Hur flyger man med en hund? Den frågan svarar en specialist, flygplanslastare, veterinär och hundpsykolog på i säsongsavslutningen av Hundpodden Vår Bästa Vän. Vilka regler gäller om man vill ha sin hund in i kabinen? Hur säkert är det egentligen för en hund att resa i bagageutrymmet? Hur förbereder man hunden inför resan? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt djupdyker i ämnet eftersom vi svenskar brukar ta med oss våra fyrbenta vänner när vi semestrar.  Peter Almtorp, supervisor i ankomsthallen på Stockholm Arlanda Airport, tillsammans med Nadia Hjelm, flygplanslastare, från SAS berättar vilka regler som gäller och vad man bör tänka på. Veterinären Ylva Trygger berättar över telefon att det inte är bra att ge lugnande medel som slår ut hunden när den ska flyga, hör även Christina Kastin som vill fylla ett flygplan med 50 hundar i kabinen från Stockholm till Mallorca. - Det är svårt att säga hur andras hundar kommer att må bra ombord på flygplanet men de tas väl omhand. Hunden måste vara tränad i att vara i annorlunda miljöer, det går nog att lära alla hundar att flyga, säger Peter Almtorp som är specialist i ankomsthallen.

Varför förvandlas den lugna hunden till en skällande tok vid åsynen av en främmande hund? Hundpsykologen förklarar och svarar på lyssnarnas frågor. De flesta hundägarna har stött på koppelaggression och därför frågar programledaren Gurgin ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om vad koppelaggression beror på och varför är det så vanligt. Eva Bodfäldt menar att man måste skilja på sin hund när den är lös och när den är kopplad, det är viktigt med en grundläggande relation till sin kopplade hund. Har hundägaren en negativ inställning till andra människor eller hundar så är det sannolikt att hunden kommer att ta efter, om hundägaren är livrädd för sin omgivning så spelar träningen ingen roll. Genom att förändra känslan hos hunden så skapar man en bra grund för att sedan kunna arbeta vidare med att ändra beteendet.- Vissa hundar börjar uttrycka aggression redan när de känner vissa dofter och om man har en mat- eller lekglad hund så kan man förebygga aggressionen genom att lära in ett mer behagligt beteende när retningen närmar sig, säger Eva Bodfäldt. Lyssnaren Annette Mertala menar att koppelaggression kanske inte alltid är aggression, det kan skulle bland annat kunna vara förväntan eller rädsla. Orsak, ägarens förutsättningar, miljön och fler faktorer bör tas i åtanke när man kommer fram till bästa lösningen. Det finns i min mening ingen standardlösning som funkar för alla. Sen kanske omständigheterna inte tillåter den enklaste lösningen, då får man tänka om och se till andra möjligheter. Det vore ju super om det fanns ett enkelt svar på hur man kan hantera koppelaggression men det är ytterst individuellt.

Hundens roll i historien är försummad med tanke på hur mycket de betyder för oss människor, menar författaren Mats Carlbom som berättar om de betydelsefulla hundarna som påverkat världshistorien. Hunden har varit människans följeslagare i tusentals år och många hundar har haft stor betydelse för omvärlden. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in författaren Mats Carlbom, aktuell med boken Historiska hundar : hur människans bästa vän har påverkat världen, för att samtala om historiska händelseförlopp där hunden spelat en viktig och avgörande roll.  Mats Carlbom berättar om hunden som tvingades utforska rymden, om filmstjärnorna men också om hunden som såg till att Storbritannien inte blev katolskt efter att ha bitit påven i foten. - Alexander den stores följeslagare, en greyhound vid namn Peritas, räddade honom från en persisk stridselefant, vilket ledde till att den grekiska filosofin kunde spridas över hela världen. Peritas fick även en statsbegravning, säger Mats Carlbom.

Apportering är ett moment som hundägare borde lära sina hundar, menar poddens hundpsykolog. Hur lär man sin hund att på kommando hämta och lämna ett föremål? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om apportering. Vad bör man tänka på när man tränar och tävlar i apportering? Hur jobbar man upp ett intresset hos sin hund? Hör även lyssnaren Mimmi Thorsson, vinnaren av den senaste lyssnartävlingen, när hon blir coachad inom apportering.  Man ska lägga in ett kommando, tex ”apport”, först när hunden är förväntansfull och när hunden snabbt griper varje gång man visar apporten, på det viset skapas en kedja där rätt förväntan leder till kommandot som leder till belöning.-Det finns skadliga föremål som man ska undvika när hunden ska apportera. Ska man arbeta med apportering så bör man titta på vilket behov man har, har man en servicehund så är det allt från strumpor till glasögonfodral som ska hämtas och då måste hunden bära objekten på ett mjukt sätt, säger Eva Bodfäldt som menar att om man tränar snabba gripanden med en hund som känner olust eller visar ointresse för apporten så är det dömt att misslyckas.

Hundar iakttar oss ständigt och räknar med att vi ska avläsa de, men hur bra är hundägare egentligen på att tolka hundarnas signaler som de sänder ut? Etologen Ingrid Tapper förklarar. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in etologen Ingrid Tapper för att samtala om hur man kan studera och lyssna på sin hund.  Ingrid Tapper menar att det finns många myter som ställer till det för hundägare och man måste förstå sin hund rätt genom att studera den kontext hunden befinner sig i. - Det är en helt annan dimension av hundägande att kunna förstå sin hund, man får det lättare att hantera vardagen när man kan se om ens hund råkar vara rädd eller arg, säger Ingrid Tapper som menar att hunden oftare går på en känsla, baserad på betydligt mer än enskilda signaler.

Vissa hundraser kan inte gå eller andas ordentligt och medellivslängden hos vissa raser är flera år kortare. Hur bryter man trenden av extremavel? Hör experterna diskutera denna känsliga fråga. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt diskuterar det överdrivna avelsarbetet som lett till välfärdsproblematik hos flera hundraser.Hundpodden Vår Bästa Vän bjuder in Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och en av initiativtagarna bakom "Trubbnosuppropet" som drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben, och Helena Skarp, avdelningschef på avdelningen för avel och hälsa på Svenska Kennelklubben, men även etologen Ingrid Tapper som berättar om hundavelns för- och nackdelar. Veterinärer som Johan Beck-Friis får i dagsläget ta hand om hundar som tagit skada av för extrem avel där målet varit att hundarna ska vinna priser för sitt utseende, som den utpräglade brukshunden schäfern idag finns i utställningsvariant med "räkstjärt". Sommaren 2015 skrev 595 veterinärer under ett gemensamt upprop för att visa sin frustration över extremavelns negativa effekter och detta ledde till att Svenska Kennelklubben utökade sitt samarbete med veterinärer, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Sveriges Lantbruksuniversitet. Etologen Ingrid Tapper menar att kortnosiga hundar är sämre på att klara av värme än andra hundar eftersom de har svårt att reglera sin kroppstemperatur genom näsa och mun. Men var går gränsen för djurplågeri?- Gränsen går när en hund inte kan utföra sitt naturliga beteende, som att vara ute en varm dag utan att dö eller att de ens kunna gå på sina ben, säger Ingrid Tapper.

Caroline Alupo har mött och studerat hundar som traumatiserats. Hon har sett att det är vanligt att hundägare försöker straffa bort trauma hos sina hundar som misshandlats, de misshandlas alltså igen. Man ska inte ömka i överflöd men däremot ska man vara rädd om sin hunds känsloliv för bakom utfall, vassa tänder och morr kan det finnas ett brustet hjärta. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter Caroline Alupo, vars expertis inom hundpsykologin är trauma och traumabearbetning, som publicerat studien ”Trauma hos hund” (Sveriges Lantbruksuniversitet). En hund som traumatiserats bär på uppdämd ilska och rädsla och om den förblir obearbetad finns risk för återkommande utbrott. - Det är vanligt att hunden blir allmänt påverkad av att ha traumatiserats och går upp i ett ökat och ihållande vaksamt läge. Har man inte kunskapen så ska man kontakta någon som kan handleda en för jag har sett att hundar som felbehandlats förvärras, säger Caroline Alupo.

Hör om dvärgpinschern som drog 170 kg och om hundarna som tävlar genom att dra en kärra med vikter, 5 m under 60 sekunder. Det är viktigt att man skyndar långsamt när man tränar hunden, säger utövare. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin och hundpsykologen Eva Bodfäldt möter flera passionerade weightpull-utövare för att prata om den växande sporten, som ursprungligen kommer från USA där guldgrävare på 1800-talet använde hundar som dragdjur och tävlade om vem som hade starkast hund, och möter Johan Westerholm och Thomas Eliasson som lär ut sporten och utövarna Simon Stråle och Linda Molin. Weightpull är hundsporten som innebär att hunden ska dra en lastad vagn eller släde och enligt utövare så är det här en perfekt kombination av psykisk och fysisk stimulans för alla typer av hundar, små som stora och oavsett ras. Men för att hunden ska orka att dra en tung vikt krävs det rätt träning, teknik men även att hunden använder sig av rätt teknisk utrustning när den jobbar. - Vi är obekanta med skador, säger Thomas Eliasson som menar att han i sitt arbete med sporten inte sett några registrerade skador, fördelen med sporten är det handlar om lugna drag och att det bygger upp hundens naturliga rörelse framåt.  Johan Westerholm menar att det finns likheter mellan weightpull och draghundsporten men att en skillnad är att draghundsporten är en höghastighetssport och att hunden inom weightpull rör sig i gångfart.- Till att börja med så måste hunden tycka att det är kul att ha på sig selen, hunden måste vänja sig med att dra lätta vikter bakom sig och det kan ta månader innan hunden ens drar fem kilo, säger Johan Westerholm.

Leken är ett sätt att socialt binda hund och hundägare samman. Poddens hundpsykolog coachar lyssnaren Emma och menar att leken är ett enkelt sätt att bli betydelsefull för hunden. Det är inte självklart för alla hundägare att leka med sin hundar och det gäller att hitta en lek som ens hund uppskattar. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med hundpsykologen Eva Bodfäldt samtalar om att det viktiga inte är vad man leker utan att man leker med hunden. Lyssnaren Emma Karlsson gästar studion och behöver hjälp med hennes rhodesian ridgeback-valp Jackson som blir övertänd vid lek, han hoppar och börja kampa med jackärmen. - Man måste lära hunden regler, oftast uppstår konflikten när man ska försöka avbryta leken. När man själv går upp i aktivitet och ropar "Nej, släpp!" till hunden så kan hunden också gå upp i aktivitet, säger Eva Bodfäldt som menar att hundägarens måste klara av att gå ned i varv för att hunden ska göra det.

Att ha en heltidsysselsättning och samtidigt ha hund kräver en hel del. Vilket alternativ passar just din hund? Hur hittar man trygg och pålitlig hundpassning och vad bör man tänka på? I allt större utsträckning så har arbetande eller studerande hundägare börjat lämna sina hundar hos privatpersoner eller på hunddagis, det är viktigt med pålitliga hundvänner som kan hjälpa till att passa hunden. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Samira Zarringhalam från DogBuddy som matchar ihop hundägare med hundpassare och Benita från hunddagiset Trofast i Hägestensåsen.  Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det är bra att komma överens om vad som gäller när man lämnar sin hund för djurpassning.- Jag är övertygad om att det är nyttigt och stimulerande för våra hundar att vi lämnar bort de, jag tror inte på att de alltid ska vara med oss. Det är viktigt att de får nya erfarenheter med nya personer.

Många menar att Sverige ligger i framkant men vi är inte så bra på tjänstehundsträning som vi tror och det är inte definitivt inte här som utvecklingen sker, menar hundinstruktören Tobias Gustavsson. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog samtalar om tjänstehundarnas internationella utveckling men också om träningen av tjänstehundarna utomlands mot den i Sverige tillsammans med Tobias Gustavsson som ansvarar för utveckling av de statliga tjänstehund- ekipagen inom rovdjursförvaltningen i Sverige. Tobias Gustavsson som är hundinstruktör med biologbakgrund har arbetat i 22 länder och menar att den svenska tjänstehundssektorn kan lära sig mycket från de civila hundägarna som är väldigt välutbildade, tack vare Svenska Brukshundsklubben och den organiserade kursverksamheten.Han menar även att han aldrig har sett så mycket våld mot tjänstehundar som i Sverige. - Bara för att vi har ett förbud mot elhalsband och stackel så betyder inte det att vi har en schysst hundträning för det finns massa andra sätt att vara oschysst mot en hund utan att använda elhalsband och stackel, däribland koppelryck som vi vet kan orsaka stora skador, säger Tobias Gustavsson.

Jane Stenius svarar på vanliga juridiska frågor, exempelvis om äganderätt, skadestånd och avtal, och menar att hundägare generellt är dåliga på att skriva avtal. Hundjuristen Jane Stenius, som arbetar heltid med juridiska frågor om hund, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att svara på lyssnarnas juridiska frågor. Den vanligaste frågan som Jane Stenius handlar om vem som äger hunden vid en separation och Jane menar att om det är så att ett par har införskaffat hunden gemensamt för att ha tillsammans så är hunden parets gemensamma, man kan börja med är att ta kontakt med sin motpart för att se över möjligheten till att komma överens. Om parterna inte kan komma överens kan en stämningsansökan komma att lämnas in till Tingsrätten som får avgöra vem hunden tillhör.- Jag tycker att man ska skriva så många avtal som möjligt för att undvika framtida tvister och att skriva de medan man är överens, säger Jane Stenius.

