Inför veckans toppmöte läcker en hemlig EU-plan för att pressa Orbán om budgetstödet till Ukraina. Samtidigt omringar franska lantbrukare Paris och Europas ytterhöger liftar på arga bönders traktorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På torsdag är det extrainsatt toppmöte för att få loss stödet till Ukraina, efter att Ungern torpederade det med sitt veto strax före årsskiftet. Det handlar om 50 miljarder euro som under fyra år ska hålla Ukrainas statsapparat flytande. Och nu tycks tålamodet med Viktor Orbán vara slut. Hör om den hemliga Bryssel-planen för att sätta press på Ungern och varför den knappast lär sättas i verket. Växande vrede bland Europas bönderI Tyskland är bönderna arga över slopade dieselsubventioner, i Polen och Rumänien över billigt ukrainskt vete, i Nederländerna över kvävebegränsning, i Frankrike över mycket, bland annat den rigorös byråkrati från Bryssel. Hör om hur lantbrukarnas protester runt om på kontinenten pressar såväl europeiska regeringar som EU-kommissionen. Ett mönster som syns är att ytterhögern aktivt syns fånga upp missnöjet – vad betyder det med fem månader kvar till EU-valet?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Sara Johansson, politikreporter på ATL.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europeiska handelsintressen hotas när kriget mellan Israel och Hamas svällt till Röda havet. Nu planerar EU för en insats. Samtidigt i Bryssel har spelet börjat om de tyngsta posterna efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Startskottet har gått för EU:s motsvarighet till fotbollens Silly season. För i juni är det inte bara ett nytt EU-parlament som ska väljas utan valet innebär även en omstart för hela EU-maskineriet. Nya kommissionärer ska nomineras och tillsättas, en kommissionsordförande likaså, liksom en ny ordförande för mötena med EU:s stats- och regeringschefer. Hör om ett avancerat pussel kantat av oskrivna regler och utarbetade strategier. Vad ligger bakom att Ursula von der Leyen håller inne med besked om ifall hon ställer upp för en ny mandatperiod? Varför är folk i Bryssel arga på Charles Michel just nu och vem kan bli Sveriges nästa kommissionär? Europapodden synar startpositionerna och ringar in de hetaste namnen att hålla koll på under våren. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternreporter på Ekot. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel knuten till Dagens Nyheter. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europa bereder sig på att axla mer av sitt eget försvar och mer av stödet till Ukraina framöver, i skuggan av val i både EU och USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Tyskland gått från anklagelser att dra benen efter sig i stöd till Ukraina till att ta på sig ledartröjan. Nu vill landet ”name and shame” genom att EU:s utrikesenhet ska sammanställa vilka länder som egentligen gett vad till Ukraina, inför toppmötet i början av februari. Allt för att pressa fler i Europa till att materiellt och ekonomiskt stödja Ukraina. Dessutom om tungviktarvalen i både USA och till EU och hur de tar allt större plats i försvarsdebatten.Medverkande:Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och VD för analysföretaget Politea. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Anderas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.Programledare Caroline SalzingerProducent Marina Nilsson Malmström

Europas högerradikala sväller och kraftsamlar inför valet. Samtidigt splittrar synen på Rysslands invasionskrig i Ukraina deras växande makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blåser medvind för partierna i Europa som tillhör de två grupperna längst åt höger i EU-parlamentet. Går de samman inför det kommande valet, bildas en betydande maktfaktor men nu hukar de istället under intern splittring.Hör Ann-Christine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola och du forskar på populistiska och högerradikala krafter i Europa. Dessutom Sveriges Radios korrespondenter Andreas Liljeheden som bevakar EU-frågor och Daniel Alling i Berlin.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Marina Nilsson Malmström

Följ med Sveriges Radios Europakorrespondenter på en nyhetssprudlande champagnegalopp över kontinenten. Hör om året som gått och vad Europa har att vänta 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2023 kämpade Europa med att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig och med att hålla fast vid stödet till Ukraina. Räntor har skjutit i höjden, regeringar har krisat i bland annat Spanien, Storbritannien och Tyskland. I Polen blev det maktskifte. Hör om proteserna och upploppen som fransmännen sent kommer att glömma, flytande lava på Island, samkönade äktenskap i Estland, slovakiska vinodlingar och mycket annat när Europapodden med hjälp av radions Europakorrespondenter blickar tillbaka på året som passerat. Korrespondenterna berättar om vilka ögonblick de själva kommer att minnas särskilt och vad de tror kommer bli stora händelser under 2024.Medverkande: Daniel Alling, Carina Holmberg, Pontus Mattsson, Marie Nilsson Boij, Samuel Larsson, Milan Djelevic, Lubna El-Shanti, Andreas Liljeheden.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Hon har bevakat EU sedan Sveriges inträde för 30 år sedan. Nu går Ekots EU-kommentator Susanne Palme i pension. Här svarar hon på lyssnarnas frågor om sin EU-resa och hur unionen förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från grått handelssamarbete till geopolitiska maktambitioner. Susanne Palme berättar om hur de kriser som passerat fått EU att inta nya skepnader. Vi pratar sömnlösa Brysselnätter, ryktesomsusade EU-toppar och unionens osäkra framtid. Hör också om Susannes enda blooper i radio, signerad hundarna Astrid och Corazon. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Maktskiftet i Polen blev så dramatiskt att det visades på bio. Hör om hur landets nya regering kan hjälpa EU att vrida sig ur Viktor Orbáns nackgrepp och ingjuta ny kraft hos Ukrainas bundsförvanter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om förhandlingsspelet bakom kulisserna på årets sista EU-toppmöte. En kafferast blev trixet för att hantera Viktor Orbáns motstånd mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Men frågan är hur framgångsrik strategin är på sikt. Det går sannolikt inte att använda samma knep flera gånger. Frågan om nytt ekonomiskt stöd till Ukraina blockerades dessutom och är fortsatt olöst. Där återupptas förhandlingarna nästa år. Polen tillbaka i EU-värmenFörra veckan blev Donald Tusk ny premiärminister i Polen och i Bryssel togs han emot med leenden och pepparkakor. Faktum är att maktskiftet i Polen kan ha haft betydelse för möjligheten att manövrera ut Ungern inför det viktiga beslutet om att börja medlemskapsförhandla med Ukraina. Viktor Orbán framstår nu som än mer isolerad i EU, eftersom Polens tidigare regering hållit Ungern om ryggen i flera frågor. Men allt är inte glass och ballonger när Tusk återvänder till Bryssel, konstaterar Samuel Larsson samtidigt. Idag intar Polen den europeiska scenen med ett helt annat självförtroende, något som lär märkas i EU-samarbetet framöver. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig mot Ukraina blåste liv i frågan om EU-utvidgning, men processen går trögt och tålamodet prövas i såväl Ukraina som på Balkan. Hör om toppmötesveckan då det är upp till bevis för EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU håller toppmöte för att klubba nytt miljardpaket till Ukraina och ta steg för en utvidgning av unionen. Men i kulisserna spökar Ungerns premiärminister Victor Orbán, fast besluten att sätta käppar i hjulet. Tjänstemännen har kastat in handduken – nu är det upp till EU-ledarna att hitta en lösning för att infria det historiska löftet till Ukraina.Tålamodet rinner ut på västra BalkanEfter flera år av dödläge har Rysslands anfallskrig blåst liv i frågan om en utvidgning av EU till länderna på västra Balkan. Men hur mycket tålamod har länderna i Europas väntrum, innan grusade förhoppningar knuffar dem i famnen på Ryssland och Kina? Hör också om Europadrömmen som klistret som håller sköra länder samman – och riskerna om den drömmen dör.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, och Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent – alla för Sveriges Radio.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna Roxvall

En andra krigsvinter drar in samtidigt som sanningens ögonblick närmar sig för Europas stöd till Ukraina. Det är nedräkning inför årets sista EU-toppmöte där flera stora framtidsbeslut ska tas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-toppmötet om mindre än två veckor har beskrivits som existentiellt för Ukraina. Dels är det tänkt att EU-länderna ska besluta om att inleda formella medlemsskapsförhandlingar med Ukraina, dels ska EU-länderna enas om budgetstöd till landet. Men Ungerns Viktor Orbán hotar med att blockera besluten, något som gör det kommande toppmötet till ett kritiskt och ödesmättat ögonblick för såväl Ukraina som EU. Om EU-länderna misslyckas med att ta de viktiga besluten om Ukraina nu, riskerar EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör att krackelera och Ukraina riskerar att stå utan det viktiga budgetstödet som ska säkra landets ekonomi de kommande åren. In i det sista försöker nu Europeiska rådets ordförande att rädda sammanhållningen inför mötet. Omstridd rysk närvaro på säkerhetsmöteI Skopje i Nordmakedonien har en diplomatisk drabbning mellan Ryssland och väst utspelat sig den senaste veckan. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, höll där sitt årliga ministermöte. Det här året bjöds Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov in, något som fick Ukraina, de baltiska länderna samt Polen att bojkotta mötet på utrikesministernivå. Uppenbart är att frågan om huruvida man bör samtala med Ryssland eller inte splittrar EU-länderna just nu. Hör också om hur Ryssland använde den europeiska diplomatiska scenen för att sprida sin propaganda. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland. Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI och tidigare diplomat. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland. Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Arga rop om landsförräderi och statskupp hörs ända till Bryssel. Har den spanska politikens överlevnadskonstnär Sánchez gått för långt nu eller kan en amnesti för separatister läka Spaniens sår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter månader av dödläge har socialdemokraten Pedro Sánchez nu kunnat bilda en ny regering i Spanien. Priset för makten är en uppgörelse med landets separatister och en amnestilag som rivit upp himmel och jord. Stora folkmassor har protesterat på Madrids gator de senaste veckorna och på kvällarna har det utbrutit våldsmamma sammandrabbningar med kravallpolis. Hör om vad den omstridda amnestilagen innebär och vad den stenhårda kritiken från oppositionen består i. Tonläget i den spanska debatten är skyhögt och högernationalistiska Vox partiledare Santiago Abascal talar om en pågående ”statskupp”. Hur splittrat är Spanien bortom den hätska retoriken? Kommer Pedro Sánchez kunna kyla ner stämningen och läka landets sår? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland. Utvidgning av EU ses som provokation i MoskvaI bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ungerns Viktor Orbán skakar hand med Putin och Italiens Georgia Meloni pratar om att EU-ledare tröttnat. Orosmolnen hopar sig för Ukraina. Men finns det främsta hotet mot Europas stöd inom unionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ukrainska motoffensiven har fastnat i skyttegravarna och ett annat krig kräver just nu omvärldens uppmärksamhet. Samtidigt har EU svårt att infria sina löften om vapen till Ukraina och i USA har Ukrainastödet blivit en inrikespolitisk stridsfråga med ett år kvar till presidentvalet. Orosmolnen hopar sig för Ukraina och i Kiev märks nu en ny känsla av pessimism berättar radions korrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt undergrävs Bryssels enade linje mot Ryssland inifrån när exempelvis Viktor Orbán träffar och låter sig fotograferas tillsammans med en leende Vladimir Putin. Agerandet har väckt en diskussion om risken för trojanska hästar inom EU-systemet. Där vetorätten i utrikesfrågor gör det möjligt för enskilda länder att sabotera och bromsa beslut. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och vd för Politea. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare. Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt. EU:s svårigheter att agera i Nagorno-Karabach Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu? Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Nedräkningen har börjat inför EU-valet 2024 och podden är på plats i Bryssel. Ett handlingskraftigt Europa är avgörande i kristider, men frågan är om sammanhållningen i parlamentet är i upplösning. Det är mindre än 300 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och på plats i Bryssel märks det tydligt. Partigrupperna börjar redan nu positionera sig och en ny nivå av polarisering har synts i parlamentet de gångna månaderna, konstaterar Susanne Palme i Europapodden. Den största partigruppen, konservativa EPP, har gått emot förslag inom den gröna given och där syns nu en splittring mellan de konservativa på ena sidan och socialdemokraterna på den andra. Samtidigt viker stödet för de gröna. Håller den partiöverskridande sammanhållningen, som traditionellt sett varit stark i parlamentet, på att falla isär?Flera tunga profiler lämnar parlamentetFlera tongivande EU-profiler lämnar Europaparlamentet i och med nästa års val och kanske går vi mot en mandatperiod där parlamentet snarare kommer att agera bromskloss än blåslampa. Europapodden ringar in personerna att hålla koll på framåt och frågorna som garanterat kommer att komma upp i valrörelsen. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för SvD.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år. På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

EU:s ekonomiska draglok har grus i maskineriet och när Tyskland nyser blir hela kontinenten förkyld. Hör om hur den tyskan sjukan påverkar Europa och faktorerna bakom. Vi korar även bästa pirat-meme. Tysklands ekonomi krymper just nu och Europas motor får än en gång dras med det historiska epitetet ”Europas sjuke man”. Faktorerna bakom är flera, det handlar om brist på kvalificerad arbetskraft, energiomställningen och bortfallet av den ryska gasen. Samtidigt är den tyska bilindustrin hårt pressad av den nya globala konkurrens som uppstår när el ska ersätta bränslemotorer, inte minst pressas man av Kinas offensiva intåg på elbilsmarknaden.Scholz manar till kraftsamling – men har svårt styra skutanFörbundskansler Olaf Scholz har manat till nationell kraftansträngning och aviserat en ”Tysklandspakt” för att komma till rätta med problemen. Men koalitionsregeringen har många gånger svårt att komma överens och väljarstödet sviktar. För Sveriges del får Tysklands ekonomiska problem svallvågor som slår mot exporten och i förlängningen riskerar arbetslösheten att öka ytterligare. För länder såsom Tjeckien, Polen och Slovakien blir effekten kännbar inte minst för att den tyska bilindustrin förlagt en betydande del av sin tillverkning dit. Hör om striderna inom den tyska regeringen om vad som är rätt medicin just nu. Dessutom summerar vi veckan med kanslern bakom ögonlapp – vilket av alla piratskämt om Scholz var roligast? Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Kristian Åström, ekonomikommentator. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike. En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget. EU:s utrikeschef sågar unionens politik i AfrikaI Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa. Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger. Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet. Därför kommer löftet om stridsflyg just nuFör de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Krig, ekonomi och demokrati hur mår Europa? Hör korrespondenterna i ett livesamtal från Kulturhusets stora scen. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Berlin, Andreas Liljeheden, Bryssel, Marie Nilsson Boij, Paris samt tillträdande respektive avgående korrespondenter i London: Pontus Mattson och Stephanie Zakrisson.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen. Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.Polens svar på provokationerna österifrånHör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskapen med Rysslands president Vladimir Putin var han en konstant figur i italiensk politik. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Silvio Berlusconi. Samtalet spelades in några dagar innan Silvio Berlusconi dog och avsnittet publicerades som podd den 12 juni.Silvio Berlusconi inledde sin karriär som underhållare på kryssningsfartyg men skulle så småningom bli en av Italiens rikaste och mäktigaste män. Under sin drygt 60 år långa karriär hann han bland annat göra fotbollsklubben AC Milan till en av landets största, omdefiniera hela det italienska medielandskapet, grunda det konservativa partiet Forza Italia och vara landets premiärminister tre gånger om. Vad var det egentligen som drev Silvio Berlusconi? Och vad har han betytt för italiensk politik?SkandalernaRedan år 2009 påstod Berlusconi själv att han hade framträtt i rättssalar hela 2500 gånger, och det var ett uttalande som kom innan de uppmärksammade bunga bunga-rättegångarna och den så kallade Rubygate som slutade med en dom för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Trots det studsade Berlusconi ständigt tillbaka till maktens centrum. Hur kom det sig att anklagelser som skulle knäcka de flesta inte verkade röra Silvio Berlusconi märkbart i ryggen? Och fanns det något tillfälle när till och med de mest hängivna anhängarna kände att droppen rann över?AvtrycketDen 12 juni 2023 dog entreprenören, mediemogulen och politikern Silvio Berlusconi efter en tids sjukdom. Vilket blir hans avtryck i Italien, och i Europa? Och hur kommer man att minnas Silvio Berlusconi?Medverkande: Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent för Sveriges radio, Kristina Kappelin, mångårig korrespondent i Italien för bland andra SVT och Bruno Tiozzo (M), politiskt sakkunnig i EU-departementet i Silvio Berlusconis koalitionsregering mellan 2008 och 2011.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder. Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?IrakkrigetTrots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?EftermäletLänge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att “mea culpa” inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Som ung flydde hon från västtyska terrorister, idag är hon den som världen ringer när man vill tala med Europa. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Ursula von der Leyen. Ursula von der Leyen föddes som Ursula Albrecht den 8 oktober 1958 som ett av sju syskon. Hennes släkt tillhör societeten i norra Tyskland men Ursula von der Leyen själv föddes i Bryssel där hennes far var en av de första höga EU-tjänstemännen. När familjen återvände till Västtyskland var tiderna oroliga - den vänsterextrema terrorgruppen Baader-meinhof-ligan riktade attentat mot företrädare för politik och näringsliv och hennes far, som nu var regeringschef i delstaten Niedersachsen, var en måltavla. 20 år gammal går hon därför i landsflykt till London under täcknamnet Rose. Så småningom blir Ursula von der Leyen gynekolog, gifter sig adligt och får sju barn innan hon blir först kristdemokratisk familjeminister och därefter försvarsminister i Angela Merkels regering. Den 16 juli 2019 utses hon till EU-kommissionens ordförande. Hur mycket av Ursula von der Leyens bakgrund skiner igenom idag? Och vilket intryck ger egentligen Ursula von der Leyen när man träffar henne personligen?Ett wildcardFör gemene europé utanför Tyskland var nog Ursula von der Leyen ett relativt okänt namn när hon 2019 presenterades av den franske presidenten Macron som förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Sedan dess har Europa genomlevt en pandemi, det blodigaste kriget på kontinenten sedan andra världskriget, en energikris, den allt mer märkbara klimatkrisen och inte minst en skyhög inflation. Hur har Ursula von der Leyen agerat som ledare genom utmaningarna? Och vilken har varit kritiken mot hennes ledarskap? DrivkrafternaUrsula von der Leyen beskrivs ofta som "arbetsnarkoman" och "perfektionist". Precis som när hon var försvarsminister i Tyskland bor hon bokstavligen på jobbet i en 25 kvadratmeter stor lägenhet i anslutning till sitt kontor på 13:e våningen i kommissionens byggnad i Bryssel. Hon sägs också vara oerhört disciplinerad i allt. Hon äter strikt vegetariskt, motionerar regelbundet och dricker ingen alkohol. Men vad är det egentligen som driver henne? Vilka frågor är henne närmast hjärtat? Och vilket avtryck kommer Ursula von der Leyen så småningom ha gjort på Europa? Medverkande: Cecilia Malmström, tidigare tidigare liberal minister och EU-kommissionär och Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I. Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?KuppförsöketEfter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?Elefantjakt och korruptionsskandalerTrots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán. Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban  återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?Den illiberala demokratinIdag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en “illiberal demokrati”. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?Stora ambitionerFörutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas. Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?Vad var det jag saMed sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?Stödet till UkrainaKaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet. Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början? Saftiga köttbullar och tafatta PR-filmerI slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen. Programledare: Jan AnderssonProducent: Therese Rosenvinge

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden. I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.Nya sprickan mellan Polen och UngernNär det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ukrainas offensiv för att återta sitt land är igång. Hör om hur Europa stödjer nästa kapitel i kriget och hur Zelenskyj nu sätter ökad press på Europa och Nato för att få säkerhetsgarantier. Inför sommarens Nato-toppmöte i Vilnius tilltar nu diskussionen om behovet av att ge Ukraina tydliga villkor för medlemskap och säkerhetsgarantier längs vägen. Frankrikes Emanuel Macron har tagit position i frågan och efterlyser just säkerhetsgarantier till Ukraina, men frågan är vad det innebär i praktiken. Hör också om vad vi vet om motoffensiven såhär långt. Ännu befinner den sig i ett inledande skede, men klart är att utrymmet för att överraska på slagfältet har krympt i takt med att Ryssland dragit lärdomar.Brittisk dramatik – i både London och EdinburghVeckans megasnackis kommer från Storbritannien och Stephanie Zakrisson. Hör om reaktionerna efter Boris Johnsons plötsliga sorti och om spekulationerna som nu far runt. Nyheten följdes snabbt av en annan dramatisk nyhet: att den skotska ex-ledaren Nicola Sturgeon gripits av polis. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Engqvist, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. Silvio Berlusconi har avlidit, 86 år gammal. Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskap med Rysslands president Vladimir Putin har han varit en konstant i italiensk politik. Hör ett samtal med Italienkännarna Alice Petrén och Kristina Kappelin om hur Berlusconi format dagens Europa. Samtalet spelades in dagar innan Berlusconi gick bort. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Extrapodd. Migrationsfrågan har splittrat EU i åratal. Men nu har länderna enats om ett gemensamt asylsystem. Hör om vad uppgörelsen innebär och om hur svenska strategin kan liknas vid en falukorv. Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) var påtagligt stolt när hon på torsdagskvällen i Luxemburg meddelade att en av EU:s svåraste knutar kunnat lösas ut under det svenska ordförandeskapet.– För att vara ärlig trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och säga detta, sade Malmer Stenergard efteråt.Efter intensiva förhandlingar, med kompromisser och eftergifter, gick migrationsministrarna i mål med ett förslag på ett nytt gemensamt asylsystem. Uppgörelsen beskrivs som en stor framgång för det svenska ordförandeskapet och en historisk dag för EU-samarbetet. Men än återstår en bit innan uppgörelsen kan träda ikraft. Frågetecken återstår också om den praktiska tillämpningen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU. Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.Så stöttar Spanien UkrainaAvståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig har påmint Europa om vikten av att ha USA som säkerhetsgarant. Men nu stiger nervositeten för vad som kan hända med den transatlantiska relationen efter presidentvalet 2024. USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Luleå för ett toppmöte mellan USA och EU. Trade and Technology är ett forum inriktat på handelsstrategier och gemensam teknikutveckling, men i år är även Sveriges Nato-process och den strategiska hållningen gentemot Kina viktiga teman. Hör om hur USA just nu omvärderar sin syn på det globala ekonomiska systemet och hur detta på sikt kan bli en utmaning för den transatlantiska relationen. Så kan ett maktskifte påverka Ukraina-stödet Att hantera Ryssland har varit ett överordnat gemensamt intresse det senaste året och tonen mellan EU och Washington har varit rosig och varm. Men stödet kan inte tas för givet och nu växer en oro i Europa för vad som kan hända 2024. Det må vara mer än ett år kvar till presidentvalet i USA men det sägs att förberedelser påbörjats i de europeiska huvudstäderna för Trump 2.0. Tidningen Spiegel uppger att Berlin redan knyter kontakter med republikaner som tros kunna ingå i en framtida Trump-administration, för att inte stå lika oförberedda som man gjorde 2016. Men vad är det Europa behöver förbereda sig på? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation. Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Snustorrt redan i maj. I många grundvattenmagasin råder underskott och på sina håll leder vattenbristen till konflikter. Efter energikrisen kan vatten bli nästa stora strategiska utmaning för Europa. Det är århundradets utmaning, sade Emmanuel Macron när han presenterade Frankrikes nationella vattenplan nyligen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att vattenbrist kommer att vara en av de centrala politiska debatterna och en källa till regionala motsättningar i Spanien de närmaste åren. Europeiska jordbrukare drabbas redan hårt av den omfattande torkan, på flera håll finns infekterade vattenkonflikter och på sikt kan Europas möjligheter att vara självförsörjande när det gäller mat hotas. Allt oftare pratas det nu om just vatten som en strategisk utmaning med geopolitiska dimensioner för Europa. Så vad gör de olika länderna åt saken? Och kommer vattenfrågan att behöva hamna högre upp på EU:s agenda?Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra. Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.”Tråkmånsen” som utmanar ErdoganOppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas länder har utvisat hundratals misstänkta ryska agenter under det gångna året. Hör om hur historiens största spionutvisning påverkar och pressar Putins underrättelseverksamhet i Europa. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas länder utvisat hundratals personer som misstänks för spionage för Rysslands räkning. Aldrig förr i historien har så många misstänkta spioner utvisats och analytiker är eniga om att utvisningarna har gjort det avsevärt svårare för Ryssland att samla in information på europeisk mark. Men det är samtidigt en svår balansgång för Europa. Utvisningarna kan leda till att metoder och strategier förfinas, att inhämtningen blir mer aggressiv och att så kallade sovande agenter aktiveras.Europas främsta tummelplatser för spioner Bryssel och Wien. Norden och Schweiz. Hör om platserna i Europa som just nu är i fokus för Rysslands underrättelseaktiviteter och vilka ställen som traditionellt anses utgöra tummelplatser för spioner och varför. Vi dyker också ner i den europeiska spionhistorien. Följ med till Glienicker Brücke i Tyskland där uppmärksammade spionutväxlingar ägde rum under Kalla kriget. Hör också om Vladimir Putins tid som KGB-agent i Dresden, en period som anses ha varit formerande år för den ryske presidenten. Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare och reporter för podden Gräns. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och tidigare verksam inom underrättelsetjänsten. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

