Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korallrev, trollkrabbor och sjöstjärnor finns faktiskt i svenska vatten och på västkusten finns två forskningsstationer som länge har undersökt livet under vatten där. Men nu hotas en av dem, Kristineberg, när Göteborgs universitet bedömer att pengarna bara räcker till den andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions reportrar har besökt dem många gånger genom åren. Tjärnö vid Kosterhavet som numera är landets enda marina nationalpark, och har landets enda korallrev. Och Kristineberg vid Gullmarsfjorden, som också är en för Sverige unik marin miljö.Vi hör om forskningen som bedrivs, om huruvida båda stationerna verkligen behövs, och om vilka nya parter som skulle kunna ta över driften av Kristineberg.Medverkande: Göran Hilmersson, dekan på naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet; Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Tjärnö; Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center; Pernilla Walkenström, divisionschef på RISE.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducenter: Blenda Setterwall Klingert, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av oss har lätt att uttala valfri svordom följt av SJ när det är problem med tågresan, men idag är ansvaret för att allt går som det ska fördelat på många olika parter, och det finns många skilda orsaker till förseningar. Vi möter Trafikverkets ansvarige för målområdet tillgänglighet där punktlighet ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid sidan av det hårda vintervädret så är det eftersatta underhållet av järnvägsnätet en viktig anledning. En annan faktor är att SJ och de andra tågföretagen har sina problem med fordons- och förarbrist. Spårspring, nerfallna träd och andra yttre faktorer är en tredje kategori och en fjärde utmaning är att det är så många tåg på spåren numera, säger Jonas Eliasson, måldirektör på Trafikverket.Inom forskning och politik kring transporter så hör allt detta till det område som kallas tågtrafikens tillgänglighet. I Vetenskapsradion möter vi Jonas Eliasson, som är både forskare och måldirektör på Trafikverket, där han ansvarar för just tillgängligheten för alla trafikslag.Vi träffade honom för en längre intervju om väg- och tågtrafiken på den stora transportkonferensen Transportforum i slutet av förra veckan.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunér

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu ska vår tredje svenske astronaut, Marcus Wandt, upp till den internationella rymdstationen. Den här gången är det kommersiella rymdbolag som sköter själva turen upp dit, hur fungerar det? Hur är läget med rymdstationen nu i krigstider - och vad är det Marcus Wandt ska upp dit och göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir står nu Marcus Wandt på tur för ett två veckors besök på rymdstationen ISS. Eftersom den numera är färdigbyggd så kommer han i huvudsak att ägna sig åt forskning under sitt besök. Det handlar om hur hjärnan fungerar i en så trång och stökig arbetsmiljö, om sömn och om stamceller, och resultaten kan vara till nytta både på jorden och på framtida längre rymdfärder, säger forskarna som han samarbetar med. Wandt blir förste svensk att åka upp i en farkost byggd och ägd av ett kommersiellt bolag, Spacex, och det är även ett privat företag som säljer biljetten till ESA som han representerar. Lite som kommunal snöröjning på entreprenad, eller dagens avreglerade tågmarknad, säger rymdfartsexperten Sven Grahn. Medverkande: Sven Grahn, senior forskare, KTH; Sara Sällström, reporter VetenskapsradionLjudtekniker: Elvira BjörnfotProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta attosekundpulser vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programmet är en repris från november 2023.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från FN:s korridorer till Kenyas åkrar - professor Jacqueline McGlade brinner för att göra världens jordbruk mer klimatsmart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Professor Jacqueline McGlade är toppforskaren som pendlar mellan FN:s korridorer och Kenyas åkrar. Hon är gift med en massajhövding och brinner för att göra ursprungsbefolkningens jord- och skogsbruk mer klimatsmart och effektiv. Hör om hur åkrar kan göras till kolsänkor, med den senaste satellittekniken. Och hur appar kan öka medvetenheten om skogens värde.Producent: Michael BorgertProgramledare: Marie-Louise KristolaMedverkande: Jacqueline McGlade, professor i hållbar utveckling.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen.  Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta?Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL. Tekniker: Viktor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunér Producent: Mattias Pleijel

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En majoritet av landets regioner har åter infört rekommendationer om munskydd på personalen. Och statsepidemiolog Magnus Gisslén varnar för att både covid-19 och influensa kan komma att öka stort över jul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så hur ska vi bete oss och hur ska vi tänka oss att helgerna blir? Direktsändning från Vetenskapsradion med Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Vi hör också smittskyddsläkarna i Norrbotten och Blekinge som båda har hög spridning av covid-19 i sina regioner, men väljer helt olika strategier kring munskydd inom sjukvården. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En nagelbitare när Kallingebor med PFAS i blodet fick rätt mot kommunens vattenbolag. Högsta domstolens dom kan bli vägledande för kommande fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kemikalier som Kallingeborna fått i sig under decennier – helt enkelt genom att dricka vatten från kranen, har lett till en försämring av deras kroppar, enligt domen. Och det kan ge dem rätt till ekonomisk ersättning.  Så vad väntar nu för de som vill få pengar för sin skada, och vem ska betala? Och vad kan den här domen komma att betyda för andra fall där människor förgiftats?  Hör Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, och Daniel Värjö, reporter som följt fallet i flera år. ProgramledareMattias PleijelProducentPeter Normark

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från nov-22 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyföddas hjärnor vittnar om supertidig inlärning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barn lär sig känna igen sitt modersmål redan som foster. Det har forskarna länge känt till. Men kan man mäta effekterna av den här supertidiga språkinlärningen i nyföddas hjärnor? Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt. Vad säger det här om fostrets utveckling? Och om hur vi lär oss språk? Är det viktigt att man pratar ofta med sin gravida mage? Hör verkligen barnet därinne?Medverkande: Gustaf Gredebäck, forskare och föreståndare för Babylab på Uppsala universitet.David Pagmar, forskare i lingvistik, Göteborgs universitet. Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms universitets Babylab. Tekniker: Nils LundinProgramledare: Lars BroströmReporter: Harald AnderssonProducent: Mattias Pleijel