Många lyssnare har flera hundar och har berättat om hur flocken har sörjt när en hund har avlidit, precis som människor kan hundar blir deprimerade och detta samtalar Hundpodden Vår Bästa Vän om. Hundinstruktören och hundpsykologen Carina Persson menar att det är viktigt att ha kul ihop med sin hund. - Det är lätt att tro att en glad hund är en hund med en bra lydnad. Ägarna är inte elaka mot sina hundar, de vill sina hundar väl men en hund som det är ordning och reda på behöver inte vara en glad hund, säger Carina Persson. Hundar som är samarbetsvilliga och som accepterar situationer fogar sig. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man måste bygga en trygg relation med en hund.- Vad behöver en hund för att må bra? Det är en fråga man bör ställa sig. Hunden behöver få skratta och ett liv med upplevelser.  Hur vet man om hunden är tillfälligt ledsen eller deprimerad? Åsa Nilsonne, professor emeritus, menar att det är en av de svåraste frågorna. - Förr så så man att man aldrig kommer att kunna veta om hundar kan bli deprimerade eftersom att de inte kan tala men idag har vi större kunskap om däggdjur.  "Vår hane som nu är i himlen sörjde när hans bästa vän dog. Han låg på hennes plats och stirrade rakt ut. Efter några veckor blev han sig själv igen". - Lyssnaren Denise

Mycket händer under valpens första år, alltifrån att valpen vill tugga på allt till till att valpen måste få rätt foder. VBV-gänget pratar om det första året med deras valpar. Att ha valp är underbart men det är också en tid då ens tålamod sätts på prov. De tuggar sönder saker, kissar ner bekantas mattor och man behöver ta ledigt från jobb eller skola första tiden när valpen kommer. Programledarna Gurgîn, Maria Hedqvist och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om valparna Cuba och Will-Jas första år och hur valparnas vardag har blivit. "Här är Cuba! Nu är det ni två i många år fram i tiden" fick Maria Hedqvist höra när hon hämtade sin staffordshire bullterrier-tik från Holland.- Jag kände mig som ett lyckligt barn. Första natten sov vi på hotell och Cuba studsade runt i sängen men kissade även ner golvet och tuggade sönder en sladd. Man kan inte ha valparna farande överallt, menar hundpsykologen Eva Bodfäldt som menar att valparna behöver hundägarnas stöd och engagemang under den första tiden.- Kompostgallret är människans bästa vän under valptiden, i valphagen kan de inte förstöra allt man har. Där kan man ha en bädd och i den bädden kan man skapa trygghet för valpen. Om en valp är på en liten yta så kissar den sällan nära sin liggplats även om det förekommer, låter man den springa runt i hela hemmet så gör de toaletter av vissa rum, säger Eva Bodfäldt.

Vilket hundfoder man ger sin hund är ett väldebatterat ämne samtidigt som marknaden erbjuder ett stort antal olika foder, hundägare menar att det är en djungel. Åke Hedhammar gästar Hundpodden VBV. Åke Hedhammar som är veterinär och senior professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala gästar Hundpodden Vår Bästa Vän för att svara på lyssnarnas frågor om hundutfodring.Hur fungerar hundens matsmältning och vilket foder är bäst anpassat? Varför har vi så många hundar med foderallergier idag? Kan hundar bli veganer? Mer än hälften av alla hundar som besöker landets veterinärkliniker är överviktiga. Det största utfordringsproblemet vi har idag i Hundsverige är att hundägare ger för mycket mat till sina hundar. Det beror på att vi har förmänskligat hunden och vi överför våra synder till hunden, det kan man se på dagens utställningar.  - Vi har ett problem med ett par raser som överutfodras och presenteras i för högt hull och det är inte hälsosamt. Allt vi kan göra är att vi kan sprida information om hur negativt det är både för uppväxtperioden och för den gamla hunden, säger Åke Hedhammar.

Jakt är en naturlig överlevnadsinstinkt för hunden men det finns hundägare som försöker bli av med jaktintresset. Poddens hundpsykolog förklarar hur man kan jobba förebyggande. Varför jagar hunden? Går det att lära en vuxen hund som har enormt hög jaktinstinkt att inte jaga? Vilka raser har hög jaktinstinkt? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn frågar ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om hur man ska se på hundens jaktinstinkt. Eva Bodfäldt menar att vi istället för att träna bort hundens jaktinstinkt bör hitta sätt att hantera och kontrollera den så att hunden inte jagar på egen hand.  - Om jag ska generalisera så är det svårare med de hundar som är avlade för att jaga självständigt, vissa hundar och raser har så mycket jakt och lite samarbetsvilja i sig att vi måste ha de i lina. Det finns hundar som vi absolut inte kan ha lösa eftersom att de inte är avlade för att samarbeta, säger Eva Bodfäldt som menar att ju tidigare vi påbörjar träningen, desto större chans att lyckas.

Som hundägare är man alltid ansvarig för sin hund, därför är det viktigt att ha koll på vilka lagar och regler som gäller. Hans Rosenberg reder ut när och var vi ska ha våra hundar i koppel. Vad säger lagen och vad innebär den? Varför säger man kopplingstvång eller koppeltvång när det ordet inte finns med i lagen? Gäller den ökade uppsikten överallt? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn diskuterar kopplingstvånget med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och Svenska kennelklubbens pressansvarige Hans Rosenberg. Hundägaren har ett strikt ansvar för sin hund och kan hållas ansvarig för den skada som hunden orsakat, även när någon annan har hand om den. Ansvaret inkluderar kännedom om regler och lagar. Svenska kennelklubben tycker att det är ett problem att hundägare låter sin hundar springa lösa. – I Stockholm gäller ett generellt kopplingstvång i tättbebyggt område och i stort sett är det kopplingstvång i hela Storstockholm. Vi hundägare måste alltid visa hänsyn för andra djur och människor och inte släppa hunden vind för våg, säger Hans Rosenberg.

Två polishundekipage talar ut om hur de arbetade i terrorattacken på Drottninggatans obehagliga följder. Hör kriminalsökhundföraren Lars-Göran Eriksson och patrullhundsföraren Johan Eriksson. Totalt mördades fyra människor och en hund i den brutala attacken i Stockholm, attackens femte dödsoffer blev hunden Iggy. Patrullhundsföraren Johan Eriksson tillsammans med schäfertiken Jojo och kriminalsökhundföraren Lars-Göran "Snillet" Eriksson med labradorhanen Ace befann sig vid terrorattackens efterarbete på Drottninggatan. När Lars-Göran Eriksson och hans krimininalsökhund anlände till brottsplatsen visste han att gärningsmannen var skadad vilket är fördelaktigt när de är utbildade till att kunna dofta till sig blod. - Jag var väl förbered på hur platsen skulle se ut när jag kom fram eftersom att teknikerna beskrev allt för mig. Min hund ska bara kunna en enda sak och det är att finna blod, sperma eller lik. Brottsplatsen och tunnelbanan var avspärrad när vi kom fram och våra arbetsuppgifter var att leta efter gärningsmannens spår, säger Lars-Göran Eriksson som samtidigt inte kan svara på vad de hittade på brottsplatsen. Johan Eriksson var med och upprättade avspärrningar och tillsammans med sin patrullhund, som har miljötränat sin hund i city och i situationer där folk är upprörda, - Vi patrullhundförare har pratat genom händelsen och detta har ventilerats på arbetsplatsen. Det är skönt att ha en hund i sådana här situationer. Man arbetar ihop och lär känna varandra, säger Johan Eriksson.

Det är lätt att som hundägare bli ointressant i hundens ögon, Poddens hundpsykolog förklarar hur man gör sig så spännande att hunden hellre vill hålla sig nära än att sticka iväg på oönskade äventyr. I säsongspremiären frågar programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om hur vi som hundägare kan bli mer attraktiva för våra hundar genom kommandolös kommunikation byggd på vår kunskap om vårt eget kroppsspråk. När man reducerar belöningarna och tar för givet att hunden ska kunna allt som man lärt hunden så blir man som hundägare mindre intressant för hunden.  - Vi måste studera våra hundar för att kunna ringa in situationer där hunden på egen hand väljer att komma till oss med glatt humör. Man måste fundera ut hur man ska göra för att få hunden att söka sig mot en, menar Eva Bodfäldt.

Var tredje hund är enligt Svenska Kennelklubben skotträdd och påverkas kraftigt av smällare och raketer. VBV lyfter skotträdsla, smällaruppror, medicinering och skottfria zoner. För många hundar är smällare och raketer runt nyår de svåraste tiderna på året. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om skotträdsla som menar att vissa raser och linjer är mer utsatta för skotträdsla och ljudkänslighet.Sture Engström organiserar Smällarupproret, som kämpar för ett förbud mot försäljning och användning av smällare och fyrverkeripjäser, menar att de smällarna som säljs idag inte är tillåtna. - Om man tycker att det är tradition att plåga djur så får man tycka det, men vi tycker att det är förfärligt att boskap, djur i skogen och sällskapsdjur far illa när de utsätts för smällar, menar Sture Engström. Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering.Lena Olsén, forskare i farmakologi med inriktning på antibiotika vid Sveriges Lantbruksuniversitetet, menar att man kan minska eller sluta medicinera med psykofarmaka genom hundavel.- Man kan se olika rasbenägenheter och därför kan man med selektiv avel påverka detta. Man kan ändra en hundras otroligt snabbt genom hundavel, man måste ta hänsyn till hundens livskvalité, säger Lena Olsén.Att ta in med skotträdda hundar på flygplatshotell har blivit en succé runt om i landet eftersom att det råder förbud mot fyrverkeripjäser runt flygplatser i Sverige. Det var Clarion Hotel Arlanda Airport som var först med konceptet för tre år sedan och trenden har spridit sig till flera andra flygplatshotell.- Alla ytor på stora hotell är gjorda för offentligt bruk, de ska tåla mycket och även hård rengöring, säger hotelldirektören Jessica Norgren som menar att hundar tycker om servicemänniskor, eftersom att dom i grunden är positiva.

Under julhelgen så finns det mycket gott för hunden att äta och många roliga saker att leka med men julen är också årets förgiftningshögtid. VBV-gänget ger sina tips för en trygg jul. Levande ljus, växter och paketsnören är självklara delar av julen och det kan vara frestande att låta fyrbenta vänner smaka när alla andra festar på godsaker. Under julen ökar både fall av kräkningar, diarré, chokladförgiftningar och bukspottkörtelinflammationer.Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tipsar om hur hunden undviker några av julfirandets faror och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt presenterar sina fem träningstips inför julen.En aktiv jul med fart och fläng kan påverka hunden. Lika väl som hunden behöver aktivitet behöver den kunna vara passiv och koppla av. - Det finns hundar som är känsliga för stöket som kan ske runt jul, det är viktigt att vi lär våra hundar att de passivt kan ligga stilla och vila i sådana situationer, säger Eva Bodfäldt.

Vi har fått uppleva en epok där auktoritära krafter fått genomslag i hundvärlden som nu byts ut mot vägledning och dominans mot kärlek, menar Anders Hallgren. Vår Bästa Vän samtalar med Anders Hallgren, världens första hundpsykolog, framför publik på Stockholm Hundmässa om hur Hundsverige närmar sig slutet på dominansepoken, som orsakat en olycklig inverkan i vårt förhållande till hundar, och kommer in i kunskapsepoken där straff byts ut mot vägledning och dominans mot kärlek.- Någonstans måste man stanna upp och utvärdera sina metoder, säger Anders Hallgren som menar att TV-serier om hundträning som har det auktoritära synsättet har fått stor spridning bland hundägare som av ren okunnighet okritiskt har tagit till sig detta.

Det finns många som vill ha en hund men att vara hundägare är ett stort åtagande. Svenska Kennelklubbens chefsjurist Agneta Lönn och presstalespersonen Hans Rosenberg gästar VBV-gängets scen. Vår Bästa Vän poddade och träffade lyssnare på Stockholm Hundmässa, som är en internationell hundutställning som arrangeras av SKK (Svenska Kennelklubben) i december varje år, för att ta reda på vad man ska tänka på innan man skaffar hund.Det är viktigt att ordentligt läsa och förstå avtalstexten mitt i glädjeruset, säger chefsjuristen Agneta Lönn som hjälper SKK:s medlemmar i frågor som rör hundhållning, hunduppfödning och kennelkonsulentverksamhet. Svenska Kennelklubbens presstalesperson Hans Rosenberg menar att vissa hundköpare är mer eftertänksamma när de köper mobiltelefon än när de köper hundar.- Man bör rannsaka sig själv innan man skaffar en hund, det tar mycket tid och kostar mycket att ha hund, menar Hans Rosenberg.

Karim Jebari, forskare i filosofi, menar att hunden är en slav i dagens samhälle och berättar hur de i teorin kan bli fullvärdiga medborgare med rösträtt. Hör även när Cuba prövar på agility. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin diskuterar olika etiska uppfattningar kring hundens värde och hundens status i det moderna samhället. Går det att göra tamdjuren till fullvärdiga medborgare? Det svarar Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.Djur utsätts för onödigt lidande och man kan skulle i teorin kunna använda sig av avel för att göra det möjligt för tamdjur att delta i bl.a. demokratiska val menar Karim Jebari. - Djuren har byggt det här samhället med sina kroppar. Tama djur är slavar men är även medlemmar i våra familjer och det finns starka band mellan ägare och hund, säger Karim Jebari.Hör även när Maria Hedqvist och Cuba möter agilitytävlaren Frida Granström för att få tips för vad man bör tänka på när man ska börja träna den populära hundsporten agility där hund och förare tillsammans ska klara en hinderbana på kortast möjliga tid.

Eva Bodfäldt svarar på lyssnarfrågor och Maria Hedqvist möter Stefan Rosén, en av Sveriges främsta experter på hundrehabilitering, för att samtala om hur en hund kan återfå funktion och styrka. Sverige ligger i framkant på rehabilitering. Vi fortsätter att följa rehabiliteringen av programledaren Maria Hedqvists staffordshire bullterriertik Cuba som brutit en del av lårbenshalsen som orsakat en fraktur mellan höftledskulan och höftledskammen. Hur påverkar detta en växande hund? - Man bör inte på egen hand försöka åtgärda problem eller besvär som en hund uppvisar, sök istället professionell hjälp. Man måste göra rätt från början för ett så bra resultat som möjligt, menar Stefan Rosén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor och hjälper bland annat Amanda vars hund inte gillar kloklippningen efter att hon råkat klippa i pulpan. - I det här fallet rekommenderar jag att hon går tillbaka till kloklippningens grundträning. Hundar är olika känsliga och man kommer att råka klippa i pulpan, då måste man vara snabb med att ge en stor belöning och direkt efter det ta ett par steg tillbaka i träningen och bara hålla i klon, menar Eva Bodfäldt.

Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är. Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är.Programledaren Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar emot lyssnarfrågor om unghundar och pratar även om jaktlabradoren Will-Jas spökålder. Och har staffordshire bullterriern Cuba en urinvägsinfektion? Programledaren Maria Hedqvist möter Dragan Panić från Öresunds Veterinärklinik.Man kan se lite mer av hundens personlighet när den börjar bli könsmogen. Eva Bodfäldt menar att när valpen inte längre ser ut som en valp höjer vi kraven och tycker att den borde förstå våra kommandon. - Man bör undvika situationer där hunden blir arg eller rädd, här kan leken spela en stor roll. Will-Ja är rädd för en del saker utomhus, därför utvecklar jag nyfikenhet och intresse hos henne genom att leka ute så att hon kan få positiva erfarenheter av att vara utomhus, säger Eva Bodfäldt.

Rädsla hos hundar, och hundägare för den delen, är en nödvändig och naturlig funktion. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor om rädsla. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar lyssnarnas frågor om rädsla och ställer de till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och etologen Ingrid Tapper förklarar teoretiskt vad rädsla är.Hur vet man att det är rädsla? Vad gör det egentligen om hunden är rädd? Vilka perioder av rädsla finns det i en hunds liv? Ska man väcka en hund ur en mardröm? Eva Bodfäldt menar att hunden inte kan klara sig själv i alla lägen utan att man måste finnas där för den och förklarar hur man kan se på hunden om den är rädd.- Det vanligaste är att svansen åker ner, huvudet kan pendla fram och tillbaka och fokuset försvinner. Rädda hundar kan även bli helt stilla, kan de inte fly så kan rädslan slå över till aggression. Många gånger drar de sig undan eller klättrar på oss människor för att bli omhändertagna, menar Eva Bodfäldt.Att undvika faror är en klok strategi för alla typer av djur. Intelligenta djur lär av erfarenheter och det gör att ett ungt oerfaret djur är oftare rädd än ett vuxet som kan skilja på imaginära faror och på verkliga, menar etologen Ingrid Tapper.- Det är klokt att vara försiktig mot det man inte känner till, rädsla är en stark känsla men den har ett högt överlevnadsvärde. Hundar är ganska rädda av sig när något är för konstigt, precis som hos oss människor, säger Ingrid Tapper.

2015 anmäldes ca 17.000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det är vanligt att säkerhetstänk kring djuren inte tas på allvar eller glöms bort, menar Nathalie Nordén. Att lämna en våldsam relation ska inte innebära att någon måste lämna sin bästa vän bakom sig menar Nathalie Nordén från Se Sambandet och VOOV som gästar Vår Bästa Vän för att prata om att våldet inom nära relationer även drabbar hundarna. Se Sambandet är ett kunskapscentrum som enbart arbetar teoretiskt för att sprida kunskap och uppmärksamma djur som lever i hem där våld förekommer och riksförbundet VOOV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) möter och hjälper våldsutsatta och förmedlar tillfälliga jourhem åt djuren när djurägaren befinner sig i skyddat boende. - Det finns hundar med problem som utmärker sig men det är inte så att alla hundar som har levt i hem där det förekommit våld har någon form av problematik. Många hundar är trevliga familjehundar som man inte märker något på, menar Nathalie Nordén.

Vi lever i ett samhälle där koppelpromenader är ett måste. Vad är det för faktorer som spelar in när en hund drar i kopplet och hur koppeltränar man hunden? Programledaren Gurgîn och VBV-lyssnarna frågar ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om koppelträning. Hundpsykologen menar att ett av de vanligaste felen vi gör är att vi låter hunden bestämmer tempo och riktning.Man bör lära hunden att konsekvensen av att man håller kopplet i höger hand är att hunden även ska gå på hundägarens högra sida, eller vice versa om man är vänsterhänt. Det kommer att underlätta framtida möten när hunden vet att den inte får korsa hundägarens väg förrän hen har bytt hand i kopplet.- När man stannar för att hunden gör fel så är det just det beteendet man uppmärksammar. Man bör stanna för att man själv bestämmer, inte för att kopplet tar slut. Man bör lära sin hund att man stannar ofta, utan att kopplet är sträckt, säger Eva Bodfäldt.

Många frågar sig vad man ska göra när hunden gör fel. Ska man bestraffa hunden när den gör fel? Och vad är ens en bestraffning? Senior professor i medicinsk psykologi Åsa Nilsonne gästar VBV. Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och bestraffning är en metod som länge varit omdiskuterad. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilssone, psykiatern och senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, för att reda ut begreppet bestraffning. Åsa Nilssone menar att bestraffning som inlärningsmetod gör att vi går in i ett motivationssystem där vi vill försvara oss och undvika smärta.- Det man framför allt lär sig genom bestraffning är vad man inte får göra. Men att lära sig något nytt genom bestraffning är mycket svårare.Inget tyder på att bestraffning är en mer framgångsrik inlärningsteknik än belöning, Eva Bodfäldt menar att man straffar för att sätta stopp på ett beteende och inte för att skada eller hämnas.- Om man ska utmäta ett straff så bör man verkligen veta vad man gör. Ska man straffa så ska man göra det med ett leende. Man kan inte handla i affekt, säger Eva Bodfäldt.

En hund som miljötränats är en tryggare hund. Poddens hundpsykolog berättar hur man tränar sin hund i att uppleva så många olika platser och miljöer som möjligt. I dagens samhälle utsätts våra hundar för många situationer som kan leda till att hunden reagerar med rädsla. Vill man som hundägare skapa en trygg hund så måste den tränas i att titta på trafik, möta människor på skateboard eller känna på olika underlag. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin frågar ut poddens hundpsykolog om miljöträning.Man kan börja miljöträna sin hund i miljöer där det finns andra människor som exempelvis kaféer och hunden bör tränas korta stunder. Poddens hundpsykolog menar att det finns hundar som har det tufft med miljöträningen.- En omplaceringshund som har levt på landet och helt plötsligt får ett nytt hem inne i stan kastas in i en miljö som den absolut inte är van med. Alla hundar klarar inte av det miljöbytet, en hund som är fem år gammal som levt fritt ute på landet kan få det tufft som stadsbo, säger Eva Bodfäldt.

Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. VBV möter forskaren Lena Olsén.Psykofarmaka används för att lindra, häva eller underhållsbehandla olika psykiatriska tillstånd hos hund. En återkommande period under året då det blir vanligare att hundar beteendemedicineras äger rum runt nyår. Svenska Kennelklubben uppger att så många som 35.000 hundar medicineras med psykofarmaka runt nyårshelgen på grund av skotträdsla.Lena Olsén, forskare i farmakologi med inriktning på antibiotika och även inom området smärtbehandling och smärtbedömning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet men även djursjukskötare och uppfödare, menar att man kan minska eller sluta medicinera med psykofarmaka genom hundavel.- Man kan se olika rasbenägenheter och därför kan man med selektiv avel påverka detta. Man kan ändra en hundras otroligt snabbt genom hundavel, man måste ta hänsyn till hundens livskvalité, säger Lena Olsén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det är svårt att ta ställning till psykofarmaka.- Man bör göra en grundlig situationsutredning och titta på det etiska perspektivet när det kommer till att förbättra läget för hund och hundägare. Jag skulle vilja se ett bättre samarbete mellan hundpsykologer och djursjukvården vid behov, säger Eva Bodfäldt.

Hundpsykologen förklarar hur man kan lära hunden att inte reagera och gå upp i varv vid möten och istället få hunden att tala om det för ägaren. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tar reda på hur man lär hunden att skvallra och på så sätt få en lugnare hund i mötet som leder till en mer harmonisk promenad.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att en hund som är skvallertränad är en hund som håller koll på omgivningen så att man själv slipper göra det. Skvallerträning är en inkallning, signalen för att stanna eller komma tillbaka är inte att man ropar utan det är hunden som ser eller hör när man möter hundar, vilt eller andra saker som hunden visar stort intresse för. - Man bör fråga sig som hundägare hur man själv reagerar vid möten, för det börjar med hundägaren. Om vi som hundägare inte kan hitta lugnet inom oss själva, varför ska vi då begära att våra hundar ska kunna vara lugna?, säger Eva Bodfäldt. Den norska hundprofilen Geir Bjørge Larsen som lär ut skvallerträning i Norge menar att hundar som tidigare korrigerats när de hållit koll på sin omgivning blir förvånade när de istället får beröm.- Alla hundar som kommit på alla vår kurser har lärt sig att skvallerträna, det är klart att de inte är färdiglärda men hundägarna får med sig viktiga verktyg. Relationen mellan hund och hundägare blir bättre, säger Geir Bjørge Larsen.

Sedan 1910-talet har hunden funnits vid den svenska polisens sida och få vet så mycket om hundförartjänsten som nypensionerade Leif Carlsson som frispråkigt berättar om sina 48 år inom polisen. Idag finns det drygt 400 polishundar och lika många hundförare i Sverige och hundarna används vid mellan 25.000 till 30.000 insatser varje år. Hundprofilen Leif Carlsson, med 40 års erfarenhet som hundförare, är fd utbildningsledare för polisens hundförare i Göteborg och gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Leif Carlsson hyllar hundförarna, som även fött upp 200 hundar, men är kritisk mot polisens omdiskuterade omorganisation och menar polisens hundförare inte syns ute i samhället på samma sätt som förut. - När jag började som polis så fanns polisen nära medborgarna och det fanns även öppna polisstationer i småstäderna. Medborgarna kunde nästan se en polis på avstånd vart dom än tittade. Polisen var välfungerande fram tills 1995, vi var duktiga på att utreda och klara upp grova brott. Vi kunde arrestera en person, köra personen till stationen och efter 10 minuter vara ute på gatan igen, berättar Leif Carlsson.

Doktoranden Ann-Sofie Sundman ser tydliga beteendeskillnader mellan labradoren och golden retrievern. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt undersöker de två linjerna av labrador och golden retriever men följer även upp staffen Cubas rehabilitering. Labradoren och golden retrievern har två linjer, en där uppfödarnas målsättning har varit exteriöra och goda sällskapliga egenskaper och en där målsättningen har varit utpräglade jaktegenskaper. De förstnämnda kallar Ann-Sofie Sundman för showlinjer och de sistnämnda jaktlinjer. I de flesta fall hålls de här linjerna åtskilda i avelsarbetet. Ann-Sofie Sundman, som är doktorand inom hundens beteende och hundens genetik vid Linköpings universitet, har studerat beteendeskillnader hos labradorer golden retriever från både showlinjer och jaktlinjer i sitt forskningsprojekt och genomfört BPH.Vår Bästa Vän följer även staffordshire bullterriern Cubas rehabilitering efter att ha drabbats av ett lårbenhalsbrott. Maria åker till Anecura i Hässleholm för att samtala med chefsveterinären Carin Lövqvist.Det är vanligt lårbenshalsfrakturer och andra tillväxtrelaterade störningar hos hundar och detta kan leda till behovet av höftledskirurgi.- Ett lätt, ungt och välmusklat djur brukar kunna leva utan höft. På senare år har vi inom veterinärmedicinen börjat kunna utföra fler åtgärder, menar Carin Lövqvist.

VBV har under ett år mött staffeprofiler från Stockholm, Holland och Storbritannien för att lära känna hunden som utmärks av sin tillgivenhet för människor. Hör om staffens kvaliteter och ursprung. Rasexperten Martin Grimwood, från södra Wales och domare sedan 1988, menar att det är viktigt att följa staffordshire bullterrierns rasstandardformulering från 1935 och att akta sig för exteriöra överdrifter. - Vi måste till varje pris undvika överdrifter, vill man skaffa en staffe bör man finna uppfödare som uppskattar traditionella värden.Irene Westerholm, etolog och medförfattare till Kamphundsboken, menar att staffarna, precis som sina raskusiner inom samma hundgrupp, är avlade för ett oerhört tungt fysiskt arbete och att det därför är viktigt att motionera de mer än vad många staffeägare tror.- Kamplust hos hunden är ett lekbeteende och har ingenting med vare sig aggression, skärpa eller försvarslust. säger Irene WesterholmVår Bästa Vän besökte även staffeprofilen Marco De Kruijk, som grundat DSA (Dutch Stafford Athletics) och tillsammans med familjen driver Quinlent Staffords, för en heldags fysträning på den holländska landsbygden. Marco berättar att det är livsviktigt att träna sin staffe. -Vi måste läsa våra hundar och använda oss av sunt förnuft, vi måste se när hunden behöver tränas och bromsas. Allt som rör sig har en skaderisk, men om hundens kropp är anpassad efter fysträningen så är det mer riskfritt, menar Marco De Kruijk.

Vår Bästa Vän är tillbaka med säsong tre. I det första avsnittet samtalar de med passionerade hundmänniskor på SM 2016 Lydnad och Rallylydnad i Norrtälje där de möter lycka och besvikelse. Vad har hänt med hundsporten och bedömningarna? Silvia Axel, domare sedan 41 år tillbaka, och Staffan Nordin, domare sedan 46 år tillbaka, som menar att de tuffa bedömningarna är att gräva lydnadssportens grav.Silvia Axel menar att bedömningarna har förändrats de senaste åren och att man nu ger för låga poäng och att det är hopplöst att ens försöka sig på en tia.- Reglerna har inte förändrats de senaste fem åren men bedömningarna har förändrats radikalt, det måste finnas något som inte framgår från reglerna som domarna dömer efter, menar Staffan Nordin.Melissa Karlsson, från Kvisthamra veterinärklinik, som veterinärbesiktat tävlingsekipagen berättar hur hon, av djurskyddsskäl, kollar upp om hundarna är i tävlingsskick.- Djur får inte utsättas för lidande under tävling. Jag tittar bland annat på om de lider av någon smittsam sjukdom, att de har bra blodcirkulation, vätskestatus men även hur de rör sig.