I skuggan av kriget i Ukraina ökar spänningarna på Balkan. Nato har soldater i Kosovo, Ryssland har inflytande i Serbien. Hör om EU:s giv för fred och hur minsta gnista kan utlösa en ny våldsspiral. 2008 deklarerar sig Kosovo självständigt, mot Serbiens vilja. Sedan dess har det regelbundet behövts blixtinsatser från internationella medlare. Och i vintras tände det till ordentligt, Serbien gick upp i den högsta nivån av stridsberedskap mot Kosovo och EU:s sändebud Miroslav Lajcak konstaterade att läget inte varit så spänt på två decennier som det var då. Hör om motsättningarna mellan länderna, riskerna för konfrontationer och EU:s senaste försök att normalisera relationen. Medlemskap i unionen kan användas som hävstång i förhandlingarna, men frågan är om moroten är tillräckligt lockande för länderna?Instabilitet på Balkan kan gynna Putin Serbien har sedan länge väl etablerade band till Ryssland och sticker ut i Europa som ett land som inte ställer sig bakom EU:s sanktioner. Samtidigt har Serbien i FN fördömt det ryska anfallet mot Ukraina. Hör också om lärdomarna från Balkan som får ny aktualitet i och med Ukraina. När det kommer till att pressa fram snabba avtal för att få slut på ett krig, utan att lösa underliggande motsättningar och säkra långsiktig stabilitet, kan Balkan framstå som ett avskräckande exempel. Medverkande: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ivan Gusic, statsvetare vid Uppsala universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit. Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna RoxvallTekniker: Adam Alvin

Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz! Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren. PR-glöden som falnade(?) efter KirunaHör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön. På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen. Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitetMedan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato? Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joar Jonsson

Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation. Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden. Polens roll som pådrivare för vapenstödetHör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över. Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden. Anklagas för att agera maktfullkomligt Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling. Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar. Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.Så fortsätter inflationen att slå mot EuropaAlla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas. Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehrnoosh

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato. Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen. Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. – Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker Tor: Sigvardsson

Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland. Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas. Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte. – Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen. Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor. Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tim Kellerman

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder. Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år. Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa. Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate. Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar överKorruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor. Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Rasmus Allansson

2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten. Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge & Anna RoxvallTekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.

Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där. För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt. Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton.

Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden. Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det?Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna RoxvallTekniker: Alma Segeholm

Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA. Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen. Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp. Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardson

Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen? Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Johanna Carell

Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på? Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade. Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Andreas Ericsson

Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras. I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson. EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tor Sigvardsson

Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning. ”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag. Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder. EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jari Hänninen

Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på. Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare. Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Blockpolitiken kan brytas upp och hela kartan ritas om när Danmark nu går till val. Hör om frågorna som dominerar, vilka som gör upp om makten och om heta namnet som plötsligt föll bort. Statsminister Mette Frederiksen ser ut att kanske kunna sitta kvar när Danmark går till val den 1 november. Men hennes parti Socialdemokratiet saknar egen majoritet att döma av opinionsmätningarna och det ser ut att kunna bli rejält komplicerat att bilda en ny regering efter valet. En starkt utmanare är den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Han har gjort sensationell comeback med sitt nya mittenparti Moderaterne och kan komma att bli en kungamakare som får en avgörande roll i regeringsbildningen. Eller kan Lars Løkke Rasmussen rentav bli statsminister en tredje gång? Så sent som i september var även Søren Pape Poulsen en het statsministerkandidat, men skandaler och uttalanden gjorde att han senare rasade i opinionen. Därför balanserar Dansk Folkeparti på spärrenInvandringsfrågan har legat långt ner på dagordningen under valrörelsen. – Det är inte längre en issue i Danmark. I stort sett alla är överens om en stram migrationspolitik, säger Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Dansk Folkeparti har i det närmaste imploderat i opinionen. Andra uppstickare har dykt upp i Dansk folkepartis tomrum. Men i Danmark idag är det svårt att hitta näring via en invandringsdebatt. Istället är det sjukvården som varit den dominerande frågan. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 28 oktober. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti. Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar.– Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Så djup är splittringen i ToriesUnder sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet?– Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina. Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång. U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.Kan Boris Johnson göra comeback?På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.Programledare: Claes AronssonProducent: Anna Roxvall och Therese RosenvingeTekniker: Monica Bergmark

Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel. Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike – runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.Attityden gentemot Ryssland har splittratSamtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jesper Timan

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira. Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap. Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese RosenvingeTekniker: Alma Segeholm

Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU. De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen. Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator.Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder med Giorgia Meloni blev de stora vinnarna i valet i Italien. Hör en längre intervju med Bruno Tiozzo, som tidigare varit partikamrat med Meloni. Italien får av allt att döma sin första kvinnliga premiärminister, Girogia Meloni. Hennes parti, högernationalistiska Italiens bröder, blev i söndagens val vinnare med den högerkoalition som också består av Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.Italiens bröder är ett nytt parti som bildades 2012. Men partiet består också av äldre politiker som har starka kopplingar till den postfascistiska rörelsen. Meloni har i sin ungdom hyllat den tidigare italienske diktatorn Mussolini som en skicklig politiker, men tar i dag avstånd från honom.Hör här en längre intervju med Bruno Tiozzo som var partikamrat med Giorgia Meloni innan hon blev ledare för Italiens Bröder. Bruno Tiozzo bor i dag i Sverige och är moderat kommunpolitiker i Göteborg och advokat.Programledare: Claes AronssonProducent: Therese Rosenvinge

Giorgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder kan snart ta makten i Italien. Hör om vad hon vill, hur hennes parti stöttar Ungern i EU-bråket och om vad partiets fascistiska rötter betyder. Energifrågan och Italiens ekonomi har stått i fokus under valrörelsen. Även sanktionerna mot Ryssland har funnits på agendan. Hör om hur Giorgia Meloni väntas positionera sig inom EU om hon vinner och blir Italiens första kvinnliga premiärminister på söndag. Meloni håller ett starkt grepp om opinionen och går till val i en högerkoalition tillsammans med Silvio Berlusconis Forza Italia och Matteo Salvinis Lega.Fascistiska arvet förföljer och splittrarItaliens bröders ideologiska grund beskrivs som nationalistisk, värdekonservativ och EU-kritisk. Partiets motståndare har varnat för att Italien kan vara på väg att få en odemokratisk regering med koppling till högerextremism. Men partiledaren Giorgia Meloni menar att detta är lögn. Vad betyder det att Italiens bröder beskrivs som ett postfascistiskt parti? Hör om hur partiets rötter värderas och debatteras i Italien.Medverkande:Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, korrespondent i SydeuropaSusanne Palme, EU-kommentatorGöran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).Bruno Tiozzo, kommunpolitiker för Moderaterna i Göteborg med bakgrund inom italiensk politik.Tekniker: Jacob GustavssonProducent: Therese Rosenvinge

En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda. – Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen. Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU. – Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentYlva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen

Putins armé pressas tillbaka av Ukraina. Men stödet från Europa är inte vad Kiev hoppas på. Hör om uteblivna vapenleveranser och de ukrainska förväntningarna på Storbritanniens nya ledare Liz Truss. Ett missnöje gror över att Europa inte hjälper till ännu mer nu när Ukraina går på offensiven och återtar territorium. Bland annat har man efterfrågat tyska stridsvagnar, som inte skickas. Även det finansiella stödet är oerhört viktigt för Ukrainas möjligheter att fortsätta stå emot den ryska invasionen. Men även där går det mycket trögt från EU:s sida. Varför tar det så lång tid och vad får det för konsekvenser?Johnson sågs som hjälte – nu hoppas Ukraina på TrussVolodymyr Zelenskyj och Boris Johnson hade nära och tät kontakt. Den tidigare brittiske premiärministern var en av de första ledarna i världen att besöka Kiev efter Rysslands invasion och i Ukraina har Boris Johnson hyllats som en hjälte. Nu frågar sig många hur Liz Truss kommer att ta över stafettpinnen. Behåller Storbritannien Europas ledartröja när det kommer till att stötta Ukraina? Hör om den nya premiärministerns första tunga vecka som helt kom att överskuggas av drottning Elizabeths död. Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorKristian Åström, Ekots ekonomikommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Drottning Elizabeth satt 70 år på den brittiska tronen. Hon har haft 15 brittiska premiärministrar under sig. Hör om hur hennes inflytande sett ut och om det politiska arv som hon lämnar efter sig. Varje vecka har drottning Elizabeth tagit emot den sittande brittiska premiärministern på Buckingham Palace. Den förste var Winston Churchill. Under pandemin fick audienserna ske över telefon. Mötena har varit hemliga, men tidigare premiärministrar har beskrivit drottningen som en viktig och trevlig samtalspartner och hon har beskrivits i termer av en rådgivare. Vad innebär det? Vilket politiskt inflytande har Drottning Elizabeth haft och utövat?Monarkins ställning kan förändras efter drottningens dödHör också om rollen som samväldets överhuvud och hur debatten om den brittiska monarkin förändrats över tid. Hur kommer monarkins ställning i Storbritannien och runt om i världen att förändras nu under kung Charles? Hör också om drottning Elizabeths person och omtalade humor. Sveriges Radios nuvarande och tidigare Londonkorrespondenter samtalar i ett extraavsnitt från Europapodden.Medverkande:Agneta Ramberg, tidigare LondonkorrespondentDaniel Alling, tidigare LondonkorrespondentStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent Claes Aronsson, programledare

Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra? Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs. "Helt nya tongångar inom EU"I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina? Medverkande:Claes Aronsson, programledare.Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Liz Truss blir Torypartiets nya ledare och därmed Storbritanniens nya premiärminister efter Boris Johnson. Men vem är hon? Vad vill hon? Hör historien om Liz Truss. Liz Truss växte upp i Leeds i norra England och framhåller ofta sin bakgrund som otypisk för en konservativ politiker. Men vid 47 års ålder har Truss en lång politisk karriär bakom sig. Hon har varit minister under tre konservativa primärministrar, nu senast utrikesminister i Boris Johnsons regering. Under sin kampanj har Truss upprepat löften om skattesänkningar. Och på måndagen stod det alltså klart att Liz Truss löften gått hem hos partiets medlemmar och att hon besegrat partikamraten Rishi Sunak i kampen om ledarposten i Tories.Jämförs ofta med Margaret Thatcher"Den nya järnladyn" har blivit ett epitet som återkommer när det gäller Liz Truss. Men åsikterna går isär om hur rättvis jämförelsen med landets första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher egentligen är. Även de många politiska u-svängar som Liz Truss stått för har fått stort utrymme i kampen om partiledarposten, inte minst att Liz Truss helt bytt fot i fråga om Brexit. Hur länge kommer u-svängarna att förfölja Truss när hon nu flyttar in på 10 Downing Street? Och vad betyder det för framtiden att hon inte vill svara på om Emmanuel Macron är en vän eller fiende?Medverkande:Claes Aronsson, programledareStephanie Zakrisson, LondonkorrespondentJames Savage, chefredaktör för The Local

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig. Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Polen har försett Ukraina med vapen under kriget och satsar nu stort på militär upprustning. Mängder av vapen köps in. Vad betyder detta för Sverige och EU på sikt? Polen har varit Ukrainas nära vän under kriget. Engagemanget för grannlandet är starkt och går långt tillbaka i historien. Samtidigt gror en konflikt med EU. Korruption inom rättsväsendet går emot EU:s regler och leder till att Polen måste betala höga böter. Polen får inte heller ut sitt coronastöd. Inom EU finns nu en växande oro för att Polen kan sätta sig på tvären i allt fler frågor inom unionen och i det tysta finns förhoppningar om ett maktskifte efter nästa års val.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanPeter Johnsson, författare, översättare och Polenkännare

Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa. Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Programledare: Claes Aronsson.

Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag. Claes Aronsson, programledareMartin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetJoakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm

Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det? Claes Aronsson, programledareDaniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, SiepsElin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis

Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentNiklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man. Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan

Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen. Claes Aronsson, programledareAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent James Savage, chefredaktör för The Local

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorCaroline Salzinger, BerlinkorrespondentNina Benner, Sommarkorrespondent i Finland

Ryssland anklagas för utpressning med världens fattigaste länder som gisslan, men Ryssland skyller Ukrainas problem med att exportera sitt spannmål på sina motståndare. Vad som väntar är utbredd svält i delar av världen. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

På söndag sker andra omgången av det franska parlamentsvalet. Emmanuel Macron sitter ju kvar som president men kommer han att kunna driva igenom sin politik eller kommer vänstern som lyckats enats bakom Jean-Luc Mélenchon att rubba hans nuvarande majoritet. Allt tycks hänga på dom unga väljarna. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentMarie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent Tomas Lindbom, frankrikekännare och författare

Polens status - tysk/ryska gasledningen - Nato - vapenleverenser. Fyra områden som förändrats radikalt till följd av Ukrainakriget. Hör ochså om den sköra tråd som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hänger i. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentGöran von Sydow, chef för Institutet för Europapolitiska Studier, SIEPSAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator

En fjärdedel av oljan som EU konsumerar kommer från årsskiftet behöva köpas på annat håll. Men EU- länderna hade denna gång svårt att komma överens, och några undantag fick göras. Frågan är om detta blir det sista av EU:s totalt sex sanktionspaket mot Ryssland. Claes Aronsson, programledareAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentSusanne Palme, EU-kommentatorTeresa Küchler, som bevakar EU för Svenska Dagbladet

EU:s klimatarbete har delvis snabbats på till följd av Ukrainakriget, vi ser större satsningar på förnybar energi och minskad användning av rysk gas. Men samtidigt kommer förslag från EU att finansiera omställningen genom att sälja fler utsläppsrätter, vilket minskar möjligheten att nå klimatmålen. Det är ett steg fram och två tillbaka när EU:s klimatarbete rankas i Europapodden. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorMarie-Louise Kristola, KlimatkorrespondentCaroline Salzinger, Tysklandskorrespondent

Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer. Claes Aronsson, programledareBjörn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetBengt Lindroth, journalist och författareSusanne Palme, EU-kommentator

EU lyckas inte enas om ytterligare sanktioner mot Ryssland, Ungern vill inte minska på importen av rysk olja. Frankrikes president Macron vill se ett "EU Light" men bland annat Sverige motsätter sig en sån utveckling. Hör dessutom om den åldrade brittiska drottningen och alla politikerskandaler. Festandet fyller media i Storbritannien där "partygate" har följts av "beergate". Tories skakas av resultaten från lokalvalen och vad händer när Sinn Fein blir största parti på Irland? Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU kommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag. Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors UniversitetSusanna Ginman, politisk redaktör på HufvudstadsbladetBengt Linderoth, författare och journalistClaes Aronsson, programledare

Caroline Salzinger med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Eu-kommentatorCaroline Salzinger, Berlinkorrespondent Göran von Sydow, chef för SIEPS, Svenska Institute för Europapolitiska Studier

Emmanuel Macron vann med nära 59 procent mot Le Pens 41 procent, och han blir därmed den förste franske president som blivit omvald på drygt 20 år. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsände och tidigare PariskorrespondentTomas Lindbom, författare

Vem blir Frankrikes president dom kommande fem åren, inte ens våra experter är helt säkra trots att Emmanuel Macron ser ut att ha ett rejält försprång. Hör om varför Marine Le Pen lyckats bättre denna gång och om vad ett hårigt bröst har med valrörelsen att göra. Claes Aronsson, ProgramledareMarie Nilsson Boij, Pariskorrespondent Anja Sahlberg, Ekots utsände i Marseille Marie Louise Kristola, Klimatkorrespondent Alice Petrén, journalist och författare

Hur har kriget i Ukraina påverkat debatten i andra EU-länder som heller inte är med i NATO? Och vad är det som egentligen gäller för medlemmar, måste ett land tillåta t.e.x amerikanska Nato-förband på sin mark? Claes Aronsson, programledareMedverkande:Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentatorCaroline Salzinger, TysklandskorrespondentStephanie Zachrisson, LondonkorrespondentHör dessutom Eva Hagström Frisell, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI

President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april. Claes Aronsson, programledareMedverkande:Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsändeAxel Gylden, journalist vid LéxpresseGustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi

Första valomgången i det franska presidentvalet är klart, striden kommer stå mellan den sittande presidenten Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Den politik dom båda vill föra är så vitt skild från den andre att man nog kan tala om två helt skilda världar. Programledare Claes Aronsson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent Fanny Härgestam, författare och medarbetare på Svenska Dagbladet

Det har varit en ovanlig valrörelse på många sätt, men också en ovanlig uppställning politiker. Kommer slutstriden stå mellan Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen eller vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon? Programledare Claes AronssonMedverkande Marie Nilsson Boij, PariskorrespondentMargareta Svensson, Ekots utsändeAlice Petrén journalist och författareSylvain Briens professor i nordisk litteratur och kulturhistoria vid Paris-Sorbonne-universitetetProducent Lena Bejerot

På söndag går Frankrike till val. President Emmanuel Macron som ägnat sig åt storpolitik och samtal med Putin istället för att driva valkampanj har tappat sitt försprång mot högernationalisten Marine Le Pen. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Eu-kommentator, Maria Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent och Margareta Svensson Ekots utsände under valet.

Ungerns premiärminister Viktor Orban har gjort en tvärvändning och blivit fredsduva. Orban har tidigare varit Putins närmsta allierade i EU, men nu är gäller det att vinna valet på söndag. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator och Sara Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Producent Lena Bejerot

En boxare, en oligark och en filmregissör. Hör experterna om president Zelenskyjs närmaste män och om deras makt och inflytande. Medverkande:  Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Tio miljoner ukrainare har lämnat sina hem på grund av kriget. Ungefär 3.5 miljoner människor har korsat gränsen, resten av flyktingarna är fortfarande kvar inne i Ukraina. Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Marie Nilsson Boij korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Putins brutala krig sätter även hård press på ekonomin i Europa. Hör hur ekonomierna i Storbritannien, Frankrike och Tyskland påverkas. Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Marie Nilsson Boij korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Hör om Putins hot om ett kärnvapenkrig. Hör också om dom vapen som Europa skickat till Ukraina. Medverkande:  Fredrik Wadström fd Rysslandskorrespondent, Marie Nilsson Boij Sydeuropakorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter EKOT, Susanne Palme EU-kommentator. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Tyskland helomvänder, sanktionerna hårdnar och Putin kärnvapenhotar. Medverkande: Korrespondent Lubna El-Shanti i Ukraina, Caroline Salzinger i Tyskland och Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Dessutom EU-kommentator Susanne Palme och Björn Fägersten vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Claes Aronsson.

Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Hör röster från EU, Lviv i Ukraina och Moskva. (Avsnittet publicerades den 22 feb. 2022) Medverkande:  Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Lubna El Shanti Östersjökorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Vi på Europapodden vill tipsa om ett avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om Turkiets ledare Tayyip Erdoan, en man som velat ta Turkiet in i EU men som hamnat i allt djupare konflikt med flera EU-ledare. Sveriges Radios podd för dig som vill veta allt om Mellanöstern. Om maktspel, matupplevelser, musik, fotboll, palatsintriger, terrorister och mycket mer. Du hittar den i appen Sveriges Radio Play. I P1:s Mellanösternpodd intervjuas Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot.