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Island håller andan i väntan på att naturens krafter ska slita sönder marken under byn Grindavik. Krafter som ger landet viktig el, värme och välstånd - men samtidigt hotar med eld och förstörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur är det att leva i skuggan av vulkanen och vad skulle ett utbrott betyda? Den senaste veckan har hotet av ett utbrott lett till evakuering flera tusen människor från samhället Grindavik, och för att skydda orten och det viktiga geotermiska kraftverket i närheten pågår bygget av en hög skyddsvall. Ett vulkanutbrott kan komma vilken dag som helst, säger seismologen Kristín Jónsdóttir vid Islands vädertjänst. Samtidigt varnar forskare för att det hotande utbrottet kan vara en del i att halvön Reykjanes, efter hundratals år av lugn, är på väg in i en ny period av ökande vulkanaktivitet.Medverkande:Carina Holmberg, Ekots korrespondent på Island; Björn Lund, universitetslektor i seismologi, Uppsala universitet; Kristín Jónsdóttir, seismolog och samordnare för jordbävnings- och naturkatastrofrisker på den isländska vädertjänsten; Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet; Birna Lárusdóttir, presstalesperson, HS Orka.Ljudtekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige tuffaste landet mot salmonella - men vad blir priset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En äggproducent i Mönsterås har fått avliva nästan två miljoner höns efter att förgäves ha kämpat mot salmonellasmittan.Är det rimligt att vi har så tuffa regler i Sverige, tuffare än i många andra länder i Europa? Krav som gör att vi tryggt kan knäcka ner ett rått ägg i majonnäsen eller smaka på kaksmeten. Men som samtidigt gör att hönsgårdar bevakas som fort och miljontals djur gasas ihjäl.Hur rädda ska vi egentligen vara för salmonella? En bakterie som i de allra flesta fall leder till ganska lindriga symptom. Och hur ska vi göra när djurbesättningar blir allt större och mer sårbara för smittan?Medverkande:Katharina Gielen, smittskyddschef, JordbruksverketSofia Boquist, docent institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLUSusanna Sternberg Lewerin, professor epizootologi vid SLU Sigrid Edsenius, nyhetsreporter P4 KalmarTekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oljeutsläppet från passagerarfartyget Marco Polo kan påverka naturen i åratal framåt. Nu städar frivilliga stränderna från olja, när modernare metoder inte fungerar tillräckligt väl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljan kan påverka ekosystemet på lång sikt, säger Maria Granberg, ekotoxikolog på IVL Svenska miljöinstitutet, som vi träffar på en strand i Karlshamn. Programledare: Mattias Pleijelmattias-pleijel@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska urangruvor, när kan det bli verklighet? Och finns det mer hållbara metoder för att producera kärnbränsle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bryta uran i Sverige för bränsle till våra kärnkraftverk kan åter bli tillåtet. Regeringen öppnar för att hävda förbudet från 2018. Men hur långt bort ligger svenska urangruvor?Och går det att hitta andra sätt att slippa importera uran? Forskning pågår för att utvinna uran ur havsvatten. Och i framtiden kanske kärnbränslet går att återvinna, så vi slipper lagra avfallet i 100 000 år.Medverkande: Olof Martinsson, lektor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet; Daniel Hansson, nyhetschef P4 Jämtland; Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers tekniska högskola. Ljudtekniker: Elvira BjörnfotProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags atlas över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet? ”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar. Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt. Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år. Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren. Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seMattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Kriget i Ukraina visar hur framtidens högteknologiska krigföring kan se ut. Nu får svensk forskning mer pengar för att satsa på framväxande och omvälvande tekniker. Medverkande: Lena Nyberg, överdirektör Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI; Tomas Mellin, forskningsledare FOI; David Olgart, föreståndare Cyber Campus Sverige.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det går att slå fast tydliga gränser för hur mycket miljöpåverkan av olika slag som livet på jorden tål, och att sedan konstatera att vi redan står på fel sida av dom flesta av dom här så kallade planetära gränserna. Det menar forskare i en ny rapport i veckan. Det är Johan Rockström och hans kolleger som har lanserat begreppet ”planetära gränser” eller ”planetary boundaries” som det heter på engelska. Det skedde 2009, och nu publicerar de en ny studie som visar att sex av de nio gränserna är passerade. Men det går att ta ett steg tillbaka över gränsen, som skedde i fråga om ozonlagret på 1990-talet. Hur fungerar dessa gränser, vilken nytta kan de göra och vad finns det för invändningar mot idén med de planetära gränserna? Medverkande: Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet; Lan Wang Erlandsson forskare vid Stockholm Resilience Centre; Martin Persson, biträdande professor vid Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola; Linus Blomqvist, the Breakthrough institute; Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms Universitet; Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.seReporter: Anna-Karin Ivarsson

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast det här är en jättekatastrof. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder. I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Mygginvasion råder på många håll i landet efter allt regnande. Hur besvärligt är läget och är det här nåt som kommer bli vanligare i ett varmare och blötare klimat? På många håll i Sverige gör så kallade översvämningsmyggor livet surt för människor just nu. Och en besvärlig myggsituation är kanske något vi får vänja oss allt mer vid framöver. Inte minst om det kommer in nya arter som dessutom kan bära på sjukdomar.Nyligen hittades till exempel den asiatiska tigermyggan för första gången i Sverige. En mygga som också hittats i Paris, vilket orsakade ett stort pådrag med en akut myggbekämpningsinsats där.Myggforskarna Anders Lindström och Tobias Lilja vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, jobbar med att hålla koll på nya myggor som kan tänkas komma hit. Här berättar de om varför de i år har satt upp flera myggfällor i Skåne.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sälsltrömsara.sallstrom@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Kriget i Ukraina har förutom stort mänskligt lidande också en enorm miljöpåverkan. Nu har ett pilotprojekt inletts i ett samarbete mellan ukrainska och svenska forskare för att kartlägga förstörelsen. Hundratals tunga industrier och oljedepåer har skjutits sönder vilket har lett till utsläpp av tungmetaller och olja i stor skala. Den största enskilda katastrofen är sprängningen av Kachovkadammen, som var en viktig källa till vatten. Den händelsen gjorde att mängder av förorenande ämnen spolades ut i omgivningen.Att kartlägga all den miljöpåverkan som kriget för med sig är en nära omöjlig uppgift men i ett pilotprojekt ska ukrainska och svenska forskare utbyta kunskap för att få en bättre överblick.I programmet hörs bland andra Viktor Karamushka som är miljöforskare vid det nationella Universitetet Kiev-Mohyla-akademin, och Richard Johnson, professor vid Institutionen för vatten och miljö, avdelningen för ekologi och biodiversitet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Just när vi trodde covid var över blev det krig i Ukraina. Matpriserna steg och bolånen blev dyrare. Det är bränder och översvämningar i varje nyhetssändning. Nu också ett ökat terrorhot mot Sverige. "Man tror nästan att det är jordens undergång när man ser bilderna från Hawaii", säger Christina. Varken hon eller väninnan Lena känner oro för egen del, men tänker på barn och barnbarn.Psykologen och professorn Gerhard Andersson säger att det är viktigt att inte tappa hoppet och att förlita sig på att vi har ett samhälle som klarar av mycket. Idéhistorikern Anders Ekström berättar och kriser är sammankopplade och att varje generation har sina stora kriser. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmLjudmix Elvira Björnfot