Hunden Max är besvärlig på promenaderna när han möter hundar, poddens hundpsykolog rycker in och coachar. Studiotelefonen går varm med lyssnarfrågor innan VBV-går på sommarlov. Lyssnaren Li Dahl, som är en av två vinnare av Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 2 år gamla Max som är besvärlig vid hundmöten.Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin knyter ihop Li med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Eva Bodfäldt menar att man ska fokusera på när hunden gör rätt och öka belöningsfrekvensen vid hundmöten som har gått bra, det är den förebyggande träning som kommer att ändra hundens beteende i mötet med andra hundar.- Om man vill se att hunden ignorerar andra hundar så måste man uppmuntra det genom att belöna när hunden inte bryr sig om andra hundar, säger Eva Bodfäldt som menar att det inte ska bli en brottningsmatch mellan hunden och föraren.Det är bra om den hand som håller kopplet är den sidan som hunden ska gå på, hundmöten blir enklare om när man flyttar över hunden till motsatt sida så att man stå mellan de mötande hundarna, menar Bodfäldt.Vår Bästa Vän önskar alla en trevlig sommar och tar sommaruppehåll.VBV är tillbaka med en tredje säsong den 22:a augusti!

Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare berättar om rehabiliteringen och omplaceringen av hundar som rymt hemifrån, vanvårdats eller dumpats av sina hundägare. Petter Fahlin, Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att prata om svårigheterna med att rehabilitera och hitta hem till de mer besvärliga hundarna.Fahlin menar att första steget är att få hunden att känna sig trygg så att man sedan kan trä på ett halsbandet. - När en hund kommer med polisen efter att husse eller matte omhändertagits så möter jag den första gången i boxen där den har lämnats. Jag brukar gå in i buren, sätta mig med ryggen mot den om jag ser att den är rädd eller försiktig. Många situationer löser man med köttbullar, om jag ser att hunden äter så brukar den befinna sig i en sinnesstämning där den är någorlunda mottaglig, maten är en bra start, säger Petter Fahlin. Det är sällan som de omhändertagna hundarna har en grundlydnad och Petter Fahlin menar att de erfarna hundägare, som skulle kunna ta hand om dessa hundar, är oftast inte de som är ute efter en omplaceringshund.- Det finns stora skillnader i intresset för hundar i vissa storlekar och hundraser. Det kan komma hundratals intresseanmälningar på en chihuahua men stora krävande hundraser, framförallt hanarna med amstaff i sig, har det svårare, menar Fahlin.

Hundar försvarar saker de tycker är viktiga att få behålla, det är ett medfött och säkrar möjligheterna till överlevnad. VBV-gänget pratar om träningen och hur man ska förhålla sig. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om varför hundar kan vakta allt från sin plats i soffan till godbitar. En undersökning från Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) visar att nästan 80 procent av de tillfrågade hundägarna har upplevt någon form av resursförsvar och det vanligaste försvarsbeteendet i studien var att hunden morrat.- Alla arter resursförsvarar, det har i grund och botten att göra med överlevnad. En vanlig situation är att hunden hittar något ute på promenaden som den vill äta eller smaka på, att försöka ta den maten från hunden kommer att skapa en jakt på resurser utomhus och i sin tur skapa en stress i kommunikationen där hunden hela tiden letar efter någonting, säger Eva Bodfäldt. 

Många skaffar valp lagom till industrisemestern eller sommarlovet då man är ledig och har gott om tid över till den nya familjemedlemmen. Lyssnarna ställer sina valpfrågor till poddens hundpsykolog. De flesta föredrar att få sin valp till sommaren eftersom man har mycket tid att sätta av för valpen, men attt ha en valp är mer tidskrävande än vad man kan tro. Därför öppnar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpyskolog Eva Bodfäldt upp för lyssnarnas valpfrågor.Hej bästa Poden! Jag har nu en 12-veckors valp, Astrid som är en Lagotto. Problemet är allt bitande vilket har lett till att våra mysstunder, när jag klappar henne, blir till lek och ännu mer bitande. Min fråga är då hur jag ska lära henne att det är mysigt och även kanske en belöning att få mysa med mig? Tack så mycket och hoppas ni får en härlig sommar! 🐶☀️ - @junigreen på Instagram.Eva Bodfäldt menar att det är vanligt med att valpar biter på oss och att vi inte positivt ska förstärka det. Man bör titta på de egenskaper som man vill ha hos valpen och uppmuntra de så att man kan få en vardag som fungerar.- Det är viktigt att man tar med sig valpen så att den får röra på sig i lugn takt, jag brukar ta med mig valparna ut till skogen. Man måste fråga sig själv hur man vill att valpen ska vara när den är nära sig själv, säger Eva Bodfäldt.

Vården av djur blir alltmer avancerad, svåra sjukdomar eller tillstånd går att bota eller operera. Men frågan är om man ska göra det? Elin Weber och Sofia Wiberg efterlyser en djupare etisk diskussion Det är vanligt med gripande videoklipp på lekande hundar utan framben eller i rullstol där man menar att hundarna räddats från döden, tekniken har utvecklats och det går att göra avancerade ingrepp på hundar. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt frågar Elin Weber, doktor i etologi, och veterinären Sofia Wiberg varför tillgängliga behandlingsmetoder inte betyder inte att alltid ska användas.Sofia menar att samtalet om sträva efter en samhällsutveckling som sätter djurets välbefinnande i fokus, utan att förblindas av våra egna behov och tillgängliga behandlingsmöjligheter, måste upp på agendan.- Den etiska diskussionen är inte så djup bland veterinärer eller djurhälsopersonal som arbetar kliniskt med sjuka husdjur. Jag skulle vilja se att klinikerna, med hela sina personalstyrkor, tar den omfattande etiska diskussionen om kontroversiella fall, säger veterinären Sofia Wiberg. Elin Weber menar att det kan vara en lång resa tillbaka för en hund som varit med om ett trauma, även om den inte blivit fysiskt skadad. - Det är viktigt att lyfta fram att i vissa fall så har husdjuren varit med om en olycka och då är det viktigt att man inte bara tittar på den fysiska rehabiliteringen utan även den mentala och sociala rehabiliteringen, säger Elin Weber. 

Hundägare är kända både för att vara artiga och oartiga. Lyssnarna hör av sig och VBV-gänget samtalar med Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben om uppförande och respekt. Det finns lika många definitioner av vad som är god etik och gott praktiskt agerande i Hundsverige som det finns hundägare och hundar. Exteriördomaren Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben som föreläser om vett och etikett gästar podden och berättar att man måste respektera varandra, se varandra och låta alla få ta plats. Programledaren Gurgin menar att han känner sig uttittad varje gång hans hund gör ifrån sig och att han viftar extra tydligt med bajspåsen för att undvika studerande blickar. Progamledaren Maria Hedqvist menar att man måste rannsaka sig själv för att se om man verkligen är en hundägare med sunt förnuft.- Det gör mig upprörd när vi hundägare, som nu har fått ett positivt bemötande av restaurangägare här i Stockholm, får ta med hunden till restauranger och att den gästfriheten kan missbrukas om man har en hund som inte kan sitta stilla, som gör utfall eller som skäller. Stanna hellre hemma med hunden och uppfostra den, säger poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt. - Vi  måste tänka på varandra vid varje plats där vi möts, nu närmar sig sommaren och vi kan inte ta för givet att vi får ta med oss hunden till vilken badplats som helst. Det är ett störningsmoment när man sitter mitt bland alla solande människor och barn med en hund som vill skaka av sig badvatten eller som vill springa runt, säger Hans Rosenberg. 

Schapendoesen Molly som är rädd för bilar, lastbilar och motorcyklar får en PT-timme av poddens hundpsykolog. Hör även om den franska bulldogen som verkar olycklig. Lyssnaren Yvonne, som är en av två vinnare Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 11 månader gamla schapendoes-hund Molly som är rädd och stressad för bilar, lastbilar och motorcyklar. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin knyter ihop Yvonne med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Eva Bodfäldt menar att det kan vara svårt att träna bort starka rädslor men att det går att balansera rädslan med hundens behov av mat, en hungrig hund är en lydig hund. - För att en hund ska vara mottaglig för inlärning så behöver man öka avståndet till det som hunden är rädd för, då kan hunden bli receptiv för associationer. Man behöver associera tex ljudet från en lastbil på lagom långt avstånd med något som hunden tycker mycket om, någonstans i närheten där hunden inte blir blockerad av rädsla och vill fly, säger Eva Bodfäldt. 

Forskaren Lars Werdelin förklarar hur hunden blev vår mest lojala följeslagare och hur den gått från varg till familjedjur efter att ha förädlats i ca 100.000 år. Alla levande varelser har formats av evolutionen och vi människor har förädlat djur så länge vi haft husdjur. Professor Lars Werdelin, paleontolog vid Naturhistoriska Riksmuseet och specialist på rovdjursevolution, gästar VBV och pratar om hundens utveckling. Lars Werdelin berättar hundens intressanta historia och hur de spridit sig över hela världen, hur de utvecklats och hur hunden domesticerades av människan. Werdelin menar att om man avlar på en egenskap så kan man få flera oönskade effekter och att man kan se dessa på nästan varje tamhundras där nackdelarna kan vara temperamentsproblem, höftledsdysplasi eller besvärliga tanduppsättningar.- Linjeavel leder till inavel och inavel leder ofelbart till problem. Då dyker sällsynta genetiska problem upp. Alla genetiska egenskaper syns inte. Vill man behålla rasens integritet så måste man försöka importera hundar. Man ska inte avla fram egenskaper som är skadliga för djuret, det borde man inte ens behöva säga, säger Lars Werdelein och syftar på hundar som till exempel har svårt att andas för att man avlat fram för kort nos.

Det finns lika många hundtränare som det finns ideologier. Vad är en hundideologi, vilka finns det och och hur skapar man ett eget system av idéer? Anders Hallgren och Emma Willblad gästar VBV. Human- och hundpsykologen Anders Hallgren tillsammans med hundentrepenören Emma Willblad gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att samtala om de grundläggande förhållningssätten till hund i Sverige.Anders Hallgren som arbetat med hund sedan 1960-talet gör historien levande och berättar om idéströmningarna som han på nära håll sett växa fram.- På 60-talet var det den auktoritära ideologin som dominerade och som överlevt till dagens datum, den grundar sig i straff och absolut lydnad. Valet av träningsmetoder fortsatte genom 70-talet men då växte begreppet ledarskap fram. På 80-talet spred sig den mjuka ideologin i Skandinavien, det blev onaturligt med alldeles för mycket makt. På 90-talet blev hundträningen mjukare, bortsett från den konservativa i jägarkåren, och då nådde den mjuka träningen nådde sin kulm. Sen växte den hårda träningen sig stark och nu svänger det tillbaka till den mjuka träningen, säger Anders Hallgren. Man kan tycka vad man vill om vilken hundinstruktör som helst, det finns alltid någonting som den gör som är bra, menar Emma Willblad.- Det är en stor hets mot Cesar Milan och hans träningsmetoder, den hetsen leder inte till att folk ändrar sitt eget sätt att träna sin hund. Jag tycker att man bör man titta på vad han kan ge en istället för vad han inte kan ge, man måste ha ett öppet sinne, säger Emma Willblad. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det som förut var utgångspunkten i vår syn på hund var hur varg levde i grupp, idag är inlärningspsykologin mer tongivande.- Förut var det vanligt med alfarullningar och det förekommer än idag. Nu är vi mer finstämmiga och tittar istället på vad som bondar. Jag tror att den stora förändringen har skett i och med att vi pratar mer om termer som inlärning, det är svårt att prata om vargens naturliga beteende när hunden lever i människans samhälle.

Pernilla Foyer har i 700 timmar tittat på hundvalpar och sett att tidiga erfarenheter från miljön påverkar, framför allt att tikens sätt att ta hand om valparna påverkar temperamentsutvecklingen. Sveriges första kvinnliga officer som doktorerat genom Försvarsmaktens doktorandprogram berättar för VBV-gänget vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperament hos Försvarsmaktens tjänstehundar.Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar del av Pernilla Foyers avhandling (Early Experiences, Maternal Care and Behavioural Test Design- Effects on the Temperament of Military Working Dogs) som bland annat kommer fram till att tidiga erfarenheter från miljön påverkar hundarna, framför allt att tikens sätt att ta hand om valparna påverkar valparnas temperamentsutveckling och därmed förmåga att bli bra tjänstehundar.Ett av resultaten visade att hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet visade högre påslag av stresshormonet kortisol och att de även visat svårigheter att ta det lugnt i hemmiljö som valpar. - Det är vanligt att uppfödare har valplådan på köksgolvet där det i regel är 22-24 grader, det är val vi har gjort åt våra hundar. Vargen, hundens ursprung, föder upp sina valpar i bland annat jordhålor och där ligger de nära varandra. Hemma i det varma köket så är det inte helt ovanligt att valparna sprider ut sig i valplådan, därmed missar de den taktila beröringen från varandra och tiken, som tycker att det är för varmt, kanske bara går in i valplådan när valparna måste äta, säger Pernilla Foyer. 

Att tvingas förlora sin hund är en tråkig men naturlig del av att vara hundägare. VBV-gänget samtalar med lyssnarna om sorgen, det praktiska runt hundens bortgång och livet som måste fortsätta. Att förlora en hund är aldrig lätt men att känna till vad man kan förväntas erfara när ens hund dör kan ge lite tröst. I det här avsnittet gråter och skrattar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt med sin publik när de försöker hjälpa lyssnare som sagt farväl eller i framtiden ska komma att säga farväl till en hund. Eva Bodfäldt som nyligen förlorat Zakk och Maria Hedqvist och Gurgin som mist Esmer berättar om sorgeprocessen, "städningen" och att skaffa ny hund. Lyssnarna delar öppenhjärtligt med sig av sin sorg att förlora sin hund men också om glädjen att ha fått levt med den. Lyssnaren Josefin berättar om när hon insåg att hennes hund inte längre orkade. Min fina Elsa som jag fick ha i mitt liv från tidig tonår till vuxen. Så mycket som hon har gått igenom tillsammans med mig! När natten kom och hon inte kunde komma till ro och somna; då visste jag - jag behöver hjälpa henne över till andra sidan. Det var det minsta jag kunde göra för henne, aldrig har hon bett om nånting tillbaka efter allt hon gjorde för mig. Så jag visste den natten, hon kommer inte att följa med mig hem tillbaka. Och så blev det... Min gamla Elsa fattas mig mycket!

