssnar på ljudböcker. Välj upp till tre alternativ.Tips från vänner, kolleger eller bekanta - 53%Tips på tv, radio eller i tidning - 18%Recensioner i media - 17%Tips i sociala medier - 16%Topplistor i bokhandel/onlinehandel - 15%Tips på bibliotek - 12%Tips i boktjänster/appar - 10%Tips i butiker - 6%Annonser/reklam - 4%Tips i onlinehandel - 3%Annat, (tex "Böcker av författare jag redan läst", "Informationen på bokens baksida”) - 7%Jag läser aldrig utifrån tips - 16%Vet ej - 2%

Brända Böcker är fem kvinnor i 40-50 årsåldern från Linköping och Norrköping som efter nio års gemensamt läsande blivit en sammansvetsad och aktiv grupp som gärna surrar med författare på sitt Instagramkonto. Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?Bokcirkeln Brända Böcker består av Camilla Forsberg, Elisabeth Eriksson, Tove Mattsson och Viktoria Karlsson. (Anita Ekermann var sjuk, inte med i reportaget, men i diskussionen).Reporter Helene Alm.

Bokcirkeln IBB, Inte bara Biggles, består av fem män som bor i Visby på Gotland. Ingen av dem är infödd gotlänning, så när de ansökte om att få vara en del av romanprisjuryn tog de hjälp av den gamla Gutasagan i sin presentation..... I vanliga fall brukar de ses på torsdagar, med ärtsoppa och punsch, men nu är det måndag och det blir ost och vin...Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?Möt Anders Jonsson, Leif Ullrich, Peter Herthelius, Lars Danielsson och Tomas Koch som utgör bokcirkeln Inte bara Biggles i Visby.Reporter Helene Alm.

Tre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är de med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris. Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?En av de två gotländska bokcirklarna består av Caroline Svensson, Sara Kurland och Linnea Wigforss i Visby.Reporter Helene Alm.

En dryg mil utanför Linköping vid Göta kanal, ligger Bergs slussar och Vreta kloster. Här bor de fem medlemmarna i bokcirkeln Siris vänner, en av de fyra bokcirklarna i juryn för Sveriges Radios Romanpris. Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?Siris vänner består av Mariann Ekström Svensson, Jane Summerton, Bulle Davidsson, Kerstin Reimstad och Clara Forthmeier, alla boende i Bergs slussar i Östergötland.Reporter Helene Alm.

Vad är det egentligen för särskilt med boken? Hoten mot boken tycks bli allt fler: ljudböcker, digitalisering, avtagande läslusta - listan kan göras lång och som ett tecken i en tid när stommen i vår kultur är hotad kommer nu två böcker om bokens historia. Frilansjournalisten Jenny Aschenbrenner har pratat med den spanska författaren och filologen Irene Vallejo som skrivit essäboken "Papyrus" som gjort ett segertåg över världen och religionshistorikern Joel Halldorf som i dagarna kommer ut med "Bokens folk".

I Ami-Ro Skölds nya film "Butiken" slåss samtidsmänniskan om mat och minuter. Men friheten hägrar bland de hemlösa. Hör regissörens egna tankar om samhället och filmkonsten. Efter skildringen av ärftligt våld i "Granny's Dancing on the Table" (2015) är Ami-Ro Sköld tillbaka med "Butiken" – en mörk samtidsskildring baserad på regissörens egna erfarenheter av både hemlöshet och löneslaveri.Våldet är minst lika närvarande den här gången, och precis som i förra filmen gestaltas delar av historien med leranimationer. Som vore verkligheten alltför brutal för att återges utan filter? Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

Översättaren Ingvar Björkeson var ett unikum vad gäller både kvantitet och kvalitet. Han översatte mer och antagligen bättre än någon svensk översättare tidigare gjort. Homeros, Dante, Ovidius, Lucretius, Baudelaire... "Sveriges bäste översättare död, ingen märkte det."Så löd rubriken i Norrbottenskuriren den 27 december i fjol.Ingen dödsannons, ingen runa någonstans.Om det var på den skygge översättarens egen begäran kan vi bara spekulera om. Det skulle hur som helst dröja mer än ett halvår efter Ingvar Björkesons död innan det började spridas rykten i kulturvärlden om att han inte längre var i livet. Författaren och kritikern Lars Hermansson tecknar ett minnesporträtt.

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Låten "Dreams", som handlar om uppbrott, har kommit att betyda mycket för Lena Hironen. P1 Kulturs Jenny Teleman åkte hem till henne i Göteborg för att för tala om drömmar.

Möt artisten och författaren Anna Järvinen som med sina finska rötter inte kan sluta fascineras av sina två språk och deras olika ljud.

Konstnären Jockum Nordström brukar använda sig av allt det där som samlat sig, i högar och lådor och skåp, allt det där ofärdiga, skisserna som visar sig vara färdiga. Våren 2023 ställer Jockum Nordström ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm, och här kan man se och lyssna på många mobiler, bräckliga, skapade av nötta grejer från ateljén: glasspinnar, stålgalgar, mynt och upphittade cittror.- De får gärna gå sönder och försvinna, säger han.Det är mer abstrakt än förr, triptyker, textila verk, bleknande natur i mossgrönt och mullvadsbrunt, ensamma urklippta huvuden som satelliter tittar snett uppåt, utåt.- Det är den här världen jag lever i nu, säger han.I det här reportaget av Katarina Wikars kommer tiderna att gå in i varandra under nära 25 år. Från slutet av 1990-talet då han gjort barnböckerna om Sailor och Pekka, en collagevärld där man inte visste vad som skulle hända på nästa sida, över 2005 då han strax efter fyrtio hade en stor separatutställning på Moderna Museet i Stockholm, och fram till idag 2023, då Jockum Nordström snart ska fylla sextio.- Ålderdomen suger, säger han, man blir skröpligare, men jag hade jag hade exempelvis inte vågat göra de risiga mobilerna när jag var yngre. Nu är jag aldrig skärrad för vad någon tycker.Vi hör också musik av Jockum Nordström och Joakim Åhlund, bland annat Sovkupé och Det droppar i skogen.

Tomtar och troll och stjärnor som står rätt i relation till månen mer än hundra år av avförtrollning verkar inte ha haft någon bestående effekt på den västerländska människan, nu återförtrollas världen i en rasande takt. Nya böcker, pjäser, konstprojekt och instagramkonton dyker ned i det okända samtidigt som naturen besjälas av de som vill rädda träden ur den påstått "rationella" instrumentalism som växterna och djuren varit underkastade under kapitalismen. Hur kommer det sig och är det bra eller dåligt – gör det oss godare eller mer självupptagna och inskränkta?Jenny Aschenbrenner tar hjälp konstnären Isak Sundström och författarna Elisabeth Hjorth och Jonas Gren för att undersöka frågan. Producent: Felicia Frithiof

"Klimatförändringarna är ett abstrakt misslyckande för mänskligheten. Genom att benämna det hoppas jag min musik kan hjälpa människor att bearbeta situationen". Weyes Blood är artistnamnet för musikern Natalie Mering, född 1988 i Kalifornien. Hennes senaste och hyllade album heter "And in the Darkness, Hearts Aglow" och är del två i en tänkt trilogi som konstnärligt masserar vår samtid och kollektiva ångest. Det första heter "Titanic rising" och kom 2019. "Vi har varit igenom omstörtande skiften förr i mänsklighetens historia, men den här gången är det speciellt. Hearts Aglow handlar om de osynliga krafter som fått oss att förlora handlingsförmågan", säger hon.Kulturredaktionens Anna Tullberg träffade Natalie Mering när hon spelade i Stockholm i januari.

Den bioaktuella dokumentärfilmen "Kärlek på svenska" följer fjorton 'kärleksvittnen' som delar med sig av sina erfarenheter. Eskil Krogh Larsson bjöd in regissören Staffan Julén till P1 Kultur.

Legendariska artisten Laurie Anderson ställer ut farfars falska fotografier i Stockholm. Laurie Anderson inledde sin konstnärsbana i New York på 1970-talet, och fick en oväntad megahit med låten O Superman 1980. Sedan dess har det blivit sju studioalbum, otaliga performanceföreställningar, böcker, utställningar och en del tekniska uppfinningar. Själv ser hon sig först och främst som berättare, och det som håller samman hennes enorma och gränsöverskridande produktion är framförallt berättarstilen - och rösten. P1 Kultur träffade Laurie Anderson inför hennes utställning "Looking into a mirror sideways" på Moderna museet i Stockholm.

Nya Karolinska har kantats av skandaler och larm från vårdpersonal. Nu har det blivit ljuddrama, som hoppar in i händelserna 2017 när problemen börjar uppdagas. Möt skådespelaren Marika Lagercrantz och manusförfattare Jörgen Hjert. Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

"Motståndaren" av regissören och manusförfattaren Milad Alami är en psykologisk thriller om en brottare som tvingas lämna Iran och hamnar i Norrbotten med sin familj. I väntan på beslut från Migrationsverket börjar han att brottas för en lokal klubb, i hopp om att den insatsen kan bidra till ett positivt asylbeslut. P1 Kulturs Lisa Bergström intervjuar Milad Alami, regissör och manusförfattare till "Motståndaren".Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Anna Tullberg

Sedan 24 februari förra året och inledningen på Rysslands storskaliga invasion i Ukraina så finns det en ukrainsk roman som nämnts oftare än andra: "Internatet" av Serhij Zjadan, som nu ges ut på svenska. Serhij Zajdan är en av Ukrainas mest omtalade författare. Han är också poet och rockmusiker. När hans band Zjadan och hundarna spelar på en stor rockklubb i Kiev i slutet av februari sjunger hela publiken med. Konserten har dragit igång tidigt för att publiken ska hinna hem innan utegångsförbudet börjar gälla. Och innan bandet kliver upp på scenen, auktioneras exemplar av "Internatet" ut från scenen. Buden blir höga. Pengarna går till att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var på konserten med Zjadan och hundarna i Kiev. Hör om hans möte med Serhij Zjadan.Producent: Anna Tullberg.

Det är skilsmässornas fel! Det är parabolernas fel! Det är fattigdomens fel! Så låter några av rösterna, som en grekisk kör, i Duraid Al-Khamisis nya roman "Lejon och lamm". Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Pang i bygget återuppstår! Både på scen och i TV. Det fick kulturredaktionens Lisa Wall att fundera på en av seriens kanske tufsigare karaktärer: Manuel. Som bollplank har hon komikern och författaren Kalle Lind från podden "Snedtänkt".

Den 17 mars 2023 dog författaren Dubravka Ugrei, 73 år gammal. Följ med hem till henne i Amsterdam i ett reportage från 2006 om exilens villkor, om glömska, språk och ensamhet. Att skriva böcker med titlar som Den ovillkorliga kapitulationens museum eller Smärtans ministerium, det säger något om en författare.Dubravka Ugrešić, född 1949, var professor i litteraturvetenskap i Zagreb när hon av politiska skäl tvingades lämna sitt land 1993.Och just detta, att hon lämnat sitt land, att hon levde i exil - det är de teman hon bearbetar i sina mycket personliga romaner – en sorts tankarnas tröskverk; splittrade kartor, rika berättelser om minnet, glömska, språk och ensamhet.Anneli Dufva och Katarina Wikars träffade henne i Amsterdam 2006, och där hon bodde framtill sin död, och i programmet medverkar också hennes svenske översättare Djordje Zarkovic, samt författaren Steve Sem-Sandberg. Som uppläsare hör vi Gunilla Röör. 

Benhuset vid Katarina Kyrka på Södermalm i Stockholm har transformerats från en plats för mänskliga kvarlevor till en plats där döda författare, skådespelare och dockor får liv. Regissören Karl Dunér har gjort en utställning och föreställning där analog kultur möter avancerad digital teknologi.Skådespelarna Ingvar Kjellson och Sven Lindberg ger röst åt dockor och huvuden i en suggestiv blandning av gammalt och nytt, levande och livlöst.P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg besökte utställningslokalen Benhuset i Stockholm och talade med regissören och dockspelaren Thomas Lundquist.

Det kallas "moodmusik". En genre som vuxit explosionsartat de senaste åren, tydligt anpassad efter streamingtjänsternas humörspellistor, till exempel för sömn eller träning. På spellistorna drar mood-artisterna in miljontals streams, samtidigt som de oftast är helt anonyma.P1 Kulturs reporter Nike Rydberg besökte ett svenskt mood-skivbolag för att undersöka den hemlighetsfulla branschens framväxt. Och för att ta reda på vem som lyssnar på andra sidan.P1 Kultur har sökt streamingtjänsten Spotify för en kommentar om deras ersättningsmodell, men inte fått något svar.Producent: Felicia Frithiof

Tyske Nils Frahm är en pianokompositör med popkredd, som nått en storpublik med sin minimalistiska instrumentalmusik. Och ambitionerna är det inget fel på. Han vill skriva musik för evigheten. Reporter: Anton Bennebrant.

Med först The Knife och sedan Fever ray har Karin Dreijer etablerat sig som ett av vår tids största svenska namn internationellt inom populärmusiken. Nu släpper Fever ray sitt tredje album, Radical romantics. Hör Karin Dreijer om kärleken, kroppen och rösten. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Skådespelaren Henrik Dorsin är en av svenskarna på plats på årets Oscarsgala, i egenskap av skådespelare i Ruben Östlunds flerfaldigt nominerade "Triangle of sadness". "Det är så stort att jag är rädd, det känns nästan lite otäckt, det är så overkligt", säger han.Det var med kort varsel han fick packa ner smokingen och sätta sig på flyget till Los Angeles. Vi ringde upp honom bara några timmar efter att han landat för att höra vad han tror om filmens chanser, vilken idol han ser mest fram emot att se i verkliga livet – och hur det känns inför hans allra första Oscarsgala.Reporter: Nina Sjöman

"Jag tycker att jag ser samma film om och om igen", säger dokumentärmakaren Mia Engberg. "Vi har ett ansvar inför hela mänskligheten att kulturen ska bära på nåt viktigt". På Tempo dokumentärfestival visas Mia Engbergs mycket personliga film "Hypermoon", som är den tredje och sista delen i hennes Bellevilletrilogi. Det handlar om tidens gång och det handlar om minnen. Och den här gången handlar det också om ett sjukdomsbesked, som sätter både framtiden och filmandet på spel. Mia Engberg fick ett cancerbesked och förberedde sig på att dö.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

David F Sandberg är från Jönköping och har på tio år gått från att göra korta skräckfilmer till att regissera stora Hollywoodproduktioner. Nu är han i Sverige för att marknadsföra superhjältekomedin "Shazam! Fury of the gods".Han har sällskap av skådespelaren Djimon Hounsou, en väletablerad slitvarg i Hollywood som varit nominerat till Oscars två gånger och som spelar trollkarl i nya Shazamfilmen.Vilken roll spelar superhjältarna för dagens publik?Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Carrie Mae Weems är den första afroamerikanska kvinnan som tilldelas Hasselbladspriset. I en intervju med P1 Kulturs Jenny Teleman konstaterar Weems att hon ofta varit först... Ett av hennes mest kända banbrytande verk är The kitchen table Series från 1990 som visades för några år sedan i Stockholms tunnelbana. Hasselbladstiftelsens motivering till valet av Carrie Mae Weems som 2023 års Hasselbladpristagare lyder:Carrie Mae Weems arbeten har i årtionden förutspått några av vår tids mest angelägna frågor – kampen för jämlikhet och mänskliga rättigheter – med orubblig visuell och etisk kraft. Hennes konstnärskap är till sin natur aktivistiskt, gripande och lyriskt. Hon skapar suggestiva, starka tablåer och konfronterar smärtsam historia, institutionell makt och social diskriminering. Kärnan i Carrie Mae Weems omfattande konstnärskap är fotografi, men hon arbetar också med video, text, multimediala installationer och performance. Hon medverkar ofta själv i sina arbeten och förkroppsligar och hyllar på så sätt det svarta kvinnliga subjektet.Reporter: Jenny Teleman

När författaren Ulf Nilsson fick beskedet att han hade obotlig cancer och bara en kort tid kvar, gjorde han det han alltid gjort började skriva. Resultatet blev "En liten bok om konsten att dö".Och med det fyller Ulf Nilsson på en litterär tradition, för litteraturen har inte bara lärt oss hur vi ska laga mat, träna eller odla: Den har också lärt oss hur vi ska dö på bästa sätt.Frilansjournalisten Kicki Möller har träffat författaren Lotta Olsson som satt samman sin framlidne make Ulf Nilssons sista bok.

Nu ska vi får möta en lyssnare som har en bok, en film, ett konstverk, en sång som dröjer kvar trubaduren Cornelis Wreeswijks ballad "Somliga går med trasiga skor" från 1968. En låt som handlar om att inte ha allt man behöver har gjort starkt intryck på Kerstin Söderström i södra Stockholm. P1 Kulturs reporter Jenny Teleman åkte hem till henne för att lyssna på den tillsammans – och minnas när hon hörde den första gången. Har du som lyssnar också ett verk som värker i dig? Vill du berätta om det? Skriv till oss: p1kultur@sverigesradio.se.

Lord Byron tyckte det var tråkigt att skriva prosa, några eldade upp sina verk, andra söp bort talangen. Det mesta blir aldrig klart eller inte ens påbörjat kan man lära av Kristoffers Leandoers essä "Den oavslutade litteraturen". Vilka berättelser är det då som inte blir färdigskrivna? Kan det vara obehagligt att bli klar? Och förresten, vad är ett slut egentligen? Hur läser vi böcker som inte är avslutade, är det så att läsaren blir mer medskapande? Och tänk om alla böcker egentligen är oavslutade...En bra bok är det bara författaren som är klar med, fastslår Kristoffer Leandoer i Katarina Wikars reportage.

Sam Mendes är en av filmvärldens stora, med Bond-filmer och ett antal Oscarsstatyetter. Nu har han gjort sin mest personliga film, och berättar för Björn Jansson om sin uppväxt som inspirerat filmen Sam Mendes inledde som hyllad teater-regissör innan han 1999 långfilmsdebuterade med "American Beauty", en film som vann 5 Oscars. Bland annat för bästa film och Sam Mendes fick för bästa regi.Efter det har han bland annat regisserat Bond-filmerna "Skyfall" och "Spectre", krigsfilmerna "Jarhead" och "1917" och "Revolutionary Road" med Kate Winslet och Leonardo DiCaprio.I nya filmen "Empire of light" vänder han tillbaka till åren i början av 80-talet i England då musiken och filmerna hjälpte honom genom en tuff tid, ensam med en mamma som led av psykisk ohälsa.Den är inte självbiografisk, men det är min mest personliga film, säger Sam Mendes.

Tenoren Rickard Söderberg är ute på turné med föreställningen "Marguerite En dans med djävulen" i rollen som ... ja, djävulen själv. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

På torsdagen spikade regeringen direktiven till public service-utredningen inför nästa tillståndsperiod. I P1 Kultur förklarar kulturminister Parisa Liljestrand vad regeringen vill utreda och varför. Reporter: Jens MöllerProgramledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Vårens mest hyllade svenska poet, Johan Jönson, jämförs med Strindberg och kallas kungen av montage. "Nollamorfa" en bok i A3-format är säsongen största diktverk. Slår man upp "Nollamorfa" är där många olika typsnitt, sidospår, ofta är texten tredelad med en dement mans sönderfallande språk i mitten. Till höger försöker de anhöriga få kontakt, till vänster de vackraste kärleksdikter, språkteoretiska resonemang, naturlyrik, kritik av kapitalismen o.s.v."Jag skriver och skriver i min alkoholiserade ensamhet läst av några gamla klassfiender och deras privilegierade avkomma som aldrig sett ett skitjobb på vykort ens." Vad försöker då Johan Jönson göra åt detta? Vilka vill han nå med sin dikt?P1 Kulturs Katarina Wikars åkte hem till poeten i Örnsberg utanför Stockholm för att äta kanelhjärtan och prata om demens, döden och doom metal. Och för att fråga om han ser en framtid i Svenska akademien, vilket några litteraturkritiker häromsistens förordade.

Ett år efter att Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes kommer filmerna som skildrar livet i Ukraina. "Jag gillar att det inte finns något hot som skrämmer Zelenskyj eller ukrainarna", säger Sean Penn om sin nya dokumentär Superpower. På filmfestivalen i Berlin visades "Superpower" – dokumentärfilmen som är gjord för en amerikansk publik av Hollywoodskådisen och regissören Sean Penn och kollegan Aaron Kaufman.I "Superpower" skildras Sean Penns egen sorg över ett USA som han menar inte håller ihop och en beundran inför ett enat mod han ser hos Zelenskyj och det ukrainska folket.Dess närmast raka motsats är dokumentären "In Ukraine" – en okommenterad film om vardagslivet i Ukraina under året som har gått, gjord av de två polska filmarna Tomasz Wolski och Piotr Pawlus.Reporter: Emma Engström Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Ett möte som sprakar och glimrar. Så kan man beskriva skådespelarna Lena Olin och Rolf Lassgårds första film tillsammans. Och den känslan tog de med sig till intervjusoffan. – Mötet med kameran är mitt härligaste möte, jag älskar kameran, det säger Hollywoodaktrisen Lena Olin.– Jag hade det inte så lätt i början, säger folkkäre skådespelaren Rolf Lassgård. Det där stora åbäket på räls med ett stort gap som närmade sig, det kändes i nackkotorna, som om man hade Parkinson.Nu har Rolf Lassgård lärt sig att gilla kameran, och i Mårten Klingbergs film "Andra Akten" möts nu de två på film för första gången. Filmen handlar om börja om på nytt efter 60, om vänskap och kärlek.Reporter: Björn Jansson.

Marit Bergman är tillbaka efter sju år med nya skivan "Här kommer vargen" och hon landar rakt in i en tid präglad av kris och oro för framtiden. "Jag har gått omkring i en hopplös dimma och inte vetat vart jag ska ta vägen", säger hon.

Hur skildras depression på film? Regissören Charlotte Wells fick kämpa för sin vision om en deprimerad huvudroll med små gester i filmen Aftersun när finansiärerna ville ha en mer dramatisk depression. P1 Kulturs reporter Karin Svensson har träffat regissören Charlotte Wells och psykologen Michael Hoff för att prata om den bioaktuella Aftersun och hur depression egentligen skildras på vita duken.Producent: Eskil Krogh Larsson

Varför skriver Ian McEwan om ett sexuellt övergrepp på en elvaåring och var det han själv som utsattes? Möt den brittiske stjärnförfattaren Ian McEwan som varit på Sverigebesök. Ian Mc Ewans nya bok ”Lektioner” är en närmare sexhundra sidor lång berättelse om salongspianisten och mångsysslaren Roland Baines, född 1948, samma år som sin författare.Och deras öden är sammantvinnade på flera sätt.P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Ian McEwan på ett hotell i Gamla Stan i Stockholm. Samtalet vindlar mellan "Lektioner", hans egna minnesbilder och hur världspolitiken påverkar våra livsöden.Producent: Mattias Berg.

Vårens kanske hetaste kulturhändelse i Europa är den unika utställningen med 28 av den nederländske Johannes Vermeers totalt 37 kända målningar på Rijksmuseum i Amsterdam. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har varit där. Möt bland andra Pieter Roelof, som säger att Vermeer-utställningen är en upplevelse som bara uppstår en gång i livet.Han är chef för måleri och skulptur på Rijksmuseum och en av två kuratorer som gjort utställningen.Ige Verslype är konservator på Rijksmuseum och arbetade ett helt år med att restaurera "Kvinna i blått som läser ett brev".Producent: Mattias Berg

Silvana Imam satsade på basket innan hon började med musiken. Nu gör hon skådespelardebut i den internationellt uppmärksammade filmen "Dogborn". P1 Kulturs Björn Jansson har träffat henne. – Det var skönt att släppa kontrollen och gå på känslorna...Det säger Silvana Imam om sin debut som skådespelare i det mörka dramat "Dogborn" av långfilmsdebutanten Isabella Carbonell.Men det är som artist de flesta känner henne. Första albumet kom för tio år sen. Och en viktig spelning var den i Kärrtorp i december 2013. Själv räknar hon släppet av EP:n "När du ser mig – se dig", som kom året efter, som starten på sin karriär. Då kände hon att hon hittat sin egen röst. Vad har då hänt under de här åren? Är hon samma Silvana som då?

Med filmkameran som vapen dokumenterar de två kurdiska studenterna Jenkidar och Hussein motståndet mot IS. Nu har deras bilder blivit en dokumentär "Touching freedom" regisserad av Manal Masri från Malmö. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Nya albumet, med den ödesmättade titeln "If this is the end it sure is a beautiful one", handlar mycket om att se sitt eget värde. "Jag har vetat att jag haft dålig självkänsla länge men inte tagit tag i det förrän nu. Det är som en nyförälskelse i livet", säger Maia Hirasawa. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Att gräva i arkiv, samla och göra collage kan användas för att minnas och ta makten över sin historia. Det är utgångspunkten för utställningen "Flight" som just nu visas på Malmö konsthall. Medverkar gör tre konstnärer som på olika sätt undersöker postkolonial historia – zimbabwiske Kudzanai Chiurai, norska Frida Orupabo och svenske Eric Magassa. Reportage av Eskil Krogh Larsson.

Författaren Henrik Bromander fortsätter intressera sig för dem som sällan ges huvudroller i litteraturen i nya novellsamlingen "Medborgarna" handlar det bland annat om medborgargardister, minkfarmare och heroinister. "Jag försöker skildra hela samhället genom att skildra marginalen", säger han. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Den 91-årige regissören Jan Troell har tilldelats hederspriset Nordic Honorary Award på Göteborgs filmfestival. P1 Kulturs reporter Emma Engström träffade honom för ett samtal om regi, betraktande och ålder. Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Hur är det att stanna när kriget kommer till staden? P1 Kultur har träffat regissören och fotografen bakom den nya dokumentärfilmen "When Spring Came to Bucha". Reporter: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Möt Nnedi Okorafor en av de riktigt stora författarna i fantasy och science fiction-genren. Att hon alls började skriva berodde på en traumatisk händelse. Nnedi Okorafor är superatleten som ville ägna sig åt sport och skalbaggar, men som fattade pennan för att inte sjunka ner i en djup depression efter att hon vaknat upp förlamad. Nnedi Okorafor är född 1974 i Ohio, USA. Många av hennes huvudpersoner är kvinnliga, komplexa superhjältar. En av dem är Binti, vars superkraft är att skapa samförstånd mellan människor. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat Nnedi Okorafor, som älskar Muminböckerna och vars favoritord visar sig vara svenskt. Smörgåsbord.

Fotografen Masayoshi Sukita blev vän med David Bowie och tog "Heroes"-bilden som blivit ett av musikhistoriens mest ikoniska skivomslag. Men det var ingen medveten pose, allt kom till av en slump. Det tycks inte finnas någon ände på hur länge och i hur många genrer det går att fortsätta att bli lycklig av David Bowies genialitet.På Kulturhuset i Stockholm pågår utställningen "Bowie by Sukita - From London to Japan" fram till 13 augusti 2023.Där uppenbarar sig också den verkliga historien bakom den legendariska bild som är omslaget till David Bowies album "Heroes".P1 Kultur har sett utställningen och intervjuar Vittoria Mainoldi från den italienska agentur som äger bilderna.Dessutom tecknar vår reporter Nina Asarnoj ett porträtt av Masayoshi Sukita.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Anna Tullberg.

Skönhetsingrepp blir allt vanligare men är fortfarande en känslig fråga att prata om. Inom film- och tv-produktioner väljs skådespelare bort på grund av ingrepp, som inte passar till en tidsepok eller för att ansiktets mimik kan ha påverkats.

Han vann en Oscar för fotot i "La la land". Nu är han bioaktuell med "Babylon". Lisa Bergström och Roger Wilson följde med Hollywoodsvensken Linus Sandgren på jakt efter filmmagi i bergen runt Los Angeles.

"Om jag inte blivit konstnär, hade jag velat bli geolog eller glaciolog", säger konstnären Sigrid Sandström, aktuell med utställningen "Under tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo. Sigrid Sandström är professor i måleri på Bildkonstakademien i Helsingfors. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv växlat mellan att undervisa och arbeta i sin egen ateljé. I runt tjugo år bodde hon i USA: Först som elev på amerikanska konstskolor, Cooper Union i New York och prestigefyllda Yale. Sedan blev hon kvar. Hon återvände till Sverige 2010 som professor på Konsthögskolan i Stockholm.Nu är hon aktuell med "Under Tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo, där hon ställer ut väldiga abstrakta målningar – ett slags kapslar som, likt naturen, lagrar olika tidsplan. Reporter: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Vad betyder den anonyma konstnären Banksys målarräder kring Kiev för den krigsprövade befolkningen? Frilansreportern Lennart Berggren reste till Kiev för att följa i spåren Banksy lämnat på väggarna. En röd tråd genom Banksys konstnärskap är hans antikrigsbudskap och engagemang i konflikter runt om i världen. I början av november förra året började det plötsligt dyka upp målningar i Kiev-regionen i det krigshärjade Ukraina. Sju målningar hittades till slut.

Den svensk-dansk-iranske regissören Ali Abbasi om vad hans nya film - om en seriemördare som rensar gatorna från prostituerade kvinnor - berättar om det iranska samhället. Ali Abbasi slog igenom med den hyllade och prisade trollfilmen "Gräns". Nu är det premiär för hans nya film, som bygger på en verklig seriemördares framfart i Irans heligaste stad Mashhad i början av 2000-talet.P1 Kulturs Lisa Bergström har intervjuat Ali Abbasi, som burit på idén till den här filmen länge.Reporter: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Efter ett år av krig är operan i Charkiv bara en spillra av sitt forna jag men den lever och verkar fortfarande, trots allt: små konserter, i bombsäkra lokaler. "Vi slåss vid kulturens fronlinje" säger försteviolinisten. Frilansreporter Lennart Berggren reste till Kharkiv där musiken och det ukrainska kulturlivet blivit en krigsfront i sig, en kamp för landets identitet och överlevnad...Producent: Eskil Krogh Larsson

Radioprojektet Min berättelse, där människor berättar om deras livsavgörande ögonblick, blev härom åren teater på Dramaten och nu också musik av kompositören Lisa Grotherus. Reporter: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Rolf Lassgård spelar en huvudroll i dramatiseringen av en av sina favoritböcker, Kerstin Ekmans "Händelser vid vatten". I sex delar får vi i SVT följa människorna i Svartvattnet, där ett mord på två turister i början av 70-talet hänger som en mörk skugga över bygden 20 år senare.I dramat med mordgåtan ser vi vid sidan av Rolf Lassgård, bland andra Pernilla August, Alba August, Asta August och Magnus Krepper.Björn Janson har intervjuat skådespelarna och regissören Mikael Marcimain.

Den amerikanska remaken av svenska filmen "En man som heter Ove" har nu biopremiär, med titeln "A man called Otto". Huvudrollen Otto görs av Tom Hanks som hyllar Fredrik Backmans bok och Rolf Lassgårds Ove.Regisserar gör Marc Forster och han ville göra en amerikansk version för att nå ut ännu mer med en berättelse som alla kan känna igen sig i, över hela världen.Ett reportage av Björn Jansson.

Talman Andreas Norlén går lite motvilligt med på att han är en slags influencer - efter att hans följare mer än dubblerats i antal sedan valet. "Det en poäng att visa att riksdagens talman är en person som lever ett ganska vanligt liv. Om de som råkar vara roade av tomatodling sedan börjar ta del av filmer om riksdagen, så har det ett värde i sig", säger Andreas Norlén.På kontot blandas dikter och tomatodling med förklaringar av arbetet i riksdagen.Ett reportage av Nina Sjöman.

Den världsberömda konstnären Nan Goldins organisation fick världens konstmuseer att bojkotta en av USA:s mäktigaste familjer som konstmecenater. "Att ett tiotal personer lyckades skämma ut en miljardärfamilj, det är ändå inspirerande", säger filmaren Laura Poitras, som skildrar kampen i den bioaktuella dokumentärfilmen "All the beauty and the Bloodshed".Ett reportage av Cecilia Blomberg.

I Sverige har ett 50-tal ukrainska konstnärer fått skydd på så kallade nödresidens ett initiativ där konstnärerna både får husrum och en möjlighet att fortsätta arbeta med sin konst. P1 Kulturs Joakim Silverdal åkte till Västra Örträsk utanför Lycksele där Aleksandra Paranchenko bott sen i somras.

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde musikgruppen Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna nu har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina. De sju kvinnorna i den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters blev kända under revolutionen på Majdan vintern 2013-14 och har sedan dess etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren.Nu möts de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".

P1 Kultur summerar musikens 2022 och utser årets överraskningar, trender och de bästa låtarna från året som har gått. Det blir protestsånger, EPA dunk och allt från populärmusik till klassiskt, jazz och hiphop. VIVECA BLADHS ÅRSLISTA:Årets överraskning: Shervin Hajipour – Baraye Årets trend: Cleo – Tjejerna Tjejerna TjejernaÅrets bästa: Rosalìa – HentaiOSCAR KANGROS ÅRSLISTA:Årets överraskning: Bolaget – Kan inte gåÅrets trend 1: Utsuddade genregränser som märks tydligt hos bland annat Kendrick Lamar ("United in grief"), Rosalía ("Saoko") och Sault ("Air")Årets bästa: Alex Kassian – Strings of EdenMÄRET ÖHMANS ÅRSLISTA:Årets överraskning: Esbjörn Svenssons – HOME.SÅrets bästa 1: Daniel Karlsson trio – Climbing the ladderÅrets bästa 2: Brita Virves trio – JuniperÅrets bästa 3: Samara Joy – Linger awhilePETTER HALLÉNS ÅRSLISTA:Årets överraskning: Glorilla – F.N.F.Årets trend: Favé – UrusÅrets bästa: Asme – PoppisSARA NORLINGS ÅRSLISTA:Årets överraskning: Else Marie Pade – The Orchestral Album: Christina Åstrand, violin, Michael Frank Möller, trumpet, Malmö Operaorkester, Joachim Gustafsson, dirigentÅrets trend 1: Baroque Concertos with Recorders – Treasures from Swedish Collections. Emelie Roos, blockflöjt, Höör BarockÅrets trend 2: Carl Nielsen & Jean Sibelius – Violinkonserter: Johan Dalene, violin, Kungliga Filharmonikerna, John Storgårds, dirigentÅrets bästa: Caroline Shaw – Evergreen. Attacca QuartetProgramledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Filmåret 2022 består av runt 60 svenska filmpremiärer, 220 utländska filmer och en Guldpalm i Cannes. P1 Kulturs filmkritiker listar också årets snöstorm och årets bästa skådespelerska. EMMA ENGSTRÖM TIPSAR OM FEM FILMER FRÅN 2022:"Nope", regi Jordan Peele, "A Hero", regi Asghar Farhadi, "Memoria", regi Apichatpong Weerasethakul, "Boy from heaven", regi Tarik Saleh"Bad luck banging or loony porn", regi Radu JudeEmma Engström nämnde också filmerna "Top Gun: Maverick", "Ali & Ava", "Licorice Pizza", "Butterfly Vision", Don't worry darling", "Miraklet" och "Ett hus byggt av skärvor".BJÖRN JANSSON TIPSAR OM FEM FILMER FRÅN 2022:"C'mon C'mon", regi Mike Mills   "Kupé nr 6", regi Juho Kuosmanen  "The lost daughter", regi Maggie Gyllenhaal  "Min vackra stjärna", regi Hirokazu Kore-eda "Vitt brus", regi Noah BaumbachBjörn Jansson nämnde också filmerna "Triangle of Sadness", "Holy Spider", "Comedy Queen" och "Jag är Zlatan".SEXISTISK FILMKRITIK ÄR ÅRETS UPPTÄCKT FÖR REGIDEBUTERANDE ERIKA WASSERMANVi får besök av två av årets långfilmsdebutanter: Erika Wasserman som regisserat livspussel-komedin "Året då jag slutade prestera och började onanera och Lovisa Sirén som gjort roadmovien "Maya Nilo (Laura)". Båda filmernas kvinnliga huvudrollsinnehavare är Guldbaggenominerade, Katia Winter och Bahar Pars.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj och Ulph Nyström 

Pandemilitteratur, krig och nya ukrainska röster. Från Nobelpris och autofiktion till Augustpriset och frågan om svensk litteratur blivit för tråkig? P1 Kulturs panel guidar till litteraturåret 2022. LINA KALMTEG TIPSAR OM TRE BÖCKER:"Fri" av Lea Ypi, roman, övers. Amanda Svensson. Albert Bonniers förlag."Paradais" av Fernanda Melchor, roman, övers. Hanna Nordenhök. Tranan."Flicka, 1983" av Linn Ullmann, roman, övers. Lars Andersson. Albert Bonniers förlag.ANNA TULLBERG TIPSAR OM TRE BÖCKER:"Åsnesommar" av Andrea Abreu, roman, övers. Hanna Nordenhök. Nirstedt."Vargarna från evighetens skog" av Karl Ove Knausgård, roman, övers. Staffan Söderblom. Norstedts."De tysta satelliterna" av Clemens Meyer, novellsamling, övers. Ebba Högström. Ellerströms.FREDRIK WADSTRÖM TIPSAR OM TRE BÖCKER:"Den längsta av resor" av Oksana Zabuzjko, essä, övers. David Szybek. Norstedts."Vargtimmen: berättelsen om de ukrainska flyktingarna" av Valerij Panjusjkin, sakprosa, övers. Ola Wallin. Ersatz."Rysslands förlorade seger" av Arkadij Babtjenko, sakprosa, övers. Ola Wallin. Ersatz.VIVECA BLADH TIPSAR OM TRE BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER:"Vi ska ju bara cykla förbi" av Ellen Strömberg. Rabén & Sjögren."Bettan" av Marie Norin och Elisabet Ericsson, illustratör. Alfabeta förlag."Bästa friends forever" av Ellen Karlsson och Karin Cyrén, illustratör. Natur & Kultur.ESSÄ: ANNIE ERNAUX MÖRKARE SIDANär Annie Ernaux tilldelades Nobelpriset i litteratur pratades det mycket om hennes uppväxt- och tidsskildringar. Men skribenten och diplomaten Ulla Gudmundson hittar i dagens essä från OBS en annan sida av författarskapet i romanen "Sinnenas tid" och i den dagbok som på ett råare och mörkare sätt beskriver samma kärleksaffär.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:”Kung Mor” av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.”(Macbeth)” av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.”Borkmania” av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen – när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8/1-2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: ”Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten” på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Allt fler vill göra mer själva. Från grönsaker och egna blommor till hemgjord skokräm och eget vin. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tipsar om några nya böcker om odling. Det är nu, mitt i vintern, som det är dags att planera och fantisera om nästa odlingsår. Redan i februari är det till exempel dags att förså aubergine och purjolök.Trenden är tydlig, allt fler bidrar till den biologiska mångfalden genom att odla blommor.Och genom att skapa en så kallad potager, en trädgård där man odlar grönsaker och blommor sida vid sida, uppstår både gynnsamma förutsättningar för pollinering och skönhet.NINA ASARNOJS TIPS OM TRÄDGÅRDSBÖCKER:"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson och med foto av Monika Norrby (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Reporter: Nina Asarnoj

Direktören Ellen Mattsson ledde sammankomsten, där också Peter Englund, Ingrid Carlberg, Per Wästberg, Jesper Svenbro och ständige sekreteraren Mats Malm talade.

"En författares dagbok 2010-2020" heter den senaste boken som kommit ut på svenska av den danska författaren Suzanne Brøgger. Katarina Wikars möter henne i ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier. Ända sedan hon debuterade med debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på 70-talet har hon varit i offentligheten. Suzanne Brøgger har vid det här laget skrivit över tjugo böcker.Katarina Wikars träffade henne i Köpenhamn. Det blev ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier, om att äntligen ha skrivit sig fri från familjen, om värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv.Och inte minst, vad det är för likhet mellan äktenskapet och en stenmur.

Möt teaterregissören Suzanne Osten som sätter upp framlidne Lars Noréns sista pjäs, "Temps Mort". Därmed sluts en cirkel. Osten och Norén möttes redan 1981. "Temps Mort" heter pjäsen Lars Norén skrev på så sent som i december 2020, enligt anteckningar i hans utgivna dagböcker.Suzanne Osten samarbetade redan i 1981 med dramatikern Lars Norén, som då var ny i teaterns återknyter hon arbetet med Lars Norén genom att sätta upp hans efterlämnade pjäs "Temps Mort", ett körverk av röster som försöker hålla fast vid livet med minnen.P1 Kulturs reporter Björn Jansson har träffat henne.

Det är tio år sedan den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen kom ut med sin bok "Mannen utan ansikte", om Putin. Efter krigsutbrottet har hen rapporterat från Ryssland och Ukraina. Fredrik Wadström har träffat Masha Gessen i Stockholm. Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Sara Granér har i sin seriebok "Den sjunde vännen" skapat en alldeles egen evolutionshistoria. Från tiden före språket, via kollapsade civilisationer och Kains bibliska brodermord av Abel, fram till vår tid och citatet: "Varför går inte fossilkapitalet och lägger sig?" Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Författaren Jenny Erpenbeck är född och uppvuxen i DDR. I mer än 30 år har hon värjt sig för att skriva den stora romanen om tiden för Östtysklands sammanbrott och murens fall. Men så läste hon sina gamla dagböcker från 1980-talets Östberlin och där uppenbarade sig historien som hon behövde berätta. Anna Tullberg intervjuar Jenny Erpenbeck om höstens hyllade roman "Kairos", som är översatt till svenska av Ulrika Wallenström.