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vad tar en festivalbesökare med sig hem från ett klimatmedvetet arrangemang? Vetenskapsradion från klimatmöte i Göteborg där forskare möter evenemangsarrangörer. En musikfestival lockar besökare som reser till evenemanget liksom de som uppträder på scen. Resorna är en festivals största bekymmer för den arrangör som inte vill bidra till klimatutsläppen. Kan en festival som till exempel den pågående Way out West istället vara en förändrande kraft och i förlängningen minska de fossila utsläppen? I Göteborg träffas forskare och evenemangsarrangörer under två dagar. Medverkande: Leona Modigh Hofer och Teddie Undin, festivalbesökare.Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.Mattias Goldmann, medgrundare av 2030-sekretariatet.Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Stefan Sundström, musiker.Reporter i Göteborg: Anna-Karin IvarssonProducent: Lars BroströmSkriv till oss! vet@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det blir allt fler vilda djur i stan. Många tycker det är roligt med djurlivet, men ibland blir det skav. Få kommuner har en plan för hur de vill jobba när djur och människor blir grannar. På ett seniorboende i Uppsala har en grävling med fyra ungar flyttat in. Grävlingsfamiljen har mest blivit ett trevligt samtalsämne, men en del har också ringt till kommunen och klagat. Hur kommunerna arbetar med vilda djur i stan skiljer sig mycket åt. En undersökning som forskaren Fredrik Widemo har gjort visar också att få kommuner har en plan för hur de vill göra med djur i stan.MedverkandeRoland ErikssonMaj-Britt Swärdh Fredrik Widemo, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Martin Grundkvist, viltvårdare i Uppsala kommun.Programledare Cecilia Ohlén, cecilia.ohlen@sverigesradio.se.Producent Mikael BorgertLjudmix Nisse Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vallningar, svett och tårar. Hormonerna härjar i kroppen och hur blir det med kärlekslivet? Klimakteriet kan vara en prövning, det drabbar oss olika och det är inte heller rättvist vilken hjälp man får i vården för sina besvär. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning tar vi tempen på övergångsåldern, vad kan man göra själv för att må bättre och vad säger den senaste forskningen om hormonbehandling.Angelica Lindén Hirschberg, som är överläkare och professor i gynekologi och obstetrik, berättar om den senaste forskningen kring hormonbehandling. Programledare Cecilia Ohlén Producent Mikael Borgert Ljudmix Nisse Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I veckan har resultat presenterats på ytterligare ett nytt Alzheimers läkemedel under den stora Alzeheimerskonferensen AAIC i Amsterdam. Det handlar om att behandla tidiga besvär med antikroppar. Men vad innebär det egentligen för patienterna? Och vad ställer det för krav på vården?I samtalet medverkar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutetProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ifjol flöt troligen över tusen döda sillgrisslor och tordmular upp på gotländska stränder. Fågelinfluensan hade för första gången slagit till under häckningen. Men blev det så stora effekter som forskarna fruktade? På Stora Karlsö får Vetenskapsradions Annika Östman följa med ut på ringmärkning i skymningen. Där finns Östersjöns största koloni av sillgrisslor och tordmular. Forskaren Jonas Hentati Sundberg berättar om vad det är som gör att trots alla döda fåglar ifjol så syns det inte ens som ett hack i statistiken.Medverkar gör Jonas Hentati Sundberg, docenten i ekologi vid Stockholms lantbruks universitet och vid forskningsstationen på Stora Karlsö, Olof Olsson, tidigare forskningsledare på Stora Karlsö, Bim Edgren Cederquist, ringmärkningsbiträde, Karl Ståhl, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i UppsalaProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent: Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Följ med ombord på forskningsfartyget R/V Svea, som undersöker tillståndet i de svenska haven och vad de ökande temperaturerna i Östersjön får för konsekvenser för arterna och ekosystemen. Programmet spelades in i Visby 29 juni 2023. Då visade satellitobservationer att Östersjön var fyra grader varmare än normalt.Medverkande: Jens Olsson, Ulf Bergström och Joakim Hjelm, havsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLUProducent och programledare: Daniel Värjödaniel.varjo@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Undersökningar från Fossilfritt Sverige och Nordiska ministerrådet visar att många är oroliga för vad klimatomställningen och klimatpolitiken innebär. Behöver politiker lyfta fram fördelar med omställningen mer? Programmet spelades in i Visby under Almedalsveckan.Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Anna Lundberg, forskare Nordregio, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet. Producent och programledare: Daniel Värjödaniel.varjo@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den här tiden på året flyger humlor, fjärilar och andra insekter från blomma till blomma. Vad kan vi göra för att hjälpa våra pollinerare? Gör exempelvis insektshotell någon skillnad? Programmet spelas in från Bergianska trädgården i Stockholm.Medverkande: Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Sofia Blomqvist, doktorand i miljövetenskap vid Lund universitet.Programledare: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Artificiell intelligens tas nu i bruk för att upptäcka bröstcancer i röntgenbilder. I Region Värmland används AI i mammografin sedan i höstas, och i Stockholm och Skåne har stora studier just gjorts. Det råder brist på röntgenläkare, så kallade bröstradiologer, som kan granska röntgenbilder i mammografin. Det är ett av skälen till att man infört AI i Värmland. I en studie vid Capio St Görans sjukhus i Stockholm har man upptäckt att AI-verktyget och en mänsklig granskare av röntgenbilder kompletterar varann – de lägger delvis märke till olika saker.  Fler regioner är intresserade av att ta AI till hjälp i mammografin. Kan vi lita på AI:n? Och måste vi det, eller räcker det fortfarande att vi litar på ansvarig läkare?  Medverkande: Karin Dembrower, överläkare och bröstradiolog vid Capio S:t Görans sjukhus, Mikael Fredholm, medicinteknisk ingenjör och ansvarig för AI-verktyget i Region Värmland, Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Hur de allra första livsmolekylerna kom till har länge varit föremål för diskussion och vetenskapliga experiment. Nya studier ger möjliga förklaringar till gåtan om livets uppkomst. Medverkar gör Anna Neubeck, geokemist vid Uppsala Universitet.  Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Forskare i Uppsala undersöker just nu hur artificiell intelligens kan göra nytta i akutsjukvården. De kan redan konstatera att AI tolkar EKG bättre än en människa. Johan Sundström, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, har fått ett anslag från EU på 25 miljoner kronor för att utveckla AI-användning i akutvården. Han samarbetar nu med bland annat AI-utvecklare och etiker.Vi hör också Emma Engström vid Institutet för framtidsstudier och KTH.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Många universitetsstudenter har börjat använda artificiell intelligens i sina studier. Samtidigt är de osäkra på när det är okej att göra det och när det betraktas som fusk, visar en undersökning. Är AI-hjälp i pluggandet oproblematiskt? Och kan man utforma bättre sätt att examinera om man tar hjälp av AI? Det diskuterar vi med Christian Stöhr, docent vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola som gjort en omfattande studentenkät om AI användning, och med Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den här tiden på året kryper fästingarna fram och kan smitta oss med TBE eller borrelia. Nu vill forskare ha in dina fästingrapporter, för kanske är nya sorter på väg att etablera sig i Sverige. Det är Statens veterinärmedicinska anstalt som nu lanserar ett nytt verktyg för att få bättre koll på vilka fästingar som finns i landet, och var de finns.Medverkande: Anna Omazic, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I EU har beslut just tagits som ska minska flygets klimatpåverkan i framtiden. Kommer det bli möjligt att flyga utan dåligt klimatsamvete? Och i så fall hur? I programmet går vi igenom de olika teknikerna som kan göra flygresandet mindre klimatskadligt. Det handlar om elflyg, biobränslen, vätgasflyg och elektrobränslen.Medverkande: Jonas Åkerman, som forskar vid Kungliga Tekniska högskolan KTH i Stockholm om hur vi ska kunna få en hållbar flygsektor. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Nu sopas vinterns sand och grus bort från vägarna på många håll i landet. Det innebär samtidigt att luften just nu kan vara riktigt dålig i städerna, full av ohälsosamma partiklar. Hur undgår man dem? På SMHI:s luftwebb kan man se hur höga halterna av partiklar från vägslitage är just nu i olika städer. Visby tillhör de mest utsatta, liksom Stockholm och flera städer i norr. Medverkande: Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, med inriktning på luftföroreningar, vid Umeå universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ghana har som första land godkänt ett nytt malariavaccin för små barn. Malaria dödar mer än en halv miljon människor varje år, framför allt barn i Afrika. I Ghana beräknas 12 500 dödsfall om året i malaria. Landet väljer nu att godkänna ett vaccin som ser lovande ut i forskning men som WHO ännu inte tagit beslut att rekommendera. En stor studie om vaccinet pågår men vetenskapligt publicerade resultat finns hittills bara från en mindre så kallad fas 2-studie.Medverkande: Anna Färnert, malariaforskare och professor vid Karolinska institutet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I februari omkom en ung man i en lavin vid en militärövning i Kebnekaisefjällen. Vad är det som gör att en lavin uppstår och hur undviker man att hamna i en? Medverkande: Stefan Mårtensson, lavinforskare och lavinkonsult, knuten till Luleå Tekniska högskola och Naturvårdsverket. Jenny Råghall, lavinexpert som var med oss från Kebnekaise fjällstation. Programmet sändes första gången den 24 februari 2023.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Tyskland bromsar EU:s planer på att sätta stopp för förbränningsmotorer från 2035. En anledning är att sådana kan köras på bränslen tillverkade av grön el, till exempel så kallade elektrobränslen. Vad är elektrobränslen och hur bra skulle de vara i vanliga bilar? Det diskuterar vi med Maria Grahn, docent vid Chalmers som forskar om elektrobränslen, och Daniel Värjö vid Vetenskapsradion Klotet. Du hör och Erik Sandberg, analytiker på avdelningen för systemanalys på Energimyndigheten.Programledare: Camilla Widebeckcamila.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Som ett första båtvårtecken har båtmässan i Stockholm dragit igång. Där är det tydligt att trenden med eldrivna båtar till slut börjar ta fart, och i några av dem svävar man en bit över vattenytan med hjälp av bärplan. Medverkande: Jakob Kuttenkeuler, professor i marin robotik vid KTH. Vi hör också flera röster från båtmässan i Stockholm.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Forskare testar nu en behandling som handlar om att spruta in celler i hjärnan, för att lindra symtomen hos patienter med Parkinson. Kan den på allvar komma att hjälpa Parkinsonpatienter framöver? Thomas Matsson fick Parkinsons sjukdom när han var 42 år gammal, en diagnos som bland annat ger skakningar och långsamma rörelser. Han har nu levt med sjukdomen i sjutton år och har i SVT berättat om behandlingen han just har fått, med celler insprutade i hjärnan. Behandlingen testas på Thomas som allra första patient i en studie. Medverkande: Dag Nyholm, parkinsonläkare och professor i neurologi vid Uppsala Universitet. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds Universitet. Vi hör också ett klipp med patient Thomas Matsson, från SVT.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Minst 35 000 människor har mist livet i jordbävningen i Turkiet och Syrien. Nu väcks frågan hur många som hade kunnat räddas om alla hus varit jordbävningssäkert byggda. I jordbävningens spår kan en grushög ligga precis intill ett hus som står till synes oskadat kvar. Och efter katastrofen har det kommit beskyllningar om byggfusk. Hur kan man bygga för att ett hus ska stå emot en jordbävning?Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet, Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad vid KTH, Ulrika Björkstén, Sveriges Radios Vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Tora Tomasdottirtora.tomasdottir@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