Hur reagerar dom nordiska länderna på Rysslands hot mot Ukraina? Hör Nordenkorrespondenterna kommentera Norge , Danmark och Finlands linje gentemot Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Nu möts världsdelarna i olika konstellationer för att undvika en upptrappning i Ukraina. Privatjeten har gått i skytteltrafik till både Moskva, Kiev, Bryssel och Washington. Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, och Björn Fägersten seniorforskare och chef för UI:s Europaprogram.  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Hur reagerar Tyskland, Frankrike och Storbritannien efter Rysslands agerande i Ukraina? Och hur ser Ryssland på EU:s roll i samtalen om Ukraina? Medverkande:  Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Berlinkorrespondent, Lubna El-Shanti Östersjökorrespondent Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Efter ett lugnt år kan kalabaliken i den italienska politiken vara tillbaka. Hör om de viktigaste nyckelspelarna i det italienska presidentvalet. Medverkande:  Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Marie Nilsson Boij Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Bruno Tiozzo advokat och Italienkännare.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Efter flera avslöjanden om fester på 10 Downing Street mitt under lockdown har stödet för Boris Johnson sjunkit. Hur länge kan han sitta kvar? Medverkande:  Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator och Kris Boswell Radio SwedenProgramledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Frankrike har tagit över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Hur kommer det bli och hur kommer det blir för Macron? Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent , Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Göran von Sydow direktör och chef för Sieps. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Den 26 december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 självständiga stater. Hur gick det till och hur är det i regionen idag? Medverkande:  Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, och Susanne Palme, EU-kommentator.   Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Vilka stora händelser väntar i Frankrike, Italien och Storbritannien? Och vilka frågor står högst på EUs agenda? Medverkande:  EU-kommentator Susanne Palme  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU? Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent.  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Greta Thunberg, Ursula von der Leyen, Laura Codrua Kövesi, Dalia Grybauskait, Margrethe Vestager och Christine Lagarde. Det är några av Europas mäktigaste kvinnor. Medverkande:  Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin , Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent och Josefina Eriksson Statsvetare vid Uppsala Universitet.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Det händer mycket inom fransk politik. Drottningen av Parisregionen Valérie Pécresse och högernationalistiske Eric Zemmour utmanar Macron med buller och bång. Medverkande:  Marie Nilsson Boij  Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa , Tomas Lindbom, Frankrikekännare och författare och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Julafton verkar ha kommit tidigt till Tyskland i år. Den nya tyska trafikljusregeringen ger bland annat grönt ljus till massor med investeringar och rött ljus till skattehöjningar. Medverkande:  Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Christian Stichler fd Sverigekorrespondent för tyska public-servicebolaget ARD och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman  irma.norrman@sr.se

Oäkta barn, abdikeringar och korruption har pressat Europas monarkier. Och i Storbritannien blir Drottning Elizabeth allt mer osynlig. Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, James Savage grundare till nättidningen The Local , My Hellsing forskare Stockholms Universitet och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

En ny våg av smitta sprider sig över Europa. Vad säger EU och hur ska den nya smittvågen stoppas? Medverkande:  Sara Heyman Hälsokorrespondent Sveriges Radio, Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Krisen vid den polska gränsen innehåller några av de känsligaste frågorna inom EU-politiken: Migration, relationen med Ryssland och Polen som inte vill lyda Bryssel. Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Östersjökorrespondent, Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

När Merkel omfamnar och kindpussar Macron exploderar twitter av känslor. Samtidigt störs Merkels avskedsturné av ett litet gnissel i de tyska regeringsförhandlingarna. Medverkande:  Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Coronapandemin slog hårt mot det nordiska samarbetet. Kanske kan Nordiska Rådets pågående möte i Köpenhamn reparera relationen? Medverkande: David Rasmusson, Nordenkorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Återhämtningen efter pandemin har ökat efterfrågan på energi. Naturgasen räcker inte till och vindkraften har producerat dåligt i vissa områden där det varit ovanligt vindstilla. Är det en tillfällig energikris i Europa eller kommer den hålla i sig? Medverkande: Mats Engström, analytiker med inriktning på miljö- och näringspolitik på SIEPS, Susanne Palme, EU-kommentator och Kristian Åström Ekots ekonomikommentator. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Brist på lastbilschaufförer, skyhöga energipriser och mordet på politikern David Amess. Hur mörk och dyster är hösten i Storbritannien just nu? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator och Stephanie Zakrisson Sveriges Radios korrespondent i London. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Nu tar Polen EU-lagen i egna händer. Blir det som händer i Warszawa en förebild eller bara ett avskräckande exempel? Och vad kan EU göra? Medverkande: Carl Fredrik Bergström professor i Europarätt Uppsala Universitet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Östersjökorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.  Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Nu hettar det till inför det franska valet i vår. En ny joker i leken har dykt upp: Eric Zemmour. Vem är han och kan han förändra förutsättningarna för fransk politik? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Fanny Härgestam, journalist, författare och programledare på SvD:s nyhetspodd Dagens story och  Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrmanirma.norrman@sr.se

Småttingarna förhandlar nu, dom gröna och liberalerna väntas få stort inflytande i Tyskland. Vad betyder det för relationerna till EU, Ryssland och Kina? Och vad sjöng egentligen grodan Kermit? Medverkande: Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier, Sieps, Susanne Palme, EU-kommentator, Luise Steinberger, Ekot. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Två kandidater gör sig redo att bli näste tyske förbundskansler. Men bara en kommer att få chansen. Vem lägger korten rätt i pokerpartiet och får leda Tyskland? Podden spelades in natten mot måndag innan valresultatet var helt klart. SPD utropades som största parti vid kl. 05 på måndagsmorgonen med 25,7 procent mot kristdemokratiska CDU/CSU:s 24,1 procent.Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands-korrespondent, Patrik Ahlqvist, TT:s utsända i Berlin, Jan Mosander, författare och före detta Berlin-korrespondent för Sveriges Radio, Jan Lewenhagen, författare och tidigare Berlin-korrespondent för Dagens Nyheter. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar BendjelloulProducent: Ulrika Bergqvist.

Angela Merkel poserar med papegojor och CSU:s Markus Söder har visst inte öl i sin sejdel. Vi summerar en ovanlig valrörelse och frågar oss vad Greta-effekten kan betyda för det tyska valet. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands korrespondent, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist. 

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Socialdemokraten Olaf Scholz är en av favoriterna att ta hem kanslerposten i det tyska valet. Europapodden reser till Hamburg för att förstå vad som format den man som kan bli Tysklands näste ledare. Medverkande: Christian Stichler, tidigare Nordenkorrespondent för tyska public service kanalen ARD, Erik Kruger, pensionär som länge levt och arbetat i Hamburg och har rösträtt i Tyskland, Sebastian Gerber, lärarassistent och förstagångsväljare. Programledare: Claes Aronsson Prodcent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Söndagens val i Tyskland är unikt på flera sätt. En ny kansler ska ta över efter Angela Merkels 16 år vid makten, de stora partierna har krympt och vem som tar vem i slutändan är ovisst in i det sista. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Hansjörg Kissel, Sveriges Radios valgeneral för bevakningen av det tyska valet. Tekniker: Brady Juvier Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar BendjelloulProducent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

I EU:s viktigaste tal, kommissionsordförandens state of the union, varnade Ursula von der Leyen för en ny säkerhetspolitisk situation och föreslog ett stärkt EU-försvar på flera plan. Analys och kommentar av EU:s state of the union. Medverkande: Andreas Liljeheden, Bryssel-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar BendjelloulProducent: Ulrika Bergqvist.

Erna Solberg byts mot Jonas Gahr Støre i Norge och i Tyskland testar en desperat kronprins poesi för att rädda sitt skinn. Medverkande: Carina Holmberg, Norge-korrespondent, Jens Möller, tidigare Norge-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar BendjelloulProducent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar BendjelloulProducent: Ulrika Bergqvist.

Norge går in i valslutspurt och oväntade frågor dyker upp i debatten. I Tyskland blir frågan om vem som tar vem än mer snurrig och brittiska politiker uppmanas lämna jeansen hemma. Medverkande: Carina Holmberg, Norge-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent och Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios nya korrespondent i Storbritannien. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Efter kaoset i Kabul debatteras på nytt frågan om ett militärt samarbete inom EU och nya flyktingströmmar till Europa. Och hur går det i det tyska valet efter triangeldebatten? Programledare: Claes Aronsson. Medverkande: Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent. Producent: Lena Bejerot.

Efter 16 år med Merkel, vem är favorit att ta över? Och Polen trilskas med EU, om inskränkningar mot rättsväsendet, media och HBQT-personer. Medverkande: Caroline Salzinger Tysklandskorrespondent, Susanne Palme EU-kommentator och Lubna El-Shanti Östersjökorrespondent. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Producent: Lena Bejerot

EU:s reaktioner på maktövertagandet i Afghanistan, valet i Tyskland och ställningen för Emmanuel Macron och Boris Johnson i veckans Europapodd som sänds från Kulturhuset i Stockholm. Medverkande: Andreas Liljeheden, Bryssel, Caroline Salzinger, Berlin, Daniel Alling, London, Filip Kotsambouikidis, Östeuropa, Marie Nilsson Boj, Paris, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sverigesradio.se Producent: Maja Lagercrantzmaja.lagercrantz@sverigesradio.se

Översvämningar och bränder har beskrivits som en apokalyps. Husbilar som hänger i träd medan politiker trampar i klaveret. Hur har Europa klarat katastrofsommaren och vad har hänt bakom kulisserna? Medverkande: Göran von Sydow, chef för myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Daniela Marquardt, Sveriges Radios utsända i Tyskland. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Hon har haft ledartröjan för Europas viktigaste lag i 16 år. Borträknad men aldrig bortspelad. Vad har format de tyska kristdemokraternas Angela Merkel och hur har hon lyckats behålla makten? Fem radiokorrespondenter har kommit och gått i Berlin, det här är deras berättelse om pastorsdottern från Östtyskland som blev världens mäktigaste kvinna. Medverkande: Kristian Åström, Per Erenius, Daniel Alling, Daniela Marquardt, Caroline Salzinger. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

I Tyskland utmanar de Gröna makten. Och dom verkar ha vunnit över näringslivet. Med en växande tilltro till grön teknologi och hotet från klimatförändringarna sätts miljöpartierna på prov. Medverkande: PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri, Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för miljöpartiet, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken ”En by i Champange”, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Vad är framgångsreceptet för socialdemokratin i Europa? En hård invandringspolitik som i Danmark eller tillbaka till klasskampen? Första avsnittet i vår sommarserie om den politiska kartan i Europa. Medverkande: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korresondent.Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Vem blir skyldig när EU lånar pengar? Har statsministern eller presidenten mest makt i Finland? Och vad gör Theresa May nuförtiden? Svar på lyssnarnas frågor. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Cecilia Tengmark, vikarierande Östersjökorrespondent Programledare: Claes AronssonProducent: Maja Lagercrantz

Hur gick det med Brexit-processen och människorna bakom den? Tre premiärministrar har kommit och gått, David Cameron, Theresa May och Boris Johnsson. Och hur gick det för dom som gav råd i kulisserna? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Lena Bejerot Tekniker: Sandra Pettersson

Nyligen dömdes Shell och tyska staten, flera andra EU-länder anklagas just nu för bristande klimatarbete. Och snart kommer EU-kommissionens klimatpaket om hur utsläppen ska minska. Medverkande: Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Marie Louise Kristola, klimatkorrespondent. Programledare: Claes AronssonProducent: Maja Lagercrantz

President Biden har rest till Europa. Är ryggdunkarna med Macron lika hjärtliga som de ser ut att vara? Kommer han lyckas att få med sig EU i en stark enad front mot Kina? Medverkande: Björn Fägersten, Utrikespolitiska Institutet, Andreas Liljeheden, Bryssel, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Simon Moser

Danmark vill exportera flyktingar. Sannfinländarna går mot valrekord i Finland och Norge får en skrattande statsministerkandidat. Och kan debatten om ett sexreportage säga något om bilden av Danmark? Medverkande: David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Lubna el Shanti, korrespondent i Finland och Carina Holmberg, Norge-korrespondent. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

En frisk fläkt eller en bråkmakare? Meningarna går isär kring premiärminister Janez Jana i Slovenien som snart tar över EU-ordförandeskapet. Och Drakula ska få fler rumäner att vaccinera sig. Medverkande: Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, som bevakar EU från Bryssel och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Kan kapningen av ett Ryan Air plan i Belarus ena EU? Tonen mot Minsk är hård men hur påverkar det här relationen till Ryssland? Och så frågar vi oss om britterna är mobbade i Eurovision efter brexit. Medverkande: Göran von Sydow, direktör för svenska institutet för europapolitiska studier Sieps, Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent, Kris Boswell, reporter på Radio Sweden och Eurovision-fantast, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Militärer varnar för inbördeskrig i Frankrike. Det är ett år till presidentval och debatten om islamismen går på högvarv. Står kampen mellan Macron och Le Pen eller kan någon annan stjärna få chansen? Medverkande: Tomas Lindbom, författare och Frankrikekännare, Marie-Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist  

Ska Tyskland och Ryssland lyckas ro i hamn sitt omdebatterade gasprojekt i sommar? De grönas framfart i politiken skapar tvivel. I USA går Biden i Trumps fotspår och ser frågan som en säkerhetsrisk. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent i Tyskland, Kristian Åström, Ekonomikommentator och tidigare korrespondent i Berlin, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist.

Brexit ger självständighetsfrågan ny kraft när Skottland går till val. Ska kvinnan som jämförs med Thatcher få folket med sig? Lokalvalen är heta även på annat håll där partiledare portas från puben. Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Storbritannien på plats i Skottland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Vaccinintyg ska rädda sommaren och Danmark är först ut med öl och Tivoli-förhoppningar. Sydösteuropa öppnar också men kämpar med höga dödstal. Och EU:s toppkvinna ger sin version av Sofagate. Medverkande: Filip Kotsambouikidis, korrespondent som bland annat bevakar Ungern och Grekland, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist.

Giftpilarna har duggat tätt mellan de två regeringssystrarna i tysk politik, konservativa CDU och CSU. Ger det den yngre, gröna uppstickaren en faktisk chans att vinna racet? Medverkande: Lina Lund, tidigare Tysklandskorrespondent för Dagens Nyheter, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Rivaliteten kring vem som ska bli de konservativas kanslerkandidat splittrar Merkels CDU och systerpartiet CSU. En vecka med myteristämning har bara förstärkt ovissheten. Vem vinner den här duellen? Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent Tyskland. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

En harkling i Ankara har vuxit till en affär som kanske kan fälla en av EU:s mäktigaste. Och i Nordirland har misstron efter brexit underblåst en brand. Hur ska våldet stillas på Belfasts gator? Medverkande: Daniel Alling, Storbritannien och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Danmark ger okej till en ny frisyr eller en tatuering. Vulkanutbrottet på Island skapar nytt hopp för turismen och i Finland har debatten om munskydd gått från vara het till att handla om hot. Medverkande: David Rasmusson, om Danmark och Grönland, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island och Lubna El-Shanti som är korrespondent i Finland. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika BergqvistEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Europa går mot ännu en pandemipåsk med överfulla sjukhus och politiker som väger sina ord på guldvåg. Men i parker i London, Paris och Berlin spirar våren och paniken får ge rum för romantiken. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator,Caroline Salzinger, korrespondent Berlin, Daniel Alling, korrespondent London, Marie Nilsson-Boij, korrespondent Paris. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Ett historiskt sanktionskrig har blossat upp mellan Kina och EU med otippade svenska namn på den kinesiska sanktionslistan. Unionens investeringsavtal med jätten i öster hänger nu på en skör tråd. Medverkande: Jerker Hellström, chef för Swedish Center for China Studies, Hanna Sahlberg, Kina-kommentator, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

37 partier deltar i valet i Nederländerna. Men trots valmöjligheterna ser den tidigare premiärministern Mark Rutte ut att gå mot en fjärde seger. Varför väljer folket samme man om och om igen? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent som också bevakar NederländernaSusanne Palme, EU-kommentatorGees van der Wel, journalist på den nederländska radio- och tv-kanalen RTV Rijnmond. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Politiker som skott sig på pandemin skakar tysk politik när supervalåret inleds med två viktiga delstatsval. Hur stukat är Merkels CDU? Hör också Europapoddens största snackis - någonsin. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent Berlin, Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent,Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Ungerns premiärminister trotsar EU-linjen och välkomnar kinesiskt och ryskt vaccin. Vad händer när otåliga länder nu går sin egen väg och öppnar vaccindörren mot Kina, Ryssland och Israel? Medverkande: Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist.

Pandemin har gett oss ekonomiskt magsår men kanske ser vi ljuset: EU tar fram pengapåsen, vaccinet rullas ut och Italien får en premiärminister som kan hantera en pengapung. Vågar vi hoppas nu? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, korrespondent i Tyskland, Kristian Åström, ekonomi-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

Ett snedsteg från EU:s sida får stora konsekvenser. Tuppfäktningen mellan Bryssel och London fortsätter och Nordirland hamnar i kläm. Medverkande: Daniel Alling som bevakar Storbritannien och London, Kris Boswell, britt och journalist på Radio Sweden, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist

EU-toppen reste till Ryssland för att reparera relationen. Nu är utrikeschef Josep Borrell hemma igen med nya problem i bagaget. Hör hur maktkampen mellan Navalnyj och Putin kraschlandat i EU:s knä. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti som bevakar flera av de länder som gränsar till Ryssland. Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Berqvist

Ursula von der Leyens politiska näsa har fått sig en törn när EU halkar efter i vaccinracet. Alla skyller på någon annan när räddningen dröjer och i Nordirland är bråket extra känsligt. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Caroline Salzinger som bevakar Tyskland. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Nordenpodden bjuder på ett skratt som utmanar i Norge. I Danmark står en omdiskuterad tidigare minister inför riksrätt och i Finland är det inte bara Socialdemokraterna som stärkts under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti korrespondent i Finland, David Rasmusson som bevakar Danmark, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Det stormar i politiken i Italien. Landet får störst kaka när EU ska fördela sitt coronastöd men pengarna skapar nu nya konflikter. Hur påverkar det Italiens och Europas chans att resa sig ur krisen? Medverkande: Göran von Sydow, chef för Sieps, Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Tekniker: Ludvig Larsson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Pandemin ramar in det tyska valåret som startat med vaccindebatt och restriktioner. I veckan ges ett första svar i spelet om vem som ska leda Europas största ekonomi när Angela Merkel lämnar scenen. Medverkande: Susanne Palme, Caroline Salzinger, Daniela Marquardt. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Tekniker: Marie Persson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Caroline Salzinger med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, Daniel Alling och Claes AronssonProgramledare: Stephanie ZakrissonProducent: Nina Benner Tekniker: Marie PerssonEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Nu har EU:s länder börjat vaccinera mot coronaviruset. Men vid horisonten tornar redan nya orosmoln upp sig. Applåder och skratt hördes när vaccineringen mot coronaviruset tog fart i EU-länderna härom dagen. Men kommer utrullningen av vaccin att bli den enande kraft som EU:s ledare hoppas på?Medverkande: Caroline Salzinger, Susanne Palme och Lubna El-Shanti Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Björn BarrTekniker: Josef ReinholdtEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Extrapodd! På självaste julafton stod det klart - EU och Storbritannien har kommit överens om ett handels- och samarbetsavtal. Vilka är vinnare - och förlorare, vad hände med fisken och hur ska Boris Johnson sälja in avtalet på hemmaplan? Medverkande: Daniel Alling, Londonkorrespondent; Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent; Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Stephanie Zakrisson Tekniker: Fredrik von der PahlenEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Smarta, svåra och roliga såna är frågorna som ni lyssnare skickat oss. Hör vårt försök att besvara så många som möjligt. Vad ÄR Angela Merkels favoritmat, och kommer Skottland bli självständigt snart? God jul önskar Europapodden! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent, Carina Holmberg, Norge- och Islandkorrespondent, Daniel Alling, Londonkorrespondent och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Susanna HållbusTekniker: Johanna Carell, Maria Stillberg och Elin HagmanEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Vi är beredda att göra det lilla extra så lät det från både London och Bryssel i söndags. Europapodden tolkar parternas signaler när brexitförhandlingarna går in i elfte timmen. Dessutom: pressen på EU:s läkemedelsverk EMA att godkänna coronavaccinet är kännbar. Kan det bli grönt ljus redan innan dopparedagen? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Susanna Hållbus Tekniker: Andreas Ericsson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Stämningen stelnade redan vid ankomst, när Ursula von der Leyen sa åt Boris Johnson att hålla coronaavstånd. Inte ens EU-kockarnas bästa piggvar verkar ha hjälpt middagen, men på söndag har parterna lovat besked blir det något avtal? Med tre veckor kvar till nyår brinner det i knutarna för att få till ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien. Dessutom: EU-debatt hela natten om klimatet. Extra avsnitt av Europapodden!Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Susanna HållbusTekniker: Jesper TimanEuropapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Det talas om ett mirakel nu när Europa och världen står inför massvaccinering mot coronaviruset, men hur ska det gå till och vad står på spel? Många hoppas på att vaccinet blir ljuset i slutet av coronatunneln och i veckan blev Storbritannien först med att godkänna och fördela doser av Pfizer/BioNTech-vaccinet. Det, menade hälsoministern Matt Hancock, är tack vare Brexit – ett uttalande som väckt debatt.Samtidigt trotsar Ungern EU genom att öppna för att använda det ryska vaccinet Sputnik V, som inte godkänts av EU:s läkemedelsmyndighet.Förhoppningarna är alltså enorma men logistiken och politiken som omger massvaccineringen är komplexa. Hör mer om det i veckans avsnitt av Europapodden! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Ulrika Björkstén, vetenskapsradions redaktionschef.Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Ludvig Larsson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Den ungersk-polska pakten mot EU:s långtidsbudget har satt stopp för coronastödpaketet och blottlagt stora splittringar inom unionen. Kan länderna mötas eller stundar fler utträden à la brexit? De ungerska och polska regeringarna har alltså sagt nej till EU:s nästa budget och coronafond. Detta efter att Europaparlamentet och ministerrådet enats om en ”rättsstatsmekanism” som ska garantera att pengar från budgeten och återhämtningsfonden endast går till länder som respekterar rättsstatens principer. Polen och Ungern blockerar budgeten och ländernas kritiker menar att de håller EU gisslan. De själva ser EU:s krav som en form av politisk utpressning. Så hur ska EU lösa dödläget? Veckans Europapodden tittar närmare på budgetrysaren! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent.Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Elin Hagman Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Pandemins andra våg sköljer över Norden och får politiska konsekvenser från den omtumlande minkskandalen i Danmark till den törnade Sverigebilden. Ja, runtom i Norden införs nu fler restriktioner för att få bukt på pandemin och Norge och Island, som ju inte är medlemmar i EU, förlitar sig på Sverige för att få tillgång till vaccin. Samtidigt i Danmark skakas regeringen om av minkavlivningarna som visat sig sakna lagstöd. I Finland har man lyckats få ner smittotalen och regeringen lanserar nu en internetkampanj för att muntra upp befolkningen men många företag, inte minst rederier som Viking Line, lider förluster. Hör om allt detta och mer i Europapoddens nordenspecial!Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Marie Persson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

I Polen fortsätter demonstrationerna mot den hårdare abortlagen. Samtidigt går flera länder i Europa åt andra hållet och lättar på abortreglerna under coronapandemin. EU befinner sig i kris sedan Polen och Ungern under måndagen lagt in veto mot både återhämtningsbudgeten och coronapaketet på 750 miljarder euro. Detta i protest mot att man vill koppla utbetalning av EU-pengar till rättsstatens principer.Polen har anklagats – både på hemmaplan och internationellt – för att urholka rättsstaten och domstolarnas oberoende och just nu pågår demonstrationer runtom i landet mot att författningsdomstolen slagit fast att abort av foster med allvarliga skador strider mot konstitutionen.På andra platser i Europa har man däremot rört sig åt andra hållet under de senaste åren vad gäller aborträtten. För två år sedan legaliserades till exempel aborter i Irland efter en folkomröstning där.Samtidigt försvårar coronapandemin tillgången till aborter runtom i Europa, något som vissa länder försöker åtgärda genom att tillåta medicinska aborter i hemmet som utförs med tabletter. Europapodden handlar denna vecka om aborträttens framtid i Europa.Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Joel Löf Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel.Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer.Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet.Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om!Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Valrysaren i USA fortsätter men hur påverkar det oss i Europa? Europapodden riktar blicken västerut! USA och världen väntar in valresultatet och mycket står på spel för Europa i frågor rörande allt från internationell handel och klimatfrågan till fred och säkerhet. Oavsett vem som i slutändan intar presidentposten stundar nya tider för EU och den europeiska kontinenten. Vi kopplar upp oss mot Ekots korrespondenter runtom i Europa och hör efter vilka ledare som hejar på Donald Trump och vilka som hoppas på att Joe Biden ska flytta in i vita huset.Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Fabian Begnert Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Coronapandemin dominerar politiken och vardagen runtom i Europa men hur tas nya restriktioner och nedstängningar emot och finns det något ljus i slutet av vaccintunneln? Europa drabbas av stigande sjuk- och dödstal och på många håll talas det om en "andra våg". De tuffa och ibland förvirrande restriktioner som införs i viruskampens namn tas emot med blandade känslor och i vissa fall med våldsamt motstånd.I italienska städer har det förekommit sammandrabbningar mellan medborgare och poliser, i Frankrike finner många kreativa sätt att kringgå utegångsförbuden och i Storbritannien utmanar så kallade lockdown-skeptiker de begränsningar som påverkar allt från ekonomin till möjligheten att dejta. Samtidigt ställs stora förhoppningar på ett nytt vaccin, något som kräver mycket finansiering och koordination på EU-nivå. Europapodden tar denna vecka tempen på virusläget runtom kontinenten tillsammans med Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London och Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild Tekniker: Elin Hagman Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Den överenskommelse Sverige, Estland och Finland slöt kring gravfriden 1995 är åter i fokus efter att en dokumentärserie avslöjat färska fynd på Estoniavraket. Kan de många frågorna kring katastrofen nu få svar? Det har gått 26 år sedan passagerarfartyget MS Estonia förliste på Östersjön och en ny dokumentärserie, "Estonia – fyndet som ändrar allt", väcker återigen frågor kring katastrofen. Uppgifter i dokumentären om ett jättehål i skrovet har lett till förnyade krav på dykningar och utredningar – och frågan om gravfriden är åter på agendan i Sverige, Estland och Finland.Europapodden blickar tillbaka till mitten av nittiotalet – då ett nyligen självständigt Estland stolt döpte den moderna färjan efter landet, som en symbol för en ny tid – och vi ställer frågan: vad händer härnäst?Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Erik Ridderstolpe, politikreporter.Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Nathalie RothschildTekniker: Josef Reinhold