Den franska Nobelpristagaren Annie Ernaux har haft en sårig och komplex relation till den plats, småstaden Yvetot i landskapet Normandie, där hon växte upp. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg reste dit för att få svar på hur och varför. I reportaget förekommer Émile Canu, som tills nyligen var borgmästare i Yvetot och numera nära vän till Ernaux, stadens kulturchef Clémence Laot och bokhandlaren Manuel Hirbec.Dessutom får vi följa med till Paris där vi möter Nicolas Ungemuth, biträdande kulturchef på tidningen Le Figaro och en stark kritiker av Ernaux, samt Le Mondes biträdande kulturchef Raphaelle Leyris.Musiken i reportaget är Capri c'est fini med Hervé Vilard. En låt som nämns i boken Åren - och dessutom ingick några fragment av sånger av Yves Montand.Uppläsningarna i reportaget är alla ur Sveriges Radios arkiv, ur boken Min far.Producent: Mattias Berg.

Få anade i början av det här året, 60 år efter Marilyn Monroes död, att hon återigen skulle bli hett nyhetsstoff. Efter den dystra Netflix-filmen "Blonde" och Kim Kardashians lån av Marilyn Monroes ikoniska klänning – som ska ha skadats under lånet – konstaterar Monroe-samlaren Scott Fortner att 2022 varit ett riktigt hemskt år för Marilyn Monroe.Den före detta marinkårssoldaten Fortner tror sig vara den privatperson som har samlat på sig flest saker som en gång tillhörde Hollywood-ikonen Marilyn Monroe.Följ med reportern Lisa Bergström hem till Fortner i Palm Springs.Producent: Ulph Nyström

Kungen och Palme, Taube och Cornelis, Nelson Mandela och Andy Warhol... De flesta som var nån på 1970-, 80- och 90-talen hamnade nån gång framför Hans Geddas kamera. Och stod ofta ut med att inte framstå i sin allra mest representativa dager. Som porträttet på Astrid Lindgren, hela Sveriges käraste sagotant, som faktiskt får se lite tjurig ut på Geddas bild.Så blev det intressanta portätt också, fulla av karaktär. Och lite mörker.Eller som Mikael Timm sa här i kulturradion när han recenserade "Det tredje ögat", Nationalmuseums retrospektiv över Geddas livsverk, att "om någon nutida svensk fotograf har is i sitt öga är det Hans Gedda".Det var nästan nio år sen. Nu har Gedda hunnit fylla 80 och är aktuell med en ny utställning på Fotografiska i Stockholm. Det är också en retrospektiv med många kända porträtt på kända människor, men också några exempel på vad han sysslar med nu för tiden.För även om han pensionerat sig som porträttfotograf så går han inte overksam, Hans Gedda.P1 Kulturs Mårten Arndtzén träffade honom bland alla hans bilder i utställningen "Nära ögat", där vi också får se några av de allra äldsta bilderna i albumet.

Med den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. När Ljubomir Rudenko flydde med familjen från den ryska invasionen i Ukraina fick han nästan inte med sig några personliga ägodelar. Att ta med sig den stora banduran i trä var inte att tänka på. Men tack vare ukrainare i Sverige har han fått en egen bandura i exilen.Det finns bilder från 500-talet på stränginstrument som liknar lutor i den region som idag är Ukraina. Ordet bandura går att spåra till 1400-talet. Men Ljubomir säger att den framför allt hänger ihop med den ukrainska kulturella pånyttfödelsen i slutet av 1700-talet. Bandurister har genom historien ofta varit blinda och spelat på instrument med bara fyra eller sex strängar. Men den som Ljubomir Rudenko spelar är en modern konsertvariant med över 60 strängar.Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till det ukrainska stränginstrumentet han spelar.Det här är ett reportage av Fredrik Wadström.

Det tycks finnas en skarp gräns mellan de outgivna och de som kan se sitt namn på ett omslag. Vad händer när man går från att skriva för sig själv, till att läsas av andra? Det finns många som skriver – en del för byrålådan, andra är dagboksförfattare eller hobbypoeter - och så finns det de där som passerat nålsögat, som fått ett bokförlags välsignelse och blivit dubbad till Författare. En osynlig gräns har passerats, från – ja, från vad; till vad? Vad händer där, på den knivskarpa gränsen mellan att vara outgiven och att se sitt namn på ett omslag?Reporter Lars Hermansson, som själv debuterade som författare i en antologi 1985, bestämde sig för att söka upp någa av sina debutantkollegor från förr. Men han började med att vända sig till två helt färska debutanter, nyss födda till världen som författare i antologin "Unga Sörmland 2022".

Möt den turkiske bästsäljande författaren Ahmet Altan som fängslades för att han skickat "ett meddelande med sitt undermedvetna". Reporter: Joseph Knevel. Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Ulph Nyström

I Egypten växer den mycket unga standup-scenen. Komedi, satir och skämtkulturen är djupt förankrad i den arabiska och egyptiska världen. Men 2022 års Egypten styrs av en militärdiktatur. Vad får man egentligen skämta om? P1 Kultur möter egyptiska komikerna Bernadette och Safy, som försöker kringgå den hårda censuren. Frilansreporter: Edgar Mannheimer Producent: Eskil Krogh Larsson

52-åriga städerskan Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink" skakade om Sverige och satte fokus på de lågavlönades situation i början på 70-talet. "En klordoftande käftsmäll i folkhemmet", säger journalisten Nina van den Brink som vann Augustpriset för Bästa fackbok med sin biografi om Maja Ekelöf. 1970 vann Maja Ekelöf i Karlskoga pris för bästa politiska roman med "Rapport från en skurhink". Den blev en av de tio bäst säljande med 35 000 exemplar 1970. Rapportböcker var i tiden och Maja Ekelöf blev sanningsvittnet, den kroppsarbetande kvinnan. Över en natt blev hon en kändis. Askungebilden blev hon aldrig av med, städerskan som kunde skriva häftade fast. Det var Rabén och Sjögrens romanpristävling Maja Ekelöf hade vunnit med sin dagbok om arbetet men också om läsandet och engagemanget för världen. Hon hade lånat skrivmaskiner på socialkontoret där hon städade om nätterna, skrev ut två sidor åt gången på papper från Karlskoga kommun.Journalisten Nina van den Brink har arbetat på biografin "Jag har torkat nog många golv" om Maja Ekelöf i fyra år. Hon menar att "Rapport från en skurhink" fortfarande är en påminnelse om hur samhället alltid har sett på kvinnor med låglöneyrken.Ett kulturreportage av Katarina Wikars.

Ungdomsromanen "Yani" handlar om tre killkompisar som går i nian i Alby utanför Stockholm. Den är skriven av den 25-åriga Nora Khalil, född och uppvuxen i Alby. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tog tunnelbanan dit för att besöka Grindtorpsskolan, fritidsgården och fotbollsplanen - platser som inspirerat till den Augustprisnominerade boken. Boken "Yani" är nominerad i klassen "Årets svenska barn- och ungdomsbok 2022" och motiveringen står det: "Med poetisk pregnans och förlösande vass humor navigerar författaren skickligt mellan glädje och hudlös sorg".Bokens titel "Yani" är ett uttryck som kommer från arabiskan och betyder "typ" eller "asså".Det här är en bok som kommer att placera förorten Alby på den litterära kartan för gott, spår vår reporter Nina Asarnoj.Producent: Mattias Berg

Johannes Anyurus nya roman "Ixelles" utspelar sig i Belgien och handlar bland mycket annat om litteraturens kraft. "Jag tror att många tänker att jag är en sådan som räddades av litteraturen. Men sanningen är att jag räddades från att bli civilingenjör." Reporter: Lina KalmtegProducent: Eskil Krogh Larsson

Hur har abort skildrats på film och tv i USA? Och hur har den bilden påverkat verklighetens kvinnor? Frilansjournalisten Karin Svensson har träffat regissören Phyllis Nagy, bioaktuell med filmen "Call Jane". Filmen utspelas mellan 60- och 70-talet i USA och är baserad på verklighetens The Janes, aktivistgruppen som hjälpte kvinnor med säkra aborter. Ett tema som åter blivit högst aktuellt i landet.Vi hör även folkhälsoforskaren Steph Herold som berättar om hur abortskildringar på film påverkar kvinnor som ska genomgå en abort, samt filmkritikern Emma Gray Munthe.Producent: Saman Bakhtiari

Konstkritikern Blake Gopnik har skrivit en tusensidig biografi om fenomenet Andy Warhol. Ett reportage av P1 Kulturs Mårten Arndtzén. Andy Warhol är en av de där kulturpersonligheterna som aldrig tycks upphöra att fascinera oss – liksom hans konstverk aldrig tycks upphöra att sätta nya auktionsrekord.Den nya biografi över Warhol som kommer på svenska i dagarna ska faktiskt vara den första fullständiga. Den är hursomhelst definitivt omfattande. Över elva hundra sidor har Peter Samuelssons svenska översättningen blivit. Men så har författaren Blake Gopnik ägnat åtta år åt att skriva "Warhol – Livet som konst".Mårten Arndtzén har talat med bokens författare, den amerikanske konstkritikern Blake Gopnik via en länk från hans bostad i New York – och som av en slump råkar han bo på samma gata som Warhols berömda ateljé Silver Factory.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Hantverk ligger i tiden och på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm har skomakare och skräddare, yxmakare och florister, tatuerare och dockmakare flyttat in för att demonstrera hantverksskicklighet, traditioner och modern skaparglädje. Utställningen ”Kraftverk. Hantverk i en ny tid” på Sven-Harrys konstmuseum ger många exempel på bredden och rikedomen i begreppet hantverkare. Det vi gör med våra egna händer. Där finns dockmakare och illustratörer, tapetmakare och tatuerare, skräddare och muralmålare.I lokalerna är det som små stationer, det ser ut som upphöjda scener där de olika hantverkarna tillfälligt har slagit sig ner med sina grejer. Det här är ingen vanlig utställning där saker bara hänger på väggarna eller står utplacerade i lokalen. Här är det människorna, hantverkarna själva, och deras kunskaper och material och specialverktyg som är på plats.I samband med att Stockholms hantverksförening firar 175 år ger de också ut boken "Handkraft" skriven av Bo Madestrand och med bilder av Klara G. I boken möter vi tio just nu aktiva hantverkare, en konstgjutare, en perukmakare och en gitarrbyggare bland annat.Utställningen ”Kraftverk. Hantverk i en ny tid" som görs i samarbete med Stockholms hantverksförening, pågår på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm fram till den 22 januari 2023. För att se tider och datum för kommande workshops och föreläsningar, gå in på sven-harrys.seReporter: Nina Asarnoj

Skådespelaren Julia Dufvenius om Tystnad tagning - hur det var då, och hur det är nu, fem år senare. "Synen på den som säger ifrån offentligt är hård. Jävligt hård", säger hon. Julia Dufvenius var en av initiativtagarna till uppropet #tystnadtagning med vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp inom teater- och filmbranschen. Uppropet publicerades den 8 november 2017 i SvD med 703 underskrifter, och följdes av uppläsningar från scener runt om i landet. Efter "Tystnad tagning" följde upprop från andra branscher och debatten om #Metoo tog fart på bred front även i Sverige.Fem år har gått sedan dess – vad har förändrats? Och vad har inte förändrats? Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen satt avtryck i livet. För mer än tjugo år sedan såg Johan Westerholm Odd Nerdrums omdiskuterade målning "Mordet på Andreas Baader", som framställer en av ledarna för den västtyska terrororganisationen Röda armé-fraktionen som en religiös martyr, och sedan dess lämnar den honom ingen ro. Målningen finns på Astrup Fearnley museet i Oslo. Reporter: Anna Tullberg Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger och gnager, som satt sina spår.Mejla oss på: p1kultur@sverigesradio.se

Bedrar vi oss när vi tror att vi förstår djuren? frågar Aase Berg i sin nya bok "Spöket olyckligt kär i djur." Kan kärlek existera utan bekräftelse? Det handlar bland annat om människans olyckliga ensidiga kärlek till djuren. Om storlommarnas ointresse. Om bävern som simmar som om den är på väg till jobbet. Om att vara vän med en hund och sedan tvingas svika dess tillit. Om ett uppstoppat murmeldjurs blick.Men det handlar också om balans, drömmen om kentauren. Om när tama Öbritt förvildades. Och "mitgehen" som ett ideal både i relationen till djur och människor, att stå ut med varandra kanske räcker.– Mitt ideal för mänsklig samvaro är rymdkrogen i Star Wars, säger Aase Berg.Katarina Wikars åkte hem till henne och träffade undulaterna Dragan och Sergej, specialister på problemlösning men sig själva nog. Frågan kvarstår: vem är bakom gallret?

Stjärnkompositören Jacob Mühlrad gör sin filmmusikdebut med "Bränn alla mina brev". Dessutom är han aktuell med ett nytt verk inspirerat av Marcel Prousts romanvärld till 100-årsdagen av författarens död. "Jag känner mig som en pendel som ibland slår över", säger han. Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

En av Sveriges största artister just nu är duon Hooja från Gällivare i Norrbotten. Musiken började som ett internt skämt. Som nu har strömmats åtskilliga miljoner gånger. Efter att slagit igenom på nätet under pandemin har Hooja gjort en succésommar på livescener runt om i Sverige. Samtidigt har också nya rekord för lyssningen och deras musik slagits gång på gång.Enligt duon själva började allt som en kul grej. Ett internt skämt som till slut blev låten Donkey Kong, som idag har strömmats åtta miljoner gånger. Men hur började det? Och hur kunde det gå så bra? P3:s musikreporter John Andersson åkte till Gällivare för att ta reda på det.

Tonsättaren Karin Rehnqvist befann sig i Thailand när den förödande Tsunamin drog in över semesterparadiset 2004. Den erfarenheten har hon använt sig av i nya operan Strandad, som berättar om Maria som överlevt en naturkatastrof.Librettisten Kerstin Perski beskriver Strandad som en ritual där publiken blir delaktig i Marias sorg och skuld - och tillsammans med henne får färdas mot försoning.I föreställningens början minns inte Maria vad som hänt. Men, karaktären "Den andra" tvingar henne att minnas hur hennes barn försvann i askan och elden från vulkanen.Ett reportage av Anton Bennebrandt.

P1 Kultur gräver i varumärket Kanye West efter mardrömsmånaden oktober 2022. Har vi bevittnat slutet på en karriär i realtid på Twitter? Kanye West – eller Ye, som han numera heter – är en av vår tids mest framgångsrika artister, född 1977. Framgångsrik i den betydelsen att han både är rik och har legat på världens alla topplistor i mer än ett decennium. Han är rappare, låtskrivare och musikproducent. Men han är också en artist som ständigt hamnar i hetluften, trendar på twitter och får kvällstidningarna att skriva om hans privatliv. I oktober 2022 nådde kontroverserna en ny nivå. Ser vi nu en karriär som faller sönder i realtid?Reporter: Moa LindstedtProgramledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Med anledning av Sven-Bertil Taubes död i november 2022 här är en digital repris av reportaget "Närbild Sven-Bertil Taube" av Kerstin Berggren från december 2014. Efter åren på Dramatens elevskola var Sven-Bertil Taube under hela 1960-talet anställd på Dramaten i Stockholm där han gjorde roll efter roll. Men 1969 flyttade han till London för att filma och där han sedan blivit kvar under mer än 40 år. Under hela den här tiden har han fortsatt att spela teater, filma och sjunga,I Kulturradion Special med rubriken ”Närbild Sven-Bertil Taube", samtalar Kerstin Berggren med honom. De träffades i hans hem i London i samband med att han nyligen kom ut med en ny CD, ”Hommage” som är en hyllning till vännerna Ulf Björlin, Olle Adolphson, Lars Forssell, Carl Fredrik Reuterswärd och  Gunnar Bohman.

Pensel och stafli är inte längre självklart i packningen för de som får chansen att besöka nya platser för att utveckla sitt konstnärskap. Så kallade konstnärsresidens erbjuder allt oftare plats för andra kulturskapare än bild- och formkonstnärer. Violinisten Sanna Lundberg och cellisten Lovisa Wangby låter inspirationen skölja över dem på en obebodd ö i Norra kvarken. Reporter: Joakim Silverdal.

Hon lämnade Ukraina när hon var 15 år, 1994, och flyttade med familjen till USA. Men när Ryssland angrep Ukraina 2014 sköljde minnena från barndomen över Victoria Belim. Hon åkte tillbaka, till sin mormor Valentina, och började skriva det som blev memoarboken "Röda sirener". Reporter: Lina Kalmteg

Idag förknippas Tucholsky i alla fall i Sverige kanske mest med det pris som varje år delas ut till fängslade och förföljda författare och journalister av Svenska PEN. Men hans liv och verk är en större berättelse än så. Så vem var han, Kurt Tucholsky – författaren och en av nazismens skarpaste kritiker under mellankrigstiden som efter sin landsflykt hittades död under oklara omständigheter i en villa i västsvenska Hindås? Det här är berättelsen om mannen som försökte stoppa Hitler med en skrivmaskin. Reporter Sandra Stiskalo.

P1 Kultur reportage tar tidsmaskinen till 1920-talets Tyskland. Vad hände med konsten mellan de två världskrigen? Efter det andra av dem kom mellankrigstidens "nysakliga" strömning att uppfattas som ett historiskt stickspår, och falla i glömska. Först på 2020-talet har museerna börjat lyfta fram och omvärdera 1920-talets viktigaste konstriktning i Europa.Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har besökt danska Louisiana och diskuterat "Neue Sachlichkeit" med Kirsten Degel, curator till museets stora exposé över Weimarrepublikens konst och kultur: Det kolde øje.

Martin Hederos hyllas för musiken till "Tunna blå linjen". Nu släpper han två skivor, dels med jazzkonstellationen Hederosgruppen och med egna tolkningar av Erik Satie minimalistiska musik. Skivan ”Ståplats” är en uppföljare till den grammisnominerade skivan ”Storstrejk” med jazzkonstellationen Hederosgruppen. På skivan ”Hederos c/o Satie” kombinerar han klassisk musik med jazz och tolkar kompositören Erik Satie minimalistiska musik.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen gjort intryck och satt avtryck i livet. Den här gången ska vi få följa med lyssnaren Susanne Billstedt in i en installation av den franska konstnären Nicolas Cesbron. Reporter: Anna Tullberg Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger och gnager, som satt sina spår. Mejla oss på: p1kultur@sverigesradio.se.

Det blev från starten ett av Sveriges mest utskällda konstprojekt. Kulturredaktionens Mina Benaissa besöker Tranemo, ett drygt år efter att Jimmy Alm började sin tid som kommunpoet.

P1 Kultur skärskådar Lars Noréns femte dagbok och en ny utställning och dokumentärfilm kring Lars Norén. NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKENI dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERKSjälvklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Historiens hjältar och skurkar är populära gestalter på filmduken, från Robin Hood till Stalin. Men i takt med att vi lär oss mer om det förflutna utmanas stereotyperna. I den nya biofilmen ”The Lost King” får vi följa en amatörhistoriker som försöker ge upprättelse åt en av Shakespeares värsta nidingar: medeltidskungen Rikard III.Frilansjournalisten Karin Svensson har träffat Steve Coogan, manusförfattare och skådespelare, regissören Stephen Frears och huvudpersonen Philippa Langley, samt historikerna Helen Carr och Hannah Craig.Producent: Eskil Krogh Larsson

I hjärtat av renässansen i Florens verkar Giorgio Vasari. Han var den första som skrev konsthistoria på ett systematiskt sätt och hans album med renässansteckningar hör till de mest mytomspunna i konsthistorien. "Giorgio Vasaris teckningar - en mytomspunnen samling" heter en utställning som just nu pågår på Nationalmuseum i Stockholm. Den tar avstamp i det mytomspunna album med teckningar som Vasari själv sammanställde. En bok som försvann efter hans död 1574 och som konsthistoriker genom åren mödosamt försökt rekonstruera.P1 Kulturs Cecilia Blomberg fick en tur genom Nationalmuseums salar med curatorn Carina Fryklund. Här visas teckningar som sällan lämnar förråden och till grund för utställningen ligger ett hårt och systematiskt detektivarbete som kastar nytt ljus över konsthistorien.

För en veckan sedan blev hon Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand. Ett ganska okänt namn för många, utan stor erfarenhet av kulturpolitik. Så, vad vill hon som minister? Parisa Liljestrand är gäst i P1 Kultur. Hör också Fredrik Furtenbach, politikkommentator på Ekot, om kulturministerns utmaningar. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Nu släpper de sitt femte album Yekhaf och åker på turné i Irak, Libanon och Gislaved. Reporter: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

I dokumentärfilmen "Döttrar" får vi följa tre systrar: Maja, Hedvig och Sofia. De var 16, 10 och 8 år när deras mamma valde att avsluta sitt liv. Filmaren Jenifer Malmqvist följde systrarna med sin kamera strax efter händelsen, och har fortsatt att följa dem tio år efteråt. Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

I ett unikt samarbete mellan Teater Dakh från Kiev, kulturfestivalen Gogolfest och Det Norske Teatret i Oslo genomfördes en sju timmars nattföreställning om den ryska invasionen av Ukraina. Vid flera tillfällen under natten på Det Norske Teatret gick ett flyglarm och publik och artister skickades ned till teaterns källarplan.Skådespelaren Gjertrud Jynge, som deltog under natten, säger att alla norrmän kan relatera till berättelser om krig efter nazisternas ockupation under andra världskriget.Ett reportage av Fredrik WadströmMedverkande:Vlad Troitskyj, konstnärlig ledare Teater DakhAnders Hasmo, daramturg Det Norske TeatretGjertrud Jynge, skådespelareErik Ulfsby, regissör och chef på Det Norske TeatretSolomiia Melnyk, Dakh DaughtersNatalka Bidka, Dakh Daughters

Från kommunalråd i Vallentuna till ny kulturminister. P1 Kultur besöker Vallentuna och pratar med kollegor, oppositionspolitiker och väljare för att få ett svar på frågan: Vem är Parisa Liljestrand? Reporter: Nina AsarnojPolitisk kommentator: Emma EngströmProgramledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Den amerikanska världscellisten Yo-Yo Ma tar emot Birgit Nilsson-priset. P1 Kultur Lisa Wall mötte en maestro på ett strålande humör. Han är känd för det. Nästan lika känd som för sitt cellospel.

Postmodernismen i svensk konst presenteras i ny utställning Vad är postmodernism? Därom tvista de lärde, än i dag, liksom de gjorde när begreppet var nytt. Nu kan man se hur den tog sig ut i svensk konst på 1980- och 90-talen. "När postmodernismen kom till stan" är sammanställd av Lars Nilsson, Carl Fredrik Hårleman och John Peter Nilsson och presenterar 24 konstnärskap som var viktiga för postmodernismen i Sverige. Som var både uppkäftig och rolig, visar det sig.Reporter: Mårten ArndtzénProducent: Ulph Nyström

Nederländske Marieke Lucas Rijneveld romandebuterade med den delvis självbiografiska boken "Obehaget om kvällarna", som fick det prestigefulla internationella Bookerpriset 2020. Nu kommer den hyllade 31-årige författarens andra roman, "Min dyra ögonsten", på svenska. Lina Kalmteg har träffat honom.

Hennes första diktsamling, den prisbelönade "Broderier", handlade om kvinnors liv och arbete. Nu är poeten Burcu Sahin tillbaka med diktsamlingen "Blodbok" om hur Sverige förhåller sig till sin historia av rasism och kolonialism. Vad kan poeten och poesin tillföra dokumentationen av vår historia, som till exempel faktaböcker och journalistiska texter inte klarar av? Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Den franska författaren Annie Ernaux är 2022 års Nobelpristagare i litteratur. I ett reportage av Kerstin M Lundberg från 1998 får vi följa med hem till Ernaux som redan då blivit känd i Sverige för sina självbiografiska böcker.

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Bergmattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

"Vi blev utfrysta av The Clash och Sex Pistols, de tyckte vi var för obstinata. Men det var bra för oss, för det gjorde att vi kunde utvecklas musikaliskt precis som vi hade lust". The Stranglers började som en del av den brittiska punkscenen i slutet av 1970-talet och är ett av de band som visade sig ha bäst hållbarhet och uthållighet. Hur kommer det sig? Basisten Jean-Jaques Burnel minns också det klassiska raggarbråket i Klippan i Skåne 1977 och berättar om hur kontakten med publiken uppstår idag.Reporter: Anna Tullberg.

Dungen har under sina snart två decennier tagit svenskspråkig psyk-rock ut i världen. Creddiga amerikanska musiksajter hyllar dem samtidigt som rötterna finns i den svenska folkmusiken. Låtskrivaren Gustav Ejstes gästade P1 Kultur för att prata om det unika soundet och spriten. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

I Iran fortsätter folket att demonstrera för frihet och mot den Islamiska Republik som har haft makten sedan revolutionen 1979. Många säger att den här omgången av protester skiljer sig från de förra för att folket är mer enade och mindre rädda.En stor anledning kan också tillskrivas användandet av sociala medier som en mötesplats där information, videoklipp, konst och kultur samsas och växer i symbios.Ett exempel är en låt som fått en central roll i de folkliga protesterna, den heter Baraye och är skapad av artisten Shervin Hajipour som fängslades på grund av den. P1 Kulturs reporter Saman Bakhtiari har lyssnat på låten som föddes ur protesterna och som nu blivit en del av den.

Eva Dahlgren började sin långa artistkarriär på det sena 70-talet ett 20-tal album och åtskilliga priser senare kommer nu första delen av vad hon kallar memoarer under konstruktion: "Instrumenten". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Med sin musik och scenföreställning hyllar black metal-bandet Witch Club Satan kvinnlig ilska och handlingskraft, något som historiskt avfärdats som hysteri. Bassisten Victoria Röising säger att det blivit alltför lätt att blunda för missförhållanden som krig och miljöförstöring, men att bandet vill väcka publiken med sitt aggressiva och teatrala uttryck."Vi vill bara skruva upp volymknappen på alla fronter och att vi ska ta lite mer action!"Reporter: Anton Bennebrant

I dokumentären "Born to fly" möter vi Armand "Mondo" Duplantis på världsscenen men också i stunder av tvivel och tårar I intervjun med Björn Jansson berättar Armand Duplantis om morgonen när han skulle hoppa för OS-guld, och tårarna kom. Och om den viktiga motgången. Vi hör också hur han kan veta när det blir ett guld-hopp.

Bilden av håret har blivit en del av kampen för frihet i Iran. P1 Kultur pratar om just hår, konst, politik och förföljelse med Iranfödda konstnären Mandana Moghaddam. Reporter: Nina Asarnoj. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Ulph Nyström

Organisationen "Repair Together" i Ukraina använder musik, främst techno, för att samla ungdomar till återuppbyggnadsarbete. Många känner redan varandra från klubbkulturen i Kiev men nu på helgerna har man ravepartyn där fokus ligger på arbete snarare än dans, för att röja upp hus som förstörts i kriget och om möjligt även bygga upp dem.Ett reportage av frilansreportern Lennart Berggren.

Den 3 oktober är det på dagen ett år sedan en av Sveriges mest kontroversiella konstnärer, Lars Vilks, dog i en trafikolycka. Efter sig lämnar han ett omdebatterad konstarv. Som konstnär arbetade Lars Vilks med vad han kallade processverk – konstverk som inte hade en given väg eller slutpunkt och där både publiken och kritikerna oundvikligen blev en del av verket. Efter sig har han lämnat ett omdebatterat konstarv som plötsligt saknar sin konstnär - för vad händer nu med de processer som han satt igång?I en serie i två delar undersöker frilansreportern Hedvig Weibull arvet efter Vilks. Idag handlar det om hans mest omdebatterade verk, "Profeten M. som rondellhund" från 2007.

När konstnären Lars Vilks omkom i en bilolycka hösten 2021 lämnade han några av Sveriges mest hyllade och hatade konstverk efter sig. Vilks konstnärliga process har nått sitt slut men vad händer med konstverken nu? Ett av Lars Vilks mest kända verk är Nimis, ett olovligt bygge av drivved på en strand i ett naturreservat på Kullaberg. Ursprungligen bygd i trots mot havet, just på den plats där Vilks en stormig dag för många decennier sedan höll på att drunkna. Kommer träskulpturen med sina torn och vindlande gångar kunna fortsätta stå upp mot naturens krafter? Ska det bevaras – eller har kampen mellan konstnären och havet redan avgjorts?Ett reportage av Hedvig Weibull.

P1 Kultur minns den brittiska författaren Hilary Mantel tillsammans med hennes svenska översättare, författaren Jesper Högström, och litteraturkritikern Elin Claeson från Sveriges Radio.

Efter valet har en specifik mening fått en hel del uppmärksamhet: "Nu är SD inte här och kan försvara sig". Både på kultursidor och på ledarplats har det dykt upp kritik mot hur journalister i public service formulerar sig i direktsändningar. Är det ängsligt och ett exempel på självcensur? Eller ett rimligt journalistiskt ställningstagande för att ge en opartisk bild av verkligheten? P1 Kulturs Emma Engström hittade bägge ståndpunkterna på jakt efter en fras i tiden.

Efter 17 års tystnad så är gubbarna i Wilmer X tillbaka med både album och turné - Nisse Hellberg och Jalle Lorensson besöker P1 Kultur. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Lisa Wall

Asta August har huvudrollen i bioaktuella "Bränn alla mina brev" och i vinter kan hon ses i SVTs dramatisering av Kerstin Ekmans "Händelser vid vatten". Asta August berättar i mötet med kulturredaktionens Björn Jansson om hur hon förberedde sig för rollen som Karin Stolpe i filmatiseringen av Alex Schulmans roman och släkthistoria. Hon berättar också om kvällarna i Gamla Stan när mamma Pernilla August gick till teatern.

Esbjörn Svensson var en av Sveriges största jazzmusiker. Han gick bort 2008, bara 44 år gammal, i en dykolycka. Hemma i en garderob hittade hans änka Eva Svensson hårddiskar från Esbjörns dator. I en katalog märkt "solo" låg spår efter spår efter spår med en färdig soloskiva.Nu jobbar Eva Svensson med några konserter i Stockholm och ett digitalt film-event där musiken "släpps" innan skivreleasen i november. "Jag ville inte bara släppa den ifrån mig", säger Eva Svensson till P1 Kulturs reporter Lisa Wall.lisa.wall@sverigesradio.se

Oscar Töringe spelar polisen Magnus i SVT-serien "Tunna Blå Linjen". Och han syns över allt i höst. Vad gör han när han kopplar av och varför undrar han vem Magnus röstar på när han står och diskar. "Tunna Blå Linjen" är en av de stora succéerna på SVT de senaste åren och nu kommer en andra säsong om poliserna i Malmö. Poliserna i serien kämpar med både vardag och arbete och många gånger är det svår att hålla isär de två verkligheterna.Oscar Töringe spelar Magnus, en polis som har ett yttre truligt men en inre mjukare sida. I första säsongen blir han tillsammans med poliskollegan Sara (Amanda Jansson) och deras av- och på-förhållande var minst lika spännande som brotten som de stötte på.P1 Kulturs Björn Jansson ställer frågan till Oscar Töringe hur han undviker att bli utbränd nu när han är med överallt. Vem säger som Tunna Blå linjens polischef, Jesse, i hans vardag: Var inte rädda, men var rädda om er!

Anna Tullberg träffar den hyllade författaren Fernanda Melchor och frågar hur hon gör för att skriva om det råa våldet i Mexiko utan att få läsaren att slänga iväg boken. Romanen "Paradais" är frånstötande att läsa, ändå är den omöjlig att lägga ifrån sig. Hur lyckas Fernanda Melchor med det? "Man kan undra varför man ska skriva böcker om våld, men jag säger att det är viktigt att vi ser våldet och pratar om det, så vi kan komma fram till några nya svar", säger hon. "Och framför allt finns våldet inom oss själva. Du kan vara rik och blond, även i ett samhälle som Mexico som är så rasistiskt, och samtidigt vara våldsam. Men även när en kriminell dör är det en tragedi". 

P1 Kultur skärskådar spåren av Elizabeth den andra i kulturlivet. I musik, film, mode och tv - och talar med specialister som populärkulturjournalisten Andres Lokko och modeexperten Susanne Ljung. Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Journalisten och författaren Maja Hagerman har i sina böcker rotat i den svenska historien. Nu är hon aktuell med essäsamlingen "Minnesbrunnen Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin". Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Under valrörelsen har vi kunnat ta del av partiledarnas kulturvanor, favoritböcker och värsta kulturupplevelser. Vilken funktion fyller kulturen för politikerna? Och vad får väljarna ut av att känna till partitopparnas läsvanor? Samtal med Lisa Irenius, kulturchef SvD; Victor Malm, kulturchef Expressen och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

"Jag visste redan på förhand att jag skulle bli lite förbannad när jag läste den, men jag köpte den och blev otroligt illa berörd" berättar Centerpartiets partiledare Annie Lööf. I programpunkten Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledare: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig?Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, har valt boken "Flickan och skulden" av Katarina Wennstam.Reporter: Tove Lindell.FOTNOT: Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas partiledare har valt att tacka nej till medverkan i "Verket som värker – med partiledarna" med hänvisning till tidsbrist.

"Det får en att reflektera kring om det jag gör bara saker är som förväntas av mig och hur mycket styr jag själv och hur mycket kan jag bryta och skapa en ny roll" berättar Statsminister och partiledare för socialdemokraterna Magdalena Andersson. I programpunkten Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledarna: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig? IStatsminister Magdalena Andersson (S) har valt romanen "Never let me go" av Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro.Reporter: Tove Lindell.

"Mitt allra första jobb det var i en fotoaffär, och det fick jag därför jag sprang ändå där varje dag" berättar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. I programpunkten Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledare: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig?Först ut, Moderaternas Ulf Kristersson som valt ett fotografiskt verk av Elisabeth Ohlson (tidigare Elisabeth Ohlson Wallin) föreställande fotbollstränaren och tidigare förbundskaptenen för svenska damlandslaget, Pia Sundhage.Reporter: Tove Lindell.

"Känslan av ensamhet och utanförskap präglade mina tonår väldigt mycket, men också uppbrottet" berättar miljöpartiets språkrör Märta Stenevi. I P1 Kulturs programpunkt Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledarna: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig?Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet, har valt boken "Vem ska trösta Knyttet?" av Tove Jansson.Reporter: Tove Lindell.

"Jag har två söner, två döttrar. Hur kommer deras liv formas av förväntningar, bilder och kanske falska bilder av vad lycka är" berättar Liberalernas partiledare Johan Pehrson. I programpunkten Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledarna: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig? ILiberalernas partiledare Johan Pehrson har valt romanen "Blonde" - om Marilyn Monroe - av författaren Joyce Carol Oates.Reporter: Tove Lindell.

"Den representerade något slags vardagsliv, medan det drama vi ser idag handlar mer om att försöka fly" berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. I P1 Kulturs programpunkt Verket som värker får lyssnarna berätta om ett konstnärligt verk som betytt mycket för dem rent personligt.Inför valet har vi vänt oss till partiledarna: Vilket verk betyder något alldeles särskilt för dig?Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar (V) har valt tv-serien "Seinfeld".Reporter: Tove Lindell.

De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa. Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad.Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter. Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev – som bitvis slickats av lågorna.Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev.De man länge trodde var brända – och borta – i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren – och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen.Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa.Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berganna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Formgivaren och keramikern Signe Persson-Melin är död, 97 år gammal. Kulturredaktionen minns karriären som inleddes 1955 med de berömda kryddburkarna på Helsingborgsutställningen H55. I nästan alla våras köksskåp finns en krydd- eller sillburk, kanske en tekanna eller suffléform signerad Signe Persson-Melin.Hon tyckte om att lämna leran bar. Den var lika viktig som glaseringen. Materialet hade mycket att säga.Möt henne i ett porträtt från 2009.Reporter: Lisa Walllisa.wall@sverigesradio.se

Högaktuell på bio och folkkär, ja så populär att han vid vårt möte fick en man att öppna fönstret tvärs över gatan och ropa upprepade gånger till Rolf Lassgård att han är det bästa som hänt. I höst är Rolf Lassgård dubbelt bioaktuell, både i den tyska filmen "Schack" och i Richard Hoberts triangeldrama "Kärleksbevis".I mötet med skådespelaren Rolf Lassgård söker vi svaret på vad det är som gör honom till den skådespelare han är. Är det mötet med Pekingoperan eller mormors skrämmande berättelser. Ja, lyssna så får du svaren.Reporter: Björn Jansson

"TBC sågs som sjukdomarnas pilsnerfilm", säger Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, om romantiseringen och mytologiseringen av den lungsjukdom som tagit så många människoliv. Nu har han själv skrivit en bok om tbc, med utgångspunkt i hans mammas historia. Två dagar innan sin sjuårsdag 1942 skrevs Björn Wimans mor in på Norrtulls sjukhus och skildes under lång tid från sina föräldrar. Nu har Björn Wiman skrivit boken "I en sal på lasarettet".P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj stämde träff med Björn Wiman några kvarter från den plats där sjukhuset tidigare låg.

I hyllade kärleksdramat "Ali & Ava" återvänder regissören Clio Barnard ("The Selfish Giant") till Bradford en liten stad i norra England som länge tampats med socioekonomiska problem sedan industrierna slagit igen. Ett minne: Hon är tonåring, och hade åkt in till stan, och är vid en skridskobana. En DJ kliver ur ett bås, passerar tonåriga Clio och kysser henne i förbifarten och skrinnar vidare.Det var romantiskt. Och det var där Clio Barnards kärlek till staden Bradford började. Det berättar hon för P1 Kulturs Lisa Bergström.

Hon slog igenom stort med sin debutroman "Samling" som utspelar sig i Londons finansvärld. Lina Kalmteg träffade den brittiska författaren Natasha Brown på litteraturfestivalen Louisiana. Brittiska Natasha Browns blott 100 sidor långa debutroman "Samling" blev en jätteframgång när den kom ut på engelska förra året. Den nominerades till och vann flera priser.Boken, som kom på svenska tidigare i år, handlar om några dagar i en svart kvinnas liv i Londons finansvärld och visar hur det kan vara att vara just svart kvinna med arbetarklassbakgrund i den branschen i synnerhet och i världen i allmänhet. Natasha Brown blev överraskad av uppmärksamheten och trodde inte att en såpass experimentell bok skulle kunna bli så stor."Samling" är översatts till svenska av Matilda Södergran. Ett reportage av Lina Kalmteg.

Författaren Jonas Hassen Khemiri är aktuell med pjäsen "Eld" på Dramatens stora scen. Hör honom i ett samtal med P1 Kulturs Lisa Bergström om vad han själv vill elda upp: "Hur mycket tid har vi..."

Författaren bakom hyllade "Krigets färger" är tillbaka med "Rysslands förlorade seger", en uppgörelse med politiken, samtiden och krigen i dagens Ryssland. Som ung rysk soldat var Arkadij Babtjenko med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan. Nu kommer Babtjenkos nya bok, "Rysslands förlorade seger", som till stora delar handlar om den ryska invasionen av Ukraina. Det är korta texter skrivna direkt för sociala medier och som nu samlats i en bok i Ola Wallins översättning. Kulturredaktionens Fredrik Wadström träffade författaren på besök i Sverige.

Den bästsäljande boken "Där kräftorna sjunger" av Deliah Owens har blivit film. Men vad är receptet för framgång? Möt Hollywoodhöjdaren bakom projektet. Och stjärnan i mitten. När Taylor Swifts musik till filmen "Där kräftorna sjunger" släpptes, betydde det också ökad försäljning för boken. Hör hur filmbolagschefen Elisabeth Gabler tänker kring hur man skapar en filmsuccé byggt på ett bokmanus.Hör historien om "Där kräftorna sjunger" - boken som lyfte låten som lyfte filmen som lyfte boken, igen.Ett reportage av Lisa Bergström.

I en skog utanför Oslo växer ett bibliotek. Varje år överlämnas nya berättelser till en antologi som ingen får läsa innan den tryckts, år 2114. Följ med P1 Kulturs Mårten Arndtzén till årets ceremoni i Framtidsbiblioteket.

Det tycks finnas en skarp gräns mellan de outgivna och de som kan se sitt namn på ett omslag. Vad händer när man går från att skriva för sig själv, till att läsas av andra? Ett reportage från december 2022. Det finns många som skriver – en del för byrålådan, andra är dagboksförfattare eller hobbypoeter - och så finns det de där som passerat nålsögat, som fått ett bokförlags välsignelse och blivit dubbad till Författare. En osynlig gräns har passerats, från – ja, från vad; till vad? Vad händer där, på den knivskarpa gränsen mellan att vara outgiven och att se sitt namn på ett omslag?Reporter Lars Hermansson, som själv debuterade som författare i en antologi 1985, bestämde sig för att söka upp någa av sina debutantkollegor från förr. Men han började med att vända sig till två helt färska debutanter, nyss födda till världen som författare i antologin "Unga Sörmland 2022".