PFAS-ämnen är smuts- och vattenavstötande som finns i bland annat stekpannor. Men de är också hälsoskadliga och bryts inte ner i naturen. Nu föreslås ett förbud mot hela gruppen av ämnen inom EU. Förslaget om att PFAS ska bort ur allt från brandskum och skidvalla till stekpannor och funktionskläder är framtaget av svenska Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i tre andra EU-länder. Medverkande: Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen, Tove Mallin, forskare på forskningsinstitutet Rise, och Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Historien om en statssekreterare som tjuvfiskar ål i Blekinge skärgård har satt fokus på en gåtfull fisk. Varför är ålen så hotad och vad kan vi göra för att hjälpa den? Medverkande: Sofia Brockmark, fiskebiolog och utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Josefin Sundin, docent i ekologi, och ålforskare vid SLU Aqua. Vi hör också Hans "Hånsa" Olofsson, ålfiskare i Yngsjö. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Smält snö och mycket regn har orsakat översvämningar på flera platser i södra Sverige i januari. Hur förbereder sig kommunerna inför översvämningar framöver, och vad bör fastighetsägare tänka på? Medverkande: Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Bo Thunholm, hydrolog och grundvattenexpert på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Johan Virdung, enhetschef på VA-ledningsnätet i Värnamo kommun. Vi hör också Mette Lindahl Olsson, enhetschef för arbete med naturolyckor på MSB.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Gruvbolaget LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller blev en stor nyhet. Men vilka risker finns om det blir en brytning, och hur snabbt kan det gå? På en presskonferens förra veckan gick gruvbolaget LKAB gick ut med att en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller hittats i Kiruna. De här metallerna behövs i den gröna omställningen, till bland annat elbilar och vindkraftverk.  Men var det här verkligen något helt nytt som presenterades? Och vad krävs för att snabbt få fram de här metallerna, så att de faktiskt kan användas?Medverkande: Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Olof Martinsson, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvbolaget LKAB. Vi hör också Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