Solkungen, Jupiter eller en ny kejsare? Frankrikes Emmanuel Macron lägger i en högre växel i utrikespolitiken medan stödet på hemmaplan svajar. Vissa medier beskriver honom som Frankrikes nye kejsare, andra hävdar att han vill bli hela Europas president.Ja, Macrons internationella engagemang sträcker sig från ett aktivt stöd till Cypern och Grekland i konflikten med Turkiet till ett försök att få till en ny regeringsbildning i Libanon och ett erbjudande om att medla mellan Belarus regim och opposition. Hur tas då Macrons globala ambitioner emot på hemmaplan, i EU och runtom i världen? Det reder vi ut i detta avsnitt av Europapodden! Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul och Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Stina Fagerberg  Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Förgiftningen av den ryske regimkritikern har väckt europeiska ledares ilska. Men hur mår han idag och hur långt är EU och Tyskland beredda att gå i markeringarna mot Putin och Ryssland? Aleksej Navalnyj, som i dagarna gett sina första intervjuer sedan han fördes till Charitésjukhuset i Berlin, menar att ordern att förgifta honom kom från president Vladimir Putin själv. Så vem är egentligen den ryske regimkritikern? Varför har han blivit en sådan viktig symbol för den ryska oppositionen – och hur blev han en bricka i ett internationellt maktspel? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Joel Löf Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Fungerar piska eller morot bäst för att lösa sprickan i EU:s asylpolitik och är Dublinförordningen ett minne blott i och med det nya migrationsförslaget? Efter flera månaders förseningar presenterade till sist EU-kommissionen sitt förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik. Migrationskommissionär Ylva Johansson påpekade att sannolikt blir ingen av de 27 medlemsländerna helt nöjd med "migrationspakten".Europapodden reder ut vari missnöjet ligger, vilka som betraktas som vinnare och förlorare och hur pass omvälvande förslaget egentligen är för migrationspolitiken och solidaritetsprincipen.Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Alice Petrén, migrationskorrespondent och Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Joel Löf Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Den nordiska smittskyddskampen fortsätter. Nya utbrott i Norge och Danmark leder till nygamla restriktioner och den svenska strategin omvärderas. Europapodden samlar alla Sveriges Radios Nordenkorrespondenter i Helsingfors stadshus. Storslagna visioner har slagits fast för det nordiska samarbetet – trots att länderna till stor del stått för sig själva under pandemin.Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent samt Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Tor Sigvardson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Europa kliver fram i rampljuset när handelsklimatet mellan Kina och USA hårdnar. Samtidigt ställer EU krav mot giganten i öst. Men vem behöver den andre mest: EU eller Kina? När Washingtons relation till både Peking och Bryssel hackar blir det allt viktigare för EU att styra sin egen utveckling och i veckan höll EU-ledare toppmöte med Kinas president Xi Jinping över videolänk. På agendan stod handel, klimat, teknik, mänskliga rättigheter och förstås coronapandemin.Samtidigt finns det utmaningar vad gäller EU:s förmåga att enas kring hur man ska förhålla sig till ett Kina som utmanar Europa på ett industriellt, geopolitiskt och teknologiskt plan. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild och Anna PandolfiTekniker: Jari Hänninen Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

För åttonde gången ska EU och Storbritannien slå sig ner vid förhandlingsbordet för att försöka få till ett handelsavtal. Vi reder ut knäckfrågorna och vad som händer med fisken. Storbritannien har redan formellt lämnat EU men hur ska relationen mellan de två parterna se ut i framtiden? I dag inleds en ny, och potentiellt avgörande, runda i förhandlingarna kring ett handelsavtal. Premiärminister Boris Johnson har redan flaggat för att Storbritannien kan komma att lämna EU utan ett avtal då meningsskiljaktigheter kvarstår kring stora frågor som fiskerättigheter, statsstöd till inhemska företag och det så kallade Nordirlandsprotokollet. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London och Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild och Joel Westerholm Tekniker: Johanna Carell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

EU brottas med kommissionsomstuvning efter #GolfGate, coronapandemin överskuggar skolstarterna i Europa och våra nya korrespondenter är på plats. Efter en beryktad middagsbjudning på en golfklubb i Irland där gästerna sägs ha brutit mot landets coronaregler har ett flertal högrankade politiker avgått, bland andra EU:s handelskommissionär Phil Hogan. EU har därmed mist en nyckelperson i förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Storbritannien efter brexit. Dessutomska EU snart lägga fast en ny handelspolitik och man är mitt uppe i avgörande förhandlingar med USA och Kina. Samtidigt har coronaepidemin präglat skolstarten ute i Europa och våra nya korrespondenter som nu är på plats i Oslo och Paris lär sig navigera lokala regler och koder kring social distansering och munskyddsbärande. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent och Carina Holmberg, Nordenkorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild och Viktor Mattsson Tekniker: Marie Persson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

De stora protesterna i Belarus är inne på sin andra vecka men EU verkar inte vilja se ett nytt Ukraina. Historiska scener utspelar sig i Belarus när hundratusentals protesterar mot Aleksander Lukasjenkos auktoritära styre. Samtidigt har EU-länderna svårt att enas om en gemensam hållning mot landet. I veckans avsnitt så sätter vi ljuset på de geopolitiska kriser som kommissionen och ordförandelandet Tyskland brottas med – och frågar oss om Sverige håller på att bli en dvärg. Medverkande: Björn Fägersten, programchef Utrikespolitiska institutet, Susanne Palme, EU-kommentator och Johanna Melén, Moskvakorrespondent Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Sverige vägrar munskydd i Frankrike är det lag. Hur skiljer sig ländernas hantering av den pågående pandemin åt, och vad funkar bäst i längden? Europapodden är tillbaka efter sommaruppehållet och i höstens första avsnitt bjuder vi på en paneuropeisk avsmakningsmeny. Coronapandemin ligger fortsatt som en mörk skugga över kontinenten – samtidigt så pågår en intensiv frihetskamp i Belarus och i östra Medelhavet skramlar Grekland och Turkiet med vapnen över en gasfyndighet. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, korrespondent i London, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Margareta Svensson, avågående korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Tyskland tar över som ordförandeland när kontinentens öde ligger i vågskålen. Samtidigt har Sveriges utrikesminister hamnat i blåsväder. I säsongens sista avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i helgens EU-toppmöte och Tysklands kommande ordförandeskap. Angela Merkel har både en pandemi och ekonomisk kris att hantera i höst. Dessutom så närlyssnar vi på utrikesminister Ann Lindes uppmärksammade intervju med tyska Deutsche Welle. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Daniela Marquardt, utrikesredaktör på Ekot och tidigare korrespondent i Berlin. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Jari Hänninen Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Kärlekssagan mellan Europa och Kina knakar i fogarna när nya lagar ska stoppa kinesiska företag. Samtidigt är den lilla önationen Malta på väg att hamna i EU:s frysbox. Först pekade EU-kommissionen ut Kina som ansvarigt för desinformation under den pågående covid-19-pandemin. Nu planerar man att göra det svårare för kinesiska företag att investera i Europa. Hur hanterar Peking Bryssels nya tuffa stil – och är EU bara en bricka i det storpolitiska spelet? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Björn Jerdén, programchef på Utrikespolitiska institutet och Alice Petrén, migrationskorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Ben McHugh Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Brexit, Black lives matter-protester och coronapandemin gör livet svårt för Storbritanniens premiärminister samtidigt vädrar oppositionen morgonluft. Boris Johnson triumferade efter det brittiska valet i december – men vårens kriser har skadeskjutit honom. Samtidigt har Labour bytt ut Jeremy Corbyn mot Keir Starmer som partiledare, en person som på sikt skulle kunna utmana Johnson på allvar. I veckans avsnitt av Europapodden så fördjupar vi oss i den brittiska politiken – och drar en sista Norgehistoria tillsammans med Jens Möller. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Budgetmonstret skrämmer slag på Sverige och Danmark tar ton mot stormakterna i spelet om Arktis med hjälp av en uråldrig sten. Har EU öppnat Pandoras ask nu när man både vill låna pengar till budgeten och ökar stödet till krisande länder? Och hur mycket ska Sverige egentligen betala? Dessutom så fördjupar vi oss i konflikten om Arktis – och frågar oss om en gammal sten kan avgöra frågan till Danmarks favör. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Använder Monaco och Andorra euron som valuta och hur påverkas brexit av den pågående pandemin? Missa inte när Europapodden svarar på lyssnarnas frågor. I veckans avsnitt så svarar Europapodden på våra lyssnares svåra, smarta och kluriga frågor. Kommer Sverige att gå med i euron på sikt? Vad händer med frihetskampen i Katalonien? Och vilka regler gäller egentligen för Europas mikrostater? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Astrid Anckarcrona Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Europa öppnar för turister igen men svenska resenärers öde är mycket osäkert. Och kommer den fransk-tyska pakten att förändra EU i grunden? För länderna i södra Europa är turismen en viktig del av ekonomin. Men kommer munskydd, tester och karantän räcka för att vi ska kunna resa som vanligt i sommar? Och vill ens någon ha svenska turister med tanke på smittspridningen här? I veckans avsnitt av Europapodden fokuserar vi även på den fransk-tyska pakten som vill satsa 500 miljarder euro på Corona-krishantering – och drar EU i en helt ny riktning. Medverkande: Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent och Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Elin Hagman och Elin Hjalmarsson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Ungern och Polen jublar efter beslutet i tyska domstolen och kommer Europa att klara av att spela fotboll i pandemins skugga? Tyska författningsdomstolens beslut har skickat en chockvåg hela vägen till Bryssel. Samtidigt försöker landet både välja en ny förbundskansler – och dra igång de högsta fotbollsligorna igen. I veckans avsnitt av Europapodden tittar vi också närmare på Ryssland i Coronapandemins spår. Putin fick ställa in sitt storstilade firande – men verkar sitta säkert vid makten. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent, Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent och Bengt Skött, Radiosporten. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Jocke Persson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Efter några spöklika veckor med hårda restriktioner börjar Italien och Spanien öppna sina samhällen igen men rädslan för att smittspridningen ska öka igen är stor. I veckans avsnitt av Europapodden tittar vi på några av de värst drabbade länderna i den pågående Coronapandemin. Hur kommer det att gå för Italien, Spanien och Frankrike när de gradvis lättar på restriktionerna och söker efter en "ny normalitet"? Dessutom så har programledare Claes Aronsson testat sig efter att ha varit sjuk med misstänkt covid-19-smitta – resultatet hör du i podden. Medverkande: Ekots utrikeskommentator Susanne Palme, Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapsradion och Sveriges radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Sandra Pettersson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Boris Johnson är tillbaka i tjänst efter att ha återhämtat sig från covid-19. Angela Merkel kliver framåt. Grekland försöker bli av med stämpeln som "Europas svarta får" i coronakrisen. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator; Daniel Alling, Londonkorrespondent; Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent; Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Stephanie Zakrisson Tekniker: Johanna Carell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Europas ledare påbörjar diskussioner om "Marshall-planen" som ska rädda EU-länders sargade ekonomier efter coronakrisen. Dessutom: kinesiskt intåg på EU-marknaden oroar. Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme, Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram och Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel. Programledare: Claes Aronsson Producent: Stephanie Zakrisson Tekniker: Johanna Carell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

De nordiska länderna har valt lite olika vägar för att bromsa coronavirusets effekter. Vad säger våra grannländer om Sveriges strategi? Och hur ser de nordiska "exitstrategierna" ut? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Jens Möller, Norge- och Islandskorrespondent och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Victor Ubeira Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se 

Ett chockat London sluter upp bakom Boris Johnson som vårdas på intensiven och Europa suktar efter starka ledarskap i coronakrisen. Dessutom: kan appar vara lösningen till minskad smittspridning? Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme, Sveriges Radios Londonkorrespondent Daniel Alling, Göran von Sydow, chef för forskningsinstitutet Sieps och Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin. Gästar gör också Ekots teknikreporter Sven Carlsson. Programledare: Nina Benner Producent: Nina Benner och Lena Bejerot Tekniker: Maria Stockhaus Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Kan de tuffa restriktioner som införs runtom i Europa leda till mer auktoritära samhällen och kan EU:s planer på att samordnat lätta på inskränkningarna bli verklighet? Stora delar av världen verkar mer eller mindre ha stängt ner och inga lättnader på vare sig pandemi eller restriktioner är i sikte ännu. Det är nästan så att man börjar vänja sig vid detta nya normala men hur länge klarar Europa det här? Den dagen då läget förbättras och restriktionerna kan lyftas så bör det kanske samordnas. Det är i varje fall vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i veckan. Samtidigt sätter växande splittringar mellan sydeuropeiska länder och länder i norr käppar i hjulet och det varnas för auktoritära krafter på framväxt i Ungern och på andra håll i Europa.Medverkande: Vår EU-kommentator Susanne Palme, Daniel Alling, Londonkorrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent. Programledare: Richard Myrenberg Producent: Nathalie Rothschild  Tekniker: Josef Reinhold Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se 

Coronapandmin har blivit ett stresstest utan dess like för EU. Klarar unionen utmaningen? Och när ska hjulen börja rulla igen? EU har visat sig förvånansvärt snabbfotad i krisen. Kommer det stärka unionen, eller tar de nationella intressena övertaget i Corona-smittans spår? Och när ska de ekonomiska hjulen börja snurra igen? Medverkande: Vår EU-kommentator Susanne Palme, Göran von Sydow, chef för Sieps, vår ekonomikommentator Kristian Åström, och Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent. Programledare: Richard Myrenberg Producent: Richard Myrenberg Tekniker: Johanna Carell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Hur ska EU klara coronakrisen, och hur förbereder sig Tyskland och Frankrike för utegångsrestriktioner? EU:s solidaritet sätts på hårda prov till följd av smittspridningen av coronaviruset. Stängda gränser, lastbilsköer och stoppad export av sjukvårdsmaterial väcker oro. Tillsammans med våra Europakorrespondenter pratar vi om läget i Frankrike, Italien och Tyskland. Om hur EU ska klara sig ur krisen och om hur vardagens förändras i Frankrike och Tyskland, där utegångsrestriktioner väntar. Medverkande: EU-kommentator Susanne Palme, korrespondent i Berlin Caroline Salzinger och Margareta Svensson, korrespondent i Paris. Programledare: Claes Aronsson. Producent: Nina Benner. Tekniker: Josef Reinhold Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Direkt från Köpenhamn om hur den nordiska politiken fungerar i coronatider liksom hur väl våra nordiska grannar tycker att Sverige hanterar frågan. Sveriges radios Nordenkorrespondenter befinner sig tillsammans med programledare Claes Aronsson i hjärtat av den danska politiken: Christiansborg i Köpenhamn. Hur nära samarbeten har Sverige med sina nordiska grannar? Hur ser man på Sverige i de andra länderna? Om olika strategier mot coronaepidemin, metoo på Grönland och isbjörnar i Svalbard. Medverkande: Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti, korrespondent i Danmark David Rasmusson, Norge- och Islandkorrespondent Jens Möller. Programledare: Claes Aronsson Producent: Richard Myrenberg Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se 

Schengenavtalet ska inte upphävas med anledning av coronaviruset har EU sagt. Samtidigt inför flera medlemsstater striktare gränskontroller. Hur står det till med rörelsefriheten? Situationen vid gränsen mellan Turkiet och Grekland har förändrats dramatiskt. Vad har egentligen Turkiets president Erdogan för makt över EU och vad händer nu med asylrätten? Situationen sätter även frågan om inre gränskontroller på sin spets, ett ämne som också blivit aktuellt i och med coronavirusets spridning. Många på högerkanten menar att situationen ökar behovet av nationellt självbestämmande vad gäller gränskontroller. Det talar vi också om i veckans avsnitt av Europapodden. Till sist: valet i Slovakien där korruption, maffiametoder och fifflande med EU-pengar blev avgörande frågor. Vad betyder valet för EU och Europa?Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme och Dagens Nyheters krönikör och tidigare Brysselkorrespondent Annika Ström Melin. Programledare: Claes Aronsson Producent: Nathalie Rothschild Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Fem år har passerat sen flyktingkrisen samtidigt flyr mer än en miljon syrier från provinsen Idlib. Men kommer EU kunna enas om migrationspolitiken? Efter flyktingkrisen 2015 har EU försökt minska flyktingströmmarna genom avtal med både Turkiet och Libyen. Men hur många är det som kommer till de grekiska öarna och Sydeuropa idag – och hur kommer den pågående humanitära katastrofen i norra Syrien påverka EU:s mottagande? I veckans avsnitt av Europapodden så fördjupar vi oss i den komplicerade frågan om hur EU-länderna ska hantera migrationen under de kommande åren. Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme, Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén och Sveriges Radios Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Sju ministrar har fått gå och BBC:s finansiering kan vara hotad när Boris Johnson rumsterar om i den brittiska politiken men vem är det som viskar i skuggorna? I veckans avsnitt av Europapodden försöker vi oss på det omöjliga: att prata om Storbritannien utan att säga b-ordet. Istället så fördjupar vi oss i de senaste regeringsrockaderna och mannen som sägs ha ett finger med i nästan allt som beslutas, rådgivaren Dominic Cummings. Dessutom så fördjupar vi oss det infekterade bråket om EU:s budget. Kommer snåljåpsländerna med Sverige i spetsen att lyckas hålla nere kostnaderna, eller bör vi räkna med höjda avgifter trots allt? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel, Daniel Alling, korrespondent i London, Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet och Daniel Tarschys, professor emeritus i statsvetenskap. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Tyskland är skakat efter delstatsvalet i Thüringen. CDU:s ordförande Annegret Kramp-Karrenbauer har meddelat sin avgång och nu håller resten av Europa andan. Delstatsvalet i Thüringen satte igång en kedjereaktion av omvälvande politiska händelser i tysk politik. Men efter att AKK meddelat sin avgång riktas nu ljuset mot utmanarna om partiledarposten i CDU. Vem kommer att ta över de tyska kristdemokraterna – och hur påverkas EU av turbulensen i ett av de största medlemsländerna? I veckans avsnitt av Europapodden tar vi oss också till Irland efter det dramatiska valet där det inte helt okontroversiella partiet Sinn Féin står som en av segrarna. Men har partiet verkligen gjort upp med sina kopplingar till IRA? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent, Daniel Alling, Londonkorrespondent och Pontus Ahlkvist, utrikesredaktör TT Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Maktbalansen i EU förändras när Storbritannien lämnar unionen men hur ska länderna i väst och öst kunna komma överens? Partigruppen EPP har beslutat sig för att suspendera det ungerska partiet Fidesz på obestämd framtid. Men vad handlar egentligen konflikten mellan Ungern, Polen och EU om? Och hur ska länderna lyckas enas om en långtidsbudget när öst och väst vill så olika saker? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Christer Tjernell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se 

Efter en lång och smärtsam process lämnar nu Storbritannien EU. Men hur påverkas ekonomin och politiken och kommer britterna att ansöka om medlemskap på nytt? Tre och ett halvt år efter folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU sker det till slut. Brexit är här nu, till ljudet av både hurrarop och klagosång. I veckans specialavsnitt av Europapodden gästas vi av två svenska Europaparlamentariker med olika syn på händelseutvecklingen – och med hjälp av våra korrespondenter försöker vi förstå vilken väg EU och Storbritannien kommer att ta framöver. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker (MP), Peter Lundgren, Europaparlamentariker (SD), Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Astrid Ankarcrona och Christer Tjernell Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Frankrikes president har fått en generalstrejk på halsen och det handlar inte bara om hans reform av pensionssystemet. Europapodden har ett uppdämt behov av att prata om Frankrike och nu öppnar vi dammens luckor. President Emmanuel Macron la fram förslaget till pensionsreform i ofärdigt skick för att väcka debatt. Det blev gnistan till en generalstrejk vars utgång kan avgöra hans framtid på posten. Fransmännen känner att de får det sämre ställt än sina föräldrar, säger poddens gäst, Frankrikekännaren Tomas Lindbom. På EU-fronten uppmuntras regeringscheferna att ta med egen tältsäng till förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Medverkande: Tomas Lindbom, Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent i Paris och Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Susanna Hållbus och Björn Barr Tekniker: Sandra Pettersson Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Rysslands president Vladimir Putin bäddar för sin efterträdare utan att släppa taget om inrikespolitiken. Den ryska premiärministern Dmitrij Medvedev avgick plötsligt i förra veckan, och med honom hela den ryska regeringen. Vad innebär det här för Putins fortsatta maktambitioner och hur kommer det att påverka relationen till EU-länderna? I veckans avsnitt av Europapodden så tar vi oss dessutom an frexit – Fremskrittspartiets dramatiska avhopp från den norska regeringen. Kan de till synes små frågorna som får norsk politik att koka säga något om hur välmående landet är? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Maria Georgieva, frilanskorrespondent i Ryssland och Jens Möller, Sveriges Radios Norgekorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Kan en allians mellan konservativa och gröna partier vara vägen framåt i ett splittrat Europa? Och har britterna släppt brexit till förmån för megxit nu? Regeringssamarbetet mellan konservativa ÖVP och de gröna i Österrike har fått flera länder att rikta blicken mot alplandet. Kan tiden för stora mittenkoalitioner vara över – och kommer stram migrationspolitik och stora klimatsatsningar vara vägen framåt i Europa? I veckans avsnitt av Europapodden lämnar vi dessutom brexit till förmån för nästa brittiska kris – megxit. Kommer prins Harry och Meghan att få dra sig tillbaka från de kungliga plikterna och till vilket pris? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent och Kris Boswell, Radio Sweden Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Hur går det för regeringen i Österrike och vilka land står på tur att bli medlem i EU? I årets första avsnitt svarar vi på era lyssnarfrågor! Vad berodde Angela Merkels skakningar på i höstas? Kommer Italiens nya regering kunna sitta kvar? Och vad bestämmer om ett land är nettobetalare till EU eller ej? I årets första Europapodden så svarar vi på era lyssnarfrågor – och tittar i spåkulan inför 2020. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator och Caroline Salzinger, Tykslandskorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Posttraumatisk regeringsstress i Finland, norska bompengar och danska elefanter så var året i våra nordiska grannländer. I årets avslutande avsnitt av Europapodden så tar Norgekorrespondenten Jens Möller över rodret från Claes Aronsson och gör ett avsnitt som bara fokuserar på våra nordiska grannländer. Hur mår Finland efter två statsministerbyten på ett år? Varför har frågan om bompengar blivit så het i Norge? Och hur lyckades egentligen Danmarks socialdemokrater knipa makten? Medverkande: David Rasmusson, Danmarkskorrespondent och Erika Gabrielsson, Östersjökorrespondent Programledare: Jens Möller, Norgekorrespondent Europaoddeneuropapodden@sverigesradio.se