VBV-gänget möter den enda i Sverige som arbetar som skyddsjägare som heltidssysselsättning: Johnny Persson, huvudansvarig skyddsjägare på Swedavia i Arlanda. Sverige var det första landet att utbilda skyddsjägare som skulle arbeta med viltkontroll. Johnny Perssons jobb är att hålla vilt borta från Arlandas startbanor och programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt följer med honom på ett arbetspass för att höra hur han, med hjälp av labradorerna Odin och Tor, sköter viltkontrollen på Arlanda. - Vi försöker göra Arlanda till en vit fläck på kartan från djur. Mina hundar är präglade av flygplatsen, flygplanen kan flyga lågt över hundarna utan att de reagerar, säger Johnny Persson. Johnny och hans labradorer, som oftast används för eftersök och apportering på deras arbetsyta som är 1500 hektar, ansvarar för all jakt och deras huvuduppgift är att skydda flygplatsen från vilt, främst fågel.

Fotgåendet, med som utan koppel, är det viktigaste momentet både inom grundlydnaden och tävling. VBV-gänget samtalar med Pia Brygård om fotgåendes utveckling. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Pia Brygård,  domare och tävlingsledare, för att samtala om fotgåendets bakgrund och dess militära bakgrund till dagslägets fotgående. Hur ser det perfekta fotgåendet ut? Hur ser bedömningen ut? Vad vill domaren se? Pia Brygård berättar känslosamt om hur man på 80-talet lärde ut koppelryck.- Som 12-åring gick jag en kurs där jag lärde mig fotgående med dåtidens metoder, då skulle man lära hunden genom att rycka i kopplet. Jag fick stanna kvar efter kursen för att lära mig att rycka ordentligt genom att sätta halsbandet på instruktörens arm och sen "piska mattan". På vägen hem från klubben så kände jag så stor ångest att jag grät i bilen, berättar Pia Brygård. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt hjälper lyssnaren Emma som har en rhodesian ridgeback-valp som biter henne så fort han blir glad.- Man kan aktivt träna hunden med att låta den sitta mellan ens knän, detta kallas ryggsäcken och är en övning man kan ta till för att avleda hunden. Man kan förebygga bitandet genom att förutse situationen och fånga upp hunden genom att låta hunden fokusera på en godbit, säger Eva Bodfäldt.

En lyssnare behöver hjälp med sin tabubelagda situation, därför kopplar VBV-gänget in senior professor i medicinsk psykologi och leg. psykoterapeut Åsa Nilsonne. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilsonne, senior professor i medicinsk psykologi, för att hjälpa lyssnaren som skrev in en fråga till VBV: "Jag har ett problem som jag inte pratar med någon om. Jag skäms. Jag hatar min hund. För 5 år sedan hämtade jag min älskling från en uppfödare som jag känner. Hon var ett yrväder. Högt, lågt och överallt var hon. Och jag älskade det. Nu flera år senare så känner jag att jag hatar henne. Jag vet inte varför. Det här stressar mig och ger mig huvudvärk. Jag älskar henne men hatar henne. Vad ska jag göra?"Åsa Nilsonne menar att man inte ska vara rädd för att söka hjälp och att det är hundägarens ansvar att hatet inte övergår till handling.- Hat är inte en känsla som de flesta av oss människor njuter av, för de flesta är hat en obekväm och skrämmande känsla eftersom att man inte alltid vet var ens gräns går. Det är en känsla som vi är beredda att göra nästan vad som helst för att slippa känna och därför blir den extremt otäck, ju mer man talar om den desto mindre skrämmande blir den, säger Åsa Nilsonne.Poddens hundpsykologs tips är att skapa förutsättningar för bra möten, förebygga konfliktsituationer och istället försöka skratta med hunden.- Det är svårt att säga om en hund kan hata sin hundägare trots att man kan se undvikande beteenden från hundens sida, aggressioner och starka känslor från hunden i specifika situationer, menar Eva Bodfäldt.

Att hundar härmar varandra i positiva som negativa beteenden är ingen nyhet. Men kan en hund härma en människa? Ja, enligt Carina Persson som lär ut den nya träningsmetoden Do as I do så kan dem det. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Carina Persson för att lära sig mer om hundens förmåga att imitera beteenden. Carina Persson, som är utbildad hundinstruktör och hundpsykolog och SM-vinnare 2012 i freestyle och som kom tvåa i heelwork, menar att våra hundar alltid har härmat oss.- Jag minns en hund som stod och tittade på grinden varje gång den öppnades och stängdes, till slut lär han sig att ta sig genom grinden genom att öppna grindens hake med nosen. Jag blev väldigt imponerad över hur enkelt det var för hundarna i mina första "Do as I do"-kurser att förstå principen, för de hade inte gjort detta förut men vi kunde snabbt påbörja nya beteenden, en pudel lärde sig snabbt två beteenden i rad, säger Carina Persson.Hunden kan härma sin ägare och nu är det dags att människan lär sig att utnyttja metoden fullt ut, menar poddens hundpsykolog.- Man brukar ju säga att barn inte gör som man säger, de gör som man gör. Om man ökar kunskapen och förståelsen för den icke-verbala kommunikationen så kan man få en otroligt stark relation till sin hund. Missförstånd uppstår ofta när man säger en sak verbalt samtidigt som man med kroppsspråket säger något helt annat, säger Eva Bodfäldt.

VBV-gänget möter domaren och hundsportaren Pia Brygård som delar med sig av sina insikter om belgaren och schäfern och skillnaden mellan att träna dessa. Pia Brygård, aktiv inom Svenska Brukshundklubben sedan 35 år tillbaka som är utbildad domare och tävlingsledare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att berätta om hennes två hundrasers likheter och olikheter i träning. VBV-gänget hör Pias betraktelser från schäfern och den belgisk vallhunden groenendael, hur hon tävlat upp lydnadschampions och brukschampions och hur hon tävlat i VM för Belgiska vallhundar.- Jag har valt min nuvarande groenendael efter en och samma hanlinje som jag är väldigt förtjust, jag har haft fyra hundar från samma linje. Man kan se samma hund i varje hund.  Det galna drivet, det stabila och fokuset i hunden förädlas och blir bara bättre, säger Pia Brygård. En lyssnare som äger en tax ber om hjälp från poddens hundpsykolog och undrar om det kommer att funka om hon skaffar en ny hund av en annan ras.- Hon kommer att utveckla sin egen kompetens och bli berikad när hon skaffar en ny individ. Varje ras innehåller en egen individ, man kan inte prata om raser men man kan prata om vissa karaktärsdrag som är gemensamma, säger Eva Bodfäldt.

Många hundägare försöker få hunden att passa in i sin värld. Men vad händer när det inte funkar och varför ska man kämpa med en "problemhund"? Schäferuppfödaren Marcella Nilsson berättar om Bosko. Lyssnaren Linnea Jönsson får hjälp av poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt som undrar vilken hundras hon bör välja och programledarna Maria Hedqvist och Gurgin hör berättelsen om den speciella schäferhanen Bosko.Marcella Nilsson, ägare till fem schäfrar och hundförare inom Securitas, berättar om Boskos oönskade beteenden och hur hon accepterar honom för den han är.- Man måste skydda sina hundar från vissa situationer, kliva fram och ta ansvaret. Hunden är som den är och det är bara att acceptera det. Man ska inte ta det hunden gör personligt, säger Marcella Nilsson.Poddens hundpsykolog menar att hundar som haft det svårt och sedan knyter sig an till en person som den finner lugn hos kan gå genom tak och väggar för att inte mista den personen. Men när är det egentligen läge att omplacera eller avliva en hund med oönskat beteende?  - Jag tror att det finns ett hem för alla hundar, men man hittar inte alltid de hemmen. Det finns självklart en risk att de hamnar i fel hem där personen saknar kompetens eller skicklighet, säger Eva Bodfäldt. 

För tre år sedan insåg ett flygplatshotell att raketförbudet runt flygplatsen lockade skotträdda hundar, VBV gör en uppföljning. Hör även Maria Wedin berätta om den ryska stövaren: Russkaja gontjaja! Vad bör man tänka på när man tar in på hotell med hund? Hur lämnar man hunden ensam i hotellrummet? Vad händer med hunden när hundägaren sätter sig på en hög barstol?Att ta in med skotträdda hundar på flygplatshotell har blivit en succé runt om i landet eftersom att det råder förbud mot fyrverkeripjäser runt flygplatser i Sverige. Det var Clarion Hotel Arlanda Airport som var först med konceptet för tre år sedan och trenden har spridit sig till flera andra flygplatshotell.Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt besöker Clarion Hotel Arlanda Airport och samtalar med hotelldirektören Jessica Norgren för att följa upp ledningens arbete sedan de tog fasta på flygplatsens raketförbud och lanserade konceptet fyrverkerifritt nyår. Hur har det egentligen gått?- Alla ytor på stora hotell är gjorda för offentligt bruk, de ska tåla mycket och även hård rengöring, säger hotelldirektören Jessica Norgren som menar att hundar tycker om servicemänniskor, eftersom att dom i grunden är positiva.

Polisens specialsökhundar är experter inom flera områden. De kan hitta vapen, identifiera eftersökta personer och bidra med den avgörande pusselbiten. Polisens specialsökhundgrupp besöker VBV-studion. I den sista delen av miniserien "Hundarna i rikets tjänst", som spelades in under perioden Säpo höjt terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan, möter programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt polisens specialsökhundgrupp i Stockholm.Kriminalhundsökföraren Lars-Göran "Snillet" Eriksson som arbetat som polis i snart 40 år berättar hur de påverkades av det ökade säkerhetsläget och hur hunden inom kriminaltekniken arbetar.- Våra hundar lär man inte någonting annat än att leta efter blod, sedlar, sädesvätska och lik. Det är deras enda liv. Brandhärdshunden blandar man inte in i detta arbete, om den ska hitta brandfarlig vätska så får den inte markera någonting annat.VBV-gänget pratar även med Pelle Karlsson från nationella polishundtjänsten som menar att man kan komplettera polistjänster med hund.- Våra likhundar hjälpte polisens tekniker med den bärgade DC3:ans vrakdelar från den Gotska Sandön. En av våra hundar hittade en skelettbit från ett pekfinger, detta fynd ledde till att man kunde fastställa för de anhöriga att deras släkting fanns med på planet. Man slutar aldrig att förundras.

Hur arbetar hunden som ska skydda samhället från hot mot hälsa, miljö och säkerhet? I miniseriens andra avsnitt om hundarna i rikets tjänst möter VBV-gänget tullhunden. När Säpo höjde terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan bestämde sig VBV för att göra en miniserie om hundarna i rikets tjänst. Hotnivån sänktes nyligen, men terrorhotet kvarstår.Tullen använder sig av flera metoder och hjälpmedel, bland annat hunden som har ett överlägset luktsinne jämfört med människan. Tullinspektören och hundföraren Kari Palmgren tar med programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog till Arlanda för att visa hur tullhunden Krut, en av Tullverkets vapenhundar, arbetar.Kari Palmgren tar med Krut till ett av bagagebanden i ankomsthallen och hittar amfetamin i ankomsthallen i en sko. - För hunden är allt det här en lek. På nolltid kan den lära sig flera preparat. Men en egenskaper som en tullhunds ska ha är bland annat att ha en jakt- och byteslust, de ska klara av miljön och det monotona arbetet. Det har hänt att hundar som inte klarat jobbet på Arlanda har tagits ur tjänst, säger Kari Palmgren.

När Säpo höjde terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan bestämde sig VBV för att göra en miniserie om hundarna i rikets tjänst. Hotnivån sänktes nyligen, men terrorhotet kvarstår. I november 2015 höjdes terrorhotnivån i Sverige från tre till fyra på en femgradig skala. Nivå fyra på den femgradiga skalan innebär att landet står inför ett högt hot. För några dagar sedan gick Säpo ut med att de nu sänker terrorhotnivån från nivå fyra tillbaka till nivå tre.Vår Bästa Vän bestämde sig för att göra en serie i tre delar om hur hundarna i rikets tjänst påverkades av den förhöjda terrorhotnivån. I serien möter VBV-gänget polisens specialsökhundgrupp i Stockholm, tullhundarna i Arlanda och Försvarsmaktens hundtjänstenhet. I miniseriens första avsnitt om Försvarsmaktens tjänstehundar berättar Peter Öhrling, från Försvarsmaktens hundtjänstenhet, bland annat om deras arbete när hotnivån höjdes och kommenterar klipp ur Sveriges Radios arkiv från 1939 då Försvarsmakten efterlyste tjänstehundar efter den tyska invasionen av Polen.Öhrling berättar att de föder upp och tränar tjänstehundar till Försvarsmaktens insatsförband och att hundförarna måste vara införstådda med risken att hunden kan skadas.- Våra hundar är alltid operativa och igång, de är alltid hos hundföraren så de har en kort beredskap. Jag tror att hundförarna inser att det är ett arbetsverktyg de har och att de kan separera på känslor och det faktiska arbetet, säger Peter Öhrling.