År 1840 hittade uppländska bönder på Gräsö ett stort ben i en åker. De trodde att det kom från en jätte. Men det var en gråval, den första vetenskapligt beskrivna, och nu ska den DNA-analyseras. Medverkande: Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Uppsala universitet. Benjamin Kear och Jan-Ove Ebbestad, intendenter vid Evolutionsmuséet i Uppsala. Vi hör också Youri van der Hurk, forskare vid Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, NTNU.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Kaféer, restauranger, festivalarrangörer och livsmedelsbutiker tillhör dem som inom ett år måste ha fått fram ett system för att erbjuda, diska och återanvända muggar och lådor. Hur ska det gå till? När du köper med en kaffe på stan är du kanske van att få det i en pappmugg som du sedan slänger. Snart kan du istället få det i en returmugg, och hämtmaten i returlåda, som du ska lämna tillbaka sen. En ny lag som gäller från nästa årsskifte ska minska nedskräpningen. Nu behöver caféer och butiker ta fram system för att det här ska funka, och forskare hjälper till.Medverkande: Daniel Alling, SR:s korrespondent i Tyskland. Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket. Klas Hedvall, forskare och projektledare vid Chalmers tekniska högskola. Vi hör också Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Rymdteleskopet James Webb sköts upp för ett år sen och har av tidskriften Science utsetts till årets vetenskapliga genombrott. Det har kunnat ta bilder av galaxer långt tillbaka, nära Big bang. James Webb-teleskopet har kunnat se galaxer från universums barndom, längre tillbaka än föregångaren Hubble. Den har också börjat ge bilder av främmande planeters atmosfärer. På det hela taget har det gått bra för teleskopet det här första året. Men en mikrometeorit som smällde in i den stora spegeln i maj orsakade viss skada och oro. Hur många sådana ska teleskopet råka ut för framöver?Vi hör tre astronomer om James Webb-året som gått och det som kommer: Susanne Aalto vid Chalmers i Göteborg, och Alexis Brandeker och Jens Melinder vid Stockholms Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Länderna har enades till slut på FN-mötet COP15 om en plan för att rädda hotade arter. Hur ska de fina orden på papper bli till åtgärder som gör det lättare för djur, växter och svampar att överleva? Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion. Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den artificiella intelligensen ChatGPT kan skriva trovärdig akademisk text. Det måste universitet och högskolor nu ta höjd för när de examinerar studenter. Den nyligen släppta ChatGPT kan konversera, skriva dikter och även ta fram kortare akademiska texter. Den kan därför användas som fusk inom skola och högskola, vilket ställer nya krav på examinationsformerna. Medverkande: Fredrik Ahlgren, forskare vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet, och Carina Holmberg, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

På onsdagen inleds i Montreal ett stort FN-möte om biologisk mångfald. Målet är att nå fram till ett avtal för att hindra utrotningen av arter. Arter försvinner nu i en sådan hastighet att man talar om ett sjätte massutdöende. De fem tidigare i jordens historia skedde innan vi människor fanns, men det sjätte är det huvudsakligen vi som orsakar. Och i slutänden hotar artutrotningen vår egen överlevnad. Mötet som nu inleds skulle hållits redan 2020 i Kina. Pandemin gjorde att det både sköts upp och flyttades. Nu är förhoppningen att länderna ska enas om nya mål för att rädda jordens arter, och dessutom förmå att uppfylla målen.  Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion i P1. Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare på mötet. Henrik Smith, professor i ekologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Missnöjet växer i Kina mot landets hårda restriktioner för att hindra spridningen av covid-19. Efter snart tre år verkar allt fler få nog. Fungerar Kinas strategi mot pandemin? I programmet hörs Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Du hör också Richard Bergström, tidigare den svenska regeringens vaccinsamordnare under pandemin och Filip Arnberg, docent i psykologi och programchef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.Programledare: Michael Borgertmichael.borgert@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