Sandgjutna båtar i glas har blivit hans signum, men han har också ritat 100-tals servisglas genom åren. Följ med på en resa från hettan till isen, från det spröda till det svarta ogenomträngliga. Bertil Vallien har i snart 60 år varit verksam på Boda, Åfors och nu Kosta glasbruk. Han är internationellt uppmärksammad och hans konstverk har blivit samlarobjekt. Han är både konstnär och formgivare, byter bara färg på baskern ibland, säger han.Katarina Wikars träffar honom i ateljén och tittar närmare på den nya serien "Landskap", och hans svarta båtar, som kom till efter en feldosering av kobolt. Ett misstag kan också bli en väg framåt."Jag tycker inte om glaset" säger han, "det förföriskt vackra. Man måste skita ner ytan".I höst kommer en bok om hans bruksglas, "Har jag gjort allt det här". Han har alltid tyckt det varit viktigt att rita serviser som har en potential att sälja, som gör att bruket kan överleva.Tekniker: Gardar Hansen.

Katedralen, rättegången, domen. Ett reportage av Fredrik Wadström om Maria Aljochina från den ryska konstnärsgruppen Pussy Riot. Runt presidentvalet 2012 i Ryssland var det en hel del dramatik med gatuprotester i ryska storstäder och aktivister som kritiserade det politiska systemet.Mitt i den politiska turbulensen greps tre unga kvinnor i den feministiska konstnärsgruppen Pussy Riot för en regimkritisk protestaktion i en katedral i Moskva. Rättegången och fängelsedomarna mot de unga kvinnorna uppfattades av många som en varningssignal från staten till den ryska proteströrelsen.Möt Masja, eller Maria Aljochina som hon heter, var 24 år när hon fick sin fängelsedom 2012.Hon frigavs i december 2013 och är fortfarande politisk aktivist som står på scenen i olika teaterprojekt och driver en organisation för fångars rättigheter. Hon har också gett ut den internationellt uppmärksammade boken "Riot Days" som handlar om Pussy Riots aktioner och tiden i fängelse.Sveriges Radios Fredrik Wadström har intervjuat Maria Aljochina vid olika tillfällen i Moskva och London. Dessutom medverkar författaren Masha Gessen och journalisten Zoja Svetova.Det här programmet sändes uppdelat i två delar första gången 2018.

Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan det svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om det nu uppmärksammade konstnärskapet, hur landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen – och varför Nationalmuseet vill ha tillbaka den till Norge.Producent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur ser om Glappet, den klassiska SVT-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Serien hittar ni på SVT Play.

P1 Kultur ser om Glappet, den klassiska SVT-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Serien hittar ni på SVT Play.

Efter att P1 Kultur sett om SVT-klassikern "Glappet" (1997) anordnas den stora återföreningen med skådespelarna och upphovsmakarna! P1 Kultur har sett om ”Glappet” på SVT Play om gymnasietjejerna Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Nu är det dags för återförening med skådespelarna Katarina Cohen och Julia Dufvenius, manusförfattaren Christina Herrström och regissören Peter Schildt. Hur ser de på "Glappet" efter alla dessa år?Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

I år är det femtio år sedan Manne af Klintberg gjorde sin första föreställning som clown. Och 77 år gammal har han inga planer på att sluta. En ny parksommar väntar. Frilansjournalisten Kicki Möller har träffat honom.

Serietecknaren Agnes Jakobsson har tagit sig an Lars Noréns ospelade pjäs Olycka. Ett projekt som började som ett samarbete, men som fick ett abrupt slut när Norén plötsligt gick bort i början av förra året. P1 Kulturs reporter Tove Lindell träffade Agnes Jakobsson och diskuterade hur det är att arbeta och illustrera en annan persons manus, men också självklart för att ta fram ritblocket och rita serieromanens huvudkaraktär.Producent: Ulph Nyström

Boken om Elle Kari gjorde succé när den gavs ut 1951. Fotografen Anna Riwkin Brick och skribenten Elly Jannes följde den treåriga sameflickan Elle Kari ett år. De blev alla vänner för livet. Idag är Elli Karin Pavval, som hon egentligen heter, 75 år och fortfarande lika mycket i farten som sommaren 1949. Hon minns hur fotografen Anna Riwkin Brick följde henne hela tiden med sin lådkamera, men aldrig var påträngande.Elly Jannes dotter Elle Kari Höjeberg döptes efter Elli Karin och berättar hur hennes mor och Anna Riwkin Brick välkomnades av samerna i Jåhkågasska sameby och charmades av den treåriga Elli Karin.Hösten 2021 gavs boken om Elle Kari ut på nytt och då på tre språk, svenska, nordsamiska och lulesamiska som är Elli Karin Pavvals modersmål. Utgåvan är redan slutsåld. För många samer har boken varit viktig, något att känna igen sig i, identifiera sig med. Och för många icke-samer var den viktig och spännande då den visade en del av Sverige som många inte visste något om.Ett reportage av Helene Alm.

I den tyska paviljongen på Venedigs konstbiennal går konstnärer ofta i närkamp med de mindre smickrande delarna av landets historia. 2022 års upplaga är inget undantag. Ett reportage av Mårten Arndtzén.

Alicia Vikander är vid det här laget en etablerad Hollywoodstjärna. Och i den nya tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar hon just en känd skådespelare. Filmstjärnan Mira (Alicia Vikander) kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord.P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp Alicia Vikander på Zoom och börjar med att fråga hur hon som skådespelare upplever skillnaden att gå från film till en TV-serie.Producent: Ulph Nyström

Ryska och ukrainska konstpedagoger har strålat samman i ett unikt samarbete för ukrainska flyktingar på Uppsala konstmuseum. Där träffas ukrainska flyktingbarn och deras mammor på fredagseftermiddagar sedan flera månader tillbaka. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt ett projekt där möten genom konsten har förändrat mycket för alla inblandade.

Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen. Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Reporter: Cecilia BlombergProducent: Maria Götselius

Möt artisten och låtskrivaren Monica Törnell som blivit invald i Swedish Music Hall of Fame. Vad tänker hon om genombrottet på 70-talet, de svåra åren i slutet av 80-talet och vad musiken betyder för henne i dag? Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Olga Ravn skriver om föräldraskap, förlossningsdepression och skapande i den omtalade romanen "Mitt arbete". Gensvaret på boken har gjort henne till aktivist. Den danska författaren och poeten Olga Ravn har prisats mångfaldigt från debutdiktsamlingen "Jag äter mig själv som ljung" (2012) och framåt. Hennes förra roman, "De ansatte", nominerades till internationella Bookerpriset. 2021 blev hon en av de yngsta att väljas in i den danska akademien.Men det är med hennes senaste roman, "Mitt arbete", som hon närmast blivit en folkkär feminist i hemlandet.Reportage av Felicia Frithiof.

Efter några stillsamma år ger sig rockikonen tillika Polarprisvinnaren Iggy Pop ut på en större turné med närmare 40 konserter under fyra månader. Jag ska köra på tills kroppen inte håller längre, säger Iggy Pop i en exklusiv intervju med Sveriges Radios Lena Nordlund.

Levande kulturarv. Genom att rädda gamla växter, återplantera gamla sorters fruktträd och bruka marken som förr återuppstår landskapet i och runt Stensjö by som det såg ut för över hundra år sedan. Stensjö by heter en Bullerbyliknande samling röda hus omgivna av ängar och åkrar och skog, en plats som 2020 blev ett så kallat kulturreservat. Det betyder att den här lilla oskiftade byn, en klungby där husen ligger samlade, får ett särskilt skydd och ett uppdrag: Att återställa marker och trädgårdar så som de såg ut åren runt 1900. Men det som vi nu uppfattar som en idyll, var för drygt hundra år sedan en plats där folk slet för att överleva.Vår reporter Nina Asarnoj åkte till Småland för att träffa trädgårdsmästare Frida Persson och tillsynsmannen Hans Nilsson som just nu arbetar med att återplantera fruktträd, rädda över hundra år gamla narcisser och så gamla kornsorter för hand…

Arkitekten Kjell Forshed har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att skapa trivsamma vardagsmiljöer för vanliga människor. Nu sammanfattar han sina erfarenheter i boken "Att vara sin formel trogen". När vi talar om arkitektur handlar det ofta om spjutspets-arkitekturen, de höga märkesbyggnader och spektakulära projekt som utmärker sig på olika sätt, för att de är formmässigt nyskapande eller skapar debatt. Eller både och.Parallellt med detta byggs helt vanliga parhus och lägenheter och villor runt om i Sverige, ibland i form av trädgårdsstäder, ibland som småstadsbebyggelse i anslutning till en gammal stadskärna, som just nu i Mariefred.En person som ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt just vardagsarkitektur är arkitekten Kjell Forshed, född 1943. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter av att bygga lågt och tätt i mänsklig skala. Den heter ”Att vara sin formel trogen. Arkitekturens hantverk”.Vår reporter Nina Asarnoj fick följa med honom på en arkitekturvandring, och de började i ett av de områden Kjell Forshed var med och skapade i början av 2000-talet: Tullinge trädgårdsstad i Botkyrka utanför Stockholm.Nina Asarnojnina.asarnoj@sverigesradio.se 

Felsminkade små Marilyn med peruken på sned. Vackert belysta men ack så döda rosor med confetti. Old Lolitas som har alla åldrar i sig samtidigt. Möt konstnären Julia Peirone, aktuell med en utställning på Liljevalchs i Stockholm. Julia Peirone har gått på fotohögskolan i Göteborg på nittiotalet och varit elev till Tuija Lindström. Hennes motiv har ofta varit unga tjejer och mötet med betraktaren, vem tittar på vem, glipan i seendet, det där som skevar, men hon är ganska så trött på att alltid bli tolkad på ett sätt. "Det intressanta är misslyckandet", säger hon, "det är där vi blottar oss, det är där vi alla kan känna igen oss. Vem som helst ska kunna känna igen sig själv i bilderna."Ett reportage av Katarina Wikars.

Serietidningen Fantomen hade stora försäljningsframgångar under 1970-talet. Men bakom superhjälten i blå trikå dolde sig en vandrande vålnad med starka vänstersympatier. Hör serieforskaren Robert Aman, aktuell med boken "När Fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå", och serieskaparen Magnus Knutsson som skrev många av Fantomens äventyr på 70-talet.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Ruben Östlund vinner sin andra Guldpalm på två försök, den här gången med filmen "Triangle of sadness" Hör samtalet direkt efter prisutdelningen, där Ruben Östlund talar om arvet efter Roy Andersson och hur han känner efter galan

Bergslagens gruvor var en gång Sveriges ekonomiska hjärta. Sen blev trakten en avfolkningsbygd med dåligt rykte. Kan det vända? Och hur ska man hantera det förflutna utan att fastna i nostalgi? Ställbergs gruva har köpts av ett gäng unga konstnärer. I den 65 meter höga gruvlaven i Norberg har det spelats Brecht och varit elektronmusikfestival. Och i Riddarhyttan hittar man Teatermaskinen.Kulturredaktionens Katarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson träffar biskopen vars hjärta klappar för Grängesberg, ett band som repar i det gamla gruvkontoret och invånare som gått samman för att röja sly och få turisterna att stanna till igen.Musik: Ur verket "Till det som alltid funnits" av Sara Parkman.Slutmix: Tor Sigvardson.

Galapremiär för Abbatarerna i London. Sveriges Radios Stephanie Zakrisson och Carolina Norén var på plats. Och Drottningen! Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

I Ida Lindes nya diktsamling "Karons tunnelbana" möter myten om floden Styx vardagen. Boken är en växelsång utmed den blå linjen mellan föraren Karon och passagerarna. Ida Lindes Karon är också en småbarnsmamma med maskor på strumpbyxorna som försöker rädda en älskling. Går det att köra tåget baklänges? Här finns väntan, gliporna, duvorna, barnen, dubbeltydigheterna: att falla, att falla på plats hos dig.Ida Linde är mest uppmärksammad som prosaförfattare men debuterade 2006 med diktsamlingen "Maskinflickans testamente". Katarina Wikars stämde träff med Ida Linde på Stadshagens tunnelbanestation i Stockholm.Musik: Hökarängen Sound System.

I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen gjort intryck och satt avtryck i livet. Den här gången rör det sig om en bok om en flock vildkaniner som bryter upp från sina ängar när de hotas av människornas framfart. "Den långa flykten" av Richard Adams är en älskad klassiker från 1972 och den kom in vår lyssnare Monica Westblad-Dicks liv redan året efter att den gavs ut första gången. Vår reporter Anna Tullberg ringde upp Monica Westblad-Dicks för att höra berättelsen om verket som värker så mycket hos henne. Översatt till svenska av Britt G Hallqvist.I reportaget hör du också bitar ur en dramatisering av Den långa flykten, från Radioteatern 1976 - och Art Garfunkel sjunga "Bright Eyes".Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger och gnager, som satt sina spår. Mejla oss på: p1kultur@sverigesradio.se.

"Holy Spider" heter filmen som den svenske regissören Ali Abbasi tävlar om en Guldpalm med. Och i den stora amerikanska branschtidningen utpekas filmen som en möjlig Guldpalmsvinnare.

Efter tre månader av krig i Ukraina återvände keramikern Julia Makliuk till hemstaden Irpin. Hon lever i nuet och skapar sköra skulpturer som hedrar minnet av grannar och andra som dött i kriget. Julia Makliuk har slutat planera för framtiden och hon har slutat att tala ryska, för det får henne att skaka. Hon flydde Irpin två dagar efter att Ryssland invaderat Ukraina den 24 februari och stridsvagnarna närmade sig hemstaden, en av förorterna utanför Kiev.Hon och hennes man bodde hos bekanta i olika stugor fram tills slutet av april då militären tillät invånarna i Irpin att återvända hem.Nu drejar hon inte längre bruksföremål som vanligt, nu handlar allt om att uttrycka känslor. För känslorna är frusna, stumma, en blandning av terror och sorg, säger Julia Makliuk. Hon skulpterar byster som en hyllning till de människor som dog under invasionen i Irpin. Huvud och torso är gjorda i obränd lera och de är ihåliga. Hon har fyllt skulpturerna med jord och frön från plantor typiska för Ukraina, som till exempel solrosor, och placerar hon ut dem runt om i Irpin.-De kommer att vittra sönder allt eftersom, fröna kommer att börja gro och den här personen kommer att uppgå i omgivningen och bli en bädd för växter och blomma. Det är en symbol för förändring, säger Julia Makliuk, men också för hur vår sorg och chocken kommer att ändras över tid. Och det är ett sätt att hedra dem i vår stad som dödades, torterades, skadades, blev våldtagna och kidnappade av de ryska soldaterna.Reporter: Helene AlmProducent: Eskil Krogh Larssob

Den svenske filmregissören Tarik Saleh tävlar om Guldpalmen, det finaste priset på filmfestivalen i Cannes, med sin film "Boy from heaven". P1 Kulturs reporter Björn Jansson har träffat Tarik Saleh i ett samtal om filmen, hur livsavgörande en utbildning kan vara, och om betydelsen av en farfar.

Den hyllade musikern Lorentz lämnar sin artistkarriär bakom sig och debuterar som poet med sin allra första diktsamling "En dans den döda sommaren". Reporter: Tove Lindell.

Konstnären Marharyta Podlypska i Malmö hörde att barnen till hennes ukrainska vänner som flytt kriget bara satt hemma hela dagarna.Då tog hon initiativ till att starta målerilektioner för de ukrainska flyktingbarnen.När jag ritar tänker jag inte på kriget, säger 11-åriga kursdeltagaren Margo Tsaryk.

En av Sveriges mest produktiva, och på sin tid mest folkkära författare, har avlidit. Namnet är Per Gunnar Evander och utöver sina 30-talet romaner arbetade han med både tv och film. Han var även en av landets mest förekommande och populära Sommarpratare i Sveriges Radio. Kulturjournalisten Mikael Timm kommer till studion för att berätta om Evanders många ansikten. Vi har även med kulturjournalisten och kritikern Ingrid Elam på telefon.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Thomas Siösteen berättar om en upplevelse vid Nordkoster i Västerhavet då han för första gången hörde den estniske tonsättarens Arvo Pärts " Spiegel im Spiegel" i transistorradion."Den måste ha skapats av någon som befunnit sig i havets närhet", säger han till Kulturredaktionens Katarina Wikars.

Regissörer har uteslutits och stängts av - vi har röster, kommentarer och analyser av Fredrik Wadström och Emma Engström.

Den ryske författaren Lev Rubinstein menar att det ryska samhället drabbats av en depression efter landets invasion av Ukraina. Rubinstein, som nyligen gav ut samlingsvolymen "Vidare och vidare" med dikter på svenska, bor kvar i Moskva trots att många av hans vänner lämnat landet. Trots all död och förstörelse tror han att Ukraina är ett land med en framtid medan Ryssland är på väg att försvinna som nation.Ett reportage av Fredrik Wadström.

Ryska paviljongen är stängd samtidigt som flera extra utställningar med ukrainska konstnärer tar plats på årets Venedigbiennal. Biennalen har tydligt valt sida genom att fullt ut stötta Ukraina. Mot alla odds lyckades Ukraina öppna sin paviljong på Venedigbiennalen med fullt stöd av biennalledningen. Samtidigt är den ryska paviljongen stängd i år.Redan nu visas verk med personliga perspektiv på den ryska invasionen i Ukraina bland annat på nyinrättade Piazza Ukraina inne på biennalområdet i Giardini och på Pinchuck Art Centers utställning This is Ukraine - defendig freedom."Människor dör nu. Därför kan vi inte samarbeta med ryska konstnärer just nu. Vid någon tidpunkt kommer det samtalet att ske, men just nu handlar det om Ukrainas överlevnad", säger Björn Geldhof som är chef för Pinchuck Art Center i Kyiv till P1 Kultur.Ett reportage av Cecilia Blomberg och Mårten ArndtzenProducent: Eskil Krogh Larsson

Hur kommer det sig att många av oss väljer att leva i par. Och varför är det så laddat när parrelationen går sönder? Det här har regissören Tuva Novotny tittat närmare på i bioaktuella Diorama. Diorama är en undersökande film med forskares olika teorier om parrelationen som gestaltas genom att vi dels får följa paret Björn och Frida, från att de flyttar ihop, tills det börjar knaka och skilsmässan är ett faktum. Och dels genom olika djur. I sekvenser ser vi till exempel Morgan Alling i tuppdräkt gestalta hur par-tanken fungerar i djurlivet. Dessutom så dyker forskarna upp själva i filmen och berättar om dopaminer och kicksökande gener....Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Den ryska "Segerdagen" den 9 maj är traditionellt en stor högtid för folkligt firande men på senare år en allt mer politiserad dag. Tidigare har 9 maj varit en dag de flesta kunnat enas kring –  nu, i och med kriget i Ukraina, kan det istället bli en dag som visar på en djup splittring i det ryska samhället, i kampen om vad minnet av segerdagen egentligen ska gestalta.Reporter: Helene AlmProducent: Eskil Krogh Larsson

Med sina föreställningar där musik vävs samman med både text och bild har Martin Fröst gjort det till sitt signum att tänja på den klassiska konsertformen. P1 kulturs reporter Kicki Möller träffade mästerklarinettisten Martin Fröst en hektisk vecka hemma i Stockholm inför premiären av föreställningen XODUS.Producent: Eskil Krogh Larsson

De började spela ihop som 11-åringar. Efter en paus på tio år är nu barndomsvännerna i Sahara Hotnights tillbaka med sitt sjunde album "Love in Times of Low Expectations". P1 Kulturs Lisa Wall fick besök av medlemmarna Maria Andersson Lundell och Josephine Forsman.

Han blev ett namn internationellt med musikvideos åt Prodigy och Madonna. Nu återvänder Jonas Åkerlund till Sverige med Netflix-serien "Clark" om Sveriges mest berömda brottsling- Clark Olofsson. Björn Jansson har mött regissören som ser likheter mellan Clark och Åsa-Nisse...

Oscarsvinnare, actionstjärna, manisk, magnifik, föredetting och utskälld b-filmsskådis? Nicolas Cage är en skådespelare som är omöjlig att sätta fingret på. Hur man än vänder och vrider på honom verkar det inte finnas något svar på om han är bra eller dålig. Eller?P1 Kulturs Joakim Silverdal bestämde sig för att en gång för alla ta reda på VAD Nicolas Cage egentligen är.

Som student skrev skådespelaren Andreas T Olsson monologen Sufflören. Nu har han under 10 års tid spelat den på Dramatens lilla scen. Men snart är det dags för den sista föreställningen. När jag spelade härom veckan tänkte jag på vad lustigt det är att reaktionerna är precis detsamma nu som när jag spelade den första gången, säger Anders T Olsson till P1 Kulturs reporter Tove Lindell.

Konstnären Sonia Boyce tilldelas ett Guldlejon för utställningen Feeling her way på konstbiennalen i Venedig. Hon är den första svarta kvinnliga konstnären i Storbritanniens paviljong på biennalen. Jag ville arbeta med riktigt människor och riktiga röster, säger Sonia Boyce till P1 Kulturs Cecilia Blomberg.

Den heliga fastemånaden Ramadan är för många en from och lugn tid, då man avstår från mat och dryck och stillar sig för att komma närmre gud. Men i Egyptens huvudstad Kairo är Ramadan också en kulturell högtid - en karneval! En fest när mörkret sänker sig. Följ med vår reporter Edgar Mannheimer på en promenad kantad av konserter och dansande dervischer.

Jean Hermanson (19382012) är fotografen som anses vara en av Sveriges stora arbetarskildrare. 2017 kom dokumentären Himlens mörkrum om hans bilder nu jobbar filmaren Nils Petter Löfstedt med uppföljaren. Fotografen Jean Hermansons svartvita bilder av smutsiga arbetare i grov industri gör ett djupt intryck, och har blivit ikoniska. Efter hans död köpte Landskrona foto 250 000 negativ.2017 gjorde filmaren Nils Petter Löfstedt en dokumentär om bildskatten. Filmen nominerades till en Guldbagge.Just nu är Nils Petter Löfstedt mitt uppe i arbetet med ännu en film byggd på arkivet efter Jean Hermanson. Han har själv alltid undrat över en särskild bild där en mikrofon står i mitten – fanns det ljud också?Det gjorde det.En hel kasse band inlämnade på arbetarrörelsens arkiv på 1990-talet.Snart kommer alltså arbetarnas röster från förr få möta anhöriga och dagens arbetsplatser. Mycket tack vare den sponsringskampanj som drog in en halv miljon kronor till projektet.Följ med reporter Lisa Wall till en källarlokal i Malmö.

Samtidigt som den ryska offensiven i östra Ukraina dragit igång är situationen i Kiev en annan. Där har nu kulturlivet så smått börjat väckas till liv och de första teatrarna har slagit upp sina portar på uppmaning av kulturministeriet. Vad betyder det att det Ukrainska kulturlivet återöppnar efter snart två månader av krig? Intervju med skådespelaren Irina Novak, som i måndags spelade i premiären av en familjeföreställning inför fullsatt salong.Många i publiken var barn som flytt från de värst drabbade delarna av Ukraina.Reporter: Fredrik WadströmProgramledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv.Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna?Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden.

Vad är själen för något, egentligen? Hur kan stor kultur ibland göra den nästan påtaglig? Ett personligt reportage av P1 Kulturs Mattias Berg om själens kulturhistoria. Det handlar mest om de stora linjerna: hur begreppet har använts i kultur och filosofi genom sekel och millennier.Men också om min egen kulturhistoria. Hur operan plötsligt vällde över mig, som tioåring, och hur jag jagat genom Rom efter Caravaggios magiska målningar.Det handlar om själen i kvantfysik och mystisk persisk poesi.Och om "Det sublima", själens komplexa syskon. Uttrycket för upplevelser som inte riktigt går att beskriva, men ändå är så obeskrivligt starka att de kan bli rent skrämmande.

Konstnären Britta Marakatt-Labba porträtteras i Thomas Jacksons nya dokumentär Historjá stygn för Sápmi. Men filmen handlar också om samernas livsbetingelser som är hotade av alltifrån gruvdriften till klimatförändringarna. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat Britta Marakatt-Labba.

Folkmusikern Dan Knagg har gjort ett album med tonsatta 1800-tals-gåtor. Ett nytt samarbete med sångaren Agnes Åhlund fick Dan Knagg att söka efter poet från Mariefred och då hittade han en bortglömd 1800-talsförfattare.Wilhelmina Stålberg var en av 1800-talets mest lästa författare, men bortglömd i historieskrivningen. "Hon tillhörde B-laget" säger bibliotekarien och litteraturforskaren Gunnel Furuland.Kan du klura ut svaren på några av Wilhelminas gåtor?Ett reportage av Lisa Wall.Producent: Felicia Frithiof

När ska Mariupol falla? Det har varit en återkommande fråga i rapporteringen från Ukraina den senaste tiden. Om Mariupols en gång så blomstrande kulturliv har vi hört mindre. Sedan krigsutbrottet i östra Ukraina 2014 har stora resurser satsats på att förvandla den lite sömniga sovjetiska hamnstaden Mariupol till en modern kulturmetropol i Donbass. Nu verkar alla satsningarna vara slagna i spillror. En av de som arbetat aktivt med att utveckla stadens kulturliv är Diana Berg. När P1 Kultur får tag på henne är hon på väg tillbaka till Ukraina efter en begravning i Vilnius.Reporter: Fredrik WadströmProducent: Mårten Arndtzén

"Mitt verk tävlar på något sätt med verkligheten", säger den israeliska konstnären Yael Bartana. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat henne. När Yael Bartanas film "Two Minutes to Midnight" påbörjades inspirerades antagonisten av Trump – nu liknar den mer Putin. Filmen frågar sig om en grupp kvinnliga experter instängda i ett fredsrum skulle kunna rädda världen från kärnvapen. "Mitt verk tävlar på något sätt med verkligheten", säger konstnären Yael Bartama, i samband med att filmen visas på Cecilia Hillström Gallery i Stockholm.

Alexander Skarsgård är bioaktuell i vikingaeposet "The Northman". P1 Kulturs Björn Jansson har träffat honom flera gånger genom åren och tecknar ett porträtt av en numera rutinerad Hollywoodsvensk. Allt började av en slump i kultkomedin "Zoolander"...

Lyssnarna har röstat fram en vinnare av Sveriges Radios Novellpris 2022. Och vinnaren är Malin Wollin för novellen "Sorgen i deras ögon" om en kvinna som blir besatt av dödsannonser. Radiolyssnarna har röstat fram sin favorit bland de fem nominerade till Sveriges Radios Novellpris. Fanfarer och blommor! Möt årets pristagare Malin Wollin som är på plats i studion och berättar om att skriva för lyssnarna, om känslan av att vara novellpristagare och vad hon har läst själv under veckan. Vi pratar också med Charlotte Wiktorsdotter i Örebro, en av de lyssnare som röstat på vinnarnovellen "Sorgen i deras ögon" om en kvinna som blir besatt av dödsannonser.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Tullberg

Lyrikpriset går 2022 till Hanna Hallgrens Ensamhetsträning med Majken Johansson. Helene Alm träffade poeten under en hundpromenad på södra Öland. I boken Ensamhetsträning med Majken Johansson går Hanna Hallgren tillbaka till uppväxten i Frälsningsarmén, om varför hon lämnade frikyrkan för att kunna skriva och leva öppet som lesbisk, om sin upptagenhet av poeten Majken Johansson som hunden är döpt efter. Och om vikten att ensamhetsträna. Så här lyder motiveringen:Sveriges Radios Lyrikpris 2022 går i år till Hanna Hallgrens Ensamhetsträning med Majken Johansson för att den utan skyddsnät utforskar möjliga liv och förlorade möjligheter. I en okopplad text som löper fritt mellan poesin och essän uppstår rytm och rymd tills allt vibrerar av mening.Med känsla för himmelsk skönhet och mänsklig skörhet vittnar poeten om att längta efter tillhörighet i en värld utan frälsning, att där banden brustit bygga bo i orden.Helene Alm, reporterhelene.alm@sverigesradio.se

Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i Virginia Woolfs stråhatt och utse en vinnare. För 29:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi lämnar makten till lyssnarna!Fyra bokcirklar i Skåne och Blekinge har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i Lundströms Bokradio, lördagen den 9:e april 2022 kl 08.05 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistÅrets nominerade romaner"Löpa varg" av Kerstin Ekman"Hölje" av Pooneh Rohi"Två pistoler" av Klas Östergren"Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Den dagen den sorgen av Jesper Larsson. I Jesper Larssons roman ”Den dagen den sorgen” försöker snickaren Bengt nå fram till sin 13-åriga dotter Melissa, utan att lyckas.Boken är en skildring helt utifrån den ensamstående tonårsförälderns perspektiv där han brottas med sin psykiska ohälsa, sina mindervärdeskomplex och sin saknad efter dottern – och berättaren håller sig inte alltid till sanningen, eller i alla fall undanhåller sanningen.Lyssnarjuryn tycker att boken på ett fenomenalt sätt lyckas berätta om både mycket – klass, sexualitet, uppväxt, vuxenblivande, föräldraskap, sorg, förlust, otillräcklighet, faderskap – med väldigt få ord.Juryn tycker också att boken har ett varvande, intensivt språk som klistrar fast på läsaren.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistDen dagen den sorgen av Jesper Larsson13-åriga Melissa och hennes pappa Bengt bor ensamma i ett eget hus sedan Melissas mamma och Bengts fru, Grace, gick bort i cancer. ”Den dagen den sorgen” handlar om deras vardag tillsammans. Bengt jobbar som snickare i hyreslängorna i området, men han har också fixat badrummet hemma hos en av Melissas väninnor som bor i fin villa.”Den dagen den sorgen” är berättad ur pappans perspektiv och hur han försöker hantera att dottern inte längre är ett barn. Hur hon söker sig bort från honom, till nya sammanhang.Men det är relationen till skrivarkursläraren Björn som får Melissas pappa att börja kontrollera sin dotter. Han läser sms:en i hennes mobil och följer efter hennes vita cykel med bilen. Ur hans perspektiv är det för att rädda henne från sexuella övergrepp. Men en dag försvinner Melissa helt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Hölje av Pooneh Rohi. I Ponneh Rohis roman ”Hölje” vaknar en kvinna upp efter sin förlossning – och minns ingenting. Hon vet inte varifrån barnet kommit, hon vet inte vad mannen vid hennes sida heter, hon vet inte vem hon själv är.I dagboksliknande avsnitt får läsaren följa kvinnan, som visar sig heta Mona, i hennes kamp för att försöka greppa tillvaron. Precis som alla nyblivna föräldrar drabbats Mona också av det aggressiva sömnbristens tillstånd samtidigt som hon vägrar acceptera omgivningens krav och förväntningar på henne.”Hölje” är en till omfånget liten bok, men som rymmer en värld av tolkningsmöjligheter.Lyssnarjuryn tycker att förklaringen förlossningspsykos ligger mycket nära till hands, men att det är ett för simpelt sätta att sammanfatta en komplex bok. Pooneh Rohis poetiska språk blir en lisa för läsaren när hen ska kämpa sig – många beskriver det som en kamp – igenom denna krävande roman.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistHölje av Pooneh RohiStarkt vitt ljus, blänkande stål och svart smärta. Huvudpersonen Mona vaknar och förstår inte var hon är. Men så plötsligt rör sig något halt och blodigt på hennes bröst, det är ett nyfött barn. Det visar sig vara en förlossningsbrits som Mona ligger på. Men hon vet inte hur hon har hamnat där.Så brutalt inleds "Hölje" av Pooneh Rohi. I korta stycken, under 17 dagar, får läsaren sedan följa med in i Monas inre, i kampen för att förstå vem hon är. Hon minns ingenting av sitt liv. Varken mannen, barnets far, eller lägenheten som de åker hem till. Inte ens sitt eget namn.Så en dag, på innergården, träffar hon den lilla flickan Terese. Mona försöker genom att ställa frågor till Terese, ta reda på vem hon var förut, innan barnet kom. Mot slutet av berättelsen tar mannen med Mona till svärföräldrarnas lantställe på en ö i skärgården. Där bestämmer sig Mona för att tillsammans med barnet fly från den hjälp som erbjuds henne.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Två pistoler av Klas Östergren. I Klas Östergrens roman ”Två pistoler” sitter en åldrad man, hovstallmästare Munck, i karantän och reflekterar över hur han i sin krafts dagar hjälpte Gustav III att ha sex med sin hustru, Sofia Magdalena.Romanen är en lek med verklighet och fiktion – och ställer också frågor om hur stora friheter en författare får ta sig.Lyssnarjuryn tycker att Klas Östergrens språkbehandling är i det närmsta genial. Han leker med orden: det pikanta blir rosenrött fnissigt, kungens och drottningens osäkerhet och sårbarhet smärtsamt blottad och Muncks grovhuggna karaktär blixtbelyst.Men juryn har också lite svårt att få ihop romanens tre delar till en helhet – och saknar det som beskrivs i den tredje delen, nämligen att berättaren utnyttjar sin konstnärliga frihet till fullo.En jurymedlem saknar dessutom en utebliven trekant.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistTvå pistoler av Klas ÖstergrenÅret är 1831, koleran sveper över världen och i italienska Toscana sitter den 82-årige Adolf Fredrik Munck, utblottad och landsförvisad, och ser tillbaka på sitt liv. En gång var han hovstallmästare hos kung Gustav III. Nu har han förlorat allt, utom de två laddade pistolerna som ligger i pottskåpet i hans sovrum.För sin gamle trotjänare Ytterberg berättar han om sina dramatiska år vid hovet, och framför allt om den omtalade händelsen, då han möjligen handgripligen, hjälpte Gustav III och Sofia Magdalena i det kungliga sovrummet, för att en tronarvinge skulle kunna bli till.”Två pistoler” av Klas Östergren är en dokumentärroman om hovliv och svensk historia, om Adolf Fredrik Munck och Gustav III, men boken mynnar ut i en mer essäliknande text som diskuterar med vilken rätt en författare får skriva om en verklig person. Om det inte blir stor konst är författaren bara en fäsör, en obetydlig dussinkonstnär, är slutsatsen.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Löpa varg av Kerstin Ekman. ”Löpa varg” handlar om 70-åriga, pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig som tillbringat sitt liv med bössan i hand, som får en omvälvande upplevelse när han möter en varg.Det är en roman om minnen, åldrande och kanske också om ånger. Men det är också en relationsroman, där Ulf och hans hustru Ingas förhållande har en central roll.Lyssnarjuryn imponeras av Kerstin Ekmans förmåga att med små medel, och ett tillsynes enkelt språk, berätta om allt från mänsklighetens stora frågor till vardagens detaljer med samma skärpa.Men juryn tycker också att Ulf bitvis är en väl grinig gubbe – och har svårt för den styvnackade, manliga gemenskapen.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistLöpa varg av Kerstin EkmanUlf Norrstig är pensionerad jägmästare och lever sedan närmare femtio år tillsammans med svenskläraren Inga i ett litet samhälle intill skogen i Hälsingland.Ulfs 70-årsfirande närmar sig och han blickar tillbaka på sitt liv. Han tänker på djuren han skjutit och skadat, på skogen som han skött på det sätt som arbetsgivaren har önskat. Hela livet har han uppträtt korrekt och hållit sig till reglerna. Nu rannsakar han sig själv och sina minnen.En tidig morgon får han syn på vargspår i snön. Han sätter sig att vänta på sin utkiksplats, en begagnad grönmålad husvagn, parkerad intill myren. Efter en stund visar sig vargen. Mötet med det vilda djuret förändrar hans blick på sig själv och det liv han har levt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Författaren Amanda Romare debuterade förra året med den närgångna dagboksromanen "Halva Malmö består av killar som dumpat mig". För P1 Kultur har har hon under den senaste veckan fört läsdagbok: vad läser hon, hur läser hon och varför läser hon? Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Författaren Monika Fagerholm har under en veckas tid fört dagbok över sitt läsande. Där ryms nyhetsknarkande, resetidningar till frukost, lunch och middag, och en lovsång till ljudbokens ära. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Ulph Nyström

Under Litteraturveckan i P1 står läsningen i centrum hur, vad, när och varför läser vi? Möt den flerfaldigt prisade debutanten Quynh Tran som har fått föra läsdagbok under en vecka. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Under en vecka fick författaren Åsa Larsson föra dagbok över sitt läsande. Nu delar hon dagboken med oss och här ryms både bibeln, The New Yorker och Svensk damtidning. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Ulph Nyström

Bokklubben A & E är en av de bokcirklarna som i år fått i uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. De fem barndomsvännerna såg tillvaron krympa när pandemin slog till. De startade de ”norra Europas bästa bokklubb” för att bryta isoleringen.Inget bokcirkel är den andra lik. Och precis som böcker ska inte bokcirklar dömas för snabbt. Därför, låt oss lära känna en av cirklarna som i år fått till uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris.”De skoltrötta studenterna” , som reporter Felicia Fritiof valt att kalla dem, eller bokklubben ”A & E” som de själva kallar sig, består av fem kvinnor i 20-årsåldern som alla är i slutfasen av sina studier eller på väg ut i arbetslivet. Läsandet ska vara lustfyllt och roligt – och allra skojigast har de tillsammans när de läst en riktigt dålig bok. De kastar sig vilt mellan genrer och har inga litterära begränsningar, och knappt några regler alls.Förutom en: Boken ska gärna tematiskt passa rätt årstid.Bokcirkeln ”De skoltrötta studenterna” består avEleonora JohanssonAnna-Kristina KnutsdotterAlma AspeborgAgnes HellqvistAlice AnderssonNominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022Löpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper LarssonOm Sveriges Radios RomanprisSveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”.Prissumman är på 30 000 kronor.En utvald lyssnarjuryn som bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2021 gick Sveriges Radios Romanpris till Hanna Nordenhök för ”Caesaria”.Om Litteraturveckan i P1Litteraturveckan i P1 manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2022 genomförs den för sjätte året i rad.Under veckan delas Sveriges Radios tre litteraturpriser ut: Lyrikpriset, Novellpriset och Romanpriset. Vem som vunnit Sveriges Radios Romanpris avslöjas i Lundströms Bokradio den 9 april 2022.

Bokklubben Roddarna är en av de bokcirklarna som i år fått i uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Ute i Blekinges skärgård håller bokcirkeln ”Roddarna” till – och precis som namnet antyder tar de båten till sina träffar. Trots den geografiska närheten känner deltagarna inte varandra särskilt väl, utan träffarna är också ett sätta att skaffa vänner.Inget bokcirkel är den andra lik. Och precis som böcker ska inte bokcirklar dömas för snabbt. Därför, låt oss lära känna en av cirklarna som i år fått till uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris.”Roddarna” , som reporter Felicia Fritiof valt att kalla dem, eller ”Verkö bok och bubbel” som de själva kallar sig, började i en önskan att fördjupade sociala relationer på gångavstånd, eller ja, roddavstånd.En bokcirkel som ett sätt att bygga rotsystemet starkt på den plats där man slagit ned bopålarna, alltså.Bokcirkeln ”Roddarna” består avÅse NygrenJessica SöderlundUlrica SkagertAndrea JilderHelen SjelvgrenNominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022Löpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper LarssonOm Sveriges Radios RomanprisSveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”.Prissumman är på 30 000 kronor.En utvald lyssnarjuryn som bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2021 gick Sveriges Radios Romanpris till Hanna Nordenhök för ”Caesaria”.Om Litteraturveckan i P1Litteraturveckan i P1 manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2022 genomförs den för sjätte året i rad.Under veckan delas Sveriges Radios tre litteraturpriser ut: Lyrikpriset, Novellpriset och Romanpriset. Vem som vunnit Sveriges Radios Romanpris avslöjas i Lundströms Bokradio den 9 april 2022.

Bokklubben Mansgruppen är en av de bokcirklarna som i år fått i uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Från början hade de inte alls en bokcirkel ihop, utan en samtalsgrupp för nyseparerade män. Men genom åren har insikten litteraturens helande kraft väckt sig stark och nu tar bokcirkeln ”Silverrävarna” sig an romanerna med stort allvar.Inget bokcirkel är den andra lik. Och precis som böcker ska inte bokcirklar dömas för snabbt. Därför, låt oss lära känna en av cirklarna som i år fått till uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris.”Mansgruppen”, som reporter Felicia Fritiof valt att kalla dem, eller ”Silverrävarna” som de själva kallar sig, började som en samtalsgrupp för män, men har med åren utvecklats.På sin träffar har gruppen strikt disciplin – här förekommer inget vin och babbel – och bara enkel bespisning utskänkes för att inte distrahera mötesvärden från uppdraget.Till reglerna hör också en analyschecklista att bocka av i varje samtal, och dokumentation i form av minnesanteckningar. Den som står värd för träffen, enligt ett rullande schema, är sekreterare.Bokcirkeln ”Mansgruppen” består avMats LiebergPer TorelHåkan LarssonMats AngbäckPer OdenrickNominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022Löpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper LarssonOm Sveriges Radios RomanprisSveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”.Prissumman är på 30 000 kronor.En utvald lyssnarjuryn som bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2021 gick Sveriges Radios Romanpris till Hanna Nordenhök för ”Caesaria”.Om Litteraturveckan i P1Litteraturveckan i P1 manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2022 genomförs den för sjätte året i rad.Under veckan delas Sveriges Radios tre litteraturpriser ut: Lyrikpriset, Novellpriset och Romanpriset. Vem som vunnit Sveriges Radios Romanpris avslöjas i Lundströms Bokradio den 9 april 2022.