Det är vanligt att hunden någon gång under sin livstid får problem med sina leder och muskler. Eva Solstrand berättar om hur våra bakhjulsdrivna hundar och deras kroppar fungerar. Halsband eller sele? Hur påverkas hunden av ett koppelryck? Kan på egen hand gånganalysera sin hund? Vilka är de vanligaste besvären? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter hundkiropraktorn Eva Solstrand som menar att hundens nacke är ett känsligt område. - Hunden, som går med huvudets vikt ute på en stång som vi kallar för nacke, jobbar mycket med huvudet i olika rörelser. Har man hunden i ett halsband som man ibland rycker i så finns risken för whiplash. En ägare som är trött på att hunden nosar i ett doftspår och väljer att rycka till i kopplet glömmer bort att hunden är helt oförberedd i sina muskler och saknar stabiliteten i sina nack- och bogmuskler.

Jägarna förebygger skadeskjutningar så långt det bara går, men om olyckan ändå är framme så behövs eftersökshunden som tränats till att spåra skadat vilt. VBV-gänget möter Lisa Falck. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter Lisa Falck, som har ett gediget hund-CV, som brinner för eftersök efter fågeljakt. Det kräver mycket träning för att få en duktig eftersökshund, menar Lisa Falck som har hållit i flera eftersökskurser vid jakt på änder. Hon berättar för VBV-gänget vad som krävs av ett eftersöksekipage.- Jag har tränat eftersökshundar på realistiska situationer som är viktiga att känna till när man är på jakt men som inte förekommer på prov. Ett scenario är att hunden i ska kunna söka från båt, apportera och komma tillbaka med fågeln till båten, säger Lisa Falck.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt håller med och menar att det är en otrolig skillnad från att träna en hund i jaktprov till att gå ut på jakt. - Det kräver kunskaper när man är på jakt, tex hur fåglar fungerar. En border collie som vallar får måste ju ha kunskap om får. Man kan vara jätteduktig på att träna hund men att jaga är en helt annan sak.

Fler skolor väljer att använda hund för att öka välmåendet och kunskapsresultatet. Cilla Danielsson berättar om hunden som en fantastisk resurs i skolan som låter barnen tala till punkt. Fler skolor väljer att använda hund för att öka välmåendet och kunskapsresultatet. Cilla Danielsson berättar om hunden som en fantastisk resurs i skolan som låter barnen tala till punkt.Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Cilla Danielsson som menar att man måste lyssna på barnen för att förstå hur bra inverkan skolhunden har på de. Cilla Danielsson, som är förskolelärare och VD för Hundens hus, arbetar med hund i Årstaskolan för barn i för låg-, mellan- och högstadiet men även på Kulturhuset där hon lästränar barn.Cillas två hundar, flatcoated retrievern Lilja och chinese crested powder puff-hunden Hallon, möter på daglig basis barn som bland annat behöver ökad studiemotivation.- Årstaskolan ville ha mjuka värden i sin skola, en hund som stod och viftade på svansen och välkomnade barnen, därför har vi ett lugnt hundrum där man kan vara sig själv och där finns det kärlek. Det leder till att lärandet så mycket enklare och det är ett sätt att uppfylla skollagen, säger Cilla Danielsson.

VBV-lyssnarna ställer sina frågor till poddens hundpsykolog som berättar hur man får hunden att sluta eller att aldrig börja skälla inomhus och vad man kan göra åt det. Hur tränar man valpen? Min hund skäller på alla ljud ute i trappen! Brevbäraren blir utskälld varje dag, vad ska jag göra? Jag är inte pedagogisk när hunden skäller på natten, hjälp mig! Skäller mindre hundar mer än stora?Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar ihop lyssnarnas frågor om hundar som skäller inomhus och pepprar poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt med frågor.Eva Bodfäldt menar att många försöker korrigera bort skällandet men att det i princip omöjligt, det är inte säkert att skällandet någonsin kan upphöra men det kan bli mycket bättre. Ett beteende som är värt att utveckla är att hunden kan få bära något, det kan fungera som en napp för en hund, menar hundpsykologen.- Bär hundar på någonting så är det svårare för de att skälla samtidigt, även om det kan låta ur munnen så är det trevligare för oss. Man kan arrangera besök och se till att hunden får ett ben eller något annat segtuggat när gästerna kommer, säger Eva Bodfäldt.

Man glömmer ofta är att man är två stycken inne på tävlingsbanan, hur förbereder en sig för att kunna prestera maximalt? Hör tävlingspsykologi-proffset Eva Marie Wergård svar i VBV-studion. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Eva Marie Wergård, som växte upp i valplådan och lever ett riktigt hundliv, för att veta hur man lyckas på hundtävlingen genom att arbeta med sig själv med mental träning.Eva Marie doktorerar i etologi, har utbildat sig inom tävlingspsykologi, har tävlat på SM-nivå med sina hundar och är känd från SVT-programmet Atleterna.- Det absolut bästa är att tävla mot sig själv, för vem ska man tävla mot när man är bäst i världen om inte mot en själv? Oavsett hur bra man än är så kan det hända att man ha en lite sämre dag och motståndaren ha en lite bättre dag, bara för att man inte vann just den tävlingen så betyder inte det att du är sämre. Fokusera mer på dina egna kvalitéer så kommer medaljerna att komma, säger Eva Marie Wergård.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att hon har nytta av mental träning i flera olika situationer utanför hundtävlingarna.- Man kan använda sig av den här förmågan i bla hundmöten. För mig är andningen centralt, det första jag gör är att hitta min andning men också att "gå ner till min punkt". När jag är nere i min punkt är jag helt fokuserad, säger Eva Bodfäldt. 

Det är vanligt att samla på sig saker men vissa samlar på sig så mycket att deras hem fylls upp. VBV möter Volen Ivanov, specialiserad på tvångs- och samlarsyndrom, för att prata om animal hoarding. Kvinnan med 21 småhundar som polisen omhändertog och sålde, mannen med 14 hundar som skaffade fler hundar trots förbud. Historier som dessa har lett till att programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt i det här avsnittet försöker lära sig mer om animal hoarding. Vad är animal hoarding och när blir "samlandet" sjukligt? Problemet är stigmatiserande och få söker hjälp, menar Volen Ivanov, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet, som är verksam i en forskargrupp som fokuserar på tvångs- och samlarsyndrom och hur genetiska variationer kan påverka behandlingseffekten av KBT.- Det är extremt sällan som de själva inser att det är problematiskt, kommer till vården och söker hjälp för att de samlar på djur. Man möter de sällan så det är ett svart hål kring de här personerna, menar Volen Ivanov.Hundar som inte får sina behov tillgodosedda skapar stress menar Eva Bodfäldt.- Det här skapar stress och stressen leder till olika dysfunktionella beteenden som slagsmål inom flocken. Om det är brist på resurser som mat så slåss nog hundarna om födan. Hundarna kan tappa uppfattningen om tid och rum när de inte får komma ut och gör på sig inomhus, säger Eva Bodfäldt.

I det sista avsnittet i serien om hund i stan diskuteras hundägarkörkort med 100Hundkoll. VBV-gänget möter även Therese Källman som presenterar en ny hundras i Sverige: Terrier brasileiro! Lyssnaren Marie kommer in till studion och tar med sig Helen Gifting och Mats Thid från 100Hundkoll som, genom avtal med Södermalms-, Norrmalms och Hässelbys stadsdelsförvaltningar, utfärdar ett hundägarkörkort som visar att man som hundägare har koll på sin hund och vet hur man ska agera i olika situationer.- Man kan säga att det är en light version av vardagslydnad där vi anpassar kurserna efter deltagarna. Det är mycket hundmöten som folk vill träna. Vi brukar även ta dit ägare med hundraser som har ett dåligt rykte, tex "kamphundar" för att visa att det inte är fel på hunden, säger Helen Gifting. Det centrala i diskussionerna om hundägarkörkortet brukar handla om att skapa lämpliga hundägare, men vad är egentligen definitionen av en lämplig hundägare? - Det går nog inte att svara på direkt, alla har sin egen åsikt där. Framförallt handlar det om att visa respekt för andra, säger Mats Thid.

Det är oundvikligt att möta andra hundar i stan. I det andra avsnittet i serien om hund i stan samtalar VBV-gänget om hundmöten. Poddens hundpsykolog och lyssnarna berättar vad man ska tänka på. Vad för ansvar har man vid hundmöten? Vad kan man göra när hunden flyger ut mot en annan hund? Ska man ha halsband, sele, eller stryphalsband? Hur ska man tänka som tvåhundsägare? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt lyfter detta i veckans avsnitt av Vår Bästa Vän eftersom att hundmöten är ett vanligt problem för många hundägare.Lyssnarna Amanda och Andreas dyker även upp för att diskutera dåliga och bra minnen.Poddens hundpsykolog menar att hunden ska vara så nära en själv som möjligt och att man aldrig ska gå med långt koppel när man har en hund som kan göra utfall.- Om hunden inte har möjlighet att slänga sig fram och tillbaka så minskar det obehagliga för den hunden man möter något dramatiskt. Se till att hunden har så lite rörelsemån som möjligt, säger Eva Bodfäldt.

VBV gör en serie i tre delar om att ha hund i stan. I det första avsnittet hör ni lyssnarnas samlade erfarenheter och åsikter. Vilka möjligheter och utmaningar för ett hundliv i stan med sig? Vår Bästa Vän gör en serie i tre delar om att ha hund i stan där de tittar på vilka utmaningar och möjligheter som finns i en storstad. Ni hör lyssnarberättelser, får tips om koppelträning och möter gänget som utfärdar hundkörkort. I det första avsnittet samtalar programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt med lyssnarna Andreas Pettersson och Amanda Labbart som öppet berättar om sin syn på respekt, hundgårdar och hundmöten.- I storstäder som Stockholm får man ha en tolerans gentemot andra, blixtlåsprincipen gäller här där det är begränsad yta. Det är svårt att generalisera men jag skulle säga att det är en miljö där hundar får en naturlig interaktion med både hundar och människor, säger hundpsykologen Eva Bodfäldt.

Nyfiken på allt som VBV gjorde förra året? Här är ett axplock av året som gått! Hundpsykologen berättar hur du tränar din skotträdda hund på långsikt men ger även några sista-minuten-tips. Ett helt år med nya händelser, upplevelser och ögonblick i Vår Bästa Vän är nu förbi, VBV-gänget tillsammans med lyssnarna summerar det gångna året och lyssnar på året som gått.- Första gången jag hörde ert program var i år. En vän tipsade om ett av era "Hunden i människans tjänst"-avsnitt i Sveriges Radio-appen. Nu har jag ETT avsnitt kvar innan jag har lyssnat på alla, jag som är van att lyssna på er varje gång jag kör till och från jobbet vet inte hur jag ska fördriva tiden sen när jag lyssnat klart, säger lyssnaren Paula Lindquist.För många hundar är smällare och raketer runt nyår, valborg och påsk de svåraste tiderna på året. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om hur man kan träna bort hundens rädsla och ringer även veterinären Lotta Möller som berättar om metoder som medicinering. - Ett beteende föregås alltid av en känsla, innan hunden flyr eller reagerar så måste vi blixtsnabbt fånga känslan och skapa en annan association. Har man en hund som är hungrig så kan man använda sig av hundens hunger för att ändra känslan, men har man en hund som blir panikslagen så är det för sent. Det kanske är så att man inte ens kan göra något åt hundens rädsla, säger poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt. 

Under julhelgen så finns det mycket gott för hunden att äta och många roliga saker att leka med. VBV-gänget tar reda på hur hunden kan få en så härlig och säker jul som möjligt. Vad ska man tänka inför julen med sin hund? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och veterinären Lotta Möller. - Om en hund äter paketsnöre så kan snöret skära hål på tarmen, det finns hundar som dör av det här. Det här och andra faror går att förebygga genom att man plockar undan farliga saker som paketsnören, säger Lotta Möller.Maria Hedqvist undrar hur tomten kan komma att påverka hunden och poddens hundpsykolog menar att hunden av rädsla kan attackera tomten.- En hund i det här läget kan reagera med att fäkta, gå till angrepp eller frysa. Hundar som inte träffat tomten förut bör tränas för det kan bli traumatiskt för hunden, säger Eva Bodfäldt.

Exteriördomaren Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben menar att det ska vara roligt att ställa ut sin hund, men det är många regler och begrepp att hålla reda på och det benar VBV-gänget ut. Programledaren Maria Hedqvist, som själv aldrig ställt ut, samtalar med exteriördomaren Hans Rosenberg om hur hunduställningar fungerar och får värdefulla tips från Vår Bästa Väns hundpsykolog Eva Bodfäldt.- Vi visar stor hänsyn för hundens hälsa, Man trycker hårt för att alla hundar ska kunna andas, se, röra sig och gå normalt för sin ras. Jag är inte veterinär, men jag kan ändå se om hunden kan andas utan att det bubblar. Om hunden inte kan andas så säger jag nej och sätter stopp, säger exteriördomaren Hans Rosenberg.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man ska ha samma hund med sig till utställningen som man åker hem med, oavsett hur det har gått på utställningen.- Vi måste tänka på att vi har roligt med vår hund, mitt jobb som hundägare är att min hund ska ha en så bra dag som möjligt. Den måste vila och få komma ut, ibland ser man hundar som kissar överallt som kanske inte kommer ut så mycket. Man ställer ut sin hund i några minuter, men vad gör man egentligen med hunden resten av dagen?

Vad ska man tänka på när man skaffar två eller ännu fler hundar? Det undrar lyssnaren Nattis. Tvåhundsägaren Åsa Nilsonne hälsar på och veterinären Ylva Trygger ger tips för en skönare hundvinter. Många som äger eller har ägt en hund har någon gång lekt med tanken om att skaffa en till hund. Hela VBV-gänget tillsammans med Åsa Nilssonne, tvåhundsägare och professor i medicinsk psykologi, är eller har varit flerhundsägare diskuterar träningen, vad man bör tänka på och för- och nackdelarna med att skaffa en till hund.Programledaren Gurgin lyfter det känsliga ämnet om favorisering och hur han själv är skyldig till det och Åsa Nilsonne går vidare med ämnet.- Det här är ett sånt där förbjudet samtalsämne bland föräldrar. Man kan älska sina hundar lika mycket men tycka om hundarna olika mycket. Men här har man ett ansvar, man väljer själv hur mycket uppmärksamhet man ger till den ena eller den andra hunden, säger Åsa Nilsonne.Något att tänka på före det nya hundköpet är att skällande hundar kan trigga varandra, menar programledaren Maria Hedqvist. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man först bör se över sin livssituation innan man skaffar en till fyrbent vän och om det ens finns tid för en till hund?- Hundar lär sig av varandra, om det är problem med den äldre hunden och man tar in en yngre hund så kan den yngre ta efter. Om det är något som hundar har lätt att lära sig av varandra så är det rädslor. Man måste fundera på om det är så vettigt att ta in en till familjemedlem och titta på om den äldre hunden är kompetent. säger hundpsykologen Eva Bodfäldt.