En meteorit som hittades i Enköping för två år sedan har varit i fokus för en rättegång i veckan. Hur vanligt är det att rymdstenar faller ner från himlen och vad kan vi lära av dem? I programmet hörs Niklas Clarkson, reporter på P4 Uppland och Johan Kero, forskningsledare på Institutet för rymdfysik i Kiruna. Du hör också Erik Jonsson, statsgeolog på myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning.Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Uppskjutningen av den obemannade farkosten Artemis 1 blev äntligen av strax före klockan åtta i morse. Ett första steg mot att åter igen sätta människor på månen. Artemis 1 var redo för uppskjutning redan i slutet av augusti, men då blåste amerikanska rymdstyrelsen NASA av det på grund av en del tekniska problem, och senare på grund av en storm. Men idag har farkosten lyft från jorden ut genom atmosfären, och allt verkar gått bra.Hör om planerna inom Artemisprojektet som på sikt handlar om att ta människor till månen igen efter 50 år.I programmet hörs Olle Norberg, generaldirektör på institutet för rymdfysik i Kiruna. Vi återutsänder också delar ur ett reportage från augusti i år gjord av reporter Thomas Lindblad.Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det behövs utbildning spridd över hela landet, men inte forskning, anser nya urbildningsministern Mats Persson (L). Han vill också att Sverige ska dra till sig de bästa hjärnorna från utlandet. Ministern vill att forskningspengarna ska spridas mindre, och istället fokuseras till de miljöer i Sverige där den vetenskapliga nivån är som högst. Vi hör också Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin, Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, och Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducenter:Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seJonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I veckan beslutade EU om nya fiskekvoter för nästa år. Varför får det fiskas mer sill och strömming i stora delar av Östersjön, jämfört med tidigare? Torsken har sedan en tid minskat dramatiskt och hamnat i ett kritiskt läge i Östersjön. Nu varnar forskare för att något liknande kan hända med sill och strömming.Medverkande: Henrik Svedäng, marinbiolog och fiskforskare vid Stockholms universitet. Mikaela Bergenius Nord, forskare vid SLU Aqua och med i Internationella Havsforskningsrådet ICES. I programmet hörs också bland annat EU-ambassadör Torbjörn Haak.Programledare:Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent:Jonna Westinjonna.westin@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent. Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Nobelpriset i kemi 2022 går till Carolyn Bertozzi, Morten Meldal och Barry Sharpless. De har lagt grunden för en form av kemi som kallas klickkemi, som klickar ihop molekyler. Pristagarna är från USA och Danmark och belönas för forskning som handlar om att bygga komplicerade molekyler, där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra.I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Christina Moberg, professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan.ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducentBjörn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Tre läckor har upptäckts på gasledningarna Nordstream 1 och Nordstream 2 i Östersjön. Seismologen Björn Lund kan konstatera att läckorna uppstått på grund av explosioner. Data från både det svenska nationella seismiska nätverket och utländska sådana nätverk visar hur vibrationerna i marken var beskaffade. De stämmer inte alls med en jordbävning, men däremot med sprängningar som militären ibland gör vid övningar.Naturgas består mest av den starkt klimatpåverkande gasen metan. Men hur mycket av det som läcker som faktiskt kan passera vattnet och ta sig upp i luften är oklart. I vattnet löses gasen och omvandlas av mikroorganismer till koldioxid.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet och föreståndare för det Svenska nationella seismiska nätverket. Christian Stranne, docent i marin geologi vid Stockholms universitet. Daniel Värjö, miljöreporter på Vetenskapsradion Klotet. Björn Gunér, reporter.Rättelse: I programmet nämndes en felaktig siffra för det årliga utsläppet av metangas från Östersjön. Den korrekta siffran är 1,5 miljoner ton per år. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Nyligen fick en patient i Sverige för första gången nya gener insprutade i näthinnan för att behandla en ovanlig ögonsjukdom. Kan fler sjukdomar behandlas med genterapi? Kvinnan har den ärftliga näthinnesjukdomen retinaldystrofi, som visar sig tidigt i livet och som brukar leda till blindhet i vuxen ålder. Förhoppningen med genterapin är att hon ska slippa förlora synen helt.Medverkande: Madeleine Zetterberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mia Olsson, expert på Gentekniknämnden. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Klimatet kan redan nu passera trösklar som gör att isar smälter bort och koraller dör, enligt forskning. Vad innebär det? Enligt en forskningssammanställning i tidskriften Science nyligen kan klimatuppvärmningen redan nu ha passerat en gräns där en del naturliga system knuffats förbi en så kallad tröskelpunkt (tipping point). Det handlar om att en förändring fortsätter, och rullar på av sig själv. Till exempel kan Grönlands is ha påbörjat en avsmältning som inte kan hejdas. Det finns också farhågor om att Golfströmmen som värmer våra breddgrader snart kan bromsas upp.Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och chef för Kew Gardens i London. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Sverige har blivit så polariserat, brukar vi få höra nu i valrörelsen. Men på flera sätt har polariseringen inte alls ökat utan snarare legat stilla. Däremot används ordet mycket oftare nu. Vi hör om hur forskningen benar upp begreppet polarisering och vad som förändrats och inte – och om hur användningen av begreppet har ändrats. Medverkande: Anamaria Duteac Segesten, docent vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.  Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Elräkningarna riskerar att bli rekordhöga i vinter, framför allt för boende i småhus. En del befarar att de måste flytta. Kan en vedkamin eller kvickt installerade solpaneler lösa vinterns problem? Och kan man som krislösning i vinter tänka sig att kallställa delar av huset den kallaste perioden – eller mår byggnaden dåligt av det? Vi utforskar några av de lösningar som ligger närmast till hands för den som vidtagit alla vanliga sparåtgärder och som fortfarande befarar att vinterns elräkningar blir för höga för plånboken.  Medverkande: Charlotte Jibréus, energirådgivare i Södermanland. Malte Rungård, byggteknisk rådgivare på Villaägarna.  Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Elpriserna är på rekordnivå och värre kan det bli till vintern. Men det finns en hel del att göra för både hushåll och industrier för att hålla nere den egna elnotan. Kan du ha lite svalare inne, och hur effektiv är egentligen frysen? Finns det många apparater som står på helt i onödan – hemma eller på jobbet? Energirådgivaren Per Sjöström och professorn i energisystem Louise Ödlund vet vilka frågor du ska ställa dig för att hitta de förändringar som kan få påtaglig effekt på din elförbrukning. Vi hör också om hur du kan se till att betala de lägsta priserna - när kilowattimpriset varierar från några ören till några kronor inom loppet av en dag.  I programmet hörs: Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet, Per Sjöström, energirådgivare Norrköpings kommun, och Daniel Värjö, reporter SR Klotet.ProgramledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera. Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen. Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Michael BorgertLjudtekniker: Nils Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Sverige är just nu i ett kritiskt läge kring apkoppor, menar forskare. Smittspårarna jobbar för fullt. Smittspridningen ökar i Sverige och världen. Hör experterna svara på lyssnarfrågor om smittan och vaccinet. I Vetenskapsradion direktsändning reder forskare och Folkhälsomyndigheten ut vad man känner till om apkoppor hittills. Om vilken effekt vaccinen kan ha och vad man kan göra om man vill undvika att bli smittad. Noah får svar på frågan hur han vet när han är frisk och inte längre kan smitta andra. Medverkar gör Anders Sönnerborg,professor i infektionsmedicin Karolinska institutet, Victor Westergren, tf verksamhetschef på Venhälsan vid Södersjukhuset i Stockholm och Erik Sturegård, sakkunnig läkare i klinisk virologi på Folkhälsomyndigheten. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Micke BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Tusentals fåglar på Stora Karlsö kan ha blivit smittade av fågelinfluensan. Men än återstår mycket forskning för att se omfattningen och förstå om det är honorna som drabbats hårdast som är kvar längre på häckningsplats. De senaste veckorna har fåglar med vita bröst flutit i land på den västra kusten av Gotland. Även skarv, trut och ejder. En unik situation i Sverige, men också Europa att fågelinfluensan kommer under häckningsperioden. Risk finns för att den sprids till tamfåglar. Och i Europa innebär fågelinfluensan storpolitik om hur kommande vaccin ska se ut.Följd med på strandenFölj med på en inventering på de gotländska stränderna vid Kronvalls fiskeläge i Eksta och Kronholmens golfklubb i Västergarn. Det misstänkta viruset A/H5N1 går på nervcellerna och dödar fåglar, men för människor har det blivit mindre allvarligt. Måns Hjernquist, ordförande i Gotlands ornitologiska förening samt tillsyningsman vid Lilla Karlsö inventerar dagligen vad som händer på stränderna.I sändningen hör du också Karl Ståhl, statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA , Olof Olsson, forskningsledare Baltic Sea Bird project på Stora Karlsö och strategisk rådgivare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Agneta Karlsson-Norström, länsveterinär på Gotland samt Lotta Hofverberg, chef för smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket. Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent: Micke BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Hur mycket alkohol är det okej att dricka innan det får skadliga effekter på hälsan? Enligt ny forskning behöver personer under 40 år vara mycket mer försiktiga med drickandet än de över 40 år. För den äldre åldersgruppen kan mindre mängder alkohol ge en del positiva effekter på riskerna för exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, medan det inte ser ut att finnas några hälsofördelar alls för den yngre åldersgruppen. Samtidigt kommer ytterligare forskning som pekar ut förhöjda nivåer av järn i hjärnan som en effekt av alkohol som kan ge negativa effekter på hjärnans funktioner. Så hur ska vi förhålla oss till de här i vissa fall motstridiga budskapen? Hör två forskare vid Karolinska institutet sammanfatta kunskapsläget.Nummer till alkohollinjen: 020-84 44 48PROGRAMLEDARE: Sara SällströmPRODUCENT: Michael Borgert