EU-länderna är överens om att skärpa sina klimatmål men Polen väljer en annan väg. Och hur mår Rumänien 30 år efter diktatorn Ceausescus fall? I säsongens sista ordinarie podd (lugn, det kommer en specialare om nordisk politik också!) så riktar vi blicken mot Bryssel och det EU-toppmöte som nyss har avslutats där. Länderna enades om nya klimatmål – men Polen ställde sig utanför samarbetet. Dessutom så gör vi ett besök i Rumänien och tittar närmare på hur ett av EU:s yngsta medlemsländer egentligen mår, 30 år efter att den kommunistiske diktatorn Ceausescu avsattes och avrättades. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Lubna El-Shanti, vikarierande Östeuropakorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Tories gör sitt bästa val sedan 1987 och får egen majoritet i det brittiska parlamentet nu ligger vägen öppen för brexit. Boris Johnson och hans Tories överträffade opinionsmätningarna och fick en klar majoritet i det brittiska underhuset. Nu har han goda möjligheter att genomföra brexit redan i januari 2020. Samtidigt gjorde Labour ett rekorduselt val under partiledaren Jeremy Corbyn. I veckans sista avsnitt från Storbritannien analyserar vi valresultatet och blickar framåt. Kommer Skottland att kräva en ny folkomröstning om självständighet? Vad var Boris Johnsons framgångsrecept? Och hur uppslitande kommer det nya partiledarvalet att bli i Labour? Medverkande: Katrine Marçal, författare och stringer för Dagens Nyheter, Helen Rennie-Smith, aktivist i People's vote och Daniel Alling, Sveriges Radios korrespondent i London. Dessutom medverkar Torbjörn Sohlström, Sveriges ambassadör i Storbritannien. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Ikväll kan Boris Johnson säkra valsegern men hur delat är landet efter tre års brexitkaos? Sune vill se en hård brexit, Sophie hoppas på ett nytt avtal och Charlotte vill se Jeremy Corbyn vid makten. Europapodden laddar upp inför valrysaren i Storbritannien med att träffa två väljare och en engagerad ”soffpolitiker”. Men har de senaste årens politiska turbulens skapat så djupa klyftor i det brittiska samhället att konflikterna kommer att fortsätta efter valet? Medverkande: Sune Nygren, Charlotte Pihlqvist och Sofia Connolly. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Boris Johnson ser ut att gå mot seger i det brittiska valet men kommer Labours sista kraftsamling att förändra opinionsläget? Europapodden har tagit sig till London inför det brittiska valet och med ett drygt dygn kvar till att vallokalerna stänger leder fortfarande Tories i opinionsmätningarna. Men oavsett vem som vinner väntar en lång och smärtsam skilsmässa från EU – och ingen av toppkandidaterna verkar vara särskilt förberedd på den. I dagens podd går vi dessutom igenom hur Liberaldemokraterna misslyckats med att samla väljare trots ett nästan öppet mål, varför Boris Johnson gömmer sig i en mjökbil och vad näringslivet är mest rädda för: en hård brexit eller Jeremy Corbyn vid makten. Medverkande: Cecilia Nikpay, egenföretagare, Magdalena Frennhoff Larsen och Petter Larsson, stringer för Aftonbladet. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Workingtonmannen, brexitfrågan och antipatin mot Corbyn vi listar fenomenen som kan avgöra det brittiska valet. Boris Johnson och hans konservativa parti leder i opinionsmätningarna under de sista dagarna före det brittiska valet. Men i takt med att frågor om välfärd och sjukvård hamnat högt på väljarnas agenda ser Labour och deras partiledare Jeremy Corbyn ut att ha ett visst momentum. Men kommer de traditionella Labourväljarna rata Corbyn för att de vill se en brexit – och varför vill Boris Johnson inte ställa upp på partiledarutfrågningar? I veckans första avsnitt av Europapodden tittar vi tillbaka på den brittiska valrörelsen och försöker förstå vilka politiska förändringar som Storbritannien står inför. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent och Stephanie Zakrisson, utrikesreporter Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

EU kraftsamlar inför klimatmötet i Madrid samtidigt så är det historiskt usel stämning på försvarsalliansen Natos 70-årskalas. Kommer klimatmötet COP 25 i Madrid att lyckas ena solälskande tyskar och koleldande polacker, eller drar de olika länder i Europa åt olika håll? I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i unionens klimatarbete och förslagen som oroar frihandelsvänner som Sverige. Dessutom så går vi igenom den nya EU-kommissionen som till slut kunde röstas igenom. Har Ursula von der Leyen lyckats ena det splittade parlamentet i Bryssel nu? Och hur dålig stämning är det egentligen på Natos födelsedagsfest i London? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Annika Digréus, klimatreporter, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se 

Den brittiska monarkin har fått sig en törn efter prins Andrews uppmärksammade intervju och hovkrisen verkar engagera mer än valet. Inte ens Europapodden kan låta bli att dyka ner i efterdyningarna till den omtalade BBC-intervjun med prins Andrew. Hur jobbigt är det för den brittiska monarkin att drottningens näst äldsta son har varit vän med den amerikanska finansmannen och pedofilen Jeffrey Epstein? Och kan man använda den hyllade tv-serien "The crown" för att hitta ledtrådar om vad som händer härnäst? Dessutom så tar vi en titt på Tyskland där både De gröna och Kristdemokraterna har samlats för partikongresser. Kommer den stående ovationen räcka för att rädda kanslerposten till AKK? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent och Kris Boswell, Radio Sweden Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk avgår och skickar ett varningens ord om framtiden. I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i Europeiska rådets färgstarke ordförande Donald Tusk som efter fem år lämnar sin post. Var det verkligen han som lyckades stoppa en grekisk exit under finanskrisen? Och hur kommer maktbalansen i EU skifta nu när han slutar? Dessutom så riktar vi blicken mot Tusks hemland Polen som nyss har haft val. Ekonomin är urstark och det styrande partiet Lag och rättvisa har fått förnyat förtroende – men har Bryssel tröttnat på landets agerande? Medverkande: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator, Göran von Sydow, chef för Sieps och Erika Gabrielsson, Sveriges Radios Östersjökorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Frankrikes president skräder inte orden om försvarsalliansen. Enligt Emmanuel Macron håller artikel fem helt på att urholkas. Utspelet försvagar Nato, säger Gunilla Herolf, statsvetare och expert på säkerhetsfrågor. Emmanuel Macron riktar hård kritik mot Nato – i en intervju i The Economist hävdar Frankrikes president att militäralliansen håller på att bli hjärndöd. Han säger också att artikel fem, som innebär att ett medlemsland som attackeras ska få hjälp av alla andra Natoländer, kanske inte fungerar i praktiken. Macron vill därför skynda på ett europeiskt gemensamt försvarssamarbete. Dessutom i podden: Förhandlingarna om EU:s femårsbudget spås bli de svåraste någonsin – och Sverige ses som en bromskloss. Medverkande: Gunilla Herolf, doktor i statsvetenskap och expert på europeiska säkerhetsfrågor vid Utrikespolitiska institutet, Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel. Programledare: Claes Aronsson Producent: Susanna Hållbus och Björn Barr Tekniker: Jari Hänninen Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Caroline Salzinger har träffat den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev som målar upp en komplex bild av Europas framtid. I det andra avsnittet från Tyskland har Europapodden förflyttat sig till korrespondenten Caroline Salzingers kök i västra Berlin. Förutom tysk politik och slitningarna inom de tyska socialdemokraterna och CDU fördjupar vi oss också i den bulgariska statsvetaren Ivan Krastevs nya bok. Han målar upp en bild där Östeuropas försök att imitera de liberala länderna i väst har lett till förbittring och självförakt – och banat väg för nationalism och autokrati. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Trots att 30 år har gått sedan murens fall är Tyskland fortfarande ett delat land både politiskt och ekonomiskt. Europapodden åker till Berlin för att uppmärksamma att det har gått 30 år sedan muren som delade Tyskland – och Europa – i ett öst och ett väst föll. Men tittar man på statistik över invånarnas utbildning, inkomst och arbetslöshet i de forna länderna verkar åtminstone en del av splittringen bestå. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent och Alexander Finger, översättare och tolk Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Britterna går mot nyval i december men både politiker och väljare verkar utmattade redan på förhand. Veckans andra avsnitt av Europapodden fördjupar sig i den brittiska inrikespolitiken inför det kommande nyvalet. Hur mår Labour och Tories egentligen – och orkar väljarna med ytterligare ett val? Avsnittet spelades in inför en livepublik på Uppsala universitet. Medverkande: Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan ECIPE och Stephanie Zakrisson, utrikesreporter på Ekot Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson

EU-länderna har accepterat en förlängning av brexit. Då flyttar Boris Johnson fokus till det sannolikt kommande nyvalet i Storbritannien. Den politiska spelplanen i Storbritannien förändras snabbt just nu. I måndags kväll föll Boris Johnsons förslag om nyval, i dag svängde Labour i frågan. Redan ikväll kan det brittiska parlamentet rösta för ett nyval i december – som i sin tur skulle kunna påverka den fortsatta brexitprocessen. I veckans första avsnitt av Europapodden så frågar vi oss hur många svikna löften som britterna mäktar med – och när EU egentligen tröttnar. Medverkande: Daniel Alling, Londonkorrespondent och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Varje timme räknas nu när brexitdatumet rycker närmare men kommer planen att lämna EU den sista oktober att hålla? En hel rad med avgörande omröstningar väntar i det brittiska parlamentet – och Boris Johnson måste vinna varenda en för att kunna ta Storbritannien ur EU den 31 oktober. Samtidigt verkar unionen vara beredd på ytterligare en förlängning av avtalet. I veckans avsnitt av Europapodden tittar vi också närmare på de stora protesterna i Katalonien, och försöker förstå utmaningarna som Spanien som står inför när landet går mot val. Medverkande: Daniel Alling, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter och Niklas Bremberg, seniorforskare UI. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Det brittiska parlamentet laddar för superlördag men omröstningen om det nya brexitavtalet ser ut att bli oerhört jämn. EU och Storbritannien är överens om ett nytt brexitavtal, men det återstår fortfarande en hel del hinder på vägen mot ett brittiskt utträde. I Europapodden, som spelades in live inför publik på Berwaldhallen, går vi igenom omröstningen i parlamentet – och försöker förstå om EU firar eller dricker gravöl. Medverkande: Göran von Sydow, chef på Sieps, Annika Ström Melin, författare och tidigare EU-korrespondent, Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester och Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

EU-länderna riktar frän kritik mot Turkiet efter offensiven i norra Syrien men vilka maktmedel är unionen beredda att använda? I veckans avsnitt av Europapodden riktar vi blicken mot Turkiet och den hårda kritik som EU:s utrikesministrar enats om efter landets militära aktion i norra Syrien. Men kommer flyktingavtalet och Turkiets Natomedlemskap göra EU bakbundna från mer kraftfulla sanktioner? Dessutom så tar vi upp dramatiken i Bryssel – Macrons EU-kommissionär Sylvie Goulard fick inte godkänt av EU-parlamentet och nu väntar en hård strid om Ursula von der Leyens ledarskap. Medverkande: Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Daniel Alling, Londonkorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Boris Johnson och Angela Merkel har haft ett uppriktigt samtal. Donald Tusk pucklar på Johnson på twitter. Är allt hopp ute för en ordnat brexit den sista oktober nu? Brexitdatumet närmar sig igen, och de europeiska ledarna ligger i öppen fejd på twitter om vems fel det är att förhandlingarna kärvar. Allt mer talar emot att det blir en brexit med ett avtal den 31 oktober. Så vad händer istället? Samtidigt fortsätter de tuffa utfrågningarna av kandidater till den nya EU-kommissionen i Bryssel. Och runt hörnet lurar en hotande lågkonjunktur. Medverkande i Europapodden: Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot, Daniel Alling, korrespondent i Storbritannien, och Kristian Åström, Ekots nye ekonomikommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Nina Benner Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Med en månad kvar till brexit så tar vi tempen på de tre huvudscenarierna och fördjupar oss i utfrågningen av de nya kommissionärerna. Två av de föreslagna EU-kommissionärerna – från Ungern och Rumänien – har redan fått kasta in handduken. Men hur kommer grillningen i parlamentet att gå till? Och kommer Greklands omtalade portfölj att accepteras? I veckans avsnitt av Europapodden rör vi oss mellan Bryssel och Manchester, där Daniel Alling bevakar Tories konferens. Kommer Boris Johnsons nya slagord att hjälpa Storbritannien att lämna EU i tid? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Imperiedrömmar, krig och revolutioner vi listar skeendena i den brittiska historien som påverkar brexitprocessen. I en livepodd från Bokmässan djupdyker vi i den brittiska historien och försöker förstå orsakerna till brexit. Är det den industriella revolutionen och den starka flottan som gjort att framförallt England valt en annan väg än resten av Västeuropa? Och hur långt tillbaka går egentligen den svåra frågan om Nordirland? Medverkande: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator, Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Vad händer efter Högsta domstolens beslut i Storbritannien och ska en närmast erotisk biografi avgöra nyvalet i Österrike? I veckans avsnitt av Europapodden försöker vi reda ut vad Högsta domstolens beslut i fallet med stängningen av det brittiska parlamentet innebär. Kommer Boris Johnson att avgå – eller vinner han nya röster på domslutet? Dessutom så riktar vi blicken mot Österrike som snart håller nyval efter vårens Ibiza-skandal. Landets tidigare förbundskansler Sebastian Kurz ser ut att kunna ta makten igen – trots en besvärande biografi. Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme, Berlinkorrespondent Caroline Salzinger, Londonkorrespondent Daniel Alling och Utrikespolitiska institutets Björn Fägersten Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson jämför sig själv med hulken men får svidande kritik från Luxemburgs premiärminister. Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel kunde inte hålla tillbaka sin frustration över Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och den långdragna brexitprocessen. Men får hans hårda ord avsedd effekt – eller gynnar de snarare Boris Johnson på hemmaplan? Och har tidigare premiärministern David Cameron tagit brittiskt rekord i ånger i och med sin uppmärksammade självbiografi? I veckans avsnitt av Europapodden går vi dessutom till botten med EU:s nya industripolitik. Är frihandeln och konkurrensreglerna snart bara ett minne blott? Medverkande: Susanne Palme, Daniel Alling och Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan ECIPE Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Kommer de nya EU-kommissionärerna att klara granskningen och kommer Boris Johnson klara av att gå runt den nya brexitlagen? EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har precis presenterat de nya kommissionärerna – och Ylva Johansson föreslås att få ansvar för migration och inrikesfrågor. Men kommer alla kommissionärer att klara den hårda granskningen och hur mycket makt kommer de att ha? I Storbritannien har dramatiska scener utspelat sig i parlamentet med högljudda protester och en talman som kastar in handduken. Men har något alls förändrats på vägen mot brexit? Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, Göran von Sydow och Daniel Alling Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Veckan så här långt i brittiska parlamentet: premiärminister Johnson förlorar alla viktiga omröstningar, sparkar tunga partivänner och förbereder nyval. Har Johnson en plan eller är det kaos på riktigt? Medverkande: Daniel Alling, Londonkorrespondent, och Susanne Palme, EU-kommentator.  Programledare: Claes Aronsson Producent: Nina BennerTekniker: Viktor Bergdahl

Boris Johnson spelar ett högt spel med sina planer på att stänga parlamentet. Kan han bli den mest kortlivade premiärministern i brittisk historia? I Storbritannien mobiliserar oppositionen och Tory-rebeller för att tvinga premiärministern att förlänga brexitfristen. Johnson har svarat att han aldrig tänker åka till Bryssel och be om en förlängning, utan ska enligt uppgifter i sådana fall utlysa nyval. Tonläget är högt, så högt att vi får använda en helt ny skala för att mäta det - den så kallade "hus i helvete"-skalan. Vi tar oss även till Norge och vad som kanske kan kallas för "Norges gula västar". Vägavgift, bompeng, har blivit en stor stridsfråga i kommun- och fylkevalen. Medverkande: Susanne Palme, Daniel Alling och Jens Möller Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson

Storbritanniens premiärminister får höga betyg efter sina möten med de europeiska ledarna men räcker det för att få till ett nytt brexitavtal? Med två månader kvar till vad som just nu ser ut att bli en avtalslös brexit laddar både Storbritannien och EU för ytterligare en vända segdragna förhandlingar. Men efter att Boris Johnsons insatser under mötena med Angela Merkel och de andra europeiska ledarna under G7-mötet hyllats, har ett nytt hopp tänts: kommer den yvige charmören att lyckas dyrka upp låsningarna där Theresa May gick bet? I Europapodden fördjupar vi oss dessutom i det inrikespolitiska kaoset i Italien där nyval hotar om inte partierna kan komma överens. Medverkande: Susanne Palme, Caroline Salzinger, Daniel Alling och Margareta Svensson Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Europa håller andan inför den 31 oktober då Storbritannien ska lämna EU. Men kommer Boris Johnsons plan att lyckas och vilka andra oroshärdar syns på kontinenten? Är det Boris Johnsons brexitplaner, Robert Habecks tyska hårrufs eller EU-toppen Simone Weyands hårda nypor som kommer att dominera Europas politik i höst? I säsongens första avsnitt av Europapodden skriver vi en fusklapp inför vad som sannolikt kommer att bli en turbulent tid – och presenterar poddens nya programledare. Medverkande: Claes Aronsson, Daniela Marquardt, Filip Kotsambouikidis, Margareta Svensson och Andreas Liljeheden Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Kommer här-mot-där-splittringen lamslå Europa? Är det dags för EU att växa upp och bli en världsspelare? Vi blickar framåt mot kontinentens nästa kapitel live framför vår publik på Parkteatern i Stockholm! För första gången har den konservativa gruppen och den socialdemokratiska gruppen förlorat majoriteten i parlamentet. Samtidigt gick nationalistiska partier framåt och även gröna och liberala. Dessutom är EU:s stats- och regeringschefer mitt uppe i att försöka komma överens om vilka som ska tillträda på flera viktiga poster. I säsongens sista upplaga av Europapodden diskuterar vad allt detta får för betydelse för det europeiska samarbetet. Avsnittet spelades in framför publik på Parkteaterns scen på Djurgården i Stockholm. Nu tar Europapodden sommaruppehåll och är tillbaka i slutet av augusti igen. Programledare: Caroline Salzinger Medverkande: Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, Sigrid Melchior mångårig journalist i Bryssel och Per Wirtén, författare och frilansskribent. Tekniker: Christer Tjernell Producenter: Björn Barr och Viktor Mattsson

Italien öppnar för en ny sorts av statsobligationer som också ska fungera som en egen valuta till EU:s stora förtret. Italiens svaga ekonomi har varit en ständig källa till oro för EU och de övriga euroländerna i flera år. Men med Femstjärnerörelsen och Lega har relationerna försämrats ytterligare. Samtidigt som EU funderar på att utfärda böter för landets höga budgetunderskott, öppnar Italien för att införa en ny typ av statsobligation som enligt vissa bedömare skulle kunna ersätta euron som valuta. I veckans avsnitt av Europapodden närmar vi oss frågan som ger Europas ekonomiska bedömare skrämselhicka – att Italien skulle lämna euron. Dessutom så tar vi oss över till de brittiska öarna och ta en titt på kandidaterna som slåss om att få efterträda Theresa May som Tory-ledare och brittisk premiärminister. Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, Margareta Svensson och Kristian Åström Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Flera av de statsbärande partierna i Europa tappar kraftigt i opinionen men är det politiken eller väljarna som har förändrats? Spaniens Partido Popular, Frankrikes Republikanerna och Tysklands SPD – i land efter land går de historiskt breda partierna uselt i opinionen. Men vad beror det svaga stödet på, och finns det en möjlighet för maktpartierna att göra revansch? I veckans avsnitt av Europapodden försöker vi ta reda på orsakerna till och effekterna av det nya politiska landskapet på kontinenten. Medverkande: Daniela Marquardt, Margareta Svensson och Herman Melzer. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Donald Trump besöker Brexitkaosets Storbrittanien, danskarna går till val och i Bryssel väntar Game of Thrones - eller är det mer som en nervös skolstart? Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, David Rasmusson och Claes Aronsson Programledare: Henrik Torehammar Producent: Nina Benner

Valet till EU-parlamentet är över men nästa maktkamp i unionen har precis tagit sin början. Resultatet i valet till EU-parlamentet spretar åt alla möjliga håll. Liberaler och gröna partier skördade framgångar i vissa länder samtidigt som högernationalistiska partier i andra länder gick fram starkt. Nu ska unionens medlemsländer och parlamentariker försöka enas om vilken riktning man ska ha framöver – och maktspelet om EU-kommissionens nya ledare har bara börjat. I veckans avsnitt av Europapodden rankar vi spelarna och funderar på om den stora konflikten kommer att stå mellan Frankrike och Tyskland framöver. Dessutom så gör vi ett nedslag i Storbritannien där det nystartade Brexitpartiet inte bara blev största parti i sitt hemland, utan i hela Europaparlamentet. Medverkande: Susanne Palme, Göran von Sydow och Claes Aronsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Europapodden är vaken på småtimmarna för att reda ut det viktigaste och konstigaste efter EU-parlamentsvalet. När dammet lagt sig efter den gigantiska europeiska valvakan - vad är det för EU som träder fram? Vi pratar toppar, magplask och kommande maktkamper i Bryssel. Och Andreas försöker fånga en eventuell kommissionsordförande!Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios EU-korrespondent Caroline Salzinger, programledareproducent: Nina Bennertekniker: André Stärnman   

Toppkandidaterna har precis mötts i Ekots slutdebatt inför EU-valet men har väljarna blivit så mycket klokare? Partiernas toppkandidater har debatterat klimat, migration och EU:s framtid i Ekots slutdebatt – men som väljare återstår sannolikt ett par frågetecken. I den här extrapodden som spelades in direkt efter debatten så försöker vi reda ut innehållet i kandidaternas budskap och summera budskapen i EU-valrörelsen 2019. Medverkande: Susanne Palme, Ylva Elvis Nilsson och Henrik Torehammar Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Vad kommer Ibizaskandalen i Österrike att få för konsekvenser och hur ser grannländerna på dramat? I veckans avsnitt av Europapodden fokuserar vi på den så kallade Ibizaskandalen som nu har lett till att alla FPÖ:s ministrar lämnat den österrikiska regeringen och att nyval utlysts till september. Hur påverkar det idén om tätare samarbete mellan konservativa och högerpopulistiska partier – och vad får det för effekt på det kommande EU-valet? Medverkande: Susanne Palme, Daniela Marquardt, Johanna Melén, Erika Gabrielsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Kommer Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé redovisa sin kontorsersättning och hur tänker han stoppa stöldligorna? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Moderaternas Tomas Tobé podden och fick svara på frågor om vilka språk han kan, hur parlamentsflytten mellan Bryssel och Strasbourg ska stoppas och om EU ska fortsätta utvidgas. Programledare: Henrik Torehammar och Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Vill Socialdemokraternas toppkandidat Heléne Fritzon införa euron och kan hon övertyga en EU-skeptiker att gå och rösta? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Socialdemokraternas Heléne Fritzon podden och fick svara på frågor om hur Socialdemokraterna ser på relationen till det socialdemokratiska partiet PSD i Rumänien, vilka partigrupper man är beredda på att samarbeta med efter valet och varför man röstade för det kritiserade upphovsrättsdirektivet. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Kommer Brexitpartiet att ta hem segern i Storbritannien och hur är Macrons form inför valspurten? I veckans ordinarie avsnitt av Europapodden blickar vi västerut och fokuserar på EU-valrörelserna i bland annat Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Kommer Nigel Farages uppstickarparti att bli större än både Labour och Tories – tillsammans? Är valet i Frankrike främst en halvtidsomröstning om Macrons presidentskap? Och vad händer i Tyskland när Merkel kastar in handduken? Medverkande: Margareta Svensson, Claes Aronsson och Daniela Marquardt Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