Bokklubben Bokklubben är en av de bokcirklarna som i år fått i uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. De träffades för nio år sedan, när de jobbade på samma klinik i Malmö. Men i bokklubben Bokklubben är det varken strikt disciplin eller medicin som gäller – tvärtom – ibland händer det att de glömmer boken, pratar om annat och dricker vin i stället.Inget bokcirkel är den andra lik. Och precis som böcker ska inte bokcirklar dömas för snabbt. Därför, låt oss lära känna en av cirklarna som i år fått till uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris.”De livsnjutande läkarna”, som reporter Felicia Fritiof valt att kalla dem, eller bokklubben ”Bokklubben” som de själva kallar sig, bildades när deras arbetslag skulle splittras.I stället kom någon med idén om att starta en bokcirkel, som ett sätt att fortsätta träffas regelbundet.Med tiden blev bokcirkeln också ett andrum från småbarnsår och krävande arbeten, mitt i pandemins epicentrum.En gång om året reser de fyra iväg på en bokcirkelhelg till en europeisk storstad som går att nå med tåg (det är kriteriet), där de avnjuter konst, nattliv och livliga diskussioner.Bokcirkeln ”De livsnjutande läkarna” består avParisa Hartman MokaramiSara HalldénPetrea FridTeresa UllmanNominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022Löpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper LarssonOm Sveriges Radios RomanprisSveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”.Prissumman är på 30 000 kronor.En utvald lyssnarjuryn som bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2021 gick Sveriges Radios Romanpris till Hanna Nordenhök för ”Caesaria”.Om Litteraturveckan i P1Litteraturveckan i P1 manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2022 genomförs den för sjätte året i rad.Under veckan delas Sveriges Radios tre litteraturpriser ut: Lyrikpriset, Novellpriset och Romanpriset. Vem som vunnit Sveriges Radios Romanpris avslöjas i Lundströms Bokradio den 9 april 2022.

Maud Nycander är dokumentärfilmaren som lyckas komma nära. För 20 år sedan skildrade hon de kaotiska men varma småbarnsåren som inbäddad reporter i en familj i filmen Kärlek och fiskpinnar. Nu är hon aktuell med en lika närgången film, om samma familj där föräldrarna står i begrepp att skilja sig. Reporter Kicki Möller.

14 000 ukrainska flyktingar har redan kommit till Sverige men det finns bara 13 registrerade ukrainska tolkar hos Kammarkollegiet. Men nu är den första svensk-ukrainska ordboken på väg. Hur går det arbetet till? Första svensk-ukrainska ordbokenAlla Bidniuk är svensklärare vid universitetet i Lutsk i Ukraina. För två veckor sedan kom hon till Sverige och arbetar just nu med att ta fram den första svensk-ukrainska ordboken. Hur ska den publiceras och hur lång tid tar det att ta fram en ny ordbok?Ukrainska tolkar i Sverige är fåI dag finns det få ukrainska tolkar i Sverige, hur ska man lösa det? I systerprogrammet Nordegren & Epstein i P1 23 mars berättar Alla Bidniuk tillsammans med Thomas Rosén som är lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet om hur arbetet med att ta fram boken går till.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinDigital redaktör: Ronnie RitterlandDet här inslaget sändes ursprungligen i Nordegren & Epstein i P1 23:e mars. Vill du höra programmet som intervjun kommer ifrån i sin helhet hittar du det via länken nedan.

Tisdagen 22 mars 2022 tillkännagavs att bilderboksförfattaren Eva Lindström tilldelas Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma-priset). Anna Tullberg träffade Eva Lindström i hennes ateljé 2008. Det blev ett samtal om favoritfärger, allt som ligger och skräpar och varför det mesta försvinner i hennes böcker.

Under Islamiska statens utbredning i Syrien och Irak utsattes yazidierna för grym förföljelse. Idag lever en stor del av folkgruppen i exil, många i Tyskland. P1 Kultur reste till Hanover för att besöka ett kulturcenter som arbetar för att bevara den yazidiska kulturen. Det yazidiska folket har under flera århundraden varit en förföljd folkgrupp, inte minst under IS framfart i Irak och Syrien under 2010-talet. Idag lever en stor del av folkgruppen i exil, många i Tyskland. Reporter Lennart Berggren reste till Hanover för att besöka ett kulturcenter som arbetar med att bevara den yazidiska kulturen och dess traditioner.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har intresset för ukrainsk musik ökat orkestrar runt om i världen vill nu spela Ukrainska tonsättare. Nu finns en app som gör det möjligt. I Lviv i västra Ukraina har man på rekordkort tid byggt upp en informationsbank med inhemska kompositörer och deras noter. Och genom en app kan nu orkestrar över hela världen ladda ner partitur av Ukrainska tonsättare. P1 Kulturs reporter Lennart Berggren reste i förra veckan till Lviv för att besöka ett av stadens konserthus och förstå hur musiken används som symbol för Ukrainas motstånd mot Rysslands invasion.

Efter att ha protesterat mot kriget i Ukraina har den ryske konstnären Pavel Otdelnov lämnat landet. Han befinner sig i Sverige och vet inte om han kan återvända. Möt honom och hör om hans utställning "Promzona" på Uppsala konstmuseum.

Zlatan Ibrahimovi är en ikon inom svensk fotboll. Nu är filmen om hans uppväxt här: Jag är Zlatan. Filmen ”Jag är Zlatan” bygger på succéboken med samma namn. Möt pojkarna som spelar fotbollslegendaren som barn och tonåring. Och hör Radiosportens Richard Henriksson och P1 Kulturs Jenny Teleman diskutera en film med "fotbollsscener i världsklass".Programledare: Lisa Bergström.

Kriget Ukraina har lett till ett stort intresse för Ukrainsk kultur i omvärlden. Allt fler vill nu läsa litteratur från landet. Sedan två veckor tillbaka pågår ett stort amerikansk-ukrainskt samarbete för att snabbt översätta ukrainsk litteratur till engelska. En agentur i USA specialiserad på Ukrainsk litteratur går i bräschen för ett projekt som på bara två veckor samlat några av USA:s mest kända översättare. Kate Tsurkan, ukrainsk-amerikansk översättaren, är initiativtagare bekom projektet.

Rollen som Lisbeth Salander öppnade dörren till en internationell karriär. Nu är Noomi Rapace dubbelt aktuell med "Lamm" och "Svart krabba". Björn Janssonhar träffat henne löpande genom åren och tecknar hennes porträtt.

Den Krim-födda konstnären Maria Kulikovska är internationellt känd för sin politiska performancekonst. Nu är hon på flykt i västra Ukraina med sin 6 månader gamla dotter. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har under flera år följt Maria Kulikovska, som på olika sätt adresserat kriget i östra Ukraina i sina uppmärksammade verk. Men just nu spelar konsten ingen roll – nu när hon har lämnat hemmet i Kiev efter tre nätter på garagets kalla betonggolv.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö.

Göteborgs konstmuseum visar ett 40-tal av Barbro Östlihns säregna målningar. P1 Kultur har träffat konstvetaren och Östlihnexperten Annika Öhrner. BARBRO ÖSTLIHN VAR GIFT MED ÖYVIND FAHLSTRÖMBarbro Östlihn (1930-1995) var länge mest känd för att hon varit gift med kollegan Öyvind Fahlström, men på senare tid har hennes säregna måleri – inte minst från åren i New York på 60-talet – uppmärksammats mer sin i egen rätt. Ändå var det nästan 20 år sedan man kunde se hennes bilder samlade i en utställning, då på Norrköpings konstmuseum.Nu visar Göteborgs konstmuseum ett 40-tal av Barbro Östlihns målningar i utställningen New York Imprint. P1 Kultur såg utställningen tillsammans med en av curatorerna: konstvetaren Annika Öhrner, som skrev sin avhandling om just Barbro Östlihn och hennes tid i New York.Reporter: Mårten Arndtzén

P1 Kultur har intervjuat regissören Panah Panahi som debuterarmed en film om en familj som kör mot sin egen upplösning. I det här reportaget hör du bland annat om varför det var nära att den här filmen aldrig skapades, varför 90% av regissörens filminspelning gick åt barnskådespelaren Rayan Sarlak och varför den förmodligen aldrig kommer visas på bio i Iran.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vår reporter Emma Engström haft kontakt med den ukrainske skådespelaren och regissören Pavlo Yurov. Hör honom i en intervju om skapande och en förändrad vardag.

Sommaren 2020 började den belarusiska filmaren Aliaksei Paluyan följa Belarus Free Theatre i Minsk dokumentärprojektet kom snart att snarare handla om de protester som bröt ut efter presidentvalet. Som hamnat i ett nytt ljus efter invasionen av Ukraina. P1 Kultur har träffat regissören och Fredrik Wadström kommenterar. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Saman Bakhtiari

Än är det för tidigt att veta säkert om några riktigt väsentliga kulturarv har förstörts under den ryska invasionen av Ukraina. Och om förstörelsen i så fall har skett medvetet. P1 Kulturs Mattias Berg har med hjälp av några specialister ändå försökt ta reda på vad som skulle kunna hända med Ukrainas rika kulturhistoria och sju världsarv. Det börjar med en vaggvisa i moll och fortsätter över Balkan, Krim och en filosof som berättar om medveten rysk förstörelse under namn av "restaurering". Vaggvisan i programmet framfördes av instrumentalgruppen Kvarts, i ett traditionellt arrangemang från Ukraina, och spelades in i Norge 1998.

Hur ser krig ut? Bilderna är välbekanta: Ett barn med nalle i hand framför stridsvagn; ett bombat hus; människor i trasiga kläder. Även om fotografierna är sanna finns en risk med stereotypa bilder av kriget, menar fotografen Anastasia Taylor-Lind. I flera år har den brittisk-svenska fotografen Anastasia Taylor-Lind arbetat med projektet #5Kfromthefrontline – i en radie av fem kilometer från fronten i Donbas har hon sökt efter bilder som visar vad krig också kan vara: en lågintensiv förstörelse som inte visar sig i form av de vanliga symbolerna för krig.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Skådespelaren Marie Richardson har har gjort film, tv och teater i snart 40 år. Nu är hon aktuell i filmen Tisdagsklubben och i Cabaret på Dramatens stora scen. Skådespelaren Marie Richardson har gjort film med Stanley Kubrick och Björn Runge, teater med Ingmar Bergman och en rad tv-serier, nu senast ”Innan vi dör”. Just nu kan hon ses i den romantiska komedin ”Tisdagsklubben” på bio och på Dramatens scen i ”Cabaret”.Kulturredaktionens Björn Jansson möter henne för att prata om det bästa hon gjort och om teatersamtalen vid köksbordet, med maken Jakob Eklund. Och så om nya filmen ”Tisdagsklubben”.

Hur skriver man fiktion om ett krig, när landet man lever i är mitt uppe i kriget? En av Ukrainas mest kända författare, Andrej Kurkov skrev romanen "Grey Bees" efter att ha tampats mycket och länge med den frågan. Romanen är en tydlig produkt av aggressionerna mot landet i flera år, och handlar om en bioodlare i de östra konfliktdrabbade delarna av Ukraina.Dagen innan torsdagsmorgonens ryska invasion av Ukraina ringde P1 Kulturs reporter Alba Mogensen upp Andrej Kurkov i Kiev.Romanen ”Grey bees” från 2020 är inte översatt till svenska, men däremot finns hans roman ”Döden och pingvingen” i översättning av Ylva Mörk.Reporter var Alba Mogensen.

Under åtta år av konflikt mellan Ryssland och Ukraina har länderna vuxit allt mer åt olika håll. Motorn i utvecklingen har varit kulturen. Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har pågått under åtta år och under den tiden har länderna vuxit allt mer åt olika håll.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har bevakat både Ryssland och Ukraina under en lång tid. I ett samtal med P1 Kulturs Saman Bakhtiari, bara dagar före den ryska invasionen, berättade han om hur kulturlivet i Ukraina varit en motor i landets utveckling.

Författaren Agota Kristofs teman är kriget och exilen. På franska, som hon i vuxen ålder lärde sig skriva med hjälp av ordböcker, debuterade hon som femtioåring med "Den stora Skrivboken". Hon har kallats en författarnas författare. Jon Fosse har satt upp "Den stora skrivboken" i Oslo. Haruki Murakami började skriva på engelska efter att ha läst henne.Många har fascinerats Agota Kristofs sparsmakade författarskap. De senaste åren har hon fått ett uppsving i Sverige. Förläggaren Maria Såthe berättar hur det gick till när hon hittade en bortglömd Kristof i stadsbibliotekets magasin häromåret.Känd för trilogi om tvillingarEfter nyöversättningen har många läsare läsare stiftat bekantskap med tvillingarna Claus och Lucas. De växer upp med sin alkoholiserade mormor nära gränsen under kriget. Det är en studie i ensamhet och exilerfarenheter.Kristof flydde själv från Ungern 1956 och bodde resten av sitt liv i en liten stad i Schweiz. Översättaren Marianne Tufvesson berättar om hur det är att översätta Kristofs kondenserade prosa, att inte falla för frestelsen att smörja när det gnisslar utan behålla friktionen i språket.MedverkandeUppläsare: Jonas Karlsson ur ”Den stora skrivboken” utgiven som talbok på Bonnier Media och Cecilia Nilsson ur ”Analfabeten”, ”Det kan kvitta”, ”Beviset” och ”Igår”.Ett reportage av Katarina Wikars. 

I mer än 30 år har rockbandet bob hund banat sin alldeles egna väg framåt. Inte utan interna konflikter. Nu har de vänt tillbaka i tiden för att göra en arkeologisk utgrävning i sina egna lämningar från 90-talet. På det nya albumet ”Det allra näst bästa” har de sållat ut just de näst bästa låtarna, låtarna som spelades in men av någon anledning aldrig gavs ut – förrän nu.I en intervju i P1 Kultur berättar bob hunds Thomas Öberg och Conny Nimmersjö om hur de lyckats samsas sex personer och hålla samman som band i över 30 år. Programledare: Eskil Krogh Larsson.

Känd som programledare, skådespelare, romanförfattare nu är Gina Dirawa aktuell med debutalbumet Meet me in Jannah. Här i ett samtal med P1 Kulturs Saman Bakhtiari. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Konstnären Sophie Tottie visar ett stort urval ur de senaste tio årens produktion på Konstakademien i Stockholm. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har träffat henne. I utställningen ”AiWHEtL” använder Sophie Tottie färgrester och texter från tidigare verk för att diskutera frågor kring skapande där resultatet alltid är i förändring.Utställningen pågår 29 januari till 5 mars 2022, på Konstakademien i Stockholm.Reportage av Mårten Arndtzén.

Genom att återskapa det förflutna, kan litteratur befria oss från själva tiden. Det menade den franske författaren Marcel Proust. Carl-Johan Malmberg löser lyckans gåta med hjälp av Proust. I år är det etthundra år sedan Marcel Proust dog, 51 år gammal. Författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg har skrivit en omfångsrik bok med den lockande titeln "Lyckans gåta".En bok om hans erfarenheter av att läsa "På spaning efter den tid som flytt". P1 Kulturs Anna Tullberg träffar Carl-Johan Malmberg för att ta reda på om man eventuellt kan bli just en lyckligare människa av att läsa Proust.

Feelgood är en genre som växer, men i takt med att fler hittar till de mysiga relationsromanerna har det blivit allt svårare att skilja dem åt. Har du någonsin försökt köpa en bok åt en kompis och tänkt: Jag köper något ur den där bokserien som hen gillar – den som alltid har en snirklig titel och en kvinna på omslaget. Men när du väl står i bokhandeln inser du att det är ganska många böcker som stämmer in på den beskrivningen. Du blir osäker på vilket det var hen hade läst. Då är du inte ensam. Du har troligt hamnat mitt bland feelgood-böckerna.BOKHANDEL SKOJAR OM OMSLAGENBokhandeln i Eksjö har tagit fasta på att omslagen är så lika och skapat en hel hylla med böcker där omslagen visar kvinnor klädda i historiska kläder som vänder sig bort.”När människor fattar snabba beslut, så är det kanske bra att boken ser ut som man tänker sig”, säger Nina Johansson i bokhandeln i Eksjö. Samtidigt berättar hon att kunder råkat köpa böcker de redan läst för att alla omslag är så snarlika.BOKFÖRLAGEN VILL BOKEN SNABBT SKA KÄNNAS IGENBokförlagen vill att en ny feelgood-roman ska smälta in bland alla andra – inte minst av kommersiella skäl.”Vi har ett så kort ögonblick då vi har läsarens uppmärksamhet och då måste det vara lätt att känna igen en stil”, säger Anna Levahn, sälj och marknadsansvarig på Printz publishing.FORMGIVARE VILL TÄNJA GRÄNSERNAMen Sofia Scheutz, som formgett feelgood-omslag sen genren etablera sig i Sverige, tycker att omslagen snart nästan är identiska. Kanske kan man våga tänja på gränserna, tycker hon."Man vill ju inte som formgivare göra en kopia av någonting annat", säger hon.Ett reportage av Amanda Lindström och Lovisa Buvhammar.

En gång var Grängesberg navet i Sveriges järnhantering. Sen la gruvan ner, folkmängden minskade och det gamla underminerade centrum blev snårskog. Hur ska man få allting att vända till det bättre? Är Grängesberg något mer än historien om män som hackar i berget? Hur ska man hantera det förflutna utan att fastna i nostalgi?Gruvkontoret i Grängesberg har blivit replokalKatarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson träffar ett band som repar i gamla gruvkontoret, invånare som gått samman för att röja sly och gjort en kulturvandring bland de modernistiska gruvlavarna, och sist men inte minst biskopen vars hjärta klappar för Grängesberg.Medverkande: Simon Rådman, Per Flisberg, Lars Lindblom, Iréne Andersson, Håkan Jansson, Lennart Hedberg, Mikael Mogren, Daniel Asp, Örjan Hamrin (arkiv) och Jan Jörnmark med på telefon.Musik: Olle Bryngelsson med Nils Ferlins "Jag kunde ju vara."Slutmix: Tor Sigvardson.

Ställbergs gruva har köpts av ett gäng unga konstnärer. I den 65 meter höga gruvlaven i Norberg har det spelats Brecht och varit elektronmusikfestival. Och i Riddarhyttan hittar man Teatermaskinen. Mitt i industrilandskapet finns de kvar, de höga gruvlavarna och maskinhusen. Vad ska man ha dem till i den nya tiden? Kan det komma andra människor och verksamheter in i de gigantiska strukturerna? Kan de bli nya folkets hus?Bruksmonologer och uppsprängda dramer i RiddarhyttanI Skräppbo gamla skola utanför Riddarhyttan håller Teatermaskinen till. De vill göra teater med och för både ovana och vana. Det fanns ett behov här när gruvan las ner, säger regissören Jonas Engman, och då fick de teatern.Ett reportage av Katarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson med Niklas Ulfvebrand, Rolf Rydelius, Berit Engman, Jonas Engman och Veine Bartos.Musik: Ur verket "Till det som alltid funnits" av Sara Parkman.Slutmix: Tor Sigvardson.

Jussi Björlingmuseet i Borlänge stängdes permanent 2021. Nu blir flytten till biblioteket av. Trots internationella protester hade museet väldigt få besökare men kommer det att komma fler nu? Jan-Olof Damberg, föreståndare på museet är skeptisk till flytten. Kulturchefen Patric Hammar och ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Maslah Omar tror att det kommer att innebära att unga människor får upp öronen för Jussi. Hur som fortsätter han att sjunga på sitt torg kl. 12 och 16 varje dag.Ingemar Magnusson i skivaffären: "Det känns som att han sjunger bara för mig"Ingemar Magnusson har skivaffär intill Jussi Björling-statyn i Borlänge och inne i butiken har han en liten hylla med skivor med världstenoren från Stora Tuna i Borlänge.Medverkande: Jan-Olov Damberg, Patric Hammar, Maslah Omar, Annika Bergsten, Helena Eriksson och Jussi Björling (arkiv).Musik: Jussi Björling med Nessun Dorma, Till havs och Sommarnatt samt Sommarglädje med bröderna Olle och Gösta.Ett reportage av Anna-Karin Ivarsson och Katarina Wikars.Slutmix: Tor Sigvardson.

Hur skriver man en bästsäljare och får fem miljoner läsare? Den amerikanske författaren Amor Towles har lyckats med bedriften och borde veta hur det går till. Efter "Artighetsreglerna" och "En gentleman i Moskva" är han nu aktuell med boken "Lincoln Highway". P1 Kulturs reporter Anna Tullberg bokade en intervju.

Efter det prisade dramat "Min lilla syster" och SVT-succén "Tunna blå linjen" som snart kommer med en andra säsong är regissören Sanna Lenken nu bioaktuell med "Comedy Queen", baserad på Jenny Jägerfeldts ungdomsroman. I ett samtal med P1 Kulturs Lisa Bergström berättar Sanna Lenken om sin inre tonåring.

Konstnären Moa Israelsson är en mästare på att bygga stämningar och tillstånd där tidsbegreppet är upplöst. Som pupporna eller sovsäckarna i installationen Go Gone - ger de skydd eller är de hotfulla? Våren 2022 är Moa Israelsson aktuell med en separatutställning på Smålands Konstarkivs avdelning på Vandalorum under rubriken Ett annat nu.Där visar hon klonade rötter, knotiga bestick som känns som arkeologiska fynd och madrasser vars ytor har förvandlats till reptilskinn och kartor. Och mitt i rummet svävar verket Go Gone en grupp gigantiska puppor i beige och svartgulbruna färgerP1 Kulturs Cecilia Blomberg har sett utställningen i Värnamo och besökt Moa Israelsson i hennes ateljé i orten Åkers Styckebruk i Sörmland.

Rebecca Ferguson är Sveriges just nu största Hollywoodstjärna. Trots hennes enorma framgångar är hon fortfarande lite av en doldis för den svenska publiken. SPELAR MOT TOM CRUISE I MISSION IMPOSSIBLEDe kommande åren kommer Rebecca Ferguson synas två Mission impossible-filmer, uppföljningen av Dune och dessutom gör hon huvudrollen den kommande serien ”Wool” som bygger på en roman av Hugh Howey.Kulturredaktionens reporter Björn Jansson intervjuar den svenska filmstjärna som prisats av Göteborg filmfestival.

Landets turnerande barnteatergrupper har börjat återuppta sin verksamhet, men de vittnar om hur barnen har hunnit bli rädda för fysisk kontakt. Ett reportage av Hedvig Weibull. En matta på golvet - där så många förskolebarn som går att klämma in brukade sitta tätt, tätt ihop, ivriga att komma så nära scenen som möjligt.En bokhylla som draperas med teatergruppens medhavda ridå.Så kunde det ofta se ut före pandemin när barnteatergrupper turnerade runt om på Sveriges folkbibliotek för att möta publiken. Men två år in i pandemin är teatermöjligheterna för de minsta besökarna långt ifrån desamma som tidigare.I ett reportage av Hedvig Weibull möter vi två barnteatergrupper som har en helt turnerande verksamhet och som tydligt märker av hur pandemin påverkat deras publik.

Solistpriset är Sveriges kanske viktigaste tävling för klassisk musik. Möt de tre finalisterna: violinisten Alva Holm, cellisten Daniel Thorell och pianisten Klara Andersson. Ett reportage av Jens Möller. Lyssna mer: Hör intervjuer med finalisternaViolinisten Alva Holm: Nästan för bra för att vara santCellisten Daniel Thorell: Så stort det blir i SverigePianisten Klara Andersson: Det är bara att andas ut och sedan spela

En dag hittade Eva Grossman sin mormors slitna anteckningsbok där hon på jiddisch skrivit om livet i Vilnius före andra världskriget, och om vad som hände familjen under Förintelsen. ”Mina armar hade sträckt ut sig så att jag höll alla i händerna och gick över vägen. En berättelse om min mormor Fruma Don.” Så heter den bok som läkaren Eva Grossman skrivit utifrån sin mormors minnen.Det har varit en lång process. Ett sätt att få ihop en splittrad historia. Boken ska finnas som en påminnelse och upprättelse för det de utsattes för. Men den är också en uppgörelse med den egna historien, säger hon, att ta sig an arvet från Förintelsen sker i olika steg.När mormodern har skrivit dagboken vet inte Eva Grossman. Händelserna blandas, kommer tillbaka, och de allra sista meningarna lyder: ”Olika tankar kommer goda och dåliga men mest kommer dåliga. Jag vill komma ihåg allt.”  Hon dör 1965, 64 år gammal.  Vilnius eller Vilna kallades för Nordens Jerusalem före andra världskriget och hade över 100 synagogor. En tredjedel av stadens befolkning var judar. I Litauen mördades 200 000 judar under kriget, de flesta redan 1941.Ett reportage av Katarina Wikars. 

Författaren och artisten Annika Norlin är aktuell med sitt nionde album "Mentor". Men för första gången utan artistnamnen Säkert eller Hello Saferide. I ett samtal med P1 Kulturs Eskil Krogh Larsson berättar hon om sin syn på musik, inspiration och mentorskap.

Dirigenten och körledaren Eric Ericson är en gigant inom svensk körmusik och anses vara en stark bidragande orsak till det svenska körundret. Cecilia Rydinger har utgått från tusentals brev när hon skrivit en bok om sin tidigare lärare. Ett reportage av Jens Möller.

I Diana-skildringen "Spencer", som utspelar sig under ett outhärdligt julfirande på godset Sandringham, gestaltar Kristen Stewart prinsessan som letar efter en väg ut ur det kungliga fängelset. P1 Kulturs reporter Karin Svensson träffade henne och regissör Pablo Larreín för att få svar på frågan om vad det är i berättelsen om prinsessan Diana som fortfarande fängslar publiken?

I boken "Texterna" tecknar artisten och före detta Beatlesmedlemmen Paul McCartney ett slags självporträtt genom 154 utvalda låttexter. Reporter Lena Nordlund har träffat redaktören för boken, den irländske poeten Paul Muldoon.

I den första biografin över Axel Törneman (1880-1925) kommer vi konstnären nära genom breven till och från hans närmaste. Kulturreportaget återvänder till ett konstnärskap som är svårt att stoppa i något konsthistoriskt fack ”Han var en ensam man och en övergångstidens man.” Så beskrev konstkritikern Tor Hedberg målaren Axel Törneman ett par år efter dennes allt för tidiga död, 1925. Den övergångstid som åsyftas är förra sekelskiftet med sin snabba, konstnärliga utveckling från 1800-talets brunmurriga naturalism och nationalromantik till den tidiga modernismens expressiva färgkaskader. Där prövade sig Axel Törneman oförväget fram utan att fastna för något särskilt. Kanske är det därför han blivit lite bortglömd? Han är helt enkelt svår att stoppa i något konsthistoriskt fack eller lyfta fram som representant en stilriktning. Dessutom satsade han många av sina bästa år på ett slags konst som tenderar att bli osynlig i längden: Monumentalmåleriet. Men kanske kan den första biografin om Axel Törneman råda bot på den glömskan: ”Axel Törneman: Pionjär i brytningstid” heter den, är skriven av konstvetaren Anita Theorell och bygger till stor del på brev mellan konstnären och hans närmaste. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén besöker både Anita Theorell och några av Axel Törnemans offentliga konstverk i detta reportage om konstnärens liv och verk.

En fast anställning för att göra vad man vill. Det är kärnan i den planerade utsmyckningen av station Korsvägen på Västlänken i Göteborg. Ett reportage av Mårten Arndtzén från februari 2018. Länkar till de andra delarna i reportageserien om offentlig konst under artikeln I andra delen av reportageserien "Konsten är på väg att bliva allas" tittar vi närmare på ett konstverk som blivit kontroversiellt - redan 8 år innan det ska finnas på plats. Konstnärsduon Goldin+Sennebys "Evig anställning" består av en stämpelklocka, ett omklädningsrum, en lysrörsbelysning - och en tillsvidareanställning som ska hållas igång i 120 år. Västlänken, där konstverket ska vara placerat, invigs först 2026. Men redan när Goldin+Senneby vann skisstävlingen för station Korsvägen i oktober 2017 blev verket en het potatis. Före detta kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt menade till exempel att förslaget tydde på en "total missuppfattning av uppdraget och syftet med den offentliga konsten". Och Frans Josef Peterson, redaktör för kunstkritikk.se, menade att "Statens konstråd sviker sitt sociala och demokratiska arv". Varför provocerar "Evig anställning"? Och vad vill konstverket säga, egentligen? Vi hör både kritiker och tillskyndare i Mårten Arndtzéns granskning av ett konstverk som ännu inte finns.

Folkmordet i Srebrenica sommaren 1995 skildras i Quo Vadis, Aida? - en av förra årets mest hyllade filmer som finns att se på SVT Play. I P1 Kultur anordnades en filmcirkel om "Que Vadis, Aida?". Jasmila Žbanić har skrivit och regisserat filmen ”Quo Vadis, Aida?” och valt att skildra händelserna genom en kvinnas ögon.Aida är tolk åt FN som ska skydda den bosniska befolkningen i Srebrenica. Men när FN inte klarar av att uppfylla sina löften om beskydd, så ställs Aida inför frågan om vad hon kan göra för att rädda sin egen familj.Mannen och de två sönerna står utanför FN-förläggningens stängsel med tusentals andra. Hur ska hon lyckas smuggla undan dem?Hör filmcirkeln med Sanjin Pejkovic, filmkritiker, filmvetare, filmkonsulent för Region Västra Götaland, samt kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström. Programledare: Emma Engström.Filmen kan ses på SVT Play fram till 1 februari 2022.

Daniel Radcliffe, Rupert Grint och Emma Watson har återförenats i "Harry Potter 20th Anniversary: Return to Hogwarts" på HBO Max. Men vad är egentligen arvet efter Harry Potter-filmerna? Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och Joakim Silverdal benar ut filmseriens betydelse.

Hon skildrade missbruket inifrån. Raggarbrudar och småtjuvar. Lesbiska nätverk på femtiotalet. Hittade på ordet knark i Paris. Birgitta Stenberg såg skrivandet som en plikt, farligheterna som stoff. Hon bestämde sig redan som tonåring att det var skriva hon skulle göra. Och för att livet skulle bli stor litteratur bestämde hon sig för att uppleva mer än de flesta. Det var ingen ordinär vardag hon ville beskriva i "Chans", "Rapport" och "Kärlek i Europa". "Världen väntar mig" heter den första biografin om Birgitta Stenberg. Litteraturvetaren Paul Tenngart har läst hennes efterlämnade dagböcker som är mörkare och mer depressiva än hennes självbiografiska böcker. Vad var det för erfarenheter hon utelämnade? En gång hade det varnats för hennes böcker och det tyckte hon om, fann sig inte riktigt till rätta i medvinden. Hon gjorde allt när det inte var tillåtet men världen hann ikapp henne och hon blev med tiden både litterärt uppvärderad, feministisk förebild och viktig queerpolitiskt. - Hennes böcker gav mig kraft att andas, säger författaren Josefine Adolfsson som också arbetade med Birgitta Stenberg, året innan hon gick bort 2014, i antologin "Ingens mamma." Birgitta Stenberg skrev sig både in i världen och ut ur den. Ett reportage av Katarina Wikars.

"Mourlevats ständigt överraskande författarskap fäster epikens urgamla väv vid en samtida verklighet"- så skrev Almajuryn när de valt att ge 2021 års pris till Jean-Claude Mourlevat. Almapristagaren Jean-Claude Mourlevat debuterade som författare i 40-årsåldern efter att ha jobbat som lärare, skådespelare, clown och regissör. Hans tredje och fjärde bok gav honom sen friheten att börja jobba heltid som författare. L'enfant ocean och La rivière à l'envers - Oceanens barn och Floden som rinner baklänges - två äventyrsberättelser som fortfarande hör till "måste litteraturen" för franska mellanstadiebarn och som sålt i stora upplagor.Kulturredaktionens Cecilia Blomberg  åkte till Saint-Just Saint-Rambert och träffade Jean-Claude Mourlevat i huset där han bor. Dessutom träffade hon författaren Mårten Sandén som sitter i Almajuryn och som menar att Jean-Claude Mourlevat är en född berättare.

Författarna George Saunders och Abdulrazak Gurnah intervjuas av kulturredaktionens Anna Tullberg om synen på skrivandet och förhållandet till läsarna. George Saunders och Abdulrazak Gurnah har på olika sätt varit aktuella under året. Gurnah som nobelpristagare i litteratur. Saunders för att han har specialkomponerat en samling med noveller för svenska läsare. Anna Tullberg har intervjuat dem båda och upptäckt ett lite oväntat – och spännande – släktskap mellan deras författarskap. Böckerna det framför allt handlar om i programmet är "Pastoralia och andra noveller" av George Saunders och "Efterliv" av Abdulrazak Gurnah.

Möt en av vår tids mest spelade dramatiker och dessutom nobelpristippad författare norrmannen Jon Fosse. Aktuell med det nya gigantiska romanprojekt "Septologin". Kulturredaktionens Jenny Teleman har träffat den hyllade Jon Fosse för att prata om skrivande; varför han avskyr teater; och om fördelarna med ett så dåligt lokalsinne att man ständigt går vilse.

En kunglig affär är SVT:s stora dramasatsning i jul och handlar om den hemliga relationen mellan källarmästaren Kurt Haijby och Sveriges kung Gustaf V. Idén till manus fick Bengt Braskered i en bastu 1997 när han hörde två gamla bögar berätta om kärleken mellan Haijby och Gustav V. Jag ser det som en kärleksrelation vilket man inte gjorde på den tiden. Då ville man till varje pris stoppa deras möten, säger Bengt Braskered, Ett reportage. av Björn Jansson.

Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt. Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått.Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket ”Involution” av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:"Hilma af Klint. En bioografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss."Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni–19 september 2021)"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt WanseliusProgramledare: Gunnar BolinProducent: Nina Asarnoj

Vilka var årets största upplevelser från biofåtöljen? Våra kritiker Emma Engström, Björn Jansson, Felicia Frithiof och Joakim Silverdal ger dig unika bilder från filmåret som gått.

Kulturredaktionens litteraturexperter Lina Kalmteg och Marie Lundström snitslar banan genom romanåret som gått. Vilka böcker blev årets läsäventyr? Vilka pratades det mest om och varför? Från Knausgård till Gurnah. Och däremellan Palm, Cullhed, Ekman och många, många fler. Vilka böcker gjorde störst avtryck? Vad minns vi helst av litteraturåret 2021?Marie Lundström och Lina Kalmteg snitslar en bana genom årets romaner och väljer en personlig favorit.Programledare: Mårten ArndtzénProducenter: Ulph Nyström och Anna Tullberg

Vad präglade den klassiska musiken 2021? Vem släppte den bästa jazzen? Vilka trender genomsyrade folkmusiken? Och vilka popdängor kommer att leva vidare efter att 2021 tagit slut? P1 kultur summerar musikåret som gått. Samtal med redaktionens musikkritiker Viveca Bladh och Anna Rosenström. Hör dessutom Jazzradions Märet Öman om årets bästa utgåvor; Petter Hallén från P3 Din gata om musikgenren som syntes i lika mycket på debattsidorna som på topplistorna; Sara Norling från Musikrevyn i P2 om den klassiska världens "repertoarmedvetenhet" under 2021 samt Esmeralda Moberg från Folkmusiken i P2 om hur genreöverskridandet präglade folkmusiken under året.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Vad hände på landets scener under 2021? Var fanns höjdpunkterna och vad var nytt? Kulturredaktionens Jenny Teleman och teaterkritikern Kristina Lindquist sammanfattar teateråret. När teatrarna kunde öppna upp igen – vad var det då de erbjöd sin publik? Hur märks giganten Lars Noréns död på scenerna, och vad är det dags att vi lämnar bakom oss för gott? P1 Kultur summerar teateråret på längden och på djupet med scenkonstkritikerna Jenny Teleman och Kristina Lindquist.Programledare: Morris WikströmProducent: Karin Arbsjö

Lagom till jul har Bamse och vulkanön biopremiär. Rolf Lassgård gör rösten till världens starkaste björn. Kanske är han en av Sveriges mest folkkära skådespelare. Rolf Lassgård har gestaltat poliser som Gunvald Larsson, Kurt Wallander och Erik Bäckström i ”Jägarna”-filmerna. Men han har också gestaltat en transperson i ”Min pappa Marianne” och varit nära en Oscar för sin roll i ”En man som heter Ove”.– Det var en dröm roll, men jag visste det inte innan. Det blev en drömroll, säger han.Ger röst åt världens starkaste björn Bamse i ny filmLagom till jul är han aktuell som rösten till världens starkaste björn i ”Bamse och vulkanön”. Klivet dit var inte långt.– När det gäller Bamse var det väldigt enkelt för det är en karaktär som har funnits med i ens liv, från det att jag var barn till att jag själv fick barn och nu har jag barnbarn i den åldern.Den djupa rösten är förstås en anledning till att han fått rollen. Men det är också ett kraftfullt verktyg.– Jag har varit med och skrämt barn. Blir jag för våldsam kan min röst skrämma barn och det får den absolut inte göra här, säger han.Gör älskad uppläsning av Kerstin Ekmans romanUnder sin långa karriär har Rolf Lassgård också jobbat med Lars Molin och många känner honom säkert som de varma och lite finurliga potatishandlaren i filmen med samma namn.För radiolyssnarna är han säkert bekant som uppläsare av Kerstin Ekmans moderna och älskade klassiker ”Händelser vid vatten”.För kulturredaktionen berättar Rolf Lassgård om hur han väljer sina roller – och om den gången då han nästan la skådespeleriet på hyllan.– Jag går verkligen på magkänslan. Även om det är en berättelse om svåra saker vill jag att det ska ha något upplyftande för publiken också.

I fem decennier har Suzanne Osten varit en central gestalt i svenskt teaterliv. Nu är hon aktuell med sin självbiografi "Vem tror hon att hon är, Suzanne Osten?". Hör henne i en intervju av P1 Kulturs Lisa Bergström.

Efter att hans första långfilm gått om intet frågade sig regissören Maciej Kalymon vad som händer dem vars drömmar spricker. Hybridfilmen "In i dimman" är ett svar på det. Välkommen till barer, hak och pizzerior befolkade av de utslitna och ensamma människor som använder alkohol och enarmade banditer för att hantera arbetslivets och tillvarons malande."In i dimman" tävlade på Göteborgs filmfestivalFilmen "In i dimman" skildrar personer och gemenskaper vi sällan väljer att rikta blicken mot. Med sitt semidokumentära och lyriska anslag väckte filmen uppmärksamhet i dokumentärfilmsklassen på Göteborgs filmfestival 2021. Nu släpps den för en större publik.Gjorde filmen för sin egen skullIngen är mer överraskad över det än filmens regissör Maciej Kalymon. För hans berättelse är också den om vad som kan hända när allt tycks gå åt helvete.

Flera nya verk på scen och film handlar om Andrées misslyckade polarexpedition 1897 och kärlekshistorien mellan den yngste deltagaren, fysikern och fotografen Nils Strindberg och Anna Charlier. Vad är det som gör att vi aldrig kan släppa Andrées polarexpedition 1897? Om tre män i en luftballong som skulle komma först till Nordpolen, men störtade på ett isflak och omkom efter tre månaders vandring på drivisen.Deras kvarlevor återfanns på Vitön 1930, 33 år efter att de försvann. Alltsedan dess har detkommit böcker, utställningar, film och pjäser. Numera är det inte bara de tre männens öden som intresserar, utan även kärlekshistorien mellan den yngste expeditionsmedlemmen Nils Strindberg och hans fästmö Anna.P1 Kultur har pratat med fyra kulturarbetare om deras besatthet av berättelsen; skådespelaren Maria Pontén, manusförfattaren och regissören Jonas Österberg Nilsson, scenografen och regissören Sabine Theunissen och filmmanusförfattaren Ida Kjellin.Helene Alm, helene.alm@sverigesradio.se

Gizem Erdogan är Sveriges hetaste skådespelare just nu. Efter genombrottet som Pervin i "Kalifat" har hon gjort stora roller i "Kärlek & Anarki", "Tunna Blå Linjen" och snart ser vi henne i SVTs julkalender "En hederlig jul med Knyckertz". Efter inspelningen av andra säsongen av "Tunna Blå Linjen" som pågår, så siktar Gizem Erdogan utomlands. Hör om drömmarna och om varför hon får alla stora roller i Björn Janssons möte med Gizem Erdogan. 