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vårt beroende av den vilda naturen är stort. Men hur ska vi göra för att inte överexploatering ska utplåna de vilda arter vi använder? Två nya rapporter undersöker det. 50 000 arter av växter, svampar och djur används av människor världen över för att överleva och må bra. Men bara runt en tredjedel av arterna jagas eller skördas hållbart, och en förklaring till att så många arter hotas av utrotning idag är att vi inte uppmärksammar flera av de värden som naturen har. Det här framgår av två nya globala rapporter från den internationella biologisk mångfaldspanelen IPBES. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning får vi höra några av de viktigaste slutsatserna från rapporterna och vad som behöver göras för att lämna över en rik natur till kommande generationer.Producent: Michael BorgertProgramledare: Sara Sällström

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

För första gången har vi nu ett utbrott av Covid-19 på sommaren. Hur blev det så, hur allvarligt är läget och hur kan vi hantera det? Nya undervarianter av omikron tycks driva på en ökad smittspridning i Sverige. Flera regioner har återinfört smittskyddsåtgärder för att begränsa smittan, framför allt inom vården. Hur ser smittoläget ut just nu? Finns det flera saker som påverkar smittspridningen? Finns det anledning att vara orolig? Och hur kommer det sig att vi inte var beredda på detta när det verkar ha gått att förutsäga?Medverkande: Anders Lindblom, Statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten; Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken Sahlgrenska; Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion vid Akademiska sjukhuset i Uppsala; Salim Abdool Karim, epidemiolog vid CAPRISA i Durban i Sydafrika.Programledare: Björn Gunér Producent: Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det är halvtid i de nya undersökningarna av M/S Estonias vrak, de som görs eftersom tidigare oupptäckta hål visades i en tv-dokumentär 2020. Vad kan de nya undersökningarna leda till nästan 28 år efter katastrofen? Vetenskapsradions reporter Anna-Karin Ivarsson var med under fyra dagar på undersökningsfartyget varifrån bland annat 44943 foton på Estonias vrak tagits med en dykrobot. Undersökningar av havsbotten vid vraket har också gjorts för att försöka utröna om det finns berg som kan ha orsakat skadorna i skrovet. Nya upptäckter gör att den gamla haverirapporten från december 1997 kommer att korrigeras, berättar Estlands haverikommissions chef Rene Arikas. Men påverkar hålen själva slutsatserna i den gamla rapporten? Det är det som är fokus för undersökningarna som görs nu.Medverkande: Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör, Statens haverikommission, Ingemar Lundgren och Kees Beemster Leverenz, företaget Ocean discovery, Rene Arikas, chef för Estlands haverikommission, Susanne Sjöberg, doktor i geokemi och forskare vid Stockholms universitets geovetenskapliga institution.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seEtt program av Anna-Karin IvarssonProducent: Michael Borgert

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

En tidig värmebölja har slagit till på flera håll i världen, bland annat i Europa och Indien. Vad kan vi göra för att hantera värmen och kommande värmeböljor bättre? Medverkande: Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist UNICEF SVERIGE.    Petter Ljungman, hjärtläkare vid Danderyds sjukhus och forskare i miljöepidemiologi vid Karolinska institutet. Sofie Storbjörk, lektor i miljövetenskap vid Linköpings universitet och ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Blåstången som vajar under ytan längs nästan hela Sveriges kuster, förökar sig när det är fullmåne på sommaren. Hur kommer det sig? Hör om hur blåstången vet att det är fullmåne, och hur du som lyssnar kan hjälpa forskare i sommar att studera blåstång.Medverkande: Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Mumierna har hittats i ett gravområde utanför Kairo. Vilka var de här människorna och hur skulle de ta sig fram i livet efter detta? De 250 mumierna ligger i målade sarkofager. Till fynden hör också en papyrusrulle som tros innehålla instruktioner om hur man ska lyckas i dödsriket, och ett stort antal bronsstatyer.Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.  Nils Billing, religionshistoriker vid Uppsala universitet. Sofia Häggman, egyptolog på Medelhavsmuséet i Stockholm.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Fyra klimatrekord har slagits enligt en ny rapport. Vad betyder det för livet i haven och i våra svenska vatten? Rekord har slagits när det gäller mängden växthusgaser i atmosfären, höjning av havsnivån, och både medeltemperaturen och försurningen i världens hav. Det enligt en ny rapport från WMO, FN:s meteorologiska organ. Hör om surare och varmare vatten påverkar djur och växter under ytan, och vad vi kan göra åt det. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi. Jon Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Förra veckan kom den första bilden av det svarta hålet i mitten av vår galax. Det är tagen med radioteleskop världen över och kan hjälpa oss förstå hur svarta hål fungerar. Den allra första bilden av ett svart hål kom för tre år sedan. Men nu har astronomer genom ett stort internationellt samarbete presenterat den första bilden på ett svart hål som finns mycket närmare oss, i hjärtat av vår galax Vintergatan.Medverkande: Michael Lindqvist, astronom vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium. Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Många svenskar har för mycket av de hälsovådliga PFAS-ämnena i sitt dricksvatten, enligt Livsmedelsverket. Hur ska vi få ner halterna? Höga halter PFAS i dricksvattnet har sedan tidigare konstaterats i närheten av områden där brandskum med PFAS i har använts. Men PFAS finns också i allt från stekpannor till allvädersjackor. Om Livsmedelsverkets förslag till nytt gränsvärde för PFAS i dricksvatten antas av riksdagen kommer mycket rening att behöva komma till vid svenska vattenverk. Men PFAS kan också finnas i marken. Medverkande: Tove Mallin, forskare vid Forskningsinstitutet Rise. Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt. Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.Medverkande: Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vad vi äter har stor påverkan på vår miljö. Nu håller nya hållbara matprodukter på att tas fram, baserade på svamp, insekter och alger till exempel. Men varför är det så svårt att ställa om? Medverkar gör Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. I programmet hörs också Johan Höglund, professor i engelsk litteratur vid Linnéuniversitetet.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se 