När var EU lagom för Kristdemokraternas toppkandidat Sara Skyttedal och vilken europeisk institution är den mest underskattade egentligen? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Kristdemokraternas Sara Skyttedal podden och fick svara på frågor om hur stor EU-avgiften borde vara, hur kristna värderingar skiljer sig från andra religioner och om unionen borde ha en egen armé. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Hur ser Centerpartiets toppkandidat Fredrick Federley på brexit och hur vill han jobba för svenska bönder? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Centerpartiets Fredrick Federley podden och fick svara på frågor om sina känslor inför Frankrikes president Macron, bråket med KD och kärnkraftens roll i ett koldioxidneutralt Europa. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Tycker Feministiskt initiativs toppkandidat Soraya Post att EU:s budget kan bli för stor och tror hon att partiet klarar spärren till parlamentet? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Feministiskt initiativs Soraya Post podden och fick svara på frågor om partigruppens sämsta förslag, EU:s kostnad och vilka politiska bedrifter hon är mest stolt över. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Vill Sverigedemokraternas toppnamn Peter Lundgren att Norge och Island ska gå med i EU och hur har brexit påverkat hans bild av unionen? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Sverigedemokraternas Peter Lundgren podden och fick svara på frågor om vad som är bra med EU, klimatfrågan och om han ska börja köra lastbil igen. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Hur ser Vänsterpartiets toppkandidat Malin Björk på fackföreningars lobbyverksamhet och kan hon övertyga en piratpartist? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Vänsterpartiets Malin Björk podden och fick svara på frågor om EU:s främsta bedrifter, partigruppens arbete och den katalanska frihetskampen. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Samtidigt som medlemsländerna förbereder sig för valet så möts unionen i ett försök att staka ut riktningen för EU men mörka moln tornar upp sig på horisonten. I veckans avsnitt av Europapodden flyttar vi fokus från det kommande EU-valet och fördjupar oss i den stora frågan om unionens framtid och inriktning. Vilka frågor ska EU prioritera framåt, och vilken väg vill de olika maktspelarna ta? Och hur kommer maktbalansen och samarbetet mellan partigrupperna i Europaparlamentet att förändras när högerpopulistiska partier vinner ny mark i Europa?  Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden och Björn Fägersten Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Vill Miljöpartiets toppkandidat Alice Bah Kuhnke att EU ska utvidgas och hur vill hon bekämpa lobbyismen i unionen? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke podden och fick svara på frågor om kolkraftverk, tiggeri och vem som är roligast på Instagram i Europaparlamentet. Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Kommer L:s toppkandidat Karin Karlsbro att redovisa sin kontorsersättning och vilka är hon beredd att samarbeta med i EU? Poddarna Det politiska spelet och Europapodden gör gemensam sak inför EU-valet och låter lyssnarna ställa frågor till partiernas toppkandidater. Idag gästade Liberalernas Karin Karlsbro podden och fick svara på frågor om bland annat partigrupper, Macron och kärnkraftsavfall.  Programledare: Caroline Salzinger och Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Svenskarna söker svar hos nätjättarna inför EU-valet nu svarar vi på de 20 vanligaste frågorna. Vad undrar folk om unionen inför det kommande EU-valet? I det här specialavsnittet av Europapodden får programledaren Caroline Salzinger agera expert tillsammans med Ekots EU-kommentator Susanne Palme och svara på de 20 mest sökta frågorna. Här får du svar på vad EU gör för Sverige, varför EU-parlamentet flyttar en gång i månaden och hur mycket vi betalar i medlemsavgift. Fräscha upp dina kunskaper eller lär dig något helt nytt! Medverkande: Caroline Salzinger och Susanne Palme Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Nya våldsdåd skakar Nordirland samtidigt har de två ledande partierna svårt att kunna enas om vägen framåt. I veckans avsnitt av Europapodden tar vi oss till Nordirland där mordet på journalisten Lyra McKee väckt liv i frågan om freden på ön. I två års tid har parlamentet varit lamslaget av interna motsättningar och partiledarna för de två största partierna fick sig en ordentlig uppsträckning i samband med begravningen av McKee. Dessutom så analyserar vi valet i Spanien där socialdemokratiska PSOE gick fram kratigt och så går vi igenom finalen för Macrons nationella debatter. Kommer de utlovade förändringarna av det franska samhället att vara tillräckligt för att stilla de gula västarnas protester? Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, Margareta Svensson och Claes Aronsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Vem har egentligen makten i Italien och vilka regler styr EU:s flagga? I den här podden svarar vi på era smarta och kluriga lyssnarfrågor. I veckans avsnitt av Europapodden försöker vi svara på några av era inskickade lyssnarfrågor: Varför ingriper inte det brittiska överhuset i brexitprocessen? Hur fattades beslutet om vintertid i unionen? Och kommer skatterna att höjas om den socialdemokratiska partigruppen kan bilda en ny majoritet i Europaparlamentet? Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson och Andreas Liljeheden  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Dikten överträffar nästan verkligheten när Ukraina går till val kommer tv-komikern som spelar president också lyckas i det riktiga presidentvalet? Ukrainas befolkning ligger i den absoluta botten internationellt när det gäller förtroende för sina egna politiker. Bara nio procent av ukrainarna litar på sina folkvalda. Frågan är hur den siffran påverkas av det stundande presidentvalet där tv-stjärnan Volodymyr Zelensky överraskande vann den första valomgången och där drogtester, folksång och styrkelyft används för att vinna folkets röster. I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss dessutom i Spanien som också står inför ett val som, åtminstone enligt opinionsundersökningarna, kommer att innebära ett helt nytt politisk landskap. Och så funderar vi kring effekterna av en förlängd brexit – kan det leda till att Europaparlamentet får en helt ny maktbalans? Medverkande: Jesper Lindau, Maria Persson Löfgren, Thomas Gustafsson, Claes Aronsson och Susanne Palme Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

EU möts för att diskutera relationerna med Kina men den senaste händelseutvecklingen i Storbritannien riskerar att stjäla showen. Brexitprocessen fortsätter att hemsöka både britterna och EU i takt med utträdesdatumet rycker allt närmare. I sista stund har Theresa May och oppositionsledaren Jeremy Corbyn mötts för att försöka lösa frågan över partigränserna, men hittills syns ingen ljusning. Samtidigt brottas EU med andra frågor: hur ska man förhålla sig till Kina som handelspartner i framtiden? I vårt östra grannland Finland går landet snart till val. Men kommer sjukvårdsreformen att lamslå även nästa regering, och hur kommer det att gå för de splittrade Sannfinländarna? Medverkande: Claes Aronsson, Jens Möller, Erika Gabrielsson och Anders Eriksson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

EU:s beslutsapparat klubbar lag efter lag men besluten skyms ofta av den pågående skilsmässan mellan Storbritannien och unionen. Nya upphovsrättsdirektiv, obligatorisk pappaledighet och kanske en reglering av den omdebatterade cabotagetrafiken. I skuggan av det pågående brexitdramat så befinner sig EU-parlamentet i maratonsittningar och klubbar beslut på löpande band. I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i frågorna som har hamnat lite i skymundan – och försöker ta reda på varför parlamentet har så bråttom att ta beslut. Dessutom så pratar vi förstås lite om brexit och Slovakiens nya president. Medverkande: Claes Aronsson, Andreas Liljeheden, Daniela Marquardt och Susanne Palme Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Det brittiska underhuset har röstat nej till åtta olika brexitförslag och Theresa May erbjuder sin avgång men vad händer nu? I dag, den 29 mars, skulle Storbritannien egentligen ha lämnat EU. Men efter den nya tidsfristen från Unionen och de kaotiska omröstningarna i parlamentet under veckan är frågan snarare om landet hinner ta ett beslut före den 12 april, det nya utträdesdatumet. I den här blixtinsatta extrapodden analyserar vi veckans omröstningar, Mays avgångslöfte och uppgivenheten hos brittiska ministrar. Dessutom så försöker vi blicka framåt mot  dagens omröstning och hur den kan påverka relationen till EU. Medverkande: Susanne Palme och Claes Aronsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapoddeneuropapodden@sverigesradio.se

Vilka händelser i den brittiska historien ligger till grund för Brexit och hur påverkas kulturen av separationen från EU? I podd efter podd har vi rapporterat om de senaste turerna kring Brexit. Men vi har aldrig riktigt tagit oss tid att försöka förstå vad som har lagt grunden till fenomenet. Tills nu. I den här livepodden som spelades in på Sveriges Radio Klubb närmar vi oss separationen ur en historisk och kulturell angreppsvinkel. Ligger det brittiska imperiebyggandets tanke om "splendid isolation" bakom viljan att bryta sig loss från Europa, och hur kommer den brittiska kulturen att bearbeta det kommande uppbrottet?   Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, Björn Fägersten, Andres Lokko, Charlotta Fors Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

EU har accepterat en uppskjuten Brexit men har samtidigt gett May ett tufft ultimatum kommer hon att lyckas övertala parlamentet den här gången? I sista stund fick Theresa May lite andrum. EU har gått med på att skjuta upp Brexit till den 22 maj – om det brittiska parlamentet accepterar utträdesavtalet. Annars blir det en hård Brexit den 12 april. Men hur kommer parlamentarikerna att rösta efter Mays hårda angrepp, och hur ser egentligen Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på utrymmesbristen i helvetet?  Medverkande: Susanne Palme och Claes Aronsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Ungerns utveckling har varit en nagel i ögat på den konservativa partigruppen EPP i flera år men kommer de att våga utesluta Viktor Orbáns parti Fidesz? Europaparlamentets största partigrupp EPP är djupt splittrat i frågan om huruvida man ska utesluta det ungerska regeringspartiet. Svenska moderater och kristdemokrater lobbar för en uteslutning, men det är mer osäkert hur de stora partierna i Tyskland och Frankrike ställer sig. I veckans avsnitt av Europapodden ställer vi oss frågan om hur Ungern kunde hamna här, och varför en annonskampanj kan bli det som slutligen fäller Fidesz. Dessutom så gör vi ett återbesök i Storbritannien där den färgstarke talmannen John Bercow precis har kuppat Theresa Mays planer på att hålla en tredje omröstning om utträdesavtalet.  Medverkande: Susanne Palme, Filip Koutsambokidis, Claes Aronsson, Göran von Sydow Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Storbritanniens ödesvecka är över och Theresa May måste kanske offra sin politiska karriär för att få parlamentets stöd. Tre lika avgörande som dramatiska omröstningar under lika många dagar. Ingen kan anklaga brittisk politik för att vara tråkig just nu. I den här extrapodden går vi igenom de senaste besluten om Brexit, diskuterar hur samarbetsvilliga EU egentligen är och funderar på om Theresa May måste offras som premiärminister för att blidka det splittrade parlamentet.  Medverkande: Susanne Palme och Claes Aronsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Theresa May balanserar på en knivsegg inför omröstningarna i det brittiska parlamentet är det här slutet för Brexitprocessen som vi känner den? Det är total dramatik hela vägen in i kaklet när det brittiska underhuset ska rösta om utträdesavtalet på nytt. Kommer Theresa May överleva veckan – och hur ser EU på att nästa premiärminister kan bli Boris Johnson? Dessutom pratar vi om varför du ska hålla koll på Lars Løkke Rasmusens byxlinning om du vill veta när det blir val i Danmark, och varför AKK absolut inte är någon Merkelkopia.  Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, David Rasmusson och Daniela Marquardt Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Brexit närmar sig med stormsteg men håller Theresa May på att överlista både sitt eget parti och EU? På ytan ser det kanske inte ut att ha hänt så mycket i Storbritannien inför Brexit den 29 mars. Premiärminister Theresa May har inte lyckats få parlamentet att godkänna utträdesavtalet och landet har heller inte ansökt om att få skjuta upp utträdesdatumet. I veckans avsnitt av Europapodden tar vi en titt på hur upplösningen till det långdragna dramat skulle kunna se ut – och plötsligt ser det lite ljusare ut för May. Men kommer Nordirland att kräva en folkomröstning också? Dessutom så grottar vi ner oss i den första opinionsundersökningen inför valet till Europaparlamentsvalet. Kommer SD att fördubbla sitt stöd och kan EU-kramande L förlora alla sina platser i parlamentet? Och vilket valdeltagande krävs egentligen för att Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach ska äta upp sin sko?   Medverkande: Claes Aronsson, Erika Gabrielsson, Susanne Palme, Fredrik Furtenbach, Linda Berg Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Italienska Lega ser ut att bli ett av de största partierna i EU-parlamentet och en 40 år gammal majoritet kan brytas. Högerpopulistiska partier går fram i flera Europeiska länder just nu. I den första opinionsmätningen inför EU-valet senare i vår ser italienska Lega ut att bli ett av de största partierna i parlamentet – kanske till och med större än tyska CDU. Samtidigt verkar de två stora partigrupperna, Socialdemokraterna och EPP vara på väg att förlora sin majoritet. I veckans avsnitt av Europapodden – som spelades in live inför publik i Lund – försöker vi svara på vad det här innebär för EU:s framtid. Medverkande: Susanne Palme, Ida Ölmedal, Anders Hellström Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Relationerna mellan USA och Europa är på bottennivåer men kan Trumps retorik i själva verket leda till ett djupare transatlantiskt samarbete? Klyftan mellan USA och Europa syntes tydligt på den stora säkerhetskonferensen i München som precis har avslutats. Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick stående ovationer och USA:s vicepresident Mike Pence möttes av isande tystnad. Men vad innebär de frostiga relationerna för säkerhetsläget i Europa? Och är vi på väg mot ett nytt kallt krig när både INF-avtalet och icke-spridningsfördraget hänger löst? Tillsammans med Mike Winnerstig från FOI och Gunilla Herolf från UI funderar vi på om det är läge att börja bunkra mat och vatten – eller om Donald Trumps hårda linje faktiskt fördjupar samarbetet. Medverkande: Daniella Marquardt, Susanne Palme, Mike Winnerstig, Gunilla Herolf Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Filmstjärnan Richard Gere ger sig in i Spaniens inrikespolitik och Donald Tusk hotar brexitörerna med helvetets eldar. I Spanien ska de katalanska separatistledarna ställas inför rätta inför högsta domstolen – samtidigt så figurerar filmstjärnan Richard Gere i en reklamkampanj som ska visa hur demokratiskt Spanien är. Med hjälp av statsvetaren Jakob Lewander från Sieps försöker Europapodden bena ut den senaste händelseutvecklingen på den pyreneiska halvön och se vem som går segrande ur PR-striden. Samtidigt rycker Brexit allt närmare och stämningen blev om möjligt ännu surare när Europeiska rådets ordförande Donald Tusk nämnde brexitörer och helvetet i samma mening. Kommer den senaste brevväxlingen mellan Theresa May och Jeremy Corbyn att lösa upp några knutar? Dessutom lär vi oss allt om den nu lösta namnkonflikten mellan Grekland och Nordmakedonien. Har ett eventuellt medlemskap i Nato och EU tillräcklig lyskraft för att lösa tvister med rötter i antiken? Medverkande: Claes Aronsson, Jakob Lewander, Susanne Palme, Filip Kotsamboukidis. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Är det Sex Pistols eller The Smiths som bäst fångar känslan av det pågående Brexitkaoset? I veckans avsnitt av "Europapodden" undersöker vi hur Brexit påverkar kulturen. Kan spellistor med Spice Girls och Queen läka såren på den brittiska kontinenten och varför är det sådan övervikt för remainers bland kulturarbetarna? Dessutom så fördjupar vi oss i EU:s oförmåga att ta ett gemensamt beslut om Venezuela. Hur ska egentligen unionens röst i världen låta – och varför krävs total enighet för ett beslut?  Även Sverigedemokraterna hamnar under lupp i och med deras positionsförflyttning i EU-frågan. Har de tidigare EU-skeptikerna bestämt sig för att renovera unionen inifrån?   Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, Claes Aronsson och Pontus Mattsson. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

EU:s upphovsrättsdirektiv har både hyllats och kritiserats men kommer lagförslaget som just nu delar internet att bli verklighet? Förslaget har kallats för både "memedödare" och "slutet för internet som vi känner det" av kritikerna. Men vad innebär egentligen EU:s omdiskuterade upphovsrättsdirektiv och kommer någonsin lagförslaget att bli verklighet? I veckans avsnitt av Europapodden går vi på djupet med frågan som har fått nätjättar, skivbolag och en orolig allmänhet att gräva ner sig i skyttegravarna.  Dessutom så gör vi ett återbesök i Storbritannien. Där tickar klockan obönhörligt vidare mot en hård Brexit, men i kväll kan parlamentet kanske vrida frågan ur händerna på premiärminister Theresa May. Och så frågar vi oss varför hastighetsbegränsningar på motorvägen rör upp så starka känslor i Tyskland. Medverkande: Joel Westerholm, Andreas Liljeheden, Claes Aronsson och Daniela Marquardt. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Frankrikes president Emmanuel Macron försöker lugna gula västarna-protester med samtal och debatter men kommer han att lyckas? Efter månader av protester försöker Frankrikes president Emmanuel Macron gjuta olja på vågorna med en nationell debatt. Men kommer hans livesända maratonmanglingar blidka de gula västarnas vrede? Och har den nya vänskapsfördraget med Tyskland redan kapats av konspirationsteoretiker? Dessutom gör vi ett återbesök i Storbritannien för att ta reda på likheterna mellan Theresa Mays Brexitprocess och den svarte riddaren från Monty Pythons film.  Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, Margareta Svensson och Johannes Heuman. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Theresa Mays Brexitavtal röstades ned med en förkrossande majoritet nu hotas hon av en misstroendeomröstning. Theresa May förlorade omröstningen i det brittiska parlamentet igår kväll med siffrorna 432-202. Och redan ikväll kommer en misstroendeförklaring mot henne att hållas. I det här extraavsnittet av Europapodden analyserar Ekots Claes Aronsson och Susanne Palme resultatet tillsammans med Björn Fägersten från Utrikespolitiska institutet.  Vilka vägar återstår för Storbritannien om man vill undvika en hård Brexit – och hur har EU agerat efter omrsötningen? Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Klockan klämtar för Theresa Mays Brexitkompromiss och allt tyder på att hennes förslag kommer röstas ned med en förkrossande majoritet. Ikväll ska det brittiska parlamentet ta ställning till Theresa Mays Brexitkompromiss. Men förslaget ser ut att falla enligt brittiska tidningar och både de som vill ha en hård Brexit och de som vill stanna kvar i EU förbereder nästa steg. I veckans avsnitt av "Europapodden" diskuterar Susanne Palme, Margareta Svensson, Claes Aronsson och Niklas Bremberg vad som händer härnäst – och hur det påverkar resten av Europa. Podden fokuserar även på det spanska högerpopulistiska partiet Vox som överraskande tog 12 platser i Andalusiens parlamentet – och frågar sig var EU-politiken tog vägen i uppgörelsen mellan S, C, L och MP.   Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

En perfekt storm tornar upp sig över Europa i år både brexit, EU-valet och handelskonflikten med USA hotar stabiliteten i unionen. Klockan klämtar för Storbritanniens utträde ur EU. Kommer det brittiska parlamentet acceptera Theresa Mays uppgörelse, eller kommer vi få hantera en hård brexit med alla dess konsekvenser? I årets första avsnitt av Europapodden blickar vi framåt och undersöker orosmolnen framöver. Förutom brexit hotar också en eskalerande handelskonflikt med USA och ett EU-val som kan resultera i ett helt nytt politiskt landskap i Bryssel. Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, Andreas Liljeheden och Kristian Åström  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Hur kommer 2018 att beskrivas i historieböckerna? Vi blickar tillbaka på det europeiska året med hjälp av Europas tre ledare på M: Merkel, May och Macron. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Göran von Sydow, statsvetare och tillförordnad direktör på SIEPS, Claes Aronsson, korrespondent i London, Margareta Svensson, Pariskorrespondent och Daniela Marquardt, korrespondent i Berlin.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

Dramatiken i London fortsätter: Theresa May utmanas om makten i sitt parti, Tories. Europapodden gör en snabbanalys av maktkampen som avgörs onsdag kväll, och som kan påverka Europas framtid. Medverkande: Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i LondonPatrik Holmström, utrikesreporter på EkotProgramledare: Caroline SalzingerProducent Åsa Secher

Theresa May beger sig ut på desperat speeddatingturné i Europa för att rädda sitt avtal - men kommer det att gå? Brexitomröstningen som skulle ha hållits i parlamentet idag sköts oväntat upp i sista stund – så vad händer nu? Kommer Theresa May att lyckas övertyga sina europeiska kollegor om att göra ändringar eller tillägg till utträdesavtalet? Europapodden är på plats i London – på restaurangen som har kallats för en förlängning av parlamentets matsal. Medverkande är Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, korrespondent i London och Katrine Marçal, DN-medarbetare baserad i London. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

Ett knappt dygn innan ett förväntat gigantiskt nederlag i parlamentet väljer Theresa May att skjuta upp brexitomröstningen. Varför gör hon det och vad händer nu? Europapodden har åkt till London för att bevaka den viktiga brexitomröstningen i parlamentet som skulle hållas tisdag 11 december. Men lagom till att planet landade på Heathrow hade premiärminister Theresa May ändrat sig och skjutit omröstningen. Så frågan är vad som händer nu? Medverkande direkt från ett hotellrum i centrala London är Claes Aronsson, korrespondet i London, Patrik Holmström, utrikesreporter och tidigare korrespondent i Storbritannien och Jonas Sverin, frilansjournalist baserad i London.  Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Åsa Secher  

De gula västarna försöker få självaste Jupiter på knä, tyska kristdemokrater tävlar om arvet efter Mutti och har Österrike torpederat migrationsöverenskommelsens sista chans? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Alice Petrén, Migrationskorrespondent, Margareta Svensson, korrespondent i Paris, Daniela Marquardt, korrespondent i Tyskland. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Är Brexitavtalet dött redan innan bläcket torkat? Hur ser Europa på vår svenska regeringsröra, och Trumps forne chefsstrateg vänder blicken mot EU-valet, men vilka ansluter sig till hans korståg? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola, Claes Aronsson, korrespondent i London, Margareta Svensson, korrespondent i Paris och Daniela Marquardt, korrespondent i Berlin.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

En korruptionsdömd premiärminister har rymt till Ungern, Juncker anklagas för att ha olikfärgade skor och Italien fortsätter att sätta sig på tvären i budgetfrågan. Dessutom: gruppdebriefing om brexitkaoset. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, korrespondent i London, Johanna Melén, Sveriges Radios östeuropakorrespondent och Göran von Sydow, ställföreträdande direktör vid SIEPS, Svenska institutet för Europapolitiska studier.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Extrapodd efter ett dramatiskt politisk dygn i Storbritannien. Kommer May sitta kvar, hur många ministrar kan egentligen avgå ur en brittisk regering och är Storbritannien på väg mot en brexit-krasch? Medverkande: Claes Aronsson, korrespondent i LondonAndreas Liljeheden, korrespondent i BrysselSusanne Palme, EU-kommentator på Ekot Programledare: Caroline SalzingerProducent: Nina Benner

Alla är rädda för världskrigens spöken, men hur farliga är de när man tänder lampan? Och brexitmatchen går in i sista minuten. Avtalet kommer när som helst. Eller så gör det inte det. Eller så gör det det. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Henrik Berggren, historiker, författare och journalist, Margareta Svensson, korrespondent i Paris och Claes Aronsson, korrespondent i London.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Är festen föräldrafri nu när Angela Merkel aviserat sin avgång? Och så påverkas vi i Europa av USA:s sanktioner mot Iran Medverkande: Daniela Marquardt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent, Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Kristian Åström, Ekots Ekonomireporter, Thomas Sommerer, statsvetare och Tysklandskännare. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Marie-Caroline Biver

Kommer alla våra lagar från EU? Varför är EU arga på Donald Trumps tullar, är vi inte lika goda kålsupare själva? Och sagan om spreaden - hur illa är egentligen bråket om italienska budgeten? Europapodden bjuder på lyssnarfrågespecial. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Staffan Sonning, Sveriges Radios ekonomikorrespondent.  Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Åsa Secher

Europapodden handlar också om nästa möjliga kommissionsordförande och kampanjen #visakvitton: hur många tejprullar kan man egentligen köpa för de 45 000 kronor i månaden som EU-parlamentarikerna får i kontorsutlägg? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Teresa Küchler, Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet och Kristina Sandklef, Kinakännare.  Programledare: Caroline Salzinger.