De senaste åren har statyer skapat infekterade diskussioner runt om i världen. I Storbritannien har kampen hårdnat kring minnet av landets koloniala förflutna, som många äldre britter fortfarande är stolta över samtidigt som en yngre generation demonstrerar för Black Lives Matters. Ska kulturhistorien till varje pris bevaras – eller ska gamla utdaterade statyer plockas bort?Det finns de som försöker hitta andra sätt att hantera kontroversiella monument, än att välta eller värna. Karin Svensson åkte till Londonstadsdelen Deptford, där hela lokalsamhället har bjudits in att tycka till om en husfasad från 1905.

För 100 år sedan fick kvinnorna sin rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen de här rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 1: De brända breven. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg  sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande. Den 24 maj 1919 hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har Anna Tullberg och Mattias Berg kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens – som ofta skulle brännas av mottagaren. I den här första delen ska vi bland annat få höra om vad de hittade i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Dessutom får vi följa med in i magnifika Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento.

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 2: De nya kvinnorna. "Den vill vara konstnär och är det, om den har tålamod att vara från sig själv." Meningen är nästan den enda som går att tyda i rösträttskvinnan Lydia Wahlströms privata anteckningsbok som P1 Kulturs reportrar Anna Tullberg och Mattias Berg hittar i hennes privata arkiv på Kungliga biblioteket. Vad betyder den meningen? Att man måste lämna sig själv en stund för att våga vara något annat än det som förväntas? Vad tänkte Lydia Wahlström på när hon skrev meningen för 110 år sedan? Del 2 av den här reportageserien handlar om begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället, med såväl kropp som tanke. Vem var hon? Vad ville denna nya kvinna? Några ville kunna sätta en studentmössa på huvudet och gå ut på stan. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892. Möt författaren Elin Wägner som skildrade den nya kvinnan i sina romaner och avlyssna radioarkivets äldsta inspelning av en kvinnoröst. Medverkar gör Ingrid Pärletun, Jenny Moström och Ulrika Knutson. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Elin Wägner, Ellen Key och Frigga Carlberg. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande – som den 24 maj firar sin 100-årsdag. Då hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar jagar försvunna gästböcker och försöker läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffar experter, släktingar och vittnen. Reser bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. "Eld och glömska åt dessa rader" är ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens – som ofta skulle brännas av mottagaren.

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar? Del 3: Männen, motståndet och mysteriet. Lyssna på de tidigare delarna via länkarna längst ned i artikeln Ett hemligt rum i historien. Lösningen på mysteriet om varför vi i Sverige blev så sena med kvinnlig rösträtt. Det stora målet - som snart blev mer av ett delmål. En kulturhistorisk klenod till salu. Ett oväntat fynd i en flyttkartong. Den här tredje och sista delen av Anna Tullbergs och Mattias Bergs reportageserie om den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige börjar där vi slutade sist. År 1911, när målet tycktes vara så nära. Sedan kom världskrig och revolution och allting sköts än en gång på framtiden. Vi får följa förloppet fram till rösträttens genomförande i maj 1919 - men också det som hände sedan. I reportrarnas resa genom tid och rum får vi den här gången besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom besöker vi byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Till sist åker vi till Uppsala för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Medverkar gör Christina Florin, Charlotte Signahl, Clara Waller och Simone Falk. Uppläsare är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Frigga Carlberg, Signe Bergman, Ann Margret Holmgren och Ellen Key. Dessutom hör vi som uppläsare Mikael Cohen och Tithi Hahn - samt radiomannen Sven Jerring i ett kort klipp. Musiken är ur "Tosca" av Giacomo Puccini, "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. För ljudmixen svarade Gardar Hansen.

Reportage från kulturredaktionen P1 som introducerar, fördjupar och analyserar. Mikael Wiehe har en lång och vindlande karriär bakom sig. Nu släpper den 75-åriga artisten albumet ”Den siste mohikanen” – och ger sig ut på sin sista turné.– Medan jag kan stå på benen och kommer ihåg mina texter, och inte minst kan höra applåderna, så blir detta den sista turnén, säger han.Trots att han verkat som musiker i nära 60 år står han fortfarande fast förankrad i nutiden.– Om jag kolade vippen 2021 så har jag tänkt att det på min gravsten ska stå ”född 1946 till 2021”. Alltså att det finns en utveckling – att jag har lärt mig någonting hela vägen.Från jazz via Hoola bandoola band och proggen till solokarriären De politiska frågorna fick tidigt stor plats i Mikael Wiehes liv – och musik – trots att han själv hävdar att mellansnacken alltid varit mer politiska än låtarna.– Jag har ett behov av att säga vad jag tycker, det är sant. Att vara i opposition, vilket jag delvis har varit, tycker jag har hållit mig levande.

Nyligen var den amerikanska författaren Lauren Groff på Sverigebesök med sin bok Matrix. Boken utspelas bland nunnor i ett engelskt kloster på medeltiden. I Sverige är Lauren Groff lite av en doldis men i USA räknas hon som en av de mest lovande unga författarna enligt tidskriftens GRANTA:s genomgång från 2017: ”Best of Young American novelists”. Och världens boktipsare nummer ett: Barack Obama, tyckte att hennes ”Fates and Furies” om ett okonventionellt äktenskap, var 2015 års bästa bok. Lauren Groffs nya bok, hennes sjätte, heter alltså ”Matrix”, och handlar om ett nunnekloster på 1100-talet, ett lite otippat ämne för Lauren Groff. Tidigare har hon mest skrivit om modernt familjeliv och föräldraskap i sina noveller och romaner. I ”Matrix" har hon utgått från en verklig historisk person, Marie de France, en abbedissa som levde på slutet av 1100-talet och räknas som den första franskspråkiga kvinnliga poeten. Nina Asarnoj träffade den fyrtiotreåriga Lauren Groff i Stockholm för ett samtal om utopier, systerskap och sinnligt klosterliv. 

Mirja Palo från Norrbotten hittade hem musikaliskt när hon började spela på det uråldriga stränginstrumentet kantele, Finlands nationalinstrument. Mirja Palo skulle bli operasångerska, men vantrivdes så på skolorna i södra Sverige att hon helt slutade med musiken.Tillbaka i Norrbotten bosatte hon sig i Jokkmokk och började söka sina rötter i Finland och Tornedalen. Det ledde henne till den finländska folkmusiken och kantelen.Kantele är Finlands nationalinstrumentI Finland är det 2 000 år gamla stränginstrumentet kantele fortfarande del i en levande folkmusiktradition, men spelas även i symfoniorkestrar och rockgrupper. I Sverige finns det inte särskilt många som spelar kantele.För Mirja Palo blev mötet med kantelemusiken omvälvande. Numera är hon oskiljaktig med instrumentet som hon använder både i egna föreställningar och när hon spelar med andra som till exempel Malmfältens rockklubb.

Det grekiska Parthenon är kanske världens mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia. Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder. Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne. Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst. Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken. Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen. I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén. Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund. Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou till filmen ”Odysseus blick” av Theo Angelopoulos. Mattias Bergmattias.berg@sverigesradio.se

Vivian Gornicks memoarer är en litterär klassiker i hemlandet USA. Mer än 30 år senare kommer nu "Starka band" på svenska. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade författaren på en parkbänk i New York. Den legendariska amerikanska feministen Vivian Gornick debuterade som författare på sjuttiotalet. Men det var när hennes memoarbok "Fierce Attachments" kom ut 1987, som hon nådde den riktigt breda publiken. Berättelsen om uppväxten i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma slog an hos många, och när New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats.Nu, lite mer än 30 år efter att den kom ut i USA, ges även "Fierce Attachments" ut på svenska med titeln "Starka Band". Roger Wilson träffade den 86-åriga Vivianne Gornick i en liten park som ligger mittemot hennes lägenhet i Greenwich Village på Manhattan.

I den nya versionen av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton spelar Jonas Karlsson den mycket välciterade pappan Tyko. I intervjun berättar han om hur det var att ta sig an en roll där publiken redan kalla alla repliker. ”Jag har närt en kommunist vid min barm” – de allra flesta känner igen replikerna från Per Åhlin och Tage Danielssons klassiska, tecknade kortfilm ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.När skådespelaren Jonas Karlsson tar sig an rollen som pappa Tyko är det både med respekt för klassikern och önskan om att göra karaktären till sin.–  Alla människor har sett den här och vet precis hur Tyko ser ut. De har sett honom gå runt och vanka med julilskan och framförallt hört de här replikerna, säger Jonas Karlsson.Taxichauffören citerar TykoJonas Karlsson berättar att människor han stött på under inspelningsperioden ofta kunna citera hans rollkaraktär när han berättat vad han jobbat med.– Det är inte varje gång som folk kan ens repliker. Originalet måste få vara med på något sett, men jag måste också göra det till min egen Tyko, säger Jonas Karlsson.

"Jag är en lycklig poet som berättar om sorgliga saker", säger Fiston Mwanza Mujila. Han svingar sig elegant över både språk- och nationsgränser - helst till rytmer av rumba och jazz. Fiston Mwanza Mujila är född 1981 i Kongo och bor i Graz i Österrike. Han skriver dramatik på tyska, romaner och poesi på franska. Hans berättande tar avstamp i Kongo och den politiska turbulens som följde på landets självständighet från den belgiska kolonialmakten. Samtidigt är det modern europeisk litteratur han åstadkommer. På svenska finns sedan tidigare romanen "Tram 83" och nyligen kom "Skurkens dans" ut. Anna Tullberg har träffat Fiston Mwanza Mujila.

Alba August har hyllats för sitt skådespelari, inte minst i rollen som Astrid Lindgren i filmen Unga Astrid. Nu är hon dubbelt aktuell som barnflickan i Cmore/TV4:s Knutby och med sitt debutalbum I still hide. Alba August överraskade på Guldbaggegalan i januari 2021 – badande i rött ljus framförde hon sin låt ”Lights”. Nu släpper hon sitt debutalbum.För kulturredaktionens Felicia Frithiof berättar Alba August om hur det varit att gå från skådespeleriet och framgångarna, till det mer osäkra artisteriet.– Skivan handlar om någon som kryper ut ur sitt skal och den processen har jag också själv gått igenom när jag gått till att göra musik, säger hon.Känd för sin roll som Astrid LindgrenÄven om hon är dotter till Pernilla och Billie August kom Alba Augusts stora genombrott på helt egna meriter när hon gestaltade Astrid Lindgren i filmen ”Unga Astrid”.Att göra musik skiljer sig mycket från att göra film, berättar hon. Men det innebär också mer kontroll.– Det är extremt blottande och naket och göra något som jag och mina känslor står bakom. Jag är van att förverkliga någon annans vision, säger Alba August.Fredagen 12 november släpps Alba August debutalbum ”I still hide”.

En av våra mest etablerade keramiker, Kennet Williamsson, har skrivit en lerbiografi, eller en konstnärlig självbiografi, "Om mig, om leran. Nästan samtidigt har han dessutom öppnat ett eget museum: KVARNENART i Närke. Kennet Williamsson är född 1951 och fyllde alltså 70 i år. Han har ägnat hela sitt liv åt konsthantverk, skulptur och offentliga utsmyckningar, som till exempel en växtvägg i betong på Spånga pendeltågsstation i Stockholm. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj reste till den lilla orten Zinkgruvan i södra Närke för att besöka Kennet Williamsson, hans verkstad och det nya museet…

Livet blir allt mer individualiserat men också döden. Det märks inte minst på kyrkogården där gravstenarnas utseende och uttryck förändras. P1 Kultur besöker en stenhuggare i Burträsk och pratar med en etnologiprofessor från Orust för att försöka förstå varför. Under allhelgonahelgen är det många som besöker kyrkogården. Kanske har du också lagt märke till att gravstenarna börjat förändras.Gravstenarna rymmer numera symboler på allt från båtar och golfbollar till hästar och katter. Yrkessymboler, men också tecken för fritidsintressen eller annat som den döde älskade i livet.Döden är inte längre det tabuämne det en gång var i Sverige, menar professor emeritus Anders Gustavsson, som forskat på gravstenar i omgångar under hela sitt yrkesliv.

I Netflix nya serie Den osannolika mördaren om mordet på statsminister Olof Palme spelar Robert Gustafsson den utpekade mördaren, Stig Engström, som också kallats Skandiamannen i media. Även om Stig Engström pekats ut som skyldig till mordet på Olof Palme fortsätter spekulationerna. En av dem som inte är övertyga är skådespelaren Robert Gustafsson.– Alla har sina egna teorier och jag har minst tre. Så tror jag att det kommer fortsätta att vara tills vi får svaren, säger han.I Netflix nya serie ”Den osannolika mördaren” spelar han Stig Engström – eller Skandiamannen som han länge kallades i media.Kan känna igen sig i Stig EngströmRobert Gustafsson berättar att han gärna väljer att spela karaktärer som ligger långt ifrån honom själv, men den här gången känner han ett släktskap med den han gestaltar.– Att gå upp i saker, att vara fokuserad och att inte känna sig förstådd. Det finns stråk i Stig som jag kan relatera till, även på det personliga planet.Tros ha mördat Olof Palme 1986Ett annat karaktärsdrag som präglade Stig Engström var behovet av uppmärksamhet.– Det är det intressanta. Att det behovet kan bli så stort att man går så långt som att eventuellt mörda en statsminister.”Den osannolika mördaren” har premiär på Netflix fredag 5 november.

Popikonerna Abba är tillbaka 40 år efter sitt senaste album släpper gruppen sitt nionde, Voyage. I en exklusiv intervju i kontrollrummet i Abba-studion berättar Björn Ulvaeus om de nya låtarna och den kreativa kraften som inte har minskat på 40 år. När Abba efter nära 40 år återigen gick ingen in i studion fanns ingen press. Björn Ulvaeus berättar om den skaparglädje och kreativitet som fortfarande präglar gruppen. – Vi testade och plötsligt skymtade ett album i fjärren, säger han i en exklusiv intervju med Lisa Wall.

Den 22 oktober 2021 kom en braskande nyhet från Kungliga biblioteket: Tio av de 62 böcker som under många decennier stals av den så kallade KB-mannen har nu återförts till biblioteket. I det här reportaget från 2017 berättar Mattias Berg hur bytet från den kanske största stölden av kulturarv i modern tid spreds över världen. I reportaget får vi bland annat träffa de två bibliotekarier på Kungliga biblioteket som tagit tag i efterspaningarna, efter att rättsväsendet lagt ner undersökning: Greger Bergvall och Jan Ottosson. Dessutom träffar vi utredaren av fallet hos svensk polis: Christina Paldin, samt åklagaren Hans-Jörgen Hanström. Flera internationella handlare på marknaden för äldre, sällsynta böcker medverkar också i reportaget. Reporter: Mattias Berg

Vad betyder staden? Genom tiderna tycks staden ha fått spela olika roller i kulturen: Ibland som tillflyktsort och som symbol för livets möjligheter andra gånger, som en plats för brustna förhoppningar och rentav undergång. P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner följer stadens avtryck i litteraturen genom seklerna, och ser en växling mellan ett löfte – och ett hot. Medverkande Håkan Forsell, urbanhistoriker; Pooneh Rohi, Författare; Lisbeth Larsson, litteraturvetare; Sasha Marianna Salzmann, dramatiker samt Daniel Gustafsson, författare.

1985 fick den lysande recensioner, den absurda novellsamlingen om sammanbrott på kontor och färger som inte finns. Nu kommer "Den maniska krokodilen 2.0" ut. Det finns hålrum mitt i vardagen. Tillvaron ställs på ända. Ingela Norlin var 26 år då hon debuterade och hon var inspirerad både av reklambranschens korthuggna språk och surrealistiska franska författare som Henri Michaux. Trots lovorden blev det ingen uppföljning. Titeln "Den maniska krokodilen" hittade författaren Stig Larsson på. Katarina Wikars hälsar på hemma hos Ingela Norlin, som numera ägnar sig åt arkeologiska fornminnen. Hur skriver man en absurd novellett egentligen? Och kan det bli fler nu nära 40 år senare? Som uppläsare hör vi Ingela Norlin själv, Melinda Kinnaman och Ludvig Josephson.

P1 Kultur tar sig an den hyllade tv-serien "Succession" på HBO om den stenrika, dysfunktionella familjen Roy och deras medieimperium. Den hyllade TV-serien "Succession" är nu inne på sin tredje säsong. Vi belyser seriens komplexitet utifrån tre olika kritikerhåll - hör psykologen och författaren Jenny Jägerfeld, tv- och filmkritikern Emma Engström, och Birgitta Forsberg, författare och ekonomijournalist på Svd. Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Den amerikanska författaren Lisa Taddeo har följt upp sin reportagebok Tre kvinnor från 2019 med debutromanen Djuret. Lisa Bergström har intervjuat henne. Boken handlar om Joan som lämnar New York efter att en älskare tagit sitt liv och bosätter sig utanför Los Angeles för att försöka bli av med ensamheten. ”För mig handlar boken mer om förlust och sorg, än vad den handlar om kvinnliga sexualitet eller mäns förtryck”, säger Lisa Taddeo. Lyssna på hela reportaget av Lisa Bergström.

Författaren Kerstin Strandberg har påverkat svenskt kulturliv på avgörande vis, men förmodligen utan att du visste det. Möt henne i ett reportage av Anna Tullberg Kerstin Strandberg är en av de som varit med och banat väg för att kvinnor ska kunna ägna sig åt konstnärliga yrken på samma villkor som männen. Hon är en egensinnig och skarp stilist och modernist, som under sitt yrkesliv ofta valt att hålla sig dold i kulisserna. Hennes skildring av kreativ kris "Skriv Kerstin skriv" från 1978 är en feministisk klassiker. Tidigare i höstas fyllde hon 89 år och passade då på att ge ut en ny roman "Liten historia - stor kyss". Anna Tullberg har varit hemma hos Kerstin Strandberg och pratat om skrivande då och nu.

Dokumentären "Earth: Muted" handlar om tre kinesiska familjer från Hanyuandalen i södra Kina, en päronodlare, en körsbärsbonde och biodlarfamilj. Alla förhåller de sig till bidöden som drabbat dalen. Bristen på bin har gjort päronodlaren Cao till expert på handpollinering. Med hjälp av en fjäderpensel vidröra han blomma efter blomma, det jobb som pollinerande insekter normalt gör. Han har stannat kvar i dalen som drabbades av bidöden redan på 60-talet, medan flickan JingJings familj har tagit sina 250 bikupor och flytt hundratals mil bort, till trakter dit insektsgifterna ännu inte nått. Hos körsbärsbonden Ye som bor högre upp i bergen som omger dalen, finns det än så länge vildbin kvar. Arbetet med dokumentärfilmen "Earth: Muted" inleddes redan för tio år sedan och bygger på ett slags grupparbete där alla inblandade haft olika roller. Men bara EN av de tre regissörerna har varit på plats med kameran i Hanyuandalen i södra Kina. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade alla tre: Mikael Kristersson, Åsa Ekman och Oscar Hedin Hetteberg i en 1700-talsträdgård på Långholmen i Stockholm bland fruktträd och blommor. Åsa Ekman är en av de tre regissörerna till dokumentären ”Earth: Muted”. I tio år har arbetet med filmen pågått. Oscar Hedin Hetteberg var alltså den som kläckte själva idén om att skildra bidöden i Kina medan Åsa Ekmans roll var att gå igenom materialet och strukturera den här berättelsen om TRE olika familjer i en dalgång i södra Kina. Hur de på olika sätt förhåller sig till den ekologiska katastrof de befinner sig mitt i. Men den som faktiskt åkte iväg med kameran till Kina var alltså naturfilmaren Mikael Kristersson. Han har tidigare gjort festivalhyllade filmer som ”Falkens öga” och ”Pica Pica”. Med hjälp av en tolk fick han möjlighet att följa de tre familjerna i deras vardag, ända in i grenverket. Yes familj bor uppe i bergen där det fortfarande finns vildbin som pollinerar körsbärsträden. Familj nummer två: Päronodlaren Cao, bor längre ner i Hanyuandalen där bekämpningsmedlen redan på 60-talet slog ut bina och han och frun började handpollinera sina fruktträd med små fjädervippor. När jag ser de första bilderna på hur Caos arga fru står på en gren uppe i päronträdet och gör binas jobb med att flytta pollen mellan blommorna med en liten fjäderpensel, tror jag inte mina ögon. Jag läste ju om det här i den norska författaren Maja Lundes bok ”Binas historia” och trodde det var science fiction. Men det pågår här och nu. Den tredje familjen har tagit sina 250 bikupor flera hundra mil bort från gifterna i dalgången. De har blivit ett slags biodlarnomader som flyttar runt mellan blommande ängar i bergen. Men det är bara mamman och pappan och bina som reser omkring. Deras åttaåriga dotter JingJing bor kvar nere i dalen med morföräldrarna. Jag har stämt träff med de tre regissörerna till dokumentären ”Earth: Muted” bland fruktträden, just vid bikuporna på Stora Henriksvik på Långholmen i Stockholm. En 1700-talsträdgård full av rosa, gula och röda dahlior, ringblommor och rosenskära. Men det visar sig att bina är döda. Det är lätt att tolka det som ett dåligt tecken när jag och de tre regissörerna: Åsa Ekman, Mikael Kristersson och Oscar Hedin Hetteberg, ses för att prata om bidöden i Kina. Och när jag frågar om filmens titel, varför de valt den, dränks våra röster av flygplan, på väg in mot Bromma flygplats. Inte heller här i den idylliska trädgården på Långholmen, bland noggrant utvalda 1700-talsväxter går det att glömma den moderna världen. Mikael Kristersson försöker i dånet från flygplanen, lägga till att titeln också förhåller sig till Rachel Carsons bok ”Tyst vår” från 1962, miljöklassikern som precis kommit i en ny svensk utgåva. För klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och den är global. Samtidigt moraliserar dokumentären ”Earth: Muted” inte över de kinesiska familjernas val, ska de använda de små påsarna med insektsgift eller inte? Pesticiderna går att köpa över disk på bygatan. Det ser ut som små färgglada chipspåsar. Bara att blanda ut med vatten. Den person som tydligast symboliserar det svåra valet mellan att bespruta fruktträden eller inte är körsbärsbonden Ye uppe i bergen. Filmen följer de olika personerna alldeles nära i vardagen, vid måltiderna i skjulliknande mörka kök och vi förstår att det är skördens storlek som avgör om Ye har råd att köpa mer material till sitt husbygge som verkar ha pågått i en evighet. Hans lilla son cyklar livsfarligt nära kanten på den nymurade terrassen som ännu inte har något räcke. Där pengarna avgör om hans två barn ska få en bra utbildning. Samtidigt är det ganska plågsamt att bevittna hur fruktträden duschas i pesticider. Och alldeles intill stod Mikael Kristersson med sin kamera. Regissören Åsa Ekman vill berätta om miljögifter och biologisk mångfald genom att beröra och kanske är det den yngsta personen i Earth: Muted som betalar det högsta priset för frukterna som odlas i Hanyuandalen. Åttaåriga JingJing får resa flera hundra mil i filmen för att besöka sina föräldrar på platsen där de slagit läger med sina 250 bikupor. Det regnar på tältduken när familjen återförenas framför ett musikprogram på datorn och när jag frågar regissörerna Oscar Hedin Hetteberg och Mikael Kristersson visar det sig att det är de scenerna med JingJing som berört dem mest … Musiken i filmen är komponerad av Magnus Jarlbo.

Danska Jyllandspostens publicering av 12 karikatyrer av profeten Muhammed 2005 ställde frågan om yttrandefrihet på sin spets och ledde till stora motsättningar. En återkommande fråga i kulturen under 2000-talets första decennier har handlat om var yttrandefrihetens gränser ska dras. Många gånger med religionen i centrum - rätten att häda, har balanserats mot religionsfriheten och allas rätt att få praktisera sin tro. En händelse som kom att bli en oundviklig mittpunkt i den debatten var när den danska morgontidningen Jyllandsposten 2005 publicerade 12 karikatyrer av den islamska profeten Muhammed. Det här är berättelsen om hur ett dussin tecknade bilder klöv världen och ledde till både fredliga protester och terror. Reporter: Anna Gjöres

Söndagen den 3 oktober 2021 omkom konstnären Lars Vilks och två poliser från hans personskydd i en bilolycka i Markaryd. I ett reportage från 2011 återvänder vi till ett av hans mest kända verk vedskulpturen Nimis. Lars Vilks var konstnären som gjort provokationen till sitt kännetecken. Långt före Mohammedkarikatyrerna hamnade hans vedskulptur Nimis i Högsta Domstolen, men svartbygget på stranden i Skåne står fortfarande kvar. Hur kan det komma sig att konst som anses olaglig ändå älskas av så många? Den frågan söker Hedvig Weibull svar på i sitt kulturreportage ”Lars Vilks och kampen mot Nimis” från 2011.

Söndagen den 3 oktober 2021 omkom konstnären Lars Vilks och två poliser från hans personskydd i en bilolycka i Markaryd. Vilks gärning inom konsten var omgiven av kontroverser, inte minst när han tecknade profeten Mohammed som rondellhund. Men har hans konstprojekt fått några politiska konsekvenser? Och spelar det någon roll om Lars Vilks hade en politisk agenda? I kulturreportaget ”Betydelsen av en rondellhund” återvänder vi till 2012 när konstnären valde att åka till en högerextrem konferens i New York för att presentera sitt Rondellhundsprojekt. Ett reportage av Hedvig Weibull som sändes första gången 2012.

Kungsholmen i Stockholm har berikats med ett författarmonument ägnat arbetarförfattaren Maria Sandel, framhuggen av skulptören Sam Westerholm. Ett reportage av Karsten Thurfjell. Som allt annat inom kulturlivet blev arbetet och invigningen av Maria Sandelsmonumentet fördröjda av pandemin, men nu är stenen alltså färdig och på plats, i Sankt Göransparken vid Fleminggatans slut. Skulptören Sam Westerholm är född 1947 i Finland men utbildad i Sverige och sedan länge verksam utanför Ösmo på Södertörn, och kanske mest känd för sina huvuden i olika storlekar, ofta humoristiska, som han ställt ut i stora grupperingar, men också kyrkliga skulpturer och stenreliefer, alltså stentavlor med huggna bildmotiv. Han gjorde en Ivar Lo-staty med relieftavla vid Tungelsta station på uppdrag från arbetarrörelsen, och det gjorde han så bra att han från samma håll och från Maria Sandelsällskapet samt Stockholm stad fick uppdraget att göra en stenrelief om Maria Sandel. Karsten Thurfjell har besökt Sam Westerholm ett antal gånger under 1½ år och följt hans arbete med den här stentavlan. Maria Sandel var vår första kvinnliga arbetarförfattare. Hon föddes 1870 i en fattig familj på Kungsholmen. När hon var fyra år dog hennes far och hon måste tidigt börja arbeta. Men hon ville skriva, och vid 18 då hon emigrerat till USA där hon bodde  fyra år, debuterade hon med några dikter i den svenskspråkiga tidningen Nordstjärnan. Tillbaka i Sverige gav hon trots knapp ekonomi, en svår hörselskada och en allt sämre syn ut sin första novellsamling 1908, när hon var 38. Den hette ”Vid svältgränsen”, och beskrev tragiska kvinnoöden. Det blev sedan totalt sex skönlitterära böcker, samtidigt som hon skrev kampdikter och debattartiklar, framför allt i arbetarpressen. Hennes böcker är verkligen realistiska skildringar av hennes vardag bland de fattigaste arbetarfamiljerna, deras sorger och glädjeämnen kring sekelskiftet 1900. Hon väjde inte för något i sina skildringar, som homosexualitet, prostituerade, barnamörderskor eller pedofiler, i vilkas medvetande hon trängde in. Om det är någon man tänker på i texter om och av Maria Sandel så är det Emile Zola, också en som inte väjde för eländet. På sin tid var hon rätt känd, och efter sin död fick hon en gata på Kungsholmen uppkallad efter sig. Men när den nästa "gyllene generationen" arbetarförfattare klev fram på 30-talet, Ivar Lo, Harry Martinsson, Moa Martinsson, Eyvind Johnsson, hamnade hon i skuggan. Maria Sandel är fortfarande en referens för de som gärna läser arbetarförfattare, och några av böckerna trycks om då och då. ”Virveln” och ”Droppar i folkhavet” går att få tag på nu, men de andra hittar man nog enklast på bibliotek eller litteraturbanken.se. Vi börjar reportaget den 22 april 2020, då Sam Westerholm får ett 1,4 ton tungt block av skånsk Bjärlövsgranit levererat till sin ateljé utanför Ösmo på Södertörn. Pandemin är en dryg månad gammal och vi gör intervjun med munskydd på oss. Två veckor senare, den 10 september 2020 är jag hemma hos Sam Westerholm igen, i hans utomhusateljé nära Ösmo, för utomhus måste man vara när man hugger i sten. Stenblocket har nu alltså fått strukturen framhuggen, och från den skrivande Maria Sandel till vänster sträcker sig tre rader med olika scener ur hennes böcker, ungefär som serierutor, om man kan tänka sig serierutor huggna i tung, grå granit. Stenen är täckt av vitt damm, men med lite vattenspolning mörknar den, blir blankare och vackert gråbrun. Man kommer faktiskt att tänka på medeltida kyrkotavlor när man ser Sam Westerhoms scener. En är från romanen ”Droppar i folkhavet”, som delvis utspelar sig bland prostituerade. Vi ser en man på gatan som uppfattar tre hetärer, som dom kallades, samtidigt som en ficktjuv stjäl hans plånbok ur rockfickan. Till vänster om dessa kramar två kvinnor varandra under intimt samspråk. I romanen kommer huvudpersonen hem till en grupp prostituerade där två av dessa kvinnor har en lesbisk förbindelse. Bordellens kvinnor skildras som dom är, utan fördömande, snarare som ett kollektiv där dom solidariskt  hjälper varandra när någon råkar illa ut, vilket dom förstås ofta gör. I romanen Familjen Vinge en otäck beskrivning av en pedofil som är inneboende i en barnfamilj, en roman där Maria Sandel verkligen kunde beskriva den manliga blicken på ett riktigt otäckt sätt. I debuten, novellsamlingen ”Vid svältgränsen” finns annars flera av dom teman som Sam Westerholm valt. Den övergivna kvinnan som föder ensam i hörnet, är en av många smärtsamma scener, precis som det unga kärleksparet i en innerlig kram, där hon drabbats av tuberkulos och snart kommer att dö. Titelnovellen handlar om en kvinna som arbetar på Separator där hon träffar en man som gör henne med barn utan att tala om att han är gift. Som ogift och gravid får hon sparken och kvinnofiguren på tavlan skildras som paria, en utstött ur den stora skara anställda som strax bredvid strömmar ut ur fabriken efter arbetsdagens slut. I slutet av novellen  antyds det att hon i desperation fördriver fostret. Det har gått ytterligare en månad, och när jag kommer ut till Ösmo den 5 oktober 2020 är Sam upptagen med att lösa problemet med dom ytterst få porträttfoton som finns på Maria Sandel… Vintern kommer, och när vi går in i 2021 är Sam Westerholm färdig med det mesta på sin stenrelief, men eftersom pandemin ingalunda är över, dröjer det ända till mitten av september innan stenen slutligen når sitt mål, där jag åter träffar Sam och Maria Sandelsällskapets ordförande Ewa Bergdahl. När vi står där och dividerar stannar en förbipasserande kvinna upp och närmar sig med nyfiken blick den nyresta stentavlan. Hon visar sig heta Carin Törner, journalist, illustratör och, förstås, medlem i Maria Sandelsällskapet. Hon råkade bli en av de allra första som såg Sam Westerholms stenrelief över Maria Sandel i Sankt Göransparken på Kungsholmen i Stockholm. Vi kan också rekommendera Utbildningsradions program Bildningsbyrån som förra året presenterade Maria Sandels författarskap i serien ”Tänka mot strömmen”.

"Mourlevats ständigt överraskande författarskap fäster epikens urgamla väv vid en samtida verklighet"- så skrev Almajuryn när de valt att ge 2021 års pris till Jean-Claude Mourlevat. Almapristagaren Jean-Claude Mourlevat debuterade som författare i 40-årsåldern efter att ha jobbat som lärare, skådespelare, clown och regissör. Hans tredje och fjärde bok gav honom sen friheten att börja jobba heltid som författare. L'enfant ocean och La rivière à l'envers - Oceanens barn och Floden som rinner baklänges - två äventyrsberättelser som fortfarande hör till "måste litteraturen" för franska mellanstadiebarn och som sålt i stora upplagor. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg  åkte till Saint-Just Saint-Rambert och träffade Jean-Claude Mourlevat i huset där han bor.

30 år efter succédebuten Rotlös kommer zimbabwiska författaren Tsitsi Dangarembga med en fristående uppföljare: En kropp att sörja. I nya boken får läsaren återigen möta huvudpersonen Tambudzai, som nu är närmare 40 och vars liv är en besvikelse, och liksom i debuten speglar boken också utvecklingen i Zimbabwe. ”Jag är väldigt besviken över hur mitt land har utvecklats”, säger Tsitsi Dangarembga. Reporter: Lina KalmtegProducent: Eskil Krogh Larsson

Det har gått 20 år sedan författaren, dramatikern och journalisten Dawit Isaak blev bortförd av två okända män. Sedan dess har han hållits fängslad utan rättegång. Åke Pettersson, som följt fallet under nära två decennier, återvänder till fallet: Vad var det egentligen som hände Dawit Isaak och hur ser chanserna ut för att han ska bli fri?Producent: Eskil Krogh Larsson

Våren 2011. SD har precis intagit riksdagen. På biograferna visas Ruben Östlunds film Play och den klyver debatten. Är filmen rasistisk eller skildrar den verkligheten? Maxwell Kevin Vaz spelade en av de unga killarna i dag säger han att han aldrig skulle ställa upp i en liknande roll. 2011 hade filmen ”Play” premiär – det blev en hyllad film om maktspel, klass och hudfärg. Men debatten som följde blev en av filmsveriges största och mest politiska. Debattörerna var oense om filmen handlar om klass eller hudfärg. Om den är rasistisk eller bra. Om den avbildar verkligheten eller är medskapare till den. Eller är den allt på en gång? Det finns också en underström av oro över att ”Play” ska ge näring åt en växande främlingsfientlighet, ett år efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. En av de unga skådespelarna som var med i filmen är Maxwell Kevin Vaz. Då hette han Kevin och hans karaktär som rångängets ledare och manipulatör fick samma förnamn. I dag har han bytt namn. – Jag kunde inte blunda från att känna avsmak, är det så här det ska vara liksom. I dag hade jag ställt helt andra krav, jag hade använt min röst på ett helt annat sätt. Man är så utsatt som barn, man har inte den politiska rösten. Jag kunde inte stå upp för sig själv, säger han. Två som debatterade filmen 2011 var America Vera Zavala och Åsa Lindeborg. America Vera Zavala hyllade filmen och kallade den antirasistisk – det skulle hon inte göra i dag. Medan Åsa Lindeborg tyckte den var fördomsfull, men nu helt har bytt åsikt: – Jag har missat hela poängen med hela filmen. En som däremot inte har bytt åsikt är filmens regissör Ruben Östlund. Han menar att syftet var att provocera och sätta fingret på människors fördomar. 2021 är frågorna om representation och rasism som ”Play” lyfter inte mindre aktuella. Reportage av Emma Engström.

Hur ser en modern familj ut? Hur som helst, skulle ett enkelt svar kunna vara. Men är vår frihet att forma familjen som vi vill så enkel och självklar? Kvinnliga författare som intresserat sig för familjen finns det gott om, men männen då? Vår reporter Kicki Möller träffar författarna Kristofer Folkhammar, Augustin Erba och Christian Daun. Alla har de skildrat pappor som på olika sätt söker efter tillhörighet i det moderna familjebygget.

Folkslaget uigurer i Xinjiang-provinsen i nordvästra Kina är enligt rapporter utsatta för en hård förföljelse av det styrande kinesiska kommunistpartiet. i Istanbul i Turkiet bor uppåt 40.000 uigurer och där försöker de bevara sin kultur. Dans, poesi och musik är viktiga delar och i musiken spelar stränginstrumentet ravap en stor roll. Förutom att mer än en miljon uigurer har satts i fängelse eller arbetsläger kommer det rapporter om att det pågår en kampanj för att förstöra uigurernas kultur i Xinjiang-provinsen i nordvästra Kina. Uiguriska moskéer och gravplatser rivs, uiguriska är förbjudet i skolorna och framstående kulturpersonligheter fängslas. Men i Istanbul i Turkiet bor uppåt 40.000 uigurer och där försöker de bevara sin kultur. Dans, poesi och musik är viktiga delar och i musiken spelar stränginstrumentet ravap en stor roll. Ett reportage av frilansjournalisten Lennart Berggren.

När det moderna museet i Warszawa hösten 2021 öppnar sin första stora utställning under sin nya chef är titeln "Politisk konst" - och två av de medverkande konstnärerna är svenska: Lars Vilks och gatukonstnären Dan Park, som upprepade gånger dömts för hets mot folkgrupp för sina verk. För museichefen Piotr Bernatowicz handlar utställningen om att pröva yttrandefriheten i Polen i en tid av "cancel culture" och åsiktskorridorer. För konstnären Karol Radziszewskis är utställningen en fix idé hos museichefen Bernatowicz att lansera högerorienterad samtida konst, men bara som politik, förklätt till konst. Ett reportage av Morris Wikström.

Författaren George Saunders är aktuell på svenska med Pastoralia och andra noveller, om amerikansk kapitalism och människorna som sitter fast i den. Anna Tullberg ringer upp George Saunders, som berättar hur novellerna kom till för 20 år sedan och hur han ser på dem idag. George Saunders har själv varit med och valt vilka av hans tidigare berättelser som ska möta den svenska publiken. "Jag står i tacksamhetsskuld till Sverige", berättar han när P1 Kulturs Anna Tullberg ringer upp Saunders i Kalifornien. "Mina tidiga noveller byggde på insikten jag fick om Amerika som en hård plats att leva på", berättar han. "Jag visste att jag kunde gestalta det här hårda och samtidigt vara rolig. Med åren har jag blivit både äldre och lyckligare". 2017 belönades George Saunders med Bookerpriset för sin roman ”Lincoln i bardo”.

"Att ha en gård av rimlig storlek är ingen dålig syssla." Allt fler drömmer om ett liv på landet men vad innebär det egentligen? Hur skulle samhället se ut om alla hade fem får? Sköt om det här nu. Så sa poeten Birgitta Lillpers tills sig själv då hon började gräva ur källan hemma på gården i Orsa. När hon flyttade tillbaka för tjugotalet år sedan bestämde hon sig också för att ha får för att hålla markerna öppna. Även skrivandet är för henne ett vårdarbete. "Jag får allt svårare att skriva om något annat än den här trakten", säger hon. Axel Lindén försöker sköta sin relativt stora gård och sin skog i Klockrike som om den vore ett småbruk. Kör hästen i skogen och tar ner enstaka träd med den motorsåg som blivit en förlängning av kroppen. För några år sedan skrev han "Fårdagboken", en sorts handbok i att ställa om. Hur skulle samhället se ut om alla hade fem får? Om fler gav upp sin urbana identitet? Åke Smedberg återvänder ofta i sina noveller till det småbruk utanför Sundsvall där han växte upp på femtiotalet, de traditionella småbrukens sista skälvande tid innan moderniteten och jordbrukspolitiken gjorde dem helt olönsamma. Han minns fortfarande handgreppen, hur man selar en häst, slipar en lie fast han lämnade trakten i unga år, drömde om andra saker än föräldrarnas slit på åkrarna. Katarina Wikars som försöker vara hemmansägare på distans vänder sig till tre författare som skriver utifrån livet på landsbygden.