VBV-gänget samtalar med Jeanett Lemmeke, som fött upp runt 200 kullar i snart 30 år, om avel och uppfödning. Hör även Lyssnaren Dagny som hittat köttinbakade krokar i sitt kvarter. Första gången Jeanett Lemmeke såg en dobermann var hon sex år gammal, nu har hon fött upp runt 200 kullar i snart 30 år. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Jeanett om hur hon tänker när hon kombinerar hundar, väljer valpköpare och om hur man ska se på hundens mätbara tester och resultat. - Man kan ha ett avelsdjur som har vunnit hur mycket som helst, från lydnad till utställning, men som är en sopa som avelstik eller avelshane, säger Jeanett Lemmeke.Poddens hundpsykolog berättar om vad hon tittar på när hon väljer hund- Det går att se på en hund så fort man kommer in genom dörren om den vaktar och hur den gör det. Jag brukar titta på hundens nyfikenhet. Det är en egenskap jag tycker om. Det är en enorm drivkraft, inte bara hos fyrbenta utan även hos tvåbenta, säger Eva Bodfäldt.

På senare år har debatten om hundägare som förmänskligar hunden blivit vanligare. Men vad innebär det att förmänskliga en hund? Och när förmänskligas den? VBV-gänget samtalar med Ingrid tapper. Programledaren Maria berättar att hon skäms när hon klär sin hund och Gurgin berättar att han har en groddräkt till sin hund. Är det att förmänskliga hunden när man klär den? Eller när man pratar med den? Eller kanske när man utgår från att den ska förstå något som en människa förstår? Det undrar lyssnarna i det här avsnittet där etologen Ingrid Tapper gästar.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att alla kommandon är en form av förmänskligande:- Om jag står still och säger hit så tycker jag det är på sätt och vis är ett förmänskligande istället för att hålla tyst och vända och gå åt andra hållet då hunden följer mig därför att jag rör mig bortåt.- Att förmänskliga hund för mig är att säga att hunden ”borde förstå”. Det är vanligt att tro att hunden är en ögontjänare som vet att man inte får ta maten från bordet men som gör det när husse eller matte inte är där, problemet är att hunden inte vet att den inte får ta maten när du inte är där, säger Ingrid Tapper.

Lyssnarna berättar vad det smartaste deras hundar har gjort för etologiprofessorn Per Jensen som i det här avsnittet gästar Vår Bästa Vän. Progamledarna Maria Hedqvist och Gurgin samtalar med Per Jensen, professor i etologi, som är aktuell med boken Hur smart är din hund om hur smart en hund egentligen är och lyssnarna delar med sig av sina erfarenheter för etologiprofessorn.- Förut ansåg man att djur i allmänhet är dåliga på att härmas. Det man har kommit på nu är att hundar är suveräna på att härmas, inte bara att härma andra hundar utan framförallt att härma människor. Det finns träningsmetoder där man kan få hunden att lära sig något genom att själv visa hunden, till exempel tränar vissa sina assistanshundar genom att själv visa hur man öppnar strumplådor.Lyssnaren @emi0404 är en av många som hört av sig till Vår Bästa Vän (@Hundpodcasten) på Instagram:Min hund pratade teckenspråk för att mina föräldrar är döva. Så när han inte fick som han ville av mig (jag talar till honom) så gick han och "buffade" på mamma med nosen för att få hennes uppmärksamhet (eftersom hon inte hörde honom tassa in i rummet hon var i) och visade henne till skåpet där godiset stod. Och visst så fick han godis! Han visste mycket väl att hon va döv och att jag inte skulle höra att han skulle gå o tigga från henne. Och där satt jag sen med lång näsa. Dock finns han inte bland oss men jag kan fortfarande skratta åt hans smarta hyss.

Karin Wallén som reser i jobbet med sin hund ger sina bästa resetips och poddens hundpsykologen Eva Bodfäldt tillsammans med veterinär Ylva Trygger ger expertråd inför resan. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tar reda på vilka länder i Europa som är hundvänligast, hur man kan träna hunden inför resan och vilka veterinärfrågor man bör ta tag i innan man ger sig ut på äventyr med sin bästa vän.Vagbabond-journalisten Karin Wallén som reser mycket i Europa med sin golden retriever-tik Lovis ger sina resetips och vad man bör tänka på när man ska resa med hund.- Man måste förbereda sig så mycket som man kan, men det är svårt att få reda på allt. Det kan till exempel vara olika hundregler på olika färjor inom samma rederi, säger Karin Wallén.Veterinären Ylva Trygger berättar hur hon avråda att resa med sjuk och gammal hund eller om man ska resa väldigt långt under en kort period.- Det gäller att vara ute i god tid med allt pappersarbete, gärna också att man kollar med respektive ambassad om landet har några specifika krav, menar Ylva Trygger. Inför flygresan menar poddens hundpsykolog att man måste burträna sin hund, inte bara i sitt hem men också i olika miljöer, bland annat på flygplatser, där man kan dra runt buren på hjul.- Om man tränar hunden att ligga still på en filt så kan man ge hunden trygghet ute på sina resor. Det här kan man träna ute på ett kafé eller i skogen. Varje gång man sätter sig så lägger man lägga ut filten och låter hunden vila där, säger poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.

Att få hunden att komma vid inkallning kräver en hel del träning. Hundpsykologen ger expertråd och svarar på lyssnarfrågor. TV-kocken Leila Lindholm tipsar om ett enkelt recept på köttbullar. Att få hunden att komma vid inkallning kräver en hel del träning. Hundpsykologen ger expertråd och svarar på lyssnarfrågor. TV-kocken Leila Lindholm tipsar om ett enkelt recept på köttbullar.I det här avsnittet samlar programledarna Maria Hedqvist och Gurgin lyssnarnas frågor om inkallning, som många hundägare har svårt med, till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Hur får jag hunden att följa mig? Hur får man hunden att följa en frivilligt? Varför är följsamhet grunden till inkallning? Hur tränar man inkallning om man är en person med funktionsnedsättning? - Konkurrens är en strålande metod att använda sig av när man har två hundar och tränar inkallning. Man är fräck. Den hund som först söker kontakt sätts i centrum får min beundran och något roligt som en bit god kyckling medan den andra kanske bara får en förströdd klapp, säger Eva Bodfäldt.

VBV-gänget ringer upp lyssnare som har frågor till poddens hundpsykolog. Varför är min hund en ögontjänare? Hjälp mig med mental aktivering! Varför är min hund hyperaktiv när hon är lös utomhus? Redaktionen, som ständigt överöses med lyssnarfrågor, ringer upp hundägare som behöver poddens hundpsykolog Eva Bodfäldts hjälp.Sandra som behöver hjälp med sin rädda 8-åriga beagletik får samtala med Eva Bodfäldt om hur hon ska övervinna alla rädslorna som finns för allt som finns i hemmet.- Om man tar reda på vad hunden gillar så kan man bygga upp hundens självförtroende genom aktivering. Om hunden är extra förtjust i mat så brukar jag rekommendera att man lägger mat i en socka som hunden får jaga, här kan man få upp kamplusten om man låter hunden försöka slita åt sig sockan med mat i. Kampar man om sockan så kan man låta hunden vinna efter ett tag så att hunden får känna sig stark. 

Anders Hallgren gästar VBV-studion och möter sin fd elev, poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt, 35 år efter utbildningen för att samtala om Hundsverige då och nu. En svensk legend hälsar på Vår Bästa Vän och berättar om hur han gick från att vara en omotiverad avhoppare i gymnasiet till att bli världens första hundpsykolog, ett yrke som han banat vägen för.- Jag är färdigutbildad humanpsykolog men har inte arbetat med människor, jag ville istället hjälpa hundar. Våra beteenden liknar varandra och 75% av våra gener är gemensamma, säger Anders Hallgren.Hallgren berättar även om besvikelsen över dagens TV-program om hund som saknar en långsiktig inlärningspsykologi. Det blir även tillbakablickar om bestraffning på 70-talet där poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och Anders Hallgren diskuterar bestraffning och om vad hårda och mjuka metoder egentligen är.- Det är inte metoden som är mjuk eller snäll, allt handlar om hundägarens intention och känsla. Det är hundägarens känsla som speglar metoden, inte metoden i sig. För en hundägare kan ju även vara elak med en klicker eller vänlig vid en tillsägelse, säger Eva Bodfäldt.

VBV åker till Sveriges lantbruksuniversitet för att samtala med forskaren Therese Rehn, som tillsammans med poddens hundpsykolog är hemkommen från Japan, om Sveriges plats i hundvärlden. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt besöker Therese Rehn, forskare på avdelningen för etologi och djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), för att diskutera Sveriges plats och roll i hundvärlden.Therese Rehn menar att den svenska djurskyddslagen har varit väldigt viktig för att svenskar ska förstå vad en hund behöver och vad som är viktigt ur en hunds perspektiv.- Jag tror att majoriteten av världens befolkning har goda intentioner med sin djurhållning, men bara för att man menar väl så behöver inte det betyda att man tillgodoser hundens behov på rätt sätt, säger Therese Rehn.Vår Bästa Vän möter även den japanska hundtränaren Toshiko Moriyama i Fuji.- Svenska hundägare är mycket mer ansvarsfulla och kunniga hundägare än japanska hundägare. Ni i Sverige har en längre historia som hundägare medan vi importerar hit amerikansk och europeisk hundkultur, säger Toshiko Moriyama.Eva Bodfäldt, som bevittnat små uppklädda hundar i barnvagnar, berättar om hur man kan se olika på hundträning.- I Sverige åker vi tillsammans med hunden till en hundkurs, på andra platser i världen fungerar hundkursverksamheten på ett annat sätt där man lämnar sin hund till en hundtränare som tex ska socialisera den.

Hans Grönlund, som leder en forskargrupp på Karolinska Institutet, gästar Vår Bästa Vän för att svarar på lyssnarnas frågor och för att avliva myter om pälsdjursallergi. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in vetenskapsmannen Hans Grönlund, med mer än 30 års erfarenhet, till Vår Bästa Vän-studion för att få svar på vad pälsdjursallergi egentligen är.- Varje människa som är husdjursallergiker har en helt unik allergiprofil, man måste även se hunden som en individ som reagerar på olika på allting runtomkring oss, säger Hans Grönlund.Hans Grönlunds dröm är att inga svenskar blir allergiker och det är möjligt. Grönlund, som även arbetat i industrin, menar att läkemedelsbranschen inte vill satsa på botande behandlingar och att det ligger i deras intresse att människor inte ska bli av med sina allergier. - Har man en hund som avskyr att bli duschad i ett badrum så kan man istället schamponera hunden utomhus i regnet eller på andra platser där hunden brukar bli blöta, säger poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.

Löpcoachen Thomas Melén från Hundlöpet, som inspirerar till ett aktivt hundägande, berättar om varför det är viktigt att röra på sig utan att all fokus är på hunden. Thomas Melén, som gått från rökare och soffpotatis till löpcoach och hundinstruktör, gästar Vår Bästa Vän för att prata om hur viktigt det är att röra på sig utan har all fokus på hunden och hur man bondar med sin hund genom bla intervallträning.  Hur kombinerar man sin egen träning tillsammans med sin hund? Vilken utrustning och kunskap behöver man för en lyckad runda? Hur undviker man att skada sig eller hunden? - Hunden är världen bästa träningskompis, i alla kategorier. Hunden kommer att bli din bästa motivation och anpassa sig efter dig. Tränar man på tid och inte på distans så är det lättare att anpassa träningen efter sin och hundens dagsform, säger Thomas som menar att den populäraste övningen är motivationsinkallning med backintervaller. 

VBV-gänget möter hundsporten som inspirerats av utmaningarna som professionella sökhundsekipage möter på i tjänst. Vad går egentligen nose work ut på? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt utforskar hundsporten som gjort succé i USA som nu växer snabbt i Sverige. Sporten, som kom till efter att tre hundtränare i Kalifornien ville stimulera omplaceringshundar i hundstall, är rykande färsk och fortfarande under utveckling. Nose work-instruktören Barbro Rydén från Hunduddens Träningscenter berättar ingående om denna hundsport i doftdiskriminering som finns i tre olika tävlingsklasser.  - Tävlingen är anpassad efter alla hundar i alla storlekar och raser, en liten hund kan göra ett lika bra jobb som en stor hund. Man placerar ut doftkälla på ett sätt att alla storlekar når upp, inte heller placeras doftkällan ut i trånga utrymmen så att det ska bli fördelaktigt för mindre hundar, säger nose work-instruktören Barbro Rydén.  - Att få arbeta med nosen är den absolut bästa aktiveringen vi kan ge hunden. Det behövs inte många minuter för att tillfredställa och trötta ut en hund, menar poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.