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Covid-19 är inte längre klassad som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, och smittspridningen bedöms gå ner. Samtidigt rekommenderas flera att ta en fjärde vaccindos. Behövs det verkligen? I veckan gick Folkhälsomyndigheten ut och rekommenderade en fjärde dos vaccin för alla över 65, och för personer i riskgrupp från 18 år. Är det någon idé att ta vaccin nu? Hur sjuk blir man av den nya omikronvarianten?Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Sören Andersson, enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Sjätte stora korallblekningen pågår på Stora Barriärrevet. Samtidigt rapporteras om vissa korallers förmåga att anpassa sig till varmare hav. Hur stort hopp ger det för korallrevens överlevnad? Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Michael Tedengren, marinbiolog och docent i systemekologi vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

De senaste dagarna har temperaturer flera tiotals grader över det normala uppmätts på Antarktis. Ett väderfenomen pekas ut som orsaken, men vad säger den höga temperaturen om klimatet? Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi, och Ian Brown, glaciolog, båda vid Stockholms Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Klimatarbetet måste accelerera och Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet som på onsdagen presenterade sin årliga rapport. Rådet består av experter som granskar hur regeringens samlade politik påverkar klimatet.Medverkande: Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Samarbeten med ryska forskningsinstitutioner ska upphöra som en markering mot kriget i Ukraina, uppmanar regeringen. Går det att ändå hålla kontakten med enskilda ryska forskare? Och är det viktigt? I programmet medverkar Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Det gör även Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.Du hör också Christer Fuglesang, astronaut och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och Mikhail Gelfand, professor i bioinformatik i Moskva.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ryssland anklagas för att använda klusterbomber och termobariska bomber i Ukraina vapentyper som många länder avtalat om att inte använda. Det finns uppgifter om klusterbomber, där odetonerade delar kan ligga kvar länge och vara en fara för barn i framtiden. Och det varnas för så kallade termobariska bomber som tar upp syret i sin omgivning. De kallas ibland felaktigt för vakuumbomber. Vad vet vi om vilka vapen som verkligen används, och vilken effekt har de?Vi hör Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, och David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ett massivt ryskt angrepp på Ukraina pågår, något som Rysslands president Vladimir Putin till stor del motiverar med historiska argument. Hur kommer det sig och vad är det Putin vill uppnå? Medverkar gör Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och Per Rudling, docent i historia, också vid Lunds universitet. Med i programmet är också Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Du hör även Per Månson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat på Rysslands och Sovjetunionens historia.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seReporter Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Sepsis beräknas ta 8000 liv varje år i Sverige. Nu ska artificiell intelligens provas för att ställa diagnos. Det är också viktigt att allmänheten får bättre kunskap om sjukdomen, anser läkarna. Det är oftast inte genom en sårskada vi ådrar oss sepsis, det vi tidigare kallade blodförgiftning. Vanligare är att bakterien som får immunförsvaret att löpa amok kommer från en lunginflammation. Och i några fall är det inte en bakterie utan ett virus – som till exempel coronaviruset – som orsakar sjukdomen som kan leda till snabb försämring, långvariga effekter och ibland döden.Medverkande: Maria Cronhjort, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och forskningsgruppsledare vid Karolinska institutet, Martin Arlbrandt, läkare vid Södersjukhuset och Adam Linder, läkare och sepsisforskare vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

För att klara klimatförändringen behöver vi bland annat anpassa vad vi odlar, hur och var vi bygger, och vart regnvattnet i städerna ska ta vägen. Nu kommer en experternas råd om hur det ska gå till. Idag släpper nationella expertrådet för klimatanpassning en rapport om vad Sverige bör göra för att vara rustat i ett klimat i förändring. Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, och Sofie Storbjörk, lektor i miljöförändring vid Linköpings universitet. Båda ingår i expertgruppen som står bakom rapporten. Medverkar gör också Micael Bredefeldt, samordnare för anpassning till förändrat klimat, på länsstyrelsen i Norrbotten. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Många unga med psykiska besvär får vänta länge på hjälp från BUP. Det har Ekots granskning i veckan visat. Har problemen ökat? Och hur kan unga snabbare få hjälp? Medverkande: Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och regioner. Maria Ridderstedt, reporter på Ekot.Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna:  SPESMIND - självmordslinjenJourhavande medmänniskaBRISProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ultraprocessad mat utgör en stor del av den näring vi får i oss. Men enligt en del forskning kan den göra oss feta och sjuka. Mår vi bättre av att undvika industribehandlad mat? Det kan vara chips och läsk, men också sojabiffar och bröd - den ultraprocessade maten som diskuteras alltmer. Ofta, men inte alltid, är de onyttiga. Hör om processerna som ofta gör maten ohälsosam, men som kanske i större utsträckning skulle kunna användas för att göra den nyttigare.PROGRAMLEDARE: Camilla WidebeckPRODUCENT: Jonna Westin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I helgen gick det att se norrsken i ovanligt stora delar av Sverige. När kommer en ny chans och hur kan norrskensskådare hjälpa forskare att förstå mer om det här fenomenet? I Finland har norrskensskådare hjälpt forskare att upptäcka en helt ny form av norrsken. Och numera är det många som tipsar varandra på sociala medier om när det verkar vara ett fint norrsken på gång. Lyssna på experternas bästa råd för att få syn på norrsken, och när det finns en extra stor chans att se det här fenomenet igen.Medverkande: Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för Rymdfysik i Kiruna. Minna Palmroth, professor i rymdfysik vid Helsingfors universitet. Jessica Yngvesson, som såg norrsken i Skåne.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.