Jodie Foster, född 1962, debuterade som treåring i en reklamfilm för sololja. Nu får hon Hedersguldpalmen i Cannes för sina insatser inom filmen. Hon är också vår kritiker Nina Asarnojs idol sedan filmen "Bugsy Malone" 1976. I går kväll invigdes filmfestivalen i Cannes och en av huvudpersonerna på röda mattan var skådespelaren och regissören Jodie Foster som i år, 2021, får Hedersguldpalmen för lång och trogen tjänst. I dokumentären ”Jodie Foster – hela livet på film” som ligger på SVT Play just nu, berättar Jodie Foster att hon knappt har några vanliga barndomsminnen. Hon kommer mest ihåg olika inspelningslokaler i Hollywood. För sedan tre års ålder har hon stått framför kameran. Men också regisserat, både film och TV, som avsnitt av ”House of Cards”, ”Black Mirror” och ”Orange is the new black”. Och i år får hon alltså hedersguldpalmen i Cannes för sina insatser inom filmen. Vi bestämde oss för att återberätta delar av hennes filmliv, en karriär som alltså sträcker sig över sex decennier, trots att Jodie Foster bara är född 1962. Jag såg Jodie Foster första gången på biograf Astoria i Stockholm där filmen ”Bugsy Malone” av Alan Parker hade premiär 1976. En maffiafilm med barn i alla roller. Jag var elva år och helt förtrollad av hennes nattklubbs-primadonna ”Tallulah”. Ofattbart vacker och världsvan med två ljusa lockar klistrade i pannan. Jodie Foster, som då var 13-14 år gjorde en streetsmart sångerska som spelade på sin sexualitet och försökte konkurrera ut hjälten Bugsy Malones mer tvåldoftande flickvän Blousey Brown. Rent visuellt ser filmen ut som något av Woody Allens mest New York-nostalgiska verk, som ”Radio Days”, en filmisk sagovärld i 20-talsstil med slinkiga klänningar, tunna koftor och långa cancan-ben. Men i stället för vanlig skottlossning mellan de rivaliserande gängen i ”Bugsy Malone”, sköt pistolerna gräddskott och de svarta, ålderdomliga bilarna trampades fram med hjälp av pedaler under karossen. Jodie Foster var vid tretton års ålder redan en rutinerad yrkeskvinna. Hon hade spelat in reklam och TV-serier sedan hon var tre och regissören Alan Parker berättar i en intervju om inspelningen av Bugsy Malone, att Jodie verkade äldre än hon var. Citat: ”Hon var inget barn, hon bara låtsades vara det. Hon hade järnkoll på klockan och barnskådespelares fackliga rättigheter, så att hon och de andra barnen kunde dra iväg på egna äventyr”. Så här drygt fyrtio år senare kan det tyckas lite märkligt att hon gjorde två avancerade Lolita-roller samma år. 1976 spelade Jodie Foster också en tolvårig barnprostituerad i Martin Scorseses ”Taxi Driver”. I filmen blir mötet mellan henne och den förvirrade taxichauffören Travis Bickle en vändpunkt för båda. Han bestämmer sig för att rädda den tolvåriga Iris från livet på gatan. Jodie Foster är med i ganska få scener i ”Taxi Driver” men filmen blev hennes genombrott och hon Oscarsnominerades också för sin roll. Det som förenar Tallulah i ”Bugsy Malone” med Iris i ”Taxi Driver” är deras skinn på näsan och en omisskännlig integritet. För trots att det alltid handlar om professionellt skådespeleri så förmedlar Jodie Foster i alla sina roller ett slags privat skärpa. Jag tror faktiskt att just hennes intelligens nämns i alla artiklar jag har läst om henne. Och det är många. Det är alltid lite suddigt och oklart vad den där intelligensen egentligen består i, men jag tycker mig uppfatta att 1) Jodie Foster spelar inte på sin kvinnlighet, inte ens på bilderna i tidningen. 2) Hon var duktig i skolan. Jodie Foster har en BA i afroamerikansk litteratur från Yale och eftersom hon gick i en helfransk skola i Los Angeles talar hon dessutom flytande franska. Det berättar hon i dokumentären ”Jodie Foster – hela livet på film”: Men kanske är den där intelligensen mer en fråga om integritet. För trots att Jodie Foster tillbringat stora delar av sin barndom i olika inspelningsstudior i Hollywood, är hennes distans till branschen större än de flestas. Kanske har den där distansen också att göra med att hon växte upp med en ensamstående mamma som slet som ett djur för att Jodie och hennes tre syskon skulle få tillgång till kvalitetskultur och en god utbildning. Hon var ingen vanlig, privilegierad Hollywoodunge. Ingen Lindsey Lohan eller Paris Hilton. Hon vägrade också länge gå ut offentligt med att hon levde med kvinnor, något som retat gallfeber på HBTQ-rörelsen i USA. Och den där flytande franskan förresten, den imponerade inte bara på journalisterna, det var också den som gav henne en roll i Claude Chabrols film ”Andras blod” från 1984 efter en roman av Simone de Beauvoir. När Claude Chabrol berättar om deras gemensamma arbete i dokumentären ”Jodie Foster – hela livet på film”, säger han att hon var lika mycket medregissör som skådespelare. Alltid full av idéer kring regin och möjliga rolltolkningar. Och regidebuteerade gjorde hon 1991 med ”Little Man Tate” om en ensamstående mamma som upptäcker att hennes barn är särbegåvat. Lite som hon själv alltså. Två Oscarsstatyetter har hon fått, en för rollen som Clarice Starling i ”När lammen tystnar”, en film som trettioårs-jubilerar nu 2021 och så en Oscar för gestaltningen av våldtäktsoffret Sarah Tobias i filmen ”Anklagad”, 1988. En film som lyckas problematisera domstolarnas fixering vid offrets egen skuld i valet av klädedräkt och grad av berusning. Erfarenheterna från skådespeleriet tar hon med sig in i regissörsrollen. En av Jodie Fosters allra bästa insatser som regissör tycker jag är ett avsnitt av den hajpade TV-serien ”Black Mirror”. Serien består av fem säsonger science fiction med stark samtidskänsla på Netflix, skapad av engelsmannen Charlie Brooker, om vad teknikutvecklingen kan göra med oss människor. Avsnittet som Jodie Foster regisserat heter ”Arkangel” och är från säsong 4, 2017. Det handlar om en överbeskyddande mamma som låter operera in någon typ av mikrochip i sin dotters hjärna, så att hon kan se det dottern ser och kontrollera varje steg hon tar via en liten skärm. Något som är ganska begripligt så länge dottern är liten men som blir allt mer skruvat… Jodie Foster vet att alla föräldrars skräck är att tappa bort sitt barn och att kunna lokalisera barnet genom telefonen är inte bara science fiction utan också något många verkliga föräldrar faktiskt gör i smyg. Hon gör mamman i det här avsnittet till en kombination av helt vanlig mamma och överbeskyddande monster och konsekvenserna är förödande. Jag visste inte att det var Jodie Foster som regisserat det här ”Black Mirror”-avsnittet när jag såg det första gången, men jag konstaterade snabbt att det var det bästa jag sett av alla de fem säsongerna. Jodie Foster verkar ha en unik förmåga att snoka upp kvalitetsprojekt. Hon har även regisserat avsnitt av ”House of Cards” och ”Orange is the new black” om livet i ett kvinnofängelse. Politiskt medveten kvalitets-TV. Typiskt Jodie. Men politiskt korrekt är hon bara på sitt eget sätt. När Roman Polanski är en persona non grata i resten av filmbranschen, då gör Jodie Foster det hon alltid har gjort, väljer efter eget huvud, tar rollen gubbslemmet slash filmgeniet, erbjuder, och spelar mesig vänsterliberal kulturkvinna i kammarspelet ”Carnage” från 2011. En helt strålande film. Alla som varit på ett föräldramöte och mött den aggressivitet som kan uppstå där, vet vad jag menar. Två föräldrapar möts i en Brooklynlägenhet för att reda ut en konflikt mellan deras elvaåriga söner, där den ena har skadat den andra med en pinne… Kanske sammanfattar rollen som Penelope i Polanskis ”Carnage” varför jag älskar Jodie Foster. Att hon för mig alltid har inneburit något slags kvalitetsgaranti. Här kommer ingen prydlig kulturupplevelse med rosett runt. Tvärtom får jag se mig själv och mina fega medelklassvärderingar i en brutal skrattspegel. Hon är förstås klädd ungefär som jag, i konstiga färger: rödaktig kjol, lila tajt tröja och en brun musig kofta över. Bokhyllor överallt. Det är härligt att se sig själv förvriden i Hollywoodhusets rörliga filmspeglar. Dokumentären ”Jodie Foster – hela livet på film” finns att se på SVT Play. "Bugsy Malone" går att streama på Itunes, "Taxi Driver" finns på SF Anytime, "När lammen tystnar" och "Carnage" finns på Viaplay och "Black Mirror" på Netflix.

Många har hört hans musik men få skulle ens känna igen hans namn. Den malmöbaserade producenten Moose Dawa har med sin instrumentala musik skaffat sig en internationell mångmiljonpublik. P1 Kulturs Saman Bakhtiari har hälsat på i hans studio.

Hur målar man kvalm? När är himlen brun? Karin Mamma Andersson, aktuell med en utställning på Louisiana, guidar bland trovärdiga himmelsmålare, fukt och ormblixtar. Ett reportage av Katarina Wikars.

Rockikonen Marianne Faithfull säger själv att hon inte har levt ett vilt liv. Men våren 2020 såg hon döden i vitögat när coronan nästan tog hennes liv. För kulturredaktionens Lisa Wall berättar hon om att närma sig slutet och skivan som kanske är hennes sista. Kanske är det rockikonen Marianne Faithfulls sista album. På ”She walks in beauty” framför hon dikter av poeter som brukar kallas The British romanics: Blake, Wordsworth, Shelley … För dessa poeter var till och med döden romantisk: När slutet är här får du drömma för evigt. Marianne Faithfull närmar sig döden både konstnärligt och kroppsligt – våren 2020 var det nära att pandemin tog hennes liv. Men hon överlevde och slutförde skivan med Warren Ellis. – Jag har haft ett underbart liv. Jag har rest, jag har fått uppfylla alla mina drömmar, jag har underbara, underbara vänner, säger Marianne Faithfull. Kanske är ”She walks in beauty” hennes sista album. Kanske inte. Reportage: Lisa Wall

I 1700-talets Stockholm hölls salonger där kvinnor träffades och ägnade sig åt litteratur, konst och intellektuella samtal. I Carina Burmans bok "God natt Madame" får vi följa adelsdamen Anna Charlotta von Stapelmohr. Hon var en känd profil under 1700-talet och höll salong i fransk stil i Kammerska huset i Stockholm. Det var en salong som snabbt blev en självklar samlingsplats för huvudstadens kulturella kretsar. Här uppträdde kända poeter och musiker som Bellman och både litteratur, konst och filosofi diskuterades. Men salongen har en längre historia - redan under antikens Grekland fördes samtal om kvinnans rättigheter i arrangerade former. Frilansreportern Irma Norrman har mött författaren Carina Burman och idéhistorikern Elisabeth Mansén.

Boro är en utställning på Östasiatiska museet i Stockholm om japanska trastextilier. Ofta användes samma klädesplagg i generationer, som en minnestavla över livet. Boro borde stå högt i kurs nu i recyclingens och återvinningens tid, och den fattiga befolkningens tillvaratagande av gamla textilier i Japan har med åren förvandlats från nödvändighet och skam till samlande och exklusivt mode. Det är nästan andaktsfullt att stiga in i utställningsrummet. Här finns arbetskläderna som använts i generationer, där lapparna till slut trasats söder och ersatts av andra, lager på lager, som kartor av olika tyger ovanpå varandra, ibland nästan genomskinliga av slitage. Mycket är i hampa, i blått i olika nyanser, för förr i Japan var det hårt reglerat vilken samhällsklass som fick klä sig i vilka färger, och vilka material som var tillåtna, berättar intendenten Petra Holmberg. En kimono från Tokyo kunde dock sluta som en del i en arbetsjacka på åkern i norra Japan. Kan man fortfarande se slitet bakom slitaget? Eller är människorna som lagade plaggen för längesen försvunna nu när Boro blivit konst? Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

En av Sveriges bästa novellister har han kallats, författaren Åke Smedberg. I "Jag faller som en sten genom tiden genom livet" återvänder han till trakten han lämnade som ung, som inte lämnar honom ifred. Berättelserna ligger dolda i landskapet, där intill småbruket i dalgången några mil utanför industristaden Sundsvall på femtiotalet. Han skildrar barnets förundran men också slitet med jorden och föräldrarnas misstämningar, oknyttet i skogskanten, landsbygdens hierarkier, och en längtan bort. Kan dikten, kan språket befria en? Den nya boken handlar också om att försvinna i litteraturen, om att skapa ögonblick av sällsam glans. "Den är också ett rekviem", säger han, "den värld jag levde i har gått till vila." Katarina Wikars som i många år burit med sig Åke Smedbergs novellsamling "Hässja" i hjärtat åkte till Uppsala för att träffa författaren.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Det här är det första av tio avsnitt som följer Dante och hans ledsagare Vergilius genom helvetets nio kretsar i långdikten ”Den gudomliga komedin”. Första delen i verket är förmodligen världshistoriens mest kända skildring av helvetet. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Dante och Vergilius kommer till den första kretsen, Limbo, där odöpta men anständiga hedningar hamnar. Men de ska också genom porten till underjorden och allra först den dunkla skogen. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Vi kommer till den andra kretsen - där de de verkliga plågorna i helvetet börjar och där de som straffas gjort sig skyldiga till förbjuden köttslig åtrå. Här är synden lust. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Den tredje kretsen i helvetet är en öde och livlös slätt där själarna svälter för här bestraffas frosseriet. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten "Den gudomliga komedin". Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. I den fjärde kretsen är de snåla och de slösaktiga dömda att plåga varandra. Här bestraffas girigheten. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Den femte kretsen: rödglödgade moskéer, den hemska staden Dis och en byråkrati från helvetet. Synden som bestraffas här är vrede. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. I den sjätte kretsen plågas grekiska filosofer i brinnande gravar och Dante möter ännu fler förtappade själar från Florens. Här är syndarna kättare. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Den sjunde kretsen: kentaurer skjuter pilar mot själar som försöker undkomma floden av kokande blod. Synden som ska straffas på väldigt många olika sätt är våld. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Den åttonde kretsen består av tio enorma säckar fullproppade med förtappade själar och Dante hittar profeten Mohammed. Här är synden bedrägeri. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

Följ med på en vindlande färd ner i det trattformade Inferno som påverkat hela kulturhistorien. Den nionde och sista kretsen är till för förrädarna och djävulens tre käftar tuggar de värsta syndarna i 1300-talets världshistoria. Men först måste vi passera den frusna sjön. I år är det 700 år sedan Dante Alighieri dog 1321. Följ med ner i Dante Alighieris trattformade helvete från 1300-talet ur långdikten ”Den gudomliga komedin”. Här finns korrupta påvar, bibliska personer, mytologiska gestalter och väldigt många plågade själar från Dantes hemstad Florens. Uppläsare: Sven AhlströmMedeltidsexpert: Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoriaMusikaliskt arrangemang, sång och musik: Johanna Carell Seriens ledmotiv är skrivet av Fredrik Wadström, som också gjort den här serien.

REPORTAGE. Vårvarelser som spränger upp ur stenen, vårskrik i motvind, en och annan vårfågelspanare och en utflykt till pestkyrkogården i Moshult. Katarina Wikars letar vårtecken den pandemifria våren 2019. Vårbrukare är Ingemar Blomqvist, trädgårdsmästare på Hildasholm i Leksand. Vårskrikare: Maria Johansson-Josefsson, operasångerska. Vårutflyktare till pestkyrkogården är Åsa Jungnelius, konstnär. Vårteckentydare: Göran Greider, författare. Vårfågelspanare på balkongen: Agneta Klingspor, författare. Vårbudskapare med muggar: Patrik Quist, konstnär. Vårvarelseskulptör: Klara Kristalova, konstnär. Vårdiktare är Johan Jönson, Lars Wivallius, Wilhelm Ekelund och Karin Boye. Och för vårtårarna står Agnes von Krusenstierna, författare.

Det har bedrivits konstnärlig forskning i Sverige i omkring 20 år. Men vad är det för något? Kulturreportaget gläntar på den akademiska förlåten. Våren 2020 inträffade något ytterst ovanligt i högskolans värld: en doktorsavhandling blev underkänd. Att doktoranden var just Bogdan Szyber -  sedan decennier en högt ansedd scenkonstnär - gjorde inte saken mindre uppseendeväckande. Inte heller att den typ av forskning det gällde här är relativt ny och fortfarande omstridd. Eller, för delen, att Szybers avhandling är en kritik av just detta slags forskning - som den själv är ett exempel på. Konstnärlig forskning har funnits som begrepp i högskolelagen sedan 1992. Men det var först 2006 som de första avhandlingarna på konstnärlig grund lades fram i Sverige. Utanför de invigdas skara undrar många fortfarande vad det är för något. Vad innebär det att forska konstnärligt? Och varför underkändes Bogdan Szyber? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén söker svaren i detta reportage.

Naturskildringen har en stolt tradition i Sverige med namn som Martinson, Rosenberg och Brusewitz. I boken "En vacker dag" går författaren Tomas Bannerhed i deras fotspår men bryter också ny mark. För precis tio år sedan slog Tomas Bannerhed igenom med romanen ”Korparna”, den belönades både med Augustpriset och Borås tidnings debutantpris och blev film i regi av Jens Assur 2017. Ett viktigt element i boken är landsortspojken Klas besatthet av fåglar och fågelskådning, men när vår reporter Nina Asarnoj träffade Tomas Bannerhed visade det sig att han skaffat sig sina fågelskills som vuxen för att romanen krävde det. Fågelintresset ledde vidare, först till fotoboken ”I starens tid” tillsammans med Brutus Östling och nu till naturskildringen ”En vacker dag”. Den nya boken beskriver en vårdag i maj – från gryningen 03.32 till 22.17, när solen går ner. Och platsen där boken utspelar sig är Lovön vid Mälaren strax utanför Stockholm. Där, vid Lovö kyrka, stämde Nina Asarnoj träff med Tomas Bannerhed, han med kikare och hon, utrustad med en pedagogisk fågelbok. Nina Asarnojnina.asarnoj@sverigesradio.se

Möt vinnaren av Sverige Radios Lyrikpris 2021 poeten Birgitta Lillpers hemma i Orsa. Rensandet av en källa på gården blev diktverket "Kälda". Det är diktverket "Kälda" som har fått pris. "Kälda" är koncentrerad poesi, delvis skriven på Orsamål, ett mindre belastat språk då det kommer till ord som "källa". "Nej, jag talar inte om Gud, jag talar om källan". Birgitta Lillpers är född 1958. Uppväxt i Orsa där hon bor på släktgården. Hon debuterade som författare 1982 med diktsamlingen "Stämnoja" och har sedan dess gett ut ett tjugotal titlar, förutom lyrik även romaner och kulturhistoria. När hon tog sig an att rensa den förfallna vattenkällan på gården blev det också dikt, en rapportbok, säger hon själv. Det var den heta sommaren 2018 då Dalarna brann och hon äcklades av att se hur de vita husbilarna for fram på E45, som om ingenting hänt. Skrivandet har för henne alltid varit en sorts skötsel. Så här formulerade juryn sig: "Den placerar stövlarna mitt i lyrikens källåder och livets flöde. Ur det handfasta arbetet med att tvätta en vattenkälla skopar poeten upp avskalad klarhet och skimrande mångtydighet. Med en sällsynt omsorg om orden vidgas omhändertagandet om det nära till en akut angelägen fråga om vår överlevnad." Katarina Wikars träffade Birgitta Lillpers i Orsa och det blev ett samtal om värnande, väntan och vargar.

Möt årets vinnare av Sveriges Radios romanpris, Hanna Nordenhök, i ett längre samtal om den prisade romanen "Caesaria". Sveriges Radios romanpris gick i år till Hanna Nordenhök för Caesaria. Juryns motivering: "För en mörk berättelse som genom sitt poetiska språk blir till en vacker läsupplevelse." Nordenhöks roman om flickan som efter ett kejsarsnitt fiskas upp av doktor Eldh och hålls fången på Lilltuna berättar om patriarkalt förtryck på 1800-talet, men handlar lika mycket om vår egen samtid. Reporter: Helene Alm.

Den unge rapparen och skådespelaren Robin Nazari från Fruängen i södra Stockholm är ett av de nya omsusade namnen inom den svenska hiphopen. Robin Nazari är dubbelt aktuell - dels med sitt debutalbum, dels som en av skådespelarna i Netflix-serien "Snabba cash". I samband med nya singeln "Jag har fattat" har Robin Nazari tillsammans med videoregissören Maceo Frost dessutom skapat en plattform där unga personer från förorten kan öppna sig kring sina känslor. Ett reportage av Paloma Vangpreecha.

Författaren och historikern Lydia Wahlström var en av rösträttsrörelsen förgrundsfigurer. Men på många sätt var hon en komplex person på ytan rent av skenbart motsägelsefull. 1921 fick kvinnor rösta i svenska riksdagsval för första gången – ett resultat av en flera decennier lång kamp för lika rösträtt. En av rösträttsrörelsen förgrundsfigurer var författaren och historikern Lydia Wahlström – på många sätt en komplex figur: Hon var konservativ och samtidigt radikal rösträttsivrare; hon var djupt kristen och samtidigt levde hon i normbrytande kärleksrelationer med andra kvinnor. Reporter Jenny Aschenbrenner försöker här förstå en på ytan motsägelsefull svensk rösträttskämpe. Med Ingrid Pärletun, författare och Lars Gårdfeldt, präst.

2021 skulle Willy Kyrklund ha fyllt 100 år. Det firar vi med en djupdykning i Sveriges Radios arkiv. Bäst låta den sparsmakade och vittbereste författaren - om än motvilligt - ge egna ord på Kyrklund. Willy Kyrklund intresserade sig för människans villkor. Hans samlade produktion tar inte stor plats i bokhyllan men väl i tankarna. Han debuterade 1948 med novellsamlingen "Ångvälten", över den brett uppskattade romanen "Solange" några år senare. Och slutade med "Om godheten" 1988, inte att förglömma "Mästaren Ma", "Polyfem förvandlad"  och reseskildringen "Till Tabbas". Han skrev också dramatik och var översättare från bl.a. grekiska, persiska och arabiska. Han var i ständig opposition, mot språket, mot Gud, mot de litterära genrerna. En författares uppgift var att stå utanför, ställa frågor och studera spelets regler ansåg Kyrklund. Han rörde sig mellan antikens gudar och samtidens byråkratsjälar. Willy Kyrklund har kallats skeptiker och ironiker och han var en mästare att punktera sina egna berättelser, att börja om, även om han med tiden tyckte att det han skrev mest blev streckgubbar som skulle uttrycka författarens åsikter. Ett montage av Katarina Wikars och förutom Willy Kyrklund hörs här även Magnus Florin, Britt Edwall, Thomas Sjösvärd, Birgitta Ulfsson med flera. Lyssna också på del 2: "Vägen till Willy ".

Willy Kyrklund fortsätter att insistera och inspirera och ställa frågor. Hur lever hans författarskap vidare, hur förvandlar det sina läsare? Hör Balsam Karam, Thomas Sjösvärd och Göran Sommardal. Litteraturvetaren Thomas Sjösvärd har följt de grekiska spåren genom författarskapet i tolv år. 2018 disputerade han på Willy Kyrklund och det grekiska,  nu utgiven i "En himmel av sten". Hur har all den här tiden förändrat honom? En av Göran Sommardals första recensioner som publicerades i slutet av 60-talet när han var knappt 20 år hette "Willy, du är den ende för mig." Hur står det till med den saken idag? Författaren Balsam Karam hade kanske inte debuterat med romanen "Händelsehorisonten" om det inte varit för hennes möte med Willy Kyrklunds prosa. Vad var det som hände? Och tillsammans med Katarina Wikars tittar de närmare på romanen "Polyfem förvandlad" från 1964. Hur ska man bära sig åt för att läsa den? Den utspelar sig i så många tider och på så många platser, sägs vara hans allra svåraste. "Alla ord, när handling fattas, äro dåraktiga och tomma." Hör också del 1: Willy Kyrklund - den motvillige mästaren.

Två belarusiska konstnärer i Sverige genomför gatuaktioner mot att Systembolaget säljer ett mousserande vin från diktaturen Belarus. Madame Zhu Zhu (Edvard Tarletski) och Ludmila Christeseva har vid flera tillfällen satt upp sin installation med rödvit tvätt utanför Systembolagets huvudkontor i Kunsträdgården i Stockholm. Den rödvita historiska belarusiska flaggan är en symbol för demokratirörelsen i landet och har förbjudits av regimen. Hör hur en flaska bubbelvin från Minsk har startat en geopolitisk diskussion om hur ett land som Sverige ska hantera en diktatur i närområdet.

Vad är egentligen vackert? Och varför är det vackert? Skönhet, eller vad som betraktas som skönhet har varierat genom historien. Följ med reporter Lars Hermansson genom skönhetens historia – längs matematik, normsnygghet och solnedgångar. För är det som upphöjs till evig skönhet egentligen bara en matematiskt formel? Medverkar gör också poeten Arazo Arif, författaren och konstvetaren Tom Sandqvist och tonsättaren Andrea Tarrodi.

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. ”Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna.” Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Bilen har under ett drygt sekel varit en viktig symbol för både modernitet, frihet och individualism. Hur lever bilens kultur idag? P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal hängde med på raggarrundan i Härnösand för att möta både äldre och yngre generationers raggare. Han passade också på att besöka Sveriges största bilmuseum – en plats där minnet över bilens kultur står i centrum.

Virriga gamlingar dyker upp lite här och där men hur ska vi tolka dom? Som oförargliga toktanter och tokfarbröder? Eller som tröstande igenkänning för ett barn vars morfar eller farmor inte längre minns vem man är? Reporter Kicki Möller träffar författarna Ulf Nilsson, Ylva Karlsson och Ida Asp Sundin i sökandet efter demensen i barnlitteraturen.

P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tog pjäxor och skidor och stämde träff med poeten Jonas Gren i skidspåret. Klimatfrågan är ofta central i Jonas Grens diktning. Han har kallats ekopoet – men vill hellre bli titulerad planetlyriker. Nu är Jonas Gren aktuell med diktsamlingen ”Tävlingsdräkten”, som utspelar sig i en vallabod. Det är en värld författaren är väl bekant med: han har gått på skidgymnasium och tävlat i längd. Reporter Nina Asarnoj tog på sig pjäxor och skidor och stämde träff med Jonas Gren vid Knivsta Elljusspår, söder om Uppsala, för ett samtal om vallaboden som en plats för existentiella grubblerier och kanske så småningom ett nostalgiskt rum för tillbakablickande. Om några decennier kan längdskidåkning på natursnö vara ett historiskt minne.

En tårta i form av en svart kvinnokropp med konstnärens egna blackfacemålade huvud i ena änden. En kulturminister som skar i tårtan medan den skrek av smärta. Hör berättelsen om Makode Lindes "Painful Cake" så som den aldrig har berättats tidigare. Våren 2012 rasade en debatt i både svenska och internationella medier. Hade konstnären Makode Linde gått för långt när han gjorde en tårta i formen av en svart kvinnokropp och sedan själv var tårtans blackface-sminkade huvud? Sveriges dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blev indragen i den hätska debatten eftersom hon inför kamerorna på Moderna museet skurit den första biten medan den mänskliga tårtan skrek. Sveriges Radios Fredrik Wadström har sökt upp flera av de som var med den där aprildagen för nio år sedan för att höra vad som faktiskt hände och hur efterspelet såg ut. Hur nära var det att denna performance inte blev av? Vad var det som drev på debatten om rasism och konstnärlig frihet under veckorna som följde? Med hjälp av både nygjorda intervjuer och arkivmaterial får ni höra historien om Makode Lindes ”Painful Cake” med detaljer som aldrig berättats tidigare. Medverkande: Makode Linde, Marianne Lindberg De Geer, Peter Johansson Reporter: Fredrik Wadström Producent: Eskil Larsson Ljudmix: Johanna Carell

Hon överlevde tre koncentrationsläger och började sent i livet måla och skriva. Ceija Stojkas autodidakta konstnärskap kom att bli ett unikt vittnesmål om den romska Förintelsen. När författaren och konstnären Ceija Stojkas självbiografi utkom 1988 slog den ned som en bomb i den österrikiska offentligheten. Ingen hade tidigare vittnat om den romska Förintelsen i Österrike. I brott mot romsk tradition var det dessutom en kvinna som tagit till orda, och som tagit till gajas eller icke-romernas språk – skrivandet – för att göra det. Året därpå började hon självlärd att måla. Om du aldrig hört talas om konstnären Ceija Stojka är du förmodligen i gott sällskap. För det är först nu, åtta år efter sin död, som hennes säregna konstnärskap går mot sitt stora internationella genombrott. Felicia Frithioffelicia.frithiof@sverigesradio.se

När pennan Bruno Knutman tecknade med slutade att tillverkas så slutade han att teckna. Nu kan man se hans bångstyriga bilder från sextiotalet och framåt på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm. Konstnären Bruno Knutman dog 87 år gammal 2017. De sista decennierna målade han, skapade collage och han var också verksam som scenograf. Han verkade i brytpunkten mellan modernismen och popkonsten. Han har kallats en konstnärernas konstnär och många yngre konstnärer har inspirerats av honom, bland annat Jockum Nordström. Tillsammans har de ställt ut på Tegnerförbundet i Oslo.   - Jag gillar att han gnetade på med tuschet utan att det känns gnetigt. Vi bjuds in till ögonblick värda att dröja vid, med säregen laddning. Ibland en motorcykelolycka, ibland ett tigertämjande, barndomens suddiga familjeporträtt, och kriget som gör sig påmint som en granat på husets tak. Ofta finns där en drömsk absurditet som i teckningen "Lejon på flygplats", hallå, vad är det som händer här? Katarina Wikars vandrade runt på utställningen ”I källarateljén” på Galleri Magnus Karlsson med konstnären Jockum Nordström och  med galleristen Magnus Karlsson.

Den 26 januari kom beskedet att författaren, dramatikern och regissören Lars Norén har gått bort. Med anledning av det så ska vi återvända till ett möte med honom, när han var konstnärlig ledare på Riksteatern 2006. Det var i december 2006 som kulturreportern Björn Jansson mötte Lars Norén i lokalerna i Hallunda där han just avslutat de dagliga repetitionerna av en ny pjäs. Det blev ett längre samtal om allt från pojken i honom till trädgårdsskötsel. Lars Norén inleder och samtalet handlar till en början om att vara nyfiken…

Våren 1995 under en filmkonferens i Paris ställer sig den danska regissören Lars Von Trier upp på podiet och förklarar att de senaste 10 årens filmer var att betrakta som rent skräp. Det blev starten för Dogma-manifestet och en omvälvning i filmvärlden. Manifestet som Lars Von Trier deklamerade där från scenen i Paris kallades Dogma 95 och innebar en slags kyskhetsregler för att ta tillbaka filmen till det enkla, det rena – kanske till och med det sanna. Men vad var bakgrunden till manifestets uppkomst? Och vilka spår har det lämnat i världen? Reporter Anna Gjöres berättar historien om Dogma 95.

Hasse Ekman var en av svensk films allra mest produktiva. 42 filmer regisserade han från tidigt 1940-tal och drygt tjugo år framåt. Nu får hans filmer om staden och människans utsatthet en renässans. "Dandyn i drömfabriken" heter filmvetaren Mikaela Kindbloms bok om regissören och skådespelaren Hasse Ekman. Ett långsamt projekt där hon i åratal sett om hans filmer för att lägga en sorts pussel och också revidera bilden av honom. Hon kallar det "slow filmkritik". Det har varit ganska tyst om Hasse Ekman länge men nu kan man se hans svartvita filmer igen på olika streamingtjänster. Och då dyker de upp, alla de välkända skådespelarna från förr, Birgit Tengroth, Anders Ek, Bengt Ekeroth, Eva Henning. Och så Sickan Carlsson i de mer lättsamma femtiotalskomedierna. Och Hasse Ekman själv förstås, med cigaretten i hand och hatten på nacken och schvung i stegen. Varför ska man titta på hans filmer idag? Vad berättar de? Hasse Ekman var själv kritisk till sin gärning i sena intervjuer men är det verkligen han som ska få sista ordet? Han hade tack vare sin bredd och snabbhet passat bra i dagens filmklimat, som manusförfattare på BBC eller som regissör på Netflix, menar Mikaela Kindblom. Ett reportage av Katarina Wikars.

Den 8 oktober 2020 gick en världsmusiker bort. Mohammed Reza Shajarian - som blåste nytt liv i klassisk iransk musik - dog i cancer. Mohammed Reza Shajarian, född år 1940 i den religiösa staden Mashhad, i nordöstra Iran, benämns av sina miljontals lyssnare som ostad - mästaren. Genom en alldeles säregen konstnärlig drivkraft, kombinerat med en kärlek till andlighet, lyrik och musik återupplivade han den anrika persiska musiktraditionen. En man som fritt kunde recitera koranen såväl som dom gamla persiska poeterna utantill, som byggde egna musikinstrument och som tog ställning politiskt när få andra kunde. Vad hans musikaliska och mänskliga gärning betyder för inte minst iranier över hela världen är svårt att återge. Ett reportage av Edgar Mannheimer.

Den 14 januari kom beskedet att skådespelaren Mona Malm gått bort. Och med anledning av det så ska vi återvända till ett möte med henne, dagarna efter att hon fått en Hedersguldbagge i januari 2011. Kulturredaktionens reporter Björn Jansson besökte Mona Malm i hennes lägenhet i Gamla Stan och samtalade om hennes skådespelarkarriär, om höjdpunkterna och om vad som gör att en skådespelare når ut till sin publik... Efter reportaget följer ett samtal ur P1 Kultur den 14 januari 2021 där programledaren Lisa Wall minns Mona Malm tillsammans med dramaturgen Sven Hugo Persson och teaterkritikern Maria Edström. – Hon var väldigt rättfram, jordnära och förankrad i verkligheten. Och naturligtvis med en väldigt varm utstrålning. Det var inget krångel med henne. Hon var lätt att jobba med, säger han. Och rollen som Alma Ekdahl i "Fanny och Alexander" är ju oförglömlig, säger Sven-Hugo Persson. – Jag håller med, på ytan har hon de egenskaperna. Men med åren fick hon en också en väldigt bred palett. Men det bröt också fram en passion, ett spel mellan de olika starka känslorna. Hon hade en otrolig, nästan skamlös förmåga att använda sig av sina känslor, säger  Maria Edström tidigare medarbetare på kulturredaktionen. P1 Kultur

Författaren Inger Edelfeldt har under decennier satt djupa avtryck i generationer av läsare med sina romaner, noveller och serier. För många har hon varit en idol och räddare när det skymmer. Med teman som utsatthet och mörker; annorlundaskap och längtan har Inger Edelfelt blivit en varm beskyddare av de där som aldrig kände att de passade in. Jenny Aschenbrenner har träffat "nattens mormor", Inger Edelfeldt, för ett samtal om flickor, drakar och skapandets kraft.

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten. En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket. Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

Efter fjorton filmer har Jönssonligan blivit ett folkkärt kriminellt gäng, nu senaste med Henrik Dorsin i Gösta Ekmans paradroll som "Sickan". Men hur började allt egentligen? Och tar allt egentligen avstamp i Danmark? Ett reportage av Roger Wilson. På juldagen 2020 är det premiär för den nya filmen ”Se upp för Jönssonligan” på en av de stora streamingtjänsterna. Det här är den fjortonde filmen om det ganska misslyckade, men väldigt folkkära kriminella gänget. Och den här gången är det Henrik Dorsin som spelar Sickan, som också skrivit manus tillsammans med regissören Tomas Alfredson. Dessa två, och en hel rad andra skådespelare och regissörer som genom åren skapat berättelsen om Jönssonligan - från 1981 års "Varning för Jönssonligan"; till de musikaliska inbrottstjuvarna i årets film – får vi möta i ett reportage av kulturredaktionens filmreporter Roger Wilson. Ljudtekniker: Brady Juvier och Tobbe Carlsson.

I ett reportage av frilansjournalisten Lars Hermansson närmar vi oss Nobelpristagaren Louise Glücks användning av ordet själ, eller soul på engelska. Det blir även en tillbakablick på några tidigare poeter som tilldelats Nobelpriset i litteratur. Möt bland andra Ann Sofie Barany, dramatiker och psykoanalytiker, i ett samtal om Louise Glück Nobelpristagare i litteratur 2019. Uppläsningar av Anna Pettersson. Producenter: Jenny Teleman och Måns Hirschfeldt.

Det är hålen man måste skriva, sa poeten Paul Celan, glöm inte det. Hans poesi når ständigt nya generationer av läsare. Paul Celan var exilens poet, hemlöshetens. I år är det 100 år sedan han föddes i en judisk familj i den del av Rumänien som efter andra världskriget tillföll Sovjetunionen. Han dog 49 år gammal i Paris. Han skrev på tyska, som för honom var både moderns och mördarnas språk, med tiden allt kargare och glesare, söndrigare - som om världen aldrig kunde bli stabil mer. "Vi måste avhålla oss från att göra hans dikter till monument", säger författaren Gabriel Iktes-Sznap, "det finns en akut relevans i dem. Först nu har tiden kommit ifatt dem." Författaren Cecilia Hansson började läsa Celans poesi i sena tonåren, och drabbades av det förtätade språket som hade en sorts längtan i sig. Sedan dess har han varit en följeslagare. Vi hör också poeten Willy Granqvist i ett radioprogram från 1979. Uppläsare: Torsten Wahlund, Pontus Plaenge, Olle Björkman, Paul Celan. Ett program av Katarina Wikars. LYSSNA PÅ HELA P1 KULTURS SPECIALSÄNDNING OM PAUL CELAN VIA LÄNKEN NEDAN

En av världens mest kända arkitekter är Shigeru Ban från Japan. Han gör hus i trä som utmanar formerna och är världskänd för sina byggnader av papprör uppförda i katastrofområden. Shigeru Ban har alltid jobbat i hållbara material och 2014 belönades han med det prestigefyllda Pritzkerpriset. Det som brukar kallas Arkitekturens motsvarighet till Nobelpriset. Sen dess är han ett ännu mer efterfrågat namn världen över. Men Shigeru Ban trivs fortfarande bäst när han får jobba med unga människor och med nya utmaningar, säger han till vår reporter Cecilia Blomberg som träffade honom i Stockholm förra året. I den här sista delen av vår reportageserie om att bygga i trä - får ni veta mer om Shigeru Ban, men Cecilia Blomberg gräver också lite djupare i frågan om vad materialet trä betyder för vår hälsa och om ett skogsbruk som både ger hållfast virke och friska skogar. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

Modern träarkitektur börjar ta plats i Nordamerika. En av de städer där utvecklingen drivs framåt är Vancouver. Och nu har även de stora techbolagen gett sig in i den moderna träarkitekturen. Om det går att bevisa att det är möjligt att bygga Empire State Building i trä då är det enklare att övertyga om att hus som är 20 till 30 våningar höga är inom räckhåll. Det säger arkitekten Michael Green. En av de arkitekter i Vancouver som brinner för de här frågorna. Hans arkitektkontor Michael Green Architecture jobbar enbart med hus i trä. Michael Green har också varit med och utvecklat nya byggelement för att göra modern träarkitektur mer tillgänglig och mindre kostsam. Intresset i Nordamerika och i framförallt Kanada är stort för hållbart byggande i trä. Råvaran finns det gott om och i staden Vancouver drivs utvecklingen framåt av politiska beslut. Dessutom har nu techbolagen längre ner längs den nordamerikanska västkusten på allvar börjat intressera sig för den moderna träarkitekturen. I vår tredje del i den här reportageserien om att bygga högt och modernt i trä så tar vi oss till just Vancouver. Cecilia Blomberg har där träffat Michael Green, men även arkitekten Derek Newby. Dessutom medverkar den svenska arkitekten Pi Ekblom som har specialiserat sig på modern träarkitektur. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

En hemlighetsfull kören i Belarus huvudstad Minsk har under flera månader uppträtt oannonserat i offentliga miljöer. Nu släpper de ett album med tolv sånger ur den belarusiska sångskatten. Efter alla mobilfilmer från den belarusiska huvudstaden Minsk där en kör uppträder i offentliga miljöer finns nu ett helt album med tolv sånger av Volny Chor, Fria kören. Körledaren Galina Kazimirovskaja säger att många i Belarus fortfarande kallar dem för "den flygande kören". Fria kören startade spontant i samband med gatuprotesterna i augusti och började dyka upp i köpcentran, tunnelbanan och på innergårdar där proteströrelsen samlats. I slutet av oktober greps Kazimirovskaja brutalt av polisen utanför sitt hem och förhördes under flera dygn men Fria kören planerar nya inspelningar i framtiden. Ett reportage av Fredrik Wadström.

När Hammarby sjöstad i Stockholm började planeras på 1980-talet skulle miljöprestandan göras dubbelt så bra mot det normala. Följ med på en promenad genom stadsdelen som vill vara i klimatets tjänst. Idag bor runt 20 000 människor i sjöstan och när området är helt färdigt ska det finnas plats för 10 000 till. En av dem som varit med och planerat stadsdelen från början är Stellan Fryxell, arkitekt vid Tengbom arkitekter och professor i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Under tjugo års tid har han också fått visa utländska besökare runt i stadsdelen som blivit internationellt respekterad för en hög miljöprestanda. P1 Kulturs Anna Tullberg tar en promenad med Stellan Fryxell för att ta reda på vad det finns att vara stolt över i Hammarby sjöstad, vad som kunde varit bättre och vad han ser behövs i insatser för att bygga mer hållbart i framtiden.