I det tredje och sista avsnittet i miniserien om hundarna i människans tjänst möter VBV-gänget Lennart Larsson, hundansvarig på Securitas, som är domare i hundsportens Formel 1: Svenskskyddsgrenen. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter Lennart Larsson för att lära sig mer om tjänstehunden och skyddsgrenen. En kortfattad beskrivning av skyddsgrenen är att hunden ihop med sin förare får vara hjältar och hitta, stoppa, hålla fast, avväpna, bevaka och transportera busar, eller figuranter som de kallas de i tävling. Tävlingsformen liknar i flera moment verkligheten för vad en bra tjänstehund bör klara av. Vem får träna skydd? Varför kallas sporten för hundvärldens Formel 1? Är skyddshundar aggressiva?- Vad krävs av hunden och föraren? Hur skiljer sig tjänstehunden från hunden inom skyddsgrenen?- Man ska vara schysst när man tränar hunden. Man ska inte sätta för höga krav och inte sätta den i en konflikt när man tränar den. Väldigt ofta när kraven blir för stora så blir hunden ljudlig och får koncentrationssvårigheter, säger Lennart Larsson. 

Att finna den fungerande belöningen kan vara svårt. I det här avsnittet tar VBV-gänget reda på hur man belönar rätt. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tar reda på hur man belönar sin hund och ställer lyssnarnas frågor till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Varför används belöningar? Vad är en belöning? Vad gör belöningar för hunden? Bestämmer din hund valet av belöning? - Vi måste ta reda på hundens grundläggande behov för att se vilka belöningar vi vill arbeta med. Man kan även bygga behov som inte finns. Tycker hunden inte om att bli klappad så kan man klappa hunden samtidigt som den får äta, samtidigt som man tar bort maten tar man också bort sin hand från hunden, säger Eva Bodfäldt.

Vår Bästa Väns lyssnare bygger ett helt avsnitt med sina frågor till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin bygger upp ett program med lyssnarnas frågor till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.VBV-teamet reder även ut hur man ersätter godis med lek när de testar detta på dvärgpinscher-blandisen Ronja.Är det bra att kampa med hunden? Hur leker man in ett kommando hos hunden? - Om en hund som går in med liv och lust i kamplekar så faller man in i leken själv eftersom att man blir förstärkt av en glad hund. Där är det viktigt att tänka på att man inte byter kampobjektet med godis, även när det går, utan man ska låta hunden behålla objektet och istället ta hunden i halsbandet för att sedan hålla in hunden lugnt och stilla utan att säga "loss". Till slut spottar hunden ut objektet, då kan man plocka upp leken igen, säger Eva Bodfäldt.

VBV-gänget möter människorna bakom ett pågående forskningsprojekt för att undersöka vilka effekter en vårdhund kan ha på sjuka barns välmående. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar reda på hur en vårdhund kan hjälpa sjuka barn.Överläkaren Ann Edner, som just nu driver ett forskningsprojekt där 50 barn som opererats av olika orsaker får möta vårdhunden Livia, berättar om hur de forskar i ämnet. - Jag har arbetat med sjuka barn hela mitt liv och i samband med att jag fick uppgiften att bygga upp ett barnhospice så tog jag chansen att inkludera hund i verksamheten, eftersom att hunden är människans bästa vän.Forskningsprojektets hundförare Helena Odenrick, som är länken mellan vårdhunden Livia och barnen, berättar vad hon ser i sitt yrke:- En flicka som hade problem med minnet och endast mindes ungefär 10 minuter tillbaka i tiden fick möta vårdhunden Livia. Under en hel dag mindes hon att hon skulle få träffa Livia. Hon kom även ihåg Livia dagen efter.

VBV-gänget undersöker hur hunden kommunicerar för att hundrädda ska förstå. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin lyfter ämnet hundrädsla. Carin Holmberg, som skrivit boken "Hundrädsla : om hundar och människor", pratar om hur hon var paniskt rädd för hundar. VBV-gänget möter även hundrädda Babak Behdjou, som inte vill överföra sin hundskräck till sin son, för att samtala om rädslan. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt går på hundpromenad med Babak för att lära honom att tolka hundens språk och signaler. - Hunden uttrycker känslor genom mungiporna, när hunden blir glad och råkar ha korta läppar så kan det se ut som att de visar tänderna. De kan uppfattas som arga, men de är väldigt glada då, säger Eva Bodfäldt.

Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter hundarna och människorna bakom vårdhundsverksamheterna i Sverige i en rad kommande avsnitt! Mia Boivie, utvecklingsledare inom vårdhundsverksamheten i Uppsala vård och omsorg, berättar om hur hon tillsammans med kollegor la grundstenen vårdhundsverksamheten. Vårdshundsföraren Mia Boivie arbetar idag med rehabilitering för vuxna med förvärvad hjärnskada med hjälp av hunden.- Vårdhundarna tar vid där vi kommer till korta. Berättar man sina bekymmer för en hund så lyssnar de färdigt och avbryter en inte, menar Mia Boivie.Therese Samuelsson, arbetsterapeut på Svartbäcksgårdens hjärneskaderehab, som skriver hund på remiss säger att vårdtagare som behöver träna bland annat fysiska och psykiska funktioner gör bättre ifrån sig när de får arbeta med hund.- Jämför man hund med vanlig sjukgymnastik eller arbetsterapi så ser man att patienterna klarar mycket mer när de har hund eftersom att de motiveras, säger Therese Samuelsson.

Veterinär Ylva Trygger svarar på lyssnarnas frågor och berättar om hundens största sommarfaror. Hur ofta ska man avmaska hunden? Hur mycket näringslära får veterinärerna läsa om på sin utbildning? Behöver våra hundar kosttillskott? Är dragkamp bra för att minska hundens överbett? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin ställer lyssnarnas frågor till veterinären Ylva Trygger. - Över- och underkäken växer i olika hastighet, det leder till att hunden ibland kan få ett under- eller överbett. Dragkamp kan leda till att överbettet blir större, för det mesta rättar det till sig. Det är ett ofarligt skönhetsfel så länge inte underkäkens tänder inte biter upp i gommen och orsakar skada, säger veterinären Ylva Trygger. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt ger även tips på hur vi kan förbereda hunden inför veterinärbesöket: - Vi måste ta mer på våra hundar, inte bara när vi ska klippa klorna. Hunden måste trivas uppe på veterinärbordet när veterinären ska hantera de.

I det andra avsnittet fortsätter Etologen Ingrid Tapper att förklara orsaker till hundars aggression och poddens hundpsykolog berättar hur man praktiskt kan hjälpa hunden. Även lyssnarfrågor besvaras. I del två fortsätter programledarna Maria Hedqvist och Gurgin att djupdyka i orsakerna till hundars aggression som är rädsla, territorium, han- och tikaggressivitet, dominans och sedan om den överdrivna aggressiviteten som kallas för rage. Kan man kampa med sin hund? Varför blir en understimulerad hund aggressiv? Varför är det aggressivare slagsmål när två tikar slåss? - Rage är en form av aggression där hunden nästan blir psykotisk. Det är ett riktigt obehagligt beteende. När man ser in i hundens ögon så är dom inte hemma i mössan, de är helt enkelt inte där. Man har försökt använda epilepsimedicin men inte riktigt lyckats med det, man brukar avliva hundar med rage. Detta är ovanligt, säger etologen Ingrid Tapper. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man måste ha en välfungerande kommunikation med sin hund för att kunna bryta ett hundslagsmål. - Man måste ha ett ord som man lärt hunden i lugna situationer. Man kan inte hindra slagsmål genom att uttrycka skärpa och stirra in i hundens ögon, då smäller det, säger Eva Bodfäldt.

Vår Bästa Väns-lyssnare vill veta mer om hundars aggressivitet. Etologen Ingrid Tapper förklarar orsaker till hundars aggression och poddens hundpsykolog berättar hur man praktiskt kan hjälpa hunden. Vilka är de vanligaste orsakerna till hundars aggression? Hur kommer det sig att vissa hundar blir aggressiva? Går det att göra något för att förhindra en hund från aggressivitet? I det här avsnittet lyfter programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn några av orsakerna bakom hundars aggressivitet som har att göra med hundens resurser, revir, konkurrens och bytesaggressivitet. Etologen Ingrid Tapper, som skrivit "Hundars rädsla och aggressioner", berättar de vanligaste orsakerna till hundars aggressivitet och varför det kan ske. - Det finns flera olika orsaker till hundars aggressivitet, men den vanligaste orsaken är rädsla. Hunden brukar då hålla sig på spark- och slagavstånd, syftet är då att skrämma iväg en konstigt klädd människa eller kanske till och med en igelkott, säger Ingrid Tapper. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt, som arbetat med över 20.000 hundar, berättar om ett tillfälle då hon mötte en rottweiler-tik som börjat morra mot sin matte: - Hunden började morra mot sin ägare varje gång hon kom hem. Rottweilern som hade blivit sjuk förknippade sin matte, som hon tränade ihop med, med smärta. Hunden orkade inte gå ut och träna, berättar Eva Bodfäldt. I del två av "Orsaker till hundars aggression" som släpps nästa måndag så djupdyker VBV-teamet i andra orsaker till hundars aggressivitet som rädsla, territorium, han- och tikaggressivitet, dominans och sedan om den överdrivna aggressiviteten som många lyssnare är nyfikna kring: rage.

En av de vanligaste frågorna svenska hundägarna funderar på är om hunden är lycklig och det är en fråga som två experter i frågan biter tag i. Vad gör egentligen att hundar mår bra? Och hur mycket kan vi egentligen påverka våra hundars lyckokänslor?I det här avsnittet samtalar programledarna Maria Hedqvist och Gurgin med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi. - Jag är övertygad om att upplevelsen av lycka inte är något som kommer på måfå som en regnskur utan det är något som man kan bädda för eller träna sig i att uppleva, menar Åsa Nilsonne.  Poddens hundpsykolog menar att man kan se när en hund är lycklig och att man till och med kan se när en hund skrattar:- En hund som är lös, ledig i kroppsspråket, som slänger ögonen bakåt med öppen mun som man kan höra flåsa är en hund som är lycklig. Lycka är något som hunden kanske inte jagar på samma sätt som människor gör. Hundar kan känna välbefinnande genom att jaga eller när de lyckas att lösa ett problem.

VBV-teamet möter svenska kändishundar, hundförmedlingen i media och samtalar med branschfolk om hur man kan träna sin hund till att bli en filmstjärna. Vilka är de populära hundarna som mediabranschen alltid vill ha? Och vilka sorters hundar får aldrig jobb? Hur tränar man hunden inför en inspelning och hur ser man till att hunden sätter scenen när det väl gäller? Och varför är det så att svarta hundar har det svårare att få jobb?Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter kändis-aussien Magic som varit med i många svenska produktioner och hans matte Susanne Jaczewski, Lena Larsson som är matte till schäfern Quba som är med i SVT-succén "Jordskott" och Tina Röed som driver en hundagentur till reklam och film.- Tyvärr så går amstaff och pitbull ofta bort eftersom att folk tror att de är mördarhundar, det finns fördomar där. Men det har blivit mycker mer variation i efterfrågningarna, om de frågar efter en golden retriever så brukar jag föreslå liknande hundar, säger Tina Röed.

Hundsmugglingen är ett stort problem under sommaren och ett hälsoproblem med flera bottnar. Därför tar VBV-teamet tag i denna fråga. Lyssnaren Sosso, som råkat köpa två smuggelhundar från Serbien som båda dog i sjukdomar som efter det första levnadsåret, berättar öppet om hur hon blev lurad på två döda familjemedlemmar. Maria, Gurgin och hundpsykologen Eva får även besök från Tullverket, som ser till att Jordbruksverkets regler följs, i studion. Sofia Hellqvist som arbetat som tulltjänsteman i Stockholm för att stoppa hundsmugglingen berättar om hundsmuggling hon bevittnat: - Jag hittade en sövd hund en gång, den låg i en liten kartong på golvet i passagerarsätet. Jag har även visiterat väskor som "rört sig". Jordbruksverket svarar på vad bör man på för att undvika att köpa en insmugglad valp. Och är det verkligen lätt att vit-tvätta en svart hund? Vi hör även på vad journalisten Per Hermanrud, som med dold kamera, besökt en valpfabrik i Polen har att säga om det. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att smuggelvalparna som växer upp i valpfabriker kan vara stressade hundar.  - Vi vet ju vad som händer med barn som växer upp på barnhem utan fysiskt kontakt med andra, hundar som berövas sin mamma förlorar sitt modersmål. En tik som producerar valpkull efter valpkull överför sin stress till sina valpar, menar hundpsykologen.

Programledarna Gurgin och Maria tar idag reda på vad man behöver tänka på när man får hem sin efterlängtade valp och hur man skapar en bra relation med varandra. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man valpar är som barn som måste nattas när de får valprycket och att man får hjälpa den att vila. – Man måste titta på sig själv och sin valp och ta reda på vilken typ av interaktion man har med varandra. Om man har en interaktion där man tränar den hårt i tidig ålder så blir den mer aktiv, jag bär gärna på mina valpar och tar med den tidigt ut i stökiga miljöer där den kan lära sig att vila i olika miljöer, säger hundpsykologen. Lyssnaren Ludvig dyker även upp i studion för att coachas av hundpsykologen och berättar om hans glada isländska fårhundsvalp som han just nu försöker få rumsren. - Är man överambitiös med att få sin valp rumsren så kan det stressa den, de flesta valparna är rumsrena vid fyra månaders ålder om vi tar det lugnt med dom.

I det första avsnittet lyfter Maria Hedqvist, Gurgin och hundpsykologen Eva Bodfäldt det känsligaste ämnet i Hundsverige: Avlivning. Veterinären Ylva Trygger berättar hur en avlivning steg för steg går till och säger att det är som jobbigast när äldre ensamma människor är tvugna att avliva sina hundar. Hundflocken rubbas nästan alltid efter att en hund avlivas, när en hund avlivas så är det bra att alla hundar får se det så att dom inte i efterhand går och letar efter den avlidna hunden. De måste också få vara med och sörja, säger hundpsykologen Eva Bodfäldt. Anna Lindgren från Jordbruksverket redogör hur man lagligt får avliva en hund och när man är väl förtrogen med metoden:- Valpar under 14 dagar får man avliva med ett kraftigt slag mot huvud. Om man ska skjuta sin hund så får man inte skjuta prick på en hund som springer fritt utan man måste skjuta i en kontrollerad situation där hunden är stilla.