I morgon träffas EU:s stats- och regeringschefer för att slutförhandla ett avtal om Brexit. Men risken för ett misslyckande är mer sannolik än någonsin, säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Medverkande:  Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Claes Aronsson, Londonkorrespondent Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent Programledare: Caroline Salzinger EU vill den här veckan framför allt få garantier från Storbritannien att det inte kommer behövas några nya kontroller på den känsliga gränsen mellan Irland och Nordirland efter brexit, rapporterar vår Londonkorrespondent @claesaron https://t.co/0ZCpPsc57X pic.twitter.com/7axjd37JTw — SR Ekot (@sr_ekot) October 16, 2018

Världens skarpaste underrättelseorganisation eller Austin Powers-klantar? Vad ska man egentligen tro om den ryska underrättelsetjänsten? Och är Rumänien på väg att gå med i EU:s illiberala klubb? Medverkande: Jesper Lindau, Moskva-korrespondent, Patrik Oksanen, författare och politisk chefredaktör på Hudiksvalls Tidning, Susanne Palme, EU-kommentator och Johanna Melén, Östeuropa-korrespondent  Programledare: Caroline Salzinger.

Blir det gladiatorernas kamp mellan Italien och Bryssel? Är det nedräkning till ragnarrök i Berlin? Och hur mycket myteristämning är det i Birmingham? Europapodden (gör sitt bästa) för att reda ut. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, korrespondent i Paris, Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent och Claes Aronsson, korrespondent i Storbritannien.  Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Åsa Secher

Vad betyder ett dödförklarat Chequers och finns det något ljus i EU:s migrationstunnel? Dessutom: från diplomatisk kris med Ryssland till vänskapliga närmanden med Makedonien - var står Grekland just nu? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, korrespondent i Storbritannien, Johanna Melén, Sveriges radios korrespondet i Östeuropa, Haralampos Karatzas, Greklandskännare.  Programledare: Fredrik Wadström Producent: Åsa Secher

Medan rysk tv hävdar att Nord Stream 2 i är ostoppbar har det börjat gnissla ordentligt i EU-maskineriet. Dessutom: EU-parlamentet sa ja till nya upphovsrättslagar och att utlösa artikel 7 mot Ungern. Medverkande: Ci Holmgren, Ekots EU-reporter, Kristian Åström, ekonomireporter på Ekot och Mi Lennhag, Östeuropaexpert vid Lunds universitet och journalist.  Programledare: Fredrik Wadström  Producent: Åsa Secher

En händelserik mandatperiod lider mot sitt slut - vad blir Jean-Claude Junckers eftermäle och vem blir hans efterträdare? Dessutom står Ungern på agendan i EU-parlamentet och Orbán är på plats. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel, Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent, Ylva Nilsson, fristående EU-reporter.  Programledare: Fredrik Wadström Producent: Åsa Secher

Har makten stigit EU åt huvudet? Nu vill Juncker få klockan att stanna. Hur många försvarssamarbeten pallar egentligen Europa? Och så har vi ett nytt ord i vårt brexitlexikon; hör allt om diddly squat. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, Claes Aronsson, korrespondent i London, Fredrik Wadström, reporter på kulturradion.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Var sommaren så avkopplande att du blev frånkopplad? Sveriges Radios skarpa Europabevakare hjälper dig komma ikapp med din kontinent och rekapitulerar sommarens viktigaste händelser. Medverkande: Jan Andersson, avgående Brysselkorrespondent, Andreas Liljeheden, nytillträdd Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Claes Aronsson, korrespondent i London.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Stärks eller försvagas sammanhållningen i Europa när gamla militära och ekonomiska band med USA sviktar? Sveriges Radios korrespondenter i Europapodden från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. medverkande: Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent, Johanna Melén, Östeuropakorrespondent, Janne Andersson, EU-korrespondent,Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Claes Aronsson, Storbritannienkorrespondent.Programledare Caroline SalzingerProducent Nina Benner

Europapodden är i Almedalen! I höst avgörs vilka som får mer än hälften av Sveriges makt i EU. Varför berättar inte partierna vad de tycker om allt från plastförbud till EU-drivna migrantläger? Medverkande: Maria Strömvik, Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, Sofie Blombäck, statsvetare Mittuniversitetet, Jörgen Hettne, Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Per Hylén/Åsa Secher

I brist på europeisk enighet i migrationsfrågan vill EU nu, enligt färska uppgifter, föreslå att det upprättas asylcenter utanför EU, kommer det att gå? Och räddar det Angela Merkels kanslerskap? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Daniela Marquardt. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Varför heter det borgerliga partiet Venstre? Hur låter en glöggrecension som sammanfattar allt danskarna avskyr med Sverige? Europapodden är i Köpenhamn och tar tempen på politiken i vårt grannland. Medverkande: David Rasmusson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Spanien har fått en ny premiärminister, Italien har fått en nygammal premiärminister och EU sätter familjefriden framför allt. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Niklas Bremberg, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Irländarna röstade ja till att avskaffa abortförbudet, men Sergio Mattarella sa nej till Giuseppe Contes finansminister. Och så undrar vi om det här är veckan när man bör hamstra jordnötssmör? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent med ungt perspektiv, Anna Dahlqvist, författare och chefredaktör för tidningen Ottar.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Ett försök att dränka EU-medborgarna i meningslös e-post eller EU som förkämpe för privatlivets helgd, vad är grejen med GDPR? Och blir Italiens nye premiärminister en maktlös byråkratiallergiker? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Sven Carlsson, reporter på DI Digital, Joel Westerholm, IT-reporter på EKOT Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

Det är ett år kvar till EU-parlamentsvalet, podden kör valupptakt, inför publik, i Kulturhuset i Stockholm. Vilka blir de stora valfrågorna? Varför är intresset så lågt för EU-frågor? Medverkande: Göran von Sydow, statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, SIEPS, Teresa Küchler, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel, Johar Bendjelloul, reporter och programledare på DN och Andreas Liljeheden, Sveriges Radios tillträdande Brysselkorrespondent.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Europapodden värmer upp inför scenshowen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 17 maj med Iranavtal, ståltullar och ett EU-toppmöte. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Sätter Theresa May sitt hopp till en död papegoja? Italiensk röra i Rom och vartåt styr EU i sin nya sjuårsbudget? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap, Claes Aronsson, korrespondent i London, Margareta Svensson, korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Vet du inte vad du ska lyssna på när du har betat av Europapodden? Våra experter bjuder på sina bästa lyssningtips. Dessutom: varför fick Amber Rudd sparken och vad gav Merkel Trump i present?   Daniela Marquardts poddtips Der Tag - tysk daglig podcast  Lage der Nation - tysk podcast som kommer en gång i veckan  Der Politikpodcast - precis som det låter, en tysk politikpodcast Quadriga - en tysk podcast på engelska, om internationell politik  Claes Aronssons poddtips Brexitcast - en podcast från BBC om brexit  Chopper's Brexit Podcast - från The Daily Telegraph  Brexit Unspun - från The Financial Times Linn Mårdstams poddtips Géopolitique - fransk politikpodcast med Bernard Guetta, från France Inter  L'Esprit Public - fransk podcast om kultur och politik  La Poudre - fransk intervjupodcast där Laurent Bastide träffar kvinnliga intervjuobjekt  IRIS - podcast från den franska tankesmedjan IRIS  Sigrid Melchior och Susanne Palmes poddtips EU Confidential - en podcast om EU och Europa, på engelska, från nättidningen Politico. Brysselbubblan - de två svenska Bryssel-journalisterna Teresa Küchler och Sigrid Melchior pratar om allt som händer i EU:s korridorer   Mark Leonard's World in 30 Minutes - från The European Council for Foreign Relations Centre for European Reform - podcast om EU från CER  Parlamentet - en dansk podcast från Altinget där två EU-reportrar baserade i Bryssel pratar om EU och europeisk politik  Européen de la semaine - korta porträtt på franska om en aktuell europé  Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i London, Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Linn Mårdstam, press attaché på Frankrikes ambassad i Stockholm, Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Om kontroverserna kring EU:s mäktigaste tjänsteman, Martin Selmayr, hårda tag i Ungern efter valet och Italiens svårigheter att få ihop en regering. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Göran von Sydow, statsvetare SIEPS, Margareta Svensson, Paris-korrespondent och Johanna Melén, Östeuropakorrespondent.

Frankrike och Storbritannien hänger på USA i attack i Syrien. Vad blir konsekvenserna för Europa och relationen till Ryssland? Och Macron slänger sig med stora ord i Europaparlamentet! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, korrespondent i London, Maria Persson Löfgren, korrespondent i Moskva, Margareta Svensson, korrespondent i Paris, Gudrun Persson, forskningsledare för Rysslandsprogrammet på FOI. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

I Frankrike rasar en storstrejk - om president Macron inte går segrande ur striden, hotas hela hans agenda. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Tomas Lindbom, författare och Frankrike-kännare, Claes Aronsson, London-korrespondent och Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent i Paris.  Programledare: Caroline Salzinger Producenter: Richard Myrenberg, Åsa Secher

Från skjutna renar i Sverige till mobbinganklagelser och historiska oförätter. Det är några av samtalsämnena inför det ungerska valet den 8 april. Medverkande: Johanna Melén, östeuropakorrespondent, Gunnar Bolin från kulturradion, Susanne Palme, ekots EU-kommentator och Sara Svensson, statsvetare vid centraleuropeiska universitet i Budapest.

Turkiet och EU på valhänt möte i bulgariska Varna och om Kataloniens fortsatta skilsmässodrama. Medverkande: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator Niklas Bremberg, utrikespolitiska institutet Margareta Svensson, Sydeuropa-korrespondent Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent Alice Petrén, migrationskorrespondent Programledare Caroline Salzinger Producent Richard Myrenberg

Premiär för powerparet Merkel-Macron! Och hur ska EU svara på Trumps fulsmash om ståltullar och agera mot Ryssland efter spionattacken i Storbritanien. Medverkande: Björn Fägersten, Utrikespolitiska institutet, Susanne Palme, ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Paris, Daniela Marquardt, Berlin och Claes Aronsson, London.

Giftmordsanklagelser, oövervinnliga vapen och konspirationsteorier kring fotbolls-VM. Vinnaren må vara given men spurten inför ryska valet är allt annat än avslagen. Carolina Vendel Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut. Johanna Melén, Östeuropakorrespondent och Fredrik Wadström på kulturradion, båda tidigare korrespondenter i Ryssland. Och Erika Gabrielsson, vår Östersjökorrespondent. Programledare Caroline Salzinger Producent Hansjörg Kissel

Ett italienskt val som ger Bryssel huvudbry, jeans och motorcyklar i möjligt handelskrig med USA. Och så om en uppseglande skandal kring EU:s mäktigaste tjänsteman, Martin Selmayr. Medverkande: Ivar Ekman, reporter Konflikt, Susanne Palme, EU-reporter på Ekot, Margareta Svensson, Pariskorrespondent, Staffan Sonning, ekonomikorrespondent och Theresa Küchler, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel. Programledare Caroline Salzinger Producent Richard Myrenberg

Måste Sverige införa euron, hur blir det med pappaledighet och Nordirlands status inför Brexit? Det är några av lyssnarfrågorna som avhandlas i denna specialpodd med Susanne Palme, Ci Holmgren och Staffan Sonning.

Blir EU mer demokratisk för att du får rösta på en grek, och vad betyder de etablerade partiernas kris i Tyskland? Vi pratar Spitzenkadidater, Mad Max-dystopier och om Europas krisande kolosser. Medverkande: Göran von Sydow, statsvetare vid SIEPS, Susanne Palme, EU-reporter på Ekot, Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i London. Programledare Caroline Salzinger Producent Nina Benner

Om en månad är det val i Ryssland - sju kandidater är chanslösa, en får inte ställa upp, men frågan alla ställer sig är: vad kommer efter Putin? Medverkande: Sten Sjöström, utrikesreporter på Ekot, Johanna Melén, Östeuropakorrespondent och Fredrik Wadström på kulturradion, alla tre tidigare korrespondenter i Ryssland.  Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Åsa Secher

Cappricciosa betyder "oberäknelig" på italienska - vilket väl beskriver läget inför valet i början av mars. Hör också om EU och tiden - blir det bara vintertid, eller bara sommartid, månne? Medverkande: Titti Nylander, Italienkännare, Susanne Palme, EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Erika Gabrielsson, korrespondent i Helsingfors. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Richard Myrenberg

Fas två i Brexit-förhandlingarna är igång, men Storbritannien vet fortfarande inte riktigt vad det vill. Makedonien söker ett nytt namn - är Vardarska ett alternativ? Medverkande: Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentatorClaes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i LondonSusanne Palme, Ekots EU-reporterJohanna Melén, Sveriges Radios Östeuropakorrespondt Programledare: Caroline SalzingerProducent: Nina Benner

Om Eurosamarbetets framtid och Greklands eviga skulder, och om Spanien som letar efter Carles Puigdemont i bagageluckorna vid gränsen. Medverkande: Annika Ström-Melin, EU-korrespondent på Dagens Nyheter, Staffan Sonning, Sveriges Radios ekonomikorrespondent och  Susanne Palme, EU-reporter på Ekot.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Nina Benner

"Grosse Brocken", stora stötestenar, är veckans ord i Tyskland när regeringsförhandlingarna fortsatte, och Bulgarien putsar på sin image inför EU-ordförandeskapet. Medverkande: Susanne Palme, EU-reporter på EkotPer Wirtén, frilansjournalist och författareDaniela Marquardt, Sveriges Radios TysklandskorrespondentPlamen Zafirov, musiker i Sofia Programledare: Caroline SalzingerProducent: Nina Benner Tekniker: Oskar Eriksson

Regionalvalet i Katalonien ser ut att bli en nagelbitare, ny regering i Österrike oroar omvärlden och EU dåligt på julpynt. Medverkande: Susanne Palme, EU-reporter på EkotNiklas Bremberg, Utrikespolitiska institutetMargareta Svensson, Sveriges Radios SydeuropakorrespondentDaniela Marquardt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Programledare: Caroline Salzinger Producent: Nina Benner

Caroline Salzinger med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Medverkade: Gabriel Byström - författare och Sveriges Radio-medarbetare Susanne Palme - EU kommentator Ekot Erika Gabrielsson - Östersjökorrespondent Johanna Melén - Östeuropakorrespondent Maria Persson Löfgren - Rysslands korrespondent Programledare: Caroline Salzinger Producent: Lisa Bergström

Caroline Salzinger med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Medverkande: Agneta Ramberg -Utrikeskommentator Sveriges Radio Susanne Palme - EU-kommentator Sveriges Radio Claes Aronsson - Korrespondent Storbritannien Margareta Svensson - Sydeuropakorrespondent Erika Gabrielsson -Östersjökorrespondent

Caroline Salzinger med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Medverkande: Lena Cousins - Språkvårdare på Sveriges Radio Susanne Palme - EUkommentator Ekot  Alice Petrén - Migrationskorrespondent  Louise Steinberger - Poducent på Ekot Daniela Marquardt - Tysklandskorrespondent  Per-Olov Peterson - Lyssnare i Småland

Vi ältar Tyskland efter FDPs koalitionsavhopp. Medverkande:   Daniela Marquardt -Tysklandskorrespondent Daniel Alling - tidigare Tysklandskorrespondent Gunnar Bolin - tidigare Tysklandskorrespondent Susanne Palme - Ekots EU-kommentator Thomas Sommerer - Docent i Statsvetenskap vid Stockholms Universitet

Vi går loss i relationen Brexit och EU. Är enighet EUs främsta strävan nu framför principerna och har Storbritannien underskattat EUs beslutsamhet? Medverkande: Susanne Palme - Ekots EU-kommentator Agneta Ramberg - Ekots utrikeskommentator Göran von Sydow - forskare vid Svenska institutet för Europastudier

Dessutom om de politiska konsekvenserna för #metoo och om hur det kommer sig att Katalonien har hamnat i det här turbulenta politiska läget. Medverkande: Agneta Ramberg - Utrikeskommentator Ekot Jan Andersson - Korrespondent i Bryssel Margareta Svensson - Korrespondent Sydeuropa Robin Olin - Programledare Konflikt

Kris i Katalonien ger bekymmer i Belgien. Kommer den spanska splittringen spridas i Europa? Medverkande: Susanne Palme, EU-reporter på EkotNiklas Bremberg, Utrikespolitiska institutet Claes Aronsson, Londonkorrespondent på plats i Barcelona Jens Möller, Nordenkorrespondent Programledare: Lisa Bergström Producent: Nina Benner Tekniker: Lisa Abrahamsson

I Johar Bendjellouls sista Europapodd avhandlas isländska valet, Katalonien och Macrons tid vid makten och hans hund Nemo. Medverkande: Göran von Sydow Alice Petrén Jens Möller Caroline Salzinger Pogramledare: Johar Bendjelloul Producent: Lisa Bergström

Österrike efter valet, hur fungerar Kurz högersväg? Inför valet i Tjeckien - vem är Andrej Babi? Kataloniens självständighetsbollande med Spanien - i vilken mån vet ledarna vad de håller på med? Och, så frossar vi i Brexit. Medverkande: Daniel Marquardt - Korrespondent Tyskland, Österrike och Tjeckien. Niklas Bremberg från Utrikespolitiska Institutet. Staffan Sonning och Agneta Ramberg från Ekots Utrikesgrupp.

Om Österrikes val i helgen, Macron som använder fula ord och om Katalonien som har en viktig dag idag, när Puigdemont förväntas komma med en självständighetsförklaring. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö, Statsvetare, Alice Petrén Sveriges Radios migrationskorrespondent och Frankrikekännare , Patrik Holmström från Utrikesredaktionen och Daniela Marquardt Korrespondent i Tyskland. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Lisa Bergström

Dagarna efter självständighetsomröstningen i Katalonien, vad händer nu? Kommer EU gå in och medla? Medverkar gör Niklas Bremberg från  Utrikespolitiska Institutet, Susanne Palme Sveriges Radios EU reporter och Beatrice Janzon tidigare Sydeuropakorrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Lisa Bergström

Tyskland efter valet vad händer nu? Kommer Katalonien bli en självständig stat och varför är den algeriska maträtten cous cous central i en politisk skandal i Frankrike. Detta avsnitt av Europapodden spelades in inför publiken på Bokmässan i Göteborg. Medverkande: Alice Petrén, tidigare sydeuropakorrespondent. Andreas Johansson Heinö, Timbro. Svante Weyler, förlagschef. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Anders Backlund

Europapodden samlas i ett kök i Berlin för att analysera det tyska valresultatet; socialdemokratiska tårar, AfD:s framgångar och den förlorande vinnaren Merkel. Medverkande: Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Daniel Alling, tidigare Berlin-korrespondent, Magnus Thorén, producent på Ekot. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden besöker staden Bitterfeld i östra Tyskland där partiet AfD har starkt stöd. Vilka är deras strategier? Varför är de populära just här? Medverkade: Daniel Alling Programledare Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden sänder från ett flyktingcenter i stadsdelen Neukölln i Berlin och diskuterar hur flyktingkrisen påverkat tysk politik och fotbollens roll i den tyska självbilden. Medverkande: Annamaria Olsson, grundare för organisationen Give Something Back To Berlin, Gellert Tamas, journalist och författare bosatt i Berlin, Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Wael Khleifa, flykting från Syrien som idag arbetar med integrationsprojekt i Berlin. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden har landat i en park i Berlin och avhandlar varför det tyska valet inte alls är sömnigt, kampen om den viktiga finansministerposten, Merkels symboliska händer och Schulz glasögon. Medverkande: Daniela Marquardt, Sveriges Radios Berlin-korrespondent, Lina Lund, Dagens Nyheters Berlin-korrespondent Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om Socialdemokraternas kris i Norge och Tyskland - skulle det hjälpa om Martin Schulz vore en kvinna? Strejkhösten är inledd i Frankrike. Och kan Junckers linjetal förändra världen? Medverkande: Göran Von Sydow, statsvetare, Jens Möller, Norge-korrespondent, Luise Steinberger, producent på Ekot, Daniel Alling, tidigare Tysklands-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Norska valet är ovisst efter Arbeiderpartiets tillbakagång i opinionen, Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug anklagar kollegor för att slicka rygg och i Tyskland har två stora valdebatter hållits. Medverkande: Bengt Lindroth, författare och tidigare Nordenkorrespondent, Jens Möller, Norge-korrespondent, Luise Steinberger, producent på Ekot. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Allt om det tyska valet! CDU:s valslogan som blivit en kryptisk hashtag, Martin Schulz försöker desperat attackera Angela Merkel och avgörande TV-duell närmar sig. Medverkande: Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Gunnar Bolin, tidigare Berlin-korrespondent och Luise Steinberger, producent på Ekot.   Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapoddens terminsstart live från Stora scenen på Radiokorrespondenternas evenemang på Södra teatern i Stockholm. Om Merkels flirt med internetkultur, Macron är Jupiter och Brexit 3.0. Läs mer: Möt Radio­korrespondenterna på Södra teatern Programledare Johar Bendjelloul med Jan Andersson (Bryssel), Daniela Marquardt (Berlin), Staffan Sonning (London) och Margareta Svensson (Paris).

Europapodden sammanfattar våren i europeisk politik, vad det omtalade presidentporträttet säger om Emmanuel Macron och varför nordirländska kvinnors aborter är en utmaning för Theresa May. Gäster: Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på Timbro, James Savage, grundare The Local, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Merkels och Macrons era i EU har börjat, Donald Tusk har en fetisch för Beatles och stödet från DUP kostar Theresa May över en miljard kronor per röst i parlamentet. Gäster: Susanne Palme, EU-kommentator, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Staffan Sonning, London-korrespondent Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Macron blir mäktigaste presidenten i den femte franska republikens historia, Theresa May kritiseras efter branden i Grenfell Tower och Brexit-förhandlarna utbyter presenter på temat bergsbestigning. Gäster: Göran Von Sydow, statsvetare, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Både Theresa May och Jeremy Corbyn verkar anse att säkerhetsfrågan är deras starka kort inför valet på torsdag och vänsterrörelse målar upp skräckscenario i Tories Storbritannien år 2030. Gäster: Andres Lokko, journalist och anglofil, Emma Löfgren, chefredaktör på The Local, Staffan Sonning, London-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om Theresa Mays debattvägran, Labours upphämtning i opinionen, brittiska Brexit-förhandlaren David Davis brutna näsa, hur terrorn påverkat valkampanjen och vad en afrofrisyr har med IRA att göra. Gäster: Ann Linde, EU-minister, Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på UI, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Patrik Holmström, tidigare London-korrespondent, Staffan Sonning, London korrespondent, samt brittisk musik med Jennie Abrahamson.