I Skellefteå byggs ett av norra Europas högsta hus i massivt trä. Kulturhuset blir med sina 20 våningar ett landmärke i staden. Följ med in på byggarbetsplatsen och hör om den moderna träarkitekturen som tar plats. Det har blivit inne att bygga höga hus i trä och det är lite som en tävling som pågår. Det högsta som planerats är W350 i Tokyo. 350 meter högt för att 2041 stå klart som en trofé då japanska skogsbolaget Sumitomo firar sitt 350-års jubileum. I Norge finns sedan ett par år Mjöstornet som är 18 våningar högt och med mer betong i stommen. Men redan nu pågår bygget för fullt med det som blir norra Europas högsta hus så gott som helt i massivt trä. Det nya Kulturhuset Sara i Skellefteå som invigs hösten 2021. Och som också innehåller ett nytt stort hotell. Något som kan behövas eftersom Skellefteå just nu växer i och med att Northvolts nya batterifabrik placerats i staden. P1 Kultur kommer i en serie reportage om arkitektur och hållbarhet skildra den här nya träarkitekturen där teknisk utveckling gjort det möjligt att bygga riktigt högt.  Extra viktigt idag när betong och stålindustrin står för några av de största koldioxidutsläppen och trä har seglat upp som ett alternativt mer miljövänligt byggmaterial även i stora hus. Cecilia Blomberg, som gjort serien, börjar idag med ett byggarbetsplatsbesök i Skellefteå - ett besök som ägde rum i september innan coronapandemin tog fart igen. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se 

Vad är liv? Det är en fråga som väcks i mötet med Karl Dunérs mekaniska skulpturer. Karl Dunér (f. 1963) är främst känd som teaterregissör, senast med en hyllad uppsättning av Becketts I väntan på Godot på Dramaten - hans tredje omgång med just den pjäsen. Men han gör annan konst också, och är snart aktuell med en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. "Öar" heter den och innehåller bland annat en grupp dockor som lever sitt alldeles egna, gåtfulla liv. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén stiftade bekantskap med dem och annan levande konst i Karl Dunérs ateljé.

Victor och Erna Hasselblad, som tog fram kameran som fotograferade månen 1969, lämnade bland annat efter sig Hasselblad Award. Priset som för alltid satt Göteborg på fotografiets internationella karta. Titel: Hasselblad Award 40 Years – Celebrating PhotographyMedverkande: de 40 fotografer som mottagit HasselbladprisetPlats: Hasselblad CenterCurator: Dragana Vujanović ÖstlindP1 Kulturs guide i utställningen: fotografen Annika von HausswolffPågår: till den 17 januari Det kallas ibland för fotografiets nobelpris. Det utses av en internationell jury och har sen priset instiftades delats ut till 40 personer för ett betydande livsverk. Första pristagaren var Lennart Nilsson. Årets pristagare är chilenske Alfredo Jaar. Cecilia Blomberg gick runt på utställningen med fotografen Annika von Hausswolff. Hon väljer ett par favoriter och diskuterar fotografiets roll idag. Är det motiverat med ett pris till en specifik teknik som fotot? Det är en fråga som reds ut. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

I slutet av 70-talet flyttar en dryg handfull konstnärer in i ett hus i byn Máze i Sápmi. Det blir början till konstnärskollektivet Máze-gruppen, som snart ska komma att ha en enorm betydelse för den samiska samtidskonsten. Reportern Anna Sunna följde med konstnärerna Synnöve Persen och Britta Marakatt-Labba tillbaka till huset där allt började. I samarbete med Sameradion.

Hösten är skördandets tid men också vissnandets. Intensiva färger före frosten. Katarina Wikars har samlat ihop några höstväsen och som sig bör på radio, röster som blivit kvar i minnet. Följ med till den frostnupna trädgården på Hildasholm i Leksand, möt butohdansaren Frauke som blåser bärnstensfärgade moln i Kyoto, lär sjunga sorgekväden i höstskymningen med gråterskorna i Helsingfors och hör om de som går igen på Österbybruks herrgård. Andra röster är: Zarah Leander, Magnus Florin, Louise Glück, Kazuko Ono. Uppläsare av Werner Aspenströms dikt "Regnar gör det alltid" Josefin Iziamo och Peter Andersson och ur Malcolm Lowrys roman "Under vulkanen" Mikael Alsberg. Katarina WikarsKatarina.wikars@sverigesradio.se

Den 16:e september 1920 hittades författaren Dan Andersson död på Hotell Hellman i Stockholm. Döden gjorde honom till en ikon. Han förblev den oroliga unga mannen från Finnmarken, ständigt på väg. Vilken bild av Dan Andersson är det som är kvar 100 år efter hans död? Är den i rörelse eller har den stelnat? Vad behöver vi honom till i dag? Det är natur och ångest när det är som bäst, säger folkmusikern Sara Parkman. Dan Andersson själv stod med ena foten i det skogsfinska arvet och den andra i buddismen, översatte Baudelaire från franska. Han brottades hela livet med sin rastlöshet och sitt bildningskomplex, menar Göran Greider som skrivit flera böcker om Dan Andersson. Och på museet i Ludvika kan man se Dans skrivmaskin och hans svarta fiol. Vi återvänder till den 15:e september 1920 då Dan Andersson tog 11.31-tåget från Gonäs till Stockholm. Checkade in på Hotell Hellman där de några dagar innan hade sanerat mot vägglöss. Det var cyanväte kvar i madrassen och Dan Andersson vaknade aldrig mer. Han blev 32 år. Kanske tar dom han allt för tidigt?Kanske borde han fått några fler år till?Eller är det just den frid han söker,Som han kommer få i nattI vilket fall som helstSka han med dom hemTill Himmelmora kam (ur Om Black Jim av Thåström) Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

I september 2020 försöker maskerade män ta sig in till den regimkritiska författaren Svetlana Aleksijevitj i Minsk. Men vem är hon? Fredrik Wadström har på nära håll följt Svetlana Aleksijevitj sedan slutet av 1990-talet. Här är hans porträtt av henne, och hennes författarskap. Följ med till ett köksbord i Minsk, och träffa nobelpristagaren i litteratur 2015. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Så sa Svetlana Aleksijevitj till Fredrik Wadström i en intervju gjord 2006. En beskrivning av en förändring i samhället hon än så länge bara anade, men ville försöka fånga i sitt skrivande. Sju år senare var boken klar, Tiden second hand, den avslutande delen i hennes livsverk Utopins röster. Fem böcker om den sovjetiska människan, om vad som händer med henne när en samhällsideologi rasar samman. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Uttalandet kan också ses som en beskrivning av hennes arbetsmetod. Att under lång tid intervjua många människor. Att våga vänta in deras livsberättelser. Att sedan våga vänta in förmågan att skriva ned dessa berättelser. Att våga vänta in den rätta tonen. Följ med Fredrik Wadström till Minsk, och slå dig ned vid det lilla fyrkantiga köksbordet tillsammans med årets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj. Utopins röster: Kriget har inget kvinnligt ansikte De sista vittnena: solo för barnröst Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden Zinkpojkar Tiden second hand: slutet för den röda människan.

Den afroamerikanska konstnären Faith Ringgold har skapat konst som skildrat livet för svart amerikaner i över 50 års tid. En konstnär som hela tiden hållit sig brinnande aktuell. Mitt under sommarens Black Lives Matter-protester har Bildmuseet i Umeå haft en stor Faith Ringgold-utställning bakom låsta dörrar. Museet valde till följd av coronavirusutbrottet att hålla stängt, men nyligen öppnades dörrarna för allmänheten. P1 Kultur har besökt utställningen för att titta närmare på ett brinnande aktuellt konstnärskap. Ett reportage av Joakim Silverdahl.

Varför hörs det sällan dialekter i barnfilmer? De flesta huvudfigurerna pratar någon slags rikssvenska. Oftast är dialekter förbehållet avvikarna: den tröga, den elaka och den dryga kan gärna få prata östgötska, norrländska eller skånska. Varför är det så sällsynt med dialekt i barnfilm, och vad spelar det för roll? Reporter Ellen Lundström.

Snart kommer det finnas konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar i Västerbotten. Stora rubriker och debatter i riksdagen. Konstprojektet i Järnäsklubb har väckt stora reaktioner redan i uppstartsfasen. Tanken är att göra konst som inte är menad för människor, utan för insekter, fåglar och svampar. Är det ens möjligt? Det är frågan som initiativtagarna Mats Caldeborg och Katrin Zackrisson Caldeborg från Konsthall Norra Kvarken vill utforska. Projektet har först vernissage nästa sommar, men redan nu har P1 Kultur fått göra ett exklusivt besök inne i skogsdungen som långsamt håller på att omvandlas till "konstbiotop" i Järnäsklubb.

Efter Anders död såg Emma till att deras gemensamma hem blev ett museum. "Hon ville inte att det skulle bli museiaktigt, utan att vi skulle visa det som ett hem", säger Ylva Fahlberg, nuvarande husfru på Zorngården. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Anders Zorn hade ett stort idrottsintresse, valdes in i olympiska sällskapet och stöttade många unga idrottsutövare. Lade han rent av grunden för Vasaloppet? På nyåret 1907 målade Anders Zorn en kulla som åkte skidor utför en brant backe, senare bytte han ute henne mot Gustav Vasa. "Jag tror att Zorn hade ett vasalopp i sina tankar", säger Anders Romson som representerar Mora IK. Hör mer i den näst sista delen i P4 Dalarnas reportageserie om Anders Zorn, gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

1906 gick startskottet för spelmansrörelsen i Sverige som började som en tävling vid Måstäpp i Gesunda, någonting vi kan tacka Anders Zorn för. "Han ville fästa allmänhetens blick på spelmansmusiken", säger riksspelman Pontus Selderman. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Bullerö i Stockholms yttersta skärgård var en plats som Anders Zorn återvände till varje sommar under tio års tid med dåtidens kulturelit för att umgås, jaga, äta och festa. Numera är Bullerö ett museum. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Hösten 1875 börjar Anders studera på konstakademin för att bli skulptör, men en vän leder honom in i akvarellmåleriet. I det sjätte reportaget djupdyker vi i Anders Zorns kärlek till färger och hur han utvecklas i sitt konstnärskap. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Håkan Nilssons mormor Frida Mörk var den första pigan som anställdes hos paret Zorn, och Håkan har en fantastisk vykortsskatt bevarad efter sin mormor och morfar som visar alla resor som makarna Zorn gjorde och alla hälsningar till tjänstefolken. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Anders Zorn stod sin familj nära. Det står tydligt att läsa i hans halvsyster Mejts dagböcker. Mejts sonson Per Ståbi läser ur sin farmors dagböcker som hans far har renskrivit på skrivmaskin. Där står det att läsa om Anders varma, omtänksamma och generösa sidor. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Historien om Anders Zorns Gopsmor börjar 1904. Det året köpte nämligen konstnären ett markområde av sin morbror vid Dalälvens strand och dit flyttade han några äldre timmerhus. Platsen blev en fristad för Zorn, en kombinerad vildmarksateljé och fiskarstuga. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Under hela sitt vuxna liv hade konstnären Anders Zorn hustrun Emma vid sin sida, en relation som var starkt ifrågasatt från första stund de möttes. Emma kom från en högborgerlig familj i Stockholm. Fyra år efter första mötet ingick de äktenskap. Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Serien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Och vi börjar där hans liv slutade. Hela reportageserien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Rainer Werner Fassbinder regisserade 43 långfilmer, ibland fyra om året. I år skulle han ha fyllt 75 år men redan 1982 hittades han död full av droger ovanpå sina manus, 37 år gammal. Fassbinder var årsbarn med tredje rikets kollaps och ingen kunde skildra det tyska efterkrigsundrets baksida som han: gårdslägenheterna, spelhallarna, bordellerna, fastighetsspekulationerna, terroristerna. Makt, självförakt, våld och en kärlek kallare än döden. Veronica Voss längtan. Rädsla urholkar själen. Petra von Kants bittra tårar. Länge gick hans filmer i ändlösa retrospektiver på filmklubbarna, sen försvann de spårlöst. Är det dags att han kommer tillbaka nu? Med sina olyckliga slut, som uppmanar människan till förändring av sitt liv. I Katarina Wikars montage från 2008 och 1996 om Fassbinders liv och verk medverkar regissören Hugo Hansén, Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap och filmregissören Åke Sandgren, som en gång träffade Fassbinder på ett slott i Bayern. Vi hör också serietecknaren Max Andersson och Astrid Söderbergh-Widding, professor i filmvetenskap. Dessutom sjunger Ingrid Caven. Arkivmaterial ur en intervju med Eva Engström av Annika Sherwin, Fassbinder på filmfestival och ur två program av Carl-Johan Malmberg från åttiotalet, ”En pervers lust att säga sanningen” och ”Varning för en helig sköka.” Uppläsare Anders Ahlbom och Peter Sandberg.

130 000 bilder har taggats med ordet "broderi" på Instagram. Samtidigt når det fria broderiet nya höjder på konsthallar runt om i Sverige. Ett reportage från januari 2020. En broderitrend har blossat upp rejält på sociala medier. Konton med tusentals följare basunerar ut budskap som "Onanist Javisst", eller "Släpp snipporne loss det är vår". På ytan kanske det ser ut som att konstformen vinner ny mark, men för utövarna själva har den länge haft en förenande kraft och varit en väg framåt när det kommer till aktivism och samhällsförändring. I Kulturreportaget möter Joakim Silverdal brodöser i olika åldrar och med olika uttryck: Från Broderiklubben BK:s feministiska och humoristiska korsstygnsbroderier på Instagram till några äldre damer på ett hantverkskafé i västerbottniska Rundvik som minns broderiets roll under 1900-talet. Barbro Lindberg och Emma Ewadotter från Täcklebo Broderiakademi berättar om broderiets historia och ser hur det fria och konstnärliga broderiet tar en allt större plats på konsthallar runt om i Sverige. Joakim Silverdaljoakim.silverdal@sverigesradio.se

Möt vinnaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2020 - poeten Johan Jönson. Johan Jönson är född 1966. Uppväxt utanför Sundsvall. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 1992 och har gett ut nära tjugo titlar. I sin poesi arbetar han ofta i en montageteknik och är upptagen av ämnen som språk, klass, kamp, kropp och våld. Det är tvillingverket Marginalia/Xterminalia som fått pris. Så här formulerade juryn sig: "Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan." Dikterna passerar igenom mig, säger han, de uppstår inte i mig. Katarina Wikars hälsade på i arbetslokalen i Örnsberg i södra Stockholm bland bokhögar att drunkna i. Hur ska man ska läsa, frågade hon, Xterminalia är ju full av svarta rektanglar mellan orden? Vissa har tråkigt och skummar bara, tror Johan Jönson. Andra läser intensivare, några bara lite åt gången, läsaren får göra sitt eget montage. P1 Kultur

P1 Kultur har följt i Yahya Hassans spår - från genombrottet fram till återkomsten på den litterära scenen, bara ett halvår före hans död i april 2020. Den danska poeten Yahya Hassan väckte stor uppståndelse med sina råa självbiografiska dikter när han debuterade 2013. Men åren som följde handlade mer om fängelsedomar, rättspsyk och våld – än om poesi. Reporter Anna Gjöres har följt i Yahya Hassans spår – från genombrottet till återkomsten på den litterära scenen. Möt förläggaren Simon Pasternak; journalisten och vännen Martin Krasnik och kritikern Kamilla Löfström som alla har sin relation till författaren som i uppföljaren Yahya Hassan 2 beskriver sig själv som "ett poetiskt maskingevär". Den 30 april 2020, efter att detta reportage spelats in, kom beskedet att Yahya Hassan gått bort, vilket anhöriga bekräftade i danska tidningar.

I antikens tankevärld sågs även platser som besjälade, man talade om genius loci - platsens själ. Vilken betydelse har platsen för vår tids konstnärer och författare? Nästan all konst och litteratur förhåller sig till platser som finns i verkligheten utanför. Men hur väljer man en plats för en berättelse eller en bild? Frilansjournalisten Lars Hermansson har träffat konstnärerna Gunnel Wåhlstrand och Meriç Algün; författaren Andrzej Tichý och arkitekturkritikern Julia Svensson för att försöka närma sig platserna där konsten utspelar sig. P1 Kultur

Vad är egentligen storyn bakom Chewbaccas läten i Star Wars? Och jetmotorernas vrål i "Top Gun"? "Konsten att skapa ett soundtrack" berättar om filmljudets hemliga liv. Roger Wilson träffade filmens regissör Midge Costin när filmen hade sin europapremiär på filmfestivalen i Cannes. "Konsten att skapa ett soundtrack" är en dokumentär om att lyssna på film. Om hjältarna i mixerrummet som står för en mycket större del av filmupplevelsen än vi oftast tänker på. I den här fascinerande filmen får man veta allt om hur man bygger rollfigurer och story med hjälp av ljud, film, men det snackas också en hel del yrkesknep också – som hur man bäddar in en katts jamande på ljudspåret för att förebåda Jordens undergång. Eller vilken central roll artisten Barbra Streisand hade i stereoljudets framgångar på bio. Roger Wilson träffade dokumentärens regissör Midge Costin när hennes film hade sin Europapremiär på filmfestivalen i Cannes. Hon har själv en lång karriär inom filmljudsbranschen, bland annat har hon arbetat med actionfilmer som "Armageddon" och "Con Air" – trots att hon inte gillar filmer med för hög volym. "Konsten att skapa ett soundtrack" finns att se på SVT Play till och med april 2021.

Konstnären Simon Stålenhag utvinner mystik ur vardagliga ting och miljöer. Hans målningar har inspirerat till SF-serien "Tales from the Loop" på Amazon Prime. Och allt började med att hans bilder spreds via Facebook. Roger Wilson tog mopeden och hälsade på hemma hos Simon Stålenhag, på Ekerö utanför Stockholm, där de – under säkerhetsavstånd – pratade om inspirationen till hans fantasivärldar, och hur noggrant han rekonstruerar ett Sverige från förr. I böckerna "Ur varselklotet" och "Flodskörden" skildrar Stålenhag svenskt 80- och 90-tal, gärna med miljöer hämtade från barndomens Ekerö. Men mitt i de välkända omgivningarna finns främmande objekt: robotar, dinosaurier och maskiner med cancer. Redan tidigare har filmrättigheterna till Simon Stålenhags bok "Passagen" sålts till Hollywood, och i våras var det alltså premiär på TV-serien "Tales from the Loop" som bygger på hans bok "Ur varselklotet". P1 Kultur

I tallskogen i Pemar uppfördes Alvar Aaltos sanatorium 1935. I funktionalismens idéer fanns samma tankar som i botandet av de TBC-sjuka, innan medicinerna kom. Luft och ljus. Den unge Alvar Aalto designade allt från dörrhandtagen till den speciella vilstol som skulle frigöra andningen. Katarina Wikars vandrar genom sanatoriet med konstvetaren Ulrika Grägg och guiden Helena Kaartinen, som berättar att en patient i veckan hoppade från solbalkongen. Varför är TBC en sjukdom omgärdad av så många romantiska myter? Från Kafka och Kameliadamen till sanatorieromanen framför alla andra, Thomas Manns Bergtagen. Vad händer med tiden när den inte brukas? TBC drabbade dock mest de fattiga. Första halvan av 1900-talet dog 1000 människor i månaden i sjukdomen i Sverige. Eyvind Johnson skildrade de grå lungsotsgårdarna, och också Sara Lidman och Torgny Lindgren har skrivit om TBC. Programmet sändes första gången 2001.

Lars Hermansson besöker ett av landets mer omtalade - och omtyckta - sommarmuseer. Så här års är det i vanliga fall högsäsong för det som på redaktionen förr i tiden lite nedlåtande brukade kallas "Kultur i busken". Det vill säga konserter, teateruppsättningar, konstutställningar med mera i bygdemiljö: lador, logar, gamla kalkbrott, nedlagda gruvor. En del är en smula amatörmässigt, annat håller hög klass. Som till exempel Alma Löv museum for unexpected art i Östra Ämtevik några mil från Sunne i Värmland, mitt i Selma Lagerlövland. Vår reporter Lars Hermansson åkte dit för att ta reda på hur det är möjligt att driva ett så ambitiöst konstcentrum så långt från de stora allfarvägarna, och hur det hela började. P1 Kultur

På Östgötateatern blir en nedlagd uppsättning nu film. I pjäsen "Dumar" berättar tre somaliska kvinnor om sina liv men pandemin satte stopp för premiären. Följ med till filminspelningen i Norrköping. Under det gångna spelåret har Östgötateatern satsat särskilt på berättarteater. Dramatikern America Vera-Zavala har gjort flera uppsättningar där människor berättat om sina liv. Men under repetitionerna av den nya uppsättningen "Dumar", med tre somaliska kvinnor från Linköping på scenen, slog coronapandemin till och allt ställdes in. Dessutom har flera av de medverkande förlorat närstående i covid-19. Nu gör Östgötateatern och de inblandade en film av "Dumar". Inte avfilmad teater utan en film med både skrivna texter och dokumentära delar. Kulturredaktionens Fredrik Wadström besökte filminspelningarna på Östgötateatern i Norrköping.

Vad händer med jaget när du tvingas prata ett språk som inte är ditt? Konstnären Johanna Gustafsson Fürst undersöker tvåspråkighet och mer specifikt hur meänkieli trängts undan i Tornedalen. Det hör till undantagen den här våren att träffas fysiskt. Men Cecilia Blomberg fick ändå en coronasäkrad intervju med Johanna Gustafsson-Fürst i hennes utställning "Ympa orden, piska min tunga" som visas på konsthallen Accelerator på Stockholms Universitet. Ett utställningsprojekt som involverar språkforskare och en bok med specialskrivna texter av fem svenska författare. Själva utställningen fick också ny skepnad med delvis nya verk mitt under coronapandemins utbrott. Så den står rätt så orörd, men kan besökas digitalt i väntan på publikens återinträde i höst. Möt konstnären Johanna Gustafsson-Fürst och hör hennes tankar om språk, makt och våld. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

Under pompa och ståt invigdes Kirunas nya konstmuseum 2018, men redan från början var det problem med både byggnaden och arbetsmiljön vad var det som hände? På Konstmuseet i Norr, länskonstmuseet för samtida konst i Kiruna, har det varit turbulent från början. Personal har sjukskrivits och slutat, Företagshälsan har kritiserat arbetsmiljön och Arbetsmiljöverket gjorde inspektion hösten 2019. Dessutom har museet behövt stänga i omgångar för att ta hand om vattenläckor och felbyggda väggar. Hör Helene Alms reportage. Programledare: Roger WilsonProducent: Maria Götselius

Landets folkbibliotek har under de senaste decennierna allt mer kommit att likna allaktivitetshus och medborgarkontor. Vad beror den här utvecklingen på? På senare år har bokutlånen på landets folkbibliotek minskat i stadig takt. Parallellt med detta har ett stort antal biblioteksfilialer lagts ner samtidigt som de kvarvarande bibliotekens fokus inte längre ligger på den rena litteraturverksamheten. I takt med att folks läsvanor förändrats och böcker blivit billigare och tillgängliga digitalt har nämligen folkbiblioteken breddat sina verksamheter, som numera omfattar allt ifrån data- och språkkurser till den typen av service som man kan ta del av på ett regelrätt medborgarkontor. Detta har i hög grad satt sin prägel på bibliotekariernas arbetsliv. Något som Kerstin Wallner, socialbibliotekarie på Skurups kommunbibliotek, inte är helt tillfreds med. - Jag kan ju tycka att det var ju inte vad vi utbildade oss till. Att stå vid en kopieringsautomat dagarna i ända, det tycker jag är en tråkig utveckling, säger hon.

Över 27 000 följare på Facebook, men han har aldrig tidigare intervjuats i riksmedia. Inne på Pär Olofssons kontor i Umeå samsas hans monstruösa skivomslagsbilder med actionfigurer och filmposters. Runt 200 skivomslag har det hunnit bli under de 15 år som han varit igång. Och alldeles nyss blev han för fjärde gången anlitad av det amerikanska death metal-bandet Abysmal Dawn. – Det är en fortsättning på förra skivans tematik, lite insektstema kan man säga. Det är en figur som håller på att kläckas ur en kokong, den är uppkopplad till människor och suger musten ur dem, säger Pär Olofsson. Det är inte så ofta du gör omslag till annan typ av musik? – Det är undantagsfall och det är helt okej med mig. Jag har svårt att se att dansband vill ha färgglada svamputväxter på en humanoid-monstergrej, säger Pär Olofsson och skrattar. Han har över 27 000 följare på sin Facebook-sida och han blir kontaktad av nya intresserade band och skivbolag fem gånger i veckan i snitt. På senare tid har han märkt ett skifte i vad banden vill ha på sina omslag. – Nu ligger det lite grann i tidsandan att ha monster som äter upp städer eller människor som bor i städer. Någonting större än oss som vi inte har kontroll över, säger han och fortsätter: – Generellt var dödsmetall mer fokuserat på död och förintelse och våld i allmänhet. Det känns som att det blivit lite mer politiskt nu. Det är till och med band som skriver att vi måste lugna ner oss och ta hand om planeten.

I vår är det 50 år sedan poeten och nobelpristagaren Nelly Sachs dog. Hur ska man läsa hennes dikter idag? Och vad gör dem alltjämt angelägna? Först vid 55 års ålder debuterade Nelly Sachs som poet, och tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Sina sista diktsamlingar skrev hon intagen på Beckomberga. Hon föddes i Berlin i en judisk familj. 1940 flydde hon från nazisternas Tyskland till Sverige. Hon skrev sina dikter i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, i ettan på Bergsunds strand i Stockholm, där de bodde tillsammans. Efter moderns död vistades hon långa tider på Beckomberga där hon skrev bland annat diktsamlingen Glödande gåtor. Hemmet hade för henne blivit en alltför otrygg plats då hon ansåg sig förföljd av nazistspiritistiska ligor. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv med författaren Aris Fioretos, översättaren Margareta Holmqvist, som var hennes förtrogna och psykoanalytikern Daniel Frydman, som studerat hennes sjukjournaler. Ur arkivet: Margit Abenius, Bengt Holmqvist, Lenke Rothman och Nelly Sachs. Uppläsare: Eva-Lisa Lennartsson, Emil Almén, Ulla Sjöblom och Sofia Berg-Böhm. Detta är en P1 Dokumentär som sändes första gången 4/12 2016.

"Man kan ta livet av sig, men man kan också skriva en nonsensdikt". Så står det på en lapp på badrumsspegeln hemma hos författaren Isabella Nilsson. Den meningen är också utgångspunkten för hennes nya essä- och poesibok "Vårt behov av vers". Isabella Nilsson har som författare och översättare främst ägnat sig – bokstavligen – åt meningslösheter: rim, ramsor och tramsigt ordtrixande. Tillsammans med sitt alter ego Nonsensprinsessan har hon skrivit och tolkat nonsenspoesi. I hennes nya bok "Vårt behov av vers" försöker hon förstå, eller kanske till och med rättfärdiga, sitt stora behov av nonsens. En berättelse om hur nonsens kan ge mening – och hur trams och rimmad vers kan rädda liv. Reporter: Eskil Krogh Larsson

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. ”Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema.” "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, ”Jag är inte riktigt mig själv” med Esbjörn Svensson Trio, ur ”Till min man om han kunde läsa” i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten ”Nu mår jag mycket bättre” och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars.Research: Lisa Bergström.

Med anledning av Kristina Lugns bortgång, här är en digital repris av programmet Scensukt av Anneli Dufva från hösten 2003. Intervju med dramatikern Kristina Lugn om hennes arbete, där även teaterkritikern Maria Edström medverkar med texter om Lugn. Vi får höra utdrag ur pjäserna "Två solstrålar på nya äventyr", "Rut och Ragnar", "Silver Star", "I dödsskuggans dal" och "Kvinnorna vid Svansjön". Producent och programledare: Anneli Dufva Fotnot: Programmet sändes första gången 27 oktober 2003.

Axel och Hilda Munthe hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att vara i varandras närhet. Följ med Katarina Wikars till Hildasholm i Leksand. I gränslandet mellan det vilda och det tuktade ligger Hilda Munthes trädgårdar. Raviner, rabatter, djurkyrkogård, men inga gräsmattor. Och huset sen, där barnen spelade marionetteater och målade på väggarna och dyrkade sin mamma. Axel Munthe var sällan där, rastlös och fullt upptagen med att bota sjukdomar någon annanstans. Hilda var till och med ensam på bröllopsfotot. I det patriarkala Dalarna skapade hon sin egen värld bakom murar, Shakespeare och gardenparties i Stengården. Tillsammans med trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist, f d intendenten Pia Thunholm och konstnären Ebba Matz vandrar Katarina Wikars runt bland dagliljor och kistor med inskriptionen "Trogen men besviken". Axel och Hilda Munthe var två extremt kreativa människor, som hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att försöka vara i varandras närhet. Hilda skickade ingen krans till Axels begravning, men hans tomma urna förvarade hon under altaret i sitt kapell i huset i Leksand. Programmet sändes första gången 2009.

Med anledning av Per Olov Enquists bortgång här är en repris från våren 2018: Sandra Stiskalo träffade PO Enquist för att prata om smärta - i litteraturen och i livet. Ett porträtt av författaren och dramatikern Per Olov Enquist. Han har skrivit såväl internationellt spelad dramatik som historiska romaner och berättelser med självbiografisk botten. Två gånger har PO Enquist fått Augustpriset vid sidan av en rad andra litterära utmärkelser i både Sverige och internationellt. Vad har varit lätt respektive svårt i den knappt sex decennier långa litterära karriären? Och vad ska man ha det som gör ont till? Sandra Stiskalo talade med Per Olov Enquist om smärta och smärtpunkter, i litteraturen och livet, i mars 2018. Uppläsare: Sven Ahlström

Möt vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2020 - författaren Nina Wähä Nina Wähä är född 1979. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 2007 och har gett ut tre romaner. Hon har också arbetat som skådespelare och sjungit i bandet Lacrosse. Det är för romanen Testamente hon fått Sveriges Radios Romanpris 2020 med motiveringen: "En myllrande familjehistoria i finska Tornedalen där pappans mörker präglat tillvaron. Nina Wähä skildrar intensivt och färgstarkt hur familjemedlemmarna på olika sätt formar sina liv utifrån detta arv." Jag började skriva den här historien när min mormor blev diagnosticerad med alzheimers för fyra år sedan, säger hon. Varför hade jag aldrig läst en roman som skildrar personer som har samma bakgrund som min mormor, som aldrig har gått i skolan? Katarina Wikars träffade Nina Wähä och det blev ett samtal om syskon som kollektiva fallskärmar, inre gubbar som petar till texten och skrönor som ett sätt att hantera det smärtsamma. P1 Kultur

I den lilla byn Mangskog i västra Värmland bodde han i över 50 år, författaren Tage Aurell. Hans berättelser är ordknappa, hans människor visa av skada. Hur ska man göra för att läsa honom idag? Så här sa Tage Aurell en gång i ungdomen: "Jag ska inte skriva mycket, bara ett par små, små tunna- men dom du- dom ska vara bra!" Och hans sammanlagda produktion tar inte många centimeter i bokhyllan men densiteten är hög. Man får börja om många gånger, ta ut pauserna, lära sig koncentrerat läsa på stället. Tage Aurell blev en författarnas författare, Harry Martinson och Gunnar Björling kom farande till Mangskog för att hälsa på i det tjärstrukna huset på höjden. Katarina Wikars åkte dit med författaren Lars Andersson som en gång skrev en biografi om Tage Aurell, "Platsens Ande". Med i programmet är också Hans Aurell och Erik Aurell, som minns sin far och farfar.

Författaren Anne-Marie Berglund dog i mars i år. Katarina Wikars har sammanställt ett minnesprogram med material ur radions arkiv. Att uppleva. Att göra uppror. Sexualiteten som besvärjelse. Bara kvinnor ser det kosmiska hos mig, sa hon i en intervju från 1983. Hon debuterade som 25-åring 1977 med diktsamlingen "Luftberusningen". Och blev snart en kultförfattare med prosaböckerna "Dam med dåligt rykte på sin vanliga runda" och "Raserier." Hon såg sig själv som en djuphavsdykare i dyn men som med tiden hittade allt färre pärlor. Skrivandet hade en ordnande funktion: "Jag är som en kontorist hos mig själv", sa hon 1991, då hon också liknade pennan vid en gren att sitta på. 2005 fick hon Sveriges Radios lyrikpris och samma år kom hennes sista bok, "Breven till Mamma", med de brev hon sedan unga år skrivit till sin mamma och som hade sparat dem i skrubben i elva gaffelpärmar. Då sa hon också i en intervju att utbrytningsförsöken varit förgäves, "skrivandet tar en inte ut", sa hon.

P1 Kultur åkte till stadsdelen Vivalla i Örebro där gatorna heter saker som Poesigatan och Skaldegatan för att söka Närkes litterära rötter. Kanske kan man säga att det var i Vivalla, eller Vivalla by som det hette i början av 1600-talet, som Närkes litterära historia började. Reporter Lars Hermansson har gått i poeten Lars Wivallius spår.

Få landskap har så stolta litterära traditioner som Värmland. Men hur står det till idag med landskapets litterära identitet? En nobelpristagare i Selma Lagerlöf, folkkära poeter som Ferlin och Fröding och stora berättare som Göran Tunström och Lars Andersson. För att inte tala om Geijer och Tegnér. Värmland vilar under ett tungt litterärt arv. Men hur står det till idag? Är stoltheten fortfarande intakt? Reporter Lars Hermansson reste till Karlstad för att träffa poeten Linus Gårdfeldt, född och uppvuxen i Kristinehamn och Karlstad och nu, sedan fem år tillbaka, boende i den gamla hemstaden.

J H Engström föddes i Hagfors. Bor ibland i Paris. Han ser det skrovliga i tillvaron, ensamheten men också ömheten. Nu sätter han samman bilder av ensamma män som han har fotograferat i 30 års tid. J H Engström har gett ut många fotoböcker internationellt och en gång tiden var han elev till Anders Petersen som han också gjorde utställningen "From back home" tillsammans med 2009. Katarina Wikars hälsade på honom i Östra Ämtervik i Värmland, såg HSB-längorna i Hagfors rivas, den sista kärleken på dansbanan och några trötta män utanför Paris. Vad är det han vill åt? Kan han blunda och inte se bilder? Vad finns utanför ramen? Kaos, säger J H Engström.

Hon vill återerövra historien och bli mentalt självständig. Möt konstnären Katarina Pirak Sikku, en av de tongivande svensk-samiska konstnärerna. I många år har hennes konst på olika sätt handlat om spåren efter rasbiologernas framfart bland samer i början av 1900-talet. Dokumentationen som användes att peka ut samer som en annan lägre stående ras, dömd att dö ut. Katarina Pirak Sikku följer nu själv i rasbiologernas spår för att få ett slut på skammen och det som gjort ont. Det har genom åren skrivits en hel del om rasbiologin i Sverige. Men inte ur ett samiskt perspektiv. Lyssna på Helene Alms reportage via ljudlänken P1 Kultur

Walid Raad lyckas att med ett underfundigt leende ge oss skarpa berättelser om krig och ekonomiska ojämlikheter. Cecilia Blomberg har träffat honom på Moderna Museet i Stockholm. Titel: Helt ärligt. Vädret hjälpte.Konstnär: Walid RaadPlats: Moderna Museet i StockholmCurator: Fredrik LiewPågår: till den 10 majExtra: Walid Raad genomför själv ett trettiotal presentationer på plats under utställningen i Stockholm. Walid Raads rör sig i en värld där begrepp som falskt eller sant inte är relevant. Hans ämnen är ofta allvarliga och handlar om alltifrån inbördeskriget i Libanon, som han upplevde som barn, till frågor om konst och storkapital och geopolitiska konflikter. Men han närmar sig sina ämnen via de små lite skruvade detaljerna. I det absurda blir sanningen kanske tydligare? Och det bästa sättet att närma sig Walid Raads verk är att gå in en konstnärlig värld. Det är fiktion. Med fiktionens logik. Även om analysen rör brännande frågor i samtiden. Cecilia Blomberg fick en intervju med Walid Raad inne i utställningen på Moderna Museet. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

Inger Alfvén är en av Sveriges mest folkkära författare. I fjol kom hennes 25:e roman och i dagarna fyller hon 80. P1 Kultur besökte henne hemma i lägenheten på Reimersholme i Stockholm. Inger Alfvén debuterade på 60-talet men det var 70-tals romanerna "Städpatrullen", "Dotter till en dotter" och "S/Y Glädjen" som gjort henne till något av en generationsförfattare. Frilansjournalisten Sandra Stiskalo gör ett hemma-hos-besök hos Inger Alvén, för ett samtal om uppriktighet, relationer och vad man egentligen kan veta om andra människor. Sandra Stiskalo p1kultur@sverigesradio.se

"Det är motivet till brottet som är viktigast för mig att skriva om" säger Maria Adolfsson. Hennes tre kriminalromaner om polisinspektör Karen Eiken Hornby i det fiktiva Doggerland är storsäljare. Författaren Maria Adolfsson har skrivit tre kriminalromaner om Doggerland på tre år. Vad gör den fiktiva ögruppen mellan Storbritannien och Danmark till en bra plats för polisinspektör Karen Eiken Hornbys brottsutredningar? P1 Kulturs Anna Tullberg intervjuar Maria Adolfsson.

På Cecilia Hillström Gallery kan man se nya verk av Lovisa Ringborg, fotografer i gränslandet mellan sömn och vaka, kikhål in i det undermedvetna. Katarina Wikars hälsade på i hennes ateljé. Lovisa Ringborg gick ut Fotohögskolan i Göteborg 2008 och har sen dess rönt stora framgångar med sina utställningar, det som är kvar av natten. I den senaste utställningen "Skuggrummet" har ansikten fått ge vika för händerna, svartvita bilder för i djupsömnen finns kanske inga färger. Kvinnan i svart som lägger sina händer på bordet och så är ena armen borta. En hand helt frikopplad från människan är kuslig, vad kan den ta sig till? Och fotografiet på en hand som trycker ner ett dörrhandtag. Är det en inkräktare eller en sömngångare? Tvetydigheten som uppstår. Stirrar man alltför intensivt på världen blir den främmande. Och Lovisa Ringborg har själv inga svar. Hon översätter inte sina egna drömmar till konstnärliga verk utan de är mer som en sorts inspirationsbank som hon skriver ner för senare bruk. Andra återkommande teman är den ordnade upplysta fliken av trädgård framför en mörk fond av vild natur. Ben och armar under rosa vaddtäcken eller gröna yllefiltar, samma toner som återkommer i naturen, granit mot lavar. Draperingar som i gamla renässansmålningar. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Belönad med fyra Guldbaggar och hyllad av kritikerna. Men vilket avtryck har "And then we danced" gjort i Georgien där den är inspelad? Följ med till Tbilisi och möt människor som berörts av filmen. Under tre dagar i november visades den svenske regissören Levan Akins film "And then we danced" på biografer i Tbilisi och Batumi. De 6000 biljetterna till visningarna sålde slut på nolltid men hoten mot biograferna från högernationalister har gjort det svårt att få till en fullskalig distribution i Georgien. Trots detta har filmen dominerat samhällsdebatten i landet under de senaste månaderna. I det här kulturreportaget möter du Mariam Kvaratskhelia på Tbilisi Pride, filmkritikern Nino Dzandzava på det georgiska filmarkivet, museichefen Lasha Bakradze, curatorn Magda Guruli och författaren Salome Benidze. Vi hör om rave-revolutionen 2018 och om konflikterna kring utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien. Det här är ett program av Fredrik Wadström.

Intresset för att sända närradio har minskat kraftigt under 2000-talet. Vilken roll spelar den egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Föreningsradion, som den ibland kallas, var tänkt att fungera som just föreningarnas och samfundens kommunikationskanal, och i många år var den ett självklart val för många grupper. Till en början fyllde främst kyrkor och religiösa samfund närradioradiotablåerna runt om i landet, men med åren fick fler och fler upp ögonen för närradions potential. Sedan glansdagarna på 80-90-talet har mycket hänt, och intresset för att sända närradio har minskat kraftigt. Så vilken roll spelar närradion egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Elina Perdahlelina.perdahl@sverigesradio.se

En av Sveriges främsta koreografer inom modern dans ser tillbaka på trettio verksamma år. Men vilka rörelser minns Helena Franzén ur sitt dansande liv? Under 30 år har Helena Franzén skapat över 80 verk för svenska dansscener och internationella. Hur går det till att koreografera dans och när blir rörelser en berättelse? Vår reporter Anna Tullberg följer med till dansstudion där allt tar form, för att ta reda på vilka minnen som egentligen är starkast hos en koreograf som ogärna ser bakåt och som tänker att det bästa fortfarande ligger framför henne. Anna Tullberganna.tullberg@sverigesradio.se

Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker vad det betyder att få nobben som författare. "Tack för dina dikter. Det är inte oävet det du skriver, men dina dikter skulle vinna på att du slipade bort de mest romantiska fraserna." Det sägs att nästan alla författare blir refuserade någon gång. Det hjälpte inte mig. Jag stod där med refuseringsbrevet i handen och skämdes, som om någon upptäckt hur dålig poet jag var, egentligen. Alla har sina sätt att hantera refuseringar. Det finns en mängd strategier och ritualer. Men hur är det för den som refuserar? Hur formulerar man sig? Och hur lång stund tar det innan man känner om en text håller eller inte? Och vad kan man lära sig av en refus? Den refuserade poeten, numera radioreportern, Richard Dinter söker upp den dåvarande redaktören för Bonniers litterära magasin, Ola Larsmo, som refuserade honom då för nära 30 år sedan. Möt också författarna Gabriella Håkansson och Elin Cullhed om att bli avvisad och om varför man överhuvudtaget skriver. Och hör sociologen Henrik Fürst som forskat om refuseringen. Reportaget sändes första gången 2017. Richard Dinterp1kultur@sverigesradio.se

"Jag färdas mellan nu och då" är en tjock antologi med texter om livet i Strängnäs kommun av de som bor där. Katarina Wikars åkte dit och träffade bland andra kommunförfattaren Magnus Utvik. Att hjälpa människor att uttrycka sig i skrift är ett viktigt demokratiprojekt, säger kulturchefen Christer Hermansson, som sökte pengar från Kulturrådet för att anställa en kommunförfattare. Magnus Utvik fick jobbet och har bedrivit uppsökande verksamhet för att nå dem som aldrig varit i kontakt med biblioteket. Han leder också skrivarcirklar, bland annat en på Mariefredsanstalten. - Nu har vi inte plats för alla som vill vara med och skriva, säger han. Åldersspannet på dem som är med i antologin är 18 till 94 år, och det krävs mod att skriva och låta andra läsa, menar Magnus Utvik. Både Emelie Fransson och Malin Bergman är med i antologin och ska fortsätta skriva i vår. - När min pappa var dog var det enda som var kvar på hans mobil min text, berättar Malin Bergman. Ett reportage av Katarina Wikars.