Opinionen svänger snabbt i europeisk politik. Theresa May har problem i Storbritannien och Angela Merkel har gett utmanaren Martin Schulz en hård smäll. Dessutom om svarta kondomer i Österrike. Gäster: Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Daniel Alling, tidigare Berlin-korrespondent, Gunnar Bolin, Berlin-korrespondent, Claes Aronsson, tillträdande London-korrespondent.

Allt inför brittiska nyvalet! Theresa May söker större stöd efter problematisk middag med Juncker, Labour gör kraftig vänstergir med radikalt valmanifest och skuggministrar får problem med siffror. Gäster: Nicola Clase, tidigare ambassadör i London, Staffan Sonning, London-korrespondent, Claes Aronsson, tillträdande London-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om Emmanuel Macrons stil som president, hans kontroversiella förslag för EU och tidigare franske premiärministern Manuel Valls som dödförklarar Socialistpartiet och hoppar av. Gäster: Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent, Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden sänder från Paris-förorten La Courneuve om hur förorten röstar, symboliska kampanjmöten i byar och katedraler och det komplicerade läget i fransk politik oavsett vem som blir president. Gäster: Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Tomas Lindbom, Frankrike-kännare. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Vi besöker en gård i Champagne och pratar om behovet av "avgiftning" i Frankrike nu efter gårdagens presidentvalsdebatt och varför en del väljare tror att hela det franska valet är riggat. Gäster: Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent, Agnes och Daniel  Coustheur-Beaudouin, champagnebönder. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Ikväll drabbar de samman för första gången face à face, Emmanuel Macron och Marine le Pen. Studion ska vara exakt 19 grader och de retoriska knivarna är vässade. Europapodden ger dig allt du bör veta. Gäster: Axel Gyldén, journalist på L´Express, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Direkt från Paris om: Marine Le Pens tal låter bekant, Nicolas Dupont-Aignan vill bli Le Pens premiärminister och kändisarnas roll i franska valet. Gäster: Tre generationer Paris-korrespondenter; Margareta Svensson, Beatrice Janzon och Alice Petrén. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om Emannuel Macrons äldre fru Brigitte Trogneux som står i rampljuset, Marine Le Pen som tar paus från Nationella Fronten och François Fillon som loggar ut. Dessutom om tysk nationalistisk röra. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden bjuder på en fransk helkväll i studio 4 i Radiohuset. Det franska rysarvalet analyseras, Fredrik Reinfeldt om dess betydelse för Europas framtid och Rikard Wolff framför franska sånger. Gäster: Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent, Anja Sahlberg, reporter på Ekot och Frankrikekännare, Olivier Truc, fransk journalist och författare, Fredrik Reinfeldt, tidigare statsminister, Rikard Wolff, skådespelare, sångare och frankofil. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden är senarelagd idag. Vi kommer ut med ett specialavsnitt ikväll som scenshow med Rikard Wolff, Fredrik Reinfeldt, Olivier Truc, Alice Petrén och Anja Sahlberg.

Marine Le Pen påpekar att attentatsmannen i Stockholm var invandrare, debatt om Frankrikes skuld mot judar och vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon gör succé i mätningarna - och i ett TV-spel. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Tomas Lindbom, författare och Frankrikekännare. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Förhandlingsspelet kring Brexit har dragit igång och Gibraltar kastades oväntat in som en joker i leken, BBC anklagas för att vara gnälliga och brittiska husdjur påverkas också av EU-utträdet. Gäster: Staffan Sonning, London-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator Programledare: Johar Bendejelloul Producent: Robin Olin

Rekordmånga franska väljare är osäkra, vem gynnar det? François Fillons dyra kostymer skapar vrede och skratt. Och Marine Le Pen besöker Moskva för att hylla Putin. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Anja Sahlberg, producent på Konflikt i P1. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

EU fyller 60 år och firar i Rom, Jean-Claude Juncker klagar på "Bryssel-bashing", Marine Le Pens EU-tystnad i första presidentvalsdebatten i Frankrike. Gäster: Ci Holmgren, EU-reporter, Susanne Palme, EU-kommentator, och Jens Möller, korrespondent i Bryssel. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Gick det egentligen bra eller dåligt för Geert Wilders? Var valet i Nederländerna en dominobricka i spelet om Europa? Och hur påverkade vädret det viktiga valet? Gäster: Lisa Bjuggstam, ministerråd på Sveriges ambassad i Nederländerna, Patrik Holmström, utrikesreporter och Jens Möller, korrespondent som bevakar Nederländerna. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Bland lekande barn, TV-team och säkerhetsvakter pratar vi om vad Geert Wilders egentligen vill, vem snyggingen Jesse Klaver är mest lik och vilken vikt man ska lägga vid dagens val i Nederländerna. Gäster: Patrik Holmström, utrikesreporter och Jens Möller, korrespondent som bevakar Nederländerna. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

På väg från flygplatsen besöker vi universitet i Leiden och pratar om Turkiet-bråket, Wilders halal-bluff och varför utländska medier är så besatta av nederländsk politik nu. Medverkande: Peter Burger, forskare i journalistik på universitetet i Leiden, Jamie Schemkes, masterstudent i journalistik, Oscar Enklaar, masterstudent i journalistik. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om dramatiken i det franska presidentvalet, högerkandidaten François Fillons radikalisering och varför visar alla opinionsmätningar att Marine Le Pen inte kan vinna? Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Jens Möller, korrespondent som bevakar Nederländerna. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Vem blir Europas mäktigaste? Nye SPD-ledaren Martin Schulz utmanar Angela Merkel och kallas för "populist". Splittring i högerpopulistiska AfD efter uttalande om Förintelsemonumentet i Berlin... Gäster: Daniela Marquardt, Tysklands-korrespondent, Daniel Alling, tidigare Tysklands-korrespondent, Gunnar Bolin, ännu tidigare Tysklands-korrespondent. Programledare: Johar Bendejelloul Producent: Robin Olin

Ukip utmanar Labour i fyllnadsval i Storbritannien, Tony Blair vill riva upp Brexit och liknas vid en åldrad Björn Borg och Marine Le Pen gör en poäng av att vägra bära slöja på besök i Libanon Gäster: Staffan Sonning, London-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Alice Petrén, migrationskorrespondent och Frankrike-kännare Programledare: Johar Bendejelloul Producent: Robin Olin

Skandalomsusade François Fillon har flytt Paris för att dansa i Indiska Oceanen, Geert Wilders förolämpar sina motståndare med bildmontage på twitter och USA:s tippade EU-ambassadör hånar Bryssel. Gäster: Alice Petrén, migrationskorrespondent och tidigare Paris-korrespondent, Patrik Holmström, utrikesreporter som bevakar Nederländerna, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Penelope-gate skakar den franska högern, mittenkandidaten Emmanuel Macron skrattar åt rykten om att han lever ett dubbelliv och högerpopulisten Marine Le Pens framgångar oroar EU. Gäster: Alice Petrén, migrationskorrespondent och tidigare Paris-korrespondent, Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator  Producent: Robin Olin

Det alla sista avsnittet av EU-podden handlar om EUs roll i världen. Kanske väntar en ny världsordning runt hörnet? Medverkande:Agneta Ramberg, utrikeskommentatorSusanne Palme, EU-kommentatorCi Holmgren, Programledare

Vi analyserar budskapet i premiärministerns bitvis pompösa tal och pratar om hur det har landat, på andra sidan kanalen. Och vi pratar om det som sker på andra sidan Atlanten. Medverkande:Staffan Sonning, Ekonomikorrespondent,Susanne Palme, EU-kommentatorCi Holmgren, Programledare

Femstjärnerörelsen har skapat rejäl oreda i EU-parlamentet. Nästa vecka ska de 751 ledamöterna välja ny lagledare och oro råder i leden inför detta. Medverkande:SUSANNE PALME, EU-kommentatorTERESA KUCHLER, Svenska Dagbladets medarbetare i BrysselCI HOLMGREN, Programledare

EU-podden gör en årskrönika över ett för EU bistert 2016 och berättar också vad som kommer att skapa rubriker nästa år. Medverkar gör:migrationskorrespondent ALICE PETRÉN,ekonomikorrespondent STAFFAN SONNING,EU-kommentator SUSANNE PALME ochprogramledare CI HOLMGREN.

Alla de stora ödesfrågorna står på dagordningen när EUs stats- och regeringschefer nu träffas i Bryssel för årets sista toppmöte. Men några avgöranden i viktiga frågor väntas ändå inte. Medverkande:Ci Holmgren, Programledare,Susanne Palme, EU-kommentatorJanne Andersson, Brysselkorrespondent

Premiärminister Theresa May fortsätter att jobba mot en hård Brexit, men det blir allt mer en kamp i motvind. Samtidigt förbereder sig EU för förhandlingarna, mer sammansvetsade än på länge. Medverkande: Staffan Sonning, korrespondent i London, Claes Aronsson, ekonomireporter och EU-kommentator Susanne Palme. Programledare Ci Holmgren.

Jean-Claude Junckers hjärtefråga "Energiunionen" ska både leva upp till EUs åtagande i klimatavtalet och säkra tillgången på energi, men hur lätt är det att kombinera båda dessa mål? Medverkande:Miljöreporter PELLE ZETTERSTEN,EU-kommentator SUSANNE PALME Programledare CI HOLMGREN

Närmare 40 000 människor har fängslats efter kuppförsöket i Turkiet i somras och president Erdogan sneglar på samarbeten med Ryssland och Kina. Håller EU på att helt förlora en viktig allierad? Samtidigt markerar EU avstånd till Turkiet. Bland annat genom att EU-parlamentet uttrycker en vilja att frysa medlemsförhandlingarna med landet.Medverkande:Johan-Mathias Sommarström, mellanösternkorrespondentSusanne Palme, EU-kommentatorCi Holmgren, programledare

Splittringen inom EU i klimatfrågan är stor. Tillsammans med alla andra problem i unionen får man därför knappt ens upp styrfart på klimatarbetet. Nya och oväntade länder kliver fram i stället. Vi får en rapport från det stora klimattoppmötet i Marrakech och exempel från Polen och Finland.Medverkande:Annika Digréus, miljöreporterBjörn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning i LinköpingThella Johnson, korrepondent HelsingforsCi Holmgren, programledare

Försvars- och säkerhetsfrågor tillsammans med handelsavtalen och klimatpolitiken är de viktigaste frågorna för EU, när USA nu har valt Donald Trump till president. Medverkande:Inger Arenander, WashingtonkorrespondentSusanne Palme, EU-reporterThella Johnson, HelsingforskorrespondentCi Holmgren, Programledare

Italien verkar bara sjunka djupare allteftersom nya problem drabbar landet. Till de ekonomiska och politiska problemen läggs nu naturkatastrofer och en ökande flyktingström. Medverkande:Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson,EU-reporter Susanne Palme,Ekonomireporter Kristian Åströmoch programledare Ci Holmgren

EU-kommissionen har gett grönt ljus för ytterligare tre månader med gränskontroller i fem länder. Men kanske ställer de till med fler problem än de löser för alla inblandade? Hör vår danmarkskorrespondent Samuel Larsson, tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och EU-reporter Susanne Palme. Programledare är Ci Holmgren.

Alla de stora frågorna finns på dagordningen när EUs ledare nu möts i Bryssel. Och i några frågor kan mötet få helt avgörande betydelse. Överlever handelsavtalet med Kanada? Vi berättar vad som är på gång. Men vi förklarar också vilka frågor som bränner mest och varför de gör det.Medverkar gör EU-reporter Susanne Palme och Brysselkorrespondent Jan Andersson. Programledare är Ci Holmgren.

Trots avtalet som skulle få slut på flyktingströmmen blir allt fler fast i Grekland. Allt eftersom vintern närmar sig blir situationen ohållbar. Johanna Melén rapporterar från Athen.Alice Petrén är med från Lesbos.EU-reporter Susanne Palme.Programledare är Ci Holmgren.

Premiärminister Theresa May låter hård som flinta när hon beskriver hur allt inflytande från Bryssel ska försvinna från Storbritannien. Samtidigt hårdnar tonen från de 27 återstående EU-länderna. I veckans EU-podd rapporterar ekonomikorrespondent Staffan Sonning från Torypartiets kongress i Birmingham och EU-reporter Susanne Palme har lyssnat på diskussionerna på andra sidan engelska kanalen. Båda sidor kavlar upp ärmarna inför den fight som börjar senast i slutet av mars nästa år.Programledare är Ci Holmgren.

Kommer EU backa från det egna beslutet att omfördela flyktingar mellan medlemsländerna? Och vad är alternativet? Det är mycket som står på spel när Ungern går till folkomröstning på söndag. Medverkande:Ci Holmgren, programledareSusanne Palme, EU-reporterJohanna Melén Östeuropakorrespondent

Protektionistiska vindar blåser i Europa, med massprotester mot EU:s handelsavtal med Kanada och USA. EU:s trovärdighet hotas som handelspartner, säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. Hör om den växande kritiken i Tyskland och Frankrike och hör Sveriges handelsminister Ann Linde inför handelsministrarnas möte i Bratislava i veckan.Medverkande:Daniela Marquart, TysklandskorrespondentMatrgareta Svensson, SydeuropakorrepondentKristian Åström, ekonomireporterProgramledare: Susanne PalmeProducent: My Rowedder

På fredag håller EU sitt första toppmöte utan Storbritannien. Målet är att då visa upp enighet och handlingskraft. Hur det nu ska gå till? Medverkande:Programledare, Ci HolmgrenThella Johnson, HelsingforskorrespondentMargareta Svensson, Sydeuropakorrespondent ochSusanne Palme, EU-reporter

Två och en halv miljoner EU-migranter undrar om de ska slängas ut ur Storbritannien när Brexit är ett faktum. Men i själva verket är villkoren osäkra för alla britter. Programledare, Ci HolmgrenSusanne Palme, EU-reporterStaffan Sonning, ekonomikorrespondentClaes Aronsson, ekonomireporter

För ett år sedan havererade försöken till ett EU-gemensamt ansvar för flyktingpolitiken. På ett par veckor förändrades allt. Nu ställs allt på sin spets igen. På några veckor förra året förändrades EU-samarbetet av dramatiska händelser. Det började med att 71 flyktingar hittades döda i en lastbil invid en österrikisk motorväg och slutade med att EUs försök till en gemensam flyktingpolitik havererade.Ett år senare ställs nu allt på sin spets igen när grunden för EUs flyktingavtal med Turkiet skakar betänkligt.EU-podden blickar framåt och konstaterar att ännu en ödeshöst väntar för EU-samarbetet.Kommer avtalet att hålla? Finns det någon plan B om det spricker? Hur ska Tysklands Angela Merkel hantera den nya roll som hon får i och med att britterna lämnar EU-samarbetet? Och kan hon återfå förtroendet på hemmaplan?Medverkande:Programledare Ci HolmgrenEU-reporter Susanne PalmeTysklandskorrespondent Daniela Marquardt

Live-inspelning från Södra teatern i Stockholm där Sveriges Radios korrespondenter möter radiopubliken. Vi drar slutsatser och spanar in i kristallkulan. Medverkande:Programledare Ci Holmgren,Jan Andersson (Bryssel)Staffan Sonning (London)Daniela Marquardt (Berlin)Beatrice Janzon (Paris)Agneta Ramberg (Utrikeskommentator)

Cameron har träffat sina 27 europeiska kollegor en sista gång. Bakom en enad fasad utåt är EU-länderna djupt splittrade om hur EU ska gå vidare. Säsongens sista EU-podd från Bryssel & Storbritannien. Medverkande:Janne Andersson, BrysselkorrespondentClaes Aronsson, ekonomireporter i LondonStephanie Zakrisson, utrikesreporter på EkotProgramledare: Susanne Palme

Hur kunde så många ha så fel? Vad kommer att hända i ett splittrat Storbritannien? Och vad ska EU hitta på nu för att samla ihop sig efter att Brexit nu är ett faktum? EU-podden från Storbritannien. Medverkande: Staffan Sonning, ekonomikorrespondentClaes Aronsson, ekonomireporterSusanne Palme, EU-reporterProgramledare, Ci Holmgren

Vi hör olika röster om Jo Cox och en liten del av hennes eget första tal i parlamentet. Vi pratar om hur mordet på henne har påverkat valrörelsen. Och så gör vi en djupdykning i brittiska medier. Medverkande idag är ekonomikorrespondent Staffan Sonning, ekonomireporter Claes Aronsson från Bristol, Stephanie Zakrisson är i Belfast på Nordirland. Med är också vår utrikeskommentator Agneta Ramberg.Programledare är Ci Holmgren

När britterna går till folkomröstning är invandringen av andra EU-medborgare den viktigaste frågan, nu även för de som vill att britterna blir kvar i EU. Hör också Sveriges nya EU-minister om Libyen. Det är det konservativa Torypartiets interna splittring som nu delar en hel nation och som orsakar oreda i den Europeiska unionen.Hör vad det handlar om i grunden och vad som kommer att hända efter midsommar om britterna faktiskt röstar för att lämna EU.Medverkande är EU-reporter Susanne Palme, Utrikeskommentator Agneta Ramberg och Brysselkorrespondent Jan Andersson.Programledare är Ci Holmgren

EU-podden handlar den här veckan om EU-kommissionens förslag som ska hålla flyktingar borta från Europa. Hör också om fotbollsmatchen som kan påverka folkomröstningen i Storbritannien. Du får även höra snillen spekulera om vad det kan vara för seriefigur som har sagt något som passar in på Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Janne Andersson, som just idag inte medverkar i podden. Man måste konstatera att dessa erfarna journalister, som kan det mesta som är värt att veta om EU och om utrikespolitik, saknar grundläggande kunskaper här. Vi erkänner det och hoppas att Janne har överseende med otydligheten.Medverkande i EU-podden idag är: Utrikeskommentator Agneta Ramberg, utrikesreporter Johan-Mathias Sommarström, EU-reporter Susanne Palme och ekonomireporter Claes Aronsson.Programledare är Ci Holmgren

Hela EU-podden handlar idag om folkomröstningen i Storbritannien som närmar sig med stormsteg. Snart vet vi hur britterna röstar, men väldigt lite om vad som då händer. Medverkande: Staffan Sonning, ekonomikorrespondent, Claes Aronsson, ekonomireporter på Ekot och Stephanie Zakrisson, utrikesreporter på Ekot.Programledare, Ci Holmgren

Polens nya bångstyriga regering har hamnat på kollissionskurs med Bryssel. Men hur hamnade landet i detta? Vad kan EU göra åt saken? Och gör alla länder nu som de själva vill och struntar i EU? I dagens EU-podd hör du EU-reporter Susanne Palme, helsingforskorrespondent Thella Johnson och Ci Holmgren, programledare.Hör också den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner som är enda svensk på tidningen Politicos lista över parlamentets 40 mest inflytelserika politiker.

Spekulationerna är igång efter Tayyip Erdogans hätska utspel mot EU. Kommer flyktingavtalet med Turkiet att spricka, och vad händer då? Hör Katja Magnusson från Istanbul om Tayyip Erdogans vägval och Janne Andersson och Daniela Marquardt om hur EU och Tyskland ska hantera den nya politiska situationen.Programledare: Susanne Palme

Handelskommissionär Cecilia Malmström berättar exklusivt för EU-poddens lyssnare, om arbetet med TTIP. Donald Tusk vill gärna visa hur duktig han är. Och Herman Meltzer tackar för sig. I EU-podden del 9 medverkar EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer. För Hermans del kan det vara allra sista gången. Men innan han drar iväg mot pensionens alla fröjder berättar han vad som har varit mest spännande i jobbet.Programledare Ci Holmgren

Enligt EU-kommissisonens vice ordförande Frans Timmermans har Dublinförordningen både dött och återuppstått precis som Jon Snow i nya säsongen av den populära TV-serien Game of Thrones. I avsnitt 8 av EU-podden om EU-kommissisonens nya asylförslag och om EU, Turkiet och konsekvenserna av slopade visumkrav för 80 miljoner turkiska medborgare.Medverkar gör Katja Magnusson, Ekots korrespondent på plats i Turkiet, Janne Andersson, korrespondent i Bryssel och Ekots EU-reporter Susanne Palme.Programledare Ci Holmgren.

Nu finns det otaliga rapporter och analyser av vad som händer om Storbritannien lämnar EU och ändå är det ingen som egentligen vet vad som händer vid en Brexit. Med bland andra Staffan Sonning. Andra frågor som avhandlas i EU-podden del 7 är den 13onde förhandlingsrundan för TTIP, (Transatlantic Trade and Investment Partnership) och om EU-parlamentarikernas chaufförer bör ha uniform.Medverkande är EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer, samt ekonomikorrespondent Staffan Sonning.Programledare är Ci Holmgren.

Folkomröstningen i Nederländerna kan leda till oreda inom EU. Det handlar också om det skakiga politiska läget i Libyen och om Italiens oro för att bli ett nytt Grekland. I podden medverkar EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer. Gäst är också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jan Andersson, som lyckas avvärja en p-bot under programmets gång.Programledare är Ci Holmgren

Parlamentet har just kommit med sitt inspel om hur framtidens flyktingpolitik ska se ut. Förra veckan var det Kommissionen. Nu återstår hårt arbete för att få ihop alla motsträviga viljor. EU-samarbetet står inför sin största prövning hittills, efter att ha misslyckats med att hantera den växande flyktingströmmen. Nu samlar EUs institutioner ihop sig och jobbar febrilt med det som ska bli konkreta förslag och så småningom lagtexter. Men går det att få ihop och blir det tillräckligt bra? Cecilia Wikström, Liberalerna, Kristina Winberg, Sverigedemokraterna och Bodil Valero, Miljöpartiet, intervjuas av programledare Ci Holmgren.

Katja Magnusson på plats i Turkiet berättar om nuet. Det blir också analys av framtidens asylpolitik inom EU. Och ska EU få bestämma hur mycket fisk en fritidsfiskare får dra upp ur havet? I EU-podden del 4 med EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer. Speciell gäst är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson. Programledare Ci Holmgren

EU-podden gästas av ekonomikorrespondent, Staffan Sonning, som ger oss godbitar ur den brittiska debatten. Och så pratar vi om vad EUs inrikesministrar vill göra för att få koll på terrorplaner. EU-podden del 3. Idag med EU-reporter Susanne Palme och ekonomikorrespondent Staffan Sonning.Programledare är Ci Holmgren

Om vad terrordåden betyder för EU-samarbetet. Det kan bli långtgående och långvariga konsekvenser. Och om det avtal mellan EU och Turkiet som på grund av terrorn annars får liten plats i medierna nu. Speciellt gästspel idag av vår migrationskorrespondent Alice Petrén. Hon har just kommit hem från den grekiska ön Lesbos och berättar hur långt avtalet mellan EU och Turkiet har kommit i praktiken.– Det som har varit ett mottagningscenter på ön, där man har kunnat registrera sig och gå ut och in, det har nu blivit ett slutet förvar. När man en gång har gått in där så kommer man inte ut igen. Det är en väldigt konstig stämning, berättar Alice Petrén.Dessutom medverkar EU-reportrarna Herman Meltzer och Susanne Palme. Programledare är Ci Holmgren.

Ekots EU-podd rivstartar på pågående toppmöte om flyktingsituationen. Medverkar gör Ekots EU-reportrar Herman Melzer och Susanne Palme, Brysselkorrespondent Jan Andersson. Programledare: Ci Holmgren. Hör också om EU som filmsponsor om Cecilia Malmströms pyrrhusseger och om nattöppna vattenhål på toppmöten i Bryssel.