Nobelpristagaren Olga Tokarzcuk har skrivit en mer än 1000 sidor lång roman som blivit en bästsäljare. Vad är speciellt med hennes texter? Och hur är det att översätta dem till svenska? Efter tillkännagivandet av Nobelprisen i litteratur för både 2018 och 2019 har Olga Tokarczuk hamnat något i skymundan av debatten om Peter Handke. Hon är en storsäljande författare hemma i Polen, men för att nå en stor publik internationellt är hon beroende av sina översättare. Vår reporter Anna Tullberg har träffat Olga Tokarzcuk flera gånger och närmar sig i det här reportaget hennes romaner via språket.  För att på djupet förstå de språkliga särdragen medverkar också Olga Tokarzcuks svenske översättare Jan Henrik Swahn. Anna Tullberganna.tullberg@sverigesradio.se

Klichéer i litteratur, musik eller konst handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann? Det finns få saker som svider lika mycket för en konstnär som att bli beskylld för att syssla med klichéer. Att landa i klyschor i sitt skapande tyder på bristande fantasi. Samtidigt som allt språk bygger på väl inarbetade symboliska betydelser – klarar vi oss verkligen utan det färdigformulerade och igenkännbara om vi vill göra oss förstådda? Ett reportage om balansgången mellan klyscha och kommunikation. Med Cajsa Von Zeipel, konstnär; Anna Hallberg, poet; Thanos Fotas, komiker och Gunilla Almström Persson, språkvetare. P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

Han började spela fiol när han var fyra år och övar fem timmar om dagen. Som 19-åring är Johan Dalene en världsviolinist. Johan Dalene från Norrköping har just gått ut gymnasiet men har redan vunnit flera internationella violintävlingar. Men när han var tretton ville han lämna fiolspelandet, han tyckte att det var roligare med kompisar och fotboll. Vad var det som hände? Vi ska få följa med i den klassiska musikvärlden där konkurrensen om att nå toppen är stenhård. Märta Myrstenermarta.myrstener@sverigesradio.se

Utställningen "Skånska Teatern - en teatersaga i tre delar" på Landskrona Museum skildrar en av Sveriges främsta fria teatergrupper. Skånska Teatern var den fria teatergruppen som i några olika varianter var aktiva i Landskrona mellan 1974 och 2003. På ett knökfullt vernissage invigde skådespelaren Rolf Lassgård utställningen, och förklarade vad som var så speciellt med de år som han tillbringade på teatern i början av sin karriär: – Det handlar om Skånska Teaterns väldigt speciella sätt att jobba på, som sökte och tog näring från publiken. Från Landskronabornas tankar, drömmar och känslor så skapades en teater som jag skulle säga var unik här, säger Rolf Lassgård. Hur den fria teatergruppen Skånska Teatern blev en viktig del av Landskrona det är en av de röda trådarna i utställningen på Landskrona. Som till exempel hur man jobbade intensivt med publikarbete, och gjorde trailers för sina föreställningar ute på arbetsplatser och använde sig av med stadens teateramatörer i flera stora uppsättningar. Men även sättet som teatern tog ställning i kampen mot att stadens stora arbetsplats, Öresundsvarvet, skulle läggas ner. Lyssna på Roger Wilsons reportage Roger Wilsonroger.wilson@sverigesradio.se

Barnet och barndomen är vanliga litterära teman. Men vem blir Barnet när vuxna definierar det? Och med vilka motiv? Ett kulturreportage om vuxnas ord och barns maktlöshet. Evighetslånga barndomssomrar eller nattsvart barndomsskräck – allt det där som händer oss innan vi fyllt 18 och är en outsinlig källa som författare öser ur, i bok efter bok efter bok söker de efter de perfekta orden för att skildra barnet. Men vilka blir barnen när vuxna definierar dem? Blir de bara en vuxen fantasi om Barnet, baserad på en sentimental längtan tillbaka till den egna barndomen? Och vad gör det i så fall med de verkliga barnens röster, tystas de än mer eftersom de inte stämmer med vuxnas förvrängda fantasibarn? Reporter Jenny Aschenbrenner har träffat författarna Mirja Unge och Kristoffer Leandoer, och forskaren Jeanette Sundhall för att nysta i vad vuxnas ord gör med barnens maktlöshet. P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

Går det att renovera en hel stad? Tel Aviv har 4000 Bauhaus-hus och är på UNESCO:s världsarvslista. Men betongen spricker och vem ska betala? Katarina Wikars undersöker kopplingen ideologi/arkitektur. Tel Aviv är en ung stad, lite mer än 100 år, som enligt myten byggdes på sanddynerna norr om Jaffa. Sin funktionalistiska prägel fick Tel Aviv tidigt trettiotal, när nazisterna hade stängt Bauhausskolan i Berlin. Många av arkitekterna var judar och flydde Europa, kom till Tel Aviv. Balkongerna hade ett starkt symbolvärde. Gränsen mellan inne och ute luckrades upp. Många, säger guiden Michele från Bauhaus-centret, hade flytt från pogromerna i östra Europa, och där hade man inte kunnat sitta ute. Det här var början på ett nytt liv. A safe society. Nuförtiden har många balkonger stängts och husens utsida är helt förändrad. Det skulle vara en utopisk arkitektur för alla platser, tider och människor. En arkitektur utan minnen och för framtiden. Det officiella namnet på den här stilen, fast den kallas så i Israel, är inte Bauhaus utan International style, det skulle vara en utopisk arkitektur för alla platser, tider och människor. En arkitektur utan minnen och för framtiden. Stora delar av Tel Aviv är mer grå än vit. UNESCO har hotat med uteslutning från världsarvslistan. Betongen har åldrats men det går inte att renovera en hel stad, säger guiden Michelle, men nu byggs ofta flera våningar på och säljs dyrt och därigenom får man pengar för att renovera resten. Bauhausarkitekterna hade nog tyckt att det var ok, för de menade att ett hus inte är något monument. Dessutom ett besök i den modernistiska stadsdelen Saskia Kepa i Warszawa där många hus ritades av samma arkitekter som verkade i Tel Aviv. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

I glas och screentryck bearbetar Tomas Colbengtson den såriga konflikt som råder mellan samer i Tärnaområdet i Västerbotten och som präglat hela hans liv. – Jag var som en racerbil utan ratt, säger konstnären Tomas Colbengtson om ungdomsåren när han kände att han behövde bryta sig loss från hemtrakterna men inte visste hur han skulle göra. Så småningom blev det konstskolor och i konsten kunde han bearbeta den såriga konflikt som präglade hela hans uppväxt, den mellan tvångsförflyttade nordsamer och de sydsamiska ursprungssamerna i Tärnaområdet i Västerbotten. Helene Almhelene.alm@sverigesradio.se

1989 kom två tv-serier som skulle hålla oss sällskap under många decennier. Vad gjorde Simpsons och Seinfeld så framgångsrika att vi inte kan sluta titta? I vår spaning efter den tid som flytt och märkesåret 1989, har nu turen kommit till komediserierna Seinfeld och Simpsons. Seinfeld skapad av Jerry Seinfeld och Larry David, handlar om ett neurotiskt kompisgäng på Manhattan och den animerade "The Simpsons" av Matt Groening, berättar om den dysfunktionella familjen Simpson med sin karaktäristiska klargula hy, och bosatt i den fiktiva staden Springfield. Nina Asarnoj hittar Seinfelds storhet med hjälp av journalisterna Karin Magnusson och Göran Everdahl. Och Saman Bakhtiari har träffatserietecknaren och Simpsonfanet Jimmy Wallin för att ge oss några ledtrådar till att Simpson dök upp just 1989. Programledare: Gunnar BolinProducent: Cecilia Blomberg

Salman Rushdies roman Satansverserna ledde inte bara till dödshot, mord och mordförsök boken blev också en brytpunkt för yttrandefriheten i ett större perspektiv. Några månader efter att romanen släppts utfärdades en fatwa över Rushdie, av Irans dåvarande stora andlige ledare Khomeini. Med det tydliga uppmaningen till den muslimska världen: författaren och alla som arbetat med den blasfemiska boken får och ska mördas. Men vad exakt var det egentligen som väckte så ont blod hos den iranska ledaren? Och på vilket sätt blev Rushdie-konflikten en brytpunkt för yttrandefriheten? Marcus Bornlid Lesseurmarcus.lesseur@sverigesradio.se

Ett barn kvar på andra sidan. Murrester i en påse. Ett nedlagt kollektivjordbruk med konst. Kvaddade Trabanter. En gammal mamma som gråter över DDR. I maj var det som vanligt, muren stod där den stått i snart 28 år, sen augusti 1961. I min väninnas lägenhet på Stresemannstrasse luktade det terpentin. Hennes man var konstnär, målade stort i olja och innan han blev utköpt och fått lämna DDR hade han druckit kopiösa mängder sprit och hackat sönder sina målningar med kniv. Men nu var de båda i Väst-Berlin. Min väninna hade kommit över så sent som 1987 och varit tvungen att lämna kvar en 10-årig dotter där på andra sidan. För mig som turist var det lätt att korsa muren, åka S-bahn till Friedrichstrasse, gå genom en förstelnad passkontroll med eventuell visitation men för mina vänner var det omöjligt, hade man en gång lämnat DDR och delar av sin familj kunde man aldrig återvända. Ville man träffas fick man åka till Prag fast man i praktiken bodde 2 kilometer från varandra. Sönderslagna portar blev en symbol för frihet tidigt 90-tal. Min väninna klagade över den obefintliga barnomsorgen i Väst, den hade varit bättre i Öst. Strax intill muren i Kreuzberg låg i alla fall en Kindergarten där en punkare med rosa hår och fimp i munnen tog emot lille Ferdinand, 6 år. Jag som tvångsmässigt rest till Berlin hela åttiotalet för att gå på klubbar i gamla pissoarer där bleka håglöst drack blåa drinkar klockan tre på natten lärde mig se ett annat Berlin genom min väninnas ögon. Jag hade besökt henne då hon fortfarande bodde i Öst-Berlin, i en sliten våning i Prenzlauer Berg där hyran hade legat still i decennier på 40 mark. All rappning hade fallit bort från fasaderna och senare när muren fallit, blev hela denna stadsdel en tillflyktsort för konstnärer från hela Europa, lägenheterna var svårt förfallna, ägarförhållandena oklara, och alla portar som slutits minutiöst under DDR-tiden så människor inte skulle kunna spontanbesöka varandra och konspirera mot staten, de var sönderslagna. Telefonerna hade bara fungerat sporadiskt i DDR, sa min väninna, dessutom kunde de vara avlyssnade. Sönderslagna portar blev en symbol för frihet tidigt 90-tal. Mannen som inklädd indiankostym brukat skjuta pilbåge på innergården om söndagarna. Borta. Men nu var det fortfarande maj 1989, världen var statisk, och om den började luckras upp i kanterna genom Gorbatjov så märktes det ännu inte i Berlin, så jag åkte hem till Sverige men  framåt hösten tittade jag upp från några nattsvarta romaner och såg att människor klättrade på muren och slog på den med små hammare. Någon skulle senare skriva att det var första gången människor i realtid kunde se sig agera på tv. Jag vet inte, vad tänkte jag, att världen som vi mindes den, var förfluten nu. Att min väninna äntligen kunde träffa sin lilla dotter som blivit kvar i  DDR nu när muren var borta. Nästa gång jag reste till Berlin berättade hon att hon i arkiven hittat dokument som visade att hennes far, som varit en framstående arkitekt i DDR, hade angivit henne för Stasi. Jag köpte en liten murskärva i en plastpåse. Mina svenska vänner flyttade in i ett koleldat hus på Sontagsstrasse i Friedrichhein i öst. Vart de gamla hyresgästerna hade tagit vägen visste ingen. Mannen som inklädd indiankostym brukat skjuta pilbåge på innergården om söndagarna. Borta. De var vana vid Trabanter och kunde inte hantera hastigheten i västbilarna. Sen försvann hela DDR. Gick upp i återföreningen. Min väninnas mamma som älskade DDR skrev brev till sin dotter dagen då två länder blev ett. Hon skrev att gatorna i Öst-Berlin kantades av människor som grät. Hon tror att det är så, sa min väninna, hon ser dem verkligen, annars skulle ju hela hennes liv vara förspillt. Väninnan och hennes man köpte sedermera ett kollektivjordbruk på gamla DDR-landsbygden för att få mer plats för konsten. Utmed de bristfälligt asfalterade vägarna låg hav av blommor och vissnade. Hon sa att många av de unga östtyska männen hade kört in i träd och förolyckats. De var vana vid Trabanter och kunde inte hantera hastigheten i västbilarna. Sen åkte vi till ett flygfält där Tysklands första flygare Otto Lilienthal hade störtat. Där stod ett Interflugplan uppställt där par gillade att gifta sig. Ostalgin hade börjat. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Det gick inte lång tid efter att muren hade fallit innan frågan kom: När kommer den första litterära bearbetningen av det som skett? Det blev så småningom en hel genre kallad "Die Wendeliteratur" I Tyskland kallas tiden kring murens fall för Die Wende - ungefär vändpunkten och litteraturen följaktligen "Die Wendeliteratur". Gunnar Bolin hälsar på hemma hos Svante Weyler som bland annat varit radions Tysklandskorrespondent och på sitt egna förlag Weyler gett ut mycket tysk litteratur i översättning. Vilka böcker tycker han bäst skildrar den här historiska omsvängningen i tysk historia? Vilka författare kommer vi att bli klassiker som framtidens läsare kommer att söka sig till för att förstå vad som hände när det delade Tyskland blev ett igen? Dessutom tips om bra filmer om DDR och en podd från BBC om en av tunnlarna som grävdes som flyktväg under muren. P1 Kultur

Det gått två år sedan metoo-uppropet #tystnadtagning rasade hundratals vittnesmål av kvinnor inom teatern om manliga kollegors trakasserier, sexism och övergrepp. Vad hände sen med "Teatermannen"? Uppropet #tystnadtagning satte inte bara ljus på offret – fingret sattes också på förövaren, "Teatermannen": macho, gränsöverskridande och våldsam. Men, hur är det egentligen att vara man på teatern idag? Vilka svårigheter möter den som själv försöker hitta en ny mansroll? Och vem tillåts definiera hur en man får vara? – Det är ett skoningslöst debattklimat idag och män har ju också börjat hålla mer tyst, för att man har fått lära sig att man är en man och som en man är man alltid en förövare. Så säger Daniel Ohlsson, en av skådespelarna på Teater Reflex i Kärrtorp där dom repeterar pjäsen Gudarna, en pjäs som försöker ta tag i vår tids mest kontroversiella figur, den vita, heterosexuella mannen. I det här reportaget får vi möta manliga skådespelare i olika åldrar som funderar över mansrollen på och utanför scenen och hur den hänger ihop med strukturer, makt, tystnadskulturer och ekonomiska intressen. Ett reportage av Tobias Aspelin.

Vad var egentligen skräckellitteraturen? Katarina Wikars och Anneli Jordahl om litteraturen orsakade moralpanik under det sena åttiotalet. Skändade tabun? Botten i oss alla? Ondska som väcker? Åttiotalet var ett enda långt överskridande av gränser. Vilka? Vems? Det politiska sjuttiotalets? Föräldrarnas? Vanlighetens? Etablissemangets? På åttiotalet skulle man helst inte tro på något för det fanns inget att tro på. Och dessutom skulle det ju bli ett tredje världskrig snart. Evig kapprustning utan egentlig rörelse. 1989 kom tre vid den tiden förhållandevis unga eller halvunga författare ut med varsitt alster. Stig Larssons fjärde roman "Komedin 1" utspelar sig i en vagt tecknat framtid där den 60-årige författaren Stig blivit utfryst av etablissemanget och försörjer sig på att lotta fram avrättningar på porrklubbar. Nu kan han få ett nytt jobb, skriva som Gogol, mer samhällstillvända romaner men av det blir just inget. Han drömmer om att ligga med sin svärdotter och begår nästan ett sexuellt övergrepp på 11-åriga grannbarnet Alice. Carina Rydberg kom som 26-åring ut med sin andra roman, "Månaderna utan R", hon ansågs skriva som Hemingway, rakt och utan känslopjosk om det allra värsta, detta är en sorts kärleksaffär med sadomasochistiska undertoner vid Medelhavets turistorter. Sen satte Göteborgs stadsteater upp "Järnbörd" av Magnus Dahlström, där en samling människor inför lykta dörrar, kanske i Helvetets förrum återberättar sina brott för varandra, kleptomani, barnmisshandel, incest, pyromani. Den sista i ordningen har helt enkelt underlåtit att handla, däri ligger hans skuld. Om Järnbörd debatterades det flitigt. Var detta botten i oss alla? Vilka handlade den om? Varför kände ingen ånger? Varför kunde ingen tala om för oss hur vi skulle hantera detta våld? Befann sig åttiotalets sena litteratur i ett moraliskt vacuum? Ville man skriva så här eller kunde man helt enkelt inte låta bli? Till slut myntades begreppet "skräckel" med Larsson, Rydberg, Dahlström som exempel. Gränsdragningen kom att gå lite kors och tvärs. Litterära kvaliteter kontra ren spekulation. Chock som självändamål kontra etisk attityd till våldet. Kunde åttiotalslitteraturen förstöra oss? Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se Anneli Jordahl är gäst i studion hos Roger Wilson i P1 Kultur och samtalar även om sitt förhållande till "skräckellitteraturen"

Hur lät egentligen 1989? Kristina Adolfsson och Andres Lokko diskuterar sig fram till det ultimata soundtracket. 1989 var året då Neneh Cherrys"Buffalo Stance", Madonnas "Like A Prayer", Jivy Bunnys "Swing The Mood" och Blackboxs "Ride On Time" var musiken som det lyssnades på och dansades till. House hade slagit igenom, MTV hade stor betydelse för musikscenen och i radio handlade det mycket om listor. Musikjournalisterna Kristina Adolfsson och Andres Lokko gästade Roger Wilson i P1 Kulturs studio för att prata om musikåret 1989. Vad var det som formade musiken då och vad minns de idag. En djupdykning ner i nostalgi och musikhistoria. P1 Kulturp1kultur@sverigesradio.se 

Vem var DDR-musikvetaren Gerd Schönfelder egentligen? Ny forskning om ledamoten i svenska Kungliga musikaliska akademien som samtidigt jobbade för Östtyska Stasi. Den östtyska musikvetaren Gerd Schönfelder var inte bara professor i musik och operachef i Dresden – han var också en stor Sverigevän och expert på svensk klassisk musik. Men parallellt med hans hans allt djupare engagemang i Svenskt kulturliv blir han rekryterad av Östtyska säkerhetspolisen Stasi. Samtal med historikern Henrik Rosengren som tillsammans med sina kollegor Petra Garberding och Ursula Geisler har grävt i Stasis arkiv för att klargöra kopplingarna mellan DDR och svenskt musikliv.

Fredrik Wadström om stämningen i Sovjetunionen under 1989 fram till Berlinmurens fall i november. När vi idag 30 år senare pratar om de politiska omvälvningarna 1989 tänker vi på sådant som sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien och när Berlinborna plötsligt kunde vandra fram och tillbaka genom muren. Båda de händelserna inträffade i november 1989. Men hur var stämningen under året fram till de dramatiska förändringarna? Hör Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, och rapporter på plats ur arkivet från Sveriges Radios dåvarande Moskvakorrespondent Kjell Albin Abrahamson. Ett reportage av Fredrik Wadström om utvecklingen i Sovjetunionen under 1989 fram till att järnridån börjar ge vika. P1 Kultur

När världens mest besökta museum visar världens mest kände konstnär blir publikintresset därefter, med 200 000 förköpsbiljetter redan sålda. Till 500-årsminnet av Leonardo da Vincis död samlar sig Louvren i Paris till en stor utställning med den undflyende renässansmästaren i närapå helfigur. Karsten Thurfjell gick igenom utställningen som visas till den 24 februari 2020. Lyssna på reportaget via ljudlänken

Ola Juléns debutdiktsamling Orissa refuserades av alla stora förlag, innan den 1999 gavs ut på det lilla nystartade Ink förlag. Nu, 20 år senare, betraktas den som en modern klassiker som både förbryllar och hänför. Boken består av en- eller tvåradiga dikter, en på varje blad. Vid en första anblick kan dikterna tyckas oerhört enkla, som balanserande mellan banalitet och bråddjup. Ola Julén hävdade själv, i en aldrig publicerad intervju att han strukit allt i boken – utom sanningen. Kulturjournalisten Richard Dinter har träffat personerna som var med där och då, för att förstå Orissas hemlighet. Med Björn Wiman, tidigare förläggare på bokförlaget Ink idag kulturchef på DN; Marie Lundqvist, poet; Ingmar Lemhagen, pensionerad huvudlärare på Biskops Arnös författarskola där Ola Julén gick samt Christer Boberg, poet och essäist. P1 Kulturp1kultur@sverigesradio.se

Vad är egentligen Malmö? I höst har det kommit en rad romaner som utspelar sig i staden, men vad är egentligen litteraturens Malmö för en plats? Och hur har skildringen av Malmö förändrats över tid? Maria Maunsbach, Alba Mogensen, Anna Brynhildsen, Alice Dadgostar, Niklas Qvarnström – alla har de under hösten kommit ut med romaner som utspelar sig helt eller delvis i Malmö. Och fler lär vara på väg: en uppföljare till Kristian Lundbergs Yarden, som kanske är den sentida roman som tydligast placerat Malmö i ett litterärt sammanhang, är på gång med en uppföljare. – Det är en ganska tacksam skådeplats för projiceringen av fria fantasier. Karaktärerna i romanen, varav ingen kommer från Malmö, de har inte kommit hit för att Malmö har någonting att erbjuda på det sättet som Paris eller London eller Rom eller Stockholm rentav har, de böjer sig inte för staden, säger Niklas Qvarnström, aktuell med romanen Turba. Hur Malmö skildrats har förändrats över tid. Länge var Malmö en framgångsrik stad med hög skattekvot och ett välmående borgerskap – som författare positionerade sig emot. – Och Jacques Werup är den som personifierar det här – han är bunden till det, hemstaden, men det är också en stad han har enormt svårt för att den är så enormt tråkig och brackig och inskränkt. Sedan har det där svängt 180 grader – nu är ju Malmö det här bohemparadiset dit man kan flytta och leva nästan som man gjorde i Paris på 20-talet, säger Per Svensson, politisk redaktör på Dagens nyheter och tidigare mångårig kulturskribent. Författaren Alice Dadgostars debutroman, med titeln Roxy, utspelar sig i ett ungt Malmö mot slutet av 2010-talet. Hon har tidigare bott i Stockholm, bor just nu i Göteborg – men menar att samma bok inte hade låtit sig skrivas på någon av dessa platser. – Skillnaden mellan Malmö och de andra stora städerna i Sverige är att det finns en annan sorts tillgänglighet och närhet i Malmö och det är väldigt tacksamt för den typ av bok som jag har skrivit som cirkulerar väldigt mycket kring umgänge. Till skillnad från Stockholm där man sitter på tuben 70 procent av tiden, säger Alice Dadgostar. Eskil Krogh Larssoneskil.larsson@sverigesradio.se

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. – Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folckersebastian.folcker@sverigesradio.se

Lennart Sjögren har skrivit dikter i över 60 år och är en av våra mest betydande poeter. Nyligen kom han ut med en ny diktsamling "I grenverket". Ett porträtt av Helene Alm. Poeten Lennart Sjögren bor på norra Öland vid Kalmarsund och i sin diktning blir människan ett av alla djur som är i ständig rörelse och förändring i den likaledes föränderliga och ofta våldsamma naturen. – Jag har väl en sådan tro att livet på något sätt är gränslöst, jag förstår inget av när det började och jag förstår heller inte hur det ska sluta, det totala livet, menar jag, säger Lennart Sjögren. Om den nya diktsamlingen "I grenverket" säger han så här: – Vi är inne i denna krona som är den stora världskronan och där är vi infångade i ett virrvarr av grenar, grenar som kan ge oerhört stor glädje, grenar som kan ge panik, grenar som ger sorg, förtvivlan. Man kretsar runt där som en form av fånge, för vi kommer inte ur grenverket, men det är där vi får leva våra liv. Jag har då levt ett så pass lyckosamt liv så jag har haft möjlighet att beskriva det, det är många som inte har den möjligheten. Det är en kort dikt alldeles precis i början, som verkar vara nån sorts motto för boken? – Ja, det är ett motto, säger Lennart Sjögren och fortsätter: "Undvik inte extasen, nu när torkan alltmer breder ut sig, över de inre fälten." – Det uttrycker nog en önskan att finnas kvar ännu en stund i livet, med livets olika sidor. Helene Alm, reporterhelene.alm@sverigesradio.se

Bortvända flickor i hotfulla landskap. Sjuksköterskor i kol. I snart fyra decennier har Helene Billgren varit en av våra mest framgångsrika konstnärer men hur hittar man tillbaka till att inte kunna? På Konstakademin på Fredsgatan i Stockholm har Helene Billgren sin ateljé, sitt andra hem. Mot väggen står många målningar med baksidan fram och på väggarna sitter mängder med urklipp ur tidningar, post-it-lappar med noteringar, en gammal vinylskiva med wienervalser står på en hylla. Golvet är fullt med papperstussar i blågrönt. Många förknippar henne med kolteckningarna av hästar och sjuksköterskor och bebisar på nittiotalet men för ett antal år sen återvände hon till måleriet och separatutställningen på Liljevalchs hösten 2019 hette "Faran är över." Vad är det för fara som är över? Som ung drömde hon om att bli dekoratör på Tempo eller kontorist. På åttiotalet gick hon på Valand i Göteborg. "Det kändes bra att vara en person som gick till en konstskola med skissblocket under armen", säger hon. Hur är det nu när hon ska göra en målning? "Jag får ta ett djupt andetag", säger hon, "ibland vill jag hellre sitta här vid mitt skrivbord och göra ljusstakar och kedjor". Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur, återberättar vi historien om hur vårt mest slutna sällskap började gräla inför öppen ridå. Om Svenska Akademiens undergång - och pånyttfödelse. Rigmor Ohlsson och Kulturredaktionens Mattias Berg, som tidigare gjort två längre program om krisen i Akademien tillsammans, väljer valda delar ur sina tidigare berättelser och för hela förloppet fram till nutid. För hur kunde det gå så fort att rekonstruera Akademien i vintras? Från bottenläget i december 2018, med ett Nobelpris i litteratur som inte delades ut och en högtidssammankomst där bara sju ledamöter närvarade, och fram till ett komplett sällskap och "återfått" Nobelpris? Dessutom får vi höra en analys av den institution som kommer att tillkännage både 2018 och 2019 års litteraturpris. Hur skiljer sig Svenska Akademien åt före och efter krisen? Och kan vi verkligen betrakta krisen som definitivt över? P1 Kultur

Monty Python fyller 50 och kulturredaktionen erbjuder en urtida återblick. Inför gruppens 20-årsjubileum åkte Karsten Thurfjell och Stephen Farran-Lee till London 1988 för att intervjua Michael Palin och Graham Chapman.

Bortom diskussioner för eller emot "menskonst" ser Sölvesborgs kulturliv nedskärningar som det största problemet. Och hur fri är konsten, denna höst 2019? Den lilla blekingska kommunen Sölvesborg har hamnat mitt i kulturdebatten under de senaste veckorna efter den politiska majoritetens beslut att inte köpa in "utmanande samtidskonst". Men hur förhåller sig stadens kulturliv till den nya kulturpolitiken? I skuggan av uppmärksammade symbolfrågor om så kallad "menskonst" är det nedskärningar inom kulturområdet som här lett till protester. Vår reporter Felicia Frithiof åkte till Sölvesborg för att ta tempen på ett kulturliv på offensiven. Debatten om konstens frihet har även dykt upp på fler ställen under hösten - festivalen Wallstreet Nackas riktlinjer för vad konsten skulle uttrycka och Järfällas avlägsnande av en målning där Marx bok Kapitalet syntes i bild. Samtidigt kommer nu boken Hur fri är konsten? Den nya kulturstriden och liberalismens kris av Hanno Rauterberg ut på svenska. Samtal med Mårten Arndtzén, konstkritiker på redaktionen och Julia Svensson, konstkritiker och biträdande kulturchef på Sydsvenskan. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Vad betyder klimatkrisen för ens skapande? Och vad är det för frågor kulturen kan lösa för oss när det kommer till klimatkatastrofen? Annika Norlin tilldelades stipendiet Årets Hållbara Artist 2019 med motiveringen att hon haft ett stort kring hållbarhetsfrågor engagemang, att hon gjort musik av sina känslor kring klimathotet samt haft ett medvetet tänk kring bland annat sina resor som artist. Kjell Perder är en tonsättare som skriver moderna stycken och som rört vid ämnet miljö i sitt skapande flera gånger, senast i beställningsverket "Now Or Never!" som tillägnats aktivisten Greta Thunberg. Tillsammans gästar de vår samtalsserie "Musik &..." där vi bjuder in två musiker som får diskutera ett ämne i ett långt samtal. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Efter en rad uppmärksammade våldsdåd har Youtube pekats ut som arena för radikalisering av så väl islamister som högerextrema. Men åsikterna går isär om sambandet. Emma Engström gav sig ut på jakt efter "kaninhålet". Varje dag visas över en miljard timmar videomaterial på Youtube. Den största enskilda youtubern, svensken Felix "PewDiePie" Kjellberg, följs av fler människor än som bor i Tyskland. Med andra ord har Youtube vida överstigit traditionell tv. Därför är det intressant när det uppstår en debatt som utgår från att massmedier som Youtube har makt att göra människor våldsamma. I sitt reportage vill Emma Engström skildra bägge sidor i debatten, både de som tycker att Youtube och enskilda användare bär ansvar för våldet, och de som inte tycker det. Men också att beröra frågan om det räcker att titta på en stor mängd videor med extrema åsikter för att bli radikaliserad. P1 Kultur

Kulturjournalisten Richard Dinter söker efter ett nytt språk som kan beskriva en ny kaotisk tid - han tar hjälp av en poet, en romanförfattare och en filmare. Hur beskriver man någonting man aldrig tidigare upplevt? Går det att sätta gamla ord på en tillvaro som ter sig helt ny? Och om man upplever världen som allt mer kaosartad - var hittar man språket som kan förklara vad som egentligen händer? Det här var frågor som som ledde kulturjournalisten Richard Dinter in på en jakt efter ett språk för att förstå en ny tid. Han sökte upp poeten Agnes Gerner, författaren Jerker Virdborg och filmregissören Åsa Sandzén. Inläsningarna i reportaget är gjorda av skådespelaren Anna Lyons. p1kultur@sverigesradio.se

Fredrik Wadström berättar historien om hur en politisk tv-satir gick över i verklighet när komikern Volodymyr Zelenskyj gick från att spela Ukrainas president till att bli president på riktigt. Följ med till Kiev och träffa manusförfattaren Jurij Kostiuk från produktionsbolaget Kvartal-95. Kostiuk var med och skrev manus till de tre säsongerna av tv-serien "Folkets tjänare" 2015-2019, den serie där Volodymyr Zelenskyj spelade en historielärare som av en slump blir Ukrainas president. Våren 2019 blev Zelenskyj vald till landets president på riktigt. Hör hur den politiska tv-satiren utvecklades till en politisk kampanj i verkligheten. Ett reportage av Fredrik Wadström.

Varför var Selma Lagerlöf så intresserad av att skildra sambandet mellan kärlek och galenskap i sina romaner? Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg, som sändes första gången i november 2008.

I höst är det 10 år sedan första delen i Karl Ove Knausgårds romansvit Min kamp kom ut. Böckerna beskrivs som ett av skandinavisk litteraturs viktigaste verk. Men vad förändrade Min kamp? Nu i höst är det 10 år sedan första delen av sex i Karl Ove Knausgårds autofiktiva mastodontverk Min kamp kom ut. Boken slog ner som en bomb och vållade så väl etiska som estetiska debatter och sedan dess har Knausgård varit den odiskutabla fixstjärnan i skandinavisk litteratur. Men vad förändrade Min kamp? Hur påverkade sviten litteraturen och författarrollen? P1 Kulturs reporter Sandra Stiskalo möter Victor Malm, kritiker, Wera von Essen, författare och Anders Johansson, litteraturvetare för att förstå Knausgårdeffekten.

Norman Rockwells folkliga sätt att avbilda amerikanskt vardagsliv har varit lika viktig för den amerikanska självbilden som Carl Larsson varit för den svenska. Vem var egentligen konstnären och illustratören Norman Rockwell? Här är en digital repris av programmet ”Norman Rockwell och drömmen om det goda livet” av kulturredaktionens medarbetare Mats Arvidsson. Programmet sändes första gången i januari 1993.

I år är det precis 20 år sedan den första Harry Potter-boken gavs ut på svenska. Översättaren Lena Fries-Gedin minns en överraskande, stressig och rolig tid. 20 år efter det att fenomenet Harry Potter nått våra svenska bokhyllor har böckerna givits ut på nytt med nya omslag, men den uppmärksamme har nog märkt att namnet på översättaren på försättsbladet inte förändrats. Hemma hos Lena Fries-Gedin på Murberget i Härnösand är hyllorna fullproppade med böcker. Ett 80-tal av dem har hon själv översatt, men det är en serie på sju ungdomsböcker som blivit hennes överlägset mest lästa. – När jag läste Harry Potter hade jag precis översatt två böcker om drakar. Det låg väl lite i linje med det jag gjort tidigare, så jag sa ja direkt och den gick ganska lätt. Sen kom den andra och det var då jag tror att det exploderade, säger Lena Fries-Gedin. Jag satt och knåpade ganska mycket. Ibland är det oöversättligt. Lena Fries-Gedin Lena Fries-Gedin har hunnit bli 87 år gammal och har under karriären växlat mellan översättningar av barnlitteratur och romaner. Bland annat har hon översatt böcker av författare som Annie Proulx och Jeanette Winterson. Nyligen blev hon utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet, men hon har aldrig fått återuppleva den hysterin som uppstod kring Harry Potter. Det var när den andra boken kommit och filmbolag började höra av sig som hon verkligen förstod hur stort fenomenet var på väg att bli. – Då hade Warner Brothers kommit in i sammanhanget. För att de skulle få rättigheterna fick vi översättare skriva på ett papper om att vi inte hade rätt till de här namnen som vi eventuellt hittat på. Sen började det ju strömma in brev från barn och skolklasser som ville att man skulle komma och prata. Då förstod jag att det här var speciellt. Lyssna på hela reportaget via ljudet ovan Joakim Silverdaljoakim.silverdal@sverigesradio.se

I somras kom Märta Tikkanens brevbiografi "Måste försöka skri-", hennes brev till kollegerna Birgitta Stenberg och Åsa Moberg. Om det som var för värdefullt för att talas bort. Måste försöka skri-va? Eller skri-ka? Ända sen sjuttiotalet har Märta Tikkanen sagt sig vilja skriva en hatbok. Och i brevväxlingen kommer många ilskor fram. Det njugga mottagandet av hennes böcker i Finland, att alltid vara den balanserande som fått skriva i smyg om nätterna. Nordisk kvinnohistoria säger hon själv. De var alla medvetna om brevväxlingens betydelse, och ibland mitt i ett telefonsamtal la de på luren  och övergick till att skriva istället, "det var för viktigt för att smulas med vinden". Nu är Märta Tikkanen 84 år och kan sen länge skriva när hon vill. Katarina Wikars åkte till Helsingfors och träffade Märta i soffan där hon skrev "Århundradets kärlekssaga". Det blev ett samtal om vännerna på andra sidan viken och skapandet som överlevnad. Om att plocka åt tystnaden. Rivalitet och andras priser. Saknad och glömska. Och hur det känns att ha en egen fan-club sent i livet. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Regissören Markus Öhrns mormor sa innan hon dog att hon velat göra mer galna och destruktiva saker i livet. Det gav honom idén till Azdoras. Azdoras kallar sig den grupp italienska äldre kvinnor som i fyra år har iscensatt och levt ut Eva Britt Niemis dröm om att göra det otillåtna och galna. Det har varit ett projekt inom den experimentella teatergruppen Institutet som förra året flyttade till Tornedalen från Malmö. Institutets ledare, regissören Markus Öhrn och barnbarn till Eva Britt Niemi avslutade sitt projekt med att bjuda in gruppen med amatörer, 16 italienska kvinnor från Santarcangelo i Italien, till Tornedalen i en vecka. Reporter Helene Alm. P1 Kultur

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Och allt börjar med ett stycke som konstnären själv skrivit, dagen före sin död. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. p1kultur@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I andra delen får vi följa med till Minsta i Sörmland, en av alla platser där konstnären målade sina tavlor. p1kultur@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I del 3 får vi träffa barnbarnet Locki Skans och hennes dotter Sara Godske som berättar om Carl Larsson-gården. p1kultur@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I del 4 dyker vi ned i den brevskatt som finns bevarad där makarna kärleksfullt skriver till varandra när Carl är ute och reser. p1kultur@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I del 5 får vi träffa Klas Frieberg som bor på gården Spadarvet, inte långt från Lilla Hyttnäs i Sundborn, som Carl Larsson motvilligt köpte år 1897. p1kultur@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. Del 6 kretsar kring Sveriges mest omdiskuterade konstverk genom tiderna: Midvinterblot på Nationalmuseum i Stockholm. Carl Larsson målade tavlan, som mäter 13,5 x 6,5 meter. P4 Dalarna dalanytt@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I del 7 får vi träffa husmor Birgitta Persson som dekorerar alla rum i Carl Larsson-gården med blommor. Hör också Göran Ranström, barnbarn till Carl och Karins första barn Suzanne. De hade sin bröllopsfest på Lilla Hyttnäs sommaren 1965. P4 Dalarna dalanytt@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. Del 8 handlar om vänskapen mellan konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn. I sommar kommer utställningen "Zorn och Carl Larsson - konst och vänskap" att visas på Zorngården, berättar Zornsamlingarnas chef, Johan Cederlund. P4 Dalarna dalanytt@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. Del 9 handlar om att Carl Larsson, några dagar före sin död, blev klar med sina memoarer, som fick titeln Jag. Men hans hustru Karin tyckte att memoarerna var för ärliga för att ge ut. P4 Dalarna dalanytt@sverigesradio.se

I år är det 100 år sedan Carl Larsson, en av Sveriges mestkända konstnärer, gick ur tiden. Det uppmärksammar Sveriges Radio i en minnesserie med möten och berättelser ur den berömde akvarellmålarens liv. Carl Larsson föddes 28 maj 1853 på Prästgatan 78 i Gamla stan i Stockholm. Han avled den 22 januari 1919, efter att ha ägnat större delen av sitt liv åt konsten – till stor del från hemmet i Sundborn utanför Falun. Hans livsresa skildras i denna serie av Kerstin Svenson, för P4 Dalarna. Musiken i avsnitten, Vallhornslåt från Sundborn, är producerad av Pelle Gustafsson och pianostycket av Rut Svedberg. I den sista och tionde medverkar konstnären Ernst Billgren, som tillsammans med scenografen Charlotte Aldfredsson satt samman utställningen "Den okände Carl Larsson" i Kvarnen i Sundborn, för att visa bredden hos dalakonstnären. p1kultur@sverigesradio.se

En träklubba i skallen och en spark i magen på myndigheterna. Det var vad författaren och filmaren Lars Görling ville att hans roman 491 om livet på ett ungdomshem skulle vara. Den sålde i nära 200.000 exemplar och Vilgot Sjömans filmatisering blev först totalförbjuden. Lars Görling förtärdes av en nervös drift, ville skriva de bästa böckerna, göra de bästa filmerna, åka snabbast, orka med allt. Så har det sagts. 1966 dog han, trettiofem år gammal. Bilden av den gängliga mannen i solglasögon som kör Ferrari i 240 kilometer i timmen på Södertäljevägen börjar blekna bort. Katarina Wikars vill aktivera minnet tillsammans med bland andra Birgitta Stenberg, Sven Bertil Taube och Ingrid Görling. För visst behöver vi fortfarande Lars Görling. För ilskan. Ärendet. Och kylan. Uppläsare: Magnus Krepper. Programmet sändes första gången 2001.